1. No category

REMISSVERSION
Avgifter hos FI
JULI 2015
FINANSINSPEKTIONEN
INNEHÅLL
juli 2015
Dnr 15-9626
Sammanfattning
3
1.
Inledning
4
1.1 Bakgrund
4
1.2 Genomförande
5
1.3 Läsanvisningar
5
2.
Förslag om årliga avgifter
2.1 Uppföljning av årliga avgifter och förslag till ändringar
3.
4.
Förslag till nya och ändrade avgifter
2
6
13
3.1 Nya avgifter och andra ändringar till följd av solvens 2-direktivet
13
3.2 Nya avgifter till följd av förordningen om förbättrad
värdepappersavveckling och om värdepapperscentraler
23
Förslag till ny betalningsrutin
4.1 Förslag till ny rutin vid betalning av avgift enligt
förordning (2001:911)
5.
6
Förteckning remissinstanser
28
28
29
FINANSINSPEKTIONEN
SAMMANFATTNING
FI tar ut avgifter från de finansiella företag och personer som verkar i
Sverige, dels årliga avgifter enligt förordningen (2007:1135) om årliga
avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet och dels
avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen
(2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen.
Det är regeringen som beslutar vilka avgifter som ska debiteras företagen
under tillsyn och vilka avgifter som FI ska ta ut för tillstånden. FI lämnar
varje år förslag till regeringen på de förändringar av avgiftsuttaget som
krävs. FI samråder med Ekonomistyrningsverket (ESV) och berörda
branschföreträdare innan förslag om justerade och nya avgifter skickas till
regeringen. Denna rapport är en remissrapport som FI vill samråda om.
Synpunkter på innehållet lämnas till FI senast den 7 september 2015.
Remissvaren redovisas för regeringen tillsammans med FI:s förslag.
Avgifternas storlek beslutas därefter av regeringen.
FI föreslår i denna rapport att den årliga avgiften för pensionsstiftelser och
vissa noterade bolag/emittenter höjs från den 1 januari 2016.
FI föreslår även att nya ärendeslag avgiftsbeläggs och att vissa avgifter tas
bort till följd av de ändringar i försäkringsrörelselagen som föreslås i
lagrådsremissen som lämnats med anledning av Solvens 2-direktivet.
Dessutom föreslår FI att nya ärendeslag med anledning av EUförordningen om förbättrad värdepappersavveckling och om
värdepapperscentraler avgiftsbeläggs. FI föreslår att avgifter för ärendeslag
enligt reglerna i lagen om kontoföring av finansiella instrument tas bort i
samband med att reglerna utgår.
FI lämnar även ett förslag om ändrade regler för betalning av tillstånds-och
anmälningsärenden.
Förslagen föreslås träda i kraft senast den 1 januari 2016.
3
FINANSINSPEKTIONEN
1. Inledning
1.1 BAKGRUND
1.1.1 FI:s finansiering
FI tar ut avgifter från de finansiella företag och personer som verkar i
Sverige, dels årliga avgifter enligt förordningen (2007:1135) om årliga
avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet och dels
avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen
(2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen.
FI får ett förvaltningsanslag för verksamheterna tillsyn, regelgivning,
finansiell folkbildning, och finansmarknadsstatistik. FI får också ett anslag
för att betala medlemsavgifter till de tre europeiska tillsynsmyndigheterna.
Båda anslagen ska täckas med årliga avgifter. För att finansiera
verksamheten samordning mot penningtvätt disponerar FI en separat
anslagspost som inte ska täckas med årliga avgifter.
De årliga avgifterna som tas ut av de företag och personer som står under
FI:s tillsyn levereras vidare till statsbudgeten. På sikt ska avgifterna motsvara de utgifter som FI redovisar mot förvaltningsanslaget och anslaget för
FI:s avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter.
FI tar ut avgifter för prövningar av ansökningar och anmälningar inom
myndighetens ansvarsområde, tillståndsprövning. Tillståndsavgifterna ska
täcka kostnaderna för prövning av ansökningar och anmälningar på några
års sikt. FI disponerar själv över intäkterna från denna del av verksamheten.
Den verksamhet som avser samhällsskydd och beredskap finansieras till
största delen av bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
MSB.
Storleken på de avgifter som tas ut med stöd av ovan nämnda förordningar
beslutas av regeringen efter förslag från FI.
FI tar även ut avgifter för viss annan verksamhet, med stöd av
avgiftsförordningen (1992:191). Den ger myndigheter ett generellt
bemyndigande att ta betalt utan särskilt bemyndigande från regeringen,
men bara för verksamhet av mindre omfattning eller tillfällig natur, till
exempel för konferenser, publikationer och portokostnader i samband med
att handlingar lämnas ut. En viss del av intäkten fördelas till den
avgiftsfinansierade verksamheten med tillståndsprövning, tillstånd och
anmälningar. Avgifter som följer av avgiftsförordningen eller särskilt
beslut behandlas inte i denna rapport.
1.1.2 FI:s avgiftsrapporter
Enligt FI:s instruktion ska FI varje år vid två tillfällen, den 15 april och den
1 oktober, redovisa förslag till ändringar i avgiftsuttaget och vid behov
föreslå justeringar med anledning av ny reglering. I rapporten som skickas
4
FINANSINSPEKTIONEN
till regeringen den 15 april ska även avgiftsutfall och kostnadstäckning
redovisas. FI har hittills i år lämnat en rapport.
1.2 GENOMFÖRANDE
FI:s förslag till rapport skickas till Ekonomistyrningsverket (ESV) och
berörda branschorganisationer för samråd.
Svaren redovisas i den rapport som lämnas till regeringen tillsammans med
FI:s kommentarer. FI bedömer om inlämnade synpunkter ska vägas in i det
slutgiltiga avgiftsförslaget till regeringen.
1.3 LÄSANVISNINGAR
I kapitel 2 ”Förslag om årliga avgifter” redovisas en uppföljning av de
årliga avgifter som tas ut enligt förordning (2007:1135) om årliga avgifter
för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Förslag till ändringar
med anledning av uppföljningen redovisas här.
I kapitel 3 ” Förslag till nya och ändrade avgifter” redovisas förslag till
ändringar i förordning (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos
Finansinspektionen och förordningen om årliga avgifter för finansiering av
Finansinspektionens verksamhet med anledning av nya och ändrade
regelverk.
I kapitel 4 ”Förslag till ny betalningsrutin” redovisas förslag till en ny rutin
vid betalning av tillståndsärenden.
Slutligen redovisas de remissinstanser som får denna rapport. I den slutliga
rapporten till regeringen redovisas resultatet av samråden med ESV och
berörda branschföreträdare.
I bilaga 1 och 2 redovisas förslagen till förordningsändringar. De
föreslagna ändringarna är i bilagan införda med kursiv text och
kantmarkering. De delar som ska tas bort är överstrukna.
5
FINANSINSPEKTIONEN
2. Förslag om årliga avgifter
2.1 UPPFÖLJNING AV ÅRLIGA AVGIFTER OCH FÖRSLAG TILL
ÄNDRINGAR
FI redovisade i avgiftsrapporten som lämnades till regeringen i april utfallet
för de olika avgiftsgrupperna enligt förordningen (2007:1135) om årliga
avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. FI lämnar
nedan ytterligare en redovisning per avgiftsgrupp, men kompletterad med
förslag till ändringar.
2.1.1. Beräkning av årliga avgifter
Enligt förordningen om årliga för finansiering av Finansinspektionens
verksamhet ska de avgifter som tas ut uppgå till ett belopp som motsvarar
FI:s årliga kostnader för verksamheten. Företag, myndigheter och fysiska
personer faktureras årliga avgifter (tillsynsavgifter) med stöd av
förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av
Finansinspektionens verksamhet. I förordningens 2 § står att avgifterna ska
uppgå till ett belopp som motsvarar FI:s och Statistiska centralbyråns
(SCB) årliga kostnader för den verksamhet som enligt 1 § ska finansieras
med avgifter. I 1 § undantas sådan verksamhet som finansieras med stöd av
avgiftsförordningen (1992:191), förordningen (2001:911) om avgifter för
prövning av ärenden hos Finansinspektionen och sådan verksamhet som
fullgörs enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd
beredskap samt sådan verksamhet som hör samman med
samordningsorganet för tillsyn enligt förordningen (2009:92) om åtgärder
mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Avgifter beräknas enligt förordningens regler. Det innebär att innevarande
års kostnader (prognos) fördelas på respektive avgiftsgrupp utifrån dess
andel av FI:s kostnader för gruppen föregående år. Eftersom avgiften
baseras på en prognos gör FI en slutavräkning varje år. Eventuella
överdebiteringar kommer respektive grupp tillgodo vid beräkning av
nästkommande års avgifter. På samma sätt läggs eventuella underskott på
nästkommande års avgifter. När det gäller avgifter som enligt förordningen
har en fast årlig avgift görs ingen slutavräkning. Däremot följer FI upp
kostnader och intäkter årligen och lämnar förslag till justeringar av
avgifterna i de fall kostnadstäckning inte kan uppnås på några års sikt. FI
redovisar denna uppföljning i kommande avsnitt.
FI:s förvaltningsanslag ökade med drygt 65 miljoner kronor 2014, och
beräknas öka med cirka 33 miljoner kronor vardera 2015 och 2016. FI
beräknar även att anslaget för FI:s avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter
fortsätter att öka de kommande åren då EU-myndigheterna succesivt
bygger sin verksamhet. Detta innebär att de årliga avgifterna totalt sett
kommer att öka de kommande åren.
6
FINANSINSPEKTIONEN
I avsnitten nedan redovisas resultat per avgiftsgrupp med undantag av
avgiftsgrupp 1-5 där endast avgiftsintäkter redovisas. FI kommer att
redovisa alla gruppers utfall med start år 2015.
2.1.2 Uppföljning och bedömning
Avgiftsgrupp 1 – 5
Alla företag som ingår i någon av avgiftsgrupperna 1–5 betalar en avgift
som grundar sig på respektive grupps andel av FI:s kostnader närmast
föregående år och beräknade kostnader för innevarande år. De totala
kostnader som beräknas för en avgiftsgrupp fördelas på varje företag i
gruppen utifrån dess balansomslutning, sammanlagt fondvärde eller
nedlagd tid. Lägsta avgift är 30 0001 kronor.
Över- eller underskott som uppstår ett år överförs till nästa års debitering.
Denna konstruktion innebär att FI på några års sikt alltid uppnår full
kostnadstäckning för dessa grupper. Av den anledningen redovisas inte
kostnader eller resultat i nedanstående tabell som avser totala
avgiftsintäkter för avgiftsgrupp 1–5.
Totala avgiftsintäkter för avgiftsgrupp 1-5, tkr
2014
2013
2012
1. Banker och värdepappersbolag
219 989
142 724
144 487
2. Kreditmarknadsföretag
3. Försäkringsföretag,
understödsföreningar
4. Centrala värdepappersförvarare,
börser och clearingorganisationer
5. Fondbolag
17 515
20 899
12 755
133 840
100 099
115 744
7 617
7 919
10 898
19 521
3 308
25 632
Att avgiftsuttaget inte alltid är detsamma som erhållet anslag beror på
tidigare nämnda faktorer, det vill säga att avgiftsberäkningen för
innevarande år görs utifrån en prognos och att de över- eller underskott
som uppstår överförs till nästa års debitering.
Försäkringsförmedlare
Försäkringsförmedlare som är en fysisk person betalar en årlig avgift på
2 000 kronor. Försäkringsförmedlare som är juridisk person betalar 2 000
kronor för varje anställd som den 31 december närmast föregående år
förmedlade försäkringar eller fondandelar åt denna.
Försäkringsförmedlare (tkr)
Intäkter
Kostnader
2011
6 645
5 884
Resultat
761
2012
14 378
13 076
1 302
2013
15 865
11 057
4 808
2014
15 040
15 024
16
1 Med undantag för mindre lokala försäkringsbolag och understödsföreningar som inte är
tjänstepensionskassor där lägsta avgiften är 7 000 kronor från och med 2012.
