Sandviken Energi Jädraån

RAPPORT
UNDERLAG FÖR REMISSUTLÅTANDE
ÖVER VATTENFÖRVALTNINGEN 2015-2021
Sandviken Energi
2015-04-15
Uppdragsnummer 1655149000
Sweco Environment AB
Södra Järnvägsgatan 37
Box 259
SE-851 04 Sundsvall
060-16 99 00
www.sweco.se
Uppdragsledare
Andreas Aronsson
060-16 99 33
Projektorganisation
Andreas Aronsson
Carolin Sandgren
Peder Dalin
2
Sammanfattning
Sweco har fått i uppdrag av Sandviken Energi att ta fram ett underlag för inlämnande av synpunkter
på Vattenmyndigheternas remissförslag för vattenförvaltningsperioden 2015-2021. Fokus vid
genomgången av samrådshandlingar och VISS (VattenInformationsSystem Sverige) har varit att
identifiera oklarheter kring statusklassningar och föreslagna åtgärder för 15 vattenförekomster
påverkade av Sandviken Energis anläggningar i Jädraån. I bilaga 1 presenteras en sammanställning
av relevant information från VISS per vattenförekomst.
Här följer en sammanfattning av generella observationer:
•För vattenförekomsterna som omfattas av denna rapport finns inga beskrivningar av det naturliga
referensförhållandet, som t.ex. kvalitetsfaktorn konnektivitet ska baseras på.
•Trots att Jädraån använts som flottled, och att rensning och flottledskonstruktioner ses på flygbilder,
anges detta som påverkanskälla på endast en av vattenförekomsterna i denna rapport.
•Det finns en generell avsaknad av biologiska data, vilket är en brist då biologiska kvalitetsfaktorer i
första hand ska ligga till grund för statusklassningar.
•Statusklassningar har utförts trots begränsade underlag med låg tillförlitlighet och trots att
underlaget ibland bara utgörs av modelleringar. Detta kan ge stora konsekvenser eftersom
statusklassningarna utgör grund för miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram, samt att de väger tungt
i till exempel prövningar.
•Ofta saknas motiveringar och metoder, vilket gör det svårt att förstå hur statusklassningar och
bedömningar gjorts.
•Avgränsningen av olika vattenförekomster kan behöva revideras. Ingen vattenförekomst på
sträckan är klassad som KMV (kraftigt modifierad vattenförekomst).
•Myndigheterna föreslår åtgärder vid samtliga 13 dammar på sträckan som omfattas av denna
rapport. Totala åtgärdskostnader saknas eller är bristfälligt redovisade.
•Myndigheterna erbjuder ingen vägledning för prioritering av de föreslagna åtgärderna och ingen
vägledning för verksamhetsutövare.
Utöver kommentarer för respektive vattenförekomst, presenteras i rapporten synpunkter på
Vattenmyndigheternas remisshandlingar och konkreta förbättringsförslag för VISS.
3
Innehåll
1
Inledning........................................................................................................................ 5
1.1
Bakgrund.........................................................................................................................................5
1.2
Beskrivning av uppdraget...............................................................................................................5
1.3
Berörda vattenförekomster.............................................................................................................5
1.4
Underlag.........................................................................................................................................5
2
Resultat genomgång av VISS...................................................................................... 6
2.1
Beskrivning av vattenförekomster...................................................................................................6
2.2
Utvärdering av höjdanalyser.........................................................................................................18
2.2.1 Höjdprofil kan visa naturliga vandringshinder.................................................................................................. 18
3
Sammanfattning genomgång av VISS...................................................................... 20
3.1
Statusklassning.............................................................................................................................20
3.2
Hydromorfologi..............................................................................................................................20
3.2.1 Konnektivitet.................................................................................................................................................... 20
3.2.2 Morfologi.......................................................................................................................................................... 20
3.3
Avsaknad av motiveringar.............................................................................................................21
3.4
Kraftigt modifierade vatten (KMV).................................................................................................21
4
Synpunkter på Vattenmyndigheternas remissunderlag.......................................... 22
4.1
Bristande underlag – stora konsekvenser.....................................................................................22
4.2
Referensförhållanden....................................................................................................................22
4.3
Prioritering av åtgärder.................................................................................................................23
4.4
Vägledning för verksamhetsutövare.............................................................................................23
4.5
Förbättringar i VISS......................................................................................................................24
4.6
Förbättra den samhällsekonomiska konsekvensanalysen............................................................24
5
Avslutande kommentarer........................................................................................... 25
6Referenser................................................................................................................... 26
4
1
Inledning
1.1
Bakgrund
Under perioden 1 november 2014 till 30 april 2015 genomför Vattenmyndigheterna samråd
kring Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande
miljökonsekvensbeskrivning för Sveriges fem vattendistrikt. Under denna period har allmänhet och
verksamhetsutövare möjlighet att bidra med synpunkter på förslagen. De fastställda programmen och
planerna kommer att bli styrande för miljöarbetet under förvaltningscykeln 2015-2021.
1.2
Beskrivning av uppdraget
Swecos uppdrag syftar till att ta fram ett underlag så att Sandviken Energi kan inlämna synpunkter på
Vattenmyndigheternas samrådshandlingar för vattenförvaltningsperioden 2015-2021.
Swecos uppdrag omfattar att se över vattenförvaltningens preliminära statusklassningar, förslag på
åtgärdsprogram/planer och miljökvalitetsnormer för Jädraån i de delar som omfattas av Sandviken
Energis innehav av vattenkraftsanläggningar. I arbetet ingår en övergripande beskrivning av Jädraåns
avrinningsområde med fokus på ekologiska förutsättningar samt en övergripande topografisk analys
med syfte att identifiera positioner längs vattendraget där det eventuellt kan förekomma naturliga
vandringshinder.
1.3
Berörda vattenförekomster
Denna rapport fokuserar på de delar av samrådsunderlaget som berör Sandviken Energis
anläggningar. Därför är sammanställningen inriktad på att belysa konsekvenserna av klassningen av
ekologisk status till följd av vattenkraftverksamhet i ytvattenförekomster, och åtgärdsförslag kopplade
till detta. Sammanställningen berör inte klassning av grundvatten och kemisk status.
Jädraån ingår i Bottenhavets vattendistrikt och tillhör Gavleåns huvudavrinningsområde,
och enligt VISS utgörs den sträcka av ån som berörs av Sandviken Energis anläggningar
av 15 vattenförekomster (bilaga 1). I kapitel 2.1 finns karta över åsträckningen och
vattenkraftsanläggningarna.
Genom dotterbolaget Bångbro Kraft AB driver Sandviken Energi 15 vattenkraftstationer varav 10 finns
i Jädraån (se Figur 1). Vid kraftstationerna produceras elkraft tillräcklig för värme till 1200 villor per år.
