PLANBESKRIVNING - Kristianstad kommun

SAMRÅDSHANDLING
PLAN/BN 14-3478
DATUM: 2015-08-12
PLANBESKRIVNING
Detaljplan för
GASVERKET 1 m fl i Kristianstad
Planområdets läge och omfattning
1 (21)
ALLMÄNT
Planens syfte och huvuddrag
Syftet med nu aktuell planläggning är att möjliggöra för utveckling av idrottsområde
Söder med bl a nya spelplaner, anläggningar och läktare.
Handlingar
Till detaljplanen hör följande handlingar:
 Plankarta med tillhörande planbestämmelser
/ 14-3478
 Planbeskrivning inkl. behovsbedömning för MKB (denna handling) / 14-3478
Övriga handlingar:
 Grundkarta
 Fastighetsförteckning
 Riskanalys avseende transport av farligt gods, Tyréns, 2015-06-26
 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad gasverk, Kommunledningskontoret
och Structor, 2013-01-28
 PM - kartläggning av kvarlämnade föroreningar efter sanering av Kristianstad
gasverk, Structor, 2012-09-28
 PM – översiktlig geoteknisk utredning för arenan och hela idrottsområdet,
Tyréns, 2007-04-05
 Trafik- och parkeringsutredning, Tyréns, 2007-06-07
 Översiktlig miljögeoteknisk undersökning inom Fjäderhammaren 17, Tyrens,
2007-08-31
 PM – geoteknik för ny väg öster om kv. Vindspelet, Tyréns, 2007-09-13
 Geoteknisk undersökning, proj.underlag för arenan, Tyréns, 2007-12-28
Bakgrund och omfattning
Kristianstads arena stod färdig 2010 och har med sin publikkapacitet på 5000 personer
inneburit ett lyft för Kristianstad som idrotts- och evenemangsstad. Kommunstyrelsen
har nu anslagit medel till att utveckla Idrottsområde Söder vidare med syfte att det ska
vara en samlad plats för skol-, bredd- och elitidrott inom ett antal olika discipliner som
bl.a. fotboll, friidrott och tennis. Tillsammans med arenan ges goda förutsättningar för att
framgångsrikt genomföra evenemang.
Projektet i sin helhet omfattar en huvudarena med läktare för ca 1100 personer och
spelplan som motsvarar förbundens krav för fotboll och amerikansk fotboll, ny
konstgräsplan, lokaler för drift och skötsel, parkeringsytor och tennisanläggning, samt att
befintlig fridrottsanläggning ska vara i funktionsdugligt skick och att befintlig läktare vid
friidrottsanläggningen renoveras. Ny huvudarena för fotboll beräknas kunna stå färdig
våren 2018 och resten av idrottsområdet till årsskiftet 2018/2019.
Illustration över Idrottsområde Söder med ny fotbollarena och spelplaner söder om Ringvägen. Friidrottsanläggningen
ligger kvar norr om Ringvägen bredvid arenan. Planområdet omfattar södra delen och avgränsas av den streckade linjen.
2 (21)
Uppdrag
Kommunstyrelsen beslutade 2013-12-18 § 264 att ge byggnadsnämnden i uppdrag att i
detaljplan pröva möjligheterna att utveckla området för idrottsändamål. Byggnadsnämnden beslutade 2015-01-27 § 9, att uppdra åt stadsbyggnadskontoret att upprätta förslag
till detaljplan för utökning av idrottsändamål inom Gasverket 1 m fl.
Planprocess
Processen för en detaljplan regleras i Plan- och bygglagen (PBL). Eftersom detaljplanen
har ett allmänt intresse så handläggs den med s k utökat planförfarande (det som innan
1/1-2015 benämndes som normalt planförfarande). Planarbetet delas in i tre skeden:
plansamråd, granskning och därefter antagande. Under de två första skedena har berörda
boende, sakägare och remissinstanser möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget.
Därefter kan planen antas av kommunfullmäktige. Efter att detaljplanen vunnit laga kraft
kan sedan bygglov lämnas och utbyggnad påbörjas. Denna detaljplan befinner sig nu i
samrådskedet.
Uppdrag
PlanSamråd
Granskning
Antagande
LAGA
KRAFT
Genomförande
Prel. tidplan
Uppdrag
Godkännande för samråd
Samråd
Godkännande för granskning
Granskning
Godkännande efter granskning
Antagande
Laga kraft (tidigast)
Byggnadsnämnden
Byggnadsnämnden
Byggnadsnämnden
Byggnadsnämnden
Kommunfullmäktige
2015-01-27
2015-08-25
2015 sept
2015 okt
2015 nov
2016 jan
2016 mars
2016 mars-april
Behovsbedömning/miljökonsekvensbeskrivning
En behovsbedömning görs som underlag för beslut om detaljplanen kan tänkas medföra
betydande miljöpåverkan och om en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas.
Stadsbyggnadskontoret har gjort en behovsbedömning enligt 4 kap 34 § Plan- och
bygglagen och 6 kap 11 § Miljöbalken (se avsnittet om ”bedömning av miljöpåverkan
och planens konsekvenser”). Den samlade bedömningen är att en utbyggnad i enlighet
med planförslaget inte innebär någon betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen
har samråtts med Länsstyrelsen som yttrande 2015-05-25 instämmer i kommunens bedömning, men menar att markföroreningar, närheten till farligt gods-led och Natura
2000-område måste belysas i planarbetet. Däremot behöver en miljöbedömning med
tillhörande miljökonsekvensbeskrivning enligt bestämmelserna i Plan- och bygglagen 4
kap 34§ och Miljöbalken 6 kap 11§ inte upprättas.
Projektgrupp/medverkande tjänstemän
Medverkande i planarbetet har, förutom undertecknade planförfattare Jeanette Petersén
och Margareta Lannér-Hagentoft från Stadsbyggnadskontoret, varit Elin Remstam från
Kommunledningskontoret, Peter Andersson, Staffan Johansson och Benny Eklund från
C4 Teknik, Kenneth Mattson från Kultur och fritid samt Anna Bryllert från Miljö- och
Hälsoskyddskontoret.
3 (21)
PLANFÖRHÅLLANDEN OCH TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Läge och omfattning
Planområdet, som utgörs av fastigheten Gasverket 1 och kvarteret Vindspelet är beläget i
södra Kristianstad, ca 1,5 km från centralstationen. Planområdet är ca 61000 m2 stort och
ligger i anslutning till Kristianstad Arena och befintliga fotbolls-, fridrotts- och
tennisanläggningar.