7
FINANSINSPEKTIONEN
Gruppen Försäkringsförmedlare visade 2014 ett resultat nära noll efter
några år med överskott. Avgiften höjdes 2012 från 1 000 kronor till 2 000
kronor per förmedlare med anledning av tidigare underskott, men även för
att kompensera för den ökade tillsynen på området.
De kostnader som kan hänföras till gruppen försäkringsförmedlare har varit
betydligt högre de senaste åren. Detta har främst berott på ökade
tillsynsinsatser och regelarbete till följd av de europeiska direktiven IMD
1.5 och IMD 2.
Den beräknade kostnaden för 2015 bedöms öka jämfört med 2014.
Tidigare års överskott och att kostnaderna för gruppen bedöms sjunka
något på sikt gör att avgiften föreslås ligga kvar på samma nivå som
tidigare.
Vissa pensionsstiftelser
Pensionsstiftelser som avses i 9 a § lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse med mera, betalar en årlig avgift på 10 000 kronor.
Vissa pensionsstiftelser (tkr)
Intäkter
Kostnader
Resultat
2011
785
578
207
2012
767
485
282
2013
739
591
149
2014
754
884
-130
Gruppen pensionsstiftelser visade 2014 ett underskott. Avgiften har varit på
samma nivå sedan år 2011 då den höjdes för att kompensera för tidigare
underskott. Kostnaderna har ökat och beräknas öka ytterligare 2015 på
grund av särskilda insatser.
FI föreslår mot bakgrund av ovanstående att avgiften höjs från 10 000
kronor till 13 000 kronor från och med 1 januari 2016.
Valutaväxling och annan finansiell verksamhet
Fysiska och juridiska personer som är anmälda enligt lagen om
(1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet
betalar en avgift på 3 000 kronor för fysiska personer och 13 000 kronor för
juridiska personer. Avgifterna höjdes 2014, till 3 000 kronor för fysiska
personer och till 13 000 kronor för juridiska personer.
Valutaväxling och annan finansiell verksamhet (tkr)
Intäkter
Kostnader
Resultat
2011
2 255
1 696
559
2012
2 553
4 458
-1 905
2013
2 887
3 929
-1 041
2014
4 194
2 534
1 660
Gruppen Valutaväxling och annan finansiell verksamhet visade 2014 ett
överskott.
8
FINANSINSPEKTIONEN
Under 2014 valde ett större antal företag att under en övergångsperiod
registreras enligt lagen om anmälningsplikt av viss finansiell verksamhet
fram till att de mot slutet av året sökte tillstånd enligt lagen om viss
verksamhet med konsumentkrediter. Detta ökade tillfälligt intäkterna för
denna grupp samtidigt som kostnaderna minskade eftersom FI i samband
med registreringen lade mindre tid på löpande tillsyn.
FI bedömer att kostnaderna 2015 och framåt kommer att uppgå till 2013 års
nivå. Intäkterna bedöms under 2015 ligga kvar på 2014 års nivå, men på
sikt minska då ett antal företag i denna grupp kommer att övergå till att
verka som konsumentkreditkreditinstitut. På några års sikt beräknas
resultatet vara i balans.
Mot bakgrund av ovanstående föreslås för närvarande inga justeringar av
avgifterna.
Betalningsinstitut och betaltjänstleverantörer
Registrerade betaltjänstleverantörer betalar en avgift på 13 000 kronor för
fysiska personer och 26 000 kronor för juridiska personer. Avgiften för
betalningsinstitut är 65 000 kronor.
Betalningsinstitut och betaltjänstleverantörer (tkr)
Intäkter
Kostnader
Resultat
2011
728
2 374
-1 646
2012
1 714
3 287
-1 573
2013
2 727
3 164
-437
2014
3 069
2 902
167
Gruppen Betalningsinstitut och betaltjänstleverantörer visade 2014 ett
överskott.
Avgiftsnivåerna höjdes den 1 januari 2013, vilket har gett effekt på
resultatet.
FI beräknar att kostnaderna på sikt kan öka på grund av kommande arbete
med implementering av ett EU-direktiv som berör detta område.
Intäktsnivån förväntas ligga kvar på samma nivå. FI föreslår ingen ändring
av avgiftsnivån.
FI föreslår för närvarande inga justeringar av avgifterna.
Utgivare av elektroniska pengar/ institut för elektroniska pengar
Registrerade utgivare enligt lagen om elektroniska pengar betalar en avgift
på 26 000 kronor. Institut för elektroniska pengar betalar en avgift på
65 000 kronor.
Utgivare av elektroniska pengar/ institut för elektroniska pengar (tkr)
Intäkter
Kostnader
Resultat
2012
46
346
-300
2013
220
417
-196
2014
221
269
-48
9
FINANSINSPEKTIONEN
Gruppen Elektroniska pengar/ institut för elektroniska pengar visade 2014
ett underskott.
Avgiftsnivåerna höjdes den 1 januari 2013, vilket har gett viss effekt på
resultatet.
FI beräknar att intäkterna ligger kvar på samma nivå som 2014.
Kostnaderna bedöms minska något. FI föreslår för närvarande ingen
justering av avgiften.
Inlåningsföretag
Inlåningsföretag betalade en avgift på 30 000 kronor 2014. Från och med
2015 är avgiften sänkt till 25 000 kronor.
Inlåningsföretag (tkr)
Intäkter
Kostnader
Resultat
2011
576
1 046
-470
2012
760
189
571
2013
648
222
426
2014
648
7
641
Gruppen Inlåningsföretag visade 2014 ett överskott. Anledningen till
överskottet var att den enhet som ansvarar för tillsyn av och regelgivning
gällande inlåningsföretag under 2014 lade sitt fokus på tillståndsprövning
till följd av nytt regelverk.
Avgiften höjdes år 2012 från 20 000 kronor till 30 000 kronor efter flera års
underskott. FI föreslog efter två års överskott att avgiften skulle sänkas till
25 000 kronor. Regeringen beslutade i enlighet med FI:s förslag.
FI beräknar att intäkterna kommer sjunka något främst till följd av sänkta
avgifter. Kostnaderna bedöms öka kommande år. På några års sikt beräknas
resultatet vara i balans.
FI föreslår för närvarande ingen justering av avgiften.
Konsumentkreditinstitut
Konsumentkreditinstitut betalar en avgift på 30 000 kronor.
Konsumentkreditinstitut (tkr)
2014
Intäkter
Kostnader
Resultat
7
170
-163
Gruppen Konsumentkreditinstitut visade 2014 ett underskott. Gruppen är
ny till följd av den nya lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter.
Endast ett företag fick auktorisation enligt den nya lagen innan årsskiftet.
Kostnaderna beror främst på FI:s arbete med regler i samband med den nya
lagen.
10
FINANSINSPEKTIONEN
FI har flera ansökningar om tillstånd under beredning och bedömer att
intäkterna kommer att öka 2015. Eftersom FI endast kan ta ut avgift för den
del av året som företaget är registrerat bedömer FI att intäkterna kommer
öka ytterligare 2016. Kostnaderna bedöms de närmsta åren ligga i nivå med
intäkterna.
FI föreslår för närvarande ingen justering av avgiften.
Noterade bolag/emittenter
Noterade bolag/emittenter betalar en avgift på 30 000 kronor.
Noterade bolag/emittenter (tkr)
Intäkter
Kostnader
2011
73
295
Resultat
-222
2012
270
393
-123
2013
297
395
-98
2014
308
398
-90
Gruppen Noterade bolag/emittenter visade även 2014 ett underskott.
Avgiften höjdes år 2012 från 10 000 kronor till 30 000 kronor per år.
Kostnadstäckningsgraden ökade därmed, men inte tillräckligt för att uppnå
balans.
Antalet företag som ingår i denna grupp bedöms vara relativt stabilt. Det är
därför inte möjligt att öka intäkterna utan att höja avgiften. Kostnaderna är
dessutom direkt kopplade till antal företag som FI ska granska. Tillsynen
ligger idag på en acceptabel nivå, men kan på sikt behöva ökas.
FI föreslår mot bakgrund av ovanstående att avgiften i ett första steg höjs
från 30 000 kronor till 40 000 kronor.
Utländska företag
Avgift för vissa utländska företag tas ut enligt 18 § förordningen
(2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens
verksamhet. Avgifterna varierar mellan 3 000 och 20 000 kronor och berör
utländska företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet eller verkar
i Sverige genom filial.
Utländska företag (tkr)
Intäkter
Kostnader
2011
625
1 435
Resultat
-810
2012
1 491
1 628
-137
2013
1 307
2 030
-723
2014
1 652
1 881
-229
Gruppen Utländska företag visade 2014 ett underskott.
Utländska AIF-förvaltare tillhör sedan 2014 gruppen utländska företag.
Arbete med nya regler och notifieringar har tagit mycket tid. Det är svårt
att täcka alla kostnader i samband med ett nytt regelverk. Nya regelverk
11
FINANSINSPEKTIONEN
innebär tillfälligt mycket arbete samtidigt som få företag initialt blir
registrerade. Det är först när ett bolag registrerats hos FI som det är möjligt
att ta ut en avgift. Intäkterna kommer därför att öka när de utländska AIFförvaltarna blivit registrerade. Dessutom kan nämnas att arbete med regler
och tillsynsarbete som berör försäkringsfilialer från övriga EU belastar
denna avgiftsgrupp, samtidigt som FI saknar rätt att ta ut årliga avgifter av
denna grupp. Enligt en utredning som FI gjorde 2010 tar övriga EU-länder
inte ut avgift från försäkringsfilialer på grund av reglerna om
hemlandstillsyn. Det är för närvarande endast ett mindre antal timmar som
FI lägger på regelarbete och som redovisas mot gruppen försäkringsfilialer,
men i och med att Sverige nu fått mycket stora filialer kan detta ändras. FI
kan exempelvis se det värdefullt att delta i kollegiearbete som rör filialerna
i de fall där filialens verksamhet i Sverige har en stor påverkan på den
svenska marknaden. FI kommer att överväga om denna kostnad ska belasta
svenska försäkringsbolag eller alla under tillsyn.
FI föreslår för närvarande inga justeringar av avgifterna.
2.1.3 Förslag till övriga ändringar i förordningen om årliga avgifter
Se avsnitt 3.1.6 och 3.2.3.
12
FINANSINSPEKTIONEN
3. Förslag till nya och ändrade avgifter
3.1 NYA AVGIFTER OCH ANDRA ÄNDRINGAR TILL FÖLJD AV
SOLVENS 2-DIREKTIVET
3.1.1 Bakgrund
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november
2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens 2) som träder i kraft den 1 januari 2016 innebär
ändringar i nuvarande försäkringsrörelselagen (2010:2043), lag (1998:293)
om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i
Sverige (LUFT), nya föreskrifter från Finansinspektionen (FFFS) och ett
införlivande på nationell nivå av de nya försäkringsreglerna.
Med utgångspunkt från den lagrådsremiss som lämnats med anledning av
Solvens 2-direktivet ser FI att den ”nya” försäkringsrörelselagen (nFRL)
och ”nya” LUFT (nLUFT) innebär nya ärendeslag där FI behöver lägga
ned tid för handläggning och som av naturliga skäl ännu inte är
avgiftsbelagda. FI föreslår därför att dessa avgiftsbeläggs och införs i
bilagan till förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden
hos Finansinspektionen. FI föreslår vidare en rad ändringar i nämnda bilaga
till följd av de föreslagna ändringarna i försäkringsrörelselagen (FRL) och
LUFT.
Lagen ska enligt statsrådsberedningens riksmöte 2014/15
riksdagsbehandlas efter sommaren. Lagrumshänvisningar enligt detta och
tidigare förslag med anledning av Solvens 2-direktivet har eller kan komma
att ändras innan lagen har offentliggjorts och publicerats. FI föreslår att
ärendeslagen avgiftsbeläggs och de övriga ändringarna börjar gälla så snart
som det är möjligt.
