Protokoll - Norrbottens läns landsting
Landstingsstyrelsens protokoll Sammanträdet den 4 mars 2015 § 28 – 63 Beslutande Maria Stenberg (S), ordf Glenn Berggård (V), vice ordf Anders Öberg (S) Erkki Haarala (S), ersättare Agneta Lipkin (S) Johannes Sundelin (S) Anita Gustafsson (S) Agneta Granström (MP) Kenneth Backgård (NS) Dan Ankarholm (NS) Johnny Åström (NS) Doris Messner (NS) Mattias Karlsson (M) Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) Jens Sundström (FP) Ersättare och handläggare (hela eller delar av sammanträdet) Mats Brännström, landstingsdirektör Hans Rönnqvist, bitr landstingsdirektör Sekreterare Inga Gustafsson Justerat den 12 mars 2015 Justerat den 12 mars 2015 Maria Stenberg, ordförande Jens Sundström, justerare Bevis Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets officiella anslagstavla den 12 mars 2015. Överklagandetiden utgår den 3 april 2015. Inga Gustafsson LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Val av protokolljusterare ................................................................................ 3 Slutlig föredragningslista ................................................................................ 3 Närvarorätt ...................................................................................................... 3 För kännedom ................................................................................................. 3 Rapporter från styrelseledamöter .................................................................... 3 Landstingsdirektörens rapport ........................................................................ 3 Årsredovisning för år 2014 ............................................................................. 4 Hälsobokslut 2014 .......................................................................................... 9 Miljöredovisning 2014.................................................................................... 9 Årsrapporter 2014 ......................................................................................... 10 Ekonomi i balans .......................................................................................... 10 Styrelsens beredning av regionala beredningens verksamhetsrapport för år 2014..................................................................................................... 19 Styrelsens beredning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter och verksamhetsberättelser för år 2014 ..................... 23 Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2014..................................................................................................... 29 Ansökan om att bilda Region Norrbotten ..................................................... 31 Bildande av politisk styrgrupp för bildandet av Region Norrbotten ............. 34 Återremitterat ärende: Bidrag till och delägarskap i Arctic Business Incubator AB ................................................................................................ 35 Revisionsrapport Läkemedelsförskrivning – den interna kontrollen i landstinget ..................................................................................................... 41 Ändring i landstingsstyrelsens sammanträdesplan 2015 .............................. 43 Inriktningsbeslut för tillbyggnad, Sunderby sjukhus .................................... 43 Verksamhetsstrategi hälso- och sjukvård samt tandvård .............................. 46 Strategi för Patientsäkerhet ........................................................................... 47 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 .................... 48 Omfördelning på grund av ny hälsocentral samt ändrade avgifter ............... 49 Riktlinjer för avgifter inom hälso- och sjukvård.......................................... 51 Tillägg till regelverk för avgifter inom hälso-och sjukvård ......................... 52 Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2014 ............................. 52 Privata vårdgivare enligt nationella taxan Uppföljning januari – december 2014 .............................................................................................................. 54 Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-december 2014 ................... 55 Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-december 2014 ..................... 57 Investeringar 2015 ........................................................................................ 59 Investeringar medicinteknisk utrustning, Länssjukvård 2015 ...................... 61 Bidrag till Musikens Makt 2015 ................................................................... 62 Bidrag till SM i Poetry Slam 2016 ................................................................ 65 Slutrapport från projektet Regions4greengrowth.......................................... 67 Val................................................................................................................. 70 2 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 § 28 Val av protokolljusterare Ledamoten Jens Sundström (FP) utse till att jämte ordföranden justera protokollet. § 29 Slutlig föredragningslista Slutlig föredragningslista för sammanträdet fastställs. § 30 Närvarorätt Beslutas att hela dagens sammanträde ska vara offentligt. § 31 För kännedom Delegationsbeslut m m enligt bilaga. § 32 Rapporter från styrelseledamöter Inga rapporter lämnades. § 33 Landstingsdirektörens rapport Dnr 17-14 Ärendebeskrivning Landstingsdirektörens rapport enligt bilaga. Beslut Rapporten läggs till handlingarna. 3 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 § 34 Årsredovisning för år 2014 Dnr 1-15 Ärendebeskrivning Fullmäktige formulerar de övergripande strategiska målen. Utifrån dessa identifierar landstingsstyrelsen delmål och framgångsfaktorer samt indikatorer och mått för måluppfyllelse. Dessa utgör utgångspunkten för årsredovisningens struktur och uppföljning. Ekonomiskt resultat Landstinget redovisar för 2014 ett negativt resultat med 37 mkr. Resultatet har dock påverkats positivt med 124 mkr av en sammantagen realisationsvinst av engångskaraktär från landstingets pensionsportfölj. Om denna post exkluderas är resultatet negativt med 161 mkr. Landstingets divisioner redovisar ett underskott på 280 miljoner kronor, vilket är en försämring med 75 miljoner kronor sedan 2013. Utfallet för hälsocentralerna inom vårdvalet visar på ett underskott med 39 mkr. Divisionernas resultat visar på att det inte är realistiskt att uppnå ett nollresultat 2015. Alla divisioner och verksamheter har därför i finansplanen ett resultatkrav år 2015 som innebär att intäkterna ska ökas alternativt kostnaderna minskas med 130 mkr jämfört med prognosen per augusti 2014, vilket betyder ett besparingskrav på 1,6 procent. För 2016 bedöms besparingskravet vara 1,6 till 1,8 procent för att divisionerna ska nå ett nollresultat 2016. Inom landstinget finns gemensamma åtgärder, både pågående och nya, som på sikt ska ge möjlighet för divisionerna att effektivisera. Verksamhetens nettokostnad består av verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader och avskrivningar. Nettokostnaden finansieras med skatter och generella statsbidrag. För att nå målet om en långsiktig och uthållig finansiering av verksamheten är det viktigt att verksamhetens nettokostnad över tid inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. Under 2014 ökade nettokostnaden med 377 mkr (5,7 %) samtidigt som skatter, statsbidrag och utjämning ökade med 78 mkr (1,2 %). I nettokostnaden för 2013 fanns dock en engångsintäkt från AFA-försäkring med 91 mkr inkluderad. Om denna post exkluderas har nettokostnaden mellan åren ökat med 286 mkr (4,3 %). Styrelsens samlade bedömning av måluppfyllelsen avseende fullmäktiges strategiska mål I delårsrapporten finns mål inom respektive perspektiv sammanställda. Där uppgift finns att tillgå presenteras även en måluppfyllelse. Målen ska ses som styrande, är högt ställda och finns inom områden med förbättringspotential. I vissa fall är målen långsiktiga vilket innebär att de sträcker sig längre fram i tid, målet ska då ses som en förväntad utveckling på sikt. 4 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Styrelsens sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen för respektive perspektiv: Medborgare Nöjda medborgare När det gäller förtroendet för landstingets hälsocentraler de senaste fyra åren så ligger länet relativt stabilt på drygt 60 procent med mycket eller ganska stort förtroende. Förtroendet för länets sjukhus ligger på cirka 70 procent, vilket är i nivå med riket. Att jobba med unga, jämställdhet, mångfald och integration är viktigt för att skapa attraktiva livsmiljöer. Det har kommit fram genom drygt 400 samtal mellan norrbottningar under satsningen ”Kraftsamling” som pågått 20112015. Resenärernas nöjdhet med kollektivtrafiken uppnår inte riktigt det uppsatta målet. Länet ligger dock högst i landet avseende resenärers nöjdhet med kollektivtrafiken. Sveriges bästa självskattade hälsa Målet är att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa 2020, må bra och leva ett långt liv på ett sätt som gör att medellivslängden ökar. Hälsoutvecklingen i Norrbotten är överlag positiv på så vis att människor lever längre, dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskar, allt fler barn får en tobaksfri livsstart samt att färre ungdomar röker och dricker alkohol. Trots det så är länet långt från att nå målet om bästa självskattade hälsan i riket. Inga tecken kan ses på att länet ligger i närheten utan snarare ligger Norrbotten långt ner vid en riksjämförelse. Länets kommuner visar stora skillnader i hälsa och levnadsvanor. Utbildningsnivå har en stark koppling till levnadsvanor till de högre utbildades fördel. Viktigt att i tid arbeta med flickors psykiska hälsa som visar på negativ utveckling samt övervikt och fetma bland framförallt unga män och vuxna män. Positivt är att landstingets arbete med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter fortskrider enligt plan, bland annat erbjuds nu norrbottningarna hälsosamtal vid 30-, 40-, 50- och 60-år. Verksamhet En effektiv verksamhet med god kvalité Variabler som speglar om vården är kvalitativt likvärdig och av hög kvalitet visar generellt förbättringar inom de stora folksjukdomarna även om Norrbottens resultat i många fall ligger på en lägre nivå än rikets. Sannolikt förklaras det i huvudsak av en högre förekomst av belastande riskfaktorer, det är särskilt märkbart i östra Norrbotten. Cancerområdet uppvisar däremot generellt goda resultat i nationell jämförelse. Exempel på andra starka områden är förlossningsvård och flera delar inom den kirurgiska verksamheten. Indikatorer som speglar hur tillgänglig vården är försämrades något under året. Väntetiderna till behandling är dock kortare i Norrbotten än riket i övrigt. Samtidigt har medborgarnas kännedom om olika e-tjänster ökat. 5 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Indikatorer som speglar en patientsäker verksamhet har inte förbättrats under året. Utvecklingen inom läkemedelsområdet tyder emellertid på vissa förbättringar. Generellt nås inte de högt ställda målen. Sammanfattningsvis har kvalitet och effektivitet förbättrats inom många områden, med undantag för säkerhetsområdet, men det krävs ytterligare insatser för att möta medborgarnas behov fullt ut och även kunna möta de varierande vårdbehoven i länet. Helhetsperspektiv med människan i centrum Nöjdheten med vården har ökat generellt, män tenderar att vara något mera nöjda med bemötande, delaktighet och information än kvinnor. Norrbottningarna är särskilt nöjda med vården vid sjukhus, det gäller dock inte den psykiatriska slutenvården. Oplanerade återinskrivningar minskar även om målen inte nås fullt ut inom området. Sammanfattningsvis bedöms resultaten inom helhetsperspektivet vara tämligen goda men fortsatta förbättringar behövs. Kunskap och förnyelse Konkurrenskraftig region Landstinget arbetar långsiktigt i ett brett partnerskap med andra aktörer för att vara en konkurrenskraftig region. Basindustrin är av stor betydelse för länets konkurrenskraft men är också konjunkturberoende. Det är därför viktigt att fortsätta arbetet med att diversifiera det norrbottniska näringslivet och därmed minska sårbarheten. Ett tecken på att regionen är konkurrenskraftig är att datacenterföretag väljer att etablera sig i länet. Länets tillgång till säker och miljövänlig el är en av konkurrensfördelarna. Andelen norrbottningar som avslutar gymnasiet inom fyra år är relativt oförändrad under de senaste åren. Andelen kvinnor följer riket medan andelen män som avslutar gymnasiet inom fyra år är lägre än riket. Detta skapar sannolikt olika förutsättningar för framtida möjligheter till arbete. Förutom den egna hälsan får det även konsekvenser för länets kompetensförsörjning. Andelen med eftergymnasial utbildning ökar oavsett kön, men närmar sig inte riksnivån. Skillnaden mellan könen i andel med eftergymnasial utbildning har ökat successivt de senaste tio åren. Fler kvinnor än män i Norrbotten väljer eftergymnasial utbildning. Detta får sannolikt konsekvenser för framtida möjligheter till arbete, risk för sämre hälsa för männen och särskilda utmaningar för en hållbar utveckling. Norrbottens läns landsting fortsätter arbetet med att vara synliga och aktiva. Nya digitala kanaler som facebook används som ett komplement till traditionella för att föra ut nyheter, hälsotips och lediga jobb. Allt fler Norrbottningar känner till sjukvårdsrådgivningstjänsten 1177 Vårdguiden men länet ligger fortfarande efter de andra länen i riket. Långsiktig förnyelse Forskningskompetens, vetenskaplig produktion och pågående studier är exempel på indikatorer på hur delmålet om ett öppet och stödjande förhållningssätt till utveckling och förnyelse uppfylls. Antalet forskarutbildade medarbetare har ökat, liksom antalet doktorander vilket förutsäger en fortsatt ökning av andelen forskarutbildade inom landstinget. 6 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Bland dem som har en doktorsexamen eller är på väg att doktorera är det ungefär lika många kvinnor och män. Antalet vetenskapliga publikationer låg 2014 i nivå med resultaten för år 2013 d v s 50 - 60 artiklar. Det visar att vetenskaplig produktion av våra forskare ligger på en stabil, förhållandevis hög nivå och är ett resultat av den allt mer utvecklade akademiska miljön med ökad forskningskompetens. Någon ökning av antalet pågående läkemedelsstudier har inte påvisats men här pågår aktiviteter. Delmålet för strategisk styrning av förnyelseinitiativ har ännu inte uppfyllts. En strategi för förbättringsarbete och innovation håller på att utarbetas. Där kommer införande och bedömning av förnyelsealternativ att ingå. Medarbetare Attraktiv arbetsgivare Måluppfyllelsen är på en godkänd nivå men det finns områden där ytterligare insatser måste vidtas. Det är ett långsiktigt arbete att förbättra måluppfyllelsen inom delmålen ”Lika rättigheter och möjligheter” samt ”Hållbart arbetsliv”. Landstinget har fastställt strategier och handlingsplaner för att strukturerat och likriktat arbeta inom områdena. Aktivt medarbetarskap Måluppfyllelsen är på en godkänd nivå utifrån medarbetarnas perspektiv men mätningarna av frisknärvaro och sjukfrånvaro visar en negativ måluppfyllelse. Fortsatta insatser måste vidtas och ett hälsofrämjande fokus är nödvändigt för att på sikt förbättra måluppfyllelsen inom delmålen ”Dialog och samverkan” samt ”Hälsofrämjande miljö”. Landstinget kommer att utarbeta en handlingsplan för att åstadkomma en förbättrad hälsofrämjande miljö. Ekonomi En ekonomi som ger handlingsfrihet Landstinget ska enligt kommunallagen ha en ekonomi i balans, d v s intäkterna ska överstiga kostnaderna. Landstingets resultat för 2014 är negativt med 37 mkr. Divisionerna har ett sammanlagt underskott på 280 mkr. Av landstingets sex divisioner har tre negativa resultat. Då den ekonomiska utvecklingen sedan tidigare är känd hos landstingsfullmäktige har styrelsen tidigare fått i uppdrag att identifiera och genomföra åtgärder för intäktsökning och kostnadsreduktion inom nedanstående områden: Rationalisering och effektivisering Riktade åtgärder Prioritering bland nyinvesteringar Genomförande av strukturella åtgärder Prioritering bland nya och planerade verksamheter Översyn av avgifter och principer för hjälpmedel Ekonomi som inte belastar kommande generationer 7 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 För att uppnå fullmäktiges mål måste landstinget ha förmåga att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningar som gäller och samtidigt ha fokus på resultat för kund/patient. För att få en effektiv verksamhet måste kliniska resultat, tillgänglighet, kostnader, erfarenheter och nöjdhet värderas i ett sammanhang. Inom verksamheterna pågår arbete med att beskriva och följa processer. Inom hälso- och sjukvården finns ett stort antal dokumenterade processer som är målsatta enligt värdekompassen. Även inom övriga verksamheter finns många processer som är dokumenterade och målsatta. Arbetet med processer är ett led i att få en effektiv verksamhet. Balanskravsutredning Kommunallagens balanskrav uppfylls inte år 2014 vilket innebär att underskottet på 37 mkr ska regleras senast år 2017. Balanskravsutredning (mkr) Årets resultat enligt resultaträkning Avgår samtliga realisationsvinster från anläggningstillgångar Årets resultat efter balanskravsjusteringar Synnerliga skäl, sänkt diskonteringsränta på pensionsskuld Årets balanskravsresultat 2014 -37 - 2013 -117 -9 2012 176 - -37 -126 176 - 241 - -37 115 176 Balanskravsunderskott från tidigare år Summa Balanskravsunderskott att återställa -37 -37 115 - -7 169 - Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta följande beslut: 1 Årsredovisningen för år 2014 godkänns. 2 Eget kapital minskas med 37 491 099 kr. --------------------------------------------------- Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Maria Stenberg (S), Anders Öberg (S), Kenneth Backgård (NS) och Mattias Karlsson (M) Beslutsförslaget bifalls. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att det bifalls. --------------------------------------------------- Beslut Enligt beslutsförslaget. 8 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 § 35 Hälsobokslut 2014 Dnr 895-15 Ärendebeskrivning Hälsobokslut för 2014 har utarbetats. Förslag till beslut Hälsobokslut 2014 godkänns. --------------------------------------------------- Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Agneta Granström (MP): 1 Beslutsförslaget bifalls. 2 Hälsobokslut 2014 skickas till fullmäktige för kännedom. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att det bifalls. --------------------------------------------------- Beslut Enligt beslutsförslaget. § 36 Miljöredovisning 2014 Dnr 896-15 Ärendebeskrivning 2014 års miljöredovisning följer samma modell som de närmast föregående åren. Efter en inledande redovisning av landstingets miljöarbete ur ett regionalt perspektiv handlar miljöredovisningen om utvecklingen inom de tre huvudområdena i miljöpolicyn Energi, Transporter och Produkter. Redovisningen avslutas med ett framåtblickande avsnitt där den fortsatta utmaning är att så långt som möjligt integrera miljöarbetet i det pågående förbättringsarbetet på alla nivåer. 9 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 En tydlig prioritering 2015 är ofrivillig exponering av kemikalier i miljöer där barn vistas. Projektet ”Hållbart barnsjukhus” ska granska allt som kan innebära ofrivillig kemikaliexponering vid barnhuset i Sunderby sjukhus. Förslag till beslut Redovisningen godkänns. --------------------------------------------------- Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Agneta Granström (MP): 1 Beslutsförslaget bifalls. 2 Miljöredovisning 2014 skickas till fullmäktige för kännedom. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att det bifalls. --------------------------------------------------- Beslut Enligt beslutsförslaget. § 37 Årsrapporter 2014 Dnr 897-15 Ärendebeskrivning Årsrapporter 2014 från divisionerna har utarbetats. Förslag till beslut Årsrapporterna godkänns. Beslut Enligt beslutsförslaget. § 38 Ekonomi i balans Dnr 898-15 Ärendebeskrivning I Finansplanen för 2015-2017 anges att årsprognosen per augusti 2014 för divisionerna är ett underskott på 262 mkr, vilket innebär att det inte är realistiskt att divisionerna redovisar ett nollresultat 2015. 