08. Budgetskrivelse 2016 Servicenämnden
Malmö stad 1 (1) Serviceförvaltningen Tjänsteskrivelse Datum 2015-03-09 Vår referens Cecilia Antonsson Ekonomichef [email protected] Budgetskrivelse 2016 Servicenämnden SN-2015-13 Sammanfattning Budgetprocessen inleds med att samtliga nämnder tar fram en budgetskrivelse där de utmaningar och behov som finns inför kommande budgetår beskrivs, i detta fall för 2016. I budgetskrivelsen anges också de äskanden som nämnden gör till kommunstyrelsen. Nämndernas budgetskrivelser utgör underlag för kommunstyrelsen när de bereder Malmö stads budget för 2016, som sedan beslutas av kommunfullmäktige. Förslag till beslut Servicenämnden föreslås besluta att godkänna förslaget till budgetskrivelse 2016 och skicka den till kommunstyrelsen, samt, att justera paragrafen omedelbart. Beslutsunderlag • • • Tjänsteskrivelse Budgetskrivelse 2016 Budgetskrivelse 2016 Servicenämnden investeringsram samt driftskonsekvenser 2016-2021 Beslutsplanering Servicenämndens arbetsutskott 2015-03-19 Servicenämnden 2015-03-24 Ansvariga SIGNERAD Cecilia Antonsson, ekonomichef Carina Tempel, servicedirektör Budgetskrivelse 2016 Servicenämnden Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING ....................................................................................................... 3 2 NÄMNDENS ANSVAR ..................................................................................................... 4 3 MÅL.................................................................................................................................. 6 4 VERKSAMHETEN – VIKTIGA FÖRÄNDRINGAR OCH EKONOMISKA KONSEKVENSER ............................................................................................................. 7 4.1 Nämndens övergripande utmaningar och utvecklingsarbete......................................... 7 4.2 Pågående och planerade investeringar ................................................................................. 13 4.3 Utvecklingsfastigheter ................................................................................................................. 16 5 BEGÄRAN OM FÖRÄNDRAD EKONOMISK RAM ......................................................... 18 5.1 Kommunbidrag .............................................................................................................................. 18 5.2 Investeringsram.............................................................................................................................. 20 Bilagor Bilaga 1: Servicenämnden Investeringsram samt driftskonsekvenser 2016-2021 Servicenämnden, Budgetskrivelse 2016 2(20) 1 Sammanfattning Servicenämnden är Malmö stads interna serviceorgan, vars roll är att ha hand om kommungemensamma serviceverksamheter som utförs i kommunal regi. Servicenämnden ska svara för att de olika serviceverksamheterna drivs effektivt på ett kundorienterat sätt och utifrån ett marknadsmässigt och konkurrensinriktat perspektiv. Till sin hjälp har servicenämnden serviceförvaltningen. Att serviceförvaltningens intäkter regleras via avtal innebär att förvaltningen generellt sett inte får någon pris- och lönekompensation från kommunfullmäktige. Avtalen regleras till stor del via olika indexserier och då index-utvecklingen, bland annat konsumentprisindex, endast haft marginella förändringar de senaste åren har möjligheten att reglera priserna varit små. Nämnden har valt att presentera sex viktiga utmaningar för åren 2016–2021. Gemensamt för utmaningarna är att de berör stora delar av förvaltningens verksamhet samt att de har tydliga konsekvenser för förvaltningens ekonomi. De utmaningar som berör servicenämnden har antingen karaktären av kommunövergripande utmaningar, där nämnden är en del av lösningen, eller specifika utmaningar kopplade till servicenämndens roll som intern tjänsteorganisation. De sex utmaningarna är: • • • • • • Samordning och strategier för investeringar, utbyggnation och markanvändning Långsiktig förvaltning och underhåll i samarbete med beställarnämnderna Klimatanpassning, energieffektivisering och ökad andel ekologisk mat Socialt ansvarstagande, förebyggande arbete och arbete med jämställdhet och antidiskriminering Utveckling av nya tjänster och omförhandlingar av avtal Utveckling av processer och arbetssätt för att möta beställarna Serviceförvaltningen har inför budget 2016 utifrån lokalförsörjningsplanerna identifierat ett investeringsbehov som uppgår till 1 764 mkr varav redan objektsgodkända investeringar uppgår till 659 mkr och planerade projekt till 1 105 mkr. Av de planerade projekten avser drygt 900 mkr skolor, förskolor och boende. Nämnden har slutligen också ombetts reflektera över den nya målstyrningsmodell som används från och med 2015 och ge sin syn på hur den bör utvecklas. Servicenämnden har arbetat aktivt med nämndsmålen under perioden januari–mars, tillsammans med serviceförvaltningens ledning. Nämnden har deltagit i övningar kring målen och samtliga partigrupper har deltagit med sitt material. En utmaning som nämnden vill lyfta inför kommande arbete under mandatperioden är att det är viktigt att belysa relationen mellan nämnd och förvaltning när nämndsmål och åtaganden bereds. Därför måste planeringsprocessen för budgetåret 2016 lämna gott om tid till dialog mellan nämnd och förvaltning. Ett annat område som behöver utvecklas är analyser av målens förhållande till ekonomin. Vidare är samarbete mellan servicenämnden och övriga nämnder i Malmö stad av stor vikt för att skapa mål som samspelar till utvecklingen av Malmö. Servicenämnden, Budgetskrivelse 2016 3(20) 2 Nämndens ansvar Servicenämnden är Malmö stads interna serviceorgan, vars roll är att ha hand om kommungemensamma serviceverksamheter som utförs i kommunal regi. Servicenämnden ska svara för att de olika serviceverksamheterna drivs effektivt på ett kundorienterat sätt och utifrån ett marknadsmässigt och konkurrensinriktat perspektiv. Till sin hjälp har servicenämnden serviceförvaltningen. Serviceförvaltningen utför service och tjänster till Malmö stads förvaltningar och kommunala bolag samt ansvarar för förvaltning