3.1.2 Förslag till nya ärendeslag och vissa följdändringar
FI föreslår med anledning av Solvens 2-direktivet och förslaget till
ändringar i FRL och LUFT att följande ärendeslag och justeringar införs i
bilagan till förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden
hos Finansinspektionen.
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Undantag beroende på storlek (1 kap. 19, 19 b
och 22 §§ nFRL)
G (15 000 kr)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
Försäkringsföretag kan ansöka om undantag från 5-9 samt 16 kapitlet i
nFRL. FI bedömer att prövningen kan variera i omfattning beroende på
bland annat arten och omfattningen av bolagets verksamhet, komplexiteten
av riskerna och ansökans omfattning. FI uppskattar att handläggningen i
genomsnitt kommer att ta 12 timmar. FI föreslår därför att ärendeslaget
placeras i avgiftsklass G (15 000 kronor).
13
FINANSINSPEKTIONEN
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Undantag beroende på verksamhet (1 kap. 20
och 22 §§ nFRL)
G (15 000 kr)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
Försäkringsföretag kan ansöka om undantag från hela eller delar av nFRL.
FI bedömer att prövningen kan variera i omfattning beroende på bland
annat arten och omfattningen av bolagets verksamhet, komplexiteten av
riskerna och ansökans omfattning. FI uppskattar att handläggningen i
genomsnitt kommer att ta 12 timmar. FI föreslår därför att ärendeslaget
placeras i avgiftsklass G (15 000 kronor).
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Undantag från upplåningsbegränsning enligt
(4 kap. 6 § nFRL)
H (22 000 kr)
Den föreslagna ändringen grundar sig på följande.
Ärendeslaget Undantag från upplåningsbegränsning enligt 4 kap. 5 §
FRL kommer få ett nytt lagrum i nFRL varför ändring måste ske i
hänvisningen från avgiftsförordningen till nFRL. Ärendeslaget är i övrigt
oförändrat.
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Undantag från krav som gäller den som utför
uppgifter i eller ansvarar för
aktuariefunktionen (10 kap. 26 § 9 nFRL)
G (15 000 kr)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
Jämförbar undantagsmöjlighet finns även i nuvarande regler i 5 kap. 17 § 2
stycket FRL. Ärendeslaget är idag placerat i avgiftsklass G. Bestämmelsen
kommer att överföras till 10 kap. 26 § enligt lagrådets förslag.
Granskningen enligt det nya regelverket bedöms i genomsnitt ha samma
omfattning. FI föreslår därför att ärendeslaget placeras i avgiftsklass G
(15 000 kronor).
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Tillstånd att verkställa avtal överlåtelseavtal
(14 kap. 5 och 17 §§ nFRL)
L (65 000 kr)
Den föreslagna ändringen grundar sig på följande.
Ärendeslaget Tillstånd att verkställa avtal överlåtelseavtal
enligt 10 kap. 5 och 17 §§ FRL kommer få ett nytt lagrum i nFRL varför
ändring måste ske i hänvisningen från avgiftsförordningen till nFRL.
Ärendeslaget är i övrigt oförändrat.
14
FINANSINSPEKTIONEN
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Godkännande av bolagsordning eller stadgar
samt beviljande av tillstånd för specialföretag
(20 kap. 6 § nFRL)
Q (270 000 kr)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
FI ska granska bolagsordning eller stadgar samt villkoren i avtal om
återförsäkring och avtal om finansiering. EU-förordningen ställer
detaljerade krav. Dessutom ska FI granska företagsstyrningen för den
planerade verksamheten, vilken kan bli relativt omfattande. FI uppskattar
att handläggningen i genomsnitt kommer att ta 200 timmar. FI föreslår
därför att ärendeslaget placeras i avgiftsklass Q (270 000 kr).
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Godkännande av ändring av bolagsordning eller stadgar
för specialföretag (20 kap. 6 § nFRL)
H (22 000 kr)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
FI uppskattar att handläggningen av detta ärendeslag i genomsnitt kommer
att ta 17 timmar då prövningen är jämförbar med vad som gäller liknande
ändring i andra försäkringsföretag. FI föreslår därför att ärendeslaget
placeras i avgiftsklass H (22 000 kr).
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Tillstånd att använda en intern modell
för beräkning av solvenskapitalkravet
(9 kap. 1 § nFRL)
N–AC (120 000–
7 800 000 kr)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
En jämförelse kan göras med avgiften för förhandsgranskning av interna
modeller enligt Solvens 2 som sedan den 1 januari 2015 kan placeras i
intervallet N–AC. Tidigare var intervallet R–AC. Anledningen till
ändringen var att ge företag med en intern modell som fått beslut om
tillförlitlighet möjlighet att hantera ändringar av den interna modellen i
linje med artikel 115 i Solvens 2-direktivet för att modellen i sin helhet
fortsatt ska omfattas av beslutet om tillförlitlighet fram till ikraftträdandet
av Solvens 2-direktivet. Detta innebär att de ändringar som klassas som
större ändringar enligt företagets styrdokument för ändringar av den interna
modellen föranleder en ny förhandsgranskning. Granskningen av en större
ändring är dock vanligen mindre omfattande än granskningen av en intern
modell och FI gavs i och med ändringen möjlighet att ta ut en lägre avgift.
En intern modell kan variera mycket i såväl omfattning som komplexitet.
Även företagets storlek samt affärsverksamhetens utformning påverkar
tidsåtgången för granskningen. I granskningen ingår hur väl den interna
modellen avspeglar försäkringsföretagets risker, hur den interna modellen
uppfyller kraven för interna modeller och företagets system för
företagsstyrning samt riskhantering.
15
FINANSINSPEKTIONEN
FI föreslår att avgiften för ärendeslaget kan placeras i intervallet N–AC
(120 000 kr–7 800 000 kr) i likhet med förhandsgranskningen av en intern
modell enligt Solvens 2.
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Tillstånd att genomföra större ändring av en
intern modell (9 kap. 7 § andra stycket nFRL)
M–T (90 000–
1 300 000 kr)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
I samband med den initiala tillståndsprövningen av en intern modell ska
företagets styrdokument för ändringar av den interna modellen prövas
enligt 9 kap. 6 § nFRL. Därefter får företaget endast göra ändringar av den
interna modellen för beräkning av sitt solvenskapitalkrav enligt nämnda
styrdokument. Av styrdokumentet ska det framgå vad som är större och
mindre ändringar. Större ändringar får genomföras först efter tillstånd från
FI.
Prövningen av en större ändring kan variera mycket både i omfattning och
komplexitet. Enligt riktlinje 7 i riktlinjerna om interna modeller är även
tillägg av nya risker eller större affärsenheter att anse som ändringar, trots
att dessa inte ska tas upp inom ramen för styrdokumentet för ändringar av
en intern modell. En större ändring av en intern modell kan därmed i sin
mest omfattande form innebära ett tillägg av hela risker (enligt definition i
8 kap. 6 § nFRL), vilket innebär en prövning liknande den initiala
tillståndsprövningen. De högsta avgifterna i spannet är i huvudsak ämnade
för denna situation men FI ser även andra ändringar som kan innebära en
avgift i den högre delen av spannet. Exempelvis kan byte av ekonomisk
scenariogenerator för modellering av marknadsrisker innebära att alla
metoder för att beräkna marknadsrisk byts ut.
Av skäl (7) i genomförandestandarden2 för godkännandeprocessen gällande
interna modeller framgår att bestämmelserna avseende prövning av
ändringar av en intern modell på individuell nivå även ska tillämpas vid
prövningen av ändringar av de interna modeller som används för att
beräkna det gruppbaserade solvenskapitalkravet. Det föreslagna
avgiftsspannet ska täcka prövningen av större ändringar av en
gruppbaserad intern modell, både där FI är grupptillsynsmyndighet och
nationell tillsynsmyndighet.
FI föreslår att avgiften för ärendeslaget kan placeras i intervallet M–T
(90 000kr—1 300 000 kr).
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Tillstånd att genomföra ändringar av styrdokumentet för en intern modell (9 kap. 7 §
tredje stycket nFRL)
L–S (65 000–
850 000 kr)
2 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/460 av den 19 mars 2015 om fastställande av
tekniska standarder för genomförande avseende förfarandet för godkännande av en intern modell i enlighet
med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG.
16
FINANSINSPEKTIONEN
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
I samband med den initiala prövningen av en intern modell görs även en
prövning av styrdokumentet för att ändra den interna modellen. Efter det att
företaget har fått tillstånd att använda den interna modellen för att beräkna
solvenskapitalkravet kan ändringar av styrdokumentet endast göras efter
godkännande av FI i likhet med större ändringar av modellen.
En ändring av styrdokumentet för ändring av den interna modellen kan
variera i omfattning. En ändring av styrdokumentet för ändring av den
interna modellen kan innebära en förändring av vad som klassificeras som
större ändringar, både ur ett kvantitativt som kvalitativt perspektiv, och
därmed påverka FI:s möjligheter att fortsatt ha inflytande över de ändringar
som görs av modellen.
FI föreslår därför att avgiften för ärendeslaget kan placeras i intervallet L–S
(65 000 kr—850 000 kr).
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Tillstånd för att återgå från en intern modell
till att beräkna solvenskapitalkravet med standardformeln (9 kap. 8 § nFRL)
M–R (90 000–
500 000 kr)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
Ett försäkringsföretag som använder en intern modell för att beräkna
solvenskapitalkravet får, efter tillstånd från FI, helt eller delvis återgå till
att beräkna solvenskapitalkravet med standardformeln.
I prövningen av ett sådant tillstånd ska Finansinspektionen pröva om
försäkringsföretaget har godtagbara skäl för att göra återgången till att
beräkna solvenskapitalkravet med standardformeln. I FI:s prövning
kommer aspekter som den interna modellens omfattning och hur
standardformeln fångar motsvarande risker att beaktas. Det kan också
tänkas att ett försäkringsföretag vill återgå till att beräkna
solvenskapitalkravet med för någon enstaka större affärsenhet med
standardformeln. Bestämmelsen gäller även vid återgång från att beräkna
det gruppbaserade solvenskapitalkravet eller solvenskapitalkravet för ett
eller flera försäkringsföretag i gruppen till standardformeln. Utifrån detta
kan därmed prövningen bli mer eller mindre omfattande.
FI föreslår därför att avgiften för ärendeslaget kan placeras i intervallet M–
R (90 000 kr–500 000 kr).
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Undantag från att upprätta försäkringstekniskt
beräkningsunderlag (10 kap. 23 § fjärde stycket
nFRL)
D (4 000 kr)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
Undantaget kommer endast kunna bli aktuellt för mindre företag.
Försäkringstekniskt beräkningsunderlag (FTB) omfattar alla antaganden,
formler och parametervärden som ett försäkringsföretag använder i sina
17
FINANSINSPEKTIONEN
beräkningar. Ett normalstort företags verksamhet spänner över många
produktgrupper och FTB blir därför mycket stort. Det är där viktigt, både
för företaget och för FI, att materialet finns ordnat och samlat så att det går
lätt att få en överblick över hur bolagets beräkningar går till. Ett mindre
bolag har oftast en mycket begränsad verksamhet, med enbart likartade
produkter. Det samlade beräkningsunderlaget är därför redan från början
lätt att överblicka. Det finns därför ingen anledning för FI att kräva att det
mindre bolaget sammanställer ett särskilt dokument med dessa uppgifter.
Det mindre företaget har också ofta små administrativa resurser, som det
vore onödigt att belasta med uppgiften att skapa och förvalta ett formellt
FTB. FI:s beslutsprocess för att medge undantag för mindre företag från
kravet att hålla ett FTB blir normalt mycket enkel. Det handlar oftast om att
enbart granska storleken av premier, avsättningar och dylikt samt
produktutbud.
