Verksamhetsplan - Svensk sjuksköterskeförening

Sektionen för Omvårdnadsinformatik (SOI)
Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2015-2016
Styrelsen föreslår att 2015-2016 framför allt ska ägnas åt att
• fortsätta arbetet med att ta fram subsets ur ICNP terminologin för
omvårdnadsdiagnoser, -mål och –åtgärder
• testa ovan subsets i klinisk verksamhet på Karolinska Universitetssjukhuset och
Sahlgrenska sjukhuset
• kontinuerligt underhålla sektionens webbplats
• belysa behovet av omvårdnadsdata i Journalen på nätet
• bidra till och vara delaktiga i ett nordiskt samarbete kring ICNP terminologin
• få till stånd ett nätverk av forskare inom omvårdnadsinformatik för att bidra till
forskningssamarbete inom området
Denna verksamhetsplan lämnas till sektionens årsmöte 2015 05 21 för beslut.
Sektionens generella mål och verksamheter
Sektionen för omvårdnadsinformatik ska utgöra ett nätverk för sjuksköterskor, från olika
verksamhetsområden med intresse av informatik, som i hög grad arbetar via sektionens
webbplats. Sektionen har två viktiga fora för möte med sina medlemmar och andra
intresserade: den årliga SOI-konferensen och sektionens webbplats. Sektionen ska
uppmärksamma och driva omvårdnadsperspektivet inom vårdinformatik och utveckla
mötesplatser för såväl kliniskt verksamma som företrädare för utbildning, forskning och
utveckling, i syfte att förmedla kunskap och erfarenhet om informatik i Sverige. Sektionen ska
ge stöd till Svensk Sjuksköterskeförening (SSF) i frågor som rör omvårdnadsinformatik.
Sektionen ska främja tvärprofessionellt samarbete samt stimulera till och aktivt delta i olika
nätverk inom området, såväl nationellt som internationellt.
Arbetsformer
Sektionens arbetsformer skall bygga på styrelsens och medlemmarnas aktiva deltagande
genom:
• Nätverk mellan individer verksamma inom klinisk praxis, utbildning och forskning,
såväl nationellt som internationellt,
• Arbetsgrupper för olika områden, t ex standardvårdplaner, termer och begrepp,
klassifikationer, kompetensutveckling.
• Tvärprofessionell samverkan inom informatik och e-hälsa bl a genom Svensk
förening för medicinsk informatik - SFMI
• Strategisk påverkan av beslutsfattare, i syfte att skapa förståelse för omvårdnadsinformatik bl a genom remissvar
• Informations- och kunskapsspridning via
1
o Sektionens webplats
o Konferenser och möten,
o Nationell samordning tillsammans med SSF, Vårdförbundet, SKL m. fl.
Målområden
De områden som är särskilt viktiga att delta i och påverka, utifrån ett omvårdnadsperspektiv
är:
• Utveckling och tillämpning av IT-tjänster och informationssystem som integrerad
del av vård och omsorg,
• Utveckling och tillämpning av IT-tjänster och informationssystem där patienten är
delaktig via Mina Vårdkontakter eller motsvarande,
• Utveckling och tillämpning av begrepp, termer och klassifikationer som stödjer
kommunikation kring planering, genomförande och uppföljning av vård- och
omsorgsverksamheten,
• Utveckling och tillämpning av bedömnings- och beslutssystem som möjliggör evidensbaserad vård,
• Utveckling av kompetensbeskrivning inom vårdinformatik för hälso- och
sjukvårdspersonal, studerande, lärare och praktiskt verksamma på olika nivåer
Precisering av målområden och arbetsformer
Utveckling och tillämpling av informatiktjänster
Synen på användning av informatiksystem inom hälso- och sjukvården har förskjutits från att
vara en enskild fråga skild från själva verksamheten, till att vara en integrerad del av verksamheten – en del av att kunna planera, genomföra och utvärdera vård och omsorg. Ett ökat
intresse hos IT-leverantörer att utveckla system, i dialog med vårdpersonal, som stödjer den
dagliga arbetsprocessen kan märkas. Sjuksköterskor behöver spela en mer aktiv roll för att
tydliggöra behoven av informatik som en självklar del av omvårdnadsarbetet.
Konkreta mål:
• Aktivt delta i diskussioner om att föra ut och tillämpa dokumentet Nationell eHälsa
som mer lägger fokus på nyttan för invånare och verksamheter istället för det tidigare
dokumentet Nationella IT-strategin som hade fokus på teknik, IT-lösningar och
infrastruktur.
• Driva diskussioner om användbarheten och nyttan av olika informationssystem som
införs inom vård, omsorg och utbildning, och därigenom bidra till att utveckla kravställanden.
• Sprida erfarenheter och kunskap om informatiksystem inom omvårdnadsområdet via
SOIs webbplats.
• Samarbeta med SSF, Vårdförbundet och andra organisationer för att påverka utvecklingen av sektionens målområden.
2
Utveckling och tillämpning av begrepp, termer och klassifikationer
Det pågår under Socialstyrelsens ledning ett nationellt arbete för utvecklingen av den
gemensamma informationsstrukturen. Det nationella fackspråket med den svenska
översättningen av SNOMED CT och klassifikationer som t ex ICF ska utgöra en gemensam
tvärprofessionell terminologi inom vård och omsorg och är en del av den gemensamma
informationsstrukturen. För sektionen är det en viktig uppgift att tillsammans med andra se
till att omvårdnadens behov speglas i den gemensamma informationsstrukturen, t ex . genom
de svenska översättningarna av klassifikationer inom omvårdnad - NANDA och ICNP.