Den lokala vattenproduktionen är cirka nio procent av totala energiomsättningen på elnätet (Sandviken
Energi 2015).
1.4
Underlag
Uppgifter om de aktuella vattenförekomsterna inhämtades från VISS – VattenInformationsSystem
Sverige (http://viss.lansstyrelsen.se) 20/2, 30/3 samt 7/4 2015. Underlag kring kraftstationer har
tillhandahållits av Sandviken Energi. Vattenmyndigheternas remisshandlingar har hämtats från
webbsidan för aktuellt samråd (www.vattenmyndigheterna.se/Sv/bottenhavet).
5
2
Resultat genomgång av VISS
2.1
Beskrivning av vattenförekomster
Denna rapport omfattar vattenförekomsterna inom Jädraåns sträckning från sjön Svarten och
nedströms till Överbyn och biflödet Högboån, totalt 15 vattenförekomster. Figur 1 visar dammar och
kraftverk i Jädraån, samt föreslagen statusklassning i VISS. Svartdammen vid Svartens utlopp reglerar
flödet i Jädraån.
I bilaga 1 finns en sammanställning över den VISS-information som finns för respektive
vattenförekomst inom den sträcka av Jädraån som denna rapport berör.
Bakgrundskarta: OpenStreetMap.
Teckenförklaring
Sandviken Energis kraftverk
Övriga dammar
Förslag statusklassning 2014
Hög ekologisk status
Måttlig ekologisk status
Gränser vattenförekomster
Figur 1. Kraftverk och dammar i Jädraån, samt föreslagen ekologisk status för vattenförekomsterna på sträckan.
Nedan följer en presentation av vattenförekomsterna från sjön Svarten och vidare nedströms till sista
vattenförekomsten som påverkas av Sandviken Energis anläggningar. I VISS är dammarna kopplade
till uppströms vattenförekomst, vilket leder till att olika delar av en anläggning (damm, station,
spillfåra) ofta hör till olika vattenförekomster. För samtliga vattenförekomster anges namn och EU_CD
(VattendragsID) såsom de anges i VISS.
6
Gavleån (SE675541-151581)
Kategori: vattendragLängd: 2 km
Vattenförekomsten utgörs av sträckan mellan sjöarna Svarten och Dammen. Vid utloppet från Svarten
ligger Svartdammen.
Vattenförekomsten bedöms ha måttlig status baserat på hydromorfologi, exempelvis två
vandringshinder i huvudfåra (ett uppströms och ett nedströms).
Inga biologiska data har använts vid statusklassningen.
Som påverkanskällor anges flödesreglering och morfologiska förändringar samt flottledsrensningar.
Föreslagen åtgärd är flottledsåterställning, och förbättringsbehov som anges är att åtgärda ett
vandringshinder (anges ej vilket, men torde vara Svartdammen eller dammen för Svartnäs Övre).
Dammen (SE675509-151802)
Kategori: sjöArea: 0,31 km2
Vattenförekomsten avgränsas nedströms av kraftverket Svartnäs Övre (Figur 2). Enligt Sandviken
Energi har kraftverket en fallhöjd på 7 meter.
Vattenförekomsten bedöms ha måttlig status baserat på hydromorfologi. Inga biologiska data har
använts vid statusklassningen.
Som påverkanskällor anges flödesreglering och morfologiska förändringar samt markanvändning i
vattnets närområde/svämplan.
Föreslagen åtgärd i VISS är att åtgärda "vandringshinder Svartnäs Övre". Total åtgärdskostnad är
summerad till 11 000 000 kr enligt denna beräkning i VISS:
Kommentar:
Enligt förklaringstexten till beräkningen för åtgärden baseras beräkningen på ett omlöp med två meters
fallhöjd, men i beräkningsformeln har fallhöjd en meter använts.
Kraftbolaget har angett 7 meters fallhöjd medan Länsstyrelsen har räknat på 1-2 meter, vilket ger en
stor diskrepans i den totala åtgärdskostnaden.
7
Kartbild: Google Earth satellit.
Figur 2. Svartnäs Övre – damm och kraftverk.
Gavleån (SE675492-151813)
Kategori: vattendragLängd: 600 m
Vattenförekomsten utgörs av sträckan från kraftverket Svartnäs Övre till inloppet i sjön Aven.
Vattenförekomsten bedöms ha måttlig status baserat på konnektivitet – det finns ett vandringshinder
i vattenförekomsten närmast uppströms. Övriga hydromorfologiska kvalitetsfaktorer har bedömts att
inte ge sådan påverkan att statusen skulle vara sämre än god.
Inga biologiska data har använts vid statusklassningen.
Som påverkanskällor anges flödesreglering och morfologiska förändringar. Som förbättringsbehov
anges att åtgärda vandringshindret i vattenförekomsten närmast uppströms (dvs. Svartnäs Övre).
Aven (SE675456-151970)
Kategori: sjöArea: 0,17 km2
Vattenförekomsten avgränsas nedströms av dammen för Svartnäs Nedre (Figur 3). Kraftverket har en
fallhöjd på sju meter.
Vattenförekomsten bedöms ha måttlig status baserat på konnektivitet – det finns ett vandringshinder
i vattenförekomsten närmast nedströms. Övriga hydromorfologiska kvalitetsfaktorer har bedömts att
inte ge sådan påverkan att statusen skulle vara sämre än god.
Inga biologiska data har använts vid statusklassningen.
Som påverkanskällor anges flödesreglering och morfologiska förändringar.
Föreslagen åtgärd i VISS är att åtgärda "vandringshinder Svartnäs Nedre". Total åtgärdskostnad är
summerad till 11 000 000 kr enligt beräkning i VISS:
8
Kommentar:
Förklaringstext till beräkningen för åtgärden saknas.
Kraftbolaget har angett 7 meters fallhöjd medan Länsstyrelsen har räknat på 1 meter, vilket ger en stor
diskrepans i den totala åtgärdskostnaden.
Kartbild: Bing Aerial.
För kvalitetsfaktorn Konnektivitet är motiveringen att det finns en vandringshinder i närmast anslutande
vattenförekomst nedströms, dock borde rimligen vandringshindret i den aktuella vattenförekomsten
(dvs. Svartnäs Nedre) avses?
Figur 3. Svartnäs Nedre – damm, tub och kraftverk.
Gavleån (SE675506-152206)
Kategori: vattendragLängd: 7 km
Vattenförekomsten utgörs av sträckan från dammen för Svartnäs Nedre till inloppet i Korpsjön. En del
av vattnet leds i en tub (270 m) från dammen till kraftverket (Figur 3).
De enda kvalitetsfaktorer som är klassade är morfologiskt tillstånd (hydromorfologisk kvalitetsfaktor)
och näringsämnen (fysikalisk-kemisk kvalitetsfaktor), båda klassade till hög status på grund av
modelleringar, vilket ligger till grund för att hela vattenförekomsten har bedömts att ha hög status.
