1. No category

Årsredovisning
2014
Postadress: Örebro läns landsting, Ledningskansliet, Box 1613, 701 16 Örebro.
Besöksadress: Eklundavägen 2, Örebro. E-post: [email protected]
Telefon: 019-602 70 00. Telefax: 019-602 70 08
www.orebroll.se
Årsredovisning
Örebro läns landsting
Årsredovisning 2014
Beslutad av regionfullmäktige den 21 april
1
Innehåll
Förord
Sammanfattande resultat, viktiga händelser och framtida utmaningar
Vision och värdegrund
Landstingets uppdrag
Landstingets organisation – roller och ansvar
Uppföljning och utvärdering
4
8
13
14
15
17
Rapportering, mål och måluppfyllelse19
Folkhälsa
20
God och patientsäker vård
22
Forskning och högskoleutbildning
32
Regional utveckling
34
Trafik
36
Kultur och bildning
40
Demokrati och insyn
44
Miljö och hållbarhet
45
Personal och kompetens
48
Information och kommunikation
52
Ekonomi och finansiella förutsättningar57
Ekonomisk analys
58
Omvärldsanalys
59
Resultatanalys
60
Finansiell ställning
67
Avstämning av finansiella mål och god ekonomisk hushållning
70
Resultaträkning
72
Driftredovisning
73
Investeringsredovisning
74
Sammanställd redovisning
75
2
Bilagor81
Uppdrag 2014
82
Resultaträkning
88
Kassaflödesanalys
89
Balansräkning
90
Noter till resultaträkning
91
Noter till kassaflödesanalys
94
Noter till balansräkning
95
Landstinget i siffror
101
Redovisningsprinciper
102
Redovisningsprinciper – sammanställd redovisning
104
Särskilda satsningar
105
Internkontrollplan 2014
110
Landstingsövergripande mätetal
113
Övrig personalstatistik
120
Revisionsberättelse127
3
Förord
V
år strävan att förverkliga visionen ”Hälsa
och livskraft genom trygghet, kvalitet och
hållbar utveckling” genomsyrar landstingets verksamheter. Under 2014 har vi fortsatt
vårt målmedvetna arbete att åstadkomma goda
livsvillkor och en bättre hälsa hos befolkningen.
Under året har vi, bland annat, kraftsamlat inför
bildandet av Region Örebro län och arbete fortgår med den nya samlade hälso- och sjukvårdsorganisationen för framtidens hälso- och sjukvård.
När vi nu summerar det gångna året kan vi se att
de flesta av målen i Verksamhetsplan med budget
2014 uppfylldes under året.
De övergripande värderingar som ligger till
grund för hälso- och sjukvården i vårt landsting
är en jämlik och jämställd vård som ges efter behov. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
värdighet. Den som har det största behovet av
hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.
Under 2014 har vi därför fokuserat på fyra viktiga områden; bättre vård för barn och unga, vården för äldre, högre tillgänglighet i vården samt
en jämlik och jämställd vård.
Vi kan under det sista året i mandatperioden
se resultat av tidigare beslut när en rad nya och
viktiga verksamheter togs i bruk. En ny samtalsmottagning för barn och unga, 6–14 år, startade
under våren. En ny barnakutmottagning, särskilt anpassad efter barnens behov, är invigd på
Universitetsjukhuset Örebro. En mobil distriktssköterskemottagning, som ökar tillgängligheten
till vården i länets glesbygd, började rulla på
vägarna i länet i oktober. Om- och tillbyggnad av
lokaler för en ny psykiatrisk akutmottagning blev
klara och invigdes i maj. På Karlskoga lasarett
har lokaler för en ny akutmottagning slutförts.
En ny dialysmottagning startade på Lindebergs
lasarett i september. Invigningen av Kunskapscentrum för äldretandvård ägde rum i juni.
Vid valet i september fick länsinvånarna för första gången välja regionpolitiker med ansvar för
4
hälso- och sjukvård, tillväxt och hållbar utveckling i den nya Region Örebro län. Region Örebro
län kommer att styras av fortsatt samma politiska
majoritet.
Region Örebro län bildas den 1 januari 2015
när Örebro läns landsting och Regionförbundet
Örebro län går samman och bildar en ny regionorganisation. Den nya regionorganisationen tar
över landstingets och regionförbundets nuvarande uppdrag och verksamheter och även vissa uppgifter som tidigare tillhört länsstyrelsen. Region
Örebro län har via riksdagsbeslutet i mars 2014
fått ett tydligt ansvar för planering och samordning av den regionala utvecklingen inom länet.
Länets hälso- och sjukvård fungerar från och
med 2014 som en samlad förvaltning med en
gemensam ledning. Målet med den nya organisationen är tydligt, att skapa en jämlik och högkvalitativ hälso- och sjukvård i rätt tid för hela
länets befolkning. Ett omfattande arbete med
fortsatt utvecklad organisation ska starta under
2015 genom att fyra närsjukvårdsområden ska
byggas upp i länet och fler länsövergripande kliniker med gemensam produktionsplanering ska
skapas.
Verksamheten på länets sjukhus har varit ansträngd under året, framförallt efter sommaren,
med brist på sjuksköterskor och hög arbetsbelastning och svårigheter att fullt ut öppna stängda
vårdplatser. Vårdplatssamverkan i länet har intensifierats. Bristen på olika kompetenser gör att
samarbetet mellan sjukhusen och med övriga
vårdverksamheter har stärkts. Samarbetet med
länets kommuner när det gäller vården av sjuka
äldre behöver också bli bättre.
Det är en stor utmaning att trygga kompetensförsörjningen inom landstingets verksamhetsområden. Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare och de yrken som finns ska uppfattas som
utvecklande och intressanta och arbetsmiljön
ska uppfattas som god. Att attrahera och anställa
samt behålla och utveckla medarbetare är viktiga
strategiska framgångsfaktorer för att uppfylla
verksamhetens mål och inriktning. För att lösa
bemanningsbehovet pågår arbete för att på olika
sätt hitta lösningar på både kort och lång sikt.
Ett innovativt arbete med kompetensväxling har
påbörjats under året som bland annat innebär
ifrågasättande av nuvarande yrkesstruktur och
vem som ska göra vad i vården.
Trots hälso- och sjukvårdens brist på kompetenser och vårdplatser måste tillgängligheten öka till
planerade besök och åtgärder. Skillnader finns
inom olika delar av länet, men alltför många
patienter får vänta alltför länge. Effektiva patientflöden och en ökad samverkan mellan olika
vårdinstanser i den egna organisationen samt
mellan landstinget och kommunerna behöver
fortsätta att utvecklas. Med en samlad organisation finns goda möjligheter att komma längre i
detta arbete.
Landstingets forsknings- och utbildningsverksamhet har samlats i en ny Forsknings- och
utbildningsenhet inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Den nya enheten ska lägga särskild
vikt på stark klinisk forskning och stark samverkan med Örebro universitet. Landstinget har deltagit aktivt i förhandlingarna av ALF-avtalet och
ingår numera som en part i avtalet med staten.
Detta ger möjlighetet att utveckla forskningsanknytningen av läkarutbildningen och handledningen under de kliniska utbildningsdelarna.
Resultaten från den nationella patientenkäten
visar att patienterna i landstinget har ett stort
förtroende för både länets sjukhus och psykiatri.
Även vårdbarometern visar att länsbornas förtroende för den samlade hälso- och sjukvården i
länet är stort, förtroendet för sjukhusen är högst
i landet medan förtroendet för vårdcentralerna är
lägre. Under hösten redovisades också årets upplaga av Öppna Jämförelser gällande för 2013 som
visar att hälso- och sjukvården i landstinget både
har starka och svaga områden. Det är resultat
kring framför allt tillgängligheten och delar av
de medicinska resultaten som drar ner placeringen. Dessa resultat ger bra underlag som grund för
kunskapsstyrning och det framtida kvalitetsarbetet.
Folkhälsan beskrivs i många avseenden som god
men den är inte jämlikt fördelad. Ett välfungerande folkhälsoarbete kräver ett målinriktat
arbete inom alla samhällssektorer för att gynna
såväl goda levnadsvanor som livsvillkor. Skillnaderna mellan olika grupper i samhället har snarare ökat än minskat de senaste åren. Skillnaderna
är fortsatt stora i självskattad hälsa mellan unga
pojkar och unga flickor, till flickornas nackdel.
Inom kulturområdet har insatser gjorts för att
i högre grad implementera kulturperspektiv på
såväl läkande som lärande processer. Kulturenheten har lagt grund för ett internt nätverk inom
landstinget med en bred representation från
hälso- och sjukvårdsområdet. Under året har besök också gjorts hos ledningen för länets skolor
med syfte att ge ökade kunskaper om estetiska
lärprocesser och om kreativitetens betydelse för
inlärningsprocesser.
Arbetet med att utveckla kollektivtrafiken pågår
på flera plan inom länet och regionalt. Utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige
pågår. Trafiköversyn och arbete för att utveckla
kollektivtrafiken pågår både för den södra och
västra länsdelen. Under året har ett projekt pågått för att ge bussarna kortare restid i Örebro
stad och ett nytt linjenät med högre turtäthet
har införts. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet finns mål om att andelen arbetspendlande med kollektivtrafiken ska fördubblas till år
2020 och att alla kommunhuvudorter i länet ska
vara integrerade i arbetsmarknaden i Örebro. De
senaste årens resandeutveckling har dock, undantaget tågtrafiken, varit mycket blygsam.
Inom landstinget fortsätter miljöarbetet med att
sträva efter klimatsmarta och giftfria lösningar,
5
med minskad miljöpåverkan från produkter och
livsmedel och att fasa ut farliga kemikalier. För
att minska klimatpåverkan från resor i tjänsten
finns nu en väl utbyggd infrastruktur för resfria
möten. Landstinget arbetar också aktivt med
energieffektivisering.
En god ekonomisk hushållning är en förutsättning för att långsiktigt tillgodose länsinvånarnas
behov av god hälsa och service, god hälso- och
sjukvård, en hållbar regional utveckling, kollektivtrafik samt kultur och bildning. Den demografiska och tekniska utvecklingen innebär
utmaningar för landstingets samtliga verksamheter. Konjunkturåterhämtningen i omvärlden
fortsätter och Sveriges ekonomi har i år gått
bättre än förra året även om återhämtningen går
trögt. Detta påverkar även landstingets ekonomi.
6
Landstingets intäkter i form av skatter och statsbidrag utgör den ekonomiska ramen för omfattningen på den verksamhet som landstinget kan
erbjuda till länets invånare.
Enligt budget för 2014 skulle landstinget redovisa ett överskott med 50 miljoner kronor.
I budgeten har 150 miljoner kronor reserverats
för framtida utmaningar och avsättning med 230
miljoner kronor för att möta framtida pensionsutbetalningar. Landstingets skattesats höjdes
med 50 öre till 11,52 kronor. Årets resultat uppgår till 246 miljoner kronor vilket stämmer väl
överens med budgetförväntningarna. Årets resultat tillsammans med de senaste dryga tio årens
överskott skapar förutsättningar för ett långsiktigt ansvarstagande.
Marie-Louise Forsberg-Fransson
Rickard Simonsson
Regionstyrelsens ordförande
Regiondirektör
7
Sammanfattande resultat,
viktiga händelser
och framtida utmaningar
Under 2014 har utvecklingsarbete pågått både
inför bildandet av Region Örebro län och med
den nya samlade Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samtidigt som landstingets verksamheter
bedrivs för att uppfylla landstingets vision och
värdegrund.
Ny regionorganisation Region Örebro län
Region Örebro län bildas den 1 januari 2015
när Örebro läns landsting och Regionförbundet
Örebro län går samman och bildar en ny regionorganisation. Den nya regionorganisationen tar
över landstingets och regionförbundets nuvarande uppdrag och verksamheter. Även vissa uppgifter som tidigare tillhört länsstyrelsen överförs
till den nya regionen. Region Örebro län har via
riksdagsbeslutet i mars 2014 fått ett tydligt ansvar för planering och samordning av den regionala utvecklingen inom länet.
Flera viktiga beslut har under året tagits för
att kunna starta den nya organisationen med
bra förutsättningar. Landstingsfullmäktige har
bland annat beslutat om organisationens namn,
reglemente, ny verksamhetsorganisation, likvidering av Regionförbundet Örebro län, skatteväxling, samverkansorganisation mellan Region
Örebro län och alla länets kommuner och ny
grafisk profil.
Projektet är i en slutfas och även om inte alla
frågeställningar var helt klarlagda 31 december
2014 var alla delar väl förberedda för att få den
nya regionorganisationen att fungera väl från 1
januari 2015.
Genomförandeprojektet i sin helhet har på de
delar som var klara slutrapporterats i november
2014. Detta för att politiska och tjänstemannaledningen skulle få ett helhetsperspektiv på
den nya organisationens utformning och tänkta
arbetsmodell innan driftstarten.
Vissa delområden och aktiviteter är planerade att fortsätta första halvåret 2015, till exempel
samverkansöverenskommelse med Länsstyrelsen,
arbetsmodell för att ta fram en vision och värde-
8
grund, samverkansstruktur med kommunerna,
långsiktig plan för lokaler till ledning och administration och åtgärder inom telefoni och it.
En jämlik och högkvalitativ hälso- och sjukvård
Länets hälso- och sjukvård fungerar från och
med 2014 som en samlad förvaltning med en
gemensam ledning och i december fattade landstingsstyrelsen beslut om en fortsatt utvecklad
organisation för den samlade hälso- och sjukvården. Målet med den nya organisationen är tydligt, att skapa en jämlik och högkvalitativ hälsooch sjukvård i rätt tid för hela länets befolkning.
Flera viktiga beslut har under året fattats i Hälsooch sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp för
att arbeta mot målet. Några konkreta exempel är
att ett samlat venöst centrum startas vid Karlskoga lasarett, koloncancerkirurgi och allvarliga
trauman koncentreras till Universitetssjukhuset
Örebro, Lindesbergs lasarett har fått i uppdrag
att utöka antalet kataraktoperationer och arbete
pågår för att standardisera olika vårdförlopp vid
cancersjukdom. Ett omfattande arbete ska startas för att bygga upp fyra närsjukvårdsområden i
länet och att skapa fler länsövergripande kliniker
med gemensam produktionsplanering.