Markägoförhållanden
Marken inom planområdet ägs av kommunen.
Gällande detaljplaner
Området är redan idag planlagt för idrott, parkering och delvis för kontor och kultur.
Detaljplanen vann laga kraft 2008-10-09 och har 10 års genomförandetid. Det innebär att
genomförandetiden går ut 2018-10-09. När den detaljplanen upprättades låg fokus på
arenaprojektet och utformningen av den södra delen var inte helt klar. Nu behöver vissa
justeringar göras för byggrätterna söder om Ringvägen för att anpassa planförutsättningarna till det projekt som är tänkt att genomföras. Detta bedöms vara av så
pass stor allmän vikt att planläggningen kan påbörjas under pågående genomförandetid.
Förhållande till gällande översiktsplan
Den översiktsplan som gäller för området är
”Fördjupad översiktsplan för Kristianstad stad
(FÖP), antagen av kommunfullmäktige 200906-09. I den anges att området är avsatt för
utveckling av ett nytt idrottsområde, vilket helt
överensstämmer med nu aktuell planläggning.
I översiktsplanen noteras att stadsdelen är rik på
kulturhistoria men att det råder brist på parker.
Det aktuella planområdet är utpekat som riskklassat med betydande markföroreningar.
Riksintressen och andra förordnanden
Området berörs ej av riksintressen. Skyddsområde för Natura 2000 finns kring Hammarsjön
ca 100 meter från planområdets södra del.
Karta för stadsdelen Söder enligt ”Fördjupad
översiktsplan för Kristianstad stad, antagen av
KF 2009-06-09.
Fornlämningar
Det finns inga uppgifter om att det skulle förekomma fornlämningar inom planområdet.
Skulle lämningar ändå påträffas som misstänks vara av arkeologiskt intresse ska arbetena omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas (2 kap kulturmiljölagen).
4 (21)
PLATSENS FÖRUTSÄTTNINGAR
Mark och vegetation
Marken inom planområdet är förhållandevis plan och ligger 0,5 – 2,5 m ö h. Lägst är
marknivåerna i nordöstra hörnet av planområdet, i gränsen mot ”Björket”. Norra delen
av området, närmast Ringvägen, inrymmer bebyggelse med småindustrikaraktär som
omges av asfalterade markytor. Längre söderut är marken till stor del öppen och utgörs
av grus och gräs. Området används för parkering vid stora idrottsevenemang men är
annars outnyttjat.
Befintlig bebyggelse, verksamheter och service
Öster om planområdet ligger naturområdet ”Björket” och räddningstjänstens lokaler.
Västerut ligger småindustrilokaler för bl a Sturebröd, järnvägsmuseet och Samhalls
dagliga verksamhet. I norr gränsar planområdet till nuvarande idrottsområde med Kristianstads arena och i söder ligger väg E22. Bostäder förekommer väster om Västra Storgatan, ca 150 m från planområdet.
Inom planområdet finns en del småindustribebyggelse med bl a ett gym, där förekommer
tomma lokaler från tidigare måleriföretag och en f d bilverkstad. Utmed Västra Storgatan
finns några karaktäristiska tegelbyggnader från tidigt 1900-tal som omfattas av varsamhetsbestämmelser för sin byggnadskaraktär. Det är delar av radio Kristianstads lokaler
samt en mindre byggnad som hyrs av järnvägsmuseet och inrymmer modelljärnvägar.
Planområdet med småindustribebyggelsen i norr,
nov 2014.
Radio Kristianstads lokaler mot Västra Storgatan,
maj 2014.
Gator, trafik och parkering
Idrottsområdet nås från väg E22 via Ringvägen och Västra Storgatan. Tillfart till planområdet sker via Gasverksgatan och en infart i södra delen av planområdet. Hastigheten
på de angränsande vägarna Ringvägen och Västra Storgatan är begränsad till 50 km/h.
Vägstandarden är god och kommunen är väghållare.
En stor grusparkering finns längst i söder inom gasverkstomten. Den är dåligt utnyttjad
och även om avståndet till Kristianstad Arena inte är längre än ca 300 meter så ligger
parkeringen upplevelsemässigt avsides och har inte nyttjats till fullo ens vid de mest
välbesökta evenemangen.
Gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt till arenaområdet och även längs en del av norra
sidan av Ringvägen. I övrigt sker cykling på lokalgatorna.
Idrottsområdet trafikeras av Stadsbusslinje 3 med halvtimmestrafik. Ett hållplatsläge
finns vid arenan cirka 350 meter norr om planområdet.
5 (21)
Geotekniska förhållanden
Inom området söder om Ringvägen domineras de naturliga jordlagren av lera eller silt
till okända djup. Östra delen av området (mot Björket) innehåller ca l m organiskt
material överst i jordlagerföljden. Jordarna i norra delen av planområdet (närmast Ringvägen) består av ca 1,0 -1,2 m fyllning som underlagras av ca 3 m lera. Leran vilar på
silt och finsand. Fyllningen består av sand, tegel, mullhaltig jord, slagg etc.
Utdrag ur översiktlig geoteknisk utredning för Arenan, Tyréns, 2007-04-05
Inom området varierar grundläggningsförhållandena stort beroende på skillnader i mäktigheter och skillnader i lerans hållfasthet och sättningsegenskaper. Den siltiga leran som
förekommer över hela området klassificeras som lös eller halvfast. Detta material kan
behöva grävas ur och ersättas med material med bättre bärförmåga. En annan möjlighet
är att i förväg lägga ut en överlast för att ta ut sättningarna innan anläggningar byggs.
Generellt kan sägas att lättare byggnader och mindre mäktiga uppfyllnader kan utföras
utan avancerade förstärkningsåtgärder medan anläggningar med stora eller koncentrerade laster troligtvis kräver pålgrundläggning.
De undersökningar som gjorts har endast utförts som miljöprovtagning och mer detaljerade uppgifter om lerans hållfasthets eller sättningsegenskaper saknas. Undersökningarna är dock tillräckliga för planläggningen men en geotekniker kommer behöva översätta
de gjorda undersökningarna till ett projekteringsunderlag. Detta för att optimera grundläggningen och därmed minimera kostnaderna.
Det skall även noteras att grundvattnet periodvis står mycket nära markytan i det låglänta
"Björket” varpå detta bör beaktas vid projektering och anläggning.