Kommentar:
Endast två kvalitetsfaktorer är klassade, och detta med hjälp av modeller, vilket utgör ett svagt
underlag för klassning av ekologisk status. Inga biologiska data har använts.
9
Kvalitetsfaktorn konnektivitet är inte klassad trots vandringshindret i närmast vattenförekomst
uppströms (dammen för Svartnäs Nedre).
På flygbilder syns tydligt att vissa delar av sträckan är rensad för timmerflottning och att
flottledskonstruktioner finns.
Sweco ifrågasätter om hög status är en rimlig klassificering med tanke på ovan sagda.
Korpsjön (SE675531-152606)
Kategori: sjöArea: 0,27 km2
De enda kvalitetsfaktorer som är klassade är morfologiskt tillstånd (hydromorfologisk kvalitetsfaktor)
och näringsämnen (fysikalisk-kemisk kvalitetsfaktor), båda klassade till hög status på grund av
modelleringar, vilket ligger till grund för att hela vattenförekomsten har bedömts att ha hög status.
Kommentar:
Endast två kvalitetsfaktorer är klassade, och detta med hjälp av modeller, vilket utgör ett svagt
underlag för klassning av ekologisk status. Inga biologiska data har använts.
I princip hela området kring sjön är skogsbrukat, med kalhyggen nästan ända till sjökanten.
Sweco ifrågasätter om hög status är en rimlig klassificering med tanke på ovan sagda.
Gavleån (SE675578-152618)
Kategori: vattendragLängd: 0,99 km
Vattenförekomsten utgörs av sträckan mellan Korpsjön och Mellan-Jädern. Här finns inga
vattenkraftsanläggningar. De enda kvalitetsfaktorer som är klassade är morfologiskt tillstånd
(hydromorfologisk kvalitetsfaktor) och näringsämnen (fysikalisk-kemisk kvalitetsfaktor), båda bedömda
som hög status, vilket ligger som grund för att vattenförekomsten har klassats till hög status.
Kommentar:
Endast två kvalitetsfaktorer är klassade, och detta med hjälp av modeller, vilket utgör ett svagt
underlag för klassning av ekologisk status. Inga biologiska data har använts.
På flygbilder syns tydligt att sträckan är rensad för timmerflottning och att flottledskonstruktioner finns.
Sweco ifrågasätter om hög status är en rimlig klassificering med tanke på ovan sagda.
Mellan-Jädern (SE675614-152673)
Kategori: sjöArea: 0,34 km2
Vattenförekomsten bedöms ha måttlig status grundat på konnektivitet ­– det finns definitiva
vandringshinder i nedströms liggande vattenförekomst.
Som påverkanskälla anges flödesreglering och morfologiska förändringar, med motiveringen att
vattenförekomsten är påverkad av en eller flera dammar som utgör vandringshinder för fisk och att
påverkan är så betydande att det inte ger förutsättningar för god ekologisk status.
Som förbättringsbehov anges att åtgärda fyra vandringshinder (vilket torde vara de fyra som ligger i
nästa vattenförekomst nedströms).
Kommentar:
En brist är att de vandringshinder som föreslås att åtgärdas inte specificeras, vilket gör det svårt att få
en överblick över åtgärderna i vattensystemet. En bättre tydlighet i vilka vandringshinder som avses
ger en ökad transparens i den ekologiska statusklassningen och gör VISS mer användarvänligt.
Gavleån (SE675144-153170)
Kategori: vattendragLängd: 13 km
Mitt i vattenförekomsten ligger Pallanite där en stor del av vattnet går i en 300 meter lång intagskanal
(Figur 4). Nedströms avgränsas vattenförekomsten av Jädraåsdammen (Figur 5).
10
Kartbild: Bing Aerial.
Figur 4. Pallanite – damm, intagskanal, torrlagd spillfåra och kraftverk.
Vattenförekomsten bedöms ha måttlig status baserat på konnektivitet – en eller flera dammar utgör
definitiva vandringshinder för fisk i eller i direkt anslutning till vattenförekomsten.
Bottenfauna har god status, vilket grundar sig på sammanvägning av följande index:
ASPT (index för ekologisk kvalitet): Hög status.
DJ-index (index för övergödning): Hög status.
MISA (index för försurning): God status.
(Data från Riksinventeringen vdr 2000.)
Kvalitetsfaktorerna Fisk och Påväxt - kiselalger är ej klassade.
Som påverkanskällor anges flödesreglering och morfologiska förändringar, med motiveringen att
vattenförekomsten är påverkad av en eller flera dammar som utgör vandringshinder för fisk och att
påverkan är så betydande att det inte ger förutsättningar för god ekologisk status.
Förslag i VISS är att åtgärda fyra vandringshinder genom "fiskväg/utrivning av vandringshinder
(damm)", vilket gäller anläggningarna Jädraås och Pallanite, samt två andra dammar (troligtvis gamla
flottningsdammar) i vattenförekomsten. Kostnadsberäkningar saknas.
Kommentar:
Sweco ser att det finns anledning att se över indelningen i vattenförekomster på den aktuella sträckan.
Sweco bedömer att det finns anledning att utreda om spillfåran vid Pallanite ska klassas som KMV. I
befintlig vattenförekomst finns även två sjöar/dämningsområden (ovan Pallanites respektive Jädraås
dammar) som borde kategoriseras som sjöar och inte vattendrag.
Vissa delar av sträckan är rensad för timmerflottning och flottledskonstruktioner finns.
11
Gavleån (SE674717-153582)
Kategori: vattendragLängd: 410 meter
Vattenförekomsten utgörs av sträckan mellan Jädraåsdammen och Jädraås kraftverk (fallhöjd 17 m).
På sträckan leds vattnet i en tub till kraftverket och den naturliga fåran utgör spillfåra (se Figur 5).
Vattenförekomsten bedöms ha måttlig status baserat på konnektivitet (flera vandringshinder finns i
vattenförekomster uppströms och nedströms) och morfologiskt tillstånd (aktivt brukad mark/anlagda
ytor i vattendragets svämplan och närområde.
Som påverkanskällor anges flödesreglering och morfologiska förändringar, med motiveringen att
vattenförekomsten är påverkad av en eller flera dammar som utgör vandringshinder för fisk och
att påverkan är så betydande att det inte ger förutsättningar för god ekologisk status. Även det
morfologiska tillståndet anges som påverkanskälla med anledning av att närområdet och svämplanet
runt vattendraget har så hög andel artificiella ytor (t.ex. jordbruksmark, vägar, industrimark) att
påverkan på vattenförekomsten anses betydande.
