Bilagor - Landstinget i Uppsala län
FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsstyrelsens sammanträde tisdagen den 31 mars 2015 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende 58 Val av justerare. Dnr Tid för justering: tisdagen den 8 april 2014 59 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 60 Landstingsdirektörens rapport CK 2015-0003 61 Årsredovisning 2014 Landstingets ledningskontor inklusive övergripande verksamheter och regionala medel CK 2015-0072 62 Årsredovisning 2014 Landstinget i Uppsala län CK 2014-0001 63 Årsredovisning 2014 – Gemensamma kostnämnden CK 2013-0419 64 Årsrapport 2014 – Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration CK 2014-0436 65 Styrelser och nämnders årsredovisningar och verksamhetsberättelser 2014 – Anmälningsärende CK 2015-0019 66 Årsredovisning 2014 – Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling CK 2015-0122 67 Budget och verksamhetsplan 2016 – Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling CK 2015-0123 68 Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län CK 2013-0363 69 Placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning för Landstinget i Uppsala län CK 2013-0364 70 Riktlinjer för landstingets varumärken CK 2013-0129 71 Hantering av specialdestinerade statsbidrag CK 2013-0365 72 Standardiserade vårdförlopp inom cancervården och handlingsplan för Cancerplan 2014-2015 för Uppsala-Örebroregionen CK 2015-0095 CK 2014-0349 73 Regionalt ALF-avtal CK 2015-0112 74 Landstingets miljöredovisning 2014 CK 2015-0103 75 Initiering av upphandling av telefoni CK 2015-0126 76 Rådgivning vid fastighetsinvesteringar CK 2015-0127 77 Genomförande av kulvert avseende sträckning från byggnad B14 till byggnad C8 CK 2014-0239 78 Genomförande av sop- och tvättsug CK 2015-0114 79 Allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning inom Landstinget i Uppsala län CK 2013-0214 80 Inrättande av tillnyktringsenhet CK 2015-0102 81 Möjliggör sprututbyte i Uppsala län – Svar på motion CK 2013-0163 82 Granskning av omhändertagandet av vuxna med psykisk ohälsa – Svar till revisionen CK 2015-0035 83 Pågående fastighetsinvesteringar – Informationsärende CK 2015-0018 84 Uppföljning av landstingsfullmäktiges givna uppdrag till och med februari 2015 CK 2015-0025 85 Förteckning över inkomna motioner CK 2015-0011 86 Ärenden till landstingsfullmäktiges sammanträde den 29 april 2015 CK 2015-0015 87 Anmälan av beslut enligt delegation CK 2015-0007 88 Skrivelser för kännedom 89 Revidering av landstingsstyrelsens delegationsordning CK 2014-0278 Bilaga § 60 2015-03-31 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport april 2015 Implementering av nationella riktlinjer vid diabetes Det länsövergripande programrådet för diabetes har haft sitt första möte under ledning av ordförande Jarl Hellman. Fokus för arbetet är att implementera de nya nationella riktlinjerna för diabetes inklusive att förbättra vissa indikatorer utifrån öppna jämförelser. Stöd för ökad registrering i det nationella diabetesregistret ingår också. Ett antal utbildningsinsatser, främst för diabetessköterskor och distriktssköterskor samt läkare, har planerats och genomförs under våren. Statsbidrag för läkemedel 2015 Statsbidraget för landstinget år 2015 uppgår till 741 miljoner kronor. Statsbidraget gäller för läkemedel inom förmånen samt för vissa varor förskrivna utanför förmånen såsom smittskyddsläkemedel, vissa överföringar från slutenvården samt lokala landstingssubventioner, t.ex. p-piller till kvinnor upp till 25 år. Om den faktiska kostnaden avviker från den beräknade kostnaden med mer än 3 procent ansvarar staten för 50 procent av den överstigande kostnaden. Om kostnaderna understiger mer än 3 procent sker motsvarande återbetalning från landstinget till staten. För läkemedel mot hepatit C 2015 har staten ett 70 procentigt kostnadsansvar upp till 840 miljoner kronor i riket som helhet. Överstiges denna kostnad med mer än 3 procent tar staten ett 50 procentigt kostnadsansvar. För kostnader för hepatit C läkemedel under 2014 har landstinget erhållit ett statsbidrag om 37 miljoner kronor. Program för uppföljning av privata utförare Vid årsskiftet infördes ändringar i kommunallagen som innebär att landstingsfullmäktige under varje mandatperiod ska anta ett program för uppföljning av privata utförare. Programmet syftar till att stärka strukturen och styrningen för uppföljning och säkerställa allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Arbetet med att utarbeta ett program är påbörjat och programmet kommer under arbetets gång att beredas av landstingsfullmäktiges presidium. Målet är att programmet ska beslutas av landstingsfullmäktige i november. Nytt dokumenthanteringssystem Landstingsstyrelsen beslutade 2015-03-03, § 38, bl.a. ”att uppdra till landstingsdirektören att [- - -] återkomma med en beskrivning av det fortsatta arbetet med att genomföra styr- och ledningssystem där utgångspunkten är Socialstyrelsens krav. I det ska ingå en beskrivning av vilka delar som ska implementeras, liksom hur finansiering kan ske.” Ett nytt dokumenthanteringssystem har ingått som en del i det tidigare ledningssystemsprojektet. Detta bedöms som strategiskt viktigt för landstingets verksamheter, varför landstingsdirektören initierar ett införandeprojekt avseende verktyget VIS för landstingets dokumenthantering. Bilaga § 60 2 Finansiering för 2015 sker genom omprioritering av de driftmedel som finns för 2015 vid Enheten för ledningssystemsprojektet vid LLK. För 2015 och framåt finansieras en del genom ianspråktagande av 2,7 mnkr av de investeringsmedel som reserverats för ledningssystem. Dessutom planeras driftmedel att läggas in i budget för kommande år, i storleksordningen 1,4-2,1 mnkr/år. Landstingets arbete med patientsäkerhet Landstinget i Uppsala län har som ett av sina uppdrag att arbeta för en hög patientsäkerhet, vilket är grundläggande för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Enligt landstingsplan 2015-2017 är målet bland annat att minimera antalet vårdskador i samtliga processer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna har en struktur för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete, genom registrering av avvikelser i MedControl, anmälan enligt lex Maria, markörbaserad journalgranskning, patientsäkerhetsronder, uppföljning av punktprevalensmätningar avseende trycksår, smärta, hygien, vårdrelaterade infektioner (VRI) och infektionsverktyget. Risk- och händelseanalyser är andra värdefulla komplement som ger underlag för förbättringsarbete. Gemensamma riktlinjer för läkemedelshantering ska utarbetas med syfte att öka patientsäkerheten i samband med patienters byte av vårdnivå. Förvaltningarna har upprättat en tydlig organisation med uppdrag avseende kvalitet och patientsäkerhet. Åtgärder som har vidtagits vid Akademiska sjukhuset är bland annat att värdebaserad vård införts, arbetet med vårdprocesser pågår och avdelningar med enkelrum har öppnats. Vid Enköpings lasarett har ombyggnation av akutmottagningen skett, vilket bidrar till ökad patientsäkerhet genom bättre flöden och kortare väntetider. Den samlade bedömningen är att metoder och verktyg används i patientsäkerhetsarbetet för att förebygga vårdskador. Dock är det angeläget att verksamheterna beaktar och åtgärdar resultat i undersökningar och mätningar samt fortsätter med (eller ökar) egenkontroll för uppföljning och utvärdering. Uppstarten för patientsäkerhetsteamet vid Landstingets ledningskontor sker den 1 april. Teamets uppdrag och mål är att bidra till hög patientsäkerhet för att minimera antalet vårdskador inom landstingets hälso- och sjukvårdsverksamheter. I teamet ingår fyra funktioner: en funktion som arbetar med infektionsverktyget, patientsäkerhetskulturmätningar och även nationella patientenkäten. Den andra funktionen arbetar som vävnadssamordnare. En ny funktion handlar om att utveckla MedControl för att bland annat kunna göra systematiska sammanställningar av alla avvikelser (lex Maria, enskildas klagomål, MedControl, patientnämndsärenden). Uppdraget som patientsäkerhetssamordnare innebär att delta i utveckling av patientsäkerhetsarbetet samt att samordna patientsäkerhetsarbetet inom landstingets alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar, vilket förutsätter ett nära samarbete med chefläkargruppen. Fördjupad uppföljning Hälso- och sjukvårdsavdelningen har avtalat med konsultföretaget HiQ AB att på landstingets uppdrag genomföra en granskning av totalt 8 fysioterapeuter med nationella taxan. Granskningen pågår för närvarande och ska avrapporteras till hälsooch sjukvårdsstyrelsen i juni 2015. HiQ AB genomför även en fördjupad uppföljning av Närpsykiatri i HÄTÖ AB, enligt ett tidigare beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Uppdraget ska redovisas i maj 2015. Bilaga § 60 3 Samtidigt genomför hälso- och sjukvårdsavdelningen en granskning av Barnskyddsteamet, som även den kommer att redovisas för hälso- och sjukvårdsstyrelsen i maj 2015. Utöver redan uppräknade granskningar planeras under våren en verksamhetsöversyn av Närvårdsavdelningen, Hälsa och habilitering, med redovisning till hälsooch sjukvårdsstyrelsen i september 2015. Snabbare diagnos vid lungcancer målet med studie på Akademiska Lungcancer är fortfarande en tumörform med hög dödlighet. Men de senaste 10 – 15 åren har framsteg gjorts med cellgiftsbehandlingar, mer skräddarsydd kirurgi och ett antal nya biologiska läkemedel som ökat överlevnaden. En ny forskningsstudie på Akademiska sjukhuset har som mål att snabbt kunna identifiera vilka patienter som har störst nytta av de nya, målinriktade behandlingarna. Studien sker i samarbete mellan forskare vid de thoraxkirurgiska och onkologiska klinikerna på Akademiska sjukhuset och SciLifeLab vid BMC, Uppsala universitet. Ny behandling vid svårkontrollerad typ 1-diabetes Stamceller från nervsystemet förbättrar chanserna att bota diabetes med en transplantation av insulinproducerande celler. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Hittills har experimentella laboratorietester gjorts och med lovande resultat. Innan man använder den nya metoden på patienter måste man dock etablera odlingar av stamcellerna. Diskussion kring Boländernas vårdcentral Landstinget har skickat en rättelseanmaning till Boländernas vårdcentral daterad 10 mars 2015. Polisanmälan har därefter skett den 11 mars 2015. Det är landstingets bild att vårdcentralen måste prestera underlag som visar att verksamheten är patientsäker och att administrationen sköts korrekt. Polisanmälan har skett då landstinget gör bedömningen att närmare 500 000 kr kan ha utbetalts på felaktiga grunder. Medhelp Landstinget har tillsammans med övriga Fyrklövern (Gotland, Sörmland och Västmanland) fått en förlikningstrevare från bolaget Medhelp AB. Parterna befinner sig i en komplicerad tvist efter det att Fyrklövern sagt upp samarbetet med Medhelp kring ambulansdirigering. Medhelp har därefter stämt Fyrklövern, men förlikningen bygger på att man drar tillbaka sin talan utan ersättning. Förlikningen medger att landstinget fortsätter samarbetet kring 1177 (Vårdguiden). Medpro Landstinget har nu erhållit förlikningslikviden 2 000 000 kr från Medpro Aps, och tvisterna kring Bålsta vårdcentral kan då avslutas. Terapironder inom Folktandvården Under drygt ett år har en nationell databas, Gerioweb, använts inom äldretandvården. Enskilda behandlare kan via videokonferens få hjälp av specialister för att terapiplanera komplicerade fall. Terapironderna i vårt län äger rum en timma varje månad och både Folktandvårdens och privattandvårdens behandlare kan boka in de patientfall som man önskar få belysta. Under 2014 deltog i genomsnitt 13 folktandvårdskliniker i de digitala terapironderna och under hösten anslöt sig även privata tandläkare. I Gerioweb kan även utbildningsaktiviteter genomföras på distans och dessa föreläsningar riktar sig ofta till hela landet. Bilaga § 60 4 Uppgradering av Cosmic till R8.0 Uppgraderingen är en av ett antal större uppgraderingar av Cosmic som kommer framöver och som krävs för att möjliggöra de moderna funktioner i systemet som verksamheten efterfrågat, såsom e-remiss till och från andra journalsystem i andra landsting. Uppgraderingen gjordes helgen 20-22 mars 2015 vilket innebär att systemet stängdes av från klockan 16 på fredagen den 20 mars. Det innebar att manuella rutiner behövdes användas överallt i landstinget och hos de externa vårdgivarna som använder Cosmic. Självmonitorering i hemmet Som en spin off av projektet ”Journal via nätet” har en teknisk lösning för självmonitorering i hemmet kunnat etableras. Lösningen innebär att en patient utrustas med en självmonitoreringsenhet (våg, syresättningsmätare, blodsocker…) samt en iPad. Dessa två kopplas samman trådlöst för att kopplas upp mot journalsystemet Cosmic. I Cosmic kan läkaren sedan följa de mätvärden som patienten genererar. Ett första test av lösningen kommer att genomföras tillsammans med hjärtsviktsteamet i Enköping samt på barn på Akademiska sjukhuset. På Lasarettet i Enköping kommer hjärtsviktpatientens vikt att mätas och på Akademiska sjukhuset blodsockernivån på barn med typ 1 diabetes. Testet påbörjas i maj. Användning av plattor i vården Under 2014 har tre verksamheter vid Lasarettet i Enköping testat att använda Cosmic på plattor och elektroniska whiteboards. Det som testats är ett stöd för det arbete som sjuksköterskor och undersköterskor utför på en avdelning. Utvärderingen av testet visar att en sjuksköterska kan spara upp till 90 minuter per pass samt att patientsäkerhet och arbetssituation förbättras. Utvärderingen pekar dock på vissa brister i den funktionalitet som erbjuds vilket gör att lösningen idag inte passar på alla tre avdelningarna. En utveckling av verktyget levereras senare i år. Det torde medföra att verktyget kan användas på fler avdelningar samt att besparingen i tid kommer att överstiga 90 minuter. Mediebilden av landstinget 1 – 28 februari 2015 Större nyheter Sveriges kommuner och landsting gick ut med en rapport om en mätning av patientsäkerhetskulturen. Landstinget i Uppsala län pekades i medier ut som ett av de sämre landstingen, vilket gav negativ publicitet. UNT publicerade också en artikelserie om patientsäkerhet, där huvudintrycket var negativt. En nyhet om den förbättrade tandhälsan hos unga i länet fick stort och positivt genomslag. Medierna fortsatte att rapportera om konflikten kring översynen av Östhammars vårdcentral och akutmottagning. Detta gav negativ publicitet. Flytten av ögon- och öronläkare från Tierp till Akademiska sjukhuset blev också starkt ifrågasatt. Bytet av landstingsdirektör uppmärksammades stort i medierna. Bilaga § 60 5 Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Akademiska sjukhuset först ut i landet med vårdhund Fler väljer att åka kollektivt De ger barn friskare tänder Plan mot psykisk ohälsa på gång God hjälp av KBT över nätet Negativt: Höjda röster om nedskärningar på Enköpings lasarett Neutralt: Medproaffären kan vara på väg att avslutas Hon tar strid mot bussträngseln UL sänker pris för pensionärer Start för studie om Uppsalatåg Landstinget är på väg att ta över ambulansdirigeringen Positivt bokslut för landstinget efter fastighetsaffär Lösning för hälsoäventyret Ny konst på Akademiska En av fyra platser blir hemsjukvård Billigare bussresor – utom med enkelbiljett UL tar bort sms-biljetter Två vårdval avbryts i länet Röntgenkonst kan vara olaglig Barnombudsmannen kräver större engagemang Nu flyttar vårdcentralen i Östervåla Region i stället för landsting Planer på att riva bassäng på Akademiska Nätjournaler kan införas i psykiatrin Årets kulturstipendiater i Uppsala län utsedda Idag togs första spadtaget på sexvåningshuset Eldaren i Uppsala Bilaga § 61 1 (14) Dnr: CK2015-0072 Årsredovisning 2014 Landstingets ledningskontor inkl. övergripande verksamheter och regionala medel Bilaga § 61 2 (14) Viktiga händelser Den 1 mars 2014 förvärvade Uppsala kommun Ulleråker av landstinget vilket genererade en reavinst för landstinget på 1 632 miljoner kronor. Ett pågående projekt, Webbtidboken har fallit väl ut. Webbtidboken är en invånartjänst som ger invånare möjlighet att se sina bokade tider, att själv av- och omboka samt nyboka tider som tillgängliggjorts på webben och presenteras via 1177.se (Mina Vårdkontakter). Förhoppningen är att ett breddinförande kan ske under 2015. Landstingets utbildningsfilm Hot & Våld har vunnit flera priser. Hot & Våld är en film om säkerhet på arbetsplatsen inom Landstinget i Uppsala län. Utbildningen finns upplagd på landstingets läroplattform Pingpong sedan hösten 2012. En FoU-avdelning har inrättats vid Landstingets ledningskontor och en FoU-direktör har anställts. Landstingsfullmäktige har antagit en ny policy kring diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling. Sammanfattning Landstingets övergripande verksamheter inklusive regionala medel lämnar ett underskott på 31 miljoner kronor. Det negativa resultatet kan framförallt förklaras av kraftigt ökade kostnader för smittskyddsläkemedel, tillkomna kostnader för Office 365 och en avsättning för skadelivränta. Kostnaderna för smittskyddsläkemedel och läkemedel för hepatit-c kommer att för en tid framöver vara en utmaning för landstinget. De patienter som behandlas har valts ut enligt prioriteringsordning där endast patienter med hotande leversvikt behandlas. Nationellt har alla landsting kommit överens om att följa dessa prioriteringar, men har också initierat upphandling med läkemedelsföretagen för att få ner kostnaderna för vissa läkemedel. Ett ökat antal botade patienter plus en ökad konkurrens på området kommer förhoppningsvis leda till kostnaderna för dessa läkemedel minskar i framtiden. Efter balansdagen har regeringen beslutat att landstinget ska ersättas för 2014 års läkemedelskostnader för behandling av hepatit C. Ersättningen uppgår till närmare 37 miljoner kronor. Det genomsnittliga antalet årsarbetare för året är 212, det är en ökning med 51 årsarbetare jämfört med 2013. Ökningen av antal anställda beror till största del på att förvaltningen övertagit verksamhet från Primärvården avseende specialisttjänstgöring (ST) inom allmänmedicin och läkare under allmäntjänstgöring (AT) Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat jämfört med 2013, från 2,57 procent till 1,95 procent. Ekonomi Resultat i jämförelse mot budget Årets intäkter avviker positivt mot budget med 4 miljoner kronor. Dock finns det intäkter och kostnader som inte har hanterats så som budgeterat för Centrum för verksamhetsförlagd utbildning (CVU) och projekt för Vävnadsinrättning. Om man bortser från dessa så är intäkterna cirka 10 miljoner kronor bättre än budget, vilket beror på att statsbidragsintäkten för förbättrad patientsäkerhet blev närmare 6 miljoner kronor bättre än budgeterat. Personalkostnaderna avviker negativt mot budget med 16 miljoner kronor. Avvikelsen kan förklaras av att en avsättning på 8 miljoner kronor har gjorts för framtida utbetalningar av Bilaga § 61 3 (14) skadelivränta. Negativa avvikelser mot budget finns även hos de förtroendevalda, på itavdelningen och för AT/ST Primärvård. Årets kostnader för smittskyddsläkemedel uppgår till 51 miljoner kronor, vilket är en negativ avvikelse mot budget med 28 miljoner kronor. Anledningen är nya läkemedel för hepatit-c. Jämfört med tidigare läkemedel är de nya läkemedlen väldigt effektiva och tämligen biverkningsfria. De nya läkemedlen är dyra, men bedöms ändå som samhällsekonomiskt lönsamma då de som behandlas till mycket stor del kan botas och därmed inte riskera allvarlig leversvikt med behov av levertransplantation vilket är en mycket kostsam åtgärd. Förvaltningens övriga kostnader för it har överstigit budget med 15 miljoner kronor, vilket till stor del kan förklaras av tillkomna kostnader för licenser för Office 365. Kostnadsökningen är tillfällig då äldre system och it-lösningar ska fasas ut och ersättas med Office 365. Kostnaderna för bland annat sjukfrånvaroinsatser, räntekostnader för skuldförbindelser för patientförsäkring (LÖF), utredningsanslag och regionala medel understiger budgeterade nivåer. Årets avskrivningskostnader uppgår till 6 miljoner kronor vilket kan jämföras med en budget på 2 miljoner kronor. Den negativa avvikelsen beror på en förändring i hur projekt för Vävnadsinrättning hanterats i bokföringen. För resultatet har denna förändring ingen effekt då förvaltningen har haft en intäkt motsvarande kostnaden i form av investeringsbidrag. Vidare kan avvikelsen förklaras av obudgeterade avskrivningskostnader för beslutstöd och KPP. Mnkr Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Bokslut 2014 483 -207 -301 -6 Budget 2014 479 -190 -286 -2 Bokslut 2013 440 -139 -262 -3 -31 0 35 Avv utfall/ budget 14 4 -16 -15 -4 -31 Resultat i jämförelse mot föregående års bokslut Jämfört med föregående år så har resultatet försämrats med 66 miljoner kronor. Intäkterna har ökat med 43 miljoner kronor vilket framförallt beror på att landstingsanslaget har ökat. Anslagsökningen beror på övertagande av verksamhet från Primärvården avseende specialisttjänstgöring (ST) inom allmänmedicin och läkare under allmäntjänstgöring (AT) i primärvård. Om man bortser från denna organisationsförändring, så är intäkterna i nivå med föregående år. Personalkostnaderna har ökat med 68 miljoner kronor. Ökningen beror till största del på ovan nämnda organisationsförändring. Mer om detta finns att läsa under medarbetaravsnittet. Övriga kostnader har ökat med 39 miljoner kronor jämfört med föregående år, vilket framförallt kan förklaras av att kostnaden för smittskyddsläkemedel har ökat med nästan 32 miljoner kronor. Avskrivningskostnaderna har ökat med 3 miljoner kronor jämfört med föregående år. Projekt för vävnadsinrättning och Beslutstöd och Kostnad per patient (KPP) står för ökningen. Bilaga § 61 4 (14) Investeringar i maskiner och inventarier samt immateriella anläggningar Årets investeringar uppgår till cirka 20,5 miljoner kronor och avser till största del projekt för beslutstöd och datalager, kostnad per patient (KPP) samt vävnadsinrättning. Investeringar i maskiner och inventarier uppgår till 14,3 miljoner kronor och avser bland annat investeringar i servrar och laboratorieutrustning. Investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgår till 6,1 miljoner kronor. Årets investeringsbudget var 29,6 miljoner kronor, avvikelsen mellan utfall och budget beror på att det finns investeringar som inte har skett så som planerat. Bland annat kan nämnas itinvesteringar som inte behövde genomföras när landstinget införde Office 365. Projekten Beslutstöd och Kostnad per patient (KPP) har blivit något försenade varför investeringar inte skett i den takt som det var tänkt tidigare år. Medarbetare År 2014 flyttade ansvaret vid Primärvården för utbildning av specialistläkare, specialisttjänstgöring (ST) inom allmänmedicin och läkare under allmäntjänstgöring (AT) med placering i primärvård samt samordning och placering av läkarstudenters verksamhetsförlagda utbildning i primärvård till Ledningskontoret. Vid uppföljning av förändringen av personalkostnaderna och personalnyckeltalen mellan åren 2013 och 2014 får omorganisationen betydelse för utfallet. Det genomsnittliga antalet årsarbetare för 2014 är 212 och det är en ökning med 51 årsarbetare jämfört med 2013. Den främsta förklaringen till ökningen är den omorganisation som nämns ovan vilket även visar sig i att ökningen gäller främst yrkeskategorierna ST-läkare och ATläkare inom primärvården. Detta har även bidragit till en förändrad personalstruktur inom Ledningskontoret. Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 6,8 procent jämfört med 2013. Årets löneöversyn har varit inom angivna ramar. Flera förändringar i organisationen har skett under året. Det har tillkommit verksamhet i form av projekt, och även verksamhet har lämnat ledningskontoret. Timlönekostnadens utveckling har påverkats av nämnda organisationsförändringar men också av en personalomsättning under året. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat jämfört med 2013, från 2,57 procent till 1,95 procent. Minskningen gäller både den korta 2-14 dagar och den längre sjukfrånvaron 60 dagar eller mer. Ledningskontoret ligger strax under sitt mål/riktvärde som var satt till 2 procent. Avseende utfall för personalkostnader jämfört med årsbudget, se kommentarer i ekonomiavsnittet. Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med föregående år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årets utfall Årsutfall jämfört med årsbudget 6,8 % 51 32 % 2% 1,95 % -0,62 0 mnkr +50 tkr Bilaga § 61 5 (14) Måluppfyllelse styrkort Landstingets ledningskontor har inte tagit fram något styrkort för förvaltningen utan följer landstingets övergripande styrkort. Respektive avdelning har utifrån det övergripande styrkortet tagit fram styrkort för sin avdelning. Patientnämndens kanslis prognostiserade måluppfyllelse av styrkort redovisas i bilaga 4. Interna kontrollplaner Plan för intern kontroll för landstingsstyrelsens verksamheter har upprättats och fastställts av landstingsstyrelsen för år 2014. Planen är upprättad utifrån regler för intern kontroll samt de landstingsgemensamma anvisningarna för arbetet med den interna kontrollen. Resultatet av den interna kontrollen 2014 kommer att återrapporteras i särskild ordning till landstingsstyrelsen. Det vill säga en redovisning av rutiner/processer som har blivit föremål för kontroll och vilka brister som har noterats samt vilka åtgärder som har vidtagits/kommer att vidtas för att minska/eliminera bristerna. Egenkontroll Inga signifikanta avvikelser gällande ledningskontoret och informationssäkerhet finns inrapporterade i landstingets avvikelsehanteringssystem för 2014. Trenden inom informationssäkerhet på ledningskontoret är att graden av mobilitet likt föregående år fortfarande ökar. I och med införandet av Office 365 har nya möjligheter till samverkan med andra aktörer via videomöten införts. För att kunna utnyttja dessa nya möjligheter krävs att nya arbetssätt anammas där ledningskontorets medarbetade i högre grad utnyttjar den befintliga tekniken. Merparten av ledningskontorets datorer är bärbara. Det krävs framöver att dessa kan användas på ett bättre sätt när arbete sker på annan lokalisering är inom landstinget, framför allt vid offline-arbete då internetåtkomst saknas. I dagsläget finns ingen bra lösning för detta vilket istället innebär att exempelvis flyttbara lagringsmedia, som usb-minnen, används och det ger då en större risk att information kommer på drift. Detta arbetssätt skapar också ett tillgänglighetsproblem då ingen backup finns på det som finns lagrat på ett sådant lagringsmedia. Bättre tekniska lösningar för offlinearbete på landstingets bärbara datorer behöver tas fram. Slutförande av övergången till Windows 7 har som planerat gett en driftsäkrare och mer standardiserad it-miljö. Färre ominstallationer har behövts göras vilket minskat arbetstidsbortfallet för medarbetare. Ingen it-drift sker på Landstingets ledningskontor. All drift och support hanteras av en landstingsgemensam avdelning, Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it (MSI). Bilaga § 61 6 (14) Uppföljning av miljömål I landstingsplanens mål om minskning av koldioxidutsläppen med 35 procent i jämförelse med 2010, så innehåller målet både utsläpp från energiproduktion och transporter. Det stora bidraget till det landstingsövergripande målet är vi köper så kallad koldioxidneutral fjärrvärme. Landstingets ledningskontors bidrag till utsläppen omfattar tjänsteresor (mätt per årsarbetare). Under perioden 2010-2014 har Landstingets resurscentrum blivit en egen förvaltning med andra resmönster än ledningskontoret. För att kunna göra en jämförelse under perioden så har statistiken för förvaltningarna slagits samman. Resultatet för perioden blir då en minskning på 13 procent. Målet för 2014 var att minska koldioxidutsläpp från tjänsteresor med 11 procent. Resultatet blev en minskning per årsarbetare med 32 procent. Då ledningskontoret har fått fler anställda under 2014 jämfört med 2013 kan detta inverka på resultatet. Flyget har en stor andel av koldioxidutsläppen för alla tjänsteresor. I ledningskontorets handlingsplan för miljöarbetet år 2014 fastställdes följande åtgärder för att minska flygresorna: Samtliga enheter ska prova på användning av distansmötesutrustning Utvärdering av rutin för distansmötesanvändning (IT-direktör/miljöchef) I första hand välja tåg vid inrikesresor. Finansförvaltningen Finansförvaltningens resultat är vid årsbokslutet 1 738 miljoner kronor, vilket kan jämföras med en budget på 257 miljoner kronor. I det budgeterade resultatet ingår dock en post om 190 miljoner kronor som motsvarar Akademiska sjukhusets budgetunderskott 2014. Bortsett från denna post är alltså Finansförvaltningens budget 67 miljoner kronor. Största anledningen till resultatavvikelsen mot budget är reavinsten från försäljningen av Ulleråkersområdet. Andra poster som påverkar och som också ska exkluderas från balanskravsresultatet är reavinst från försäljning av Bäggeby samt återföring av en tidigare nedskrivning av en finansiell anläggningstillgång. Om dessa poster exkluderas är Finansförvaltningens resultat 99 miljoner kronor. Detta ska alltså jämföras med en justerad budget om 67 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen förklaras främst av en omstrukturering av landstingets pensionsportfölj samt ökade ränteintäkter från Ulleråkersförsäljningen. Mnkr Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Bokslut 2014 1 722 -338 314 40 Budget 2014 81 -250 391 35 Bokslut 2013 374 -357 -284 53 Avv utfall/ budget 14 1 738 257 -215 1 481 1 642 -89 -77 5 Finansförvaltningens resultat 2013 var minus 215 miljoner kronor. I detta ingick två större jämförelsestörande poster; RIPS-effekten och återbetalningen från AFA. Om dessa exkluderas var 2013 års resultat plus 108 miljoner kronor, vilket ska jämföras med 99 miljoner kronor 2014. Mellan 2013 och 2014 är det tre poster där större förändring sker; ökning av landstingsanslaget, vilket mer eller mindre motsvaras av ökade skatteintäkter och ökade ränteintäkter. Bilaga § 61 7 (14) Patientnämndens kansli Ekonomiskt utfall och årsprognos Patientnämndens kansli redovisar ett utfall på 3,8 miljoner kronor vilket kan jämföras med en budget på 4,3 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen på 0,5 miljoner kronor kan förklaras av det har blivit förseningar i införande av nytt ärendehanteringssystem. Kostnader för stödpersoner har varit något högre än budgeterat. Anledningen är ett ökat antal förordnanden under året. Jämfört med föregående år har kostnaderna ökat med 0,2 miljoner kronor vilken kan förklaras av ökade personalkostnader, då förvaltningen hade vakanser föregående år. Måluppfyllelse styrkort Patientnämndens kansli måluppfyllelse av styrkortet redovisas i bilaga 4. Förvaltningen har uppnått samtliga mål. Bilagor 1. Resultaträkning för Landstingets övergripande verksamheter inkl. regional verksamhet. 2. Resultaträkning Finansförvaltningen 3. Resultaträkning för Patientnämnden 4. Uppföljning styrkort Patientnämndens kansli Bilaga § 61 8 (14) Bilaga 1 – Resultaträkning Landstingets övergripande verksamheter inklusive regionala medel Resultaträkning 2014 tkr Landstingsanslag Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse utfall/ Not budget 14 Bokslut 2013 434 078 434 738 377 246 0 0 0 0 0 0 Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering 0 0 0 0 0 -3 661 0 0 0 0 0 -7 500 0 0 0 0 0 -3 154 Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning 52 413 0 0 51 616 0 0 65 477 0 0 482 831 478 854 439 569 -660 0 0 0 0 0 0 0 3 839 797 0 0 3 977 -41 290 -155 852 -9 430 -206 572 0 0 -2 -51 465 -92 0 -214 -9 867 0 -2 966 -236 567 -301 172 0 -181 234 -9 192 -190 426 -50 0 0 -23 500 -250 0 0 -9 233 0 -8 176 -244 732 -285 940 -595 -130 415 -8 410 -139 421 0 0 -1 092 -19 812 -70 0 -218 -13 951 0 -4 450 -222 444 -262 037 -41 290 25 382 -238 -16 146 50 0 -2 -27 965 158 0 -214 -634 0 5 209 8 165 -15 232 -6 045 -6 045 -2 488 -2 488 -3 459 -3 459 -3 557 -3 557 -30 958 0 34 653 -30 958 0 -14 352 -6 067 0 -9 552 -20 000 0 -13 991 -3 146 0 -10 448 20 000 Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning 10 11 1) Medel avsatta för utbildning av huvudhandledare och utländsk personal samt FoU-medel har inte nyttjats fullt ut. 2) Budgeterad intäkt på 8 mnkr tillhörande CVU har inte hanterats så som budgeterat. (Ingen effekt på resultatet, se även not 7). Intäkt för statsbidrag för förbättrad patientsäkerhet blev 6 mnkr bättre än budgeterat. 3) Personalkostnader för AT /ST är felaktigt budgeterade på lönekostnader övrig personal. 4) Obudgeterade kostnader för avsättning för framtida utbetalningar av skadelivränta 8 mnkr och lönekostnader processbaserat ledningssystem 4,4 mnkr ger en avvikelse mot budget. Ökad personalkostnad pga fler handläggare. 5) Kostnaden för smittskyddsläkemedel överstiger budgeterade nivåer på grund av läkemedel för hep-C. 6) Avvikelsen mot budget avser förändringar mot budget hur projekt Vävnadsinrättning hanterats (ingen effekt på resultatet). 7) Låg räntenivå ger lägre räntekostnader, Landstingets Ömsesidiga försäkring (LÖF). 8) Budgeterad kostnad på 8 mnkr tillhörande CVU har inte hanterats så som budgeterat. Obudgeterade kostnader för it, bl.a. Office 365, 15 mnkr. Kostnaderna för sjukfrånvaroinsatser, utredningsanslag och regionala medel understiger budgeterade nivåer. 9) Förändring i hur projekt för vävnadsinrättning hanteras i bokföringen. Ingen resultateffekt då en intäkt motsvarande kostnaden finns bokförd som investeringsbidrag. Avvikelsen beror även på obudgerade kostnader för Beslutstöd och KPP. 10) Investeringar som inte skett som planerat, bl.a. avseende it, då dessa bedömdes som ej nödvändiga när landstinget införde Office 365. Förändringar mot budget gällande hanteringen av projekt Vävnadsinrättning. Bilaga § 61 9 (14) Bilaga 2 – Resultaträkning Finansförvaltningen Resultaträkning 2014 Bokslut 2014 tkr Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT Avvikelse utfall/ Not budget 14 Budget 2014 Bokslut 2013 -8 862 018 0 0 0 0 0 0 0 0 1 690 470 7 607 134 1 286 904 -8 861 679 0 0 0 0 0 0 0 -1 663 35 000 7 598 565 1 310 327 -8 483 310 0 0 0 0 0 0 0 0 173 723 7 373 848 1 309 329 1 722 489 80 550 373 590 -339 0 0 0 0 0 0 0 1 663 1 655 470 8 569 -23 423 1 641 939 0 386 844 -725 075 -338 231 0 0 0 -14 104 46 10 5 364 1 419 0 381 342 -60 567 313 510 0 0 -249 613 -249 613 0 0 0 0 0 0 0 0 0 232 702 158 000 390 702 0 328 797 -686 012 -357 215 0 0 0 55 23 5 4 857 1 380 0 -227 402 -62 471 -283 553 0 386 844 -475 462 -88 618 0 0 0 -14 104 46 10 5 364 1 419 0 148 640 -218 567 -77 192 39 866 39 866 35 000 35 000 52 502 52 502 4 866 4 866 1 737 633 256 639 -214 676 1 480 994 1 2 3 3 4 5 1) Avvikelsen mot budget beror främst på reavinst från försäljningarna av Ulleråker och Bäggeby på 1 632 mnkr. Resterande avvikelse på 23 mnkr beror huvudsakligen på en kompensation för pensionsförpliktelser som LUL har tagit över från staten. Sjukskrivningsmiljarden har ett utfall på 37 mnkr dock ligger budgeten under generella statsbidrag då en förändring av redovisningsprinciper skett inom landstingssektorn. Samtidigt är det en negativ avvikelse på 32 mnkr för kömiljarden. 2) En förändring av redovisningsprinciper inom landstingssektorn har skett under året för sjukskrivningsmiljarden, varför utfallet ligger under övriga intäkter. Budgeten för sjukskrivningsmiljarden är 20 mnkr. Om denna rensas är avvikelsen 3 mnkr lägre än budget. 3) Avvikelsen beror huvudsakligen på ökade pensionskostnader. Detta beror till stor del på RIPS-effekten 2013, som gör att pensionsåtagandet ökar, vilket leder till årliga ökade kostnader. Viktigt att ta hänsyn till är även att den finansiella delen av pensionskostnaden som redovisas under raden finansnetto minskas med cirka 40 mnkr jämfört med budget. Detta beror till stor del på att KPA i sin analys har klassificerat om delar av det som låg som en finansiell kostnad till att istället betraktas som en pensionskostnad. Om man istället slår ihop den finansiella delen med pensionskostnaden så är den totala kostnadsökningen jämfört med budget 38 mnkr. 4) Avvikelse mot budget beror främst på att de finansiella intäkterna har ökat. Detta beror på intäkterna från Ulleråkersförsäljningen och att en omstrukturering gjorts av landstingets pensionsportfölj, vilket innebär att vinster från gamla placeringar realiserats. 5) Differensen beror främst på att Finansförvaltningen lagt upp en positiv budgetpost på 190 mnkr som motsvarar underskottet i Akademiskas budget. Detta gjordes för att landstingets totala budget enligt LPB skulle förbli intakt. Bilaga § 61 10 (14) Bilaga 3 – Resultaträkning för Patientnämndens kansli 1 Resultaträkning 2014 tkr Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse utfall/ Not budget 14 Bokslut 2013 Landstingsanslag 0 0 0 Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 134 0 0 0 0 0 0 0 135 0 0 0 0 0 0 0 146 0 0 Summa intäkter 134 135 146 0 0 0 0 0 -1 0 0 -1 0 -3 155 -348 -3 503 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -453 -453 0 -3 360 -305 -3 665 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -735 -735 0 -3 064 -308 -3 372 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -399 -399 0 205 -43 162 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 282 282 0 0 0 0 0 0 0 0 -3 823 -4 265 -3 624 442 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT 0 0 0 0 1 2 INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning 1) Avvikelse pga av en längre sjukskrivning under året 2) Förseningar i införande av nytt ärendehanteringssystem 1 Förvaltningens resultat ingår som en del av de landstingsövergripande verksamheternas resultat i bilaga 1. Bilaga § 61 11 (14) Bilaga 4 – Uppföljning styrkort Patientnämndens kansli MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Upplevelsen av ett gott bemötande har ökat Kommentar/lägesbeskrivning: Enkät har tagits fram och som skickas ut till patienter som har varit i kontakt med Patientnämndens kansli. De patienter som har valts ut är de ärenden som kansliet begärt yttrande från sjukvården. Svaren har följts upp under en planeringsdag i augusti. Sammanställning av enkätsvaren är klar. Svaren får vara baseline inför kommande mätning 2015. Ökad faktisk tillgänglighet Interna/externa vårdgivare ska känna till Patientnämnden och dess uppdrag Kommentar/lägesbeskrivning: Förvaltningschefen har under året varit ute i verksamheterna och föreläst och informerat om Patientnämnden. I första hand har chefer på olika nivåer informerats om Patientnämndens uppdrag samt att verksamheten fått statistik och exempel på ärenden från adekvat enhet. Patientnämnden har arbetat aktivt med marknadsföring av enheten med annons i dagspress vid två tillfällen under året samt bioreklam enligt Må bra konceptet. Uppföljning görs varje vecka av tele-OPTI (telefonstatistik). Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/brandsäkerheten Kommentar/lägesbeskrivning: Patientnämndens kansli har inte något mål i sitt styrkort knutet till detta mått/mål. Under planeringsdag i augusti har förvaltningen gått igenom mål för arbetsmiljö och säkerhet. Personalen genomför löpande brandutbildningar i PingPong. Aktiviteterna för 2014 i ”Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter” ska genomföras Påbörja arbetet med att följa handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barns rättigheter Kommentar/lägesbeskrivning I samarbete med länsbarnombudsmannen och HSO (Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län) utarbetat en enkät till barn angående barnens rättigheter. Enkäten delas ut till barn som vistas inom slutenvården på avdelning 95B och 95E. En rapport om resultat av pilotstudien kommer att sammanställas under mars 2015. Målet är att själva häftet ska drivas av barnsjukhuset självt från andra halvan av våren 2015. Innehållsliga kvalitetsarbetet är tänkt att gå in som en av kanalerna i värdebaserad vård. Mål prognos Bilaga § 61 12 (14) Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin Kommentar/lägesbeskrivning: Patientnämndens kansli har inte något mål i sitt styrkort knutet till detta mått/mål. Ekonomi Mål prognos Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras Patientnämndens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras Kommentar/lägesbeskrivning: Målet är uppfyllt intäkter och kostnader redovisas där de genereras. Antal registrerade ärenden har under året ökat med 15 procent. Antal telefonsamtal som ej leder till ett ärenden har ökat något sedan föregående år. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Budget i balans Kommentar/lägesbeskrivning: Patientnämndens kansli inklusive stödpersoner inom psykiatrin redovisar ett överskott i jämförelse mot budgeten vid årets slut. Kostnader för stödpersoner har varit något högre än budgeterat. Anledningen är ett ökat antal förordnanden under året. Vi har haft utbildning till de stödpersoner som vi rekryterat samt föreläsningar till "gamla stödpersoner". Arbetet med uppgradering av diariesystem har blivit försenat och startar först i början av 2015. Produktion Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade Dokumentation ska ske av ärenden ska ske på ett för utomstående begripligt och säkert sätt Kommentar/lägesbeskrivning: Förvaltningen har tagit fram en process vilken innebär att handläggarna granskar varandras ärenden. Handläggarna ger varandra synpunkter på dokumentationen av ärendena avseende förståelse, syftnings- och stavfel. Uppföljning av ärende med vårdgivare Kommentar/lägesbeskrivning: Förvaltningen följer löpande upp tidigare ärenden och vilka åtgärder som vårdgivaren vidtagit med anledning av vårdens yttrande. Mål prognos Bilaga § 61 13 (14) Koldioxidutsläpp ska minska med 35 procent i jämförelse med 2010 Kommentar/lägesbeskrivning: Patientnämndens kansli har inte något mål i sitt styrkort knutet till detta mått/mål. Förvaltningen försöker dock alltid ha ett miljömässigt tänk vid val av kommunikationer vid tjänsteresor. Förnyelse Mål prognos Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden Börja med att ta del av senaste evidens- och forskning om patientsäkerhet Kommentar/lägesbeskrivning: Målet är uppnått. Tar fortlöpande del av artiklar inom ämnesområdet och deltar på nationell patientsäkerhetskonferens. Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer Delta i minst två lokala, regionala och nationella nätverk/projekt Kommentar/lägesbeskrivning Målet är uppfyllt. Deltar i nationella tjänstemannanätverk (nationellt och regionalt) samt att förvaltningschefen deltar i nationellt tjänstmannanätverk och i landstingets patientsäkerhetsgrupp. En handläggare har deltagit aktivt i ett nationellt projekt gällande framtagning av handbok för stödpersoner. Medarbetare Alla förvaltningars kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning Kommentar/lägesbeskrivning: Patientnämndens kansli har inte något mål i sitt styrkort knutet till detta mått/mål. Förvaltningschefen har genomgått strategisk chefsutbildning samt mediautbildning. Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärke Kommentar/lägesbeskrivning: Patientnämndens kansli har inte något mål i sitt styrkort knutet till detta mått/mål. Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat Ständigt arbeta med förbättringar Kommentar/lägesbeskrivning: I handlingsplanen finns förbättringsåtgärder angivna vilket förvaltningen arbetat löpande med. Förvaltningen hade ett bra resultat avseende EMI på senaste medarbetarenkäten. Svaren på enkäten har enheten gemensamt gått igenom under hösten. Mål prognos Bilaga § 61 14 (14) 75 procent av medarbetarna har individuella styrkort Kommentar/lägesbeskrivning: Patientnämndens kansli har inte något mål i sitt styrkort knutet till detta mått/mål. Redan föregående år upprättades individuella styrkort för samtliga medarbetare. Det individuella styrkortet har följts upp vid medarbetarsamtal. Upplevelsen av delaktighet har ökat Kommentar/lägesbeskrivning: Patientnämndens kansli har inte något mål i sitt styrkort knutet till detta mått/mål. Förvaltningen hade ett väldigt gott resultat avseende delaktighet på senaste medarbetarenkäten. Minst 90 procent av kraven i VerkSam avseende arbetsmiljö är uppfyllda Patientnämndens kansli arbetar systematiskt med arbetsmiljö Kommentar/lägesbeskrivning: Under planeringsdag i augusti har förvaltningen gått igenom mål för arbetsmiljö och säkerhet. ”Stå-mattor” har köps in till samtliga medarbetare. Patientnämndens medarbetare har gått igenom VerkSam och fått godkänt för 2014. Sjukfrånvaron är högst 4,4 procent Kommentar/lägesbeskrivning: Patientnämndens kansli har inte något mål i sitt styrkort knutet till detta mått/mål. Förvaltningen har haft en längre sjukskrivning under året, men för övrigt låg sjukfrånvaro. = Målet har uppnåtts 2014 = Målet har delvis uppnåtts 2014 = Målet har inte uppnåtts 2014 Bilaga § 62 a Årsredovisning 2014 Bilaga § 62 a Innehåll INLEDNING3 Landstingsstyrelsens ordförande har ordet Landstingets styrning och organisation Kort om Landstinget i Uppsala län 4 5 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE8 Sammanfattning9 Hälso– och sjukvård 9 Närvård11 Kollektivtrafik12 Kultur12 Framtidsbedömning12 Året i korthet 14 Återrapportering av landstingets balanserat styrkort 48 Resultaträkning49 Balansräkning50 Kassaflödesanalys51 Redovisningsprinciper52 Noter55 Ekonomiska definitioner 69 Förvaltningarnas balanserade resultat 70 INTERN KONTROLL 71 Återrapportering från dotterbolagen Återrapportering från förvaltningarna 72 72 NYCKELTAL INOM PERSONALOMRÅDET 74 REVISIONSBERÄTTELSE 77 Revisionsberättelse avseende 2014 års förvaltning 78 16 Medborgare och kund 18 Ekonomi22 Produktion24 Förnyelse26 Medarbetare28 Ekonomisk uppföljning FINANSIELLT BOKSLUT 30 Jämförelse mellan åren 30 Jämförelse mot budget 31 Verksamhetens nettokostnad och finansiering 31 Skatteintäkter32 Statsbidrag32 Riks- och regionvårdsintäkter 32 Personalkostnader inklusive inhyrd personal 33 Pensionskostnader inkl finansiella poster 34 Läkemedelskostnader34 Investeringar34 Likvida medel 35 Soliditet35 Pensionsskuld35 Långa skulder 35 Styrelsers och nämnders ekonomiska resultat 36 Produktionsuppföljning38 Produktion primärvård Produktion specialistvård Produktion Hälsa och habilitering Produktion Folktandvården Produktion kollektivtrafik Hel- och delägda aktiebolag Gamla Uppsala Busskoncernen Upplands Lokaltrafik Aktiebolag Aktiebolaget Uppsalabuss Regional verksamhet och stiftelser 38 38 43 43 43 44 44 45 45 46 Regionförbundet46 Musik i Uppland 46 Upplandsstiftelsen46 Upplandsmuseet46 Kommunalförbundet avancerad strålbehandling 47 Grafisk form, layout och original: Byrå4, Uppsala 2015 Tryck: Exaktaprinting, april 2015 Foto: Staffan Claesson (sidan 1, 3, 15 ”Bra tandhälsa” och 26), Magnus Laupa (sidan 4–5, 28 och 77), Mostphotos (sidan 1, 6–7 och 18), Coreworkers (sidan 8 och 74), White Arkitekter (sidan 14 ”Framtidens Akademiska”), Gunnar Matti (sidan 1, 14 ”Finsk kulturmånad” och 71), Johan Wahlgren (sidan 15 ”Medarbetare”, 22 och 48), Zellout (sidan 15 ”Ny teknik lyfter verksamheterna”), Lars-Åke Blomberg (sidan 24) Fler exemplar av årsredovisningen beställs via [email protected] 2 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Bilaga § 62 a Inledning Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 3 Bilaga § 62 a ”En av de största satsningarna i landstingets historia blir nu synlig för alla.” Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordförande ”En av de stora händelserna det här året var att vi tog det första spadtaget för den nya vård- och behandlingsbyggnaden på Akademiska sjukhuset. Det här har planerats i många år, men det är nu det blir synligt för alla, det som är en av de största satsningarna i landstingets historia. På sju år bygger vi ett halvt nytt sjukhus och det innebär omvandling som är så stor att den ändrar Uppsalas stadsbild. Men det viktigaste är inte själva huset, utan innehållet. Nu bygger vi framtidens vård, med nya, smartare arbetssätt, kortare vårdtider och ökad patientsäkerhet. Den största nyttan är för patienterna, men våra medarbetare får också en mycket bättre arbetsmiljö.” ”Det är glädjande att se ökningen av riks- och regionvård på Akademiska sjukhuset. Ska sjukhuset fortsätta att vara ett av norra Europas viktigaste forskningssjukhus måste sjukhuset ha ett stort vårdunderlag. Framtidens Akademiska sjukhus är mycket centralt i detta arbete.” ”Jag är glad över att vi har infört ett enhetligt länskort i kollektivtrafiken. Samtidigt underlättar vi på fler sätt för resenärerna, till exempel med UL:s nya smarta mobilapp som gör att resande kan hålla koll på tiderna och betala biljetter på ett snabbt och enkelt sätt.” ”I Sverige är Uppsala län ett av de områden som har starkast utveckling. Vi växer så det knakar. En förutsättning för det är att länsinvånarna mår bra, kan resa enkelt och har tillgång till ett rikt kulturliv. Allt detta bidrar landstinget till.” 44 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Bilaga § 62 a Landstingets styrning och organisation Landstinget är en politiskt styrd organisation. I samband med val till riksdagen vart fjärde år sker även val till kommunen och landstinget. Invånarna väljer då vilka politiker som ska styra landstinget. Sedan valet 2006 har den borgerliga alliansen varit i majoritet. Vid valet i september 2014 fick landstinget ny majoritet för planperioden 2015–2018. LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Landstingsfullmäktige är det högsta beslutande organet inom landstinget och består av 71 ledamöter. Landstingsfullmäktige har fem möten varje år och där är allmänheten välkommen att vara med och lyssna. Man kan även följa dessa möten på webb-tv: www.lul.se. Landstingsfullmäktige beslutar om hur landstinget ska arbeta för att medborgarna ska få den vård och tandvård de behöver, ha en buss- och tågtrafik som fungerar samt få tillgång till kultur. Landstingsfullmäktige beslutar inte om detaljer utan på ett övergripande plan. Landstingsfullmäktige beslutar också hur pengarna ska fördelas mellan landstingets olika verksamheter. UTSKOTTET FÖR DEMOKRATI, JÄMSTÄLLDHET OCH INTEGRATION Utskottet har 15 ledamöter och ligger direkt under landstingsfullmäktige. Utskottet bildades för att ge utrymme för fria diskussioner, vilket traditionellt inte får så stor plats i de politiska organen där arbetet är mer inriktat på beslut. STYRELSER OCH NÄMNDER Landstinget har följande styrelser och nämnder: ›› landstingsstyrelsen ›› hälso- och sjukvårdsstyrelsen ›› produktionsstyrelsen ›› kollektivtrafiknämnden ›› patientnämnden ›› kulturnämnden ›› varuförsörjningsnämnden ›› kostnämnden. Styrelserna och nämnderna sammanträder ungefär en gång i månaden. Allmänheten får inte vara med på dessa möten. Landstingsstyrelsen har 15 ledamöter som representerar både majoriteten och oppositionen. Landstingsstyrelsen bereder alla frågor som ska behandlas av landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen har också ansvar för den strategiska ledningen av landstingets verksamhet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har 13 ledamöter och har som uppgift att beställa den vård som befolkningen behöver. Styrelsen beställer vården från de verksamheter i landstinget som ger vård, till exempel Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Folktandvården. Dessutom beställer styrelsen vård från privata vårdföretag som landstinget har avtal med. Politikerna i hälso- och sjukvårdsstyrelsen arbetar också i tre olika länsdelsberedningar. Den plats de bor på avgör i vilken beredning de arbetar. På så vis stärker de det lokala inflytandet och kunnandet i de olika delarna av länet. Produktionsstyrelsen har 13 ledamöter och beslutar om hur landstingets egen vård ska styras och följas upp. Styrelsen arbetar även med fastighetsfrågor och i viss mån personalfrågor. Kollektivtrafiknämnden ansvarar för länets buss- och tågtrafik. Uppdraget är att erbjuda länets invånare bra och effektiva resmöjligheter med buss och tåg inom länet och över länsgränserna. Patientnämnden och patientnämndens kansli hjälper patienter som har synpunkter på den vård eller behandling de har fått. Patienterna får hjälp att föra fram sina synpunkter till vården och få svar på frågor. Nämnden har inte disciplinära befogenheter utan arbetar rådgivande. Ledamöterna har tystnadsplikt. Kulturnämnden ansvarar för kultur och folkbildning. Verksamheten omfattar fyra enheter: kulturenheten, Länsbibliotek, Wiks folkhögskola och Wiks slott. Kulturnämnden beslutar även om bidrag till Upplandsmuseet och Musik i Uppland. Varuförsörjningsnämnden är ett samarbete mellan landstinget i Dalarna, Uppsala län, Västmanland, Sörmland och Örebro län för att samordna sin upphandling och varuförsörjning av förbrukningsvaror. Kostnämnden är en gemensam nämnd mellan landstinget i Uppsala län och Västmanland. I kostnämnden samverkar landstingen om patientmaten. Patientköket drivs av Landstinget Västmanland. Samverkansnämnden för Uppsala–Örebroregionen är en regional politisk nämnd för de sju landstingen i Uppsala– Örebro sjukvårdsregion, det vill säga Landstinget Gävleborg, Landstinget Dalarna, Landstinget i Värmland, Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland, Landstinget i Uppsala län och Örebro läns landsting. Varje landsting representeras av tre ledamöter. TJÄNSTEMANNAORGANISATIONEN Landstingsdirektören är landstingets högsta chef och är ytterst ansvarig för att verksamheten fungerar. Landstingsdirektören rapporterar till landstingsstyrelsen. Landstingets medarbetare genomför politikernas beslut. De ser till att uppdragen blir utförda i egen regi eller via externa utförare. Landstingets verksamhet bedrivs inom tolv olika förvaltningar. Inom Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering arbetar personalen med hälso- och sjukvård. Övriga förvaltningar är Kultur och bildning, Kollektivtrafikförvaltningen UL, Landstingsservice, Landstingets resurscentrum, Landstingets ledningskontor, Patientnämndens kansli och Varuförsörjningen. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 55 Bilaga § 62 a Kort om Landstinget i Uppsala län Landstinget i Uppsala län hjälper alla i länet att vara friska och må bra. Vi erbjuder en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård präglad av hög kvalitet och stor omtanke, där man får snabb hjälp och där pengarna används på bästa möjliga sätt. Vår samverkan med Uppsala universitet ger oss tidigt tillgång till ny kunskap som snabbt kan användas i vården. Vi skapar också förutsättningar för ett gott liv i länet genom kollektivtrafik, kulturliv och en hållbar regional utveckling. ›› Landstinget i Uppsala län är det femte största landstinget i Sverige både sett till folkmängd och ekonomisk omsättning. ›› Länet har 348 995 invånare fördelat på åtta kommuner; Uppsala, Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Älvkarleby och Östhammar. ›› Länsborna betalar 11,16 kronor för varje intjänad hundralapp i landstingsskatt. Skatten är landstingets största intäkt. VÅRD OCH TANDVÅRD ›› 47 vårdcentraler, varav 21 privata ›› 2 sjukhus ›› 5 akutmottagningar, varav en närakut samt en mobil akutverksamhet för äldre ›› 19 folktandvårdskliniker för allmäntandvård, två för sjukhustandvård och specialisttandvård i Uppsala och Enköping. ›habiliteringsverksamhet på fem orter i länet MEDARBETARE EN GENOMSNITTLIG DAG ›› föds 11 barn på Akademiska sjukhuset ›› opereras 106 personer på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ›› genomför Akademiska sjukhusets 18 ambulanser 105 uppdrag, varav 37 är akuta utryckningar till personer med livshotande syndrom ›› görs cirka 99 000 resor med UL-trafiken (Upptåget samt läns- och stadstrafikbussar) ›› har Wiks slott 26 konferensgäster. ›› cyklar 2 750 landstingsanställda till och från jobbet ›› genereras sammanlagt 8,9 ton avfall varav 3 ton materialåtervinns, på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. VAD KOSTAR VÅRDEN EGENTLIGEN? ›› ett läkarbesök på vårdcentralen: 1 800 kronor, varav patientavgiften 150 kronor ›› ett besök hos en specialist på kirurgmottagningen: 1 845 kronor, varav patientavgiften 300 kronor ›› en komplikationsfri förlossning: drygt 21 622 kronor, varav patientavgiften 100 kronor per vårddag. 66 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 ›› Länets näst största arbetsgivare, efter Uppsala kommun ›› 11 200 anställda ›› 77 procent kvinnor ›› 73 procent arbetar på Akademiska sjukhuset ›› Cirka 51 procent av landstingets totala kostnader är personalkostnader ›› 4,9 procent sjukfrånvaro 2014 ›› 46 år i medelålder ›› cirka 130 olika yrkeskategorier DESSUTOM… ›› finns det över 20 000 konstverk i landstingets lokaler ›› förvaltar Landstingsservice en lokalyta motsvarande 750 handbollsplaner ›› samarbetar landstingen i Dalarna, Sörmland, Uppsala, Västmanland och Örebro om varuförsörjning ›› undersöktes 37 000 barn i länet på Folktandvården under året ›› genomfördes 94 000 besök och tolkuppdrag inom Hälsa och habilitering under året ›› genomfördes cirka 2 600 besök dagligen på landstingets egna vårdcentraler Bilaga § 62 a Landstingets intäkter 2013 ( 13 165 Diagram 1. Landstingets intäkter 2014 (15 191 miljoner kronor) miljoner kronor ) miljoner kronor ) Övriga intäkter 1 095 mnkr (7 %) Reavinst försäljning Ulleråker m.m. 1 632 mnkr (11 %) Trafikintäkter 677 mnkr (5 %) Skatteintäkter 7 607 mnkr (50 %) Patientavgifter 298 mnkr (2 %) Statsbidrag och övriga bidrag 1 867 mnkr (12 %) Riks- och regionsjukvård 2 015 mnkr (13 %) intäkter Diagram 2. Landstingets kostnader 2014 (13 586Landstingets miljoner kronor) 2013 ( 13 165 Avskrivningar 389 mnkr (3 %) Övriga kostnader 2 385 mnkr (18 %) Finansiella kostnader 82 mnkr (1 %) Lämnade bidrag 160 mnkr (1 %) Lokal-, fastighets- och energikostnader 516 mnkr (4 %) Trafikkostnader 1 416 mnkr (10 %) Läkemedel 1 147 mnkr (8 %) Lönekostnader inkl. sociala avgifter 5 664 mnkr (42 %) Pensionskostnader 734 mnkr (5 %) Köp av hälso- och sjukvård 1 093 mnkr (8 %) Diagram 3. Kostnader per verksamhet 2014 (13 586 miljoner kronor) Primärvården 615 mnkr (5 %) Hälsa & Habilitering 289 mnkr (2 %) Kultur & Bildning 148 mnkr (1 %) Varuförsörjningen 67 mnkr (0 %) Landstingets resurscentrum 187 mnkr (1 %) Landstingsservice 890 (7 %) Folktandvården 385 mnkr (3%) Lasarettet i Enköping 430 mnkr (3 %) Akademiska sjukhuset 7 139 (53%) Köp av hälso- och sjukvård 1 093 mnkr (8 %) Landstingets ledningskontor 1 463 mnkr (11 %) Kollektivförvaltningen 1 551 mnkr (11 %) Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 77 Bilaga § 62 a Förvaltningsberättelse 8 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Bilaga § 62 a Sammanfattning HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Tillgänglighet – primärvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom primärvården innebär att alla ska komma i kontakt med vårdgivaren per telefon samma dag och erhålla tid för ett läkarbesök inom sju dagar. Således redovisas primärvårdens tillgänglighet i form av telefontillgänglighet och tillgänglighet till läkarbesök. Vid årsskiftet 2014/2015 uppnådde den landstingsdrivna primärvården 93 procents telefontillgänglighet samt 88 procent beträffande tillgänglighet till läkarbesök. Inom den privatdrivna primärvården uppmättes både telefontillgängligheten samt tillgängligheten till läkarbesök till 88 procent. Tillgängligheten inom primärvården har sammanfattningsvis för hela 2014 legat på en relativt hög och stabil nivå. Variationer har dock förekommit där ett antal vårdcentraler av olika skäl uppvisat sämre tillgänglighet än andra. Under året har primärvården arbetat med att stärka tillgängligheten genom exempelvis utvecklad drop-in verksamhet. Nationellt genomförs mätningar inom primärvården två gånger om året, en i mars och en i oktober. Landstinget i Uppsala län rapporterar emellertid siffror varje månad för samtliga vårdcentraler i länet. I de nationella mätningarna som genomfördes i oktober 2014 uppnådde Uppsala läns landsting 94 procent vad det gäller telefontillgänglighet vilket kan jämföras med rikssnittet som var 89 procent. Beträffande tillgängligheten till läkarbesök uppnådde Uppsala läns landsting 88 procent vilket var något under rikssnittet som i detta fall var 91 procent. Tillgänglighet – specialistvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården innebär att man ska få tid till ett första läkarbesök inom 90 dagar efter remiss och tid för operation/åtgärd 90 dagar efter fastställt vårdbehov. Vid årsskiftet 2014/2015 uppmättes 83,3 procent beträffande tid till första läkarbesök och 87,5 procent för operation/åtgärd. Tillgängligheten inom specialistvården enligt vårdgarantin förbättrades under 2014. Både för besök och operation/åtgärd sågs förbättringar jämfört med 2013. Landstinget i Uppsala län uppvisade dessutom bättre tillgänglighetssiffror jämfört med rikssnittet under flera månader under 2014 för både besök och operation/åtgärd. För att få del av de nationella tillgänglighetssatsningarna, också kallad kömiljarden, ska först ett baskrav det vill säga grundkravet uppfyllas. Grundkravet innebär att andelen patienter som väntat 60 dagar eller kortare till första besök eller operation/åtgärd ska uppgå till minst 70 procent. Därutöver ska det så kallade prestationskravet uppfyllas som innebär att 70 procent av patienterna ska ha genomfört ett första besök respektive operation/åtgärd inom högst 60 dagar från det att beslut fattats. Ytterligare tillgänglighetsmedel fördelas till de landsting som uppnår prestationskravet med 80 procent. Vid årsskiftet 2014/2015 uppgick andelen väntande, kortare än 60 dagar, till första besök respektive till operation/åtgärd till 62,0 procent respektive 67,4 procent. Detta innebar således att grundkravet på 70 procent inte uppnåddes för december månad. Andelen som genomfört ett första besök respektive operation/åtgärd inom 60 dagar uppgick vid årsskiftet 2014/2015 till 70,3 procent respektive 74,2 procent och således uppnåddes prestationskravet för december månad. Antal väntande i kön till ett första läkarbesök uppgick vid årsskiftet till 11 275 patienter och kön till operation/åtgärd uppgick till 3 773 patienter. Detta innebär att antalet väntande till första besök och väntande till operation/åtgärd har ökat under 2014 jämfört med utgången av 2013. Landstinget i Uppsala har emellertid förbättrat tillgängligheten både för besök och operation/åtgärd under 2014 jämfört med 2013. Det gäller mätningarna för såväl grundkravet som prestationskravet. Det finns flera förklaringar till att tillgängligheten inom specialistsjukvården har förbättrats. 2014 har präglats av en hög produktion både vad det gäller antal besök och operationer. När det gäller Akademiska sjukhuset har exempelvis bemanningsläget förbättrats något under året. Vidare har trenden angående antal öppna vårdplatser varit positiv. Överlag har även en högre medvetenhet beträffande produktionsplanering en positiv inverkan. Vårdgarantins arbete med slussning till externa vårdgivare, i syfte att förbättra tillgängligheten, har även fortsatt under 2014. Vårdgarantienheten har under året berett totalt 585 patienter åtgärd eller ett första besök i specialistvården. Trots att Landstinget i Uppsala län har förbättrat tillgängligheten både för besök och operation/åtgärd under 2014 jämfört med 2013 så har kraven för utdelning från kömiljarden endast uppnåtts för två månader under 2014. Detta skedde i mars och april då både grundkrav och prestationskrav uppnåddes för operation/åtgärd. När det gäller den nationella tillgänglighetssatsningen för barn och unga med psykisk ohälsa så uppnådde Landstinget i Uppsala län dessa krav under året. Kraven innebär att 90 procent av barn och ungdom med psykisk ohälsa ska få en första bedömning inom 30 dagar. Vidare ska 80 procent av barn och ungdom med psykisk ohälsa och som har beslut om fördjupad åtgärd ha påbörjat denna åtgärd inom 30 dagar. Kvalitet Vårdrelaterade infektioner Infektionsverktyget är ett it-stöd för registrering, bearbetning och återkoppling kring vårdrelaterade infektioner och antibiotikaordinationer. Syftet är att verktyget ska användas för styrning och uppföljning av vårdrelaterade infektioner i det lokala förbättringsarbetet. Infektionsverktyget är infört och nästa steg med uttag och analys av inmatat material är påbörjat på Akademiska sjukhuset genom genomförd utbildning av superanvändare. Under 2015 kommer de första Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 9 Bilaga § 62 a utdatarapporterna efter validering att användas för fortsatt målformulering i samarbete med vårdhygien. På Lasarettet i Enköping är arbetet med framtagande av uppföljningsrutiner i Infektionsverktyget påbörjat. Patientsäkerhetsöverenskommelsen är basen för patientsäkerhetsarbetet inom Landstinget i Uppsala län. Landstinget uppfyllde samtliga krav i överenskommelsen för 2014 förutom vad gäller indikatorn för trycksår. Landstinget erhöll 19,4 miljoner kronor för 2014 att jämföra med 21 miljoner kronor för 2013. Överenskommelsen omfattas av fem grundkrav och sex indikatorkrav kring patientsäkerhet. Kraven innefattar många aspekter på patientsäkerhet, exempelvis vårdrelaterade infektioner, minskad förskrivning av antibiotika samt fortlöpande registrering av antalet trycksår och antal överbeläggningar. För att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner ska sjukhusens alla medarbetare följa de fastställda hygien- och klädregler som gäller på sjukhusen. Lasarettet i Enköping klarar målet om att minst 90 procent av medarbetarna ska följa klädreglerna, varje månad. På Akademiska sjukhuset klarar alla divisioner förutom psykiatridivisionen målet om att minst 90 procent av medarbetarna ska följa klädreglerna, varje månad. Sjukhusen deltog under året i Sveriges kommuner och landstings (SKL) mätning kring basala hygienrutiner och klädregler. Resultatet för Akademiska sjukhuset vid vårens mätning av följsamhet till basala hygienrutiner är oförändrat (84,3 procent) sedan 2013 och för följsamhet till klädregler har en förbättring skett (98,6 procent) sedan 2013. Landstinget ligger över rikets snitt vad gäller både följsamhet till basala hygienrutiner och följsamhet till klädregler. Det sker förändringar på övergripande nivå i landstinget i syfte att förstärka patientsäkerhetsarbetet. Från och med den 1 april 2015 kommer det att finnas en patientsäkerhetssamordnare på Landstingets ledningskontor. Det pågår även en utredning kring Stramas organisation och placering inom landstinget. Uppdraget innefattar att se över hur det nyligen reviderade 10-punktsprogrammet, angående bekämpande av bakterieresistens och vårdrelaterade infektioner, ska införas i verksamheten. Läkemedelsgenomgångar Syftet med läkemedelsgenomgångar är att förebygga och rätta till läkemedelsfel, framför allt i vårdens övergångar, samt att tillsammans med läkare och patienter försöka optimera läkemedelsanvändningen. I detta ingår att minska användningen av läkemedel som klassas som olämpliga för äldre, verka för individuell dosanpassning, öka patienters följsamhet och förståelse för behandlingen samt sträva mot en kostnadseffektiv användning av läkemedel. Verksamheterna har genomfört läkemedelsgenomgångar för patienter som är över 75 år och som har en riskfylld läkemedelsbehandling. Läkemedelsgenomgångarna har bland annat resulterat i en ökad kvalitet i läkemedelsförskrivningen, mätt i en minskad förskrivning av läkemedel som klassas som mindre lämpliga till äldre och i en minskning av antal förskrivna läkemedel utan aktuell indikation. Dessutom har patientsäkerheten ökat genom att ett stort antal förskrivningsfel som uppstått vid in- och utskrivning av patienter har identifierats och kunnat korrigeras av läkare. 10 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Förbättrad strokesjukvård Under 2013 infördes ett nytt arbetssätt på Akademiska sjukhuset för att förkorta ledtiderna mellan ankomst till sjukhus och trombolys. Ledtiden har förbättrats från 54 minuter (2013) till 49,5 minuter (2014) genom att de flesta trombolyser startar redan på röntgen. Mediantiden för kvinnor är 50 minuter (30 stycken) och för män 47,5 minuter (24 stycken). Fördjupad uppföljning och utvärdering Under 2014 har hälso- och sjukvårdsavdelningen genomfört totalt 24 granskningar av vårdgivare verksamma inom Landstinget i Uppsala län. En fördjupad uppföljning genomfördes under våren 2014 av tio fysioterapeuter/ sjukgymnaster, som får ersättning enligt den nationella taxan. Granskningen resulterade i fyra anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och fyra polisanmälningar på grund av för högt debiterat arvode. Det totala beloppet som landstinget kräver åter från de anmälda fysioterapeuterna uppgår till cirka 1,8 miljoner kronor, varav cirka 1,5 miljoner kronor har återbetalats. Ytterligare granskningar som genomförts under 2014 var en screening av 12 vårdcentraler. Sammanfattningsvis visade granskningen på ett tillfredsställande resultat för majoriteten av de granskade vårdcentralerna. En av de granskade vårdcentralerna uppvisade allvarliga brister avseende den fakturerade ersättningen från landstinget. Fördjupade uppföljningar har även genomförts av två specialistläkare, som får ersättning enligt den nationella taxan. Inga anmärkningsvärda brister har framkommit i samband med dessa två granskningar. Under 2014 gjordes en utvärdering av vårdval psykoterapi. En konsekvensanalys av samtliga vårdval inom specialistvården påbörjades under hösten 2014 och kommer att slutföras under början av 2015. Därutöver genomfördes en utvärdering under våren 2014 av Barnskyddsteamet vid Akademiska sjukhuset. Kvalitetshandboken Kvalitetshandboken är en viktig del i ett ledningssystem. Där finns verksamhetsstöd i form av riktlinjer och vårdrutiner. Den evidensbaserade nationella www.vårdhandboken. se utgör en grund för landstingets kvalitetshandbok. Lokala rutinbeskrivningar tillkommer på landstingsnivå, förvaltningsnivå och enhetsnivå. Kvalitetshandboken är väl känd och använd, antalet dokument ökar kontinuerligt. De senaste åren har dock kvalitetshandbokens bristande sökfunktioner blivit allt mer påtagliga. Detta får bland annat till följd att viktig arbetstid behöver användas till att söka efter dokument. Ett upphandlingsprojekt för en ny kvalitetshandbok inleddes hösten 2013. Beslut ska fattas under våren 2015 för start av ett införandeprojekt hösten 2015. I ett ledningssystem måste styrande dokument vara lätta att hitta. Målet för arbetet med kvalitetsdokument är att säkerställa god sökbarhet och god kvalitet på innehållet. Bilaga § 62 a NÄRVÅRD Multisjuka äldre och psykiskt sjuka är prioriterade målgrupper för samverkan. Tillsammans med länets kommuner uppfyllde landstinget samtliga grundkrav och prestationskrav i den nationella psykiatrisatsningen, kallad PRIO. Vårdgarantikraven för barn uppfylldes, användning av kvalitetsregister ökade inom psykiatrin och god samverkan med kommunerna kring psykisk ohälsa ligger bakom det positiva resultatet. Landstinget tilldelades drygt 16 miljoner kronor i prestationsmedel. För goda insatser inom äldresatsningen t.ex. förbättringar av läkemedelsanvändningen och minskat antal återinskrivningar inom 30 dagar tilldelades landstinget 12 miljoner kronor. Prestationsmedlen återinvesteras i utvecklingsarbete för målgrupperna. Uppsala kommun och landstinget driver tillsammans Palliativt centrum. En gemensam daglig styrning har utvecklats utifrån en samlad bild av remissflöden, beläggning och väntelistor. En utredning om kompetensutveckling inom palliativ vård och omsorg har slutförts i samverkan med kommunerna. I augusti 2014 öppnade en ny vårdavdelning på Kronparksgården i Uppsala. Avdelningen har 13 vårdplatser och tar emot patienter som behöver inneliggande vård under en begränsad tid, men som inte behöver avancerad diagnostik och behandling vid ett sjukhus. En extern utvärdering har gjorts av närvårdsarbete i Östhammar med utgångspunkt i en överenskommelse tecknad 2010. Många av målen från 2010 har uppfyllts bland annat har en närvårdsenhet inrättats. Närvårdsenheten i Östhammar beskrivs som väl fungerande, ekonomiskt välskött och med ett stort mervärde för befolkningen. Konkreta förbättringsområden lyfts även fram i rapporten, exempelvis hur samverkan mellan landsting och kommun kan effektiviseras genom tydligare uppdrag, förbättrade mötesstrukturer och klargörande av ansvarsfördelning. En utredning om närvårdplatser i norra länsdelen presenterades 2014 som rekommenderar att närvårdsplatser inrättas i Tierp. Berörda kommuner och landstinget samverkade i utredningsarbetet. Under 2014 slutfördes en utvärdering av den integrerade missbruksmottagningen i Enköping där personal från landsting och kommun samverkar. Mottagningen vänder sig till personer över arton år och som har ett alkohol- och/ eller narkotikamissbruk samt till anhöriga för information och stöd. Mottagningen har medfört att fler personer i södra länsdelen fått tillgång till vård. Underlaget har legat till grund för beslut att permanenta missbruksmottagningen i Enköping och öppna en ny integrerad missbruksmottagning i Tierp. Under 2014 har landstinget tecknat ett förnyat avtal med Barnombudsmannen som innebär att landstinget finansierar en funktion som länsbarnombudsman. Målområden från vårdavtalen Vårdavtalen är en viktig del av hälso- och sjukvårdsstyrelsens styrning av hälso- och sjukvårdsförvaltningarna. Avtalet reglerar den beställning som hälso- och sjukvårdsstyrelsen i samråd med förvaltningen har kommit överens om för det kommande året. I dessa avtal finns även målen för målrela- terad ersättning som är en del av beställarens styrning kring kvalitet. Nedan följer en återrapportering av några av avtalens målområden. Kortare väntetider på akutmottagningen Akademiska sjukhuset har under året utökat samarbetet med primärvården, Uppsala närakut och mobila äldreakuten för att på det sättet förbättra situationen på akutmottagningen. Likaså påbörjades ett arbete med att utveckla bättre flöden till röntgen och medicinmottagning. Under året har Akademiska sjukhusets slutenvårdsråd bildats för att förbättra patientflödet från akuten till avdelningar. Förstärkning har skett av de vårdplatskoordinerade funktionerna och bakjourers ansvar har tydliggjorts för förbättrad samordning av akutvårdplatser. Kvalitetsarbete Akademiska sjukhuset deltar i 71 kvalitetsregister, exempelvis används ett register inom brännskadevården där resultaten jämförs med internationella resultat varvid åtgärder tas fram för förbättringar. Alla berörda verksamheter har under året arbetat utifrån sina resultat i Öppna jämförelser. Akademiska sjukhuset anställde i augusti 2014 en kvalitetschef som tillika är projektledare för ledningssystemsprojektet. En projektplan för ledningssystemsprojektet antogs under hösten. Kvalitetscertifieringsarbete enligt EU standard 15 224, ”Kvalitetsledningssystem inom hälso- och sjukvård”, inleddes inom verksamhetsområde plastik- och käkkirurgi. Verksamheten ska ha genomfört certifieringsrevision till december 2015. Effektiva vårdprocesser Lasarettet i Enköping har deltagit i samarbeten med primärvården kring vårdkedjorna vid övergångar från slutenvård till öppenvård för att minska tidiga återinläggningar, samt samarbetat med Enköpings kommun om den palliativa vårdprocessen. Medicinskt centrum har deltagit i arbetet att ta fram länsgemensamma riktlinjer för palliativ vård samt deltagit i en arbetsgrupp vars uppdrag varit att ta fram ett förslag på länsgemensam enhet för palliativ forskning, utbildning och utveckling inom Uppsala län. Kirurgiskt centrum har arbetat med att kartlägga, samordna och optimera administrativa rutiner liksom tydliggöra gränsdragning och ansvar inom ramen för operations- och mottagningssamarbetet med Akademiska sjukhuset. Patientupplevd kvalitet Utifrån lasarettets resultat i patientenkäten 2014 har förbättringsarbetet fortsatt med fokus på områdena information, tillgänglighet och delaktighet. Beslut har fattats att införa särskilda tjänster för utskrivningssjuksköterskor och rondförbättringsgrupp är tillsatt för att förbättra patientdialogen och bättre tillgodose patientens behov av integritet. Radiologiskt centrum har infört planerade magnetröntgenundersökningar nattetid. En enkätundersökning riktad till nattundersökta patienter visade ett generellt mycket positivt utfall. I samband med individuell habiliteringsplanering gör Hälsa och habilitering kontinuerlig utvärdering av måluppfyllelse, nöjdhet, delaktighet och bemötande inom Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 11 Bilaga § 62 a Habilitering, Hörcentralen och Syncentralen. Resultaten för 2014 är med enstaka undantag likvärdiga eller bättre jämfört med 2013. Nöjdhet med insatser och bemötande/ delaktighet ligger mellan 85-100 procent. Nöjdheten med insatserna hos anhöriga som fått stöd är 94 procent, vilket är oförändrat sedan 2013. Av de anhöriga upplever 100 procent av de som svarat på utvärderingen att de får ett gott bemötande på Habiliteringen. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård En dietist är rekryterad och inskolad i arbete på Habiliteringen under första halvåret 2014. Dietisten arbetar bland annat med individuellt anpassade insatser till brukare samt implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för levnadsvanor. Ett metodstöd för arbete med ohälsosamma matvanor har tagits fram och används inom relevanta enheter. Boken ”Hej då tobak – ungdomars tankar om ett tobaksfritt Sverige” är klar och har lanserats på en nationell konferens under hösten 2014. Behovsanpassad information På Hälsa och habilitering har Center för kommunikativt och kognitivt stöd (CKK) invigts under året. Verksamheten visar och utbildar om produkter och ny teknik och vänder sig till brukare med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar. Centret ska även vara ett stöd för nätverk och förskrivare. Kompetenscentrum för äldretandvård I januari 2014 startade Folktandvården Kompetenscentrum för äldretandvård, KÄT. Befolkningen blir allt äldre och kunskap om äldres tandhälsa och vårdbehov behöver fördjupas. Syftet är att samla, skapa och sprida kunskap om äldres munhälsa. Informationsmaterial har utarbetats, tre forskningsprojekt har startats och centrets personal har också deltagit vid ett flertal anhörig- och boendeträffar. KOLLEKTIVTRAFIK En av de viktigaste händelserna under 2014 var den förändring av pris- och biljettstrukturen för kollektivtrafiken som genomfördes 1 april. Det var en av de större biljettstrukturförändringarna i länet i UL:s historia. Förändringen innebär att hela UL:s trafikområde utgör zon för periodbiljetter. Tidigare fanns tre zoner för regionbuss och Upptåget och en särskild prissättning för stadsbussarna i Uppsala. Även zonindelningen för enkelbiljetter förändrades. Den största förändringen blev att stadsbusstrafiken i Uppsala inte längre har egen prissättning och att tätortszonen för Uppsala begränsas till just Uppsala tätort. Totalt ökade resandet med 6,9 procent jämfört med 2013 vilket är 1,9 procent över målet. Det är framför allt tågtrafiken och stadsbussarna i Uppsala som ökar medan regionbusstrafiken har samma antal resor som föregående år. Resandeutvecklingen förväntas fortsätta i positiv riktning. Den stora utmaningen för 2015 blir att få intäkterna att nå en nivå som ger en ekonomi i balans. Den nya strukturen för biljetter och prissättning innebär att intäkterna blir lägre än innan förändringen. Dessutom kommer priset för 30-dagarsbiljetter att sänkas ytterligare under 2015. 12 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 KULTUR En ny regional kulturplan för Uppsala län antogs av landstingsfullmäktige i juni 2014. Visionen är att Uppsala län år 2025 ska vara en stark kulturregion med internationell lyskraft. Länet är ett kreativt kraftcentrum där ett dynamiskt konst- och kulturliv präglat av mod, bildning och nytänkande ger Uppsala läns samtid och rika historia en levande gestaltning.en stark kulturregion med internationell lyskraft. Med utgångspunkt från detta har en rad satsningar inom de tre perspektiven ”Ett rikare konstliv”, ”En ökad kulturell delaktighet” och ”En attraktivare livsmiljö” tagits fram för den kommande treårsperioden. En utökad litteratursatsning har inletts under året. Den innebär bland annat författarbesök inom den så kal�lade Litteraturkarusellen. Två författare har besökt länets kommuner och skrivarverkstäder har anordnats. Även en Scenkonstkarusell med turnerande teater- och dansföreställningar har införts med lovande resultat. Båda karusellerna fortsätter under 2015. Sambandet mellan kultur och hälsa för äldre har lyfts genom olika strategiska satsningar inom projektet Kultur för äldre. Målgruppen har varit kommunala chefer, personal, kulturskapare och äldre runt om i länet. Bland annat har en inspirationsdag för kulturombud och annan personal anordnats där deltagarna fått ta del av praktiska exempel på hur man kan arbeta med kultur för äldre. Landstingets satsning på Kulturbussar har under året utökats till att omfatta även stadstrafiken i Uppsala kommun. Kulturbuss är ett erbjudande till länets grundskolor att utan kostnad under lågtrafik resa med UL till olika kultur- och folkhälsoaktiviteter i länet. 23 844 resor gjordes under 2014, vilket är en ökning med 8 procent jämfört med året innan. Inom bildkonstområdet har fokus varit ökad samverkan med länets kommuner och andra aktörer. Bland annat har ett seminarium om offentlig konst genomförts tillsammans med Uppsala kommun på Uppsala stadsteater. Länets skolor har erbjudits kostnadsfria visningar i samband med utställningen ”Uppsamling”. Utställningen som arrangerades tillsammans med Uppsala kommun, visade nyinköpta verk vid landstinget, kommunen och Uppsala konstmuseum. FRAMTIDSBEDÖMNING För landstinget är tillgängligheten inom hälso- och sjukvården en fortsatt utmaning. För att uppnå en god tillgänglighet är vikten av vård på rätt vårdnivå, kompetensförsörjning och produktionsplanering avgörande områden att arbeta vidare med. Ett utökat samarbete mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningarna är också en framgångsfaktor för effektiva verksamheter och vård på rätt vårdnivå. E-hälsa är en möjlighet i arbetet med att möta upp kraven på ökad tillgänglighet genom exempelvis, IT-lösningar för hemmet och internetförmedlad behandling. För bästa möjliga resursanvändning och effektivisering av verksamheten måste utvecklingen av produktions- och kapacitetsplaneringen intensifieras. Det är viktigt att produktionsplanering och schemaläggning skapas utifrån såväl produktion som forskning och utbildning. Samtidigt är det fortsatt viktigt att stärka arbetet kring patientsäkerhet bland Bilaga § 62 a annat vad gäller att minska antibiotikaresistens och antalet vårdrelaterade infektioner. Att fortsätta arbeta med kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt kommer att vara av största vikt för landstingets förmåga att erbjuda en vård av god kvalitet. Konkurrensen om arbetskraften från andra landsting och andra arbetsgivare har ökat under året som har gått samt att det är en ökad rörlighet hos redan anställda medarbetare. Ett generationsskifte har inletts under planperioden med stora pensionsavgångar. Samarbetet med universitet, högskolor och gymnasieskolor har fortsatt utvecklats för att det även framöver ska finnas en god rekryteringsbas. Landstinget måste fortsätta att stärka sitt arbetsgivarvarumärke och öka attraktionskraften som arbetsgivare samt värna om medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. En del av kompetensförsörjningen är en medveten lönebildning där löneutvecklingen tydligt är kopplad till medarbetarens prestation och bidrag när det gäller att utveckla verksamheten mot uppsatta mål. Lönebildningen ska vidare bidra till att behålla rätt kompetens och stärka landstingets attraktivitet som arbetsgivare. Ledarskapsfrågorna är fortsatt viktiga för landstinget. Landstinget ska ha ett väl utvecklat ledarskap med en tydlig ledningsorganisation, med chefer som är kommunikativa och utövar ett situationsanpassat ledarskap. Landstinget har de senaste åren haft en ansträngd ekonomisk situation. Även 2015 kommer att bli ett besvärligt år då det inte finns några marginaler i budgeten. För 2015 har stora satsningar budgeterats, främst inom hälso- och sjukvården. Sammantaget är behovet fortsatt stort 2016. Exempel på detta är ökade hyreskostnader på grund av större ny- och ombyggnationer, ökade avskrivningskostnader till följd av inköp av utrustning kopplade till Framtidens Akademiska och ökade trafikkostnader. För att landstinget ska kunna ha en hållbar ekonomi är effektiviseringar och prioriteringar absolut nödvändiga. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 13 Bilaga § 62 a Året i korthet Framtidens Akademiska Om- och nybyggnationen av Framtidens Akademiska har nu kommit så långt att de första vårdavdelningarna har flyttat in i nyrenoverade lokaler. De moderniserade lokalerna innebär flera fördelar, exempelvis enkelrum som minskar risken för vårdskador och ger en förbättrad arbetsmiljö för personalen. Under våren togs det första spadtaget för den nya vård- och behandlingsbyggnaden som är en av de största satsningarna i landstingets historia. 14 Processutveckling E-frikort Under året har samtliga förvaltningar arbetat med att standardisera sina processer. Akademiska sjukhuset har också arbetat med att införa värdebaserad vård, där patientens egen upplevelse av vad som skapar värde står i centrum. Tjänsten e-frikort har nu även framgångsrikt införts hos privata vårdgivare i länet – en tjänst som väckt stort intresse nationellt. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Finsk kulturmånad Landstinget i Uppsala län är finskt förvaltningsområde och gör därför särskilda satsningar för att främja finsk kultur och det finska språket. November 2014 utlystes till finsk kulturmånad och Kultur och bildning arrangerade flera olika kulturevenemang med finsk anknytning. Satsningen blev lyckad med många besökare och uppmärksammades i media. Bilaga § 62 a Samarbete mellan sjukhusen Ett operationssamarbete mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har drivits framgångsrikt. Närmare 300 patienter har opererats inom både öppen och sluten vård. Bra tandhälsa Tandhälsan inom barn- och ungdomstandvården har förbättrats ytterligare under 2014. Andelen kariesfria 19-åringar är nu 36 procent, en ökning med 2 procent jämfört med föregående år. Ett samarbete med BVC har inletts för att bättre nå ut med information om kost och munhälsa för de minsta barnen. Ny teknik lyfter verksamheterna Landstinget fortsätter arbetet med att förbättra de tjänster som erbjuds till invånarna i länet. Ny teknik används för att skapa mervärde för patienter och resenärer samtidigt som verksamheten kan effektiviseras. Några exempel är: • projektet Webbtidboken som ger invånare möjlighet att själv boka och ändra tid hos landstingets vårdverksamheter • de nya ankomstterminalerna, där patienter kan anmäla och betala sitt besök genom självservice • att resande nu kan registrera och fylla på sitt UL-kort på UL:s hemsida. UL:s app har även fått flera nya uppskattade funktioner. Förbättrad tillgänglighet Tillgängligheten inom specialistvården enligt vårdgarantin förbättrades under 2014. Både för besök och operation sågs förbättringar jämfört med 2013. Jämfört med föregående år har landstinget en bättre utvecklingskurva än riksgenomsnittet. Ulleråker Den 1 mars 2014 förvärvade Uppsala kommun Ulleråker av landstinget vilket genererade en intäkt för landstinget på 1 835 kronor. Detta är en av de största fastighetsaffärerna i landstigets historia. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 15 Bilaga § 62 a Återrapportering balanserat styrkort Landstinget har 32 mål i det balanserade styrkortet. Utifrån de övergripande landstingsmålen definierar respektive förvaltning sina egna mål under varje landstingsmål. Alla mål i landstingets styrkort rör inte alla förvaltningar, vissa mål rör till exempel bara hälso- och sjukvårdsförvaltningarna och så vidare. För styrkortsmålen finns bedömningskriterier framtagna för när ett mål är helt, delvis respektive inte uppnått. ➤ = Målet har uppnåtts 2014 = Målet har delvis uppnåtts 2014 ➤ = Målet har inte uppnåtts 2014 Under 2013 tog landstinget fram riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Utgångspunkten för landstingets styrning är kommunallagens krav på god hushållning, både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv. För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv ska följande finansiella mål nås: ›› Årets resultat ska uppgå till minst två procent av skatter och generella statsbidrag Detta mål nås inte då balanskravsresultatet är minus 34 miljoner kronor ➤ För att ge en tydlig indikation på måluppfyllelsen används följande symboler: Bedömning av god ekonomisk hushållning ➤ ›› Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag Detta mål nås inte då nettokostnadsutvecklingen är 5,5 procent och utvecklingen av skatter och statsbidrag är 2,4 procent ➤ ›› Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört med föregående år Det egna kapitalet har kraftigt förbättrats i och med försäljningen av Ulleråker För att säkra en god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv ska det finnas en god måluppfyllelse i landstingets balanserade styrkort. Av landstingets totala mål i det balanserade styrkortet har 25 procent av målen uppnåtts helt. Vid årsbokslutet 2013 var andelen helt uppnådda mål 23 procent. 56 procent av målen beräknas att delvis uppnås. Föregående år var denna siffra 67 procent. 13 procent av målen beräknas inte uppnås. Föregående år var andelen ej uppnådda mål 10 procent. Om helt uppnådda mål och delvis uppnådda mål slås samman så blir den totala andelen 87 procent. Föregående år var denna siffra 90 procent. Totalt sett ligger måluppfyllelsenivån i paritet med bokslutet 2013. Landstingets bedömningsmodell för måluppfyllelsen ställer krav på att alla förvaltningar helt uppnår ett mål för att ett mål ska anses vara helt uppnått. Om detta inte sker så innebär det att ett mål endast är delvis uppnått eller i värsta fall inte uppnått. Sammantaget har inte den finansiella och verksamhetsmässiga måluppfyllelsen varit tillräckligt hög för att landstinget ska kunna anses ha en god ekonomisk hushållning. 16 16 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Bilaga § 62 a Mål 2013 Uppfyllelse Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan. Ökad faktisk tillgänglighet. ➤ Alla berörda förvaltningar når målen för 2014 i sina respektive upprättade åtgärds planer, utifrån likabehandlingsplanen. Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan 2013–2017 för att förverkliga barnets rättigheter ska genomföras. Alla berörda förvaltningar har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdoms förebyggande metoder. Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin. Nya vårdvalsområden införs. ➤ ➤ MEDBORGARE OCH KUND Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/ brandsäkerheten. Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras. ➤ ➤ Investeringar i fastigheter ska självfinansieras till minst 50 %. Landstingets resultat ska vara minst 1 % av skatt och statsbidrag. ➤ EKONOMI Pensionsplaceringarna ska öka med 100 mnkr. Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade. Alla förvaltningar har infört ledningssystemet för kvalitet. Andelen resor med kollektivtrafiken ska öka jämfört med 2013. Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser ska användas i förvaltningarnas kvalitetsutvecklingsarbete. ➤ ➤ ➤ PRODUKTION Verktyg för produktionsstyrning vidareutvecklas. Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram ska uppnås. Koldioxidutsläpp ska minska med 35 % i jämförelse med 2010. FÖRNYELSE Forskningsstrategin införs i alla berörda förvaltningar. Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden. Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Alla HoS-förvaltningar har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen (planering och uppföljning). Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer. Alla förvaltningarnas kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning. Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat. ➤ 75 % av medarbetarna har individuella styrkort. Upplevelsen av delaktighet har ökat. ➤ MEDARBETARE Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket. Minst 90 % av kraven i VerkSam avseende arbetsmiljö är uppfyllda. ➤ Sjukfrånvaron är högst 4,4 %. Tabell 1. Måluppfyllelse från landsstingets balanserade styrkort. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 17 17 Bilaga § 62 a Medborgare och kund STRATEGISKT MÅL Landstinget har medborgaren i fokus. Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Landstinget bidrar till ökad patientmakt. Landstinget bidrar till tillväxt i hela länet. Framgångsfaktorer för att nå målet är ›› kvalitet genom: − gott bemötande − god tillgänglighet − hög säkerhet – god vårdkonceptet ›› hälsoinriktat arbete ›› ökad möjlighet att välja vårdgivare. KVALITET GENOM GOD TILLGÄNGLIGHET, GOTT BEMÖTANDE OCH HÖG SÄKERHET Mål från styrkortet Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Analyser av undersökningarna som mäter Akademiska sjukhusets verksamhet visar att förtroende och bemötande värderas högt av patienterna. Resultaten är stabila över åren på sjukhusnivå, men varierar på avdelnings- och mottagningsnivå. Fler män än kvinnor känner sig bemötta med respekt, och yngre känner sig generellt sämre bemötta än äldre. Sjukhusets patienter upplever ett bättre bemötande i öppen vård jämfört med sluten vård, gäller både somatisk och psykiatrisk vård. Resultaten analyseras nu centralt och en handlingsplan är under utarbetande. För Lasarettet i Enköping visar resultaten att patienternas upplevelse av bemötandet och ett antal andra parametrar har förbättrats främst inom slutenvården. Erhållna resultat visar förbättrat bemötande även inom öppenvårdsverksamheten, övriga öppenvårdsresultat är relativt oförändrade. Den upprättade handlingsplanen har följts och reviderats. PatientKaizen har utvecklats i pappersformat och har införts på operationsavdelningen, gynmottagningen och kirurgmottagningen De av Hälsa och habiliterings enheter som under året gjort brukar-/patientenkäter har i sina enkätresultat fått mycket goda omdömen avseende upplevelse av bemötande. Exempelvis visar svarsresultaten på 96–100 procent avse- 18 18 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 ende andel nöjda brukare inom verksamheterna. Resultatet av den senaste nationella patientenkäten för primärvården redovisar inga dramatiska försämringar men indikerar att ytterligare insatser är nödvändiga. Primärvården har satsat på dels löpande utbildningar inom ramen för värdegrundsarbetet samt gemensamma utbildningspaket gällande marknad och affärsmässighet. Under hösten 2014 har större utbildningsinsatser i bemötande genomförts med hjälp av improvisationsteater. Dessa insatser fortsätter i ett steg två under våren 2015. I slutet av 2014 genomförde Primärvården en attitydundersökning som för närvarande bearbetas och bryts ner i aktiviteter för åtgärder. I Folktandvårdens patientenkät som genomfördes 2013 var det viktigaste förbättringsområdet att ge patienterna bättre kostnadsinformation. Utifrån detta har Folktandvården formulerat ett internt mål att 20 procent fler patienter anser att de fått information om behandlingskostnaden. En uppföljande enkät som fokuserar på kostnadsinformation distribuerades till samtliga kliniker under en vecka i november 2014. Drygt 1000 enkäter besvarades och analysarbetet pågår. Kollektivtrafikförvaltningen mäter kundnöjdhet via kollektivtrafikbarometern. Målet är ett Nöjd Kund Index på 70 procent men resultatet för senaste undersökningen var 61 procent. Mätningar har gjorts vid flera, men inte alla av Kultur och bildnings enheter. Mätningarna riktar sig mot olika målgrupper och form och frekvens på mätningarna skiljer sig åt mellan enheterna. De mätningar som gjorts under 2014 visar överlag höga betyg avseende bemötande. Bilaga § 62 a Resultaten inom ett verksamhetsområde är dock något lägre än föregående år. Förvaltningen har valt att utgå från och följa förvaltningens handlingsplan för likabehandling under arbetet med bemötandefrågor. En särskild handlingsplan för bemötande finns således inte. Ökad faktisk tillgänglighet Akademiska sjukhuset har uppnått sitt interna mål kring ökad anslutning till Mina Vårdkontakter jämfört med 2013. Antalet anslutna mottagningar har ökat från 19 stycken 2013 till 42 stycken 2014. Lasarettet i Enköping har infört webbtidbok på Medicinmottagningen inom verksamheterna sömnmottagning samt dietistmottagning. Röntgenavdelningen har startat projektet ” planerad nattröntgen”. Förutsättningar har utretts för drop-in på Endoskopienheten, som ett resultat av utredningen har enheten infört ”boka själv”, (patienten erbjuds ett antal lediga tider som hen får välja mellan). Telefontiden för rådfrågning har väsentligt utökats på Kirurgmottagningen. Hälsa och habilitering har uppnått sina mål att 50 procent av förvaltningens enheter har öppet 8.00–16.30 på vardagar och 50 procent av förvaltningens enheter kan nås på telefon 8.00–16.30 på vardagar. Öppettiderna och telefontillgängligheten varierar något mellan de olika enheterna beroende på brukarnas behov men fler enheter är 50 procent har öppet och kan nås på telefon 8.00–16.30. Tolkcentralen är efter kontorstid via SOS tillgängligt för tolkbeställningar dygnet runt och året runt. Tolkcentralen ligger när det gäller andelen uppdrag som utförts av beställda uppdrag på 98 procent, vilket är den näst högsta utförandegraden i landet. Primärvården uppnår inte sitt mål om en ökad tillgänglighet inom samtliga områden då målet vad gäller nybesök till läkare inom sju dagar missades med 0,91 procentenheter. Målen kring telefontillgänglighet och tillgänglighet till rökavvänjning uppvisar måluppfyllelse. Ambitionen är att säkerställa samma tillgänglighet till alla professioner såväl vad gäller telefon som väntetider i övrigt. Folktandvården uppnår inte målet om att alla patienter ska få vård inom 3 månader då folktandvården i nuläget har längre väntetider än 3 månader för oprioriterade patienter inom vissa områden i specialisttandvården för vuxna. Även flera allmänvårdskliniker har väntetider för vuxna som är längre än tre månader. Folktandvården klarar inte heller sitt andra mål kring att öka volymen internetbokningar med 30 procent. Antalet internetbokningar bedöms vara oförändrat jämfört med 2013. Under året har en ny internettidbok tagits fram som nås via Mina Vårdkontakter. En arbetsgrupp har tagit fram riktlinjer för hur tider på nätet ska ställas till förfogande. Alla obokade tandhygienisttider ska finnas tillgängliga på internet och alla tandläkare ska göra tider tillgängliga varje vecka. Det nya konceptet kommer att starta vid årsskiftet 2015. Under året har en rad aktiviteter genomförts som ökat tillgängligheten till kultur i länet, bland annat har ett försök med konstverksamhet för hela länet startat. En försöksverksamhet med turnerande teater- och dansuppsättningar i länet har inletts och under 2014 har två föreställningar genomförts i tre av länets kommuner. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för funktionshindrade och målet för 2014 är att 85 procent av alla bussar ska vara tillgänglighetsanpassade. Målet har uppnåtts då utfallet för 2014 är att 90 procent av alla bussar i UL-trafik är tillgänglighetsanpassade. Landstingsservice skriver i sin årsredovisning att tillgängligheten för olika funktionshindrade har förbättrats genom att de åtgärder som identifierats och beskrivits i handlingsprogram har genomförts. Ett fåtal åtgärdspunkter kvarstår och kommer att genomföras i samband med ombyggnationer. På Landstingets resurscentrum har Patientadministrationen ökat den faktiska tillgängligheten och verksamheterna är nu tillgängliga på telefon från klockan 9 till klockan 15 varje vardag. Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/brandsäkerheten Akademiska sjukhusets mål under 2014 är ökad patientsäkerhet genom stärkt patientdelaktighet och information. Inom hela Akademiska har ett stort arbete genomförts för att öka patientsäkerheten genom att stärka patientdelaktigheten och informationen. Inom psykiatrin har anhörigutbildning startat inom ramen för PRIO-projektet. Inom geriatriken har graden av patientmedverkan ökat genom att etablera rutiner för personcentrerad vård. Telefontider har ökat och ett arbete har genomförts i syfte att öka tillgängligheten vad gäller samtal med exempelvis läkare. Lasarettet i Enköping har ökat andelen fallriskbedömningar för patienter över 65 år samt fallpreventiva åtgärder. Arbetet med framtagande av uppföljningsrutiner i Infektionsverktyget är påbörjat på lasarettsövergripande nivå samt på centrumnivå. Hälsa och habilitering har ett internt mål kring att alla brukare/patienter som besöker Hälsa och habilitering ankomstregistreras. Vid alla enheter ankomstregistreras 100 procent förutom vid enheterna för habilitering nord där siffran är 99 procent. Hälsa och habiliterings har även ett mål som säger att alla verksamheter ska ha en bemannad entré. Alla mottagningar uppfyller målet förutom Hälsoäventyret, som finns på fyra platser i länet. Personal från Hälsoäventyret möter dock alltid upp de besökande skolklasserna. Särskild vård och integrations enheter som finns belägna på olika vårdcentraler har bemannad entré, förutom för Cosmos och mottagningarna för hemlösa där sjuksköterska bemannar. Primärvården har under våren tillsatt en samordnare för astma/KOL och diabetes. Ett intensivt arbete pågår för att utveckla stödet till verksamheterna för ökad kvalitet i omhändertagandet av patienter inom dessa diagnoser. Återkoppling av erfarenheter från händelseanalyser har systematiserats i form av chefsläkarnas Lärandearkiv, med fem nya lärandefall sedan februari 2014. Regelverk för åtkomst av journalinformation har tagits fram i samråd med landstingets informationssäkerhetsavdelning som stöd för vårdpersonalen. Genom automatiska påminnelser via mejl till berörda säkerhetsombud samt uppföljning av genomförda brandskyddskontroller ökar/förbättrar Primärvården brandsäkerheten Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 19 19 Bilaga § 62 a ➤ Alla berörda förvaltningar når målen för 2014 i sina respektive upprättade åtgärdsplaner, utifrån likabehandlingsplanen. Åtgärdsplanerna gäller över tre år och ska innehålla långsiktiga och kortsiktiga uppföljningsbara mål under rubrikerna bemötande, tillgänglighet och användbarhet, samt god vård på lika villkor. Aktiviteterna för 2014 i ”Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter” ska genomföras Samtliga berörda förvaltningar förutom Kultur och bildning bedömer att de uppfyllt målet. Bland aktiviteterna ses framtagande av rutiner och enkäter för barns delaktighet och medbestämmande. En annan aktivitet är utbildning av personal dels övergripande om barns rättigheter dels om orosanmälningar till kommunen när det finns misstanke om att barn far illa. Arbetet med att få in det barnrättsliga perspektivet inför beslut har påbörjats i några förvaltningar. Kultur och bildning har uppfyllt två av tre mål i förvaltningens handlingsplan för ökad kulturell delaktighet för barn och unga. 20 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 ETT HÄLSOINRIKTAT PERSPEKTIV Mål från styrkortet Alla berörda förvaltningar har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Samtliga berörda förvaltningar har på vissa enheter påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Det är dock ett arbete som kommer fortgå under de närmaste åren för att successivt införa sjukdomsförebyggande metoder enligt de nationella riktlinjerna. Vem som har ansvaret för att följa upp och dokumentera effekten av insatt åtgärd är en svår uppgift att lösa då patienter rör sig mellan flera verksamheter. För att få korrekt utdata måste en åtgärd kunna kopplas till effekten av just den åtgärden. Det måste också gå att följa en unik patient som till exempel erbjuds åtgärd inom sjukhusvården och följs upp inom primärvården. I dag går det inte att få dessa utdata varför ett landstingsövergripande arbete har påbörjats på uppdrag av Ledningskontoret för att säkerställa korrekt dokumentation och utdata. LANDSTINGET BIDRAR TILL TILLVÄXT I HELA LÄNET Mål från styrkortet Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin ➤ Folktandvården har satt som internt mål att fler personer inom gruppen utlandsfödda ska nås av tandvård och att den ska kunna utföras på ett säkert sätt. Förvaltningen har utifrån detta gjort satsningar på att förbättra bemötande och information till personer som är födda utanför Sverige. Två projekt pågår, ett i Gottsunda som främst riktar sig till barn och ett som riktas till äldre inom Kunskapscentrum för äldretandvård. Mobil tandvård och munhälsoinformation har erbjudits barn och ungdomar på plats i ett större asylboende i Järlåsa. Under året har anvisningarna för asylsökande och tillståndslösa reviderats så att den följer Socialstyrelsens råd om tandvård som inte kan anstå. Under året har även riktlinjerna för hanteringen av personer med skyddad identitet reviderats så att en säkrare tandvård kan erbjudas. Kollektivtrafikförvaltningen har satt som internt mål att 90 procent av förvaltningens anställda ska ha genomför landstingets brandskyddsutbildning. Målet är uppnått när det gäller den teoretiska delen men inte när det gäller den praktiska övningen. Kultur och bildning har upprättat en strategisk utbildningsplan för brandsäkerhet. Landstingsservice har, under året, arbetat med att genomföra olika brandsäkerhetsuppdrag bland annat i form av brandavskiljande partier och dörrar inom såväl Akademiska sjukhuset som övriga fastigheter. Varuförsörjningens samtliga medarbetare har genomgått såväl praktisk som teoretisk utbildning angående släckteknik. Hälso- och sjukvårdsavdelningen medverkar aktivt i arbetet för en god hälsa på lika villkor genom regional arbetsgrupp för folkhälsofrågor (Raff) och länets ANDTarbete. Under 2014 genomfördes två seminarier utifrån SKL:s samling för social hållbarhet för att minska skillnader i hälsa. Länets folkhälsostrateger har under 2014 diskuterat en lokal samling för social hållbarhet i syfte att öka samverkan mellan länets aktörer. I december presenterades den andra Öppna jämförelser för folkhälsa SKL, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Regionförbundet ordnade ett seminarium där SKL presenterade jämförelserna och en verktygslåda som länets aktörer kan använda sig av för att stimulera till förbättringsarbete och verksamhetsutveckling. Den regionala arbetsgruppen för folkhälsofrågor i vilken landstinget ingår kommer delta i den studiecirkel regionförbundet anordnar kring resultatet från öppna jämförelser. Under cirkeln kommer de befolkningsundersökningar som landstinget ansvarar för, användas som kompletterande källor för att möjliggöra fördjupad analys och prioritering av insatser. Tanken är att välja några indikatorer för ett länsgemensamt uppföljningssystem för hälsans utveckling och fördelning i länet. Innovation Akademiska har haft en stark utveckling under 2014 och utvecklats från pilotprojekt till en etablerad enhet inom FoU-avdelningen på Akademiska. Genom projektfinansiering för utvecklingen av testbädden och projektet för ersättningsmodell för distansvård har antalet Bilaga § 62 a län) Under året har förvaltningen deltagit i Tillväxtverkets projekt ”Acceleratorer och inkubatorer”, tillsammans med Regionförbundet, Uppsala kommun och Uppsala universitet. Projektet har bland annat resulterat i en handlingsplan för regionens arbete med kulturella kreativa näringar och besöksnäringen. ÖKAD MÖJLIGHET ATT VÄLJA VÅRDGIVARE Mål från styrkortet Nya vårdvalsområden införs ➤ anställda ökat och därmed också möjligheterna att ta hand om och öka arbetet med innovationer riktade mot hälsooch sjukvården. Idéflödet från anställda på Akademiska och Lasarettet i Enköping har ökat jämfört med tidigare år och antalet förfrågningar om externa samarbeten lika så. Sammanlagt har Innovation Akademiska under 2014 varit involverade i drygt 50 projekt med stor bredd. Under året har även samarbetet med Center of Excellence inom Diabetes typ-1 stärkts för att öka möjligheterna till utveckling och tester inom det området. Lasarettet i Enköping fortsätter att utveckla effektiva och säkra vårdkedjor tillsammans med södra länsdelens kommuner, exempel på samverkansforum är närvårdsavdelningen, Äldrenålen och en workshop kring palliativ vård Kollektivtrafikförvaltningen deltar i det arbete som sker inom Regionförbundet angående länets infrastrukturutveckling. I detta arbete ingår också att tillsammans med länets kommuner utveckla goda resmöjligheter inom länet samt till och från angränsande län. Kultur och bildning stödjer länets aktörer i implementeringen av RUS (Regional utvecklingsstrategi för Uppsala Under 2014 har två nya vårdval införts i specialistvården inom områdena ögonsjukdomar samt öron-, näs- och halssjukdomar. I samband med det har analyser, regelböcker och förfrågningsunderlag tagits fram som stöd för införandet. Under året har det även slutförts analyser av specialistområdena hudsjukvård i öppenvård och ortopedi i öppenvård. För dessa områden har beslut inte fattats om införande av vårdval. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 21 Bilaga § 62 a Ekonomi STRATEGISKT MÅL Landstinget har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling. Framgångsfaktorer för att nå målet är ›› ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning ›› effektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar. ÄNDAMÅLSENLIG STYRNING, PLANERING OCH UPPFÖLJNING Mål från styrkortet Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras Alla förvaltningar utom en prognostiserar att målet uppnås helt. Akademiska anger att målet delvis uppnåtts. Verksamhetens intäkter för c-länsvården går på grund av brister i nuvarande ersättningsmodell inte att följa där de genereras. Däremot fungerar detta för riks- och regionvårdens intäkter samt för stora delar av kostnadssidan. Lasarettets mål är att 90 procent verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras. Fördelning av lasarettsinterna overheadkostnader samt internhandel har införts i 2014 års redovisning vilket innebär att måluppfyllelsen är nära 100 procent. Primärvårdens ekonomimodell innebär att alla intäkter och kostnader redovisas direkt hos berörd verksamhet. För gemensamma kostnader belastas verksamheten med en OH-kostnad som är 3 procent för konkurrensutsatt vårdcentralsverksamhet och med 2,5 procent för anslagsfinansierad verksamhet. Skillnaden i procentsats förklaras av att Primärvården har en kostnad för Landstingets resurscentrums tjänster för den konkurrensutsatta verksamheten. Från och med 2015 kommer även budgetmedel och kostnader för gemensamma administrativa funktioner att belasta den anslagsfinansierade verksamheten. 22 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Inför budget 2014 bestämde Hälsa och habilitering att till respektive enhet överföra kostnader avseende hyror, städ och andra mindre kostnader som tidigare har legat centralt. Även chefslöner som legat centralt har förts ut. Diskussioner förs även om att hjälpmedel ska kostnadsföras där de genereras vilket då kommer att innebära att bland annat andra förvaltningar ska bära kostnaderna som i dag ligger hos Hälsa och habilitering. En handlingsplan kommer att göras i början av 2015 för hur arbete ska ske med att omfördela hjälpmedelskostnaderna. Folktandvårdens samtliga intäkter och kostnader redovisas där de genereras. Även overheadkostnader är fördelade per klinik. Kollektivtrafikförvaltningens mål är att minst 87 procent av verksamhetens kostnader och intäkter ska redovisas där de genereras. Resultat 2014 är att alla kostnader och intäkter redovisas där de generas. Kultur och bildnings bedömning är att verksamhetens intäkter och kostnader i huvudsak redovisas där de genereras. Förvaltningens enheter har i olika omfattning genomfört aktiviteter och åtgärder för att säkerställa och förbättra kvaliteten i ekonomiprocesserna. Rutiner kring fakturaattestering och ekonomiuppföljning är ett par av de områden som enheterna vid förvaltningen arbetat med under året. Landstingsservice uppnår målet. Under 2014 har extra fokus lagts på information och kontroll av att god redovisningssed följs. Inför 2015 kommer fortsatt fokus på korrekt redovisning finnas genom att målet sätts upp på interna styrkort. Bilaga § 62 a Mål från styrkortet Landstingets resultat ska vara minst 1 procent av skatter och statsbidrag ➤ Landstinget redovisar ett balanskravsresultat på minus 34 miljoner kronor varför målet inte uppnås. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Av de tio förvaltningar som omfattas av målet så har sex förvaltningar uppnått målet och fyra förvaltningar har inte uppnått målet. Akademiska sjukhusets mål är att totalkostnad i fasta priser i förhållande till total produktion ska vara lika med eller lägre än 2013. Målet uppnås inte. Huvudsakligen beror detta på kostnadsökningar för löner, medicinskt material och läkemedel. Lasarettet uppnår målet då totalkostnaden per DRG har minskat med 0,14 procent jämfört med 2013. För 2014 är kostnaden 54 704 kronor jämfört med 54 627 kronor 2013. Med stöd i en effektiv kostnadskontroll och en stärkt produktion under 2014 är Primärvården totalkostnad i förhållande till total produktion lägre 2014 i jämförelse med föregående år. En inte oväsentlig del av bruttokostnadsminskningen gäller läkemedel inom läkemedelsförmån öppenvård. Hela denna kostnadsminskning ligger inte inom Primärvårdens prestation utan är en effekt av patentutgångar. Det Primärvården kan påverka är dock följsamheten till listan över rekommenderade läkemedel, den så kallade REK-listan. Genom att detta är ett fokuserat område har det haft en positiv påverkan på såväl bruttokostnad som resultat för verksamheten. En stor del av produktionsökningen har skett inom befintlig bemanning vilket i stor utsträckning förklaras av utvecklade processer och ändrade arbetssätt. På grund av övertagandet av verksamheter från bland annat Primärvården från och med 1 januari kan inte Hälsa och habilitering redovisa kostnaden i förhållande till total produktion för hela förvaltningen eftersom det saknas ekonomisk uppföljning för år 2013 för dessa verksamheter. Förvaltningen kan däremot se att produktionen har ökat för förvaltningen totalt och att ekonomin är i balans förutom för Audionommottagningen varför målet anses vara uppnått. Folktandvårdens mål är Prognostiserat resultat vid tertial två inte får avvika mer än 1,5 miljoner kronor från helårsresultatet. Folktandvården jämför totalkostnad per besök, ett nyckeltal som är något högre än föregående år. Den prognos som lades vid tertial två avviker mer än 1,5 miljoner kronor från helårsresultatet varför målet inte uppnås. Pensionsplaceringarna ska öka med 100 miljoner kronor ➤ EN EFFEKTIV VERKSAMHET För Kollektivtrafikförvaltningen är målet att kostnaden per producerad fordonskilometer ska vara lika eller lägre jämfört med 2013. Kostnaden har ökat varför målet inte är uppnått. Kultur och bildnings mål är att totalkostnaden för en gästnatt vid Wiks slott och konferens är samma som föregående år eller lägre. Detta mål nås inte då kostnaden för en gästnatt har ökat med 12 procent. Anledningen är färre gästnätter, framför allt inom kortkursverksamheten, jämfört med 2013. Sett enbart till hotellverksamheten har totalkostnaden för en gästnatt minskat jämfört med 2013 (–2 procent). För Landstingsservice har volymen på antal projekt under 2014 minskat i antal jämfört med 2013 men projektens struktur har ändrats så att de är något färre men större i omfattning, vilket synes vara en trend som förvaltningen räknar med fortsätter över de kommande åren. Fastighetsbeståndet har reducerats med avyttringen av Ulleråker som motsvarar cirka 17 procent av den förvaltade ytan som vid utgången av året uppgår till 535 856 kvadratmeter exklusive inhyrda ytor. Genom temporär återinhyrning av delar av samma område för att kunna erbjuda vården lokaler under pågående om-, till-, och nybyggnader samt genom att Landstingsservice fått i uppdrag av Uppsala Kommun att förvalta det köpta området å deras vägnar under 2014, så har den totala ytan som förvaltningen arbetar antingen på eget eller externt uppdrag, inte nämnvärt förändrats. Det innebär sammantaget att Landstingsservice produktion är mera omfattande 2014 än under 2013 men till stort sett samma eller till stundtals lägre bemanning på grund av de vakanser som funnits under året. Målet anses därför vara uppnått. Landstingets resurscentrums mål är att den löpande lönekostnaden per kundfaktura, lönebesked och sjukresa ska vara samma eller lägre än föregående år. Den löpande lönekostnaden per kundfaktura, lönebesked och sjukresa är lägre än föregående år och den löpande lönekostnaden för utlämnad journal är samma som föregående år. Målet är alltså uppnått. Varuförsörjningens mål är att kostnaden för logistik i förhållande till total produktion ska vara lägre eller samma som föregående år. En kostnadsreducering har skett med 4 procent på de upphandlingar som genomförts under året. Landstinget har under året avsatt ytterligare 100 miljoner kronor för framtida pensioner. Dessutom har omfattande förändringar gjorts av pensionsportföljen i enlighet med den nya placeringspolicyn som togs av Landstingsfullmäktige i februari 2014. Investeringar i fastigheter ska självfinansieras till minst 50 procent ➤ Landstingets resurscentrum har sedan tidigare uppnått målet och inom Varuförsörjningen redovisas minst 95 procent av intäkterna och kostnaderna där de genereras. Ingen lånefinansiering har skett under 2014. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 23 Bilaga § 62 a Produktion STRATEGISKT MÅL Landstingets verksamheter är konkurrenskraftiga. Landstingets verksamheter är effektiva. Landstingets verksamheter är av god kvalitet. Framgångsfaktorer för att nå målet är ›› helhetssyn på flöden och samverkan för att: – standardiserade processer – jämna ut flöden ››kvalitetsutvecklingsarbete. Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade Verktyg för produktionsstyrning vidareutvecklas Alla förvaltningar uppger att de arbetet med utveckling av produktionsplanering och produktionsstyrning under 2014. Exempelvis har Primärvården etablerat ett verktyg för stärkt produktionsstyrning i vilket produktions-, kapacitetsoch resursplanering av verksamheten sker. Även lasarettet i Enköping och Folktandvården arbetar aktivt med produktionsplanering. Hälsa och habilitering har under året bildat en produktionsplaneringsgrupp som ett led i arbetet för att utveckla produktionsstyrningen. Produktionsverktyget ProVer används av flera enheter inom Akademiska sjukhuset för framförallt mottagning och öppenvård. För att underlätta produktionsstyrning finns sedan 2013 ett operationsråd etablerat på Akademiska sjukhuset och under 2014 etable- 24 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 KVALITETSUTVECKLING Mål från styrkortet Alla förvaltningar har infört ledningssystemet för kvalitet ➤ Arbetet med att standardisera huvudprocesserna har under 2014 pågått i olika omfattning hos förvaltningarna. Flera av förvaltningarna rapporterar att de har identifierat och beskrivit sina huvudprocesser. Akademiska sjukhuset, Primärvården, Hälsa och habilitering samt Landstingsservice redovisar att målet uppnås helt. Dock uppger några förvaltningar att målet endast uppnås delvis och några förvaltningar uppger att målet inte uppnås alls. Ledningssystemet för kvalitet i Landstinget är inte infört under 2014. Projektet är omstartat och pågående. Andelen resor med kollektivtrafiken ska öka jämfört med 2013 ➤ Mål från styrkortet rades även ett vårdplatsråd. Trots ett pågående arbete för vidareutveckling av produktionsstyrning finns fortfarande behov av fortsatt utveckling och tillämpning. Den samlade bedömningen är att målet delvis uppnås. Kollektivtrafikens marknadsandel beträffande resandet ökade från 21 procent till 26 procent 2014 jämfört med 2013. I och med detta uppnås målet helt. Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser ska användas i förvaltningarnas kvalitetsutvecklingsarbete ➤ STANDARDISERADE PROCESSER OCH JÄMNA FLÖDEN Öppna jämförelser är en viktig del av underlaget för landstingets fortsatta kvalitetsarbete. Det är viktigt att en landstingsövergripande analys görs utifrån varje års nya öppna jämförelser av hälso-och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och att dess utveckling följs. Samtliga tre förvaltningar som har detta som mål det vill säga Akademiska sjukhuset, lasarettet i Enköping samt Primärvården uppger att målet uppnås helt. Bilaga § 62 a Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram ska uppnås Koldioxidutsläpp ska minska med 35 procent i jämförelse med 2010 Folktandvården, Varuförsörjningen och Landstingsservice uppnår målet helt. Exempelvis har Landstingsservice under 2014 uppnått de miljömål som är inriktade mot en giftfri miljö såsom minskad mängd kemikalier i verksamheten. Däremot uppnås inte målet helt för Primärvården, Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. En orsak till att målet inte uppnås helt för dessa förvaltningar är på grund av att förskrivningen av ett målsatt läkemedel har ökat (sertralin). Flera förvaltningar uppger att målet uppnåtts helt för 2014. Detta som en effekt av att koldioxidutsläppen minskat vid tjänsteresor. Några förvaltningar klarar inte målet på grund av ökat koldioxidutsläpp i samband med flygresor. Kollektivtrafikförvaltningen uppnår inte målet på grund av att den totala kilometerproduktionen med buss inte nådde målet angående fossilfritt bränsle. Den samlade bedömningen är att målet delvis uppnås. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 25 Bilaga § 62 a Förnyelse STRATEGISKA MÅL Landstinget är innovativt och ligger steget före. Landstinget driver utvecklingen framåt genom samverkan med dem som bäst uppfyller förväntningar och krav inom landstingets kompetensområden. Framgångsfaktorer för att nå målen är ›› forskning och utveckling stärks inom strategiska områden ›› kunskapsstyrning tillämpas ›› strukturerat samarbete med ledande aktörer – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. STÄRKT FORSKNING OCH UTVECKLING INOM STRATEGISKA OMRÅDEN Mål från styrkortet uppsatta mål. Kollektivtrafikförvaltningen har fokuserat på program för all kollektivtrafik i Uppsala kommun och den storregionala tågtrafiken. Inom Hälsa och habilitering har Center för kommunikation, kognition och teknik invigts. Forskningsstrategin införs i alla berörda förvaltningar Forskningsstrategin är känd och implementering har inletts vid Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering samt Folktandvården. Lasarettet i Enköping har, tillsammans med landstingets FoU-direktör, inlett ett arbete med hur forskningsstrategin kan genomföras vid lasarettet, medan Primärvården anser att ansvaret för implementering av forskningsfrågor i primärvården är överlämnad till Hälsa och habilitering, som har påbörjat ett arbete med att ta fram en handlingsplan utifrån landstingets forskningsstrategi. Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden De allra flesta förvaltningar arbetar med att stärka sin forskning eller utveckling inom prioriterade strategiska områden. Det gäller till exempel Akademiska sjukhuset som avsatt särskild kompetens för forskning inom diabetes- och allergiområdena och inrättat ett kansli som ska ge stöd till kliniska forskare. Lasarettet i Enköping har särskilt satsat på systematisk verksamhetsutveckling och patientsäkerhet medan Primärvården som inrättat en ny utvecklingsenhet och satsat på att förbättra patientbemötande. Landstingets resurscentrum arbetar med benchmarking med andra landsting för att utveckla verksamheten men har inte uppnått 26 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 KUNSKAPSSTYRNING TILLÄMPAS Mål från styrkortet Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Merparten av förvaltningarna arbetar utifrån en modell för ordnat införande. Hälsa och habilitering har utvecklat en lokal rutin för beslutsprocessen med stöd av Mini-HTA. Metoden är känd på sjukhusen men har ännu inte kommit till användning i avvaktan på fortsatt utvecklingsarbete. Primärvården arbetar utifrån en modell för ordnat införande i samband med bland annat vårdprogramarbete och Folktandvården använder en kvalitetschecklista som stöd vid förändringar av behandlingsmetoder och Socialstyrelsens nationella riktlinjer är grunden för val av behandlingsmetoder. Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen (planering och uppföljning) Några förvaltningar anger att de ökat sina kunskaper om hälsoekonomiska analyser och Primärvården har till exempel Bilaga § 62 a knutit till sig kompetens inom hälsoekonomi och avser att belysa processerna för KOL och diabetes utifrån ett hälsoekonomiskt perspektiv. Lasarettet i Enköping har ökat kunskapen om hur man använder hälsoekonomiska analyser i styrprocessen. Varken Akademiska sjukhuset eller Hälsa och habilitering har genomfört några aktiviteter inom området. SAMARBETE MED LEDANDE AKTÖRER Mål från styrkortet Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer De flesta förvaltningar har utvecklat ett bra samarbete med utvalda aktörer och samarbetspartner. Hälsa och habilitering har utifrån sin nya roll fokuserat på att förstärka sam- arbetet inom närvården och med olika primärvårdsutförare och samverkar strukturerat bland annat genom Centrum för funktionshinder. Akademiska sjukhuset har inriktat arbetet på att förbättra samarbetet med Uppsala universitet och då även fakulteten för teknik och naturvetenskap. Lasarettet i Enköping har väl utvecklat samarbete med Enköpings och Håbo kommuner, liksom med olika lokala vårdgivare och har påbörjat ett samarbete med Regionsjukhuset i Linköping kring avancerad hemsjukvård. Primärvården har inlett ett nationellt samarbete i Svensk primärvårdsförening. Kultur och bildning har tagit fram en rutin hur strategiska samarbeten ska rapporteras, följas upp och utvärderas och arbetar med att kartlägga strategiska samarbeten. Varuförsörjningsnämnden har utvecklat samarbetet med de största leverantörerna och flera kommuner i de samverkande länen medan Kollektivtrafikförvaltningen rapporterar ett strukturerat samarbete med SL om gemensamma biljetter. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 27 Bilaga § 62 a Medarbetare STRATEGISKA MÅL Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Framgångsfaktorer för att nå målen är ›› frätt kompetens ›› engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete ›› tydliga och kommunikativa chefer. RÄTT KOMPETENS Arbetet med den strategiska personal- och kompetensförsörjningen är en av de viktigare frågorna för landstinget. En första kompetensförsörjningsplan för landstinget utifrån nuläget antogs 2014. Flera landstingsövergripande aktiviteter har inletts, bland annat att underlätta för personer med utländsk läkarutbildning att arbeta vid landstinget samt att skapa former för en yrkesintroduktion för nyutexaminerade sjuksköterskor. Samarbetet med universitet, högskolor och gymnasieskolor har fortsatt utvecklats. En del av kompetensförsörjningen är lönebildningsfrågor där arbetet dels har fokuserat på hur löneprocessen kan förbättras för att på ett bättre sätt stödja den lokala lönebildningen dels hur fördelningen av det ekonomiska utrymmet ska ske för att på bästa sätt stödja att verksamhetens mål uppnås. Samråd och samsyn mellan förvaltningarna inom landstinget har stärkts i arbetet. Landstinget har ett samarbete med Samhall för att möjliggöra arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning. Flertalet förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket, medan några uppger att de inte når måluppfyllelse utifrån de egna satta målen. Inom ramen för arbetet med landstingets arbetsgivarvarumärke har marknadsföringen haft fokus på ungdomar i åldern 15-19 år. Sedan tidigare finns den landstingsgemensamma karriärwebben som syftar till att åskådliggöra hur det är att arbeta inom landstinget och den bredd av yrken och utvecklingsmöjligheter som finns. Under hösten har landstingets samtliga tjänster publicerats på Linkedin. Som exempel bland många aktiviteter har Akademiska sjukhuset genomfört medarbetardagar och storytelling filmer, Hälsa och Habilitering har tagit fram yrkesporträtt för två bristyrken för presentation på nätet, Lasarettet i Enköping har etablerat samarbete med Linkedin, Folktandvården arbetar med marknadsföring på mässor och i skolor. Mål från styrkortet ENGAGERADE MEDARBETARE Alla förvaltningars kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning För att landstinget som arbetsgivare ska nå goda resultat är det av stor betydelse att våra medarbetare trivs, är engagerade och aktivt bidrar till verksamhetens kvalitet och utveckling. Medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa är viktiga förutsättningar för att uppnå detta. Under året genomfördes en medarbetarenkät med en svarsfrekvens på 75 procent. Av dessa svarade 72 procent att de ser fram emot att gå till jobbet och 71 procent att de är stolta över att jobba på sin Vid flertalet förvaltningar omfattar kompetensförsörjningsplanen chefsförsörjning med till exempel successionsplanering, utvecklingsplaner och förbättrad introduktion för chefer. Vid de återstående förvaltningarna kommer målet att fullföljas under våren 2015. 28 Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Bilaga § 62 a Mål från styrkortet Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat ➤ För landstinget som helhet blev EMI 4,06 på en femgradig skala, jämfört med 4,08 år 2012. För att säkerställa att arbetet med handlingsplanerna ger resultat kommer EMI (9 frågor) att mätas under hösten 2015. För flera förvaltningar har EMI ökat i årets medarbetarundersökning jämfört med den från 2012. 75 procent av medarbetarna har individuella styrkort Flertalet förvaltningar har uppnått målet och för vissa med en högre andel än 75 procent. Sjukfrånvaron är högst 4,4 procent ➤ Sjukfrånvaron för 2014 uppgick till 4,9 procent. Arbetet kommer att fortsätta med förebyggande och rehabiliterande insatser. TYDLIGA OCH KOMMUNIKATIVA LEDARE Ett väl fungerande ledarskap är en viktig förutsättning för att verksamheten ska kunna utvecklas mot uppställda mål. Landstingets koncerngemensamma satsning på att förstärka ledarskapet har fortsatt med införande av ett nytt koncept för mentorskap. Ledarutvecklingsprogrammen för chefer på strategisk- och operativ nivå samt för morgondagens ledare har fullföljts under året. Mål från styrkortet Upplevelsen av delaktighet har ökat ➤ arbetsplats. Utifrån resultatet av medarbetarenkäten har handlingsplaner arbetats fram under året. Under året antogs en ny policy kring diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling. I medarbetarundersökningen blev utfallet 3,6 för landstinget jämfört med 3,5 i 2012 års undersökning. För flertalet förvaltningar har utfallet för delaktighet ökat. Hälsa och Habilitering har på grund av omorganisation svårt att göra jämförelser tillbaka i tiden. Minst 90 procent av kraven i VerkSam avseende arbetsmiljö är uppfyllda Flertalet förval tningar har uppnått målet. Vid de återstående förvaltningarna fortsätter arbetet med att bland annat informera om målen och själva processen för arbetet. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 29 Bilaga § 62 a Ekonomisk uppföljning Årsresultat, mnkr Utfall 2014 Utfall 2013 Verksamhetens intäkter 6 107 4 438 4 514 Verksamhetens kostnad –13 115 12 419 –12 813 –389 –413 –480 –7 397 –8 394 –8 779 Skatteintäkter 7 607 7 374 7 599 Generella statsbidrag 1 287 1 309 1 310 Finansiella intäkter 190 44 0 Finansiella kostnader –82 –580 –62 1 605 –247 68 –1 632 –3 0 –7 0 0 0 452 0 –34 202 68 Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Årets resultat Avgår realisationsvinster Avgår återföring orealiserad förlust värdepapper Justering diskonteringsränta Årets resultat enligt balanskrav Budget 2014 Tabell 2. Landstingets resultat 2014 Den 1 mars 2014 förvärvade Uppsala kommun Ulleråker av landstinget vilket generade en reavinst på 1 632 miljoner kronor. Landstinget redovisar därför ett positivt resultat på 1 605 miljoner kronor. Om man bortser från främst försäljningen av Ulleråker är resultatet enligt balanskravet1 minus 34 miljoner kronor. Resultatet ska jämföras med den av landstingsfullmäktige beslutade budgeten på plus 68 miljoner kronor. Det försämrade resultatet jämfört med budget kan till stor del förklaras av Akademiska sjukhusets underskott. Balanskravsresultatet för 2013 var 202 miljoner kronor. Jämförelse mellan åren Om reavinsten för försäljningarna av Ulleråker och Bäggeby på 1 632 miljoner kronor exkluderas så har verksamhetens intäkter ökat med en knapp procent jämfört med 2013. Intäkterna för Riks- och regionvården har ökat med 6,2 procent mellan åren. Av den totala ökningen beror cirka 3,3 procent på volym och resterande på en uppräkning av avtalen. De verksamhetsområden som ökar mest jämfört med föregående år är kirurgi, thorax, neurokirurgi, handkirurgi, öron- näsa och halssjukdomar samt barnkirurgi. Trafikintäkterna är oförändrade jämfört med föregående år. Anledningen till detta är främst den nya prisstrukturen som driftsattes den första april 2014. Om reavinster från försäljningar exkluderas avviker övriga intäkter negativt jämfört med 2013. Anledningen till detta beror på att återbetalningen från AFA-försäkring på 129 miljoner kronor ingick i övriga intäkter 2013. 1 2014 exklusive vinst för försäljning av Ulleråker och Bäggeby på 1 632 mnkr och en återföring av orealiserad förlust i värdepapper 7 mnkr. 2013 exklusive reavinst fastigheter 1 mnkr och sänkt diskonteringsränta pensioner 452 mnkr 30 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Verksamhetens kostnader har ökat med 696 miljoner kronor eller 5,6 procent. Största anledningen till förändringen beror på ökade personalkostnader, 386 miljoner kronor eller 6,2 procent. Dessa kan delvis förklaras av årlig lönerevision men ökningen beror till stor del även på en särskild lönesatsning som gjorts på sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset. Ökningen beror även på att antal årsarbetare har ökat främst på sjukhuset som ett led i rekrytering av fler sjuksköterskor. Kostnaden för läkemedel har ökat med 108 miljoner kronor eller 10,4 procent. Främst beror detta på fortsatt ökade kostnader för TNF-alfahämmare. Andra områden där ökningar sker är inom onkologi och kirurgi. Nya läkemedel för behandling av Hepatit-C är även en stor bidragande orsak till ökningen av läkemedelskostnaden. Kostnader för medicinskt material har ökat med 6,5 procent mellan åren. Framförallt är det ett ökat antal laparoskopiska ingrepp, operationer med robot och allt fler dyra implantat som driver kostnaderna för medicinskt material. Denna utveckling är gynnsam för patienten, ger kortare vårdtider men genererar ökade kostnader för medicinskt material. Köpt vård har ökat med 5,6 procent mellan åren. Det är främst köpt primärvård, upphandlade avtal och vårdval som har ökat. Jämfört med föregående år har trafikkostnaderna ökat med 61 miljoner kronor, 4,5 procent. Ökningen beror på avtalade indexuppräkningar, incitament inom regiontrafiken, ökad produktionskostnad i stadstrafiken och totalt ökad produktion. Den finansiella nettokostnaden har förbättrats med 192 miljoner kronor mellan åren om diskonteringsränta på 452 miljoner kronor exkluderas i utfallet för 2013. Förbättringen beror på att en omstrukturering av landstingets pensionsportfölj gjorts 2014, vilket innebär att vinster från gamla placeringar realiserats. Bilaga § 62 a Jämförelse mot budget Verksamhetens intäkter är 35 procent högre än budgeterat, vilket beror på årets reavinster på 1 632 miljoner kronor. Om dessa exkluderas är intäkterna 1 procent lägre än budgeterat. Detta beror främst på lägre riks- och regionintäkter och lägre trafikintäkter. Samtidigt har övriga intäkter ökat jämfört med budget. Riks- och regionintäkterna är 36 miljoner kronor lägre än budgeterat, vilket motsvarar minus 1,7 procent. Anledningen till att riks- och regionintäkterna avviker negativt mot budget beror på två orsaker. Den ena är att såld vård till sjukhusets regionlandsting har ökat. Då avtalen med regionlandstingen bygger på en rabattrappa vid höga volymer köpt vård så har detta gett köparna höga rabatter. Samtidigt har mindre vård kunnat säljas till landsting/regioner utanför regionavtalet. Trafikintäkterna är 50 miljoner kronor lägre än budgeterat, minus 6,9 procent. Bortfallet i biljettintäkterna beror på den nya prisstrukturen. Bortsett från reavinster så har de övriga intäkterna ökat med 68 miljoner kronor jämfört med budget. I procent motsvarar det 5,1 procent. Den positiva avvikelsen beror främst på obudgeterade statsbidrag för utveckling av vårdvalssystem och för rehabiliteringsgarantin. Resterande avvikelse beror huvudsakligen på en kompensation för pensionsförpliktelser som landstinget har tagit över från staten samt högre ersättning för genomförd trafik i angränsande län. Verksamhetens kostnader avviker med minus 302 miljoner kronor mot budget. Personalkostnaderna avviker med minus 111 miljoner kronor, vilket främst beror på högre pensionskostnader än budgeterat. Resterande avvikelse förklaras av Akademiska sjukhusets budgetunderskott på 190 miljoner kronor som inte finns med i den budget som landstingsfullmäktige har beslutat. Övriga poster som har större avvikelse mot budget är medicinsk service och lokaloch fastighetskostnader. Finansnettot avviker positivt med 164 miljoner kronor. Förbättringen beror huvudsakligen på omstruktureringen av landstingets pensionsportfölj. Balanskravsutredning Landstinget har tidigare år visat positiva resultat enligt balanskravet. Årets resultat uppgår enligt resultaträkningen till 1 605 miljoner kronor och det egna kapital till 3 956 miljoner kronor. I årets resultat ingår reavinsten vid försäljning av Ulleråker om 1 632 miljoner kronor. Eftersom justering görs i balanskravsutredningen för realisationsvinster uppgår årets balanskravsresultat till minus 34 miljoner kronor. Det negativa balanskravsresultatet ska återställas inom tre år. Verksamhetens nettokostnad och finansiering Nettokostnadsutvecklingen 2014 är 5,5 procent2. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen var 3,1 procent. Den största anledningen till avvikelsen mot budget är underskottet på Akademiska sjukhuset. För 2013 var nettokostnadsutvecklingen 5,6 procent3. Utvecklingen av skatter och statsbidrag är 2,4 procent. Den låga utvecklingen beror främst på att de generella statsbidragen är lägre än budgeterat. Detta beror främst på att sjukskrivningsmiljarden har omklassificerats under året till ett specialdestinerat statsbidrag och denna intäkt hamnar istället under övriga intäkter. Det är avgörande för en långsiktig ekonomi i balans att verksamhetens nettokostnader över tid inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. Landstinget genomför och planerar att genomföra stora fastighetsinvesteringar. Samtidigt förespås konjunkturen vända uppåt de närmaste åren vilket innebär en ökad inflation. Detta leder i sin tur till att landstingets pensionsskuld ökar och därmed även de 2 Exklusive jmfstörande poster: reavinster 1 632 mnkr, utrangering fastigheter 47 mnkr. 3 Exklusive jmfstörande poster: intäkter för AFA-försäkring 129 mnkr, reavinster 3 mnkr, utrangering fastigheter 29 mnkr och intäkt sjukskivningsmiljarden 30 mnkr (omklassificerades 2013 från generellt statsbidrag till specialdestinerat statsbidrag) Procent Årets balanskravsresultat beräknas enligt reglerna i kommunallagen, genom att det redovisade resultatet justeras med eventuella realisationsvinster eller förluster. Därtill kan justering göras om synnerliga skäl föreligger. 8 7 6 5 4 Årets resultat enligt resultaträkningen avgår samtliga realisationsvinster Årets resultat efter balanskravsjusteringar –247 –3 –250 Synnerliga skäl, sänkt diskonteringsränta (RIPS) 452 Årets balanskravsresultat 202 balanskravsunderskott från tidigare år SUMMA Balanskravsresultat att reglera/återställa Tabell 3. Balanskravsutredning 0 202 0 3 2 1 0 2010 2011 2012 Utveckling skatter och statsbidrag Utveckling nettokostnad 2013 2014 Diagram 4: Utveckling av nettokostnad, skatter och bidrag exklusive jämförelsestörande poster Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 31 Bilaga § 62 a årliga pensionskostnaderna. Om bara ökade kostnader på grund av fastighetsinvesteringar och pensioner tas hänsyn till så kommer nettokostnadsutvecklingen att vara hög i landstinget de kommande åren. Dessutom finns det inom landstingets kärnverksamheter även stora behov för att möta länsinvånarnas behov. Om åtminstone vissa av dessa behov ska kunna mötas så kräver även detta ökade ekonomiska resurser. För att landstinget ska kunna ha en hållbar ekonomi i framtiden krävs prioriteringar och effektiviseringar. Skatteintäkter Utfallet för skatteintäkterna uppgår till 7 607 miljoner kronor. Föregående års utfall var 7 374 miljoner kronor. Ökningen motsvarar 3,2 procent. Jämfört mot budget är utfallet en förbättring med 8 miljoner kronor. Statsbidrag Utjämningsbidrag Utfallet för utjämningsbidraget är 561 miljoner kronor vilket ska jämföras med 587 miljoner kronor föregående år. Det är en minskning med 26 miljoner kronor jämfört med utfallet föregående år. Anledningen till att landstingets utjämningsbidrag minskar beror på att det inför 2014 gjordes förändringar i utjämningssystemet. Jämfört med budget är det dock en positiv avvikelse mot budget på 21 miljoner kronor. Läkemedelsförmånen Utfallet för läkemedelsförmånen är 726 miljoner kronor vilket kan jämföras med 722 miljoner kronor föregående år. Utfallet 2014 innebär en negativ avvikelse mot budget på 24 miljoner kronor. Att läkemedelsförmånen avviker negativt mot föregående år och även mot budget 2014 beror på att utfallet för läkemedelskostnaderna i landet är lägre än förväntat. Eftersom det inte finns något avtal mellan staten och SKL så utbetalas läkemedelsförmånen löpande motsvarande genomsnittskostnaden i landet. Sjukskrivningsmiljarden Landstinget i Uppsala län klarade sjukskrivningsmiljardens alla prestationsvillkorade krav vilket gav landstinget närmare 18 miljoner kronor. För den rörliga delen, som bygger på förändringen i sjukfrånvaro, fick landstinget såsom flertalet andra landsting ingen utdelning. Den budgeterade intäkten för sjukskrivningsmiljarden var 20 miljoner kronor. Föregående år fick landstinget närmare 44 miljoner kronor, av dessa utgjorde 22 miljoner kronor den rörliga delen och 7 miljoner kronor fördjupande medicinska utredningar, som inte längre är en del av sjukskrivningsmiljarden. Kömiljarden Landstinget i Uppsala län uppnådde under året målet för behandlingar vid två tillfällen vilket uppskattningsvis kommer att ge landstinget cirka 2 miljoner kronor. Den budgeterade intäkten var 35 miljoner kronor, vilken är den intäkt som Landstinget i Uppsala län kunde ha fått om alla mål uppnåtts. Föregående år fick landstinget 2,9 miljoner kronor. 32 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Förbättrad patientsäkerhet Landstinget i Uppsala län klarade grundkraven och alla krav förutom ett vilket gav landstinget 19,4 miljoner kronor. Den budgeterade intäkten var 13,5 miljoner kronor. Föregående år fick landstinget 21,1 miljoner kronor. Rehabiliteringsgarantin Landstingen rapporterar genomförda behandlingar/rehabiliteringsinsatser fyra gånger per år. Redovisning och utbetalning för kvartal 1-3 har skett och gav landstinget 13,5 miljoner kronor. Fjärde kvartalet är ännu inte utbetalt, men intäkten har i bokslutet uppskattats till 7,8 miljoner kronor. Föregående år fick landstinget 26,7 miljoner kronor. Rehabiliteringsgarantin hanteras av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, som även har en kostnad för ersättning till vårdgivarna för de genomförda behandlingarna/insatserna. PRIO (nationella psykiatrisatsningen) Landstinget i Uppsala län klarade samtliga grundkrav och prestationsmål vilket resulterade i att landstinget fick 16,4 miljoner kronor. Föregående år fick landstinget 16,9 miljoner kronor. Satsningen hanteras inom Landstingets ledningskontor som ett projekt. Under 2014 har hela intäkten för 2013 års prestationer använts till satsningar på psykiatrin. Intäkterna för årets prestationer kommer att balanseras över till nästkommande år och användas för insatser under 2015. Äldresatsning Landstinget i Uppsala län klarade grundkraven för satsningen, men inte samtliga prestationsbaserade mål. Utdelningen för 2014 års prestationer blev 12 miljoner kronor. Föregående år fick landstinget 7,5 miljoner kronor. Satsningen hanteras inom Landstingets ledningskontor som ett projekt. Under 2014 har medel för 2013 års prestationer använts till satsningar för äldre. Intäkterna för årets prestationer kommer att balanseras över till nästkommande år och användas för insatser under 2015. Riks- och regionvårdsintäkter Landstinget i Uppsala län säljer vård till andra landsting och länder. I år uppgår intäkterna för riks- och regionvård till 2 015 miljoner kronor. Intäkterna har ökat jämfört med föregående år då intäkterna uppgick till 1 897 miljoner kronor. Ökningen motsvarar 6,2 procent. Prisuppräkningen mellan åren var på 2,9 procent. Ökningen exklusive prisuppräkningen är därmed på 3,3 procent. Vid Akademiska sjukhuset, som står för huvuddelen av intäkterna, är intäkterna för riks- och regionvård 1 967 miljoner kronor. Ökningen är även där på 6,2 procent jämfört med föregående år. Akademiska sjukhuset har dock budgeterat för en ännu större ökning på totalt 8,3 procent. Sjukhusets avvikelse mot budget är negativ med 39 miljoner kronor. Avvikelsen kan framför allt förklaras av ökade rabatter och kapacitetsbrist på specialistsjuksköterskor. Orsaken till att rabatten har ökat är en ökad volym såld vård till främst sjukhusets regionlandsting. Kapacitetsbristen på specialistsjuksköterskor har lett till stängda vårdplatser utöver plan vilket har inneburit svårigheter att öka den elektiva vården i den omfattning som Bilaga § 62 a varit nödvändig för att klara intäktskravet för riks- och regionintäkter på årsbasis. Under hösten har utvecklingen av riks- och regionintäkterna följt en positiv trend och flera av de divisioner som under större delen av året redovisat negativa avvikelser mot budget visar i bokslutet en positiv utveckling även om budgetkravet inte nås. Den genomsnittliga DRG-vikten per riks- och regionpatient har ökat medan medelvårdtid och antal vårdtillfällen minskat jämfört med föregående år. Detta tyder på en ökad vårdtyngd per patient vilket avspeglar sig på intäkterna. Det genomsnittliga antalet producerade operationsminutrar per operation har också ökat, vilket ytterligare stödjer resonemanget om en genomsnittligt ökad vårdtyngd per patient under året. Personalkostnader inklusive inhyrd personal Landstinget had e vid årets slut 2014 cirka 11 200 anställda och de största yrkeskategorierna är hälso- och sjukvårdspersonal. Personalkostnaderna vid landstinget uppgick till 6 655 miljoner kronor 2014. Det är 51 procent av verksamhetens kostnader. Av personalkostnaderna utgör löner inklusive sociala avgifter 5 664 miljoner kronor. Utfallet för det sistnämnda ökade med 331 miljoner kronor mellan 2013 och 2014. Det motsvarar en ökning med drygt 6 procent. Timlönekostnadens förändring på drygt 3 procent och ökningen av årsarbetare med 3 procent ger en uppskattning av effekten på lönekostnadernas utveckling av löneöversyn, förändringar i personalstrukturen samt volymförändring. Landstingets genomsnittliga timlönekostnad ökade med 3,3 procent under 2014 jämfört med 2013. Timlönekostnaden påverkas av nivån på löneavtalen, förändringar i personalstrukturen och eventuell löneglidning. Ökningen 2014 förklaras till större delen av årets löneöversyn, men till viss del även av den särskilda struktursatsningen på grundutbildade sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset samt ökade kostnader för övertid och jour och beredskap. Förändringen mellan två år i antal årsarbetare kan i viss mån spegla förändringar i personalstrukturen. Bland större förändringar kan nämnas en ökning av antalet årsarbetare inom yrkesgrupperna handläggare, undersköterskor, sjuksköterskor, specialistläkare och specialistutbildade sjuksköterskor, medan läkare under specialisttjänstgöring och barnmorskor har minskat. Se vidare bilagan Nyckeltal inom personalområdet. Antalet årsarbetare i landstinget har ökat vid en jämförelse mellan 2013 och 2014. Det genomsnittliga antalet årsarbetare 2014 är 8 322 och det är en ökning med 242 årsarbetare eller 3 procent. Flera förvaltningar har ökat antalet årsarbetare där det för några förvaltningar kan förklaras med landstingsinterna organisatoriska förändringar. Vid Akademiska sjukhuset har antalet årsarbetare ökat med 197 där grundutbildade sjuksköterskor, undersköterskor, specialistutbildade sjuksköterskor och läkare står för större delen av ökningen. Landstingets utveckling av lönekostnaderna under åren förklaras i diagrammet nedan av förändringen i timlönekostnaden och förändringen i antal årsarbetare. Organisatoriska förändringar har skett under perioden 2009–2014. Privatiseringar av verksamhet har bidragit till en minskning av antalet årsarbetare och en förändrad personalstruktur. Det sistnämnda bidrog till en större förändring av timlönekostnaden 2009. Det året privatiserades tre vårdcentraler, mammografiverksamheten och sjukvårdsupplysningen samt att en egen kostnämnd bildades. År 2012 tillkom Kollektivtrafikförvaltningen vilket innebar en ökning av antalet årsarbetare. Landstingets kostnader för inhyrd personal är 84 miljoner kronor. Kostnaderna 2013 var 67 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrda läkare har ökat med en miljon kronor och uppgår till drygt 61 miljoner kronor. Inhyrd personal utöver läkare har ökat med nästan 16 miljoner kronor mellan åren och uppgår till drygt 22 miljoner kronor. Bristen på specialistläkare inom psykiatrin och specialister inom allmänmedicin har varit fortsatt stor. Sjuksköterskor har behövts hyras in dels till en tillfälligt öppnad vårdavdelning dels på grund av ökad rörlighet. Utfall 2014 Utfall 2013 Förändring 2013–2014 Dalarna 386 360 26 Gävleborg 386 362 24 Västmanland 265 258 7 Sörmland 246 228 18 Värmland 136 123 13 Örebro 109 117 –7 Stockholm 183 198 –14 Norra regionen 91 81 10 Åland 28 21 7 Övrigt 98 63 36 1 929 1 811 118 38 42 –4 1 967 1 853 115 Kund Summa Övrig högspecialiserad vård Uppsala Care TOTALT Tabell 4: Intäkter riks- och regionsjukvård Akademiska sjukhuset inklusive Uppsala Care, miljoner kronor Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 33 Bilaga § 62 a Kostnaderna för läkemedel inom slutenvården uppgick till 358 miljoner kronor, vilket är en ökning på 3,1 procent jämfört med 2013 (kostnaden är inte helt jämförbar med föregående år eftersom nettopriser nu tillämpas i stället för rabatter som erhölls 2013). Kostnader för smittskyddsläkemedel tillkommer. Dessa direktfaktureras från apoteken. De nya läkemedlen vid hepatit-C försåldes under årets sista fyra månader för 38 milj. kr. Totalkostnaden för landstinget var cirka 1,1 miljarder kronor, en ökning med knappt 68 miljoner kronor (+6 procent). Procent 8 7 6 5 4 3 2 1 Investeringar 0 Årets investeringar 2014 är 1 377 miljoner kronor, varav 1 133 miljoner kronor är fastighetsinvesteringar. Vid årsbokslutet 2013 uppgick investeringarna till 921 miljoner kronor, varav 645 miljoner kronor var fastighetsinvesteringar. Landstingets totala investeringsbudget är 1 878 miljoner kronor. –1 –2 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Volym (årsarbetare) Timlönekostnad Diagram 5: Lönekostnadsutvecklingen vid landstinget, förändringen mellan åren 2009–2014 Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid ökade under 2014 till 4,9 procent. Målet för den totala sjukfrånvaron om en sjukfrånvaro på 4,4 procent uppnåddes inte. Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer i förhållande till total sjukfrånvarotid ligger på 55 procent för 2014, vilket är detsamma som 2013. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 64 miljoner kronor och det är 7 miljoner kronor högre än i fjol. Det motsvarar en ökning på 12 procent. Se vidare bilagan Nyckeltal inom personalområdet, Total sjukfrånvaro. Pensionskostnader inklusive finansiella poster Landstingets pensionskostnader inklusive löneskatt och de finansiella kostnaderna för pensioner uppgår 2014 till 953 miljoner kronor. Motsvarande kostnad föregående år var 1 381 miljoner kronor. Den stora minskningen av kostnaden mellan åren beror på att effekten av den sänkta diskonteringsräntan ingick 2013. Detta innebar en merkostnad på 452 miljoner kronor för föregående år. Om engångseffekten av diskonteringsräntan exkluderas så har pensionskostnaden ökat med 24 miljoner kronor mellan åren, vilket motsvarar en procentuell ökning på 2,6 procent. Fastighetsinvesteringar Utfallet på 1 133 miljoner kronor ska jämföras med en budget för fastighetsinvesteringar på 1 361 miljoner kronor. Förklaringen till avvikelsen beror till största delen på en senareläggning av ombyggnation av B11 vårdavdelningar, nybyggnation av teknikhuset B11T och nybyggnation av J-huset. Även ombyggnation av regionbussdepå Fyrislund, Rudbeck 3, ombyggnation av A1, nytt parkeringsdäck samt Akuten i Enköping bidrar till avvikelsen. Med tanke på de höga investeringsvolymer som landstinget har haft och kommer att ha framöver så blir det mycket viktigt med en noggrann likviditetsplanering. En grund för att kunna göra en god likviditetsplanering är att utfallet ligger i nivå med de budgeterade fastighetsinvesteringsvolymerna. Historiskt sett har kvaliteten i budgeten varit för låg och resultatet har blivit ett betydligt lägre utfall jämfört med budget. Ett arbete har därför skett de senaste åren för att öka kvaliteten i fastighetsinvesteringsbudgeten. Procent 100 80 60 40 Läkemedelskostnader Kostnader för läkemedel inom förmånen uppgick under 2014 till 764 miljoner kronor, vilket är en ökning med 8,2 procent jämfört med 2013. För Akademiska sjukhuset ökade kostnaderna med 8 procent jämfört med 2013. Lasarettet i Enköping minskade sina kostnader med 5,1 procent. Vårdcentralerna minskade sina kostnader med 10,2 procent. 34 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 20 0 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 6: Genomförandegrad fastighetsinvesteringar jämfört med budget Bilaga § 62 a I diagram 6 syns nu effekten av detta arbete. Detta arbete inleddes inför 2013 och för 2014 ser vi en markant skillnad. Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar Budgeten för Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är 517 miljoner kronor, vilket ska jämföras med utfallet på 244 miljoner kronor. Årsutfallet för utrustningsinvesteringarna 2013 var 275 miljoner kronor. Avvikelsen på 276 miljoner kronor mot budget beror främst på att Akademiska sjukhuset inte har investerat i den takt som det var tänkt. Akademiskas budgetavvikelse på 221 miljoner kronor beror på långa ledtider i upphandlingsprocessen samt att en del dyra objekt har skjutits fram till kommande år. Bland övriga förvaltningar är det främst Kollektivtrafik förvaltningen som har en större avvikelse mot budget. Kollektivtrafikförvaltningens avvikelse mot budget beror dels på senareläggning av investeringar avseende hållplatsutrustning och dels på att investeringen i en trafikdatabas inte genomförts då upphandlingen av denna har överklagats. Likvida medel Likviditet är ett mått på landstingets kortsiktiga betalningsförmåga. Landstingets likviditet uppgår till 3 624 miljoner kronor vid årets slut. Vid samma tidpunkt 2013 uppgick landstingets likvida medel till 2 440 miljoner kronor. Årets förändring av kassaflödet budgeterades till minus 620 miljoner kronor. Utfallet blev plus 1 184 miljoner kronor. Anledningen till att årets förändring blev så mycket bättre än budgeterat beror på försäljningen av Ulleråker, som inbringade 1 835 miljoner kronor till kassaflödet. Soliditet Soliditet är ett nyckeltal som anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade av eget kapital, ju högre soliditet Mnkr 4000 3500 3000 2500 2000 1500 desto bättre. Soliditeten för landstinget bör långsiktigt uppvisa sådan styrka att den är positiv även när pensioner och löneskatt intjänade före 1998 (ansvarsförbindelse) inkluderas. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen är i bokslutet 34 procent. årsbokslutet 2013 var soliditeten 24 procent. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen är i bokslutet minus 14 procent. Vid föregående årsbokslut var soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen minus 35 procent. Anledningen till att soliditeten har förbättrats beror på försäljningen av Ulleråker. Pensionsskuld Pensionerna redovisas enligt en så kallad blandmodell. Den innebär att pensionsförpliktelser (arbetsgivarens åtaganden att betala pensionsersättning till en anställd) som intjänats från och med 1998 redovisas som pensionsskuld i balansräkningen. Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensionsförpliktelser intjänade före 1998 inte redovisas i balansräkningen. Dessa redovisas istället som ansvarsförbindelse (åtagande att fullgöra pensionsförpliktelsen). Det totala pensionsåtagandet, det vill säga pensionsskulden inklusive ansvarsförbindelsen, uppgår vid årsskiftet till 9 722 miljoner kronor. Pensionsåtagandet har ökat med 1,5 procent jämfört med 2013. Av det totala pensionsåtagandet finns 42,5 procent upptaget i balansräkningen. Vid värderingen av pensionsmedelsportföljen tillämpas kollektiv värdering, eftersom syftet med att placera i olika instrument är att minska risken. Pensionsmedlens marknadsvärde var 31 december 1 347 miljoner kronor. Föregående år var siffran 1 072 miljoner kronor. Det bokförda värdet är 1 255 miljoner kronor, vilket ska jämföras med 948 miljoner kronor föregående år. Under året har en avsättning på 100 miljoner kronor gjorts och dessutom har omfattande förändringar gjorts av pensionsportföljen i enlighet med den nya placeringspolicyn som togs av Landstingsfullmäktige i februari 2014. Förvaltningen av pensionsmedelsportföljen har skett i enlighet med landstingets placeringspolicy. Det har skett regelbunden rapportering till landstingsstyrelsen av pensionsmedelsförvaltningen. I samband med utförda internkontrollmoment har det konstaterats att inga avvikelser har skett ifrån placeringspolicyn. Landstinget har i sin antagna pensionsplaceringspolicy inte angivit något avkastningskrav. Det primära målet är att kapitalet inte ska minska. Landstinget har ett lågt risktagande. Långa skulder 1000 500 2010 2011 2012 2013 2014 Likviditet Varav pensionssplaceringar Marknadsvärde pensionsplaceringar Diagram 7: Likviditetsutveckling och utveckling pensions placeringar Landstinget har långa skulder på totalt 448 miljoner kronor, vilket ska jämföras med 720 miljoner kronor föregående år. Den stora förändringen beror framförallt på att reversen till LÖF om 212 miljoner kronor kommer att återbetalas inom 12 månader och har därför omrubricerats till kortfristig skuld. År 2012 tog landstinget över huvudmannaskapet för kollektivtrafiken, i och med detta tog landstinget också Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 35 Bilaga § 62 a Mnkr 2014 Avsättningar för pensioner 2013 Pensioner 3 326 Särskild löneskatt 3 033 807 736 4 133 3 769 Pensionsskuld (intjänad före 1998) 4 498 4 675 Särskild löneskatt 1 091 1 134 Summa 5 589 5 809 Summa Ansvarsförbindelse (inom linjen) Finansiella placeringar Bokfört värde 1 255 934 Marknadsvärde 1 347 1 058 92 124 8 375 8 506 Orealiserade vinster Relation placeringar/skuld Återlånade medel4 Skuldtäcknings grad5, bokfört värde 12,9 % 9,8 % Skuldtäckningsgrad, marknadsvärde 13,9 % 11,0 % 16,3 % 7,0 % Obligationer 0% 9% Räntefonder 34 % 0% Aktiefonder 48 % 0% Hedgefonder 15 % 32 % Strukturerade produkter 0% 58 % Kassa inklusive valutasäkring 3% 1% Avkastning Avkastning, vägt värde6 Portföljsammansättning, bokförda värden Tabell 5: Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpiktelser, mnkr över ett lån från Upplands Lokaltrafik AB gällande byggnationen av en bussdepå. Lånet var räntesäkrat och för mer information se not 21a) i tilläggsupplysningarna. Den långa delen av lånet är på 397 miljoner kronor. Genomsnittlig ränta (exkluderat räntesäkringen) 2014 för detta lån är 1,59 procent och amorteras med 9 miljoner kronor årligen. Genomsnittlig ränta (inkluderat räntesäkringen) 2014 för detta lån är 3,25 procent. Styrelsers och nämnders ekonomiska resultat Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen redovisar ett överskott på plus 158 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Föregående år redovisade styrelsen ett överskott på plus 103 miljoner kronor. Överskottet beror på flera faktorer men främst på minskade kostnader för köpt vård och läkemedel. Den nya närvårdsavdelningen i Uppsala som skulle ha öppnat i januari öppnades först i augusti vilket även har bidragit till att kostnaderna har minskat. Belopp i mnkr 3 Återlånade medel är skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och marknadsvärdet på de förvaltade pensionsmedlen. 4 Skuldtäckningsgraden är placeringar som andel av skulden, där placeringarnas bokförda värde respektive marknadsvärde använts. 5 Avkastningen 2014 är exklusive årets avsättning på 100 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Hälsa och habilitering 8000 6000 2000 0 2011 2012 2013 Ansvarsförbindelse Pensionsavsättning Diagram 8: Totalt pensionsåtagande 36 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 2014 10 8 0 12 Landstingsservice 56 –10 5 2 –265 –211 Kollektivtrafiknämnden 5 41 Kulturnämnden 0 0 Varuförsörjningsnämnden Landstingets ledningskontor 1 –28 0 26 Centrala förtroendemannakostnader –3 0 Centrala avgifter –2 6 Regionala medel 3 3 –31 35 Finansverksamhet 1 738 –215 Landstingsstyrelsens verksamheter inklusive finansverksamhet 1 707 –180 Årets resultat 1 605 –247 Realisationsvinster 2010 –4 –216 –7 14 Landstingsstyrelsens verksamheter exklusive finansverksamhet 4000 103 –346 Folktandvården Produktionsstyrelsens förvaltningar 10000 Utfall 2013 158 0 Landstingets resurscentrum Mnkr Utfall 2014 –1 632 –3 Orealiserad förlust i värdepapper Sänkt diskonteringsränta –7 0 0 452 Årets resultat enligt balanskrav –34 202 Tabell 6: Resultat styrelser och nämnder, miljoner kronor Bilaga § 62 a Produktionsstyrelsen LANDSTINGETS RESURSCENTRUM Det samlade resultatet för produktionsstyrelsens förvaltningar är minus 265 miljoner kronor vilket kan jämföras med en budget på plus 2 miljoner kronor. Föregående år var det samlade resultatet minus 211 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum redovisar ett positivt resultat på plus 4,8 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Föregående år var resultatet plus 2,4 miljoner kronor. Det positiva resultatet kan förklaras av flera faktorer, men framförallt av att personalkostnaderna blivit lägre än vad som budgeterats. AKADEMISKA SJUKHUSET Akademiska sjukhuset redovisar ett negativt resultat på minus 346 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Föregående år var resultatet minus 216 miljoner kronor. Intäkterna avviker negativt mot budget vilket till största del beror på minskade riks- och regionsintäkter. Bemanningsproblem av vissa yrkeskategorier och färre öppna vårdplatser än planerat har påverkat den planerade produktionen negativt och därmed intäkterna. Även kostnaderna avviker negativt mot budget, främst kostnaderna för personal (inklusive inhyrd personal), medicinskt material och läkemedel. LASARETTET I ENKÖPING Lasarettet i Enköping redovisar ett negativt resultat på minus 3,8 miljoner kronor. Lasarettets budgeterade resultat var minus 7 miljoner kronor. Föregående år var resultatet minus 6,8 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget beror på att produktionen har varit högre än beräknat vilket har lett till att intäkterna ökat samtidigt som kostnaderna inte har ökat i samma omfattning. PRIMÄRVÅRDEN Primärvården redovisar ett överskott på plus 10,3 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Föregående år var resultatet plus 7,5 miljoner kronor. Årets positiva resultat kan till största del förklaras av ett positivt läkemedelsresultat. HÄLSA OCH HABILITERING Hälsa och habilitering redovisar ett nollresultat. Resultatet är i enlighet med budget och i nivå med föregående års resultat. FOLKTANDVÅRDEN Folktandvården redovisar ett positivt resultat på plus 13,5 miljoner kronor. Förvaltningens budgeterade resultat var plus 8,4 miljoner kronor. Resultatet föregående år var plus 12,3 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget kan till största del förklaras av att personalkostnaderna understiger budgeterade nivåer. LANDSTINGSSERVICE Landstingsservice redovisar ett positivt resultat på plus 56 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Föregående år var resultatet minus 10 miljoner kronor. Den främsta orsaken till det förbättrade resultatet är införande av ny komponentavskrivningsmodell. Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämnden redovisar ett överskott på plus 4,6 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Föregående år var resultatet plus 41 miljoner kronor. Under året har en ny pris- och biljettstruktur införts inom kollektivtrafiken vilket har resulterat i att intäkterna avviker negativt mot budget. För att motverka bortfallet i intäkterna har nämnden haft en återhållsam ambitionsnivå på planerade aktiviteter. Även trafik- och personalkostnaderna understiger budgeterade nivåer. Sammantaget har ovanstående bidragit till att nämndens resultat avviker positivt i jämförelse mot budget. Kulturnämnden Kulturnämnden redovisar ett negativt resultat på minus 0,1 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Föregående år var resultatet minus 0,3 miljoner kronor. Varuförsörjningsnämnden Varuförsörjningsnämnden redovisar ett överskott på plus 0,5 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Föregående år var resultatet plus 0,2 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget beror på att personalkostnaderna blev lägre än vad som var budgeterat. Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter inkluderar Landstingets ledningskontor, förtroendemannakostnader (inklusive patientnämndens kansli), centrala avgifter, regional verksamhet och finansverksamhet. Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter, bortsett från finansverksamhet, redovisar ett underskott på minus 31 miljoner kronor. Resultatet kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Föregående år var resultatet plus 35 miljoner kronor. Årets negativa resultat kan framförallt förklaras av kraftigt ökade kostnader för smittskyddsläkemedel. Finansverksamheten redovisar ett överskott på 1 738 miljoner kronor. Resultatet kan jämföras med en budget på plus 257 miljoner kronor. I det budgeterade resultatet ingår dock en post om 190 miljoner kronor som motsvarar Akademiska sjukhusets budgetunderskott 2014, om man bortser från den posten är budgeten plus 67 miljoner kronor. Största anledningen till avvikelsen mot budget är försäljningen av Ulleråker till Uppsala kommun. Om försäljningen av Ulleråker exkluderas så är årets resultat plus 99 miljoner kronor. Föregående års resultat var minus 215 miljoner kronor. I detta ingick två större jämförelsestörande poster; RIPSeffekten och återbetalningen från AFA. Om dessa exkluderas var 2013 års resultat plus 108 miljoner kronor. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 37 Bilaga § 62 a Produktionsuppföljning Hälso- och sjukvård är den dominerande verksamheten inom landstinget men landstingets ansvarsområde är brett med uppdrag inom flera områden såsom kollektivtrafik och kultur. Uppsala läns vårdproduktion är den totala vård som produceras inom landstinget. Vårdproduktionen sker i egen regi eller utförs av privata vårdgivare som finansieras av Landstinget. Patienterna kommer från Uppsala län, annat län eller annat land. Akademiska sjukhuset är den vårdinrättning i Sverige som har störst andel patienter från andra regioner. Uppsala läns vårdkonsumtion är den totala vård som länets befolkning får oavsett om den sker i vårt eget län eller utanför länsgränsen. Det finns gränsavtal med våra grannlän som ska underlätta för medborgarna att söka vård där det bäst passar mot bakgrund av arbete och fritid och inte bara mot bakgrund av bostadsort. Dessutom finns ett riksavtal som reglerar möjligheterna att i princip söka vård var som helst i landet om det finns en remiss från hemlandstinget. Den vård som länsinvånarna får i andra landsting faktureras efter det vårdande landstingets principer och kan inte följas upp i enhetliga produktionstermer. Denna vård uppgick för 2014 till 35 miljoner kronor för primärvård och 242 miljoner kronor för specialistvård. Landstinget har inget enhetligt mått på den egna totala vårdproduktionen. Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings produktion anges i diagnosrelaterade grupper (DRG). DRG utgår från olika diagnosers relativa resursåtgång på landets sjukhus och fungerar som ersättningssystem och som beskrivning av vilken typ av produktion som genomförs på sjukhusen. Förutom DRG används även antal besök för både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för att kvantifiera produktionen. Primärvårdens produktion mäts i antal besök vilka kan delas upp i olika kategorier, exempelvis läkarbesök eller besök hos sjukgymnast. Även Folktandvården liksom Hälsa och habilitering mäter sin produktion i antal besök. Antal besök är även ett produktionsmått som används av de privata utförarna. Produktion primärvård Vid utgången av 2014 fanns 41 vårdcentraler varav 20 stycken i offentlig regi och 21 stycken i privat regi. Det totala antalet besök inom vårdcentralsuppdraget har planat ut jämfört mot tidigare års kraftiga uppgång. Sjuksköterskebesöken fortsätter dock att öka inom såväl de privata som de offentliga vårdcentralerna. Den huvudsakliga förklaringen till volymökningen är ett ändrat arbetssätt med utvecklad drop-in verksamhet vilket har skapat en ökad tillgänglighet. Primärvård i privat regi Antal besök på Närakuten ökar kraftigt jämfört med 2013. En förklaring är att det skedde ett byte av vårdgivare för Närakuten under våren 2013 och produktionen var låg under våren 2013. Antal besök hos naprapater har ökat 38 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 kraftigt. En förklaring är att det 2013 etablerade sig en ny vårdgivare som inte funnits i länet tidigare och det tog tid innan verksamheten kom igång. Sjukgymnastiken ingår numer i vårdcentralsuppdraget som ett tilläggsåtagande vilket troligen är förklaringen till att besöken hos enskilda sjukgymnaster finansierade enligt nationella taxan minskat (-13 procent). Allt sedan vårdval infördes inom psykoterapi har antalet anslutna terapeuter och antalet besök ökat kraftigt (+ 14 procent). Primärvård i landstingets regi Totalt antal besök inom den landstingsdrivna Primärvården ökar 2014 jämfört med 2013. Läkarbesöken är i nivå med 2013 men under planerad produktionsvolym. Övriga besök uppvisar en kraftig ökning jämfört mot såväl planerad produktion som föregående år. Den största ökningen noteras för sjuksköterskebesök vilket är en effekt av den breddinförda drop in verksamhet som skett vid samtliga vårdcentraler. Förändringen är genomförd för att stärka och utveckla tillgängligheten till verksamheten. Ytterligare utvecklingsaktiviteter som Primärvården fortsatt arbeta med under 2014 för att förbättra tillgängligheten är sjuksköterskeledd bedömning och ”ett numer in” till vårdcentralen. Produktion specialistvård Vårdproduktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping kan delas in i C-länsvård respektive riks- och regionvård (utomlänsvård). Produktionsuppföljning av vård till länets invånare (C-länsvård) fokuserar på faktisk produktion i relation till överenskommen produktionsvolym det vill säga den beställning som hälso- och sjukvårdsstyrelsen har lagt till sjukhusen. Överenskommen produktionsvolym 2014 är angiven i DRG-poäng. Vidare omfattas produktionen på Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping även av patienter inom det fria vårdvalet. Vårdproduktionen delas upp i slutenvård respektive öppenvård. Inom slutenvård används vårdtillfällen som ett produktionsmått vilket mäts i både DRG-poäng och i antal. Inom öppenvård används läkarbesök som ett produktionsmått vilket mäts både i DRG-poäng och i antal. Förutom mottagningsbesök räknas även dagsjukvård som läkarbesök. Vidare används dessutom övriga besök inom öppenvård som ett produktionsmått. Dessa besök mäts enbart i antal. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping inledde i slutet av 2013 ett samarbete. Detta förvaltningsövergripande samarbete fortsatte även under hela 2014. Samarbetet innebar att operationssalar på Lasarettet i Enköping ställdes till förfogande för Akademiska sjukhuset. Akademiska stod för operatörer medan Lasarettet stod för resterande del av operationspersonalen. På detta sätt har närmare 300 patienter opererats under 2014. Bilaga § 62 a Primärvård 2014 2013 Förändr 14-13 (%) Not Upphandlade avtal (LOU) Hemläkarjour, antal besök inkl telefon Närakuten antal besök Närakuten ortopedi läkarbesök Sjukvårdsrådgivningen, antal samtal 1 623 1 809 –10,3 % 54 717 44 252 23,6 % 7 067 6 961 1,5 % 238 926 238 183 0,3 % Vårdval (LOV) ** Läkarbesök vårdcentral 759 698 759 332 0,0 % – varav landstingsdriven regi 447 307 446 761 0,1 % – varav privat regi 312 391 312 571 –0,1 % Sjuksköterskebesök vårdcentral 413 538 395 836 4,5 % – varav landstingsdriven regi 208 482 196 160 6,3 % – varav privat regi 205 056 199 676 2,7 % Sjukgymnastbesök vårdcentral 148 280 128 023 15,8 % – varav landstingsdriven regi 97 913 86 251 13,5 % – varav privat regi 50 367 41 772 20,6 % Mödrahälsovård antal besök 81 003 82 834 –2,2 % – varav landstingsdriven regi 53 030 55 319 –4,1 % – varav privat regi 27 973 27 515 1,7 % Barnhälsovård antal besök 82 745 88 597 –6,6 % – varav landstingsdriven regi 61 518 63 526 –3,2 % – varav privat regi 21 227 25 071 –15,3 % Vaccinatörer antal besök 26 467 25 920 2,1 % – varav landstingsdriven regi 15 126 18 181 –16,8 % – varav privat regi 11 341 7 739 46,5 % **Både landstingsdriven och privat driven vård Tabell 7. Produktion primärvård Akademiska sjukhuset Året har präglats av en allt starkare produktion vilket bland annat visat sig i ett rekordhögt antal operationer samt ökat antal besök. Akademiska sjukhuset hade under 2014 totalt cirka 759 000 vårdkontakter. Detta är den högsta noteringen i sjukhusets historia. Jämfört med 2013 ökade antalet vårdkontakter med 2 procent vilket motsvarar cirka 15 000 fler vårdkontakter. Ökningen av antal vårdkontakter har skett inom öppenvården (läkarbesök, dagsjukvård och övriga besök) medan slutenvården uppvisar en minskning jämfört med 2013. Trots den höga produktionen har Akademiska sjukhuset dock inte riktigt nått målen för tillgänglighet. En av orsakerna till detta beror på fortsatt stort inflöde av patienter till sjukhuset. Akademiska sjukhuset har under 2014 fortsatt arbetet med att strukturera och öka styrningen av vårdproduktionen främst via operationsrådet men även via ett slutenvårdsråd som inrättades under 2014. Vidare har Akademiska sjukhuset arbetat med att införa värdebaserad vård, där patientens egen upplevelse av vad som skapar värde står i centrum. Under 2014 har Akademiska sjukhuset haft något färre öppna vårdplatser än 2013. Trenden är dock positiv med ett ökat antal öppna vårdplatser. Medelvårdtiden per patient är 5,3 dagar vilket är något kortare än 2013. Det är framförallt den psykiatriska vården som har minskat sin medelvård- tid. Vidare har genomsnitts-DRG per patient ökat med 3 procent i den somatiska slutenvården vilket tyder på att Akademiska sjukhuset haft mer resurskrävande patienter. Akademiska sjukhuset polikliniserar vården i ökad omfattning det vill säga vårdproduktionen förskjuts kontinuerligt från slutenvård till öppenvård. Vidare sker effektiviseringar i form av att vård som tidigare utfördes av läkare överförs till andra personalkategorier såsom sjuksköterskor och sjukgymnaster. C-LÄNSPRODUKTION Akademiska sjukhuset hade under 2014 en beställning från hälso- och sjukvårdsstyrelsen gällande vårdproduktionen för C-län. Akademiska sjukhuset nådde inte riktigt beställningen och mätt i DRG understeg utfallet beställningen med 1,7 procent. Merparten av avvikelsen hänförs till psykiatrins omstrukturering i slutenvården vilken ger effekter på DRGpoängen. Nya behandlingssätt med kortare medelvårdtider men med ökade sammantagna resurser får effekten att DRG-poängen inte speglar psykiatrins verksamhet. Vid jämförelse mot 2013 uppvisar Akademiska sjukhuset en ökning inom öppenvården av såväl läkarbesök inklusive dagsjukvård som övriga besök för C-län. För slutenvården ses en minskning vad gäller antal slutenvårdstillfällen jämfört med 2013. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 39 Bilaga § 62 a Akademiska sjukhuset Avtalad volym 2013 2014 2014 Sluten och öppen vård DRG sammanlagt 97 404 96 479 – varav C-länsvård 67 519 67 485 68 652 – varav utomlänsvård Avvikelse -14 avtalad volym -14 (%) –1,65 % Förändr 14–13% Not 1,0 % 0,1 % 28 647 28 430 0,8 % – varav vårdval 574 564 1,8 % – varav barnspecialistmottagningar 664 0 Vårdtillfällen DRG 69 137 70 607 – varav C-länsvård 44 026 45 465 46 149 – varav utomlänsvård 25 111 25 142 0 0 Vårdtillfällen antal 53 613 55 537 –3,5 % – varav C-länsvård 39 889 41 537 –4,0 % – varav utomlänsvård 13 724 14 000 –2,0 % – varav vårdval – varav vårdval –4,60 % Dagsjukvård DRG 5 872 5 441 – varav C-länsvård 4 565 4 264 4 850 – varav utomlänsvård 1 034 905 273 272 Dagsjukvård antal 42 545 – varav C-länsvård 1 –2,1 % –3,2 % –0,1 % 7,9 % 7,1 % 14,3 % 0,4 % 41 456 2,6 % 34 986 34 152 2,4 % – varav utomlänsvård 5 115 4 978 2,8 % – varav vårdval 2 444 2 326 5,1 % Läkarbesök DRG 22 395 20 431 9,6 % – varav C-länsvård 18 928 17 756 17 654 6,6 % 2 502 2 383 5,0 % 301 292 3,1 % 2 – varav vårdval – varav utomlänsvård – varav vårdval – varav barnspecialistmottagningar –5,88 % 7,22 % 664 0 Läkarbesök antal 347 594 338 562 2,7 % – varav C-länsvård 296 357 288 405 2,8 % 35 816 35 206 1,7 % 6 328 6 178 2,4 % 2 1 – varav utomlänsvård – varav vårdval 9 093 8 773 3,6 % Övriga besök – varav barnspecialistmottagningar 315 384 308 280 2,3 % – varav C-länsvård 276 405 268 069 293 136 3,1 % – varav utomlänsvård 20 288 20 787 –2,4 % – varav vårdval 10 743 11 330 –5,2 % 2 7 948 8 094 –1,8 % 1 41 676 42 818 – varav barnspecialistmottagningar Totalkostnad/producerad DRG-poäng 44 322 –5,71 % 3,51 % 6,3 % 3 Tabell 8. Produktion Akademiska sjukhuset Not 1) Barnspecialistmottagningarna redovisas separat 2014 samt de besök som producerades av primärvården 2013 Not 2) För vårdval gynekologi har även lagts in resultatet för 2013 som jämförelse Not 3) Totalkostnaderna/producerad DRG ökar till följd av ökade lönekostnader, löneöversyn, strukturella förändringar samt ökade övriga kostnader främst hyreskostnader, medicinskt material och läkemedel. Men även att DRG-systemet inte beskriver psykiatrins verksamhet på ett adekvat sätt, effekter av poliklinisering samt att DRG-mätningen för framförallt riks-och regionvården inte speglar den högspecialiserade vården vilket påverkar resultatet RIKS- OCH REGIONPRODUKTION Akademiska sjukhuset har inte riktigt producerat riks- och regionvård i den omfattning som planerats. Bidragande orsaker till detta är exempelvis stängda vårdplatser och viss brist på specialistsjuksköterskor framförallt inom operationsområdet. Jämfört med 2013 ses emellertid en ökning 40 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 vad gäller antal läkarbesök inklusive dagsjukvård. Dock ses en minskning beträffande antal vårdtillfällen inom slutenvården samt antal övriga besök inom öppenvården. Utvecklingen angående medelvårdtiden för riks- och region patienter är fortsatt låg. Effekten av detta är att resurserna intensifieras för dessa patienter så att de sedan kan ”eftervårdas” i sitt hemlandsting. Bilaga § 62 a Avtalad volym 2014 Avvikelse -14 avtalad volym -14 (%) Förändr 14-13 (%) 7,28 % –3,3 % Lasarettet i Enköping 2014 2013 Sluten och öppen vård DRG sammanlagt 9 414 8 902 – varav C-länsvård 8 381 8 664 7 812 – varav utomlänsvård 203 219 –7,3 % – varav vårdval 832 20 4060,0 % Vårdtillfällen DRG 5 449 4 954 – varav C-länsvård 4 702 4 829 4 189 97 107 –9,3 % 651 18 3516,7 % Vårdtillfällen antal 5 035 4 940 – varav C-länsvård 4 532 4 774 4 525 – varav utomlänsvård 132 156 –15,4 % – varav vårdval 371 10 3610,0 % Dagsjukvård DRG 1487 1476 0,8 % – varav C-länsvård 1470 1458 17 18 –2,8 % 0,0 % 1,9 % – varav utomlänsvård – varav vårdval – varav utomlänsvård – varav vårdval 5,8 % 10,0 % 12,25 % –2,6 % 1,9 % 0,15 % –5,1 % 0,8 % Dagsjukvård antal 6291 6174 – varav C-länsvård 6206 6089 85 85 0,0 % 0,0 % – varav utomlänsvård – varav vårdval 1,9 % Läkarbesök DRG 2 478 2 473 – varav C-länsvård 2 209 2 377 3 623 – varav utomlänsvård 0,2 % –39,03 % –7,1 % 89 94 –5,8 % 181 2 8950,0 % Läkarbesök antal 40 208 40 055 – varav C-länsvård 35 523 38 610 40 575 – varav utomlänsvård 1 419 1 414 0,4 % – varav vårdval 3 266 31 10435,5 % Övriga besök 16 990 16 376 – varav C-länsvård 14 981 14 334 14 503 388 329 17,9 % 1 621 1 713 –5,4 % 54 627 54 704 –0,1 % – varav vårdval – varav utomlänsvård – varav vårdval Totalkostnad/producerad DRG-poäng 0,4 % –12,45 % –8,0 % 3,7 % 3,30 % 4,5 % Tabell 9. Produktion Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping Vårdproduktionen på lasarettet har varit hög under året. Under 2014 hade lasarettet cirka 68 500 vårdkontakter vilket är en ökning jämfört med 2013. Ökning av antal vårdkontakter ses inom såväl öppenvård som slutenvård. Antalet vårdtillfällen (slutenvård) har emellertid minskat mer än vad lasarettet hade planerat för som en följd av ökad poliklinisering (vårdproduktionen har förskjutits från slutenvård till öppenvård). Denna utveckling är positiv ur både ett patientoch resursperspektiv. Lasarettet i Enköping hade under 2014 en beställning från hälso- och sjukvårdsstyrelsen gällande vårdproduktionen för C-län. Lasarettets produktion översteg beställningen med 7,3 procent mätt i DRG. Trots detta har Lasarettet emellertid haft svårt att klara tillgänglighetsmålen fullt ut. Lasarettet i Enköping har under 2014 genomfört ett antal förändringar i syfte att minska undvikbara inläggningar. Detta har skett genom exempelvis förstärkt kompetens på akuten och mobila sviktteam. Vidare startade lasarettet i maj ett projekt med syfte att utföra magnetkameraundersökningar nattetid. Detta visade sig vara en väldigt god idé som uppskattats mycket av patienterna. Vårdval och privata specialister Landstinget i Uppsala län tillhör de landsting med snabbast utvecklingstakt vad gäller nya vårdval och är ett av de landsting som infört flest antal vårdval i landet. Införandet av vårdval har resulterat i ett ökat antal vårdgivare och antalet besök har ökat både inom primärvård och inom specialiserad öppenvård. Under året har det införts två nya vårdval inom specialistvården, ögonsjukvård samt öron-, näs- och halssjukvård. Den egna regin kommer inte att ingå i ovanstående vårdavtal. Efter att en analys slutfördes kring möjliga vårdvalsområden inom specialiserad hudsjukvård Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 41 Bilaga § 62 a 2014 2013 Förändr 14-13 (%) 105 424 111 450 –5,4 % 51 845 59 534 –12,9 % 276 212 30,2 % Naprapater, antal besök 4 614 3 100 48,8 % Kiropraktorer, antal besök 5 254 7 180 –26,8 % 41 308 43 823 –5,7 % Mammografi kliniska undersökningar 6 462 7 042 –8,2 % Psykiatri Norduppland, antal besök läkare 2 943 3 308 –11,0 % Psykiatri Norduppland, antal besök övriga 6 187 7 503 –17,5 % • Ortopedi inkl. viss ortopedi, operationer 4 240 4 385 –3,3 % • Handkirurgi Operationer 1 881 1 580 19,1 % 119 234 –49,1 % 84 98 –14,3 % Privat psykoterapi, antal besök* 20 652 18 142 13,8 % Medicinsk fotvård diabetespatienter, antal besök* 16 373 15 427 6,1 % Gynekologi i öppenvård, antal läkarbesök** 10 216 4 283 138,5 % Specialistvård Nationella taxan (LOL och LOS) Specialistläkare taxan, antal läkarbesök Sjukgymnaster taxan, antal besök Upphandlade avtal (LOU) Koloskopier, antal undersökningar Mammografi screening, antal undersökningar Elisabetsjukhuset: • Öronkirurgi, antal operationer Rehabilitering, dygn Vårdval (LOV) •Antal sjuksköterskebesök Höft och knäprotesoperationer, antal operationer** Not 216 1) 415 11 3672,7 % Primär höreselrehabilitering, antal besök** 7 600 7 606 –0,1 % Kataraktoperationer i öppenvård, antal operationer** 3 875 3 911 –0,9 % Ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus, antal besök** 4 086 4 327 –5,6 % Ljusbehandling vid psoriasis, antal besök*** 7 439 7 695 –3,3 % Specialiserad ögonsjukvård i öppenvård, antal läkarbesök* 3 276 3) 70 3) Specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård, antal läkarbesök* 2) Tabell 10. Produktion specilistvård vårdval, upphandlad och nationella taxan *Enbart privat driven vård **Både landstingsdriven och privat driven vård ***Enbart landstingsdriven vård 1) Från 2013-04-01, 2) Från 2013-07-01, 3) Från 2014-04-01 42 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Bilaga § 62 a och ortopedi i öppenvård beslutades det att det inte kommer att införas vårdval inom dessa områden. En utvärdering av befintliga vårdval inom specialistvården startades upp under hösten och kommer att vara klar sommaren 2015. Antalet besök ökar totalt sett inom vårdvalen. Flera vårdval som funnits under en längre tid ligger mer still eller till och med minskar men det sker en fortsatt ökning inom privat psykoterapi och medicinsk fotvård. När det gäller operationer inom ortopedi, handkirurgi och öron har antalet operationer inom handkirurgi ökat medan ortopedi och öronoperationerna har minskat mellan 2013 och 2014. Psykiatri Norduppland har minskat något mot föregående år för såväl läkarbesök som övriga besök. Under 2014 har produktionen ökat kraftigt inom områdena koloskopiundersökningar. Produktion Hälsa och habilitering De flesta verksamheterna inom Hälsa och habilitering visar en ökning, i antal besök, 2014 jämfört med 2013. Mätt i antal besök står Habilitering för barn och vuxna för den största ökningen med 2 600 fler besök än 2013. Två verk- samheter har minskat antal besök 2014 jämfört med 2013. Den ena är Audionommottagningen vilkens minskning av antal besök beror på ökad konkurrens, minskat inflöde samt flytt av lokaler. Den andra verksamheten är tolkcentralen som genomfört något färre tolkuppdrag emellertid har dessa uppdrag varit av längre karaktär. Produktion Folktandvården Folktandvården har under 2014 fortsatt arbetet med att kontinuerligt utveckla verksamheten för att möta kundernas behov. Exempelvis har den mobila tandvården utvecklats under året där en kraftig ökning ses vad det gäller mobil tandvård vid äldreboenden och egna boenden. Inom både allmäntandvården och specialisttandvården har emellertid antalet besök minskat jämfört med 2013. Totalt sett är minskningen cirka 10 200 besök (minus 3,1 procent). Allmäntandvården har haft ett högt patienttryck vilket bland annat beror på stor inflyttning i länet. Väntetiderna har under 2014 ökat inom såväl allmäntandvården som specialisttandvården. För att förbättra tillgängligheten har Folktandvården, under 2014, påbörjat en rad olika aktiviteter som till exempel översyn av tidboksplanering. Produktion: Hälsa och habilitering 2014 2013 Besök Habilitering för barn och vuxna 14-13 (%) 51 169 48 569 5,4 % Besök Hjälpmedelscentralen 1 084 965 12,3 % Besök Audionommottagningen (vårdval primär hörsel rehab) 5 563 5 633 –1,2 % Besök Hörcentralen (fördjupad hörselrehabilitering) 6 736 6 045 11,4 % Besök Syncentral 5 603 5 576 0,5 % Tolkuppdrag, Tolkcentralen 3 568 3 717 –4,0 % 20 365 19 166 6,3 % Besök särskild vård och integration Tabell 11. Produktion Hälsa och habilitering Produktion: Folktandvården Allmäntandvård Antal besök Antal kunder utifrån personnummer Antal undersökta – varav barn Specialister Antal besök Antal behandlade patienter utifrån personnummer Kötider i månader, endodonti Kötider i månader, protetik Kötider i månader, parodontit Kötider i månader, bettfysiologi 2014 2013 267 591 122 238 85 582 37 538 276 846 128 460 96 586 41 006 46 890 11 793 6 13 5 3 47 863 9 768 4 4 5 3 1 870 2 516 –3,3 % –4,8 % –11,4 % –8,5 % Frisktandvårdsavtal Antal tecknade avtal, nettotillskott Förändr 14 - 13 (%) –2,0 % 20,7 % –25,7 % Tabell 12. Produktion Folktandvården Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 43 Bilaga § 62 a Hel- och delägda aktiebolag Helägda bolag1 inom kollektivtrafikområdet: Gamla Uppsala Buss Aktiebolag Upplands Lokaltrafik Aktiebolag Aktiebolaget Uppsalabuss Delägda bolag: AB Transitio Inera AB De delägda bolagen beskrivs inte vidare i årsredovisningen. 1 Ägarandel framgår av not 13 till balansräkningen Gamla Uppsala Buss I samband med att kollektivtrafikansvaret fördes över till landstinget köptes Gamla Uppsala Buss AB (GUB) av Uppsala kommun. GUB-koncernen omfattar utöver moderbolaget de helägda dotterbolagen Aktiebolaget Prebus och Uppsala Läns Trafik AB, det senare bolaget är vilande. GUB är ett av Sveriges största offentligt ägda bussbolag. Bolaget har en lång erfarenhet av busstrafik med anor från 1906 då bolaget startades under namnet Uppsala Spårvägs AB. Företaget är sedan år 1998 miljöcertifierat i enlighet med ISO14001. Huvudverksamheten är att, på uppdrag av landstinget, utföra stadsbusstrafiken i Uppsala. Dotterbolaget Aktiebolaget Prebus bedriver verksamhet som omfattar beställningscentral, samt utveckling och underhåll av datasystem. Under året har 24 stycken bussar, varav åtta stycken biogasdrivna normalbussar och fem stycken hybridbussar (MAN Euro 6 el/diesel), köpts in och satts i trafik. De elva 2014 410 391 Personalkostnader, mnkr –228 –220 Balansomslutning, mnkr 11 17 369 306 43 49 Soliditet % Investeringar, mnkr 86 66 Eget kapital, mnkr 160 149 Medelantalet anställda 456 435 6,5 5,9 Sjukfrånvaro % Tabell 13. Gamla Uppsala Busskoncernen 44 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Upplands Lokaltrafik AB Bolaget har under året huvudsakligen varit vilande, då verksamheten sedan 1 januari 2012 drivs inom ramen för Landstinget i Uppsala län. Eftersom avtalet för medfinansiering av Citybanan är tecknat av Upplands Lokaltrafik AB, har bolaget under året fakturerat de tidigare ägarnas andel av finansieringen för vidare betalning till Trafikverket. 2014 2013 Rörelsens intäkter, mnkr Personalkostnader, mnkr Resultat, mnkr 0 0 0 0 0 –2 Balansomslutning, mnkr Soliditet % Investeringar, mnkr Eget kapital, mnkr 189 5 0 9 186 4 0 8 0 0 0 0 2013 Rörelsens intäkter, mnkr Resultat, mnkr inköpta dieselbussarna är av typen klass II och beställda av kollektivtrafikförvaltningen (UL) för att trafikera Storvreta/ Bälinge. Klassningen innebär att bussarna är av samma standard som regionbussarna, t.ex. utrustade med passagerarbälten och full AC. Bussarna är också gullackerade enligt UL:s grafiska profil. I inledningen av år 2014 genomfördes en ombyggnad av Vasakronans fastighet på Suttungs gränd 3. Plan 1 anpassades till pauslokal för bussförarna och plan 2 till GUB:s huvudkontor. Inflyttning till de nya lokalerna skedde under september/oktober. I samband med flytten lämnade GUB sina tidigare utbildningslokaler till Uppsala kommun. Lokalerna i A-huset, som tidigare varit GUB:s huvudkontor, inreddes för att istället klara bolagets hela utbildningsverksamhet. Från 1 mars infördes ett bonussystem för bussförarna. Bonusen kopplades till bränslebesparingssystemet som installerades i samtliga stadsbussar under år 2013. Bonus betalas ut till alla förare som enligt systemet kört grönt (sparsamt) under månaden. Efter bonusens införande ökade inloggningen i systemet samtidigt som andelen gröna förare höjdes från cirka 90 procent till 99 procent och bränslebesparingen över tiden resulterade i 6,5 procent. Maxbonus för en heltidsförare låg under året på 500–600 kronor per månad. I GUB:s affärsplan 2014 beskrivs kortsiktiga och långsiktiga mål. Målområdena är god ekonomi, nöjda medarbetare, nöjda kunder, god miljö och god arbetsmiljö. Avstämning av målen för år 2014 visar på god måluppfyllelse. Medelantalet anställda Sjukfrånvaro % Tabell 14. Upplands Lokaltrafik Aktiebolag Bilaga § 62 a Aktiebolaget Uppsalabuss Bolaget har varit vilande, då verksamheten sedan 1 januari 2012 drivs inom ramen för Landstinget i Uppsala län. 2014 2013 Rörelsens intäkter, mnkr 0 0 Personalkostnader, mnkr 0 0 Resultat, mnkr 0 0 19 19 100 100 Balansomslutning, mnkr Soliditet % Investeringar, mnkr 0 0 Eget kapital, mnkr 19 19 Medelantalet anställda 0 0 Sjukfrånvaro % 0 0 Tabell 15. Aktiebolaget Uppsalabuss Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 45 Bilaga § 62 a Regional verksamhet och stiftelser Landstinget har även inflytande i följande verksamheter: Regionförbundet Uppsala län Musik i Uppland (MiU) Upplandsstiftelsen Upplandsmuseet Kommunalförbundet avancerad strålbehandling Regionförbundet De flesta insatser som bidrar till att den regionala utvecklingsstrategin ”Uppländsk Drivkraft 3.0” förverkligas, äger rum i länets kommuner. För att ge stöd i detta arbete har regionförbundet aktivt medverkat i viktiga utvecklingsprocesser i kommunerna. Ett av de största projekten som regionförbundet medfinansierar är ”Innovation Akademiska”. Inom ramen för länstransportplanen har under året 105 miljoner kronor investerats i bättre infrastruktur, varav merparten gått till ombyggnad av väg 288 till Östhammar. En evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård, är ett förhållningssätt som innebär ett ständigt och systematiskt lärande. Regionförbundet är mottagare av de överenskommelser om stöd som slutits mellan Socialdepartementet och SKL. Förutom stödet till den regionala samverkans- och stödstrukturen för kunskapsutveckling har projekt genomförts inom den sociala barn- och ungdomsvården, brukarmedverkan för personer med funktionsnedsättning, samt familjeperspektivet inom missbruksområdet. Den samlade måluppfyllelsen bedöms som god. Verksamheten 2014 har lett till att länet närmat sig målsättningarna i den regionala utvecklingsstrategin. Förbundets resultat visar ett överskott på 1,1 miljoner kronor. Överskottet förklaras av lägre personalkostnader än budgeterat, samt intäkter från deltagande i olika projekt. Musik i Uppland Verksamheten har under året löpt på enligt kulturplanen. Grundstrukturen sedan tidigare år består, då verksamheten till stor del utgörs av Uppsala Kammarorkester, ensemblerna, barn- och ungdomsverksamheten, konsertkarusellen och frilansverksamheten. Ett av de större projekten under året har varit tonsättartävlingen för ungdomar. Tävlingen sändes av P1 och hade 30 000 lyssnare. Tävlingen har till stor del finansierats av Kjell och Märta Beijers stiftelse, Uppsala universitet och Regionförbundet Uppsala län. Uppsala Kammarsolister var inviterade av Canberra International Music Festival i Australien som ”Ensemble in Residence”. Musik i Uppland har under några år arbetat mycket för att få igång en bra barn- och ungdomsverksamhet i Uppsala 46 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Kammarorkester. Där har nu ett bra koncept börjat ta form med studiebesök från skolorna i anslutning till repetitionerna för abonnemangskonserterna. En mycket välbesökt barnföreställning (sågs av 1 700 barn) för årskurs 3–5 har getts under hösten med delar av Uppsala Kammarorkester, Peter & Vargen. Ett samarbete med och stöd av Kulturenheten film, Landstinget i Uppsala län och Musikens hus vänner. TrioX blev av UNT:s läsare utsedd till kvartalets kulturprofil 2014. Inom administrationen har ett genomgripande förändringsarbete inletts. Syftet är att skapa en bättre struktur och gemensam form, samt en tydligare interaktion mellan ekonomi, ekonomisystem och uppföljning. Årets resultat är ett mindre överskott på 0,3 miljoner kronor, jämfört med budgeterat nollresultat. Skillnaden förklaras av högre intäkter och lägre personalkostnader än budgeterat. Upplandsstiftelsen Upplandsstiftelsen har under året i allt väsentligt följt verksamhetsplan och budget. Målet är ett verksamhetsår med ekonomin i balans. Upprustningen av Ängskärs havsbad är genomförd och anläggningen fungerar tillfredsställande. Från och med april har stiftelsen nya arrendatorer på Rullsands camping- och stuganläggning. Det är också nya arrendatorer på Rävsten. En anläggning om cirka 100 bäddplatser som är belägen i Gräsös södra skärgård. Verksamhetsåret har varit bra för arrendatorerna med bra beläggning. Flera större naturvårdsprojekt har startats under året med omfattande extern finansiering. Här kan nämnas ett samarbete mellan Upplandsstiftelsen, Skärgårdsstiftelsen i Stockholm och Världsnaturfonden WWF. Syftet med samarbetet är att bevara och förstärka biologisk mångfald i kustoch skärgårdslandskapet. Medel har erhållits från Hav- och vattenmyndigheten för åtgärder i kustlandskapet. De 40 naturområden som stiftelsen ansvarar för förvaltats enligt planerna. Det ekonomiska resultatet för året visar, bortsett från en oreglerad pensionsavsättning, på ett mindre överskott jämfört med budget. Efter beaktande av kostnaden för pensionsavsättningen på cirka 2,6 miljoner kronor uppgår årets resultat till minus 1,9 miljoner kronor. Stiftelsens likvida situation är något ansträngd i slutet på året, men åtgärder vidtas i flerårsplanen för att stärka likviditeten. Upplandsmuseet Strategiska mål för Upplandsmuseet pekas ut i regional kulturplan för Uppsala län 2013-2014. Dessa mål har brutits ned i museets verksamhetsplan 2014 och är i hög grad styrande för verksamhetens inriktning. Verksamheten utgår i övrigt från Upplandsmuseets måldokument och långsiktiga programskrivningar. Bilaga § 62 a Några av verksamhetsårets viktigaste händelser är det stora forskningsprojektet Uppsala domkyrka, utställningarna ”Vår tid på jorden” och ”Människan och staden”, samt det nationella projektet ”Romska röster”. Romska röster är en turnerande utomhusutställning som visats runt om i landet med avslutning i Stockholm. Museisamlingarna har utökats med ett omfattande material från gårdsmuseet Hällsta i Veckholms socken. Kyrkogårdsinventeringar på uppdrag av Svenska kyrkan har varit ett betydande inslag i kulturmiljöverksamheten. Hemslöjdskonsulenternas näringsprojekt ”Från lamm till tröja” vände sig till fårägare i länet som sökte inspiration för utveckling av verksamheten. På uppdrag av landstinget har en utredning genomförts för att utreda förutsättningarna för att förena Gamla Uppsala museum i Upplandsmuseets organisation. Utredningen har under hösten förankrats på olika nivåer och i slutet av året beslutade kulturnämnden att i ett brev till landstingsstyrelsen tillstyrka utredningens förslag. Skolverksamheten, ledd av museets pedagoger, har varit mycket omfattande och i synnerhet har det romska programmet efterfrågats i och utanför länet. Besöksantalet i såväl museibyggnaden som i regionen har ökat väsentligt i förhållande till föregående år. De mål som satts upp i Upplandsmuseets verksamhetsplan och budget för 2014 har uppnåtts. Verksamhetens resultat för helåret 2014 visar ett överskott på 0,4 mil- joner kronor, främst tack vare ett finansiellt överskott. Omsättningen var under året 44 miljoner kronor. Kommunalförbundet avancerad strålbehandling (KAS) Skandionkliniken börjar nu färdigställas i enlighet med gällande tidsplan. Detta innebär att den kliniska verksamheten beräknas komma igång före sommaren 2015. I juni flyttade administrationen in i byggnaden och i augusti öppnade Hotel von Kraemer. Personalen på Skandionkliniken har under året fördubblats, från fem till tio fast anställda. Principer för läkarbemanning är fastställda. Upphandling, installation och driftsättning av utrustning pågår planenligt. Nationellt sammansatta grupper arbetar inom olika delområden till exempel med att ta fram protokoll för behandling och kliniska studier, process- och riskanalys, samt patientinformation. Resultatet för 2014 är minus 5,8 miljoner kronor, vilket innebär att KAS redovisar en positiv avvikelse jämfört med budget på 2,5 miljoner kronor. Fram till driftstart beräknas ett ackumulerat negativt resultat om cirka minus 15 miljoner kronor. Det negativa resultatet ska återställas inom fem år. Den största delen av nuvarande kostnader avser dock etableringen av kliniken vilken redovisas som en pågående investering. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 47 Bilaga § 62 a Finansiellt bokslut 48 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Bilaga § 62 a Resultaträkning Landstinget Landstingets årsbudget Koncernen 2014 2013 2014 2014 2013 1 2 3 6 107 –13 115 –389 4 438 –12 419 –413 4 514 –12 813 –480 6 131 –13 067 –445 4 469 –12 382 –463 Verksamhetens nettokostnader 8 –7 397 –8 394 –8 779 –7 381 –8 376 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader 4 5 6 7 7 607 1 287 190 –82 7 374 1 309 44 –580 7 599 1 310 0 –62 7 607 1 287 185 –82 7 374 1 309 39 –582 Årets resultat 8 1 605 –247 68 1 616 –236 Avgår realisationsvinster Avgår återföring av orealiserad förlust i värdepapper Justering för sänkt diskonteringsränta pensioner 9a 9a 9a –1 632 –7 0 –3 0 452 Årets resultat enligt balanskravet 9a –34 202 Belopp i miljoner kronor Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 49 Bilaga § 62 a Balansräkning Landstinget Koncernen 2014 2013 2014 2013 10 110 82 111 82 11 12 13 5 337 687 394 6 528 4 656 675 378 5 791 5 337 991 146 6 585 4 656 950 172 5 860 Bidrag till infrastruktur 14 274 286 274 286 Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar 15 16 17 18 74 1 284 1 346 2 278 4 982 67 1 274 1 459 981 3 781 78 1 336 1 346 2 431 5 191 71 1 282 1 434 1 004 3 791 11 784 9 858 12 050 9 937 1 605 0 2 351 3 956 –247 0 2 598 2 351 1 616 0 2 409 4 025 –236 0 2 645 2 409 4 133 188 4 321 3 769 321 4 090 4 133 212 4 345 3 769 342 4 111 448 3 059 3 507 720 2 697 3 417 422 3 258 3 680 624 2 793 3 417 11 784 9 858 12 050 9 937 0 0 0 0 5 589 611 5 809 600 5 589 611 5 809 600 Belopp i miljoner kronor Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar – Mark, byggnader och tekniska anläggningar – Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder 19 20 21 22 Summa eget kapital, avsättningar och skulder PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser – Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna – Övriga ansvarsförbindelser 50 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 23 24 Bilaga § 62 a Kassaflödesanalys Landstingets årsbudget Landstinget Belopp i miljoner kronor Koncernen Not 2014 2013 2014 2014 2013 20 27 1 605 –65 –745 0 –247 –47 1 325 0 108 0 651 0 1 616 –65 –689 3 –236 –47 1 377 4 16 15 22 795 –34 –7 179 –117 1 031 171 –2 47 86 759 0 0 0 0 865 –54 –7 253 0 1 098 147 –1 96 0 816 1 333 759 1 057 1 340 –46 –1 133 1 845 –198 0 –45 –645 0 –232 3 0 –1 157 0 –439 0 –47 –1 133 1 845 –283 0 –45 –645 0 –298 3 468 –919 –1 596 382 –985 0 –9 19 0 33 0 –11 5 0 10 300 –11 0 –72 0 0 –9 19 0 33 0 –11 5 0 10 43 4 217 43 4 –143 1 184 2 440 –35 383 2 057 0 –620 2 440 –143 1 339 2 438 –35 323 2 115 3 624 2 440 1 820 3 777 2 438 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Utbetalningar för ianspråktagna avsättningar Justering för ej likviditetspåverkande poster Justering skatt på årets resultat i koncernbolag Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av förråd Ökning/minskning av kortfristiga skulder Ökning/minskning koncernmellanhavanden Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i mark och byggnader Försäljning av mark och byggnader Investering i maskiner och inventarier Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 10 11 11 12 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning av långfristiga skulder Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar 21 21 13 Kassaflöde från finansieringsverksamheten UTBETALNING AV BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 20 26 Likvida medel omfattar kassor, banktillgodohavanden, samt kortfristiga placeringar. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 51 Bilaga § 62 a Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Landstinget följer rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovisning (RKR) och strävar i övrigt efter att följa god redovisningssed. Nedan beskrivs vissa principer för att öka förståelsen av årsredovisningen. I bokslutet redovisas endast externa transaktioner. I landstingsplan 2015–2017 och budget 2015 beskrivs styrelsers och nämnders ansvar och befogenheter inom ekonomiområdet. Bland annat regleras hanteringen av förvaltningarnas över- respektive underskott. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen omfattar förutom landstinget de helägda trafikbolagen Gamla Uppsalabuss Aktiebolag (GUB), Upplands Lokaltrafik Aktiebolag (UL) och Aktiebolaget Uppsalabuss (UB). Inga förändringar har skett i koncernens sammansättning under året. Koncernens medlemmar och ägarandelar framgår av not 13. Årsstämmor för de tre bolagen kommer att hållas efter det att landstingsfullmäktige tagit beslut om årsredovisningen för år 2014. De stiftelser som landstinget har intressen i, samt regionförbundet ingår inte i den sammanställda redovisningen då omfattningen är obetydlig (Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 8.2). Dessa organisationers verksamhet och resultat beskrivs i förvaltningsberättelsen. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till resultaträkningen eller i kassaflödesanalysen. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger fem miljoner kronor. Dessutom redovisas alltid landstingets realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar och utrangeringskostnader som jämförelsestörande. Periodiseringsprinciper Periodisering har skett för att ge en rättvisande bild av landstingets resultat och finansiella ställning för den aktuella perioden. Det innebär att väsentliga utgifter kostnadsförts den period då förbrukning skett och väsentliga inkomster intäktsförts den period som intäkten genererats. Konsekvensprincipen, väsentlighetsprincipen och försiktighetsprincipen, vilka i viss mån modifierar huvudprincipen, tillämpas i förekommande fall. Väsentlighetsprincipen för periodiseringar har inom landstinget satts till ett basbelopp. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nummer 4.2. 52 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Statsbidrag Specialdestinerade statsbidrag periodiseras i normalfallet till den period där kostnaderna som statsbidraget avser är bokförda. Under 2014 togs ett gemensamt förslag fram inom SKL:s redovisningchefsnätverk för hur statsbidrag bör tolkas/redovisas. Ekonomidirektörsnätverket inom SKL beslutade att samtliga landsting skulle verka för att följa det gemensamma förslaget. Förslaget har tillämpats för redovisningen av specialdestinerade statsbidrag, med undantag för statsbidragen gällande ”sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre” och ”stöd till riktade insatser inom psykiska ohälsa”. Dessa statsbidrag har till viss del balanserats till kommande år för att matchas mot kostnader i pågående projekt/insatser. Generella statsbidrag och utjämning redovisas normalt enligt kontantmetoden vilket innebär att de redovisas i den period då betalning erhålls. Kostnader Lönekostnader Lönekostnader för timanställda, kostnad för övertid, samt jour och beredskap avseende december månad 2014 har huvudsakligen bokförts i januari 2015. En tillräckligt tillförlitlig beräkning av beloppen har bedömts svår att göra och eftersom summan är någorlunda lika stor varje år har periodisering till rätt år ej gjorts. Kostnader för semesterlöner är periodiserade till rätt period. I enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 17 har den särskilda löneskatten på pensionskostnaden periodiserats. Avskrivningstider Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till ursprungligt anskaffningsvärde med avdrag för årlig värdeminskning. Avskrivningarna beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. För varje anläggning bestäms relevant avskrivningstid med den ekonomiska livslängden som grund. Avskrivningstiden är minst tre och högst tio år för maskiner och inventarier. Immateriella anläggningstillgångar skrivs av på högst fem år. RKR har i december 2013 antagit nya regler för materiella anläggningstillgångar RKR 11.4. Enligt reglerna infördes från år 2014 ett explicit krav på att tillämpa komponentavskrivningar för materiella anläggningstillgångar. Under året har landstingsfullmäktige därför antagit ett nytt regelverk för övergång mot fullständig komponentredovisning för materiella anläggningstillgångar. Regelverket innefattar bland annat fastställande av komponentgrupper och riktvärden för tillämpade avskrivningstider. Regelverket har tillämpats på investeringar under året. Som en konsekvens av det nya regelverket har även en uppdelning i komponenter gjorts på ingående byggnader per 1 januari 2014. I allt väsentligt har omräkningen omfat- Bilaga § 62 a tat landstingets samtliga fastigheter. Fastigheter med ett restvärde under fem basbelopp, under året sålda fastigheter, samt vissa specifika fastigheter som har justerats under året har inte ingått i den genomförda komponentuppdelningen. Arbetssättet för uppdelningen har skiljts sig åt beroende på om fastighetens ingående värde utgjorde grundinvestering, hyresgästinitierad investering eller fastighetsägarinitierad investering. För grundinvesteringar och hyresgästinitierade investeringar har landstinget använt sig av en schabloniserad modell för komponentuppdelningen. Modellen baseras på byggkostnaden för tio sjukhus vilken har använts för att erhålla en schabloniserad kostnadsandel per komponentgrupp. I steg ett har det ingående totala anskaffningsvärdet och avskrivningarna fördelats utifrån den schabloniserade kostnadsandelen. I steg två har därefter hänsyn tagits till byggnadens förslitning/ålder. Ju äldre en byggnad är desto mer restvärde har allokerats till komponentgrupper med lång nyttjandetid (då komponenter med kort nyttjandetid redan betraktats som förslitna och avskrivna i modellen). Utifrån erhållet värde har sedan ingående värde fördelats till beslutade komponentgrupper. Då fastighetsägarinitierade investeringar redan vid årets ingång fanns uppdelade per komponent/åtgärd har endast en uppdatering gjorts till beslutade komponentgrupper och nyttjandeperioder. Den största effekten av det nya regelverket utgörs av effekten av lägre avskrivningskostnader (som en effekt av översynen av tillämpade avskrivningstider), samt reinvesteringar (underhållskostnader) som tidigare bokförts som kostnad och som numera i större utsträckning kommer att aktiveras. Det nya regelverket förväntas medföra en framtida jämnare resultatpåverkan. Byggnader delas upp i komponenter med olika nyttjandetid. För landstinget delas byggnader upp i följande komponentgrupper (föreslagna riktvärden för avskrivningar anges inom parentes): 1. Mark (ingen avskrivning) 2. Markanläggning (20–60 år) 3. Byggnads- och markinventarier (10–30 år) 4. Stomme (30–60 år) 5. Tak (40 år) 6. Fasad (20–40 år) 7. Inre ytskikt (20 år) 8. Installationer (15–30 år) 9. Hyresgästanpassningar (enligt kontrakt) immateriella tillgångar om fem basbelopp. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, det vill säga lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning för utrustning startar normalt månaden efter det den tas i bruk (egentligen den månad fakturan bokförs) eller, i speciella fall, vid annan tidpunkt, dock senast i januari året efter leverans. Avskrivning görs månadsvis. Pensioner Pensionsskulden är den framtida skuld som landstinget har till arbetstagare och pensionstagare. Den modell som används är den s.k. blandmodellen som skiljer på pensionsrätter intjänade till och efter 1997-12-31. Pensioner intjänade från 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Pensionsförmåner som intjänats före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse (för mer information se avsnittet ekonomiska definitioner). Avsättning och ansvarsförbindelse har beräknats av KPA Pension AB på individnivå för all personal. I beräkningarna ingår personer som omfattas av PA-KL och tidigare avtal, samt PFA-98/KAP-KL/AKAP-KL. Beräkningarna påverkas av reallöneutveckling, inflation och statslåneränta. Värdering av Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar klassificeras som anläggningstillgångar då de är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år och överstiger gränsen för mindre värde. Landstinget har som mindre värde satt en gräns för materiella anläggningstillgångar om ett basbelopp och Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar klassificeras som anläggningstillgångar om syftet med innehavet är långsiktigt. Detta följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 20. Medel som kontinuerligt är föremål för köp och försäljning och som är tillgängliga för att möta löpande utbetalningar klassificeras som omsättningstillgångar. Bostadsrätter som är inköpta före 1988 är bokförda med belopp motsvarande grundinsatserna. Från och med 1988 redovisas bostadsrätterna till inköpspris. Bostadsrätter som avser lokaler redovisas från och med 2004 som byggnader. Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar redovisas ej uppdelade på internt upparbetade respektive externt förvärvade. Detta är ett avsteg från Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nummer 12.1. En uppdelad redovisning på egen upparbetade och externt förvärvade tillgångar har ej bedömts vara möjlig att göra. Värdet på de immateriella tillgångarna bedöms inte vara väsentlig i förhållande till landstingets balansomslutning. Med anledning av att en uppdelning inte görs på internt och externt upparbetade tillgångar tillämpas konsekvent maximalt fem års avskrivningstid på immateriella tillgångar. Bidrag till infrastruktur Redovisningen av bidrag till infrastruktur följer 5 kap. 7§ lagen om kommunal redovisning. Bidraget till Citybanan upplöses (kostnadsförs) under 25 år från och med år 2013 då första utbetalningen av bidraget gjorts. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas som huvudprincip till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Med det verkliga värdet avses försäljningsvärde efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Fordringar värderas till de belopp varmed de beräknas inflyta. Lånekostnader Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden enligt RKR 15.1. I anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 53 Bilaga § 62 a pensionsförpliktelser har gjorts med tillämpning av RIPS 07, SKL:s modell för pensionsskuldsberäkning. För den kommunala sektorn gäller från 1998 att en pensionsavgift, som är en andel av den anställdes lön, ska avsättas varje år. Landstingsfullmäktige har beslutat att hela pensionsavgiften avsätts som individuell del/avgiftsbestämd ålderspension. Denna redovisas som upplupen kostnad under kortfristiga skulder. Landstinget följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 7.1. Det finns inga fastställda avkastningsmål i landstingets pensionsplaceringsreglemente. Hyres-/leasingavtal Landstinget har byggt upp en databas över samtliga leasingavtal. Förutom att hålla reda på avtalen ger systemet 54 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 underlag för eventuell avveckling, bättre upphandling, samt underlag för bokföring och bokslutsupplysningar. I avsnittet tilläggsupplysningar not 25 finns information om leasingavtalen. Av noten framgår att klassificering av avtal som finansiella endast gjorts på nytecknade avtal från och med år 2011. Från årsbokslutet 2012 ingår även lokalhyresavtal. Landstinget följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 13.2 ”Redovisning av hyres-/leasingavtal”. Externa projektmedel Externa projekt som inte är avslutade är nollställda och eliminerade i resultaträkningen. Kvarstående externa projektmedel har tagits upp som kortfristiga skulder eller fordringar i balansräkningen. Bilaga § 62 a Noter NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Landstinget Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Patientavgifter Biljettintäkter trafik Försäljning trafik och skolkort Trafikintäkter Ersättning för utomlänsvård Ersättning för utskrivningsklara patienter Försäljning av tandvård Försäljning medicinska tjänster Uthyrning av lokaler Erhållna bidrag Försäljning av övriga tjänster Försäljning av material och varor Vinst vid avyttring av mark och byggnader Återbetalning från AFA-försäkringar år 2005-2006 Övriga intäkter 305 526 151 0 2 015 7 80 216 127 543 203 20 1 632 0 282 298 530 148 0 1 897 5 79 201 148 506 183 19 0 129 295 305 526 151 21 2 015 7 80 216 127 543 203 20 1 632 0 285 298 530 148 15 1 897 5 79 201 148 506 183 19 0 129 310 Summa 6 107 4 438 6 131 4 469 Belopp i miljoner kronor NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Landstinget Belopp i miljoner kronor Löner inklusive sociala avgifter Pensionskostnader Löneskatt på pensioner Övriga personalkostnader Köp av hälso– och sjukvård Köp av tandvård Trafikkostnader Läkemedel Läkemedelsrabatter Medicinsk service m.m. Sjukvårdsmaterial m.m. Förbrukningsinventarier/material Tekniska hjälpmedel för funktionshindrade Lämnade bidrag Upplösning av aktiverat bidrag till infrastruktur Lokal- och fastighetskostnader Reparationer, underhåll och tvätt Energi m.m. Sjukresor och patienttransporter Kostnader för transportmedel Kostnader för drivmedel Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Utrangering av materiella tillgångar Övriga kostnader Summa Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 –5 664 –734 –167 –90 –1 093 –21 –1 416 –1 147 –1 –134 –667 –100 –57 –160 –12 –401 –124 –115 –97 –80 0 –54 –335 –48 –398 –5 333 –686 –152 –97 –1 047 –25 –1 354 –1 075 36 –137 –627 –81 –57 –156 –12 –379 –116 –130 –94 –71 0 –52 –347 –34 –393 –5 887 –735 –167 –94 –1 093 –21 –1 030 –1 147 –1 –134 –667 –102 –57 –160 –12 –422 –129 –115 –97 –80 –47 –54 –335 –48 –433 –5 534 –701 –152 –101 –1 047 –25 –994 –1 075 36 –137 –627 –81 –57 –156 –12 –393 –131 –130 –94 –71 –47 –59 –347 –34 –413 –13 115 –12 419 –13 067 –12 382 Upplysning om leasing lämnas i not 25 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 55 Bilaga § 62 a NOT 3 AVSKRIVNINGAR Landstinget Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Immateriella anläggningstillgångar Byggnader IT–utrustning Maskiner och inventarier –17 –186 –28 –158 –9 –223 –26 –155 –17 –186 –28 –214 –9 –223 –27 –204 Summa –389 –413 –445 –463 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Preliminärskatt Justeringspost slutavräkning Prognos slutavräkning 7 617 –17 7 7 408 6 –40 7 617 –17 7 7 408 6 –40 Summa 7 607 7 374 7 607 7 374 Belopp i miljoner kronor NOT 4 SKATTEINTÄKTER Landstinget Belopp i miljoner kronor Koncernen NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Landstinget Belopp i miljoner kronor Bidrag från utjämningen Avgifter till utjämningen Strukturbidrag Regleringsavgift Bidrag för läkemedelsförmånen Summa Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 974 –332 5 –86 726 966 –298 0 –81 722 974 –332 5 –86 726 966 –298 0 –81 722 1 287 1 309 1 287 1 309 NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER Landstinget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Ränteintäkter Vinst vid avyttring av finansiella anläggningstill-gångar Utdelningar Valutakursvinster Återföring av nedskrivning LÖF Övriga finansiella intäkter 178 0 4 1 7 0 39 3 0 1 0 1 173 0 4 1 7 0 34 3 0 1 0 1 Summa 190 44 185 39 Belopp i miljoner kronor LÖF= Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 56 Koncernen Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Bilaga § 62 a NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER Landstinget Belopp i miljoner kronor Belopp i miljoner kronor Finansiell kostnad pensioner Löneskatt på räntedel i årets pensionskostnad Valutakursförluster Räntekostnader Räntekostnader reverser LÖF Citybanan indexjustering Övriga finansiella kostnader Summa Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 –42 –10 –1 –18 –3 –3 –5 2013-12-31 –437 –106 –1 –18 –4 –8 –5 2014-12-31 –42 –10 –1 –18 –3 –3 –5 2013-12-31 –437 –106 –1 –19 –4 –8 –7 –82 –580 –82 –582 I föregående års kostnad för pensioner ingår kostnad pga. sänkning av diskonteringsräntan med 363,9 miljoner kronor. Ändringen av diskonteringsräntan förklarar 88,3 miljoner kronor av föregående års kostnad för löneskatt. NOT 8 PERIODENS RESULTAT (INKL. INTERNA KOSTNADER OCH INTÄKTER) a) Belopp i miljoner kronor Styrelse/nämnd VerksamPoster hetens utanför nettoverks.kostnad resultatet b) Anslag ersätt-/ ningar Resultat Resultat Budget netto 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen –5 198 0 5 356 158 103 0 Landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvård: – Akademiska sjukhuset – Lasarettet i Enköping – Primärvården – Hälsa och habilitering – Folktandvården –1 948 –59 –54 –267 –40 –59 0 0 –1 4 1 661 55 64 268 50 –346 –4 10 0 14 –216 –7 8 0 12 0 –7 0 0 8 Summa hälso- och sjukvård –7 566 –56 7 454 –168 –100 1 0 274 –805 –68 –33 –426 –92 0 –218 –2 0 0 –3 0 0 0 812 73 36 395 92 0 56 5 5 3 –34 0 0 –10 41 2 3 32 0 0 0 0 0 0 0 0 –8 716 –279 8 862 –133 –32 1 –235 0 –366 –13 –1 –261 579 0 0 0 0 0 0 0 234 0 315 14 1 253 –571 –1 0 –51 1 0 –8 8 –17 –1 –6 –1 0 –24 75 Landstingsstyrelsen, övrigt: – Varuförsörjningen – Landstingsservice – Kollektivtrafikförvaltningen – Landstingets resurscentrum – Regional verksamhet – Övriga centrala funktioner Kulturnämnden Summa verksamheterc) Finansförvaltningen – Pensionsutbetalningar – Personalpolitiska medel (garantipensioner) – Pensionskostnader, skuldförändring – Pensioner, statliga bestämmelser – Garantipensioner – Avsättning individuellt pensionssparande – Till förv. schablondebiterade pensioner a) I verksamhetsredovisningen ingår även transaktioner mellan de olika förvaltningarna. Interränta beräknas med 4 procent på nettovärdet av anläggningstillgångar, förråd, eget kapital och externa projektmedel. b) Omfattar finansiella intäkter och kostnader, skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning. c) Anslaget på 8 862 miljoner kronor avviker med 40 miljoner kronor mot budgeterat anslag. Avvikelsen beror på ett tilläggsanslag till HSS om 40 miljoner kronor för åtgärder för att minska köer (dnr CK2012-0084). Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 57 Bilaga § 62 a NOT 8 forts. Belopp i miljoner kronor Styrelse/nämnd VerksamPoster hetens utanför nettoverks.kostnad resultatet b) Anslag ersätt-/ ningar Resultat Resultat Budget netto 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 – Justering personalförsäkringsavgifter – Statsbidrag för kortare köer – Statsbidrag för minskad sjukfrånvaro – Vårdköåtgärder – Reavinster fastigheter – Reavinster bostadsrätter – Reaförluster/utrangering fastigheter – Justering för avskrivningar – Nedskrivning konst – Garantibelopp The Svedberg laboratoriet – Försäljning vårdcentraler – Återföring av nedskrivning LÖF – Oförutsett – Indexreglering Citybanan – Upplösning av bidrag till Citybanan – Omställningsfonden – Internränta – Moms Folktandvården – Utdelning konkurs Bålsta VC – Ränteintäkter – Utdelning – Ej avdragsgill moms apotek – Bankkostnader – Räntekostnader – Räntedel samt löneskatt i årets pensions kostnad – Skatteintäkter – Generella statsbidrag och utjämning – Budgeterat överskott –23 3 37 0 1 632 0 –47 40 0 –6 0 0 –5 0 –12 –4 0 19 2 0 0 –14 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7 0 –3 0 0 270 0 0 178 4 0 –5 –18 0 –35 –20 0 0 0 0 –35 0 9 0 0 5 5 12 4 –306 –16 0 –17 0 17 0 0 –23 –32 17 0 1 632 0 –47 5 0 3 0 7 0 2 0 0 –36 3 2 161 4 3 –5 –18 104 –33 10 –55 –1 3 –32 17 –2 –7 9 0 –7 –8 0 1 –42 6 –2 39 0 1 –5 –15 0 0 0 0 –52 7 607 1 287 0 90 –7 599 –1 290 68 38 8 –3 68 –433 41 –90 255 Summa finansförvaltning 1 325 9 275 –8 862 1 738 –215 67 SUMMA Avgår interna transaktioner –7 391 –6 8 996 6 0 0 1 605 0 –247 0 68 0 Summa landstinget Resultat dotterföretag –7 397 16 9 002 –5 0 0 1 605 11 –247 11 68 10 Summa koncernen –7 381 8 997 0 1 616 –236 78 b) Omfattar finansiella intäkter och kostnader, skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning. 58 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Bilaga § 62 a NOT 9A JUSTERING AV RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET Belopp i miljoner kronor Resultat enligt resultaträkningen Reavinster mark och byggnader Reavinster bostadsrätter Återföring av orealiserad förlust värdepapper Justering för sänkt diskonteringsränta pensioner 2014-12-31 2013-12-31 1 605 –1 632 0 –7 0 –247 0 –3 0 452 –34 202 Summa NOT 9B RESULTAT EXKLUSIVE JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Belopp i miljoner kronor Resultat enligt resultaträkningen Återbetalning från AFA-försäkringar 2005–2006 Sänkning RIPS-ränta Nedskrivning/utrangering av fastigheter Återföring av orealiserad förlust värdepapper Reavinster mark och byggnader Reavinster bostadsrätter Summa 2014-12-31 2013-12-31 1 605 0 0 47 –7 –1 632 0 –247 –129 452 0 0 0 –3 13 73 NOT 10 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Landstinget Belopp i miljoner kronor Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Investeringar Ingående balans Årets investeringar Årets utrangeringar Omrubricering 399 46 0 –1 360 45 –5 0 399 47 0 –1 360 45 –5 0 Summa investeringar 444 399 445 399 Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Årets utrangeringar Summa avskrivningar –317 –17 0 –334 –313 –9 5 –317 –317 –17 0 –334 –313 –9 5 –317 110 82 111 82 Restvärde immateriella anläggningstillgångar Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 59 Bilaga § 62 a NOT 11 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Mark Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Ingående balans Årets försäljningar 335 –76 335 0 335 –76 335 0 Restvärde mark 259 335 259 335 Byggnader Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Investeringar Ingående balans Årets investeringar Årets försäljningar Årets utrangeringar 7 241 1 133 –137 –111 6 631 645 0 –33 7 241 1 133 –137 –111 6 631 645 0 –33 Summa investeringar 8 126 7 241 8 126 7 241 Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Årets försäljningar Årets utrangeringar –2 920 –186 0 58 –2 697 –223 0 0 –2 920 –186 0 58 –2 697 –223 0 0 Summa avskrivningar –3 048 –2 920 –3 048 –2 920 Restvärde byggnader 5 078 4 321 5 078 4 321 Under året har byggnader och mark sålts för 1 845 miljoner kronor (försäljningspris med avdrag för försäljningsomkostnader). År 2013 förekom det inte några fastighetsförsäljningar. NOT 12 MASKINER OCH INVENTARIER Landstinget Belopp i miljoner kronor 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Investeringar Ingående balans Årets investeringar Årets försäljningar Årets utrangeringar 1 981 198 –7 –18 1 877 232 –2 –128 2 461 283 –7 –41 2 326 298 –2 –161 Summa investeringar 2 154 1 981 2 696 2 461 Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Årets försäljningar Årets utrangeringar –1 304 –186 7 18 –1 251 –181 2 127 –1 509 –242 7 41 –1 441 –231 2 160 Summa avskrivningar –1 465 –1 304 –1 703 –1 509 Nedskrivningar Ingående balans Årets nedskrivningar –2 0 0 –2 –2 0 0 –2 Summa nedskrivningar –2 –2 –2 –2 687 675 991 950 Restvärde maskiner och inventarier 60 Koncernen Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Bilaga § 62 a NOT 13 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Landstinget Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Belopp i miljoner kronor Aktier långfristig placering Aktieägartillskott Upplands Lokaltrafik AB Andelar Kommuninvest ekonomisk förening Andelar LÖF Nedskrivning andelar LÖF Bostadsrätter långfristig placering Förlagslån Kommuninvest Förskottering Vägverket, långfristig fordran Fordran Skatteverket Fordran koncernföretag 114 6 3 7 0 1 12 74 48 129 114 6 3 7 –7 1 12 100 55 87 1 0 3 7 0 1 12 74 48 0 1 0 3 7 –7 1 12 100 55 0 Summa 394 378 146 172 LÖF= Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag SPECIFIKATION AKTIER – LANDSTINGET Upplands Lokaltrafik Aktiebolag Dotterbolag: – Canbus i Uppland Aktiebolag – BIMS AB – BIMS KB – Biogas Uppland AB – Samtrafiken i Sverige Aktiebolag – Mälardalstrafiken MÄLAB Aktiebolag Antal Anskaffningsvärde, tkr Värde per aktie Vid inköp, kr Ägd andel procent 1 200 3 000 2 500 100,0 100,0 23,0 23,0 50,0 1,0 2,5 Aktiebolaget Uppsalabuss 371 970 18 600 50 99,99 Gamla Uppsala Buss Aktiebolag Dotterbolag: – Aktiebolaget Prebus – Uppsala Läns Trafik AB 150 500 91 008 100 100,0 AB Transitio Inera AB Summa 100,0 100,0 10 000 150 1 000 150 533 820 113 758 100 1 000 5,0 4,8 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 61 Bilaga § 62 a NOT 14 BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR Landstinget Belopp i miljoner kronor Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Bidrag medfinansiering Citybanan Ingående balans avskrivningar Årets avskrivning av bidrag för medfinansiering 298 –12 –12 298 0 –12 298 –12 –12 298 0 –12 Summa 274 286 274 286 Landstingsstyrelsen avgav i maj 2007 en avsiktsförklaring om medfinansiering av Citybanan. I november 2009 beslutade fullmäktige om ett anslag på 297,6 miljoner kronor. Bidraget upplöses (kostnadsförs) under 25 år från år 2013 då första utbetalningen av bidraget gjorts, se vidare not 20. NOT 15 FÖRRÅD Landstinget Belopp i miljoner kronor Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Sjukvårdsmaterial Hjälpmedel Övrigt 60 8 6 51 10 6 60 8 10 51 10 10 Summa 74 67 78 71 NOT 16 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Landstinget Belopp i miljoner kronor Kundfordringar Statsbidragsfordringar Balanserade externa projektmedel fordran Momsfordran Skatteverket Koncerninterna fordringar Övriga kortfristiga fordringar Upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Upplupna skatteintäkter Förutbetalda kostnader Summa 62 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 571 155 17 172 29 80 39 17 0 204 505 173 12 159 53 30 49 0 56 237 636 155 17 174 0 87 39 17 0 211 556 173 12 160 0 35 49 0 56 241 1 284 1 274 1 336 1 282 Bilaga § 62 a NOT 17 KORTFRISTIGA PLACERINGAR Landstinget Belopp i miljoner kronor Räntefonder Obligationsfonder Hedgefonder Lån koncernföretag Strukturerade produkter Summa Marknadsvärden Räntefonder Obligationsfonder Hedgefonder Lån koncernföretag Strukturerade produkter Summa marknadsvärden Orealiserad kursvinst Specifikation av placeringar Belopp i miljoner kronor Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 356 200 187 0 603 250 302 300 25 582 356 200 187 0 603 250 302 300 0 582 1 346 1 459 1 346 1 434 362 203 211 0 663 252 327 349 25 633 362 203 211 0 663 252 327 349 0 633 1 439 1 586 1 439 1 561 93 127 93 127 Landstinget Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Pensionsplacering Övrig placering 1 241 105 934 525 1 241 105 934 500 Summa 1 346 1 459 1 346 1 434 Marknadsvärden Pensionsplacering Övrig placering 1 333 106 1 058 528 1 333 106 1 058 503 Summa marknadsvärden 1 439 1 586 1 439 1 561 93 127 93 127 Orealiserad kursvinst NOT 18 KASSA OCH BANK Landstinget Belopp i miljoner kronor Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Plusgirot/Nordea Swedbank SE-banken Luxemburg Gåvotillgångar 397 1 871 0 10 480 480 14 7 550 1 871 0 10 503 480 14 7 Summa 2 278 981 2 431 1 004 Landstinget har en checkkredit på 250 miljoner kronor som ej var utnyttjad vid bokslutstill-fället. Specifikation av kassa och bank Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Pensionsplacering Övrig likviditet 14 2 264 14 967 14 2 417 14 990 Summa 2 278 981 2 431 1 004 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 63 Bilaga § 62 a NOT 19 EGET KAPITAL Landstinget Belopp i miljoner kronor Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Ingående värde Årets resultat 2 351 1 605 2 598 –247 2 409 1 616 2 645 –236 Summa 3 956 2 351 4 025 2 409 NOT 20 AVSÄTTNINGAR Specifikation – avsättningar Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Ingående avsättning Nya förpliktelser Årets utbetalningar Förändring av löneskatt 4 090 355 –208 84 3 307 706 –82 159 4 111 358 –208 84 3 324 710 -82 159 Summa avsatt till pensioner 4 321 4 090 4 345 4 111 IB Årets avsättning Ianspråktaget un-der året UB Pensioner exkl. ÖK-SAP Pensioner ÖK-SAP Löneskatt pensioner exkl. ÖK-SAP Löneskatt pensioner ÖK-SAP Oreglerad skada/livränta Citybanan 3 030 3 735 1 0 321 345 0 84 0 7 3 –52 0 -13 0 0 –143 3 323 3 806 1 7 181 Summa 4 090 439 –208 4 321 Specifikation - Landstinget Belopp i miljoner kronor I föregående års avsättning för pensioner exkl. ÖK-SAP ingår kostnad p.g.a. sänkning av diskonteringsräntan med 363,9 miljoner kronor. Ändringen av diskonteringsräntan förklarar 88,3 miljoner kronor av föregående års avsättning för löneskatt. Aktualiseringsgraden vid beräkning av pensioner var 94 procent vid bokslutet år 2013 och 95 procent vid årets bokslut. Aktualiseringsgraden anger den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. ÖK-SAP = Pensionsåtagande exklusive särskild avtalspension enligt överenskommelse och visstidspension. Upplysning om visstidsförordnanden framgår av not 25. Landstingsstyrelsen avgav i maj 2007 en avsiktsförklaring om medfinansiering av Citybanan. I november 2009 beslutade fullmäktige om ett anslag på 297,6 miljoner kronor. Anslaget indexjusteras från 1 januari 2008, årets indexjustering uppgår till 3 miljoner kronor. 64 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Bilaga § 62 a NOT 21 LÅNGFRISTIGA SKULDER Landstinget Belopp i miljoner kronor Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) Omrubricering av lån LÖF till kortfristig skuld Lån Nordea för byggnation av bussdepå Investeringsbidrag Skulder till närstående företag Långfristig leasingskuld Långfristig skuld, gåvor Summa Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 212 –212 388 23 26 1 10 212 0 397 7 96 1 7 212 –212 388 23 0 1 10 212 0 397 7 0 1 7 448 720 422 624 Landstingsfullmäktige beslutade i december 2014, CK2014–0319, att senast i december 2015 inlösa reversen till LÖF om 212 miljoner kronor. Då lånet kommer att återbetalas inom tolv månader har skulden i detta bokslut omrubricerats till kortfristig skuld, se not 22. Investeringsbidrag periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. Återstående antal år (vägt snitt) är fem år för landstinget och koncernen. Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Belopp i miljoner kronor Lån som förfaller inom – 1 år – 2–3 år – 3–5 år Genomsnittlig ränta (exkl. räntesäkring) Genomsnittlig ränta (inkl. räntesäkring) Genomsnittlig räntebindningstid (exkl. räntesäkring) Genomsnittlig räntebindningstid (inkl. räntesäkring) Landstinget Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 221 18 370 9 18 591 221 18 370 9 18 591 1,59 % 3,25 % 90 dagar 90 dagar 2,04 % 3,40 % 90 dagar 90 dagar 1,59 % 3,25 % 90 dagar 90 dagar 2,04 % 3,40 % 90 dagar 90 dagar NOT 21A REDOVISNING AV SÄKRINGSREDOVISNING Syfte med säkringen Från 1 januari 2012 ingår Upplands Lokaltrafik Aktiebolag i Landstinget i Uppsala län. Landstinget övertog i och med detta bolagets tillgångar och skulder. Landstinget övertog en skuld för byggnation av ny bussdepå vilken var räntesäkrad. Lånet omförhandlades och ny ränteswap tecknades 20 december 2012. Landstinget har från detta datum en nominell skuld om 415 miljoner kronor som löper med rörlig ränta. Syftet med säkringen är att eliminera variabiliteten i framtida kassaflöden avseende betalning av rörlig ränta och fixera räntekostnaderna till 3,32 % till 31 mars 2021. Säkrad risk Den säkrade risken utgörs av variabiliteten i framtida räntebetalningar på grund av förändringar i basräntan (STIBOR 3M). Säkrad post Framtida betalningar av rörlig ränta hänförlig till befintlig nominell skuld om 397 miljoner kronor fram till 31 mars 2021. Säkringsinstrument Ränteswap genom vilket landstinget erhåller STIBOR 3M och betalar 3,32 % ränta på nominellt belopp under perioden till 31 mars 2021. Landstinget kommer att bedöma säkringsförhållandets effektivitet per varje balansdag genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkringsinstrumentet med de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten. De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid, samt räntebas. Säkringsförhållandet anses vara effektivt så länge det inte sker någon väsentlig förändring av de huvudsakliga villkoren för antingen säkringsinstrumentet eller den säkrade posten. Redovisning Räntekupongerna på swappen redovisas löpande i resultaträkningen som en del av landstingets räntekostnader med hänsyn tagen till periodisering av upplupen ränta på swappen. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 65 Bilaga § 62 a Marknadsvärde ränteswappar Belopp i miljoner kronor Säkrad låneskuld nominellt belopp Marknadsvärde ränteswap 3MSTIBOR 3,32/31-03-2021 Landstinget Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 397 –58 406 –21 397 –58 406 –21 Årets räntekostnader har i jämförelse med att låna mot tremånadersränta gett en räntekostnadsökning på 10,4 miljoner kronor (föregående år en räntekostnadsökning om 8,7 miljoner kronor). En mer relevant jämförelse är att när lånet togs upp hade ett uppskattat fasträntelån med motsvarande löptid sänkt årets räntekostnad med 1,9 miljoner kronor (föregående år sänkt räntekostnaderna med 1,8 miljoner kronor). NOT 22 KORTFRISTIGA SKULDER Landstinget Belopp i miljoner kronor Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder Kortfristig skuld till LÖF Leverantörsskulder Moms och särskilda punktskatter Personalens skatter Balanserade externa projektmedel skuld Koncerninterna skulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna personalkostnader inklusive sociala avgifter Upplupen löneskatt Upplupna pensionskostnader, individuell andel Förutbetalda skatteintäkter Upplupna kostnader övrigt Förutbetalda intäkter Summa Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 9 212 849 32 109 322 37 83 763 52 215 51 241 84 9 0 898 32 103 296 66 72 714 70 204 0 138 96 9 212 876 32 109 322 0 267 763 52 215 51 266 84 9 0 904 102 107 296 0 126 726 70 204 0 153 96 3 059 2 697 3 258 2 793 LÖF= Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag För mer information om kortfristiga skulden till LÖF, se not 21. NOT 23 PENSIONSFÖRPLIKTELSER SOM INTE HAR UPPTAGITS BLAND SKULDERNA ELLER AVSÄTTNINGARNA Belopp i miljoner kronor Aktualisering Ränteuppräkning Sänkning av diskonteringsränta Basbeloppsuppräkning Bromsen Övrig post Årets utbetalningar Summa pensionsförpliktelser Löneskatt 24,26 % –1 44 0 4 –12 –15 –197 4 498 1 091 –4 51 363 84 0 3 –193 4 675 1 134 –1 44 0 4 –12 –15 –197 4 498 1 091 –4 51 363 84 0 3 –193 4 675 1 134 Summa 5 589 5 809 5 589 5 809 Åtagandet har beräknats av Kommunsektorns Pensions AB, KPA. 66 Landstinget Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Bilaga § 62 a NOT 24 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Transitio AB, borgen för leasingavtal mm Upplandsstiftelsen, borgen för checkkredit 600 11 592 8 600 11 592 8 Summa 611 600 611 600 Tillkommer borgen för tryggande av Upplandsstiftelsens pensionsutfästelser. Borgen ingår i landstingets beräknade totala pensionsskuld. Som försäkringstagare i Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag har landstinget ett åtagande att täcka eventuella förluster. Åtaganden kan uppgå till tio gånger premien. År 2014 uppgår premien till 34 miljoner kronor. Landstinget har vidare ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Visstidspension/visstidsförordnande Visstidspension utges efter ansökan till förtroendevald som efter 50, men före 65 års ålder uppfyller följande villkor: a) uppdraget upphör vid utgången av mandatperioden, eller b) uppdraget upphör före mandatperiodens utgång av annan anledning än återkallelse enligt 4 kap. 10 § Kommunallagen och den förtroendevalde har innehaft sitt uppdrag i minst 48 kalendermånader eller, om uppdragstiden är mindre än 48 månader, den förtroendevalde har innehaft uppdrag under två på varandra följande mandatperioder. Per 2014-12-31 fanns två förtroendevalda som uppfyller dessa villkor (fyra per den 2013-12-31). Landstinget har varken vid årets eller förra årets årsbokslut någon arbetstagare med särskilt visstidsförordnande. Hyres- och leasingavtal Klassificeringen av leasingavtal som finansiella har gjorts endast för avtal som tecknats 2011 och senare. Följande villkor ska samtliga vara uppfyllda om avtal ska klassificeras som finansiella: – Ursprunglig avtalstid ska vara över 36 månader och – Summa hyror inkl. restvärde, diskonterade till nuvärde efter en ränta om fn. fyra procent över den ouppsägbara avtalstiden, ska överstiga ett basbelopp eller, – Summa hyror inkl. restvärde, diskonterade till nuvärde efter en ränta om fn. fyra procent över den ouppsägbara avtalstiden, ska överstiga ett känt eller uppskattat köppris med mer än 80 %. Även i de fall när landstinget äger rätt att köpa leasingobjektet till ett pris som understiger förväntat verkligt värde med ett så stort belopp att det vid leasingavtalets början framstår som rimligt säkert att rätten kommer att utnyttjas klassificeras som finansiellt avtal. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella. Finansiella leasingavtal överstigande 3 år Belopp i miljoner kronor Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter Nuvärde minimileaseavgifter – Därav förfall inom 1 år – Därav förfall inom 1–5 år – Därav förfall senare än 5 år Variabla avgifter som ingår i periodens resultat Landstinget Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 1 784 1 659 506 1 153 0 81 779 725 213 512 0 22 1 784 1 659 506 1 153 0 81 779 725 213 512 0 22 Elva avtal klassificeras som finansiella leasingavtal (föregående år fem avtal). Variabla avgifter avser bokförd räntekostnad för leasingavtal med rörlig ränta. Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande 3 år Belopp i miljoner kronor Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter – Därav förfall inom 1 år – Därav förfall inom 1–5 år – Därav förfall senare än 5 år Landstinget Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 329 219 104 540 167 068 57 611 458 453 129 282 250 054 79 117 329 219 104 540 167 068 57 611 458 453 129 282 250 054 79 117 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 67 Bilaga § 62 a De operationella avtalen är totalt 300 stycken inklusive lokalhyresavtal (föregående år 361 stycken). Lokalhyresavtalen omfattar i år 304 miljoner kronor (föregående år 405 miljoner kronor). Det totala antalet leasing-/hyresavtal är 924 stycken (föregående år 903 stycken), men de flesta är på högst tre år och omfattas inte av upplysningsplikten. Kommuninvest i Sverige AB Landstinget i Uppsala län har år 2005 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner och landsting som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av landstingets ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 miljoner kronor och totala tillgångar till 290 730 miljoner kronor. Landstingets andel av de totala förpliktelserna uppgick till 129 miljoner kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 127 miljoner kronor. NOT 26 BETALNINGSFLÖDESPÅVERKANDE HÄNDELSER SOM AVVIKER FRÅN DET NORMALA Landstinget Belopp i miljoner kronor Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Återbetalade AFA-avgifter Försäljning av Ulleråker 0 1 835 –129 0 0 1 835 –129 0 Summa 1 692 –164 1 692 –164 NOT 27 EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER Landstinget Belopp i miljoner kronor Realisationsresultat materiella anläggningstillgångar Realisationsresultat finansiella anläggningstillgångar Utrangering av materiella anläggningstillgångar Återföring av nedskrivning LÖF Avsatt till pensioner Beräknad indexreglering Citybanan Övriga avsättningar Justering för avskrivning bidrag Citybanan Övrigt Summa 68 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 –1 632 0 53 –7 429 3 7 12 1 0 –3 34 0 858 7 0 12 0 –1 632 0 53 –7 429 3 7 12 1 0 –3 34 0 858 7 4 12 0 –745 1 325 –689 1 377 Bilaga § 62 a Ekonomiska definitioner Anläggningstillgångar är immateriella, materiella och finansiella tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Ansvarsförbindelser är en upplysningspost som finns med i balansräkningen, inom linjen, men som inte ingår i balansräkningens siffror. Består av pensionsförpliktelser intjänade före 1998, samt övriga ansvarsförbindelser. Avskrivning enligt plan är den successivt fördelade total utgiften för en anläggningstillgång. Kostnaden fördelas över det antal år som tillgången används i verksamheten. Avsättningar är förpliktelser som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst, men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Balanskrav innebär att landstingets intäkter måste överstiga kostnaderna i budgeten. Ett eventuellt redovisat underskott i utfallet ska regleras under de närmast följande tre åren. Balansräkning (BR) är en sammanställning av tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder på balansdagen (redovisningsperiodens sista dag). Summa tillgångar motsvarar summan av eget kapital, avsättningar och skulder. Bruttokostnader är verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. Eget kapital är skillnaden mellan summa tillgångar och summan av avsättningar och skulder enligt balansräkningen. Finansnetto är skillnaden mellan posterna Finansiella intäkter och Finansiella kostnader i resultaträkningen. Inbetalning sker när likvida medel betalas in till landstinget (se även Inkomst och Intäkt). Inkomst uppstår vid försäljningstillfället (se även Inbetalning och Intäkt). Intäkt är den del av inkomsten som hör till perioden (se även Inbetalning och Inkomst). Kassaflödesanalys visar kassaflöde från verksamheten inklusive förändringar av rörelsekapitalet, kassaflöde från investeringsverksamheten, samt finansiering. Summan av dessa komponenter utgör förändringen av landstingets likvida medel. Kortfristiga fordringar och skulder förfaller till betalning inom ett år från balansdagen. Kostnad är den del av utgiften som hör till perioden (se även Utbetalning och Utgift). Landstingsanslag beslutas av landstingsfullmäktige och är i budgeten detsamma som verksamhetens nettokostnad, dvs. den kostnad som behöver finansieras av landstinget för att resultatet ska bli noll. Landstingsanslaget ska täcka verksamhetens samtliga kostnader sedan verksamhetsanknutna intäkter, inklusive finansiella intäkter, frånräknats. Leasingavtal (hyresavtal) är avtal enligt vilka en leasegivare, på avtalade villkor, under en överenskommen period ger en leasetagare rätt att använda en tillgång i utbyte mot betalningar. Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal benämns operationella. Likvida medel utgör medel i kassa, på bank och kortfristiga placeringar. Långfristiga fordringar och skulder är fordringar och skulder som förfaller till betalning mer än ett år efter räkenskapsårets utgång. Nettokostnader utgör summan av verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar. Omsättningstillgångar är sådana tillgångar som förbrukas i samband med framställning av produkter eller tjänster eller på annat sätt används i rörelsen, t.ex. förråd och fordringar hos kunder. Omsättningstillgångar skiljer sig från anläggningstillgångar genom att inte vara avsedda för stadig varande bruk eller innehav. Periodisering innebär att inkomster och utgifter fördelas på den period som de tillhör och då benämns intäkter och kostnader. Resultaträkning (RR) är en sammanställning av intäkter, kostnader och resultat för en viss period. Summa intäkter motsvarar summan av kostnader och periodens resultat. Soliditet är ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan. Beräknas som andel eget kapital i förhållande till balansräkningens omslutning (uttryckt i procent). Utbetalning sker när likvida medel betalas ut från landstinget (se även Kostnad och Utgift). Utgift uppstår vid själva anskaffningstillfället (se även Kostnad och Utbetalning). Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 69 Bilaga § 62 a Förvaltningarnas balanserade resultat ÅTERKRAV/TÄCKNING AV EKONOMISKT RESULTAT Ackum resultat 2013-12-31 Årets resultat Återkrav (–) Täckning (+) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Kulturnämnden Kollektivtrafikförvaltningen Landstingsservice Varuförsörjningen Landstingets resurscentrum Landstingsstyrelsens övergripande verksamhet Finansförvaltningen 0 –1 216 729 25 342 0 –541 110 602 8 473 41 136 –382 3 901 9 994 0 3 369 250 158 293 –345 983 –3 847 10 291 52 13 457 –99 4 610 56 443 507 4 817 –30 958 1 737 633 –158 293 190 000 3 847 0 179 0 0 0 –56 443 0 0 30 958 –10 248 Totalt 2 351 046 1 605 216 0 Belopp i tusental kronor Ackum resultat 2014-12-31 1) 2) 2) 3) 4) 5) 1) 6) 0 –1 372 712 25 342 10 291 –310 124 059 8 374 45 746 –382 4 408 14 811 0 5 096 635 3 956 262 1) Balansering av resultat sker ej. 2) Produktionsstyrelsen har godkänt en budget på -190 mnkr för Akademiska sjukhuset och en budget på –7 mnkr för Lasarettet i Enköping. De av produktionsstyrelsen godkända underskotten täcks därför. Lasarettet får dock inte tillgodoräkna sig skillnaden mellan godkänt underskott och faktiskt resultat. 3) Hälsa och habiliterings positiva resultat innebär att en tredjedel av deras ingående negativa resultat skrivs av (dnr CK 2011-0476). 4) Landstingsservice positiva resultat 2014 beror på att regelverket för komponentavskrivningar gjorts om. Landstingsservice får därför inte tillgodoräkna sig årets positiva resultat. 5) Balanseras enligt beslut i Varuförsöjningsnämnden. 6) Finansförvaltningens eget kapital är endast en regleringspost för överensstämmelse med landstingets totala egna kapital. 70 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Bilaga § 62 a Intern kontroll Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 71 Bilaga § 62 a Syftet med den interna kontrollen är att uppnå: ›› en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet med väl dokumenterade system och rutiner för styrning ›› en tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten ›› efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer med mera ›› upprätthållande av systematiskt ordnade interna kontroller av organisationen, redovisningssystem och administrativa rutiner ›› en systematisk kontroll av verksamhetens resultat. Landstingsfullmäktige beslutade år 2008 om det nu gällande reglementet för intern kontroll inom Landstinget i Uppsala län. Reglementet innebär att styrelser och nämnder ska upprätta interna kontrollplaner. Den interna kontrollen ska innehålla: ›› ›› ›› ›› ›› en väsentlighets- och riskbedömning rutiner, kontrollmål och kontrollmoment omfattningen av den interna kontrollen vem som ansvarar för att utföra den interna kontrollen när, hur och till vem rapportering ska ske. I förvaltningars och nämnders årsredovisningar ska en avrapportering ske angående hur förvaltningens organisation för intern kontroll ser ut och vilka som samordnar arbetet. En bedömning av det interna kontrollarbetet ska göras, dels med utgångspunkt från till exempel rutiner och system som granskats enligt den interna kontrollplanen, dels utifrån hur det löpande kontrollarbetet fungerat. Återrapportering från dotterbolag Internkontrollplanen för Gamla Uppsala Buss Aktiebolag har under året omfattat områdena IT-säkerhet, bränsleresurser och pensioner. Bolaget har under året arbetat med de ingående kontrollmomenten och i och med detta fått en bättre struktur på rapportering och uppföljning inom dessa områden. Då verksamheten i Upplands Lokaltrafik Aktiebolag och Aktiebolaget Uppsalabuss är vilande sker ingen återrapportering från dessa dotterbolag. Återrapportering från förvaltningarna Akademiska sjukhuset har fullgjort arbetet med internkontroll enligt plan årsvis eller tertialvis. Biträdande sjukhusdirektör har det övergripande ansvaret för internkontrollarbetet. En årsrapport sammanställs för internkontrollen. Internkontrollplanen för 2014 innehöll 14 kontrollområden. För andra året i rad har fyra kontrollområden genomförts via enkät istället för stickprovskontroller. Syftet är att på detta sätt få en heltäckande och enhetlig kontroll och därmed en mer tydlig bild av hur rutiner fungerar. Divisionernas engagemang för internkontrollen är god. Den interna kontrollplanen har under året, utöver kontrollområdet jour och beredskap, fungerat väl. Vid avvikelse mot 72 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 rutin arbetar generellt divisionerna metodiskt för att åtgärda bristerna. Åtgärder sker oftast i form av utbildningsinsatser och information. I och med en noggrannare och mer preciserad kontroll upptäcks och åtgärdas fler avvikelser. Avvikelsernas karaktär bedöms inte vara allvarligare eller mer systematiska än tidigare, utan ett led i en förbättrad kontroll. I och med den kommande omorganisationen inom sjukhuset under 2015 bedöms att internkontrollrutiner och internkontrollplan kommer att behöva ses över. Bland annat påskyndas behovet av att införa heltäckande enkäter för flera kontrollområden. På Lasarettet i Enköping har den interna kontrollplanen följts upp och rapporterats enligt uppgjord plan, från respektive centrum, samt ansvariga inom staben. Förvaltningens organisation för intern kontroll utgörs av lasarettets ledningsgrupp och arbetet samordnas av chefsekonomen. Inför 2014 har en systematisk översyn av kontrollmomenten genomförts. Varje identifierat riskområde har bedömts utifrån en risk- och väsentlighetsbedömning. Resultatet från analysen ligger till grund för de bestämda kontrollmomenten som omfattar tio rutiner. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller sju av rutinerna har avvikelser noterats eller är rutinerna i behov av utveckling. Folktandvårdens internkontroll är organiserad under avdelningen ekonomi. Kontroller sker månadsvis enligt fastställd internkontrollplan. Kontroll sker årligen av medicinteknisk utrustning, kvalitetskontroll av läkemedelsförråd, samt läkemedelshantering. En kvalitetsschecklista som baserar sig på god vård har tagits fram internt för Folktandvården. Uppföljning sker regelbundet av Med Control. Kontroll sker av kvicksilverutsläpp i avloppsvatten från behandlingsstolar, samt av behandlingsenheternas vatten. För att säkerställa att kontroller sker på alla kliniker finns kontrollblanketter där klinikerna avrapporterar utförda kontroller. Internkontrollarbetet fungerar bra enligt de fastställda rutinerna. Avvikelser har förekommit vad gäller att patienter får ”vård inom tre månader”, samt att ”totalkostnad i förhållande till antal besök är samma eller lägre än föregående år”. Hälsa och habiliterings stabschefer inom områdena ekonomi, HR och FoU har uppdraget att samordna arbetet med den interna kontrollen. Under året har arbetet främst inriktats på uppföljning och analys av avvikelser mot budget, projektuppföljning, arbetet med införande av nya behandlingsmetoder, samt uppföljning av kompetensutvecklingsplaner. Uppföljningen har främst genomförts i samband med tertialsuppföljningarna. Inom Kultur och bildning arbetas en årlig internkontrollplan fram utifrån förslag från förvaltningens enheter och diskussioner i förvaltningens ledningsgrupp. Internkontrollplanen fastställs av kulturnämnden. Rutiner och riktlinjer som utgör granskningsobjekt utformas av den aktuella verksamheten. Kontroller av att ovanstående rutiner och riktlinjer följs utförs av de handläggare och chefer som har kompetens inom det område som granskas. Kontrollarbetet följs upp och samordnas av förvaltningens ekonomichef/controller. Förvaltningen bedömer att det interna kontrollarbetet i viss utsträckning fungerar tillfredsställande och få avvikelser kan noteras i de kontroller som genomförts. Rutinerna för internkontrollen behöver dock Bilaga § 62 a ytterligare utvecklas och organisationen förstärkas för att fungera optimalt. Till exempel behöver rutiner för hur internkontrollarbetet ska dokumenteras tydliggöras. Kultur och bildning är en liten förvaltning där begränsade resurser innebär att organisationen runt internkontrollarbetet är sårbar och även i viss utsträckning avgör i vilken omfattning kontroller kan genomföras. Internkontrollplanen för Kollektivtrafikförvaltningen innehåller sex kontrollmoment. Två moment är kopplade till trafikproduktionen och övriga fyra moment är kopplade till ekonomin. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller fem av rutinerna har mindre avvikelser noterats eller är rutinerna i behov av utveckling. Fokus för Landstingets resurscentrum är att risk- och väsentlighetsanalyser arbetas fram och värderas av utsedda enheter. Baserad på analysen gör ansvariga inom enheterna prioriteringar av vilka rutiner som ska föras in i internkontrollplanen. Beslutet att arbeta vidare med detta tas av förvaltningens ledning. Utifrån beslutad internkontrollplan skapar respektive enhet kontrollrutiner. Internkontrollarbetet har under året fungerat tillfredsställande. Uppföljning av avvikelser sker genom att ett arbete inleds för att först analysera problemet och sedan identifiera lösningar för att åtgärda avvikelserna. Ett arbete med att tydliggöra roller och rutiner för internkontrollarbetet inom förvaltningen har genomförts under året och kommer att fortsätta under 2015. Primärvården har utsett ansvariga för samtliga kontrollpunkter i den intern kontrollplanen. Dessa rapporterar löpande enligt fastställd frekvens till förvaltningens registrator som samlar dokumentationen för rapportering till primärvårdsdirektören. Chefscontroller skriver fram ett ärende i respektive tertial till stöd för direktörens bedömning av den interna kontrollen. Arbetet med intern kontroll har successivt utvecklats och utgör i nuläget en integrerad del av Primärvårdens styrmodell. För 2014 har det funnits 13 kontrollpunkter i kontrollplanen. Uppföljningen visar att de iakttagelser som görs i den löpande kontrollen omsätts i konkreta aktiviteter och åtgärder i syfte att stärka aktuell rutin. Det finns dock fortsatt utvecklingspotential i förvaltningens arbete med den interna kontrollen. Det gäl- ler främst hur samordningen till den samlade styrmodellen och då inte minst ett nytt processbaserat ledningssystem ska stärkas ytterligare. I sammanfattning visar resultatet av årets kontroller att en bättre struktur och standardisering är nödvändig vad gäller kvalitetssäkring av inrapportering till stöd för analys av tillgänglighet. Varuförsörjningens interna kontroll består av ett antal mätbara verksamhetsområden inom perspektiven som ingår i nämndens och landstingets styrkort. Den interna kontrollen samordnas genom ekonomichefen och utförs i olika frekvenser av upphandlingschef, materialkonsulentchef och assistenter. Inför varje nytt verksamhetsår görs en bedömning av vilka områden inom styrkortsperspektiven som ska kontrolleras och detta beslutas sedan i varuförsörjningsnämnden. Den interna kontrollen redovisas och följs upp löpande vid samtliga nämndmöten under verksamhetsåret. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller två av rutinerna har mindre avvikelser noterats eller är rutinerna i behov av utveckling. Landstingsservices kontrollplan fastställs internt av förvaltningens ledningsgrupp efter lämnade förslag från avdelningarna. Administration och samordning av planen hanteras inom den administrativa avdelningen. Målsättning med planen är att identifiera vitala och viktiga delar i förvaltningens processer och arbetssätt, som är avgörande för att kvalitet och kvantitet följer de krav som ställs från ägare, kunder, samhälle och medarbetare. En intern rutin finns där varje avdelning ska rapportera eventuella avvikelser från kontrollmålen, samt lämna förslag på hur eventuella avvikelser ska åtgärdas. Kontrollrutinerna har ökat från åtta stycken föregående år till tio stycken för 2014. Kontrollerna har under året mestadels skett enligt fastställd frekvens och inga anmärkningsvärda avvikelser har rapporterats. Landstingets ledningskontor har utarbetat en plan för internkontroll i enlighet med de landstingsövergripande anvisningarna. Respektive avdelning/enhet har genomfört en riskanalys för att besluta vilka områden som ska ingå i planen för intern kontroll. Det vill säga en redovisning av rutiner/processer som har blivit föremål för kontroll och vilka brister som har noterats, samt vilka åtgärder som har eller kommer att vidtas för att minska/eliminera bristerna. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 73 Bilaga § 62 a Nyckeltal inom personalområdet 74 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Bilaga § 62 a NÄRVAROTID MÄTT I ÅRSARBETARE1 Genomsnittligt antal årsarbetare 2012 Genomsnittligt antal årsarbetare 2013 Genomsnittligt antal årsarbetare 2014 Förändring i antal 2013–2014 Procentuell förändring 8 097 8 079 8 322 242 3,0 % 400 1 336 1 233 204 379 38 55 107 615 408 87 55 132 256 413 1 308 1 173 222 386 43 56 117 632 403 82 58 130 264 473 1 354 1 213 242 405 61 72 131 645 406 82 51 122 240 60 46 40 20 20 18 15 14 13 3 0 -6 -8 -25 14 % 4% 3% 9% 5% 43 % 27 % 12 % 2% 1% 0% 11 % -6% -9% Totalt Varav urval på yrkesgrupp: Handläggare Undersköterska Sjuksköterska Specialistläkare Ledning Läkare ej leg, annan Läkare leg annan Sjuksköterska specialfunktion Sjuksköterska specialistutbildade Överläkare Distriktsläkare Läkare ej leg, AT Barnmorska Läkare leg ST Anm. I tabellen redovisas större förändringar i antal årsarbetare mellan 2013 och 2014. År 2012 är med för jämförelse av utvecklingen över tre år. 1 I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad. ANTAL ANSTÄLLDA, TILLSVIDARE OCH VISSTIDSANSTÄLLDA Antal anställda nov 2013 Antal anställda nov 2014 Förändring i antal Procentuell förändring 11 052 11 228 176 1,6 % 2 506 8 546 2 523 8 705 17 159 0,7 % 1,9 % Genomsnittlig timlönekostnad år 2013 Genomsnittlig timlönekostnad år 2014 Procentuell förändring 221,06 228,43 3,3 % Totalt Varav: Män Kvinnor Anm. 77 procent av de anställda är kvinnor och 23 procent är män. TIMLÖNEKOSTNAD, I KRONOR Totalt Anm. Timlönekostnaden påverkas av nivån på löneavtalen, förändringar i personalstrukturen och eventuell löneglidning. Ökningen förklaras framför allt av årets löneöversyn. Se vidare i avsnittet Personalkostnader under Ekonomi. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 75 Bilaga § 62 a TOTAL SJUKFRÅNVARO I FÖRHÅLLANDE TILL SAMMANLAGD ORDINARIE ARBETSTID, I PROCENT Samtliga Kvinnor Män Total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid Kvinnors sjukfrånvaro i förhållande till kvinnors ordinarie arbetstid Mäns sjukfrånvaro i förhållande till mäns ordinarie arbetstid År 2013 År 2014 Förändring mellan åren År 2013 År 2014 Förändring mellan åren År 2013 År Förändring mel2014 lan åren Totalt 4,7 4,9 0,2 5,3 5,5 0,2 2,8 2,7 -0,1 – 29 år 30–49 år 50 år – 3,5 4,5 5,6 4,1 4,5 5,5 0,6 0 -0,1 3,9 5,2 6,1 4,6 5,3 6,0 0,7 0,1 -0,1 2,2 2,3 3,8 2,3 2,1 3,7 0,1 -0,2 -0,1 SJUKFRÅNVARO 60 DAGAR ELLER MER I FÖRHÅLLANDE TILL SAMMANLAGD ORDINARIE ARBETSTID, I PROCENT Samtliga Kvinnor Män Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till kvinnors ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till mäns ordinarie arbetstid År År 2013 2014 Förändring mellan åren År 2013 År 2014 Förändring mellan åren År 2013 År 2014 Förändring mellan åren Totalt 2,6 2,7 0,1 3,0 3,1 0,1 1,3 1,2 -0,1 – 29 år 30 – 49 år 50 år – 1,3 2,5 3,4 1,6 2,4 3,2 0,3 -0,1 -0,2 1,5 3,0 3,8 2,0 2,9 3,6 0,5 -0,1 -0,2 0,7 1,0 2,1 0,5 0,9 1,9 -0,2 -0,1 -0,2 Anm. Enligt lagkrav ska sjukfrånvaro 60 dagar eller mer redovisas i förhållande till total sjukfrånvarotid och den är på samma nivå som 2013 dvs. 55 procent. 