Avgifter hos FI - Finansinspektionen
Avgifter hos FI APRIL 2015 FINANSINSPEKTIONEN INNEHÅLL Sammanfattning 3 1. Inledning 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Genomförande 4 1.3 Läsanvisningar 5 2. 3. 4. 2 april 2015 Dnr 15-3551 Avgiftsutfall och kostnadstäckning samt förslag till åtgärder 6 2.1 Förutsättningar och principer 6 2.2 Resultatredovisning för avgifter för prövning av ärenden 7 2.3 Gällande prislista för tillstånd och anmälningar samt förslag till ny prislista 9 2.4 Resultat per ärendegrupp och FI:s förslag till åtgärder för tillståndsärenden 10 2.5 Prognos år 2015 – 2018 20 2.6 Resultatredovisning för årliga avgifter 21 Förslag till nya och ändrade avgifter 27 3.1 Nya avgifter till följd av kapitaltäckningsreglerna 27 3.2 Nya avgifter till följd av den delegerade akten för likviditetstäckningskravet för kreditinstitut 31 3.3 Nya avgifter till följd av Solvens 2-direktivet 33 3.4 Ändrade avgifter för AIF-förvaltare 43 3.5 Ändrade avgifter för ärendeslag enligt artikel 17.5 blankningsförordningen 46 3.6 Ny avgift till följd av förordningen om förbättrad värdepappersavveckling och om värdepapperscentraler 49 Sammanställning av samråd 51 FINANSINSPEKTIONEN SAMMANFATTNING Finansinspektionen (FI) finansieras dels genom anslag från staten, dels med de avgifter för tillstånd och anmälningar som betalas in i samband med en ansökan. Det är regeringen som beslutar vilka avgifter som ska debiteras företagen under tillsyn och vilka avgifter som FI ska ta ut för tillstånden. FI lämnar varje år förslag till regeringen på de förändringar av avgiftsuttaget som krävs. FI samråder med Ekonomistyrningsverket (ESV) och berörda branschföreträdare innan förslag om justerade och nya avgifter skickas till regeringen. Synpunkter som lämnats i samband med samråden bifogas i sin helhet. Finansbolagens förening, Fondbolagens förening, Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen lämnade synpunkter. Övriga remissinstanser hade inget att invända eller avstod från att yttra sig. FI:s avgiftsfinansierade verksamhet med tillstånd och anmälningar visade 2014 ett överskott på cirka 18,5 miljoner kronor. Det ackumulerade underskottet minskade därmed till cirka 0,3 miljoner kronor. FI föreslår med anledning av detta att det genomsnittliga timpriset sänks med 10 procent. Resultatet för enstaka ärendegrupper visar fortsatt på viss obalans. FI föreslår i denna rapport att avgiften sänks för de ägarprövningar som är placerade i avgiftsklass K. Ny avgiftsklass föreslås bli J. FI föreslår även att avgiften för ärendeslaget dispens från FI:s föreskrifter ska höjas från avgiftsklass E till avgiftsklass F. I övrigt kommer FI att följa upp och utvärdera om det finns behov av ändrade avgifter framöver. FI föreslår nya och ändrade ärendeslag med anledning av de EUförordningar som rör kapitaltäckning, blankning och värdepapperscentraler samt lagen om AIF-förvaltare och förslag till ändringar i försäkringsrörelselagen till följd av Solvens 2-direktivet. FI föreslår att förslagen träder i kraft den 1 juli 2015 eller senast i samband med att respektive regelverk beslutats. 3 FINANSINSPEKTIONEN 1. Inledning 1.1 BAKGRUND 1.1.1 FI:s finansiering Merparten, cirka 77 procent, av FI:s verksamhet finansieras genom ramanslag från staten. Varje år debiterar FI företag och personer under tillsyn en årlig avgift enligt förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. De årliga avgifterna levereras till statsbudgeten. Förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen ger FI rätt att ta ut avgifter för tillstånd och anmälningar. Principen för nivån på avgifterna är att full kostnadstäckning ska uppnås på några års sikt. Företag och personer som söker tillstånd att bedriva finansiell verksamhet betalar i förväg en bestämd avgift till FI. Finansieringen genom avgifter för tillstånd och vissa lagreglerade anmälningar motsvarar i dagsläget cirka 18 procent av FI:s totala finansiering. Verksamheten med tillståndsprövning utgör ett eget verksamhetsområde. Storleken på avgifterna som nämns ovan beslutas av regeringen efter förslag från FI. FI tar även ut avgifter för viss annan verksamhet, med stöd av avgiftsförordningen (1992:191). Den ger myndigheter ett generellt bemyndigande att ta betalt utan särskilt bemyndigande från regeringen, men bara för verksamhet av mindre omfattning eller tillfällig natur, till exempel för konferenser, publikationer och portokostnader i samband med att handlingar lämnas ut. En viss del av intäkten fördelas till den avgiftsfinansierade verksamheten med tillståndsprövning (Tillstånd och anmälningar). Avgifter som följer avgiftsförordningen eller särskilt beslut behandlas inte i denna rapport. 1.1.2 FI:s avgiftsrapporter Enligt FI:s instruktion ska FI varje år vid två tillfällen, den 15 april och den 1 oktober, redovisa förslag till ändringar i avgiftsuttaget och vid behov föreslå justeringar med anledning av ny reglering. I rapporten som skickas till regeringen den 15 april ska även avgiftsutfall och kostnadstäckning redovisas. 1.2 GENOMFÖRANDE FI:s förslag till rapport skickas till Ekonomistyrningsverket (ESV) och berörda branschorganisationer för samråd. I denna rapport redovisas svaren kortfattat tillsammans med FI:s kommentarer. FI bedömer om inlämnade synpunkter ska vägas in i det slutgiltiga avgiftsförslaget till regeringen. FI har i denna rapport ändrat 4 FINANSINSPEKTIONEN några förslag med anledning av samråden. De nya förslagen redovisas endast i kapitel 4 Sammanställning av samråd. 1.3 LÄSANVISNINGAR Kapitel 2 ”Avgiftsutfall och kostnadstäckning samt förslag till åtgärder” svarar mot de krav som finns i FI:s instruktion om avgiftsutfall och kostnadstäckning. Avsnittet svarar även mot kraven i 13 § förordningen om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen vad gäller att varje år se över och vid behov förslå ändringar av avgifterna. I kapitel 3 ”Förslag till nya och ändrade avgifter” redovisas förslag till tillägg och ändringar i förordningen om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen med anledning av nya och ändrade regelverk samt behov av ändringar i övrigt. I kapitel 4 ”Sammanställning av samråd” redovisas resultatet av samråden med Ekonomistyrningsverket (ESV) och berörda branschföreträdare. Lämnade synpunkter redovisas kortfattat tillsammans med FI:s kommentarer. I bilaga 1 redovisas förslagen till förordningsändringar. De föreslagna ändringarna är i bilagan införda med kursiv text och kantmarkering. Det FI föreslår ska tas bort är överstruket. I bilaga 2 redovisas tidsintervall per avgiftsklass. I bilaga 3 redovisas alla remissinstanser. Lämnade synpunkter i samband med samråden bifogas i sin helhet tillsammans med denna rapport. 5 FINANSINSPEKTIONEN 2. Avgiftsutfall och kostnadstäckning samt förslag till åtgärder I detta kapitel behandlar FI avgiftsutfall och kostnadstäckning. FI lämnar även förslag till ändringar av avgifter för prövning av ärenden hos FI. I rapporten som lämnas den 1 oktober 2015 kommer FI att redovisa eventuella förslag till justeringar av de årliga tillsynsavgifterna. 2.1 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PRINCIPER 2.1.1 Intäkter och redovisningsprinciper Intäkter vid redovisning av avgiftsutfall och kostnadstäckning utgörs av de avgifter som betalas in enligt förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen och enligt förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. 2.1.2 Kostnad/timkostnad och principer för kostnadsfördelning Kostnaderna för FI:s verksamhet är både direkta och indirekta. FI:s ansvarsområden är indelade i olika typer av verksamheter. De indirekta kostnaderna är fördelade proportionellt efter hur stor andel av den arbetade tiden som FI:s personal redovisar på respektive typ av verksamhet, exempelvis Tillsyn respektive Tillstånd och anmälningar. Timkostnaden för verksamheten Tillstånd och anmälningar beräknas genom att kostnaderna för verksamheten Tillstånd och anmälningar divideras med det antal timmar som redovisats på samma verksamhet. 2.1.3 Beskrivning av gjord analys för Tillstånd och anmälningar Analysen är gjord utifrån FI:s gruppering av ärendeslag i ärendegrupper. Varje tillstånd utgör ett ärendeslag och placeras i en avgiftsklass. Vissa tillstånd placeras i en avgiftsklass, inom ett angivet intervall, först efter särskilt beslut. I de nu gällande bestämmelserna är den lägsta avgiftsklassen 800 kronor och den högsta 8 600 000 kronor. Nedlagd handläggningstid på ett enskilt ärende redovisas av handläggaren genom att den arbetade tiden redovisas på den ärendegrupp som ärendeslaget tillhör. Den 1 januari 2013 bytte FI till en ny diarieplan som anpassats till FI:s övergripande processer. Bakgrunden till detta är ett nytt regelverk från Riksarkivet om grundläggande principer för redovisning av myndighetens arkiv. I samband med bytet till en ny diarieplan anpassade FI sin ekonomiska uppföljning till den nya diarieplanens struktur. Därför redovisar FI endast jämförvärden från 2013. Analysen av kostnaderna är främst inriktad på en granskning av personalens redovisade tid i de fall det finns över- eller underskott för en ärendegrupp eller ett ärendeslag. 2.1.3.1 Faktorer som påverkar analysen Periodiseringseffekter och extraordinär resultatpåverkan Antal ärenden under ett år är många och det faktum att avgiften för ett ärende betalas ett år och kostnaden uppstår ett annat jämnar normalt ut sig. 6 FINANSINSPEKTIONEN De avgiftsintäkter som uppgår till minst 500 000 kronor per ärende och som avser tillstånd att använda interna modeller periodiseras normalt då handläggningen förväntas pågå under längre tid än ett kalenderår. Respektive periodisering görs efter en individuell prövning av handläggningstiden för varje enskilt ärende. I särskilda fall periodiserar FI även andra ärenden. Effekter av ny lagstiftning Ny lagstiftning innebär ofta att volymen ärenden ökar. Det kan bero på krav på omauktorisation eller omregistrering av företag. Därmed ökar både FI:s intäkter och kostnader. I samband med ny lagstiftning kan det hända att ett ärendes handläggningstid, och därmed prissättning, över- eller underskattas. Detta får en bestående effekt på det aggregerade resultatet. Effekter av prisförändringar Vid bedömning av resultatet på längre sikt ska hänsyn tas till att ett ärendeslags avgifter kan ha ändrats över tiden. Åtgärder som har vidtagits kanske ännu inte har fått full effekt. Statistiska mått Kostnadstäckningsgraden (KTG) beräknas för att avgöra om det ekonomiska målet full kostnadstäckning, det vill säga att på några års sikt uppnå en balans med en KTG om 100 procent, uppnås. Intäkter/Kostnader = Kostnadstäckningsgrad FI har de senaste åren haft ett ackumulerat underskott vilket innebär att KTG måste överstiga 100 procent eftersom verksamheten på några års sikt ska uppnå full kostnadstäckning. Med hänsyn till 2014 års redovisade resultat finns det nu inte längre skäl för att KTG i framtiden ska vara högre än 100 procent. 2.2 RESULTATREDOVISNING FÖR AVGIFTER FÖR PRÖVNING AV ÄRENDEN FI:s hantering av ärenden gällande tillstånd och anmälningar finansieras av avgifter med stöd av förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Det innebär att den som önskar ett tillstånd ska betala en avgift som bestämts i förväg. Regeringen har bestämt att den avgiftsfinansierade verksamheten ska ge full kostnadstäckning på några års sikt. Avgiften bestäms utifrån en uppskattad tid för handläggning av ärendet. Det finns många olika typer av ärendeslag och de placeras i olika avgiftsklasser. En höjning av timpriset resulterar i en generell höjning av avgifterna. Det innebär att avgiften i varje avgiftsklass höjs. Vilken avgiftsklass ett ärendeslag placeras i beror på hur lång tid ett ärende i genomsnitt tar att handlägga. Sedan 2004 har FI rätt att disponera intäkterna av de avgifter som betalas för prövning av ansökningar och anmälningar. En konsekvens av detta är att verksamheten inte finansieras genom anslag. FI:s resultat för den avgiftsfinansierade verksamheten de senaste åren samt ackumulerat över-/underskott redovisas i tabell A. 7 FINANSINSPEKTIONEN Tabell A. Över-/underskott (-) i den avgiftsfinansierade verksamheten (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat Kostnadstäckningsgrad, % Ack. över-/underskott före 2009 1 354 2009 29 960 38 789 -8 829 77 2010 32 756 48 993 -16 237 67 2011 54 368 55 362 -994 98 2012 68 794 64 226 4 568 107 2013 63 367 62 021 1 346 102 2014 96 835 78 360 18 475 124 Summa ack. över-/underskott (-) vid utgången av 2014 -317 FI redovisade 2014 ett överskott på 18,5 miljoner kronor för den avgiftsfinansierade verksamheten. Det ackumulerade underskott som FI redovisat tidigare år berodde främst på att avgifterna i samband med ny och skärpt reglering var för låga åren 2009 och 2010. I syfte att nå balans höjdes tillståndsavgifterna i flera steg. Den 1 juli 2011 höjdes timpriset till 1 300 kronor och den 1 juli 2012 till 1 430 kronor. Se tabell B. Inflödet av ärenden ökade med 42 procent 2014, bland annat till följd av att nya regelverk trädde i kraft. Inflödet var större än beräknat. Det genomsnittliga timpriset under 2014 översteg timkostnaden med cirka 30 procent. Timpriset och ärendetillströmningen är de främsta anledningarna till 2014 års överskott. Inom ramen för 2014 års resultat finns det inte bara överskott. Enskilda ärendegrupper visar fortsatt negativa resultat och inom ramen för ärendegrupper med positivt resultat finns det ärendeslag där kostnadstäckningsgraden är låg. Intäkternas storlek ett enskilt år är direkt beroende av antal inkommande ärenden och typ av ärende. När det gäller kostnaderna finns ett effektivitetskrav. FI har de senaste åren redovisat för regeringen hur myndigheten arbetar med att effektivisera verksamheten men även med kvalitetshöjande insatser. Kostnaderna för tillståndsverksamheten påverkas direkt av nya eller ändrade regler och FI:s personalomsättning, men indirekt även av FI:s generella löneutveckling, lokalkostnader och övriga kostnader. Av tabell B framgår timkostnaden för den avgiftsfinansierade verksamheten med tillstånd och anmälningar. Timkostnaden minskade något jämfört med 2013. Tabell B. Kostnad och pris per timme (kr) 2014 Utfall Kr 1102 2013 Utfall Kr 1114 2012 Utfall Kr 1060 Kostnad per timme Pris per 1430 1430 14303 timme, 4§ förordning (2001:911) 1 Gäller fr.o.m. den 1 februari 2007. 2 Gäller fr.o.m. den 1 juli 2011. 3 Gäller fr.o.m. den 1 juli 2012. 8 2011 Utfall Kr 1091 2010 Utfall Kr 1159 2009 Utfall Kr 1053 2008 Utfall Kr 954 2007 Utfall Kr 1043 2006 Utfall Kr 903 13002 1000 1000 1000 10001 1100 FINANSINSPEKTIONEN 2.3 GÄLLANDE PRISLISTA FÖR TILLSTÅND OCH ANMÄLNINGAR SAMT FÖRSLAG TILL NY PRISLISTA Regeringen beslutade 2012 att höja alla avgiftsklasser med i genomsnitt 10 procent. Se gällande prislista nedan. Det genomsnittliga timpriset är 1 430 kronor. Tidsintervall per avgiftsklass redovisas i bilaga 2. 2012 års prishöjning var en följd av det ackumulerade underskott som då fanns. Eftersom 2014 års utfall blev bättre än beräknat och det ackumulerade underskottet närmar sig noll föreslår FI att det genomsnittliga timpriset i ett första steg sänks med 10 procent till i genomsnitt 1 300 kronor per timme. FI bedömer att det kommer att bli möjligt att sänka timpriset ytterligare framöver, men vill i detta läge inte föreslå en större sänkning eftersom det sent under 2014 kom in ovanligt många ärenden som ännu inte är avslutade. Ärendena bedöms påverka 2015 års resultat och FI vill inte bygga upp nya underskott. Tabell D. Nu gällande prislista och förslag till ny prislista, kr Avgiftsklass A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö AA AB AC Nu gällande avgift 800 1 500 2 500 4 500 7 000 11 000 16 000 24 000 31 000 38 000 50 000 71 000 100 000 130 000 155 000 200 000 295 000 540 000 930 000 1 430 000 2 000 000 2 500 000 3 100 000 3 700 000 4 300 000 5 000 000 5 700 000 6 400 000 7 100 000 7 900 000 8 600 000 Förslag till ny avgift 700 1 300 2 300 4 000 6 500 10 000 15 000 22 000 28 000 35 000 46 000 65 000 90 000 120 000 140 000 180 000 270 000 500 000 850 000 1 300 000 1 800 000 2 300 000 2 800 000 3 400 000 3 900 000 4 500 000 5 200 000 5 800 000 6 500 000 7 100 000 7 800 000 9 FINANSINSPEKTIONEN 2.4 RESULTAT PER ÄRENDEGRUPP OCH FI:S FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR TILLSTÅNDSÄRENDEN Nedan följer en redovisning av resultat per ärendegrupp. En ärendegrupp består av ärendeslag med likartad karaktär. Till exempel återfinns ärendeslag som rör grundtillstånd i gruppen auktorisationer. Handläggningstiden vid prövning av ett grundtillstånd för exempelvis ett betalningsinstitut är normalt inte lika lång som handläggningstiden för att pröva ett grundtillstånd för bank. Den genomsnittliga kostnaden för respektive typ är därför inte lika stor. Av den anledningen kan ärendeslag inom samma ärendegrupp placeras i olika avgiftsklasser. Den 1 januari 2013 bytte FI till en ny diarieplan som anpassats till FI:s övergripande processer. Bakgrunden till detta är ett nytt regelverk från Riksarkivet avseende grundläggande principer för redovisning av myndighetens arkiv. I samband med bytet till en ny diarieplan anpassade FI sin ekonomiska uppföljning till den nya diarieplanens struktur. FI:s bedömning är att utfallet ska bli lättare att följa upp framöver. Effekten blir att FI inte kan följa utfallet på enskilda ärendegrupper mer än två år bakåt i tiden. Ett antal ärendegrupper har sin motsvarighet i tidigare års ärendegrupper och då är det möjligt att göra en jämförelse med tidigare år, men det är inte möjligt att med rimliga medel ta fram helt jämförbar statistik för tidigare år. FI tar i sin analys om möjligt hänsyn till resultatet från motsvarande grupps resultat tidigare år, detta nämns då i texten. När FI bedömer om full kostnadstäckning kan uppnås på några års sikt tas inte bara hänsyn till den enskilda ärendegruppens kostnadstäckning utan även till FI:s ackumulerade underskott från tidigare år. Utfallet per ärendegrupp varierar. FI föreslår, om möjligt, avgiftsjusteringar för alla eller enstaka ärendeslag i de ärendegrupper som har obalanser. De förslag som redovisas i detta kapitel är på en övergripande nivå. Det exakta förslaget till författningstext återfinns som bilaga till denna rapport. De föreslagna ändringarna är i bilagan införda med kursiv text och kantmarkering. Det som FI föreslår ska tas bort i förordningen är överstruket. Ärendegrupp Auktorisationer I denna grupp ingår såväl grundtillstånd som registrering och anmälning av finansiell verksamhet. Auktorisationer (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat 2013 14 258 15 805 -1 547 2014 27 762 25 899 1 863 Ärendegruppen Auktorisationer visar ett överskott 2014. Ärendetillströmningen ökade under 2014 beroende på många nya regelverk. Överskottet är dock inte i nivå med vad det borde vara med hänsyn till det stora antalet ärenden och det nuvarande timpriset. Anledningen är att kostnadstäckningsgraden för de auktorisationer som prövats med stöd av försäkringsrörelselagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse var lägre för övriga auktorisationer i denna grupp. FI 10 FINANSINSPEKTIONEN kommer under 2015 att följa samtliga auktorisationsärenden i denna ärendegrupp och anpassa avgiften med hänsyn till de eventuella olikheter som finns. Ett enskilt ärende från 2013 avseende auktorisation som central motpart har belastat även 2014 med kostnader. Avgiftsmodellen för de ärendeslag som rör auktorisation som central motpart ändrades den 1 juli 2014, vilket innebär att FI i framtiden kan fatta beslut om högre avgift. Den generella sänkningen av timpriset med 10 procent som föreslås i denna rapport kommer även denna grupp tillgodo. FI föreslår för närvarande inga övriga åtgärder. Ärendegrupp Nya fondbestämmelser Nya fondbestämmelser (tkr) Intäkter Kostnader Resultat 2013 År 1 153 1 296 -142 2014 1 952 1 370 582 Ärendegruppen Nya fondbestämmelser visar ett överskott 2014. Överskottet beror främst på att timpriset överstiger timkostnaden, vilket i sin tur beror på tidigare underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten. Den generella sänkningen av timpriset med 10 procent som föreslås i denna rapport kommer även denna grupp tillgodo. Eftersom gruppen belastas av ett underskott från 2013 föreslår FI inga övriga ändringar. Ärendegrupp Tillstånd för utländsk etablering i Sverige Utländsk etablering i Sverige (tkr) Intäkter Kostnader 2013 År 177 249 Resultat -73 2014 7 680 2 422 5 258 Ärendegruppen visar ett överskott 2014. Ärendetillströmningen var oväntat stor och merparten avsåg ärenden som kom till följd av det nya regelverket om förvaltare av alternativa investeringsfonder. En viss balans av ärenden från 2014 återstår att handlägga under 2015. Den stora mängden ärenden har gett vissa stordriftsfördelar eftersom en grupp handläggare har kunnat arbeta koncentrerat med denna typ av ärenden. Vi kan även notera att handläggningen i genomsnitt gått snabbare än vad som bedömts. Det är dock för tidigt att bedöma om mängden ärenden av detta slag är bestående. Färre antal ärenden bedöms inte ge samma stordriftsfördelar. FI föreslår med anledning av ovanstående och mot bakgrund av förslaget om en generell avgiftssänkning på 10 procent inga övriga ändringar i denna ärendegrupp. 