2015-06-26 Kontaktuppgifter föreläsare Fortbildning för SSK och USK i slutenvård God läkemedelsbehandling och omvårdnad till äldre • • • • • • • • • • [email protected] SSK [email protected] Dietist [email protected] Dietist [email protected] Dietist [email protected] Dietist [email protected] Dietist [email protected] Tandhygienist [email protected] Tandhygienist [email protected] Tandhygienist [email protected] Apotekare Föreläsare : Apotekare, Dietist, Sjuksköterska, Tandhygienist, Se kontaktuppgifter nästa bild Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Innehåll • Äldres läkemedelsanvändning, Åldrande kropp • Kvalitetsindikatorerna, Fall på sjukhus • Fallrisk- o Potentiellt olämpliga läkemedel till äldre • Läkemedel och mat • Undernäring • Åtgärder vid ätproblem • Munhälsa Äldresatsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Satsningen ska genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. Exempel på mål för äldresatsningen 2011–2014: • God hälsa, vård och omsorg • God och säker läkemedelsanvändning Total kostnad: drygt 4 miljarder kronor http://www.regeringen.se/sb/d/14622 http://www.skl.se Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning 1 2015-06-26 Åldrande kropp • Försämrad blodtrycksreglering och ökad risk för ortostatism. • Hjärnans reservkapacitet minskar. • Försämrad syn, reaktionsförmåga, muskelstyrka m.m. • Ökad förekomst av sjukdomar som ökar fallrisken, ex stroke, Parkinsons sjukdom, demens. • Förändringar som påverkar omsättning av läkemedel i kroppen – Ökad andel fett – Försämrad njurfunktion Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Hur arbetar vi inom Region Skåne? Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Gemensamt ”tänk” Identifiera riskpatienter Att förebygga fall, trycksår och undernäring på sjukhus Analys av riskfaktorer Vårdplan Förebyggande åtgärder Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning 2 2015-06-26 Status förändras SNABBT Risktänket… Behöver hon hjälp att äta? Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Fall/fallskada (egen anteckning) Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Nedsatt känsel? Förvirring? Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Trycksår, nytillkommet Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning 3 2015-06-26 Vid utskrivning Fall på sjukhus Dokumentera risker och ev. fall och trycksår i omvårdnadsepikrisen Vid ökad risk, bifoga vårdplan till ansvarig SSK Vid sår, bifoga Sårjournal till ansvarig SSK Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Samhällsproblem? Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Fallriskfaktorer Fall Hög ålder Antal fall per åldersgrupp, 2014 2 000 Tidigare fall 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 Antal fall 800 600 400 200 0 20‐29 30‐39 40‐49 50‐59 60‐69 70‐79 80‐89 Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning 90‐ Ålder Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning 4 2015-06-26 Fler riskfaktorer • Förvirring • Lågt Hb • Nedsatt gång- och förflyttningsförmåga • Nedsatt styrka och rörlighet • Yrsel och nedsatt balans Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Diagnoser som ökar fallrisken • • • • • • Undernäring, vätskebrist Nedsatt syn Nykturi Blodtrycksfall Saknar skor Läkemedelsbiverkan • • • • • • • • • • • Akut hjärtsjukdom Demenssjukdomar Depression Epilepsi Hjärtsvikt Kronisk obstruktiv lungsjukdom Ledsjukdomar Neuropati Osteoporos Parkinsons sjukdom Stroke Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Riskfylld miljö? • • • • • • • • • • • Blöta/hala golv Lösa sladdar Otillräcklig belysning Olämplig möblering Olåsta hjul Otydlig svårtolkad miljö Tvär färgskiftning i golvet Plötsliga ljud Droppställning, hjälpmedel Lång uribag dagtid Dusch saknar antihalkmatta, stöd- eller sittmöjlighet Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Kapacitet -fallriskfaktorer? Aktivitet Närmiljön -riskfylld för patienten utifrån dennes kapacitet? -säker? -risker? Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning 5 2015-06-26 Fall på sjukhus Fall på sjukhus Tidpunkt Fall Plats 900 Fall Aktivitet 3 000 Fall 800 Personalnärvaro 1 200 2 500 700 1 000 600 2 000 500 800 400 1 500 Personal närvarande vid fallet 600 300 Personal var ej med vid fallet 1 000 200 400 100 500 200 0 0 Vårdrum Toalett Korridoren Dagrum 0 Uppstigning från säng Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Förflyttning till/från toalett Uppstigning från stol Förflyttning säng till stol Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Statistik hämtad ur Melior, anteckningen Fall/fallskada i Region Skåne 2014 Statistik hämtad ur Melior, anteckningen Fall/fallskada i Region Skåne 2014 Bidragande orsaker Varför faller patienterna på min avdelning…? Fall 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Nedsatt balans Förvirring Muskelsvaghet Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Okänt Yrsel Halkat Snubblat Statistik hämtad ur Melior, anteckningen Fall/fallskada i Region Skåne 2014 Klättrat över Täta trängningar sänggrind Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning 6 2015-06-26 Jag hade tyvärr ingen möjlighet att komma idag. Hoppas att ni hörde bra och att bildspelet skapade många tankar att ta med er tillbaka. Potentiellt olämpliga läkemedel till äldre och fallriskläkemedel Har ni frågor är ni välkomna att maila dem till mig på [email protected] Monica Bergenek Leg. sjuksköterska, vårdutvecklare Stab verksamhetsutveckling Skånes universitetssjukhus Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Alla foto: Sue Harden Mugelli Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger – Långverkande bensodiazepiner (flunitrazepam, nitrazepam, diazepam/Stesolid) – Propavan – Läkemedel med antikolinerga effekter (tex Atarax, tricykliska antidepressiva, medel mot överaktiv blåsa) – Tramadol Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning 7 2015-06-26 Läkemedel som ökar fallrisken Exempel på läkemedelsgrupper Sömnmedel Lugnande medel Antidepressiva Antipsykotika Opioider/Smärtlindrande Antiepileptika Hjärt-kärlläkemedel Antiparkinsonmedel www.medicininstruktioner.se Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Sömnbesvär och Sömnmedel Sömnmedel • Hur stort är sömnbehovet? Sömndagbok • Utevistelse, fysisk aktivitet, kortare middagsvila ger bättre nattsömn • Kaloririk drink,kvällssmörgås • Zopiklon förstahandsalt vid behov av farmakologisk behandling Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning • Exempel: Zopiklon/Imovane Propavan, Flunitrazepam, Nitrazepam, Zolpidem/Stilnoct • Effekter: Sömngivande • Biverkningar: Trötthet, förvirring, yrsel, koordinationsstörning, muskelavslappning. Ev dagtrötthet. Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning 8 2015-06-26 Lugnande medel • Icke-farmakologiska åtgärder i första hand • Exempel vid läkemedelsbehov: Oxascand/Sobril, Stesolid/diazepam • Effekter: Lugnande, ångestdämpande, sömngivande, muskelavslappnande Antidepressiva läkemedel • Exempel : Sertralin, Mirtazapin, Citalopram, Saroten • Effekter: Motverkar nedstämdhet • Biverkningar: Trötthet, yrsel, blodtryckssänkning • Biverkningar: Dåsighet, trötthet, känslomässig avtrubbning, muskelsvaghet, yrsel, förvirring, fall Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Smärta Antipsykotika • Exempel på läkemedel: Risperdal, Haldol • Effekter: Dämpar psykotiska symtom, ex hallucinationer • Icke-farmakologiska åtgärder i första hand! • Paracetamol är basen i läkemedelsbeh. • Nästa steg i smärttrappan - morfin i låg dos • Laxantia! • Biverkningar: Trötthet, stelhet, kognitiv påverkan, blodtryckssänkning Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning 9 2015-06-26 NSAID - äldre Smärtlindrande/Opioider • Exempel: Morfin, Dolcontin, OxyContin, Oxynorm, Fentanyl, Tramadol, Citodon, • Effekter: Smärtlindrande • Biverkningar: Trötthet, yrsel, konfusion • Mot nervsmärta kan även antiepileptika användas. – Exempel: Gabapentin. – Biverkningar: Yrsel, trötthet, förvirring. Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Läkemedel med betydande antikolinerg effekt • Kan orsaka kognitiva störningar, muntorrhet, förstoppning, urinretention • Inkontinensmedlen är vanligast - Utvärdera effekt och biverkningar! • Även Atarax, Theralen, Saroten Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning • NSAID (ex ibumetin, naproxen, diklofenak) låg dos mot inflammatorisk smärta • Risk för - GI-blödning - hjärtsvikt - njursvikt Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Antikolinerga läkemedel Risk för kognitiv påverkan, konfusion, urinretention, muntorrhet och obstipation. • • • • • • • • • • • • T ex darifenacin Emselex fesoterodin Toviaz oxybutynin Ditropan, Kentera, Oxybutynin solifenacin Vesicare