6 (21)
Markföroreningar
Söder om Gasverksgatan (gasverkstomten)
Inom fastigheten Gasverket 1 har det funnits ett gasverk från 1902 till 1962. Där tillverkades gas som bl a användes till stadens gatlyktor. Under processen bildades flera miljöfarliga biprodukter såsom tjära, kol, koks (kol och aska) och diverse slaggprodukter. En
del av askan och de slaggprodukter som uppkom vid produktionen användes som fyllnadsmaterial i marken kring gasverket.
Fastigheten Gasverket i Kristianstad har tidigare klassats av Länsstyrelsen som ett av de
fem mest förorenade objekten i Skåne. Under 2010-2012 revs byggnaderna och marken
sanerades genom att de förorenade massorna grävdes bort, analyserades och transporterades till en saneringsanläggning i Norge. Efter miljökontroll av schaktbotten lades en
geotextil och återfyllning gjordes med rena interna och externa massor.
På några ställen finns en del kvarlämnade föroreningar (främst naftalen) som härstammar från
en f d tjärcistern. Dessa är biologiskt nedbrytbara och kommer med tiden försvinna naturligt,
även om det sannolikt kommer att ta lång tid.
Det rör sig om ca 100 kg kvarlämnade föroreningar (som kan jämföras med de 10 000 tals kg
föroreningar som avlägsnats från området) och
det bedöms inte vara miljömässigt motiverat
eller kostnadseffektivt att schakta ur de kvarlämnade föroreningarna.
I juni 2012 slutbesiktigades tomten. Mer än 99
% av föroreningarna har avlägsnats och de
begränsade mängder som kvarlämnats utgör
ingen risk vid den planerade mindre känsliga
markanvändningen för idrott och parkering.
Områden med kvarlämnade föroreningar
inom Gasverket 1
Norr om Gasverksgatan (Kv Vindspelet och fd Fjäderhammaren)
Området har inrymt bensinstation och oljedepå och Ringvägen har tidigare varit ett
godsspår för järnvägstrafik. Norr om Radio Kristianstad har det bedrivits måleri och
billackeringsverksamheter. Det kan även ha funnits en skjutvall i nordöstra hörnet av
planområdet.
2007 gjordes en miljögeoteknisk
inventering för att översiktligt
undersöka om det finns föroreningar i mark och grundvatten.
Slutsatsen var att ingen del av
området helt kan antas vara fri
från föroreningar, men att risken
är störst för de ”hot spots” där det
förekommit oljetankar och upplag
mm, som identifierades i inventeringen.
Bedömda lägen för punkkällor med risk för föroreningar
(”hot-spots”), Tyréns, 2007-03-07
7 (21)
En liten del av norra området (inom fd kv Fjäderhammaren) sanerades i samband med att
Ringvägen rätades ut när arenan byggdes. För resten av området norr om Gasverksgatan
(fd Fjäderhammaren och kv Vindspelet) är de genomförda undersökningarna tillräckliga
för detaljplaneläggningen då föroreningarna är lokaliserade och möjliga och realistiska
att avhjälpa. Mer noggranna markundersökningar kommer att genomföras inför projekteringen och planbestämmelserna reglerar att marken ska saneras till en nivå motsvarande
mindre känslig markanvändning.
I marken kan det förekomma kraftiga betongkonstruktioner så som plattor, kassuner etc,
eftersom det varit bebyggt och inrymt tankar och cisterner.
Schematisk redovisning av
markföroreningar. Det stora
avgränsade området är sanerat
och klart för idrotts- och parkeringsändamål. Ringarna visar
ungefär var det finns eller bedöms kunna finnas kvarlämnade
föroreningar. Markeringarna
inom det sanerade området
kommer så småningom att brytas ner och utgör ingen risk för
markanvändningen idrott.
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Kommunalt VA-nät med vatten- och spill- och dagvattenledningar finns utbyggt inom
och i anslutning till planområdet. Vatten- och avloppsledningar finns i Gasklocksvägen
och i Gasverksgatan.
El, värme och gas
C4 Elnät AB svarar för elförsörjningen. Elnätet är utbyggt utmed Ringvägen, Västra
Storgatan Gasverksgatan och Gasklocksgatan. En nyligen moderniserad transformatorstation ligger utmed Gasverksgatan öster om Radio Kristianstad.
Fjärrvärme som C4 Energi AB svarar för finns utbyggt inom och i anslutning till planområdet. Fjärrvärmeledningar ligger i Gasverksgatan och korsar planområdet i östvästlig riktning.
Utmed Ringvägens södra sida löper en gasledning.
IT-infrastruktur, tele, bredband
Fiberkablar finns läng Ringvägen, i Gasverksgatan och i Gasklocksgatan.
8 (21)
Natur, grönområden och rekreation
Planområdet är starkt påverkat av tidigare och dagens
verksamheter och inrymmer ingen värdefull naturmiljö. Direkt öster om planområdet ligger delar av
”Södra Björket” som har visst kulturellt värde som en
rest av den gamla planterade stadsparken men har
efterhand som den fått volym även utvecklat ett stort
ekologiskt värde med tanke på att hela området ligger
lågt och har högt grundvatten under stora delar av året.
Inom Björket finns en belyst motionsslinga.
Småindustribebyggelsen i norr med
Björket i bakgrunden.
PLANFÖRSLAG
Planens huvuddrag
Planförslaget innebär ingen större förändring i markanvändning då det redan är planlagt
för idrott, kontor och parkering. Däremot blir det tillåtet att ha idrott längre söderut på
den grusplan som idag är reserverad för parkering (gasverkstomten). Utökning görs av
byggrätten för idrott avseende bl a exploateringsgrad och byggnadshöjd. Parkeringsytorna omdisponeras så att parkering främst anordnas norr om Ringvägen (istället för
längst i söder). Området med kontor får en liten utökning av kvartersmarken åt sydöst.
Planområdets avgränsning
Planområdet har avgränsats i yttre fastighetsgränser, utom mot Ringvägen där planområdesgränsen av plantekniska skäl följer gränsen mot gatan i underliggande detaljplan.
Kvartersmark för idrott
Markanvändning Markanvändningen för kvartersmarken anges till idrott (Y) som inrymmer möjlighet att
uppföra idrotts- och sportanläggningar av alla slag och tillhörande byggnader. Även
parkering för idrottens behov får anordnas inom kvartersmarken för idrott.
Området för idrott omfattar på plankartan ca 55100 m2 och sträcker sig längre söderut än
det gjorde i tidigare detaljplan, vilket ger en större framtida flexibilitet för den långsiktiga utveckingen av idrottsområdet. Utökningen av kvartersmark har gjorts utifrån
Tyréns riskanalys 2015-06-24 och kommunens beslut om en viss omlokalisering av
parkeringsytorna inom idrottsområdet.