11 FINANSINSPEKTIONEN Ärendegrupp Ägarprövningar Ägarprövningar (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat 2013 5 794 4 383 1 411 2014 11 522 6 262 5 260 Ärendegruppen visar ett överskott 2014. Till viss del ska ärendegruppen bidra till det ackumulerade underskottet från tidigare år, En viktig anledning till det förhållandevis stora överskottet är den stora ärendetillströmningen; antalet ärenden dubblerades jämfört med 2013. Flera ägarprövningar rörde direkta och indirekta förvärv av aktier eller andelar i samma företag. Det innebar i några särskilda fall att handläggningen gick betydligt snabbare än normalt. Men det finns även fall med en grupp ärendeprövningar där handläggningen inte blev klar 2014 och där FI avvaktar kompletterande uppgifter. FI ser dock att det ändå finns utrymme för avgiftssänkningar motsvarande en avgiftsklass när det gäller ägarprövningar som är placerade i avgiftsklass K (för närvarande 50 000 kronor1). FI föreslår därför att alla ägarprövningar med avgiftsklass K istället placeras i avgiftsklass J (35 000 kronor). Förslaget innebär en risk att inte nå full kostnadstäckning i de fall 2015 års mix av ärenden inte helt motsvarar 2014 års mix. FI:s bedömning är dock ändå att förslaget bör genomföras och att nästa års uppföljning får visa om en helt ny modell för avgiftsuttag kan vara aktuell. Ärendegrupp Ägarledningsprövningar Ägarledningsprövningar (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat 2013 1 264 1 092 172 2014 2 173 1 640 533 Ärendegruppen visar ett överskott även år 2014. Överskottet beror främst på att timpriset överstiger timkostnaden, vilket i sin tur beror på tidigare underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten. FI har sedan 2013 arbetat med fördjupade prövningar och i slutet av 2014 uppdaterades processen för ägarledningsprövningar, vilket innebär att vissa prövningar kommer att fördjupas ytterligare. FI har övervägt att sänka avgiften för de ägarledningsprövningar som ligger i avgiftsklass G (för närvarande 16 000 kronor) till avgiftsklass F (10 000 kronor), men det steget visade sig för stort för att fortsatt nå full kostnadstäckning. FI vill därför avvakta med att föreslå avgiftssänkningar för denna grupp. 1 FI föreslår i denna rapport att avgiften för avgiftsklass K generellt ska sänkas från 50 000 kronor till 46 000 kronor. 12 FINANSINSPEKTIONEN Den generella sänkningen av timpriset med 10 procent som föreslås i denna rapport kommer även denna grupp tillgodo. Ärendegrupp Ledningsprövningar Ledningsprövningar (tkr) Intäkter Kostnader Resultat 2013 År 9 365 5 493 3 872 2014 9 619 7 418 2 201 Ärendegruppen visar ett överskott år 2014. Överskottet beror främst på att timpriset överstiger timkostnaden, vilket i sin tur beror på tidigare underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten. FI har sedan 2013 arbetat med fördjupade prövningar och i slutet av 2014 uppdaterades processen för ägarledningsprövningar, vilket innebär att vissa prövningar kommer att fördjupas ytterligare. FI har övervägt att sänka avgiften för de ägarledningsprövningar som ligger i avgiftsklass G (för närvarande 16 000 kronor) till avgiftsklass F (10 000 kronor), men det steget visade sig för stort för att fortsatt nå full kostnadstäckning. FI vill därför avvakta med att föreslå avgiftssänkningar för denna grupp. Den generella sänkningen av timpriset med 10 procent som föreslås i denna rapport kommer även denna grupp tillgodo. Ärendegrupp Ändring av styrdokument m.m. I denna grupp ingår förutom bolagsordningsändringar, tillstånd att verkställa beslut om ombildning till bankaktiebolag. Dessutom ingår prövning av ändrade förutsättningar för registrerade betaltjänstleverantörer eller utgivare och anmälan om väsentlig ändring i verksamhet eller organisation enligt lagen om alternativa investeringsfonder. Ändring av styrdokument m.m. (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat 2013 1 617 1 054 563 2014 2 740 1 020 1 720 Ärendegruppen visar ett överskott år 2014. Antalet ärenden har ökat något samtidigt som FI har handlagt fler ärendetyper som ligger i en högre avgiftsklass. Flera av ärendeslagen med högre avgiftsklass har tillkommit de senaste åren på grund av ny lagstiftning. FI kan inte se någon tydlig trend vad gäller handläggningstiden per ärendeslag i gruppen och bedömer därför att det är för tidigt att sänka någon avgift. Överskottet beror också på att timpriset överstiger timkostnaden, vilket i sin tur beror på tidigare underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten. 13 FINANSINSPEKTIONEN Den generella sänkningen av timpriset med 10 procent som föreslås i denna rapport kommer även denna grupp tillgodo. FI föreslår inga övriga ändringar. Ärendegrupp Utvidgad verksamhet och sidoverksamhet I denna grupp ingår förutom tillstånd för utvidgad verksamhet och sidoverksamhet, anmälan av ombud för betaltjänster, tillstånd att registreras som förvaltare av värdepappersfonder och tillstånd att utge säkerställda obligationer. Utvidgad verksamhet och sidoverksamhet (tkr) Intäkter Kostnader 2013 År 892 1 382 Resultat -489 2014 991 2 377 -1 386 Ärendegruppen visar ett underskott även 2014. Underskottet beror delvis på två ärenden som rör utvidgning som central motpart. FI uppmärksammade redan förra våren att ärendeslagen var lågt prissatta och föreslog en höjning som trädde i kraft den 1 juli 2014. De två ärendena inkom dock innan den 1 juli 2014. Delvis kan underskottet också härledas till gruppen värdepappersbolag och prövningen av ett enstaka ärende som varit särskilt omfattande och därför krävt längre handläggningstid än normalt. Den generella avgiftssänkningen på 10 procent som föreslås i denna rapport kommer att påverka även denna ärendegrupp. FI föreslår inga övriga ändringar. Ärendegrupp Beståndsöverlåtelser, förvärv, fusioner och delningar Beståndsöverlåtelser, förvärv, fusioner och delningar (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat 2013 2 245 1 453 791 2014 3 758 2 846 912 Ärendegruppen visar ett överskott 2014. Överskottet beror främst på att timpriset överstiger timkostnaden, vilket i sin tur beror på tidigare underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten. Den generella sänkningen av timpriset med 10 procent som föreslås i denna rapport kommer även denna grupp tillgodo. FI föreslår inga övriga ändringar. 14 FINANSINSPEKTIONEN Ärendegrupp Ändring av fondbestämmelser Ändring fondbestämmelser (tkr) Intäkter Kostnader Resultat 2013 År 3 077 3 790 -713 2014 2 497 2 515 -18 Ärendegruppen visar ett marginellt underskott år 2014. Avgiften för ärendeslagen i denna grupp höjdes den 1 juli 2014, vilket har gett effekt på 2014 års resultat. Nuvarande avgiftsklass bedöms vara tillräcklig på helårsbasis. Den generella avgiftssänkningen på 10 procent som föreslås i denna rapport kommer att påverka även denna ärendegrupp. FI föreslår inga övriga ändringar. Ärendegrupp Uppdragsavtal I denna grupp ingår uppdragsavtal och godkännande av utkontraktering. Uppdragsavtal (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat 2013 1 231 1 081 150 2014 930 965 -35 Ärendegruppen visar ett mindre underskott år 2014. FI ser dock inga behov till avgiftsjusteringar för närvarande. Den generella avgiftssänkningen på 10 procent som föreslås i denna rapport kommer att påverka även denna ärendegrupp. FI föreslår inga övriga ändringar. Ärendegrupp Svenska företags verksamhet utomlands I denna grupp ingår gränsöverskridande verksamhet i utlandet samt filial utanför EES. Svenska företags verksamhet utomlands (tkr) Intäkter Kostnader Resultat 2013 År 1 151 869 282 2014 1 185 946 239 Ärendegruppen visar ett överskott år 2014. Resultatet skiljer sig inte mycket från 2013 och överskottet beror främst på att timpriset överstiger timkostnaden, vilket i sin tur beror på tidigare underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten. Den generella sänkningen av timpriset med 10 procent som föreslås i denna rapport kommer även denna grupp tillgodo. FI föreslår inga övriga ändringar. 15 FINANSINSPEKTIONEN Ärendegrupp Dispens eller undantag från regelverket Dispenser eller undantag (tkr) Intäkter Kostnader Resultat 2013 År 647 877 -230 2014 592 1 410 -818 Ärendegruppen visar ett underskott år 2014. Ärendeslagen omfattar alla FI:s dispenser och undantag, men en stor andel under 2014 avsåg dispenser och undantag från Försäkringsrörelselagen (2010:2043) och FI:s föreskrifter på försäkringsområdet. Gruppens kostnadstäckningsgrad är låg och de avgiftshöjningar gällande aktuariedispenser som trädde i kraft den 1 juli 2014 är inte tillräckliga för att ärendegruppen ska nå full kostnadstäckning. Avgiften för dispenser från FI:s föreskrifter är låg i förhållande till det arbete en dispens i genomsnitt tar att handlägga. Ett större antal dispenser som rör understödsföreningar och som enligt särskilt beslut befriats från avgift har handlagts under 2014. Handläggningen är relativt enkel men medför ändå kostnader utan motsvarande intäkter. Dessutom har resultatet påverkats av de dispenser som rör undantag från vissa krav som gäller för ett blandat finansiellt holdingföretag. Ärendena har gällt både bank och försäkring och har varit tidskrävande. Ärendeslagen är avgiftsbelagda från den 1 januari 2015. För att uppnå full kostnadstäckning föreslår FI att avgiften för dispenser från FI:s föreskrifter höjs från avgiftsklass E (för närvarande 7 000 kronor2) till avgiftsklass F (10 000 kronor). FI kommer också att se till att kostnaden för de ärenden som enligt särskilt beslut inte är avgiftsbelagda redovisas mot anslag under 2015 och framåt. Det kan komma fler ärenden av detta slag under ytterligare några år. FI föreslår vidare vissa ändringar av avgiftsuttaget för de ärenden som rör undantag från blankning. Förslaget presenteras i avsnitt 3.5. Den generella avgiftssänkningen på 10 procent som föreslås i denna rapport kommer att påverka även denna ärendegrupp. Ärendegrupp Befrielse från anmälningsskyldighet Befrielse från anmälningsskyldighet (tkr) Intäkter Kostnader Resultat 2013 År 0 17 -17 2014 0 0 0 De ärenden som handläggs inom ramen för denna ärendegrupp är inte avgiftsbelagda och FI har beslutat att redovisa kostnaderna för handläggningen av denna typ av ärenden mot den anslagsfinansierade verksamheten från och med 2014. 2 FI föreslår i denna rapport att avgiften för avgiftsklass E sänks från 7 000 kronor till 6 500 kronor. 16 FINANSINSPEKTIONEN Ärendegrupp Besluta om kapitalkrav/kapitalbas Besluta om kapitalkrav/kapitalbas (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat 2013 1 026 454 572 2014 3 620 1 978 1 642 Ärendegruppen visar 2014 ett överskott. Flera ärendeslag ingick tidigare i gruppen Övriga tillstånd och anmälningar, men det finns även en koppling till ärendegruppen Prövning av interna modeller för banker och kreditinstitut. Därför kan de båda ärendegruppernas resultat under en övergångsperiod ses sammantaget. Många ärendeslag i denna grupp är också nya med anledning av de nya kapitaltäckningsreglerna och det är för tidigt att bedöma om något av ärendeslagen är placerad i fel avgiftsklass. Överskottet beror till viss del på att timpriset överstiger timkostnaden, vilket i sin tur beror på tidigare underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten. Den generella sänkningen av timpriset med 10 procent som föreslås i denna rapport kommer även denna grupp tillgodo. FI föreslår inga övriga ändringar. Ärendegrupp Prövning av interna modeller för banker och kreditinstitut Interna modeller banker och kreditinstitut (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat 2013 2 524 4 140 -1 616 2014 3 944 4 417 -473 Ärendegruppen visar ett underskott år 2014. Anledningen är dels fortsatt arbete med ett gammalt ärende som ännu inte är avgjort, dels arbete med bedömning och tidsskattning av nya ärenden där intäkterna kommer först 2015. Med de åtgärder som föreslagits senaste åren bedömer FI att ärendegruppen snart bör vara i balans. Den generella avgiftssänkningen på 10 procent som föreslås i denna rapport kommer att påverka även denna ärendegrupp. Ärendegrupp Förhandsgranskning av interna modeller Solvens 2 Interna modeller Solvens 2 (tkr) Intäkter Kostnader 2013 År 4 793 7 243 Resultat -2 450 2014 104 3 397 -3 293 Ärendegruppen visar ett underskott år 2014. Handläggningen av ärenden i denna grupp startade 2011 och gruppen har sedan dess belastats med 17 FINANSINSPEKTIONEN underskott. En viktig anledning till underskotten genom åren är att regelverket inte är på plats och att ikraftträdandet dessutom förskjutits i omgångar. Detta har lett till att ansökningsprocessen blivit mer utdragen och därmed svårare för FI att hantera på ett resursmässigt effektivt sätt. Under 2014 hade FI ett antal ärenden som skulle slutgranskas och underskottet var beräknat till 3 miljoner kronor. Regelverket kommer att träda i kraft den 1 januari 2016 och därefter kommer det inte vara aktuellt med fler förhandsgranskningar. FI har en ny praxis för att beräkna uppskattad tid för denna typ av ärenden, vilket bedöms leda till att underskott kan undvikas i framtiden. Den generella avgiftssänkningen på 10 procent som föreslås i denna rapport kommer att påverka även denna ärendegrupp. Ärendegrupp Prospekt Prospekt (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat 2013 11 360 8 475 2 885 2014 14 881 10 515 4 366 Ärendegruppen visar ett överskott år 2014. Detta kan förklaras med att FI hanterade ett ökat antal prospektärenden under året och att timpriset överstiger timkostnaden, vilket i sin tur beror på tidigare underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten. Gruppen motsvarar den grupp som även tidigare kallades Prospekt. Avgifterna har höjts i flera steg de senaste åren, både för att täcka tidigare underskott och för att fördjupa prövningarna. Handläggningstiden för några ärendeslag i gruppen har ökat under 2014 till följd av Omnibus I och II och dess krav på rapportering till Esma, och kommer att öka ytterligare under 2015. När det gäller grundprospekt har detaljregleringen ökat och FI ser att det kan finnas ett behov av att ändra avgiftsuttaget. Det kan även finnas utrymme att sänka avgiften för några ärendeslag i gruppen. FI kommer att följa upp och utvärdera detta och återkommer med ett förslag i höstens avgiftsrapport. Den generella sänkningen av timpriset med 10 procent som föreslås i denna rapport kommer även denna grupp tillgodo. FI föreslår för närvarande inga övriga ändringar. Ärendegrupp Tillstånd att avveckla finansiell verksamhet Avveckling av finansiell verksamhet (tkr) År 18 Intäkter Kostnader Resultat 2013 228 44 184 2014 213 66 147 FINANSINSPEKTIONEN Ärendegruppen visar ett överskott år 2014. Ärendegruppen ska liksom övriga grupper bidra till att täcka FI:s ackumulerade underskott. FI har främst handlagt ärenden som avser tillstånd för att avveckla fonder. Flera ärenden har avsett fonder som ägs av samma fondbolag, vilket har förenklat handläggningen. Av den anledningen ser FI inte att det är möjligt att göra en större sänkning än den generella avgiftssänkningen på 10 procent som föreslås i denna rapport. Ärendegrupp Godkännande av system för transaktionsinrapportering System för transaktionsinrapportering (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat 2013 114 96 18 2014 50 46 4 Ärendegruppen visar ett resultat när noll 2014. I denna grupp ingår endast ett ärendeslag och det handläggs endast ett fåtal ärenden under ett år. Det är därför nödvändigt att se på resultatet på några års sikt. Efter den generella avgiftssänkning på 10 procent som föreslås kommer avgiften att ligga något lågt, men FI bedömer att det är för tidigt att föreslå korrigeringar med tanke på att det endast är en liten mängd ärenden som handläggs under ett år. Ärendegrupp Övriga tillstånd eller beslut Övriga tillstånd eller beslut (tkr) År Intäkter Kostnader Resultat 2013 116 2 134 -2 018 2014 152 379 -227 Ärendegruppen visar ett underskott 2014. Underskottet är dock mindre än föregående år. Anledningen är att FI under 2014 såg över vilka ärendetyper som ska redovisas inom ramen för denna grupp. Ärenden som inte är avgiftsbelagda ska inte längre redovisas i denna grupp i någon större omfattning. Vid halvårsskiftet 2014 tillkom ett antal ärendeslag på grund av nya regler. De blev inte avgiftsbelagda förrän den 1 januari 2015. Ärendeslagen rör bland annat ”tillstånd för styrelseledamot eller verkställande direktör i ett bankaktiebolag som är betydande att få ha ytterligare uppdrag” och redovisas från och med den 1 januari 2015 i gruppen Dispenser och undantag. Den generella avgiftssänkningen på 10 procent som föreslås i denna rapport kommer att påverka även denna ärendegrupp. FI:s bedömning är att med de åtgärder som gjordes 2014 ska gruppen på sikt nå full kostnadstäckning. Ärendegrupp Utfärda intyg I denna grupp ingår utfärdande av verksamhetsintyg, solvensintyg och så kallade Europapass. 19 FINANSINSPEKTIONEN Intyg (tkr) Intäkter Kostnader Resultat 2013 År 336 596 -260 2014 472 470 2 Ärendegruppen visar ett resultat nära noll 2014. FI föreslog avgiftshöjningar med anledning av 2013 års underskott. Dessa beslutades av regeringen och trädde ikraft den 1 juli 2014. Förändringarna har därmed endast gett effekt på resultatet för andra halvåret 2014. Eftersom FI föreslår avgiftssänkningar på i genomsnitt 10 procent finns det en risk att kostnadstäckningen påverkas negativt, men avgiftshöjningarna från andra halvåret 2014 bör uppväga detta. Gruppen bedöms därför klara den generella avgiftssänkningen på 10 procent som föreslås i denna rapport. 2.5 PROGNOS ÅR 2015 – 2018 FI:s övergripande mål är att nå full kostnadstäckning på några års sikt. FI:s avgiftsfinansierade verksamhet är till följd av 2014 års överskott nära balans. Underskottet reducerades betydligt snabbare än beräknat på grund av att inflödet av ärenden var betydligt större än beräknat 2014 samtidigt som timpriset överstiger timkostnaden, vilket i sin tur beror på tidigare underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten. Kostnaderna är beräknade utifrån en schabloniserad fördelning mellan den anslagsfinansierade och den avgiftsfinansierade verksamheten. Detta kan innebära att det verkliga utfallet blir annorlunda om det visar sig att andelen kostnader som fördelas till den avgiftsfinansierade verksamheten blir lägre eller högre än beräknat. FI gör för närvarande en översyn av metoden för kostnadsfördelning och resultatet väntas vara färdigt under 2015. Eventuella förändringar till följd av detta införs 2016. FI:s prognos är att 2015 års resultat kan påverkas av några enskilda faktorer. Den stora ärendetillströmningen till följd av nya regelverk 2014 har medfört ovanligt stora ärendebalanser 2015 samtidigt som det finns en risk att FI inte kan ta betalt för alla nya ärendeslag som är en följd av EUdirektiv och EU-förordningar. Tabell D: Resultatprognos år 2015 – 2018 och utfall 2014 (tkr) Resultat/ År Intäkter Kostnader Prognos Ackumulerat resultat 2014 96 835 78 360 18 475 -317 2015 83 644 84 144 -500 -817 2016 75 200 74 700 500 -317 2017 72 000 71 683 317 0 2018 72 000 72 000 0 0 Tabellkommentar: FI:s prognos baseras på ett ”normalinflöde” av ärenden med tillägg för de kända effekterna av förslag till avgiftsändringar och nya regelverk. FI har i tabellen ovan räknat med att de förslag som FI föreslår i denna rapport beslutas av regeringen och träder i kraft den 1 juli 2015. 20 FINANSINSPEKTIONEN 2.6 RESULTATREDOVISNING FÖR ÅRLIGA AVGIFTER Företag, myndigheter och fysiska personer faktureras årliga avgifter (tillsynsavgifter) med stöd av förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. I förordningens 2 § står att avgifterna ska uppgå till ett belopp som motsvarar FI:s och Statistiska centralbyråns (SCB) årliga kostnader för den verksamhet som enligt 1 § ska finansieras med avgifter. I 1 § undantas sådan verksamhet som finansieras med stöd av avgiftsförordningen (1992:191), förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen och sådan verksamhet som fullgörs enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap samt sådan verksamhet som hör samman med samordningsorganet för tillsyn enligt förordningen (2009:92) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. I avsnitten nedan redovisat resultatet per avgiftsgrupp med undantag av avgiftsgrupp 1-5 där endast avgiftsintäkter redovisas. FI avstår i denna rapport från att lämna förslag om justeringar av det befintliga avgiftsuttaget. FI återkommer med eventuella förslag i den avgiftsrapport som lämnas den 1 oktober 2015. 2.6.1 Utfall per avgiftsgrupp Avgiftsgrupp 1 – 5 Alla företag som ingår i någon av avgiftsgrupperna 1–5 betalar en avgift som grundar sig på respektive grupps andel av FI:s kostnader närmast föregående år och beräknade kostnader för innevarande år. De totala kostnader som beräknas för en avgiftsgrupp fördelas på varje företag i gruppen utifrån dess balansomslutning, sammanlagt fondvärde eller nedlagd tid. Lägsta avgift är 30 0003 kronor. Över- eller underskott som uppstår ett år överförs till nästa års debitering. Denna konstruktion innebär att FI på några års sikt alltid uppnår full kostnadstäckning för dessa grupper. Av den anledningen redovisas inte kostnader eller resultat i nedanstående tabell som avser totala avgiftsintäkter för avgiftsgrupp 1–5. Totala avgiftsintäkter för avgiftsgrupp 1-5, tkr 1. Banker och värdepappersbolag 2. Kreditmarknadsföretag 3. Försäkringsföretag, understödsföreningar 4. Centrala värdepappersförvarare, börser och clearingorganisationer 5. Fondbolag 2014 2013 2012 219 989 142 724 144 487 17 515 20 899 12 755 133 840 100 099 115 744 7 617 7 919 10 898 19 521 3 308 25 632 FI:s förvaltningsanslag ökade med drygt 65 miljoner kronor 2014, och beräknas öka med cirka 33 miljoner kronor vardera 2015 och 2016 enligt budgetpropositionen för 2014. FI beräknar även att anslaget för FI:s avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter fortsätter att öka de kommande åren 3 Med undantag för mindre lokala försäkringsbolag och understödsföreningar som inte är tjänstepensionskassor där lägsta avgiften är 7 000 kronor från och med 2012. 