Förbättringsförslag är enligt VISS att åtgärda sex vandringshinder (vilket torde avse fyra
vandringshinder i vattenförekomsten uppströms och två i vattenförekomsten nedströms).
Kommentar:
En brist är att de vandringshinder som föreslås att åtgärdas inte specificeras, vilket gör det svårt att få
en överblick över åtgärderna i vattensystemet. En bättre tydlighet i vilka vandringshinder som avses
ger en ökad transparens i den ekologiska statusklassningen och gör VISS mer användarvänligt.
Kartbild: Bing Aerial.
Sweco bedömer att det finns anledning att utreda om spillfåran ska klassas som KMV.
Figur 5. Jädraås – damm, tub, torrlagd spillfåra och kraftverk.
Gavleån (SE674521-153690)
Kategori: vattendragLängd: 5 km
Vattenförekomsten utgörs av sträckan mellan Jädraås kraftverk och dammen till Ivantjärns kraftverk.
Vattenförekomsten bedöms ha måttlig status baserat på konnektivitet – en eller flera dammar utgör
definitiva vandringshinder för fisk i eller i direkt anslutning till vattenförekomsten.
Som påverkanskällor anges flödesreglering och morfologiska förändringar, med motiveringen att
vattenförekomsten är påverkad av en eller flera dammar som utgör vandringshinder för fisk och att
påverkan är så betydande att det inte ger förutsättningar för god ekologisk status.
12
Förslag i VISS är att åtgärda två vandringshinder genom "fiskväg/utrivning av vandringshinder
(damm)", vilket gäller Ivantjärndammen samt en annan damm (ej Sandviken Energis).
Kostnadsberäkningar saknas.
Gavleån (SE674330-153859)
Kategori: vattendragLängd: 270 meter
Vattenförekomsten utgörs av sträckan mellan Ivantjärns damm och kraftverk (fallhöjd 17 m). På
sträckan leds vattnet i en tub till kraftverket och den naturliga fåran utgör spillfåra (se Figur 6).
Vattenförekomsten bedöms ha måttlig status baserat på konnektivitet – vandringshinder i
vattenförekomster uppströms och nedströms.
Som påverkanskällor anges flödesreglering och morfologiska förändringar, med motiveringen att
vattenförekomsten är påverkad av en eller flera dammar som utgör vandringshinder för fisk och att
påverkan är så betydande att det inte ger förutsättningar för god ekologisk status.
Förbättringsförslag är enligt VISS att åtgärda tre vandringshinder (vilket torde avse de två
vandringshindren i vattenförekomsten uppströms och ett i vattenförekomsten nedströms).
Kommentar:
En brist är att de vandringshinder som föreslås att åtgärdas inte specificeras, vilket gör det svårt att få
en överblick över åtgärderna i vattensystemet. En bättre tydlighet i vilka vandringshinder som avses
ger en ökad transparens i den ekologiska statusklassningen och gör VISS mer användarvänligt.
Kartbild: Bing Aerial.
Sweco bedömer att det finns anledning att utreda om spillfåran ska klassas som KMV.
Figur 6. Ivantjärn – damm, tub, torrlagd spillfåra och kraftverk.
Gavleån (SE674069-153998)
Kategori: vattendragLängd: 8 km
Vattenförekomsten utgörs av sträckan mellan Ivantjärns kraftverk och dammen till Kungsfors kraftverk.
Vattenförekomsten bedöms ha måttlig status baserat på konnektivitet – en eller flera dammar utgör
definitiva vandringshinder för fisk i eller i direkt anslutning till vattenförekomsten.
13
Bottenfauna har god status, vilket grundar sig på sammanvägning av följande index:
ASPT (ekologisk kvalitet): Hög status.
DJ-index (övergödning): Hög status.
MISA (försurning): God status.
(Data från Riksinventeringen vdr 2000.)
Kvalitetsfaktorerna Fisk och Påväxt - kiselalger är ej klassade.
Som påverkanskällor anges flödesreglering och morfologiska förändringar, med motiveringen att
vattenförekomsten är påverkad av en eller flera dammar som utgör vandringshinder för fisk och att
påverkan är så betydande att det inte ger förutsättningar för god ekologisk status.
Förslag i VISS är att åtgärda ett vandringshinder genom "fiskväg/utrivning av vandringshinder
(damm)", vilket gäller Kungsfors kraftverksanläggning. Kostnadsberäkning saknas.
Gavleån (SE673803-153965)
Kategori: vattendragLängd: 460 meter
Vattenförekomsten utgörs av sträckan mellan Kungsfors damm och kraftverk (fallhöjd 17 m). På
sträckan leds vattnet i en tub till kraftverket och den naturliga fåran är nästan torrlagd (se Figur 7).
Vattenförekomsten bedöms ha måttlig status, baserat på konnektivitet – vandringshinder i
vattenförekomster uppströms och nedströms.
Som påverkanskällor anges flödesreglering och morfologiska förändringar, med motiveringen att
vattenförekomsten är påverkad av en eller flera dammar som utgör vandringshinder för fisk och att
påverkan är så betydande att det inte ger förutsättningar för god ekologisk status.
Förbättringsförslag är enligt VISS att åtgärda fem vandringshinder (vilket torde avse vandringshindret i
vattenförekomsten uppströms och de fyra vandringshindren i vattenförekomsten nedströms).
Kommentar:
En brist är att de vandringshinder som föreslås att åtgärdas inte specificeras, vilket gör det svårt att få
en överblick över åtgärderna i vattensystemet. En bättre tydlighet i vilka vandringshinder som avses
ger en ökad transparens i den ekologiska statusklassningen och gör VISS mer användarvänligt.
Kartbild: Bing Aerial.
Sweco bedömer att det finns anledning att utreda om spillfåran ska klassas som KMV.
Figur 7. Kungsfors – damm, tub och kraftverk.
14
Gavleån (SE672995-154602)
Kategori: vattendragLängd: 32 km
Vattenförekomsten utgörs av en sträcka på drygt tre mil och som nedströms avgränsas av Gavleåns
biflöde Högboån i Överbyn. I vattenförekomsten finns kraftverksanläggningarna Hammarfallet,
Sågfallet, Djupdal och Kvarnfallet (med fallhöjder på 7, 5, 13.5 respektive 5 meter). Vid alla fyra
anläggningarna leds vatten i utloppskanaler och den naturliga fåran utgör spillfåra (Figur 8-11).
Vattenförekomsten bedöms ha måttlig status baserat på konnektivitet (flera vandringshinder finns i
vattenförekomster uppströms och nedströms) och morfologiskt tillstånd (andel aktivt brukad mark/
anlagda ytor i vattendragets svämplan och närområde.