Sektionen bör fortsätta att uppmärksamma detta och bidra till att ett enhetligt språk och
begreppssystem används för att främja kommunikation och öppen redovisning. I detta arbete
ska sektionen arbeta för att omvårdnadsrelevanta beskrivningar inkluderas, bl a baserat på den
långa erfarenheten av omvårdnadsdokumentation baserat på bland annat VIPS-modellen som
referensram för omvårdnad. För sektionen är det en viktig uppgift att delta i denna utveckling
av vårdens dokumentation och bidra till att omvårdnaden och sjuksköterskans professionella
perspektiv kan tydliggöras och utvecklas.
Konkreta mål:
• Driva diskussion och förankringsarbete om nationellt fackspråk,
• Aktivt medverka i diskussion om omvårdnadsdata i relation till klassifikationer och
terminologier,
• Samverka med andra aktörer så att tvärprofessionellt samarbete kring den dagliga
kliniska informationsstrukturen inleds under verksamhetsåret,
• Delta i arbete med översättning av befintliga omvårdnadsklassifikationer
Journal på nätet och patientens egen tillgång till omvårdnadsdokumentationen
Ett av de viktigaste utvecklingsområdena inom nationell eHälsa är patientens/invånarens egen
tillgång till vård- och omsorgsdokumentationen. Alla landsting planerar att ge sina patienter
tillgång till journalen på nätet. Sektionen ska tillsammans med SSF och Vårdförbundet
engagera sig i detta genom att ta upp frågan i olika sammanhang, redovisa erfarenheter och
belysa omvårdnadens speciella behov.
Utveckling och införande av bedömnings- och beslutssystem
Informatiksystem kopplade till de elektroniska patientjournalsystemen, i form av bedömnings- och beslutsstöd, för att stödja t ex evidensbaserad hälso- och sjukvård behöver
utvecklas och göras tillgängliga i det kliniska vårdarbetet. Sektionen bör i olika fora påtala
behovet och betydelsen av beslutsstöd som ger sjuksköterskan tillgång till kunskapsbaser i
form av t ex evidensbaserade kliniska riktlinjer. Detta är väsentligt som stöd för planering och
genomförande av en omvårdnad med god kvalitet och säkerhet, samt underlättar även en
strukturerad dokumentation.
Utveckling och tillämpning av standardiserade planer för vård och omvårdnad ses som betydelsefulla inslag i en strävan mot evidensbaserad vård, vilket också kan främja samverkan
mellan professionerna och utvecklingen av en gemensam tvärprofessionell journal.
Konkreta mål:
• Att arbetet för att främja införandet av evidensbaserade kliniska riktlinjer fortsätter
och samordnas med utvecklingen av standardiserade vårdplaner på nationell nivå.
3
Kompetensutveckling
Behovet av kompetensutveckling inom området omvårdnadsinformatik är stort, inte minst för
att garantera patientens säkerhet och för vårdens kvalitet. Kunskapsområdet omvårdnadsinformatik befinner sig i stark utveckling och behovet av utbildning gäller all hälso- och
sjukvårdspersonal, såväl kliniskt verksamma sjuksköterskor som studenter. Utbildning av
lärare inom vårdutbildningarna som i sin tur kan stödja den fortsatta utvecklingen är en avgörande faktor. Sektionen ska främja kunskapsutveckling och stimulera till ökad förekomst av
vårdinformatik inom utbildning, verksamhetsutveckling, kvalitetsarbete och daglig klinisk
verksamhet.
Konkreta mål:
•
•
Att sprida dokumentet kompetensbeskrivning: Hälsoinformatik för legitimerad sjuksköterska
och för legitimerad sjuksköterska med specialisering inom hälsoinformatik.
Att ta fram exempel på praktisk tillämpning av kompetensbeskrivning: Hälsoinformatik för
legitimerad sjuksköterska och för legitimerad sjuksköterska med specialisering inom
hälsoinformatik
Erfarenhetsutbyte
Som ett led i att underlätta erfarenhetsutbyte mellan sjuksköterskor vill sektionen identifiera
pågående projekt av olika slag, såväl inom utbildning, forskning och utveckling, som inom
klinisk verksamhet. Det gäller arbeten som spänner över hela informatikområdet, från införande av ny informationsteknologi till omvårdnadsdiagnostik, åtgärdsklassificering och forskning. Sektionen har en viktig uppgift i att förmedla kunskap mellan olika områden och ge
medlemmarna möjlighet att snabbt hitta information. Sektionen ska vidare främja ett tvärprofessionellt samarbete kring vårdinformatik. Sektionen ska även främja internationellt erfarenhetsutbyte, t ex genom medverkan i ACENDIO (Association of Common European Nursing
Diagnoses, Interventions and Outcomes). En möjlighet till erfarenhetsutbyte är att sektionen
genom webbsidan erbjuder tillgång till utbildningsmaterial.
Konkreta mål:
• Att ha omvärldsbevakning via t ex konferenser inom området informatik
• Att samverka med andra organisationer inom området informatik på både nationell
och internationell nivå.
• Att inbjuda till och organisera mötesplats för forskare inom området
omvårdnadsinformatik.
Med begränsade resurser i form av tid och pengar måste sektionen hitta enkla, effektiva och
flexibla arbetsformer, som tar tillvara sektionens viktigaste resurs och förutsättning: medlemmarnas engagemang.
4