21 FINANSINSPEKTIONEN då myndigheterna successivt bygger upp sin verksamhet. Detta innebär att de årliga avgifterna ökar framöver. Att avgiftsuttaget inte alltid är detsamma som erhållet anslag beror på flera faktorer. Dels att vi gör avgiftsberäkningen för innevarande år utifrån en prognos, dels att de över- eller underskott som uppstår överförs till nästa års debitering. Försäkringsförmedlare Försäkringsförmedlare som är en fysisk person betalar en årlig avgift på 2 000 kronor. Försäkringsförmedlare som är juridisk person betalar 2 000 kronor för varje anställd som den 31 december närmast föregående år förmedlade försäkringar eller fondandelar åt denna. Försäkringsförmedlare (tkr) Intäkter Kostnader Resultat 2011 6 645 5 884 761 2012 14 378 13 076 1 302 2013 15 865 11 057 4 808 2014 15 040 15 024 16 Gruppen Försäkringsförmedlare visar 2014 ett resultat nära noll efter några år med överskott. Avgiften höjdes 2012 från 1 000 kronor till 2 000 kronor per förmedlare med anledning av tidigare underskott, men även för att kompensera för den ökade tillsynen på området. De kostnader som kan hänföras till gruppen försäkringsförmedlare har varit betydligt högre de senaste åren. Detta har främst berott på ökade tillsynsinsatser och till följd av de europeiska direktiven IMD 1.5 och IMD 2 som innebär att regelverken på området måste uppdateras. FI kommer att analysera behovet av avgiftsuttag och återkommer med eventuellt förslag till ändring i höstens avgiftsrapport. Vissa pensionsstiftelser Pensionsstiftelser som avses i 9 a § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse med mera, betalar en årlig avgift på 10 000 kronor. Vissa pensionsstiftelser (tkr) Intäkter Kostnader Resultat 2011 785 578 207 2012 767 485 282 2013 739 591 149 2014 754 884 -130 Gruppen pensionsstiftelser visar 2014 ett underskott. Avgiften har varit på samma nivå sedan år 2011 då den höjdes för att kompensera för tidigare underskott. Kostnaderna har ökat och FI kommer att analysera behovet av 22 FINANSINSPEKTIONEN avgiftsuttag och återkommer med ett eventuellt förslag till ändring i höstens avgiftsrapport. Valutaväxling och annan finansiell verksamhet Fysiska och juridiska personer som är anmälda enligt lagen om (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet betalar en avgift på 3 000 kronor för fysiska personer och 13 000 kronor för juridiska personer. Avgifterna höjdes 2014, till 3 000 kronor för fysiska personer och till 13 000 kronor för juridiska personer. Valutaväxling och annan finansiell verksamhet (tkr) Intäkter Kostnader Resultat 2011 2 255 1 696 559 2012 2 553 4 458 -1 905 2013 2 887 3 929 -1 041 2014 4 194 2 534 1 660 Gruppen Valutaväxling och annan finansiell verksamhet visar 2014 ett överskott. Under 2014 valde ett större antal företag att under en övergångsperiod registreras enligt lagen om anmälningsplikt av viss finansiell verksamhet fram till att de mot slutet av året sökte tillstånd enligt lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter. Detta ökade tillfälligt intäkterna för denna grupp samtidigt som kostnaderna minskade eftersom FI i samband med registreringen lade mindre tid på löpande tillsyn. FI kommer att analysera behovet av avgiftsuttag och återkommer med ett eventuellt förslag till ändring i höstens avgiftsrapport. Betalningsinstitut och betaltjänstleverantörer Registrerade betaltjänstleverantörer betalar en avgift på 13 000 kronor för fysiska personer och 26 000 kronor för juridiska personer. Avgiften för betalningsinstitut är 65 000 kronor. Betalningsinstitut och betaltjänstleverantörer (tkr) Intäkter Kostnader Resultat 2011 728 2 374 -1 646 2012 1 714 3 287 -1 573 2013 2 727 3 164 -437 2014 3 069 2 902 167 Gruppen Betalningsinstitut och betaltjänstleverantörer visar 2014 ett överskott. Avgiftsnivåerna höjdes den 1 januari 2013, vilket har gett effekt på resultatet. 23 FINANSINSPEKTIONEN FI kommer att analysera behovet av avgiftsuttag och återkommer med ett eventuellt förslag till ändring i höstens avgiftsrapport. Utgivare av elektroniska pengar/ institut för elektroniska pengar Registrerade utgivare enligt lagen om elektroniska pengar betalar en avgift på 26 000 kronor. Institut för elektroniska pengar betalar en avgift på 65 000 kronor. Utgivare av elektroniska pengar/ institut för elektroniska pengar (tkr) Intäkter Kostnader Resultat 2012 46 346 -300 2013 220 417 -196 2014 221 269 -48 Gruppen Elektroniska pengar/ institut för elektroniska pengar visar 2014 ett underskott. Avgiftsnivåerna höjdes den 1 januari 2013, vilket har gett viss effekt på resultatet. FI kommer att analysera behovet av avgiftsuttag och återkommer med ett eventuellt förslag till ändring i höstens avgiftsrapport. Inlåningsföretag Inlåningsföretag betalade en avgift på 30 000 kronor 2014. Från och med 2015 är avgiften sänkt till 25 000 kronor. Inlåningsföretag (tkr) Intäkter Kostnader Resultat 2011 576 1 046 -470 2012 760 189 571 2013 648 222 426 2014 648 7 641 Gruppen Inlåningsföretag visar 2014 ett överskott. Anledningen till överskottet var att den enhet som ansvarar för tillsyn och regelgivning för inlåningsföretag under 2014 lade sitt fokus på tillståndsprövning till följd av nytt regelverk. Avgiften höjdes år 2012 från 20 000 kronor till 30 000 kronor efter flera års underskott. FI föreslog efter två års överskott att avgiften skulle sänkas till 25 000 kronor. Regeringen beslutade i enlighet med FI:s förslag. FI kommer att analysera behovet av avgiftsuttag och återkommer med ett eventuellt förslag till ändring i höstens avgiftsrapport. 24 FINANSINSPEKTIONEN Konsumentkreditinstitut Konsumentkreditinstitut betalade en avgift på 30 000 kronor 2014. Inlåningsföretag (tkr) 2014 Intäkter Kostnader Resultat 7 170 -163 Gruppen Konsumentkreditinstitut visar 2014 ett underskott. Gruppen är ny till följd av den nya lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter. Endast ett företag hann därmed få auktorisation enligt den nya lagen. Kostnaderna beror främst på FI:s arbete med regler i samband med den nya lagen. FI kommer att analysera behovet av avgiftsuttag och återkommer med ett eventuellt förslag till ändring i höstens avgiftsrapport. Noterade bolag/emittenter Noterade bolag/emittenter betalar en avgift på 30 000 kronor. Noterade bolag/emittenter (tkr) Intäkter Kostnader 2011 73 295 Resultat -222 2012 270 393 -123 2013 297 395 -98 2014 308 398 -90 Gruppen Noterade bolag/emittenter visar 2014 ett underskott. Avgiften höjdes år 2012 från 10 000 kronor till 30 000 kronor per år. FI kommer att analysera behovet av avgiftsuttag och återkommer med eventuellt förslag till ändring i höstens avgiftsrapport. Utländska företag Avgift för vissa utländska företag tas ut enligt 18 § förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Avgifterna varierar mellan 3 000 och 20 000 kronor och berör utländska företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet eller verkar i Sverige genom filial. 25 FINANSINSPEKTIONEN Utländska företag (tkr) Intäkter Kostnader Resultat 2011 625 1 435 -810 2012 1 491 1 628 -137 2013 1 307 2 030 -723 2014 1 652 1 881 -229 Gruppen Utländska företag visar 2014 ett underskott. FI kommer att analysera behovet av avgiftsuttag och återkommer med eventuellt förslag till ändring i höstens avgiftsrapport. 26 FINANSINSPEKTIONEN 3. Förslag till nya och ändrade avgifter 3.1 NYA AVGIFTER TILL FÖLJD AV KAPITALTÄCKNINGSREGLERNA 3.1.1 Bakgrund Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen) som trädde i kraft den 1 januari 2014 och införandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om särskild tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (kapitaltäckningsdirektivet) i svensk rätt den 2 augusti samma år innebar ett införlivande på EU-nivå av de nya kapital- och likviditetsreglerna i den globala Basel 3-överenskommelsen. I samband med att tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet infördes i svensk rätt har det tillkommit nya ärendeslag där FI lägger ned tid i samband med prövning och som ännu inte är avgiftsbelagda. FI föreslår därför att dessa avgiftsbeläggs och införs i bilagan till förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen så snart som möjligt men senast den 1 juli 2015. 3.1.2 Förslag till nya ärendeslag FI föreslår med anledning av tillsynsförordningens regler att följande ärendeslag införs i bilagan till förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Föreslagen Ärendeslag avgiftsklass Tillstånd att inte dra av innehav av kapitalbasinstrument i en enhet i den finansiella sektorn (artikel 49.1) G (15 000) Tillstånd för ändring av beräkningsunderlag för fasta omkostnader (artikel 97) G (15 000) Ansökan om godkännande av utrullningsplan (artikel 148) G (15 000) I artikel 49 i tillsynsförordningen hanteras alternativ till avdrag från kärnprimärkapitalposter. Artikeln ger FI möjlighet att tillåta institut att konsolidera innehav av kapitalbasinstrument i en enhet i den finansiella sektorn där det finns ett väsentligt innehav i stället för att göra avdrag för innehavet. För tillämpningen av denna artikel har Eba, Esma och Eiopa fått i uppdrag att utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn, i syfte att specificera de villkor som ska uppfyllas för att kunna ge ett sådant tillstånd. Förslaget har antagits av kommissionen och FI kan nu pröva sådana tillståndsansökningar. 27 FINANSINSPEKTIONEN De värdepappersbolag som omfattas av artikel 95 och 96 i tillsynsförordningen ska beräkna sitt riskvägda exponeringsbelopp med den så kallade alternativmetoden. Den innebär att det riskvägda exponeringsbelopp som bolaget ska använda vid beräkning av sina kapitalbasrelationer ska uppgå till det högre av antingen summan av sina kredit- och marknadsrisker eller sina fasta omkostnader4. Med de fasta omkostnaderna avses förra årets fasta omkostnader. Instituten har möjlighet att ansöka om ändrat beräkningsunderlag om institutens verksamhet har ändrats sedan föregående år. Motsvarande regler fanns i den nu upphävda lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar men prövningen var inte avgiftsbelagd då denna typ av ärende inte var så vanligt förekommande. Eftersom värdepappersbolagen numera är skyldiga att använda sig av alternativmetoden bedöms antalet ansökningar öka jämfört med tidigare. Enligt tillsynsförordningen artikel 148 ska institut samt eventuella moderoch dotterföretag tillämpa internmetoden på alla exponeringar om de inte har fått godkännande från tillsynsmyndigheten att permanent använda schablonmetoden i enlighet med artikel 150. Förutsatt att de behöriga myndigheterna på förhand godkänner detta får dock genomförandet av metoden ske stegvis per exponeringsklass eller affärsenhet i samma företagsgrupp, eller för användning av egna skattningar av LGD-värden eller konverteringsfaktorer för exponeringar mot företag, institut, stater och centralbanker. Denna bestämmelse förekom även i tidigare regelverk på området (FFFS 2007:1). Godkännande av utrullningsplanen handlades inom ramen för den initiala ansökan om att använda en internmetod. I (FFFS 2007:1) förekom också möjlighet till tidsbegränsade undantag från att använda en internmetod för vissa exponeringar, något som inte finns i tillsynsförordningen utan dessa undantag ska istället behandlas inom ramen för utrullningsplanen. Det gör att FI väntar fler förändringar av institutens utrullningsplaner som behöver godkännas av FI i enlighet med artikel 148. FI bedömer att handläggningen av ovan föreslagna ärendeslag i genomsnitt kommer att ta 11 timmar per ärende. FI föreslår därför att samtliga ärendeslag placeras i avgiftsklass G (15 000 kronor). FI föreslår med anledning av likviditetsreglerna i tillsynsförordningen att följande ärendeslag införs i bilagan till förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Föreslagen Ärendeslag avgiftsklass Bedömning av gränsöverskridande likviditetsundergrupper vid ansökan om undantag från likviditetskrav (artikel 8.3) S (850 000) Tillstånd att använda en lägre utflödesprocentandel (artikel 422.8) N (120 000) Undantag från krav att institut och insättare är etablerade i samma medlemsstat vid ansökan om tillstånd enligt artikel 422.8 (artikel 422.9) S (850 000) 4 För fullständig beskrivning av metoden se artikel 95.2 och artikel 96.2 i Tillsynsförordningen. 28 FINANSINSPEKTIONEN Tillstånd att använda en högre inflödesprocentandel (artikel 425.4) N (120 000) Undantag från krav att institut och insättare är etablerade i samma medlemsstat vid ansökan om tillstånd enligt artikel 425.4 (artikel 425.5) S (850 000) Enligt artikel 8.1 i tillsynsförordningen kan FI undanta institut från att tillämpa likviditetskrav på individuell nivå om kraven istället möts av en likviditetsundergrupp. Enligt artikel 8.3 i tillsynsförordningen kan detta undantag tillämpas om instituten i likviditetsundergruppen är etablerade i flera medlemsstater efter det att förfarandet som anges i artikel 21 har genomförts och endast på de institut vars behöriga myndigheter är eniga om alla delar i artikel 8.3. FI bedömer att handläggningen av denna typ av ärende i genomsnitt kommer att ta 650 timmar, då det kräver mycket samarbete med andra medlemsländers tillsynsmyndigheter. FI föreslår därför att ärendet placeras i avgiftsklass S (850 000 kronor). I artiklarna 422 och 425 i tillsynsförordningen behandlas likviditetsinflöden respektive likviditetsutflöden. Enligt artikel 422.8 i tillsynsförordningen kan FI ge undantag till institut att tillämpa en lägre utflödesvikt vid rapportering av de övriga skulder som avses i artikel 422.7 om alla villkor i artikel 422.8 i tillsynsförordningen är uppfyllda. FI kan enligt artikel 422.9 i tillsynsförordningen också ge undantag från ett av de villkor i artikel 422.8 i tillsynsförordningen som säger att institutet och insättaren ska vara etablerade i samma medlemsstat. Enligt artikel 425.4 i tillsynsförordningen kan FI ge undantag till institut att tillämpa ett högre likviditetsinflöde för likviditets- och kreditfaciliteter om alla villkor i nämnda artiklar är uppfyllda. Vidare kan FI enligt artikel 425.5 i tillsynsförordningen ge undantag från ett av de villkor i artikel 425.4 i tillsynsförordningen som säger att institutet och insättaren ska vara etablerade i samma medlemsstat. FI bedömer att handläggningen av ärendeslagen enligt artikel 422.8 och 425.4 i tillsynsförordningen i genomsnitt kommer att ta 90 timmar och föreslår därför att ärendeslagen placeras i avgiftsklass N (120 000 kronor). Vad gäller ärendeslagen enligt artiklarna 422.9 och 425.5 i tillsynsförordningen bedömer FI att handläggningen i genomsnitt kommer att ta 650 timmar och föreslår därför att ärendena placeras i avgiftsklass S (850 000 kronor). Förslag till tillägg till 5 § i förordning (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen Till följd av de nya kapitaltäckningsregler som började gälla under 2014 har Finansinspektionens föreskrifter om hantering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2010:7) ändrats. För att en avgift för prövning av ärenden enligt FFFS 2010:7 ska kunna tas ut föreslår FI ett tillägg till 5 § i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Enligt FFFS 2010:7, 5 kap. 10 § kan FI ge undantag till kreditinstitut och värdepappersföretag att tillämpa 5 kap. i samma föreskrifter om offentliggörande av viss likviditetsinformation. FI bedömer att handläggningen av denna typ av ärende i snitt kommer att ta 29 FINANSINSPEKTIONEN 11 timmar och föreslår därför att ärendeslaget placeras i avgiftsklass G (15 000 kronor). Se förslag till exakt formuleringen i bilaga 1. 3.1.3 Förslag till ändring av befintligt ärendeslag Ärendeslaget ”Tillstånd för tillämpning av en grundläggande eller avancerad internmetod på exponeringar som tidigare undantagits för stegvis införande”, hänvisar idag till artikel 148 tillsynsförordningen. FI finner att institut med sådana exponeringar kan få tillstånd, efter prövning, att använda en internmetod i enlighet med artikel 143, medan artikel 148 behandlar på vilket sätt exponeringar får undantas för stegvis införande. FI finner det därmed mer korrekt att ärendeslaget fortsatt hänvisar till artikel 143 i tillsynsförordningen. Föreslagen Ärendeslag avgiftsklass Tillstånd för tillämpning av en grundläggande eller avancerad internmetod på exponeringar som tidigare undantagits för stegvis införande (artikel 143) J-T (35 000 – 1 300 000) 3.1.3 Förslag till ändrad hänvisning FI har uppmärksammat ett fel i bilagan till förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Det hänvisas felaktigt till artikel 401.2 h enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012. Bokstaven h) bör strykas då det inte finns någon punkt h) i nämnda artikel. Se bilaga 1.5 5 Detta stycke är ett tillägg och ingick inte i samrådet med ESV och branschföreträdare. 30 FINANSINSPEKTIONEN 3.2 NYA AVGIFTER TILL FÖLJD AV DEN DELEGERADE AKTEN FÖR LIKVIDITETSTÄCKNINGSKRAVET FÖR KREDITINSTITUT 3.2.1 Bakgrund Genom att anta Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen) införde medlagstiftarna ett krav på att alla institut (kreditinstitut och värdepappersföretag) ska ha ett allmänt likviditetstäckningskrav (artikel 412.1) och regelbundet rapportera om sammansättningen av de likvida tillgångarna i deras likviditetstäckningsbuffert till de behöriga myndigheterna (artiklarna 415–425). Medlagstiftarna delegerade dock via artikel 460 i tillsynsförordningen befogenheten att i detalj specificera det allmänna likviditetstäckningskravet för kreditinstitut (delegerad akt för LCR) till kommissionen. Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av förordning (EU) 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut trädde i kraft i februari 2015 och börjar tillämpas från och med den 1 oktober samma år. 3.2.2 Förslag till nya ärendeslag FI föreslår med anledning av likviditetsreglerna i de detaljerade reglerna för likviditetstäckningskrav i den delegerade akten för LCR att följande ärendeslag införs i bilagan till förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Föreslagen Ärendeslag avgiftsklass Bedömning av gränsöverskridande likviditetsundergrupper vid ansökan om undantag från likviditetskrav (artikel 2.2) S (850 000) Tillstånd att använda en lägre utflödesprocentandel (artikel 29.1) N (120 000) Undantag från krav att institut och insättare är etablerade i samma medlemsstat vid ansökan om tillstånd enligt artikel 29.1 (artikel 29.2) S (850 000) Befrielse från begränsningen av andelen inflöden som får reducera utflöden med 75 procent av utflödena (artiklarna 33.2, 33.3 och 33.4) N (120 000) Tillstånd att använda en högre inflödesprocentandel (artikel 34.1) N (120 000) Undantag från krav att institut och insättare är etablerade i samma medlemsstat vid ansökan om tillstånd enligt artikel 34.1 (artikel 34.2) S (850 000) Enligt artikel 2.2 i den delegerade akten för LCR kan behöriga myndigheter avstå från att tillämpa denna förordning helt eller delvis på ett kreditinstitut i enlighet med artiklarna 8 och 10 i förordning (EU) nr 575/2013, under förutsättning att villkoren däri är uppfyllda. FI bedömer att handläggningen av denna typ av ärende i genomsnitt kommer att ta 650 timmar då det kräver mycket samarbete med andra medlemsländers tillsynsmyndigheter och föreslår därför att ärendet placeras i avgiftsklass S (850 000 kronor). 31 FINANSINSPEKTIONEN Enligt artikel 29.1, genom undantag från artikel 31, i den delegerade akten för LCR kan FI auktorisera tillämpningen av en lägre utflödessats från fall till fall för outnyttjade kredit- och likviditetsfaciliteter om alla villkor i artikel 29.1 är uppfyllda. FI kan enligt artikel 29.2 i den delegerade akten för LCR också ge undantag från ett av de villkor i artikel 29.1 i den delegerade akten för LCR som säger att institutet och insättaren ska vara etablerade i samma medlemsstat. Enligt artikel 34.1, genom avvikelse från artikel 32.3 g, i den delegerade akten för LCR kan FI auktorisera tillämpningen av ett högre inflöde från fall till fall för outnyttjade kredit- och likviditetsfaciliteter om alla villkor i artikel 34.1 är uppfyllda. Vidare kan FI enligt artikel 34.2 i den delegerade akten för LCR ge undantag från ett av de villkor i artikel 34.1 i den delegerade akten för LCR som säger att institutet och insättaren ska vara etablerade i samma medlemsstat. FI bedömer att handläggningen av ärendeslagen enligt artikel 29.1 och 34.1 i den delegerade akten för LCR i genomsnitt kommer att ta 90 timmar och föreslår därför att ärendeslagen placeras i avgiftsklass N (120 000 kronor). Vad gäller ärendeslagen enligt artiklarna 29.2 och 34.2 i den delegerade akten för LCR bedömer FI att handläggningen i genomsnitt kommer att ta 650 timmar och föreslår därför att ärendena placeras i avgiftsklass S (850 000 kronor). För att förhindra att kreditinstituten enbart förlitar sig på förväntade inflöden för att uppfylla sin likviditetstäckningskvot, och för att säkerställa en miniminivå för innehav av likvida tillgångar, begränsas den inflödessumma som får väga upp för utflödena till 75 procent av de totala förväntade utflödena vilket behandlas i artikel 33.1 i den delegerade akten för LCR. FI kan enligt artiklarna 33.2, 33.3 och 33.4 i den delegerade akten för LCR ge vissa undantag till denna begränsning, antingen helt eller delvis om vissa kriterier uppfylls. FI bedömer att handläggningen av ärendeslagen enligt artiklarna 33.2, 33.3 och 33.4 i den delegerade akten för LCR i genomsnitt kommer att ta 90 timmar och föreslår därför att ärendeslagen placeras i avgiftsklass N (120 000 kronor). 32 FINANSINSPEKTIONEN 3.3 NYA AVGIFTER TILL FÖLJD AV SOLVENS 2-DIREKTIVET 3.3.1 Bakgrund Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens 2) som träder i kraft den 1 januari 2016 innebär ändringar i försäkringsrörelselagen (FRL), nya föreskrifter från Finansinspektionen (FFFS) och ett införlivande på nationell nivå av de nya försäkringsreglerna. Bestämmelserna i Solvens 2-direktivet ska vara genomförda i nationell lag senast den 31 mars 2015, och börja tillämpas den 1 januari 2016. Genom artikel 2.80 i Omnibus 2-direktivet (ett direktiv som genomför ändringar i Solvens 2-direktivet), införs det en ny artikel 308 a i Solvens 2-direktivet, som innehåller bestämmelser om en så kallad infasningsperiod. Enligt artikel 308 a.1 ska medlemsländerna se till att tillsynsmyndigheterna från och med den 1 april 2015 har rätt att fatta beslut om godkännande i vissa utpekade frågor, till exempel när det gäller frågor om godkännande av så kallat tilläggskapital, företagsspecifika parametrar, interna modeller och övergångsregler. Vidare framgår det av artikel 308 a.2 och 308 a.3 att tillsynsmyndigheterna även, från och med den 1 juli 2015, ska ha befogenhet att vidta vissa uppräknade åtgärder i grupprelaterade frågor. Enligt artikel 308 a.4 ska medlemsländer när det gäller de så kallade grupprelaterade frågorna ge tillsynsmyndigheterna i uppdrag att pröva ansökningarna om godkännande eller tillstånd som lämnats in av försäkringsföretagen. Tillsynsmyndigheternas beslut med anledning av dessa ansökningar ska dock inte börja gälla förrän den 1 januari 2016. Enligt ikraftträdandebestämmelsen artikel 311 i Solvens 2-direktivet ska artikel 308 a gälla från och med den 1 april 2015. Enligt utkast till lagrådsremiss börjar dock infasningsperioden att gälla i Sverige den 1 juli 2015. Syftet med den särskilda infasningsperioden, i Sverige från och med den 1 juli 2015 till och med den 31 december 2015, är att den ska göra det möjligt för såväl företag som tillsynsmyndigheten att kunna börja tillämpa Solvens 2-regelverket från och med den 1 januari 2016. Det är här fråga om att möjliggöra för FI att ta emot och pröva ärenden enligt de nya bestämmelserna innan de trätt i kraft. En förutsättning är att normgivningen satts i kraft, vilket sker när riksdagen har fattat beslut om de aktuella lagändringarna och dessa har utfärdats och offentliggjorts. I samband med att Solvens 2-direktivet genomförs i svensk rätt tillkommer nya ärendeslag där FI behöver lägga ned tid för handläggning och som i dagsläget av naturliga skäl inte är avgiftsbelagda. FI föreslår därför att dessa avgiftsbeläggs och införs i bilagan till förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Läget är för närvarande ovisst om när lagen kommer att beslutas. Lagen ska enligt statsrådsberedningens riksmöte 2014/15 riksdagsbehandlas efter sommaren. FI föreslår att ärendeslagen avgiftsbeläggs så snart som det är möjligt. 