och byggnation av kommunala fastigheter. Förvaltningens roll är att underlätta för stadens övriga förvaltningar genom att samordna och effektivisera service och tjänster som Malmöborna behöver. Att serviceförvaltningens intäkter regleras via avtal innebär att förvaltningen generellt sett inte får någon pris- och lönekompensation från kommunfullmäktige. Serviceförvaltningen är indelad i fyra affärsområden: stadsfastigheter, skolrestauranger, kommuntjänster och kommunteknik. Förvaltningen har cirka 1 300 anställda, varav ca 600 är kvinnor och 700 är män. Verksamheten är mycket diversifierad och de anställda omfattar ett 100-tal yrkeskategorier. Förvaltningen leds av en servicedirektör. Till sin hjälp har direktören en stab som består av fem avdelningar: HR, ekonomi, utveckling, kommunikation och kansli. Stadsfastigheter förvaltar Malmö stads fastigheter för skola, barnomsorg, äldreomsorg, kultur och fritid samt kontor och övriga lokaler. Affärsområdet ska stödja Malmö stads övriga förvaltningar att uppnå sina mål genom att erbjuda verksamhetsanpassade och kostnadseffektiva lokaler. Stadsfastigheter förvaltar sammanlagt 1,6 miljoner kvm byggnad samt 4,3 miljoner kvm markyta. Fastigheterna utgörs av allt från det lite ovanligare som Malmö Opera, Moriskan och Rådhuset till de kommunala förskolorna och skolorna. Markytan består bland annat av skolgårdar och fritidsanServicenämnden, Budgetskrivelse 2016 4(20) läggningar. En betydande del av stadsfastigheters verksamhet är nyproduktion, vilket i dagsläget uppgår till en investeringsvolym på ca 1,3 miljarder kronor per år. Skolrestaurangers uppdrag är att leverera en komplett, högkvalitativ kostservice till Malmö stads kommunala grund- och gymnasieskolor. Det innebär allt från produktion till servering av mat och omfattar såväl normalkost som specialkost. Skolrestaurangers verksamhet är placerad på cirka 90 olika kök i Malmö stad. En viktig del av affärsområdets uppdrag är att föra en dialog med skolförvaltningarna. Detta sker på en strategisk nivå såväl som direkt med rektorer och medarbetare i skolorna – och med eleverna. Kommuntjänsters uppdrag är att tillhandahålla kvalitativa, hållbara och kostnadseffektiva administrativa tjänster till Malmö stads förvaltningar och Malmöborna. Affärsområdet utför service och tjänster av varierande innehåll. Det kan både gälla tjänster som alla Malmö stads förvaltningar ska använda sig av, som televäxeln och HR-service, och sådana tjänster som det är frivilligt att anlita, som vaktmästartjänster. Affärsområdet utför också myndighetsutövning på kommunstyrelsens uppdrag, i form av färdtjänstutredning. Likvärdig service, hög tillgänglighet och professionellt bemötande är grundstenar i kommuntjänsters arbete. Kommunteknik ska tillgodose behovet av en väl fungerande stadsmiljö och erbjuda lokalt miljöanpassade och ekonomiskt effektiva helhetslösningar av drift, underhåll och skötsel inom gator, parker och fastigheter samt beredskap och teknisk service. En viktig samarbetspartner är gatukontoret. Affärsområdet har mycket varierande verksamheter, allt från att projektera och uppföra lekplatser och multisportarenor, till trafikskyltning, skötsel av byggnader, renhållning av stadsmiljön och att sköta Malvin – Malmö stads egna ”Blocket”. Servicenämnden, Budgetskrivelse 2016 5(20) 3 Mål Ett omfattande förändringsarbete har under de senaste två åren bedrivits kring målen i budgeten. En ny struktur för arbetet med bland annat nya och tydliggjorda målnivåer håller på att implementeras. Samtidigt pågår utvecklingen av nya anpassade former för arbetet kring målen i budget och uppföljning. Rollerna i organisationen förändras och en anpassning sker av organisationens arbetssätt och former. I detta avsnitt har nämnden därför ombetts att redovisa sina erfarenheter, vidtagna åtgärder samt hur nämnden ser på den fortsatta utvecklingen av styrning och ledning med mål i Malmö stad. Servicenämnden har arbetat aktivt med målen under perioden januari–mars, tillsammans med serviceförvaltningens ledning. Hela nämnden har deltagit i två övningar kring målen, en i januari och en i februari. Samtliga partigrupper har deltagit med sitt material till arbetet. Mellan övningarna har förvaltningen berett underlaget utifrån frågor om målens omfattning, detaljeringsgrad och förhållande till nämndens ansvarområde enligt reglementet. Förvaltningen har också bistått nämnden med att ta fram förslag på indikatorer utifrån nämndens inriktning. Arbetsutskottet har spelat en viktig roll som beredande organ mellan nämndsmötena. Den nya mandatperioden har inneburit att det varit viktigt att parallellt med målarbetet ge information angående verksamheten på serviceförvaltningen. Målstyrningsmodellen är också ny, vilket innebär att det krävs en del eftertanke för att hitta mål som kan vara tydliga för både nämnd och förvaltning. Nämndsmålen ska vara engagerande för nämnden och skapa en känsla av riktning, samtidigt som det måste finnas ett handlingsutrymme för förvaltningen att bryta ned målen. Ett område att belysa är därför relationen mellan nämndsmål och åtaganden. Det är viktigt att själva målstyrningsmodellen inkluderar vikten av den dialog som sker mellan nämnd och förvaltningsledning när både mål och åtaganden skapas. Det är just i tankeutbytet som olika argument synliggörs och politikens vilja möter restriktioner i form av exempelvis resurser, lagstiftning och andra instansers påverkan på målen. Därför måste planeringsprocessen för budgetåret 2016 lämna gott om tid till dialog mellan nämnd och förvaltning. Ett område som behöver utvecklas är analyser av målens förhållande till ekonomin. För att få ett riktigt bra beslutunderlag krävs att möjliga mål, såväl som möjliga ambitionsnivåer på målen, kan ställas mot kostnaderna, både för serviceförvaltningen och för andra förvaltningar som berörs. Det krävs ett utvecklingsarbete kring olika typer av analyser av målens nytta och kostnader. Samarbete mellan servicenämnden och övriga nämnder i Malmö stad är av stor vikt. Servicenämnden är beroende av de nämndsmål som andra nämnder beslutar om, eftersom de kan tydliggöra den kvalitet