Samarbete och kompetensförsörjning med
nya lösningar
Verksamheten på länets sjukhus har under året
präglats av stängda vårdplatser och hög arbetsbelastning. Rekryteringsläget är fortsatt mycket
ansträngt och flera kliniker i slutenvården har på
grund av sjuksköterskebrist svårigheter att fullt
ut öppna vårdplatser. Det gör att tillgängligheten
till planerad vård försämras och akutsjukvården
blir hårt belastad.
Kommunerna har samtidigt haft svårt att ta
hem färdigbehandlade äldre patienter och vårdplatssituationen har förvärrats ytterligare, vilket
också lett till hög belastning, ansträngd arbetsmiljö och försämrad tillgänglighet.
Vårdplatssamverkan i länet har intensifierats.
Bristen på olika kompetenser gör att samarbetet
mellan sjukhusen och med övriga vårdverksamheter har stärkts. Under rådande omständigheter
är det positivt att det skapats ett gott samarbete
mellan länets tre sjukhus som i allt högre utsträckning hjälper varandra för att kunna tillmötesgå behoven av vårdplatser. Men även samarbetet med länets kommuner när det gäller vården
av sjuka äldre behöver bli bättre.
Trots hälso- och sjukvårdens brist på kompetenser och vårdplatser måste tillgängligheten
öka till planerade besök och åtgärder. Skillnader finns inom olika delar av länet, men alltför
många patienter får vänta alltför länge. Effektiva
patientflöden och en ökad samverkan mellan olika vårdinstanser i den egna organisationen samt
mellan landstinget och kommunerna behöver
fortsätta att utvecklas. Med en samlad organisation finns goda möjligheter att komma längre i
detta arbete.
En avgörande förutsättning för att bedriva
en god hälso- och sjukvård och tandvård är att
lyckas utbilda, rekrytera och behålla framtidens
medarbetare. På grund av både hälso- och sjukvårdens och folktandvårdens utmaningar vad
gäller kompetensförsörjning har arbete startat för
att på olika sätt hitta lösningar på både kort och
lång sikt.
och forskningsverksamhet. Det ger välbehövliga
statliga medel för att utveckla forskningsanknytningen av läkarutbildningen och handledningen
under de kliniska utbildningsdelarna.
Nationell patientenkät och Öppna jämförelser ger underlag för framtida kvalitetsarbete
Resultaten från den nationella patientenkäten
redovisades under året inom somatisk och psykiatrisk specialiserad sjukvård samt för barn och
ungdomspsykiatri. Resultaten visar att patienterna i Örebro läns landsting har ett stort förtroende för både länets sjukhus och psykiatri.
Så gott som alla upplever ett gott bemötande i
kontakterna med både den somatiska och psykiatriska vården. Det finns också en del brister att
åtgärda och arbeta vidare med. Genom att lyssna
på patienter och anhöriga ges en bra grund för ett
fortsatt utvecklingsarbete.
Under hösten redovisades också årets upplaga
av Öppna jämförelser gällande för 2013. Hälsooch sjukvården i landstinget hade både starka
och svaga områden. Sammanvägt når resultaten
inte upp till de nivåer organisationen borde kunna prestera. Det är framför allt tillgängligheten
och delar av de medicinska resultaten som drar
ner placeringen. Resultatet ger ett bra underlag
som grund för kunskapsstyrning och det framtida kvalitetsarbetet.
Universitetssjukvård med god kvalitet
Örebro läns landsting har ett särskilt uppdrag
att bedriva universitetssjukvård. I uppdraget ska
högkvalitativ forskning och utbildning bedrivas
för att utveckla det medicinska vetenskapsområdet, och därmed också hälso- och sjukvården och
den kompetens som den kliniska verksamheten
är beroende av. Det är en utmaning att stärka
universitetssjukvården, utan att komma i konflikt med bassjukvården.
Fokus på bemötande och förtroende
Ett gott bemötande och förtroende för hälsooch sjukvården och övriga verksamheter är viktiga fundament som ständigt kräver ett medvetet
arbete. Vårdbarometern visar att länsbornas förtroende för den samlade hälso- och sjukvården
i länet är stort. Det finns dock skillnader inom
vården. Förtroendet för sjukhusen är högst i
landet medan förtroendet för vårdcentralerna är
lägre.
För en stark forskning
Landstingets forsknings- och utbildningsverksamhet har samlats i en ny Forsknings- och
utbildningsenhet inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. I utredningen för en samlad
forsknings- och utbildningsorganisation inom
landstinget lades särskild vikt på stark klinisk
forskning och stark samverkan med Örebro
universitet.
Örebro läns landsting har kommit med i kretsen av landsting som omfattas av det så kallade
ALF-avtalet, statlig kompensation för landstingens kostnader i samband med läkarutbildning
Fastighetsprojekt för framtidens hälso- och
sjukvård
Planeringen av byggnadsförnyelsen av Universitetssjukhuset Örebro, benämnd etapp 2, är en
stor pågående strategisk satsning inom Örebro
läns landsting för framtidens hälso- och sjukvård. Under året har planeringen för det nya
högspecialitetshuset, H-huset, framskridit och
arbete pågått med avdelnings- och rumsfunktionsplanering som är en del av förberedelserna
inför den tekniska projekteringen. Flytt ska ske
av Södra Grev Rosengatan vid Universitets-
9
sjukhuset Örebro för att ge plats för huset som
planeras stå klart för inflyttning år 2020.
Under året har några stora fastighetsprojekt
slutförts, en ny barnakut vid Universitetssjukhuset Örebro, ny akutmottagning vid Karlskoga
lasarett, om- och tillbyggnad för ny psykiatrisk
jourmottagning på Universitetssjukhuset Örebro
samt en ny dialysmottagning vid Lindesbergs
lasarett.
skolorna ökar år till år. De sökande har också i
högre grad ett behov av anpassad skolgång samt
extraresurser. Utmaningen är att finna en möjlighet att bidra till att så många som möjligt kan nå
sitt mål med sin skolgång, vilket ställer krav på
nya pedagogiska lösningar.
Kävesta folkhögskola är en del i projektet
”Inkludera mera” som handlar om att arbeta mot
främlingsfientlighet och för mångfald.
Målinriktat arbete för folkhälsa
Utveckling av kollektivtrafiken
Ett välfungerande folkhälsoarbete kräver ett målinriktat arbete inom alla samhällssektorer för att
gynna såväl goda levnadsvanor som livsvillkor.
Även om folkhälsan i många avseenden beskrivs
som god är den inte jämlikt fördelad. Skillnaderna mellan olika grupper i samhället har snarare
ökat än minskat de senaste åren. Skillnaderna är
fortsatt stora i självskattad hälsa mellan unga pojkar och unga flickor, till flickornas nackdel.
Arbete pågår med att utveckla kollektivtrafiken
på flera plan inom länet och regionalt. Utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige
pågår och tillsammans med den övriga ägarkretsen i Mälardalstrafik AB (MÄLAB) har Örebro
läns landsting under våren 2014 ingått avtal om
att gemensamt utveckla den regionala tågtrafiken. ”En Bättre Sits” är ett samarbete mellan
Mälardalslänen för att utveckla det gemensamma transportsystemet. Syftet är bland annat att
ta fram en gemensam målbild för utveckling av
den storregionala kollektivtrafiken, samt att peka
på brister i transportinfrastrukturen.
Trafiköversyn och arbete för att utveckla
kollektivtrafiken pågår både för den södra och
västra länsdelen.
Under året har ett projekt pågått för att ge
bussarna kortare restid i Örebro stad och ett nytt
linjenät med högre turtäthet i de största stråken
med en central bytespunkt mellan bussar har införts.
Utveckling behövs för kvalitetssäkring av
kollektivtrafiken.
I det regionala trafikförsörjningsprogrammet finns mål om att andelen arbetspendlande
med kollektivtrafiken ska fördubblas till år 2020
och att alla kommunhuvudorter i länet ska vara
integrerade i arbetsmarknaden i Örebro. Mycket
talar för att det i huvudsak är tågen och expressbussarna som kommer att vara det regionförstorande transportmedlet. De senaste årens resandeutveckling har dock, undantaget tågtrafiken,
varit mycket blygsam.
Sociala innovationer en nyckelfråga
Det finns ett ökat intresse för sociala innovationer och dess funktion för samhällsutvecklingen
nationellt och inom EU. Runt om i Sverige och
Europa visar både politik och tjänstemän ambition att på olika sätt utreda och tillämpa sociala
innovationer som en del i samhällsbyggandet.
En utmaning handlar om hur vi kan skapa en
förståelse för vikten av de sociala innovationernas
betydelse samt hur viktigt samarbetet med civilsamhället är. De sociala innovationerna är lika
viktiga och centrala för regionens utveckling och
tillväxt som andra typer av innovationer och mer
näringslivsinriktade insatser. Det är också en utmaning att skapa organisatoriska och finansiella
lösningar som bidrar till innovativa lösningar för
en långsiktigt hållbar utveckling.
Kultur för läkande och lärande
Inom kulturområdet har insatser gjorts för att
i högre grad implementera kulturperspektiv på
såväl läkande som lärande processer. Kulturenheten har lagt grund för ett internt nätverk
inom landstinget med en bred representation
från hälso- och sjukvårdsområdet. Under året
har besök gjorts hos ledningen för länets skolor
med syfte att ge ökade kunskaper om estetiska
lärprocesser och om kreativitetens betydelse för
inlärningsprocesser.
Ökat söktryck till folkhögskolorna
Antalet sökande till allmän linje på folkhög-
10
Miljöarbete för hållbar tillväxt
Landstinget fortsätter miljöarbetet med minskad miljöpåverkan från produkter och livsmedel
och att sträva efter klimatsmarta och giftfria lösningar. En del i detta är ett aktivt arbete inom
primärvården med information till gravida och
småbarnsföräldrar om kemikaliers påverkan på
barns hälsa. Ett omfattande arbete har också
pågått under året för att fasa ut farliga kemikalier
ur landstingets sortiment. Arbetet för att minska
miljöpåverkan från produkter och engångsmaterial fortgår enligt klimatlistan på många håll
i verksamheten. Det är en fråga som engagerar
många medarbetare, men trots det visar uppföljningen att användningen av engångsprodukter
och produkter av icke-förnybart material fortfarande är stor. Det är därför viktigt med fortsatt
fokus på hållbar produktanvändning för att få ett
förändrat beteende på sikt.
För att minska klimatpåverkan från resor i
tjänsten finns nu en väl utbyggd infrastruktur
för resfria möten. Den resehierarki som antagits
implementeras successivt på landstingets arbetsplatser.
Landstinget arbetar aktivt med energieffektivisering. En stor utmaning avseende energioch klimatfrågan är dock att vården successivt
blir alltmer teknikintensiv. Mycket av energieffektiviseringsarbetet inom vården äts upp av ny
energikrävande medicinteknisk utrustning och
it-utrustning.
Miljöaspekter finns i alla landstingets processer och det är en utmaning att lyfta in miljö som
en naturlig del i arbetet och att balansera behovet
av resurser för att stärka miljöarbetet i landstingets kärnverksamhet mot andra behov.
Tryggad kompetensförsörjning en utmaning
Det är en stor utmaning att trygga kompetensförsörjningen inom landstingets verksamhetsområden. Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare och de yrken som finns ska uppfattas
som utvecklande och intressanta. Även arbetsmiljön ska uppfattas som god. Att attrahera och
anställa samt behålla och utveckla medarbetare
är viktiga strategiska framgångsfaktorer för att
uppfylla verksamhetens mål och inriktning.
Under året har bemanningsbrist präglats
inom vissa yrkesgrupper, till exempel sjuksköterskor och läkare inom vissa verksamheter, liksom
tandsköterskor. För att långsiktigt lösa bemanningsbehovet har ett innovativt arbete med kompetensväxling påbörjats under året. Det innebär
ifrågasättande av nuvarande yrkesstruktur och
vem som ska göra vad i vården.
Antalet tillsvidareanställda inom landstinget
har ökat med drygt 300 personer och uppgår till
8 482 personer. Tillsvidareanställda sjuksköterskor har ökat, det är en medveten satsning som
genomförts under året.
Handlingsplaner efter medarbetarenkätens
resultat
Medarbetarenkät genomfördes i slutet av 2013
och resultatet presenterades i början av 2014.
Under 2014 har resultatet omvandlats till aktiviteter och handlingsplaner för att nå ännu bättre
arbetsmiljö. Områden i enkäten med bra resultat
är bland annat arbetstillfredsställelse, samarbete,
kvalitet, ansvarstagande och värdegrund. I resultatet framkom också några viktiga utvecklingsområden, till exempel att medarbetarna inom
Örebro läns landsting upplever en hög belastning
och att man inte har tillräckligt med tid för att
utföra sitt arbete på ett säkert sätt. Medarbetarenkäter genomförs vartannat år och nästa mätning sker hösten 2015.
Kommunikation för insyn och delaktighet
Kommunikationsinsatser, stöd och utvecklingsarbete i samband med de omfattande organisationsförändringar som skett inom landstinget,
både den nya Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
och genomförandeprojektet för den nya regionorganisationen och att skapa insyn och delaktighet i de olika processerna, både internt och externt, har varit prioriterat.
Utvecklingen inom e-hälsoområdet fortsätter. Arbetet med att utveckla och marknadsföra 1177 Vårdguiden och Mina vårdkontakter
(MVK), både internt och externt, har varit en
viktig del i det kommunikativa arbetet. Landstinget har deltagit i en nationell varumärkesmätning av 1177 Vårdguiden i november/december
2014. Enligt den statistiskt säkerställda undersökningen har 71 procent av länets invånare
kännedom om varumärket 1177 Vårdguiden.
Antalet registreringar i MVK ökar och en tredjedel, 31,8 procent, av länsborna har nu ett konto i
MVK.
