1. No category

Byggnadsstyrelsenshandböcker
37
1992
-08
ersätter
Projektledning - handbok
i
i
C-
Föreskrift301
1990-11
Dokumentnamn och dokumentbeteckning
Dokumentets utgivare
Byggnadsstyrelsens handböcker 37
1
Dokumentets datum
KSBYGGNADSSTYRELSEN
rendebeteckning
1992-08
BP-staben Dnr 322-16192
Projektnamn(ev förkortat)
Projektledning
Uppdragsgivare
Projektledare, upphovsman (män), konsult(er), etc
Byggnadsstyrelsen
Lennart Koke, Teknisk Direktör
Bo Karlgren
Anders Ahlberg, KBS-Ö
Dokumentets
titel
Projektledning - handbok
Huvudinnehåll
Denna publikation är ett övergripande dokument för hur man bedriver projektledning inom en byggherreorganisation
(f.n. Byggnadsstyrelsen).
Tillsammans med de publikationer som angetts i referenslistan på sista sidan utgör den stommen i Byggnads-
styrelsens kvalitetssystem avseende projektledingsarbetet (byggadministrationen) inom byggproduktionen.
Kvalitetssystemet för byggproduktion innehåller dessutom en rad publikationer inom teknikområdet och redovisas i en
särskild publikation"Byggnadsstyrelsens kvalitetssystem för byggproduktion".
Projektledning är en publikation vars syfte är att vara en vägledning för projektledarna samt att fungera som en introduktion för nytillträdande projektledare.
Denna publikation ersätter tidigare publikationer som getts ut av Byggnadsstyrelsen;
Kostnadstablåer m m nr 3005 samt Internt överlämnande BAF 2461
Projektledning nr 301 1990-11;
Nyckelord
Administration,projektering, produktion, inredning, projektstyrning,projektledning, projektorganisation, samordning,
ekonomi
Försäljningsställen
ISSN
Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet
Stockholm
08 - 783 11 53
Svensk byggtjänst
Stockholm
08 - 734 50 00
Omfång
Göteborg
Malmö
031 - 81 00 85
040 - 709 55
Umeå
090-
30 sidor
Omslagsillustration
H Landberg
12 5910
Red
Ref
Sven Kristiansen
Anders Jörlen, BP-staben
0 Byggnadsstyrelsen1992
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Telefax
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen 100
Banergatan 30
08-78310 00
104 46 build S
08-7831180
Innehållsförteckning
sid
1
Inledning
3
2
Begreppsdefinitioner
4
3
Uppkomstenav ett byggprojekt
7
4
Projektledarens uppgift
8
5
Målformuleringen
9
6
Planering
10
7
Ekonomi
13
8
Projektorganisation
15
9
Samverkan -- samråd
16
10
Projektrapporter
17
11
Projektering
18
12
Byggande
22
13
Besiktningar
24
14
Överlämnande
25
15
Projektets avslut
28
16
Garanti och projektuppföljning
29
á
1
Inledning
Denna handbok gäller projektledning för byggprojekt, företrädesvis
sådana som genomförs på uppdrag av statliga uppdragsgivare. Till stora
delar torde skriften vara tillämplig även för andra icke-statliga uppdragsgivare.
Ett antal andra skrifter som handlar om arbetet med byggprojekt finns
förtecknade på omslagets tredje sida.
Projektledning är att planera, leda och styra projekt mot definierade mål.
För varje projekt tillsättes en projektledare. Projektledaren är den person
som med hjälp av en projektorganisation har ansvaret för att genomföra
projektet. I tiden sträcker sig projektledarens ansvar från projektets "rjan tills dess ansvaret för byggnaden/anläggningen övertagits av fastighetsförvaltningen och ekonomisk redovisning skett av samtliga kostnader för projektet.
De övergripande målen för byggproduktionen är:
- Byggnaderna skall ges god arkitektur som ger både
den inre och den yttre miljön funktionella och
estetiska värden.
- Byggnaderna skall utformas så att framtida
förändringar underlättas.
- Byggnaderna skall vara drifts- och underhållsvänliga och ge god förvaltningsekonomi.
- Byggnaderna skall vara helt funktionsfärdiga vid
inflyttning.
- Produktionen skall genomföras inom givna ramar
för tid och kostnad.
De specifika målen för ett projekt, med beaktande av byggherrens övergripande mål skall bestämmas. Uppdragsgivare, kunder, hyresgäster,
statsmakter, statliga och kommunala myndigheter samt synpukter på
lokalförsörjning, byggproduktion och fastighetsförvaltning ger skilda
utgångspunkter på ett projekt. En av projektledarens viktigaste strategiska uppgifter är att sammanjämka alla olika synsätt och intressen.
3
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
2
Begreppsdefinitioner
I och med att Boverkets nybyggnadsregler gavs ut i januari 1989, publicerade Tekniska nomenklaturcentralen (TNC), Plan- och byggtermer,
1989. Denna är en omarbetning av tidigare utgåvor. I arbetet med Allmänna Bestämmelser, AB92 , har delvis ändrade begreppsbestämningar
skett. Nedan följer några definitioner som ansluter sig till AB92 och
TNC89 med några kompletteringar som tillämpas hår. De begrepp som
är medtagna är sådana där det kan vara viktigt att innebörden är definierad.
Anbud : Ensidigt erbjudande om att åta sig förpliktelser enligt definierade
krav.
Anläggningar : Enligt PBL indelas anläggningar, i byggnader och andra
anläggningar.
Ansvarig arbetsledare : Person som byggherren har utsett att leda och ha
fortlöpande tillsyn över visst arbete och som fått riksbehörighet av Boverket eller godkänts av byggnadsnämnden.
Arbetsområde : Område som under entreprenadtiden står till entreprenörens disposition för entreprenadens utförande.
Beställare : Uppdragsgivare till konsult, entreprenör eller leverantör
enligt förfrågningsunderlag, beställning eller kontrakt.
Byggnad: Termenbyggnadharen något skiftandebetydelse i Plan- och
bygglagen (PBL), Fastighetsbildningslagen (FBL) och Jordabalken (JB).
Se även Anläggning . Byggnad är varaktig konstruktion av tak och vanligen även vaggar, som står på mark eller är placerad helt eller delvis
under mark och är så stor att människor kan uppehålla sig i den.
Bygghandling : En eller flera handlingar som redovisar ett projekts form,
konstruktion eller kvalitet och som ligger till grund för utförandet.
Byggherre : Den som för egen räkning utför eller låter utföra mark-,
byggnadsinstallations -, rivnings- , eller anläggningsarbete.