3.3.2 Förslag till nya ärendeslag FI föreslår med anledning av Solvens 2-direktivet och förslaget till ändringar i FRL att följande ärendeslag införs i bilagan till förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. 33 FINANSINSPEKTIONEN Hänvisning görs till aktuell artikel i Solvens 2-direktivet samt förslag till ändrad lydelse av FRL. Ärendeslag Tillstånd att använda en intern modell för att beräkna solvenskapitalkravet (artikel 112 och 113/ i förslag till ändrad lydelse av 9 kap. 1 § FRL) Avgiftsklass (avgift) R-AC (500 000 – 7 800 000)6 Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande. Avgiften för förhandsgranskning av interna modeller enligt Solvens 2 kan sedan den 1 januari 2015 placeras i intervallet N-AC. Tidigare var intervallet R-AC. Anledningen till ändringen var att ge företag med en intern modell som fått beslut om tillförlitlighet möjlighet att hantera ändringar av den interna modellen i linje med artikel 115 i Solvens 2direktivet för att modellen i sin helhet fortsatt ska omfattas av beslutet om tillförlitlighet fram till ikraftträdandet av Solvens 2-direktivet. Detta innebär att de ändringar som klassas som större ändringar enligt företagets styrdokument för ändringar av den interna modellen föranleder en ny förhandsgranskning. Granskningen av en större ändring är dock vanligen mindre omfattande än granskningen av en intern modell och FI gavs i och med ändringen möjlighet att ta ut en lägre avgift. FI bedömer att tidsåtgången för att granska och godkänna en intern modell alltid motsvarar minst avgiftsklass R och kan som mest uppgå till avgiftsklass AC.7 En intern modell kan variera mycket i såväl omfattning som komplexitet. Även företagets storlek samt affärsverksamhetens utformning påverkar tidsåtgången för granskningen. I granskningen ingår hur väl den interna modellen avspeglar försäkringsföretagets risker, hur den interna modellen uppfyller kraven för interna modeller och företagets system för företagsstyrning samt riskhantering. I de fall ett försäkringsföretag under prövningens gång eller därefter vill få ytterligare modeller prövade, eller utöka omfattningen på modellen, kommer prövningen att ses som ett nytt ärende. En ny bedömning av tidsåtgång kommer då att göras och därefter kommer ett nytt beslut om avgift att fattas.8 Ärendeslag Avgiftsklass (avgift) Tillstånd att använda en intern modell för beräkning av det gruppbaserade solvenskapitalkravet och solvenskapitalkravet för försäkringsföretag 6 Detta är det ursprungliga förslaget, vilket har korrigerats efter synpunkter från Svensk Försäkring, se nytt förslag i avsnitt 4 Sammanställning av samråd. 7 Denna mening har tagits bort efter synpunkt från Svensk Försäkring, se nytt förslag i avsnitt 4 Sammanställning av samråd. 8 Denna motivering har kompletterats efter synpunkter från Svensk Försäkring, se ny motivering i avsnitt 4 Sammanställning av samråd. 34 FINANSINSPEKTIONEN eller EES-försäkringsgivare som ingår i gruppen (artikel 230.2 och 231.1/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 24 § FRL) R-AC (500 000 – 7 800 000)9 Det föreslagna intervallet med avgiftsklasser grundar sig på följande. Se motivering ovan gällande tillstånd att använda en intern modell för att beräkna solvenskapitalkravet i förslag till ändrad lydelse av 9 kap. 1 § FRL (artikel 112 och 113). Ärendeslag Avgiftsklass (avgift) Godkännande av tilläggskapital - belopp (Artikel 90/ i förslag till ändrad lydelse av 7 kap. 2 § FRL) M (90 000) Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande. Tillstånd för tilläggskapital kan lämnas vad gäller belopp eller metod. Granskningen av ett belopp är mindre omfattande och motiverar därmed en lägre avgift än granskningen av en metod. Se nedan. FI bedömer att granskningen av ett belopp i genomsnitt kommer att ta 70 timmar och föreslår därför att ärendet placeras i avgiftsklass M (90 000 kronor). Ärendeslag Avgiftsklass (avgift) Godkännande av tilläggskapital - metod (artikel 90/ i förslag till ändrad lydelse av 7 kap. 2 § FRL) P (180 000) Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande. Tillstånd för tilläggskapital kan lämnas för belopp eller metod. Granskningen av en metod är mer omfattande och motiverar en högre avgift än ett godkännande av ett belopp. FI bedömer att granskningen av en metod i genomsnitt kommer att ta 140 timmar och föreslår därför att ärendet placeras i avgiftsklass P (180 000 kronor). Ärendeslag Avgiftsklass (avgift) Tillstånd att använda företagsspecifika parametrar för att beräkna kapitalkravet för försäkringsrisker (Artikel 104.7/ i förslag till ändrad lydelse av 8 kap. 7 § FRL) Q-S (270 000–850 000) Det föreslagna intervallet med avgiftsklasser grundar sig på följande. Istället för att använda standardformelns parametrar får ett försäkringsföretag använda företagsspecifika parametrar för vissa risker 9 Detta är det ursprungliga förslaget, vilket har korrigerats efter synpunkter från Svensk Försäkring, se nytt förslag i avsnitt 4 Sammanställning av samråd. 35 FINANSINSPEKTIONEN som finns definierade i EU-förordningen. Detta kräver först godkännande av FI. Metodiken för att beräkna dessa parametrar är given i EU-förordningen men FI ska i sin granskning bedöma att denna metodik har följts. Den största delen av granskningen utgörs av en bedömning av huruvida data som har använts vid beräkningen är relevant. Data ska även avspegla de risker som parametern avser att täcka och vid denna bedömning krävs att FI sätter sig in i hur försäkringsföretaget hanterar data i sina försäkringssystem. En ansökan om företagsspecifika parametrar kan avse en eller flera parametrar och avgiften bör därför sättas beroende på hur många parametrar som ansökan omfattar. Vidare påverkas FI:s granskning av hur verksamhetens storlek och komplexitet påverkar det sätt på vilket företaget hämtar data och beräknar en företagsspecifik parameter. Företagsspecifika parametrar kan även användas vid beräkning av ett försäkringsföretags solvenskapitalkrav på gruppnivå enligt förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 33 § FRL. FI bedömer att handläggningstiden kommer att variera, främst beroende på antalet parametrar, och föreslår därför att varje enskilt ärende kan placeras i någon av avgiftsklasserna i intervallet Q-S (270 000– 850 000 kronor). Ärendeslag Avgiftsklass (avgift) Godkännande av bolagsordning eller stadgar och beviljande av tillstånd för specialföretag (artikel 211.1/ i förslag till ändrad lydelse av 20 kap. 6 § FRL) Q (270 000) Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande. Avgiften för att godkänna bolagsordning och stadgar samt att bevilja tillstånd för ett försäkringsföretag är 270 000 kronor (avgiftsklass Q). De moment i en ansökan om tillstånd för ett specialföretag som är komplicerade är granskningen av bolagsordning eller stadgar samt granskningen av villkoren i avtal om återförsäkring och avtal om finansiering. EU-förordningen ställer detaljerade krav som kan kräva samverkan mellan flera avdelningar och områden inom FI. Granskningen av företagsstyrningen för den planerade verksamheten kan bli relativt omfattande. FI bedömer att det kommer att ta i genomsnitt lika lång tid att granska ett specialföretag som att granska ett försäkringsföretag och föreslår därför att ärendet placeras i avgiftsklass Q (270 000 kronor). Ärendeslag Godkännande av poster i kapitalbasen i försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holdingföretag – tilläggskapital belopp (artikel 235/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 45 § FRL) Avgiftsklass (avgift) M (90 000) Godkännande av poster i kapitalbasen i försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holdingföretag – tilläggskapital metod (artikel 235/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 45 § FRL) P (180 000) 36 FINANSINSPEKTIONEN Godkännande av poster i kapitalbasen i försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holdingföretag – klassificering av kapitalbasmedel (artikel 235/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 45 § FRL) K (46 000) Granskningen vad gäller godkännande av belopp eller metod för tilläggskapital samt klassificering av kapitalbasposter i försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holdingföretag bedöms motsvara granskningen för att godkänna ett enskilt försäkringsföretag. FI föreslår därför att dessa ärenden placeras i samma avgiftsklasser som motsvarande ärenden för enskilda företag, avgiftsklasserna M (90 000 kronor), P (180 000 kronor) respektive K (46 000 kronor). Ärendeslag Tillstånd att använda durationsbaserade aktiekursrisker (artikel 304/ i förslag till ändrad lydelse av 8 kap. 8 § FRL) Avgiftsklass (avgift) G-N (15 000-120 000) Det föreslagna intervallet med avgiftsklasser grundar sig på följande. I de fall försäkringsföretaget erbjuder pensionsförmåner eller bedriver tjänstepensionsverksamhet kan man få en lättnad vid beräkningen av kapitalkravet för aktiekursrisk.Ett väsentligt krav är att denna verksamhet separeras från övrig verksamhet. FI ska granska och bedöma om företaget uppfyller kraven. Beslutet kommer att vara beroende av företagets storlek och risker. FI bedömer att handläggningstiden kommer att variera och föreslår därför att varje enskilt ärende kan placeras i någon av avgiftsklasserna G-N (15 000-120 000 kronor). Ärendeslag Tillstånd att använda övergångsåtgärder för riskfria räntesatser för relevanta durationer (artikel 308/ punkt 9 i förslag till ändrad lydelse av FRL:s ikraftträdande och övergångsbestämmelser)10 Avgiftsklass (avgift) G-N (15 000-120 000) Det föreslagna intervallet med avgiftsklasser grundar sig på följande. Om försäkringsföretaget erbjuder pensionsförmåner eller bedriver tjänstepensionsverksamhet kan man få en lättnad vid beräkningen av kapitalkravet för aktiekursrisk. Ett väsentligt krav är att denna verksamhet separeras från övrig verksamhet. FI ska granska och bedöma om företaget uppfyller kraven. Beslutet kommer att vara beroende av ett företags storlek och risker.11 FI bedömer att handläggningstiden kommer att variera och 10 Detta är det ursprungliga förslaget, vilket har korrigerats efter synpunkter från Svensk Försäkring, se nytt förslag i avsnitt 4 Sammanställning av samråd. 11 Motiveringen har korrigerats efter synpunkter från Svensk Försäkring, se ny motivering i avsnitt 4 Sammanställning av samråd. 37 FINANSINSPEKTIONEN föreslår därför att varje enskilt ärende kan placeras i någon av avgiftsklasserna G-N (15 000-120 000 kronor). Ärendeslag Tillstånd att använda ett tillfälligt avdrag som övergångsåtgärd i försäkringstekniska avsättningar (FTA) (artikel 308 d/ punkt 10 i förslag till ändrad lydelse av FRL:s ikraftträdande och övergångsbestämmelser) Avgiftsklass (avgift) G-N (15 000-120 000) Det föreslagna intervallet med avgiftsklasser grundar sig på följande. Ett försäkringsföretag får göra ett tillfälligt avdrag från de försäkringstekniska avsättningarna under en övergångsperiod. FI ska granska och bedöma om företaget uppfyller kraven. Beslutet kommer att vara beroende av ett företags storlek och risker. FI bedömer att handläggningstiden kommer att variera och föreslår därför att varje enskilt ärende kan placeras i någon av avgiftsklasserna G-N (15 000-120 000 kronor). Ärendeslag Tillstånd att använda matchningsjustering av riskfria räntesatser för relevanta durationer (artikel 77 d/ i förslag till ändrad lydelse av 5 kap. 7 § FRL) Avgiftsklass (avgift) N-P (120 000-180 000) Det föreslagna intervallet med avgiftsklasser grundar sig på följande. FI ska granska och godkänna användandet av en matchningsjustering (ändring av tillgångars spread) eller en volatilitets-justering (justering för att motverka procyklikalitet) av de riskfria räntesatserna.12 I arbetet ingår granskning av referensportföljer och data. Beslutet kommer att vara beroende av ett företags storlek och risker. FI bedömer att handläggningstiden kommer att variera och föreslår därför att varje enskilt ärende kan placeras i någon av avgiftsklasserna N-P (120 000-180 000 kronor). Ärendeslag Avgiftsklass (avgift) Undantag från gruppregler om finansiella konglomerat med blandat finansiellt holdingföretag i toppen och likvärdiga regler (artikel 213.4-6/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 15-16 §§ FRL) I (28 000) Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande. 12 Motiveringen har korrigerats efter synpunkter från Svensk Försäkring, se ny motivering i avsnitt 4 Sammanställning av samråd. 38 FINANSINSPEKTIONEN Ärendeslaget finns i nuvarande regelverk i 9 kap. 8a § FRL och är idag placerat i avgiftsklass I. Granskningen enligt det nya regelverket bedöms i genomsnitt ha samma omfattning. FI föreslår därför att ärendeslaget placeras i avgiftsklass I (28 000 kronor). Ärendeslag Avgiftsklass (avgift) Undantag från grupptillsyn för enskilda företag (Artikel 214/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 12 § FRL) H (22 000) Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande. Motsvarande undantagsmöjlighet finns även i nuvarande regler i 9 kap. 8 § FRL och är idag placerat i avgiftsklass H. Granskningen enligt det nya regelverket bedöms i genomsnitt ha samma omfattning. FI föreslår därför att ärendeslaget placeras i avgiftsklass H (22 000 kronor). Ärendeslag Avgiftsklass (avgift) Undantag från tillämpning av bestämmelser om riskkoncentrationer och interna transaktioner om motsvarande bestämmelser för finansiella konglomerat är tillämpliga (artikel 215.2/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 5 § FRL) H (22 000) Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande. De ärenden som för närvarande handläggs med stöd av gruppreglerna i FRL är placerade i avgiftsklass H. Granskningen enligt det nya regelverket bedöms i genomsnitt ha samma omfattning. FI föreslår därför att ärendeslaget placeras i avgiftsklass H (22 000 kronor). Ärendeslag Avgiftsklass (avgift) Undantag från tillämpning av bestämmelser om riskkoncentrationer och interna transaktioner om motsvarande bestämmelser för finansiella konglomerat är tillämpliga (artikel 213.3/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 14 § FRL) H (22 000) Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande. De ärenden som för närvarande handläggs med stöd av gruppreglerna i FRL är placerade i avgiftsklass H. Granskningen enligt det nya regelverket bedöms i genomsnitt ha samma omfattning. FI föreslår därför att ärendeslaget placeras i avgiftsklass H (22 000 kronor). Ärendeslag Avgiftsklass (avgift) Tillstånd om metod för beräkning av gruppsolvens (artikel 220/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 29 § FRL) K (46 000) Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande. 39 FINANSINSPEKTIONEN Ansökan om undantag från huvudregeln, att konsolideringsmetoden ska användas, bör framför allt avse att ett enskilt företag får beaktas med sammanläggnings- och avräkningsmetoden, men att konsolideringsmetoden används för resten av gruppen. Tidsåtgången för en bedömning av huruvida en sådan kombination av metoder är lämplig ger den föreslagna avgiftsklassen. FI bedömer att granskningen av ett belopp i genomsnitt kommer att ta 35 timmar och föreslår därför att ärendet placeras i avgiftsklass K (46 000 kronor). Ärendeslag Avgiftsklass (avgift) Tillstånd om likvärdighet (artikel 262 och 263/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 91-92 § FRL) L (65 000) Tillstånd om tillfällig likvärdighet (artikel 262 och 263/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 95 § FRL) L (65 000) De föreslagna avgiftsklasserna grundar sig på följande. Omfattningen av handläggningen av ärendeslagen kommer att vara beroende av företaget storlek samt komplexiteten i hemlandets regler.13 FI:s bedömning är att handläggningen i genomsnitt kommer att ta 50 timmar. FI föreslår därför att ärendeslagen placeras i avgiftsklass L (65 000 kr). Den avgiftsklass som föreslås baserar sig på att FI kan förlita sig på det likvärdighetsarbete som EIOPA förväntas utföra. FI är helt beroende av att EIOPA gör större delen av arbetet. I det fall EIOPA inte kan medverka i likvärdighetsbedömningen kommer avgiften att behöva sättas på en nivå som först och främst är mycket svår att beräkna och som också bedöms överstiga förordningens högsta avgiftsklass (AC). 14 Ärendeslag Avgiftsklass (avgift) Tillsyn över vissa grupper med centraliserad riskhanterings – särskild tillsynsordning (artikel 238 och 239/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap 50-52 § FRL) M (90 000) Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande. Granskningen bedöms bli relativt komplex och omfatta bedömningar om hur företagsstyrning och riskhantering i gruppen fungerar. Eftersom beslut kommer att fattas inom ramen för ett tillsynskollegium för gruppen i fråga kan FI inte fullt ut styra handläggningsprocessen. FI:s bedömning är att handläggningen i genomsnitt kommer att ta 70 timmar. FI föreslår därför att ärendeslaget placeras i avgiftsklass M (90 000 kronor). Ärendeslag Undantag från FRL (i förslag till ändrad lydelse av 1 kap. 18 § a FRL) Avgiftsklass (avgift) G (15 000) 13 Motiveringen har korrigerats efter synpunkter från Svensk Försäkring, se ny motivering i avsnitt 4 Sammanställning av samråd. 14 Detta stycke är ett tillägg/ förtydligande och ingick inte i samrådet med ESV och branschföreträdare. 40 FINANSINSPEKTIONEN Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande. FI:s prövning kan variera i omfattning beroende på undantagets art, omfattningen på bolagets verksamhet, riskernas komplexitet och ansökans omfattning. FI:s bedömning är att handläggningen i genomsnitt kommer att ta 12 timmar. FI föreslår därför att ärendeslaget placeras i avgiftsklass G (15 000 kronor). Förslag till ny paragraf i förordning (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen Enligt de föreslagna ändringarna i försäkringsrörelselagen kommer FI med stöd av 7 kap. 13 § och 19 kap. 100 § att få bemyndigande att skriva föreskrifter. För att avgift för prövning av ärenden enligt kommande FFFS ska kunna tas ut föreslår FI att en ny paragraf, förslagsvis 5 e §, införs i förordningen om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Se förslag till exakt formuleringen i bilaga 1. FI föreslår att avgift ska kunna tas ut för godkännande av klassificering av kapitalbasmedel med stöd av föreslagna 5 e §. Prövningen beskrivs i artikel 95 tredje stycket och 6 kap. 2 § i kommande FFFS. Bemyndigandet finns i 7 kap 13 § i förslag till ändrad lydelse FRL. Omfattningen på granskningen för klassificering av en kapitalbaspost som inte finns med i förteckningen i EU-förordningen beror på hur komplex kapitalbasposten är. FI bedömer att granskningen i genomsnitt kommer att ta 35 timmar och föreslår därför att ärendeslaget placeras i avgiftsklass K (46 000 kronor). FI föreslår att avgift ska kunna tas ut för godkännande av poster i kapitalbasen i mellanliggande försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holdingföretag vad gäller tilläggskapital belopp med stöd av föreslagna 5 e §. Prövningen beskrivs i artikel 226.2 och 13 kap. 10 § i kommande FFFS. Bemyndigandet finns i 19 kap 100 § i förslag till ändrad lydelse FRL. FI föreslår att ärendeslaget placeras i avgiftsklass M (90 000 kr). FI föreslår att avgift ska kunna tas ut för godkännande av poster i kapitalbasen i mellanliggande försäkringsholdingsföretag och blandade finansiella holdingföretag vad gäller tilläggskapital metod med stöd av föreslagna 5 e §. Prövningen beskrivs i artikel 226.2 och 13 kap. 10 § i kommande FFFS. Bemyndigandet finns i 19 kap 100 § i förslag till ändrad lydelse FRL. FI föreslår att ärendeslaget placeras i avgiftsklass P (180 000 kr). FI föreslår att avgift ska kunna tas ut för godkännande av poster i kapitalbasen i mellanliggande försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holdingföretag vad gäller klassificering av kapitalbasmedel med stöd av föreslagna 5 e §. Prövningen beskrivs i artikel 226.2 och 13 kap. 10 § i kommande FFFS. Bemyndigandet finns i 19 kap 100 § i förslag till ändrad lydelse FRL. FI föreslår att ärendeslaget placeras i avgiftsklass K (46 000 kr). Avgiftsklasserna för de tre ovanstående ärendeslagen grundar sig på följande. 41 FINANSINSPEKTIONEN Granskningen vad gäller godkännande av belopp eller metod för tilläggskapital samt klassificering av kapitalbasposter i försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holdingföretag bedöms motsvara granskningen för att godkänna ett enskilt försäkringsföretag. FI föreslår därför att dessa ärenden placeras i samma avgiftsklasser som motsvarande ärenden för enskilda företag, avgiftsklasserna M (90 000 kronor), P (180 000 kronor) respektive K (46 000 kronor). FI föreslår att avgift ska kunna tas ut för tillstånd om metod för beräkning av gruppsolvens för anknutna kreditinstitut, värdepappersföretag och finansiella institut med stöd av föreslagna 5 e §. Prövningen beskrivs i artikel 228 och 13 kap. 12 § i kommande FFFS. Bemyndigandet finns i 19 kap 100 § i förslag till ändrad lydelse FRL. FI föreslår att ärendeslaget placeras i avgiftsklass H (22 000 kr). FI föreslår att avgift ska kunna tas ut för tillstånd om avdrag för ägarintressen i kreditinstitut, värdepappersföretag och finansiella institut med stöd av föreslagna 5 e §. Prövningen beskrivs i artikel 228 andra stycket och 13 kap. 12 § kommande FFFS. Bemyndigandet finns i 19 kap 100 § i förslag till ändrad lydelse FRL. FI föreslår att ärendeslaget placeras i avgiftsklass H (22 000 kr). De föreslagna avgiftsklasserna grundar sig på följande. De ärenden som för närvarande handläggs med stöd av gruppreglerna i FRL är placerade i avgiftsklass H. Granskningen enligt det nya regelverket bedöms i genomsnitt ha samma omfattning. FI föreslår att ärendeslagen placeras i avgiftsklass H (22 000 kronor). 