Bottenfauna har hög status, vilket grundar sig på sammanvägning av följande index:
ASPT (ekologisk kvalitet): Hög status. (Data från bottenfaunaprovtagning vid fem tillfällen på en lokal. I
motiveringen för bedömningen anges att provtagningen genomförts år 2007 till 2010, medan det under
"År från" och "År till" anges att den genomförts från 2007 till 2012.)
DJ-index (övergödning): Hög status. (Data från Riksinventeringen vdr 2000.)
MISA (försurning): Hög status. (Data från Riksinventeringen vdr 2000.)
Kvalitetsfaktorerna Fisk och Påväxt - kiselalger är ej klassade.
Som påverkanskällor anges flödesreglering och morfologiska förändringar, med motiveringen att
vattenförekomsten är påverkad av en eller flera dammar som utgör vandringshinder för fisk och
att påverkan är så betydande att det inte ger förutsättningar för god ekologisk status. Även det
morfologiska tillståndet anges som påverkanskälla med anledning av att närområdet och svämplanet
runt vattendraget har så hög andel artificiella ytor (t.ex. jordbruksmark, vägar, industrimark) att
påverkan på vattenförekomsten anses betydande.
Förslag i VISS är att åtgärda fyra vandringshinder genom "fiskväg/utrivning av vandringshinder
(damm)", vilket gäller de fyra kraftverksdammarna. Kostnadsberäkningar saknas.
Kommentar:
Sweco ser att det finns anledning att se över indelningen i vattenförekomster på den aktuella sträckan,
på grund av de fyra kraftverksanläggningarna. Sweco bedömer att det finns anledning att utreda om
spillfårorna ska klassas som KMV. I befintlig vattenförekomst finns även en sjö/dämningsområde (ovan
Djupdals damm) som borde kategoriseras som sjö och inte vattendrag.
Trots att vattenförekomsten har hög status med avseende på både biologiska och fysikaliskkemiska kvalitetsfaktorer har den sammanlagda ekologiska statusen klassats till måttlig. Detta
stämmer inte överens med Vattenmyndigheternas förvaltningsplansförslag där man skriver att "de
hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna kan sänka den ekologiska statusen från hög till god eller från
god till måttlig". Den ekologiska statusen för denna vattenförekomst skulle enligt denna metodik
klassas som god. Om detta frångås ska det motiveras med rimlighets- och osäkerhetsbedömning, och
i VISS framgår det inte om en sådan gjorts.
Det är sannolikt att flera naturliga vandringshinder funnits på sträckan, på grund av fallhöjden,
topografin och efterleden "-fallet" i tre av de fyra kraftverksanläggningarna. Att ta reda på
vattenförekomstens referensförhållanden kan vara svårt på grund av den långa historien av mänsklig
påverkan, till exempel genom kvarn- och sågverksamheter (Kvarnfallet, Sågfallet). Det är dock en
nödvändighet för en mer korrekt bedömning av vandringshinder och för att utreda åtgärdsförslag.
15
Kartbilder: Google Earth satellit.
Figur 9. Sågfallet.
Kartbild: Bing Aerial.
Figur 8. Hammarfallet.
Figur 10. Kvarnfallet.
16
Figur 11. Djupdal.
17
Kartbild: Google Earth satellit.
2.2
Utvärdering av höjdanalyser
Att genomföra fjärranalyser baserade på flygbilder och högupplöst höjddata är ett första steg för
att identifiera möjliga naturliga vandringshinder. Dessa verifieras sedan genom platsbesök, då en
kostnadseffektiv och värdefull metod är att använda drönare.
Kartunderlag: LM GSD-Höjddata grid 2+, OpenStreetMap, Google Satellit.
Genom fjärranalys av Jädraån har branta partier och potentiella naturliga vandringshinder kunnat
urskiljas. Exempelvis kan naturliga vandringshinder ha funnits vid kraftanläggningarna Jädraås och
Djupdal innan utbyggnaden, se Figur 12. Det är inte ovanligt att kraftverksdammar byggts vid partier
med forsar och fall som naturligt varit svåra för olika arter att passera.
Figur 12. Höjdskillnader vid Jädraås (t.v.) och Djupdal (t.h.). Höjdkurvor representerar 1 meter skillnad i höjdled.
2.2.1 Höjdprofil
Med hjälp av det högupplösta höjddatat kan man ta fram en höjdprofil för ett vattendrag. Figur 13 visar
höjdprofilen för Jädraån, för sträckan mellan Svartdammen och biflödet Högboån, med kraftverk och
övriga dammar utmarkerade. På sträckan kan man identifiera minst tre till fyra branta partier som kan
utgöra naturliga vandringshinder. På flygbilder ser man flera forsar och fall i dessa partier (Figur 14).
Om det rör sig om partiella eller definitiva vandringshinder kan man avgöra genom ett platsbesök.
En viktig del är att ta reda på referensförhållanden och vilka arter som naturligt finns i vattendraget.
Havs- och vattenmyndigheten rekommenderar att inte anlägga fiskvägar förbi naturliga
vandringshinder, eller underlätta passage för arter som naturligt inte kunnat passera (Calles et al.
2013).
18
Figur 13. Höjdprofil för Jädraån. Röda markeringar visar platser där det kan finnas naturliga vandringshinder.
Figur 14. Forsar och fall som syns som branta partier i Jädraåns höjdprofil.
19
3
Sammanfattning genomgång av VISS
3.1
Statusklassning
En stor brist vad gäller underlag för statusklassningarna är avsaknaden av biologiska data.
Statusklassningar ska i första hand bygga på biologiska kvalitetsfaktorer, med övriga kvalitetsfaktorer
som stöd.
I flödesschemat i Figur 3.1 i Naturvårdsverkets Handbok 2007:4 beskrivs statusklassningens process:
den stegvisa bedömningen av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer, i
nämnd ordning.
Biologiska kvalitetsfaktorer: Av de 15 vattenförekomsterna som berör Sandviken Energi är endast
tre klassade med avseende på biologiska kvalitetsfaktorer, och dessa bara klassade för bottenfauna.
Klassning av kvalitetsfaktorerna Fisk samt Påväxt - kiselalger saknas för samtliga vattenförekomster i
denna sammanställning.
Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer: Samtliga 15 vattenförekomster har hög status vad gäller allmänna
förhållanden fys-kem (oftast klassning av bara näringsämnen), medan endast en (vattenförekomst
SE672995-154602) även är klassad med avseende på särskilda förorenande ämnen.
I Vattenmyndigheternas förslag till förvaltningsplan står:
"De fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna kan endast försämra den ekologiska statusen från
hög till god eller från god till måttlig och de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna kan sänka den
ekologiska statusen från hög till god eller från god till måttlig. I de fall där hydromorfologin visar på
en lägre status än biologin kan den ekologiska statusen sänkas under förutsättning att det finns ett
underlag och en utredning som visar att den ekologiska statusen motsvarar bedömningen av de
hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. En sänkning av den ekologiska statusen med anledning av de
hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna måste tydligt motiveras med stöd av en så kallad rimlighets- och
osäkerhetsbedömning. Denna bedömning ska visa på kopplingen mellan de hydromorfologiska och
biologiska förhållandena och ge en förklaring till varför de inte överensstämmer."