Bebyggelsens omfattning och placering
Utnyttjandegraden för idrottsområdet anger att 17 000 m2 byggnadsarea får uppföras
inom användningsgränsen. Det som planeras i dagsläget är en ny A-plan med huvudläktare och entrétorg, ny träningsplan, ny tennisanläggning samt andra byggnader för
idrottområdets behov (t ex förråd, garage och verkstad.) I detaljplanen tas höjd även för
framtida utveckling med ytterligare en idrottsplan längst i söder, möjlighet till en övertryckshall, fler läktare kring A-planen och en Paddel Court för tennisen (vilket inte ingår
i kommunens nu aktuella projekt med att utveckla området).
Byggnader får placeras fritt inom byggrätten men ett avstånd om 4 meter ska hållas till
fastighetsgräns.
9 (21)
Illustrationsplan som översiktligt visar hur idrottsområdet kan komma att utformas. Detaljplanen
medger även att ytan längst i söder som på kartan anges som parkering används för idrottsändamål.
Arenaprojekt, Tocoman, Cowi och Fojab arkitekter, nov 2014
10 (21)
Bebyggelsens utformning och utförande Totalhöjden för byggnader inom området för idrott anges generellt till 25 m (exklusive
belysningsstolpar, master och liknande). Det ger utrymme för att uppföra en läktare med
kapacitet för ca 1100 personer, som enligt tidiga skisser behöver vara uppemot 18-19
meter hög. Det ger också möjlighet att inom området inrymma en övertryckshall (eller sk
”airdome”) som placeras ovanpå en fotbollsplan som ett ”tält” för att skydda mot väder
och vind, något som avsevärt förlänger spel- och träningssäsongen. Totalhöjden på
sådana hallar kan uppgå till omkring 24 meter.
Illustration som visar möjlig läktarbyggnad,
Arenaprojekt, Tocoman, Cowi och Fojab arkitekter, nov 2014
Bild på en övertryckshall, Air Dome – FC Olimpija,
Slovenia, Bild: Inspired Structures
Kvartersmark för kontor
Markanvändning och bebyggelseutformning Området kring Radio Kristianstad och modelljärnvägsmuseet bibehåller markanvändningen kontor, då det handlar om kontors- och tjänsteverksamheter med liten eller ingen
varuhantering. Radio Kristianstad har meddelat att de inte behöver hela sin lokalyta i de
befintliga byggnaderna så troligtvis kommer delar av byggnaderna att även inrymma C4
Tekniks personalutrymmen för de anställda som har hand om skötseln av idrottsområdet.
En utökning av kvartersmarken för kontorsändamål har gjorts med ca 1200 m2 åt sydöst
så att den nu omfattar 5070 m2. Denna utökning har gjorts med hänsyn till att kontorsverksamheterna ska ha en tillräcklig friyta utomhus och kunna tillgodose sitt parkeringsbehov inom tomtmarken.
Högsta tillåtana byggnadshöjd för Radio Kristianstad och modelljärnvägsmuseet bibehålls till nuvarande 8,0 m. Utnyttjandegraden anger att största byggnadsarea för de båda
verksamheterna är 1500 m2 respektive 250 m2, vilket är detsamma som i tidigare detaljplan.
Skydd av kulturvärden
De äldre tegelbyggnader som inrymmer Radio Kristianstad och modelljärnvägsmuseet
omfattas sedan tidigare av varsamhetsbestämmelse om att byggnaderna är värdefulla och
att ändringar inte får förvanska dess karaktär. Byggnaderna utgör fina exempel på det
tidiga 1900-talets tegelarkitektur där industribyggnader var prestigebyggnader som
signalerade att verksamheten i byggnaden var av stor betydelse för samhället. Karaktäristiskt är tegelarkitekturen med hörnbetingningarna (hörnställda portar och torn), tydlig
sockelvåning och takfotslister med strömskift (när murstenarna bildar en vinkel mot
11 (21)
fasadens framsida). Även rundbågefönster och korspostfönster var tidstypiska för den
här tidens arkitektur. Gasvaktmästarbostaden är fortfarande till synes i originalutförande.
Planbestämmelsen om skydd av kulturvärden (k1) har i förhållande till tidigare detaljplan preciserats så att det tydligare framgår vilken hänsyn som krävs vid förändringar av
byggnaderna. I varsamhetsbestämmelsen anges att ”Befintliga tegelbyggnader ska vid
förändring behandlas varsamt så att deras karaktär av industribyggnader med tegelarkitektur från det tidiga 1900-talet består. Byggnadernas värdeskapande detaljer är tak- och
fasadmaterial av tegel, fasadindelning med hörnbetingningar och strömskift. Fönster ska
till form, indelning och proportioner vara lika ursprungliga.”
Kvartersmark för teknisk anläggning (transformatorstation)
Ett E-område som är 10 x 17 m finns utmed Gasverksgatan. Området inrymmer en nyligen renoverad transformatorstation för områdets elförsörjning.
Allmän platsmark för skydd
Den riskanalys som tagits fram som underlag för planarbetet anger att markanvändningen idrott som närmst får sträcka sig 40 m från väg E22. Med hänsyn till detta och eventuellt framtida behov av att t ex uppföra skydd mot buller eller farligt gods längs E22 så
har området längst i söder avsatts som skydd på plankartan.
Administrativa bestämmelser
Villkor för startbesked (a1)
Den utredning kring transport av farligt gods som tagits fram som underlag för planarbetet anger att utan åtgärder så kan idrotts- och sportanläggningar utan betydande åskådarplats accepteras 60 m från E22 utan några villkor eller åtgärder. Om en vall/mur uppförs
längs E22 är det möjligt att minska avståndet till 40 meter.
Detta innebär att om idrottsplaner ska förläggas inom det prickade området i söder (a1)
krävs att en vall/mur uppföras till skydd mot olycka med farligt längs E22. Detta regleras
med att startbesked inte får ges för idrottsanläggningar inom a1-området innan en sådan
uppförts.
Riskanalysen föreslår att en vall/mur ska vara 2 meter hög och placeras 5 meter från
vägen, dvs utanför planområdet. Eftersom ett område med skydd avsatts längst i söder på
plankartan så har Tyréns förtydligat att även går bra att placera vallen/muren inom detta
område, dvs ca 25-30 meter från väg E22.