som ska prägla förvaltningens service till Malmöborna. Övriga nämnders mål kan både underlätta och skapa hinder för servicenämnden, beroende på hur väl nämndernas mål samspelar i staden. Övriga nämnder är också beroende av servicenämndens mål på så sätt att de kan påverka priset och kvaliteten på de tjänster som förvaltningen utför. Därför är nämndsövergripande samarbete kring målen ett viktigt utvecklingsområde under kommande år. Servicenämnden, Budgetskrivelse 2016 6(20) 4 Verksamheten – viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Under avsnittet presenteras viktiga övergripande förändringar i förutsättningarna för nämndens verksamhet för perioden 2016–2021. Förändringar i form av förbättringar och effektiviseringar som pågår eller planeras inom nämndens ansvar beskrivs också. Vidare beskrivs vilka ekonomiska konsekvenser förändringar väntas få. Nämnden redovisar också läget för de utvecklingsfastigheter som nämnden förfogar över, samt redogör för kommande och pågående investeringar. 4.1 Nämndens övergripande utmaningar och utvecklingsarbete Nämnden har valt att presentera sex viktiga utmaningar för åren 2016–2021. Gemensamt för utmaningarna är att de berör stora delar av förvaltningens verksamhet samt att de har tydliga konsekvenser för förvaltningens ekonomi. De utmaningar som berör servicenämnden har antingen karaktären av kommunövergripande utmaningar, där nämnden är en del av lösningen, eller specifika utmaningar kopplade till servicenämndens roll som intern tjänsteorganisation. De sex utmaningarna är: • • • • • • 4.1.1 Samordning och strategier för investeringar, utbyggnation och markanvändning Långsiktig förvaltning och underhåll i samarbete med beställarnämnderna Klimatanpassning, energieffektivisering och ökad andel ekologisk mat Socialt ansvarstagande och arbete med jämställdhet och antidiskriminering Utveckling av nya tjänster och omförhandlingar av avtal Utveckling av processer och arbetssätt för att möta beställarna Samordning och strategier för investeringar, utbyggnation och markanvändning Under den kommande mandatperioden och framåt ställer befolkningsökningen stora krav på kommunen som helhet och på serviceförvaltningen som ansvarig för byggnation av kommunala fastigheter. Det ökande antalet unga, i kombination med översiktsplanens målsättning om att förtäta staden, ställer olika typer av mål och ambitioner mot varandra. Detta ökar vikten av samsyn och samordnad planering och strategi. Samordningen måste ske både mellan de tekniska förvaltningarna i staden och mellan de tekniska förvaltningarna och beställarförvaltningarna. Serviceförvaltningen är utföraren som ska göra verklighet av de olika instansernas krav och önskemål. Därför är nämndens stora utmaning att vara en kommunikativ partner till alla inblandade. En framgångsfaktor är att utnyttja den kompetens som förvaltningens medarbetare har i en tvärsektoriell öppen dialog. Det skapar ett gemensamt ansvar för att proces- Servicenämnden, Budgetskrivelse 2016 7(20) serna leder mot kommunfullmäktigemålen. Investeringsstyrning För att fortsätta utvecklingen av planering, prioritering och uppföljning inom investeringsområdet behöver Malmö stad ta ett helhetsgrepp över investeringsstyrningen. Prioritering inom hela stadens investeringsvolym blir allt mer viktigt och enskilda projekt måste ställas i relation till andra viktiga utbyggnadsområden för staden. Ett förvaltningsövergripande projektarbete har därför initierats. Målsättningen är att nya styrprinciper för investeringsverksamheten successivt ska gå att implementera med start 2016–2021. Den höga investeringsvolymen, som enligt prognoserna kommer att öka allt mer inom de närmaste åren, aktualiserar också frågan om kommunen själva ska investera i så hög grad. En möjlighet är att sprida riskerna med utbyggnaden på fler aktörer. Utbyggnadsstrategin Servicenämnden deltar tillsammans med de övriga tekniska förvaltningarna i arbetet med utbyggnadsstrategin. Syftet med utbyggnadsstrategin är att lägga fast en gemensam prioriteringsordning och samordnad planering för stadsbyggnadskontoret, gatukontoret och fastighetskontoret. Målet är att på sikt säkerställa kapacitet för bostadsförsörjning och arbetsplatser samt att utbyggnad av samhällsservice kan ske i takt med bostadsbyggandet. Inför arbetet med nämndsbudgetarna 2016 ska nämnderna under 2015, i en gemensam workshop, diskutera och komma överens om gemensamma mål för stadens utbyggnad med dessa utgångspunkter. Utbyggnad och behov av en strategi för markplanering Malmö stad står inför en stor utmaning att lyckas med utbyggnaden av förskolor och skolor. Det finns många aspekter att ta hänsyn till för att kunna förena tid, kostnader och kommunala krav. Lagstiftningen på området ställer stora krav på resurser, både internt och externt. Exempel på krav som ställs är gällande sanering av markföroreningar, buller och ventilation. I framtiden kan nya resurser behöva tillföras för att klara Malmös behov. Serviceförvaltningen har inlett en dialog med miljöförvaltningen för att hitta gemensamma synsätt kring bedömningen av behovet av ventilation i skolorna. Arbetet kan också kopplas samman med den kapacitetsutredning som bland annat grundskoleförvaltningen och fastighetskontoret genomför, med syfte att på lång sikt planera och garantera tillgången till platser i grundskola och gymnasium. Serviceförvaltningen genomförde under 2014 en studie på Linnéskolan som visade på hur platskapacitet och kostnader kan analyseras utifrån förutsättningarna för lärande och tillgång till god ventilation. Det blir allt tydligare att Malmös mål att förtäta staden är svårt att matcha mot kraven som ställs på i första hand utemiljön på förskolor, eftersom det är svårt att hitta tomter i tillräcklig storlek i de centrala delarna av staden. Den bristande tillgången till mark i Malmö ställer krav på förvaltningarna att gemensamt ta itu med att skapa en strategi för marksanering. Servicenämnden, Budgetskrivelse 2016 8(20) 4.1.2 Långsiktig förvaltning och underhåll i samarbete med beställarnämnderna En av servicenämndens stora utmaningar är att säkerställa att kommunens