En tolkning av handbokens flödesschema och förvaltningsplansförslaget är att statusen hos samtliga
15 vattenförekomster borde vara minst god. Om man i statusklassningen väljer att sänka den
ekologiska statusen med anledning av de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna måste detta tydligt
motiveras med rimlighets- och osäkerhetsbedömning. I VISS saknas information om en sådan
bedömning är gjord för de 15 vattenförekomsterna.
3.2
Hydromorfologi
3.2.1 Konnektivitet
Definitiva vandringshinder resulterar i att konnektiviteten får måttlig status för en del vattenförekomster,
och dålig status för andra vattenförekomster. För bedömning av Konnektivitet finns en skala i i bilaga
3 i HaV:s bedömningsgrunder (HVMFS 2013:19). Hur klassningen görs i praktiken är dock oklart
– har man uppskattat antal fiskarter som kan vandra eller har man uppgifter om vilka fiskarter som
finns i vattenförekomsten? Vilka "referensförhållanden" har man utgått ifrån? Eller har man gått ifrån
bedömningsgrunderna och istället sett till antal vandringshinder per vattenförekomst?
Konnektivitet i sidled har ej bedömts för vattenförekomsterna.
3.2.2 Morfologi
Jädraån har tidigare använts för timmerflottning, och flottledskonstruktioner samt rensningar kan tydligt
ses på flygbilder. Dock finns flottledsrensning endast med som påverkanskälla för en vattenförekomst
(sträckan precis nedströms Svartdammen, SE675541-151581). På två vattenförekomster klassade
med hög ekologisk status syns tydligt flottledsrensning och konstruktioner i vattendraget vilket inte
nämns i VISS (SE675506-152206 och SE675578-152618).
20
3.3
Avsaknad av motiveringar
För ett stort antal bedömningar och klassificeringar saknas motiveringar och använda metoder
(eller anges som "X"). Där man angett "modellering" som metod anges oftast inte vilken modell som
använts.
Detta gör det svårt att förstå hur klassningar har gjorts och det blir omöjligt att utvärdera bedömningar.
För den ekologiska statusen anges "Motiveringstext kommer att uppdateras" för nio av
vattenförekomsterna (SE675506-152206, SE675578-152618, samt SE675144-153170 nedströms
till SE672995-154602, se exempel i Figur 15). För fyra vattenförekomster (SE675541-151581,
SE675509-151802, SE675492-151813, SE675456-151970) anges hur många av kvalitetsfaktorerna
som ligger till grund för klassningen (t.ex. "En av totalt fem bedömda kvalitetsfaktorer").
Figur 15. Exempel ur VISS där motiveringstext saknas.
Tydliga motiveringstexter där använda metoder och genomförda bedömningar framgår kan ge en
förståelse för tillvägagångssättet i statusklassningen och en möjlighet att bedöma riktigheten.
Utförliga motiveringar finns endast för två av vattenförekomsterna i denna rapport (SE675614-152673
och SE675531-152606).
3.4
Kraftigt modifierade vatten (KMV)
Nedströms några av dammanläggningarna i Jädraån passerar vattnet i tub eller utloppskanal
och den naturliga fåran utgör spillfåra. Sweco ser stora otydligheter i motiveringen till att sådana
sträckor inte klassas som kraftigt modifierade vattenförekomster enligt bedömningsförfarandet i
tillgängliga vägledningar (t.ex. Naturvårdsverket 2008 och Kling et al. 2014). Om anledningen till
att dessa sträckor inte klassas som KMV är att myndigheterna anser att energin kan framställas på
annat sätt (steg 8 enligt Naturvårdsverket 2008, steg 5 enligt Kling et al. 2014), bör detta förklaras.
Det bör även kopplas till Strategin för åtgärder i vattenkraften (Havs- och vattenmyndigheten och
Energimyndigheten, 2014), och där särskilt förslagen till strategi för avrinningsområden, grupp 6. Detta
är av stor vikt för kommande prioriteringar och avvägningar mellan vattenkraftsenergi och Sveriges
miljömål.
21
4
Synpunkter på Vattenmyndigheternas remissunderlag
4.1
Bristande underlag – stora konsekvenser
Det är av största vikt att statusklassningar och bedömningar görs utifrån ett väl underbyggt underlag,
eftersom de kan få stort genomslag i miljöåtgärder. Idag utgår bedömningar av miljöpåverkan
vid t.ex. tillståndsprövningar i hög grad från bedömd påverkan på miljökvalitetsnormer och
kvalitetsfaktorer. Klassningar och bedömningar gjorda på svaga eller felaktiga underlag kan därmed
få stora konsekvenser. Om man vid bedömningar och statusklassningar har för litet underlag bör
kvalitetsfaktorn därför sättas till "Ej klassad".
I Vattenmyndigheternas förvaltningsplansförslag finns formuleringen att "om klassificering med låg
grad av tillförlitlighet ifrågasätts bör mätningar med en högre tillförlitlighet kunna visas" (s. 38, förslag
till förvaltningsplan). Detta synsätt är bekymmersamt och Sweco anser att meningen bör strykas
helt från förvaltningsplanen. Om utgångsläget är att myndigheternas bedömningar anses riktiga
oavsett tillförlitlighet, kan konsekvensen bli att det är svårt att få fram underlag för att ifrågasätta
statusklassningar. Oftast saknas exempelvis långa tidsserier som i sådana fall kan krävas för "en
högre tillförlitlighet". Det är rimligare att klassning inte görs alls, än att det görs på bristfälliga grunder.
För den ekologiska statusklassningen finns genomgående en stor brist på underlag för att genomföra
den enligt beskriven metodik. Trots att expertbedömningar kan ligga till grund för statusklassningen
finns dels risk att bedömningen görs på olika sätt i olika län beroende på ‘experternas’ bakgrund och
kunskap, och dels risk att man utan biologiska data missbedömer önskade ekologiska effekter med
olika åtgärder.
Vad gäller den ekologiska statusklassningen ser Sweco att den största bristen är avsaknaden av
biologiska data. Statusklassningen ska i första hand bygga på biologiska kvalitetsfaktorer, med övriga
kvalitetsfaktorer som stöd. För de vattenförekomster som ingår i föreliggande rapport har biologiska
kvalitetsfaktorer endast använts för tre av 15 vattenförekomster, och då bara för bottenfauna.
Klassning av kvalitetsfaktorerna Fisk samt Påväxt - kiselalger saknas för samtliga vattenförekomster i
denna sammanställning.