Med hänsyn till den marklutning på ca 2
meter som förekommer mellan planområdet
och vägen så har Tyréns också gjort bedömningen att om vallen/muren placeras inom
plankartans skyddsområde så räcker det att
den är 1,5 m hög, vilket också anges i planbestämmelsen. Däremot går det inte helt undvika en vall/mur med hänvisning till höjdskillnaden eftersom marknivån inte räcker för
att hindra konsekvenserna från en farligt
gods-olycka på samma sätt som en vall/mur.
Marknivåerna i planområdets södra del mot E22.
12 (21)
Längden på vallen/muren ska motsvara ungefär planområdets bredd i söder, dvs ca 60 m,
vilket också anges i planbestämmelsen. Tyréns menar att det ur ett kostnad-nyttaperspektiv är orimligt att föra in vallen på ytterligare en fastighet.
Det skulle även vara möjligt att uppföra vallen/muren utanför planområdet närmare E22
inom redan planlagd mark för ”trafikändamål”, men på grund av höjdskillnaden så måste
den då vara 2 meter hög i enlighet med slutsatserna i riskanalysen.
Villkor för startbesked (a2)
Eftersom området norr om Gasverksgatan (f d kv Fjäderhammaren och kv Vindspelet)
misstänks innehålla en del markföroreningar och ännu inte genomgått sanering, så har
detta säkerställts i detaljplanen med en administrativ planbestämmelse om att startbesked
inte får ges för byggnader förrän marken sanerats och tillgodoser kraven för mindre
känslig markanvändning. Att koppla villkoret till startbeskedet innebär att saneringen
och utbyggnaden kan ske i etapper, dvs det är möjligt att få bygglov för hela idrottsområdet men att startbesked sedan ges för först t ex läktaren och senare för t ex tennisbanorna, efterhand som marken saneras.
Markreservat för allmännyttigt ändamål (u-områden) Inom planområdet förekommer ett antal u-områden som inrymmer markledningar av
olika slag. Längs Ringvägen finns ett servitut för gasledning och plankartans u-område
följer gränsen för detta. U-områdena utmed Gasverksgatan och Gasklocksgatan inrymmer flera olika slags ledningar och u-områdena på plankartan omfattar hela gatornas
bredd fram till den befintliga transformatorstationen inom E-området.
U-områdena på plankartan ska vara tillgängliga för underjordiska ledningar och byggnader får inte uppföras inom dessa områden, vilket även regleras på plankartan med
”prickmark”. Däremot kan det vara möjligt att förlägga t ex en spelplan över u-områdena
om åtkomsten till ledningarna kan tillgodoses och ledningsägaren och markägaren (dvs i
båda fallen kommunen) är överens om en sådan lösning.
Trafik och parkering
Trafik
Tillfart till idrottsområdet sker fortsatt via Ringvägen och Västra Storgatan. Trafikmängden bedöms inte öka med planförslagets genomförande, då planen inte syftar till att öka
publikkapaciteten utan om att omdisponera området med hänsyn till de krav och önskemål som fotbollsförbund och föreningar ställer på idrottsanläggningarna.
Gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt och ansluter till planområdet från centrum och
Kristianstad C via Västra Boulevarden och österifrån bl a via Snapphanevägen. Gångoch cykelförbindelserna planeras också på sikt att utvecklas mellan den nya storhållplatsen vid Hästtorget/Galleria Boulevard och idrottsområdet.
Parkering för idrott
När den tidigare detaljplanen från 2008 togs fram så var tanken att en ny väg skulle dras
i områdets östra kant och ansluta till en stor parkeringsyta längst i söder. Då denna väg
inte längre är aktuell att bygga så föreslås parkeringsbehovet istället lösas inom kvartersmarken för idrott, vilket ger betydligt större flexibilitet vid framtida utformning
beroende på hur idrotts- och föreningsverksamheterna utvecklas. I det nu aktuella förslaget kommer parkering främst att anordnas norr om Ringvägen inom den befintliga grusplanen (som redan är planlagd för idrottsändamål) samt som närparkering i anslutning
13 (21)
till anläggningarna söder om Ringvägen. Grusytan längst i söder (gasverkstomten)
kommer inledningsvis också att kvarstå som parkering.
I samband med planläggningen för Kristianstad Arena (2007) så togs en trafik- och
parkeringsutredning fram, som även tog hänsyn till framtida utveckling av idrottsområdet med den nya arenan samt även ”en ny fotbollsarena, en ny friidrottsarena, ny tennishall samt en kombihall. Också en komplettering av Yllans mässcenter med en ny
kongresshall ingick i utredningen.
Utifrån alla dessa projekt och med utgångspunkt i ett p-tal (d.v.s. antal fordon per åskådare) på 0,35 så var slutsatsen att sammanlagt 1000 p-platser skulle behöva skapas på
söder. Detta gjordes genom möjlighet till 500 p-platser i söder inom gasverkstomten, 300
inom Konservfabriken 14 (Bongs) väster om järnvägen samt 200 inom övrig kvartersmark för idrottsändamål.
Med utgångspunkt i att nu aktuell planläggning inte syftar till att öka publikkapaciteten (utan i första hand uppfylla
de krav som fotbollsförbund m fl ställer
på anläggningarna) samt att det inte
längre är aktuellt med kongresshall vid
Yllan så bedöms det vara tillräckligt att
de 500 p-platser och 20 bussplatser som
i tidigare detaljplan var avsatta inom
parkeringsändamål längst i söder (inom
gasverkstomten) kan ersättas inom
området för idrott, antingen norr eller
söder om Ringvägen. Det finns tillräckligt utrymme för att klara detta.
I en utredning som togs fram som underlag för kommunens beslut om utvecklingen av idrottsområdet av Arenaprojekt, Tocoman, Cowi och Fojab
arkitekter i nov 2014 anges att ca 750 pplatser kan inrymmas inom marken norr
om Ringvägen (se karta). Kommunens
Parkering anordnas norr om Ringvägen, markerat med
en ring. Ytan längst i söder kvarstår inledningsvis
bedömning utifrån det förslaget är att
också som p-plats.
det inte får plats riktigt så många
parkeringar för idrottens behov med hänsyn till bl a in- och utfarter, geoteknik och andra
intressen i området, men att 500 p-platser skulle vara fullt möjliga att anlägga inom
denna yta. Det är också möjligt att fördela parkeringsplatserna på andra sätt inom kvartersmarken, t ex 300 norr och 200 söder om Ringvägen.