10 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Alla divisioner och verksamheter fick ett resultatkrav 2015 som innebär att intäkterna ska öka alternativt kostnaderna minska med 130 mkr jämfört med augustiprognosen 2014, vilket motsvarar ett spar på 1,6 procent och ett tillåtet underskott på divisionerna på 132 mkr. Eftersom underskottet på divisionerna blev 280 mkr år 2014 är kravet att minska kostnaderna med 148 mkr. I finansplanen anger fullmäktige att verksamheterna ska minska sina kostnader alternativt öka intäkterna 2016 med ytterligare 1,6 till 1,8 procent för att nå ett noll resultat. Landstingsstyrelsen har även uppdrag att identifiera ytterligare åtgärder för att nå fullmäktiges mål om ett noll resultat 2015 och det långsiktiga målet ett överskott på 140 mkr. Styrelsen ska återkomma till landstingsfullmäktige under första halvåret 2015. Landstingsstyrelsen ska identifiera åtgärder inom nedanstående områden för att nå sparkravet 1,6 procent år 2015: Rationalisering och effektivisering Riktade åtgärder Prioritering bland nyinvesteringar Strukturella åtgärder Prioritering bland nya och planerade verksamheter Översyn av avgifter och principer för hjälpmedel Arbetsgång Divisionerna har arbetat fram åtgärder och aktiviteter för att nå en effektiv verksamhet och minska kostnaderna som redovisas på denna styrelse. Dessa åtgärder räcker inte till för att nå målet -132 mkr på divisionerna år 2015. Det bör också betonas att åtgärderna som beskrivs nedan påverkar verksamheterna mycket, då det samtidigt är problem med kompetensförsörjning, läkemedelskostnader som ökar liksom kostnader inom övriga områden. Det finns fortfarande osäkerhetsfaktorer som inte finns med i planerna, d v s vilket beslut et blir avseende arbetsgivaravgifter för unga, finansiering av nya läkemedel för behandling av Hepatit C och de särskilda statsbidragen avseende nationella överenskommelser. En ny läkemedelsöverenskommelse väntas vara klar i början av mars och regeringen lämnar sin vårproposition den 15 april. Dialoger mellan landstingsråd, oppositionsråd och verksamhet pågår under mars månad där nuläge, utmaningar och behov kommer att redovisas inför planeringen för 2016. Med tanke på att landstinget är en demokratiskt styrd organisation behövs en bra process både ur ett medborgar- och ett medarbetarperspektiv, för att genomföra strukturella åtgärder. Dessa behövs för att skapa en framtida verksamhet som den moderna norrbottningen behöver. Förslag kommer att redovisas till landstingsstyrelsen den 27 maj 2015. Nedan redovisas åtgärder per division/verksamhet för att nå fullmäktiges beslut. Division Länssjukvård Divisionens resultat 2014 är ett underskott på 76,9 mkr. Resultatkravet för 2015 är fastställt utifrån det prognostiserade resultatet per augusti 2014 vilket ger ett resultatkrav på -52 mkr. 11 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Divisionen har identifierat åtgärder/aktiviteter för motsvarande 23 mkr 2015 med helårseffekt 31 mkr som beskrivs nedan. Rationalisering/effektivisering Divisionen ser över sina processer och utvecklar akuta flöden i syfte att effektivisera flödena och förbättra arbetsmiljön. Operationer flyttas från jourtid till dagtid och därigenom erhålls en bättre arbetsmiljö med mindre övertid och färre inhyrda sjuksköterskor. Två operationssalar i Sunderbyn stängs för att möjliggöra detta och ny ställning tas till hösten. Personalläget på framförallt IVA har förbättrats varför kostnader för inhyrda beräknas minska. Detta beräknas netto innebära en kostnadsreduktion på 4,8 mkr 2015. Inom verksamhetsområde obstetrik/gynekologi pågår en överföring från slutenvård till öppenvård. Fler patienter vistas på patienthotellet i stället för på vårdavdelningen, vilket innebär behov av färre disponibla vårdplatser. Därigenom minskar kostnaderna för personal, lokaler, material och labprover. Däremot ökar kostnaderna för inhyrda läkare på grund av brist på egna läkare framförallt i Gällivare. Detta beräknas netto innebära en kostnadsreduktion på 3,8 mkr 2015. Inom verksamhetsområde ortopedi har utbildning av läkare pågått under flera år och nu minskar behovet av inhyrda läkare. Även inom ortopedi reduceras antal disponibla vårdplatser för att klara den ekonomiska situationen. Detta beräknas netto innebära en kostnadsreduktion på 3,9 mkr 2015. På vårdavdelningarna inom verksamhetsområde allmänkirurgi råder ett besvärligt bemanningsläge. Olika åtgärder för att förbättra bemanningssituationen förväntas minska övertiden och ge bättre arbetsmiljö. Fortsatt arbete med översyn av vårdprocesser och akuta flöden. Lokalkostnaderna ökar när urologimottagningen flyttar till nya ombyggda lokaler. Inom läkemedelsområdet kommer billigare läkemedel att användas där det är möjligt. Cancervården är en betydande del av divisionens verksamhet och nya och dyra cellgifter kommer att öka kostnaderna. Detta beräknas netto innebära en kostnadsreduktion på 6,3 mkr varav 2,6 mkr 2015. Inom bild och funktionsmedicin kommer kostnaderna för inhyrda läkare att minska och en läkartjänst i malmfälten ska vakanshållas. Förändrad beredskapsverksamhet samt schemaplanering medför möjlighet att minska personalkostnader för övrig röntgenpersonal. Detta beräknas netto innebära en kostnadsreduktion på 7,2 mkr varav 6,3 mkr 2015. Divisionen inför vårdplatskoordinator (tillsammans med div Närsjukvård), fler kontaktsjuksköterskor och triagesköterskor som ska underlätta arbetet. För att möta bemanningsbehovet måste fler sjuksköterskor vidareutbildas vilket innebär ökade kostnader. Divisionen är också med och finansierar den nya bemanningsenheten som ska underlätta arbetet för chefer med framförallt korttidsrekrytering. Detta innebär ökade kostnader med 2,5 mkr 2015. Upphandling och avtal Upphandling av stomimaterial beräknas påbörjas under 2015. Även helåreffekten av nytt tvätt avtal påverkar divisionen positivt. 12 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Division Närsjukvård Divisionens resultat 2014 är ett underskott på 195,1 mkr varav hälsocentralerna i vårdvalet redovisar ett underskott på 39 mkr. Resultatkravet för 2015 är fastställt utifrån det prognostiserade resultatet per augusti. Divisionens resultatkrav är minus 99 mkr , varav hälsocentralerna i vårdvalet ska ha en ekonomi i balans och att kostnaderna för övrig närsjukvård ska minska. Divisionen har identifierat åtgärder/aktiviteter för motsvarande 83 mkr 2015 och med helårseffekt 93 mkr, exklusive strukturella åtgärder, jämfört med 2014 och som beskrivs nedan. Rationalisering/effektivisering Divisionen har en handlingsplan på rationalisering/effektivisering motsvarande 77,4 mkr under 2015 som redovisas nedan. Hälsocentraler i vårdvalet Uppdraget till Primärvården är att reducera kostnaderna så att de balanserar mot intäkterna. Gemensamma uppdrag är: Generellt uppdrag: Utifrån en analys av samtliga hälsocentralers kostnader har en övergripande bedömning gjorts över hur kostnaderna kan sänkas i jämförelse med utfall 2014. Kostnadssänkningen avser främst att minska behovet av inhyrda samt övertidskostnaderna. Respektive närsjukvårdschef har i uppdrag att ta fram förslag, processa och verkställa kostnadssänkningen. Detta beräknas ge 26,3 mkr år 2015. Ökad samordning sommartid: Sommaren 2015 ska en väsentligt större samordning ske och där det akuta åtagandet och tillgängligheten ska prioriteras men där patienterna däremot inte kan räkna med att besöka ”sin” hälsocentral under sommaren i samma omfattning som tidigare. Detta beräknas ge 2,3 mkr år 2015. Rekrytering av distriktsläkare: Den enskilt största posten som orsakar underskott i primärvården är bristen på distriktsläkare. Både utifrån det ekonomiska perspektivet, verksamhetens behov samt arbetsmiljön är frågan om kompetensförsörjning central. De åtgärder som föreslås är en undersökning av distriktsläkarnas arbetsmiljö, utlandsrekrytering av distriktsläkare och en ökad ambition att rekrytera svenskfödda utlandsstuderande till ST i allmänmedicin. Detta beräknas tillfälligt öka kostnaderna med 4,5 mkr. Översyn av arbetsorganisation öppenvårdspsykiatri: Arbetsfördelning och organisation mellan primärvård och vuxenpsykiatri ska ses över med målsättningen att förbättra omhändertagandet av patienter med psykisk ohälsa genom en effektivare samverkan och en förbättrad arbetsorganisation. Ingen ekonomisk effekt beräknas. Översyn av arbetsorganisation somatisk specialistsjukvård: Arbetsfördelning mellan somatisk specialistsjukvård ska ses över som en del i att genomföra förändringen till närsjukvård. Ingen ekonomisk effekt beräknas. De ekonomiska effekterna av föreslagna åtgärder beräknas uppgå till 24,1 mkr för år 2015. Helårseffekten som uppnås 2016 beräknas uppgå till 29 mkr. 13 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Anslagsfinansierad verksamhet Uppdragen till övriga verksamheter inom de olika närsjukvårdsområdena ser lite olika ut på grund av olika utgångslägen. Inom den anslagsfinansierade verksamheten inriktas åtgärderna primärt på specialistsjukvård och stabsorganisationen. Följande åtgärder pågår: Inom det akuta omhändertagandet ska personalkostnader och vissa utvecklingskostnader reduceras. Detta beräknas ge 6,5 mkr. Inom vuxenpsykiatrin ska främst kostnader för inhyrda minska samt upphöra med tjänsteköp av kommuner. Detta beräknas ge 6,8 mkr. Inom somatisk specialistsjukvård ska såväl personal- som omkostnader reduceras. Detta beräknas ge 36,7 mkr. För att kunna reducera kostnaderna arbetar divisionen systematiskt med ett antal vårdprocesser för att skapa ett effektivare flöde för patienten samt ändring av struktur på vissa mottagningar. En effektivare schemaläggning för sjuksköterskor och undersköterskor införs för att anpassa bemanningen till verksamhetens behov, därigenom kan personalkostnaderna minskas. Även ett aktivt arbete med kommunerna om utskrivningsklara patienter för att minska trycket på vårdplatser med lägre kostnader som följd. Inom det akuta omhändertagandet pågår arbete med kompetenshöjning och kompetensväxling i första linjens jour samt ett ökat samarbete mellan hälsocentraler och akutmottagningar. Vad gäller staberna ska såväl personalkostnader som omkostnader reduceras. Detta beräknas ge 3,3 mkr. De ekonomiska effekterna av åtgärderna beräknas uppgå till 53,3 mkr för år 2015. Helårseffekten som uppnås 2016 beräknas uppgå till 60,9 mkr. Upphandling och avtal Upphandling och nya avtal avseende näringspreparat, diabetestekniska produkter, dialysfiler mm beräknas ge sänkta kostnader motsvarande 5,7 mkr. Av dessa avser 2,0 mkr hälsocentralerna i vårdvalet. Division Folktandvård Rationalisering/effektivisering Divisionens resultat 2014 är 7,7 mkr. Resultatkravet för 2015 baseras på prognosen per augusti 2014. Detta innebär att resultatkravet 2015 är 10 mkr. Divisionen arbetar med ett antal områden för att uppnå sparkravet, såsom anpassning av barntandvården, senarelägger vissa utvecklingsaktiviteter samt arbetar för ökade effektivitet. Division Kultur och utbildning Divisionens resultat 2014 är ett underskott på 19,2 mkr. Resultatkravet för 2015 baseras på prognosen per augusti 2014. Kravet för 2015 är sänkta kostnader med 3 mkr vilket ger ett resultatkrav på -17 mkr. Rationalisering/effektivisering Divisionen har inom kulturområdet minskat anslagen till institutionerna med 1,5 mkr. Bidragen i fördelningsbudgeten är minskade med 0,7 mkr och därutöver beräknas minskade konsulter och resor ge 0,8 mkr. 14 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Regional utveckling Kommunikationer Sparkravet är 2 procent 2015 eller 2 mkr. Regionala kollektivtrafikmyndigheten har äskat 66,5 mkr till Länstrafiken i Norrbotten AB. Uppdrag har getts till myndigheten att minska behovet av ägartillskott med 2 mkr. Näringspolitik Sparkravet är 1,6 procent 2015 eller 1 mkr. Vid fördelningen av Landstingsstyrelsens anslag har de regionala utvecklingsmedlen minskats med 0,6 mkr. Ofördelat är tillsvidare 4,9 mkr. Division Länsteknik Divisionens resultat 2014 är 3,3 mkr. Resultatkravet för 2015 baseras på prognosen i augusti 2014. Detta innebär sänkta kostnader med 3 mkr och ett resultatkrav på 6,7 mkr. Rationalisering/effektivisering Divisionen arbetar med ett flertal åtgärder, där minskade konsultkostnader genom hemtagning av viss IT-drift och förvaltning av verksamhetens informationssystem (VIS) beräknas ge störst effekt. Restriktioner gäller även för utbildning, konferenser och resor. Division Service Divisionens resultat 2014 är ett underskott på 0,3 mkr. Resultatkravet för 2015 baseras på prognosen per augusti 2014. Detta innebär sänkta kostnader/höjda intäkter med 14 mkr vilket ger ett resultatkrav på 14 mkr. Rationalisering/effektivisering Aktiviteter för att klara resultatkravet är det nya avtalet med Luleå kommun avseende kost som förbättrar divisionens resultat med 5 mkr. Därutöver planeras minskat fastighetsunderhåll med 7 mkr samt neddragning av budget inom vissa områden. Dessa är översyn är avtal livsmedel, övertid, timvikarier och sjukfrånvaro samt fastighetsdrift och vaktmästeri. Inom samtliga processer pågår ett ständigt förbättringsarbete, som bidrar till såväl ökad effektivitet som förbättrad kvalitet. Planen är att certifiera hela divisonen och dess processer enligt ISO9001 under året. Landstingsdirektörens stab och uppdrag Staben har ett krav på sänkta kostander på 2 mkr. Aktiviteter för att klar sparkravet är sänkta omkostnadsanslag till staberna vilket kräver sänkta kostander för resor, utbildning och övriga omkostnader. Vissa befattningar återbesätts inte inför 2015. Översyn av avgifter Förslag är framtaget till landstingsstyrelsen i januari och landstingsfullmäktige i februari. Principer för hjälpmedel Arbete inom detta område kommer att redovisas till landstingsstyrelsen hösten 2015. 15 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Prioritering av nyinvesteringar För att få en bättre kontroll över investeringar pågår en översyn av hela investeringsprocessen för medicinsk teknik och fastigheter. Ett investeringsråd för medicinsk teknik ska bildas för att uppnå bättre samordning och styrning och en effektivare investeringsprocess. Division Länsteknik har sedan 2013 övertagit ansvaret för viss MTutrustning. Detta har avlastat arbete för vården, ramavtal har tecknats, samtliga uttjänta utrustningar har utrangerats vilket innebär att man ligger i fas med investeringarna. Det har även inneburit färre modeller, ökad avtalstrohet och minskade investeringskostnader. Utbildningstiden både för vårdpersonal och teknisk personal har minskat liksom minskade kostander för underhåll. Under 2015 fortsätter övertagandet med endoskopiutrustning, ultraljud samt övervak. Därefter planeras för mer avancerad utrustning. Riktade åtgärder Alla verksamheter har i uppdrag att minska resor, konferenser och konsulter. Detta följs på landstingstotalen men beräknade effekter ingår under rubriken rationalisering/effektivisering under respektive division/verksamhet. Gemensamma aktiviter Bemanning En bemanningsenhet med länsuppdrag för korttidsrekrytering startas. Målgruppen avseende samordning av kortidsrekrytering gäller framförallt sjuksköterskor och undersköterskor. Enheten frigör arbetstid för framförallt enhetschefer så att de har möjlighet att arbeta mer strategiskt i sin roll avseende kompetensförsörjning och långsiktig bemanningsplanering, arbetsmiljö, kvalité och verksamhetsutveckling. Samordningsvinster nås också via gemensam annonsering, rekrytering, urval, lönesättning och introduktion av vikarier. Vårdnära service Projektet vårdnäraservice med piloter på avdelningarna 53 och 33 i Sunderbyn samt alla fyra avdelningarna på Kalix sjukhus startade i oktober 2014 som ett pilotprojekt. Piloten kommer från första dagen innebära stora förändringar i vårdens arbetsuppgifter med stödtjänster (kost, städ, förråd, transporter). Bara på avdelning 33 i Sunderbyn arbetar vårdpersonal idag 25 timmar/vecka med servicetjänster, i och med pilotstart så kan dessa timmar fokuseras uteslutande på vård istället. Studier från andra landsting visar också att projektet vårdnäraservice, även efter en mycket kort tid, markant kommer att förändra arbetsmiljön till den bättre på arbetsplatsen i form av minskad stress, tydligare roller och ökad patientsäkerhet. Projektet är en stor investering för landstinget på lång sikt för att nå ökad patientsäkerhet, frigjord vårdtid, fler händer i vården, bättre arbetsmiljö och kvalitetshöjningar genom alla led. Pilotprojektet visar så här lång att på de deltagande avdelningarna har övertiden minskat och för landstinget totalt är kostnaden oförändrad jämfört med hur det var innan projektet. Enligt tidplan ska piloten pågå till mars 2015 och sedan ska en utvärdering ske och därefter beslut om införande och finansiering eller avveckling. Det 16 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 finns förslag om breddning och förlängning av piloten för att kunna testa nya arbetssätt. Distansvård Styrelsen har antagit i maj 2014 en strategi för utveckling och prioritering av distansvården i länet. En handlingsplan är framtagen och ett antal installationer beräknas 2015. En försiktig bedömning är att effekter av införande av distansvård ger en liten effekt 2015, framförallt minskade kostader för sjukresor och sjuktransporter. Patienthotell i Sunderbyn Det nya patienthotellet i Sunderbyn öppnade i september och ska bedrivas utifrån ett traditionellt hotellkoncept men erbjud medicinsk service och är bemannat med vårdpersonal dygnet runt. Patienter med olika diagnoser från hela sjukhusets verksamheter kan komma ifråga. Gäster på hotellet kan vara: Patienter som behöver sjukhusvård i form av undersökning, behandling och rehabilitering dygnet runt men som inte kräver specialistvård Patienter som har långa avstånd Närstående till svårt sjuka patienter Externa gäster med anknytning till sjukvården Kriterierna för gästen är att klara av sin egenvård, kunna ta emot och ge instruktioner samt vara orienterade till tid och rum. Hotellet ska ta till vara på personens egna resurser och främja hälsa och påskynda läkning. Få patienten delaktig och lära sig att hantera sin sjukdom i det dagliga livet och delta i patientskolor. Verksamheten ska även ge vård på rätt vårdnivå. Målet är att minska överbeläggningar på vårdavdelningarna och därigenom ge en bättre arbetsmiljö för personalen. Upphandling och avtal Det påbörjade projektet Effektiva inköp går ut på att hjälpa vårdverksamheterna att sänka kostnaderna för inköp men även göra det enklare för verksamheterna att få tillgång till varor och tjänster. Förutom att genomföra nya upphandlingar planeras även andra aktiviteter i syfte att sänka landstingets kostnader för inköp. Genomförda analyser och förstudier visar på en stor besparingspotential då det gäller inköpsarbetet i sin helhet. Under 2014 har rekrytering av nya tjänster genomförts för att kunna utveckla inköpsprocessen och möjliggöra identifierad besparingspotential. Kategoristyrning (analyser, strategier och uppföljning) kommer införas inom prioriterade områden för att utveckla och förbättra inköpsprocessen. Tre parametrar har identifierats som viktiga för att kunna realisera besparingar och långsiktigt arbeta kostnadseffektivt med inköp. Konkurrensutsättning – täckningsgrad av upphandlade avtal inom ett område Beställning från avtal – köptrohet utifrån tecknade avtal Uppföljning av avtal – prisutveckling och kvalitet för köpta varor och tjänster. 