Kompetent byggherre : är den byggherre som kan antas följa kraven i
3 kap Plan- och bygglagen (PBL) utan att byggnadsnämnden gör någon
detaljerad kontroll och som visar sig ha hög kompetens och har ansvar för
byggproduktionen.
Byggprojekt : Den aktivitet som erfordras för att genomföra projektering
och byggande från projektstart till projektslut. Projektstarter når beslut
tas att ett byggprojekt skall genomföras/påbörjas. Projektslut ärnår byggnaden/anläggningen har övergått till förvaltningsskedet och byggprojektet slutredovisats.
4
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
Byggprocessen: Process för att åstadkomma och vidmakthålla en byggnad eller en anläggning. Den omfattar:
-
utredningsskedet med problemanalys, lokalprogram,
tomtutredning och skall utgöra underlag för beslut om
ett byggprojekt skall utföras eller ej.
-
projekteringsskedet med byggnadsprogram, systemhandlingar och bygghandlingar inklusive upphandling
av projektering
byggskedet med produktion inklusive entreprenadupphandling samt överlämnande till förvaltning
förvaltningsskedet
Driftsinstruktion: Driftsinstruktioner är en anläggnings- och funktionsbeskrivning anpassad till driftpersonalens behov av ett underlag för drift
av installationer.
Entreprenad: Åtagande att på anvisad plats och enligt avtal med beställare utföra visst arbete. Begreppet används ej för projektering o.dyl.
Entreprenadhandlingar: Kontraktshandlingar jämte de handlingar som
tillkommer från kontraktets tecknande (eller från beställning) och intill
garantitidens början och som skall gälla.
Fastighet: Fast egendom som år upptagen eller skall upptas i fastighetsregister som självständig rättslig enhet.
Fel: När del av entreprenaden inte utförts eller inte utförts kontraktsenligt.
Informationsritningar: De bygghandlingsritningar'som efter slutbesiktning levereras till byggherren i föreliggande skick med senaste revidering, dock utan att vara reviderade till relationsritningar.
Kontraktshandlingar : Kontraktetjämte de handlingar som är fogade till
detta eller som- utan att vara därtill fogade -år däri angivna som gällande
för kontraktsarbetena.
Kvalitetssäkring : Alla planerade och systematiska åtgärder nödvändiga
för att ge tillräcklig tilltro till att en produkt kommer att uppfylla givna
krav på kval kvalitet.
Kvalitetssystem: Organisatorisk struktur, ansvar, rutiner, processer och
resurser for att leda och styra verksamheten med avseende på kvalitet.
Kvalitetsplan: Handling som anger de särskilda kvalitetspåverkande
åtgärderna, deras ordningsföljd och de resurser som skall användas.
Kostnadsramar : Se kapitel 7 EKONOMI.
5
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
Kund:: Person eller organisation med vilken Byggnadsstyrelsen träffar
avtal om att mot ersättning upplåta lokaler m.m. Begreppet hyresgäst
sammanfaller ofta med begreppet kund. Jämför med begreppet uppdragsgivare
Liggarritningar: Ritningar som finns tillgängliga på byggherrens retningsexpeditioner och är kopior av arkitektrelationsritningarna avseende
situationsplan, planer, sektioner och fasader nedförminskade till A3format eller förlängt A4-format.
Relationshandlingar:
Ritningar eller skrivna handlingar, som visar eller
beskriver verkligt och aktuellt utförande av byggnad/anläggning.
Systemhandlingar: En eller flera handlingar, som redovisar projektets
uppbyggnad och ekonomi i dess väsentliga drag. Redovisningen skall
översiktligt beskriva dimensionerande förutsättningar, arkitektonisk
gestaltning, uppbyggnad av de tekniska huvudsystemen, systemkalkyl,
inredning och inredningskalkyl samt omfattning av byggnadspåverkande utrustning.
Ombud: Person som har befogenhet att teckna beställaren vid beställning
och vid tecknande av kontrakt.
Uppdragsgivare: Person eller organisation som uppdrar åt den byggande
organisationen att som byggherre genomföra ett projekt. Jämför begreppet Kund.
6
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
3
Uppkomsten av ett byggp rojekt
Förändring och förnyelse av lokalinnehavet ärrkrav som ofta ställs på
fastighetsägaren . Kraven kan komma från hyresgästerna och gälla nya
eller ändrade lokalbehov , anpassning av lokaler till ändrad verksamhet
eller förbättring av lokaler. Kraven kan också initieras av fastighetsägaren själv och leda till upprustning och underhåll av byggnader eller
anläggningar.
Oftast erfordras en utredning innan det kan beslutas att en förändring eller
förnyelse skall tillgodoses genom ett byggprojekt. Behovet skall analyseras, t.ex, vid ett nytt lokalbehov, genom upprättande av verksamhetsbeskrivning och lokalprogram. Nästa stegar att klargöra på vilket sätt
lokalbehovet bäst tillgodoses.
En tomtutredning kan behöva genomföras för att klargöra om lokalbehovet kan tillgodoses i det tänkta läget. Vidare bör utkast till målbeskrivning, kostnadenbedömning och finansieringsplan göras.
Som underlag för tomtutredning och kostnadsberäkning kan det vara
nödvändigt att upprätta utredningsskisser och komplettera lokalprogrammet med tekniskt program. Når man kommer fram till att tomtutredning och utredningsskisser behövs och det dessutom bedöms som sannolikt att utredningen kommer att leda till ett byggprojekt, bör projektledare
utses.
7
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
4
Projektledarensuppgift
Senast i samband med beslut om att ett byggprojekt skall genomföras/
påbörjas utses en projektledare.
Projektledaren har det operativa, tekniska och ekonomiska huvudansvaret för projektet från projektstart, under projekterings- och byggskedena
och fram till projektslut. Fastighetsförvaltningen tar över ansvaret för
byggnaden/anläggningen vid slutbesiktningen, men innan projektet är
helt avslutat skall alla i projektet ingående aktiviteter vara avslutade så att
t.ex. relationshandlingar, driftsinstruktioner och andra projektdokument
har överlämnats, att besiktningar (dock inte garantibesiktning) och
åtgärder med anledning därav genomförts, samt att den ekonomiska
slutredovisningen är klar. Utöver själva byggprojektet kan projektledaren ha ansvaret för den inredning/utrustning som knyts till byggprojektet.
Förvaltningen av inredning och utrustning ligger dock normalt på den
som är hyresgäst.