I ett första skede i samband med att den nya A-planen och läktaren uppförs kommer krav
att ställas på att parkeringsplatser ska anordnas. Läktaren i sig tar ca 1100 personer,
vilket med en beräkning utifrån ett p-tal om 0,35 skulle innebära 385 p-platser. Samtidigt
måste en avvägning göras mot hur många besökare som faktiskt förväntas, vilket i stor
utsträckning påverkas av vilket intresse och vilken division lagen spelar i. För närvarande är publiksnittet för KDFF i damallsvenskan och KFF i division 1 herrar under 500
personer per match, vilket med en beräkning utifrån p-talet 0,35 skulle innebära 175 p14 (21)
platser. Det kan då vara rimligt att utgå från att ca 200 p-platser kommer att behöva
anordnas/finnas tillgängliga när den nya A-planen och huvudläktaren står färdiga.
Cykelparkering
Cykelparkering anordnas i första hand i anslutning till entréområdet vid huvudläktaren
utifrån att 5 % av besökarna utgörs av cyklister. (Från trafik-och parkeringsutredningen
2007). Närparkering för cyklar behöver också anordnas i anslutning till idrottsplanerna
längre söderut inom planområdet efterhand som det byggs ut.
Parkering för kontor
Området med kontor har utökats med ca 1200 m2 så att kvartersmarken nu omfattar 5070
m2. Denna utökning har gjorts med hänsyn till att kontorsverksamheterna ska ha en friyta
utomhus och kunna tillgodose sitt parkeringsbehov inom tomtmarken. Detta eftersom
verksamheterna där inte ska vara beroende av det tidigare planlagda parkeringsområdet i
söder, när det tas i anspråk och utvecklas för idrottsändamål.
Parkering för kontorsändamål anordnas inom kvartersmarken i enlighet med Kristianstads kommuns parkeringsnorm för centrala Kristianstad, där kontor (vilket även omfattar personserviceverksamheter så som t ex massör/frisör och liknande) som anger 10
platser/1000 kvm våningsyta. Om hela byggrätten för kontor nyttjas innebär det att ca 35
p-plaster ska kunna anordnas, vilket det också finns utrymme för inom kvartersmarken.
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde och tillkommande bebyggelse
ansluts till befintligt kommunalt VA-nät. Befintliga VA-ledningar i Gasklocksgatan
kommer att läggas om i samband med exploateringen av idrottsområdet men i samma
sträckning, så därför har ett u-område avsatts på plankartan. Det finns även en vattenledning i Gasklocksgatans förlängning söderut, men denna ska läggas om utanför planområdet i samband med exploateringen av området.
En spillvattenledning ligger i nuvarande Gasverksgatan och korsar planområdet i östvästlig riktning. Denna försörjer den befintliga bebyggelsen inom f d kv Fjäderhammaren och kv Vindspelet så när dessa byggnader rivs i samband med byggandet av läktaren
så kommer ny anslutningspunkt att erbjudas från Ringvägen. Därmed upphör behovet av
ledningsreservat för VA på denna sträcka.
Dagvatten
Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för dagvatten och ledningar
finns utbyggda i anslutning till planområdet. Idrottsområdet ska inrymma stora ytor med
genomsläppliga spelplaner, men om det i framtiden blir aktuellt att hårdgöra stora markytor kan dagvattnet behöva fördröjas innan det avleds till kommunens ledningar.
Fjärrvärme, el, tele och bredband
Tillkommande bebyggelse och anläggningar kan anslutas till det kommunala fjärrvärmenätet som finns utbyggt i de kringliggande gatorna. Matchplanen kommer att ha
markvärme via det kommunala fjärrvärmenätet. Den fjärrvärmeledning som förekommer
genom planområdet i öst-västlig riktning läggs om utanför planområdet i samband med
exploateringen av området.
En transformatorstation finns utmed Gasverksgatan. Fastighetsägaren får själv får ordna
med en egen transformatorstation för högspänningsleverans vid effekt överstigande 500
15 (21)
kW. En sådan station placeras på lämplig plats inom kvartersmarken för idrott och kan
mycket väl vara inbyggd i annan byggnad.
Fiberkablar för datatrafik förekommer idag genomgående längs Gasverksgatan, dessa
läggs om utanför planområdet i samband med exploateringen av området. Avfallshantering
Renhållningen Kristianstad svarar för avfallshanteringen i kommunen. Vid utformning
av soputrymmen ska samråd ske med Renhållningen.
Risker och störningar
Farligt gods
Transporter med farligt gods passerar området på väg E22 och via järnväg längs Åhusbanan. Järnvägsspåret ligger ca 40 meter från planområdets västra kant och E22 ligger ca
20 meter söder om planområdet. Längs E22 råder även ett byggnadsfritt avstånd på 50
meter från vägkanten, vilket har beslutats av Länsstyrelsen och Trafikverket. Inom det
byggnadsfria avståndet är det möjligt att förlägga t ex idrottsplaner och andra anläggningar i markplan, men en riskanalys får ange hur nära vägen detta kan placeras med
hänsyn till risk för olycka med farligt gods som transporteras på E22. En sådan riskanalys har tagits fram av Tyréns som underlag för planarbetet. Enligt utredningen så påverkar transporterna på Åhusbanan inte planområdet och planutformningen. Vad gäller E22
så kan idrotts- och sportanläggningar utan betydande åskådarplats accepteras 60 m från
vägen utan några villkor eller åtgärder. Om en vall/mur förläggs utmed E22 kan avståndet minskas till 40 meter, vilket också regleras i planbestämmelserna.
Trafikbuller
Den väg som genererar buller är E22 som ligger precis söder om planområdet. Det finns
inga riktvärden för trafikbuller avseende områden för idrottsändamål, däremot kan det ha
viss betydelse för områdets trivsel och attraktivitet för träning och matcher. Ett område
med ”skydd” har avsatts längst i söder för att kunna inrymma bullerskärmar eller liknande om det skulle behövas (även om det inte finns något formellt krav på att något
sådant ska anordnas för idrottsändamål). Ett annat alternativ kan vara att förlägga skärmande bebyggelse som t ex framtida tälthall/airdome längst i söder, vilket byggrätten
medger.
Vad gäller ljud från idrottsplatser så har det tidigare hänvisats till att riktvärdena för
industribuller skulle jämföras mot alla bullerkäller som inte utgör trafikbuller, dvs då
även från fotbollsplaner och publik. Det har alltså handlat om relativt hårda krav. Nu har
Boverket förtydligat att ljud som alstras av människor inte faller in under industribuller,
vilket innebär att det inte finns några riktvärden för hur mycket idrottsverksamheter får
låta.