17 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Konkurrensutsättning: Ytterligare ramavtal för produkter till vården planeras bli klara 2015, såsom näringspreparat, diabetstekniska produkter, inkontinensmaterial, material för sårvård och suturer, stomimaterial samt IVA och anestesiprodukter. Beställning/avrop från ramavtal: Under hösten 2014 startades ett arbete för att styra köp mot avtalat sortiment. Prioriterade avtalsområden är de vars artiklar beställs via Länsservice förråd. Under våren 2015 drar projektet ehandel i gång. Syftet är att göra det enkelt att beställa varor från upphandlade avtal. E-handel innebär att både beställning och betalning sker elektroniskt. Genom införande av e-handel kan landstinget uppnå hög avtalstrohet och säkerställa att betalning sker utifrån upphandlat pris. Uppföljning av avtal: Ett projekt har pågått under sommaren 2014 med att analysera prisutveckling av avtal inom ett urval av förbrukningsavtal som grund för ett utvecklat arbete i området. Möjligheten att realisera potentiella besparingar är starkt beroende av takten för genomförandet av inplanerade aktiviteter. Bedömningen är dock att besparingen är betydande och vissa effekter finns redan för 2015 redovisade under divisionerna. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar beskrivningen av vilka åtgärder som vidtas i divisionerna/verksamheterna för att nå fullmäktiges sparkrav på 1,6 procent och även att dessa åtgärder inte räcker för att nå målet -132 mkr på divisionerna 2015. Styrelsen beslutar att: 1 Landstingsdirekören ska löpande återrapportera resultat och effekter av åtgärderna. 2 Landstingsdirektören ska till landstingsstyrelsen 27 maj återkomma med förslag på strukturella åtgärder. --------------------------------------------------- Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Maria Stenberg (S) och Kenneth Backgård (NS): Beslutsförslaget bifalls med följande ändring av beslutspunkterna: 1 Rapporten läggs till handlingarna. 2 Landstingsdirekören ska löpande återrapportera resultat och effekter av åtgärderna. 3 Landstingsdirektören ska till landstingsstyrelsen 27 maj återkomma med förslag på åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Yrkande 2 Mattias Karlsson, (M): Beslutsförslaget bifalls. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena 1 och 2 och finner att de bifalls. --------------------------------------------------- 18 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Beslut 1 Rapporten läggs till handlingarna. 2 Landstingsdirekören ska löpande återrapportera resultat och effekter av åtgärderna. 3 Landstingsdirektören ska till landstingsstyrelsen 27 maj återkomma med förslag på åtgärder för att nå en ekonomi i balans. § 39 Styrelsens beredning av regionala beredningens verksamhetsrapport för år 2014 Dnr 35-14 Ärendebeskrivning I enlighet med den av landstingsfullmäktige fastställda planerings- och uppföljningsprocessen lämnade regionala beredningen sin verksamhetsrapport för 2014 till fullmäktige 14 oktober 2014. Fullmäktige beslutade att överlämna rapporten till landstingsstyrelsen för beredning. Förslag till yttrande och beslut Landstingsstyrelsen föreslås lämna följande yttrande och beslutsförslag till fullmäktige. Inledning Regionala beredningen har till uppgift att öka fullmäktiges kunskaper inom området regional utveckling. Utgångspunkten är landstingets roll som det enda folkvalda organet på regional nivå och det ansvar det medför. Under 2014 har regionala beredningen arbetat med uppdraget morgondagens livsmedelsproduktion i länet. Fokus låg på att belysa frågan om livsmedelsproduktion i länet samt att studera självförsörjningsgraden av livsmedel i länet. Beredningen skall även belysa vilka möjligheter och hinder som finns för livsmedelsproduktion i länet. En fungerande livmedelsproduktion i länet är viktigt för förverkligandet av landstingets vision att norrbottningarna ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Utöver den vanliga kunskapsinhämtningen med dialoger har Regionala beredningen tagit initiativet till att tillsammans med bland andra Länsstyrelsen och LRF genomfört konferensen Nära Mat 24 april 2014. Styrelsen avser att i det fortsatta svaret på beredningens rapport lämna kommentarer och synpunkter på beredningens förslag. Svaret följer rubriksättningen i beredningens rapport. Livsmedelsfrågor rör flera av landstingets verksamheter – upphandling, naturbruksgymnasierna samt regional utveckling. 19 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Lokalproducerat, kravodlat och ekologiskt Regionala beredningen diskuterar begreppet lokalproducerat i sin rapport och konstaterar att definitionen av vad som är lokalproducerat är problematiskt och att det råder viss begreppsförvirring. Branschen har lyft frågan om en branschdeklaration om lokalproducerat för att tydliggöra för konsumenterna. De konstaterar vidare att konsumenterna väljer lokalproducerad mat på grund av närhet, småskalighet, miljö- och klimathänsyn, kvalitet, samt främja landsbygdsutveckling. Landstingstyrelsen anser att en branschdeklaration skulle gynna såväl konsumenter som producenter och att en branschdeklaration kan vara förmånlig för såväl producenter som konsumenter. Frågor kring lokalproducerat eller kravodlat/ekologiskt har under ett antal år varit en ofta diskuterad fråga och frågan kan ofta delas in i två olika perspektiv. Ena perspektivet förespåkar lokalproducerat före ekologisk/kravodling bland annat på grund av att Sverige har höga krav på djurhållning samt ur ett miljöperspektiv på grund av korta transporter. Det andra perspektivet menar dock att ekologisk- och kravodling är att föredra då den är garanterat giftfri. Värt att notera är att det för producenten medför kostnader för att övergå till ekologisk- och kravodling. Landstinget är medvetet om komplexiteten i frågan och anser att prioriteringar ska utgå från länets producenters och konsumenters behov och förutsättningar. Division service har som mål i sin divisionsplan att bedriva och utveckla verksamheten för att uppnå minsta möjliga miljöbelastning och målet är att andelen ekologiska livsmedel ska skall uppgå till 25 procent. Nuläget är 18 procent. Livsmedelsproduktionen är viktig för länets landsbygd och produktionen av livsmedel är betydande. Landstingets arbete med regional utveckling inrymmer området landsbygdsutveckling och där medverkar landstinget i landsbygdsrådet som är ett forum för landsbygdsutveckling under ledning av länsstyrelsen. Under 2014 har landsbygdsrådet medverkat i framtagandet av Landsbygdsprogrammet för perioden 2014-2020. I programmet prioriteras kompetensutveckling inom områdena lokal livsmedelsförädling och ekologisk produktion. Programmet ska godkännas av Jordbruksverket innan det träder i kraft. Självförsörjningsgrad Regionala beredningen konstaterar i sin rapport att lantbruket är en viktig näring för länets landsbygd med mjölk- och köttproduktion som ekonomisk ryggrad. Produktionen av livsmedel är betydande. Jordbruket har stor betydelse för sysselsättningen, landskapet, miljön och för bevarandet av landskapets natur- och kulturmiljövärden i länet. Landstinget driver två naturbruksskolor, Grans naturbruksgymnasium i Öjebyn och Kalix naturbruksgymnasium. Grans Naturbruksgymnasium utbildar gymnasielever i Naturbruksprogram, inriktningar Djur och Lantbruk och Kalix Naturbruksgymnasium utbildar gymnasielever i Naturbruksprogram, inriktning Skog. Utbildningsutgångarna är skogsmaskinförare, skogsskötsel, skog/jakt och träindustri/lastmaskiner. Naturbruksgymnasierna är ett viktigt instrument för landstingets att skapa förutsättningar för att länet på sikt ska kunna öka antalet lokala producenter och skapa gynnsamma förutsättningar för livsmedelsproduktion i länet. 20 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Grans naturbruksgymnasium driver ett eget lantbruk som används för utbildning av skolans elever, skolan har även nära samarbete med livsmedelsbranschen i och fungerar som ett nav för kompetensutveckling i länet. Grans naturbruksgymnasium arbetar även med det så kallade återbruket vilket innebär att skolan levererar styckningsdetaljer till Landstingets restaurang Solsidan samt naturbruksgymnasiernas egna restauranger. Syftet med återbruket är att stimulera en ökad efterfrågan på närproducerade och ekologiska livsmedel. Beredningen konstaterar vidare att en fungerande infrastruktur och näringslivsstruktur är avgörande för tillväxten i länet. I framtiden kommer det att krävas stora satsningar på utvecklingen av länets vägar, järnvägar och sjöfart samt fortsatta satsningar för att utveckla näringslivet i länet. Under 2015 kommer landstinget att delta i framtagandet av en regional transportstrategi initierad av Trafikverket. I det arbetet ska förutsättningar för god tillgänglighet till transporter för såväl personer som varor beaktas. Upphandling 2011 fick landstinget fick ta emot upphandlingspriset ”Handslaget” för sitt arbete med upphandling med motiveringen ”för sin banbrytande upphandling som underlättat för små- och medelstora företag att lämna anbud”. Regionala beredningen har uppmärksammat att många kommuner och organisationer har börjat använda sig av landstingets modell för att stärka de lokala producenterna och kvalitén på råvarorna som serveras. Att skapa förutsättningar för länets regionala producenter är viktigt för att länet ska kunna få fler nya producenter och tillgodose den ökande efterfrågan på lokala livsmedel. Statliga myndigheter, kommuner och landsting i Sverige gör varje år upphandlingar för mer än 600 miljarder kronor. Men de leder inte i tillräcklig utsträckning till nya och bättre varor och tjänster. Ett viktigt steg är att offentliga aktörer tar en mer aktiv roll som pådrivande för nytänkande och innovation, när inköp och upphandlingar görs för att förse medborgarna med samhällsservice. Landstingets upphandling av lokalproducerade och ekologiska råvaror är ett bra exempel för att stimulera ett gott samarbete mellan upphandlande myndigheter och leverantörer i tidigt skede. Det behövs ett tydligt politiskt ledarskap och ökad kunskap om möjligheterna för att myndigheter, kommuner och landsting ska efterfråga nya lösningar när de upphandlar. En offentlig upphandlingsstrategi som innehåller åtgärder som stimulerar och underlättar innovationer och nytänkande, skapar en god grund för nya och växande företag i länet. Det möjliggör även för att skattebetalarnas pengar kan användas på bästa sätt för tillväxt, jobb och ökad välfärd. Landstinget anser således att det är strategiskt viktigt att fortsätta arbetet med hållbar upphandling med fokus på ekologiska råvaror. Försöksgården i Öjebyn På trädgårdsförsöksstation i Öjebyn bedrivs forskning och fältförsök med trädgårdsväxter i det ljus- och temperaturklimat som råder i norra Sverige. Beredningen anser att arbetet på försöksgården i Öjebyn är en viktig del för länets konsumenter och producenter av livsmedel på sikt. Det är viktigt att forskningen finns kvar i länet då andra försöksstationer inte har samma 21 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 förutsättningar. Flera arter har visat sig lämpliga för vårt klimat efter forskning. Landstinget har beviljat förstudiemedel för att undersöka möjligheterna att utveckla och förbättra förutsättningarna för innovation inom den regionala livsmedelsproduktionen vid försöksstationen i Öjebyn. Målet är att skapa ett kreativt nav där aktörer kan mötas för samverkan kring utveckling av nya innovationer och stärka hela innovationskedjan: forskning, utveckling, ny kunskap och företagsamhet för lantbruk – och trädgårdsnäringar. Verksamheten sker i nära samverkan med näringen i regionen. Frågan om det behövs en nationell livsmedelsstrategi ställdes av regionala beredningen till landstingsfullmäktige och frågan debatterades. På nationell nivå pågår idag arbetet med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi. En regional strategi skulle kunna vara en naturlig följd av det och ett bra sätt att främja länets livsmedelsproduktion. I dagsläget finns dock inga planer kring en regional livsmedelsstrategi. Landstinget följer arbetet med såväl nationell som regional livsmedelsstrategi. Uppdrag Mot bakgrund av det redovisade avser landstingsstyrelsen att vidta följande åtgärder: Inom ramen för Naturbruksskolorna säkerställa att det i länet finns utbildningsmöjligheter som främjar produktionen av lokalproducerade och ekologiska livsmedelsråvaror. Skapa förutsättningar så att små- och medelstora företag ges möjlighet att delta vid upphandling av livsmedel. Följa upp och rapportera regionala utvecklingsprojekt inom området livsmedelsproduktion med finansiering från landstinget. Rapportera hur perspektivet transport av livsmedel tillgodoses i den regionala transportstrategin som ska upprättas under 2015. Följa upp och rapportera utvecklingen av den nationella strategin för livsmedel och en eventuell regional livsmedelsstrategi. Uppföljning Landstingsstyrelsen kommer att följa upp och rapportera vidtagna åtgärder i de frågor som regionala beredningen aktualiserat. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta följande beslut: Landstingsstyrelsens hantering av regionala beredningens rapport för år 2014 godkänns. Beslut Enligt beslutsförslaget. 22 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 § 40 Styrelsens beredning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter och verksamhetsberättelser för år 2014 Dnr 35-14 Ärendebeskrivning I enlighet med den av landstingsfullmäktige fastställda planerings- och upp följningsprocessen lämnade hälso- och sjukvårdsberedningarna sina verksamhetsrapporter för år 2014 till landstingsfullmäktige den 14 oktober 2014. Fullmäktige beslutade att överlämna verksamhetsrapport och verksamhetsberättelser till landstingsstyrelsen för beredning. Förslag till yttrande och beslut Landstingsstyrelsen föreslås lämna följande yttrande och beslutsförslag till fullmäktige: Inledning Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdrag under verksamhetsåret 2014 har varit ”Vad är medborgarnas behov av tandvård?”. Verksamhetsrapporten är uppdelad efter de fyra uppdragsavgränsningarna: Förtroende och förväntningar Förebyggande tandvård Fri etablering Fri prissättning Beredningarna har lämnat en gemensam verksamhetsrapport som redovisar behov som framkommit kopplat till uppdraget. Därutöver har varje beredningarna var för sig lämnat en verksamhetsberättelse där det gavs möjlighet att under rubriken ”Beredningens egen bedömning” ytterligare fördjupa sig i frågorna, eller lyfta annat av vikt som framkommit under arbetets gång. Styrelsens uppdrag är att besvara hur landstinget ska kunna möta de behov som beredningarna uppmärksammat hos befolkningen utifrån verksamhetsårets uppdrag. Styrelsens inriktning är att behandla beredningarnas iakttagelser samlat och inriktningen är att frågor ska ses och behandlas i ett länsperspektiv. Styrelsen övergår härefter till att lämna sina kommentarer och synpunkter på hälso- och sjukvårdsberedningarnas förslag. Svaret följer rubriksättningen i beredningarnas verksamhetsrapport, även om flertalet att beredningarnas förslag ”går in i varandra”. Eftersom fullmäktige också beslutat att även verksamhetsberättelserna ska beredas kommer beredningarnas separata iakttagelser inom uppdraget att kommenteras. Utöver det kommenteras verksamhetsberättelserna kort under rubriken ”Övrigt”. Vissa frågor i verksamhetsberättelserna har dock inte ett medborgarperspektiv och faller 23 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 inte inom ramen för hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdrag år 2014, dessa har utelämnats i styrelsens svar. Förtroende och förväntningar Hälso- och sjukvårdsberedningarna anser att samverkan mellan tandvården och kommunerna måste säkerställas, speciellt när det gäller den uppsökande verksamheten för särskilt utsatta patientgrupper. Styrelsen instämmer med beredningarna att samverkan i denna fråga är viktig. Landstinget har därför i samarbete med Kommunförbundet tagit fram en överenskommelse som syftar till att tydliggöra ansvarfördelningen mellan huvudmännen avseende munhälsobedömning och nödvändig tandvård samt stärka samverkan och samarbetet mellan berörda parter. Styrelsen vill lyfta att det redan idag erbjuds utbildning och att informationsinsatser har genomförts bl a information/utbildning till kommunens biståndshandläggare, boendechefer m fl. Här hoppas styrelsen att överenskommelsen som nu beslutats kommer att leda till större engagemang i frågan. Folktandvården som just nu har uppdraget att utföra munhälsobedömningarna erbjuder också utbildning för kommunens omvårdnadspersonal två gånger/år. Styrelsen bedömer att landstinget mer än väl tar sitt ansvar i denna fråga och inte kan göra mer än vad man hittills har gjort i dessa frågor. Beredningarna påtalar att det måste bli enklare att hitta kontaktinformation och att kommunicera med tandvården via webb och telefon. Under 2015 kommer Folktandvårdens webbsidor på www.nll.se att få en förbättrad struktur och innehåll för att det ska bli tydligare att hitta den information man söker. Under slutet av året är också ambitionen att införa avbokning och ombokning via webb på vissa besökstider. Styrelsens uppfattning är att detta ska underlätta för patienter som idag ringer till folktandvården för att kontrollera sin tid. Folktandvården använder sig av Callback-system som övriga hälso- och sjukvården där patienterna erbjuds återuppringning på ett specifikt klockslag, allt för att minska tiden då patienten ska behöva sitta i telefonkö. För att öka telefontillgängligheten kommer Folktandvården i Luleå att testa ett eget callcenter för inkommande telefoni. Förhoppningen är att detta ska kunna frigöra tandsköterskeresurser och om det faller väl ut applicera på hela länet. När det gäller SMS-påminnelser vill styrelsen lyfta fram att det är ytterst ovanligt att det går att svara på sådana automatutskickade bekräftelse/påminnelser överlag. Landstingets fortsatta förhållningssätt är att ju fler kanaler man har in på kliniken, desto större är risken att information missas. Därför anses telefon, mail och webben (som införs under 2015) som tillräckliga kanaler i detta avseende. En möjlighet som styrelsen ser, för att underlätta kontakt, är att det i SMS-påminnelsen skulle kunna finnas kontaktuppgifter om patienten vill komma i kontakt med folktandvården. Förebyggande tandvård Hälso- och sjukvårdsberedningarna påtalar vikten av att landstinget måste säkerställa att läkare, tandläkare, farmaceut och liknande yrkesgrupper informerar patienterna om hur läkemedel påverkar munhälsan, samt säkerställa att kommunikationen om patienters läkemedel mellan samtliga vårdenheter fungerar. Det finns hundratals läkemedel som kan påverka tandhälsan, framför allt genom att försämra salivsekretionen i munhålan och därmed bidra till 24 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 följdsjukdomar och symtom. Alla läkemedel är förknippade med olika typer av biverkningar. Här vill styrelsen betona att det ingår i läkarens åtagande att, vid ordination av läkemedel, informera om risken för väsentliga biverkningar samt hur dessa i så fall kan hanteras. I de fall mun- och tandhälsa riskerar att påverkas negativt är det således en del i den medicinska behandlingen att ordinerande läkare vidtar nödvändiga årgärder för att förebygga denna risk. Specifik patientinformation om förebyggande åtgärder när läkemedel som kan påverka munhälsan förskrivs, finns på 1177.se. Här anser styrelsen att den som förskriver läkemedel, i större utsträckning än idag, bör använda 1177.se vid förmedlingen av information till patienten. En grundförutsättning för att kunna upplysa om biverkningar är att ansvarig förskrivare som handhar patienten har tillgång till aktuell fullständig läkemedelslista. Här vill styrelsen lyfta fram att hälso- och sjukvården i Norrbotten har ett gemensamt journalssystem som ger möjlighet för förskrivare att se och ta ställning till läkemedel ordinerade av alla verksamheter inom landstinget. Läkemedelsordinationer som idag i undantagsfall förekommer utanför journalsystemet kommer tidigast under 2017, då en nationell ordinationsdatabas införs, att vara tillgängliga för förskrivare i landstinget. Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppfattning är att den förebyggande tandvården i länet måste vara jämlik och nå alla samt vara likvärdig så att alla får samma möjlighet till tandvård. De anser också att det är viktigt att informationen om förebyggande tandvård utvecklas. Landstingsstyrelsen instämmer i att den förebyggande tandvården i länet bör vara jämlik. Enligt tandvårdslagen ansvarar landstinget för att medborgarna erbjuds en god tandvård på lika villkor. Tandvårdskliniker finns därför i alla länets kommuner, även i glesbygdsområden (t ex Karesuando och Vittangi). Majoriteten av befolkningen har en god tandhälsa, men landstingsstyrelsen är medveten om att det finns skillnader mellan olika grupper. Exempelvis har socioekonomiskt utsatta och utlandsfödda generellt sämre tandhälsa och söker akut tandvård ofta. Då efterfrågan på akut tandvård i länet är mycket stort, i kombination med att det länge varit personalbrist, har dessvärre revisionstandvården fått stå tillbaka. Här ser styrelsen att folktandvården har en stor utmaning framför sig att åter komma igång med revisionstandvården och arbeta för att få in även grupper med sämre tandhälsa i friskvårdsavtal. Genom central styrning kommer folktandvården att inom länet ”matcha” resurser med behov, dvs personal från områden med viss överkapacitet kommer att åka och hjälpa till i områden med personalbrist för att minska väntetiderna och därmed utjämna skillnaderna. När det gäller information om förebyggande tandvård lämnas sådan främst till individen vid tandvårdsbesök på kliniken. Styrelsen vill dock lyfta att folktandvården också har en relativt omfattande förebyggande verksamhet genom information via exempelvis Migrationsverket och SFI (Svenska för invandrare) samt information i förberedelseklasser för asylsökande. I kommunerna ges information i skolor och förskoleklasser samt utbildning av vård och omsorgspersonal samt att folktandvården deltar i Folkhälsoråd i de kommuner som har sådana. Beredningarna anser att tandvården måste utveckla samverkan med övriga samarbetspartners, främst kommunerna. 25 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Styrelsen anser att denna fråga behandlas i ovanstående avsnitt samt under avsnittet ”Förtroende och förväntningar”. Fri etablering Hälso- och sjukvårdsberedningarna framhåller i sin verksamhetsrapport att det finns ett behov av att tandvården vidtar ytterligare åtgärder för att komma tillrätta med uteblivna besök. Styrelsen instämmer i att uteblivna besök inom tandvården är ett stort problem eftersom följden blir både ekonomiska och tidsmässiga förluster för verksamheten (18 miljoner kronor per år, vilket motsvarar cirka 5 000 patienter). För att komma till rätta med detta arbetar folktandvården aktivt med information i olika kanaler och har från 2013 till 2014 lyckats minska andelen uteblivna besök från 5,9 procent till 5,1 procent där målet är att komma under 5 procent. Här anser styrelsen att andelen uteblivna besök måste minska ytterligare eftersom detta skulle innebära att fler patienter får tandvård. Hälso- och sjukvårdsberedningarna anser att tandvården måste säkerställa tillgänglig information om akuttandvård via samtliga kanaler för hälso- och sjukvårdsupplysning. Här anser styrelsen att det redan idag finns fullgod information om akuttandvård. På landstingets webbplats, www.nll.se (NLL.se/tandvård) finns en tydlig flik för tandvård där det finns uppgifter om akuttandvård. Här framgår att information om akuttandvård ges via kontakt med sjukvårdsrådgivningen 1177. Sjukvårdsrådgivningen 1177 har tydliga riktlinjer för information och hänvisning när patienter kontaktar dem kring frågor om akuttandvård inom folktandvården. Styrelsen anser dock att folktandvården skulle kunna bli bättre på att sprida denna information i t ex på telefonsvarare om patienter ringer på jourtid och i väntrum. Beredningarnas uppfattning är att alla medborgare i Norrbotten måste få samma tillgång till tandvård. Styrelsen anser att denna fråga behandlas under avsnitten ”Förtroende och förväntningar” och ”Förebyggande tandvård”. Beredningarna efterfrågar en mer samordnad tandvård i glesbygden för att bespara patienterna många och långa resor från mindre orter och byar. I detta avseende anser styrelsen att det hela tiden handlar om en ekonomisk avvägning. Folktandvården försöker så långt det är möjligt att personal åker ut i länet (t ex tandregleringens specialister) för att bespara patienterna resor, men i nuläget ser inte styrelsen att det finns möjlighet att utöka detta. Fri prissättning Hälso- och sjukvårdsberedningarna framhåller att tandvården måste ge sina patienter klar och tydlig information om behandling, alternativ och pris. Styrelsen delar beredningarnas uppfattning. Det finns också en lagstadgad skyldighet för tandvården att lämna ut undersökningsprotokoll med kostnadsförslag och behandlingsalternativ om patienten önskar och behandlingen omfattar mer än ett besök. Det är dock inte ovanligt att patienten avböjer undersökningsprotokoll. I patientenkäter som folktandvården genonfört för ett antal år sedan svarade 0,7 procent av patienterna att de inte fått tillräcklig information. Styrelsens bild är att alla patienter erbjuds kostnadsförslag enligt ovan. Prislistor finns också tillgängliga i tandvårdsklinikernas väntrum. 26 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Beredningarna bedömer att tandvården måste arbeta för att göra frisktandvårdsavtalet mer känt. Styrelsen är medveten om att frisktandvårdsavtalet inte är så känt som vore önskvärt. Frisktandvård innebär regelbunden tandvård till fast pris. Idag har ca 30 procent av länets vuxenpatienter avtal. Det finns ett nationellt mål att fram till år 2018 öka antalet avtal i landet. För att Norrbotten ska nå detta mål bedömer styrelsen att det krävs utbildning av tandvårdspersonal i att ta upp och prata frisktandsvårdsavtal med både revisions- och akuta patienter. Slutligen har hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppmärksammat att det är viktigt att tandvården beaktar de betalningssvagas situation. Som beredning Mitt konstaterar, nekas patienter med obetalda tandvårdsskulder förebyggande tandvård, dvs folktandvården startar inte någon ny planerad behandling innan skulden är avbetald. Med det tandvårdssystem som gäller idag, dvs att folktandvården till stor del är intäktsfinansierad, bedömer styrelsen att detta även fortsättningsvis är en rimlig hantering. Ingen patient nekas dock akut tandvård. I situationer när tandvårdspatienten kan välja mellan att låta behandla eller dra ut en tand konstaterar beredningarna att det ibland är patientens ekonomi som avgör vilken behandling som utförs. Alla patienter ska erbjudas kostandsförslag, sedan är det patienten själv som avgör vilken behandling den föredrar. Med dagens tandvårdssystem och det faktum att patienten har rätt att välja behandling (även om det handlar om att dra ut en tand i stället för att behandla den) ser styrelsen svårigheter i att kunna påverka detta. Styrelsen vill påminna om att folktandvården i länet erbjuder möjlighet till kontant betalning, kortbetalning och fakturering. För de patienter som vill/önskar kan landstinget dessutom erbjuda en avbetalningsplan när det gäller tandvårdskostnader. Det finns inget lägsta belopp för att en avbetalningsplan ska bli aktuell utan hänsyn tas till varje enskild patient. Denna möjlighet anser styrelsen bör kunna underlätta även för betalningssvaga (även om det inte är tillräckligt för alla patienter) att ha råd med tandvård. Övrigt Beredning Syd har uppmärksammat att det i samband med vårdplanering generellt sett inte pratas om munhälsa med patienterna och att frågan om behov av stöd till munvård inte tas upp. Vård- och omsorgspersonalen måste informeras om sina patienter/brukares tandstatus för att bättre kunna ta hand om och på bästa sätt förberedas att hjälpa till med tandvården. Enligt styrelsens uppgifter ska en riskbedömning (kvalitetsregistret Senior Alert) gällande fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen göras vid inskrivning på sjukhus i Norrbotten på alla patienter som är 70 år eller äldre. Vid utskrivning och vårdplanering ska denna riskbedömning sedan överrapporteras till nästa vårdenhet (t ex särskilt boende i kommunen). Styrelsens uppfattning är att det finns en rutin för detta men att följsamheten till denna behöver förbättras. I dagsläget uppgår andelen riskbedömningar till cirka 52 procent. Här pågår ett utvecklingsarbete inom ramen för landstingets vårdpreventiva arbete, bl a planeras ytterligare munhälsoutbildning till omvårdnadspersonalen vid länets sjukhus. Uppdrag Mot bakgrund av det redovisade avser landstingsstyrelsen att vidta följande åtgärder: 27 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Följa upp överenskommelsen mellan landstinget och länets kommuner gällande ansvarsfördelning uppsökande tandvård (munhälsobedömning). Utreda möjligheten att komplettera folktandvårdens SMS-påminnelse med kontaktuppgifter till tandvården. Utreda möjligheten att införa rutin eller motsvarande för att informera patienter om eventuella biverkningar (t ex muntorrhet som kan påverka munhälsan) i samband med läkemedelsförskrivning. Utreda möjligheten att ytterligare höja avgiften för uteblivna besök inom folktandvården för att minska dessa och därmed kunna nyttja verksamheten fullt ut. Säkerställa att folktandvården i sina verksamheter sprider information om akuttandvård, t ex på telefonsvarare om patienter ringer på jourtid och i väntrum. Säkerställa att alla patienter erbjuds kostnadsförslag och att information om pris på behandling och betalningsalternativ finns tillgängligt för patienterna. Säkerställa att utbildningsinsatser av tandvårdspersonal i att ta upp och prata frisktandsvårdsavtal med revisions- och akuta patienter genomförs. Säkerställa att andelen genomförda riskbedömningar (fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen) i samband med inskrivning ökar och säkerställa att denna riskbedömning överrapporteras till nästa vårdenhet i samband med utskrivning. Uppföljning Landstingsstyrelsen kommer att följa upp och rapportera vidtagna åtgärder i de frågor som hälso- och sjukvårdsberedningarna har aktualiserat och under år 2016 presentera dessa på en återföringsdag för landstingsfullmäktiges beredningar där det också finns utrymme för dialog och frågeställningar. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta följande beslut: Landstingsstyrelsens hantering av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter för år 2014 godkänns. Beslut Enligt beslutsförslaget. 28 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 § 41 Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2014 Dnr 35-14 Ärendebeskrivning I enlighet med den av landstingsfullmäktige fastställda planerings- och uppföljningsprocessen lämnade programberedningen sin verksamhetsrapport för år 2014 till fullmäktige den 14 oktober 2014. Fullmäktiges beslut blev att överlämna rapporten till landstingsstyrelsen för beredning. Förslag till yttrande och beslut Landstingsstyrelsen föreslås lämna följande yttrande och beslutsförslag till fullmäktige: Inledning Programberedningen har under verksamhetsåret 2014 haft i uppdrag att arbeta med följande: Vilka behov har patienter med benskörhet, och dess närstående, av hälso- och sjukvården? Vilka behov har patienter, och dess närstående, av donations- och transplantationsvården? Landstingsstyrelsen avser att i det fortsatta svaret på beredningens rapport lämna kommentarer och synpunkter på beredningens förslag. Svaret följer dessa två diagnosgrupper. Benskörhet Programberedningen konstaterar att det är angeläget att landstinget utökar det förebyggande arbetet och informationen kring benskörhet samt att landstinget måste säkerställa implementeringen av de nationella riktlinjerna för benskörhet i hela verksamheten. Som beredningen redan känner till har landstinget under 2014 etablerat en osteroporosmottagning vid Sunderby sjukhus med egen bentäthetsmätare. Mottagningen ska fungera som ett kompetenscentrum för hela länets behov. Det är i första hand primärvårdens verksamhet som ska stöttas via osteroporosmottagningen. Landstingsstyrelsens uppfattning är att etableringen av mottagningen bidrar till att landstinget får en komplett vårdkedja inom osteroporosområdet och att det därmed också finns förutsättningar för att utöka det förebyggande arbetet och implementera de nationella riktlinjerna inom området. En annan viktig förutsättning för implementering av ny kunskap är expertgruppen för rörelseorganens sjukdomar som arbetar vidare inom området benskörhet, se nedan. Beredningen konstaterar att hälso- och sjukvården i Norrbotten måste vidta ytterligare åtgärder för att bli bättre på tidig upptäckt av benskörhet. 29 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Styrelsen vill här lyfta fram att expertgruppens arbete med att ta fram en handläggningsöverenskommelse (HÖK) med primärvården nu är klar och ska implementeras. I samråd med Norrbottens Läkemedelskommitté har också läkemedelsrekommendationerna för osteoporos uppdaterats. Under 2015 planeras också utbildningsinstatser för hälso- och sjukvårdspersonal och ett informationsmaterial till patienter kommer också att utarbetas. Styrelsen bedömer att dessa insatser kommer att bidra till att landstinget blir bättre på tidig upptäckt av benskörhet. Styrelsen är dock medveten om att det fortfarande kvarstår en hel del arbete på området. Exempelvis saknas det fortfarande en utarbetad systematik i vilka patienter som utreds efter frakturer. Enligt styrelsens uppfattning är det nödvändigt att på ett systematiskt sätt screena vilka frakturpatienter som ska mätas och behandlas mot osteoporos. Denna fråga är viktig, inte minst ur ett jämlikhetsperspektiv. I många landsting pågår detta arbete och benämns "frakturkedjor". Detta är något som, enligt styrelsen, även Norrbottens läns landsting bör utreda och överväga att införa. Osteoporosmottagningen vid Sunderby sjukhus är fortfarande relativt nystartad, men det finns redan nu tecken på att det finns ett stort behov och att verksamheten på sikt kan behöva utökas. Styrelsen bedömer att verksamheten bör följas upp och utvärderas efter hand. Donation och transplantation Programberedningen anser att hälso- och sjukvården måste utöka informationen om donation för att fler norrbottningar ska ta ställning i frågan. Landstingsstyrelsen delar beredningens uppfattning om att det är viktigt med information om donation eftersom donatorer idag är en bristvara. Landstinget deltar därför i oktober årligen i den sk Donationsveckan som arrangeras samtidigt i hela landet. Syftet med kampanjen är att informera om organ- och vävnadsdonation och om vikten av att enskilda tar ställning i frågan. Landstinget informerar allmänheten i sjukhusens huvudentréer och i lokala butiker. Styrelsen anser här att landstinget bör kunna utöka informationen om donationer i media, både under Donationsveckan och under resten av året. Beredningen anser också att landstinget bör utreda möjligheten att tillvarata fler organ i Norrbotten. Styrelsen anser att det är viktigt att tillvarata så många organ som möjligt i Norrbotten. Hälso- och sjukvården arbetar därför löpande med dessa frågor och det finns donationsansvariga läkare och sjuksköterskor på alla länets sjukhus. Här anser styrelsen att det krävs fortlöpande utbildning av personalen gällande hur man kan identifiera en donator och vilken vård en sådan patient behöver för att kunna upptäcka potentiella donatorer. Att genomföra donationsoperationer på fler sjukhus än i Gällivare och Sunderbyn anser styrelsen inte vara realistiskt pga att det bedöms viktigt att samla kompetensen då det i Norrbotten totalt sett handlar om extremt få operationer per år. Beredningen konstaterar också att det psykologiska stödet till levande donatorer samt mottagare av organ och deras anhöriga måste säkerställas. Styrelsen delar beredningens uppfattning om att det psykologiska stödet är viktigt för både den som donerar ett organ och den som får ett nytt organ. För personer som genomgår donatorsutredning är det därför obligatoriskt med kuratorskontakt vid minst ett tillfälle. Donatorerna erbjuds även kuratorskontakt efter genomgången donationsoperation, men ingen patient 30 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 brukar komma då. Patienter som fått ett donerat organ erbjuds vid behov kuratorskontakt i samband med uppföljning. Om kuratorn bedömer att patienten har behov av ytterligare psykologiskt stöd skrivs remiss till psykolog. Uppdrag Mot bakgrund av det redovisade avser landstingsstyrelsen att vidta följande åtgärder: Följa upp arbetet med implementeringen av de nationella riktlinjerna för benskörhet. Följa upp utbildningsinsatser om osteoporos till hälso-och sjukvårdspersonalen samt informationsinsatser till patienter. Utreda möjligheten att införa "frakturkedjor" inom landstinget. Följa upp utvecklingen med osteoporosmottagningens verksamhet. Se över möjligheten till utökad information om donationer till patienter och medborgare. Säkerställa att det finns rutin för att samtliga patienter som fått ett donerat organ erbjuds kuratorskontakt. Uppföljning Landstingsstyrelsen kommer att följa upp och rapportera vidtagna åtgärder i de frågor som hälso- och sjukvårdsberedningarna har aktualiserat och under år 2016 presentera dessa på en återföringsdag för landstingsfullmäktiges beredningar där det också finns utrymme för dialog och frågeställningar. Styrelsens förslag till beslut Mot bakgrund av det redovisade föreslår landstingsstyrelsen fullmäktige att fatta följande beslut: Landstingsstyrelsens beredning av programberedningens rapport för år 2014 godkänns. Beslut Enligt beslutsförslaget. § 42 Ansökan om att bilda Region Norrbotten Dnr 899-15 Bakgrund Under 2012 ansökte Norrbottens läns landsting efter beslut i fullmäktige (2012-04-12 §30) och med stöd från länets samtliga kommuner om att överta det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen från och med 2015. Socialdepartementet föreslog i en departementskrivelse (DS 2013:13) att landstinget skulle överta det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen från och med 1 januari 2015. Regeringen avslog dock ansökningarna från 31 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Norrbotten och Västernorrland. I mars 2014 uppmanade riksdagen regeringen att komma tillbaka med förslag om att Norrbotten och Västernorrland ska få bilda region och att även bereda regionansökan från Västmanlands län. I samband med regeringsförklaringen i oktober 2014 meddelade den nya regeringen att de landsting som så önskar ska få bilda regioner. Genom lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) har riksdagen gjort det möjligt att landsting i län som uppvisar ett lokalt och regionalt initiativ får ta ansvar för regionalt tillväxtarbete och länsplaner för regional transportinfrastruktur. Försöksverksamheten i Skåne och Västra Götaland kunde därmed permanentas och Gotland och Halland blev regionkommuner. Lagen anger att fullmäktige och styrelsen för dessa landsting ska betecknas regionfullmäktige respektive regionstyrelsen. I Norrbotten har idag länsstyrelsen det statliga regionala utvecklingsansvaret. Landstinget är det enda folkvalda organet på regional nivå och har beskattningsrätt. Ett otydligt regionala ledarskap ger inte tillräcklig kraft i frågor som är av vikt för länets utveckling. Utvecklingsansvaret bör ligga på ett direktvalt organ med beskattningsrätt. Det regionala självstyrets mandat att samordna regionala intressen inom sitt ansvarsområde bör förstärkas och förtydligas. Den nuvarande asymmetriska organiseringen i Sverige med tre olika modeller för det regionala utvecklingsansvaret är otillfredsställande och ger inte länen lika förutsättningar. Ansökans utformning och innehåll Ansökan om att få bli region innehåller argument för att det regionala utvecklingsansvaret ska överföras från länsstyrelsen till ett direktvalt regionfullmäktige med egen beskattningsrätt. För att visa att landstinget är en organisation som har förutsättningar att överta det regionala utvecklingsansvaret beskrivs landstingets arbete inom områdena demokrati regionalt utvecklings- och tillväxtarbete infrastruktur kultur hälso- och sjukvård samverkan med andra aktörer Syftet är att visa på landstingets förmåga att ta lokala och regionala initiativ. Ansökan biläggs ärendet. Yttrande och förslag till beslut Från och med 1 januari 2015 fick Sverige ytterligare sex regioner då landstingen i Jönköpings län, Kronobergs län, Östergötland, Örebro, Gävleborg och Jämtland fick uppdragen att samordna det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet, dvs regionalt tillväxtansvariga. Därmed förstärktes den asymmetriska styrningen av den regionala nivån ytterligare. Landstinget är det enda folkvalda organet på regional nivå. Rollen som regional företrädare medför ett särskilt ansvar för att skapa bred delaktighet i arbetet med länets utveckling. Ytterst är målet att bidra till bättre förutsättningar för en attraktiv region med utveckling och välfärd i alla delar 32 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 av länet. Utgångspunkten är en helhetssyn baserad på hållbar utveckling, jämställdhet, mångfald och integration. Lokala och regionala angelägenheter hanteras bäst av lokala respektive regionala politiker. Medborgarna ska kunna ställa någon till ansvar i politiska frågor, det vill säga frågor där intressen vägs mot varandra, mål sätts, prioriteringar görs och resurser fördelas. Den regionala utvecklingen blir effektivare och legitimiteten stärks då det förenas med beskattningsmöjligheter. Genom att bilda en regionkommun flyttas rätten att besluta i viktiga utvecklingsfrågor från staten till regionerna. Medborgarnas inflytande över vardagens frågor stärks och därmed kan demokratin fördjupas och utvecklas. Kommunernas beslutsrätt berörs inte. Efter beslut i fullmäktige (2012-04-12 §30) och stöd från länets samtliga kommuner om att överta det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen från och med 2015, föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut 1 Landstinget inger till regeringen ansökan om att få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt lagen (2010:630) från 1 januari 2017. 