FI bedömer att handläggningen i genomsnitt kommer att ta 3 timmar.
FI föreslår att avgiften för ärendeslaget placeras i avgiftsgrupp D (4 000
kr).
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Återbetalning och inlösen (Delegerade förordningen3 art 71.1.h, 73.1.d, 77.1.b, 71.1.k,
71.1.m, 73.1.g, 73.1.i och 77.1.g)
K (46 000 kr)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
Aktiekapital, garantikapital, överkursfond, efterställda skulder och vissa
andra poster som inte är så vanliga i Sverige får endast återköpas eller
återbetalas efter godkännande av FI. Erfarenheten av tidigare lösenärenden
är att granskning och administration i genomsnitt tar 35 timmar. FI föreslår
att avgiften för ärendeslaget placeras i avgiftsklass K (46 000kr).
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Undantag från krav som gäller den som utför
uppgifter i eller ansvarar för aktuariefunktionen
enligt 10 kap. 18 § nFRL (5 kap. 4 b § nLUFT)
G (15 000 kr)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
Samma skäl som för motsvarande bestämmelse i nFRL. Se ovan.
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Undantag från att upprätta försäkringstekniskt
beräkningsunderlag enligt 10 kap. 23 §
fjärde stycket försäkringsrörelselagen
(5 kap. 4 b § nLUFT ).
D (4 000 kr)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
3 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35 av den 10 oktober 2015 om
komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv nr 2009/138/EG om upptagande
och utövande av försäkringsverksamhet (Solvens 2).
18
FINANSINSPEKTIONEN
Samma skäl som för motsvarande bestämmelse i nFRL. Se ovan.
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Tillstånd att använda matchningsjustering av
riskfria räntesatser för relevanta durationer
enligt 5 kap. 7 § nFRL (5 kap. 5 § nLUFT)
N–P (120 000–
180 000 kr)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
FI ska granska och godkänna användandet av en matchningsjustering
(ändring av tillgångars spread) eller en volatilitets-justering (justering för
att motverka procyklikalitet) av de riskfria räntesatserna. Prövningen
kommer därför involvera flera specialister och omfattar bland annat
granskning av referensportföljer och data. Avgiftens storlek kommer att
vara beroende av ett företags storlek och risker. FI föreslår att avgiften för
ärendeslagen kan placeras i intervallet N–P (120 000 kr–180 000 kr).
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Tillstånd att använda en intern modell för att
beräkna solvenskapitalkravet enligt 9 kap. 1 §
nFRL (5 kap. 12 § nLUFT)
N–AC (120 000–
7 800 000 kr)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
Samma skäl som för motsvarande bestämmelse i nFRL. Se ovan.
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Tillstånd att genomföra större ändringar av en
intern modell enligt 9 kap. 7 § nFRL
(5 kap. 12 § nLUFT)
M–T (90 000–
1 300 000 kr)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
Samma skäl som för motsvarande bestämmelse i nFRL. Se ovan.
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Tillstånd att genomföra ändringar av styrdokumentet för en intern modell enligt
9 kap. 7 § tredje stycket nFRL
(5 kap. 12 § nLUFT)
L–S (65 000–
850 000 kr)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
Samma skäl som för motsvarande bestämmelse i nFRL. Se ovan.
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Tillstånd för att återgå från en intern modell
till att beräkna solvenskapitalkravet med standardformeln i 9 kap. 8 § nFRL (5 kap. 12 § nLUFT)
M–R (90 000 500 000 kr)
19
FINANSINSPEKTIONEN
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
Samma skäl som för motsvarande bestämmelse i nFRL. Se ovan.
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Granskning och beslut om godkännande av
företagsspecifika parametrar enligt
8 kap. 7 § nFRL (5 kap. 12 § nLUFT)
Q–S (270 000–
850 000 kr)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
Samma skäl som för motsvarande bestämmelse i nFRL.4
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Tillstånd att använda durationsbaserade
aktiekursrisker enligt 8 kap. 8 § nFRL
(5 kap. 12 §)
G–N (15 000–
120 000 kr)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
Samma skäl som för motsvarande bestämmelse i nFRL.5
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Granskning och godkännande av klassificering av
kapitalbasmedel enligt 7 kap. nFRL
(15 kap. 12 § nLUFT)
K (46 000 kr)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
Samma skäl som för motsvarande bestämmelse i nFRL.6.
3.1.3 Förslag till borttag av ärendeslag
FI föreslår med anledning av Solvens 2-direktivet och förslaget till
ändringar i FRL att följande ärendeslag stryks i bilagan till
avgiftsförordningen.
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Undantag från försäkringsrörelselagen gällande direkt skadeförsäkringsrörelse (1 kap. 19 § FRL).
Ärendet upphör
Undantag från försäkringsrörelselagen
gällande direkt livförsäkringsrörelse (1 kap.
20 § FRL).
Ärendet upphör
De föreslagna ändringarna grundar sig på följande.
4 De närmare skälen följer av rapporten Avgifter hos FI April 2015 s. 35 f.
5 De närmare skälen följer av rapporten Avgifter hos FI April 2015 s. 37 f.
6 De närmare skälen följer av rapporten Avgifter hos FI April 2015 s. 41 f.
20
FINANSINSPEKTIONEN
Det aktuella ärendeslaget upphör i och med införandet av nFRL. Observera
att undantagsbestämmelser med annan lydelse införs i 1 kap. 19–22 §§
nFRL baserade på andra undantagsgrunder. Se ovan.
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Tillåtelse att använda andra tillgångar för
skuldtäckning än sådana som anges i 6 kap. 3 §
FRL (6 kap. 3 § FRL)
Ärendet upphör
Undantag från begränsningsreglerna i 6 kap. 12 §
FRL (6 kap. 12 § FRL)
Ärendet upphör
Undantag från begränsningsreglerna i 6 kap. 14 §
FRL (6 kap. 14 § FRL)
Ärendet upphör
Undantag från begränsningsreglerna i 6 kap. 21 §
1 och 2 samt 6 kap. 23 § FRL (6 kap. 21 § 1 och 2
samt 6 kap. 23 § FRL)
Ärendet upphör
Tillstånd att räkna in vissa poster i kapitalbasen
(7 kap. 3 § FRL)
Ärendet upphör
Tillstånd att använda statistiska metoder
(7 kap. 7 § FRL)
Ärendet upphör
Beslut om att belopp som kan återfås från
specialföretag enligt avtal om riskövertagande
får användas för att minska solvensmarginalen
(7 kap. 16 § FRL)
Ärendet upphör
Prövning av nedsättning av garantibeloppet
(7 kap. 20 § FRL)
Ärendet upphör
Förhandsgranskning av interna modeller
(14 kap. 17 § FRL)
Ärendet upphör
Medgivande att använda andra tillgångar för
skuldtäckning än sådana som anges i 6 kap. 3 §
försäkringsrörelselagen (5 kap. 8 § LUFT)
Ärendet upphör
Medgivande att avvika från begränsningsreglerna
i 6 kap. 12 § försäkringsrörelselagen
(5 kap. 8 § LUFT)
Ärendet upphör
Medgivande att avvika från begränsningsreglerna
i 6 kap. 14 § försäkringsrörelselagen
(5 kap. 8 § LUFT)
Ärendet upphör
De föreslagna ändringarna grundar sig på följande.
De aktuella ärendeslagen upphör i och med införandet av nFRL och
nLUFT.
21
FINANSINSPEKTIONEN
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Undantag från gruppbaserad redovisning – upprätta och skicka till Finansinspektionen
(9 kap. 7-8 §§ FRL)
Ärendet upphör
Den föreslagna ändringen grundar sig på följande.
Det aktuella ärendeslaget upphör i och med införandet av nFRL. Observera
dock att ärenden avseende undantag från grupptillsyn för enskilda företag
enligt 9 kap. 8 § FRL kommer finnas kvar i 19 kap. 11–12 §§ nFRL och
föreslås placeras i avgiftsklass H (22 000 kr) i tidigare lämnat förslag.
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Undantag från gruppbaserad redovisning
(9 kap. 8a § FRL)
Ärendet upphör
Den föreslagna ändringen grundar sig på följande.
Det aktuella ärendeslaget upphör i och med införandet av nFRL. Observera
dock att ärendeslaget kommer finnas kvar i 19 kap. 15-16 §§ nFRL och
föreslås placeras i avgiftsklass I (28 000 kr) i tidigare lämnat förslag.
3.1.4 Infasningsärenden
I enlighet med artikel 308 a Solvens 2, finns ett antal så kallade
infasningsärenden, till exempel när det gäller frågor om godkännande av så
kallat tilläggskapital, företagsspecifika parametrar och interna modeller. FI
ska tillämpa dessa bestämmelser från den 1 april 2015 respektive 1 juli
2015. Ändringar och tillägg i avgiftsförordningen, med anledning av
infasningsärendena, har kommunicerats och förslaget har remitterats under
våren 2015. Ytterligare information finns i rapporten ”Avgifter hos FI,
April 2015” och på FI:s hemsida.
3.1.5 Avgift för tjänstepensionsföretag
Enligt lagrådsremissen om Solvens 2 föreslås flera bestämmelser i FRL
upphöra och förändras. Av övergångsreglerna följer dock att företag som
bedriver tjänstepensionsverksamhet kan fortsätta tillämpa delar av de
nuvarande reglerna fram till och med 31 december 2019. FI vill under
övergångsperioden att ärendeslagen som berörs fortsatt ska vara
avgiftsbelagda.
3.1.6 Andra följdändringar
De föreslagna ändringarna i nuvarande försäkringsrörelselag innebär en ny
kapitelindelning i nFRL. Det måste därför ske vissa följdändringar i andra
bestämmelser.
Nuvarande 10 kap. FRL kommer att betecknas 14 kap. i nFRL. FI föreslår
att hänvisningar till FRL uppdateras i 8 § förordningen (2001:911) om
avgifter för prövning av ärenden hos FI i enlighet med nFRL, se bilaga 1.
Nuvarande 14 kap. FRL kommer att betecknas 17 kap. i nFRL. FI föreslår
att hänvisningar till FRL uppdateras i 3 § förordningen (2007:1135) om
årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet.
22
FINANSINSPEKTIONEN
3.2 NYA AVGIFTER TILL FÖLJD AV FÖRORDNINGEN OM
FÖRBÄTTRAD VÄRDEPAPPERSAVVECKLING OCH OM
VÄRDEPAPPERSCENTRALER
3.2.1 Bakgrund
Den 17 september 2014 trädde Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler (nedan
förordningen eller förordningen om förbättrad värdepappersavveckling och
om värdepapperscentraler) i kraft. Förordningen blir direkt tillämplig efter
det att relevanta delegerade akter har trätt i kraft. Förordningen beräknas
börja tillämpas den 1 januari 2016 men det råder fortfarande viss osäkerhet
i fråga om tidpunkten.
I samband med att förordningen börjar tillämpas tillkommer nya ärendeslag
som FI kommer att lägga ned tid på och som ännu inte är avgiftsbelagda.
Prövningarna rör bland annat ansökan om auktorisation av utkontraktering
eller utvidgning av tjänster, ansökningar om tilläggsauktorisation avseende
anknutna banktjänster och ansökningar om att utse ett kreditinstitut samt
ansökningar om utvidgning av anknutna banktjänster.
FI har i den avgiftsrapport som lämnades den 15 april 2015 föreslagit att en
ansökan om auktorisation som värdepapperscentral enligt artikel 17
avgiftsbeläggs så snart det är möjligt eller senast den 1 januari 2016.
3.2.2 Förslag till nya ärendeslag
FI föreslår med anledning av förordningen om förbättrad värdepappersavveckling och om värdepapperscentraler att följande ärendeslag införs i
bilagan till förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden
hos Finansinspektionen.
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Ansökan om auktorisation av
utkontraktering av en huvudtjänst
enligt artikel 30 (artikel 19.1)
Q–T (270 000–1 300 000)
Det föreslagna intervallet med avgiftsklasser grundar sig på följande.