Projektledarens huvuduppgifter i ett projekt.
Projektiedaren ska vara lagledare för en
projektgrupp som gemensamt genomför ett projekt.
Inom ramen för givna förutsättningar ha ansvar för
projektet som helhet vad gäller process, utformning,
funktion , tid och kostnad och inspirera alla som
medverkar att göra sitt bästa för helheten.
Etablera goda relationer i projektgruppen genom
helhjärtat engagemang och lyhördhet för kundens
verksamhet.
Hjälpa kunden att organisera och planera sin
medverkan i projektet.
Organisera och planera projektarbetet så att beslutsprocess, samråd, myndigheters tillständ o.s.v, löper
smidigt.
Utnyttja den egna organisationens kompetens i
projektets genomförande.
Regelmässigt rapportera om projektets läge,
ekonomi o.s.v. externt och internt.
Ansvara för projektets budgetering och redovisning
av måluppfyllelse och resultat till kund och internt.
8
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
5
Målformuleringen
Projektledaren "r i samråd med berörda vid projektstart upprätta en målbeskrivning baserad på de dokument som upprättats som underlag för beslutet om att byggprojektet skall genomföras.
Målbeskrivningen är ett övergripande dokument som skall vara en gemensam utgångspunkt för aktörerna i projektet.
Målbeskrivningen får inte strida mot de övergripande målen för fastighetsägarens byggproduktion, se inledningen till denna skrift.
Ett stort byggprojekt tar ofta flera år att enomföra. Målbeskrivningen
måste allteftersom kunskaperna om projektet fördjupas och nya krav
aktualiseras, bearbetas och preciseras.
9
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
6
Planering
Projektstrukturer
Projektledaren bör snarast strukturera sitt projekt i aktiviteter. Varje
aktivitet är ett avgränsat område.
Syftet med struktureringen är att:
- skapa en bild av projektets innehåll
- kunna konstatera problem tidigt
- få underlag för en fördjupad målbeskrivning
- utgöra underlag för bestämmande av en projektorganisation
- utgöra underlag för upprättande av tidplaner
Ett exempel på en övergripande projektstruktur är aktiviteterna:
- projektering
- byggande
- inredning utrustning
- inflyttning
Efter behov kan strukturen byggas ut genom underuppdelningar.
exempel på underuppdelning av aktiviteten Projektering är:
- byggnadsprogram
- systemhandlingar
- bygghandlingar
- uppföljning
Ett
Vid upprättande av en aktivitetsstruktur bör beskrivningar av aktiviteterna ske.
Allteftersom projektet framskrider kan aktivitetsstrukturen
och förfinas.
fördjupas
Tidpianer
Projektledaren upprättar huvudtidplan för projektet. Den kan vara base-
rad på en tidsättning av aktiviteterna. Tider skall också avsättas för bl.a:
- interna aktiviteter som upphandling, granskning, kontroll,
kalkyler etc
- externa aktiviteter hos myndigheter och beslutsfattare
- samråd med berörda parter. huvudsakligen hyresgästerna
- aktiviteter avseende inredning/utrustning och inflyttning
Huvudtidplanenär ett dokument för redovisning till hyresgäst och uppdragsgivare. Huvudtidplanen utgör också ett underlag för de samlade
projektsammanställningar som byggherren behöver göra. Huvudtidplanen skall därför redovisas för ledningen för ställningstagande och beslut.
En huvudtidplan behöver oftast revideras allteftersom tiden går och
kunskaperna om projektet ökar.
lo
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
Projektledaren skall upprätta erforderliga detaljtidplaner
avsnitt. Exempelvis för projektets slutskede for:
för viktiga
- injustering och provning av installationer
- kontroll av driftsatt anläggning
samordnande funktionsprovningar
slutbesiktning
- inrednings- och utrustningsleveranser
- upprättande av drifts- och underhållsinstruktioner
- leverans av relationshandlingar och informationsritningar.
I tidplaneringen skall också ingå att ange när ansvaret för bevakning,
låsning, fastighetsdrift och arbetarskydd övertas av fastighetsförvaltningen.
Kvalitetsplan
Projektledaren skall upprätta en (projektanpassad) kvalitetsplan för projekteringsarbetet senast inför start av projektering.
Kvalitetsplanen skall behandla såväl projekterings- som byggskedet,
men detaljeras och kompletteras lämpligen inför varje nytt skede i
byggprocessen.
Kvalitetsplanen bör redovisa:
- allmän orientering om projektet
- kortfattad målbeskrivning
- organisationsplan med angivande av ansvar och befogenheter
- krav på kvalitetssystem och kvalitetsplaner hos konsulter och
entreprenörer
- rutiner för uppföljning av konsulters och entreprenörers kvalitetsplaner
- rutiner för kontrakts- och projektgenomgång
- rutiner för val av och upphandling av konsulter och entreprenörer
- styrning och uppföljning av projektering
- rutiner för granskning av projektering
- redovisning för och samråd med myndigheter
- samråd med uppdragsgivare, hyresgäster m.m.
- rutiner för fastställande av handlingar
- rutiner för dokumentation och hantering av handlingar
- uppföljning produktionen under byggskedet
- rutiner och kontroll och provning
- förslag till innehåll i provnings- och besiktningsplan
- förslag till utrustnings- och inredningsplan
- hantering av fel och avvikelser
- rutiner för dokumentation och förvaring av handlingar
- service och uppföljning under garantitiden
- rutiner för uppföljning och revidering av kvalitetsplanen.
11
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
Kvalitetsplanen skall i möjligaste mån hänvisa till fastlagda rutiner i
Byggnadsstyrelsens kvalitetssystem , föreskrifter och handlingar. Endast
de projektanknutna rutinerna behöver särskilt redovisas.
Kvalitetsplanen skall redovisas enligt strukturen i SS-ISO 9000 . Konsulter och entreprenörer "r redovisa sina kvaltetsplaner enligt samma
struktursom projektledarens övergripande kvalitetsplan för projektet.
12
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
7
Ekonomi
För varje byggprojekt upprättas projektbudget och tas beslut om kostnadsramar. Budget och ram baseras på kalkyler, som upprättas i olika
skeden.
Preliminär kostnad
Preliminär kostnad (PK) avser den totala kostnaden för ett eventuellt
byggprojekt. PK grundas på en kalkyl, som görs under utredningsskedet,
för att bedöma.lönsamheten av ett eventuellt byggprojekt.
PK skall alltid anges i visst prisläge (datum).