42 FINANSINSPEKTIONEN 3.4 ÄNDRADE AVGIFTER FÖR AIF-FÖRVALTARE 3.4.1 Bakgrund Lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) trädde i kraft den 22 juli 2013. I samband med att den nya lagen infördes föreslog FI att ett antal ärendeslag skulle beläggas med avgifter. Avgifterna beslutades av regeringen och började gälla samtidigt som lagen trädde i kraft. FI har i samband med en översyn av handläggningen och de avgifter FI tar ut konstaterat att det både finns behov av ett förtydligande, ändringar och nya ärendeslag. 3.4.2 Förslag till nya och ändrade ärendeslag FI föreslår att det förtydligas hur många delfonder som ingår i ett ärende genom ett tillägg till ärendeslaget enligt nedan. Vidare föreslår FI att anmälan om väsentlig ändring som rör ägarkretsen placeras i en särskild avgiftsklass. I övrigt inga ändringar vad gäller avgift. Ärendeslag Avgiftsklass (avgift) Underrättelse från svensk AIF-förvaltare om marknadsföring av en EES-baserad alternativ investeringsfond till professionella investerare i Sverige, inbegripet en delfond till fonden (4 kap. 6 §) E (6 500) Underrättelse från svensk AIF-förvaltare om marknadsföring av en alternativ investeringsfond i ett annat land inom EES, inbegripet en delfond till fonden (6 kap. 3 §) E (6 500) FI bedömer att den genomsnittliga handläggningstiden kommer att vara 5 timmar per ärende och föreslår därför avgiftsklass E (6 500 kronor) även efter förtydligandet. Därutöver föreslår FI som en följd av ovanstående förslag att nedanstående helt nya ärendeslag införs i bilagan till förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Ärendeslag Avgiftsklass (avgift) Underrättelse från svensk AIF-förvaltare om marknadsföring av ytterligare delfond, även i samband med underrättelse om marknadsföring av en alternativ investeringsfond till professionella investerare i Sverige (4 kap. 6 §) D (4 000) Underrättelse från svensk AIF-förvaltare om marknadsföring av ytterligare delfond, även i samband med underrättelse om marknadsföring av en alternativ investeringsfond till professionella investerare i ett annat land inom EES (6 kap. 3 §) D (4 000) Med anledning av det förtydligande som FI ovan föreslår krävs det två nya ärendeslag för att möjliggöra avgiftsuttag vid ansökan gällande ytterligare delfonder. FI bedömer att den genomsnittliga handläggningstiden kommer att vara 3 timmar per ytterligare delfond när en ansökan som avser flera 43 FINANSINSPEKTIONEN delfonder lämnas in samtidigt. FI föreslår därför att ärendeslaget placeras i avgiftsklass D (4 000 kronor). Enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder prövas nya ägare inom ramen för anmälan om väsentligt ändring (3 kap. 10 § LAIF). De anmälningar som avser ändringar i ägarkretsen har visat sig ta betydligt mertid i anspråk än de drygt 11 timmar som ärendet i genomsnitt får ta. Anledningen är att FI i princip gör samma prövning som den som görs enligt övriga regelverk vid ägarförändringar. En förutsättning för att en AIF-förvaltare ska få tillstånd att förvalta en alternativ investeringsfond är att förvaltarens aktieägare eller medlemmar, som har eller kan förväntas få kvalificerade innehav, bedöms lämpliga att utöva ett väsentligt inflytande över AIF-förvaltarens ledning. Förutsättningarna för tillstånd måste vara uppfyllda under hela tillståndstiden. Vid en ändring i ägarkretsen FI därför göra en lika omfattande prövning av den nya ägaren som den prövning som gjordes av ägarna inom ramen för den ursprungliga tillståndsansökan. Denna prövning inkluderar bland annat en bedömning av ägarens ekonomiska förhållanden och anseende samt eventuella intressekonflikter. FI tar som ett led i prövningen in uppgifter från bland andra Rikspolisstyrelsen, Bolagsverket, Skatteverket och Kronofogden. Den prövning som görs vid en anmälan om väsentlig ändring, och som avser en ändring i ägarkretsen, är därför betydligt mer omfattande än den prövning som görs vid anmälan om andra väsentliga ändringar. FI föreslår därför ett nytt ärendeslag som avser ändring i ägarkretsen och ett ärendeslag gällande övriga väsentliga ändringar. Ärendeslag Avgiftsklass (avgift) Anmälan av AIF-förvaltare om väsentlig ändring av sin verksamhet eller organisation, gällande ändring i ägarkretsen (3 kap. 10 §) J (35 000) Anmälan av AIF-förvaltare om väsentlig ändring av sin verksamhet eller organisation, gällande övriga ändringar (3 kap. 10 §) G (15 000) FI bedömer att handläggningen vid ändring i ägarkretsen i genomsnitt kommer att ta 22 timmar och föreslår därför ett nytt ärendeslag (se nedan) som placeras i avgiftsklass J (35 000 kronor). Avgift tas ut för varje ägare som prövas. Ärendeslag som avser övriga väsentliga ändringar föreslås fortsatt placeras i avgiftsklass G (15 000 kronor). FI föreslår dessutom ett nytt ärendeslag med anledning av den föreslagna ändringen i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder och som innebär att AIF-förvaltare även ska kunna gränsöverskrida med sådana sidotjänster som anges i 3 kap 2 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Detta är en ny möjlighet för AIF-förvaltare som tillkommer efter att AIFM-direktivet har ändrats på motsvarande sätt. 44 FINANSINSPEKTIONEN Ärendeslag Underrättelse från svensk AIF-förvaltare om tillhandahållande av sådana tjänster som avses i 3 kap. 2 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, i ett annat land inom EES (6 kap. 1 §) Avgiftsklass (avgift) E (6 500) FI bedömer att den genomsnittliga handläggningstiden kommer att vara 5 timmar. FI föreslår därför att ärendeslaget placeras i avgiftsklass E (6 500 kronor). Handläggningen kommer att vara mindre omfattande än de ärenden som avser att AIF-förvaltaren gränsöverskrider med förvaltningen (avgiftsklass G, 15 000 kr). Ärendeslaget föreslås träda i kraft i samband med att lagändringen träder i kraft, preliminärt den 3 juli 2015. Ärendeslag Avgiftsklass (avgift) Underrättelse från svensk AIF-förvaltare om förvaltning av en alternativ investeringsfond som är etablerad i ett annat land inom EES, även i samband med etablering av tjänster enligt 3 kap. 2 § LAIF (gemensam ansökan) (6 kap. 1 §) G (15 000) Om en AIF-förvaltare underrättar om etablering av förvaltningen i ett annat EES-land och vid samma tillfälle underrättar om att etablera tjänster enligt 3 kap. 2 § LAIF (sidotillstånd), bedömer FI att den prövning som görs avseende förvaltningen bör omfatta båda prövningarna. 45 FINANSINSPEKTIONEN 3.5 ÄNDRADE AVGIFTER FÖR ÄRENDESLAG ENLIGT ARTIKEL 17.5 BLANKNINGSFÖRORDNINGEN 3.5.1 Bakgrund Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 236/2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar (blankningsförordningen) började tillämpas den 1 november 2012. Förordningen innehåller bland annat regler om anmälningsplikt för betydande korta nettopositioner i aktier och statspapper samt restriktioner för blankningar av aktier och statspapper utan täckning och för statskreditswappar utan täckning. FI kan bevilja undantag från dessa regler. När FI tidigare föreslog avgift för ärendeslaget ”Anmälan om undantag avseende marknadsgarant (artikel 17.5)” utgick FI från att ett undantag skulle ges för varje fysisk eller juridisk person som ansökte. Avgiften beslutades därför till avgiftsklass L (71 000 kronor), oavsett hur många finansiella instrument som anmäldes. Den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) utfärdade i ett senare skede riktlinjer gällande undantag för marketmakerfunktioner och primärmarknadsoperationer enligt blankningsförordningen (ESMA//2013/74). Riktlinjerna trädde i kraft den 2 juni 2013. Av riktlinjerna framgår att undantagen avseende marketmakerfunktioner ska gälla per finansiellt instrument och inte per fysisk eller juridisk person. FI ser mot bakgrund av ovanstående ett behov av att föreslå fler ärendeslag till förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. 3.5.2 Förslag till avgifter för anmälningar om fler undantag FI föreslår att ärendeslaget ”Anmälan om undantag avseende marknadsgarant, enligt artikel 17.5” även fortsatt ska avse anmälan om nya finansiella instrument i samband med prövning av den fysiska eller juridiska person som söker undantag. Avgiften bör fortsatt placeras i avgiftsklass L (för närvarande 71 000 kronor15). Formuleringen bör dock förtydligas för detta ärendeslag så att det framgår att det är anmälan om undantag från en fysisk eller juridisk person som inte redan har undantag som avses. I de fall FI får in anmälningar från fysiska och juridiska personer som redan har beviljats undantag för vissa finansiella instrument och som vill lägga till ytterligare instrument föreslår FI ett antal nya ärendeslag, se nedan. FI föreslår en åtskillnad mellan de olika typer av marketmakerfunktioner, enligt artikel 2.1 k blankningsförordningen, som en ansökan om undantag kan avse. Den genomsnittliga handläggningstiden beror på vilka funktioner i artikel 2.1 k som är aktuella att bedöma. Dessutom föreslås de nya ärendeslagen delas upp utifrån det antal finansiella instrument som den fysiska eller juridiska personen anmäler. Eftersom sökanden ofta anmäler en mängd finansiella instrument samtidigt är det inte lämpligt att lägga upp ett ärende för varje finansiellt instrument. 15 Avgiften för avgiftsklass L föreslås i denna rapport sänkas från 71 000 kronor till 65 000 kronor. 46 FINANSINSPEKTIONEN Nedan föreslagna avgifter grundar sig på en uppskattning av den genomsnittliga handläggningstiden per ärendeslag, se tidsintervall i bilaga 2. Ärendeslag (avgift16) Avgiftsklass Anmälan om undantag för marknadsgarant (artikel 17.5 och artikel 2.1 k i), avseende 1-10 finansiella instrument D (4 000) Anmälan om undantag för marknadsgarant (artikel 17.5 och artikel 2.1 k i), avseende 11-49 finansiella instrument G (15 000) Anmälan om undantag för marknadsgarant (artikel 17.5 och artikel 2.1 k i), avseende 50 finansiella instrument eller fler J (35 000) Anmälan om undantag för marknadsgarant (artikel 17.5 och artikel 2.1 k ii), avseende 1-10 finansiella instrument C (2 300) Anmälan om undantag för marknadsgarant (artikel 17.5 och artikel 2.1 k ii), avseende 11-49 finansiella instrument F (10 000) Anmälan om undantag för marknadsgarant (artikel 17.5 och artikel 2.1 k ii), avseende 50 finansiella instrument eller fler H (22 000) Anmälan om undantag för marknadsgarant (artikel 17.5 och artikel 2.1 k iii), avseende 1-10 finansiella instrument B (1 300) Anmälan om undantag för marknadsgarant (artikel 17.5 och artikel 2.1 k iii), avseende 11-49 finansiella instrument D (4 000) Anmälan om undantag för marknadsgarant (artikel 17.5 och artikel 2.1.k iii), avseende 50 finansiella instrument eller fler F (10 000) De föreslagna avgiftsklasserna grundar sig på följande: För en anmälan om undantag enligt artikel 17.5 för marketmakerfunktioner enligt artikel 2.1 k i (bindande köp- och säljbud) ska FI bedöma om personen ställer bindande samtidiga bud av jämförbar storlek till konkurrenskraftiga priser. Vad gäller aktier och aktiederivat ställer riktlinjerna upp en rad kriterier för att detta ska anses uppfyllt. Personen ska vidare lämna in bevis på att kriterierna är uppfyllda exempelvis avtal med en handelsplats eller en emittent. 16 Avser avgift efter föreslagen sänkning 47 FINANSINSPEKTIONEN För anmälan om undantag enligt artikel 17.5 för marketmakerfunktioner enligt artikel 2.1 k ii (fullgöra order av kund) ska FI bedöma om personen agerar inom sin ordinarie verksamhet, för att fullgöra order som initierats av kunder eller som svar på kunders önskemål om att handla. Enligt riktlinjerna ska omfattningen av verksamheten bedömas. Om personen ännu inte ofta och systematiskt handlar med det berörda finansiella instrumentet ska rimligheten av dennes förväntan av den framtida handeln bedömas. FI anser att denna bedömning inte är lika omfattande och således inte lika tidskrävande som bedömningen enligt artikel 2.1 k i) vilket motiverar en lägre avgift för dessa ärenden. För anmälan om undantag enligt artikel 17.5 för marketmakerfunktioner enligt artikel 2.1 k iii (säkrar positioner) ska FI bedöma om personen säkrar positioner som uppkommer genom att uppfylla uppgifterna enligt ovan. Denna bedömning förväntas vara den minst tidskrävande och riktlinjerna ställer upp få kriterier för denna handel. Detta medför förslag på en låg avgift för ärendetypen. Om den sökande vill ha undantag för fler marketmakerfunktioner för ett och samma finansiella instrument utgår fler avgifter och fler ärenden läggs upp. FI förväntas i många fall behöva begära in information och underlag från den sökande samt ställa kompletterande frågor. För närvarande finns inte några behov av ytterligare ärendeslag vad gäller primärmarknadsoperationer. Formuleringen av ärendeslaget för undantaget avseende primärmarknadsoperationer bör dock ändras för att ligga i linje med den som föreslås för marketmakerfunktioner. 48 FINANSINSPEKTIONEN 3.6 NY AVGIFT TILL FÖLJD AV FÖRORDNINGEN OM FÖRBÄTTRAD VÄRDEPAPPERSAVVECKLING OCH OM VÄRDEPAPPERSCENTRALER 3.6.1 Bakgrund Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler (nedan förordningen) trädde i kraft den 17 september 2014. Förordningen blir direkt tillämplig efter det att relevanta delegerade akter och så kallade tekniska standarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) utarbetar förslag till, har antagits av kommissionen och trätt i kraft. Förordningen förutsätter även att en rad olika nationella bestämmelser införs som kompletterar förordningen, bland annat om behörig myndighet och om FI:s tillsynsbefogenheter. I promemorian Värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument (Ds 2015:2) föreslås att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om avgiftsuttag för att finansiera FI:s verksamhet. Samtliga lagändringar, som bland annat görs i den föreslagna lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Auktorisationen av de företag som i förordningen benämns värdepapperscentraler har tidigare skett enligt de nationella reglerna i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument (kontoföringslagen). Det företag som är auktoriserat enligt denna lag kommer att behöva ansöka om ny auktorisation enligt förordningen. Förordningen innehåller vissa övergångsbestämmelser. Av särskilt intresse är att de företag som vill ansöka om auktorisation som värdepapperscentral ska göra det inom sex månader från dagen för ikraftträdandet av samtliga tekniska standarder för tillsyn som ska antas enligt vissa artiklar i förordningen, se artikel 69.2. Fram till dess att beslut om auktorisation har fattats ska respektive nationella regler om auktorisation av värdepapperscentraler fortsätta att gälla enligt artikel 69.4. Det kan antas att samtliga tekniska standarder kommer att träda i kraft under hösten 2015. Om så blir fallet kan ett företag lämna in en ansökan om auktorisation till FI redan under fjärde kvartalet 2015, det vill säga innan lagstöd finns för FI att ta ut avgifter för ansökningar och anmälningar enligt förordningen. FI har genom en ändring i 4 § förordningen (2009:93) om instruktion för FI utsetts till behörig myndighet enligt förordningen. Ändringen trädde i kraft den 9 december 2014 och syftar till att reglera frågan om behörig myndighet för tiden fram till dess att de lagändringar som föreslås i nationell rätt kan träda i kraft. Eftersom reglerna i förordningen möjliggör för FI att handlägga ärenden om auktorisation som värdepapperscentral under hösten 2015 aktualiseras frågan om FI kan ta ut en avgift innan reglerna i den föreslagna lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument har trätt i kraft. Den avgift som framgår av förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen avser auktorisationer enligt 49 FINANSINSPEKTIONEN kontoföringslagen och kan inte tillämpas vid en ansökan om auktorisation enligt nämnda EU-förordning. Enligt Finansdepartementets tidsplan kommer de nödvändiga lagändringarna att träda i kraft tidigast den 1 januari 2016. Om en ansökan om auktorisation enligt artikel 17 i förordningen lämnas in dessförinnan saknas möjlighet för FI att ta ut en ansökningsavgift för ärendet. FI kommer, om det sker, att lägga ner tid för handläggning av ett ärendeslag som ännu inte är avgiftsbelagt. FI föreslår att ett nytt ärendeslag införs i bilagan till förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen så snart som det är möjligt. 3.6.2 Förslag till nytt ärendeslag FI föreslår med anledning av förordningen om förbättrad värdepappersavveckling och om värdepapperscentraler att följande ärendeslag införs i bilagan till förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Ärendeslag Avgiftsklass (avgift) Ansökan om auktorisation som värdepapperscentral (artikel 17) R-Ä (500 000 – 5 200 000) De föreslagna avgiftsklasserna grundar sig på följande. FI anser att ledning bör tas av den nyligen genomförda auktorisationen av en central motpart enligt EMIR17 vid bestämmandet av avgiftsklass för ett företags auktorisation som värdepapperscentral. FI bedömer därmed att handläggningen av en auktorisation som värdepapperscentral kommer att ta ca 250 – 4 000 timmar i anspråk, det vill säga vara mindre omfattande än auktorisationen enligt EMIR, men mer arbetskrävande än en auktorisation enligt kontoföringslagen. Med hänsyn till detta föreslår FI att ett ärende kan placeras i någon av avgiftsklasserna i intervallet R till Ä (500 000 – 5 200 000 kronor). FI kommer att analysera och utvärdera vilka övriga ärendeslag som tillkommer med anledning av förordningen samt vilka ärendeslag enligt gällande kontoföringslag som bör utgå och återkommer med förslag i höstens avgiftsrapport. 17 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. 50 FINANSINSPEKTIONEN 4. Sammanställning av samråd Regeringen har gett FI i uppdrag att samråda om förslagen i denna rapport med Ekonomistyrningsverket (ESV) och berörda branschorganisationer. Samtliga företag/myndigheter som FI samrått med redovisas i bilaga 3. ESV, Svenska Konsumentkreditföretagen, FAR, Svensk Näringsliv, Företagarna, Tjänstepensionsförbundet, Nasdaq OMX Stockholm AB och Nasdaq OMX Clearing AB har svarat att de inte har några synpunkter alternativt inget att invända mot förslaget. Synpunkter från Finansbolagens förening Finansbolagens förening anser att det är bra att det genomsnittliga timpriset sänks med 10 procent. Föreningen menar dock att sänkningen också återspeglar att tidigare höjningar varit för höga även sedda över en förhållandevis kort tid. Föreningen skulle därför välkomna förslag som syftar till att avgiftsuttaget blir med stabilt över tid och påpekar att det är en viktig princip att avgifterna belastar de institut eller ärendeslag som ger upphov till specifika kostnader. FI:s kommentar Avgifterna ska enligt 1 § 2 stycket förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen täcka FI:s kostnader för prövning av ansökningar och anmälningar inom FI:s ansvarsområde. Avgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås på några års sikt. Enligt nu gällande regler är det därför möjligt att i viss mån avvakta med avgiftshöjningar respektive sänkningar, men inom några år måste underskott respektive överskott jämnas ut. Synpunkter från Fondbolagens förening Fondbolagens förening välkomnar att timpriset sänks för att justera kommande års resultat. Föreningen påpekar att det finns en skillnad mellan olika tillsynsmyndigheters avgifter för tillståndsprövning vid ansökan som fondbolag och AIF-förvaltare. Som exempel nämner de avgiften i Finland som är 5 300 euro för fondbolag och 5 300 eller 3 700 euro för AIFförvaltare. Det är föreningens uppfattning att det är den gängse avgiften i flera EU-länder. FI tar 295 000 kr för både fondbolag och AIF-förvaltare. Föreningen ställer sig frågande till den stora skillnaden mellan avgifterna eftersom tillsynsmyndigheterna lyder under samma EU-regler. Föreningen menar att en översyn av avgifterna motiveras särskilt av konkurrenshänsyn. FI:s kommentar FI vill med anledning av Fondbolagens förenings synpunkt om skillnader i avgift mellan olika tillsynsmyndigheter påpeka att olika länders tillsynsmyndigheter kan ha olika förutsättningar vad gäller finansiering av verksamheten eftersom finansieringen inte är en EU-gemensam fråga. I Sverige ska avgifterna enligt 1 § 2 stycket förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen täcka FI:s kostnader för prövning av ansökningar och anmälningar inom FI:s ansvarsområde. Avgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås på några års sikt. För närvarande finns inga överskott vad gäller 51 FINANSINSPEKTIONEN gruppen auktorisationer, som kan hänföras till prövning av fondbolag eller AIF-förvaltare. Synpunkter från Svensk Försäkring Svensk Försäkring välkomnar FI:s förslag att sänka timkostnaden med cirka 10 procent. De lämnar även synpunkter på de förslag som gäller avgifter för försäkringsföretag. Se nedan. Infasning av Solvens 2 Svensk Försäkring påpekar att bedömningen av om tillsynsmyndigheterna ska ha befogenhet att från och med den 1 april 2015 fatta beslut om godkännande i vissa frågor inte kan bero på om FI har möjlighet att för sin handläggning ta ut ansökningsavgift eller inte, utan måste baserar på en EU-rättslig bedömning. FI:s kommentar FI konstaterar att den lag som skulle ge FI befogenhet att fatta beslut om godkännande i vissa frågor ännu inte implementerats. Eftersom FI ska finansiera sin tillståndsverksamhet med avgifter är det praxis att avgifter tas ut, vilket är skälet till att FI föreslås avgiftsbeläggning av de nya ärendeslagen. Interna modeller Svensk Försäkring menar att FI inte redogjort för hur man avser att hantera och bedöma de ansökningar som avser en intern modell som har varit föremål för förhandsgranskning. De anser att det bör vara en mindre omfattande prövning om modellen redan förhandsgranskats och hänvisar till en skrivning i proposition (2009/10:240, sidan 20) där det står att den sammanlagda avgiften för förhandsgranskningen och den slutliga granskningen inte borde bli högre än om ansökan sker utan föregående förhandsgranskning. Svensk Försäkring anser därför att den lägsta gränsen för avgiften för att ansöka om tillstånd att använda en intern modell bör sänkas väsentligt. Svensk Försäkring anser vidare att det finns ytterligare skäl att sänka den lägsta gränsen för ansökningar avseende interna modeller då de uppfattar att det i förslaget inte införs något särskilt ärendeslag för ansökningar som rör ändring av intern modell. De hänvisar även till en skrivning i FI:s remiss om föreskrifter och allmänna råd med anledning av Solvens 2 (FI dnr 10-9537) där det anges att den beräknade kostnaden för ansökningar om ändring av en intern modell kommer att bli mellan 200 000 kronor och 540 000 kronor. Det som ovan nämnts bör enligt Svensk Försäkring även gälla interna modeller för beräkning av det gruppbaserade solvenskapitalkravet. FI:s kommentar Formuleringen i prop. 2009/10:240 avseende avgiften för förhandsgranskningen och den formella tillståndsprövningen utgick från en situation då ett beslut om tillförlitlighet i ett förhandsgranskningsärende fattas utan villkor och omedelbart följs av en ansökan att använda den interna modellen för beräkning av företagets solvenskapitalkrav. Vid tidpunkten för införandet av förhandsgranskning i svensk lag var detta ett rimligt antagande utifrån det då angivna datumet för ikraftträdandet av Solvens 2. 