Ett ärende om godkännande av utkontraktering av en huvudtjänst till en
tredje part ska handläggas enligt förfarandet som gäller vid en auktorisation
av en värdepapperscentral enligt artikel 17. FI ska bedöma om en
utkontrakterad verksamhet uppfyller förordningens krav, en process som
liknar den prövning som FI gör avseende en central motparts ansökan om
utkontraktering av tjänster enligt Emir.7 Handläggningen av en ansökan om
auktorisation av utkontraktering bedöms bli mer omfattande än den enligt
Emir med hänsyn till att det är en huvudtjänst. FI uppskattar att
7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala
motparter och transaktionsregister.
23
FINANSINSPEKTIONEN
handläggningen i snitt kommer att ta mellan 200 till 1 000 timmar. FI
föreslår därför att ärendet kan placeras i någon av avgiftsklasserna Q till T
(270 000–1 300 000 kronor).
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Ansökan om auktorisation av
utvidgning av tjänster, inklusive
upprättande av samverkande länk
enligt artikel 19.1 a–e (artikel 19.1)
N–Ä (120 000–5 200 000)
Det föreslagna intervallet med avgiftsklasser grundar sig på följande.
Ett ärende om auktorisation av utvidgning av tjänster enligt artikel 19.1 ska
handläggas enligt förfarandet som gäller vid en auktorisation av en värdepapperscentral enligt artikel 17 och bedöms bli relativt omfattande.
Processen för en sådan ansökan kan antas likna den för centrala motparter
som hos sin behöriga myndighet ansöker om tillstånd för att utvidga sin
affärsverksamhet till verksamheter och tjänster som inte omfattas av den
ursprungliga auktorisationen (artikel 15 i Emir). FI bedömer att handläggningstiden kommer att variera, beroende på den typ av tjänst/er i artikel
19.1 a–e som värdepapperscentralen vill utvidga sin verksamhet med.
Handläggningstiden bedöms dock i de allra flesta fall bli kortare än för ett
ärende om utvidgning av auktorisation enligt Emir. Det beror bland annat
på att det inte krävs något yttrande från ett tillsynskollegium vid
auktorisation av en värdepapperscentral. FI uppskattar att handläggningen i
snitt kommer att ta mellan 90 till 4 000 timmar. FI föreslår därför att varje
enskilt ärende kan placeras i någon av avgiftsklasserna N till Ä (120 000–
5 200 000 kronor).
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Anmälan om upprättande av
samverkande länkar (artikel 19.5)
N (120 000)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
Samverkande länkar hos värdepapperscentraler som utkontrakterar en del
av sina tjänster med anknytning till dessa länkar för driftskompatibilitet till
en offentlig enhet i enlighet med artikel 30.5 samt sådana samverkande
länkar som inte avses i artikel 19.1 punkt 1 e ska inte vara föremål för
auktorisation enligt den punkten utan anmälas till värdepapperscentralens
behöriga och relevanta myndigheter innan de upprättas (artikel 19.5). Detta
ska ske genom att värdepapperscentralen tillhandahåller all relevant
information som möjliggör för dessa myndigheter att bedöma om kraven på
länkar mellan värdepapperscentraler är uppfyllda. Handläggningen kommer
att kräva samarbeten med andra tillsynsmyndigheter, granskning av ITrelaterade frågor och avtal. FI uppskattar att handläggningen i genomsnitt
kommer att ta 90 timmar. FI föreslår därför att ärendeslaget placeras i
avgiftsklass N (120 000 kronor).
24
FINANSINSPEKTIONEN
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Anmälan om anknutna tjänster
(artikel 19.8)
J (35 000)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
Handläggningen av en anmälan om att tillhandahålla någon av de tjänster
som anges i avsnitt B i bilagan till förordningen är inte lika omfattande som
en ansökan om auktorisation om utvidgning av tjänster enligt artikel 19.1.
FI uppskattar att handläggningen i genomsnitt kommer att ta 26 timmar. FI
föreslår därför att ärendeslaget placeras i avgiftsklass J (35 000 kronor)
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Ansökan om auktorisation att
tillhandahålla anknutna banktjänster
(artikel 54.2 a)
Q–X (270 000–2 800 000)
Ansökan om auktorisation att utse ett
eller flera auktoriserade kreditinstitut
för att tillhandahålla anknutna banktjänster (artikel 54.2 b)
Q–X (270 000–2 800 000)
Det föreslagna intervallet med avgiftsklasser grundar sig på följande.
För en värdepapperscentral som önskar tillhandahålla anknutna banktjänster genom samma juridiska person som driver avvecklingssystemet för
värdepapper ska auktorisationen enligt artikel 54.2 a endast beviljas om ett
stort antal krav är uppfyllda (artikel 54.3. a–f). Exempelvis ska värdepapperscentralen själv ha auktoriserats som kreditinstitut. Om en
värdepapperscentral istället önskar utse ett kreditinstitut för att
tillhandahålla anknutna banktjänster genom en separat juridisk person
enligt artikel 54.2. b ska villkoren i artikel 54.4 a–g vara uppfyllda. FI
bedömer att handläggningen av dessa typer av ärenden kommer att bli
omfattande och uppskattas ta i snitt mellan 200 och 2 200 timmar. FI
föreslår därför att dessa placeras i någon av avgiftsklasserna Q till X
(270 000–2 800 000 kronor).
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Ansökan om auktorisation om utvidgning
av anknutna banktjänster (artikel 56)
N–T (120 000–1 300 000)
Det föreslagna intervallet med avgiftsklasser grundar sig på följande.
En ansökan om utvidgning av anknutna banktjänster ska hanteras enligt
förfarandet i artikel 55. Med hänsyn till att värdepapperscentralen redan är
auktoriserad att tillhandahålla anknutna banktjänster blir FI:s prövning inte
lika omfattande som en ursprunglig ansökan om auktorisation att tillhandahålla anknutna banktjänster. FI uppskattar därför att handläggningen av
25
FINANSINSPEKTIONEN
denna typ av ärende kommer att ta mellan 90 och 1 000 timmar och
föreslår att ärendet placeras i någon av avgiftsklasserna N till T
(120 000–1 300 000 kronor).
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Anmälan om tillhandahållande av
tjänster samt inrättande av filial
i en annan medlemsstat (artikel 23)
J (35 000)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
Handläggningen av en anmälan om att tillhandahålla huvudtjänster eller
inrätta en filial i en annan medlemsstat (artikel 23) kommer att innebära
kontakter med behörig myndighet i värdmedlemsstaten. FI ska bland annat
bedöma verksamhetsplanen och om det finns en filial, dess organisatoriska
struktur, och i relevanta fall bedöma de åtgärder som värdepapperscentralen avser att vidta för att möjliggöra användarnas efterlevnad av den
nationella rätt som avses i artikel 49.1. Handläggningen bedöms i snitt ta
26 timmar. FI föreslår därför att ärendeslaget placeras i avgiftsklass J
(35 000 kronor).
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Underrättelse om ändring av kvalificerat
innehav i en värdepapperscentral
(artikel 27.7 b)
J (35 000)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
Handläggningsprocessen av en underrättelse om ändring av kvalificerat
innehav i en värdepapperscentral kan antas likna den för tillstånd till
förvärv av aktier eller andelar i ett värdepappersbolag, en börs eller en
clearingorganisation enligt 24 kap. 1 § lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden (LV) samt motsvarande process för centrala
motparter enligt artikel 31.2 i Emir. Handläggningstiden uppskattas till i
genomsnitt 26 timmar. FI föreslår därför att ärendeslaget placeras i
avgiftsklass J (35 000 kr). Det tas ut en avgift för varje ny ägare eller ägare
med ändrat kvalificerat innehav.
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Underrättelse om väsentliga förändringar
som påverkar efterlevnaden av villkoren
för auktorisationen (artikel 16.4)
G (15 000)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
Värdepapperscentralen eller dess oberoende revisorer ska utan onödigt
dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten om väsentliga förändringar
som påverkar efterlevnaden av villkoren i auktorisationen, såsom
26
FINANSINSPEKTIONEN
ledningsförändringar. Handläggningstiden uppskattas till i genomsnitt 11
timmar. För handläggningen av en sådan underrättelse föreslås avgiftsklass
G (15 000 kronor).
Ärendeslag
Avgiftsklass (avgift)
Anmälan om väsentliga förändringar
avseende banktjänster (artikel 54.7)
J (35 000)
Den föreslagna avgiftsklassen grundar sig på följande.
Anmälan om väsentliga förändringar som påverkar villkoren för
auktorisation att tillhandahålla banktjänster; av värdepapperscentralen
självt eller genom ett kreditinstitut uppskattas i snitt ta 26 timmar. FI
föreslår därför att ärendeslaget placerat i avgiftsklass J (35 000 kronor).
3.2.3 Årliga avgifter
FI kommer att ha kostnader för den verksamhet som är en följd av
förordningen om förbättrad värdepappersavveckling och om
värdepapperscentralers regler. I lagrådsremissen Värdepapperscentraler och
kontoföring av finansiella instrument föreslår regeringen att kostnaderna
finansieras genom att FI tar ut årliga avgifter av företagen under tillsyn.
FI föreslår därför att en hänvisning till den föreslagna lagen om
värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument införs i 3 §
i förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av
Finansinspektionen verksamhet. Därutöver föreslås en ändring i 9 § 1 i
samma förordning8, se förslag i bilaga 2.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.
3.2.4 Förslag till borttag av ärendeslag
Auktorisation samt ansökningar och anmälningar av de företag som i
förordningen benämns värdepapperscentraler har tidigare skett enligt
reglerna i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument
(kontoföringslagen). I samband med att förordningen om förbättrad värdepappersavveckling och om värdepapperscentralers kan börja tillämpas
föreslås att samtliga ärendeslag som regleras i kontoföringslagen utgår. Se
bilaga 1.
8 Ändring till ”verksamhet som värdepapperscentral enligt förordningen om förbättrad
värdepappersavveckling och om värdepapperscentraler”.3
27
FINANSINSPEKTIONEN
4. Förslag till ny betalningsrutin
4.1 FÖRSLAG TILL NY RUTIN VID BETALNING AV AVGIFT ENLIGT
FÖRORDNING (2001:911)
4.1.1
Bakgrund
4.1.2
Förslag till ny rutin vid betalning
Antalet tillstånd och anmälningar har de senaste åren ökat i antal både
beroende på ny reglering och fler ärendeslag. Detta innebär många
kontakter med företag och personer som vill ansöka om tillstånd. Det finns
på FI:s hemsida information om hur man ansöker om tillstånd och även
information om avgiftens storlek och hur betalning ska ske. Enligt 6 §
förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos
Finansinspektionen ska ansökningsavgifter betalas till FI när ansökan eller
anmälan ges in. FI får trots omfattande information på FI:s webbsida
många frågor om avgiftens storlek och hur betalning ska ske. Flera företag
och personer önskar tydligare betalningsinformation för att undvika
missförstånd och FI ser även ett behov av att effektivisera
administrationen kring betalningar.
FI vill därför införa en enklare och tydligare rutin vid betalning av
tillstånds- och anmälningsärenden. Enligt rutinen kommer FI att skicka
betalningsinformation till ingivaren när ärendet diarieförts och aktuell
avgift är fastställd. Betalningsinformationen ska innehålla ärendets avgift,
konto för betalning och den betalningsreferens som ska anges. Den
föreslagna rutinen innebär en effektivare handläggning av ärenden och
syftar både till att förenkla för ingivaren och FI. Den nya rutinen innebär
även att FI på sikt kan möjliggöra viss automatisering vid matchning av en
avgift mot ett ärende.
4.1.3
Förslag till ny formulering av 6 §
Betalning av avgift för ansökan och anmälan
6 § Avgift ska betalas till Finansinspektionen på det sätt som
Finansinspektionen anvisar. Handläggningen av ansökan eller anmälan
kommer att påbörjas först när betalningen kommit Finansinspektionen
tillhanda. Ansökan eller anmälan kan avvisas om betalning inte kommit
Finansinspektionen tillhanda inom 30 dagar från det att
Finansinspektionen anvisat hur betalningen ska ske.