Programkalkyl
Programkalkyl upprättas på grundval av programskisser och tekniskt
program. Den utgör underlag för byggherrens beslut om kostnadsram för
projektets totala kostnad. Projektledaren skall budgetera kostnaderna för
projekteringen med härtill hörande kostnader för kopiering, modeller,
tekniska undersökningar etc. Projektarvodet (se nedan) skall också budgeteras.
Finansiering
Kostnaderna för att genomföra ett byggprojekt är antingen investeringskostnader eller fastighetsförvaltningskostnader eller en kombination av
dessa.
Investeringskostnader finansieras med investeringsmedel, som är lån
(kreditiv), anslag, donation eller andra medel som står eller ställs till
byggherrens förfogande. Investeringsmedel skall tillgångsredovisas.
Förvaltningskostnader
hetsförvaltningen.
finansieras med FF-medel, som belastar fastig-
Hyra
I programkalkylen beräknas även den s.k, kostnadshyran d.v.s. dels
kostnad för investeringskapitalet, dels också kostnad för drift och underhåll. Kostnadshyran utgör, tillsammans med marknadsbedömningar om
vilken hyra som kan debiteras, underlag för lönsamhetsbedömningar
samt för överläggningar med kunden/hyresgästen om den överenskommelse om hyran, som skall finnas innan projektet går vidare.
Extern kostnadsram
Extern kostnadsram (EK)är en externt beslutad högsta kostnad för
investeringen i ett projekt. I EK inräknas inte den räntekostnad söm
uppstår vid lånefinansiering. Räntan redovisas separat.
EK skall alltid anges i visst prisläge (datum),
13
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
Intern kostnadsram
Intern kostnadsram (IK) är en inom byggherreorganisationen fastställd
ram för projektkostnaden. IK fastställs vanligtvis stegvis allteftersom
beslut fattas om genomförande av skeden i projektet. Normalt fastställs
först en IK för byggnadsprogram. Nästa IK kan avse kostnader t.o.m.
systemhandlingar. Först i samband med upphandling av entreprenaden
fastställs en IK som avser hela projektet.
Projektarvode
Med projektarvode avses den ersättning byggherren debiterar för sin
hantering av byggprojektet. Projektarvodet består av systemarvode och
projektledningsarvode. Systemarvodet skall täcka kostnader för systemoch teknikutveckling. Det beräknas som en procentsats på totalkostnaden. Projektledningsarvodet skall täcka kostnader för den tid som läggs
ner på att driva projektet och därtill hörande utlägg.
Kostnadstablå
Kostnadstablå är ett dokument som redovisar projektets budget och
beslut om finansiering och uppdrag
- med allmänna projektdata
- EK och IK
- uppdragsgivare och uppdragsbeslut
- finansiering och finansieringsbeslut
- övriga beslut som hör till uppgifterna.
- totalkostnaden för projektet uppdelad på byggnadsprogram, projektering, produktion och KBS-arvode.
- kreditivräntan
Kostnadstablå skall göras för alla byggprojekt (och inredningsprojekt).
Kostnadstablån skall vara fastställd innan beställningar eller annat görs
som kan leda till kostnader i projektet.
Till kostnadstablån hör specifikation som redovisar alla förekommande
kostnadsposter inom projektering och produktion. Kostnaderna redovisas mot beställning eller mot konto. Kostnadsposterna markeras med
A = baserade på anbud eller med B = baserad på budget
14
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
8
Projektorganisation
Förvarje byggprojekt bildas en särskild projektorganisation anpassad till
uppgiften att genomföra projektet.
För stora projekt kan projektorganisationen
föjlande sätt:
exempelvis byggas upp på
Närmast projektledaren för direkt operativa uppgifter utses
en projekteringsledare och en inredningsledare (som också
kan ha ett ansvar för utrustningfrågor), en vvs-handläggare
och en el-handläggare. Senast inför byggskedet kopplas
kontroll- och besiktningsfunktion till projektorganisationen.
För mindre och medelstora projekt begränsas projektorganisationen omfattning genom att projektledaren själv svarar
för flera av dessa uppgifter.
Vid sidan av den egentliga projektorganisationen
efter behov interna eller externa resurser.
anlitar projektledaren
Detta gäller t.ex:
- teknisk expertis avseende tekniska system, brandnormer, handikappfrågor och säkerhet
- frågor avseende hantering av statliga byggnadsminnen
- kalkylarbete såsom upprättande av programkalkyler, upprättande
eller granskning av systemkalkyler, råd i kostnadsfrågor
- medverkan i entreprenadupphandling
- granskning kontroll m.m. motsvarande byggnadsnämndsgranskning
- kontroll av entreprenadens utförande
- utredning och förhandling beträffande avtal och anslutningsavgifter
- råd och medverkan i juridiska frågor
- den formella hanteringen av planärenden
I varje projekt skall samarbete etableras med fastighetsförvaltningen
(fastighetsdistriktet) när det gäller:
- programmering och planering av lokaler för fastighetens drift
- driftpersonalens synpunkter på lokaler och fastighetens driftsystem
- hyresfrågor, hyressättning och evakueringsfrågor
- kunskap om fastigheten vid ombyggnad
förberedelser för överlämnande
- överlämnanderutiner, ritningsexpeditionerna är en lämplig samrådspartner avseende hantering av ritningar och handlingar.
Projektledaren svarar normalt inför närmaste enhetschef. Projektledaren
kan också sortera under en ledningsgrupp eller projektchef som tillsatts
för projektet eller arbeta direkt mot ett fastighetsdistrikt eller en extern
uppdragsgivare.
15
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER ' 37
9
Samverkan -Samråd
Projektledaren svarar för all samverkan såväl internt som externt. Kontakter och samråd skall dokumenteras. Dokumentationen skall registreras i diariet och arkiveras iårendeakten. Projektledaren ansvarar för att
så sker.
Internt
Projektledaren skall sammanställ ekonomiska och andra rapporter, PM
och koncept som krävs för de beslut som byggherrens ledning har att fatta
i projektet. Det kan avse beslut om ramar för tid och kostnader, större
upphandlingar, redovisning till regering och andra uppdragsgivare, avsteg från Byggnadsstyrelsens tekniska föreskrifter m.m. eller från myndigheters föreskrifter.
Externt
Projektledaren skall i samråd med internt berörda och med kunden/
hyresgästen planlägga information, underhandssamråd, och formellt
samråd med kunden. Se även kapitel 11 Byggande om samråd och
information under byggskedet.
Normalt utser kunden en kontaktperson som ingående följer projektet.