fastighetsbestånd – som är i storlek med MKB:s – underhålls på ett hållbart sätt. Servicenämnden har också på uppdrag av tekniska nämnden ett ansvar för att sköta den offentliga miljön med bl.a. parker, gator och torg i stora delar av staden. Genom dialog med övriga tekniska nämnder kan nämnden lyfta upp behoven av att planera för underhåll och tillgänglighet när staden byggs. Långsiktigt underhåll Servicenämnden ska säkerställa att kommunens fastigheter förvaltas och underhålls på en nivå som anses relevant i fastighetsbranschen. Förvaltningen arbetar aktivt med detta. En av åtgärderna har varit att serviceförvaltningen, tillsammans med stadskontoret, har jobbat vidare med hyresmodellerna. Arbetet har lett till att de skolhyresavtal som har varit uppsägningsbara har sagts upp för omförhandling efter hand. En arbetsgrupp med representanter från berörda förvaltningar ser över nuvarande hyresmodell. Arbetet med hur en framtida modell kan se ut beräknas vara klar under första halvåret 2015 för att kunna inarbetas i budget 2016. Stadsfastigheter har sedan år 1993 erhållit anslag i syfte att åtgärda det eftersatta underhållet, i första hand för skolfastigheter. Från och med 2010 har åtgärderna inriktas mot fritidsfastigheterna. Stadsfastigheter genomförde under 2010 en fördjupad studie av fritidsfastigheternas eftersatta underhåll. Bedömning utifrån studiens resultat var att med dåvarande 60 mkr per år behövdes dessa medel till och med år 2015. I samband med växlingen mellan underhållsmedel och höjda skolhyror sänktes budgeten för eftersatt underhåll temporärt från 60 mkr till 35 mkr för 2012 och 22 mkr för 2013. Inför budget 2014 beslutade kommunfullmäktige att nivån inte ska understiga 41 mkr. För 2015 har kommunfullmäktige beslutat att 2014 års nivå kvarstår dvs. 41 mkr. Inför 2016 gör serviceförvaltningen bedömningen att motsvarande belopp behövs. Därefter bedöms nollställningen av fritidsfastigheterna vara klar. En osäkerhetsfaktor i kalkylerade belopp är Hästhagens IP som i bedömningen är tänkt att ha samman användningsområde som idag samt finnas kvar under ytterligare 10 år. Ytterligare osäkerhetsfaktor är vad som sker i och omkring Stadionområdet. Ny modell för avskrivningar En materiell anläggningstillgång (t ex byggnad) kan bestå av flera olika beståndsdelar som har olika nyttjandeperioder. Rådet för kommunal redovisning har uppdaterat sin rekommendation som avser materiella anläggningstillgångar. Rekommendationen kravställer nu att komponentavskrivning ska tillämpas. Sedan mars månad 2014 har stadskontoret och berörda förvaltningar arbetat med uppdraget att ta fram riktlinjerna för hur komponentavskrivning ska tillämpas i Malmö stad. From 2015 kommer komponentavskrivning att tillämpas fullt ut avseende nya investeringar och enligt plan kommer befintliga investeringar att omfattas fr.o.m. 2016. Arbete med att ta fram vilka konsekvenser det förändrade regelverket får för budget 2016 och framåt pågår. Arbetet görs gemensamt av berörda förvaltningar och stadskontoret och omfattar analys av nya investeringar, reinvesteringar och befintliga anläggningar som kommer att sammanServicenämnden, Budgetskrivelse 2016 9(20) ställas i en rapport. Konsekvenserna utifrån rapporten kommer att beaktas av stadskontoret i budgetarbetet 2016. Hänsyn till underhållet av den offentliga miljön när staden byggs Som utförare av underhåll av den offentliga miljön med bl.a. gator och parker har medarbetare i serviceförvaltningen en unik inblick i hur planeringen av staden påverkar det underhållet. Lösningar som kan tänkas kloka i stunden kan komma att ha stor påverkan på serviceförvaltningens möjligheter att utföra ett arbete som Malmöborna blir nöjda med. Det handlar både om hänsyn till tillgänglighet för Malmöborna och om hänsyn till arbetsmiljön för dem som ska underhålla staden. Det finns också ett ekonomiskt perspektiv, eftersom underhållet av staden kan fördyras avsevärt när det blir svårare att sköta driften. Servicenämnens utmaning är att vara en klok partner till de planerande förvaltningarna för att skapa planeringsprocesser där det framtida underhållet blir en naturlig analyspunkt. 4.1.3 Klimatanpassning, energieffektivisering och ökad andel ekologisk mat För miljöområdet finns ett antal styrdokument beslutade av kommunfullmäktige, som servicenämnden aktivt måste arbeta efter. Det är bland annat miljöprogrammet för Malmö stad och Policy för hållbar utveckling och mat. Klimatanpassning Serviceförvaltningen måste under perioden fokusera på att klimatanpassa både befintliga fastigheter och nybyggnationer. Klimatanpassningen kan exempelvis handla om gröna tak och väggar och att ersätta hårda ytor med ytor som släpper igenom regnvatten. Energieffektivisering och egenproducerad el Energieffektivisering är ett viktigt delmål i Malmö stads miljöprogram för perioden 2009–2020. Syftet är att elanvändningen ska minska drastiskt på tio år. Servicenämnden bidrar genom att energieffektivisera både befintliga och nya byggnader. Dock är den totala elförbrukningen för en fastighet beroende av andra faktorer, som energiförbrukningen för elektronik och belysning. För att minska andelen köpt energi i staden fortsätter servicenämndens satsningar på egenproducerad energi i form av vindkraft. Hållbar utveckling och mat Malmö stads policy för hållbar utveckling och mat, som är beslutad av kommunfullmäktige, anger att kommunen ska ha 100 procent ekologiska livsmedel år 2020. En utmaning för serviceförvaltningen är att i dialog med skolförvaltningarna se till att andelen ekologiska livsmedel i skolmaten ökar i en takt så att det är möjligt att nå målen. Servicenämnden, Budgetskrivelse 2016 10(20) 4.1.4 Socialt ansvarstagande, förebyggande arbete och arbete med jämställdhet och antidiskriminering Malmö stad är en stor arbetsgivare som kan påverka arbetsvillkoren både för de egna medarbetarna och för medarbetarna i företag som staden handlar upp av. Under perioden kommer servicenämnden att ha ett ökat fokus på arbetsvillkor och socialt ansvartagande, samtidigt som förändringar i det hälsoförebyggande arbetet måste ske. Vita jobb-modellen Vita jobb-modellen