28
FINANSINSPEKTIONEN
5. Förteckning remissinstanser
Regeringen har gett FI i uppdrag att remittera förslagen i denna rapport till
Ekonomistyrningsverket (ESV) och berörda branschorganisationer. Se
förteckning nedan.
Aktiemarknadsbolagens förening
Aktiemarknadsnämnden
Aktiespararna
Bankgirocentralen BGC AB
FAR SRS (Far)
Ekonomistyrningsverket (ESV)
Euroclear Sweden AB
Finansbolagens Förening
Fondbolagens förening
Företagarna
HSB Riksförbund
Industrins finansförening
NASDAQ OMX Clearing AB
NASDAQ OMX Stockholm AB
Nordic Growth Market NGM AB
Näringslivets Regelnämnd
Sparbankernas Riksförbund
Svensk Handel
Svenska Bankföreningen
Svenska Fondhandlareföreningen
Svenska försäkringsförmedlares förening
Svenska Handelskammarförbundet
Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening
Svenskt Näringsliv
Svensk Försäkring
Swedish Pension Fund Association
4T Sverige AB
Tjänstepensionsförbundet
Utländska försäkringsbolags förening
29
FINANSINSPEKTIONEN
BILAGA 1
Förslag till ändringar i förordning (2001:911) om
avgifter för prövning av ärenden hos FI
------------------------------------------------------------------------------------------3 §
Avgift tas ut i de fall som framgår av bilagan till
denna förordning för prövning av ansökan och anmälan
enligt
– lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m.,
– atomansvarighetslagen (1968:45),
– den upphävda lagen (1972:262) om
understödsföreningar,
– trafikskadelagen (1975:1410),
– sparbankslagen (1987:619),
– lagen (1991:980) om handel med finansiella
instrument,
– lagen (1993:931) om individuellt
pensionssparande,
– sjölagen (1994:1009),
– den upphävda lagen (1994:2004) om kapitaltäckning
och stora exponeringar för kreditinstitut och
värdepappersbolag,
– lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag,
– lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag,
– lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
– lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende
viss finansiell verksamhet,
– lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares
och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,
– lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella
instrument,
– bokföringslagen (1999:1078),
– lagen (1999:1309) om system för avveckling av
förpliktelser på finansmarknaden,
– lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i
finansiella företag,
– lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för
vissa innehav av finansiella instrument,
– lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda
obligationer,
– lagen (2004:46) om värdepappersfonder,
30
FINANSINSPEKTIONEN
– lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse,
– lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,
– lagen (2005:405) om försäkringsförmedling,
– aktiebolagslagen (2005:551),
– lagen (2004:575) om europabolag,
– lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden
på aktiemarknaden,
– lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora
exponeringar,
– lagen (2006:1372) om införande av lagen
(2006:1371) om kapitaltäckning och stora
exponeringar,
– lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
– lagen (2010:751) om betaltjänster,
– försäkringsrörelselagen (2010:2043),
– lagen (2011:755) om elektroniska pengar,
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
236/2012 av den 14 mars 2012 om blankning och
vissa aspekter av kreditswappar,
– Europaparlamentets och rådets förordning (EU)nr
648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat,
centrala motparter och transaktionsregister,
– lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa
investeringsfonder,
– Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
345/2013 av den 17 april 2013 om europeiska
riskkapitalfonder,
– Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
346/2013 av den 17 april 2013 om europeiska fonder
för socialt företagande,
– Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för
kreditinstitut och värdepappersföretag och om
ändring av förordning (EU) nr 648/2012,
- lagen (2014:275) om viss verksamhet med
konsumentkrediter,
- lag (2014:968) om särskild tillsyn över
kreditinstitut och värdepappersbolag, och
- kommissionens delegerade förordning (EU) nr
2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet
för kreditinstitut. ,
31
FINANSINSPEKTIONEN
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad
värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om
värdepapperscentraler, och
- Kommissionens delegerade förordning (EU) nr
2015/35 av den 10 oktober 2015 om komplettering av
Europaparlamentet och rådets direktiv nr
2009/138/EG om upptagande och utövande av
försäkringsverksamhet (Solvens 2).
--------------------------------------------------6 § Avgifts ska, utom i fall som avses i 4 a §,
betalas till Finansinspektionen när ansökan eller
anmälan ges in. Om betalning inte sker i rätt tid,
ska sökanden föreläggas att betala avgiften inom en
viss tid. Ett sådant föreläggande får skickas till
sökanden med post eller förmedlas på annat lämpligt
sätt. Följs inte föreläggandet ska ansökan eller
anmälan avvisas. Sökanden ska upplysas om detta i
föreläggandet.
6 § Avgift ska betalas till Finansinspektionen på
det sätt som Finansinspektionen anvisar.
Handläggningen av ansökan eller anmälan kommer att
påbörjas först när betalningen kommit
Finansinspektionen tillhanda. Ansökan eller anmälan
kan avvisas om betalning inte kommit
Finansinspektionen tillhanda inom 30 dagar från det
att Finansinspektionen anvisat hur betalningen ska
ske.
-------------------------------------------------Avgift för kungörelsekostnad
8 § Sökanden ska ersätta Finansinspektionens
kostnader för kungörelser i ärende om
1. Tillstånd att verkställa överlåtelseavtal enligt
10 14 kap. 6 § försäkringsrörelselagen
(2010:2043),
2. Tillstånd att verkställa överlåtelseavtal enligt
10 14 kap. 17 § försäkringsrörelselagen,
3. Godkännande av avtal om överlåtelse av
pensionssparavtal enligt 6 kap. 4 § lagen
(1993:931) om individuellt pensionssparande, och
4. Tillstånd att verkställa överlåtelseavtal enligt
9 kap. 4 § lagen (1998:293) om utländska
försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts
verksamhet i Sverige.
-------------------------------------------------------
32
FINANSINSPEKTIONEN
Bilaga
För avgiftens storlek gäller de belopp som anges i 4 §,
varvid följande avgiftsklasser tillämpas:
Ärendeslag enligt följande bestämmelser i
Avgiftsklass
-----------------------------------------------------Lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och
tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige
Tillstånd till marknadsföring (4 kap. 1 §)
G
Medgivande att driva annan rörelse än
försäkringsrörelse(4 kap. 2 §)
G
Förhandsbesked om krav på koncession (4 kap. 3 §)
G
Beviljande av koncession (4 kap. 5 §)
Q
Utvidgning av koncession (4 kap. 6 §)
L
Förlängning av koncession (4 kap. 6 §)
G
Godkännande av ny företrädare (4 kap. 8 §)
G
Medgivande att få ut överskjutande deponerat
belopp (5 kap. 3 §)
D
Undantag från krav som gäller den som utför
Uppgifter i eller ansvarar för aktuariefunktionen
som anges i 10 kap. 18 § försäkringsrörelselagen
som (5 kap. 4b §)
G
Undantag från att upprätta försäkringstekniskt
beräkningsunderlag som anges i 10 kap. 23 §
fjärde stycket försäkringsrörelselagen
(5 kap. 4 b §)
D
Tillstånd att använda matchningsjustering av
riskfria räntesatser för relevanta durationer
som anges i 5 kap. 7 § försäkringsrörelselagen
(5 kap. 5 §)
N-P
Tillstånd att använda en intern modell för att
beräkna solvenskapitalkravet enligt 9 kap. 1 §
försäkringsrörelselagen (5 kap. 12 §)
N-AC
Granskning och godkännande av klassificering av
K
kapitalbasmedel enligt 7 kap. försäkringsrörelselagen
(5 kap. 12 §)
Tillstånd att genomföra större ändringar av en
intern modell enligt 9 kap. 7 §
försäkringsrörelselagen (5 kap. 12 §)
M-T
33
FINANSINSPEKTIONEN
Tillstånd att genomföra ändringar av styrdokumentet för en intern modell enligt
9 kap. 7 § tredje stycket
försäkringsrörelselagen (5 kap. 12 §)
L-S
Tillstånd för att återgå från en intern modell
M-R
till att beräkna solvenskapitalkravet med standardformeln som anges i 9 kap. 8 § försäkringsrörelselagen
(5 kap. 12 §)
Granskning och beslut om godkännande av
företagsspecifika parametrar enligt
8 kap. 7 § försäkringsrörelselagen
(5 kap. 12 §)
Tillstånd att använda durationsbaserade
aktiekursrisker enligt 8 kap. 8 §
försäkringrörelselagen(5 kap. 12 §)
Q-S
G-N
Medgivande att använda andra tillgångar för
skuldtäckning än sådana som anges i 6 kap. 3 §
försäkringsrörelselagen (5 kap. 8 §)
I
Medgivande att avvika från begränsningsreglerna i 6
kap. 12 § försäkringsrörelselagen (5 kap. 8 §)
I
Medgivande att avvika från begränsningsreglerna i 6
kap. 14 § försäkringsrörelselagen (5 kap. 8 §)
I
Medgivande avseende vissa undantag (5 kap. 16 §)
G
Godkännande eller förordnande av ombud (7 kap. 2 §)
D
Intyg för den som biträtt en försäkringsgivare
(8 kap. 5 §)
D
Tillstånd att verkställa överlåtelseavtal
(9 kap. 4 §)
L
Lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella
instrument
Auktorisation som central värdepappersförvarare
(1 kap. 1 §)
Q
Godkännande av ändring av bolagsordning eller stadgar
(2 kap. 3 § andra stycket)
F
34
Tillstånd att driva annan verksamhet
(2 kap. 7 § andra stycket)
G
Tillstånd till organisationsförvärv (2 kap. 8 §)
G
Medgivande att undanta förvaltare från
uppgiftsskyldighet (3 kap. 12 § fjärde stycket)
G
FINANSINSPEKTIONEN
Tillstånd till ett direkt eller indirekt förvärv av
aktier eller andelar i en central
värdepappersförvarare (9 kap. 1 §)
J
-----------------------------------------------------------------------------
Försäkringsrörelselagen (2010:2043)
Undantag från försäkringsrörelselagen gällande direkt
skadeförsäkringsrörelse (1 kap. 19 §)
G
Undantag från försäkringsrörelselagen gällande direkt
livförsäkringsrörelse (1 kap. 20 §)
G
Undantag beroende på storlek
(1 kap. 19, 19 b och 22 §§)
G
Undantag beroende på verksamhet (1 kap. 20 och 22 §§) G
Undantag från försäkringsrörelselagen gällande
verksamhet i utlandet (1 kap. 21 §)
G
Förhandsbesked om krav på tillstånd (2 kap. 3 §)
G
Förlängning av tillstånd (2 kap. 6 §)
H
Omprövning av verksamhetstillstånd för
understödsföreningar (2 kap. 8 och 15 §§)
K
Godkännande av bolagsordning och stadgar samt
beviljande av tillstånd (2 kap. 8, 15 och 17 §§)
Q
Godkännande av ändring av bolagsordning eller stadgar
som innebär utvidgning av tillstånd (2 kap. 9 §)
L
Godkännande av annan ändring av bolagsordning eller
stadgar (2 kap. 9 §)
H
Godkännande av ändring av bolagsordning i samband med
ombildning från icke-vinstutdelande till vinstutdelande
livförsäkringsbolag (2 kap. 9 § och 11 kap. 20 §)
R
Underrättelse om sekundäretablering (3 kap. 1 §)
G
Underrättelse om ändrade förhållanden vid
sekundäretablering (3 kap. 6 §)
D
Underrättelse om uppdrag att från en sekundäretablering
meddela tjänstepensionsförsäkring (3 kap. 8 §)
G
Underrättelse om gränsöverskridande verksamhet (3 kap.