Denne skall kontinuerligt följa projektet bl.a. genom att delta i möten
samt organisera det interna samrådet inom kundens organisation. I stora
och komplicerade projekt kan det bli fråga om att kunden vill följa
projektet mer i detalj via referensgrupp eller styrgrupp. Ansvarsområden
och befogenheter och roller i kundens kontaktorganisation i relation till
Byggnadsstyrelsens projektorganisation måste noga klarläggas.
Informationen till kundhyresgäst är projektledarens ansvar och denne
skall ställa upp på de önskemål kunden kan ha om information till
skyddskommitte eller egen projektgrupp.
Formellt samråd ska äga rum beträffande systemhandlingar. Av hyresgästens yttrande skall framgå att skyddskommitte eller personalorganisationer fått tillfälle att yttra sig över projektet. Detta yttrande skall
biläggas Byggnadsstyrelsens formella begäran om förhandsgranskning
hos yrkesinspektionen inför ansökan om bygglov. Observera arbetsgivaransvaret hos driftsorganisationen från arbetsmiljösynpunkt.
Samråd skall också äga rum beträffande bygghandlingar avseende ventilation, belysning och klimat liksom ytskikt och färgsättning. Det senare
avseende såväl byggnaden som dess inredning. Samrådet skall även avse
orienterande inredningshandlingar.
Projektledaren svarar för erforderliga kontakter med myndigheter och att
formella yttranden inhämtas.
Projektledaren svarar för samråd om konstnärlig utsmyckning.
För vissa specialutrymmen finns det externa expertgrupper som utgör
samrådsinstanser. Det kan gälla säkerhetslaboratorier, djurhus, polislokaler och kriminalvårdslokaler.
16
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
10
Projektrapporter
I varje större projekt eller där så begärs av uppdragsgivare eller ledning
skall projektrapporter sammanställas periodvis.
Rapport ''rredovisaprojektets ekonomi och tidplan samt avvikelser från
planerat och andra viktigare händelser. Viktiga erfarenheter som bör
tillföras byggherrens erfarenhetsbank bör noteras för att senare sammanfattas i slutrapporten.
Den första rapporten upprättas inför projektstart d.v.s. inför upprättande
av byggnadsprogram och kan vara målbeskrivningen.
Den sista rapporten upprättas når projektledaren avslutar sitt uppdrag att
genomföra projektet d.v.s. när alla driftsinstruktioner, relationsritningar
och övriga handlingar överlämnats och när slutlig reglering av kostnader
skett.
Rapporterna är viktiga dokument för uppdragsgivaren och ledningen för
att man vid behov skall kunna rekapitulera projektets framåtskridande.
Rapporterna skall registreras i diariet och arkiveras iårendeakten. De är
också viktiga för kontinuiteten i de fall projektledare eller andra i
projektorganisationen lämnar projektet och ersätts av andra personer.
17
BYGGNADSSTYRELSENSHANDBÖCKER • 37
11
Projekterin
g
Projektering kan delas upp i underaktiviteterna: byggnadsprogram,
systemhandlingar , bygghandlingar och uppföljning under byggtiden.
Vid projektstart och inför projekteringsstart
manställa följande underlag:
skall projektledaren
sam-
uppdragsbeskrivning d.v.s. vem som år uppdragsgivare samt
uppdragets innehåll och begränsningar i form av inriktningsbeslut, lokalprogram, utredningar, utkast till målbeskrivning
samt övriga krav på projektets bedrivande. Vidare skall det
framgå hur uppdragsgivaren tänkt sig finansieringen och om
projekteringen skall föregås av arkitekttävling eller parallella skisser.
målbeskrivning baserad på utkast till målbeskrivning om
sådan finns, analys och bedömning av uppdraget.
projektstruktur d.v.s. analysera och beskriva vilka aktiviteter som
erfordras för projektets genomförande, föreslå projektorga-
nisation, beräkna behovet av interna resurser för projektets
genomförande samt föreslå hantering av inredning/utrustning.
tidplan
kvalitetsplan, där de specifika kvalitetspåverkande
aktiviteterna noteras.
plan för upphandling av projektering, där det redovisas hur
denna upphandling skall genomföras. 4m fortsatt uppdrag
kan pår" nas bör planen omfatta upphandling av hela projekteringen, även om uppdraget tills vidareår begränsat till
upprättande av byggnadsprogram. Metoder för val och upphandling av konsulter för projektering bör också redovisas i
planen.
18
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
Byggnadsprogram
Byggnadsprogrammet utgör det samlade underlaget för den egentliga
projekteringen. Underlaget består av:
-Relevanta delar av underlaget för beslutet att genomföra eller påbörja
ett byggprojekt såsom lokalprogram, utredningsskisser, tomtutredning etc.
- geoteknisk undersökning, inventering av befintliga förhållanden
- programskisser
tekniskt program
- orienterande beskrivning
- programkalkyl med årskostnadsber"
ving och hyresberäkning
- bearbetad målbeskrivning
- huvudtidplan
- samrådsredovisning
Handlingarna skall utföras så att kalkylen för normala/ofta förekommande projektkan utgöra underlag för sättandetav kostnadsram. Alltför stora
kostnader bör dock inte läggas ner i detta tidiga skede innan manår säker
på om projektet har ekonomisk bårkraft eller innan finansieringen är helt
klar. Normalt ligger kostanden i storleksordningen en halv till en procent
av den totala projektkostnaden.
För komplicerade/ovanliga projekt måste kalkyl på systemhandling
utföras som underlag för sättande av kostnadsram.
I ett byggnadsprogram kan alternativa lösningar behöva redovisas för
slutligt ställningstagande.
Projektledaren sammanställer underlag för beslut om redovisning av
projektet till uppdragsgivaren. Under rubriken systemhandlingar i detta
kapitel finns exempel på hur en redovisning kan disponeras. Därefter tas
beslut om framställning till uppdragsgivaren. Denne kan sedan ta beslut
om genomförande eller t.ex. begära ny redovisning på grundval av
systemhandlingar.
Eventuellt kan uppdragsgivaren ställa krav på bearbetning av projektet
avseende innehåll och/eller kostnad, vilket kan leda till att byggnadsprogrammet behöver göras om. Ibland kan det räcka med att bearbetningen
sker i den fortsatta projekteringen.
Systemhandlingar
Når beslut om projektering föreligger får projektledaren sina direktiv och
ramar för projektet av byggherrens ledning. Det avser projektets omfattning, normalt projektering t.o.m, bygghandlingar och byggande, samt
ramar för tider och kostnader.