Genomförandeprojektet för ett nytt gemensamt intranät för Region Örebro län har pågått
under hela 2014 och lansering kommer att ske
under 2015.
Demokratistärkande åtgärder
Örebro läns landsting beslutade under 2013 om
en ny politisk organisation inför mandatperioden 2015–2018. Några grundläggande principer
i framtagandet av en ny politisk organisation har
varit tydlighet, enkelhet, transparens, öppenhet
och insyn gentemot medborgare, ökad demokrati samt inflytande och påverkan.
11
I likhet med andra landsting och regioner har
Örebro läns landsting identifierat ett behov av att
satsa på demokratistärkande åtgärder. Som en del
i detta har ett arbete påbörjats för att lägga grunden för sådana åtgärder i den nya regionorganisationen. I framtiden finns det särskild anledning
att satsa på de grupper som är underrepresenterade i den demokratiska processen.
Ekonomiska utmaningar
Konjunkturåterhämtningen i omvärlden fortsätter men tillväxtskillnaderna är dock stora.
I USA och Storbritannien är den ekonomiska
utvecklingen relativt stark medan euroländerna
har en fortsatt mycket svag tillväxt. Sveriges ekonomi har i år gått bättre än förra året även om
återhämtningen går trögt. Det som har drivit efterfrågan i svensk ekonomi har varit hushållens
konsumtion samt bostadsinvesteringar. Även om
tillväxten i den svenska ekonomin varit svag har
arbetsmarknaden utvecklats betydligt bättre än
BNP. Den ökade och allt äldre befolkningen
gör att efterfrågan och behovet av landstingets
resurser ökar. Under 2014 ökade hälso- och sjukvårdens kostnader med cirka 2,5 procent. Landstingen redovisade för 2014 ett samlat överskott
på drygt 3 miljarder kronor eller 1,3 procent
av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det
är en förbättring med cirka 5 miljarder kronor
jämfört med året innan. Landstingens samlade
investeringar har tredubblats på 10 år. Trots det
har flertalet landsting ingen långsiktig upplåning
och den totala upplåningen ökade endast marginellt 2014.
Enligt budget för 2014 ska Örebro läns landsting redovisa ett överskott med 50 miljoner kronor. I budgeten har 150 miljoner kronor reserverats för framtida utmaningar. Den ekonomiska
planeringsreserven är budgeterad till 50 miljoner
kronor. Vidare beslutades om att avsätta 230 miljoner kronor för att möta framtida pensionsutbetalningar. Landstingets skattesats höjdes med 50
öre till 11,52 kronor.
Årets resultat uppgår till 246 miljoner kronor, vilket är 196 miljoner kronor bättre än budget. Motsvarande resultat föregående år var 20
miljoner kronor, efter justering av engångsposter.
Landstingets planeringsreserv på 50 miljoner kronor har i sin helhet tagits i anspråk under
2014. Landstingsstyrelsen har under året beslutat om bland annat utökning av läkartjänster
i primärvården, sammanhållen korttidsvård,
utveckling av Universitetssjukhuset Örebros
12
akutmottagning, behandling av Hepatit C samt
ökade medel för tillgänglighet.
Förvaltningarna redovisar sammantaget ett
resultat på minus 82 miljoner kronor, vilket är
sämre i jämförelse med 2013 som redovisade minus 73 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdens
(inklusive tandvård) resultat uppgår till minus
127 miljoner kronor vilket är en försämring med
15 miljoner kronor jämfört med 2013.
Budgeten för 2014 innefattar särskilda satsningar som finns redovisat i bilaga. Där framgår
aktiviteter och åtgärder som är genomförda för
att uppfylla satsningarna.
Landstingets intäkter i form av skatter och
statsbidrag utgör den ekonomiska ramen för omfattningen på den verksamhet som landstinget
kan erbjuda till länets invånare. Med en svag utveckling av skatteunderlaget och den ökade och
allt äldre befolkningen är det en stor utmaning
för landstinget att klara ett allt större uppdrag.
Avstämning av fullmäktiges mål
Det har pågått en mängd aktiviteter för att uppfylla fullmäktiges mål och uppdrag. Villkor för
måluppfyllelse med kriterium och resultat per
resultatmål redovisas utförligt under respektive
målområdes rapportering av mål och målavstämning. Det finns sammantaget 68 resultatmål och
av dessa har 64 mål uppfyllts, varav 39 stycken
fullt ut. 25 resultatmål har en mindre acceptabel
avvikelse från målnivån, varav 12 har en positiv
utveckling i jämförelse med föregående år. Sammantaget har således 64 av 68 mål (94 procent)
en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel
avvikelse.
Fyra resultatmål har en större negativ avvikelse från målnivån och uppfylls inte. Resultatmål 12 avser tillgänglighet inom slutenvården,
resultatmål 44 och 45 finns inom miljöområdet
och resultatmål 65 är verksamheternas ekonomiska resultat.
Vision och värdegrund
Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och
hållbar utveckling. Så lyder landstingets vision,
och den är utgångspunkten för all vår verksamhet. Visionen antogs enhälligt av landstingsfullmäktige i november 2006.
Landstingets värdegrund utgår från visionen och
lyder:
Kraftfull utveckling
Vi lever i en värld av ständiga förändringar,
med nya möjligheter och utmaningar. Vi skapar
trygghet och närhet hos våra medborgare genom
att inhämta och använda ny kunskap samt att
kritiskt granska vårt arbete. Vår forskning och
högt specialiserade vård gör oss attraktiva regionalt, men även nationellt och internationellt.
• Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda,
öppna, samspelta och engagerade i en utveck ling för människornas bästa.
• Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet.
• Vi finns nära medborgarna under hela livet.
• Vi ser behoven hos varje person.
Rikt utbud och tillgänglighet
Landstingets vision och värdegrund anvisar
landstingets inriktning, men också hur chefer
och medarbetare ska förhålla sig till varandra och
till medborgarna. För oss i Örebro läns landsting
betyder det:
Förtroende, erfarenhet och nytänkande
Vi har ett rikt utbud av hälso- och sjukvårdsinsatser. De spänner från nära bassjukvård till högt
specialiserad vård. Vi erbjuder och ger vård efter
behov med rätt kvalitet och hög patientsäkerhet.
Tillgänglighet och medmänsklighet är våra ledstjärnor.
Vårt arbete vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet och rätt kompetens hos våra medarbetare. Lärande i arbetet, nytänkande i arbetssätt
och organisation sätter vi främst. Vi prövar och
utvecklar nya idéer.
Ett gott liv för länsinvånarna
Landstinget arbetar för att skapa goda livsvillkor
för länets medborgare. Vårt främsta ansvar gäller
hälso- och sjukvård. Men vi har också en viktig
roll för tillväxt och utveckling inom flera områden i samhället. Det innebär att vi tar aktiv del
i kunskaps- och kompetensutveckling i vårt land
och i andra länder.
Tillsammans över gränserna
Utifrån våra patienters behov och livssituation
bygger vi broar mellan våra och andras verksamheter för att nå bästa resultat. Vi glömmer aldrig
vilka vi är till för.
”Hälsa och livskraft genom trygghet,
kvalitet och hållbar utveckling”
13
Landstingets uppdrag
Landstinget är en demokratiskt styrd organisation som har till främsta uppgift att erbjuda länsinvånarna hälso- och sjukvård inklusive tandvård utifrån befolkningens behov.
Universitetssjukhuset Örebro erbjuder högspecialiserad vård till länsinvånarna, men också
till andra län genom särskilda avtal. Genom avtal med landstinget i Värmland ger Karlskoga
lasarett länsdelssjukvård till invånarna i östra
Värmland.
Örebro läns landsting bedriver forskning och högre utbildning främst tillsammans med Örebro
universitet.
Landstinget har också till uppgift att skapa förutsättningar för ett gott liv och livskvalitet för
länsinvånarna. Därför verkar landstinget för en
hållbar regional utveckling, kultur och bildning.
Landstinget äger och driver två folkhögskolor.
14
Landstinget har även ett ansvar för kollektivtrafikfrågor. Dessutom verkar landstinget tillsammans med Regionförbundet Örebro län
och genom medlemskap i regionala, nationella
och internationella organisationer. Örebro läns
landstings verksamhet bidrar i hög grad till uppfyllelse av intentionerna och målen i den regionala utvecklingsstrategin.
Vår inriktning vilar på fyra förutsättningar:
• God ekologisk och ekonomisk hushållning
som ger en livskraftig, hälsofrämjande och håll bar verksamhet.
• Hög tillgänglighet som garanterar vård i rätt
tid.
• God kvalitet och patientsäkerhet som ger till förlitlighet och trygghet.
• Samverkan mellan såväl landstingets egna verk samheter som i relation till länets kommuner,
Örebro universitet och andra vårdgivare.
Landstingets organisation
– roller och ansvar
vara landstingsstyrelsens förlängda arm
med uppgift att följa och följa upp verksamheten. De har till uppgift att bereda
och besluta i frågor som handlar om
verksamhetens genomförande, uppföljning och förbättringar. Frågor av strategisk karaktär bereds av nämnden och i
hälso- och ekonomiutskottet för beslut i
styrelse och/eller fullmäktige.
Medborgare och samverkansparter
Kartläggning av behov och efterfrågan
genom tillfälliga beredningar och programgrupper
Landstingsfullmäktige
Valberedning
Patientnämnd
Länshandikapprådet
Revsion
Pensionärsrådet
Etikrådet
tskott
nomiu
tt
utsko
t
sk
ti
oli
nalp
So
e
rv
se
ing
skn
For
sä
er
öv
ec
ha
bil
ia
lis
ts
ård
ite
rin
och
go
ch
Folk
tan
dvå
rd
hjä
lpm
ed
ju
kv
år
d
el
to
lk
a
-o
sp
äls
F
ä
sh
ag
et
ör
lso
tt
ar
rd
vå
s
ri,
at
isk
Planerings- och
organisationskommittén
ärv
iat
m
*
t
am
ice
vic
ser
lkh
f
Tra
yk
Fo
ik,
ljö
mi
och
Prim
Ps
c
ro
ltu
, ku
äxt
v
Till
g
nin
ild
hb
ch
Perso
Vilt- och
naturvårdskommittén
Landstingsstyrelsen
ch eko
o
Hälso-
Verksamhet
Nämnder
* Gemensam nämnd med Örebro och Kumla kommuner
Hälso- och ekonomiutskottet under
landstingsstyrelsen har till uppgift att
hålla samman hälso- och sjukvården
tvärs över nämndernas ansvarsområden. Utskottet tar också fram förslag
till principer och modeller för Hälsoval
och tandvård samt bereder och beslutar
i vissa finans- och ekonomifrågor.
Personalpolitiska utskottet bereder och
beslutar i övergripande frågor av personalpolitisk karaktär.
Den politiska organisationen
Inför mandatperioden 2011–2014 har en ny förtroendemannaorganisation beslutats av landstingsfullmäktige. Syftet är att utveckla medborgarmodellen ytterligare för att därigenom
komma närmare såväl medborgare som verksamhet. Målet är att förtroendemannaorganisationen
är enkel, tydlig och begriplig.
Landstingsfullmäktige är landstingets högsta
politiska organ med direktvalda ledamöter som
representerar länets medborgare. Fullmäktige
fångar genom bland annat tillfälliga beredningar, programgrupper och rapportörskap befolkningens behov och efterfrågan inom landstingets
huvuduppdrag.
Landstingsstyrelsen är landstingets högsta verkställande organ som håller samman och styr
verksamheten. Styrelsen är underställd landstingsfullmäktige och svarar för landstingets
övergripande planering och uppföljning.
Tre hälso- och sjukvårdsnämnder har rollen att
Nämnden för folkhälsa har till uppgift att ta
fram analyser av befolkningens hälsa och ohälsa
inför planering av hälso- och sjukvården, och
lägga förslag till avtal med länets kommuner i
folkhälsofrågor. Nämnden tilldelas medel för
verksamheten.
Nämnden för forskning tecknar och följer upp
överenskommelser med landstingets hälso- och
sjukvårdsförvaltningar i frågor som rör forskning. Nämnden fördelar medel i enlighet med
tecknade överenskommelser med verksamheterna.
Nämnden för tillväxt, kultur och bildning är
tillika folkhögskolestyrelse. Den tilldelas i den
årliga verksamhetsplanen med budget såväl mål
och uppdrag som medel för sin verksamhet.
Detsamma gäller Nämnden för trafik, miljö och
service som ansvarar för trafikfrågor, miljöfrågor
och service. Nämnden tecknar överenskommelser med förvaltningen Lednings- och verksamhetsstöd.
15
Landstinget bedriver tillsammans med Örebro
och Kumla kommuner företagshälsovård inklusive tolk- och översättarservice. Landstinget är
huvudman för nämnden som får sitt stöd från
Företagshälsa och tolkförmedling.
Under mandatperioden 2011–2014 är mandatfördelningen i landstingsfullmäktige denna:
31
Mandatfördelning 2015–2018 efter valet i september kommer att vara följande:
29
15
S
M
13
5
4
FP
KD
4
V
4
4
4
MP
C
SD
S
M
8
SD
5
4
4
4
4
V
FP
KD
MP
C
Verksamhetsorganisation
Landstingsdirektören är landstingets högsta
tjänsteman, direkt underställd landstingsstyrelsen. Denne har det övergripande verksamhetsansvaret och ska omsätta de politiska besluten i
handling genom att leda och styra verksamheterna mot de mål som ställts upp i den årliga verksamhetsplanen och överenskommelserna.
Landstingsdirektören har till sitt stöd landstingets
ledningskansli. Kansliet har i uppdrag att stödja
förtroendemannaorganisationen, men också landstingsdirektören, genom att medverka i verkställighet, styrning och ledning samt rapportering och
uppföljning av landstingets verksamhet.
Landstingsdirektören har under sig förvaltningscheferna inom hälso- och sjukvården.