76 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Bilaga § 62 a Revisionsberättelse Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 77 77 Bilaga § 62 a Revisionsberättelse avseende 2014 års förvaltning 78 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2014 Bilaga § 62 b Bilaga § 64 2014-12-10 Dnr CK 2014-0436 Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration Jessica Bräck, sekreterare Årsrapport 2014 – Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration Bakgrund Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration bildades genom beslut av landstingsfullmäktige i februari 2006 och startade sin verksamhet den 1 januari 2007. Utskottet ska ur ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom områdena demokrati, jämställdhet och integration samt följa upp landstingets verksamhet inom de aktuella områdena. Ledamöter 2014 Anna Manell (FP), ordförande Lise-Lotte Argulander (M), 1:e vice ordförande Malena Ranch (MP) 2:e vice ordförande Fredrik Anderstedt (S) Lars Berglöf (S) Alexandra Braf (KD) Robin Dahl (V) Johan Enfeldt (FP) Bengt-Ivar Fransson (M) Ingemar Hansson (C) Britt Hedberg (S) Lars Sandberg (S) Gustav Scherman (M) Erzsebét Wollein (S) Åsa Åström (M) Resurser för utskottets verksamhet Till sitt förfogande har utskottet under 2014 haft tjänstemannastöd bl.a. i form av sekreterare från Landstingets ledningskontor. Ekonomi Budgeten omfattade 400 000 kr för år 2014, varav 346 944 kr har förbrukats. Budgeten ska primärt täcka kostnader för ordförandearvoden, sammanträdesarvoden, utbildningsLandstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se Bilaga § 64 2 (4) och konferensarvoden, ersättning för förlorad arbetsförtjänst, resekostnader samt övriga kostnader för utskottets arbete. Sammanträden 2014 Under 2014 har utskottet haft 6 protokollförda sammanträden. 2014-01-29 Utskottet gästas av länsbarnombudsmannen Martin Price som delger utskottet sina tankar kring hur medborgarrättsfrågorna borde tillgängliggöras på landstingets webbplats. 2014-03-17 Utskottet initierar att en enkätundersökning genomförs för att få en bild av förekomsten av hot, våld och andra trakasserier riktat mot förtroendevalda i landstinget. Därutöver att utbildningsinsatser av olika slag genomförs för att ge förtroendevalda en beredskap i händelse av att hot, våld eller andra trakasserier riktas mot dem i samband med valarbete eller under den tid man innehar förtroendeuppdrag i landstinget. Landstingets säkerhetschef Mikael Ekberg och säkerhetsstrateg Inga-Britt Andersson är behjälpliga med expertkunskap på området. 2014-05-19 Vid dagens sammanträde gästas utskottet av Christianne Simson som redogör för sitt arbete inom projektet Anhörigstöd. Utskottet har i tidigare skrivelser begärt uppgifter från kommunerna kring förhållandena vid länets HVB-hem, för placerade barn samt barn som står under kommunens tillsyn. I januari 2014 skickades en påminnelse via landstingets länsdelsberedningar med begäran om återkoppling i april 2014. Vid dagens sammanträde föreligger ett referat av läget och planerna för länets HVB-hem för utskottet att hantera och ta ställning till. Utskottet anser att föreliggande redogörelse angående placerade barn inte ger svar på de frågor som utskottet har ställt i tidigare skrivelse varför utskottet beslutar att åter begära in svar angående förhållandena för barn i HVB-hem. 2014-09-29 Åsa Hagberg, divisionschef på psykiatridivisionen, informerar om flytten till nya Psykiatrins hus och hur det blev ur ett patientperspektiv. Syftet med flytten var att integrera öppen- och slutenvård, få bättre tillgång till vårdinnehållet i slutenvården samt att integrera forskning och undervisning med den kliniska verksamheten. Birgitta Pleijel, strateg på hälso- och sjukvårdsavdelningen, informerar om arbetet med och handlingsplan för jämställda sjukskrivningar. Jämställd sjukvård är sjukvård som bygger på medvetenhet om kvinnors och mäns eventuella olika förutsättningar och biologiska behov samt på insikten om alla människors lika rätt till likvärdig vård. Bilaga § 64 3 (4) 2014-11-10 Vid sammanträdet den 10 november avsätts tid till en genomlysande analys av vad som har hänt de fyra åren samt utvecklingsområden, med syftet att sammanfatta ett dokument över mandatperioden att lämna över till utskottets nya ledamöter. Dokumentet fastställs på utskottets sammanträde 2014-12-16. Utskottet upplever en föryngring i landstinget och det är viktigt att man som ordförande är medveten om sina rättigheter och skyldigheter. Utskottet ser att det kan finnas behov av en utbildning i mötesteknik hos många nya ordföranden och vice ordföranden varför beslut tas om att uppmärksamma landstingsfullmäktiges presidium på behovet av en utbildning i mötesteknik för ordföranden och vice ordföranden. 2014-12-16 Utskottet gästas av Birgitta Lejman, närvårdsstrateg på hälso- och sjukvårdsavdelningen, som redogör för förhållandena för barn i HVB-hem, enligt utskottets beslut 2014-05-19. TKL beslutade i juni 2012 att ge en arbetsgrupp i uppdrag att klargöra vilka lagtexter som är styrande, beräkna antalet läkarundersökningar/år, bedöma behovet av kvalitetshöjning av läkarundersökningar och ta fram förslag till riktlinjer för läkarundersökningar. TKL beslutade vidare att formulera en länsövergripande överenskommelse och rutiner när det gäller hälso- och sjukvård för barn och unga som är placerade i samhällsvård. Båda utredningarna förväntas vara klara och beslut tagna under det första halvåret 2015. Utskottet fastställer Sammanfattning av Utskottet för demokrati och jämställdhets integrations arbete mandatperioden 2011-2014. Enkätundersökning om likabehandlingsperspektivet En arbetsgrupp inom utskottet har tagit fram frågor till enkät om likabehandlingsarbetet. Frågorna utgår från likabehandlingsplanens rubriker med en till två frågor per rubrik. Enkäten riktade sig till samtliga verksamhetschefer inom den egna såväl som den privat drivna verksamheten. Enkätundersökning om hot och våld Utskottet har likt inför föregående mandatperiod initierat en enkätundersökning för att få en bild av förekomsten av hot, våld och andra trakasserier riktat mot förtroendevalda i landstinget. Av 274 enkäter har 136 besvarats, vilket motsvarar en svarsfrekvens om ca 50 procent. Svaren visar att 13 procent av de svarande under de senaste 12 månaderna utsatts för hot, våld eller andra trakasserier med koppling till det politiska uppdraget. 10 procent av dem som svarat att de blivit utsatta har blivit utsatta mer än en gång. 72 procent som svarat ”ja” på frågan om de utsatts för hot, våld eller trakasserier uppgav att de inte vänt sig till någon instans för att få hjälp. 56 procent anser sig ha tillräckliga kunskaper om hur man ska agera i en situation då man blir utsatt hot, våld eller andra trakasserier. Bilaga § 64 4 (4) 57 procent av de svarande anser att de har tillräckliga kunskaper för att hantera ärendet efter att man blivit utsatt för hot, våld eller andra trakasserier. Uppföljning och rapportering Utskottets aktiviteter redovisas i protokollen. En sammanfattande årsrapport lämnas varje år via landstingsstyrelsen till landstingsfullmäktige. Övrigt Den 10 december 2014 beslutade landstingsfullmäktige att utskottet framledes ska bestå av 13 ledamöter. Landstingsfullmäktige beslutade vidare att utskottet ska byta namn till Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration från den 1 januari 2015. Anna Manell (FP) Ordförande Bilaga § 70 Louise Arodén Arvidsson Kommunikationsdirektör 2015-01-26 Riktlinjer för landstingets varumärken 1. Övergripande principer Landstinget i Uppsala län har en bred verksamhet som bedrivs i olika förvaltningar. Målet är att medborgarna ska ha en tydlig bild av landstinget och den verksamhet som landstinget bedriver. Ett varumärke är summan av de tankar och associationer människor får när de möter en organisations verksamhet, namn och grafiska symbol. Tydlighet, enkelhet och uthållighet är byggstenar för att lyckas i varumärkesarbetet. Ett enhetligt uttryck som används konsekvent och frekvent bygger kännedom och ökar styrkan hos de varumärken som använder det. Varumärkesbegreppet Landstinget använder sina varumärken för att synliggöra och skapa extern kännedom om sina verksamheter (se vidare nedan, ”Varumärkesstrukturen”). Det övergripande varumärket ”Landstinget i Uppsala län” benämns som ägarvarumärke och står som samlande varumärke för landstingets hela verksamhet. De olika delarna av verksamheten kommuniceras med hjälp verksamhetsvarumärken. Inom Landstinget i Uppsala län är ett verksamhetsvarumärke inte synonymt med en organisatorisk enhet, utan används endast i sammanhang där verksamheten tillhandahåller användarnytta för externa målgrupper. Detta innebär att alla verksamheter/enheter inom en förvaltning inte per automatik får eller ska ha ett eget varumärke som definieras med symbolen kungsängsliljan och en ordbild, utan ska inrymmas under respektive förvaltnings verksamhetsvarumärke. Logotypen – en del av varumärket Huvudprincipen är att landstingets verksamheter ska inrymmas under symbolen liljan för att markera dess tillhörighet till landstinget. Konsekvensen och ett enhetligt uttryck skapar förutsättningar för att bygga landstingets samlade varumärke. Undantag gäller för landstingets dottervarumärken och samarbetsvarumärken, dessa kommuniceras inte med symbolen liljan, utan har egna grafiska symboler. Dessa har dock att förhålla sig till landstingets varumärke och i all kommunikation ska dottervarumärkets tillhörighet till landstinget framgå. (se vidare nedan, ”Varumärkesstrukturen”). Bilaga § 70 I sammanhang där landstinget och förvaltningarna samarbetar eller samverkar med extern part är det viktigt att landstingets ägar- och verksamhetssymboler, logotyper, används restriktivt och under former som kontrolleras av landstinget. Definition av varumärkesstruktur och grafisk manual (profil) De reviderade riktlinjernas övergripande principer berör och har en påverkan på varumärkesstrukturen och landstingets grafiska manualer. Varumärkesstrukturen definierar landstingets olika varumärken och fastställer hur de förhåller sig till varandra. Den grafiska manualen reglerar hur bilden av varumärket ska förmedlas. Det vill säga för landstinget, hur logotypen – den grafiska symbolen (kungsängsliljan) och namnet på respektive verksamhet med varumärkesstatus – ska utformas och användas. 2. Varumärkesstrukturen Landstingets varumärken indelas i fyra kategorier: A. Ägarvarumärke B. Verksamhetsvarumärken C. Dottervarumärken D. Samarbetsvarumärken A. Ägarvarumärke Symbolen med kungsängsliljan formar tillsammans med namnet Landstinget i Uppsala län bilden (logotypen) av landstingets ägarvarumärke. Ägarvarumärket används av landstingets förvaltningar med undantag för de förvaltningar som har tilldelats egna verksamhetsvarumärken (se nedan). Utformningen och användningen av ägarlogotypen regleras i den grafiska manualen. B. Verksamhetsvarumärken Förvaltningarna Folktandvården, Primärvården, Hälsa och habilitering, Landstingsservice, Kultur och bildning och Lasarettet i Enköping har egna verksamhetsvarumärken. Förvaltningarna Resurscentrum och Landstingets ledningskontor har inte egna verksamhetsvarumärken. Den publika verksamhet som bedrivs här ska använda ägarvarumärket ”Landstinget i Uppsala län”. Grundregeln är ett verksamhetsvarumärke per varumärkesdefinierad förvaltning. Undantag från grundregeln kan beviljas av landstingets kommunikationsdirektör i de fall där en geografisk tillhörighet eller speciell inriktning på verksamheten är väsentlig ur ett Bilaga § 70 målgruppsperspektiv. Som exempel kan nämnas förvaltningen ”Kultur och bildning” som bland andra har verksamhetsvarumärkena, Wiks slott och Wiks folkhögskola. Symbolen med kungsängsliljan i kombination med förvaltningsnamnet formar den grafiska bilden av verksamhetsvarumärkena. I de fall förvaltningarna verkar utanför länet, t.ex. vid medverkan i externa arrangemang ges möjligheten till ett tillägg till verksamhetslogotypen: "i Uppsala län”, exempel ”Folktandvården”/”Folktandvården i Uppsala län”. Utformningen och användningen av verksamhetvarumärkenas logotyper ska följa landstingets grafiska manual. Önskemål om förändringar eller tillägg av verksamhetsvarumärken bereds av kommunikationsdirektören. C. Dottervarumärken Landstinget har två varumärken som är inarbetade och mycket väl kända, vilket är en stor tillgång i varumärkesarbetet. Dessa varumärken är Akademiska sjukhuset och UL. Dessa varumärken behåller sin särart i varumärkesstrukturen, och definieras som dottervarumärken. Dottervarumärkena har egna självständiga grafiska profiler. Det ska dock i dessa profiler tydligt anges hur informationen om att verksamheten är en del av landstinget ska framgå och utformas i bland annat trycksaker, på hemsidor etc. Som dottervarumärke definieras också GUB (Gamla Uppsala Buss) som är ett av landstinget helägt aktiebolag. Varumärket GUB används dock endast när företaget vänder sig till upphandlare av linje-, färdtjänst-, beställningstrafik och motsvarande. När det gäller GUB:s verksamhet inom ramen för avtalet med Kollektivtrafiken UL, ska den kommuniceras under varumärket UL. Hur detta sker, regleras i ULs grafiska manual. Landstinget är mycket restriktiva vad gäller att introducera nya dottervarumärken med egen grafisk profil. Huvudregeln är att förvaltningar använder symbolen liljan i kombination med förvaltningsnamnet. Eventuella undantag måste beslutas av kommunikationsdirektören i landstinget. Ytterst, vid behov kan en fråga gällande nytt varumärke inom landstingets verksamhet lyftas till politiken för beslut. Kommunikationsdirektören är då ansvarig för beredning av ett sådant ärende. D. Samarbetsvarumärken När landstinget eller någon av landstingets förvaltningar driver verksamhet tillsammans med annan part är grundregeln att samarbetet inte utvecklas till ett eget varumärke, utan att ägarnas respektive logotyper användas som avsändare. Om parterna gemensamt kommer överens om att samarbetet bör utvecklas till ett eget varumärke – ett samarbetsvarumärke med egen logotype (t.ex. Varuförsörjningen), markeras landstingets medverkan inte med hjälp av kungsängsliljan utan genom formuleringen i text. Samarbete som etableras mellan någon av landstingets förvaltningar och annan part/andra parter, hanteras på samma sätt. Bilaga § 70 Beslut i frågor som rör samarbetsvarumärken, oklarheter i om och hur två parters logotyper ska användas i ett samarbete och/eller utveckling av nya samarbetsvarumärken, sker alltid i samråd med landstingets kommunikationsdirektör. 3. Riktlinjer för privata aktörer I den externa kommunikationen, på förstasidan på en privat aktörs webbplats och i de trycksaker som presenterar den privata aktör som under eget varumärke driver verksamhet som finansieras av landstinget, ska det i textform framgå att så är fallet, detta med formuleringen ”drivs på uppdrag av Landstinget i Uppsala län”. För de privata aktörer som har ett samarbete med landstinget genom avtal, t.ex. vaccinationsbyråer, bör det framgå i extern kommunikation att denne aktör ”har avtal med Landstinget i Uppsala län”. Landstingets logotype med kungsängsliljan får inte användas i något av dessa sammanhang. Bilaga § 71 2015-02-03 Ekonomiavdelningen Gustaf af Ugglas 018-611 61 26 [email protected] Dnr CK2013-0365 Landstingsstyrelsen Process för styrning av de specialdestinerade statsbidragen Inledning Det finns ett stort antal statliga styr- och ersättningsystem som har en direkt koppling till landstingens ekonomi. Dessa har oftast formen av en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och staten kring satsningar som anses som viktiga för utvecklingen. Överenskommelserna är även ett sätt för staten att styra hälso- och sjukvården i önskad riktning. Dessa överenskommelser kan innefatta så väl kommuner, landsting och regioner, och i vissa fall berör en och samma överenskommelse flera huvudmän i syfte att främja samarbetet dem emellan. Överenskommelserna har olika karaktär, vissa löper över flera år och vissa omförhandlas årligen. Statsbidrag till kommuner och landsting utgår som generella eller specialdestinerade bidrag. De generella statsbidragen är allmänna finansiella stöd medan specialdestinerade bidrag är tidsbegränsade och knutna till en viss verksamhet eller åtgärd. I princip finns det tre olika fördelningsmodeller för specialdestinerade statsbidrag; bidraget betalas ut efter ett ansökningsförfarande, bidraget betalas ut efter en fast fördelningsnyckel (t.ex. befolkningsantal) eller bidraget delas ut efter prestation. Bidragen kräver i regel någon form av motprestation och återrapportering där ersättningar utbetalas om vissa handlingar genomförts eller vissa mål, nyckeltal eller nivåer uppnås. Regelverken skiljer sig åt mellan olika statsbidrag och processbeskrivningen ska klargöra hantering, beskriva budgetering, redovisning och uppföljning samt hur den praktiska administrationen ska gå till. Beskrivningen ska även beskriva ansvarsfördelningen samt vad ansvaret innebär. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se Bilaga § 71 2 (4) Bakgrund Överenskommelserna mellan staten och SKL är frivilliga för landstingen och landstinget är inte formellt bundna att följa dessa. Det är dock inte ovanligt att krav i överenskommelserna motsvarar formuleringar som redan finns uttryckta i lagar eller förordningar. Förutsättningarna för de specialdestinerade statsbidragen skiljer sig åt varför inte alla statsbidrag kan hanteras på samma sätt. Det finns vissa inbygga utmaningar vilket komplicerar en tydlig och ändamålsenlig styrning samt långsiktig planering. Exempelvis är statsbidragen och dess kriterier olika vilket försvårar en enhetlig styrning. Vidare blir överenskommelserna oftast kända sent inför kommande verksamhetsår och avser som regel bara ett år i taget då de är anpassade efter den statliga budgetprocessen. Ersättningen för de prestationsbaserade statsbidragen utbetalas också i efterhand och baseras på genomförda prestationer. I flera av de nationella överenskommelserna är det svårt för landstingen att förutse ersättningen, dels har ersättningsnivåerna varierat från år till år och dels är det svårt att beräkna ersättningen utifrån måluppfyllelsen. Det förekommer även i vissa överenskommelser att landstingen får dela på de medel som ”blir över” i det fall det finns landsting som inte klarar målen, vilket ytterligare försvårar beräkningen. I Landstinget i Uppsala län är dessutom budgeten beslutad innan överenskommelserna är färdigförhandlade och underskrivna. Gällande prestationsbaserade statsbidrag finns det en problematik mellan intentionerna i överenskommelserna och redovisningslagstiftningen. Enligt god redovisningssed ska statsbidrag som erhålls för utförda prestationer intäktsföras samma år som prestationerna utförts. Eventuella överskott får alltså i normalfallet inte balanseras över till nästkommande räkenskapsår. Avgränsning De riktlinjer som fastställs i denna promemoria avser specialdestinerade statsbidrag där landstinget maximalt1 kan erhålla minst 5 miljoner kronor. För de specialdestinerade statsbidrag som faller utanför ovan angiven avgränsning ligger ansvaret att hantera statsbidraget hos förvaltningschef på berörd/berörda förvaltningar. Förutsättningar Nedan följer några grundläggande förutsättningar för hur statsbidragen ska hanteras inom Landstinget i Uppsala län: 1 • Utgångspunkt för landstingets målstyrning av specialdestinerade statsbidrag är att styrningen ska utgå och vara förenlig med gällande landstingstingsplan och budget. • Det är viktigt att det finns incitament för förvaltningarna att nå de statliga satsningarnas uppsatta mål och kriterier. Statsbidraget ska i så stor utsträckning som möjligt användas för förbättringar inom berörda utvecklingsområden. • Risken för att ett statsbidrag skapar undanträngningseffekter i verksamheten ska alltid beaktas. Beräknas i regel med cirka 3,5 procent (vilket motsvarar landstingets andel av befolkningen) av landstingens totala möjliga andel av statsbidraget. Bilaga § 71 3 (4) • De specialdestinerade statsbidragen ska hanteras centralt på landstinget, då de anses viktiga för den strategiska planeringen. Utgångspunkt ska vara att statsbidragen ekonomiskt ska hanteras på finansförvaltningen (anslagsfinansiering), men en bedömning ska göras för respektive statsbidrag. Organisation En styrgrupp för beredning av beslut rörande statsbidrag ska finnas. Styrgruppen ska bestå av ekonomidirektören, hälso- och sjukvårdsdirektören samt produktionsdirektören. Styrgruppen sammankallas av hälso- och sjukvårdsdirektören. Det ska finnas ansvariga för specialdestinerade statsbidrag på de respektive avdelningarna, hälso- och sjukvårdsavdelningen och ekonomiavdelningen vid Landstingets ledningskontor. En beredningsgrupp till styrgruppen bestående av ansvariga för statsbidrag, redovisningschef och budgetchef ansvarar för att ta fram beslutsunderlag till styrgruppen gällande hur statsbidragen ska hanteras. Beredningsgruppen sammankallas av ansvariga för statsbidrag. För respektive specialdestinerat statsbidrag ska det, så snart en satsning blir känd, utses en samordnare och ansvarig chef. Hälso- och sjukvårdsdirektören ansvarar för att ta fram ett förslag på samordnare och ansvarig chef vilket ska förankras i styrgruppen. Planering och genomförande Budgetarbetet ska ske inom ramarna för landstingets ordinarie budgetprocess. Vid budgeteringen ska försiktighetsprincipen tillämpas. Landstingets budgetprocess sker vid tidpunkten för detta beslut i två steg. Först arbetas det fram en landstingsplan och budget i vilken det fastställs vilka ekonomiska ramar som styrelser, förvaltningar och nämnder har att förhålla sig till nästkommande verksamhetsår. Det är landstingsfullmäktige som beslutar om och antar lanstingsplan och budget. Efter beslut i fullmäktige kan styrelser, förvaltningar och nämnder fastställa sina budgetar vilka är på en mer detaljerad nivå. Respektive samordnare ska under processen för framtagande av landstingsplan och budget ta fram ett underlag med en bedömning av hur mycket det kostar att uppfylla det specialdestinerade statsbidragets olika kriterier samt förväntad intäkt. Underlaget ska godkännas av styrgruppen för statsbidrag. När landstingsplan och budget är beslutad och när förvaltningen/styrelsens budgetprocess är påbörjad ska respektive samordnare ta fram ett mer detaljerat förslag till budget för kommande verksamhetsår. Budgetförslaget ska godkännas av ansvarig chef för statsbidraget på landstingets ledningskontor. Den slutgiltiga budgeten beslutas av förvaltningschef eller styrelse beroende på var medlen budgeteras. Respektive samordnare ansvarar för att informera berörda parter i god tid kring satsningarna. Det krävs också kontakter med vårdgivarna för att hålla sig informerad kring hur arbetet fungerar ute i verksamheterna samt för att tidigt kunna hitta områden där det finns svårigheter att nå målen. Respektive samordnare ska, i samråd med vårdgivarna, lägga fram ett förslag över arbetsfördelning och respektive vårdgivares ansvar. Ansvarsfördelningen ska förankras hos ansvarig chef. Bilaga § 71 4 (4) Uppföljning och rapportering Samordnaren för respektive satsning ansvarar för att göra löpande uppföljningar av förväntad måluppfyllelse. Samordnaren ska även analysera utfallet jämfört med budget samt göra en prognos av förväntat utfall för helåret. Rapportering ska ske till ansvariga för statsbidrag på Landstingets ledningskontor samt till ansvarig chef. Satsningar där landstinget inte ser ut att klara målen ska lyftas till ansvarig chef för beslut om eventuella åtgärder. Samordnaren ansvarar även för att statsbidraget redovisas till uppdragsgivaren samt att beslutade medel rekvireras så snart det är möjligt. En kopia av rekvisitionen ska skickas till ansvariga för statsbidrag. Hur landstinget klarar de olika statsbidragen är viktig för den strategiska planeringen. En samlad ekonomisk redovisning ska därför ske i landstingets årsredovisningar. Beredningsgruppen ansvarar för att ta fram denna redovisning. Gällande redovisningsregler för statsbidrag2 Landstinget ska följa vid aktuell tidpunkt gällande redovisningsregel i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings (RKRs) rekommendation 18.1. I övrigt ska landstinget verka för att följa de gemensamma förslag som beslutas inom SKL:s redovisningschefs- och ekonomidirektörsnätverk för hur specifika statsbidrag ska tolkas. Vid en avvikelse från dessa regelverk ska skälet motiveras i redovisningsprinciperna. De specialdestinerade statsbidragen är avsedda för en bestämd verksamhet eller ett visst ändamål och redovisas i resultaträkningen tillsammans med övriga verksamhetsanknutna intäkter. De kräver i regel någon form av motprestation och återrapportering. De periodiseras i normalfallet till den period där prestationerna som statsbidraget avser att finansiera är utförda. Om prestationsbaserade bidrag utbetalas för ett framtida tidsbestämt projekt och de utförda prestationerna utgör beräkningsunderlag för fördelning av bidraget ska det bokföras och matchas mot kostnader över den fastslagna tidsperioden. Denna typ av bidrag är ofta kopplade till redovisningsskyldighet och skyldighet att återbetala kvarvarande medel vid projekttidens slut. Icke prestationsbaserade bidrag betalas ut utan krav på motprestation och intäktsförs den period som bidraget avser. 2 Som underlag till beskrivning av ärendet har RKRs rekommendation 18.1 med tillhörande informationsskrift använts. Bilaga § 73 CK 2015-0112 UFV 2014/1284 Regionalt avtal mellan Uppsala universitet och Landstinget i Uppsala län om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården Bakgrund Svenska staten och Landstinget i Uppsala län har 2014-09-11 ingått avtal om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Detta avtal, fortsättningsvis benämnt Centralt ALF-avtal, ska kompletteras med regionala avtal mellan berörda landsting och universitet. Centralt ALF-avtal gäller från och med 2015-01-01. Det regionala ska ha ingåtts före 2015-05-01. Landstinget är huvudman för hälso- och sjukvården. Universitetet är ansvarigt för den utbildning som leder fram till läkarexamen, för utbildning på forskarnivå samt för den forskning som bedrivs vid universitetet. Sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården som utformas med särskilda hänsyn tagen till forskningens och utbildningens behov betecknas universitetssjukvård och är en gemensam angelägenhet för universitetet och landstinget. I syfte att skapa goda förutsättningar för forskning och utbildning ska universitetet delta i organisering och ledning av universitetssjukvården. Parter i detta avtal, benämnt Regionalt ALF-avtal, är Uppsala universitet och Landstinget i Uppsala län. Mål § 1 Mål för utbildning Universitetet är huvudman för den utbildning som leder fram till läkarexamen. Landstinget är villigt att inom ramen för detta avtal tillhandahålla lokaler, personal och andra resurser för denna utbildning. Målet med utbildningen i Uppsala är att ge en kvalificerad läkarutbildning för arbete i en kunskapstät och dynamisk framtida sjukvårds- och forskningsmiljö såväl nationellt som internationellt. Läkarprogrammets innehåll svarar mot de mål och krav som redovisas i Högskoleförordningens examensordning. Parterna är överens om att en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av läkarutbildningen ska ske utifrån de krav som universitetet har på klinisk handledning och utbildning och att de blivande läkarna har nödvändig klinisk erfarenhet. Parterna är överens om vikten av interprofessionellt lärande och att infrastrukturella resurser som kan behövas för sådant lärande upprättas inom landstinget. § 2 Mål för forskning Forskning och utbildning är universitetets huvuduppgifter. Forskning och utveckling är viktiga delar av landstingets verksamhet och landstinget har ett lagstadgat ansvar att medverka vid finansiering, Bilaga § 73 2 planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete samt av folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. För att åstadkomma en god utveckling av klinisk forskning, behövs en samverkan mellan universitetet och landstinget. Parterna är överens om och strävar efter att uppnå gemensamma mål för sin satsning på klinisk forskning. Detta kan till exempel ske genom gemensamt överenskomna satsningar på infrastruktur för forskning inom universitetssjukvården. Parterna är överens om att stärka sin position som internationellt ledande universitetssjukvårdsorganisation och därigenom attrahera de mest kvalificerade läkarna, forskarna och lärarna från hela världen. § 3 Mål för utveckling av hälso- och sjukvården Landstinget ska erbjuda en god hälso- och sjukvård. Inom hälso- och sjukvård ska verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Universitetet ska samverka med det omgivande samhället och verka för att forskningsresultat tillkomna vid universitetet kommer till nytta. För att stärka hälso- och sjukvårdens position regionalt, nationellt och internationellt ska universitetsjukvården aktivt bidra till att kunskaper sprids och att nya metoder för diagnostik och behandling utvecklas och utvärderas. Universitetssjukvårdens fortsatta utveckling är en gemensam angelägenhet för parterna. § 4 Universitetssjukvården I Centralt ALF-avtal § 1 föreskrivs att universitetssjukvårdens kärnverksamheter ska, jämte hälso- och sjukvård, vara klinisk forskning och utbildning liksom kunskapstillämpning och kunskapsspridning för hälso- och sjukvårdens utveckling. Vidare föreskrivs att universitetssjukvården ska: - fortlöpande bedriva forskning av hög nationell och internationell kvalitet bedriva utbildning av hög kvalitet, följa den internationella utvecklingen inom medicinsk forskning, utbildning och hälso- och sjukvård, bidra till en evidensbaserad hälso- och sjukvård genom att överföra egna och andras forskningsresultat till praktisk vård och fortlöpande utvärdera etablerade och nya metoder, förmedla resultat av sin egen verksamhet till övriga delar av hälso- och sjukvården, och samverka med näringsliv och patientorganisationer. Dessutom framgår att universitetssjukvårdens miljöer kännetecknas av hälso- och sjukvård av hög kvalitet, sjukvårdshuvudmannens uttalade uppdrag för forskning och utbildning, innovativ kultur och en incitamentsstruktur för kunskapsutveckling. Universitetssjukvården ställer särskilda krav på organisationsutformning, vetenskapligt ledarskap, infrastruktur och finansiering. Parterna är ense om dessa utgångspunkter för universitetssjukvården. Vidare är parterna överens om vikten av ett tydligt internationellt perspektiv för universitetssjukvården. Bestämmelser om hur enheter som ingår i universitetssjukvården utses återfinns i § 19. Bilaga § 73 3 Organisation § 5 Samverkansorgan Parterna är överens om att inrätta samverkansorgan på tre nivåer: landstings- och universitetsledningsnivå, områdes- och förvaltningsledningsnivå, samt institutions- och verksamhetsområdesnivå. Samverkansorganen benämns i enlighet med nedanstående tabell. Samverkansorgan Universitetssjukvårdsstyrelse Universitetssjukvårdsnämnd FoUU-råd Uppsala universitet Universitetets ledning Områdesledning för vetenskapsområdet för medicin och farmaci Institution Landstinget i Uppsala län Landstingets ledning Förvaltningsledning Verksamhetsområde/motsv. § 6 Gemensamt deltagande i ordinarie ledningsorgan Utöver samverkansorganen ovan är parterna ense om att bereda varandra möjlighet till deltagande i de ledningsorgan som omfattar enheter som ingår i universitetssjukvården och vars beslut kan få påverkan på universitetssjukvården. Exempelvis gäller detta verksamhetsområdens ledningsgrupper, institutionsstyrelserna, områdesnämnden för medicin och farmaci, sjukhusets ledningsgrupp eller motsvarande. Hur dessa representanter ska utses ska framgå av verksamhetsplanen. § 7 Universitetssjukvårdsstyrelse För samverkan mellan universitetets och landstingets ledningar inrättas en universitetssjukvårdsstyrelse. I Universitetssjukvårdsstyrelsen ska frågor av principiell gemensam betydelse för universitetssjukvården samt den verksamhetsintegrerade utbildningen av läkare och den kliniska forskningen behandlas. Styrelsen ska bestå av lika många ledamöter från vardera part, högst sju. Respektive part utser ledamöterna. Respektive part fastställer mandatperiod för dess ledamöter. Ordförandeskapet är roterande mellan parterna och mandatperioden är ett år. Den av parterna som ej innehar ordförandeskapet utser vice ordförande. Universitetssjukvårdsstyrelsen ska ha protokollförda sammanträden. Universitetssjukvårdsstyrelsen beslutar: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. om verksamhetsplan, om precisering av gemensamma visioner och målsättningar, om gemensamma utrednings- och utvecklingsområden, om vilka vårdenheter som utgör universitetssjukvård, om vid vilka vårdenheter där verksamhetsintegrerad utbildning av läkare ska bedrivas, om eventuell ALF-finansiering i annat landsting (Centralt ALF-avtal § 13), om eventuell omfördelning av ALF-medel från forskning till utbildning, om prioritiering och fördelning av ALF-ersättningen, Bilaga § 73 4 9. om övriga resurser för vilka parterna är överens om att en gemensam prioritering ska ske, 10. om ekonomisk och verksamhetsinriktad redovisning av ALF-ersättningens användning (Centralt ALF-avtal § 14), 11. om konsekvensanalys av omräkning och omfördelning av ALF-ersättningen (Centralt ALFavtal §§ 9, 12), 12. om eventuell återbetalning av ALF-ersättning (Centralt ALF-avtal § 11), 13. om lokaler och infrastruktur för universitetssjukvården, 14. om revidering av bilaga 1 och 2 till detta avtal. Universitetssjukvårdsstyrelsen har rätt att överlämna beslutanderätten i olika frågor. Ovanstående punkt 1, 6, 10 och 14 får dock inte överlämnas. Universitetssjukvårdsstyrelsen ska senast 15 september fatta beslut om en gemensam verksamhetsplan, Universitetssjukvårdsplan, för kommande år. Den gemensamma verksamhetsplanen ska vara en konkretisering av det regionala avtalet, där parterna preciserar fördelningen av ALF-ersättningen men också kommer överens om gemensamma utrednings- och utvecklingsområden. Av verksamhetsplanen bör även framgå för vilka frågor Universitetssjukvårdsstyrelsen överlämnar beslutanderätten till Universitetssjukvårdsnämnden. Universitetssjukvårdsstyrelsen ska dessutom i en separat handling i början av varje år redovisa hur ALF-ersättningen använts under föregående år. § 8 Universitetssjukvårdsnämnd För samverkan mellan ledningen för universitetets vetenskapsområde för medicin och farmaci samt förvaltningsledningen inom Akademiska sjukhuset inrättas en universitetssjukvårdsnämnd med lika många (högst sex) ledamöter från vardera parten. Universitetssjukvårdsnämndens uppgift är att vara beredande inför universitetssjukvårdsstyrelsen och besluta i frågor som universitetssjukvårdsstyrelsen överlämnar till nämnden. Om enheter inom Landstinget i Uppsala län, utanför Akademiska sjukhuset, utses att ingå i universitetssjukvården ska förvaltningsledningen inom Akademiska sjukhuset efter samråd med berörda förvaltningsledningar föreslå ledamöter till universitetssjukvårdsnämnden. Parterna föreslår ledamöter i universitetssjukvårdsnämnden som utses av universitetssjukvårdsstyrelsen. Respektive part fastställer mandatperiod för dess ledamöter. Ordförandeskapet är roterande mellan parterna och mandatperioden är ett år. Den av parterna som inte innehar ordförandeskapet utser vice ordförande. Universitetssjukvårdsnämnden ska ha protokollförda sammanträden. Universitetssjukvårdsnämnden arbetar utifrån det uppdrag som Universitetssjukvårdsstyrelsen ger den. Nämnden ska utarbeta ett underlag till den årliga verksamhetsplanen. Universitetssjukvårdsnämnden kan för sitt arbete inrätta arbetsgrupper av såväl stadigvarande som temporär karaktär. Dessa grupper ska vara partssammansatta. Bilaga § 73 5 § 9 Universitetssjukvårdsnämndens arbetsutskott Universitetssjukvårdsnämnden ska ha ett arbetsutskott vilket består av fem ledamöter som utses av universitetssjukvårdsstyrelsen. En av dessa ska vara företrädare för de studerande, i övrigt föreslår parterna två ledamöter vardera. Arbetsutskottet ska bereda frågor inför universitetssjukvårdsnämndens sammanträden samt i den utsträckning universitetssjukvårdsnämnden beslutar avgöra ärenden av icke-principiell art. Arbetsutskottets beslut ska protokollföras. § 10 FoUU-råd För samverkan på verksamhetsnivå inom universitetssjukvården ska FoUU-råd finnas. I FoUU-råd ska ingå verksamhetschef eller av den utsedd företrädare och en akademisk företrädare som utses av områdesnämndens för medicin och farmaci arbetsutskott. En akademisk företrädare ska ingå i verksamhetsområdets ledningsgrupp, företrädesvis bör det vara den av vetenskapsområdets för medicin och farmaci arbetsutskott utsedda företrädaren. Ordföranden i FoUU-rådet, som utses av universitetsjukvårdsnämnden, ska ha doktorsexamen. Mandatperioden för ordförande är två år med möjlighet till förlängning. Gruppens närmare sammansättning och uppdrag preciseras i verksamhetsplanen enligt § 7. FoUU-råd ska ha protokollförda sammanträden. FoUU-råd ska fördela ALF medel för forskning och utbildning samt redovisa den optimala användningen av dessa i enlighet med verksamhetsplanen. Motsvarande gäller även för övriga medel för forskning och utbildning som ställs till FoUU-råds förfogande, samt att redovisa deras användning i enlighet med beslut i relevant nämnd eller motsvarande. § 11 Beslutsfattande Alla beslut inom ramen för detta avtal ska fattas i samverkansorganen. Dessa beslut ska fattas i enighet. Beslut fattas genom att de närvarande ledamöterna, som har befogenhet eller mandat inom Uppsala universitet respektive landstinget i Uppsala län, enas om att en viss åtgärd ska vidtas. Gällande jävsregler ska beaktas. Regler om hantering av meningsskiljaktigheter återfinns i § 22. Verksamhetsplan § 12 Prioritering och fördelning av ALF-ersättning Landstinget erhåller ersättning i en del som avser verksamhetsintegrerad utbildning av läkare och en del som avser klinisk forskning. Parterna kan omfördela medel för klinisk forskning till verksamhetsintegrerad utbildning av läkare. En sådan omfördelning ska beslutas av universitetssjukvårdsstyrelsen och redovisas i den årliga verksamhetsplanen. Av den verksamhetsplan, som universitetssjukvårdsstyrelsen fastställer, ska framgå: - omfördelning av medel till utbildning från klinisk forskning Bilaga § 73 6 - fördelning av medel inom utbildning - fördelning av medel inom klinisk forskning Av verksamhetsplanen ska också framgå vilken fördelning som ska beslutas inom universitetssjukvårdsnämnden respektive FoUU-rådet. Förslag till fördelning av ALF-medel för utbildning lämnas av medicinska fakultetens programkommitté för läkarprogrammet. § 13 Användning av ALF-medel för utbildning ALF-medel för utbildning avser verksamhetsintegrerad utbildning av läkare och ska i huvudsak finansiera handledning och färdighetsträning av läkarstuderande i öppen och sluten vård. Med handledning avses undervisning i nära anslutning till sjukvård, t ex bedsideundervisning, journalgenomgångar, undervisningsronder och annan patientnära undervisning, som inte kräver särskild förberedelse. Med färdighetsträning avses övning i praktiska sjukvårdsmoment eller bedömning av statusfynd och undersökningsresultat. Landstinget förbinder sig att för detta ändamål tillhandahålla handledare, lokaler, inredning och utrustning, samt övrig service för genomförandet av den verksamhetsintegrerade läkarutbildningen. Landstinget medger att landstingsanställd personal utöver handledning och färdighetsträning även kan delta i förberedd undervisning som föreläsningar och gruppundervisning. Landstinget medger inom ramen för ALF-avtalet att särskilda undervisningsmottagningar med avgiftsfri sjukvård får inrättas. § 14 Användning av ALF-medel för forskning ALF-medel för forskning ska användas för att skapa bästa möjliga förutsättningar för klinisk forskning. Med klinisk forskning avses sådan forskning som förutsätter vårdens strukturer och resurser och har som mål att lösa ett ohälsoproblem eller att identifiera faktorer som leder till ökad hälsa. Klinisk forskning är en av universitetssjukvårdens kärnverksamheter. Universitetsjukvården är central för den kliniska forskningens kvalitet och utveckling. Parterna är överens om att ALF-medel för forskning får användas för infrastruktur, projekt, lokaler och personal. I verksamhetsplanen får anges vilka andra ändamål som ALF-medel för forskning får användas till. Samverkan § 15 Samverkan med andra landsting Om universitetssjukvårdsstyrelsen så anser kan avtal om samverkan på utbildnings- och forskningsområdet träffas med annat landsting enligt vad som anges i 13 § i det centrala ALF-avtalet. Eventuell ALF-ersättning för sådan verksamhet ska förmedlas av landstinget i Uppsala län. I de fall beskriven samverkan sker ska detta framgå i den årliga verksamhetsplanen. Bilaga § 73 7 § 16 Samverkan med övrig hälso- och sjukvård Parterna är förutom vad som överenskommits i det centrala ALF-avtalet § 1 om en bred samverkan med övrig hälso- och sjukvård ense om att arbeta för att finna former för samverkan med hälso- och sjukvården utanför universitetssjukvården. § 17 Samverkan ALF-medel och FoUU-medel Parterna är överens om att sträva efter en ökad samordning och koncentration av resurser genom gemensam prioritering av ALF-medel och de FoUU-medel som Landstinget ställer till förfogande. Redovisning och uppföljning § 18 Redovisning och uppföljning av ALF-ersättning Uppföljning och redovisning av hur ALF-medlen för utbildning och forskning har använts ska ske i enlighet med vad som anges i 14 § i det centrala ALF-avtalet. En första redovisning ska lämnas till universitet i sådan tid att den kan ingå i universitetets årsredovisning. Den ekonomiska redovisningen av utbildning respektive forskning ska fördelas på följande kostnadsslag: lokalkostnader, lönekostnader och övriga kostnader. I det fall beslut fattats om omfördelning av forskningsmedel till utbildning ska detta rapporteras. Om ett överskott/underskott uppstått ett kalenderår ska beloppet anges. Styrelse, nämnd och respektive råd ska redovisa hur medlen har använts. Utseende av enheter i universitetssjukvården § 19 Om hur enheter i Universitetssjukvården utses Enheter i universitetssjukvården utses av universitetssjukvårdsstyrelsen efter uppställda kriterier. Detta kan ske inför varje nytt beslut om verksamhetsplan. Enhet som ingår i universitetssjukvården utvärderas vart fjärde år. Utvärderingen ska utgå från de kriterier som fastställs i bilaga 1. I samband med utvärderingen ska beslut fattas om enheten ska fortsätta ingå i universitetssjukvården. För utvärdering utser universitetssjukvårdsstyrelsen en utvärderingsgrupp som inkluderar externa bedömare. Kriterier som enheter i Universitetssjukvården bör uppfylla fastställs i bilaga 1 till detta avtal. Denna bilaga ska årligen revideras och fastställas av Universitetssjukvårdsstyrelsen. Enheter i universitetssjukvården ska anses vara sådana upplåtna enheter som åsyftas i HF 4 kap § 2. Därutöver kan i verksamhetsplanen specificeras vilka övriga enheter som ska anses vara sådana upplåtna enheter som åsyftas i HF 4 kap § 2. Universitetssjukvårdsstyrelsen, Universitetssjukvårdsnämnden och FoUU-råden styr verksamheten vad avser utbildning och forskning inom universitetssjukvården. Verksamheten finansieras av ALFmedel, Landstingsmedel inklusive FoUU-medel, fakultetsmedel och externa medel. Universitetssjukvårdsstyrelsen, Universitetssjukvårdsnämnden och FoUU-råden styr även verksamheten vad avser utveckling. Bilaga § 73 8 § 20 Förenade anställningar Bestämmelser om förenade anställningar återfinns i bilaga 2 till detta avtal. § 21 Upphävande av tidigare avtal Parterna är överens om att nedanstående avtal upphör i och med att föreliggande regionala avtal ingås. Regionalt avtal mellan Uppsala universitet och landstinget i Uppsala län om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning samt utveckling av hälso- och sjukvården. (UFV 2003/39, CK 2003-0036) § 22 Hantering av meningsskiljaktigheter Om meningsskiljaktigheter uppkommer och ej kan lösas i ett samverkansorgan ska de hänföras till närmast högre nivå. En tvist på verksamhetsnivå ska i första hand hänföras till berört FoUU-råd. Om tvist kvarstår kan den föras till Universitetssjukvårdsnämnden och därefter till Universitetssjukvårdsstyrelsen. Meningsskiljaktigheter i Universitetssjukvårdsstyrelsen med anledning av detta avtal ska i första hand lösas i förhandlingar mellan parterna. § 23 Avtalets giltighet Detta avtal ska gälla från och med 2015-05-01 och tillämpas i alla avtalets delar från och med 201601-01. Avtalets giltighet är villkorat av det centrala ALF-avtalet mellan staten och berörda landsting. Uppsägning av föreliggande avtal gäller från det kalenderårsskifte som inträffar tre år efter att avtalet sagts upp. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna har tagit var sitt. För Landstinget i Uppsala län För Uppsala universitet Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Eva Åkesson Rektor Bilaga § 73 9 Bilaga 1 - Universitetssjukvård Universitetsjukvårdens uppgifter framgår av Centralt ALF-avtal. De enheter som utgör universitetssjukvård enligt detta avtal kännetecknas av: 1. Forskning av hög nationell och internationell kvalitet Enheten ska ha strukturer, organisation, kompetenser, incitamentsstrukturer och resurser för att bedriva klinisk forskning som ger publikationer i internationella kollegialt granskade tidskrifter samt ska medverka i utbildning på forskarnivå. För att kunna bedriva dessa uppdrag ska enheten ha förenade anställningar och/eller adjungeringar till Universitetet (den anställda ska i normalfallet minst ha docentkompetens) med uttalad forskningsuppgift. 2. Utbildning av hög kvalitet I tillämpliga fall ska enheten tillhandahålla VFU-platser och handledning till läkarutbildning och övriga vårdutbildningar. Enheten ska ha lärare eller landstingsanställda, båda med handledarutbildning, med uppdrag att leda VFU inom enheten. Enheten ska handleda studenter kontinuerligt (varje termin) samt vid behov kunna ta emot studenter som under terminstid kommer inom universitetets utbytesprogram. I normalfallet ska det finnas lärare med förenad anställning som har ett övergripande utbildningsansvar. 3. Sjukvård av hög kvalitet och system för kontinuerlig utveckling av vården Enheten bedriver sjukvård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet och deltar aktivt i att driva utveckling inom enhetens specialitet. Detta innefattar kompetenser och avsatt tid för deltagande i relevanta nationella kvalitetsregister, deltagande i utarbetande av nationella och regionala riktlinjer. Enheten ska följa och implementera utveckling av diagnostik, behandling och vård med ett system för evidensbaserat, ordnat införande. 4. Bemanning och patientunderlag Enheten ska ha kompetens och bemanning som möjliggör genomförande av uppdragen inom forskning och utbildning, såväl som sjukvård och kunskapsutveckling, samt ett tillräckligt patientunderlag för att kunna genomföra klinisk forskning och utbildning. Enheten ska ha en tydlig bemanningsplan för respektive uppdrag. En incitamentsstruktur för att forskarutbildning och docentur ska vara meriterande ska vara tydlig och självklar. Genomförd halvtid, disputation, docentur och utnämnande till excellent lärare ska vara lönegrundande. Forskningskompetens och pedagogisk kompetens ska vara meriterande vid tillsättning av alla anställningar inom universitetssjukvården. 5. Infrastruktur Inom enheten ska finnas lokaler och basal utrustning som möjliggör klinisk forskning och utbildning. Dessutom ska det finnas tillgång till mer avancerad forskningsinfrastruktur inkluderande rådgivningsfunktioner, regional stödfunktion för kliniska studier, samverkansstrukturer för företag och patientorganisationer, innovationssystem m.m. Det ska också finnas tillgång till lokaler för klinisk färdighetsträning och föreläsningssalar. 6. Kvalitetssäkringssystem Enheten ska ha system för att dokumentera, följa upp och kvalitetssäkra genomförande av alla tre huvuduppdrag och redovisa resultaten öppet. Bilaga § 73 10 Bilaga 2 - Förenade anställningar För närvarande regleras förenade anställningar i HL(1992:1434) 3 kap. 8 §, HF(1993:100) 4 kap. 2 § och även i lagen (1982:764) om vissa anställningar som läkare vid upplåtna enheter samt i lokala föreskrifter. HL 3 kap. 8 § lyder: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en anställning som lärare vid en högskola skall vara förenad med en anställning som specialistutbildad läkare eller tandläkare eller med en annan anställning än som läkare vid en sådan sjukvårdsenhet som är upplåten för medicinsk utbildning och forskning. En förenad anställning får innehas bara av den som uppfyller behörighetskraven för båda anställningarna. Den ordning som gäller för anställning av lärare skall gälla också för den anställning som skall vara förenad med läraranställningen. Innan någon anställs som lärare, skall sjukvårdshuvudmannen ges tillfälle att yttra sig i ärendet, om anställningen skall vara förenad med en anställning vid en sjukvårdsenhet. (SFS 1997:797) HF 4 kap. 2 § lyder: En högskola får, efter medgivande av en sådan sjukvårdshuvudman som avses i 3 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434), besluta att en anställning som professor eller lektor vid högskolan ska vara förenad med en anställning vid en sjukvårdsenhet som är upplåten för medicinsk utbildning och forskning. I utbildning och forskning vid en sådan enhet räknas odontologisk utbildning och forskning in. (SFS 2010:1064) Inför beslut om rekrytering av en befattning som professor, lektor eller adjunkt som är förenad med klinisk tjänstgöring ska därför en överenskommelse göras mellan universitetet och sjukvårdshuvudmannen. Överenskommelsen undertecknas, när det gäller professor, av vicerektor eller dekanus och sjukhusdirektören eller den person ärendet överlämnats till. Överenskommelse för övriga befattningar undertecknas av respektive prefekt och sjukhusdirektören eller den ärendet överlämnats till. Överenskommelsen skrivs i två likalydande exemplar. I överenskommelsen regleras: 1. Universitetets avsikt att rekrytera en innehavare av en befattning i angivet ämne förenad med klinisk tjänstgöring 2. Medgivande från sjukvårdshuvudmannen att befattningen får förenas med klinisk tjänstgöring med placering vid angiven enhet vid sjukhuset 3. Avsedd organisationsplacering av innehavaren 4. Kostnader för berörd befattning, inklusive overhead-kostnader, och hur de fördelas på respektive huvudman 5. Fördelning av arbetstid mellan respektive huvudman Bilaga § 73 11 6. Tillhandahållande av resurser för den anställdes verksamhet 7. Bekräftelse att överenskommelsen gäller även om innehavaren befordras till professor/lektor 8. Samordning mellan universitet och sjukvårdshuvudmannen av vissa personaladministrativa frågor 9. Samordning av åtgärder vid misskötsamhet 10. Befattningens eventuella påverkan på gällande sjukvårdsorganisation och lokaler 11. Överenskommelsens omfattning i tid 12. Förfarande vid eventuell tvist Sjukvårdshuvudmannen ges möjlighet att närvara vid rekryteringsgruppens sammanträden när förenade befattningar diskuteras. Vid frånvaro ges sjukvårdshuvudmannen möjlighet att efter mötet yttra sig om den kliniska skickligheten hos den som föreslås bli anställd. Inför beslut om anställning skall en överenskommelse göras mellan universitet och sjukvårdshuvudmannen. Överenskommelsen undertecknas, när det gäller professor, av vicerektor eller dekanus och sjukhusdirektören eller den person ärendet delegerats till. Överenskommelse för övriga befattningar undertecknas av respektive prefekt och sjukhusdirektören eller den ärendet delegerats till. Överenskommelsen skrivs i två likalydande exemplar. I överenskommelsen regleras: 1. Föreslagen innehavare av anställningen 2. Den kliniska verksamhetens omfattning samt befattningsarvodets storlek 3. Att innehavaren ska informeras om vissa anställningsvillkor 4. Överenskommelsens omfattning i tid För att samordna universitets och sjukvårdshuvudmannens arbete angående personaladministrativa och arbetsrättsliga frågor finns en samarbetsgrupp för arbetsrättsliga frågor. Bilaga § 74 . Miljöredovisning 2014 Landstinget i Uppsala län 1 Bilaga § 74 Inledning Miljöredovisningen för år 2014 följer upp målen i landstingets miljöprogram för perioden 20112014 och målen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö för 2014. Den vänder sig till landstingets förtroendevalda och medarbetare, företag som levererar varor och tjänster till landstinget. Den sig också till alla länsinvånare som är intresserade av landstingets miljöarbete. Miljöprogrammet har två fokusområden; minskad klimatpåverkan och en hälsosam och giftfri miljö. Det har även en övergripande vision om att landstinget ska bli fossilbränslefritt till år 2020. I miljöprogrammet 2011-2014 tillsammans med handlingsplanen för läkemedel och miljö finns totalt tjugofem miljömål. Av dessa har flertalet gått åt rätt hål och hälften är uppnådda, några dessutom med god marginal. Vägen in i landstinget för samtliga produkter är upphandlingen. Landstinget i Uppsala län är även detta år bland de bästa organisationerna inom offentlig sektor med avseende på att upphandla ekologiska livsmedel och har de senaste åren haft de högsta andelarna miljöbilar. Genom landstingets miljöledningssystem följs också upp att fordonen faktiskt tankas fossilfritt inom samtliga förvaltningar. Målen om utfasning av kemikalier, materialåtervinning av avfall, användning av diklofenak och fredandet av vissa naturområden är andra exempel på mål som uppnås med god marginal. Under perioden har landstingets mätbara klimatpåverkan minskat med 27 procent. Miljöredovisningen visar också på utmaningar för miljöarbetet. Till exempel har inte omställningen till en fossilbränslefri kollektivtrafik gått i förväntad hastighet och utsläppen från patientresor och avfallsmängderna ökar. För att uppmärksamma farliga ämnens roll i vardagen arrangerades och filmades ett seminarium på temat ”Kemikaliesmart Uppsala” under våren, som ligger på landstingets hemsida. Under år 2014 fastställdes också ett miljöprogram för 2015-2018, med de övergripande målen Minskad klimatpåverkan, Hälsosam och giftfri miljö och en Hållbar och effektiv resursanvändning. 