19
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
Normalt skall projekteringen drivas kontinuerligt fram till underlag för
upphandling av byggande. När det finns skäl, delas projekteringen upp
och systemhandlingar upprättas med systemkalkyl. Det kan vara fallet
når direktiv om ändrade förutsättningar har givits t.ex. att projektet skall
anpassas till en lägre kostnadsram. En annan möjlighet år att uppdragsgivaren begår detta för att ytterligare kunna pröva om projektet skall
genomföras.
Projektledaren skall se till att systemhandlingar och systemkalkyl granskas. Teknisk granskning utförs vanligtvis av projektorganisationen eller om så erfordras med anlitande av särskild teknisk expertis. 4m
konsulten har ett välutvecklat kvalitetss ystem kan detta till del ersätta
Byggherrens granskning. I stället bör stickprov ske av konsultens egen
kontroll. I egenskap av kompetent byggherre skall vi granska handlingar
- t.ex. konstruktionsberäkningen - ur bygglovssynpukt . Granskning av
systemkalkyl utförs normalt av vår kalkyl- och statistiksektion Dokument som sammanfattar och styrker att granskning genomförts skall
upprättas.
Fastighetsförvaltningen skall granska handlingarna inklusive kalkylen,
dels ur driftssynpunkt, dels ur förvaltningssynpunkt (hyresnivå och
lönsamhet) men också som arbetsgivare till driftpersonal.m.
Utdrag ur systemhandlingarna skall för kännedom, tillställas byggherrens ledning samt den enhet som svarat för utredningen och lokalprogram. Ledningen får då möjlighet att besluta om särskild arkitektonisk
eller annan granskning. Projektledaren bör till systemhandlingarna foga
en rapport om projektets utveckling under systemhandlingsprojekteringen.
Projektledaren skall sammanställa underlag för beslut om redovisning till
uppdragsgivare, vanligen i form av en skrivelse. Skrivelsen kan innehålla
följande avsnitt:
- bakgrund, tidigare beslut, lokalprogram
-projektbeskrivning, kortfattad beskrivning viktiga och övergripande
handlingar biläggs
- kostnader, byggkostnad samt kostnader för inredning och utrustning
Beräknad eller överenskommen hyreskostnad redovisas
-finansiering
- tidplan
- samråd
- hemställan, d.v.s. vilka beslut som Byggnadsstyrelsen behöver för
projektets fortsatta bedrivande, fastställande av ramar för byggkostnader och inredningskostnader (och utrustningskostnader i förekommande fall), fastställande av finansiering, uppdrag att projektera
färdigt och utföra projektet.
Når uppdragsgivaren fattat sitt beslut, beslutar byggherrens ledning om
vilka ytterligare direktiv som skall gälla för projektet samt lämnar ett
internt uppdrag till den projektansvariga enheten.
20
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
Bygghandlingar
Som underlag för bygghandlingar ligger systemhandlingar, systemkalkyl samt direktiv från byggherrrens ledning. Vidare skall projektledaren
ta ställning tillvad som framkommit i teknisk granskning av systemhandlingarna och vad som framkommit vid samrådsförfarande. Projektledaren skall slutligen fastställa entreprenadformer, d.v.s. planera upphandlingen i den mån denna påverkar projektörernas bygghandlingsredovisning.
Före entreprenadupphandlingen skall projektledaren se till att projektets
handlingar granskas i erforderlig omfattning. Syftet är att minimera
byggfel som kan hänföras till brister i projekteringen och därav följande
extra räkningar. Motsvarande gäller för granskning av inredningshandlingar. Granskningsresultatet skall inarbetas i bygghandlingarna efter
projektledningens godkännande. I större projekt bör tid avsättas även för
diskussioner om i vilken utstäckning synpunkterna skall beaktas. Det kan
t.ex. gälla hur synpunkterna påverkar kostnaden.
En s.k. uppföljningskalkyl, som skall visa att projektets kostnadsram
håller, skall lämnas in någon vecka före inlämningen av handlingar så att
projektledaren kan vara förvissad om att totalramen för kostnaderna har
hållits och för att bedöma konsekvenserna av den tekniska granskningen
innan entreprenadupphandlingen påbörjas.
Samtidigt med inlämnande av bygghandlingarna skall koncept till administrativa föreskrifter (AF) lämnas av konsulterna. Projektledaren kompletterar och färdigställer dessa, i samråd med upphandlaren, när sådana
anlitas.
Innan anbudsförfrågan sker skall bygghandlingarna formellt fastställas.
Originalen till bygghandlingarna förvaras hos Byggnadsstyrelsen under
upphandlingstiden för att säkerställa att dessa inte ändras.
Produktionshandlingar för inredning - som normalt inlämnas senare än
övriga bygghandlingar - hanteras på i stort sett motsvarande sätt.
För såväl bygghandlingar som för produktionshandlingar för inredning
gäller att hyresgästens godkännande skall inhämtas. Det gäller framför
allt det som har betydelse för miljö och funktion såsom ytskikt, ventilation och klimat, färgsättning, kanalisation för tele och data etc.
21
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
12
Byggande
Byggande kan delas upp i olika parallella aktiviteter om det finns olika
etapper inom projektet eller om det finns andra uppdelningar av projektet
som har sina egna entreprenader.
Byggande delas upp i olika underaktiviteter d.v.s. olika entreprenader.
Kostnaden för varje entreprenad bör delas upp i kontrakt, index och
tillkommande kostnader (TK). TK bör delas upp i ändringar och tillägg
samt avvikelser. Ändringar och tillägg är sådant som beställs utöver det
som kontraktet eller beställningen föreskriver. Avvikelser är att de
faktiska förhållandena avviker från vad som förutsatts i kontraktshandlingarna.
Projektledaren skall:
-
svara för att erforderlig teknisk och ekonomisk kontroll sker
och att kontrollplaner upprättas
se till att entreprenör fullgör sina skyldigheter enligt
beställning m.m.
svara för att byggherren fullgör sina skyldigheter mot
entreprenörer och myndigheter etc.
informera hyresgäster och berörda i god tid om störningar,
evakueringar m.m.
svara för att byggskedet dokumenteras genom protokoll
eller anteckningar från sammanträden, genom notering av
kontrollinsatser,
genomförande
av arbetsplatsdagbok,
genom att ta in skriftlig redovisning av entreprenörens egenkontroll och kvalitetssäkring.
arrangerar en projektgenomgång med entreprenörer och konsulter
när entreprenören är utsedd men innan arbetarna påbörjas.