tolterodin Detrusitol, Tolterodin alimemazin Theralen hydroxizin Atarax levomepromazin Nozinan prometiazin Lergigan propiomazin Propavan tricykliska antidepressiva t ex Anafranil, Klomipramin, Saroten, Sensaval Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning 10 2015-06-26 Medel med betydande antikolinerg effekt • Alzheimersjuka extra känsliga • Kombination av demensläkemedel och antikolinerga läkemedel ologisk Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Antiparkinsonmedel • Exempel: Madopark, Sinemet • Effekt: Lindrar besvär vid Parkinsons sjukdom • Bieffekter: Ortostatisk hypotension, trötthet, konfusion Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Hjärt-kärlläkemedel • Läkemedel som påverkar blodtryck, puls och belastning av hjärtat ökar risken för fall. • Exempel: Enalapril, Felodipin, Metoprolol, Imdur, Furix, • Kolla gärna ortostatiskt blodtryck! • Andra läkemedel som används vid prostatahyperplasi, neuroleptika, depression och Parkinsons sjukdom kan också sänka blodtrycket. Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Hur kan vi minska fallrisken hos äldre? • Identifiera fallrisk • Ortostatiskt blodtryck • Överväga icke-farmakologisk behandling Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning 11 2015-06-26 Läkemedel och mat Hur kan vi minska fallrisken hos äldre? fortsättning • Observera läkemedel som påverkar fallrisk • Tänka att symptom ev är biverkning Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Delas eller icke delas • Fass.se, delningsinformation När ska man ta sitt läkemedel i förhållande till mat? Till måltid? På fastande mage? Inte med viss mat? Grundregel: • Ta läkemedel i samband med måltid • Läs bipacksedel, FASS, Janusinfo Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning 201 12 2015-06-26 När ska man ta sitt läkemedel i förhållande till mat? När ska man ta sitt läkemedel i förhållande till mat? Tillsammans med mat På fastande mage exempel FURADANTIN Furadantin skall tas tillsammans med mat dels för att minska illamående, dels för att förbättra effekten. exempel ALENDRONAT - Ta inte tabletten med juice eller mjölk. - Ta inte tabletten tillsammans med kaffe eller te. - Ta inte tabletten tillsammans med mineralvatten. - Vänta minst 30 minuter efter att intag av Alendronat innan du tar dagens första mål mat, dryck eller andra läkemedel. Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Mjölk och mjölkprodukter Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Waran och K-vitamin Undvik ta vissa läkemedel samtidigt med mjölk. Exempel vissa antibiotika såsom Doxyferm (doxycyklin), Ciprofloxacin - Ta läkemedlet 1-2 timmar före eller 4 timmar efter intag av mjölkprodukter Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning • K-vitamin behövs • Undvik inte födoämnen på grund Kvitamininnehåll • FASS: Intag av föda innehållande vitamin K vid warfarinbehandling ska vara så oförändrad som möjligt. Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning 201 13 2015-06-26 Janusinfo-söka interaktioner Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Smärtläkemedel och obstipation Exempel på läkemedel som ger risk för undervikt , exempel på biverkningar Påverkan på lukt och smak Muntorrhet Diabetes - metformin Sömnmedel-zopiklon Depression-citalopram Blodfettsänkare-atorvastatin Hjärt-kärlsjukdom – enalapril, amilorid Smärta - morfin Depression – citalopram , sertralin Epilepsi – gabapentin Trängningsinkontinens - tolterodin * Kortison för inhalation Illamående Förstoppning Demens - donepezil Diabetes – metformin Parkinsons sjukdom- Madopark Epilepsi – gabapentin Hjärt-kärlsjukdom - digoxin, enalapril Onkologi - cytostatikum * Syrahämmare-omeprazol Smärta – morfin mfl Depression – citalopram , setralin Epilepsi – gabapentin Trängningsinkontinens - tolterodin * Järnbrist-Duroferon Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Undernäring och ätproblem • Förstoppning skall alltid förebyggas – gäller alla opioider tex morfin, fentanyl • Biverkningar av laxermedel skiljer sig mellan individer – man får pröva sig fram till det som fungerar bäst. Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning 14 2015-06-26 Definition av undernäring Hur uppstår sjukdomsrelaterad undernäring? Ätproblem SWESPEN/Socialstyrelsen: Nutritionstillstånd som uppkommer på grund av brist på energi, protein och andra näringsämnen orsakar mätbara ogynnsamma effekter på: ‐ kroppens struktur ‐ kroppens funktion ‐ sjukdomsförlopp Intag lägre än behov Vävnadsnedbrytning Sjukdom Inflammation Katabolism Åldrandet Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Konsekvenser av sjukdomsrelaterad undernäring Försämrad sårläkning Riskbedömning/screening enl SKL • Lågt BMI 20 då patienten är < 70 år 22 då patienten är 70 år Trötthet Depression Initiativförmåga Nedsatt immunförsvar BMI: vikt (kg) längd (m) x längd (m) • Ofrivillig viktnedgång Viktnedgång och förlust av muskelmassa Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Försämrad livskvalitet Minskat oberoende • Ätproblem Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning 15 2015-06-26 Ätproblemen avgör vilka åtgärder som är relevanta! Nutrition vårdplan • Muntorrhet • Svampinfektion • Matleda/nedsatt aptit • Lukt‐ och smakförändringar • Illamående/kräkningar • Förstoppning • Diarré • Sväljningssvårigheter • Tuggsvårigheter • Synnedsättning Dokumentera, utvärdera, revidera • Blåsor/sår i munnen • Nedsatt tandstatus • Nedsatt ork • Motoriska svårigheter • Kognitiva besvär • Psykosociala faktorer Överrapportera Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Ät på regelbundna tider Fördela maten jämnt över dagen Nutritionsåtgärder vid risk för undernäring Morgon Måltidsordning Mellanmål Nattfasta Ätstödjande åtgärder Hjälpmedel Sittställning Hjälp vid måltid Måltidsmiljö Munvård Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Mat E‐kost Energirik dryck Tillbehör Konsistensanpassning Tillägg Näringsdrycker Vitamin‐ och mineraltillskott 07:00 09:30 Kväll 12:00 14:30 17:00 20:30 Frukost, middag, kvällsmat och 2 – 3 mellanmål varje dag är en bra fördelning av dagens intag! Nattfastan ska vara max 11 timmar! Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning 16 2015-06-26 Mellanmål är viktiga! Middag och Kvällsmat E‐kost A‐kost SNR‐kost Foto:Livsmedelsverket Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Foto: Välj dryck med eftertanke Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Tips för högre proteinintag Extra påläggsskivor på mackan Kokt ägg till frukost eller på kvällsmackan Mjölk som måltidsdryck Mer kött/fisk/fågel och mindre grönsaker Proteinrika mellanmål Att servera 5 dl saft eller juice i stället för vatten ger 200 kcal extra Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning 17 2015-06-26 Muntorrhet • Små klunkar vatten mellan tuggorna • Syrliga tillbehör: citron, lingonsylt, dressing • Mjukgör maten med extra sås, doppa bröd, bredbara pålägg • Syrliga osötade karameller Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Måltidsmiljö Illamående • • • • • • • Rostat bröd eller kex direkt på morgonen Vädra rummet Kall mat Små portioner, plockmat Klara drycker Neutral mat, inte favoritmat Inte för fet mat Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Smak‐ och luktförändring • Munvård innan måltid • Vädra ut matos • Dricka rikligt till måltid, skölja bort dålig smak • Kyckling och fisk • Mer eller mindre kryddor • Suga på hårda karameller Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning 18 2015-06-26 Förstoppning • • • • Rikligt med dryck Katrinplommondryck före frukost Färsk frukt/grönsaker Aktivitet Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Val av nutritionsbehandling Kosttillägg‐ behövs det? Komplement till mat och dryck Välj sort efter behov Komplett proteinrikt = förstahandsalternativ Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Munhälsa - ROAG • Se separat bildfil Val av nutritionsbehandling (terapival) kan illustreras av detta flödesschema. (Professor Ingvar Bosaeus, Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska US/Sahlgrenska, Göteborg) Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning 19 2015-06-26 På klinik • Se patienten i sin helhet • Förebyggande omvårdnadsåtgärder gör stor skillnad • Munnen är en viktig del av kroppen • Rätt åtgärder till patient med risk för undernäring kräver bra riskbedömning där man tar reda på vilka ätproblemen är Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning På klinik forts • Identifiera olämpliga läkemedel • Naturläkemedel och receptfritt kan påverka • Identifiera yra/fallbenägna patienter - puls/ortostatiskt BT - läkemedel? - fallit tidigare? fråga alla över 65 år vid inskrivningen. Läkemedelsrådet Enheten för Läkemedelsstyrning 20
© Copyright 2024