Redovisningen av genomförda åtgärder under föregående förvaltningscykel (2009-2015) är mycket
kortfattad och översiktlig. Ett förslag är att göra denna del utförligare och att ge en bättre bild av
vad som genomförts, till vilken kostnad det genomförts, och vilka effekter man hittills kan se. På så
sätt finns möjlighet att tydligare se förändringar över tid, och därigenom bättre bedöma hur väl den
föreslagna strategin för kommande cykel speglar faktiska behov.
4.2
Referensförhållanden
I bilaga 3 i HVMFS 2013:19 framgår att kvalitetsfaktorn konnektivitet ska bedömas utifrån hur stor
andel av de naturligt förekommande fiskarterna som kan vandra fritt utifrån ett referensförhållande,
som i första hand ska beskrivas genom historiska mätdata om hydromorfologiska funktioner och
strukturer för de mänskligt framkallade förändringarna.
Att korrekt beskriva referensförhållandena är dock ofta svårt på grund av ofullständig kunskap kring
olika arters naturliga utbredning och förmåga att passera vandringshinder, samt stora osäkerheter
kring vattensystemens ursprungliga utseende. Vattnets energi nyttjades före vattenkraftsutbyggnaden
i kvarnar, smedjor, järnbruk och sågar, varvid de morfologiska förhållandena har förändrats genom
dammbyggen, sprängningar, muddringar och omledande av vatten. Ofta har också dammar för
kraftutvinning lagts i eller i anslutning till strömsträckor som naturligt har varit svåra för vissa arter att
passera (se vidare under kapitel 2.2). Havs- och vattenmyndigheten rekommenderar i rapport 2013:14
(Calles et al. 2013) att inte anlägga fiskvägar förbi naturliga vandringshinder, eller underlätta passage
för arter som naturligt inte kunnat passera.
För vattenförekomsterna som omfattas av denna rapport finns inga beskrivningar av
referensförhållanden. Detta är en stor brist, dels eftersom den ekologiska statusen för Jädraåns
vattenförekomster till stor del hänger på klassningen av konnektiviteten och dels för att man föreslår
att åtgärda alla vandringshinder (dammar) i ån utan kunskap om naturliga referensförhållanden (t.ex.
vandringshinder och fiskpopulationer) eller vilken ekologisk nytta som skulle kunna uppnås.
22
Där referensförhållandena är svåra att fastställa är det otydligt hur beslut om eventuella miljöåtgärder
ska tas. Myndigheters yrkande i flera vattenmål indikerar att naturliknande faunapassager som
möjliggör vandring för samtliga arter ska anläggas där det är teknisk möjligt, trots rekommendationen i
HaV:s rapport 2013:14.
4.3
Prioritering av åtgärder
I åtgärdsprogrammen konstateras att prioriteringar är nödvändiga med hänsyn till det stora
åtgärdsbehov som finns, men hur prioriteringarna ska göras framgår ej.
Exempelvis har 12 av 15 vattenförekomster i denna studie måttlig ekologisk status och det föreslås
att samtliga 13 dammar på sträckan ska åtgärdas. Det är helt nödvändigt med en prioritetsordning,
en konsekvensanalys samt kostnadsberäkningar för ett sådant åtgärdsförslag. Här kan tilläggas att
föreslagna åtgärder ofta är tämligen svävande. För Jädraån formuleras åtgärderna som "fiskväg/
utrivning av vandringshinder (damm)" och dessa två alternativ (att bygga en fiskväg alternativt
att riva ut hela dammen) ger mycket olikartade konsekvenser för såväl platsen, ekologin och
energiproduktionen.
Swecos tolkning av Vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram är att fysiska förändringar i
vattenmiljöer i huvudsak ska åtgärdas genom tillsyn och tillståndsprövningar. De stora utredningsoch processkostnaderna som tillståndsprövningar är förenade med gör det ytterst viktigt med klara
prioriteringar så att de fysiska åtgärderna genomförs där störst miljönytta uppnås. För fler genomförda
åtgärder genom tillsyn antar Sweco att mer resurser bör tillskjutas länsstyrelserna för utförande av
tillsynen.
Om åtgärder ska genomföras främst utifrån tillsyn och prövningar finns risk att systemmässigt
motiverade prioriteringar uteblir. Det är också problematiskt med den tendens till avsteg från det
systemmässiga synsättet, vilken indelningen i vattenförekomster riskerar att leda till. En relevant fråga
är huruvida vattenförvaltningsarbetet, åtgärdsprogrammen och befintliga strategier faktiskt leder mot
aktuella målsättningar. En grundläggande intention med vattenförvaltningen torde vara att genomföra
vattenvårdande åtgärder utifrån ett avrinningsområdesperspektiv, och inte att den styrs av till exempel
länsgränser, vilken är risken om åtgärdsgenomförandet sker utifrån tillsyn och prövningar.
Mot denna bakgrund ser Sweco att åtgärd 9 för länsstyrelserna, att ta fram
avrinningsområdesspecifika åtgärdsplaner för riktade åtgärder inom vattenkraften, är positiv och
viktig. Det är positivt att det i åtgärdsprogrammet framgår att åtgärdsplanerna ska visa på åtgärdernas
miljönytta, kostnader och påverkan på vattenkraften. I åtgärdsplanerna kan åtgärder konkretiseras och
prioriteras. En ytterligare förbättring är att i åtgärdsprogrammet betona att planerna bör förankras och
utarbetas i samverkan med vattenråden och däri ingående aktörer.
Sweco välkomnar också den åtgärd som föreslås som gemensam för Energimyndigheten och Havsoch vattenmyndigheten, så att prioriteringsarbetet stärks och en nödvändig, nära samverkan mellan
dessa myndigheter samt länsstyrelserna säkras.
Även åtgärdsmodulen i VISS är en mycket positiv utveckling, då den samlar information och på sikt
kan ge en nödvändig helhetsbild över föreslagna åtgärder i vattenförekomsterna. För närvarande fyller
den dock inte sitt syfte på grund av att innehållet för olika specifika åtgärder är alltför knapphändig.
4.4
Vägledning för verksamhetsutövare
Varken förvaltningsplanen, åtgärdsprogrammet eller VISS tydliggör vilket arbete som förväntas av
en verksamhetsutövare med verksamhet som kan påverka vattnets ekologiska status. För en bättre
helhetssyn och en väl avvägd och strukturerad prioritering är det nödvändigt med en vägledning. I
annat fall blir det varje enskild verksamhetsutövare som får försöka dra slutsatser om lämplig strategi
för miljöförbättrande åtgärder, vilket inte alls säkerställer största möjliga miljönytta.