Entreprenören skall ha satt sig in i handlingarna före projektgenomgången och ha formulerat frågor att ställa till projektörerna. Syftet med projektgenomgången är att entreprenören skall kunna ställa frågor och få information av projektörerna och få klarlagt förhållanden som kan vara svåra att
förstå eller svåra att utföra. Eventuellt kan projektgenomgången samordnas med det samråd som byggnadsnämnden
enligt PBL skall hålla efter det att bygglov lämnats.
skapa rutiner för genomgång av entreprenörernas tillplaner
och uppföljning av deras produktionsplaner.
delta i entreprenörernas kvalitetsronder och därvid tillse att
företrädare för projektörerna får tillfälle att delta
ta upp frågor om beredning och uppföljning av kritiska arbeten
administrera projektörernas insatser under och efter byggtiden
vid lämpliga tillfällen rapportera till byggherrens ledning
22
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
om byggets fortskridande, när kontroverser uppstår eller vid
tvist, obestånd hos entreprenör o.dyl.
samråd med fastighetsförvaltningen ställa krav på entreprenörer
och projektörer så att underlag för relationshandlingar och
driftsinstruktioner, preliminära respektive färdiga driftsinstruktioner samt relationshandlingar levereras vid de tider
1
sombestäms.
i samarbete med byggnadsvårdsgruppen ansvara för att antikvarisk
och kulturhistorisk kontroll och dokumentation utförs vid arbeten
med statliga byggnadsminnen (SBM) i samråd med antikvariska
myndigheter främst Riksantikvarieämbetet
ansvara för att vårdplaner beaktas samt eventuellt revideras
eller upprättas
i samråd med entreprenören och hyresgästen planera för
omhändertagande av befintlig och levererad inredning och
utrustning.
23
BYGGNADSST YRELSENS HANDBÖCKER • 37
13
Besiktnin gar
Planer skall upprättas för besiktningar och funktionsprovningar. Det kan
vara lämpligt att låta sådana planer ingår i förfrågningsunderlaget.
Sedan entreprenör antagits bör besiktningsplan ses över eller upprättas i
samråd med entreprenören. Tider för besiktningar samordnas med entreprenörens tillplan.
Besiktningsverksamheten bör planeras så att syner, funktionsprovningar
och mätningar utförs löpande och dokumenteras för att laggas fram vid
slutbesiktningen.
Projektledaren svarar för att syner och förbesiktningar, provningar och
mätningar samt slut- och efterbesiktningar utförs och dokumenteras.
Projektledaren skall normalt biträda vid garantibesiktningen.
Särskilda besiktningar såsom myndighetsbesiktningar administreras av
projektledaren. Dit hör besiktning av skyddsrum och SA-anläggningar
(hissar, rulltrappor, tryckkärl etc som faller under reglerna för Statens
Anläggningsprovning). Dessa besiktningar skall vara utförda och dokumenterade före slutbesiktningen.
Projektledaren bör kontrollera att besiktning sker av inredning och
utrustning i den mån detta är av betydelse för byggnadens fördigställande.
24
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
14
Överlämnande
Driftöverlämnande
När ettprojekt färdigställts, d.v.s. då entreprenaden godkänts i slutbesiktning, överlämnas entreprenaden av entreprenören till byggherre/bestäl-
lare.
Den dag då slutbesiktningen avslutas, då besked om godkännande av
entreprenaden lämnas, skall driftöverlämnande ske, d.v.s. fastighetsförvaltningen övertar ansvaret med omgående verkan.
Det färdiga projektet blir då ett förvaltningsobjekt . Begreppet projekt
lever dock kvar parallellt med begreppet objekt tills dess projektets
aktiviteter har avslutats och ekonomisk slutredovisning skett. Observera
att garantifrågor och eventuella byggherrekostnader normalt hanteras av
fastighetsförvaltningen. I större sådana frågor skall normalt projektledaren medverka.
Projektledaren ansvarar för driftöverlämnandet. Överlämnande skall ske
även om projektledaren finns inom fastighetsförvaltningen.
Driftöverlämnandet bekräftas med ett särskilt dokument som ifylls av
projektledaren och kvitteras av ansvarige inom fastighetsförvaltningen.
Vid samma tillfälle skallprojektledaren fylla i och lämna över dokument
som innehåller uppgifter om handläggare, projektörer och entreprenörer.
Vid driftöverlämnandet skall också informationsritningar
delar av driftsinstruktionerna ingå.
och vitala
I och med driftöverlämnandet görs ett avslut i det interna byggnadskreditivet som innebär att kostnader som upparbetats före överlämnandet
inte längre belastas med ränta. Driftöverlämnadet registreras i datasystemet enligt handledning för kodplan projekt. Projektledaren har ansvaret
för att informera ansvariga för dataregistreringen så att denna kan
genomföras samtidigt med slutbesiktningen.
Delöverlämnande förekommer vid etappvis färdigställande och inflyttning. Slutbesiktning sker för den aktuella etappen och den del av
kreditivet som svarar mot nedlagda kostnader skall avslutas och inte
längre räntebelastas.
Driftöverlämnande
skall registreras i diariet.
25
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
Förvaltn
ingsöve
rlämnande
Senast tre månader efter slutbesiktning skall förvaltningsöverlämnande
ske. Då skall projektörernaha levererat färdiga driftsinstruktioner, relationshandlingar och informationsritningar.
Förvaltningsöverlämnandet bekräftas genom att projektledaren överlämnar en förteckning över alla handlingar som skall överlämnas till
fastighetsförvaltningen.
Överlämnanderutiner
Projektledaren skall tillse att entreprenöreroch projektörer i föreskriven
tid fullgör sina skyldigheter att upprättaoch leverera de handlingar, som
skall ingå i overlämnandet. Relationshandlingar skall vara försedda med
texten RELATIONSHANDLING . Informationsritningar skall förses
med texten INFORMATIONSRITNING. Belopp som svarar mot kostnaden för att framställa handlingarna skall innehållas tills dess leveranserna fullgjorts.
Respektive retningsarkiv svarar för den administrativa hanteringen av
överlämnade handlingar d.v.s. kopiering, mikrofilmning, distribution,
registrering och arkivering. De svarar vidare for att byggnadsnämnden
erhåller de handlingar som nämnden önskar.
Aganderätt
Original till relationshandling och informationsritning är konsultens
egendom såvida inte annorlundaavtalas. Byggherren harrätt att framställa egna exemplar genom kopiering/fotografering.