52 FINANSINSPEKTIONEN Ikraftträdandet av Solvens 2 har därefter förskjutits, men mot bakgrund av den ursprungliga utgångspunkten för regelverket om förhandsgranskning instämmer FI i att detta bör avspeglas i den lägsta gränsen för tillståndsprövning av en intern modell. FI föreslår därför att denna sänks till avgiftsklass N (120 000 kronor). Även om ett företags interna modell har genomgått förhandsgranskning och fått beslut om tillförlitlighet behöver den formella ansökan handläggas enligt formella krav i såväl tekniska genomförandestandarder som Förvaltningslagen. I det fall det uppstår ett glapp mellan beslutet om tillförlitlighet och den formella ansökan kan företaget ha gjort ändringar av den interna modellen som inte har granskats av FI. Även regelverket kring interna modeller kan ha ändrats. FI behöver då göra en prövning av modellen utifrån att den har ändrats efter det att beslut om tillförlitlighet fattades. Avseende avgift för prövningar av ändringar av en intern modell omfattas dessa inte av det ärendeslaget och den föreslagna avgiften, då ändringar av interna modeller inte ingår bland de så kallade infasningsärendena i artikel 308a i Solvens 2-direktivet. Avgifter för ändringar av interna modeller kommer att införas i avgiftsförordningen i samband med ikraftträdandet av Solvens 2 den 1 januari 2016. Mot bakgrund av detta föreslås följande. Ärendeslag Avgiftsklass (avgift) Tillstånd att använda en intern modell för beräkning för att beräkna solvenskapitalkravet (artikel 112 och 113/i förslaget till ändrad lydelse av 9 kap. 1 § FRL) N-AC (120 000-7 800 000) Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande. Avgiften för förhandsgranskning av interna modeller enligt Solvens 2 kan sedan den 1 januari 2015 placeras i intervallet N-AC. Tidigare var intervallet R-AC. Anledningen till ändringen var att ge företag med en intern modell som fått beslut om tillförlitlighet möjlighet att hantera ändringar av den interna modellen i linje med artikel 115 i Solvens 2direktivet för att modellen i sin helhet fortsatt ska omfattas av beslutet om tillförlitlighet fram till ikraftträdandet av Solvens 2-direktivet. Detta innebär att de ändringar som klassas som större ändringar enligt företagets styrdokument för ändringar av den interna modellen föranleder en ny förhandsgranskning. Granskningen av en större ändring är dock vanligen mindre omfattande än granskningen av en intern modell och FI gavs i och med ändringen möjlighet att ta ut en lägre avgift. En intern modell kan variera mycket i såväl omfattning som komplexitet. Även företagets storlek samt affärsverksamhetens utformning påverkar tidsåtgången för granskningen. I granskningen ingår hur väl den interna modellen avspeglar försäkringsföretagets risker, hur den interna modellen uppfyller kraven för interna modeller och företagets system för företagsstyrning samt riskhantering. 53 FINANSINSPEKTIONEN I de fall ett försäkringsföretag under prövningens gång eller därefter vill få ytterligare modeller prövade, eller utöka omfattningen på modellen, kommer prövningen att ses som ett nytt ärende. En ny bedömning av tidsåtgång kommer då att göras och därefter kommer ett nytt beslut om avgift att fattas. Av prop. 2009/10:240 framgår att det ska råda kostnadsneutralitet för ett försäkringsföretag mellan att få en intern modell förhandsgranskad och sedan formellt prövad som att få den formellt prövad direkt. FI menar att detta endast kan gälla i en situation då ett beslut om tillförlitlighet i ett förhandsgranskningsärende fattas utan villkor och omedelbart följs av en ansökan att använda den interna modellen för beräkning av företagets solvenskapitalkrav. I det fall det uppstår ett glapp mellan beslutet om tillförlitlighet och den formella ansökan kan företaget ha gjort ändringar av den interna modellen som inte har granskats av FI. Även regelverket kring interna modeller kan ha ändrats. FI behöver då göra en prövning av modellen utifrån att den har ändrats efter det att beslut om tillförlitlighet fattades. Även om ett företags interna modell har genomgått förhandsgranskning och fått beslut om tillförlitlighet behöver den formella ansökan handläggas enligt formella krav i såväl tekniska genomförandestandarder som Förvaltningslagen. FI bedömer att tidsåtgången för att granska och godkänna en intern modell alltid motsvarar minst avgiftsklass N och kan som mest uppgå till avgiftsklass AC. Ärendeslag Avgiftsklass (avgift) Tillstånd att använda en intern modell för beräkning av det gruppbaserade solvenskapitalkravet och solvenskapitalkravet för försäkringsföretag eller EES-försäkringsgivare som ingår i gruppen (artikel 230.2 och 231.1/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 24 § FRL) N-AC (120 000 – 7 800 000) Det föreslagna intervallet med avgiftsklasser grundar sig på följande. Se motivering ovan gällande tillstånd att använda en intern modell för att beräkna solvenskapitalkravet i förslag till ändrad lydelse av 9 kap. 1 § FRL (artikel 112 och 113). Företagsspecifika parametrar Svensk Försäkring ifrågasätter den höga uppskattade tidsåtgången (ansökningsavgift mellan 270 000 kronor och 850 000 kronor) för handläggning av ärenden rörande företagsspecifika parametrar som föreslås i denna rapport. De hänvisar till FI:s remiss (FI dnr 10-9537) där ansökningsavgiften för samma ärenden uppskattas till mellan 130 000 kronor och 200 000 kr. FI:s kommentar Den skattning av kostnaden för granskningen av företagsspecifika parametrar som anges i remisspromemorian till Solvens 2-föreskrifter avsåg felaktigt endast den aktuariella prövningen av en enstaka parameter. I 54 FINANSINSPEKTIONEN tillägg till detta kommer FI även göra en prövning av de specifika bestämmelser som avser datahantering vid användandet av företagsspecifika parametrar. En ansökan om att använda företagsspecifika parametrar kan även omfatta fler än en parameter och FI kommer i dessa fall att göra en prövning av respektive parameter inom samma ärende. En sådan prövning bedöms maximalt kunna omfatta 800 timmar. Övergångsåtgärder för riskfria räntesatser Svensk Försäkring menar att det inte är möjligt att bedöma rimligheten i den föreslagna ansökningsavgiften eftersom hänvisningen till artikel 308 troligen ska vara 308 c och motiven för avgifterna förmodligen avser tillstånd att använda durationsbaserade aktiekursrisker. FI:s kommentar FI håller med om synpunkterna och föreslår ändring enligt följande. Ärendeslag Tillstånd att använda övergångsåtgärder för riskfria räntesatser för relevanta durationer (artikel 308 c/ punkt 9 i förslag till ändrad lydelse av FRL:s ikraftträdande och övergångsbestämmelser) Avgiftsklass (avgift) G-N (15 000-120 000) Det föreslagna intervallet med avgiftsklasser grundar sig på följande. ”Ett försäkringsföretag får tillämpa en tillfällig justering på de riskfria räntesatserna för relevanta durationer i fråga om godkända försäkringsförpliktelser efter ansökan till FI. FI ska granska och bedöma om företaget uppfyller kraven på de godkända försäkringsförpliktelserna samt att företaget inte tillämpar matchningsjustering, volatilitetsjustering eller övergångsregler för FTA. Om försäkringsföretaget erbjuder pensionsförmåner eller bedriver tjänstepensionsverksamhet kan man få en lättnad vid beräkningen av kapitalkravet för aktiekursrisk. Ett väsentligt krav är att denna verksamhet separeras från övrig verksamhet. FI ska granska och bedöma om företaget uppfyller kraven. Beslutet kommer att vara beroende av ett företags storlek och risker. FI bedömer att handläggningstiden kommer att variera och föreslår därför att varje enskilt ärende kan placeras i någon av avgiftsklasserna G-N (15 000-120 000 kronor).” Matchningsjustering Svensk Försäkring utgår från att det endast är ett förbiseende att volatilitetsjustering nämns i samband med ärendeslaget som avser matchningsjustering av riskfria räntesatser för relevanta durationer eftersom det i utkastet till lagrådsremissen ”Genomförande av Solvens IIdirektivet på försäkringsområdet” föreslås att det inte ska krävas tillstånd för att få använda volatilitetsjustering. FI:s kommentar FI håller med om synpunkterna och föreslår ändring enligt följande. 55 FINANSINSPEKTIONEN ”FI ska granska och godkänna användandet av en matchningsjustering (ändring av tillgångars spread) eller en volatilitets-justering (justering för att motverka procyklikalitet) av de riskfria räntesatserna. I arbetet ingår granskning av referensportföljer och data. Beslutet kommer att vara beroende av ett företags storlek och risker. FI bedömer att handläggningstiden kommer att variera och föreslår därför att varje enskilt ärende kan placeras i någon av avgiftsklasserna N-P (120 000-180 000 kronor).” Likvärdighet Svensk Försäkring har svårt att se på vilket sätt företagets storlek kan påverka handläggningen när det gäller tillstånd om likvärdighet och om tillfällig likvärdighet. De menar att det endast torde vara komplexiteten i hemlandet s regler som påverkar handläggningens omfattning. FI:s kommentar FI håller med om att det i huvudsak är komplexiteten i hemlandets regler som påverkar omfattningen av handläggningen och föreslår följande ändring. ”Omfattningen av handläggningen av ärendeslagen kommer att vara beroende av företaget storlek samt komplexiteten i hemlandets regler. FI:s bedömning är att handläggningen i genomsnitt kommer att ta 50 timmar. FI föreslår därför att ärendeslagen placeras i avgiftsklass L (65 000 kr).” Ägarprövningar Svensk Försäkring tillstyrker förslaget att sänka avgifterna för ägarprövningar. Synpunkter från Svenska Bankföreningen Svenska Bankföreningen har inget att invända mot förslaget att sänka den genomsnittliga timkostnaden eller att avgiften för ägarprövnings- och dispensärenden justeras. Den har heller inget att invända mot att nya ärendeslag införs med anledning av de ny EU-reglering. Vad gäller FI:s estimerade kostnader för handläggningen av de nya ärendeslagen avvaktar de den kommande redovisningen av utfallet för respektive ärendeslag. De förutsätter även att FI i den kommande avgiftsrapporten lämnar en fullständig resultatredovisning för de årliga avgifterna för avgiftsgrupp 1-5. FI:s kommentar FI vill påpeka att när det gäller resultatredovisning för de årliga avgifterna avseende avgiftsgrupp 1-5 så motsvarar intäkterna i princip de kostnader som FI budgeterat. Av den anledningen redovisas inte kostnaderna. Det slutliga utfallet kan innebära ett över- eller underskott som i så fall överförs till nästa års debitering. När det gäller de övriga avgiftsgrupperna redovisas ett resultat av den anledningen att det kan finnas behov av att föreslå höjda eller sänkta avgifter för att nå full kostnadstäckning. Synpunkter från Svenska Fondhandlareföreningen Svenska Fondhandlareföreningen (föreningen) instämmer i de synpunkter som lämnats av Svenska Bankföreningen. I övrigt har föreningen synpunkter på de förslag som avser tillstånd enligt blankningsförordningen. Se nedan. 56 FINANSINSPEKTIONEN Allmänna synpunkter på avgiftsuttag för marknadsgaranter Svenska fondhandlareföreningen (föreningen) framhåller att marknadsgaranter fyller en viktig funktion på finansmarknaderna. Denna verksamhet bör inte försvåras genom administrativa krav eller kostnader och det är viktigt att avgifterna hålls på en låg nivå och inte får en avgörande inverkan på institutens beslut att vilja agera som marknadsgarant. En marknadsgarant kan inte styra över vilka aktier som noteras respektive avnoteras på aktiemarknaderna. Dessutom finns det ett stort antal ränteinstrument, där föreningens medlemmar måste vara beredda att kvotera samtliga på kundefterfrågan. FI:s kommentar FI får, enligt 14 § lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning, ta ut avgifter för prövning av anmälningar enligt blankningsförordningen. Avgifterna ska täcka de kostnader FI har för verksamheten. Verksamheten ska på några års sikt ge full kostnadstäckning. Att marknadsgaranter anmäler att ett tidigare beviljat undantag för ett visst instrument inte längre kommer att utnyttjas, exempelvis på grund av att instrumentet har avnoterats, är inte förenat med någon avgift. Synpunkter på föreslagna avgifter med stöd av blankningsförordningen Föreningen anser att det är svårt att analysera de föreslagna avgifterna eftersom det saknas närmare uppgift om vilken tid som nedlagts eller FI planerar att lägga ned på ansökningarna. Föreningen är inte övertygad om det riktiga i uppdelningen i tre nivåer (110, 11-49, 50 och fler) med den stora ökningen av avgiftens storlek på nivå 50 och fler och är tveksam till om det behöver läggas ned så mycket extra tid bara för att det är fler instrument som anges. Det är ju i dessa fall fråga om uppdatering av listor med exakt samma verksamhet, exakt samma avtal med marknadsplats eller emittent och exakt samma marknadsplatser för vars verksamhet det tidigare har konstaterats att den uppfyller villkoren för undantag. Föreningen anser att avgiften för de ärenden som ska handläggas med stöd av artikel 17.5 och artikel 2.1 k i) är för hög i förhållande till de enligt 2.1 k ii) eftersom den viktigaste faktorn är om man har avtal eller inte med marknadsplatsen. Föreningen anser också att det är konstigt med en avgift bara för att ett instrument plockas bort eller för att marknadsplatsen vid halvårsuppdateringar önskar att instituten ska kvotera ett antal nya derivatinstrument för att öka likviditeten i ett visst finansiellt instrument. Föreningen menar att avtalet är detsamma som tidigare, bara med andra instrument som bör kunna kontrolleras relativt snabbt och detsamma gäller de likviditetsgarantavtal som ingås. Vidare anser föreningen att det inte bör tas ut någon avgift för en anmälan enligt 2.1k iii) när en sådan anmälan görs samtidigt som en anmälan 2.1.k i) eller 2.1.k ii), eftersom ett ärende enligt 2.1 k iii) alltid är en följdeffekt av verksamheterna som avses i 2.1 k i) och ii). Det torde därmed inte innebära något väsentligt merarbete för FI. FI:s kommentar Vad gäller uppgift om nedlagd tid per ärende så hänvisar FI i rapporten till en tabell för beräknat tidsintervall per avgiftsklass, bilaga 2. Den avgiftsklass som FI föreslår att ärendet ska placeras i speglar ett tidsintervall som handläggningen bedöms hamna inom. 57 FINANSINSPEKTIONEN Det är FI:s bedömning att fler instrument innebär en ökad tidsåtgång, eftersom FI enligt Esmas riktlinjer (ESMA/2013/74) ska pröva huruvida förutsättningarna för ett undantag är uppfyllda för varje enskilt instrument. En sådan genomgång av anmälningar som omfattar 50 eller fler instrument kommer ofrånkomligen att vara tidskrävande. Detta gäller särskilt i de fall anmälningarna inte är kompletta på grund av att instituten inte har följt Esmas riktlinjer. För exempelvis derivatinstrument med samma underliggande värdepapper, men där löptiden och lösenpriset skiljer sig åt, kan det vara möjligt att behandla dessa derivat som ett och samma instrument vid fastställande av avgiftens storlek. I sådana situationer är det lämpligt att sökanden tar kontakt med FI för att få besked om hur avgiften ska beräknas. Enligt Esmas riktlinjer är omfattningen av prövningen av ett undantag enligt artikel 2.1 k i) mer omfattande än prövningen av undantagen enligt övriga punkter. Men även enligt artikel 2.1 k iii) måste visst arbete göras. Detta gäller även om en sådan anmälan ges in tillsammans med en anmälan enligt någon av de övriga punkterna. Enligt FI:s uppfattning avspeglas detta i de föreslagna avgiftsnivåerna, där till exempel en anmälan av 1–10 instrument enligt artikel 2.1 k iii) motsvarar ca en timmes arbete. Om det skulle visa sig att skillnaden är större än vad FI:s uppskattning har gett vid handen, kan det emellertid finnas anledning att på nytt se över avgiftsnivåerna. 58 FINANSINSPEKTIONEN BILAGA 1 Förslag till ändringar i förordning (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos FI ------------------------------------------------------------------------------------------3 § Avgift tas ut i de fall som framgår av bilagan till denna förordning för prövning av ansökan och anmälan enligt – lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., – atomansvarighetslagen (1968:45), – den upphävda lagen (1972:262) om understödsföreningar, – trafikskadelagen (1975:1410), – sparbankslagen (1987:619), – lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, – lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande, – sjölagen (1994:1009), – den upphävda lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, – lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, – lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, – lagen (1995:1570) om medlemsbanker, – lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet, – lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, – lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, – bokföringslagen (1999:1078), – lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden, – lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag, – lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, 59 FINANSINSPEKTIONEN – lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer, – lagen (2004:46) om värdepappersfonder, – lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, – lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet, – lagen (2005:405) om försäkringsförmedling, – aktiebolagslagen (2005:551), – lagen (2004:575) om europabolag, – lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden, – lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar, – lagen (2006:1372) om införande av lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar, – lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, – lagen (2010:751) om betaltjänster, – försäkringsrörelselagen (2010:2043), – lagen (2011:755) om elektroniska pengar, - Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 av den 14 mars 2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar, – Europaparlamentets och rådets förordning (EU)nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, – lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, – Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 av den 17 april 2013 om europeiska riskkapitalfonder, – Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 av den 17 april 2013 om europeiska fonder för socialt företagande, – Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, - lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter, och - lag (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, . - Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad 60 FINANSINSPEKTIONEN värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler och - Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/61. ------------------------------------------------------ 5 § Avgift tas ut för prövning av ansökan om dispens från Finansinspektionens föreskrifter. För avgiftens storlek gäller 4 §, avgiftsklass E F. När det gäller ansökan som avser en fråga som ska prövas av Finansinspektionen enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap 1 § lag (2004:297)om bankoch finansieringsrörelse samt 8 kap. 42 § lag (2007:528) om värdepappersmarknaden gäller dock för avgiftens storlek 4 §, avgiftsklass G. ------------------------------------------------------- 5 e § Avgift tas ut vid ansökan som avser en fråga som ska prövas av Finansinspektionen enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 7 kap. 13 § och 19 kap. 100 §, i förslag till ändrad lydelse FRL18. För avgiftens storlek gäller 4 § avgiftsklass enligt nedan. 1. Avgift tas ut för godkännande av klassificering av kapitalbasmedel. För avgiftens storlek gäller avgiftsklass K. 2. Avgift tas ut för godkännande av poster i kapitalbasen i mellanliggande försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holdingföretag – tilläggskapital belopp. För avgiftens storlek gäller avgiftsklass M. 3. Avgift tas ut för godkännande av poster i kapitalbasen i mellanliggande försäkringsholdingsföretag och blandade finansiella holdingföretag – tilläggskapital metod. För avgiftens storlek gäller avgiftsklass P. 4. Avgift tas ut för godkännande av poster i kapitalbasen i mellanliggande 18 Eftersom de lagrum som det här hänvisas till inte införs i försäkringsrörelselagen (2010:2043) förrän 1 januari 2016 syftar hänvisningarna nedan endast till att beskriva för remissinstanser och regering vad som avses. Förslaget till ändrad lydelse i försäkringsrörelselagen återfinns i utkastet till lagrådsremiss för genomförandet av Solvens 2-direktivet på försäkringsområdet. Det är alltid regeringen som beslutar om de slutgiltiga formuleringarna. 