ska användas i tjänsteupphandling i Malmö stads förvaltningar och helägda kommunala bolag. Fokus i modellen är att förbättra arbetsvillkoren för de som utför tjänster åt oss och att motverka svart arbetskraft. Det handlar om offentlig upphandling med schyssta sociala villkor och regler mot svartarbete. Servicenämnden är inte bara en utförare, utan upphandlar också både varor och tjänster. Nämnden ska under perioden införa Vita jobb-modellen i tjänsteupphandlingar. Hälsoträdgården i Torup Sedan 2010 har serviceförvaltningen drivit Hälsoträdgården i Torup. Med avstamp i evidensbaserad forskning om naturens betydelse för människans hälsa har en hälsoträdgård skapats där Malmö stads anställda kan få utbildning i en lugn miljö. Kurserna vänder sig till ledare vars organisation är i riskzon att drabbas av stressrelaterad ohälsa samt medarbetare som är i riskzon att drabbas av stressrelaterad ohälsa. De första åren tillfördes servicenämnden centrala medel för att driva verksamheten, detta sker inte längre. Kurserna har varit välfyllda och populära så länge det inte utgick någon kostnad för deltagandet i kursen. Från och med 2015 är kurserna inte kostnadsfria utan en avgift tas ut som inte fullt ut täcker kostnaderna. Sedan avgiften införts har intresset svalnat för att anmäla sig kurserna. Därför planerar servicenämnden att lägga ned Hälsoträdgården, förutsatt oförändrade förutsättningar. Jämställdhet och antidiskriminering Malmö stad har under flera år drivit ett aktivt arbete för att öka jämställdheten och minska diskrimineringen, både i förhållande till kommunens medarbetare och i förhållande till Malmöborna. De två planer som styr arbetet: Utvecklingsplan för jämställdhetsintegering och Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering, löper vidare under perioden och ska implementeras. För att lyckas med arbetet krävs både stöd för chefer och medarbetare i arbetet, såväl som att frågorna prioriteras. Servicenämnden, Budgetskrivelse 2016 11(20) 4.1.5 Utveckling av nya tjänster och omförhandlingar av avtal Servicenämndens verksamhet omformas ständigt utifrån de behov av tjänster som övriga nämnder har. Det gör att en viktig del av förvaltningens arbete är att föra dialog med övriga förvaltingar om nya och omförhandlade avtal. Omförhandling av avtal Under några år framöver ska flera av de avtal som styr serviceförvaltningens tjänster avslutas och ersättas med nya. Exempelvis gäller detta ett antal av kommuntekniks avtal samt avtalen med grund- och gymnasieskolan om skolmaten. Omförhandlingarna kommer att innebära nya kravställningar på serviceförvaltningen som utförare och det kommer att innebära en utmaning att hantera beställarnämndernas krav, önskemål och förväntningar. Gemensamt kontaktcenter Ett gemensamt kontaktcenter för staden utreds under 2014 och 2015. Skulle planerna bli verklighet får det stora följder för serviceförvaltningen. Om serviceförvaltningen skulle få uppdraget att driva kontaktcentret innebär det att stor eftertanke måste ägnas åt hur uppdraget ska lösas på bästa sätt. Organisation, IT-lösningar, budgetförutsättningar och processer är viktiga delar. Skulle kontaktcentret komma att drivas på ett annat sätt berörs ändå förvaltningens verksamhet av detta. 4.1.6 Utveckling av processer och arbetssätt för att möta beställarna I hjärtat av servicenämndens verksamhet finns relationen till Malmö stads övriga nämnder och deras behov. En utveckling av relationen till dem nämndens verksamhet är till för – det kan vara hyresgäster, färdtjänstkunder, rektorer eller tjänstemän på gatukontoret – är en av nämndens viktigaste utmaningar under perioden. Modell för tjänster och tjänstekatalog Serviceförvaltningens tjänster består både av gemensamma bastjänster som alla förvaltningar använder sig av och av tilläggstjänster av olika slag. På uppdrag av stadskontoret tillsattes en arbetsgrupp med representanter från stadskontoret och serviceförvaltningen för att se över finansierings- och avtalsmodell för de så kallade icke valbara tjänsterna (bastjänsterna) som tillhandahålls av kommuntjänster. Förslag till modell för gemensamma bastjänster lämnades till stadskontoret i januari 2013. Förslaget bygger på en tydlig beställare av tjänsterna, ett tydligt tjänsteinnehåll samt finansiering. Inför budget 2016 kommer frågan om godkännande av modellen åter att aktualiseras. Det finns ett behov av att skapa och införa en övergripande modell för hela serviceförvaltningen för att tydliggöra bland annat beställarrollen, finansieringsmodellen och hur kvalitetskrav ska byggas in. Med start 2015 kommer förvaltningen att utveckla en sådan modell. Syftet är att klargöra relationen till beställarna och kunderna. Viktiga delar är bland annat att standardisera de krav som ställs vid framtagandet av en ny tjänst, att klargöra beställare av alla serviceförvaltningens befintliga tjänster och att ta fram en tjänstekatalog som kan vara till hjälp för övriga förvaltningar. En vidareutveckling av detta kan vara utveckling av paketering av tjänster. Servicenämnden, Budgetskrivelse 2016 12(20) Utveckling av processorientering och arbete med ständiga förbättringar Serviceförvaltningen bedriver ett utvecklingsarbete för att successivt genomlysa och organisera arbetet ur ett processperspektiv. Processerna bidrar till att ansvar och roller förtydligas, underlättar kommunikationen med beställarna och effektiviserar och renodlar arbetssätten. Processarbetet kommer att vara en viktig del i att utveckla förvaltningens tjänstekatalog. Förvaltningen kommer också under perioden att ta ett helhetsgrepp på hur olika typer av kundnöjdhet ska följas upp och analyseras. Detta utgör ett viktigt redskap för ständiga förbättringar, tillsammans med ett systematiskt arbete med hantering av avvikelser och synpunkter. 