Risk för översvämning
Planområdet ligger lågt, 0,5 – 2,5 m ö h, vilket kan innebära risk för översvämning om
Hammnarslundsvallen skulle brista. Vallen skyddar en stor del av Kristianstad från
översvämning och konsekvenserna av ett vallbrott skulle vara mycket stora ur ett totalt
samhällsperspektiv. Ett arbete pågår därför kontinuerligt sedan 2002 med uppförande
och förstärkning av vallar runt staden för att förhindra översvämning orsakade av hög
vattennivå i Helgeå och Hammarsjön. Kommunens har bland annat utvecklat ett varningssystem ”Flood Watch” som ger prognoser för vattennivåerna 10 dagar i förväg och
beredskap finns för att vidta åtgärder och t ex uppföra pallstöd för att höja Hammarslundsvallens krönhöjd.
16 (21)
Skulle mot förmodan ett vallbrott ändå inträffa finns det tid för människor att ta sig till
andra delar av staden eller söka skydd i högre byggnader. Inom planområdet kommer en
tillgänglighetsanpassad huvudläktare med en höjd motsvarande 3 våningar att finnas
åtkomlig för räddningsinsatser till högre höjd. Räddningstjänsten i Kristianstad har sina
lokaler och utrymningsfordon inom den angränsande fastigheten i öster, ca 150 meter
från planområdet, vilket också ger goda förutsättningar att snabbt nå personer som behöver undsättas, t ex om det är barn som spelar cup eller liknande. De som oftast befinner
sig inom ett idrottsområde är motionsutövare med god förmåga att snabbt förflytta sig
och även hjälpa andra till en säker plats.
GENOMFÖRANDE
Genomförandebeskrivningen har ingen rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att
den ska vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen.
Organisatoriska frågor
Tidplan
Markarbeten och sanering påbörjas under 2016. Utbyggnaden sker sedan etappvis med
start av läktaren och A-planen. Ny huvudarena för fotboll beräknas kunna stå färdig
våren 2018 och resten av idrottsområdet till årsskiftet 2018/2019.
Genomförandetid
Genomförandetiden är 5 år från det datum då planen vunnit laga kraft. Genomförandetid
är den tidsrymd inom vilken planen är tänkt att genomföras och fastighetsägare inom
planområdet har en garanterad byggrätt i enlighet med planen under denna tid. Efter
genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla men kan då ändras eller upphävas
utan att de rättigheter som uppkommit genom planen behöver beaktas. Efter genomförandetidens utgång finns också en ökad möjlighet att göra avvikelser från planen.
Ansvarsfördelning
Kommunen äger all mark inom planområdet och är ansvarig för planförslagets utbyggnad, drift och underhåll.
Huvudmannaskap för allmän platsmark
Att ett område är allmän platsmark innebär att marken är avsedd för ett gemensamt
behov. Kommunen är huvudman för den allmänna platsmarken som på plankartan utgörs
av ”skydd”. Huvudmannen ansvarar för den allmänna platsmarkens utbyggnad, drift och
underhåll.
Ekonomiska frågor
Kostnader för planläggning
Kostnaden för upprättandet av nu aktuell detaljplan svarar kommunen för. Någon planavgift i samband med framtida bebyggelse skall därför inte tas ut för tillkommande
bebyggelse och andra anläggningar inom planområdet.
Kommunala utbyggnadskostnader
Alla anläggningar, utfyllnader, byggnationer, marksanering och ledningsomdragningar
bekostas av kommunen, liksom eventuella kompletterande miljöundersökningar eller
andra erforderliga utredningar.
17 (21)
Fastighetsrättsliga frågor
Fastighetskonsekvenser
Idag är kv Vindspelet indelat i enskilda fastigheter medan största delen av planområdet
utgörs fastigheten Gasverket 1 och en liten del motsvarande Gasklocksgatan och östra
delen av Gasverksgatan tillhör Kristianstad 4:37 (liksom idrottsområdet norr om Ringvägen).
Till Gasverket 1 finns 2 202 st rättigheter knutna. Mesta delen av dess är avtalsservitut
för grundvatten till förmån för fastigheten.
Användningsgränsen för kontorsändamål följer Västra Storgatan, men har justerats något
mot Gasverksgatan i förhållande till tidigare detaljplan. Detta eftersom liten del av Radio
Kristianstads byggnad låg utanför användningsgränsen. Nu ligger gränsen parallellt mot
den befintliga Gasverksgatan (1,5 m från befintlig körbana). Detta medför även en liten
justering av egenskapsgränsen mellan Gasverket 1 och Kristianstad 4:37 i förhållande till
tidigare detaljplan, eftersom gränsen ska utgöra en rak linje i öst-västlig riktning.
Fastigheterna Vindspelet 2, 6, 7, 10, 14, 15 och del av Kristianstad 4:37 föreslås regleras
över till fastigheten Gasverket 1. Den allmänna platsmarken som på plankartan utgörs av
skydd föreslås överföras till Kristianstad 4:37. Området för kontor kan avstyckas och
utgöra en eller flera fastigheter för kontorsändamål. Någon mer detaljerad fastighetskonsekvensbeskrivning för de enskilda fastigheterna görs inte då all mark ägs av kommunen.
Ansökan om lantmäteriförrättning
Kommunen ansöker om och beskostar erforderlig lantmäteriförrättning.
Medverkande
Genomförandebeskrivningen är framtagen i samråd med Lantmäterimyndigheten och
Kommunledningskontorets mark- och exploateringsenhet.
STADSBYGGNADSKONTORET
Margareta Lannér-Hagentoft
Planchef
Jeanette Petersén
Planeringsarkitekt
18 (21)
BEDÖMNING AV MILJÖPÅVEKAN OCH PLANENS MILJÖKONSEKVENSER
Allmänt
Enligt bestämmelserna i 4 kap 34 § Plan- och bygglagen (PBL) samt 6 kap 11 § miljöbalken (MB) skall en miljöbedömning göras av detaljplaner om dess genomförande kan
antas medföra betydande miljöpåverkan. Som underlag för kommunens ställningstagande till detta görs en behovsbedömning med utgångspunkt från MKB-förordningens
bilaga 4. Påvisar behovsbedömningen en betydande miljöpåverkan skall en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Denna behovsbedömning utgör även en beskrivning
av planförslagets miljökonsekvenser.