Tillsammans svarar de för landstingets samlade
hälso- och sjukvårdsproduktion. Där finns också
cheferna för Lednings- och verksamhetsstöd,
Företagshälsa och tolkförmedling, Länstrafiken, Patientnämndens kansli, Läkemedelskommittén och SmittÖrebro läns landstings
förvaltnings AB 100 %
skyddsläkaren.
Länsgården
fastigheter AB 100 %
16
Örebro läns landsting
Länstrafiken Örebro AB
100 %
Länsteatern
i Örebro AB 91 %
Örebro läns flygplats AB
44,95
Länsmusiken
i Örebro AB 9 %
Regionförbundet Örebro
33 %
Tåg i Bergslagen AB
25 %
Uppföljning och utvärdering
Uppföljningen och utvärderingen under 2014
har haft tre huvudsyften:
1.
2.
3.
Att ge en mångdimensionell bild av verksamhetens resultat i förhållande till fastställda mål
och uppdrag.
Att värdera hur styrande riktlinjer och rutiner
efterlevs i verksamheten.
Att utgöra kunskaps- och beslutsunderlag inför förbättringsarbete och fortsatt planering.
Den röda tråden löper från verksamhetsplan med
budget via överenskommelser till förvaltningar,
verksamheter och ytterst till medarbetare där
mål och uppdrag genomförs. Här vänder planerings- och uppföljningsprocessen och den röda
tråden kan följas från mötet mellan patient och
medarbetare, via verksamhet, förvaltning och
ledningskansli till nämnd, styrelse och ytterst
fullmäktige.
Uppföljning sker på alla nivåer i verksamheten;
från enkla dagliga ronder eller avstämningsmöten till ledningens återkommande genomgång på verksamhetsnivå.
Vidare knyter förvaltningarna samman de olika
verksamheternas rapportering till muntliga verksamhetsöverläggningar med ledningskansliet och
berörda nämnder.
Landstingsstyrelsen har tillsammans med ledningskansliet följt upp samtliga kanslier och
förvaltningar. Detta har skett genom skriftliga
delårsrapporter två gånger under året och verksamhetsberättelser som lämnas för beredning i
nämnd och för fastställande i landstingsstyrelsen. Till detta kommer sammanlagt sex periodbokslut som redovisats till landstingsstyrelsen.
17
RAPPORTERING, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
18
Rapportering, mål
och måluppfyllelse
Rapportering, mål och måluppfyllelse kopplas till de strategiska målområden som återfinns i
verksamhetsplanen med budget för 2014 – Folkhälsa, God och patientsäker vård, Forskning
och högskoleutbildning, Regional utveckling, Trafik, Kultur och bildning, Demokrati och insyn,
Miljö och hållbarhet, Personal och kompetens, Information och kommunikation samt Ekonomi
och finansiella förutsättningar.
Symbolförklaringar
Färgindikatorer, måluppfyllelse 2014
= uppnått eller överträffar målnivå
= mindre, acceptabel avvikelse från målnivån
= större negativ avvikelse från målnivån
Förändringspilar, utveckling under året, resultat 2014 jämfört med 2013 alternativt årets början.
= resultatet har förbättrats
= resultatet är oförändrat
= resultatet har försämrats
Villkor för måluppfyllelse med kriterium och resultat per resultatmål redovisas utförligt under
respektive målområdes rapportering av mål och målavstämning. Det finns sammantaget 68
resultatmål och av dessa har 64 mål uppfyllts, varav 39 stycken fullt ut. 25 resultatmål har en
mindre acceptabel avvikelse från målnivån, varav 12 har en positiv utveckling i jämförelse med
föregående år. Sammantaget har således 64 av 68 mål (94 procent) en god måluppfyllelse eller
en mindre, acceptabel avvikelse.
Fyra resultatmål har en större negativ avvikelse från målnivån och uppfylls inte. Resultatmål
12 avser tillgänglighet inom slutenvården, resultatmål 44 och 45 finns inom miljöområdet och
resultatmål 65 är verksamheternas ekonomiska resultat.
19
RAPPORTERING, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
Folkhälsa
Det råder fortfarande skillnader i hälsa för
olika grupper i samhället och ett välfärdsbokslut med jämlikhetsperspektiv ger avtryck i
pågående och kommande folkhälsoarbete.
Under hösten har analys av resultatet från
befolkningsundersökningen ”Liv & hälsa –
ung” genomförts och presenterats.
Bokslut med jämlikhetsperspektiv
Resultatet från befolkningsundersökningen ”Liv
& hälsa – ung” har rapporterats. Under hösten
lämnades fortsatta rapporter och fördjupande
analyser av hälsoläget i befolkningen. Ett bokslut
över folkhälsoarbetet, ett så kallat välfärdsbokslut, avrapporterades till nämnden för folkhälsa
i maj. Bokslutet genomfördes på områdena funktionsnedsatta och äldres hälsa ur ett jämlikhetsperspektiv. Resultatet visar på en ojämlikhet i
hälsa för de grupper som studerades. Rapporterna
kommer att påverka kommande års folkhälsoarbete.
Målinriktat arbete för folkhälsa
Ett välfungerande folkhälsoarbete kräver ett målinriktat arbete inom alla samhällssektorer för att
gynna såväl goda levnadsvanor som livsvillkor.
Även om folkhälsan i många avseenden beskrivs
som god är den inte jämlikt fördelad. Skillnaderna mellan olika grupper i samhället har snarare
ökat än minskat de senaste åren. Skillnaderna är
fortsatt stora i självskattad hälsa mellan unga pojkar och unga flickor, till flickornas nackdel.
En utmaning inför framtiden är att svarsfrekvensen i enkäter sjunker både nationellt, regionalt
och lokalt vilket leder till osäkrare underlag för
analyser. Det finns anledning att tro att de mest
utsatta grupperna i samhället missgynnas i analys
av data. Det pågår utvecklingsarbete såväl nationellt som regionalt för att hitta kompletterade
metoder. I detta arbete har samhällsmedicinska
enheten på Örebro läns landsting varit representerad på båda nivåerna.
20
Övergripande mål:
Det övergripande målet för folkhälsan är
att minska skillnaderna i hälsan hos länets
befolkning och att minska förekomsten av
stora folksjukdomar.
Inriktningsmål:
• Landstinget ska bedriva ett aktivt arbete för
jämlik och jämställd hälsa i samverkan med andra aktörer och bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i landstingets verksamheter.
Resultatmål
Resultatmål 1. Överenskommelserna med
förvaltningarna ska vara uppfyllda.
Kriterium. Enligt resultatmål.
Måluppfyllelse och utveckling. I överenskommelserna med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och med Tandvårdsförvaltningen 2014
samt i Krav- och kvalitetsboken för primärvården för 2014 finns krav på hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande aktiviteter kopplade till
levnadsvanorna rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet. Uppföljning har skett i respektive
nämnd som tillhör Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Tandvårdsförvaltningen och i Landstingsstyrelsens hälso- och ekonomiutskott för
primärvården.
Resultatmål 2. Avtalen med länets kommuner och andra samverkanspartner ska vara
uppfyllda.
Kriterium. Enligt resultatmål.
Måluppfyllelse och utveckling. I arbetet utifrån
folkhälsoplanen och avtalen med kommunerna i
länet, länets idrottsförbund och bildningsförbund
pågår ett fortlöpande samarbete för jämlik och
jämställd hälsa hos befolkningen. Nämnden har
mottagit och ställt sig bakom redovisningarna av
årets lokala arbete enligt de handlingsplaner som
dialogforum i länsdelarna tidigare lämnat in.
21
RAPPORTERING, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
God och patientsäker vård
En samlad organisation för hälso- och sjukvården möjliggör bättre samarbete för en
jämlik och högkvalitativ hälso- och sjukvård
med förbättrad tillgänglighet. En förutsättning för god hälso- och sjukvård och tandvård är en tryggad kompetensförsörjning
som kräver nya lösningar. Trots ett hårt tryck
har året på flera sätt också kännetecknats
av utveckling. Landstingets forsknings- och
utbildningsverksamhet har samlats i en ny
Forsknings- och utbildningsenhet inom Hälsooch sjukvårdsförvaltningen. Goda resultat i
patientenkäter och Öppna jämförelser visar
också förbättringsområden.
22
En jämlik och högkvalitativ hälso- och sjukvård
Länets hälso- och sjukvård fungerar från och med
2014 som en samlad förvaltning med en gemensam ledning och i december fattade landstingsstyrelsen beslut om en fortsatt utvecklad organisation för den samlade hälso- och sjukvården.
Målet med den nya organisationen är tydligt,
att skapa en jämlik och högkvalitativ hälso- och
sjukvård i rätt tid för hela länets befolkning. Flera
viktiga beslut har under året fattats i Hälso- och
sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp för att arbeta mot målet. Några konkreta exempel är att ett
samlat venöst centrum startas vid Karlskoga lasarett, koloncancerkirurgi och allvarliga trauman
koncentreras till Universitetssjukhuset Örebro,
Lindesbergs lasarett har fått i uppdrag att utöka
antalet kataraktoperationer och arbete pågår för
att standardisera olika vårdförlopp vid cancersjukdom. En ny enhet ”enheten för läkemedelsfrågor”
har också bildats under året för att bättre kunna
samla och behandla läkemedelsfrågor. Klinisk farmaci med fyra apotekare som jobbar i vården har
tillkommit. Ett omfattande arbete ska startas för
att bygga upp fyra närsjukvårdsområden i länet
och att skapa fler länsövergripande kliniker med
gemensam produktionsplanering.
Det handlar om hur olika yrkeskategoriers kompetens kan användas på bästa sätt och skapa en
säker och högkvalitativ vårdmiljö, samtidigt som
arbetsmiljön blir lugnare.
Under rådande omständigheter är det positivt
att det skapats ett gott samarbete mellan länets tre
sjukhus som i allt högre utsträckning hjälper varandra för att kunna tillmötesgå behoven av vårdplatser. Men även samarbetet med länets kommuner när det gäller vården av sjuka äldre behöver bli
bättre.
Kompetensförsörjning med nya lösningar
Brist på kompetens leder till samarbete
Verksamheten på länets sjukhus har under året
präglats av stängda vårdplatser och hög arbetsbelastning. Rekryteringsläget är fortsatt mycket
ansträngt och flera kliniker i slutenvården har på
grund av sjuksköterskebrist svårigheter att fullt
ut öppna vårdplatser. De problem att rekrytera
medarbetare som psykiatrin och primärvården
har brottats med i många är har blivit uppenbara
även på länets tre sjukhus. På Karlskoga lasarett
och Lindesbergs lasarett saknas bakjourskompetenta specialistläkare och på Universitetssjukhuset
Örebro är behovet av sjuksköterskor, framför allt
på flera vårdavdelningar, inte tillgodosett. Brist på
kompetenser leder till stängda vårdplatser. Det gör
att tillgängligheten till planerad vård försämras
och akutsjukvården blir hårt belastad.
Kommunerna har samtidigt haft svårt att ta
hem färdigbehandlade äldre patienter och vårdplatssituationen har förvärrats ytterligare, vilket
också lett till hög belastning, ansträngd arbetsmiljö och försämrad tillgänglighet.
Utmaningar och svårigheter föder också idéer
och utveckling. Vårdplatssamverkan i länet har
intensifierats. Bristen på olika kompetenser gör
att samarbetet mellan sjukhusen och med övriga
vårdverksamheter stärks. En rad aktiviteter har
påbörjats för att göra arbetsplatserna mer attraktiva för nyutbildade sjuksköterskor och samtidigt ge goda utvecklingsmöjligheter för de som
har arbetat länge. Mest spännande är kanske det
långsiktiga arbete som startat för att utveckla
arbetsformerna på framtidens vårdavdelningar.
En avgörande förutsättning för att bedriva en god
hälso- och sjukvård och tandvård är att lyckas
utbilda, rekrytera och behålla framtidens medarbetare. På grund av både hälso- och sjukvårdens
och folktandvårdens utmaningar vad gäller kompetensförsörjning har arbete startat för att på olika
sätt hitta lösningar på både kort och lång sikt.
Några delar i det utvecklingsarbete som
startat är bland annat att jobba mer aktivt med
rekryteringsinsatser och ett omfattande introduktionsprogram för nyanställda sjuksköterskor,
som under ett år ska ge goda förutsättningar att
komma in i arbetet. Ytterligare insatser handlar
om en mer effektiv vårdnära administration samt
att jobba med kompetensväxling och gemensam
produktionsplanering i länet för att använda olika
yrkeskategoriers kompetens på bästa möjliga sätt.
Samtidigt behövs insatser som på både kort och
lång sikt kan öka antalet utbildningsplatser och
utveckla attraktiva arbetsplatser som kan erbjuda
en stimulerande arbetsmiljö till morgondagens
chefer och medarbetare.
Inom Folktandvården har det försvårade läget
för tandsköterskerekryteringar gjort att tandsköterskor erbjudits arbeta övertid. I projektform har
en ny yrkeskategori, tandvårdsbiträden, prövats på
klinikerna och utfallet har varit mycket gott. För
att bli en attraktiv arbetsgivare måste också innehållet i tandsköterskeyrket utvecklas.
För att möta framtida rekryteringsbehov har
Folktandvården stöttat en ansökan från Folkuniversitetet om att starta en tandsköterskeutbildning i Örebro samt erbjudit att bidra med lärare
23
RAPPORTERING, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
och att ta emot studenterna under praktikperioderna. Samverkan sker aktivt med Masugnen i
Lindesberg där tandsköterskeutbildning bedrivs
som distansutbildning.
Effektiva patientflöden och ökad samverkan
för bättre tillgänglighet
Trots hälso- och sjukvårdens brist på kompetenser
och vårdplatser måste tillgängligheten öka till planerade besök och åtgärder. Skillnader finns inom
olika delar av länet, men alltför många patienter
får vänta för länge. Effektiva patientflöden och en
ökad samverkan mellan olika vårdinstanser i den
egna organisationen samt mellan landstinget och
kommunerna ska fortsätta att utvecklas. Arbete
med kvalitetsutveckling inom enbart den egna
verksamheten räcker inte. Nya arbetssätt behövs
där gemensamt helhetsansvar tas för att erbjuda
patienterna bästa möjliga vård inom rimlig tid.