15 §)
G
35
FINANSINSPEKTIONEN
Underrättelse om ändrade förhållanden vid
gränsöverskridande verksamhet (3 kap. 21 §)
D
Underrättelse om uppdrag att genom gränsöverskridande
verksamhet meddela tjänstepensionsförsäkring
(3 kap. 22 § andra stycket)
G
Undantag från upplåningsbegränsning (4 kap. 5 6 §)
H
Prövning av om anställd har ledande ställning inom
ett försäkringsföretag (4 kap. 9 § första stycket 2)
C
Tillstånd att meddela försäkringar med solidarisk
ansvarighet (4 kap. 11 §)
G
Undantag från krav på beräkning av försäkringstekniska
avsättningar i verksamhet avseende
tjänstepensionsförsäkring (5 kap. 8 §)
G
Undantag från krav som gäller aktuarie (5 kap. 17 §
andra stycket)
G
Tillåtelse att använda andra tillgångar för
skuldtäckning än sådana som anges i 6 kap. 3 §
I
Undantag från begränsningsreglerna i 6 kap. 12 §
I
Undantag från begränsningsreglerna i 6 kap. 14 §
I
Undantag från begränsningsreglerna i 6 kap. 21 § 1
och 2
G
Tillstånd att räkna in vissa poster i kapitalbasen
(7 kap. 3 §)
G
Tillstånd att använda statistiska metoder (7 kap. 7 §) G
Beslut om att belopp som kan återfås från
specialföretag enligt avtal om riskövertagande får
användas för att minska solvensmarginalen
(7 kap. 16 §)
G
Prövning av nedsättning av garantibeloppet
(7 kap. 20 §)
H
Tillstånd att använda en intern modell för
beräkning av solvenskapitalkravet (9 kap. 1 §)
Tillstånd att genomföra större ändring av en
intern modell (9 kap. 7 § andra stycket)
Tillstånd att genomföra ändringar av
styrdokument för en intern modell (9 kap. 7 §
tredje stycket)
36
N-AC
M-T
L-S
FINANSINSPEKTIONEN
Tillstånd för att återgå från en intern modell till
att beräkna solvenskapitalkravet med standardformeln (9 kap. 8 §)
M-R
Undantag från gruppbaserad redovisning
(9 kap. 7 och 8 §§)
H
Undantag från vissa krav som gäller för ett blandat
finansiellt holdingföretag (9 kap. 8 a §)
I
Tillstånd att verkställa överlåtelseavtal (10 kap. 5
och 17 §§)
L
Undantag från att upprätta försäkringstekniskt
beräkningsunderlag (10 kap. 23 § fjärde stycket)
D
Undantag från krav som gäller den som utför
uppgifter i eller ansvarar för aktuariefunktionen
(10 kap. 26 § 9)
G
Undantag från krav på att vissa befattningshavare ska
vara bosatta inom EES (11 kap. 1 § andra stycket 1)
E
Minskning av aktiekapitalet utan tillstånd från allmän
domstol (11 kap. 23 §)
G
Tillstånd att verkställa fusionsplan
(11 kap. 33 och 37 §§, 12 kap. 82 och
86 §§ samt 13 kap. 33 §)
L
Undantag från begränsning för uttaxering
(12 kap. 2 §)
G
Tillstånd till återbetalning av garantikapital
(12 kap. 66 §)
G
Beslut om högre förlagsinsatser (13 kap. 9 §)
G
Förhandsgranskning av interna modeller
(14 kap. 17 §)
N–AC
Tillstånd att verkställa överlåtelseavtal
(14 kap. 5 och 17 §§)
L
Tillstånd till ett direkt eller indirekt förvärv av
aktier i ett försäkringsaktiebolag (15 kap. 1 §)
J
Beslut om förlängning av tid inom vilken förvärv ska
genomföras (15 kap. 10 §)
C
Godkännande av bolagsordning eller stadgar samt
beviljande av tillstånd för specialföretag
(20 kap. 6 §)
Q
37
FINANSINSPEKTIONEN
Godkännande av bolagsordning eller stadgar för
specialföretag (20 kap. 6 §)
H
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 av den
10 oktober 2015 om komplettering av Europaparlamentet
och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och
utövande av försäkringsverksamhet (Solvens 2)
Återbetalning och inlösen (Artikel 71.1.h, 73.1.d,
77.1.b, 71.1.k, 71.1.m, 73.1.g, 73.1.i och 77.1.g)
K
------------------------------------------------------Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad
värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om
värdepapperscentraler
Ansökan om auktorisation som värdepapperscentral
(artikel 17)
R-Ä
Ansökan om auktorisation av utkontraktering av
en huvudtjänst enligt artikel 30 (artikel 19.1)
Q–T
Ansökan om auktorisation av utvidgning av
tjänster, inklusive upprättande av samverkande
länk enligt artikel 19.1 a–e(artikel 19.1)
N–Ä
Anmälan om upprättande av samverkande länkar
(artikel 19.5)
N
Anmälan om anknutna tjänster(artikel 19.8)
J
Ansökan om auktorisation att tillhandahålla
anknutna banktjänster (artikel 54.2 a)
Q–X
Ansökan om auktorisation att utse ett eller
flera auktoriserade kreditinstitut för att
tillhandahålla anknutna banktjänster
(artikel 54.2 b)
Q–X
Ansökan om auktorisation om utvidgning av
anknutna banktjänster (artikel 56)
N–T
Anmälan om tillhandahållande av tjänster samt
inrättande av filial i en annan medlemsstat
(artikel 23)
J
Underrättelse om ändring av kvalificerat innehav
i en värdepapperscentral (artikel 27.7 b)
K
Underrättelse om väsentliga förändringar som
påverkar efterlevnaden av villkoren för
38
FINANSINSPEKTIONEN
auktorisationen (artikel 16.4)
G
Anmälan om väsentliga förändringar avseende
banktjänster (artikel 54.7)
J
39
FINANSINSPEKTIONEN
BILAGA 2
Förordning (2007:1135) om årliga avgifter för
finansiering av Finansinspektionens verksamhet
Förordningens tillämpningsområde
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om årliga
avgifter som ska betalas för Finansinspektionens
verksamhet.
Avgifterna ska finansiera den verksamhet som drivs av
inspektionen med undantag för
1. sådan verksamhet som finansieras med stöd av
a) avgiftsförordningen (1992:191), eller
b) förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av
ärenden hos Finansinspektionen,
2. sådan verksamhet som fullgörs enligt förordningen
(2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, och
3. sådan verksamhet som hör samman med
samordningsorganet för
tillsyn enligt förordningen (2009:92) om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism.
Avgifterna ska även finansiera den del av Statistiska
centralbyråns verksamhet som avser insamling och
behandling av uppgifter åt Finansinspektionen enligt
lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och
tillsyn över finansmarknaderna. Förordning (2014:502).
2 § Avgifterna enligt denna förordning ska uppgå till
ett belopp som motsvarar Finansinspektionens och
Statistiska centralbyråns årliga kostnader för den
verksamhet som enligt 1 § ska finansieras med
avgifterna.
Avgifterna ska redovisas mot inkomsttitel på det sätt
som beslutas i regleringsbrev för Finansinspektionen.
Förordning (2014:502).
3 § Avgift tas ut med stöd av bestämmelser i
– 31 § lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m.,
– 73 § den upphävda lagen (1972:262) om
understödsföreningar,
– 39 § lagen (1980:1097) om Svenska
skeppshypotekskassan,
40
FINANSINSPEKTIONEN
– 6 kap. 4 § lagen (1991:980) om handel med finansiella
instrument,
– 13 § lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende
viss finansiell verksamhet,
– 10 kap. 9 § lagen (1998:293) om utländska
försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts
verksamhet i Sverige,
– 10 § lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om
Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet,
– 9 kap. 1 § lagen (1998:1479) om kontoföring av
finansiella instrument,
– 5 kap. 8 § lagen (2000:192) om allmänna
pensionsfonder (AP-fonder),
– 26 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för
vissa innehav av finansiella instrument,
– 5 kap. 7 § lagen (2003:1223) om utgivning av
säkerställda obligationer,
– 10 kap. 11 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder,
– 13 kap. 16 § lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse,
– 22 § lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,
– 20 § lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk
vid handel med finansiella instrument,
– 7 kap. 7 § lagen (2005:405) om försäkringsförmedling,
– 7 kap. 13 § lagen (2006:451) om offentliga
uppköpserbjudanden på aktiemarknaden,
– 6 kap. 10 § första stycket lagen (2006:531) om
särskild tillsyn över finansiella konglomerat,
– 23 kap. 12 och 13 §§ lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden,
– 8 kap. 7 § lagen (2010:751) om betaltjänster,
– 14 17 kap. 16 § försäkringsrörelselagen (2010:2043),
– 5 kap. 7 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar,
– 14 § andra stycket lagen (2012:735) med
kompletterande bestämmelser till EU:s
blankningsförordning,
41
FINANSINSPEKTIONEN
– 4 kap. 4 § lagen (2013:287) med kompletterande
bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat,
centrala motparter och transaktionsregister,
– 13 kap. 15 § andra stycket lagen (2013:561) om
förvaltare av alternativa investeringsfonder,
– 33 § lagen (2014:275) om viss verksamhet med
konsumentkrediter, och
– 9 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över
kreditinstitut och värdepappersbolag., och
– X kap. X § lagen (2015:000) med kompletterande
bestämmelser till EU:s förordning om förbättrad
värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om
värdepapperscentraler.
Beräkning och uttag av avgifter
4 § Avgifterna från de fysiska personer, företag och
myndigheter som anges i 6–18 §§ ska ge
Finansinspektionen och Statistiska centralbyrån full
kostnadstäckning för respektive avgiftsgrupp, om inte
något annat anges i denna förordning.
Med full kostnadstäckning avses att varje avgiftsgrupp
ska svara för både direkta kostnader och den andel av
indirekta kostnader som går att hänföra till gruppen.
Med avgiftsgrupp avses en sådan grupp av fysiska
personer, företag eller myndigheter som anges i 6–18
§§. Förordning (2014:502).
5 § För varje avgiftsgrupp som anges i 6–10 §§ ska
Finansinspektionen beräkna ett sammanlagt avgiftsbelopp
som baseras på dels gruppens andel av inspektionens och
Statistiska centralbyråns kostnader det närmast
föregående kalenderåret, dels de kostnader som
inspektionen och Statistiska centralbyrån har beräknat
för det aktuella kalenderåret.
Finansinspektionen ska fördela det sammanlagda
avgiftsbeloppet för respektive avgiftsgrupp 1, 2, 3 och
5 på de företag som ingår i gruppen. Balansomslutningen
vid utgången av det närmast föregående räkenskapsåret
ska utgöra grund för fördelningen. Varje företag i
gruppen ska betala en avgift som är proportionell i
förhållande till företagets storlek.
Finansinspektionen ska fördela det sammanlagda
avgiftsbeloppet för avgiftsgrupp 4 på de företag som
ingår i gruppen. Respektive företags andel av den tid
Finansinspektionen lagt på gruppen närmast föregående
kalenderår ska utgöra grund för fördelningen. Den
kostnad som inte kan hänföras till ett enskilt företag
ska fördelas på de företag som ingår i gruppen utifrån
samma fördelningsgrund och med beaktande av typ av
verksamhet enligt 9 §.
42
FINANSINSPEKTIONEN
Den lägsta avgiften är 30 000 kr, om inte något annat
anges i denna förordning. Förordning (2014:502).
Avgiftsgrupper
Huvudgrupper
Avgiftsgrupp 1 - Banker och värdepappersbolag
6 § Avgift beräknad enligt 5 § ska betalas av svenska
företag, om de har tillstånd att driva
1. bankrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse, eller
2. värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden och är värdepappersbolag.
Avgiftsgrupp 2 - Kreditmarknadsföretag m.fl.
7 § Avgift beräknad enligt 5 § ska betalas av svenska
företag, om de har tillstånd att driva
1. verksamhet enligt lagen (1980:1097) om Svenska
skeppshypotekskassan, eller
2. finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse.