4.2 Pågående och planerade investeringar Enligt direktiv från stadskontoret ska investeringsäskanden vara avstämda med beställande förvaltning. Avstämning har genomförts med fritidsförvaltningen, kulturförvaltningen, arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, grundskoleförvaltningen samt förskoleförvaltningen. Sammanställning av investeringsram per investeringstyp samt driftskonsekvenser avseende uppskattad hyra bifogas i separat dokument. Investeringsplanen omfattar perioden 2016–2021. Investeringar som avslutas under 2015 är inte med i planen för kommande period. Investeringsutgift anges brutto i tkr. Projekt som återfinns i investeringsplanen 2016–2021, dock utan investeringsbelopp, är ventilationsåtgärder samt marksanering på skolor och förskolor. Eftersom diskussion pågår i staden kring hantering av dessa ”tunga” åtgärder vill servicenämnden uppmärksamma dessa kommande åtgärder, dock utan belopp. Investeringarna redovisas i följande grupper av investeringstyper: • • • • • • • Skolor Förskolor LSS Övriga boenden Fritid Kultur Övrigt Respektive investeringstyp delas upp i beslutade respektive planerade investeringar. Om en investeringstyp innehåller olika kategorier framgår detta i bifogad separat sammanställning. Investeringstyperna kategoriseras utifrån följande: Demografifinansierade investeringar (DI) - investeringar vars driftskonsekvens finansieras genom att nämnd får kompensation i budget för förändrad demografi. Servicenämnden, Budgetskrivelse 2016 13(20) Kommunbidragsfinansierade investeringar (KBI) -investeringar vars driftskonsekvens finansieras genom att nämnd får kompensation i budget för ökade driftskonsekvenser. Självfinansierade investeringar (SI) -investeringar vars driftskonsekvenser inte kräver kompensation i budget såsom finansiering inom befintlig budget eller genom extern finansiering. Serviceförvaltningen har i budgetskrivelsen 2016 identifierat ett investeringsbehov avseende 2016, brutto, uppgående till totalt 1 764 mkr varav tidigare beslutade projekt 659 mkr och planerade projekt 1 105 mkr. 4.2.1 Skolor Investeringarna för investeringstypen skolor uppgår år 2016 totalt till 871 mkr, varav 506 mkr för redan beslutade projekt samt 365 mkr för planerade projekt. Objekt som ingår i tidigare beslutade projekt är exempelvis ombyggnation av Munkhätteskolan, tillbyggnad och verksamhetsanpassning av Lorensborgsskolan, nybyggnationen av Stapelbäddens flexigrundskola, om- och tillbyggnad av Risebergaskolan och nybyggnation av Glasugnens skola, nya Hyllieskolan samt Gottorpskolan. Bland planerade skolprojekt med påverkan 2016 återfinns exempelvis om- och tillbyggnad av Djupadalskolan (inklusive Blåmossan), Tingdamms-, Kungshögs-, Högaholmsskolan samt tillbyggnad av Kulladalsskolan och ”Mosaik” på Rönnen. Vad gäller nybyggnation av grundskola finns följande projekt i planeringen: vid Elinegård, Cementen, Altanen i Bunkleflo samt Gylins trädgård. 4.2.2 Förskolor Investeringarna för investeringstypen förskolor uppgår år 2016 till totalt 511 mkr, varav 128 mkr för redan beslutade projekt samt 383 mkr för planerade projekt. Större objekt som ingår i redan beslutade projekt med påverkan 2016 är exempelvis: nybyggnation av Svansjöns, Almängens, Gottorps, Pilsnäckans samt Rörsjö 75 förskola. Bland planerade förskolor återfinnes exempelvis: om- och nybyggnad av Mossebo vid LV4 samt Rönneholms förskola. Nybyggnation av förskolor fortgår såsom Björkhagens, Granbackens, Mölleskolans, Hammars park, Elinegårds, Bryggeriets, Klagshamns IP:s, Skeppets samt Tornfalkens förskola. 4.2.3 LSS Investeringarna för investeringstypen LSS uppgår år 2016 till totalt 17 mkr. De avser planerade diverse mindre projekt. Servicenämnden, Budgetskrivelse 2016 14(20) 4.2.4 Övriga boenden Investeringarna för investeringstypen övriga boenden uppgår år 2016 till totalt 155 mkr. De avser planerade investeringar. Projekten är Soltoftas sociala boende inklusive verksamhetslokaler och ett planerat boende tillsammans med förskola i Rönneholm. 4.2.5 Fritid Investeringarna för investeringstypen fritid uppgår 2016 till totalt 54 mkr. De avser planerade projekt, som konstgräsplaner, omklädningsrum på Bäckagårdens IP och planering av ett urbant sportcenter som innehåller parkour, klättring, BMX och rollerderby. Rivningen av Malmö stadion och framtida användningsområden är osäker i tid och omfattning. Detta gör att investeringsbelopp för detta först har tagits upp från 2018. 4.2.6 Kultur Investeringarna för investeringstypen kultur uppgår år 2016 till totalt 17 mkr och avser planerade projekt, som ombyggnad av småbarnsbiblioteket, ombyggnation av befintliga utställningslokaler Slottsholmen, ombyggnad av Teknikens och sjöfartens hus samt Marinpedagogiskt center. Kulturförvaltningen har i sin lokalförsörjningsplan tagit upp en ändamålsenlig museilokal för konstmuseum. Servicenämnden har tagit med projektet i sin investeringsplan, dock utan investeringsbelopp på grund av osäkerheten kring projektets framtida planer. 4.2.7 Övrigt Investeringarna för investeringstypen övrigt uppgår år 2016 till totalt 140 mkr, varav 25 mkr för redan beslutade projekt samt 115 mkr för planerade projekt. Bland redan beslutade projekt återfinns Ängsslätts tandpoliklinik samt musikövning Malmö Opera. Bland planerade investeringar återfinns bl.a. nybyggnation av vindkraftverk vid Yttre Ringvägen samt Norra Hamnen, minnesklinken i Sege park (byggnad 30), framtida utveckling av Heleneholms före detta ambulansstation, energieffektiviseringsåtgärder på tillämpliga delar av fastighetsbeståndet, egeninvesteringar inom stadsfastigheter samt slutligen investeringar inom serviceförvaltningens övriga affärsområden. 