Platsens nuvarande värden och sårbarhet
(Punkterna 2f-2g i MKB-förordningens Bilaga 4)
Platsens fysiska miljö
Området utgörs av redan ianspråktagen mark och är starkt påverkat av tidigare användning för gasverk och småindustri. Områdets läge i staden och ”brokiga” karaktär medför
att det har stor tålighet för förändringar. Marken utgörs av gräs och grus och planförslaget medger mindre känslig markanvändning i form av sport- och idrottsanläggningar
samt kontor.
Areella näringar
De areella näringarna jordbruk, skogsbruk, djurhållning och fiske påverkas inte av detaljplanen. Inte heller mark för dessa ändamål tas i anspråk för planförslagets genomförande.
Naturvärden och friluftsliv
Planområdet ligger 100-150 m från Hammarsjön
som utgör Natura 2000-område. Mellan planområdet och Hammarsjön ligger väg E22 som trots
befintlig gång- och cykelbro utgör en upplevelsemässig barriär mellan idrottsområdet och naturområdena kring Hammarsjön.
Hammarsjön är till ytan en stor och mycket grund
slättsjö vars närområde har en lång tradition av
mänsklig närvaro. De faktorer som skulle kunna ha
viss inverkan på Natura 2000 naturvärden är främst
kopplade till läckage av näringsämnen och humus
från jord- och skogsbruk.
Illustration Hammarsjön av Peter Elfman,
från http://www.vattenriket.kristianstad.se
Ett ökat antal besökare inom idrottsområdet bedöms inte påverka Natura 2000-värdena
eftersom besökarnas målpunkt är väldigt platsanknuten till träning eller idrottsevenemangsbesök norr om väg E22. I den fördjupade översiktsplanen för Kristianstad är planområdet utpekat för idrottsändamål och idrottsverksamheten bedöms inte heller i det
sammanhanget medföra någon betydande påverkan på Natura 2000-området. Planområdet ligger inte inom riksintresse för friluftsliv eller naturvård.
Vegetation och djurliv
Planområdet inrymmer i princip ingen vegetation alls och de träd och buskar som förekommer bedöms inte som sällsynta eller särskilt skyddsvärda. Däremot har det angränsande Björket ett värde både ekologiskt (bl a genom upptagandet av vatten från marken)
och visuellt som miljöskapande element i området. Fler idrotts- och träningstillfällen i
19 (21)
området innebär ett ökat antal motionsutövare i
Björket men detta bedöms inte medföra påtaglig
skada på flora och fauna, då det redan idag finns
anlagda motionsslingor i Björket för detta ändamål.
Planens genomförande bedöms inte heller innebära
några betydande förändringar av antalet eller sammansättningen av djurarter inom området. Någon
unik, sällsynt eller hotad djurart bedöms inte bli
berörd.
Björket och Basic gym
Kulturmiljövärden
Inom planområdet förekommer två tegelbyggnader från tidigt 1900-tal som skyddas med
varsamhetsbestämmelser. Det förekommer även andra typer av kulturmiljövärden i
närområdet på Söder bl a i form av järnvägsmuseet och området kring Yllan. Den utveckling som nu är aktuell bedöms inte påverka dessa värden utanför planområdet.
Miljökvalitetsnormer
Nu aktuell utbyggnad av idrottsområdet syftar inte till att öka publikkapaciteten, utan att
om att omdipsponera och effektivisera området och anläggningarna. Redan idag förekommer en del trafik på platsen vid evenemangstillfällena och planförslagets genomförande bedöms inte innebära någon skillnad i detta sammanhang. Inga utsläpp till luft
eller vatten som överstiger gällande miljökvalitetsnormer förväntas ske med genomförandet av aktuell detaljplan. Kvaliteten på grundvattenförekomster bedöms inte försämras.
Påverkan på hälsa och miljö
(Punkterna 2a-2e i MKB-förordningens Bilaga 4)
Planens påverkan på omgivningen
Matcher av olika slag generar trafik till området men i samma omfattning som idag.
Förändringar görs så att parkering sker i områdets ytterkant i stället för längst i söder,
vilket avlastar Ringvägen och minskar behovet av trafik genom området.
I planen ges en förhållandevis generös totalhöjd vilken främst är till för den nya huvudläktaren och eventuellt en framtida övertryckshall. Läktaren innebär en visuell förändring men placeras i anslutning till arenan och de befintliga byggnaderna utmed Ringvägen. Exploateringen sker inom en begränsad yta och i direkt anslutning till befintliga
vägar och verksamheter. En övertryckshall används säsongsvis, främst under de kallare
delarna av året.
Pålning kommer att behövas för huvudläktaren vilket kan generera buller och vibrationer
under byggtiden. Det förekommer dock inga bostäder i direkt anslutning till planområdet
och genomförandetiden för projektet är kort.
Påverkans totaleffekt
Den största miljöpåverkan har tidigare markanvändning orsakat. Nu aktuellt planförslag
syftar till att utveckla och förvalta området som genomgår och har genomgått omfattande
marksanering för att kunna tillåta mindre känslig markanvändning (som idrott). Detaljplanens samlade miljöpåverkan är liten och påverkar lokalt. Planens genomförande
bedöms inte medföra några påtagliga risker för människors hälsa eller miljön.
20 (21)
Förhållandet till kommande tillståndsgivning och planläggning
(Punkterna 1a-1b i MKB-förordningens Bilaga 4)
Detaljplanen medger endast idrotts- och kontorsändamål. En miljöanmälan kommer att
göras till Länsstyreslen i samband med exploateringen eftersom området tidigare varit
förorenat och genomgått marksanering.
Förhållandet till miljömålsarbete och gemenskapens miljölagstiftning
(Punkterna 1c-1e i MKB-förordningens Bilaga 4)
Planförslaget främjar en hållbar utveckling genom att möjliggöra för utökning av ett
befintligt idrottsområde som ligger centralt i Kristianstad och därigenom också för utökat motionsutövande och utveckling av föreningsidrotten. Marken som varit förorenad
har sanerats och återbrukas nu och förtätas med nya funktioner. Idrottsområdet ligger väl
förankrat i stadsmiljön och kan nås via befintliga gång- och cykelvägar samt etablerad
kollektivtrafik.
De miljömål som har relevans för detaljplanen är främst ”god bebyggd miljö” och ”giftfri miljö”. Planförslaget bedöms främja möjligheterna att uppfylla dessa.
Sammanfattning och ställningstagande
Med hänvisning till ovanstående bedömer stadsbyggnadskontoret att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra någon betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning
enligt Miljöbalkens 6 kap. 11 § eller Plan- och bygglagens 4 kap. 34§ behöver därmed
inte upprättas.
21 (21)