23
4.5
Förbättringar i VISS
Det är svårt att validera uppgifter som ligger till grund för olika klassningar och bedömningar eftersom
motivering ofta saknas. Ett exempel är "Motivering och metod för bedömningen: Motiveringstext
kommer att uppdateras" såsom texten lyder under Statusklassning - Ekologisk status för nio
vattenförekomster i Jädraån. Ett annat exempel är "Klassificering: Betydande påverkan. Motivering
och metod för bedömningen: X" som under Påverkanskällor - Flödesreglering och morfologiska
förändringar för alla Jädraåns vattenförekomster som klassats till måttlig status.
Där motiveringstexter finns är de också ofta otydliga. En vanlig motivering till en vattenförekomsts
ekologiska status är exempelvis "Tre av totalt fem bedömda kvalitetsfaktorer ligger till grund för
klassningen", men vilka kvalitetsfaktorer som avses är otydligt - man måste leta ordentligt i strukturen
i VISS för att ta reda på det. Varje vattenförekomsts sida i VISS borde byggas upp på ett tydligare
sätt, så att man lättare kan urskilja de olika kvalitetsfaktorernas klassningar och vilka underliggande
klassningar de bygger på.
Vattenförekomsternas sidor i VISS borde även struktureras noggrant efter förvaltningscykel och
version, så att det tydligt framgår vilka statusklassningar och bedömningar som är nu gällande.
VISS bör även förbättras så att det tydligt framgår i vilken vattenförekomst en viss åtgärd ska utföras.
I dagsläget kan missförstånd lätt uppstå eftersom åtgärder för en viss vattenförekomst (t.ex. åtgärd för
vandringshinder) även ligger med som förbättringsåtgärder på närmaste vattenförekomst uppströms
och nedströms.
I arbetet med detta svar på Vattenmyndigheternas remissunderlag har Sweco noterat att ändringar i
VISS har gjorts successivt under remisstiden. Detta komplicerar möjligheten att lämna synpunkter.
4.6
Förbättra den samhällsekonomiska konsekvensanalysen
Den i åtgärdsprogramsförslaget uppskattade kostnaden för genomförande av föreslagna fysiska
åtgärder kan inte alls anses väl underbyggd då den baseras på schablonkostnader och på intet vis är
heltäckande. Många gånger saknas kostnadsberäkningar för åtgärdsförslagen. En samhällsekonomisk
konsekvensanalys av åtgärdsprogrammet bör innehålla väl underbyggda, sammanlagda, faktiska
kostnader för genomförande. En samhällsekonomisk konsekvensanalys kompliceras av många
faktorer såsom kostnader vid tillståndsprövningar, påverkan på allmänna intressen, skredrisker,
grundvattensänkningar, fastighetspriser. Geotekniska, hydrologiska och hydrauliska utredningar är
komplexa, ofta osäkra och är mycket kostsamma.
För de fysiska åtgärderna bör kostnadsberäkningarna utöver investeringskostnader även inkludera
exempelvis produktionsbortfall, omfördelning av energiproduktion till andra vattenkraftverk/annan
energikälla, ersättning mot annan balanserande förnybar energikälla (dvs. ej intermittent energikälla).
Att produktionsbortfall på grund av anläggande av fiskväg eller utrivning av vandringshinder ska
beräknas framgår också av beskrivningen av denna åtgärdskategori (VISS 2015), där det anges
att denna kostnad ska läggas in som rörliga kostnader via den separata åtgärden minimitappning.
Detta är dock inte gjort för någon av de föreslagna åtgärderna om fiskväg eller utrivning av dammar
i Jädraån. I tabell F20 i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogramsförslag (s. 218) framstår det som om
kostnader för minimitappning inte alls har beräknats för Bottenhavets vattendistrikt.
24
5
Avslutande kommentarer
I dagsläget är underlagen för den ekologiska statusklassningen ofta bristfälliga och otillförlitliga.
Väl underbyggda underlag är avgörande eftersom statusklassningen ligger till grund för
miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och kostnadsberäkningar. Detta är också av stor vikt med tanke
på att statusklassningen kan få stora konsekvenser i t.ex. prövningar, och den mycket begränsade
möjligheten att ifrågasätta statusklassning om formuleringen i förvaltningsplanen inte justeras innan
planen fastställs (dvs. att klassificering med låg grad av tillförlitlighet endast kan ifrågasättas om
mätningar med en högre tillförlitlighet presenteras) .
Underlagen kan förbättras i både kvalitet och kvantitet genom datainsamlingar i exempelvis
övervakningsprogram, program för egenkontroll och riktade utredningar i prövningsärenden.
Med det stora åtgärdsbehov som finns är prioriteringar nödvändiga. En strukturerad och väl avvägd
prioritetsordning är av stor vikt, så att åtgärder genomförs där de gör störst miljönytta och så att
prioriteringen planeras på vattensystemnivå. Myndigheterna bör säkerställa detta så att inte tillsyn och
tillståndsprövningar mer slumpmässigt styr prioriteringen.
25
6
Referenser
Calles, O., Degerman, E., Wickström, H., Christiansson, J., Gustafsson, S., & Näslund, I. 2013.
Anordningar för upp- och nedströmspassage av fisk vid vattenanläggningar. Havs- och
vattenmyndighetens rapport 2013:14.
Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten, 2014. Strategi för åtgärder i vattenkraften.
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:14.
Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende
ytvatten. HVMFS 2013:19.
Kling, J., Vartia, K., Svensson, J. & Wall, K. 2014. Vägledning för kraftigt modifierade vatten. Havsoch vattenmyndighetens rapport 2014:XX (remissversion).
Naturvårdsverket, 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten
i övergångszon. Handbok 2007:4.
Naturvårdsverket 2008. Att identifiera och förklara en vattenförekomst som kraftigt modifierad eller
konstgjord, 2008-02-08.
Sandviken Energi, 2015.
Webbadress: www.sandvikenenergi.se/vattenkraft.4.1dacb2b1077b34baae800029869.html
VISS, 2015. Åtgärdskategori Fiskväg eller utrivning av vandringshinder.
Webbadress: www.viss.lansstyrelsen.se/Measures/EditMeasureType.aspx?measureTypeEUID=VISSMEASURETYPE000803
Remissunderlag använda i denna rapport:
Förslag på förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021.
Förslag till miljökvalitetsnormer för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 inklusive bilagor.
Förslag på åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021.
Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till åtgärdsprogram.
Metodbeskrivningar för den samhällsekonomiska konsekvensanalysen – Bakgrund om beräkningar
och siffror för analyserna.
Kartmaterial:
Figur 1: OpenStreetMap.
Figur 2, 8-9, 11, 14: Google Earth satellit.
Figur 3-7, 10: Bing Aerial.
Figur 12. Lantmäteriet GSD-Höjddata grid 2+, OpenStreetMap, Google Satellit.
För allt kartmaterial gäller Copyright © Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/02599.
26