61 FINANSINSPEKTIONEN försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holdingföretag – klassificering av kapitalbasmedel. För avgiftens storlek gäller avgiftsklass K. 5. Tillstånd om metod för beräkning av gruppsolvens för anknutna kreditinstitut, värdepappersföretag och finansiella institut. För avgiftens storlek gäller avgiftsklass H. 6. Tillstånd om avdrag för ägarintressen i kreditinstitut, värdepappersföretag och finansiella institut. För avgiftens storlek gäller avgiftsklass H. ----------------------------------------------------Bilaga För avgiftens storlek gäller de belopp som anges i 4 §, varvid följande avgiftsklasser tillämpas: Ärendeslag enligt följande bestämmelser i Avgiftsklass -----------------------------------------------------Lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument Auktorisation som central värdepappersförvarare (1 kap. 1 §) Q Godkännande av ändring av bolagsordning eller stadgar (2 kap. 3 § andra stycket) F Tillstånd att driva annan verksamhet (2 kap. 7 § andra stycket) G Tillstånd till organisationsförvärv (2 kap. 8 §) G Medgivande att undanta förvaltare från uppgiftsskyldighet (3 kap. 12 § fjärde stycket) G Tillstånd till ett direkt eller indirekt förvärv av aktier eller andelar i en central värdepappersförvarare (9 kap. 1 §) K J ----------------------------------------------------------------------------Lagen (2004:46) om värdepappersfonder Tillstånd för svenskt aktiebolag att driva fondverksamhet, även i samband med tillstånd för diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument (1 kap. 4 §) och tillstånd enligt 3 kap. 1 § lagen 62 FINANSINSPEKTIONEN (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (gemensam ansökan) Q Tillstånd för svenskt aktiebolag att driva fondverksamhet, även i samband med tillstånd för diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument(1 kap. 4 §), för företag som har tillstånd enligt 3 kap. 1 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder O Tillstånd för fondbolag för diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument (1 kap. 4 §) O Underrättelse från fondbolag om att inrätta filial inom EES (2 kap. 12 §) G Underrättelse från fondbolag om ändrade förhållanden vid filialetablering inom EES (2 kap. 14 §) D Underrättelse från fondbolag om gränsöverskridande verksamhet inom EES (2 kap. 15 §) G Underrättelse från fondbolag om ändrad gränsöverskridande verksamhet inom EES (2 kap. 15 b §) D Underrättelse från fondbolag om marknadsföring av andelar i en värdepappersfond inom EES (2 kap. 15 c §) D Tillstånd för fondbolag att inrätta filial utanför EES (2 kap. 16 § första stycket) G Anmälan av fondbolag om uppdrag åt någon annan att utföra visst arbete eller vissa funktioner (uppdragsavtal) (4 kap. 7 § första stycket) H Godkännande av fondbestämmelser, utom i samband med tillstånd att driva fondverksamhet (4 kap. 9 §) H Godkännande av ändring av fondbestämmelser (4 kap. 9 §) G Tillstånd att registreras som förvaltare (4 kap. 12 § andra stycket) G Beslut om tidigare övertagande av förvaltningen av en matarfond (5 a kap. 34 och 42 §§) D Undantag från kravet på kungörande (5 a kap. 35 och 43 §§) D Tillstånd för fondbolag att ta emot fondandelar för förvaring (7 kap. 1 § första stycket 1) G 63 FINANSINSPEKTIONEN Tillstånd för fondbolag att ta emot medel med redovisningsskyldighet (7 kap. 1 § första stycket 2) G Tillstånd för fondbolag att lämna investeringsråd (7 kap. 1 § första stycket 3) G Tillstånd till fusion av värdepappersfonder (8 kap. 10 §) H Godkännande av att en värdepappersfond får ingå i en gränsöverskridande fusion (8 kap. 21 §) H Tillstånd till delning av en värdepappersfond (8 kap. 25 §) H Tillstånd att avveckla en värdepappersfond (9 kap. 1 § tredje stycket) D Tillstånd för fondbolag att överlåta förvaltningen av en värdepappersfond till ett annat fondbolag (9 kap. 1 § fjärde stycket) E Beslut om tidigare övertagande av förvaltningen av en värdepappersfond (9 kap. 1 § femte stycket) D Tillstånd för förvaringsinstitut att överlåta förvaltningen av en värdepappersfond till ett fondbolag (9 kap. 2 §) E Undantag från kravet på kungörande (9 kap. 4 § tredje stycket) D Godkännande av ersättning till förvaringsinstitut (9 kap. 6 §) E Tillstånd till ett direkt eller indirekt förvärv av aktier i ett fondbolag (11 kap. 1 §) K J ------------------------------------------------------------------------------------------Lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse Undantag från vissa bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse (1 kap. 8 §) G Tillstånd att använda ordet bank i firma (1 kap. 9 §) D Godkännande av bolagsordning, stadgar eller reglemente samt tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse (3 kap. 2 §) Q Godkännande av ändring i bolagsordning, stadgar eller reglemente (3 kap. 4 §) F 64 FINANSINSPEKTIONEN Tillstånd för kreditinstitut hemmahörande utanför EES att driva bank- eller finansieringsrörelse från filial i Sverige (4 kap. 4 §) Q Anmälan av kreditinstitut hemmahörande utanför EES om representationskontor i Sverige (4 kap. 6 §) E Underrättelse om filialetablering inom EES (5 kap. 1 §) G Underrättelse om ändrade förhållanden vid filialetablering inom EES (5 kap. 3 §) D Underrättelse om gränsöverskridande verksamhet inom EES (5 kap. 4 §) G Tillstånd för filialetablering utanför EES (5 kap. 5 §) G Anmälan om uppdragsavtal (6 kap. 7 § första stycket) D Tillstånd att skjuta upp avyttring av egendom i vissa fall (7 kap. 6 §) F Tillstånd till förvärv av egendom i vissa fall (7 kap. 12 §) G Prövning av om en delegat eller anställd har ledande ställning (8 kap. 5 §) D Undantag från krav att vissa befattningshavare ska vara bosatta inom EES (10 kap. 1 §) D Tillstånd för styrelseledamot eller verkställande direktör i ett bankaktiebolag som är betydande att ha ytterligare ett uppdrag som styrelseledamot (10 kap. 8 b §) G Medgivande till minskning av aktiekapitalet utan tillstånd från allmän domstol (10 kap. 13 §) G Tillstånd att verkställa fusionsplan (10 kap. 20 och 25 §§) G Tillstånd för bankaktiebolag att använda ordet sparbank i sin firma (10 kap. 36 §) D Tillstånd till flyttning av ett europabolags säte till en annan stat (10 kap. 40 § och 11 kap. 1 §) J Tillstånd för styrelseledamot eller verkställande direktör i en kreditmarknadsförening som är betydande att ha ytterligare ett uppdrag som styrelseledamot (12 kap. 6 b §) G 65 FINANSINSPEKTIONEN Tillstånd för förening att verkställa avtal om fusion (12 kap. 14 §) G Tillstånd till ett direkt eller indirekt förvärv av aktier eller andelar i ett kreditinstitut (14 kap. 1 §) K J ------------------------------------------------Lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden Tillstånd att driva värdepappersrörelse (2 kap. 1 §) Q Tillstånd till ytterligare en eller flera investeringstjänster eller investeringsverksamheter – utvidgat tillstånd (2 kap. 1 § 1–8) M Tillstånd för värdepappersbolag att tillhandahålla en eller flera sidotjänster (2 kap. 2 § första stycket 1–7) J Tillstånd för värdepappersbolag att ta emot kunders medel på konto (2 kap. 2 § första stycket 8) M Tillstånd för värdepappersbolag att driva en sidoverksamhet (2 kap. 3 § första stycket) J Tillstånd för värdepappersbolag att som sidoverksamhet driva valutahandel (2 kap. 3 § andra stycket) J Godkännande av ändring av bolagsordning för värdepappersbolag (3 kap. 4 § första stycket) F Undantag från förbud mot att den som är verkställande direktör i ett värdepappersbolag är ordförande i styrelsen (3 kap. 5 §) G Tillstånd för utländskt företag som hör hemma utanför EES att driva värdepappersrörelse från filial i Sverige (4 kap. 4 §) Q 66 Tillstånd för utländsk filial att tillhandahålla sidotjänster eller driva sidoverksamhet (4 kap. 6 § första stycket) J Underrättelse från värdepappersbolag om filialetablering (5 kap. 1 §) G Underrättelse från värdepappersbolag om ändrade förhållanden vid filialetablering (5 kap. 3 § första stycket) D FINANSINSPEKTIONEN Underrättelse från värdepappersbolag om gränsöverskridande verksamhet (5 kap. 4 § första stycket) G Underrättelse från värdepappersbolag om ändrad gränsöverskridande verksamhet (5 kap. 5 §) D Tillstånd för värdepappersbolag att inrätta filial i ett land utanför EES (5 kap. 8 §) G Tillstånd för värdepappersbolag att inneha vissa finansiella instrument under längre tid än tre år (7 kap. 5 §) G Tillstånd för värdepappersbolag till fortsatt innehav av egendom för att skydda en fordran (7 kap. 11 §) G Tillstånd för värdepappersbolag till förvärv av egendom i vissa fall (7 kap. 13 § första stycket) G Tillstånd för styrelseledamot eller verkställande direktör i ett värdepappersbolag som är betydande att ha ytterligare ett uppdrag som styrelseledamot (8 kap. 8 c §) G Anmälan av svenskt värdepappersinstitut om vissa uppdragsavtal (8 kap. 14 § andra stycket) D Godkännande av ett ordermatchnings- eller rapportsystem för transaktionsrapportering (10 kap. 4 § 3 och artikel 12 i kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006 av den 10 augusti 2006 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller dokumenteringsskyldigheter för värdepappersföretag, transaktionsrapportering, överblickbarhet på marknaden, upptagande av finansiella instrument till handel samt definitioner för tillämpning av det direktivet) J Tillstånd att som börs driva en reglerad marknad (12 kap. 1 § första stycket) Q Tillstånd för börs att driva ytterligare en reglerad marknad (12 kap. 1 § första stycket) L Godkännande av ändring av bolagsordning eller stadgar för börs (12 kap. 5 § första stycket) F Tillstånd för utländskt företag att driva en reglerad marknad från filial i Sverige (12 kap. 9 §) Q 67 FINANSINSPEKTIONEN Tillstånd för utländsk filial att driva ytterligare en reglerad marknad (12 kap. 9 §) L Underrättelse från börs om gränsöverskridande verksamhet (12 kap. 10 §) G Tillstånd för börs att driva en handelsplattform (13 kap. 12 § andra stycket) M Tillstånd för börs att driva ytterligare en handelsplattform (13 kap. 12 § andra stycket) L Tillstånd för börs att driva en sidoverksamhet (13 kap. 12 § tredje stycket) J Tillstånd för börs till förvärv av egendom i vissa fall (13 kap. 13 § första stycket) G Undantag för börs från kravet på disciplinnämnd (13 kap. 14 § tredje stycket) G Tillstånd att driva clearingverksamhet (19 kap. 1 §) Q Godkännande av ändring av bolagsordning eller stadgar för clearingorganisation (19 kap. 6 §) F Tillstånd för utländskt företag att driva clearingverksamhet från filial i Sverige (19 kap. 12 §) Q Godkännande av clearingorganisations beslut att efterge kravet på säkerhet (20 kap. 4 §) D Tillstånd för clearingorganisation till förvärv av egendom i vissa fall (20 kap. 6 § första stycket) G Tillstånd för clearingorganisation att driva en sidoverksamhet (20 kap. 7 § andra och tredje styckena) J Undantag från handelsstopp (22 kap. 5 § andra stycket) D Tillstånd till ett direkt eller indirekt förvärv av aktier eller andelar i ett värdepappersbolag, en börs eller en svensk clearingorganisation (24 kap. 1 §) K J Lagen (2010:751) om betaltjänster Ansökan från juridisk person om undantag från tillståndsplikt (2 kap. 3 §) 68 L FINANSINSPEKTIONEN Ansökan från fysisk person om undantag från tillståndsplikt (2 kap. 3 §) K Underrättelse från registrerad betaltjänstleverantör om förändringar i förutsättningarna för beviljat undantag avseende den som har ett kvalificerat innehav i företaget (2 kap. 4 §) H Tillstånd att tillhandahålla betaltjänster (2 kap. 6 §) O Ansökan från betalningsinstitut om tillstånd att tillhandahålla ytterligare betaltjänster (2 kap. 6 §) H Tillstånd till ett direkt eller indirekt förvärv av aktier eller andelar i ett betalningsinstitut (2 kap. 8 §) K J Tillstånd till uppskattning av den andel av betaltjänstanvändares medel som ska skyddas (3 kap. 7 § tredje stycket) F Juridisk persons anmälan av 1-10 ombud i Sverige (3 kap. 17 §) G Juridisk persons anmälan av 11-49 ombud i Sverige (3 kap. 17 §) H Juridisk persons anmälan av 50 eller fler ombud i Sverige (3 kap. 17 §) I Fysisk persons anmälan av 1-10 ombud i Sverige (3 kap. 17 §) F Fysisk persons anmälan av 11-49 ombud i Sverige (3 kap. 17 §) G Fysisk persons anmälan av 50 eller fler ombud i Sverige (3 kap. 17 §) H Betalningsinstituts underrättelse om 1-10 ombud i annat land inom EES (3 kap. 18 §) G Betalningsinstituts underrättelse om 11-49 ombud i annat land inom EES (3 kap. 18 §) H Betalningsinstituts underrättelse om 50 eller fler ombud i annat land inom EES (3 kap. 18 §) I Underrättelse om filialetablering inom EES (3 kap. 19 §) G Underrättelse om gränsöverskridande verksamhet inom EES (3 kap. 21 §) G 69 FINANSINSPEKTIONEN Ansökan om tillstånd att inrätta filial i land utanför EES (3 kap. 23 §) G Underrättelse om ändrade förhållanden avseende anmälan eller underrättelse beträffande ombud, filial eller gränsöverskridande verksamhet (3 kap. 25 §) D Anmälan om uppdragsavtal (3 kap. 28 §) D Försäkringsrörelselagen (2010:2043) Undantag från försäkringsrörelselagen gällande direkt skadeförsäkringsrörelse (1 kap. 19 §) G Undantag från försäkringsrörelselagen gällande direkt livförsäkringsrörelse (1 kap. 20 §) G Undantag från försäkringsrörelselagen gällande verksamhet i utlandet (1 kap. 21 §) G Förhandsbesked om krav på tillstånd (2 kap. 3 §) G Förlängning av tillstånd (2 kap. 6 §) H Omprövning av verksamhetstillstånd för understödsföreningar (2 kap. 8 och 15 §§) K Godkännande av bolagsordning och stadgar samt beviljande av tillstånd (2 kap. 8, 15 och 17 §§) Q Godkännande av ändring av bolagsordning eller stadgar som innebär utvidgning av tillstånd (2 kap. 9 §) L Godkännande av annan ändring av bolagsordning eller stadgar (2 kap. 9 §) H Godkännande av ändring av bolagsordning i samband med ombildning från icke-vinstutdelande till vinstutdelande livförsäkringsbolag (2 kap. 9 § och 11 kap. 20 §) R Underrättelse om sekundäretablering (3 kap. 1 §) G Underrättelse om ändrade förhållanden vid sekundäretablering (3 kap. 6 §) D Underrättelse om uppdrag att från en sekundäretablering meddela tjänstepensionsförsäkring (3 kap. 8 §) G Underrättelse om gränsöverskridande verksamhet (3 kap. 15 §) G 70 FINANSINSPEKTIONEN Underrättelse om ändrade förhållanden vid gränsöverskridande verksamhet (3 kap. 21 §) D Underrättelse om uppdrag att genom gränsöverskridande verksamhet meddela tjänstepensionsförsäkring (3 kap. 22 § andra stycket) G Undantag från upplåningsbegränsning (4 kap. 5 §) H Prövning av om anställd har ledande ställning inom ett försäkringsföretag (4 kap. 9 § första stycket 2) C Tillstånd att meddela försäkringar med solidarisk ansvarighet (4 kap. 11 §) G Undantag från krav på beräkning av försäkringstekniska avsättningar i verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring (5 kap. 8 §) G Undantag från krav som gäller aktuarie (5 kap. 17 § andra stycket) G Tillåtelse att använda andra tillgångar för skuldtäckning än sådana som anges i 6 kap. 3 § I Undantag från begränsningsreglerna i 6 kap. 12 § I Undantag från begränsningsreglerna i 6 kap. 14 § I Undantag från begränsningsreglerna i 6 kap. 21 § 1 och 2 G Tillstånd att räkna in vissa poster i kapitalbasen (7 kap. 3 §) G Tillstånd att använda statistiska metoder (7 kap. 7 §) G Beslut om att belopp som kan återfås från specialföretag enligt avtal om riskövertagande får användas för att minska solvensmarginalen (7 kap. 16 §) G Prövning av nedsättning av garantibeloppet (7 kap. 20 §) H Undantag från gruppbaserad redovisning (9 kap. 7 och 8 §§) H Undantag från vissa krav som gäller för ett blandat finansiellt holdingföretag (9 kap. 8 a §) I Tillstånd att verkställa överlåtelseavtal (10 kap. 5 och 17 §§) L 71 FINANSINSPEKTIONEN Undantag från krav på att vissa befattningshavare ska vara bosatta inom EES (11 kap. 1 § andra stycket 1) E Minskning av aktiekapitalet utan tillstånd från allmän domstol (11 kap. 23 §) G Tillstånd att verkställa fusionsplan (11 kap. 33 och 37 §§, 12 kap. 82 och 86 §§ samt 13 kap. 33 §) L Undantag från begränsning för uttaxering (12 kap. 2 §) G Tillstånd till återbetalning av garantikapital (12 kap. 66 §) G Beslut om högre förlagsinsatser (13 kap. 9 §) G Förhandsgranskning av interna modeller (14 kap. 17 §) N–AC Tillstånd till ett direkt eller indirekt förvärv av aktier i ett försäkringsaktiebolag (15 kap. 1 §) K J Beslut om förlängning av tid inom vilken förvärv ska genomföras (15 kap. 10 §) C Lagen (2011:755) om elektroniska pengar Tillstånd att ge ut elektroniska pengar (2 kap. 1 §) O Undantag från tillståndsplikt (2 kap. 3 §) L Underrättelse från registrerad utgivare om förändringar i förutsättningarna för beviljat undantag avseende den som har ett kvalificerat innehav i företaget (2 kap. 4 §) H Tillstånd till ett direkt eller indirekt förvärv av aktier eller andelar i ett institut för elektroniska pengar (3 kap. 4 §) K J 72 Tillstånd till uppskattning av den andel av betaltjänstanvändares medel som ska skyddas (3 kap. 7 §) F Anmälan av 1-10 betaltjänstombud i Sverige (3 kap. 18 §) G Anmälan av 11-49 betaltjänstombud i Sverige (3 kap. 18 §) H Anmälan av 50 eller fler betaltjänstombud i Sverige (3 kap. 18 §) I FINANSINSPEKTIONEN Underrättelse om 1-10 ombud i annat land inom EES (3 kap. 19 §) G Underrättelse om 11-49 ombud i annat land inom EES (3 kap. 19 §) H Underrättelse om 50 eller fler ombud i annat land inom EES (3 kap. 19 §) I Underrättelse om filialetablering inom EES (3 kap. 20 §) G Underrättelse om gränsöverskridande verksamhet inom EES (3 kap. 22 §) G Tillstånd att inrätta filial i land utanför EES (3 kap. 24 §) G Underrättelse om ändrade förhållanden avseende anmälan eller underrättelse beträffande ombud, filial eller gränsöverskridande verksamhet (3 kap. 25 §) D Tillstånd för ett företag utanför EES att inrätta filial i Sverige (3 kap. 28 §) O Anmälan om uppdragsavtal (3 kap. 29 §) D Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 av den 14 mars 2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar Anmälan om undantag avseende marknadsgarant som inte redan har undantag (artikel 17.5) L Anmälan om undantag för marknadsgarant (artikel 17.5 och artikel 2.1 k i), avseende 1-10 finansiella instrument D Anmälan om undantag för marknadsgarant (artikel 17.5 och artikel 2.1 k i), avseende 11-49 finansiella instrument G Anmälan om undantag för marknadsgarant (artikel 17.5 och artikel 2.1 k i), avseende 50 finansiella instrument eller fler J Anmälan om undantag för marknadsgarant (artikel 17.5 och artikel 2.1 k ii), avseende 1-10 finansiella instrument C Anmälan om undantag för marknadsgarant (artikel 17.5 och artikel 2.1 k ii), avseende 11-49 finansiella instrument F 73 FINANSINSPEKTIONEN Anmälan om undantag för marknadsgarant (artikel 17.5 och artikel 2.1 k ii), avseende 50 finansiella instrument eller fler H Anmälan om undantag för marknadsgarant (artikel 17.5 och artikel 2.1 k iii), avseende 1-10 finansiella instrument B Anmälan om undantag för marknadsgarant (artikel 17.5 och artikel 2.1 k iii), avseende 11-49 finansiella instrument D Anmälan om undantag för marknadsgarant (artikel 17.5 och artikel 2.1 k iii), avseende 50 finansiella instrument eller fler F Anmälan om undantag avseende primärmarknadsoperationer för den som inte redan har undantag (artikel 17.6) J Underrättelse om ändrade förhållanden avseende undantag för marknadsgarant (artikel 17.9) E Underrättelse om ändrade förhållanden avseende undantag för primärmarknadsoperationer (artikel 17.10) E Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister Underrättelse om undantag från clearingskyldighet (artikel 4.2 a) J Underrättelse om undantag från clearingskyldighet (artikel 4.2 b) J Ansökan om undantag från riskbegränsningstekniker (artikel 11.6, 11.8 och 11.10) J Underrättelse om undantag från riskbegränsningstekniker (artikel 11.7 och 11.9) J Ansökan om auktorisation som central motpart (artikel 14) R–AC Ansökan om utvidgning av auktorisation som central motpart (artikel 15) M–AC Anmälan om förändring av ledning i en central motpart (artikel 31.1) G Underrättelse om ett direkt eller indirekt förvärv av andel av röstetalet eller kapitalet i en central motpart (artikel 31.2) K J 74 FINANSINSPEKTIONEN Ansökan om godkännande av utkontraktering (artikel 35) N Ansökan om godkännande av modeller och parametrar (artikel 41) M–Z Underrättelse om betydande förändring av modeller eller parametrar (artikel 49) J–N Ansökan om godkännande av samverkansöverenskommelser (artikel 54) N Lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder Anmälan om registrering av AIF-förvaltare (2 kap. 3 §) H Tillstånd att förvalta en alternativ investeringsfond (3 kap. 1 §), även i samband med tillstånd för diskretionär förvaltning av investeringsportföljer och sidotjänster (3 kap. 2 §) samt tillstånd enligt 1 kap. 4 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder (gemensam ansökan) Q Utvidgning av tillstånd enligt 3 kap. 1 § till att omfatta ytterligare en eller flera investeringsstrategier (3 kap.1 §) H Tillstånd att förvalta en alternativ investeringsfond (3 kap. 1 §), även i samband med tillstånd för diskretionär förvaltning av investeringsportföljer och sidotjänster (3 kap. 2 §), för företag som har tillstånd för fondverksamhet enligt lagen om värdepappersfonder O Tillstånd för AIF-förvaltare för diskretionär förvaltning av investeringsportföljer (3 kap. 2 § första stycket), utom i samband med tillstånd enligt 3 kap. 1 § O Tillstånd för AIF-förvaltare att förvara och administrera andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar (3 kap. 2 § andra stycket 1) G Tillstånd för AIF-förvaltare att ta emot medel med redovisningsskyldighet (3 kap. 2 § andra stycket 2) G Tillstånd för AIF-förvaltare att ta emot och vidarebefordra order i fråga om finansiella instrument (3 kap. 2 § andra stycket 3) H Tillstånd för AIF-förvaltare att lämna investeringsråd (3 kap. 2 § andra stycket 4) G 75 FINANSINSPEKTIONEN Anmälan av AIF-förvaltare om väsentlig ändring av sin verksamhet eller organisation, gällande ändring av ägarkretsen (3 kap. 10 §) J Anmälan av AIF-förvaltare om väsentlig ändring av sin verksamhet eller organisation, gällande övriga ändringar (3 kap. 10 §) G 76 Tillstånd för svensk AIF-förvaltare att marknadsföra en utländsk EES-baserad motsvarighet till specialfond till icke-professionella investerare i Sverige (4 kap. 2 §) H Tillstånd för svensk AIF-förvaltare att marknadsföra en icke EES-baserad motsvarighet till specialfond till icke-professionella investerare i Sverige (4 kap. 3 §) H Tillstånd för svensk AIF-förvaltare att marknadsföra en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige i andra fall än som avses i 4 