Lägsta avgift ska betalas av Svenska
skeppshypotekskassan. Förordning (2011:1179).
Avgiftsgrupp 3 - Försäkringsföretag,
understödsföreningar m.fl.
8 § Avgift beräknad enligt 5 § ska betalas av svenska
företag, om de har tillstånd att driva
1. verksamhet enligt den upphävda lagen (1972:262) om
understödsföreningar, eller
2. verksamhet enligt försäkringsrörelselagen
(2010:2043).
Den lägsta avgiften är 7 000 kr för
1. understödsföreningar som inte är
tjänstepensionsinstitut, och
2. lokala försäkringsbolag som tillhör kategorin
mindre, lokala bolag.
Understödsföreningar som har undantag (begränsad
tillsyn) enligt 2 § andra stycket den upphävda lagen om
understödsföreningar och försäkringsföretag som har
helt undantag enligt 1 kap. 19 och 20 §§
försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska inte betala
någon avgift. Förordning (2011:1179).
43
FINANSINSPEKTIONEN
Avgiftsgrupp 4 - Centrala värdepappersförvarare
Värdepapperscentraler, börser och
clearingorganisationer
9 § Avgift beräknad enligt 5 § ska betalas av svenska
företag, om de har tillstånd att driva
1. verksamhet enligt lagen (1998:1479) om kontoföring
av finansiella instrument,
21. reglerad marknad enligt lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden, eller
32. clearingverksamhet enligt lagen om
värdepappersmarknaden eller förordning (EU) nr 648/2012
av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter
och transaktionsregister.
3. verksamhet som värdepapperscentral enligt förordning
(EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad
värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om
värdepapperscentraler,
Avgiftsgrupp 5 – Fondförvaltare
10 § Avgift enligt 5 § ska betalas av svenska företag,
om de har tillstånd att
1. driva fondverksamhet enligt lagen (2004:46)
omvärdepappersfonder, eller
2. förvalta en alternativ investeringsfond enligt lagen
(2013:561) om förvaltare av alternativa
investeringsfonder.
I stället för balansomslutningen ska det sammanlagda
värdet av de fonder som ett fondbolag respektive en
AIF-förvaltare som avses i första stycket förvaltar vid
utgången av det närmast föregående räkenskapsåret
utgöra grund för fördelningen enligt 5 § andra stycket.
AIF-förvaltare som är registrerade enligt 2 kap. 3 §
lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder
ska betala en avgift på 10 000 kr. Förordning
(2013:597).
Försäkringsförmedlare
11 § Försäkringsförmedlare som är en fysisk person och
registrerad enligt 2 kap. 3 eller 4 § eller 5 kap. 2 §
lagen (2005:405) om försäkringsförmedling ska betala en
avgift på 2 000 kr.
Försäkringsförmedlare som är en juridisk person och
registrerad enligt 2 kap. 3 eller 4 § eller 5 kap. 2 §
lagen om försäkringsförmedling ska betala en avgift på
2 000 kr för varje anställd som den 31 december närmast
föregående år utövade försäkringsförmedling eller sådan
sidoverksamhet som avses i 2 kap. 5 § första stycket 15
44
FINANSINSPEKTIONEN
lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för den
juridiska personens räkning.
Lägsta avgift för den juridiska personen är 2 000 kr.
Första och andra styckena gäller inte den som ska
betala avgift enligt någon annan bestämmelse i denna
förordning. Förordning (2011:1179).
12 § Försäkringsföretag som avses i 2 kap. 4 § lagen
(2005:405) om försäkringsförmedling ska betala en
avgift på 3 000 kr.
Första stycket gäller inte, om försäkringsföretaget ska
betala avgift enligt någon annan bestämmelse i denna
förordning.
Vissa pensionsstiftelser
13 § Pensionsstiftelse som avses i 9 a § lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska
betala en avgift på 103 000 kr. Förordning (2010:753).
Valutaväxling, finansiell verksamhet, betaltjänster och
utgivning av elektroniska pengar
14 § Fysiska och juridiska personer som är anmälda
enligt lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende
viss finansiell verksamhet ska betala en avgift på 3
000 kr för fysiska personer och 13 000 kr för juridiska
personer.
Första stycket gäller inte den som ska betala avgift
enligt någon annan bestämmelse i denna förordning.
Förordning (2013:1110).
14 a § Registrerade betaltjänstleverantörer enligt
lagen (2010:751) om betaltjänster ska betala en avgift
på 13 000 kr för fysiska personer och 26 000 kr för
juridiska personer. Förordning (2012:738).
14 b § Juridiska personer som har tillstånd enligt 2
kap. 1 § lagen (2010:751) om betaltjänster ska betala
en avgift på 65 000 kr. Förordning (2012:738).
14 c § Registrerade utgivare enligt lagen (2011:755) om
elektroniska pengar ska betala en avgift på 26 000 kr.
Förordning (2012:738).
14 d § Institut för elektroniska pengar enligt lagen
(2011:755) om elektroniska pengar ska betala en avgift
på 65 000 kr. Förordning (2012:738).
Inlåningsverksamhet och viss verksamhet med
konsumentkrediter
15 § Företag som är registrerade enligt lagen
(2004:299) om inlåningsverksamhet ska betala en avgift
på 25 000 kr. Förordning (2014:1394).
45
FINANSINSPEKTIONEN
15 a § Företag som har tillstånd enligt 4 § lagen
(2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter ska
betala en avgift på 30 000 kr. Förordning (2014:454).
Vissa emittenter
16 § Emittenter som ska tillämpa bestämmelserna i 16
kap. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska
betala en avgift på 30 000 kr, om deras överlåtbara
värdepapper inte är upptagna till handel på en reglerad
marknad i Sverige efter ansökan av emittenten själv.
Förordning (2011:1179).
Vissa statliga myndigheter
17 § Avgift som baseras på dels myndighetens andel av
Finansinspektionens kostnader det närmast föregående
kalenderåret, dels de kostnader som inspektionen har
beräknat för det aktuella kalenderåret, ska betalas av
1. Pensionsmyndigheten, och
2. Sjunde AP-fonden.
Lägsta avgift är 30 000 kr. Förordning (2011:1179).
Utländska företag
18 § Utländska företag ska betala avgift enligt
följande:
1. Försäkringsgivare från tredjeland som avses i 1 kap.
5 § första stycket 2 lagen (1998:293) om utländska
försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts
verksamhet i Sverige, som driver försäkringsrörelse i
Sverige genom generalagent eller filial, ska betala 20
000 kr.
2. Utländskt förvaltningsbolag, med filial i Sverige,
som avses i 1 kap. 6 § lagen (2004:46) om
värdepappersfonder, ska betala 5 000 kr.
3. Utländskt förvaltningsbolag som enligt 1 kap. 6 b §
lagen om värdepappersfonder har tillstånd att förvalta
värdepappersfonder, ska betala 7 000 kr per fond.
4. Kreditinstitut från ett annat land inom EES, med
filial i Sverige, som avses i 4 kap. 1 § lagen
(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, ska
betala 20 000 kr.
5. Försäkringsförmedlare från ett annat land inom EES,
med filial i Sverige, som avses i 3 kap. 1 § första
stycket 1 lagen (2005:405) om försäkringsförmedling,
ska betala 3 000 kr.
6. Försäkringsförmedlare från tredjeland som avses i 3
kap. 2 § lagen om försäkringsförmedling, ska betala 5
000 kr.
46
FINANSINSPEKTIONEN
7. Utländskt värdepappersföretag från ett annat land
inom EES, med filial i Sverige, som avses i 4 kap. 1 §
första stycket 1 lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden och utländskt företag, med filial
i Sverige, som avses i 4 kap. 4 § samma lag, ska betala
20 000 kr.
8. Utländskt företag som avses i 12 kap. 9 § lagen om
värdepappersmarknaden, som har tillstånd att driva en
reglerad marknad från filial i Sverige, ska betala 20
000 kr.
9. Utländskt företag som avses i 19 kap. 12 § lagen om
värdepappersmarknaden, som har tillstånd att driva
clearingverksamhet från filial i Sverige, ska betala
20 000 kr.
10. Utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som avses i 5
kap. 2 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa
investeringsfonder, som förvaltar en specialfond, ska
betala 7 000 kr per fond.
11. Utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som avses i 5
kap. 8 § lagen om förvaltare av alternativa
investeringsfonder, som driver verksamhet från filial i
Sverige, ska betala 5 000 kr.
12. Icke EES-baserad AIF-förvaltare som avses i 5 kap.
11 § lagen om förvaltare av alternativa
investeringsfonder, som marknadsför en alternativ
investeringsfond till icke-professionella investerare,
ska betala 3 000 kr per fond.
13. Utländsk icke EES-baserad AIF-förvaltare som avses
i 5 kap. 13 § lagen om förvaltare av alternativa
investeringsfonder, som driver verksamhet från filial i
Sverige, ska betala 5 000 kr. Förordning (2013:597).
Avgift i vissa fall
Uttag av avgift när någon tidigare inte har stått under
tillsyn av Finansinspektionen
19 § Ett företag som ska betala avgift enligt någon av
bestämmelserna i 6-10 §§ det första året som det står
under tillsyn av Finansinspektionen, ska betala den
lägsta avgiften.
20 § Om en fysisk person, ett företag eller en
myndighet ska betala avgift enligt någon av
bestämmelserna i 11-18 §§ det första året som det står
under tillsyn av Finansinspektionen, och det inte har
stått under tillsyn från början av året, ska avgiften
minskas med hänsyn till den tid som personen, företaget
eller myndigheten inte har stått under tillsyn.
Uttag av avgift när någon upphör att stå under tillsyn
av Finansinspektionen
47
FINANSINSPEKTIONEN
21 § Om en fysisk person, ett företag eller en
myndighet som ska betala avgift enligt någon av
bestämmelserna i 6-18 §§ upphör att stå under tillsyn
av Finansinspektionen under året, ska avgiften minskas
med hänsyn till den tid som personen, företaget eller
myndigheten därefter inte har stått under tillsyn.
Uttag av avgift när någon byter avgiftsgrupp
22 § Om tillsynen av en fysisk person eller ett företag
omfattar ett helt år men grunden för uttag av avgift
enligt 6-18 §§ ändrats under året, ska beräkningen av
avgiften baseras på den tid som personen eller
företaget har tillhört respektive avgiftsgrupp.
Uttag av avgift som uppgår till mindre än 300 kr
23 § Om den avgift som beräknas enligt 20 eller 21 §
uppgår till mindre än 300 kr, får Finansinspektionen i
ett enskilt fall besluta att någon avgift inte ska tas
ut.
Betalning och slutavräkning
24 § Finansinspektionen ska varje år besluta avgiftens
storlek och senast den 30 november till varje fysisk
person, företag och myndighet som ska betala avgift
skicka en faktura på det belopp som ska betalas samt
ange när avgiften senast ska vara betald.
Avgiften ska betalas genom insättning på det konto som
Finansinspektionen anger på fakturan.
Dröjsmålsränta tas ut på avgifter som inte betalas i
rätt tid, om det inte finns särskilda skäl mot det.
Dröjsmålsränta ska beräknas för år enligt en räntefot
som motsvarar den av Sveriges riksbank fastställda vid
varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen
(1975:635) med ett tillägg av åtta procentenheter.
Finansinspektionen ska i slutet av varje år göra en
jämförelse mellan inbetalda avgifter under året och
slutliga kostnader för varje avgiftsgrupp. Resultatet
av denna jämförelse ska beaktas när avgift för
nästföljande år beräknas för avgiftsgruppen. Förordning
(2012:383).
Minskning av avgift
25 § Om det finns särskilda skäl, får
Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att
minska avgiften.
Överklagande
26 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns
bestämmelser om överklagande hos allmän
förvaltningsdomstol.
48
FINANSINSPEKTIONEN