2 Ansökan i enlighet med bilaga godkänns. --------------------------------------------------- Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Kenneth Backgård (NS), Anns-Stina Nordmark Nilsson (C): Beslutsförslaget bifalls. Yrkande 2 Mattias Karlsson (M): Beslutsförslaget avslås. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet. --------------------------------------------------- Beslut Enligt beslutsförslaget. Reservation Av Mattias Karlsson (M) till förmån för yrkande 2. 33 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 § 43 Bildande av politisk styrgrupp för bildandet av Region Norrbotten Dnr 900-15 Bakgrund I samband med att landstinget lämnar in en ansökan till regeringen om övertagande av det regionala utvecklingsansvaret från och med 1 januari 2018 bildas en politisk styrgrupp. Uppdrag Den politiska styrgruppen ska formulera Region Norrbottens uppdrag och ta fram förslag på politisk organisation och samverkansformer med länets kommuner och andra samhällsaktörer. Sammansättning Den politiska styrgruppen ska bestå av åtta representanter från landstinget och två från kommunförbundet. Från landstinget deltar en representant från de partier som finns i landstingsfullmäktige. Kommunförbundet uppmanas inkomma med namn på sina två representanter. Beslut om uppdrag och politisk organisation fattas av landstingsfullmäktige. Ordförande för den politiska styrgruppen är landstingsstyrelsens ordförande. Rapportering Den politiska styrgruppen rapportera löpande sitt arbete till landstingsstyrelsen. Yttrande och förslag till beslut Det är av vikt att starta arbetet med att skapa förutsättningar för Region Norrbotten omgående. Det lokala perspektivet måste säkerställas för att få legitimitet och förankring i regionen. Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut 1 En politisk styrgrupp bestående av en representant per parti i landstingsfullmäktige bildas med ovan beskrivna uppdrag. 2 Ordförande för den politiska styrgruppen är landstingsstyrelsens ordförande. 3 Kommunförbundet Norrbotten uppmanas inkomma med namn på två personer för medverkan i den politiska styrgruppen. 4 Styrgruppen rapporterar löpande till landstingsstyrelsen. Beslut Enligt beslutsförslaget. 34 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 § 44 Återremitterat ärende: Bidrag till och delägarskap i Arctic Business Incubator AB Dnr 134-13 Ärendebeskrivning ---------------------------------------------------- Ärendets behandling i landstingsfullmäktige den 19-20 november 2014 Yrkande 1 Kent Ögren (S): Beslutsförslaget bifalls. Yrkande 2 Nils-Olof Lindh (C), Kenneth Backgård (NS), Jens Sundström (FP), Magnus Häggblad (SD), Mattias Karlsson (M), Anne Kotavuopio Jatko (FP) och Lars-Åke Mukka (C): Beslutsförslaget avslås. Yrkande 3 Bengt Niska (S) och Kent Ögren (S): Ärendet återremitteras med följande motiv: Nödvändigheten av mer information i frågan, att underlaget för de andra delägarnas ställningstagande lyfts fram liksom nyttan av satsningarna som hittills har nedlagts. Landstingsfullmäktiges beslut Ärendet återremitteras. ---------------------------------------------------- Revideringar med anledning av återremissen: ---------------------------------------------------- Bakgrund Arctic Business Incubator AB:s (ABI) uppdrag är att vara en regionalt verkande inkubator som stödjer entreprenörer och potentiella tillväxtföretag. Verksamheten omfattar hela Norrbotten och norra Västerbotten – från Kiruna i norr till Skellefteå i söder. ABI är Sveriges nordligaste inkubator. Genom att utveckla entreprenörer och tillväxtföretag skapas förutsättningar för tillväxt, välfärd och en rikare livsmiljö i norra Sverige. När ABI startades 2005 i Luleå var syftet att stötta Luleå tekniska universitet med att kommersialisera forskningsresultat. I dag har verksamheten breddats 35 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 och nu stöttas innovatörer och entreprenörer oavsett idéernas ursprung så länge de bedöms vara skalbara och ha en internationell marknad. Av de företag som funnits i inkubatorn kommer ca 40 procent från LTU, 40 procent från näringslivet och 20 procent är enskilda personer. Grundarnas bakgrund varierar från hantverkare till akademiker och från LTU är det en blandning av forskare, studenter och anställda. Bolagen har en geografisk spridning i regionen och finns på orterna Skellefteå, Kiruna, Arjeplog, Jokkmokk, Kalix, Töre, Haparanda och Luleå och inom flera olika branscher bland annat informations- och kommunikationsteknik (IKT), hälsa, miljösektorn och industrin. ABI är medlemmar i SISP som är en branschorganisation för Sveriges inkubatorer och Science Parks med 65 medlemmar över hela Sverige som tillsammans hyser över 5000 företag med cirka 72 000 sysselsatta. ABI:s verksamhet ABIs verksamhet ska tillhandahålla nätverk, kompetensförsörjning, rådgivning och resurser till entreprenöriella personer så att de kan utveckla sina företag på bästa sätt. ABI använder den nationella affärsutvecklingsmodellen ”Fokus Affärsutveckling” som en grund. Modellen är en bra checklista för rådgivning över tiden. Under åren har egna verktyg, modeller och processer för rådgivningen successivt utvecklats. Dessa utgör idag ABIs viktigaste strukturkapital. Samtliga affärsrådgivare är idag certifierade coacher inom ramen för International Coach Federation, ICF. Virtuella Inkubatorn – VirtInk™ är medlemsföretagens kontor på nätet där affärsrådgivarna får access till bolagens dokumentation på ett säkert sätt och oberoende av var de är. Detta är en annan viktig del av ABI:s strukturkapital. Anskaffandet av en avancerad videokonferensutrustning ökar tillgängligheten och har minskat behovet av resor. Möten blir effektiva och funktionaliteten upplevs som stor på båda sidor. ABI har skapat ett arbetssätt och processer för distribution av affärskompetens över stora områden som genererat stort intresse i hela landet. ABI har idag tre heltidsanställda affärsrådgivare och en konsult för rådgivning på 40 procent samt VD som bedriver rådgivning på halvtid. Teamets sammantagna erfarenhet är mycket bred. Vid behov hämtas erfarenhet främst från det nationella innovationsnätverket och regionala konsulter. Uppnådda resultat Följande resultat är uppnådda sedan ABI:s start: 13 examinerade bolag från ABI Bolagens omsättning har ökat med 97 mkr Ca 105 personer sysselsatta 505 mkr i bolagsvärde skapat Några av bolagen är Behaviosec, Cellfab, CVK - Center for Vibration Comfort, D-Flow Technology, Netix - Pizza.nu, Netrounds Solutions, Metasphere Techology, Meva Innovation, Mobizoft, Oricane, Satmission, Tannak och Taxijakt. 15 inkubatorföretag 26 patent varav 3 ansökningar 36 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 35 mkr i omsättning 30 personer sysselsatta 150 mkr i bolagsvärde skapat Några av bolagen är 3eflow, AMT Solutions, Arjepole system, BigSteve, BioCool, eMaintenance365, ePark, Exibolt, FrontPoint - Bothnia Invent, Mindfulnesscenter, Northern Mining Products, Performance in cold och Swedroofs. Under det kommande året planerar bolaget att förstärka sin verksamhet i Kiruna och Gällivare. Dagens ägarbild ABI är ett aktiebolag som idag ägs till lika delar av LTU Holding AB, Norrlandsfonden, Längmanska företagarfonden, Luleå kommun och Skellefteå kommun (via Fastighets Aktiebolaget Polaris). Längmanska företagarfonden avser minska sitt ägande på grund av ändrade ägardirektiv. För att kunna bibehålla den nationella finansieringen och säkerställa en regional anknytning som svarar mot regionens behov är övriga ägare positiva till ytterligare en regionalt förankrad ägare som Norrbottens läns landsting. Finansiering Verksamheten finansieras av ägarna genom årliga aktieägartillskott, driftsbidrag eller genom köp av tjänster från ABI. Därutöver har ABI finansiering från Almis nationella inkubations satsning (BIG Sweden) som utgår till Sveriges ledande inkubatorer för att stödja utvecklingen av fler nya kunskapsintensiva tillväxtföretag. Under 2015 byter den nationella inkubatorsatsningen (BIG) huvudman från ALMI till Vinnova. Den nationella finansieringen är prestationsbaserad. Under de senaste tre åren har ABI varit landets enda inkubator som erhållit permanent utökat stöd, och detta har skett vid två tillfällen. Det är en kvalitetssäkring då verksamheten jämförs med övriga regionala inkubatorer i landet. I samband med den senaste höjningen av den nationella finansieringen (BIG Sweden) ändrades kravet på regional medfinansiering. Från att ha varit minst 55 procent ökades kravet till 67 procent av den totala finansieringen. För ABI innebär det att den regionala medfinansieringen behöver ökas med 1500000 kr årligen för att kunna behålla den nationella finansieringen från och med 2014. För att säkerställa att den regionala nivån uppgår till 67 procent erbjuds landstinget gå in som delägare genom att köpa 9 procent av aktierna av Längmanska företagarfonden och ett årligt ägarbidrag om 1 500 000 kr. Finansieringsplanen för 2015 och framåt ser ut enligt följande: Finansiär LTU Längmanska Luleå kommun Fastighets Aktiebolaget Polaris Norrbottens läns landsting Norrlandsfonden Egna intäkter (konsult) 2015 1,3 MSEK 1,0 MSEK 1,3 MSEK 1,2 MSEK 1,5 MSEK 0,5 MSEK 0,8 MSEK 37 2016 1,3 MSEK 1,0 MSEK 1,3 MSEK 1,2 MSEK 1,5 MSEK 0,5 MSEK 0,3 MSEK 2017 1,3 MSEK 1,0 MSEK 1,3 MSEK 1,2 MSEK 1,5 MSEK 0,5 MSEK 0,3 MSEK LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Summa regional finansiering 7,6 MSEK (67%) 7,1 MSEK (67%) 7,1 MSEK (67%) ALMI/Vinnova BIG Summa nationell finansiering 3,8 MSEK 3,8 MSEK (33%) 11,4 MSEK 3,5 MSEK 3,5 MSEK (33%) 10,6 MSEK 3,5 MSEK 3,5 MSEK (33%) 10,6 MSEK Total budget Regional finansiering ABI hade redan för förra året behov av ett utökat regionalt stöd för att säkerställa den nationella finansieringen för 2014. I en avsiktsförklaring daterad 16 december 2013 klargörs landstingets intention att bli delägare och att tillföra ett årligt ägarbidrag om 1 500 000 kr under 2014. På grund av återremittering föresenades processen med delägarskap men behovet av utökad regional finansiering för att säkerställa nationell finansiering för 2014 kvarstår för bolaget. För att säkerställa den fulla nationella finansieringen och inte försämra för de företag som idag finns inom ABI i Norrbotten och Skellefteå ansöker bolaget således om ett bidrag för år 2014 från landstinget om 1 500 000 kr. Styrelsens yttrande och förslag till beslut Från nationell nivå drivs inkubatorsatsningar sedan flera år tillbaka då studier och utvärderingar visat att de ger goda resultatet för den svenska konkurrenskraften. Innan ALMI och numera Vinnovas huvudmannaskap för den nationella inkubatorsatsningen (BIG) var Innovationsbron huvudman. Studier av inkubatorer visar att det är av vikt att det finns en regional förankring för att säkerställa regionala prioriteringar och lokal spridning. Som ett led i detta har kraven på regionernas ansvar och regional medfinansiering ökat i omfattning under de senaste åren. Med landstinget som delägare får ABI en ännu bredare regional förankring med sex regionala ägare. De övriga ägarna ser positivit på landstinget som delägare. Satsningen ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin och de prioriterade åtgärderna inom området innovationer och förnyelse. Genom att förstärka affärs- och marknadskunnandet hos små och medelstora företag ökar deras förmåga att utveckla produkter och tjänster med höga förädlingsvärden. En inkubator som Arctic Business Incubator tillhandahåller en miljö, kunskap och nätverk som utvecklar regionens tillväxtinriktade företag. De företag som finns i inkubatorn har under åren genomgående god potential vilket återspeglas dels i att de prestationsbaserade medlen från den nationella inkubatorsatsningen ökat samt i utmärkelser och priser som medlemsföretagen erhåller löpande, såsom flera SKAPA-priser, Venture Cup, Vinn Nu, Guld Mobilen, RSA nominering med mera. Idag är ABI rankad åtta nationellt bland alla inkubatorer som erhåller finansiering från den nationella inkubatorsatsningen. BIG är en kvalitetssäkring och innebär att verksamheten vid inkubatorn håller hög kvalitet Ett delägarskap i ABI säkerställer en regional anknytning och är förutsättningsskapande för regionens näringsliv och tillväxt. Det är en verksamhet som granskas och utvärderas löpande. 38 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 För att säkerställa den nationella finansieringen för 2014 behövs ett regionalt tillskott till bolaget. Uteblir den regionala finansieringen påverkas bolagets budget för kommande år negativt på grund av krav på återbetalning och det skulle innebära att stöd till företag skulle minska eller utgå helt samt att bolagets likviditet påverkas kraftigt. Mot den bakgrunden beslutade landstingsstyrelsen: 1 Norrbottens läns landsting beviljar Arctic Business Incubator ett stöd om 1 500 000 kr till verksamheten för år 2014. 2 Medlen anvisas från de för år 2014 ofördelade medlen i den näringspolitiska ramen. Styrelsens förslag till beslut 1 Norrbottens läns landsting blir delägare i Arctic Business Incubator AB och förvärvar 9 procent av aktierna genom köp av Längmanska Företagarfondens andel till en köpeskilling av 9000 kr. 2 Ett årligt ägarbidrag på 1 500 000 kr finns inarbetat i den strategiska planen. 3 Gällande bolagsordning godkänns. 4 Gällande aktieägaravtal mellan ägarna godkänns där Norrbottens läns landsting skrivs in som delägare. --------------------------------------------------- Ärendets behandling i styrelsen 28 januari 2015 Yrkande 1 Maria Stenberg (S): Beslutsförslaget bifalls. Yrkande 2 Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson (M), Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) och Jens Sundström (FP) Beslutsförslaget avslås. Reservation Av Kenneth Backgård (NS), Dan Ankarholm (NS), Johnny Åström (NS), Doris Messner (NS), Mattias Karlsson (M), Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) och Jens Sundström (FP) till förmån för yrkande 2. --------------------------------------------------- Ärendets behandling i fullmäktige den 25 februari 2015 Yrkande Glenn Berggård (V): Ärendet återremitteras med anledning av att underlag saknas. Beslut Ärendet återremitteras. --------------------------------------------------- Yttrande och förslag till beslut Från nationell nivå drivs inkubatorsatsningar sedan flera år tillbaka då studier och utvärderingar visat att de ger goda resultatet för den svenska 39 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 konkurrenskraften. Innan ALMI och numera Vinnovas huvudmannaskap för den nationella inkubatorsatsningen (BIG) var Innovationsbron huvudman. Studier av inkubatorer visar att det är av vikt att det finns en regional förankring för att säkerställa regionala prioriteringar och lokal spridning. Som ett led i detta har kraven på regionernas ansvar och regional medfinansiering ökat i omfattning under de senaste åren. Med landstinget som delägare får ABI en ännu bredare regional förankring med sex regionala ägare. De övriga ägarna ser positivit på landstinget som delägare. Satsningen ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin och de prioriterade åtgärderna inom området innovationer och förnyelse. Genom att förstärka affärs- och marknadskunnandet hos små och medelstora företag ökar deras förmåga att utveckla produkter och tjänster med höga förädlingsvärden. En inkubator som Arctic Business Incubator tillhandahåller en miljö, kunskap och nätverk som utvecklar regionens tillväxtinriktade företag. De företag som finns i inkubatorn har under åren genomgående god potential vilket återspeglas dels i att de prestationsbaserade medlen från den nationella inkubatorsatsningen ökat samt i utmärkelser och priser som medlemsföretagen erhåller löpande, såsom flera SKAPA-priser, Venture Cup, Vinn Nu, Guld Mobilen, RSA nominering med mera. Idag är ABI rankad åtta nationellt bland alla inkubatorer som erhåller finansiering från den nationella inkubatorsatsningen. BIG är en kvalitetssäkring och innebär att verksamheten vid inkubatorn håller hög kvalitet Ett delägarskap i ABI säkerställer en regional anknytning och är förutsättningsskapande för regionens näringsliv och tillväxt. Det är en verksamhet som granskas och utvärderas löpande. För att säkerställa den nationella finansieringen för 2014 behövs ett regionalt tillskott till bolaget. Uteblir den regionala finansieringen påverkas bolagets budget för kommande år negativt på grund av krav på återbetalning och det skulle innebära att stöd till företag skulle minska eller utgå helt samt att bolagets likviditet påverkas kraftigt. Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar: 1 Norrbottens läns landsting blir delägare i Arctic Business Incubator AB och förvärvar 9 procent av aktierna genom köp av Längmanska Företagarfondens andel till en köpeskilling av 9000 kr. 2 Ett årligt ägarbidrag på 1 500 000 kr finns inarbetat i den strategiska planen. 3 Gällande bolagsordning godkänns. 4 Gällande aktieägaravtal mellan ägarna godkänns där Norrbottens läns landsting skrivs in som delägare. --------------------------------------------------- Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Glenn Berggård (V): Beslutsförslaget bifalls. 40 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Yrkande 2 Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson /(M), Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) och Jens Sundström (FP): Beslutsförslaget avslås. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet. --------------------------------------------------- Beslut Enligt beslutsförslaget. Reservation Av Kenneth Backgård (NS), Johnny Åström (NS), Dan Ankarholm (NS), Doris Messner (NS), Mattias Karlsson (M), Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) och Jens Sundström (FP):till förmån för yrkande 2. § 45 Revisionsrapport Läkemedelsförskrivning – den interna kontrollen i landstinget Dnr 2793-14 Ärendebeskrivning På uppdrag av förtroendevalda revisorer i Norrbottens läns landsting har PricewaterhouseCoopers (PwC) granskat landstingets interna kontroll av läkemedelsförskrivningen. Syftet med granskningen har varit att undersöka om det finns en tillräcklig intern kontroll som ger förutsättningar för en ändamålsenligt och kostnadseffektiv läkemedelsbehandling. Landstingets revisorer konstaterar sammantaget att landstingets styrning och uppföljning av läkemedelsförskrivningen inte fungerar tillfredställande. Orsaken till detta är att rapporten funnit att det saknas tillräcklig styrning och kontroll i verksamheterna på enhets- och förskrivarnivå. Förslag till beslut Rapporten läggs till handlingarna med följande kommentarer: Under 2010 presenterade Komrev PricewaterhouseCoopers en rapport ”Granskning av landstingets styrning av läkemedelsanvändningen”. Även denna revisionsrapport pekade på brister i styrning av läkemedelsanvändningen. Landstingsstyrelsen konstaterar att det, i aktuell revisonsrapport för 2014, framgår att det idag finns en fullgod organisation för styrning och kontroll på den övergripande landstingsnivån men att det till väsentliga delar fortfarande saknas kontroll på verksamhetsnivå inom hälso- och sjukvården. 