Med en samlad organisation finns goda möjligheter att komma längre i detta arbete.
Ökat tandvårdsbehov ger också förutsättningar för tillgänglighet
Allmäntandvårdens kliniker kan idag ta emot nya
patienter alternativt hänvisa till närliggande kliniker. Ett ökat patientunderlag ger förutsättningar
för en starkare verksamhet, vilket bland annat ger
möjlighet till en bättre tillgänglighet. I takt med
att Örebro får fler invånare behöver tandvårdsbehovet som tillkommer mötas.
Folktandvårdens mobila enhet fungerar bra.
Den betjänar i dagsläget orterna Pålsboda och
Storå och möjligheter att utnyttja den mer finns.
Fastighetsprojekt för framtidens hälso- och
sjukvård
Planeringen av byggnadsförnyelsen av Universitetssjukhuset Örebro, benämnd etapp 2, är en
stor pågående strategisk satsning inom Örebro
läns landsting för framtidens hälso- och sjukvård.
Det nya huset kommer att byggas norr om dagens
A-hus och innehålla delar av Universitetssjukhuset Örebros högspecialiserade vård såsom Ögonkliniken, Öron- näs- och halskliniken, Käkkirurgiska kliniken, Hudkliniken, Plastikkirurgiska
24
kliniken, operation och anestesiavdelning samt
om- och utbyggnad av Akutmottagning. Under
året har planeringen för det nya högspecialitetshuset, H-huset, framskridit och arbete pågått med
avdelnings- och rumsfunktionsplanering som är
en del av förberedelserna inför den tekniska projekteringen. Flytt ska ske av Södra Grev Rosengatan vid Universitetssjukhuset Örebro för att ge
plats för huset som planeras stå klart för inflyttning år 2020.
Under året har några stora fastighetsprojekt
slutförts, en ny barnakut vid Universitetssjukhuset
Örebro, ny akutmottagning vid Karlskoga lasarett, om- och tillbyggnad för ny psykiatrisk jourmottagning på Universitetssjukhuset Örebro samt
en ny dialysmottagning vid Lindesbergs lasarett.
Universitetssjukvård med god kvalitet
Örebro läns landsting har ett särskilt uppdrag att
bedriva universitetssjukvård. I uppdraget ska högkvalitativ forskning och utbildning bedrivas för
att utveckla det medicinska vetenskapsområdet,
och därmed också hälso- och sjukvården och den
kompetens som den kliniska verksamheten är beroende av. Det är en utmaning är att stärka universitetssjukvården, utan att komma i konflikt med
bassjukvården. För att klara utvecklingen behövs
en ökad kvalitet i vård, forskning och utveckling
inom strategiska områden. På lång sikt handlar
det om att hålla en så god kvalitet att universitetssjukvården i Örebro läns landsting kan stå stark i
en allt högre nationell styrning av den mest avancerade hälso- och sjukvården.
Universitetssjukvård innebär också att evidensbaserad hälso- och sjukvård ska utvecklas genom fortlöpande utvärdering av egna och andras
forskningsresultat, omsätta dessa till praktisk vård
och kontinuerligt utvärdera etablerade och nya
metoder. För att utveckla universitetssjukvården
behöver därför även arbetet med kunskapsstyrning fördjupas och breddas.
Utveckling, forskning och utbildning
Landstingets forsknings- och utbildningsverksamhet har samlats i en ny Forsknings- och utbildningsenhet inom Hälso- och sjukvårdsför-
valtningen och läkarutbildningen vid Örebro
universitet har genomfört termin åtta. Den allt
större närvaron av studenter av olika kategorier
i vården upplevs dock som ansträngande. Uppbyggnaden av läkarutbildningen har ställt nya
krav. Under hösten kom dock ett tydligt och värdefullt kvitto på att landstinget gjort ett riktigt bra
jobb inom detta område. Medicine studerandes
förbund har för första gången kunnat ta med Örebro universitets läkarutbildning vid utvärdering
av de första sex terminerna av utbildningen. Det
var ett mycket gott resultat bland annat avseende
studenternas möjlighet att delta i kliniskt arbete.
Öppna Jämförelser gällande för 2013. Hälso- och
sjukvården i landstinget hade både starka och svaga områden. Sammanvägt når resultaten inte upp
till de nivåer organisationen borde kunna prestera.
Det är framför allt tillgängligheten och delar av de
medicinska resultaten som drar ner placeringen.
Resultaten som redovisas i Öppna Jämförelser är i
många stycken kända och arbete för att fördjupat
analysera och ta hand om dessa pågår. I Hälso- och
sjukvårdsförvaltningen görs bland annat en sammanställning av alla resultat med ett signifikant
bättre eller sämre utfall än riksgenomsnittet, vilket
ger ett bra underlag som grund för kunskapsstyrning och det framtida kvalitetsarbetet.
Kompetenscenter för Äldres munhälsa
Utredningen om Kompetenscenter för Äldres
munhälsa, KCÄM, är avslutad och invigning ägde
rum i juni. Folktandvården har beviljats medel
från Vinnova för utveckling av KCÄM. Verksamheten har under året drivits som ett utvecklingsprojekt och under nästkommande år kommer det
att övergå i driftsfas.
Nationell patientenkät redovisar gott bemötande
Resultaten från den nationella patientenkäten
redovisades under året inom somatisk och psykiatrisk specialiserad sjukvård samt för barn och
ungdomspsykiatri. Resultaten visar att patienterna
i Örebro läns landsting har ett stort förtroende för
både länets sjukhus och psykiatri. Så gott som alla
upplever ett gott bemötande i kontakterna med
både den somatiska och psykiatriska vården. Barnoch ungdomspsykiatrin var till och med bäst i hela
landet. Primärvården har genomfört en lokal patientenkät på vårdcentralerna som också visar att
patienter överlag är mycket nöjda med behandling
och bemötande. Det är sammantaget viktiga resultat att vara stolta över. Det finns också en del
brister att åtgärda och arbeta vidare med. Genom
att lyssna på patienter och anhöriga ges en bra
grund för ett fortsatt utvecklingsarbete.
Öppna jämförelser ger underlag för framtida
kvalitetsarbete
Under hösten redovisades också årets upplaga av
God hushållning med gemensamma resurser
Arbetet med att samla all hälso- och sjukvård i
en gemensam förvaltning genomförs inte i första
hand med ekonomiska förtecken, men målet att
åstadkomma en god hushållning av länets gemensamma resurser är tydligt. Genom ökad kunskapsstyrning och genom att använda befintliga
resurser på ett bättre sätt kan resultaten på sikt
förbättras, både vad gäller kvalitet och ekonomiskt
utfall. Under det stora förändringsarbete som pågår kan dock vissa tillfälliga merkostnader uppstå
kopplade till utvecklingsprocessen.
Övergripande mål:
Hälso- och sjukvården inom Örebro läns
landsting ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god och patientsäker vård.
Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, jämlik, effektiv och patientfokuserad samt ges inom rimlig tid.
Inriktningsmål:
• Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig
• Vården ska vara patientsäker
• Vården ska vara patientfokuserad
• Vården ska vara effektiv
• Vården ska vara jämlik och jämställd
• Vården ska ges i rimlig tid
• Vården ska vara hälsofrämjande
25
RAPPORTERING, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
Resultatmål
Resultatmål 3. Samtliga verksamheter har
ett arbetssätt som stödjer införande av ny kunskap och evidens.
Kriterium. Öppna jämförelser, mini HTA, nationella riktlinjer och kompetensutvecklingsplan
på individnivå.
Måluppfyllelse och utveckling. Landstingets
verksamheter har ett ökat fokus på kvalitet med
resultatanalys och åtgärdsfokus. Inom Hälsooch sjukvårdsförvaltningen finns det större förståelse för jämförelser och vikten av jämlik vård,
vilket också ger ökat fokus i benchmarkingaktiviteter.
Från hösten 2014 har Hälso- och sjukvårdsförvaltningens alla områdens ledningsgrupper representation i rådet för medicinsk kunskapsstyrning (RMK) för att fånga och implementera ny
kunskap.
Folktandvården har ett systematiskt sätt att införa ny kunskap och evidens i verksamheten.
Resultatmål 4. Samtliga verksamheter använder registerdata och andra relevanta data i förbättringsarbete.
Kriterium. Uppföljning baseras på köns- och åldersuppdelade registerdata, samt andra relevanta
data inom alla verksamheter.
Måluppfyllelse och utveckling. Hälso- och
sjukvårdsförvaltningen använder registerdata i
sitt förbättringsarbete. Data hämtas framför allt
från nationella kvalitetsregister. Data hämtas
även från många andra typer av register såsom
Platina avvikelsehanteringssystem, patientenkäten, patientsäkerhetskulturmätningar, nationella
mätningar av vårdrelaterade infektioner, trycksår
och följsamhet till hygien- och klädrutiner, markörbaserade journalgranskningar med mera.
Diabetesvården fungerar som pilot för nytt
processorienterat arbetssätt. Under året har ett
särskilt råd för diabetes inrättats och verksamheternas resultat redovisas öppet och diskuteras
månatligen.
Folktandvården deltar i de odontologiska kvalitetsregistren. Dessutom används de relevanta
data som finns att tillgå i it-systemet Effica. Båda
källorna är under utveckling.
Resultatmål 5. Antalet avvikelserapporter,
riskanalyser och händelseanalyser ska öka.
Kriterium. Antalet avvikelserapporter inom
sjukvårdsverksamhet ska vara 1/anställd.
26
Risk- och händelseanalys utifrån patientsäkerhet
ska öka med 100 procent.
Måluppfyllelse och utveckling. Under 2014
rapporterades 5 011 avvikelser inom område patient, vilket är en minskning jämfört med 5114
under 2013. Trenden kvarstår med minskat antal inrapporterade avvikelser. USÖ, Lindesbergs
lasarett och Primärvården är de områden som
minskat antal inrapporterade avvikelser. Folktandvårdens avvikelserapportering ökar och antalet avvikelser var vid årets slut 471 vilket är
mycket nära en per anställd.
Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen genomfördes 36 riskanalyser 2014 vilket är en minskning i antal jämfört med 39 under 2013. Inom
Folktandvården är antalet riskanalyser 2.
Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen genomfördes 61 händelseanalyser 2014 vilket är
en ökning jämfört med 47 under 2013. Inom
Folktandvården har antalet händelseanalyser fördubblats och 2014 har 5 stycken gjorts.
Resultatmål 6. Femtio procent av invånarna eller fler ska kunna nå delar av sin journalinformation och mätvärden via tjänsterna i Mina
vårdkontakter.
Kriterium. Enligt resultatmål.
Måluppfyllelse och utveckling.
Statistiken för Mina vårdkontakter visar på en
ökad användning. Den 31 december 2014 hade
91 523 länsinvånare (31,8 procent) ett konto,
det kan jämföras med 66 566 länsinvånare (23,4
procent) vid samma tidpunkt 2013.
Mina vårdkontakter används inom Örebro läns
landsting för att erbjuda invånare personliga etjänster där man kan kommunicera säkert via internet. Landstinget erbjuder flera e- tjänster som
till exempel säker mail, webbtidbokning, beställning av journalkopior, göra sitt vårdval, internetbehandling för depression och möjligheten att nå
sina sjukintyg.
Örebro läns landsting har flest antal invånare anslutna, procentuellt sett, till Mina vårdkontakter
i Sverige. De mest frekvent nyttjade tjänsterna är
kontakta oss, receptförnyelse, webbtidböckerna
och beställning av hemtest för klamydia. Det är
drygt tusen inloggningar per dag från länets invånare inom landstinget.
Ett projekt finns etablerat för Journal på nätet
där inloggningen för invånare sker via Mina
vårdkontakter. Projektet har under hösten 2014
gjort klart anslutningar för vaccinationer från
barnhälsovården och hälsodeklarationer inför
operation rent tekniskt. Örebro läns landsting
inväntar klartecken nationellt innan driftstart
och information till invånare. Avsteg är att journalinformationen från Mödrahälsovården inte är
klar för publicering. Här har Örebro läns landsting beroenden till Stockholms läns landsting
som inte startat sin pilot ännu. Projektet kommer att fortgå under 2015 – 2017 enligt nationell
handlingsplan med successivt införande.
Resultatmål 7. Sjuttio procent av invånarna
eller fler ska känna till konceptet 1177 Vårdguiden, råd och vård via internet och telefon.
Kriterium. Enligt resultatmål.
Måluppfyllelse och utveckling. Information
om 1177 Vårdguiden sprids kontinuerligt på bred
front via landstingets samtliga externa kanaler
samt via extern annonsering. Även information
till medarbetare i vården har genomförts för att
öka den interna kännedomen och därmed möjligheten att både hänvisa till och bemöta frågor
utifrån 1177 Vårdguiden. Invånarna i Örebro
län använder 1177 Vårdguiden i allt större utsträckning om man jämför åren 2013 (december 91256) med 2014 (november 130 405). Den
mest besökta sidan på 1177 Vårdguiden i Örebro
län under november var samlingssidan för Fakta
och råd, allt om sjukdomar och hälsa. Därefter
följde sidorna om Graviditetskalender, Halsfluss
och Magsjuka.
Örebro läns landsting har deltagit i en nationell
varumärkesmätning av 1177 Vårdguiden i november/december 2014. Enligt den statistiskt
säkerställda undersökningen har 71 procent av
länets invånare kännedom om varumärket 1177
Vårdguiden.
Fördelningen av svaren visar att 78 procent känner till att de kan ringa 1177 för att få råd och
hjälp om sjukvård och 68 procent känner till
webbplatsen 1177.se.
Resultatmål 8. Följsamhet till hygienrutiner ska öka.
Kriterium. Ska öka i jämförelse med mätningen
2013.
Måluppfyllelse och utveckling. Följsamheten
till hygienrutiner och klädregler har ökat 2014
jämfört med 2013 från 73,2 procent till 76 procent inom slutenvården. Fortfarande är det desinfektion före handskpåtagning som visar den
lägsta följsamheten. Örebro läns landsting mäter
sedan 2014 alla vårdverksamheters följsamhet till
basalhygienrutiner och klädregler.