4.2.8 Driftskonsekvenser av hög investeringsvolym De senaste årens höga investeringsvolym leder till en obalans över åren mellan hyresintäkterna som baseras på en annuitet och kapitalkostnaderna som beräknas på en rak avskrivning. Över tiden ger de två beräkningsmodellerna samma resultat medan de enskilda åren har obalans, vilket innebär att kapitalkostnadsökningen inte täcks av hyresintäkterna den första perioden i fastighetens ekonomiska livslängd. Servicenämnden har erhållit medel för driftskonsekvenser sedan 2012. Dessa driftskonsekvenser baseras på investeringar utöver det investeringsbelopp som servicenämnden genererar via årliga avskrivningar. Servicenämnden, Budgetskrivelse 2016 15(20) 4.3 Utvecklingsfastigheter Utvecklingsfastigheter kallas de fastigheter som servicenämnden inte har full rådighet över, och som kan vara av strategisk karaktär för Malmö stad. Finansförvaltningen ersätter, från och med budget 2000, stadsfastigheter för hyresförlusterna i utvecklingsfastigheterna. Kvarteret Rönnen Under de senaste åren har området utvecklats. Det inrymmer nu både bostäder och service i enlighet med detaljplanen. Den omedelbara närheten till utvecklingsområdet Norra Sorgenfri med kvarteret Spårvägen ger intressanta framtida möjligheter att utveckla området ytterligare. Av det befintliga byggnadsbeståndet är endast en mindre del fortfarande vakant. Stadsfastigheter anser därför att det inte längre är nödvändigt att låta området kvarstå som en utvecklingsfastighet. Sege Park I avvaktan på en ny detaljplan för området har det inte utförts några omfattande insatser på varken byggnaderna eller marken utöver löpande underhåll. Senaste beskedet är att en detaljplan kan komma att påbörjas våren 2015 för att beräknas bli klar cirka ett år senare. Visionen med Sege Park är att området ska vara ett attraktivt område där boende och verksamheter finner gemensamhet kring odling och hållbara lösningar. Den kulturhistoriska miljön ska bevaras samtidigt som området är en teknologisk spjutspets. En styr- och en arbetsgrupp, med representanter från fastighetskontoret, serviceförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, gatukontoret, stadsområdesförvaltning Norr och miljöförvaltningen har arbetat för att ta vara på områdets unika möjligheter att utvecklas till en grön, tät och trygg stadsdel i linje med Malmö stads mål. Arbetet har resulterat i ett nytt planprogram för området som har antagits av stadsbyggnadsnämnden i februari 2015. Beslutet att rättpsykiatriska kliniken ska flytta har ännu inte verkställts. Uppgifter tyder på att verksamheten lämnar området sommaren/hösten 2016, när den nya anläggningen i Trelleborg är färdigbyggd. Avflyttningen av verksamheten faller väl inom den planerade tidsplanen för den fortsatta exploateringen av Sege Park. Kvarteret Dekanen Stadsfastigheter initierade under 2013 en dialog med grundskoleförvaltningen och fastighetskontoret om Pildammsskolans framtid, både ur ett kort- och ett långsiktigt perspektiv. Parallellt pågår ett planprogram som gäller kvarteret Dekanen. Det leds av stadsbyggnadskontoret och kommer på sikt att påverka förändrings- och utbyggnadsmöjligheterna för kvartetet. Tillfälligt placerade förskolor finns i vissa byggnader. I andra delar finns även HR-service och Komvux. Hyresavtal tecknades under våren 2013 med Malmö International School. Pildammsskolan fungerar som evakueringslokal för Malmö International School från och med hösten 2013, i avvaktan på eventuell nyetablering av skola i Hyllievång. Avtalet gäller till juli 2017 med möjlighet till två års förlängning. Servicenämnden, Budgetskrivelse 2016 16(20) Kvarteret Heleneholm 4 År 2006 förvärvade Malmö stad kvarteret Heleneholm 4 (f.d. lärarhögskolan). I samband med Malmö stads omorganisation 2013, övertog stadsområdesförvaltning Söder de administrativa lokalerna från Fosie stadsdelsförvaltning. Musikhögskolan, som finns kvar i kvarteret, minskade hyresarean under 2014. En tandvårdsklinik för Region Skåne färdigställdes under 2007. Ombyggnad till förskola skedde under 2009. Tillgången till lokalerna har också skapat möjligheter att lösa brister och logistikproblem för Munkhätteskolan. Detta innebär att när stadsfastigheter nu bygger om hela Munkhätteskolan ökar tillgången till flera lokaler vilket möjliggör att paviljonglösningarna i anslutning till befintlig skola kan avvecklas. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen lämnade Heleneholmsskolan vid årsskiftet 2013/2014 i samband med att ombyggnaden av Malmö Latin färdigställdes. Hösten 2014 evakuerades Komvux Södervärn till Helenholmsskolan utifrån att underhållsåtgärder görs på Södervärnsskolan. Under februari och mars 2014 ställde stadsfastigheter om vissa lokaler till förskola för att bereda cirka 80-90 förskoleplatser. Diskussion pågår med skolförvaltningarna genom dess lokalsamordnare och fastighetskontoret om det framtida nyttjandet av lokalerna. Kvarteret Forskaren inom Mas Södra Fastigheten skulle under en övergångsperiod ingå bland de så kallade utvecklingsfastigheterna enligt beslut i kommunstyrelsen den 13 januari 2010. Under 2012 påbörjades en diskussion med Lunds universitet kring fastighetens framtida användning. Tyvärr gav diskussionerna inget och fastigheten står nu tom. Fastighetens speciella karaktär och innehåll gör att potentiella hyresgäster på marknaden är få. Fastighetens renoveringsbehov är stort vilket har medfört att stadsfastigheter påbörjat en diskussion med fastighetskontoret om fastighetens framtida användning. Heleneholms ambulansstation Räddningstjänsten Syds enhet för färdtjänst med specialtransporter med placering på Heleneholms ambulansstation övergick till serviceförvaltningen 2014. Specialtransporter hyr cirka 25 procent av lokalerna och de övriga lokalerna är vakanta. Lokalernas utformning möjliggör ingen teknisk uppdelning av byggnaden vilket innebär att hela byggnaden måste värmas upp. Vid en tidigare genomförd utredning av fastigheten gjordes bedömningen att fastigheten är i starkt behov av renovering. Byggnaden är placerad på mark med hög saltkoncentration som påverkar den bärande konstruktionen av betong. Saltet har orsakat korrosionsproblem i krypgrunden. Underhåll har skett på de mest utsatta delarna. Även det kraftiga regnet i slutet av augusti 2014 påverkade fastigheten märkbart med stora skador som följd. Ska fastigheten behållas på längre sikt borde alternativet att riva byggnaden och bygga nytt utifrån Malmö stads lokalbehov beaktas. Specialtransporter letar med LiMas hjälp efter alternativa lokaler. Då lokalerna är i starkt behov av åtgärd anser stadsfastigheter inte att det är möjligt att hyra ut lokalerna i nuvarande skick. Servicenämnden, Budgetskrivelse 2016 17(20) 5 Begäran om förändrad ekonomisk ram Utifrån ovanstående beskrivning av nämndens ansvar, viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser, gör nämnden i detta avsnitt sina framställningar om förändrat kommunbidrag och total investeringsram för 2016. Nämnden anger också framtida behov under planperioden. Regelverket för komponentavskrivning ska tillämpas på färdigställda investeringar från och med 2015. Arbete med att ta fram vilka konsekvenser det förändrade regelverket får för budget 2016 och framåt pågår. Arbetet görs gemensamt av berörda förvaltningar och stadskontoret och omfattar analys av nya investeringar, reinvesteringar och befintliga anläggningar som kommer att sammanställas i en rapport. Konsekvenserna utifrån rapporten kommer att beaktas av stadskontoret i budgetarbetet 2016, varför ingen hänsyn har tagits till detta i servicenämndens budgetskrivelse 2016 avseende investeringsram och driftskonsekvenser. 