41 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Varje läkare har ett ansvar att följa verksamhetsledningens riktlinjer och beslut när det gäller val och prioriteringar av behandlingsmetoder. En alltför djupgående detaljstyrning kan dock medföra patientsäkerhetsrisker då det är läkaren som ansvarar för att ordinera läkemedel och andra sjukvårdande behandlingar. Ansvaret är kopplat till legitimationen och gäller gentemot den enskilda patienten och Socialstyrelsen. Sjukvård är en komplex verksamhet med många olika processer som samverkar. Om förändringar ska kunna ske krävs uthållighet och en förståelse för helhetsperspektivet. När allt inte kan förbättras samtidigt behöver prioritering av verksamheternas förbättringsarbete ske utifrån patientperspektivet. Ledningens styrning på läkemedelsområdet kan aldrig sträcka sig längre än att tillse att det finns riktlinjer för när läkemedel ska ordineras, vilka läkemedel som ska ordineras och hur uppföljning av detta ska ske. För att åstadkomma implementering i verksamheterna behövs en funktion eller process som i samverkan med verksamheternas läkare åstadkommer kunskapsstyrning och uppföljning inom läkemedelsområdet ända ut till den enskilde läkemedelsförskrivaren. Landstingsstyrelsen konstaterar att huvudproblemet är brister i de sjukvårdande divisionernas styrning och kontroll. Bristerna är mångfacetterade men beror huvudsakligen på att: framtagna riktlinjer på landstingsnivå saknar förankring hos förskrivande läkare det saknas riktlinjer i divisionernas eller verksamhetsområdenas verksamhetsplaner och lokala styrdokument de sjukvårdande divisionerna saknar organisation och resurser för att åstadkomma en förbättring Med anledning av den förändrade organisationen av hälso- och sjukvården i landstinget har landstingsdirektören tidigare beslutat att ett antal förslag framtagna av projektet ”Kunskapsstyrning och uppföljning i landstingets läkemedelsprocesser” skulle genomföras. Några av projektförslagen har en koppling till aktuell revisionsrapport. Styrgrupp läkemedel arbetar på uppdrag av landstingsdirektören med landstingsövergripande frågor kopplat till läkemedel. Uppdragen för de läkemedelsansvariga läkarna i styrgruppen har setts över. Läkemedelsansvariga läkare i styrgruppen har fått ett tydligare uppdrag att företräda alla läkare inom sin specialitet i divisionerna samt bistå verksamhetschefer och divisionschef i förankring av besluten i verksamheterna. Expertgruppsorganisationen och allmänläkarkonsulterna ska också i utökad omfattning samverka med läkemedelskommittén i arbetet med lokala behandlingsriktlinjer. Styrgrupp läkemedel har under hösten 2014 konstaterat att det kvarstår brister på verksamhets- och enhetsnivåer i uppföljningen och kontrollen av läkemedelsförskrivningen. Uppdrag Landstingsdirektören uppdras att utreda frågan vidare och ta fram ett förbättringsförslag som inbegriper såväl organisationen för uppföljning av läkemedelsförskrivning på verksamhets-, enhets- och förskrivarnivå samt en revidering av nuvarande mål och mått för rätt läkemedelsförskrivning. 42 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Beslut Enligt beslutsförslaget. § 46 Ändring i landstingsstyrelsens sammanträdesplan 2015 Dnr 901-15 Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsens sammanträdesplan 2015 kompletteras med ett extra sammanträde den 30 april med start kl 10.00 för behandling av medfinasiering av strukturfondsprojekt. Förslag till beslut Ändringen godkänns. Beslut Enligt beslutsförslaget. § 47 Inriktningsbeslut för tillbyggnad, Sunderby sjukhus Dnr 902-15 Ärendebeskrivning Bakgrund År 2008 startade ett utvecklingsarbete gällande lokaler vid Sunderby sjukhus. Vissa ombyggnationer och lokalförändringar är genomförda, men många lokalbehov inom verksamheterna kvarstår. Behoven beskrivs i Utvecklingsplan Sunderby sjukhus 2013 som godkändes av landstingsstyrelsen den 23 april 2013. Sedan våren 2013 har projektgruppen för Om- och tillbyggnad SY arbetat med ett förslag gällande en ny flygel (etapp D/E) för Akutmottagning, utökning av Bild- och Funktionsmedicin, ny IVA-avdelning samt förändringar i flödet på Operation, också detta enligt landstingsstyrelsens beslut den 23 april 2013. Detta ursprungliga förslag stoppades av projektets styrgrupp då landstingets ekonomiska situation krävde att kostnaderna för etappen minskades. Efter styrgruppens beslut har flera olika möjligheter och förslag utretts, vilket har resulterat i tre alternativ. Projektgruppen Om- och tillbyggnad Sunderby sjukhus återkommer till slutsatsen att en tillbyggnad är nödvändig för att långsiktigt lösa de problem som Akutmottagningen brottas med i 43 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 dagsläget. Bland annat har Arbetsmiljöverket lagt viten på grund av dålig arbetsmiljö. Förslag för utbyggnad etapp D/E – alternativ 3 Utbyggnad av en flygel med fyra våningsplan byggs och tas i bruk när byggnationen är klar. Det här förslaget innebär en minskning av ursprunglig planering och samtliga verksamheter kommer att behöva prioritera vilka funktioner som ska tillgodoses. Inga etapper – allt byggs samtidigt Våning 2 Källarvåning med teknikutrymmen, förråd och transportvägar till övriga sjukhuset. Våning 3 Akutmottagning, ambulanshall samt saneringsanläggning. Våning 4 Bild- och funktionsmedicin Våning 5 Intensivvårdsavdelning (IVA). Denna lösning ger möjlighet till ett förbättrat processflöde inom Dagkirurgisk enhet och Operation. Projektgrupp och styrgrupp förordar alternativ 3 (se bilaga) eftersom detta är en långsiktig lösning. Akutmottagningens lokalbehov tillgodoses, men även övriga verksamheter i etappen får ökad lokalyta, vilket ger möjlighet till verksamhetsutveckling. Detta alternativ ger också minst störningar i vårdverksamheten under byggtiden. Ekonomi – alternativ 3 Likviditetseffekt Att bygga etapp D/E alternativ 3 bedöms kosta 330 mkr beräknat i 2014 års kostnadsläge. Likviditeten belastas under åren 2015-2021. Utrustning för 29 mkr ingår i denna beräkning. Att bygga för psykiatri bedöms kosta 207 mkr beräknat i 2014 års kostnadsläge och belastar likviditeten åren 2015-2019. För utförlig information, se bilaga. 44 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Årlig kostnad Detta alternativ innebär en ökad hyra på 35 mkr, vilket bör finansieras landstingsgemensamt. När det gäller verksamheterna akuten, IVA, dagkirurgi/postop/uppvakning/ steril samt bildfunktion innebär dessa ökade driftskostnader med 54 mkr. För utförlig information, se bilaga. Förslag till beslut 1 Mot bakgrund av utvecklingsplanen och det ovan redovisade föreslås att landstingsstyrelsen fattar ett inriktningsbeslut om fortsatt planering samt infordran av anbud för projektering enligt alternativ 3. 2 Initiala kostnader fram till projektering beräknas uppgå till 2 mkr. Dessa tas från investeringsbudgeten för Sunderby sjukhus och läggs in i kommande byggprojekt vid ett genomförande. --------------------------------------------------- Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Maria Stenberg (S): Beslutsförslaget bifalls. Yrkande 2 Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson /(M), Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) och Jens Sundström (FP): Beslutsförslaget bifalls med tillägg av ytterligare beslutsmening 3 Förslag till beslut rörande psykiatrin tillställs landstingsstyrelsen vid ett senare tillfälle. Propositionsordning Ordföranden ställer i tur och ordning proposition på yrkandena 1 och 2 och finner att de antas. --------------------------------------------------- 45 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Beslut 1 Mot bakgrund av utvecklingsplanen och det ovan redovisade föreslås att landstingsstyrelsen fattar ett inriktningsbeslut om fortsatt planering samt infordran av anbud för projektering enligt alternativ 3. 2 Initiala kostnader fram till projektering beräknas uppgå till 2 mkr. Dessa tas från investeringsbudgeten för Sunderby sjukhus och läggs in i kommande byggprojekt vid ett genomförande. 3 Förslag till beslut rörande psykiatrin kommer till landstingsstyrelsen vid ett senare tillfälle. § 48 Verksamhetsstrategi hälso- och sjukvård samt tandvård Dnr 903-15 Ärendebeskrivning Landstingets verksamhet utgörs till klart övervägande del av hälso- och sjukvård samt tandvård. Utvecklingen både i omvärlden och inom dessa verksamheter går i allt snabbare takt och det pågår ett fortlöpande förändrings- och förbättringsarbete på alla nivåer för att kunna erbjuda en vård i världsklass. Det har länge efterfrågats en ledningsstrategi för hur och med vilka övergripande utgångspunkter detta förändringsarbete ska bedrivas. Verksamhetsstrategin syftar till att tydliggöra vilka utgångspunkter och vilken grundsyn som präglar arbetet med ledning av hälso- och sjukvård samt tandvård i Norrbottens läns landsting. Dessa utgångspunkter ska genomsyra de beslut som verksamhetsledningar fattar och de angrepssätt som väljs när man ställs inför olika valsituationer. Verksamhetsstrategin har utarbetats i samverkan med ledningarna i övriga tre norrlandsting inom ramen för samarbetet i Norrlandstingens regionförbund. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner verksamhetsstrategin för hälso- och sjukvård samt tandvård. Beslut Enligt beslutsförslaget. 46 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 § 49 Strategi för Patientsäkerhet Dnr 904-15 Ärendebeskrivning Brister i patientsäkerhet orsakar vårdskador som innebär lidande för patienten, kostnader för samhället samt bristande förtroende hos allmänheten för hälso- och sjukvården och tandvården. I Sverige har landsting och regioner arbetat tillsammans med stöd av Sveriges kommuner och landsting kring regeringens fyraåriga patientsäkerhetssatsning som avslutades vid årsskiftet. För att säkerställa ett fortsatt systematiskt förbättringsarbete inom patientsäkerhet har en strategi inom området utarbetats. Patientsäkerhet är ett viktigt kvalitetsområde som ingår som en del i landstingets lednings- och styrningsarbete. Landstingets vision är att ingen patient ska drabbas av en undvikbar vårdskada i samband med vård eller behandling. Målet är att succesivt minska antalet vårdskador för att kunna erbjuda patienten en god, jämlik, kunskapsstyrd och säker vård. Strategin utgår ifrån tre perspektiv inspirerade av Sveriges kommuner och landstings ramverk för patientsäkerhet. Utgångspunkten är att patientsäkerhetsarbetet ska vara: Patientfokuserat Kunskapsbaserat Organiserat för säkerhet Den utarbetade patientsäkerhetsstrategin ska med ledningssystemet som stöd skapa en god patientsäkerhetskultur och leda till minskat antal vårdskador. Strategin ska utgöra ett stöd till chefer/medarbetare i patientsäkerhetsarbetet och inriktas inom nedanstående prioriterade områden: Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Patientsäkerhetskulturen Patient- och närståendemedverkan Vårdrelaterade infektioner Vårdpreventivt arbetssätt Antibiotikaförskrivning Överbeläggningar Kunskap och kompetens Förslag till beslut Strategin antas. 47 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 § 50 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Dnr 916-15 Ärendebeskrivning Under åren 2011-2014 har det pågått en nationell satsning kallad ”Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre”. Denna satsning med årliga överenskommelser mellan staten och Sveriges kommuner och landsting syftade till att genom ekonomiska incitament ge stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete med fokus på förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård och omsorg. I samband med detta införande utformades ”Bättre liv för sjuka äldre – strategisk plan för Norrbotten 2012-2014”. Hösten 2014 beslutade den politiska samverkansberedningen för hälso- och sjukvård, omsorg och skola i Norrbotten att en strategi ska tas fram för att säkerställa att satsningarna för att stärka och stimulera en sammanhållen vård och omsorg för de sjuka äldre fortsätter. Målet för det gemensamma arbetet är att tillgodose den äldres behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården och omsorgen. Det strategiska arbetet kommer att fokuseras inom nedanstående prioriterade områden: Patient och brukarmedverkan Samverkan och samordning Sammanhållen vård och omsorg Kunskap, kvalitet och kompetens God hälsa, vård, omsorg och rehabilitering Som komplement till föreliggande strategi kommer en fyraårig handlingsplan att tas fram kopplade till definierade inriktningsområden. Handlingsplanen ska innehålla mål och mått som möjliggör uppföljning av de prioriterade områdena. För att den övergripande strategin och handlingsplanen ska bli verksamma ska årliga lokala aktivitetsplaner utarbetas lokalt och gemensamt per närsjukvårdsområde. Förslag till beslut Strategin Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 antas. Beslut Enligt beslutsförslaget. 48 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 § 51 Omfördelning på grund av ny hälsocentral samt ändrade avgifter Dnr 905-15 Ärendebeskrivning Hälsocentral i vårdvalet för befolkningen i Vittangi Avtalet med Praktikertjänst AB avseende Vittangi vårdcentral upphör 30 april 2015. Beställaren har godkänt en ny hälsocentral i vårdvalet, Norrskenets hälsocentral från den 1 maj 2015. Eftersom Vittangi vårdcentral inte ingick i vårdvalet finansierades den i styrelsens fördelning privata vårdgivare. När nu avtalet upphör och en hälsocentral i vårdvalet för tillkommer för den befolkningen bör 11 362 tkr (helårseffekt) flyttas från privata vårdgivare till vårdvalet. Avgifter i öppenvård Landstingsfullmäktige har beslutat om nya avgifter i öppenvård från och med 1 maj 2015. Förändringen till en enhetstaxa samt att vissa besök inte längre är befriade från avgifter påverkar intäkterna olika i de olika divisionerna. För hälsocentralerna innebär förändringen ökade intäkter främst på grund av att alla besök för andra kategorier än läkare ökar från 125 kronor till 200 kronor. Däremot minskar intäkterna när besök av ungdomar upp till och med 19 år blir avgiftsfria. Antalet besök med frikort bedöms dock öka. Regelförändringarna för sjukresor bedöms ge sänkta kostnader vi oförändrad volym. Bedömd effekt av avgiftsförändringar från (helårseffekt), tkr Verksamhet Primärvård Närsjukvård exkl primärvård Länssjukvård Summa Service Patientintäkter 10 069 862 -2 361 8 570 NettoförFrikort ändring -7 800 2 269 -890 1 323 -7 367 Sjukresor 1 708 -28 -1 038 1 203 1 708 Sammanfattning Landstinget bedöms få 1,3 mkr mer i patientintäkter med anledning av förändringen av avgifter exklusive avgiftsfrihet frihet för 85 år och äldre som beräknas införas från 2016. Hälsocentralerna bedöms få 2,3 mkr mer i patientintäkter på helår. I ersättningssystemet för vårdvalet ingår också en ersättning för noll- och 49 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 frikortsbesök som bör ändras på grund av förändringen som bedöms ge fler frikortbesök. I beställningen Primärvård 2015 anges att hälsocentralerna erhåller 725 kr för genomfört hälsosamtal och att besöket är avgiftsfritt. Då fullmäktige avgiftsbelagt dessa samtal ändras ersättningen till 600 kr. Det finns osäkerhet vad förändringarna kommer att ge både vad gäller intäkter och besök med frikort. Även effekterna på patienthotellet är svåra att bedöma då verksamheten varit i drift så kort tid. Förändring uppdragersättning/vårdpeng tkr Verksamhet Vårdval Vårdpeng ACG-ersättning Socioekonomi Läkemedelspeng Kompensation avgiftsfria besök Prestationsersättning Summa vårdval Div Närsjukvård, exkl primärvård Div Länssjukvård Privata vårdgivare Totalt NY HC varav 8 månader 5 108 1 937 705 2 960 535 116 11 361 3 405 1 291 470 1 973 357 77 7 574 -11 361 0 -7 574 0 Nya varav 8 avgifter månader -2 269 -1 513 7 800 5 200 5 531 3 687 28 1 038 -6 597 0 19 692 -4 398 0 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att: Omfördela 7 574 tkr från privata vårdgivare till vårdvalet för perioden maj till december 2015. Ändra ersättningen till hälsocentralerna för genomfört hälsosamtal till 600 kr Ingen omfördelning görs på grund av avgiftsförändringarna då det finns stor osäkerhet hur dessa slår mellan vårdval och divisioner. Beslut Enligt beslutsförslaget. 50 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 § 52 Riktlinjer för avgifter inom hälso- och sjukvård Dnr 906-15 Ärendebeskrivning Landstinget har vid sidan av skatten möjlighet att finansiera sin verksamhet med avgifter. Inga lokala taxor får finnas utan avgifterna ska fastställas av fullmäktige. Efter fullmäktiges beslut fastställer landstingsstyrelsen genom riktlinjer hur avgifterna ska tillämpas. Fullmäktiges och styrelsens beslut, tillsammans med de nationella reglerna, sammanställs sedan i ”Avgiftshandboken” där handfasta anvisningar och rutinbeskrivningar finns. Avgiftshandboken kommer att omarbetas vilket med stor sannorlikhet medför att landstingsstyrelsen under året kommer att behöva ta ställning till ytterligare riktlinjer än de nedan föreslagna. Vid sammanträdet den 25 februari fastställde fullmäktige regelverket för landstingets avgifter inom hälso- och sjukvård med införande den 1 maj 2015. Beslutet innebär att följande taxegrupper gäller: Typ av insats Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 5 Avgift (kr, exklusive moms) 0 350 per åtgärd 700 per åtgärd 1 050 per åtgärd 350 per påbörjad femtonminutersperiod Fullmäktige beslutade även att en genomlysning av ”Gula Taxan” (taxan för de avgifter som rör hälsokontroller och intyg) ska genomföras med målsättning att avgiftsnivåerna ska bli färre. Genomlysningen förväntas innebära omfattande förändringar varför 2014 års riktlinjer föreslås vara oförändrade. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås fatta följande beslut: Riktlinjerna för tillämpandet av landstingets avgifter fastställs enligt förslag. Beslut Enligt beslutsförslaget. 51 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 § 53 Tillägg till regelverk för avgifter inom hälso-och sjukvård Dnr 907-15 Ärendebeskrivning Landstingsfullmäktige fastställde den 25 februari regelverket för avgifter inom hälso- och sjukvård. I beslutet framgår att egenavgiften vid sjukresor är 100 kronor för samtliga fordonsslag. I ett textavsnitt har dock en felaktig skrivning uppmärksammats varför följande korrigering föreslås: ”Vid en sjukresa svarar patienten själv för en del av kostnaden. Denna kostnad kallas för egenavgift. Egenavgiften gäller per enkelresa” Det har även framkommit ett behov av förtydligande när det gäller undantag från egenavgift gällande hembesök. I beslutet från den 25 februari fastställs att hembesök hos patient där initiativet tas av hälso- och sjukvårdspersonal ska undantas från egenavgift. För hembesök hos patient inom särskilt boende föreslås att avgiftsfriheten ska gälla oavsett vem som initierar besöket. Förslaget påverkar inte det ekonomiska utfallet i fullmäktiges beslut från den 25 februari. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta följande beslut: Förslaget fastställs. Beslut Enligt beslutsförslaget. § 54 Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2014 Dnr 908-15 Ärendebeskrivning Ärendet avser rapportering av Vårdval Norrbotten avseende januaridecember 2014. Befolkningen har i vårdvalet möjlighet att göra ett aktivt val. Det är en fortsatt positiv utveckling när det gäller andelen som väljer att aktivt lista sig inom vårdvalet. 46 % av befolkningen har valt aktivt, en ökning med 6 % på ett år. 91,5% av befolkningen är listade på en landstingsdriven vårdcentral. 52 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Resultat per sista december i korthet: Sammanfattande resultat Patientfokuserad hälso- och sjukvård Norrbottens resultat på Nationella patientenkäten ligger i stort på samma nivå som år tidigare år. Indikatorerna Bemötande, Delaktighet och Förtroende har förbättrats något de senaste åren. Resultat på indikatorn Tillgänglighet är sämre än tidigare år. Kontinuitet för mångbesökare gällande läkarbesök varierar mellan 24 % och 68 %, länssnittet är 39 %. Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård Genomsnittlig telefontillgänglighet under 2014 ligger på 88,8 % och genomsnittlig tillgänglighet på läkarbesök inom sju dagar ligger på 92,5 %. Vissa hälsocentraler har en oacceptabelt låg telefontillgänglighet. Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Majoriteten av hälsocentraler når målen gällande levandsvanearbetet riktad mot riskgruppen diabetes, högt blodtryck och/eller övervikt. Resultaten är sämre gällande den andra definierade riskgruppen, psykisk ohälsa. 2000 hälsosamtal för åldersgrupper 60, 50, 40 och 30-åringar har genomförts, flest i den äldsta gruppen, 25 % av 60-åringar har genomfört ett strukturerat hälsosamtal på sin hälsocentral. Effektiv hälso- och sjukvård 13 av 34 hälsocentraler klarade målet för oplanerade återinskrivningar. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Nästan häften av patienter med demens-diagnos har inte haft ett uppföljningsbesök hos läkare 15 månader efter konstaterad diagnos. Diagnossättningsgrad på läkarbesök och vårdgivarbesök är relativt högt, länssnitt på läkarbesök 93 % och på övriga vårdgivarbesök 71 %. Det finns förbättringspotential gällande diagnoskvalité för att säkra en tillförlitlig uppföljning. Fortsatt gynnsam utveckling inom antibiotika förskrivning Förskrivning av läkemedel med risk för beroende ökar över tid och det finns lokala skillnader som bör uppmärksammas. I övrigt hänvisas till bilagorna. Yttrande och förslag till beslut Beställar- och analysenheten presenterar uppföljning för perioden januaridecember för Vårdval Norrbotten i enlighet med Beställning 2014. Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen besluta: 53 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 1 att godkänna uppföljningen för januari - december 2014 för Vårdval Norrbotten, 2 att uppdra till landstingsdirektören att vidta nödvändiga åtgärder. Beslut Enligt beslutsförslaget. § 55 Privata vårdgivare enligt nationella taxan Uppföljning januari – december 2014 Dnr 908-15 Ärendebeskrivning Ärendet avser rapportering av uppföljning gällande Privata vårdgivare enligt nationella taxan för perioden januari-december 2014. Verksamheten för vårdgivare verksamma enligt nationella taxan regleras av lagen och förordningen om läkarvårdsersättning samt lagen och förordningen om ersättning för fysioterapi. Av de läkare och fysioterapeuter som är verksamma i Norrbotten idag har övervägande delen etableringar från den period, innan 950101, då etableringsrätten var fri och de saknar därmed samverkansavtal. Beställar- och analysenheten sammanställer delårs- och årsrapporter med resultatuppföljning. De parametrar som följs upp har valts i samråd med Samverkansorganet nationella taxan. Sammanfattande resultat 48 av 60 fysioterapeuter och 14 av 24 läkare, verksamma enligt nationella taxan, har inte samverkansavtal med landstinget. Under perioden januari– december 2014 gjordes ca 3000 färre besök hos läkare och ca 10 000 färre besök hos fysioterapeuter än under samma period 2013. I genomsnitt gjordes ca sju besök per patient hos fysioterapeuter och två besök per patient hos läkare under perioden januari - december 2014. 29 av fysioterapeuterna använder sig av normalarvodet vid mer än hälften av besöken. 13 av läkarna använder sig av normalarvode vid mer än hälften av besöken. Två av läkarna använder telefonarvode vid mer än hälften av besöken. Mellan 65 och 70 procent av patientunderlaget hos fysioterapeuterna utgörs av kvinnor. Hos allmänläkare och internmedicinare är patienters könsfördelning jämn, medan andelen kvinnor hos övriga läkare är närmare 80 procent. 54 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 27 av 60 fysioterapeuter har mer än 50 procent nya patienter, 9 av 24 läkare har mer än 50 procent nya patienter. Yttrande och förslag till beslut Beställar- och analysenheten presenterar uppföljning för perioden januaridecember 2014 av Privata vårdgivare enligt nationella taxan. Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen besluta: 1 att godkänna uppföljningen för januari-december 2014 av Privata vårdgivare enligt nationella taxan. Beslut Enligt beslutsförslage.t § 56 Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-december 2014 Dnr 909-15 Ärendebeskrivning Ärendet avser rapportering av uppföljning gällande Beställning Länssjukvård för perioden januari-december 2014. Den 1 januari 2014 infördes den nya organisationen med två divisioner för hälso- och sjukvård, en för närsjukvård och en för länssjukvård. I samband med organisationsförändringen har landstingets styr- och planeringsprocess förändrats mot uppdragsstyrning. Det innebär att landstingsfullmäktige fastställer vision, verksamhetsidé, mål samt ett antal framgångsfaktorer i en strategisk plan. I landstingsstyrelsens plan utvecklas och preciseras den strategiska planen som sedan ligger till grund för beställningarna av hälsooch sjukvård. Beställning av hälso- och sjukvård sker via beställar- och analysenheten i samverkan med vårddivisionerna. Resultat per sista december 2014 i korthet: Läkarbesök och vårdtillfällen Totala antalet läkarbesök minskar med 3 procent jämfört med 2013. Totala antalet vårdtillfällen minskar med 6 procent jämfört med 2013. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patients och patientens målsmans upplevelse av kvaliteten inom barnoch ungdomspsykiatrin (BUP) i länet är i nivå med riket. Skillnader finns mellan länets kliniker. Patientens upplevelse av kvaliteten inom den somatiska öppenvården värderas generellt något högre än genomsnitt i riket. Patientens upplevelse av kvaliteten inom den somatiska slutenvården värderas bättre eller i likhet med genomsnitt i riket inom de flesta indikatorer. 55 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Samtliga verksamheter har utsedda kontaktsjuksköterskor för cancerpatienter. Länskliniken Obstetrik/Gynekologi, har påbörjat implementering av rollen fullt ut. Implementering av ”Min vårdplan”, till samtliga cancerpatienter har påbörjats vid Obstetrik/Gynekologi. Särskilda individuella vårdplaner (SIP) för patienter med cancerdiagnos görs i samverkan med andra berörda aktörer. Endast ett fåtal brytpunkssamtal (samtal med palliativ patient) registreras i journalsystemet i enlighet med regionsgemensam rutin. Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård 70 procent av patienterna får besök inom 60 dagar (Mål 80 procent). 74 procent av patienterna får påbörjad behandling inom 60 dagar (Mål 80 procent). 91 procent av patienterna inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) får besök inom 30 dagar (Mål 90 procent). 81 procent av patienterna inom BUP får fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar (Mål: 80 procent). Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Dokumentation avseende riskbedömning av levnadsvanor sker i väldigt liten utsträckning. Effektiv hälso- och sjukvård Oplanerade återinskrivningar minskar jämfört med föregående år under en av tre tertial. Minskningen är dock mindre än målet om 10 procent. Undvikbar slutenvård uppgår till 2,9 procent av totala vårdtillfällen, i stort sett oförändrat jämfört med 2013. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Diagnossättningsgraden för läkarbesök är 95 procent, motsvarande värde för besök hos övrig vårdpersonal är 80 procent. Åtta enheter registrerar i kvalitetsregister Senior Alert. Antalet riskbedömningar motsvarar 3 procent av totala antalet patienter över 65 år. 65 procent av dödsfallen registreras i Svenska palliativregistret. Antibiotikaförskrivningen till barn (0-6 år) ökar med 3procent. Förskrivningen av antibiotika på total nivå (250-målet) minskar med 3 procent. Förskrivning till barn (0-6 år) ökar med 3 procent och till äldre (80+) minskar med 7 procent. Förskrivning av läkemedel med risk för beroendeutveckling ökar med 1 procent. Yttrande och förslag till beslut Beställar- och analysenheten presenterar uppföljning för perioden januaridecember 2014 av Beställning Länssjukvård. 56 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen besluta: 1 att godkänna uppföljningen för januari-december 2014 av Beställning Länssjukvård. Beslut Enligt beslutsförslaget. § 57 Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-december 2014 Dnr 910-15 Ärendebeskrivning Ärendet avser rapportering av uppföljning gällande Beställning Närsjukvård för perioden januari-december 2014. Den 1 januari 2014 infördes den nya organisationen med två divisioner för hälso- och sjukvård, en för närsjukvård och en för länssjukvård. I samband med organisationsförändringen har landstingets styr- och planeringsprocess förändrats mot uppdragsstyrning. Det innebär att landstingsfullmäktige fastställer vision, verksamhetsidé, mål samt ett antal framgångsfaktorer i en strategisk plan. I landstingsstyrelsens plan utvecklas och preciseras den strategiska planen som sedan ligger till grund för beställningarna av hälsooch sjukvård. Beställning av hälso- och sjukvård sker via beställar- och analysenheten i samverkan med vårddivisionerna. Resultat per sista december 2014 i korthet: Sammanfattande resultat Patientfokuserad hälso- och sjukvård Av de patienter som fått palliativ diagnos 2014 har 14 procent, ett i VAS dokumenterat, brytpunktsamtal. Resultaten i Nationella patientenkäten (NPE) för sluten somatisk specialistvård i närsjukvården ligger i nivå med eller över riket, samtliga indikatorer har höjts. Resultaten för öppen somatisk specialistvård i närsjukvården ligger i nivå med riket, tre av åtta indikatorer har höjts. Resultaten i NPE för sluten psykiatrisk vård ligger lägre än riket, fem av åtta indikatorer har sänkts. Resultaten för öppen psykiatrisk vård ligger i nivå med riket, samtliga indikatorer har höjts. Tre indikatorer i NPE, Bemötande, Delaktighet och Information, följs över tid. Den somatiska vården har höjt sitt resultat för alla tre indikatorerna i slutenvård men sänkt resultatet för Bemötande i öppenvård. Den slutna psykiatriska vården har sänkt resultatet för Bemötande och höjt värdet för Information, öppen psykiatrisk vård har höjt resultaten för alla tre indikatorerna. 57 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård Målet för vårdgarantin i Norrbotten, 80 procent inom 60 dagar, uppfylls för påbörjad behandling (92 procent) men inte för läkarbesök (70 procent). Vid prio 1-larm för vägambulans, är 90 procent av insatstiden (tiden från ambulansstation till patient) för länet som helhet inom 30 minuter. Mer än hälften av utryckningarna tar mindre än 10 minuter. Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Av de patienter som besökt specialistvård för någon av diagnoserna diabetes, hypertoni eller övervikt, har 38 procent fått minst en, i VAS dokumenterad, fråga om levnadsvanor. Av de patienter som besökt specialistvård för någon av diagnoserna depression, ångest eller sömnstörning, har 56 procent fått minst en, i VAS dokumenterad, fråga om levnadsvanor. Effektiv hälso- och sjukvård Närsjukvården klarar inte målet att minska oplanerade återinskrivningarna inom 30 dagar med 10 procent för septemberdecember 2014 jämfört med samma period 2013. För helåret 2014 har närsjukvården minskat sina oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar från 17,53 procent till 17,05 procent. Av närsjukvårdens vårdtillfällen under 2014 är 14,8 procent undvikbar slutenvård. Det är en förbättring jämfört med samma period 2013 då andelen var 15,2 procent. Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos har minskat med 28 procent. Beläggningsgraden för hälsocentralernas obs-platser skiftar i länet, för 2014 varierar den genomsnittliga beläggningen från 67 procent i Pajala till 94 procent i Övertorneå. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Diagnossättningsgraden i närsjukvården som helhet, är 90 procent för läkare och 77 procent för övriga vårdgivarkategorier. Inom psykiatrin är 95 procent av läkabesöken diagnossatta, för den somatiska vården är siffran 90 procent. För övriga vårdgivarkategorier är 90 procent av besöken diagnossatta inom psykiatrin och 69 procent inom den somatiska vården. Antibiotikaförskrivningen i närsjukvården har ökat för 2014 (215,9 varurader/1000 invånare) jämfört med 2013 (211,9 varurader/1000 invånare). Målet totalt för hälso- och sjukvården är 250 varurader per 1000 invånare. Antal recept till personer 80 år eller äldre uthämtade på apotek, har minskat från 679,2 till 675,1 uthämtade recept per 1000 invånare 80 år eller äldre, jämfört med 2013. Av de som hämtat ut läkemedel med risk för beroende är 60 procent kvinnor och 40 procent män. Under 2014 skedde en 6,4 procentig ökning av förskrivningen av läkemedel med risk för beroende jämfört med 2013, ökningen är 0,1 procent högre hos kvinnor jämfört med män. Andelen Rosuvastatin av lipidsänkare (kolesterolsänkande läkemedel), har ökat till 7,1 procent för 2014 jämfört med 6,8 procent för 2013. 58 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Största andelen förskrivs i Kalix närsjukvårdsområde. Det är endast Gällivare närsjukvårdsområde som når målet att komma under 6 procent för 2014. I närsjukvården som helhet är andelen av personer 75 år och äldre med fler än fem läkemedel som haft en läkemedelsgenomgång, 9 procent i primärvård och 7 procent i specialistvård. Piteå närsjukvårdsområde har den högsta andelen för både primärvård och specialistvård. Resultaten visar en ökning av andelen av personer 75 år och äldre med fler än fem läkemedel, som fått en läkemedelsberättelse vid utskrivning från sjukhus. För närsjukvården som helhet är det 36 procent. Det närsjukvårdsområde som lyckats bäst med läkemedelsberättelse är Kiruna som ligger på 83 procent, det område som ökat mest jämfört med 2013 är Piteå som gått från 25 procent till 47 procent. Yttrande och förslag till beslut Beställar- och analysenheten presenterar uppföljning för perioden januaridecember 2014 av Beställning Närsjukvård. Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen besluta: 1 att godkänna uppföljningen för januari-december 2014 av Beställning Närsjukvård Beslut Enligt beslutsförslaget. § 58 Investeringar 2015 Dnr 16-15 Ärendebeskrivning I Landstingsstyrelsens plan 2015 har fullmäktige angett den totala nivån för investeringar i inventarier och fastigheter, inklusive investeringar för externa hyresgäster, till 353 000 tkr samt bemyndigat landstingsstyrelsen att besluta om investeringar upp till denna nivå. Styrelsen har tidigare beslutat och fördelat investeringar för 7 400 tkr för år 2015. Vid beslut om nedanstående förslag har styrelsen beslutat om investeringar för 28 235 tkr. Följande fastighetsinvestering föreslås: Ombyggnad av folktandvården i Öjeby hälsocentral Folktandvårdens struktur och lokalisering ska anpassas efter förändrade förutsättningar. Möjligheter att rationalisera genom att koncentrera verksamheten till färre enheter ska tas tillvara. Divisionschefen för div Folktandvård har i uppdrag att löpande se över strukturen för kliniker och annexkliniker. Med anledning av förändringar i samhälle och inom tandvården finns flera skäl som motiverar en översyn av strukturen vad gäller såväl klinikantal, lokalisering, klinikstorlek som bemanning inom Piteå VO. 59 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Landstingsstyrelsen fattade följande beslut 141030: 1 Verksamheten vid Folktandvården i Norrfjärden och annexkliniken i Roknäs sammanförs till Folktandvården i Öjebyn. 2 Arbetet inleds 1 januari 2015 och ska vara genomfört senast 31 december 2015. Då verksamheten vid Folktandvården i Norrfjärden och annexkliniken i Roknäs sammanförs till Folktandvården i Öjebyn behöver ombyggnationer genomföras. Investeringen finansieras via höjd hyra för verksamheten. Ombyggnad Björkskatans hälsocentral för museets föremålssamlingar Ett antal ombyggnadsetapper har utförts på Björkskatans hälsocentral för att inrymma museets verksamheter och samlingar. I denna etapp ska lokaler för föremålssamlingar skapas och den totala berörda ytan uppgår till ca 1 450 m2. Statsbidrag är sökt om ca 4 100 tkr och inget förhandsbesked föreligger, beslut väntas under februari 2015. Den totala investeringskostnaden uppgår till ca 18 835 tkr varav fastighetsinvesteringen uppgår till 17 975 tkr och finansiering sker via den hyra som division Kultur och Utbildning erlägger, den ökade hyreskostnaden delfinansieras via minskad hyra i externt inhyrda lokaler med ca 600 tkr efter genomförd omflyttning. Investeringen innefattar även verksamhetsinventarier enligt detta beslut som uppgår till 860 tkr samt 0 tkr enligt tidigare beslut. Ram i budget för investeringar i fastigheter för 2015 Exkl.Sunderbyn Objekt 88100 Varav Fastigh Verksamhetsinventarier invest och utrustning Belastar Disponeras Disponeras investeri i av ngsram byggentrepr verksamhet enaden en 2 000 tkr Drift Statsbi drag Ombyggnad av folktandvården i Öjeby h.c Ombyggnad för föremålssamling i Björkskatans h.c 2 000 tkr 18 835 tkr 17 975 tkr 60 tkr 800 tkr 0* tkr Delsumma 20 835 tkr 19 975 tkr 60 tkr 800 tkr 0* tkr Kvar av ram efter beslut 67 265 tkr Förslag till beslut Angivna projekt får igångsättas. Beslut Enligt beslutsförslaget. 60 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 § 59 Investeringar medicinteknisk utrustning, Länssjukvård 2015 Dnr 911-15 Ärendebeskrivning Bakgrund Division Länssjukvård är i behov av att ersätta och uppgradera ett antal befintliga radiologiska system samt utöka med ytterligare ett system för att fortsatt kunna bedriva en kvalitativ och kostnadseffektiv sjukvård. Bildhanteringssystem för ultraljudsundersökningar Idag saknas möjlighet till digital bildhantering och lagring för ultraljudsundersökningar vid verksamhetsområdet Obstetrik och Gynekologi, vilket bl.a. medför att det saknas möjlighet att i efterhand granska och bearbeta gjorda undersökningar. Nuvarande arbetssätt avseende god dokumentation och journalföring uppfyller inte patientlagens krav. MR-kamera För att kunna möta upp ett ökat behov av MR-undersökningar och hålla väntetiderna på en acceptabel nivå krävs som ett första steg att nuvarande MR-kamera vid Bild och funktionsmedicin på Sunderby sjukhus uppgraderas. Uppgraderingen medför en bättre bildkvalitet samt att fler undersökningar kan genomföras på samma tid som idag. Röntgenutrustningar för akuta skelett-/lungundersökningar Verksamhetsområdet Bild och funktionsmedicin är i behov av att reinvestera röntgensystem som finns installerade vid Sunderby sjukhus och Gällivare sjukhus. Båda systemen är föråldrade och i dåligt skick Datortomografer Verksamhetsområdet Bild och funktionsmedicin är i behov av att reinvestera tre datortomografer som finns installerade vid Sunderby sjukhus, Kalix sjukhus och Piteå älvdals sjukhus. Samtliga systemen är föråldrade och i dåligt skick Radiologiskt bildsystem Verksamhetsområdet Bild och funktionsmedicin har idag avtal med två leverantörer på olika delar av det radiologiska bildsystemet varav ena leverantören har beslutat att avyttra sin del som en fristående produkt vilket innebär att NLL måste gå ut i upphandling av ett nytt gemensamt bildsystem. Den ekonomiska analysen visar att kostnaderna för en traditionell investering samt ett funktionsavtal som bygger på betalning per undersökning i stort sett följs åt över åren men enligt den riskanalys som är gjord så förordas funktionsavtal i detta fall. 61 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen rekommenderas tillstyrka division Länssjukvårds investeringsäskanden inom redan tilldelad investeringsram samt bevilja investeringsmodell av nytt radiologiskt bildsystem. 1 Bildhanteringssystem för ultraljudsundersökningar 2,3 mkr för inköp av nytt ultraljudssystem till verksamhetsområdet Obstetrik och Gynekologi. 2 MR-kamera 3,8 mkr för uppgradering av befintlig MR-kamera vid Sunderby sjukhus. 3 Röntgenutrustningar för akuta skelett-/lungundersökningar 10,8 mkr för reinvestering av röntgenutrustning till de två akutlabben vid Gällivare sjukhus och Sunderby sjukhus. 