Resultatmål 9. Antibiotikaförskrivning ska
minska.
Kriterium. Ska minska i jämförelse med mätningen 2013.
Måluppfyllelse och utveckling. Mätning sker
av antibiotikaförskrivning inom primärvården
och förbrukning av antibiotika vid elektiv laparoskopisk kirurgi.
Antibiotikaförskrivningen för primärvården är
oförändrad 2014 jämfört med 2013 (+0,3 procent).
Inom den somatiska vården följs förbrukning
av antibiotika vid elektiv laparoskopisk kirurgi.
Det en svag ökning av antibiotikaanvändningen
mellan 2012-2014. En förklaring till detta kan
vara att en koncentration av mer avancerade ingrepp har skett på USÖ samtidigt som det allt
oftare görs två ingrepp i samma seans (operation
+ ERCP).
Folktandvården arbetar aktivt med riktlinjer och
utbildning i antibiotikaförskrivning.
Resultatmål 10. Antalet vårdrelaterade infektioner ska minska.
Kriterium. Värde: högst 7 procent
Måluppfyllelse och utveckling. Antalet vårdrelaterade infektioner minskade under 2014 till
8,35 procent jämfört med 9,4 procent 2013.
Trenden sedan mätningen startade 2008 är att
vårdrelaterade infektioner minskar. Ett långsiktigt strategiskt arbete för att ytterligare minska
vårdrelaterade infektioner har startat.
Resultatmål 11. Örebro län ska vara ett av
de tre landstingen/ regionerna i landet som har
högst andel invånare som anser att de har tillgång till den hälso- och sjukvård som de behöver
enligt Vårdbarometerns mätningar.
Kriterium. Plats 1-3 i resultatet av mätningen.
Måluppfyllelse och utveckling. Enligt Vårdbarometerns mätning 2014 anser åtta av tio invånare i Örebro län att de har tillgång till den sjukvård de behöver, vilket är ungefär i samma nivå
som i riket. Detta innebär att länet hamnar på
tolfte plats strax ovanför mitten i rangordningen
bland samtliga landsting/regioner. 2013 placerade sig Örebro län på tionde plats i rangordningen
bland samtliga landsting/regioner.
Resultatmål 12, del 1. Tillgängligheten
till vården ska öka 2014 jämfört med 2013.
Kriterium. Måluppfyllelse till vårdgarantin ska
vara högre än 2013.
27
RAPPORTERING, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
1. Telefontillgänglighet primärvården (0)
2. Tillgänglighet läkarbesök primärvården (7)
Måluppfyllelse och utveckling.
Primärvården:
Telefontillgängligheten 2014 har sjunkit något
vid jämförelse med 2013. Medianvärdet för patienter som fått telefontid samma dag under 2014
ligger på 90 procent jämfört med 2013 då medianvärdet var 91 procent.
Tillgänglighet till första läkarbesök 2014 har
sjunkit något i jämförelse med samma period
2013. Medianvärdet för läkarbesök inom 7 dagar ligger på 87,5 procent jämfört med 2013 då
medianvärdet var 88,5 procent.
Se även bilaga Hälso- och sjukvård – tillgänglighet,
med diagram.
Under 2014 har fler vårdcentraler startat öppna
mottagningar där medborgarna har möjlighet att
komma i kontakt med vården samma dag. Även
e-tjänsterna via Mina vårdkontakter används i
allt större utsträckning och vi ser en ökning på
i vissa fall 50 procent på antal inkomna ärenden.
Samtidigt som det är fler ärenden har i princip
alla vårdcentraler blivit snabbare på att hantera inkomna ärenden så att merparten hanteras inom ett dygn och de som tar längst tid att
hantera (beställ journalkopia) hanteras inom tre
arbetsdagar. Några vårdcentraler arbetar med
Receptflexi, som är en bokningsbar telefontid till
läkare med syfte att förnya recept.
Sammanvägt har tillgängligheten till kontakt
med Primärvården första dagen förbättrats under
året, men telefontillgängligheten har försämrats
något.
Resultatmål 12, del 2. Tillgängligheten
till vården ska öka 2014 jämfört med 2013.
Kriterium. Måluppfyllelse till vårdgarantin ska
vara högre än 2013.
3. Tillgänglighet läkarbesök specialistvård (90)
4. Tillgänglighet operation/åtgärd specialistvård
(90)
Måluppfyllelse och utveckling.
Specialiserade vården:
Tillgänglighet läkarbesök:
Tillgängligheten till läkarbesök specialistvård
har försämrats 2014 vid jämförelse med 2013.
Det genomsnittliga antalet väntande till besök
i specialistvården under 2014 var 8 292 patienter med måluppfyllelse till vårdgarantin på
85 procent. Motsvarande siffror för 2013 var
7 631 väntande till besök och måluppfyllelse till
vårdgarantin på 87 procent. Mätningen per
28
31 december visar att 1 535 patienter har väntat mer än 90 dagar på läkarbesök och det är
fler än vid mätningen vid förra årsskiftet som
visade att 1 254 patienter väntat mer än 90 dagar på läkarbesök.
Se även bilaga Hälso- och sjukvård – tillgänglighet,
med diagram.
Tillgänglighet operation/åtgärd:
Tillgängligheten till operation/åtgärd specialistvård har försämrats 2014 vid jämförelse med
2013. Det genomsnittliga antalet väntande till
operation/åtgärd under 2014 var 4 321 patienter
med måluppfyllelse till vårdgarantin på 72 procent. Motsvarande siffror år 2013 var 4 061 väntande till operation/åtgärd och måluppfyllelse till
vårdgarantin på 77 procent. Mätningen per 31
december visar att 1 534 patienter har väntat mer
än 90 dagar till operation/åtgärd och det är fler
än vid mätningen vid förra årsskiftet som visade
att 1 121 patienter väntat mer än 90 dagar till
operation/åtgärd.
Se även bilaga Hälso- och sjukvård – tillgänglighet,
med diagram.
Tillgängligheten till både nybesök mottagning
och till operation försämrades stadigt under
2013, vilket innebar att förvaltningen gick in i
2014 med en klart försämrad tillgänglighetssituation.
Under året har det utifrån samarbetsavtalet med
Capio Läkargruppen gjorts en extra satsning på
patienter som väntat länge på kataraktoperation.
Väntetiderna till kataraktoperation är bättre, 212
patienter har väntat mer än 60 dagar vid utgången av 2014 jämfört med 381 patienter förra året
motsvarande tid.
Egen vårdbegäran är en möjlighet för patienter
att själva skriva en remiss till den specialiserade
vården. Detta har under 2014 införts på sex verksamheter inom Örebro läns landsting och beräknas under 2015 fullt införas på verksamheterna
inom den specialiserade vården.
Resultatmål 12, del 3. Tillgängligheten
till vården ska öka 2014 jämfört med 2013.
Kriterium. Måluppfyllelse till vårdgarantin ska
vara högre än 2013.
Måluppfyllelse och utveckling.
Folktandvården:
Folktandvården har inga väntetider. Endast kortare förlängda revisionsintervall på några kliniker.
Inom specialisttandvård föreligger inga förlängda
väntetider undantaget bettfysiologisk specialist-
tandvård där viss väntetid föreligger vid icke
akuta smärttillstånd.
Resultatmål 13. Minst 90 procent av alla
patienter på landstingets akutmottagningar ska
ha en total genomströmningstid på mindre än
fyra timmar.
Kriterium. Enligt resultatmål.
Måluppfyllelse och utveckling.
Under första delen av året var situationen oförändrad för de tre sjukhusen jämfört med 2013
och har pendlat mellan 75 procent och 80 procent. Lindesbergs lasarett och Karlskoga lasarett
har behållit sina värden medan Universitetssjukhuset Örebro har efter sommaren sänkt sina
siffror och har nu en total genomloppstid pendlande runt 70 procent inom fyra timmar (USÖ
har ändrat rutin vid inrapportering vilket delvis
påverkar resultatet). För psykiatrins akutmottagning har i genomsnitt ca 85 procent av patienterna en genomströmningstid på mindre än fyra
timmar.
Man kan dock både för Örebro läns landsting
och för landet i stort se en ständigt ökande tillströmning av akuta patienter. Under de senaste
åren har därför mycket arbete gjorts för att både
effektivisera arbetet på själva akutmottagningarna och även för att få bättre vårdflöden mellan
akutmottagningarna och vårdavdelningarna. På
Lindesbergs lasarett har det från april 2014 och
under hösten pågått ett test med att bemanna
akutmottagningen med en specialistläkare på
vardagar dagtid. En utvärdering kommer att
genomföras för att få en helhetsbild av hur testet fallit ut. De preliminära resultaten är dock
positiva. På Universitetssjukhuset Örebro har
en utredning gjorts om ett införande av akutläkarfunktion på akutmottagningen och i augusti
2014 togs det ett politiskt beslut att gå vidare med
detta. Arbetet kommer att inledas under 2015.
Dagens medicin gör en årlig utvärdering av sjukvården. Universitetssjukhuset Örebro hamnade
här på andra plats bland universitetssjukhusen i
kategorin ”väntetider på akutmottagning”.
Resultatmål 14. Antal genomförda återbesök inom medicinskt måldatum inklusive
eventuell toleransgräns ska uppgå till minst 90
procent.
Kriterium. Enligt resultatmål.
Måluppfyllelse och utveckling.
Andelen patienter som väntar på återbesök inom
måldatum har under en längre tid varit strax
under 80 procent. Faktiska väntetiderna (alltså
när patienten kom på sitt återbesök) började mätas 2013. Till följd av den nya rutinen för korrekt
inrapportering kan en mer rättvisande redovisning ske först under 2015.
Med hänsyn till att det är osäkra uppgifter kan
ändå ses att siffrorna långsamt har förbättrats
men att de fortfarande inte kan betraktas som
tillfredsställande. Per december visade planeringslistan 77 procent inom måldatum och faktiska väntetider för december var 62 procent
inom måldatum.
Resultatmål 15. Samtliga långtidssjukskrivna patienter (över en månads sjukskrivning)
ska inom tre månader ha fått en dokumenterad
rehabiliteringsplan med adekvata åtgärder.
Kriterium. Samtliga patienter med sjukskrivningsperiod över 3 månader ska ha fått en dokumenterad rehabiliteringsplan med adekvata
åtgärder. Värde: 100 procent.
Måluppfyllelse och utveckling.
Arbetet kring detta mål är påbörjat inom Hälsooch sjukvårdsförvaltningen, det går ännu inte att
mäta.
Under våren fastställdes en rutin för handläggning av sjukskrivna patienter. Syftet med rutinen
är att tillförsäkra att patienter med en längre
sjukskrivningsperiod får en individuell rehabiliteringsplan med adekvata åtgärder upprättad.
Rutinen anger även förutsättningarna för hur
målet ska kunna följas upp. En förutsättning är
bland annat att vårdgivarna dokumenterar upprättade rehabiliteringsplaner i journalen med ett
sökord/en KVÅ-kod (klassifikation av vårdåtgärd).
Under året har arbete pågått med att implementera rutinen samt med att tillsätta rehabiliteringskoordinatorer inom berörda verksamheter som
stödresurs i arbetet med sjukskrivna patienter.
I takt med att rehabiliteringskoordinatorer tillsatts har de även erbjudits nödvändiga utbildningsinsatser för att kunna vara ett stöd i detta
arbete. Utbildningsinsatserna är ännu inte genomförda fullt ut. Måluppfyllelse kan därmed
ännu inte redovisas.
Resultatmål 16. Antalet åtgärder inom rehabiliteringsgarantin ska för 2014 ha ökat jämfört med 2013.
Kriterium. 20 procent ökning under 2014 jämfört med 2013.
Måluppfyllelse och utveckling.
29
Rehabiliteringsgarantin omfattar personer i åldern 16-67 år med icke specificerad långvarig
smärta i rygg, axlar och nacke, lindrig eller medelsvår ångest, depression eller stress. Personer
med smärtproblematik ska erbjudas multimodal
rehabilitering (MMR) och personer med psykisk ohälsa ska erbjudas kognitiv beteendeterapi
(KBT).
Till och med kvartal 3 2014 har KBT-behandlingarna minskat jämfört med samma period
2013, såväl inom primärvården som i psykiatrin.
MMR-behandlingarna har också minskat inom
primärvården.
MMR-behandlingarna på specialistnivån (Rehabmedicin) har dock fördubblats till följd av ytterligare ett team 2014.
Resultatmål 17. Verksamheterna ger patienterna information om hur de själva kan påverka sin hälsa för att förebygga ohälsa.
Kriterium. Överenskommelserna med förvaltningarna ska vara uppfyllda.
Måluppfyllelse och utveckling.
Det hälsofrämjande perspektivet har stärkts av
att det nu finns nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder.
Primärvården bedriver arbetet med att implementera integrerade livsstilsmottagningar på
vårdcentralerna. Ett pilotprojekt för rökfri operation är avslutat och breddinförande planeras. En
mobil mottagning startades under hösten för att
även mindre orter ska få bättre tillgång till förebyggande hälsovård.
Habilitering och hjälpmedel har information och
åtgärder på många olika områden. Bland annat
kan nämnas att på intranätet finns en flik ”till
remittenter” där information ges så remittenter i
sin tur kan ge patienter råd och stöd.
Ortopedteknik har ”råd och stöd” publicerade på
webbsidan och på TV-skärm i väntrum.
Vuxenhabiliteringen tagit fram en broschyr
”Hälsosam livsstil” som beskriver hur hälsan påverkas av kost, motion, sömn, alkohol, spelberoende och tobak.
Även inom slutenvårdens somatiska och psykiatriska områden bedrivs mycket arbete. Bland annat kan nämnas ett ÖLL-pilotprojekt gällande
”rökfri operation”, en mottagning för rök-slutarstöd på Lindesbergs lasarett samt en ”motionstavla” på Stora Holmen som invigdes den 15 maj.