2 Bilaga § 74 Innehåll LANDSTINGETS MILJÖPÅVERKAN 4 MINSKAD MILJÖPÅVERKAN GENOM HÅLLBAR UPPHANDLING SOCIALT ANSVAR I SAMBAND MED UPPHANDLING LANDSTINGETS PÅVERKAN PÅ KLIMATET 5 6 7 ETT MILJÖCERTIFIERAT LANDSTING 9 LANDSTINGETS POLICY OCH VISION FÖR MILJÖARBETET 10 UPPFÖLJNING AV MILJÖMÅLEN I LANDSTINGETS MILJÖPROGRAM 2011–2014 11 TRANSPORTER ENERGI KEMIKALIER LIVSMEDEL OCH TEXTILIER AVFALL BIOLOGISK MÅNGFALD 11 18 20 23 25 27 UPPFÖLJNING AV MILJÖMÅLEN I LANDSTINGETS HANDLINGSPLAN FÖR LÄKEMEDEL OCH MILJÖ 2014 30 MILJÖMÅL - FLUOROKINOLONER MILJÖMÅL - SERTRALIN MILJÖMÅL - DIKLOFENAK 30 30 30 3 Bilaga § 74 Landstingets miljöpåverkan Landstinget med cirka 11 000 anställda har huvudansvaret för hälso- och sjukvården samt tandvården för de knappt 350 000 människor som bor i länet. Inom den högspecialiserade vården har landstinget även ett region- och riksansvar. Åtta kommuner tillhör länet: Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Förutom hälso- och sjukvård samt tandvård har landstinget ett ansvar för den regionala utvecklingen i länet och regionen. Landstinget bedriver även kulturell verksamhet och folkhögskoleverksamhet. Från och med första januari 2012 är landstinget dessutom huvudman för kollektivtrafiken i länet. Utöver länstrafiken med buss och tåg bedriver den nytillkomna kollektivtrafikförvaltningen stadsbusstrafik i Uppsala, Enköping och Bålsta. Landstingets ekonomiska resultat för år 2014 blev ett överskott på 1 605 miljoner kronor1 och landstingets omsättning var ca 15 miljarder kronor. Landstingets omfattande verksamhet har en stor påverkan på den yttre miljön, genom användandet av naturresurser i form av energi och material samt genom utsläpp till luft, mark och vatten. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. Akademiska sjukhuset har under 2014 använt kommunalt dricksvatten, av försiktighetsskäl, då det under 2013 uppmättes värden av Perfluorerade alkylsyror i Uppsalaåsen där Landstingsservice har sina dricksvattenbrunnar. De mest betydande aktiviteterna inom landstinget som kan påverka såväl hälsa som miljö negativt, redovisas i tabell 1 nedan. I tabell 2 redovisas ett exempel av de flöden som går till och från landstingets verksamhet. I de fall statistik finns, redovisas landstingets miljöprestanda. Tabell 1: Landstingets betydande miljöpåverkande aktiviteter Miljöpåverkande Aktiviteter Transporter Miljöpåverkan Hälsoeffekter Ökad växthuseffekt, övergödning, försurning, marknära ozon Ökad risk för cancer, astma, luftvägssjukdomar, nedsatt lungfunktion Beroende på materialval och arkitektur kan byggnationer bland annat bidra till att tillföra farliga ämnen, energiförbrukning, Ökad växthuseffekt, försurning Rätt planerat leder byggnationen till en god innemiljö. Fel planering kan bidra till hälsoeffekter. Läkemedel Ökade halter av svårnedbrytbara läkemedel i miljön Kemikalier/ ämnen i varor Ökad växthuseffekt (lustgas) Spridning av ämnen som är skadliga för miljön till luft, mark och vatten Ökad växthuseffekt, spridning av bekämpningsmedel Ökad växthuseffekt T.ex. antibiotika ökar risken för bildning av resistenta bakteriestammar och därav följande svårbotade infektionssjukdomar Försämrad arbetsmiljö, spridning av ämnen som är cancerogena, reproduktionsstörande och allergiframkallande Hälsorisker för bönder i de länder där maten produceras Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar Byggnationer El och värme Livsmedel Avfall Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar 1 Den 1 mars 2014 förvärvade Uppsala kommun fastigheter vid Ulleråker av landstinget vilket generade en reavinst på 1 632 miljoner kronor. Om man bortser från främst försäljningen av Ulleråker är resultatet enligt balanskravet minus 34 miljoner kronor. Resultatet ska jämföras med den av landstingsfullmäktige beslutade budgeten på plus 68 miljoner kronor. 4 Bilaga § 74 Tabell 2: Landstingets miljöpåverkan och flöden år 2014 (ett urval) Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling Landstinget upphandlar årligen varor och tjänster för cirka 4 miljarder kronor. Alla upphandlingar bedöms utifrån miljömässiga och sociala kriterier. I många upphandlingar ställs allmänna miljökrav, exempelvis på producentansvar samt förbud och begränsningar av miljö- och hälsofarliga ämnen. Vid upphandlingar där varan eller tjänsten har en stor miljöpåverkan eller tydlig koppling till socialt ansvar ställs fördjupade krav. De fördjupade miljökrav som ställs utgår från miljöpåverkan under hela livscykeln och kan exempelvis reglera att vissa kemikalier inte får ingå i produkten, att produkten ska vara ekologiskt producerad, ge upphov till lite och ofarligt avfall, en god djurhållning, eller att fordon ska vara miljöklassade. Som stor kund kan landstinget påverka utbudet på marknaden i en miljöanpassad riktning. Miljökraven som ställs i landstingets upphandlingar är därför viktiga verktyg för att nå miljömålen. Under miljöprogramsperioden har fördjupade miljökrav ställts i upphandling av bland annat avfallshantering, tryckeritjänst, kaffe, livsmedel, fordon, sjukresor, städ och vaktmästeritjänster, kemisktekniska produkter, tvätteritjänst, undersökningshandskar, datorer och vitvaror De fördjupade miljökraven i upphandlingarna har resulterat i vinster för både miljö och ekonomi. Under programperioden har Svanenmärkta tonerkassetter upphandlats. Då dessa används istället för icke Svanenmärkta kassetter minskar avfallsmängden, innehållet av miljö- och hälsofarliga ämnen och energi- och råvaruförbrukning. Dessutom sparar landstinget drygt 200 000 kronor per år. Miljökraven vid upphandling av kaffe har resulterat i att de 54 ton ekologiskt och rättvisemärkt kaffe som köps in per år av landstinget minskat förbrukningen av bekämpningsmedel med cirka 940 kilo per år och minskat användningen av handelsgödsel med cirka 9200 kilo per år. Vid upphandlingen av datorer ställdes miljökrav med hänsyn till 5 Bilaga § 74 kemikalier och energiförbrukning. Det resulterade i datorutrustning fri från halogenerade flamskyddsmedel och kvicksilverfria skärmar. Dessutom kommer en besparing på cirka 5,2 miljoner kronor göras under avtalsperioden tack vare ställda krav på låg energiförbrukning. Socialt ansvar i samband med upphandling Landstinget i Uppsala län verkar även för att de produkter och tjänster som köps in är framställda under socialt hållbara och ansvarsfulla förhållanden. Många av de produkter som upphandlas framställs hos underleverantörer i fattiga länder där det finns risk att mänskliga rättigheter och trygga arbets- och levnadsvillkor åsidosätts. Därför behöver vi ta ett eller flera steg bakåt i produktionskedjan och kontrollera att våra leverantörer och deras underleverantörer verkar för socialt hållbara och ansvarsfull förhållanden. Sedan år 2010 ingår Landstinget i Uppsala län i ett nationellt nätverk för hållbar upphandling tillsammans med landets övriga regioner och landsting. Arbetet utgår från en gemensam uppförandekod samt kontroll av efterlevnad, där en expertgrupp och styrgrupp årligen beslutar vilka avtal/avtalsområden som ska följas upp och vilken organisation som ska ansvara för dessa2. De produktionsområden där störst risk för överträdelser mot sociala krav har identifierats, för att sedan ligga till grund för avtalsuppföljning och revisioner. Eftersom många leverantörer levererar varor och tjänster till samtliga regioner och landsting blir detta arbete både effektivt och kostnadsbesparande jämfört med om varje landsting/region skulle genomföra egna uppföljningar. Vid överträdelser mot uppförandekoden upprättas en åtgärdsplan, där leverantören under en viss tid måste åtgärda de brister som framkommit. Genom detta arbetssätt samarbetar vi med leverantörerna och ger dem möjlighet att förbättra förhållanden för dess medarbetare. Under miljöprogramperioden år 2011-2014 har avtalsuppföljningar och revisioner utförts på IT, operationstextilier, förband, handskar, läkemedel och instrument. År 2014 påbörjade Varuförsörjningen en avtalsuppföljning på instrument, där sedan en leverantör valts ut för revision under första delen av år 2015. Mer information finns att läsa på www.hållbarupphandling.se. 2 Samarbetet leds av en nationell samordnare vars arbetsgivare är Stockholm läns landsting och där tjänsten samfinansieras av alla landsting och regioner. Uppförandekoden är fastställd i respektive landstings fullmäktigeförsamling. 6 Bilaga § 74 Landstingets påverkan på klimatet Landstingets omfattande verksamhet påverkar växthuseffekten. Utsläppen av de växthusgaser som landstinget kan mäta, minskade med 27 procent år 2014 jämfört med år 2010. Den största utsläppsminskningen under perioden står värmeanvändningen för. Utsläppen har minskat med över 1000 ton, då landstinget köper koldioxidneutral fjärrvärme från och med år 2012. Kollektivtrafiken redovisar en ökning av totalt 2 400 ton koldioxid. Detta förklaras huvudsakligen genom att produktionen (antalet körda kilometer) ökat för regiontrafiken till följd av utökat uppdrag samt att det varit svårt att få tag på flytande biogas. I diagram 1 visas andelen utsläpp av växthusgaser från de största utsläppskällorna inom landstinget under 2014 och i diagram 2 jämförs utsläppen mellan åren 2010-2014 som går att mäta. I diagrammen är utsläppen omräknade till koldioxidekvivalenter3 4. Diagram 1: Totala utsläpp av koldioxid 2014 fördelat på olika utsläppskällor. Övriga anestesigaser, 268 ton, 0% Betalda patientresor, 981 ton, 2% Lustgas, 1 282 ton, 2% Varutransporter, 253 ton, 0% Resor till och från arbetet, 4 549 ton, 8% Tjänsteresor, 2 859 ton, 5% Förbrukningsvaror, 7 079 ton, 13% El (Bra Miljöval‐el), 165 ton, 0% Kollektivtrafik (Tåg), 0 ton, 0% Värme, 95 ton, 0% Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik), 3 536 ton, 6% Ånga, 0 ton, 0% Fjärrkyla, 836 ton, 2% Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala), 8 872 ton, 16% Kollektivtrafik (Tätortstrafik Enköping och Bålsta), 1 353 ton, 2% Kollektivtrafik (Regiontrafik), 23 151 ton, 42% 3 Mått på mängd klimatpåverkande gaser, där bidraget från varje enskild gas har räknats om till den mängd koldioxid som har samma inverkan på klimatet. 4 I diagrammen används följande antaganden: Landstinget använder endast Bra Miljöval-el sedan år 2003. Utan Bra Miljöval-el skulle koldioxidutsläppen från el motsvara ca 18 000 ton. Sedan februari år 2012 köper landstingets koldioxidneutral fjärrvärme4 i Uppsala. Om landstinget skulle fortsatt att köpa den normala mixen av fjärrvärme skulle koldioxidutsläppen från landstingets fjärrvärmeanvändning vara 16 600 ton. Ett kilo lustgas motsvarar 310 kg koldioxid. Ett kilo av övriga anestesigaser (Isofluran, Sevofluran och Desfluran) motsvarar mellan 350 och 1 526 kg koldioxid. 7 Bilaga § 74 Diagram 2: Totala utsläpp av klimatpåverkande gaser 2010 -2014 5. Klimatpåverkan, landstinget i Uppsala län 80 000 ton koldioxidekvivalenter 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2010 2011 2012 2013 Betalda patientresor Varutransporter Resor till och från arbetet Tjänsteresor El (Bra Miljöval‐el) Värme Ånga Fjärrkyla Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala) Kollektivtrafik (Tätortstrafik Enköping och Bålsta) Kollektivtrafik (Regiontrafik) Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik) Kollektivtrafik (Tåg) Förbrukningsvaror Lustgas Övriga anestesigaser 2014 5 Följande förklaringar finns till posterna: Den värmestatistik som används i diagrammet är inte graddagskorrigerad. I diagrammen redovisas endast patientresor betalda av landstinget. Enligt landstingets transportutredning 2003 står dessa resor för cirka 11 procent av patientresorna. De varutransporter som redovisas är de tre största direkttransporterna till landstinget – transporter av tvätt, mat från storköket i Västerås och post. De tre största utsläppskällorna av koldioxidutsläpp från tjänsteresor är följande: Intensivvårdshelikoptern cirka 28 procent, ambulans cirka 25 procent och flygresor cirka 19 procent. År 2012 var första året som hela kollektivtrafiken redovisats och första gången data fanns. De data som redovisas för år 2012 redovisas även i staplarna för år 2010 och 2011. Klimatpåverkan från förbrukningsvaror har utretts under år 2013. Denna klimatpåverkan inkluderar framställning av material (plast, cellulosa etc.) i varor och förpackningar samt transporter av materialet. De data som redovisas för år 2010-2012 är samma som år 2013. Under år 2013 har en utredning genomförts om klimatpåverkan från landstingets användning av förbrukningsvaror. Den statistik som arbetades fram i samband med detta redovisas för åren 2010 till och med 2014, för att markera dess klimatpåverkan historiskt. Detta underlag fanns inte med då målet om att minska koldioxidutsläppen med 33 procent i jämförelse med år 2010 räknades fram. Om förbrukningsvarorna inte räknas med i landstingets klimatpåverkan, har landstinget minskat sin klimatpåverkan med 30 procent jämfört med år 2010 8 Bilaga § 74 Ett miljöcertifierat landsting Hela landstinget är certifierat enligt ISO 14001:20046 sedan år 2005. Ett miljöledningssystem ställer krav på att det ska bli så effektivt som möjligt. Miljöledningssystemet innebär att alla verksamheter kontrollerar efterlevnad av miljölagar och att miljöarbetet hela tiden förbättras, genom den policy, vision och de miljömål som landstingsfullmäktige antagit. Miljöledningssystemet ger stöd för styrning, resurstillsättning, genomförande, uppföljning, redovisning av miljöresultat och sökande efter förbättringsmöjligheter. Att landstinget är miljöcertifierat innebär dessutom att utomstående revisorer granskar miljöarbetet och systemet en gång i halvåret för att säkra att miljöarbetet ständigt blir bättre och sker på ett systematiskt sätt. Landstingets miljöledningssystem gäller hela landstingets tjänstemannaorganisation. Systemet täcker inte in stiftelser och bolag där landstinget fungerar som delägare. Entreprenörers, leverantörers och hyresgästers miljöarbete styrs till viss del via avtal. Nedan visas en bild av hur miljöarbetet inom landstinget var organiserat under 2014. Ansvaret följer linjeorganisationen och ett miljönätverk finns för att hjälpa linjen att se till att miljöarbetet fungerar. Figur: Landstingets organisation av miljöarbetet 2014 Landstingsfullmäktige Revision Revisorer Landstingsstyrelse Hälso- och sjukvårdsstyrelse Miljö- och kemienheten Produktionsstyrelse Miljönätverk ISO 14001:2004 är en internationell standard för miljöledningssystem. 9 Varuförsörjningen Tjänstemannaorganisation Varuförsörjningsnämnd Kultur och bildning Politisk organisation Patientnämndens kansli Teckenförklaring: Patientnämnd Kollektivtrafikförvaltningen Primärvården Landstingets Resurscentrum Landstingsservice Lasarettet i Enköping Hälsa och habilitering Folktandvården Miljöombud (avdelningar/ enheter) Akademiska sjukhuset Miljösamordnare (förvaltning/ division) Kostnämnd Landstingsdirektör Ledningskontor 6 Kulturnämnd Kollektivtrafiknämnd Bilaga § 74 Landstingets policy och vision för miljöarbetet Nedan redovisas landstingets policy och vision för miljöarbetet år 2014. En ny miljöpolicy som började gälla 1 januari 2015 fastställdes av landstingsfullmäktige i juni 2014. Landstinget i Uppsala län med drygt 11 000 anställda bedriver högspecialiserad hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Det svarar även för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner och utövar kulturell verksamhet. Verksamheten är omfattande och medför en stor miljöpåverkan genom många transporter, en betydande mängd avfall samt stor användning av energi, förbrukningsmaterial, läkemedel, kemikalier och lustgas. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. För att minska miljöpåverkan och hälsofarliga utsläpp är vår policy att: • förebygga föroreningar och hushålla med resurser • upphandla varor och tjänster som ger minsta möjliga miljöpåverkan • ta miljöhänsyn i varje handling och beslut i det dagliga arbetet • följa miljölagstiftning • ständigt förbättra verksamhetens miljöresultat och nå uppsatta mål Och vår vision, dit vi strävar är: Att landstingets verksamheter bedrivs på ett sådant sätt att utsläppen inte påverkar miljö eller folkhälsa negativt och att vi därigenom bidrar till att lämna över ett ekologiskt hållbart samhälle till kommande generationer. Användningen av fossila bränslen ska upphöra till år 2020. När vi reser eller fraktar varor sker det med cykel, tåg eller med fordon som drivs med förnyelsebara bränslen Vi hushåller med energi och ändliga resurser Vi sprider inte läkemedel som är skadliga för miljö och hälsa till luft, mark och vatten Vi använder kemikalier på ett sådant sätt att inte människa och miljö skadas Maten vi serverar och textilier vi använder är ekologiskt producerad och transporterad med hänsyn till miljön Vi källsorterar allt vårt avfall Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas i Uppsala län Policyn och visionen för landstingets miljöarbete antogs av landstingsfullmäktige den 14 juni 2006. Visionen reviderades av landstingsfullmäktige den 6 december 2010. 10 Bilaga § 74 Uppföljning av miljömålen i landstingets Miljöprogram 2011–2014 Målen i miljöprogrammet gällde för hela programperioden och skulle uppnås till sista december år 2014 (med undantag för energieffektivitetsmålet). Miljömålen bryts årligen ner på förvaltnings- och divisionsnivå och följs upp minst två gånger per år i samband med förvaltningarnas- och divisionsledningarnas genomgångar av miljöarbetet. Målen för läkemedel uppdaterades årligen för sista gången år 2014 och finns beskrivna i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö som fastställs av landstingsstyrelsen. I detta kapitel redovisas vilka åtgärder som genomförts under perioden. Transporter Miljömål – Transportfordon År 2014 ska minst 70 procent av de transportfordon landstinget leasar eller köper drivas med icke-fossila bränslen. Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet år 2014 drevs 19 procent av transportfordonen med icke-fossila bränslen, se diagram 3. Resultat: Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: De åtgärder som fastställdes i miljöprogrammet för att uppnå målet byggde på den tilltänkta utbyggnad av biogas som planerades i länet år 2010. Tanken var att även ambulanser och transportfordon skulle kunna tanka biogas vid de planerade anläggningarna för kollektivtrafiken. Eftersom denna utbyggnad skjutits på framtiden försvåras möjligheten att uppnå målet. I dags dato finns det två tankstationer för biogas i Uppsala län och de finns i Uppsala. Transportfordon drivna på fordonsgas finns i dagsläget vid förvaltningarna landstingsservice och vid kollektivtrafikförvaltningen. Andelen personbilar7 2014 är 169 fordon och 152 av dessa fordon drivs med förnyelsebara bränslen, vilket motsvarar 90 procent. Diagram 3: Andelen transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen totalt för Landstinget i Uppsala län. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2010 2011 2012 2013 Andel transportfordon drivna på icke‐förnyelsebara bränslen Andel transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen 7 Som personbilar räknas bilar med fyra passagerarplatser. 11 2014 Bilaga § 74 Miljömål – Tjänsteresor År 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor vara minst 15 procent mindre per anställd jämfört med år 2010. Resultat: Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Koldioxidutsläppen från tjänsteresor per årsarbetare minskade för hela landstinget med 1 procent år 2014 jämfört med år 2010. Antalet resta mil har ökat med 14 procent per årsarbetare mellan åren 2010 och 2014. I jämförelse mellan 2014 och 2013 ökade koldioxidutsläppen med 3,8 procent per årsarbetare. Diagram 4: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, fördelat per årsarbetare för Landstinget i Uppsala län. 76 80 kg CO2/årsarbetare 70 74 64 64 63 60 50 45 40 38 37 35 40 30 27 26 24 23 21 20 10 3 2 3 3 4 0 0,0 0,0 0,0 0 0 Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten 2010 2011 2012 2013 Tåg Flyg 2014 Tabell 3: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, Landstinget i Uppsala län, fördelade på årsarbetare per årsarbetare Landstinget i Uppsala län mil 2011 kg CO2 mil 2012 kg CO2 mil 2013 kg CO2 mil %%förändring förändring (CO2), (CO2), 201320102014 2014 2014 kg CO2 mil kg CO2 Tjänstebilar 28 45 25 40 24 38 23 37 32 35 -5,3% -22,7% Hyrbilar 1,9 2,8 2,3 2,2 2 3 2 3 3 4 26,8% 45,4% Egen bil i tjänsten 13 23 15 27 14 26 14 24 12 21 -14,3% -9,8% Tåg 29 0,003 26 0,003 30 0,003 27 0,003 28 0,003 4,5% -2,4% Flyg 47 64 51 63 59 76 52 64 60 74 14,7% 15,7% 118 135 120 132 130 142 117 129 135 133 3,8% -1,0% Totalt 2010 12 Bilaga § 74 Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Koldioxidutsläppen från tjänstebilar har minskat, eftersom 90 procent av landstingets personbilar körs på etanol och 19 procent av transportfordonen körs på fordonsgas. Användningen av hyrbil har ökat, medan egen bil i tjänsten har minskat. Samtliga hyrbilar är miljöbilar. I snitt är privat ägda fordon (egen bil i tjänsten) tio år gamla. Målet uppnås inte för att antalet flygresor ökat under perioden. Under våren 2015 sker en uppföljning av skäl till de flygresor som genomförts på sträckan Stockholm – Göteborg år 2014. Miljömål – Resor till och från arbetet År 2014 ska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent mindre per anställd jämfört med år 2010. Målet är uppnått. Koldioxidutsläppen per årsarbetare minskade med 27 procent år 2010 jämfört med 20148. Koldioxidutsläppen per årsarbetare minskade med 10 procent år 2014 jämfört med år 2013. Resultat: Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Ett antal cykelprojekt har genomförts under perioden. Under 2014 deltog 1 500 personer i projektet Miljö- och hälsoresan, en tävling med vinster till de arbetsplatser som cyklade och/eller promenerade till arbetet. I projektet fanns också en miljöbonus för de som ställde bilen och cyklade till arbetet Fyra testresenärsprojekt har genomförts 2011-2014 innebärande att man byter bil mot kollektivtrafik minst tre dagar i veckan för sin resa till arbetet under en månad. Totalt har 430 personer deltagit i de fyra projekten. Vid uppföljningar har det visat sig att cirka 40 procent av deltagarna fortsatt åka kollektivt efter ett halvår. År 2014 cyklade 32 procent av de landstingsanställda till arbetet, vilket kan jämföras med 22 procent år 2010. År 2014 tog 30 procent av de anställda bilen till arbetet, vilket kan jämföras med år 2010 då 35 procent tog bilen till arbetet. Diagram 5: Koldioxidutsläpp från resor till och från arbetet fördelat på transportslag. 8 Målet mäts via en enkät som skickas ut årligen under november månad till ett urval av de anställda inom landstinget fördelat på förvaltningarna. Urvalet är tillräckligt stort för att vara statistiskt säkerställt. 2067 personer svarade på enkäten 2014. 13 Bilaga § 74 40 35 35 36 31 32 30 28 procent 30 25 19 20 18 20 29 32 33 22 18 17 15 11 10 7 8 7 8 5 5 5 5 5 7 6 6 6 6 5 0 BIL BUSS SAMÅKER 2010 2011 CYKEL 2012 2013 GÅR TÅG 2014 Miljömål – Patientresor År 2014 ska utsläppen av koldioxid från patienters resor till och från vården minska med minst 10 procent jämfört med år 2010. Målet har inte uppnåtts. Koldioxidutsläppen från de betalda patientresorna har ökat med 6,3 procent under perioden. Under år 2014 har koldioxidutsläppen från de betalda patientresorna ökat med 3,6 procent jämfört med år 2013. Ökningen beror på att antalet taxi/sjukresor ökat med 99 571 mil år 2014 jämför med 2010. Antalet flygresor har minskat mellan år 2014 och 2010 och även ersättning för egen bil. Resultat: Diagram 6: Fördelning koldioxidutsläpp från patientresor som betalas av landstinget. 700 600 641 594 542 558 ton koldioxid 500 400 270 300 238 195 199 200 99 101 94 98 100 9 8 7 5 3 5 2 2 0 Taxi Sjukresebuss 2010 Egen bil 2011 2012 Kollektivtrafik Flyg 2013 Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Ett pilotprojekt har genomförts, där bussbiljetter skickats med kallelser från Lasarettet i Enköping. Detta har fallit väl ut och avsikten är att 14 Bilaga § 74 utveckla och utöka den möjligheten till hela landstinget. Krav har ställts vid upphandling att taxibilar som kör patientresor, skall vara miljöfordon. Koldioxidutsläppen per körd kilometer har ökat med 6,3 procent samtidigt som milen ökat med 8,3 procent. Utveckling av telemedicin har skett och kommer att utvecklas ytterligare under kommande programperiod. 15 Bilaga § 74 Miljömål – Resenärer inom kollektivtrafik År 2014 ska antalet resenärer som åker med Upplands lokaltrafik öka med i genomsnitt 7 procent årligen från år 2010. Resultat: Målet har gått åt rätt håll men är inte uppnått. Under år 2014 ökade det totala antalet passagerare med 6,9 procent jämfört med 2013. De två senaste åren av programperioden har målet om årlig procentuell ökning uppnåtts. Att målet för hela perioden ändå inte är uppnått beror på att tidigare års genomsnittliga ökning varit lägre än 7 procent, se tabeller nedan. De satsningar på tågtrafiken som gjordes i slutet av 2012 resulterade i att tågresandet ökat kraftigt, en utveckling som fortsatte under 2014. För busstrafiken 2014 konstateras att resor med stadsbussarna i Uppsala ökat och regionbusstrafiken förblivit oförändrad. Tätortstrafiken9 redovisas med 50 procents minskning men detta är en sanning med modifikation då alla siffror avrundas till hela 100 000-tal. Skillnaderna kan alltså vara relativt små men ändå slå kraftigt. För de enskilda trafikslagen var förändringen enligt tabell 4 nedan. Tabell 4: Aktuellt antal resande, miljoner10 År 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2013 rev 2014 Stadstrafik Regiontrafik Tåg Tätortstrafik Skolskjuts Totalt 14,0 6,4 1,2 0,3 2,4 24,3 13,4 6,5 2,9 0,3 2,4 25,5 13,6 6,6 3,4 0,3 2,4 26,3 14,4 6,3 3,5 0,4 2,2 26,8 15,6 6,4 3,8 0,3 2,2 28,3 16,5 6,1 4,3 0,3 2,2 29,4 16,8 6,2 4,7 0,3 2,2 30,2 17,2 6,1 6,9 0,2 2,3 32,7 19,8 6,8 6,9 0,2 33,7 21,5 6,8 7,6 0,1 36,0 Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Under programperioden genomfördes framförallt större satsningar på tågtrafiken. UL/SL-pendeln startade, liksom Upptåget på sträckan Uppsala-Sala. Även tågtrafiken norrut från Uppsala utvecklades med bättre turtäthet. Dessa satsningar resulterade i att tågresandet ökade kraftigt. Till viss del innebar det också en 9 Tätortstrafik definieras som regiontrafik som utförs i Knivsta, Enköping och Bålsta. Denna trafik ska benämnas just Tätortstrafik, inte Stadstrafik Enköping och Bålsta som det ser ut ovan. 10 UL har ändrat metod för insamling av data. Tidigare räknades antalet köpta biljetter, men i augusti 2013 infördes ett passagerarräkningssystem som räknar antalet resenärer via sensorer vid dörrarna. Systemet visar resandet mer korrekt än antalet köpta biljetter och är en utveckling för uppföljningen av resandemålet. Med anledning av den ändrade metoden redovisas även en reviderad siffra för 2013 i tabellen. Den motsvarar hur resandet hade sett ut om passagerarräkningssystemet använts hela 2013. Det är också denna reviderade siffra som 2014 års resande jämförs mot. 16 Bilaga § 74 minskning av regionbusstrafiken, bland annat övergick många bussresenärer till tåg på sträckan Sala-Uppsala. Miljömål – Busstrafiken År 2014 ska 80 procent av Upplands lokaltrafiks kilometerproduktion för busstrafiken utföras med ickefossila bränslen Målet har gått åt rätt håll men är inte uppnått. Vid utgången av år 2014 var cirka 18 procent av busstrafiken fossilbränslefri. Resultat: Den huvudsakliga anledningen till att målet inte uppnåtts är att regionbusstrafikens gasbussar kördes på naturgas11 under 2014. Det berodde på att det inte var möjligt att få tag på flytande biogas. I statistiken göms glädjande utveckling för de mindre trafikoperatörerna som tydligt ökat sin användning av fossilfria drivmedel. Då den trafiken är förhållandevis liten ger denna utveckling dock inget synligt avtryck i totalsiffrorna. Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Gasanläggningen vid regionbussdepån i Fyrislund byggdes 2012 för att tanka bussarna med flytande biogas. Detta var en teknik som visade sig vara ofullständigt utvecklad då produktionen av flytande biogas inte fungerade i kommersiell skala. Till en början importerades flytande biogas från England, men lösningen bedömdes inte vara långsiktigt hållbar. Därför har biogasen gradvis ersatts av flytande naturgas och under 2014 var det enbart detta drivmedel som användes för gasbussarna i regiontrafiken. Under perioden påbörjades dessutom förstudiearbete för att komplettera bussdepån i Fyrislund med möjlighet att ta emot och tanka komprimerad biogas. Den komprimerade biogasen är lättare att få tag på. För stadsbusstrafiken i Uppsala är fossilfriheten betydligt högre än för regiontrafiken. Detta mycket tack vare gasledningen som förser stadsbussarna med lokalt producerad biogas från Uppsala Vatten. Här har även ett mindre antal elhybridfordon tagits i drift under programperioden. En ny och större stadsbussdepå planeras och projekteras under kommande programperiod. Den nya stadsbussdepån möjliggör fler biogasbussar samt förbereds för framtida eldrift av stadstrafiken. En ny gasledning från Uppsala Vatten till det nya läget ingår i projektet. 11 Naturgas har fossilt ursprung och är därmed inte ett förnyelsebart bränsle. 17 Bilaga § 74 Energi Miljömål – Energianvändning År 2014 ska energianvändningen i Landstinget i Uppsala län vara minst 20 procent lägre per kvadratmeter än 2010. Resultat: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Energianvändningen per kvadratmeter har minskat med 11 procent sedan 2010. Observera att detta mål slutredovisas i miljöredovisning 2015. Åtgärder har genomförts fram till och med december 2014 och dessa åtgärder har inte gett effekt i statistiken för år 2014. I jämförelse med föregående år har energianvändningen per kvadratmeter minskat med 2 procent. Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Inom ramen för energibesparingsprojektet har det genomförts åtgärder för att minska energianvändningen och för att möjliggöra för egen produktion av förnyelsebar energi. Exempel på åtgärder som genomförts för att minska energianvändningen är driftoptimering av befintliga anläggningar, byte av fläktar och aggregat, installation av behovsstyrd ventilation och armaturer, utbyte av ljuskällor till LED, byte av fönster och styr- och reglersystem, samt tilläggsisolering av tak. Dessutom har tuffa energikrav ställts vid upphandling av utrustning. Under perioden har solceller installerats, solcellsutredningar genomförts och möjligheterna till en akviferlösning vid Akademiska sjukhusområdet har utretts. Mellan åren 2011 och 2014 har betydande om- och nybyggnationer genomförts inom landstingets fastighetsbestånd, som förbrukat energi som inte är borträknad i den redovisade statistiken. Det har även installerats energiintensiv utrustning till vården (MR-kameror, operationsverktyg med mera) som också påverkat resultatet negativt. kWh/Kvadratmeter (BRA) Diagram 7: Energianvändning för landstingsägda fastigheter kWh/BRA12 160 140 120 100 80 60 40 20 0 144 140 144 131 133 120 121 118 112 109 11 11 9 Värme (graddagskorrigerad) År 2010 El År 2011 5 0 Ånga År 2012 År 2013 14 14 12 13 16 Fjärrkyla År 2014 12 All energiförbrukning utgår från inköpt energi, kompletterat med inköpt volym pellets. Med yta avses BRA/bruksarea. All area som begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida. BRA anges i kvadratmeter. I denna redovisning är energiförbrukning från Framtidens Akademiska Sjukhus (den större ombyggnation som genomförs vid Akademiska sjukhusområdet) borträknad. Byggnader som hyrs ingår inte heller i statistiken. 18 Bilaga § 74 Miljömål – Ny- och ombyggnation År 2014 ska energianvändningen för uppvärmning vara högst 60 kWh/m2 och högst 70 kWh/m2 vid större ombyggnationer. Målet har gått åt rätt håll, men är inte riktigt uppnått. Under programperioden har flera större ombyggnationer planerats och genomförts. Resultat: Bland planerade ny- och ombyggnationer kommer tre projekt inte nå kravet på 70 kWh/m². Dessa undantag förklaras av att fastigheterna är i sådant skick att kostnaden för att reducera energianvändningen inte är rimlig, då fastighetens kulturvärde medför undantag från målet eller där landstinget utvidgat sin verksamhet sedan målet fastställdes. Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Krav ställs vid ny- och större ombyggnationer att målen skall uppnås. Verifiering sker via mätning i möjligaste mån. Den planerade bussdepån vid Fyrislund inbegriper till exempel en verksamhet som innebär att målsättningen är svår att uppnå. Bussdepån, liksom övriga projekt som inte kommer uppnå målet kommer däremot att bli så energieffektiv som möjligt, utifrån förutsättningarna. 19 Bilaga § 74 Kemikalier Miljömål – Avvecklingslista År 2014 ska minst 20 procent av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut13. Målet är uppnått. Antalet kemikalier har minskat med 56 procent och årsförbrukningen har minskat med 95 procent jämfört med 2010. Under år 2014 har antalet kemikalier minskat med 10 stycken och årsförbrukningen har minskat med 3 291 kilo. Resultat: Tabell 5: Avvecklingskemikalier inom landstinget (antal och förbrukning) Utfall 2010 Antalet produkter på avvecklingslistan Årsförbrukning av avvecklingskemikalier (kilo alternativt liter) 2012 2013 2014 Avveckling 2010-2014 123 82 64 54 Minskning med 56,1 % 3 689 3 521 3 486 195 Minskning med 94,7 % Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Under miljömålsperioden genomfördes bland annat följande åtgärder: Kemikaliemål har fastställts årligen för berörda förvaltningar. Åtgärder har vidtagits och resultaten har följts upp. Landstingsövergripande och lokala kemikalieinstruktioner har uppdaterats. Alternativ till flertalet av de CMR-kemikalier14 som använts i verksamheten har utretts och i vissa fall har dessa ersatts med andra kemikalier. Landstinget har varit medarrangör vid två stora konferenser på Akademiska sjukhuset; dels en biocidkonferens 2012 och dels en konferens om kemikalier i vårt samhälle 2014 ”Vägen till ett kemikaliesmart Uppsala”. Landstingets personal har fått utbildning i kemikalieriktlinjerna, riskbedömning samt avvecklingsmetodik gällande farliga kemikalier. Landstinget har aktivt deltagit i nationellt samarbete kring kemikalieavveckling. I många fall finns det inga alternativ till farliga kemikalier, till exempel då de ingår i vissa laboratorieanalyser, patientbehandling eller annan vital verksamhet. Kemikalierna får då fortsätta att användas, men verksamheten måste säkerställa att hanteringen sker på ett säkert sätt, både ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt. Dessutom ska utvecklingen på området bevakas. 13 Målet avser en minskning med 20 procent av mängden kemikalier och antalet hanteringsställen (platser) inom landstinget. 14 CMR-kemikalier är kemikalier som klassificeras som cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande. 20 Bilaga § 74 Att minskningen blev så stor under år 2014 beror på att Landstingsservice kunde byta metod för vattenklorering på de flesta anläggningar vid Akademiska sjukhuset. En mycket viktig del i avvecklingsarbetet är det nationella samarbete som landsting och universitet deltar i via NSG, Nationella Substitutionsgruppen. Genom detta samarbete ökar möjligheterna att utbyta erfarenheter kring genomförda substitutioner och därmed underlättas utfasningsarbetet av hälso- och miljöfarliga kemikalier. Miljömål – Ftalat- och PVC-fria golvmattor År 2014 ska 100 procent av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. Målet är uppnått. Under år 2014 var samtliga golvmattor vid ny- och ombyggnation ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och mattor i våta utrymmen fria från särskilt farliga ftalater. Under år 2012 utgavs en dispens en kort period, då de mattor som då fanns på marknaden var för hala. Denna dispens upphävdes i januari 2013. Resultat: Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Krav på ftalat- och PVC-fria mattor har ställts vid varje byggprojekt. Miljömål – ftalat- och PVC-fria VA-rör År 2014 ska minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör vara ftalat- och PVC-fria. Resultat: Målet är uppnått. Under de senaste åren har nyinstallerade VA-rör varit ftalat- och PVC-fria. Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Krav på ftalat- och PVC-fria VA-rör har ställts vid varje byggprojekt. Miljömål – ftalatfria förbrukningsartiklar År 2014 ska användningen av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar ha minskat med minst 50 procent jämfört med år 2010. Resultat: Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort för att uppnås. Förbrukningen av ftalatinnehållande artiklar har minskat med 2,7 procent jämfört med år 2010. Under år 2014 har förbrukningen av ftalatinnehållande artiklar ökat. Se resultatet i tabell 6. 21 Bilaga § 74 Tabell 6: Ftalater i förbrukningsartiklar, Landstinget i Uppsala län. Statistikuppgifter förbrukning inom landstinget Totalt antal förbrukade artiklar Antal artiklar fria från ftalater Ftalatinnehållande artiklar Antal artiklar utan uppgifter 2010 2011 2012 2013 2014 115 279 260 113 301 938 114 744 244 109 627 499 111 474 434 101 505 641 103 191 321 107 334 971 106 885 278 109 481 874 1 026 326 967 879 945 058 939 288 998 968* 12 747 293 9 142 738 6 464 215 1 802 933 993 592 Förändring 2010-2014 Ökning med 7,9 % Minskning med 2,7 % Minskning med 92,2 % Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Under miljömålsperioden genomfördes bland annat följande åtgärder: Miljökrav ställdes vid alla upphandlingar på Varuförsörjningen. Vid vissa upphandlingar ställs baskrav, medan fördjupade miljökrav ställs vid särskilt miljöprioriterade upphandlingar. Uppgifter om vilka produkter som innehåller PVC/ftalater efterfrågas vid alla upphandlingar och dessa uppgifter läggs sedan in i Varuförsörjningens databas efter avslutad upphandling. Under 2013 inrättades en ny tjänst som miljökemist på Varuförsörjningen. Under 2014 har Varuförsörjningens riktlinjer för hållbar upphandling reviderats. Även upphandlingsmallarna har reviderats. Ett flertal utbildningar/föreläsningar/informationsinsatser på temat farliga kemikalier i förbrukningsmaterial har genomförts under miljömålsperioden. Antalet artiklar utan PVC/ftalat-uppgifter i Varuförsörjningens databaser har minskat från år till år, vilket är mycket positivt. 2014 hade Varuförsörjningen uppgifter om detta på hela 99,1 % av alla sina lagerlagda artiklar15, vilket är unikt i Sverige. Tack vare statistiken (och den nya tjänsten) har man nu i mycket större utsträckning än tidigare möjlighet att fokusera på ”storvolymsartiklarna”. Vid analys av 2014 års statistik framkom att endast två artiklar, ”ving-kanyler” samt ”ekg-elektroder” står för drygt 50 % av de ftalatinnehållande artiklar som vårt landsting förbrukat. Förbrukningen av ving-kanyler har ökat under 2013-2014, troligen på grund av ändrade arbetsmetoder. En upphandling gäller vanligen 4 år. Under miljömålsperioden 2010-2014 upphandlades ingen av de produktgrupper där ving-kanylerna respektive ekg-elektroder ingår. Upphandlingar av dessa kommer att genomföras under 2015-2016 och fokus kommer då att läggas på att försöka hitta fungerande ftalat-fria alternativ. Detta måste dock alltid vägas mot andra krav gällande till exempel patientsäkerhet. 15 Detta gäller de förbrukningsartiklar som levereras via Mediq. För de artiklar som beställs direkt från leverantörer finns i dagsläget inga sådana uppgifter registrerade. 22 Bilaga § 74 Livsmedel och textilier Miljömål – Ekologiska livsmedel År 2014 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 35 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper. Målet har uppnåtts. Andelen ekologiska livsmedel var 44,4 procent vid utgången av år 2014. Resultat 2014: Miljömål – Etiska/ sociala krav livsmedel År 2014 ska andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden vara 10 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat. Målet har uppnåtts. Andelen Rättvisemärkta livsmedel var 18,4 procent vid utgången av år 2014. Resultat 2014: Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Ökningen beror på en ökad andel ekologiska livsmedel i patientmaten. Ökningen består till största delen av infasning av ekologiskt kött, mejeriprodukter samt frukt och grönt. Wiks slott andel ekologiska livsmedel var 34 procent vid utgången av år 2014. Vid upphandling av kaffe ställdes även krav på att det ska producerats med etiska och socialt godtagbara förhållanden. Diagram 8: Andelen ekologiskt producerade och Rättvisemärkta livsmedel för Landstinget i Uppsala län. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 ekologiskt producerade och rättvisemärkta 2010 2011 2012 2013 2014 ekologiskt producerade 23 Bilaga § 74 Miljömål – Textilier År 2014 ska andelen ekologiskt producerade textilier16 vara minst 10 procent av de textilier som landstinget använder via tvätteritjänst. Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Andelen ekologiska textilier av den totala textilstocken, där alla typer av textilfibrer ingår, har ökat från 0 procent år 2011 till 8,1 procent år 2018. Resultat för hela perioden (2011-2014): Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Åtgärder för att nå målet kunde startas först i april 2012, då ett nytt avtal för tvätteritjänster trädde i kraft. Sedan dess har andelen ekotextilier ökat till 8,1 procent. Tillskottet har skett i den takt som utslitna textiler ersatts med nya. Tillskottet av nya produkter tillverkade som ekologiska textilier bromsas av att den internationella efterfrågan av dessa överstiger produktionen. Tabell 7: Ekologiska textilprodukter Ekotextil Andel Ekotextil Andel Ekotextil Andel Ekotextil 2012 2013 2014 Draglakan 4 % 22 % 41 % Örngott 60 x 75 2 % 13 % 16 % Kökshandduk 5 % 35 % 41 % Lakan 5 % 15 % 27 % Handduk 32 % 79 % 100 % Badlakan 3 % 52 % 71 % Bäddskjorta barn 64 % 68 % 100 % Sparkbyxa 47 % 100 % 100 % Babytröja omlott 9 % 48 % 92 % Underbyxa barn 14 % 46 % 49 % Örngott 40 x 60 6 % 19 % 25 % 16 De miljökrav som ställs på ekologiskt producerade textilier innebär att krav ställs såväl vid odling som vid produktion. (färgning med mera) 24 Bilaga § 74 Avfall Miljömål – Materialåtervinning År 2014 ska andelen materialåtervunnet avfall ha ökat till minst 33 procent av den totala avfallsmängden Målet har uppnåtts. Under 2014 ökade den sammanlagda andelen materialåtervunnet avfall vid sjukhusen något i jämförelse med föregående år, från 33,4 % till 33,5%. Totalt har andelen materialåtervunnet avfall ökat med 1,5 % under programperioden. Resultat 2014: Diagram 9: Andelen materialåtervunnet avfall vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. 40,0% 35,0% 31,1% 32,0% 31,3% 2009 2010 2011 33,4% 33,4% 33,5% 2012 2013 2014 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: I början av programperioden gjordes en inventering av källsorteringsmöjligheterna vid Akademiska sjukhuset. Återvinningsstationerna utrustades med tydliga sorteringsanvisningar och för att skapa ett väl fungerade sorteringssystem. Landstinget har strävat efter att minska mängden blandat avfall och deponiavfall jämfört med tidigare år. Bland annat infördes ett eftersorteringsled vid mellanlagringsstationen vid Akademiska sjukhuset. Åtgärden har lett till en drastisk minskning av mängden deponiavfall samt renare fraktioner av trä och metall. Landstinget har under programperioden även arbetat aktivt tillsammans med Landstingets entreprenörer för att förbättra statistiken för mätområdena. 25 Bilaga § 74 Miljömål – Avfallsminskning År 2014 ska den totala mängden avfall vara 5 procent mindre jämfört med år 2010. Målet har inte uppnåtts. Mängden avfall per DRG-poäng17 vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping går inte att jämföra längre än i jämförelse med föregående år, då DRG-måtten ändras årligen. Dock redovisas en ökning av mängden avfall per DRG-poäng med 6,8 procent under år 2014 jämfört med år 2010 se tabell 8. Resultat 2014: Tabell 8: Total avfallsmängd per DRG för sjukhusen vid landstinget i Uppsala län DRG 2010 2011 2012 2013 2014 20102014 Avfallsmängd totalt 2 986 626 2 949 265 3 364 450 3 222 332 3 250 329 DRG totalt 103 669 103 039 105460 105 008 105 683 Avfall / DRG 28,81 28,62 31,90 30,69 30,76 Skillnad mot föregående år (%) ‐0,6% 10,3% ‐3,8% 0,2% 6,8% Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Landstinget har under programperioden aktivt informerat om det Landstingsinterna möbelförrådet och möjligheten till att skicka överbliven utrustning till biståndsverksamhet. I samband med upphandling har bland annat krav ställts att leverantörer ska ta hand om emballage. 17 DRG = diagnosrelaterade grupper, ett mått på vårdproduktion. 26 Bilaga § 74 Biologisk mångfald Genom Upplandsstiftelsen verkar huvudmännen landstinget och Uppsala läns kommuner för att bevara och vårda den biologiska mångfalden. Upplandsstiftelsen främjar också möjligheterna för länets invånare att vistas i naturen. För mer information, se http://www.upplandsstiftelsen.se/ Miljömål - Ängs- och hagmarker År 2014 ska ytterligare 12 procent värdefulla ängs- och hagmarker ha ställts i ordning jämfört med år 2010. Resultat: Målet är uppnått. Totalt har 471 hektar ställts i ordning och därmed uppnås målet om 360 hektar iordningställd värdefull ängs- och hagmark18. Under år 2014 har 150 hektar värdefull ängs- och hagmark iordningställts genom restaurering, stängsling och/eller annan förbättrande åtgärd som slåtter eller bete. Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: En betydande del av arealen för 2014 berör Östhammar och Tierps kommuner, men även stora arealer har under året restaurerats i Älvkarleby, Uppsala och Enköpings kommuner. Under 2013 omfattade lite över halva arealen markområden i norra Roslagen. Resterande areal var markområden vid Dalälven samt Enköping, Håbo och Uppsala kommuner. 2012 iordningsställdes drygt ett tiotal områden varav tre låg inom Uppsala kommun och resterande områden i Roslagen, på Hållnäs och Gräsö. 2011 iordningställdes områdena vid Roslagens kust (projektområden för Roslagshagar), Bredforsen, Rotskär, Hagalund och Grönlundsbacken. Miljömål - Naturområden År 2014 ska ytterligare fyra naturområden med inriktning på att bevara och utveckla biologisk mångfald ha fredats19 jämfört med år 2010. Resultat: Målet är uppnått, under åren 2011-2014 har fyra naturområden fredats. Under 2014 har det tidigare naturreservatet Ola vid Vällens strand utvidgats och bytt namn till Svanhusskogen. Naturreservatet har därmed blivit ett av länets största skogsreservat på cirka 370 hektar. 18 Värdefulla ängs- och hagmarker avser hagmarker som hyser ovanliga eller biologiskt viktiga nyckelarter eller som har potential att hysa denna typ av arter. Det kan omfatta både växter och djur. Ängs- och hagmarker som är biologiskt värdefulla är inte sällan också värdefulla ur kulturhistorisk synvinkel, då de har brukats av människan under lång tid, vilket har bidragit till dess biologiska mångfald. 19 Med fredande avses att långsiktigt säkra områden genom naturreservatsbildning eller andra bindande avtal, samt bevara och utveckla områdens naturvärden genom en naturvårdsinriktad skötsel. 2010 var 33 områden fredade genom Upplandsstiftelsens verksamhet. 27 Bilaga § 74 Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: De naturområden som fredats under åren är Källarberget och Nöttbo. Dessutom har en utvidgning av Bredforsens och Ola/Svanhusskogens naturreservat skett. För närvarande arbetar Upplandsstiftelsen för att skydda ytterligare områden med höga naturvärden i Uppsala län. Det område som närmast i tiden berörs är ön Björn i Björns skärgård (Tierps kommun). Under året har även förrättningen av Källarberget i Tierps kommun blivit klar, liksom att Upplandsstiftelsen tagit över ägandet av Idön naturreservat i Östhammars kommun. Miljömål - Naturskoleverksamhet År 2014 ska Upplandsstiftelsen stödja tillskapandet av naturskoleverksamhet i resterande av länets tre kommuner. Resultat: Målet är uppnått. Naturskolor finns nu i samtliga kommuner i länet. Under 2013 etablerades det naturskoleverksamhet i Heby kommun, som var den sista kommunen utan. Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Naturskolor är verksamheter som ger elever och lärare upplevelser och kunskaper om naturen i naturen. De är en resurs för förskolor och skolor i Uppsala län. De håller även dagar för allmänheten och förbokade grupper. Miljömål - Smultronställen År 2014 ska ytterligare 12 särskilda intressanta besöksmål – så kallade Smultronställen – ha ställts i ordning jämfört med år 2010, och ett av dem anpassats för funktionshindrade. Målet har gått åt rätt håll, men är inte uppnått under perioden har totalt tio nya smultronställen färdigställts. Ytterligare fyra smultronställen har färdigställts under 2014: Östa fäbodar, Östa stränder och Stormossen i Heby kommun samt Strömabadet i Tierps kommun. Resultat: Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: I fyra av de befintliga smultronställena, samt vid Strömabadet, har det gjorts anpassningar för att höja tillgängligheten för personer med funktionshinder. Flera nya smultronställen är på gång till år 2015, men på grund av att processen att arbeta fram nya smultronställen har tagit längre tid än beräknat har målet till 2014 inte kunnat uppnås. Genom Smultronställen i naturen vill Upplandsstiftelsen skapa bra besöksmål för naturupplevelse och friluftsliv. Tillsammans med kommunerna i länet pekas smultronställen ut. Att ytterligare tillgängliggöra befintliga smultronställen har i diskussion med Handikappföreningarna 28 Bilaga § 74 prioriterats före att skapa ett nytt tillgängligt smultronställe. Ett smultronställe togs bort under 2014 eftersom skötseln inte kunde upprätthållas på ett bra sätt. Miljömål - Naturstigar År 2014 ska ytterligare 15 kilometer naturstigar ha gjorts tillgängliga jämfört med år 2010. Målet uppnåddes redan år 2011, totalt har 36,4 km vandringsled anlagts under åren. Under 2014 har det iordningsställts ytterligare 3 km naturstig på Tedarön i Enköpings kommun. Resultat: Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Målet är uppnått och passerat. År 2010 fanns det 460 km naturstig/vandringsled (400 km Upplandsled och 60 km övrig stig) i Uppsala län som stiftelsen ansvarar för. 29 Bilaga § 74 Uppföljning av miljömålen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö 2014 Till skillnad från målen i Miljöprogrammet som sträcker sig över fyra år, uppdateras Handlingsplanen för läkemedel och miljö årligen. I handlingsplanen identifieras läkemedel och läkemedelsgrupper som medför stor risk för miljöpåverkan och där det finns tillgängliga alternativ. Även läkemedelsmålen bryts ner och anpassas till förvaltningsnivå och följs upp i samband med ledningarnas miljögenomgång. Miljömål - Fluorokinoloner Att användningen av fluorokinoloner minskar till 0,71 DDD per 1000 invånare och dag, jämfört med 2013 års nivå, 0,73 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 0,71). Fluorokinoloner är en grupp av antibiotika som är extremt svårnedbrytbara i miljön och ökar risken för resistens hos vanliga bakterier. Resultat 2014: Målet är inte uppnått. Under 2014 ökade användningen av fluorokinoloner till 0,74 DDD per 1000 invånare och dag. Miljömål - Sertralin Att användningen av sertralin kvarstår på 2013 års nivå, 17,2 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 21,7). Sertralin är ett antidepressivt läkemedel som har en avsevärt större risk för miljöpåverkan än andra antidepressiva läkemedel. Resultat 2014: Målet är inte uppnått. Under 2013 ökade användningen av sertralin till 17,4 DDD per 1000 invånare och dag. Miljömål - Diklofenak Att användningen av diklofenak minskar till 6 DDD per 1000 invånare och dag, jämfört med 2013 års nivå, 6,6 DDD per 1000 invånare och dag. (genomsnitt i Sverige: 7,6). Diklofenak är ett antiinflammatoriskt läkemedel. Diklofenak har negativa effekter på vissa vattenlevande organismer även vid låga halter. Resultat 2014: Målet är uppnått, användningen av diklofenak minskade till 5,1 DDD per 1000 invånare och dag. 30 Bilaga § 74 Diagram 10. Förskrivning av fluorokinoloner, sertralin och diklofenak, Landstinget i Uppsala län (DDD/tusen invånare och dag) 20 18 DDD/1000 inv o dag 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Fluorokinoloner Sertralin 2013 Diklofenak 2014 Genomförda åtgärder och analys 2011-2014: Informationsinsatser till förskrivare har genomförts och miljöhänsyn vägs in i rekommendationslistan ”Rekommenderade läkemedel”. En nyhet sedan 2013 är att de vårdcentraler som lyckas bäst med sitt arbete med minskad förskrivning av målsatta läkemedel tilldelas en miljöpremie, något som kan ha bidragit till att landstingsägd primärvård uppvisar stora minskningar av diklofenak och fluorokinoloner. Generellt har en stor minskning av diklofenakförskrivningen skett, delvis till följd av nyligen uppmärksammade medicinska biverkningar. För fluorokinoloner har förskrivningen ökat vilket kan bero på att det allmänna resistensläget nu kräver antibiotika med bredare spektrum vid infektioner där så inte behövts tidigare. Sertralinanvändningen ökar också, men där är det svårt att se entydiga förklaringar. All personal inom landstinget kan nu följa förskrivningen av de aktuella läkemedlen i Landstingets ledningsinformationssystem (LIS) på verksamhetsnivå, något som bör kunna stimulera medvetenhet och åtgärder där målen går åt fel håll. Vill du veta mer om landstingets miljöarbete? Vi berättar på www.lul.se/miljo Hela Landstinget i Uppsala län är miljöcertifierat sedan 2005. 