kap. 1–3 §§ (4 kap. 4 §) G Tillstånd för svensk AIF-förvaltare att marknadsföra en EES-baserad alternativ investeringsfond till vissa icke-professionella investerare i Sverige (4 kap. 5 § första stycket) G Tillstånd för svensk AIF-förvaltare att marknadsföra en icke EES-baserad alternativ investeringsfond till vissa icke-professionella investerare i Sverige (4 kap. 5 § tredje stycket) G Underrättelse från svensk AIF-förvaltare om marknadsföring av en EES-baserad alternativ investeringsfond till professionella investerare i Sverige, inbegripet en delfond till fonden (4 kap. 6 §) E Underrättelse från svensk AIF-förvaltare om marknadsföring av ytterligare delfond, även i samband med underrättelse om marknadsföring av en alternativ investeringsfond till professionella investerare i Sverige (4 kap. 6 §) D Tillstånd för svensk AIF-förvaltare att marknadsföra en icke EES-baserad alternativ investeringsfond eller en matarfond, vars mottagarfond eller dess förvaltare inte är EES-baserad, till professionella investerare i Sverige(4 kap. 8 §) G FINANSINSPEKTIONEN Anmälan av svensk AIF-förvaltare om väsentlig ändring i en underrättelse eller en ansökan om tillstånd till marknadsföring (4 kap. 11 §) D Tillstånd för utländsk EES-baserad AIF-förvaltare att förvalta en specialfond (5 kap. 2 §) H Tillstånd för utländsk EES-baserad AIF-förvaltare att marknadsföra en icke EES-baserad alternativ investeringsfondeller en matarfond, vars mottagarfond eller dess förvaltare inte är EES-baserad, till professionella investerare i Sverige (5 kap. 5 §) G Tillstånd för utländsk EES-baserad AIF-förvaltare att marknadsföra en alternativ investeringsfond som inte är en specialfond till icke-professionella investerare i Sverige (5 kap. 6 §) H Tillstånd för utländsk EES-baserad AIF-förvaltare att marknadsföra en EES-baserad alternativ investeringsfond som inte är en specialfond i Sverige (5 kap. 7 § första stycket) G Tillstånd för utländsk EES-baserad AIF-förvaltare att marknadsföra en icke EES-baserad alternativ investeringsfond i Sverige (5 kap. 7 § andra stycket) G Anmälan av utländsk AIF-förvaltare om väsentlig ändring i en ansökan om tillstånd (5 kap. 9 och 13 §§) D Tillstånd för icke EES-baserad AIF-förvaltare att marknadsföra en alternativ investeringsfond till professionella investerare i Sverige, inbegripet en delfond till fonden (5 kap. 10 §) G Tillstånd för icke EES-baserad AIF-förvaltare att marknadsföra ytterligare delfond, även i samband med tillstånd att marknadsföra en alternativ investeringsfond till professionella investerare i Sverige (5 kap. 10 §) E Tillstånd för icke EES-baserad AIF-förvaltare att marknadsföra en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige, inbegripet en delfond till fonden (5 kap. 11 §) M Tillstånd för icke EES-baserad AIF-förvaltare att marknadsföra ytterligare delfond, i samband med ansökan om tillstånd att marknadsföra en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige (5 kap. 11 §) G 77 FINANSINSPEKTIONEN Tillstånd för icke EES-baserad AIF-förvaltare att marknadsföra en delfond till en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige, för förvaltare som har tillstånd enligt 5 kap. 11 § att marknadsföra en delfond till fonden (5 kap. 11 §) J Tillstånd för icke EES-baserad AIF-förvaltare att marknadsföra ytterligare delfond till en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige, för förvaltare som har tillstånd enligt 5 kap. 11 § att marknadsföra delfonder till fonden (5 kap. 11 §) G Tillstånd för icke EES-baserad AIF-förvaltare att marknadsföra en alternativ investeringsfond i Sverige(5 kap. 12 §) G Underrättelse från svensk AIF-förvaltare om förvaltning av en alternativ investeringsfond som är etablerad i ett annat land inom EES (6 kap. 1 §) G Underrättelse från svensk AIF-förvaltare om tillhandahållande av sådana tjänster som avses i 3 kap. 2 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, i ett annat land inom EES (6 kap. 1 §) E Underrättelse från svensk AIF-förvaltare om förvaltning av en alternativ investeringsfond som är etablerad i ett annat land inom EES, även i samband med etablering av tjänster enligt 3 kap. 2 §, gemensam ansökan (6 kap. 1 §) G Underrättelse från svensk AIF-förvaltare om marknadsföring av en alternativ investeringsfond i ett annat land inom EES, inbegripet en delfond till fonden (6 kap. 3 §) E Underrättelse från svensk AIF-förvaltare om marknadsföring av ytterligare delfond, även i samband med underrättelse om marknadsföring av en alternativ investeringsfond till professionella investerare i ett annat land inom EES (6 kap. 3 §) D Anmälan av svensk AIF-förvaltare om väsentlig ändring i en underrättelse (6 kap. 6 §) D Tillstånd för svensk AIF-förvaltare att förvalta en alternativ investeringsfond som är etablerad i ett land utanför EES (6 kap. 7 § första stycket) G Underrättelse från AIF-förvaltare om uppdrag åt någon annan att utföra uppgifter eller funktioner (uppdragsavtal), inklusive godkännande av 78 FINANSINSPEKTIONEN uppdragsavtal i vissa fall (8 kap. 14 och 16 §§) H Underrättelse om vidaredelegering av uppgifter eller funktioner (8 kap. 18 §) E Godkännande av fondbestämmelser för specialfond, utom i samband med tillstånd enligt 3 kap. 1 § (12 kap. 3 och 13 §§) H Godkännande av ändring av fondbestämmelser för specialfond (12 kap. 3 och 13 §§) G Tillstånd till fusion av specialfonder (12 kap. 16 §) H Tillstånd till delning av specialfond (12 kap. 17 §) H Tillstånd att avveckla en specialfond (12 kap. 18 § jämförd med 9 kap. 1 § tredje stycket lagen om värdepappersfonder) D Tillstånd för AIF-förvaltare att överlåta förvaltningen av en specialfond till en annan AIFförvaltare (12 kap. 18 § jämförd med 9 kap. 1 § fjärde stycket lagen om värdepappersfonder) E Beslut om tidigare övertagande av förvaltningen av en specialfond (12 kap. 18 § jämförd med 9 kap. 1 § femte stycket lagen om värdepappersfonder) D Tillstånd för förvaringsinstitut att överlåta förvaltningen av en specialfond (12 kap. 18 § jämförd med 9 kap. 2 § lagen om värdepappersfonder) E Undantag från kravet på kungörande (12 kap. 18 § jämförd med 9 kap. 4 § tredje stycket lagen om värdepappersfonder) D Godkännande av ersättning till förvaringsinstitutet (12 kap. 18 § jämförd med 9 kap. 6 § lagen om värdepappersfonder) E ------------------------------------------------------Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU)nr 648/2012 Bedömning av gränsöverskridande likviditetsundergrupper vid ansökan om undantag från likviditetskrav (artikel 8.3) S Tillstånd att räkna in dotterbolag vid beräkning av kapitalbaskrav m.m. (artikel 9) G 79 FINANSINSPEKTIONEN Tillstånd för olika metoder för konsolidering (artikel 18) G Tillstånd att undanta vissa företag vid beräkning av de gruppbaserade kraven m.m. (artikel 19.2) G Tillstånd att räkna in delårs- eller årsöverskott i kärnprimärkapital innan stämmobeslut föreligger (artikel 26.2) G Tillstånd att klassificera kapitalinstrument som kärnprimärkapitalinstrument (artikel 26.3) G Tillstånd att räkna in kapitalinstrument i kärnprimärkapital vid krissituationer (artikel 31) K Tillstånd för avdrag av förmånsbestämda pensionsplaner (artikel 41) G Tillstånd att inte dra av innehav av kapitalbasinstrument i en enhet i den finansiella sektorn (artikel 49.1) G Tillstånd för utdelning på kapitalbasinstrument (artikel 73) G Tillstånd att använda en konservativ skattning när det gäller indexinnehav av kapitalinstrument (artikel 76) G Tillstånd för återköp av kärnprimärkapitalinstrument (artikel 77 a) G Tillstånd för återköp av primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument (artikel 77 b) G 80 Tillstånd för ändring av beräkningsunderlag för fasta omkostnader (artikel 97) G Tillstånd för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp (artikel 113) G Tillstånd att använda en grundläggande internmetod för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp (artikel 143) S–Z Tillstånd att använda en avancerad internmetod för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp när institutet redan har tillstånd att använda en grundläggande internmetod (artikel 143) R–Z Tillstånd att använda en avancerad internmetod för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp när institutet inte redan har tillstånd att använda en grundläggande internmetod (artikel 143) T–Z FINANSINSPEKTIONEN Tillstånd att utföra metodändring i del av den internmetod för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp som tidigare godkänts av Finansinspektionen (artikel 143) J–S Tillstånd för tillämpning av en grundläggande eller avancerad internmetod på exponeringar som tidigare undantagits för stegvis införande (artikel 143) J-T Ansökan om godkännande av utrullningsplan (artikel 148) G Tillstånd för tillämpning av en grundläggande eller avancerad internmetod på exponeringar som tidigare undantagits för stegvis införande (artikel 148) J–T Tillstånd att byta från en internmetod för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp till schablonmetoden (artikel 149) G Tillstånd att byta från en avancerad internmetod för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp till en grundläggande internmetod (artikel 149) G Medgivande till undantag från användning av en internmetod vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp för en eller flera exponeringsklasser (artikel 150) G Undantag från att beräkna och erkänna riskvägda exponeringsbelopp för utspädningsrisken för en typ av exponering som förorsakas av förvärvade företagseller hushållsfordringar (artikel 157.5) G Tillstånd att använda metoden med interna modeller för ramavtal om nettning (artikel 221) G Tillstånd för att anse att en betydande kreditrisk ska anses överförd till tredje part (artiklarna 243 och 244) G Anmälan om överföring av betydande kreditrisk (artikel 248) G Tillstånd att tillämpa annan behandling för att fastställa konverteringsfaktor gällande förtida amorteringar som avser värdepapperiseringar av obekräftade hushållsexponeringar (artikel 256) G Tillstånd för institut som inte är originator att använda den formelbaserade metoden vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp vid värdepapperiseringar (artikel 259) G Tillstånd att använda förenklad formelbaserad metod (artikel 262) G 81 FINANSINSPEKTIONEN Tillstånd att använda annan metod vid beräkning av exponeringsbelopp gällande likviditetsfaciliteter (artikel 263) G Tillstånd att använda en metod med interna modeller för att beräkna exponeringars värde (artikel 283) J–T Tillstånd att utföra metodändring i den metod med interna modeller som tidigare godkänts av Finansinspektionen (artikel 283) J–R Tillstånd att använda nettningsavtal (artikel 296) G Tillstånd att använda ursprunglig eller återstående löptid i fråga om räntekontrakt (artikel 298 CRR) G Anmälan för att få beräkna kapitalbaskravet för operativa risker enligt schablonmetoden (artikel 312) G–N Tillstånd att använda en alternativ schablonmetod vid beräkning av kapitalbaskravet för operativa risker (artikel 312) G–N Tillstånd att använda en internmätningsmetod för att beräkna kapitalbaskravet för operativa risker (artikel 312) S–V Tillstånd att utföra en väsentlig utvidgning eller metodändring i del av den internmätningsmetod för att beräkna kapitalbaskravet för operativa risker som tidigare godkänts av Finansinspektionen (artikel 312) J–S Anmälan om metodändring i del av den internmätningsmetod för att beräkna kapitalbaskravet för operativa risker som tidigare godkänts av Finansinspektionen (artikel 312) G–N Tillstånd att byta från schablonmetoden till basmetoden (artikel 313) G–N Tillstånd att byta från internmätningsmetoden till basmetoden eller schablonmetoden (artikel 313) G–N Tillstånd att använda en kombination av olika metoder vid beräkning av kapitalbaskrav för operativa risker(artikel 314) J–S Tillstånd att ändra beräkningen av det treåriga genomsnittet vid beräkningen av den relevanta indikatorn vid användning av basmetoden (artikel 315) Tillstånd att ändra beräkningen av det treåriga genomsnittet vid beräkningen av den relevanta 82 G–N FINANSINSPEKTIONEN indikatorn vid användning av schablonmetoden (artikel 317) G–N Tillstånd att använda eget delta för optioner och warranter (artikel 329) J–S Tillstånd att använda känslighetsmodeller vid beräkning av positioner som avser derivatinstrument (artikel 331) J–S Anmälan om dokumenterad metod för att bedöma om tillgångar uppfyller kapitalbaskrav för skuldinstrument som inte är värdepapperiseringar artikel 336) G–N Tillstånd för andra institut än institut som är originatorer att använda formelbaserad metod vid beräkning av kapitalbaskrav för värdepapperiseringsinstrument (artikel 337) G Tillstånd att använda ett eget delta vid beräkning av totala nettopositioner i valuta (artikel 352) G–N Tillstånd att undanta positioner som ett institut avsiktligt har skaffat för att säkra sig mot kursförändringars negativa påverkan på dess kvoter enligt artikel 92.1 från beräkning av öppna nettopositioner i valuta (artikel 352.2) G–N Tillstånd att tillämpa kapitalbaskrav 0 procent för nära sammanhängande valutor (artikel 354) Tillstånd att använda ett eget delta vid beräkning av särskilda instrument (artikel 358) Anmälan om användning av utökad löptidsmetod (artikel 361) G J–S G Tillstånd att använda intern modell för att beräkna kapitalbaskrav för en eller flera riskkategorier (artikel 363) S–V Tillstånd för ändringar i användningen av interna modeller som institut har tillstånd att använda, utvidgning av användningen av interna modeller särskilt för ytterligare riskkategorier samt den första beräkningen av stressjusterade Value-at-Risk-värden (artikel 363) J–S Medgivande om begränsad addend rörande föreskrivna utfallstest och multiplikationsfaktorer (artikel 366) G Tillstånd gällande omfattningen för den interna IRC modellen (artikel 373) J–S Tillstånd att använda intern modell för korrelationshandel (artikel 377) J–S 83 FINANSINSPEKTIONEN Tillstånd för användning av avancerad CVA för ett begränsat antal mindre portföljer (artikel 383) G–N Anstånd med nedbringande av otillåtna stora exponeringar (artikel 396) G Tillstånd att undanta exponeringar (artikel 400.2 g) G Tillstånd att undanta exponeringar (artikel 400.2 h) G Tillstånd att tillämpa effekterna av finansiella säkerheter vid beräkning av exponeringsvärden enligt artikel 395.1 (artikel 401.2 h) G Tillstånd att använda en lägre utflödesprocentandel (artikel 422.8) N Undantag från krav att institut och insättare är etablerade i samma medlemsstat vid ansökan om tillstånd enligt artikel 422.8 (artikel 422.9) S Tillstånd att använda en högre inflödesprocentandel (artikel 425.4) N Undantag från krav att institut och insättare är etablerade i samma medlemsstat vid ansökan om tillstånd enligt artikel 425.4 (artikel 425.5) S Tillstånd att beräkna bruttosoliditetsgrad vid kvartalets utgång (artikel 499.3) G Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler Ansökan om auktorisation som värdepapperscentral (artikel 17) R-Ä Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/61 Bedömning av gränsöverskridande likviditetsundergrupper vid ansökan om undantag från likviditetskrav (artikel 2.2) S Tillstånd att använda en lägre utflödesprocentandel (artikel 29.1) N Undantag från krav att institut och insättare 84 FINANSINSPEKTIONEN är etablerade i samma medlemsstat vid ansökan om tillstånd enligt artikel 29.1 (artikel 29.2) S Tillstånd att använda en högre inflödesProcentandel (artikel 34.1) N Undantag från krav att institut och insättare är etablerade i samma medlemsstat vid ansökan om tillstånd enligt artikel 34.1 DA (artikel 34.2) S Befrielse från begränsningen av andelen inflöden som får reducera utflöden med 75 procent av utflödena (artikel 33.2, 33.3 & 33.4) N Nya lydelsen av försäkringsrörelselagen (2010:2043)19 Tillstånd att använda matchningsjustering av riskfria räntesatser för relevanta durationer (artikel 77 d/ i förslag till ändrad lydelse av 5 kap. 7 § FRL) N-P Godkännande av tilläggskapital - belopp (artikel 90/ i förslag till ändrad lydelse av 7 kap. 2 § FRL) M Godkännande av tilläggskapital - metod (artikel 90/ i förslag till ändrad lydelse av 7 kap. 2 § FRL) P Tillstånd att använda företagsspecifika parametrar för att beräkna kapitalkravet för försäkringsrisker (artikel 104.7/ i förslag till ändrad lydelse av 8 kap. 7 § FRL) Q-S Tillstånd att använda en intern modell för att beräkna solvenskapitalkravet (artikel 112 och 113/ i förslag till ändrad lydelse av 9 kap. 1 § FRL) N-AC Tillstånd att använda en intern modell för beräkning av det gruppbaserade solvenskapitalkravet och solvenskapitalkravet för försäkringsföretag eller EES-försäkringsgivare som ingår i gruppen (artikel 230.2 och 231.1/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 24 § FRL)N-AC 19 Eftersom lagrummen som ärendeslagen hänvisar till inte införs i försäkringsrörelselagen (2010:2043) förrän 1 januari 2016 syftar hänvisningarna endast till att beskriva för remissinstanser och regering vad som avses. Hänvisningarna pekar ut både Solvens 2-direktivets artiklar och de förslag till ändrad lydelse i försäkringsrörelselagen som finns i utkastet till lagrådsremiss för genomförandet av Solvens 2-direktivet på försäkringsområdet. Det är alltid regeringen som beslutar om de slutgiltiga formuleringarna. 85 FINANSINSPEKTIONEN Godkännande av bolagsordning eller stadgar och beviljande av tillstånd för specialföretag (artikel 211.1/ i förslag till ändrad lydelse av 20 kap. 6 § FRL) Q Undantag från gruppregler om finansiella konglomerat med blandat finansiellt holdingföretag i toppen och likvärdiga regler (artikel 213.4-6/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 15-16 §§ FRL) I Undantag från grupptillsyn för enskilda företag (artikel 214/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 12 § FRL) H Undantag från tillämpning av bestämmelser om riskkoncentrationer och interna transaktioner om motsvarande bestämmelser för finansiella konglomerat är tillämpliga (artikel 215.2/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 5 § FRL) H Undantag från tillämpning av bestämmelser om riskkoncentrationer och interna transaktioner om motsvarande bestämmelser för finansiella konglomerat är tillämpliga (artikel 213.3/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 14 § FRL) H Tillstånd om metod för beräkning av gruppsolvens (artikel 220/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 29 § FRL) K Godkännande av poster i kapitalbasen i försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holdingföretag – tilläggskapital belopp (artikel 235/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 45 § FRL) M Godkännande av poster i kapitalbasen i försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holdingföretag – tilläggskapital metod (artikel 235/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 45 § FRL) P Godkännande av poster i kapitalbasen i försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holdingföretag – klassificering av kapitalbasmedel (artikel 235/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 45 § FRL) K Tillsyn över vissa grupper med centraliserad riskhanterings – särskild tillsynsordning (artikel 238 och 239/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap 50-52 § FRL) M Tillstånd om likvärdighet (artikel 262 och 263/ 86 FINANSINSPEKTIONEN i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 91-92 § FRL) L Tillstånd om tillfällig likvärdighet (artikel 262 och 263/ i förslag till ändrad lydelse av 19 kap. 95 § FRL) L Tillstånd att använda durationsbaserade aktiekursrisker (artikel 304/ i förslag till ändrad lydelse av 8 kap. 8 § FRL) G-N Tillstånd att använda övergångsåtgärder för riskfria räntesatser för relevanta durationer (artikel 308 c/ punkt 9 i förslag till ändrad lydelse av FRL:s ikraftträdande och övergångsbestämmelser) G-N Tillstånd att använda ett tillfälligt avdrag som övergångsåtgärd i försäkringstekniska avsättningar (FTA) (artikel 308 d/ punkt 10 i förslag till ändrad lydelse av FRL:s ikraftträdande och övergångsbestämmelser) G-N Undantag från FRL (i förslag till ändrad lydelse av 1 kap. 18 § a FRL) G 87 FINANSINSPEKTIONEN BILAGA 2 Tidsintervall per avgiftsklass Avgifts- Förslag klass avgift från 1 juli 2015 A 700 B 1 300 C 2 300 D 4 000 E 6 500 F 10 000 G 15 000 H 22 000 I 28 000 J 35 000 K 46 000 L 65 000 M 90 000 N 120 000 O 140 000 P 180 000 Q 270 000 R 500 000 S 850 000 T 1 300 000 U 1 800 000 V 2 300 000 X 2 800 000 Y 3 400 000 Z 3 900 000 Å 4 500 000 Ä 5 200 000 Ö 5 800 000 AA 6 500 000 AB 7 100 000 AC 7 800 000 88 Handläggningstid Undre Övre gräns gräns tim, min tim, min 0:00:00 0:59:00 1:00:00 1:14:00 1:15:00 2:14:00 2:15:00 3:44:00 3:45:00 5:59:00 6:00:00 8:59:00 9:00:00 13:59:00 14:00:00 19:59:00 20:00:00 22:59:00 23:00:00 29:59:00 30:00:00 39:59:00 40:00:00 59:59:00 60:00:00 79:59:00 80:00:00 99:59:00 100:00:00 119:59:00 120:00:00 159:59:00 160:00:00 249:59:00 250:00:00 499:59:00 500:00:00 799:59:00 800:00:00 1199:59:00 1200:00:00 1599:59:00 1600:00:00 1999:59:00 2000:00:00 2399:59:00 2400:00:00 2799:59:00 2800:00:00 3199:59:00 3200:00:00 3799:59:00 3800:00:00 4199:59:00 4200:00:00 4799:59:00 4800:00:00 5199:59:00 5200:00:00 5799:59:00 5800:00:00 6199:59:00 Medel intervall tim, min 0:29:30 1:07:00 1:44:30 2:59:30 4:52:00 7:29:30 11:29:30 16:59:30 21:29:30 26:29:30 34:59:30 49:59:30 69:59:30 89:59:30 109:59:30 139:59:30 204:59:30 374:59:30 649:59:30 999:59:30 1399:59:30 1799:59:30 2199:59:30 2599:59:30 2999:59:30 3499:59:30 3999:59:30 4499:59:30 4999:59:30 5499:59:30 5999:59:30 FINANSINSPEKTIONEN BILAGA 3 Aktiemarknadsbolagens förening Aktiemarknadsnämnden Aktiespararna Bankgirocentralen BGC AB FAR SRS (Far) Ekonomistyrningsverket (ESV) Euroclear Sweden AB Finansbolagens Förening Fondbolagens förening Företagarna HSB Riksförbund Industrins finansförening NASDAQ OMX Clearing AB NASDAQ OMX Stockholm AB Nordic Growth Market NGM AB Näringslivets Regelnämnd Sparbankernas Riksförbund Svensk Handel Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen Svenska försäkringsförmedlares förening Svenska Handelskammarförbundet Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening Svenskt Näringsliv Svensk Försäkring Swedish Pension Fund Association 4T Sverige AB Tjänstepensionsförbundet Utländska försäkringsbolags förening 89 FINANSINSPEKTIONEN 90
© Copyright 2024