4 Datortomografer 8,25 mkr för reinvestering av tre datortomografer till Kalix sjukhus, Sunderby sjukhus och Piteå älvdals sjukhus. 5 Radiologiskt bildsystem tecknande av funktionsavtal för radiologiskt bildsystem med finansiering av licenser via betalning per undersökning. investeringsäskande om 2,3 mkr avseende avskrivningsbara införandekostnader. p.g.a. valet av finansieringsform så minskar avskrivningskostnaderna, som hanteras landstingsgemensamt, medan övriga driftkostnader ökar. Den årliga förändringen på 2,7 mkr baserat på 200 000 undersökningar samt 5,3 mkr i icke avskrivningsbara engångskostnader hanteras i beställning Läns-sjukvård 2016. Beslut Enligt beslutsförslaget. § 60 Bidrag till Musikens Makt 2015 Dnr 270-15 Ärendebeskrivning Föreningen Musikens Makt söker 250 000 kr för att genomföra musikfestivalen Musikens Makt för sjätte gången 21-22 augusti 2015. Bakgrund Musikens Makt är en festival med fokus att skapa en drogfri mötesplats med musiken i centrum och för att ge plats för talanger, artister och grupper, skapa en arena för länets musikaliska akter och profilera Luleå som musikstad. Musikens Makt har vuxit sedan starten och blivit ett etablerat varumärke med tusentals besökare per år. Musikens Makt har fått positiv 62 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 uppmärksamhet för sin jämställdhetspolicy av så väl media som på branschträffar. 2014 var 90 % av de bokade akterna kvinnliga artister. Som jämförelsesiffror har de tio största musikfestivalerna i Sverige har 73 % manliga akter och 24 % kvinnliga akter och 3 % mixade. NLL har tidigare beviljat medel till Musikens Makt, 2012 (150 000 kr), 2013 (175 000 kr) och 2014 (175 000 kr). Genomförande Projektledning svarar Pancakelady Production för. Artister och grupper kommer bokas och en tvådagars festival kommer genomföras på Gülzaudden i Luleå 21-22 augusti 2015. Musikens Makt kommer marknadsföras främst på sociala medier, samt med affischering och annonser i lokal- och rikspress.För att unga ska kunna ta sig till och från festivalområdet kommer LLT starta sin nattrafik en vecka tidigare än de brukar och Alviksbussar kommer köra nattbussar till norr- och sörbyarna. Finansiering Totalbudgeten uppgår till 2 175 000 kr. Sökta medel från Luleå Tillväxtkontor 1 500 000 kr, ännu ej gett besked. Luleå kulturförvaltning beviljat 50 000 kr. Luleå arbetsmarknadsförvaltning 100 000 kr, avslag. Luleå tekniska förvaltning 60 000 kr, ännu ej gett besked. Galären har gått in och köpt en scen på festivalområdet, så har även Norrporten. Övriga tilltänkta privata finansiärer och samarbetspartners är ABF, Lulebo, Norrbottens Media, LLT, Alivksbussar, Company Line, Lule grafiska, MSP, Genesis IT, Starcab, HS Copy. Inga besked om finansering är inkomna från någon av dem ännu. Förväntade resultat av projektet Syftet är att stärka Luleå och Norrbottens varumärke som musikstad och län, samt skapa en arena för länets musikakter. Syftet är också att skapa en mötesplats som tillfredsställer ungdomars sociala, musikaliska och identitetsskapande behov är förhoppningarna att det blir större acceptans i att inte behöva dricka alkohol under festivaler och högtider. Målsättningen är att ge unga i Norrbotten ett alternativ till dyra festivaler och en drogfri skolstartshelg, samt att förhoppningen är att profilera Norrbotten som ett jämställt län. Yttrande och förslag till beslut Projektet är i linje med Kulturplanen 2014-2016 och särskilt målen för infrastruktur, tillväxt och barn- och unga. Festivalen Musikens Makt har förmått etablera sig och lockat ett stort antal besökare från orter även utanför Luleå. Projektledarnas målsättning om att ge Norrbottens ungdomar ett drogfritt festivalarrangemang inför en skolstartshelg framstår som positivt. Tillika framstår önskan om att genom festivalen stärka Norrbottens musikliv och Luleås varumärke som musikstad jämte profileringen av Norrbotten som ett jämställt län som positivt. Projekt som beviljats medel mer än tre år i rad ska prövas särskilt enligt divisionens regler och riktlinjer. Trots lokala utgångspunkter finns erfarenheter att publiktillströmning sker från olika håll i länet och att Musikens makt har blivit ett etablerat och uppskattat evenemang av värde för länet. Mot ovanstående bakgrund föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut: 63 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 1 Medel anvisas ur Division Kultur och Utbildnings anslag för kulturbidrag med 120 000 kr 2 Projektet som bidraget avser ska utvärderas efter projektets slutförande. 3 Eventuella förändringar i den del av projektet, som bidraget avser, ska ske i samråd med division Kultur och utbildning. 4 Projektets syfte ska bibehållas. 5 Vid all annonsering och annan marknadsföring ska anges att projektet erhållit stöd från Norrbottens läns landsting. Landstingets logotype ska användas. Logotyp hittas på www.nll.se/kultur 6 Slutrapport med ekonomisk redovisning ska lämnas senast tre månader från projekttidens utgång. Om inte slutrapport inkommer eller det vid uppföljning mot lämnad rapport visar sig att projektet inte följt angiven beskrivning kan återbetalning av stödet eller del därav bli aktuell. 7 Om projektet inte är avslutat inom tre månader från angiven sluttid eller påbörjat inom tre månader från angiven starttid, måste beslutet om bidrag omprövas. 8 Projektet ska genomföras enligt de eventuella villkor som är förenade med beslutet. 9 Bidrag som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade före den 31 maj nästkommande år betalas ej ut. --------------------------------------------------- Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Anders Öberg (S): Beslutsförslaget bifalls. Yrkande 2 Kenneth Backgård (NS) och Anna-Stina Nordmark Nilsson (C): Beslutsförslaget avslås Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet. --------------------------------------------------- Beslut Enligt beslutsförslaget. Reservation Av Kenneth Backgård (NS), Johnny Åström (NS), Dan Ankarholm (NS), Doris Messner (NS) och Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) till förmån för yrkande 2. 64 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 § 61 Bidrag till SM i Poetry Slam 2016 Dnr. 335-15 Ärendebeskrivning Föreningen Ordanvind ansöker om 275 000 kr för att arrangera SM i Poetry Slam i Luleå 2016. Bakgrund Poetry Slam är en tävling i estradpoesi, en konstform som innebär att läsa poesi från en scen framför en jury vald ur publiken. Norrbotten har visar framfötterna under flera år och kom på andra plats i SM 2014 genom den norrbottniska spoken word- artisten Mimi Märak. SM har anordnats sen 1997 på olika platser i Sverige och tävlan sker såväl individuellt som i lag. Genomförande SM i Poetry Slam planeras genomföras 5-8 maj 2016 i Kulturens Hus i Luleå, på Lillan eller Ebeneser och på stadsbiblioteket i Luleå. SM kommer bestå av dels själva SM och utöver det individuella sidogrenar som exempelvis öppen scen. Det kommer minst 48 tävlande från hela Sverige (4 poeter i 12 lag från kvalificerade orter/landskap/län) samt eventuellt individuella poeter och extra lag. Gästuppträdanden som ska spegla norrbottnisk kultur är planerade. Finansiering Kostnaderna är budgeterade till 726 800 kr. Kulturrådet har beviljat 50 000 kr. Svenska Akademin har beviljat 25 000 kr. 100 000 kr söks från Luleå kommun, 55 800 kr från Kulturens Hus för hyra, 40 000 kr söks från Visit Luleå. 60 000 kr söks från ABF. Beräknade biljettintäkter uppgår till 53 000 kr. Anmälningsavgifter och extra finansiärer uppgår till 58 000 kr. Förväntade resultat av projektet Projektägarna hoppas sprida estradpoesi till en bredare publik och därmed öka intresset för denna konstform samt att visa Norrbottens breda kulturliv för besökarna utanför länet. Yttrande och förslag om beslut Projektet går i linje med Kulturplanens mål. Litteratur är ett prioriterat område för kulturverksamhet i Kulturplanen 2014- 2016 och ett fokusområde för Division Kultur och utbildnings arbete. Flera deltävlingar innan själva SM hålls kommer hållas runt om i länet. Norrbottningar kommer att få möta text från scen och SM i Poetry slam kan också locka många att börja närma sig text och litteratur. Mot ovanstående bakgrund föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut: 1 Medel anvisas ur Division Kultur och Utbildnings anslag för kulturbidrag med 100 000 kr. 2 Medel kan tidigast rekvireras i januari 2016. 3 Projektet som bidraget avser ska utvärderas efter projektets slutförande. 65 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 4 Eventuella förändringar i den del av projektet, som bidraget avser, ska ske i samråd med division Kultur och utbildning. 5 Projektets syfte ska bibehållas. 6 Vid all annonsering och annan marknadsföring ska anges att projektet erhållit stöd från Norrbottens läns landsting. Landstingets logotype ska användas. Logotyp hittas på www.nll.se/kultur 7 Slutrapport med ekonomisk redovisning ska lämnas senast tre månader från projekttidens utgång. Om inte slutrapport inkommer eller det vid uppföljning mot lämnad rapport visar sig att projektet inte följt angiven beskrivning kan återbetalning av stödet eller del därav, bli aktuell. 8 Om projektet inte är avslutat inom tre månader från angiven sluttid eller påbörjat inom tre månader från angiven starttid, måste beslutet om bidrag omprövas. 9 Projektet ska genomföras enligt de eventuella villkor som är förenade med beslutet. 10 Bidrag som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade före den 31 maj nästkommande år betalas ej ut. --------------------------------------------------- Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Glenn Berggård (V) och Agneta Granström (MP):: Beslutsförslaget bifalls. Yrkande 2 Kenneth Backgård (NS) och Anna-Stina Nordmark Nilsson (C): Beslutsförslaget avslås Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet. --------------------------------------------------- Beslut Enligt beslutsförslaget. Reservation Av Kenneth Backgård (NS), Johnny Åström (NS), Dan Ankarholm (NS), Doris Messner (NS) och Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) till förmån för yrkande 2. 66 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 § 62 Slutrapport från projektet Regions4greengrowth Dnr 797-11 Ärendebeskrivning Idén till Regions4greengrowth (R4GG) utmynnade ur More4nrg-projektet, som landstinget deltog i under 2009-2011. Ett av resultaten, från projektet More4nrg, var att regioner med ambitionen att vara ledande inom energiomställningen, själva behöver utveckla metoder och verktyg för att generera dessa investeringar. Regions4GreenGrowth (R4GG) fokuserade på denna utmaning för regioner – att underlätta investeringar i affärsidéer inom miljöteknik. Landstingsstyrelsen beslutade den 10 mars 2011, § 72, att medverka i Interreg IVC-projektet Regions4greengrowth (R4GG). Projektet pågick 20120101—20141231. Totalbudget för Norrbottens del var 148 409 EUR varav landstinget medfinansierade med 25 procent, 37 102,25 EUR. Syfte Projektet syftade till att förse regioner med metoder och verktyg för att förbättra finansierings- och kommersialiseringsmöjligheterna av affärsidéer inom förnybar energi och energieffektivitet. Syftet med landstingets arbete inom detta projekt var att ta fram förslag på hur åtgärder för stärkt samverkan och ökad kommunikation mellan myndigheter, innovatörer, entreprenörer samt affärsänglar och riskkapitalister m.fl. kan utformas, i syfte att öka privata aktörers investeringar i miljöteknikområdet samt uppnå bättre förutsättningar för hållbara affärsidéer i tidiga kommersiella skeden. Projektorganisation R4GG leddes av projektpartnerskapet bestående av 15 partners från 11 olika europeiska regioner, med provinsen Flevoland i Nederländerna som huvudprojektledare. Till projektet knöts en europeisk styrgrupp – Monitoring board – med politiker från partnerregionerna. Från landstinget har Kenneth Backgård (NS) deltagit. Landstinget och avdelningen för regional utveckling har varit projektägare och projektledare i Norrbotten. Projektet genomfördes i nära och aktivt samarbetet med Länsstyrelsen i Norrbotten och Nenet. Övriga projektpartners har varit: Province of Flevoland (NL), Assembly of European Regions, Norrbottens läns landsting (SE), Abruzzo Region (IT), Lazio Region (IT), Észak-Alföld Regional Development Agency (HU), Maramures County (RO), Patras Science Park (GR), Energy Efficiency and Re-newable Energy Agency Prahova (RO), Västernorrlands läns landsting (SE), Valencia Energy Agency 67 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 (ES), Sofia Region (BG), Province of Noord-Brabant (NL), Oldham Council (UK) och Energy Technological Institute, Valencia (ES). Resultat Handbok för arbetet med att generera investeringar i förnybara energikällor och energieffektivisering. Utifrån regionen Flevolands och Manchesters erfarenheter, har en handbok tagits fram för skapandet av en utvecklings- och investeringsorganisation, där ett partnerskap mellan offentliga och privata aktörer ska främja finansiering av miljöteknik. 13 utvärderingar och rapporter av partnerregioner 13 utvärderingar är genomförda. Landstinget har deltagit enligt plan i fyra och själva varit värd för en i Norrbotten i oktober 2013. 13 regionala aktivitets- och genomförandeplaner för utveckling av miljötekniksektorn. 13 aktivitets- och genomförandeplaner är inlämnade. Landstingets plan är godkänd av landstingsstyrelsen den 30 oktober 2014 och inlämnad till EU. Utbyte av goda erfarenheter och överföring av sju exempel mellan regioner. Ett 20-tal goda exempel från projektpartners är sammanställda i en projektkatalog. Ett flertal av dessa har också använts i utvärderingsrapporterna. Sju goda exempel har överförts mellan olika regioner. Landstinget har bidragit med två goda exempel: Boden Biogasanläggning och Invest in Norrbotten. Landstinget har implementerat Abruzzo-regionens goda exempel kring deras arbete med Borgmästaravtalet. Överföringen är godkänd av EU. Borgmästaravtalet Projektet har utmynnat i att landstinget är Sveriges första regionala koordinator för Borgmästaravtalet - ett initiativ inom EU-kommissionen som syftar till ett aktivt och ambitiöst klimatarbete. Beslut i landstingsstyrelsen 11 december 2013. Energibranschråd Projektet har även resulterat i att ett regionalt energibranschråd skapas i länet för att stärka samarbetet mellan regionala aktörer i syfte att utveckla projekt, samarbeten och affärsmöjligheter inom miljöteknik. Beslut i landstingsstyrelsen 11 december 2013 om Nenets ägardirektiv. Inspel till regionalt klimat- och energiarbete Genom projektet har landstinget erhållit inspel till länets fortsatta utvecklingsarbete på policynivå, för Nenets verksamhet samt genom regionala projekt. Projektet har också bidragit till en mobilisering av aktörer och har varit en språngbräda till framtida samarbeten i frågan, bl a genom nya projekt och en utökad samverkan mellan Nenet, LTU och näringslivets olika aktörer. Budget En omfördelning mellan kostnadsslagen externa experter och egen personal gjordes redan i början av projektet. Planen var att anlita en konsult som projektledare, men den knappa budgeten resulterade i användning av egen personal istället. Detta har medfört både en 68 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 kompetenshöjning och ekonomisk besparing för landstingets verksamhet. Budgeten hölls enligt plan med små justeringar under resans gång. Verksamhet efter projektperioden Den i projektet för landstinget framtagna aktivitets- och genomförandeplanen tryggar en långsiktighet i arbetet och landstingets aktiva medverkan i det regionala utvecklingsarbetet medför en kontinuerlig uppföljning av initiativen i länet. Landstingets roll som regional koordinator för Borgmästaravtalet, bidrar till att länets energi- och klimatmål blir specifika, tidsbundna och genomförbara på lokal nivå. Klimatfrågan är inte bara en utmaning, utan innebär också en global efterfrågan. Denna potential kan det norrbottniska näringslivet ta tillvara på i högre grad, genom det tilltänkta regionala energibranschrådet som samlar entreprenörer, forskare, finansiärer, industrin och det offentliga för affärsutvecklande insatser. Nenet har i uppdrag av ägarna att genomföra landstingets åtaganden i Borgmästaravtalet och att driva arbetet med energibranschrådet. Yttrande och förslag till beslut Den globala klimatutmaningen innebär möjligheter då det runt om i världen finns behov av investeringar i miljöteknik. Norrbottniska företag ska givetvis ta del av den potentialen. Länet har goda förutsättningar för att kunna utveckla branschen med kvalificerad forskning och gott om förnybara energiråvaror. För att säkerställa en hållbar framtida energiförsörjning, krävs en ökning av andelen förnybara energikällor. Ett av de största hindren, för ett snabbt och utbrett införande av förnybar energi i produktionskapaciteten, är svårigheten för utvecklare att attrahera kapital för att stödja deras investeringar. Den finansiella marknaden (till exempel banker och stora investerare) investerar ofta i projekt med hög vinst och låga risker. Detta leder till att många solida projekt, inom förnybar energi, inte får finansiering, exempelvis på grund av att de har en långsam avkastning på investeringar. Norrbottens klimat- och energiarbetet utgår från de globala klimatambitionerna och drivs utifrån länets klimat- och energistrategi med tillhörande åtgärdsprogram. Landstingets engagemang i projektet syftade till att främja utvecklingen av miljötekniksektorn och att utveckla samverkan mellan näringslivets aktörer och andra intressenter, i syfte att öka kommersialisering och finansiering av miljöteknik. Projektet har varit i linje med regionala ambitioner och resultaten kan nyttjas i det fortsatta utvecklingsarbetet för en hållbar framtid i Norrbotten. Mot denna bakgrund föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut: Slutrapporten från projektet Regions4greengrowth godkänns. Beslut Enligt beslutsförslaget. 69 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 § 63 Val Dnr 20-15 Förslag till beslut Nedanstående personer utses: Landstingsråd med ansvarsområde Samordning, Personalfrågor och Tandvård Tjänstgöringsperiod: 2015–2018 Anders Öberg (S) Länspensionärsrådet Tjänstgöringsperiod: 2015-2018 1 ledamot Anders Öberg (S), ordförande Länshandikapprådet Tjänstgöringsperiod: 2015–2018 1 ledamot Anders Öberg (S), ordförande Tillväxtberedningen Tjänstgöringsperiod: 2015–2018 1 ledamot Anders Öberg (S) 70 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Politisk samverkansberedning inom hälso- och sjukvård, omsorg och skola Tjänstgöringsperiod: 2015–2018 1 ledamot Anders Öberg (S) Stiftelsen Ragnar Lassinanttis stipendiefond Tjänstgöringsperiod: 2015-2017 1 ersättare Anders Öberg (S) AER:s Kommitté 1 (LST) (Ekonomi- och Regional utveckling) Tjänstgöringstid: 2015–2018 2 representanter 1 Anita Gustavsson (S) 2 Kenneth Backgård (NS) AER:s Kommitté 2 (LST) (Socialpolitik och Folkhälsa) Tjänstgöringstid: 2015–2018 2 representanter 1 Agneta Granstöm (MP) 2 Kenneth Backgård (NS) AER:s Kommitté 3 (LST) (Kultur och utbildning, ungdom och internationell samverkan) Tjänstgöringstid: 2015–2018 2 representanter 1 Johannes Sundelin (S) 71 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 2 Dan Ankarholm (NS) AER:s Generalförsamling (LST) Tjänstgöringstid: 2015–2018 1 representant 1 Agneta Granström (MP) 1 ersättare 1 Anders Josefsson (M) Baltic Sea Commission (BSC) Östersjökommissionen (LST) Tjänstgöringstid: 2015–2018 2 representanter 1 Anders Öberg (S) 2 Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) CPMR:s Generalförsamling (LST) Tjänstgöringstid: 2015–2018 1 representant 1 Anders Öberg (S) 1 ersättare 1 Lars-Åke Mukka (C) 72 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 4 MARS 2015 Nordkalottrådet (LST) Tjänstgöringstid: 2015–2018 1 representant 1 Maria Stenberg (S) 1 ersättare 1 Johannes Sundelin (S) Sweden Romagna Network General Tjänstgöringstid: 2015–2018 2 representanter 1 Glenn Berggård (V) 2 Kent Ögren (S) Övervakningskommitté (Joint Monitoring Committee) för Kolarctic CBC 2007-2013". Tjänstgöringstid: 2015–2018 1 representant 1 Glenn Berggård (V) 1 ersättare 1 Agneta Lipkin (S) Beslut Föreslagna personer utses till respektive uppdrag. 73
© Copyright 2024