31 Bilaga § 79 Allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning i Landstinget i Uppsala län Bilaga § 79 INLEDNING ................................................................................................................................................................ 3 ANSVARSFÖRDELNING HUVUDMÄN ........................................................................................................................... 3 BERÖRDA AV DESSA RIKTLINJER............................................................................................................................... 3 GRUNDER FÖR BEDÖMNING OCH PRIORITERINGAR VID HJÄLPMEDELSFÖRSKRIVNING........... 4 PRIORITERINGSORDNING FÖR INSATSER .................................................................................................................. 4 INDIVIDUELL BEHOVSBEDÖMNING ............................................................................................................................. 5 ETT HJÄLPMEDEL PER HÄLSOPROBLEM .................................................................................................................... 5 HJÄLPMEDEL SOM KAN FÖRSKRIVAS ........................................................................................................................ 5 TRE VÄGAR FÖR TILLGÅNG TILL HJÄLPMEDEL ......................................................................................... 6 FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL - FÖRSKRIVNINGSPROCESSEN .............................................................................. 6 BESLUT OM EGENVÅRD ............................................................................................................................................. 7 EGENANSVAR ............................................................................................................................................................ 7 Hjälpmedel och reservdelar som kan köpas till en relativt låg kostnad ............................................................... 7 Glasögon och linser .............................................................................................................................................. 8 ANSVAR VID HJÄLPMEDELSFÖRSKRIVNING................................................................................................. 8 KOSTNADSANSVAR.................................................................................................................................................... 8 FÖRSKRIVARE OCH ANSVAR...................................................................................................................................... 8 ANSVAR FÖR FÖRSKRIVET HJÄLPMEDEL................................................................................................................... 8 Vid förlorat, stulet eller skadat hjälpmedel .......................................................................................................... 9 Reparation av hjälpmedel ..................................................................................................................................... 9 Hjälpmedel vid resor och vid flytt inom och utom länet ....................................................................................... 9 VID FÖRÄNDRADE BEHOV ELLER ÖNSKAN OM ATT BYTA HJÄLPMEDEL ................................................................... 10 NÄR BEHOV AV HJÄLPMEDEL UPPHÖR .................................................................................................................... 10 OM PATIENT/BRUKARE INTE ÄR NÖJD MED BESLUT ............................................................................... 10 SJUKRESOR.............................................................................................................................................................. 10 PATIENT-/BRUKARAVGIFTER ........................................................................................................................... 10 AVGIFTER SOM INGÅR I HÖGKOSTNADSSKYDD ....................................................................................................... 10 Besöksavgift ........................................................................................................................................................ 10 Serviceavgift ....................................................................................................................................................... 10 Hjälpmedelsavgifter ........................................................................................................................................... 10 AVGIFTER FÖR NORMALKOSTNAD ........................................................................................................................... 11 Hjälpmedel med normalkostnad ......................................................................................................................... 11 DEPOSITIONSAVGIFT ............................................................................................................................................... 11 HJÄLPMEDEL TILL PERSONER SOM VISTAS I MEN INTE ÄR FOLKBOKFÖRDA I LÄNET ............. 11 PERSONER FRÅN ANNAT LÄN .................................................................................................................................. 11 UTLANDSSVENSKAR OCH PERSONER FRÅN ANDRA LÄNDER .................................................................................. 11 ASYLSÖKANDE OCH PERSONER UTAN TILLSTÅND .................................................................................................. 11 KOPPLADE DOKUMENT....................................................................................................................................... 12 2 Bilaga § 79 Inledning Allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning är framtagna utifrån Policy för hjälpmedelsförskrivning inom Landstinget i Uppsala län, som antogs av landstingsfullmäktige den 25 september 2013. De allmänna riktlinjerna syftar till att konkretisera policyns principer samt ge övergripande enhetliga bestämmelser inom landstinget. Förvaltningsspecifika riktlinjer och rutiner som beaktat policy och riktlinjer ska tas fram. Den grundläggande principen är att hjälpmedelsförskrivning ska ha samma utgångspunkter, syfte och mål som övriga insatser inom landstingets hälso- och sjukvårdsverksamhet. Landstingets huvudsakliga ansvar är - i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) - att med hälso- och sjukvårdsinsatser på lika villkor stödja och främja medborgarnas strävan efter hälsa. Definitionen av hälsa utgår i detta sammanhang från WHO:s klassifikation (ICF-CY) av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Avgörande för om en hjälpmedelsinsats ska erbjudas är därför ifall en sådan insats, vid en bedömning av en individs hälsoproblem, ses som en effektiv åtgärd till en befogad kostnad, och liggande inom landstingets ansvar. Ansvarsfördelning huvudmän Behov av hjälpmedel kan finnas i hemmet, i skolan, på arbetet och på fritiden. Beroende på en patient/brukares ålder och i vilken situation hjälpmedlet ska användas är det olika huvudmän som har kostnadsansvaret för hjälpmedlen. Landsting, regioner och kommuner har som sjukvårdshuvudmän skyldighet att enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 3 b och 18 b §§ erbjuda personer med funktionsnedsättning habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för det dagliga livet. Hjälpmedel som behövs på arbetet omfattas inte av HSL. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och arbetsgivaren har ansvaret för sådana hjälpmedel. Hjälpmedel för inlärning i grund- och gymnasieskolan, så kallade pedagogiska hjälpmedel, är skolans/kommunens ansvar. Vid studier på universitet eller högskola kan studerande med funktionsnedsättningar ansöka om pedagogiskt stöd på respektive lärosäte. I Uppsala län är ansvaret för hjälpmedel som är avsedda att avhjälpa hälsoproblem i det dagliga livet delat mellan landstinget och länets kommuner. Landstinget i Uppsala län ansvarar för hörsel-, syn-, kommunikations- och ortopedtekniska hjälpmedel för alla åldrar. Landstinget ansvarar också för personliga hjälpmedel för det dagliga livet, till exempel förflyttnings-, hygienoch kognitionshjälpmedel, till barn och ungdomar upp till 21 år. Därefter övergår ansvaret för dessa hjälpmedel till kommunerna i länet. Landstinget har också tillsammans med kommunerna i länet ett delat ansvar för inkontinenshjälpmedel. Berörda av dessa riktlinjer Riktlinjerna gäller för alla verksamheter som i enlighet med ovan hanterar hjälpmedel inom, eller via vårdavtal med, Landstinget i Uppsala län. Riktlinjerna gäller för personer folkbokförda i Uppsala län, utländska medborgare som är stadigvarande bosatta i Sverige och folkbokförda i länet, samt asylsökande och tillståndslösa personer som inte fyllt 18 år. För övriga personer, se nedan under ”Hjälpmedel till personer som vistas i men inte är folkbokförda i länet”. 3 Bilaga § 79 Grunder för bedömning och prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning Beroende på var och varför en person uppsöker hälso- och sjukvården kommer denne att möta personal med olika kompetenser som i sin yrkesutövning använder olika metoder, processer och instrument för att identifiera hälsotillstånd samt för att åtgärda eventuella hälsoproblem. Här beskrivs vad som generellt gäller för att få tillgång till hjälpmedel genom landstinget. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen 2 a § ska varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. För att klargöra om ett behov av en hälso- och sjukvårdsinsats föreligger, och vilken typ av insats som i så fall är lämplig, ska en behovsbedömning göras. Insatser inom hälsooch sjukvården som syftar till att åtgärda ett hälsoproblem ska bygga på bästa möjliga kunskapsunderlag i form av vetenskap eller beprövad erfarenhet. Vid val av åtgärd ska även egenvård och egenvårdsråd beaktas som alternativ. Bedömningen om en hjälpmedelsinsats bör göras ska alltid relateras till andra vidtagna eller planerade åtgärder för individen och integreras i den samlade bedömningen. I enlighet med Patientlag (2014:821), gällande från 1 januari 2015, ska patienten/brukaren när det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ges möjlighet att välja det alternativ som denne föredrar, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och kostnaderna för behandlingen framstår som befogat (Patientlag 7 kap. 1 §, samt HSL 3 a §). Vid behovsbedömning inför en hjälpmedelsförskrivning är det hälsoproblemets svårighetsgrad och insatsens effekt på hälsan, i kombination med hur kostnadseffektiv åtgärden är, som utgör grunden för beslut och val av produkt. Prioriteringsordning för insatser Enligt HSL 2 § ska vården ges med respekt för alla människors lika värde och den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Enligt riksdagens riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvård ska detta realiseras genom beaktande av tre principer vilka har en inbördes rangordning enligt följande; människovärdesprincipen, behovssolidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. Med grund i dessa principer prioriteras förskrivningsinsatser av hjälpmedel i Landstinget i Uppsala län enligt följande rangordning; Prioriteringsnivå 1 Livsuppehållande insatser och insatser vid allvarlig, eller risk för allvarlig, nedsättning av kroppsfunktioner - som andning, cirkulation Insatser för att kunna ta emot och förmedla grundläggande budskap – som att påkalla uppmärksamhet Prioriteringsnivå 2 Insatser som möjliggör dagliga aktiviteter - som personlig vård, förflyttning och vardagskommunikation i hemmet Insatser som ger barn förutsättningar att utvecklas genom lek och trygghet Prioriteringsnivå 3 Insatser som möjliggör vardagsaktiviteter – som att utföra ärenden, utveckla ett självständigt och aktivt liv i relation till sin omgivning 4 Bilaga § 79 Prioriteringsnivå 4 Insatser för fritt valda aktiviteter – som att vistas i fritidsboende, utöva sport och andra fritidsaktiviteter som kräver specialutrustning De högst prioriterade insatserna är för behov som finns inom prioriteringsnivå 1. Även prioriteringsgrad 2 och 3 faller inom landstingets ansvar. Uppfyllande av de behov som ligger inom prioriteringsnivå 4 ligger utöver de som i allmänhet behövs för att uppnå hälsa och undvika ohälsa och omfattas som en grundregel inte av landstinget ansvar, såvida inte en individuell behovsbedömning påvisar synnerliga skäl. Individuell behovsbedömning Behovsbedömning inför hjälpmedelsförskrivning ska ske på individnivå, då likartade behov eller insatser kan ha olika hälsoeffekt beroende av hälsoproblemets svårighetsgrad, personliga faktorer och omgivningsfaktorer. Bedömningen ska utgå ifrån riksdagens riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvård och ske i enlighet med den etiska plattformen Vid bedömningen ska ställning tas till hur stora svårigheter patienten/brukaren har i vardagen, vilken effekt hjälpmedlet kan ha för att minska dessa svårigheter, samt vad hjälpmedlet kostar i förhållande till den nytta patienten/brukaren kan förväntas ha av hjälpmedlet. Patienten/brukaren ska i största möjliga mån vara delaktig i behovsbedömningen och även närstående bör ges möjlighet att vara delaktiga i bedömningen, särskilt i de fall då deras stöd kan vara en förutsättning för användandet av ett hjälpmedel. Formerna för individuell behovsbedömning (rutiner, dokumentstöd etcetera) definieras i förvaltningsspecifika riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning. Särskild individuell behovsprövning ska ha gjorts vid förskrivning av insatser för behov som faller inom prioriteringsnivå 4 och synnerliga skäl ska då ha påvisats. Ett hjälpmedel per hälsoproblem Som huvudregel ska inte flera hjälpmedel förskrivas för att avhjälpa samma hälsoproblem. För vissa funktionsnedsättningar kan dubbletter betraktas som ett hjälpmedel, till exempel två hörapparater. Om ett redan förskrivet hjälpmedel kan ha effekt på ytterligare eller nya hälsoproblem ska i första hand befintligt hjälpmedel användas. Vid förskrivning av två eller flera hjälpmedel för ett hälsoproblem, till exempel vid dubbelt boende, ska särskild individuell behovsprövning ske. Hjälpmedel som kan förskrivas Avgörande för om en produkt kan förskrivas som hjälpmedel inom Landstinget i Uppsala län är att den är säker att bruka och kan användas i en insats för att avhjälpa ett aktuellt hälsoproblem genom att möjliggöra eller underlätta uppfyllandet av de behov av funktion, aktivitet och delaktighet som behövs för att uppnå hälsa och undvika ohälsa. Både medicintekniska produkter och så kallade konsumentprodukter kan komma i fråga för förskrivning. Olika bestämmelser och lagar gäller beroende på hur produkten är klassificerad. Om det förskrivna hjälpmedlet är en medicinteknisk produkt gäller Lag (1993:584) om medicintekniska produkter. Dessa produkter ska enligt tillverkarens uppgift användas som hjälpmedel genom att till exempel behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning. Ett syfte med lagen är tillhandahålla patientsäkra produkter genom att 5 Bilaga § 79 definiera vilka krav produkten ska uppfylla för att bli godkänd som medicinteknisk produkt. Staten utövar tillsyn för att säkerställa att lagen efterföljs och det finns också en skyldighet att rapportera skador och tillbud som inträffar med medicintekniska produkter. Det finns också föreskrifter för hur medicintekniska produkter får användas i hälso- och sjukvården, till exempel SOSFS 2008:1 (Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården). För konsumentprodukter som används som hjälpmedel gäller inte lagen om medicintekniska produkter. Säkerheten för denna typ av produkter regleras i stället i Produktsäkerhetslag (2004:458). Det är vårdgivarens ansvar att tillse att en förskriven produkt inte utgör en säkerhetsrisk för brukaren. För att en konsumentprodukt ska kunna förskrivas som hjälpmedel krävs som lägsta säkerhetsnivå att produkten är CE-märkt. Landstinget i Uppsala län ska erbjuda ett grundsortiment av upphandlade produkter för att så långt det är möjligt tillgodose medborgarnas behov av hjälpmedel för de hälsoproblem som ingår i landstingets ansvar. I de fall det ordinarie produktutbudet inte tillgodoser en individs behov av hjälpmedel enligt landstingets ansvar, ska andra möjligheter att tillgodose behoven, i form av andra produkter eller alternativa åtgärder, utredas. Tre vägar för tillgång till hjälpmedel När behovet av hjälpmedel är konstaterat finns det tre alternativa vägar för att få tillgång till hjälpmedel: förskrivning av hjälpmedel – förskrivningsprocessen, beslut om egenvård och egenansvar. Behovsbedömningen avgör vilket eller vilka alternativ som kan erbjudas personen. Individens delaktighet och inflytande ska säkerställas oavsett vilket alternativ som väljs, liksom möjligheten för individen att få råd om val av hjälpmedel samt information om vilka hjälpmedel som finns tillgängliga. Förskrivning av hjälpmedel - förskrivningsprocessen Förskrivning av hjälpmedel som faller inom landstingets ansvar sker enligt den traditionella förskrivningsprocessen. De olika faserna i förskrivningsprocessen är: Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt Anpassning innebär att justera hjälpmedlet för att passa patienten/brukaren och sker inom ramen för vad tillverkaren medger. I andra fall kan specialanpassning behövas. Detta kan exempelvis ske genom att kombinera produkter på ett sätt som tillverkaren inte avsett, eller genom konstruktionsmässiga ingrepp eller tillägg på färdig produkt, eller genom användande av en produkt på ett nytt sätt eller inom ett nytt användningsområde. Specialanpassning får endast göras efter behörig yrkeskategoris anvisning, enligt särskilt regelverk och rutiner (LVFS 2003:11 om medicintekniska produkter) Valet av produkt ska så långt som det är möjligt göras i samråd med patienten/brukaren. När det, med hänsyn tagen till behov och kostnader, finns olika hjälpmedel tillgängliga ska patienten/brukaren ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar, i enlighet med 7 kap. 2 § Patientlag (2014:821) och HSL 3 b §. Informera Tydlig information om hjälpmedlet och dess användning ska ges till patienten/brukaren och/eller eventuell närstående eller annan person som ska hantera hjälpmedlet. Informationen ska vara anpassad till patienten/brukarens förutsättningar 6 Bilaga § 79 Instruera och träna Den som förskriver ett hjälpmedel ansvarar för att patienten/brukaren kan använda och hantera det. Träning och instruktion ska erbjudas i den utsträckning som behövs. Om hjälpmedlet ska hanteras av någon person i patienten/brukarens omgivning ska denna få motsvarande instruktion och träning. För att lära patient/brukare att använda hjälpmedlet ska en individuellt anpassad metod användas. Följa upp och utvärdera funktion och nytta Uppföljning och utvärdering ska ske mot uppsatta mål för habiliterings-/rehabiliterings- eller vårdplan. När en hjälpmedelsförskrivning har följts upp och utvärderats kan ärendet avslutas. Varje del i förskrivningsprocessen är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens. Insatserna ska journalföras enligt Patientdatalag (2008:355). Patienten/brukaren ska ges möjlighet till delaktighet och ska ta eget ansvar vid varje fas av processen. Beslut om egenvård Egenvård innebär att en legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården har bedömt att en person själv kan utföra en hälso- och sjukvårdsåtgärd enligt Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2009:6, Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård). Egenvårdbeslutet ska journalföras. En viktig förutsättning för egenvårdsbeslutet är att patientsäkerheten kan säkerställas. Förskrivaren tar efter samråd med personen beslut om hela eller delar av förskrivningsprocessen kan utföras som egenvård. Om personen behöver praktisk hjälp för att utföra egenvården ska förskrivaren också samråda med den eller de i personens nätverk som blir berörda. Egenvård är inte en hälso- och sjukvårdsåtgärd enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). De delar av förskrivningsprocessen som inte ingår i egenvårdsbeslutet fortsätter att vara en hälso- och sjukvårdsåtgärd och förskrivaren behåller då ansvaret för dessa delar. Egenansvar Om en persons hjälpmedelsbehov inte omfattas av landstingets ansvar hänvisas personen till att själv köpa och ansvara för produkten. Hälso- och sjukvårdspersonal kan bistå med generella råd om produkter/hjälpmedel, vilket inte behöver journalföras. Ges däremot individuellt utformade råd ska dessa journalföras. Hjälpmedel och reservdelar som kan köpas till en relativt låg kostnad I Landstinget i Uppsala län gäller egenansvar även för hjälpmedel där kostnaden för förskrivningen (lagerhållningskostnader, fakturahantering, personalkostnader, med mera) relativt kostnaden för hjälpmedel i butik gör att en förskrivningsinsats inte är motiverad. För att egenansvar ska gälla ska hjälpmedlet finnas tillgängligt i hjälpmedelsbutiker eller i vanliga butiker till en relativt låg kostnad, se Avgiftshandboken för nivå. För hjälpmedel som är förbrukningsartiklar ska årskostnaden beräknas. Reservdelar och förbrukningsartiklar som hör till ett förskrivet hjälpmedel och som inte kräver expertkunskap för utbyte och montering, och som kan köpas i hjälpmedelsbutiker eller i vanliga butiker till en relativt låg kostnad, ska ses som egenansvar. 7 Bilaga § 79 Glasögon och linser Egenansvar gäller för vissa hälsoproblem som kan åtgärdas med glasögon eller linser. Specifika bestämmelser gäller och bidrag kan finnas. För de hälsoproblem där glasögon och/eller linser förskrivs som hjälpmedel gäller samma bestämmelser som för övrig hjälpmedelsförskrivning. Ansvar vid hjälpmedelsförskrivning Kostnadsansvar Vid förskrivning av hjälpmedel gäller att kostnaderna ska tas där de genereras. Detta betyder att kostnadsansvaret ligger hos den verksamhet som efter bedömning av behov beslutar att det föreligger ett behov av en hjälpmedelsinsats inom landstingets ansvar. Förskrivare och ansvar En namngiven hälso- och sjukvårdspersonal, förskrivaren, är ansvarig för att alla faserna i förskrivningsprocessen utförs. Förskrivare är den hälso- och sjukvårdspersonal som genomfört behovsbedömningen och som sedan väljer lämplig produkt. En verksamhets förskrivare utses av verksamhetschefen. Denne ansvarar också för att förskrivaren har den kompetens som behövs för att utföra uppgiften. Olika hälso- och sjukvårdspersonal hos en eller flera vårdgivare eller vårdansvariga verksamheter kan ansvara för en eller flera faser i förskrivningsprocessen. Om vårdansvaret övergår till annan verksamhet ska en överrapportering göras. Under förutsättning att överrapportering skett övergår ansvaret för de kommande faserna i processen till den som övertagit vården. Om överrapportering inte skett kvarstår ansvaret för de kommande faserna i förskrivningsprocessen hos förskrivaren/förskrivande verksamhet till dess att uppföljning skett och förskrivningsprocessen avslutats. Om ansvaret för en eller flera faser i processen utförs av fler än förskrivaren så ska det dokumenteras i patienten/brukarens journal. Ansvar för förskrivet hjälpmedel Ett förskrivet hjälpmedel lånas av brukaren/patienten. I samband med att ett hjälpmedel lämnas ut kan patient/brukare uppmanas att skriva på en förbindelse varigenom denne åtar sig att hantera hjälpmedlet på ett varsamt sätt samt återlämna hjälpmedlet då behovet inte längre föreligger. Patienten/brukaren ansvarar för hur de förskrivna hjälpmedlen används och hanteras. Patienten/brukaren ska av förskrivaren ha fått information om hur det förskrivna hjälpmedlet är avsett att användas och hanteras samt träning i att använda sitt hjälpmedel. Patienten/brukaren ska veta hur hjälpmedlet fungerar och var denne ska vända sig vid till exempel reparationer, tillbud eller förändrade behov. Patienten/brukaren ska känna till och ansvara för att funktionskontroll utförs innan hjälpmedlet används och utföra enklare daglig skötsel av hjälpmedlet så att onödig förslitning undviks. Där patient/brukare inte har förmåga att ta detta ansvar vilar ansvaret på närstående eller vårdpersonal. Det förskrivna hjälpmedlet är endast avsett för patienten/brukaren och får inte lånas ut till annan person. 8 Bilaga § 79 Vid förlorat, stulet eller skadat hjälpmedel Har ett förskrivet hjälpmedel förlorats, stulits eller skadats ska detta meddelas förskrivaren eller den verksamhet där man fått låna hjälpmedlet. Om patient/brukare på grund av oaktsamhet förorsakat skada på eller förlust av hjälpmedlet kan denne bli ersättningsskyldig. Patient/brukare rekommenderas att se över sitt försäkringsskydd så att det omfattar lånade hjälpmedel. Eventuell premie för försäkringen och självrisk betalas av patienten/brukaren. Landstinget fakturerar patienten/brukaren som själv ansvarar för anspråken mot sitt försäkringsbolag. Landstingets ersättningsanspråk beräknas utifrån hjälpmedlets inköpspris och gällande avskrivningsregler. Om hjälpmedlet används på ett felaktigt sätt är ansvaret för eventuella skador och negativa händelser patienten/brukarens. Om patienten/brukaren inte följer instruktioner eller bruksanvisning/manual kan konsekvensen bli att hjälpmedlet återkallas eller ersätts med annat. Vid stöld av förskrivet hjälpmedel ska alltid polisanmälan göras av patienten/brukaren. Kopia av anmälan kan komma att begäras. Vid skada av förskrivet hjälpmedel vid transport av bolag/företag ska patienten/brukaren göra en skadeanmälan till ansvarigt bolag/företag. Kopia på skadeanmälan kan komma att begäras. Reparation av hjälpmedel Landstinget ansvarar för förebyggande underhåll och reparationer på förskrivna hjälpmedel. Om hjälpmedlet behöver repareras ska patienten/brukaren meddela detta. Hjälpmedlet ska vara väl rengjort när det lämnas in för reparation. Om hjälpmedlet inte är väl rengjort kan kostnader för rengöring faktureras patienten/brukaren. Den som reparerar hjälpmedlet bedömer om hjälpmedlet kan repareras eller om det behöver bytas ut. Byte av utslitet eller trasigt hjälpmedel mot ett exakt likadant hjälpmedel kan göras utan ny behovsbedömning efter samtycke från förskrivaren. Förskrivaren avgör om ny behovsbedömning och förskrivning behöver göras. Patientsäkerheten måste kunna garanteras under tiden som reparation och service pågår. Hjälpmedel vid resor och vid flytt inom och utom länet Hjälpmedel kan tas med vid resor inom och utanför landet. Patienten/brukaren ansvarar då för att transportera hjälpmedel på ett säkert sätt. Transport bekostas av patient/brukare. Patient/brukare ansvarar för kostnader i samband med flytt av fasta hjälpmedel inom bostaden. Patient/brukare ansvarar för kostnader vid flytt inom länet. Patient/brukare som planerar att flytta från länet ska kontakta förskrivare eller verksamheten där hjälpmedlet uthämtats. Det kan vara möjligt att, om önskemål om detta finns, ta med förskrivna hjälpmedel. Vilka hjälpmedel som kan tas med bedöms i varje enskilt fall och en överenskommelse görs med det landsting/kommun som patienten/brukaren ska flytta till. Ansvaret för hjälpmedlet tillfaller då den nya sjukvårdshuvudmannen. Patient/brukare bekostar flyttningen av hjälpmedlet. 9 Bilaga § 79 Vid förändrade behov eller önskan om att byta hjälpmedel Om patient/brukares hälsotillstånd och/eller behov väsentligen har förändrats ska denne ta kontakt med förskrivaren av hjälpmedlet. För nytt hjälpmedel krävs ny bedömning och förskrivning. När behov av hjälpmedel upphör När ett hjälpmedel av olika orsaker inte längre behövs eller används ska patienten/brukaren alternativt närstående eller ansvarig personal, kontakta förskrivaren, aktuell vårdenhet eller verksamhet där hjälpmedlet uthämtas, för att möjliggöra återlämnande av hjälpmedlet. Återlämnade hjälpmedel ska vara väl rengjorda samt vara kompletta med alla eventuella tillbehör. Om patient/brukare inte är nöjd med beslut Om patienten/brukaren inte är nöjd med ett beslut kopplat till hjälpmedelsförskrivningen ska denne i första hand vända sig till sin förskrivare. Om det upplevda problemet kvarstår ska patienten/brukaren få möjligheten till en ny behovsbedömning. För hjälp kring detta eller för att lämna synpunkter i övrigt kan patient/brukare kontakta ansvarig verksamhetschef. Om patient/brukare inte anser sig ha fått rätt behandling eller hjälpmedel kan denne också vända sig till Patientnämnden i Uppsala län. Sjukresor Det är möjligt att få ersättning för sjukresor i samband med utprovning av hjälpmedel. Avgifter tas ut. Se Regler för sjukresor i Landstinget i Uppsala län (LF 2009-06-15 § 64). Resor för hämtning, återlämning eller köp av hjälpmedel, tillbehör eller reservdelar ersätts inte. Patient-/brukaravgifter Avgifter som ingår i högkostnadsskydd Besöksavgift Vid besök hos hälso- och sjukvården tas en avgift ut. Avgiftens storlek är beroende av typen av besök och framgår av Avgiftshandboken. Avgiften ingår i högkostnadsskyddet för öppen hälsooch sjukvård. Serviceavgift Vid inlämning av hjälpmedel för service eller reparation tas en serviceavgift ut. Avgiftens storlek framgår av Avgiftshandboken. Avgiften ingår i högkostnadsskyddet för hjälpmedel. Hjälpmedelsavgifter Avgifter för hjälpmedel kan tas ut. Regleras i Avgiftshandboken. Avgiften ingår i högkostnadsskyddet för hjälpmedel. 10 Bilaga § 79 Avgifter för normalkostnad Avgifter för normalkostnad ingår inte i något högkostnadsskydd. Avgiften betalas även av asylsökande och tillståndslösa. Hjälpmedel med normalkostnad Vissa hjälpmedel som förskrivs kan vara anpassade eller specialanpassade produkter som i olika utföranden finns att köpa på öppna marknaden och används av flertalet människor i vardagen. Det kan exempelvis gälla cyklar, barnvagnar eller annan utrustning. Vid förskrivning av den typen av hjälpmedel tar landstinget ut en avgift för normalkostnaden. Med det menas att man får betala vad det normalt kostar att köpa en sådan produkt. Landstinget står för den extra kostnad som kommer av att produkten är tillverkad eller anpassad för att kunna användas som hjälpmedel vid en funktionsnedsättning. Avgiften för normalkostnaden betalas när man får hjälpmedlet. När man betalat äger man sitt hjälpmedel För hjälpmedel som kan återlämnas för återanvändning kan normalkostnaden beräknas och tas ut som en hyra. Då äger man inte sitt hjälpmedel. En lista på aktuella produkter och nivåer på avgifter för normalkostnad ska finnas. Depositionsavgift En depositionsavgift kan tas ut under en period då ett hjälpmedels effekt prövas. Avgiften återbetalas efter prövotiden. Depositionsavgift kan också tas ut för hjälpmedel som endast kommer finnas behov av under en kortare period. Hjälpmedel till personer som vistas i men inte är folkbokförda i länet Personer från annat län Förskrivning och utlämning av hjälpmedel till utomlänspatient - person bosatt i annat sjukvårdsområde än det där denne vårdas - regleras enligt Riksavtalet för hälso- och sjukvård. För personer bosatta i annat län och som är listade på vårdcentral i Uppsala län i enlighet med samverkansavtal avseende utökad listning över länsgräns, gäller att hjälpmedel inom vårdval primärvård förskrivs enligt samma regler som för länets invånare Utlandssvenskar och personer från andra länder Vård av svenska medborgare bosatta i annat land samt personer från annat land hanteras i enlighet med regler och riktlinjer i handboken Vård av personer från andra länder från Sveriges kommuner och landsting. Asylsökande och personer utan tillstånd Asylsökande och personer utan tillstånd som inte fyllt 18 år har rätt till hjälpmedel på samma villkor som andra länsinvånare. Asylsökande och personer utan tillstånd som fyllt 18 år har rätt till akut hälso- och sjukvård och hälso- och sjukvård som inte kan anstå och de hjälpmedel som är direkt kopplade till denna vård, i enlighet med Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. och Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Bedömningen av om det föreligger ett behov av vård som inte kan anstå görs av behandlande läkare från fall till fall i vanlig ordning. 11 Bilaga § 79 Om en asylsökande/person utan tillstånd som har fått låna ett hjälpmedel avvisas eller planerar att flytta från länet ska förskrivare eller verksamheten där hjälpmedlet uthämtats kontaktas. Det kan vara möjligt att vid flytt, om önskemål om detta finns, ta med förskrivna hjälpmedel. Vilka hjälpmedel som kan tas med bedöms i varje enskilt fall och en överenskommelse görs med det landsting/kommun som personen ska flytta till. Ansvaret för hjälpmedlet tillfaller då den nya sjukvårdshuvudmannen. Om en asylsökande/person utan tillstånd planerar att flytta från Sverige ska det lånade hjälpmedlet återlämnas. Kopplade dokument Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom Landstinget i Uppsala län I Avgiftshandboken i Landstinget i Uppsala län ska avgifter och nivåer regleras. För hjälpmedelsområden som i landstinget omfattas av Lagen om valfrihet (LOV) finns regelböcker som vid revidering ska beakta policy och riktlinjer. Förvaltningsspecifika riktlinjer och rutiner som beaktat policy och allmänna riktlinjer ska tas fram Ansvarsfördelning och samarbete mellan landsting och kommun fastställs i överenskommelser och riktlinjer mellan Landstinget och en eller flera av länets kommuner. 12 Bilaga § 81 a Bilaga § 81 b Särskilt yttrande Öppen mottagning med sprututbytesverksamhet Landstingsfullmäktige beslutade i april 2014 att återremittera frågan om sprututbyte bland annat med motiveringen att landstinget bör avvakta de försök som genomförs i Stockholm. I det ärende som nu finns till Landstingsstyrelsen finns inget ytterligare underlag från Stockholm med. Vi beklagar att man inte ens försöker följa fullmäktiges tidigare beslut. Våra invändningar och frågeställningar kring för- och nackdelar med ett sprututbyte finns därför kvar. Exempelvis vill vi veta om en uppsökande insats utan sprututbyte är lika effektiv som en med sprututbyte. Kring det saknas idag fakta. En annan fråga som fortfarande är obesvarad är frågan hur polisen ska hantera innehav av narkotika kring mottagningen. Om polisen gör tillslag riskerar man att skrämma bort mottagningens besökare. Samtidigt kan vi naturligtvis inte acceptera att området kring mottagningen blir en frizon för innehav och handel med narkotika. De tidigare beslutade besparingarna på psykiatrin påverkar naturligtvis även Beroendemottagningen. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill minska resurserna till beroendevården samtidigt som man vill starta en sprututbytesverksamhet. Att från politiskt håll ge med ena handen och ta med den andra tycker vi inte är en ansvarsfull politik. Om man menar allvar med att minska de skador och lidande som alkohol och narkotika ger måste beroendevården få mer resurser exempelvis genom fler mottagningar ute i länet. Landstinget saknar idag helt beroendevård för barn. Miriam Eriksson (KD) Bilaga § 82 a 2015-02-24 Enheten för analys och utveckling Cecilia Ulleryd Tfn 018-611 60 04 E-post [email protected] Dnr CK2015-0035 Landstingets revisorer Revisionssvar avseende granskning av omhändertagande av vuxna med psykisk ohälsa Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer. Landstingets revisorer har genom Capire AB granskat verksamheten omhändertagande av vuxna med psykisk ohälsa. Syftet med granskningen har varit att bedöma om landstinget kan ge vuxna med psykisk ohälsa en ändamålsenlig och säker vård samt att det samarbete som sker med länets kommuner är effektiv och ändamålsenlig. Enligt revisionsskrivelsen bedömer landstingets revisorer att landstinget i huvudsak säkerställer hälso- och sjukvård för vuxna med psykisk ohälsa. Den psykiatriska hälsooch sjukvård som bedrivs vid Akademiska sjukhusets psykiatridivision är i huvudsak ändamålsenlig. Det finns dock förbättringsområden. Andra landstingsverksamheter såsom primärvård, Närpsykiatri HÄTÖ och Beroende har inte granskats. Landstingsstyrelsen beslutade 2015-01-13, § 4, att ge landstingsrådsberedningen i uppdrag att genomföra en organisationsöversyn. Ett förslag till ny organisation där nuvarande beställar- och utförandemodell avskaffas ska presenteras landstingsstyrelsen senast den 2 juni 2015. Målet är att den nya organisationen ska träda i kraft från och med 2016. Inom organisationsöversynen kommer den interna styrningen, uppföljningen och kontroll av verksamheten för barn- och ungdomspsykiatri bearbetas. När styrningen tydliggjorts kan även en adekvat uppföljning och återrapportering ske. Landstingsfullmäktige beslutade 2015-02-11, § 7, Ny uppdrags- och budgetprocess. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslutade 2015-02-12, § 23, om viljeinriktning och handlingsplan mot psykisk ohälsa. En övergripande viljeinriktning samt en handlingsplan mot psykisk ohälsa tas fram. Handlingsplanen fokuserar på barn, unga och äldre med psykisk ohälsa samt vuxna med svår psykisk ohälsa. Revisorernas rekommendationer kommer bearbetas i den av hälso-och sjukvårdsstyrelsen beslutade handlingsplanen. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se Bilaga § 82 a 2 (2) Ytterligare åtgärder inom området är påbörjade genom den nationella psykiatrisatsningen PRIO. Psykiatridivisionen kommer fortsätta att arbeta patientfokuserat. Det finns mål för den patientfokuserade vården i divisionens styrkort och den patientfokuserade vården är även en central del av interna styrdokument för patientsäkerhet. Information till personer med psykisk ohälsa ska förbättras. Det finns idag webbinformation riktad till barn och unga med psykisk ohälsa där det framgår vart inom Uppsala läns landsting respektive länets kommuner man kan vända sig vid olika psykiska problem. Nu pågår arbete med att ta fram motsvarande information för vuxna med psykisk ohälsa. Rutiner ses över för in- och utskrivning av patienter/brukare som är aktuella inom kommunens socialpsykiatri. Landstinget och länets kommuner har en gemensam överenskommelse att använda it-programmet Prator för överföring av information vid in- och utskrivningar. Utvecklingsarbete kring Prator pågår. Krav på samordnad individuell planering ska verkställas. Landstinget satsar 2015 ca 1,26 mnkr för att stimulera samordnad individuell planering (SIP). I samverkan mellan Regionförbundet, landstinget och länets kommuner ska en utvärdering av SIP göras 2015. Utifrån resultaten kan vi vidta ytterligare åtgärder. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör Bilaga § 82 b Bilaga § 84 2015-03-18 Dnr CK 2015-0025 Uppföljning av landstingsfullmäktiges givna, ej utförda, uppdrag till och med februari 2015 Till Kollektivtrafiknämnden Landstingsstyrelsen Dnr Datum beslut CK2013-0403 2014-02-04, § 15 Uppdrag Ansvarig Nulägesrapport Att se över möjligheterna att utvidga zon 1 så att ytterligare tätorter ingår i zonen. Trafikdirektören Arbetet pågår. Kollektivtrafikförvaltningen presenterade 2014-09-04, § 62, förslag på utvidning av zon 1 . Kollektivtrafiknämnden gav kollektivtrafikförvaltningen uppdrag att ta fram en illustration över förslaget och att ta fram en kostnadsberäkning över en sammanslagning av nuvarande zon 1 och 2 till en ny utvidgad zon 1. CK2014-0225 2014-11-19, § 101 Att leda ett HR-direktören långsiktigt och systematiskt arbete med jämställdhetsintegreri ng som ska involvera samtliga verksamheter i landstinget. Pågår löpande i verksamheten. Bilaga § 87 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2015-03-25 Datum för Beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2015-03-25 PV 2015-0012 1.7 Representation Planeringsdag 5 maj, Wiks Slott omfattande 55 personer från Årsta vårdcentral. Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordf 2015-03-25 CK 2013-0366 1.1 Avtalstecknande Avtal om kostsamverkan 2015-03-25 CK 2014-0144 1.1 Avtalstecknande Samverkansavtal för gemensam ambulansdirigeringsnämnd Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordf Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordf 2015-03-25 1.6 Ombud Ombud till Östra Sveriges Lutfvårds-förbunds stämma 24 april Ordinarie ombud Johan Edstav Ersättare Johan Örjes Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordf 2015-03-26 1.6 Ombud Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordf 2015-03-26 1.6 Ombud Ombud till Svealands Kustvattenvårdsförbunds stämma 24 april Ordinarie ombud Johan Edstav Ersättare Johan Örjes Ombud till SKL Kommentus årsstämma 22 april Ombud Jens Larsson Börje Wennberg, Landstingsstyrelsens ordf Bilaga § 87 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2015-03-13 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2015-03-09 CK2015-0128 2.13 Besluta om kollektivavtal Lokalt kollektivavtal gällande lön för sommarjobbare i Landstinget i Uppsala län HR-direktör Bilaga § 87 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer 2015-02-09 Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2015-02-17 1.4 Mottagande av delgivning Delgivning Jens Larsson, Chefsjurist 2015-02-23 1.4 Mottagande av delgivning Delgivning Jens Larsson, Chefsjurist 2015-02-24 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtalstecknande (kopiatorer LLK) Jens Larsson, Chefsjurist 2015-03-03 1.4 Mottagande av delgivning 3 delgivningar Jens Larsson, Chefsjurist Bilaga § 87 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2015-03-17 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2014-12-12 CK2014-0315 CK2014-0345 2.12 Lokal tvisteförhandling Monika Saarm, förhandlingschef 2015-03-06 CK2014-0285 2.12 Lokal tvisteförhandling Tvist rörande påstått brott mot lokalt kollektivavtal om samverkan, MBL och AML ang nedläggning av projekt Arbetslivsinriktad rehabilitering UAL, Fysioterapeuterna, SSR, FSA Psykologförbundet och Kommunal – Landstinget i Uppsala län, Psykiatri div, AS Tvisten avslutades i oenighet. Tvist rörande brott mot lokalt kollektivavtal och AB i samband med schemaläggning vid Strokeavd, AS. Vårdförbundet – Landstinget i Uppsala län Tvisten avslutades i enighet. Monika Saarm, förhandlingschef Bilaga § 87 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer 2015-03-10 2015-03-17 UPPH2015-0058 2015-03-17 Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 5.1 Initiering av upphandling 5.1 Initiering av upphandling Inköp av digitala plattor Petter Könberg, it-direktör Utbildningar i projektledning och PROJEKTiL Petter Könberg, it-direktör Bilaga § 87 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län februari 2015 2015-03-16 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2015-02-06 AS2015-0099 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Licensavtal avseende användning av geodataprodukter SLC Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen 2015-02-06 AS2015-0105 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Framtagande av patientmaterial för epilepsipatienter – tillägg till AS2014-0430 Karin Rudling, verksamhetschef Neurologen 2015-02-09 AS2015-0127 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Practical Preceptorship – utbildning Parkinsons sjukdom Lena Stigsdotter, verksamhetschef Geriatriken 2015-02-06 AS2015-0135 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Lennart Persson, sjukhusdirektör 2015-02-27 AS2015-0138 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Diagnostik och behandling av smärta, psykosociala problem, solida tumörer och epidemiologi inom barncancervård Nexus Produkter Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen 2015-02-04 AS2015-0140 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Kompetensutveckling för läkare inom psykiatrin – projekt METIS Sven Ernstsson, verksamhetschef, Barnoch ungdomspsykiatrin 2015-02-23 AS2015-0153 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Projektledare SKL – Marie Källman Jan-Erik Sundquist, Biträdande sjukhusdirektör 2015-01-12 AS2015-0167 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Masoumeh Rezapour Isfahani, verksamhetschef Kvinnosjukvården 2015-02-09 AS2015-0174 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Kvinnosjukvårdens medverkan som expert i Säker förlossningsvård – expert Maria Jonsson Specialendokrin - barn och vuxen - Britt Edén Engström Tomas Skommevik, verksamhetschef Specialmedicin Bilaga § 87 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län februari 2015 2015-03-16 2015-02-16 AS2015-0176 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Support av utskriftssystem Cirrato Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen 2015-02-11 AS2015-0184 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Föreläsning om Idiopatisk Lungfibros Tomas Skommevik, verksamhetschef Specialmedicin 2015-01-26 AS2015-0194 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Göran Angergård. divisionschef Neurodivisionen 2015-02-24 AS2015-0198 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 2015-01-19 AS2015-0201 2014-08-25 AS2015-0202 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Forskningsarbete karolinska institutet/Akademiska sjukhuset – forskningsarbete Gunilla Eriksson Deltagande i undervisningen vi kurserna diabetesomvårdnad vid institutionen för medicinska vetenskaper Cell-Dyn Sappire – Underhållsavtal Rotor-Gene Q – A-2208-814 AS 02 Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen 2015-01-12 AS2015-0203 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Prislisteprojektet Jan-Erik Sundquist, biträdande sjukhusdirektör 2014-08-25 AS2015-0205 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Rotor-Gene Q A-082214 AS 01 Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen 2014-06-27 AS2015-0206 Immage 800 Final Assay – S1890SE Maria Engedahl, verksamhetschef 2014-08-20 AS2015-0207 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Bladderscan BVI6100 – serviceavtal Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen Tomas Skommevik, verksamhetschef Specialmedicin Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen Bilaga § 87 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län februari 2015 2015-03-16 2014-12-18 AS2015-0209 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Monitor, kamerahuvud, kameraenhet, ljuskälla, shaver- underhållsavtal Ulrica Fjärstedt, MSI 2015-02-24 AS2015-0211 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Deltagande i nationell expertgrupp inom terapiområdet diabetes Tomas Skommevik, verksamhetschef Specialmedicin 2014-12-18 AS2015-0212 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Pipetteringssystem Labcyte Echo 550 – Serviceavtal Ulrika Fjärstedet, MSI 2015-02-24 AS2015-0213 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Deltagande i nationell rådgivningsgrupp kring obesitas – Konsult Arvo Hänni Tomas Skommevik, verksamhetschef Specialmedicin 2015-02-27 AS2015-0214 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Tomas Skommevik, verksamhetschef Specialmedicin 2015-03-02 AS2015-0217 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Speaker in INKEP – Ipsen Nordic Knowledge Exchange Program – Staffan Welin Fortbildningsaktiviteter för en förbättrad astma/KOL-vård – Uppdrag Christer Janson 2015-02-27 AS2015-0219 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Samordnad function för vårdproduktion Jan-Erik Sundquist, biträdande sjukhusdirektör 2015-03-11 AS2015-0220 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Anette Skoglund, verksamhetschef Lungmedicin 2015-01-26 AS2015-0221 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Bevaka nyheter inom lungcancer samt bloggar på AstraZenecas hemsida- uppdrag för martin Sandelin Laboratorieutensilier 2014-12-19 AS2015-0226 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Räddningstjänsten Enköping Håbo Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen Anette Skoglund, verksamhetschef Lungmedicin Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen Bilaga § 87 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län februari 2015 2015-03-16 2015-01-26 AS2015-0227 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Samverkansavtal Räddningstjänsten SalaHeby Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen 2015-02-02 AS2015-0228 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Maria Engerdahl, verksamhetschef Akademiska laboratoriet 2015-03-03 AS2015-0229 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Leverans av blod från blodcentralerna i Gävleborgs län till patientvård vid Akademiska sjukhuset under 2015 Vård vid Rättspsykiatriska kliniken i Säter 2015 2015-02-18 AS2015-0231 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Marianne Christensen, verksamhetschef Neurodivsionen 2015-03-09 AS2015-0235 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Föreläsningar vid regionala möten för IVAsjuksköterskor och sjukgymnaster – uppdrag för Nils Olaisson Vårdgivare specialiserad inom Neurologi – konsultuppdrag för Per Holmberg 2015-02-01 AS2015-0236 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Uppsala Kardiovaskulära Forum – utbildning. Uppdrag för Jarl Hellman Tomas Skommevik, verksamhetschef Specialmedicin 2015-03-04 AS2015-0237 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Speaker in INKEP – Ipsen Nordic Knowledge Exchange Program Tomas Skommevik, verksamhetschef Specialmedicin 2015-03-13 AS2015-0244 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Lena Stigsdotter, verksamhetschef Geriatriken 2015-03-11 AS2015-0245 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Vetenskaplig konsultation inom området Immunologi – Uppdrag för Lille-Mor Jansson Deltagande av konsult vid utbildningsdagar som specialist – Uppdrag för Dag Nyholm Åsa Hagberg, divisionschef Psykiatridivisionen Göran Angergård. divisionschef Neurodivisionen Lena Stigsdotter, verksamhetschef Geriatriken Bilaga § 87 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - avtal april 2013 Datum för beslut 2015-01-29 2015-03-16 Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning KP2015-0015 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Tolvaptan – protocol 156-13-210 – Specialmedicin/Njurmedicin Sune Larsson, FoU-direktör QVA149 /CQVA149AN001 - DuoSleep - Internoch lungmedicin Sune Larsson, FoU-direktör MHAA4549A/GV29216 – vo infektion Sune Larsson, FoU-direktör 2015-02-05 KP2015-0024 2015-03-05 KP2015-0030 Bilaga § 87 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut 2014-09-15 Diarienummer eller löpnummer PV 2015-0038 Beslutskategori med ärendegrupp 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal – Bil Örsundsbro vårdcentral 2015-01-26 PV 2015-0040 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal – Lokal Enköpings husläkarcentrum, gym Per Elowsson, primärvårdsdirektör 2015-01-26 PV 2015-0048 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal – Steriltjänster Heby vårdcentral Per Elowsson, primärvårdsdirektör 2015-03-02 PV 2015-0049 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal – Bråklarm Samariterhemmets vårdcentral Per Elowsson, primärvårdsdirektör Primärvårdens ledningskontor Ulleråkersvägen 21 │ 750 17 Uppsala Tel vx. 018-611 00 00 │ Fax 018-611 76 11 │ pg 7365-0 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se Ärenderubrik 2015-03-05 Beslutsfattare med namn och befattning Per Elowsson, primärvårdsdirektör
© Copyright 2024