5.1 Kommunbidrag Begäran om förändrat kommunbidrag 2016 (Belopp i tkr) Benämning Belopp 2016 Driftskonsekvens hög investeringsvolym 33 000 Avgår tidigarebeviljade/äskade -12 000 Omvandling resultatkrav till köpta tjänster 0 Summa begäran om förändrat kommunbidrag 21 000 Ev. helårseffekt Ev. slutår Plan för förändrat behov av kommunbidrag 2017-2021 (Belopp i tkr) Benämning 2017 2018 2019 2020 2021 Driftskonsekvenser hög investeringsvolym 46 000 70 000 79 000 94 000 100 000 Avgår tidigare beviljade/äskade -33 000 -46 000 -70 000 -79 000 -94 000 Summa planerat behov av kommunbidragsförändring 13 000 24 000 9 000 15 000 6 000 Ackumulerat behov av kommunbidragsförändring 13 000 37 000 46 000 61 000 67 000 Servicenämnden, Budgetskrivelse 2016 18(20) 5.1.1 Driftskonsekvenser av hög investeringsvolym Driftkonsekvenserna avser endast servicenämnden och inte förhyrande nämnd. Tabellerna baseras på anspråkstagna investeringar och driftskonsekvenser beräknas till följd av annuitetsberäknad hyra och rak avskrivning. De senaste årens höga investeringsvolym leder till en obalans över åren mellan hyresintäkterna som baseras på en annuitet och kapitalkostnaderna som beräknas på en rak avskrivning. Över tiden ger de två beräkningsmodellerna samma resultat medan de enskilda åren har obalans. Detta innebär att kapitalkostnadsökningen inte täcks av hyresintäkterna den första perioden i fastighetens ekonomiska livslängd. Driftskonsekvensen för 2016 avseende ianspråktagna investeringar uppgår totalt till 33 mkr varav 12 mkr redan tidigare erhållits i budget 2012-2015. Servicenämnden har härmed behov av ytterligare 21 mkr i budget 2016 för att täcka driftskonsekvenser för ianspråktagna investeringar. Under 2015 färdigställs några större investeringsprojekt som får helårseffekt 2016, bland annat Malmö Live och Hylliebadet. På motsvarande sätt uppgår det totala behovet 2017 till 46 mkr. Under förutsättning att till och med 2016 är 33 mkr beviljade, är behovet för 2017 därmed ytterligare 13 mkr. 5.1.2 Omvandling av "icke-valbara" tjänster från negativt resultatkrav till köpta tjänster På uppdrag av stadskontoret genomfördes 2012 en extern utredning av kommuntjänsters och ITservice verksamhet. En del i denna utredning syftade till att utreda organisation och finansiering av de så kallade icke valbara tjänsterna (bastjänsterna), bland annat med förtydligande av vem som är beställare av tjänsterna, tjänsteinnehåll och prissättning. Det ledde till att arbetsgrupper med representanter från serviceförvaltningen och stadskontoret tillsattes på uppdrag av stadskontoret för att ta fram förslag på en modell. Ett förslag för kommuntjänster lämnades till styrgruppen i januari 2013 men inget beslut kring förändringen har tagits av stadskontoret. För en del av verksamheten, debiteringsenheten, har en översyn av tjänsteinnehåll och prissättning påbörjats våren 2015. Detta medför att finansieringen av del av dessa tjänster sker via negativt resultatkrav istället för ”köpta tjänster”, vilket utredningen föreslog. För IT-service del har en ny ekonomimodell införts under 2014 i samband med översynen av IT-organisationen i Malmö stad. Servicenämnden äskar att för 2016 omvandla ovan nämnda ”icke valbara tjänster” för kommuntjänster från negativt resultatkrav till ”köpta tjänster”. Äskandet påverkar inte Malmö stads ekonomi. Servicenämnden, Budgetskrivelse 2016 19(20) 5.2 Investeringsram Begäran om investeringsram 2016 samt plan för 2017-2021 (belopp i tkr) Begäran Plan Investeringstyp 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Summa investeringsram 1 764 000 1 778 000 1 706 000 1 650 000 1 000 000 660 000 Summa investeringsram 1 764 000 1 778 000 1 706 000 1 650 000 1 000 000 660 000 Uppdelning, brutto i tkr, per investeringstyp, beslutade respektive planerade investeringar samt kategori och år, se bilaga samt även rubrik 4.3 Pågående och planerade investeringar. Servicenämnden, Budgetskrivelse 2016 20(20) Budgetskrivelse 2016 INVESTERINGSRAM Investeringstyp Kategori Bruttoutgift 2016 2017 2018 2019 2020 2021 1 077 200 950 000 375 000 155 000 Skolor Beslutade investeringar DI 506 100 210 400 Planerade investeringar DI 365 000 737 500 Beslutade investeringar DI 127 800 17 500 Planerade investeringar DI 382 800 485 500 339 600 145 000 90 000 65 000 DI 17 000 17 000 17 000 35 000 35 000 35 000 DI 155 000 90 000 10 000 10 000 10 000 10 000 KBI 54 000 45 000 99 000 371 000 425 000 329 600 KBI 16 500 27 000 26 500 Förskolor LSS Beslutade investeringar Planerade investeringar Övriga boenden Beslutade investeringar Planerade investeringar Fritiden Beslutade investeringar Planerade investeringar Kultur Beslutade investeringar Planerade investeringar Övrigt Beslutade investeringar SI 25 000 Planerade investeringar SI 114 800 148 100 136 700 139 000 65 000 65 400 660 000 Summa bruttoutgifter 1 764 000 1 778 000 1 706 000 1 650 000 1 000 000 - varav beslutade investeringar 658 900 227 900 0 0 0 0 - varav planerade investeringar 1 105 100 1 550 100 1 706 000 1 650 000 1 000 000 660 000 2016 2017 2018 2019 2020 2021 33 000 46 000 70 000 79 000 94 000 100 000 Avgår beviljade/äskade -12 000 -33 000 -46 000 -70 000 -79 000 -94 000 Summa nya äskande 21 000 13 000 24 000 9 000 15 000 6 000 DRIFTKONSEKVENSER Investeringstyp Kategori Driftkonsekvens Servicenämndens egna investeringar Driftkonsekvenser tfa annuitetsberäknad hyra / rak avskrivning
© Copyright 2024