Original till handling som upprättats av entreprenör är byggherrens
egendom och skall vara arkivbeständig.
Original till geotekniska handlingar och driftsinstruktioner ärrbyggherrens egendom . De skall vara arkivbeständiga.
Övrigt
För anläggningar/byggnader, som utförts för annan uppdragsgivare och
som skall förvaltas av denne skall i avtalet med uppdragsgivaren reglera
hur överlämnandet skall gå till. Det bör också omfatta vilka övriga,
upprättade projekthandlingar, som bör överlämnas till uppdragsgivaren
för dennes arkivering.
26
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
Statliga byggnadsminnen
För att anläggningar/byggnader som år statliga byggnadsminnen skall
kunna vårdas och underhållas upprättas vårdprogram av fastighetsförvaltande enhet.
Syftet med vårdprogram är att fastslå metoder för underhållsarbetet ur
såväl teknisk som estetisk synpunkt.
I projekt som avser ombyggnad av byggnadsminnen skall vårdprogrammet beaktas i projekteringen och vid behov kompletteras, skulle vårdpro-
gram ej finnas ärrdet lämpligt att upprätta ett sådant i samband med en
större ombyggnad.
27
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
15
Projektetsavslut
Efter slutbesiktning återstår normalt slutreglering med entreprenören,
åtgärdande
av besiktningsanmärkningar, eventuella efterbesiktningar,
och belastningsberoende provningar samt eventuella byggåtgärder i
samband med att inredning och utrustning levereras och monteras.
Enligt Allmänna Bestämmelser skall entreprenören inom åtta månader
(AB 72) eller sex månader (AB 92) efter entreprenadtidens utgång
(godkänd slutbesiktning) ha fakturerat återstående fordringar (slutfaktura).
För kostnader som faktureras efterslutbesiktningen
nadskreditiv.
upptas nya bygg-
Projektledaren bör så snart som möjligt efter det att slutfaktura inkommit
redovisa den definitiva och slutliga kostnaden för projektet. När samtliga
kostnader bokförts, skall den projektansvariga enheten registrera avslut
i ekonomisystemet. Avslutet innebär att inga flerkostnader får föras på
projektet.
Projektledaren skall avfatta en slutrapport som omfattar:
- sammanställning av slutkostnad
- byggnadsdokumentation
enligt blankett KBS 62
- om projektets mål uppnåtts
- viktiga erfarenheter av projektet, som kan vara till nytta
för andra projekt.
När avslut skett och slutrapport avgivits, skall projektet som ärende
avslutas i diariet, varefter projektorganisationen avvecklas och projektledarens ansvar upphör.
28
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
16
Garanti och pro•ektu
1 ppföl1•nin9
Garantibesiktning och därav följande åtgärder ligger så långt efter
slutbesiktningen (minst två år) att den bör administreras av fastighetsförvaltningen. Det kan finnas tekniska eller juridiska skäl för fastighetsförvaltningen att koppla in någon som medverkat i projektorganisation eller
den som varit ombud i entreprenadförhållandet. Om projektledaren är
tillgänglig "r denne biträda.
Byggherrens ledning beslutar tidigt i projektet om projektuppföljning
skall genomföras. Projektuppföljning är ett medel att samla erfarenheter
av en byggnads tekniska, funktionella och miljömässiga kvaliteter samt
av hur byggprocessen fungerat. Medverkande år fastighetsförvaltare,
hyresgäster, projektörer, enteprenörer och projektledare. Uppföljningen
leds av en särskilt utsedd uppföljningsansvarig. Ett till två år efter det att
en byggnad tagits i bruk genomförs projektuppföljningen.
29
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
Referensertill Byggnadsstyrelsenspublikationer
Upphandling av projektering Föreskrift nr 302
Under bearbetning. För närvarande finns Konsultupphandling
utgiven 1991-10
nr 302,
Projekteringsanvisningar Rekommendation nr 3004
Under arbete. För närvarande finns BAF 9121 utgiven 1982-07
Byggnadsstyrelsen och plan- och bygglagen Handbok nr 2
Utgiven 1991-04
Entreprenadupphandling Föreskrift nr 306
Under arbete. För närvarande finns Entreprenadupphandling
duktion i preliminår utgåva utgiven 1991-04
Entreprenadupphandling inom fastighetsförvaltning
Preliminär utgåva utgiven 1989-06
- byggpro-
nr?
Byggledning Föreskrift nr 307
Under arbete. För närvarande finns Byggledning i preliminär utgåva
utgiven 1991-04
Kontrollplaner nr?
Under arbete. För närvarande finns tekniska byråns information nr 93 och
94 utgivna 1987-09. Kommer som handbok
Relationshandlingar Föreskrift nr 902
För närvarande finns BAF 2464, utgiven 1987-06. För närvarande
bedöms att ingen bearbetning erfordras.
Driftsinstruktion Rekommendation nr 2007
För närvarande finns BAF 9111, utgiven 1982-03. För närvarande ingen
bearbetning planerad. Översyn torde erfordras. Komplettering med instruktioner avseende skötsel och underhåll av hus och mark.
Byggnadsstyrelsens Kvalitetssystem för byggproduktion
Riktlinjer för gränsdragning
Utgiven 1991-09
Rekommendation nr 0001
Area och volymberäkning Föreskrift nr 906
För närvarande finns BAF 9091, utgiven 1987-03. Bearbetning erfordras
inte.
Projektuppföljning
Tekniska byråns information nr 33. Utgiven 1985-10
Handledning för kodplan projekt
BP=staben informerar nr 18, 92-03-09
Handbok i teknisk administration Handbok nr 36 Utgiven 1992-02
30
BYGGNADSSTYRELSENS HANDBÖCKER • 37
1,
i
á
Byggnadsstyrelsenshandböcker
37
1992-08
k
JASBYGGNADSSTYR
ELSEN
Projektledning- handbok är framtagenvid Staben för byggproduktion vid Byggnadsstyrelsen
och ingåri skriftserien"Byggnadsstyrel-
senspublikationer".
Redigeringoch layout: Informationssektionen
, Byggnadsstyrelsen.
Upplysningar om Byggnadsstyrelsens publikationer lämnas
av informationssektionens
biblioteks
- och dokumentationsservice,tel 08-783 13 71.
Upplaga: 1 500 ex
Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från
kontorsservice
/publikationsförrådet
, tel 08-783 11 53.
Tryckeri: Gamisonstryckeriet
, Stockholm, oktober1992.
Adress: Byggnadsstyrelsen
, 106 43 Stockholm.