För verksamheter som har många kroniska patienter, till exempel Rehabiliteringsmedicinska
kliniken och Neurologiska kliniken, är informa-
30
tion om hur man som patient ska bete sig för att
undvika ohälsa en viktig del av klinikens arbete.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Folktandvården har uppfyllt uppdrag och åtaganden
enligt överenskommelserna.
Resultatmål 18. Sammanhållen vård av de
mest sjuka äldre ska förbättras 2014 jämfört med
2013 så att antalet återinläggningar och undvikbar slutenvård minskar.
Kriterium. Minskning under 2014 jämfört med
2013.
Måluppfyllelse och utveckling.
Arbetet med undvikbar slutenvård och återinläggningar är en viktig del i det arbete med
utvecklad länsdelssamverkan som pågår i länet.
Detta gäller även den länsövergripande handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg för
äldre, som innehåller ett stort antal aktiviteter
för att förbättra dessa indikatorer. Implementering av ViSam-modellen för vårdplanering och
informationsöverföring är en central del i denna
handlingsplan.
Statsbidrag
Återinläggningar:
För att erhålla statsbidrag under 2014 var kriteriet att minska antalet återinläggningar i minst
fyra av månaderna mellan mars och augusti jämfört med samma period föregående år. Det var en
minskning av återinläggningar i jämförelse mellan åren vilket resulterade i en prestationsersättning på drygt 8 miljoner kronor. Övriga månader
visar inte på en minskning av återinläggningar.
Undvikbar slutenvård:
Samma kriterium gällde för undvikbar slutenvård men där uppnåddes inte kriteriet. Det var
inte en minskning av undvikbar slutenvård i
jämförelse mellan åren.
Resultatmål 19. Antal individuella planer
samt andelen samordnade individuella planer
(SIP) som görs inom psykiatrin respektive habiliteringen ska öka 2014 jämfört med 2013.
Kriterium. Ökning under 2014 jämfört med
2013.
Måluppfyllelse och utveckling.
Inom psykiatrin är det en ökning av antalet
vårdplaner jämfört med 2013. Det är dock en
viss osäkerhet i antalet för 2013 då rutiner med
registrering togs fram under 2013 och ett exakt
antal kan inte ges. Under 2014 har det upprättats
802 SIP.
Antalet genomförda SIP inom barn- och ung-
domshabiliteringen var 2014 141 SIP. Motsvarande för vuxenhabiliteringen var 60 SIP. Det
finns inga jämförbara siffror för 2013 på grund
av att det då inte fanns rutiner framtagna inom
landstinget.
Individuella habiliterings- och rehabiliteringsplaner inom aktuella verksamheter inom habiliteringen är gjorda och uppnås till målet 90
procent.
Resultatmål 20. Antal SIP som genomförs
per månad mellan specialiserade somatiska vården, primärvården, psykiatrin och kommunerna
ska öka 2014 jämfört med 2013.
Kriterium. Ökning under 2014 jämfört med
2013.
Måluppfyllelse och utveckling.
Information och utbildning inom ramen för
ViSam-modellen pågår. ViSam är en samverkansmodell för vårdplanering och informationsöverföring.
Inom psykiatri och habilitering har en märkbar
ökning av gjorda SIP skett, så även inom primärvården. Även inom slutenvården har en ökning
skett för de medicinska specialiteterna medan det
ännu är ovanligt att det utförs inom de opererande specialiteterna.
31
Forskning
och högskoleutbildning
En samlad och kraftfull forsknings- och
utbildningsorganisation. Efter årsskiftet får
Region Örebro län statliga medel för handledning av läkarstudenter och klinisk forskning.
För en stark forskning
Landstingets forsknings- och utbildningsverksamhet har samlats i en ny Forsknings- och
utbildningsenhet inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. I utredningen för en samlad
forsknings- och utbildningsorganisation inom
landstinget lades särskild vikt på stark klinisk
forskning och stark samverkan med Örebro universitet. Den nya organisationen startade i oktober med en ny forskningschef.
Örebro läns landsting har kommit med i kretsen av landsting som omfattas av det så kallade
ALF-avtalet, statlig kompensation för landstingens kostnader i samband med läkarutbildning
och forskningsverksamhet. Det ger välbehövliga
statliga medel för att utveckla forskningsanknytningen av läkarutbildningen och handledningen
under de kliniska utbildningsdelarna.
32
Läkarutbildningen vid Örebro universitet
har genomfört termin åtta. Medicine studerandes förbund har för första gången kunnat ta med
Örebro universitets läkarutbildning vid utvärdering av de första sex terminerna av utbildningen.
Örebro universitet var bäst, bland annat när studenterna värderar möjligheten att delta i kliniskt
arbete. Högkvalitativ forskning och klinisk utbildning av studenter av alla kategorier har också
stor påverkan på den så viktiga framtida kompetensförsörjningen. Som en region med medicinsk
fakultet ska Örebro län vara ledande i lärande
och uppnå höga ambitioner inom forskningsoch utbildningsområdet.
Fortsatt satsning på äldreforskning
Den satsning på forskning om äldres hälsa och
åldrandets sjukdomar som påbörjades 2013 har
fortsatt under året och 2,5 miljoner kronor har
avsatts för forskningskommittén att fördela till
sådana projekt.
Den totala forskningsproduktionen ligger på
samma nivå som tidigare år avseende antalet disputationer och publikationer.
Övergripande mål:
Den forskning som bedrivs ska genomföras
i syfte att ge patienterna bästa möjliga vård
och omsorg och den är klinisk och patientnära med hög relevans för landstinget, patienterna och regionen.
Inriktningsmål:
• Den forskning som bedrivs är klinisk och patientnära, och bedrivs inom områdena prevention
och folkhälsa, bassjukvård samt högspecialiserad
vård.
Resultatmål
Resultatmål 21. Forskningen ska uppfylla
de generella kriterierna klinisk patientnära forskning, samverkan samt beakta perspektiv på etik,
genus, ålder och miljö.
Kriterium. Enligt resultatmål.
Måluppfyllelse och utveckling. Den helt övervägande andelen av de senaste årens publikationer rapporterar resultat kopplade till klinisk
patientnära forskning. Ofta är frågeställningen
sprungen ur ett kliniskt problem med målet
att bidra till ökad kunskap inom fältet i stort.
Metoderna för att besvara frågeställningen omfattar biokemiska analyser, enkäter, registeranalys, biobanksanalyser, bildmedicinska tekniker,
djupintervjuer, observationer, med mera.
Forskning bedrivs i samverkan med aktörer inom
eller utom landstinget. Majoriteten av publikationerna har författarkonstellationer som speglar
samverkan, till exempel mellan olika enheter och
kliniker inom landstinget, med Örebro universitet, med brukarorganisationer samt samverkan
på nationell och internationell nivå. Vetenskaplig
samverkan är också vanligt mellan olika medicinska yrkesgrupper och mellan dessa och andra
yrkesgrupper. Det förekommer även samverkan
med näringslivet, till exempel inom forskningsområden som omfattar medicinska implantat
och tekniska hjälpmedel.
Samtliga publicerade studier har godkänts vid
etisk granskning. I majoriteten av publicerade
studier presenteras resultaten ålders- och/eller
könsuppdelat, där så är tillämpligt. Psykiatrins
forskningscentrum, PFC, bedriver även egen
etikforskning.
Det finns en strävan att ersätta resor med videokonferenser och telefonkonferenser, där så
är lämpligt. Genom att förlägga viss forskningsrelaterad provtagning och monitorering till de
verksamheter som patienterna naturligt besöker
med anledning av sin åkomma, minskar miljöbelastningen.
Även Folktandvårdens forskning knyter an till de
generella kriterierna.
Resultatmål 22. Antal disputationer skall i
medeltal uppgå till minst 15 st/år under 4 år.
Kriterium. Enligt resultatmål.
Måluppfyllelse och utveckling. Antalet avhandlingar 2014 vid Örebro universitet var något färre 2014 än 2013 vilket är en helt naturlig
variation. Allt talar för att målet 15 disputationer
per år i medeltal kommer att uppnås under den
kommande fyraårsperioden.
Resultatmål 23. Externa anslag för forskning skall i medeltal uppgå till minst 35 miljoner
kronor/år under 4 år.
Kriterium. Enligt resultatmål.
Måluppfyllelse och utveckling. Externa anslag
ökar, men målet om minst 35 miljoner kronor
uppnåddes inte under 2014. Samverkan med
Grants Office vid Örebro universitet kommer att
stärkas ytterligare i syfte att öka förutsättningarna att attrahera externa anslag. Ett gemensamt
mål med Örebro universitet ska utvecklas i samverkan med universitetet.
Resultatmål 24. Antalet vetenskapliga publikationer ska vara minst 350 st/år under 4 år.
Kriterium. Enligt resultatmål.
Måluppfyllelse och utveckling. Publikationsmålet uppnås. 416 publikationer där medarbetare i Region Örebro län var delaktiga publicerades
under 2014 i etablerade vetenskapliga tidsskrifter. Ett gemensamt mål med Örebro universitet
ska utvecklas i samverkan med universitetet.
33
RAPPORTERING, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
Regional utveckling
Sociala innovationer står i fokus såväl nationellt som internationellt. Med satsningar och
möjligheter till forskningsmedel ges området
stort utrymme och tyngd.
Sociala innovationer en nyckelfråga
Det finns ett ökat intresse för sociala innovationer och dess funktion för samhällsutvecklingen
nationellt och inom EU. Runt om i Sverige och
Europa visar både politik och tjänstemän ambition att på olika sätt utreda och tillämpa sociala
innovationer som en del i samhällsbyggandet.
Utvecklingen i omvärlden och i dialogen med
Vinnova visar att det regionala partnerskapet och
ambitionen om ett Nationellt kunskapscentrum
för sociala innovationer som skickats in till Socialdepartementet ligger i fas med andra nationella
och europeiska satsningar.
I EU:s nya ramforskningsprogram Horizon
2020 och EU:s övergripande tillväxt- och utvecklingsprogram (EU2020) får området sociala
34
innovationer stort utrymme. Detta visar att sociala innovationer kommer att vara en nyckelfråga den kommande programperioden, vilket ger
stora möjligheter för ansökningar om medel för
forsknings- och utbildningsinsatser inom området. Samma möjligheter ges även nationellt, exempelvis via Vinnovas utlysningar.
Betydelse för utveckling och tillväxt
En viktig utmaning handlar om hur vi kan skapa
en förståelse för vikten av de sociala innovationernas betydelse samt hur viktigt samarbetet
med civilsamhället är. Här ligger utmaningen i
att visa att sociala innovationer och samarbetet
med civilsamhället är lika viktiga och centrala
för regionens utveckling och tillväxt som andra
typer av innovationer och mer näringslivsinriktade insatser. Det är också en utmaning att skapa
organisatoriska och finansiella lösningar som bidrar till innovativa lösningar för en långsiktigt
hållbar utveckling.
Övergripande mål:
Örebro läns landsting skapar förutsättningar för en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling.
Inriktningsmål:
• Landstinget är en aktiv part i länets innovationsstödjande system.
• Landstingets Innovationssluss har en tydlig
koppling till länets innovationssystem.
Resultatmål:
Resultatmål 25. Landstinget ska ingå i ansökan om externa medel inom området innovationer.
Kriterium. Enligt resultatmål och minst en ansökan.
Måluppfyllelse och utveckling. Landstinget
har ingått i ansökan om sociala innovationer
tillsammans med Örebro universitet. Ansökan
ställdes till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Ansökan avslogs under hösten.
Ytterligare ansökan inom området har ställts till
Ragnar Söderbergs stiftelse. Besked våren 2015.
Folktandvården har ansökt och fått beviljat
680 000 kronor inom Vinnovas utvecklingsprojekt ”Frön” (För ökad innovation i offentligt
finansierad verksamhet).
Innovationsslussen är kopplad till Örebro Science
Park ”Smarta Äldre” med representation i styroch referensgrupp.
Sju idéer från verksamheten har inkommit till
innovationsslussen varav två är pågående, två är
vidareslussade inom länets innovationssystem.
Två har hanterats som lokalt förbättringsförslag
och en idé visade sig inte vara unik.
Resultatmål 26. Landstinget har tillsammans med andra aktörer utvecklat rutiner för hur
sociala innovationer kan tas om hand i regionen.
Inom området kommer minst en extern ansökan
göras.
Kriterium. Enligt resultatmål minst en ansökan.
Utveckla rutiner för hur idéer till sociala innovationer kan fångas upp.
Utvecklat landstingets position i internationella
nätverk.
Måluppfyllelse och utveckling. Ett förslag till
regionalt partnerskap, dess organisering och finansiering har utarbetats. EU-ansökan (Horisont
2020) är under utarbetande. EU-kommissionens
satsning på Smart cities and regions har antagits
på temat ”staden och dess omland” vilket dock
inte kommer att prioroteras mot bakgrund av
den tekniska inriktning satsningen fokuserar på.
En skrivning rörande Nationellt kunskapscentrum för sociala innovationer i Örebro län har
ställts till Socialdepartementet, tillsammans med
Örebro universitet, stiftelsen Cesam samt Forum.
Landstinget har ett pågående arbete i det europeiska nätverket för social ekonomi REVES (European Network of Cities and Regions for the
Social Economy) samt via kontakter i ECOSOC
(Ekonomiska sociala kommittén) och Regionkommittén.
Resultatmål 27. Landstinget är en aktiv
part i FoU-insatser kring sociala innovationer.
Kriterium. Forskningscirklar har startats.
Utifrån forskningscirklar ta fram konkreta förslag på FoU-ansökningar inom området.
Måluppfyllelse och utveckling. Arbetet med
sociala innovationer har sin koppling till Regional utvecklingsstrategin (RUS) samt till Örebro
universitet där forskningscirklar och samarbete
kring externa ansökningar pågår. Under 2014
har nio forskningscirklar genomförts. Ett FoUråd är kopplat till arbetet bestående av nio discipliner; företagsekonomi, folkhälsovetenskap,
genusvetenskap, kulturgeografi, musikvetenskap, socialt arbete, sociologi, statskunskap och
vuxenpedagogik. Tre idéer har gått vidare för
rådgivning och utveckling. En av cirklarna har
resulterat i beslut om ett fortsatt utvecklingsarbete för området i Örebro kommun.
35
RAPPORTERING, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
Trafik
Arbete pågår med att utveckla kollektivtrafiken på flera plan inom länet och regionalt. Under året har ett projekt pågått för
att ge bussarna kortare restid i Örebro stad
och ett nytt linjenät med högre turtäthet i de
största stråken med en central bytespunkt
mellan bussar har införts. Utveckling behövs
för kvalitetssäkring av kollektivtrafiken.
tering vid trafiksignalerna i Örebro stad. Detta
syftar bland annat till att ge bussarna kortare restid i förhållande till bilarna. Under perioden har
det bland annat skett en översyn av prioriterade
kollektivtrafikstråk i staden. En konsult har under hösten utrett förutsättningarna för att införa
signalprioritering i kollektivtrafiken.
Nytt linjenät för stadsbussarna i Örebro
Utveckling av den regionala tågtrafiken i
östra Sverige
Mälardalstrafik AB (MÄLAB) har tillsammans
med kollektivtrafikmyndigheterna tagit fram ett
förslag till trafiksystem som skulle kunna vara
genomförbart från år 2017, i samband med Citybanans öppnande. Tillsammans med den övriga
ägarkretsen i MÄLAB har Örebro läns landsting
under våren 2014 ingått avtal om att gemensamt
utveckla den regionala tågtrafiken.
Ett nytt biljettsystem
Det nya biljett- och betalningssystemet, BIMS,
togs i drift vecka 44. Systemet gör det enklare för
resenärer, det skapar bättre förutsättningar för
länsgränsöverskridande resor samt bättre möjligheter att följa kollektivtrafikresandets utveckling.
Gemensam målbild för utveckling
”En Bättre Sits” är ett samarbete mellan Mälardalslänen för att utveckla det gemensamma
transportsystemet. Syftet är bland annat att ta
fram en gemensam målbild för utveckling av den
storregionala kollektivtrafiken, samt att peka på
brister i transportinfrastrukturen. Under våren
2014 avslutades den serie kunskapsseminarier
som hållits för politiker och tjänstemän i Mälardalslänen. Under sommaren och hösten har det
på uppdrag av den politiska styrgruppen genomförts ett antal fördjupade studier. Arbetet kommer att pågå till och med 2016.
Prioritering av bussar vid Örebros trafiksignaler
I mars startades ett nytt utvecklingsprojekt tillsammans med Örebro kommun. Projektet ska ta
fram ett förslag till hur bussarna kan ges priori-
36
I mars 2014 infördes ett nytt linjenät för stadsbussarna i Örebro. Främst innebär det nya linjenätet högre turtäthet i de största stråken och en
central bytespunkt mellan bussarna. Under året
kan man se att det skett en viss ökning i resandet
med stadsbussarna. Men det är fortfarande för
tidigt för att kunna dra några generella slutsatser
gällande det nya linjenätet.
Trafiköversyn i Södra länsdelen
Under våren har det skett ett intensivt arbete
med att utveckla kollektivtrafiken i södra länsdelen. Upphandlingen är klar och trafikstarten är
planerad till augusti 2015. Trafikförslaget innebär ett nytt trafikupplägg som innefattar bland
annat en större täckning av landsortstrafiken i
södra länsdelen.
Utveckling av kollektivtrafiken i västra
länsdelen
Ett förslag har tagits fram till hur kollektivtrafiken i den västra länsdelen kan utvecklas och
innebär bland annat en kraftig ökning i turutbudet i de starka stråken. Bland annat föreslås i
det närmaste en fördubbling av antalet avgångar
med expressbuss mellan Karlskoga och Örebro.
Skolskjutsarna kommer också att kunna integreras mer i kollektivtrafiken. Inriktningen är att
den nya trafiken ska införas i augusti 2016.
Ökat resande och regionförstoring
I det regionala trafikförsörjningsprogrammet finns
mål om att andelen arbetspendlande med kollektivtrafiken ska fördubblas till år 2020. Det finns
också ett mål som anger att alla kommunhuvudorter i länet ska vara integrerade i arbetsmarknaden i Örebro. Det senare målet förutsätter i
princip att det totala antalet pendlare fördubblas
och mycket talar för att det i huvudsak är tågen
och expressbussarna som kommer att vara det
regionförstorande transportmedlet. De senaste
årens resandeutveckling har, undantaget tågtrafiken, varit mycket blygsam. Mycket talar för att
om målen ska vara möjliga att nå kommer avsevärt mycket större resurser att behöva tilldelas
till kollektivtrafik. Landstinget kommer också
behöva bli bättre på att genomdriva djärva strategier med innovativa trafiklösningar. Förmågan
till samarbete med kommunerna och Trafikverket kommer att vara avgörande.
Utveckling av kvalitetssäkring för kollektivtrafiken
Det finns ett antal grundläggande kriterier,
kopplade till kollektivtrafikens kvalitet, som
antas vara helt avgörande för om människor ska
välja kollektivtrafiken framför bilen. Det kan
handla om punktlighet, regularitet, fordonens
utformning och standard eller bemötande från
bussförare. Detta regleras av Länstrafikens avtal
med bussentreprenörer. Bedömningen är emellertid att entreprenörerna inte i alla avseende till
fullo uppfyller dessa krav och det behöver utvecklas ett system som kontinuerligt följer upp
hur avtalen följs.
37
RAPPORTERING, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
Övergripande mål:
Målen i verksamhetsplanen är i stor utsträckning en nedbrytning av de mål som
finns uppställda i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. År 2020 är satt i trafikförsörjningsprogrammet som det år då målen
ska vara uppfyllda.
Inriktningsmål:
• Att arbetet bedrivs i enlighet med mål och uppdrag i Trafikförsörjningsprogrammet.
Resultatmål:
Resultatmål 28. Tågens punktlighet och
kvalitet ska öka.
Kriterium. Punktligheten ska uppgå till minst
92 procent (mindre än 5 minuters försening).
Måluppfyllelse och utveckling.
Tåg i Mälardalen (TiM): Mälarbanan 87 procent, Svealandsbanan 92 procent, Sörmlandspilen 91 procent. På Mälarbanan har punktligheten försämrats, medan det skett en förbättring
på Sörmlandspilen och Svealandsbanan.
Tåg i Bergslagen (TiB): Den genomsnittliga
punktligheten för 2014 var 86,7 procent jämfört
med 89,1 procent 2013.
Sammantaget är det bara Svealandsbanan som
uppnår målstandard när det gäller punktlighet.
De huvudsakliga orsakerna till förseningarna är
fordonsfel och brister i infrastruktur.
Resultatmål 29. Skillnaden i tidsåtgång
mellan kollektivtrafik och bil ska minskas genom
att arbeta för bättre kapacitet och ökad turtäthet
för persontåg och buss, samt verka för förbättrad
framkomlighet i viktiga kollektivtrafikstråk.
Kriterium. Restidskvoten mellan tåg och bil ska
vara högst 0,8 och mellan expressbuss och bil ska
restidskvoten vara högst 1,2.
Måluppfyllelse och utveckling.
Målet för restidskvot uppfylls på de regionala
tåglinjerna samt för expressbusstrafiken. Även för
regionbussarna uppfylls restidskvoten i de flesta
viktiga kollektivtrafikstråken. Två viktiga stråk
där restidskvoten med regionbussarna är för hög
är Fjugesta-Örebro samt Garphyttan-Örebro.
Mätningarna avser tabellagd körtid jämfört med
skyltad hastighet för bil.
Resultatmål 30. Restiden med kollektivtrafiken ska minska.
Kriterium. Den genomsnittliga restiden minskar
i minst två stråk med stomtrafik.
Måluppfyllelse och utveckling.
Det har inte skett några större förändringar i trafikutbud och trafikupplägg under året. I stråket
38
Örebro-Eskilstuna-Stockholm har det dock,
genom ett samarbete mellan kollektivtrafikmyndigheterna i Örebro, Sörmland och Västmanland,
etablerats genomgående tågtrafik. Denna trafik
har skapat kortare restider.
Under 2015 planeras för kortare restider med expressbussen mellan Askersund och Örebro.
Resultatmål 31. Resandet med kollektivtrafik ska fördubblas från år 2006 till 2020.
2. Andel (procent) förnybara drivmedel i kollektivtrafiken ska öka med 3,5 procent under 2014.
Måluppfyllelse och utveckling.
1. Drivmedelsstrategin har följts i upphandlingen för den södra länsdelen samt för trafikområde
Nora-Hällefors.
2. Andelen förnybara drivmedel uppgår 2014
till 49 procent i jämförelse med 50,5 procent år
2013.
Kriterium. Antal betalande resenärer med kol-
Resultatmål 33. Landstinget verkar för att
lektivtrafiken ska öka med 5 procent under 2014
kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla resenärer som på egen hand eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget.
Måluppfyllelse och utveckling.
Resandet ökade med 2,7 procent under 2014.
Under 2014 har det varit en ökning inom tågtrafiken och stadstrafiken, medan regionbussarna
och närtrafiken minskade.
Resultatmål 32. Landstinget driver klimatarbetet, så att all kollektivtrafik drivs med förnyelsebara bränslen senast år 2020.
Kriterium.
1. Framtagande av och följsamhet till drivmedelsstrategi för perioden.
Kriterium.
1.Dialog med väghållare om tillgänglighetsanpassning av hållplatser och anslutningar till hållplatser.
2.Krav på fordon vid upphandling
Måluppfyllelse och utveckling. Landstinget
har dialog med kommunerna vid byggnation av
hållplatser.
Det har ställts krav på fordon i den upphandling
som genomförts för den södra länsdelen.
39
RAPPORTERING, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
Kultur och bildning
Med bredd och engagemang når kulturarbetet
ut till landstingets olika verksamheter och
till länets skolor. På Kävesta folkhögskola
pågår projekt mot främlingsfientlighet och
för mångfald.
tet ”Kultur för äldre i sjukhusen”, med fokus på
processer inom konst- och litteraturområdet.
Under året har besök gjorts hos ledningen för
länets skolor med syfte att ge ökade kunskaper
om estetiska lärprocesser och om kreativitetens
betydelse för inlärningsprocesser.
Kultur för läkande och lärande
Under året har särskild kraft lagts på hälsorespektive skolområdet. Syftet är att i högre grad
implementera kulturperspektiv på såväl läkande
som lärande processer. För detta krävs goda omvärldsanalyser och en förmåga att förmedla aktuell forskning inom området. Att kulturen har
påtaglig inverkan på människors välbefinnande
och kreativitet finns det evidens för. Vad gäller
kultur och hälsa har kulturenheten lagt grund
för ett internt nätverk inom landstinget med en
bred representation från hälso- och sjukvårdsområdet. Som extra skjuts i arbetet startades projek-
40
Ökat söktryck till folkhögskolorna
Antalet sökande till allmän linje på folkhögskolorna ökar år till år. För 2014 har ansökningarna
ökat med 50 procent. Många av de som söker behöver inte bara läsa in gymnasiebehörighet utan
även grundskolebehörighet. De sökande har också i högre grad ett behov av anpassad skolgång
samt extraresurser. Utmaningen är att finna en
möjlighet att bidra till att så många som möjligt
kan nå sitt mål med sin skolgång, vilket ställer
krav på nya pedagogiska lösningar.
För ett mer inkluderande samhälle
Kävesta folkhögskola har ansökt och är nu en del
i projektet ”Inkludera mera” som handlar om att
unga studerande under 25 år och folkhögskolestuderande med funktionshinder i 37 folkhögskolor tillsammans med lokala ungdomsorganisationer tar ansvaret för att utveckla metoder
för att bidra till att skapa ett mer inkluderande
samhälle. Projektets uppdrag är att arbeta mot
främlingsfientlighet och för mångfald.
Utöver ett ökat söktryck och ökat behov av
stödinsatser ser skolorna allvarligt på trender av
främlingsfientlighet, vilket gör det än mer angeläget att samverka i projekt som ”Inkludera
mera” för att fortsättningsvis skapa förståelse och
engagemang hos deltagarna och därmed möta
och minimera effekter av dessa trender.
Övergripande mål:
Det övergripande målet för det regionala
kulturuppdraget är att bidra till att skapa
förutsättningar för ett levande och sprudlande kulturliv av hög kvalitet för alla i hela
länet. Barns och ungas tillgång till kultur och
deras inflytande i kulturlivet prioriteras.
Inriktningsmål:
• Kulturen ska stärka och utveckla människors
vilja till eget skapande och vara en garant för yttrandefrihet och ett öppet demokratiskt samhälle.
41
RAPPORTERING, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
Resultatmål:
panelen har fördubblats till drygt 200 deltagare.
Resultatmål 34. Skapa nätverk inom lands-
Resultatmål 36. Utveckla arbetet med
tingets organisation för kultur och hälsa.
Kriterium.
1. Upprätta aktiv samverkan med nyckelfunktioner inom landstingets organisation
2. Använda temagruppen Kultur & Hälsa som
aktiv referens i landstingets arbete
Måluppfyllelse och utveckling.
Det finns bred anslutning i nätverk inom landstingets organisation för kultur och hälsa med
representation från forskningen, primärvård,
folktandvård, samhällsmedicin med mera. En
intern inventering är första steget mot extern
temagrupp i länet. Nätverket för patientbiblioteken är etablerat. Styrgrupp samt nätverk är etablerat för projekt med fokus på kultur för äldre
(500 000 kr från kulturrådet) som även startade
upp under året. Schemaläggning är upprättad för
direktsänd kultur-TV till sjukhusen. Deltagande
i nationella nätverket ”Kultur i vården”.
Resultatmål 35. Ta fram och implementera
modell för ökad delaktighet från barn och unga.
Kriterium.
1. Nå minst 300 deltagare över hela länet i den
digitala ungdomspanelen
2. Aktivera projekt från temagruppen Ungas inflytande & Arrangörskap
Måluppfyllelse och utveckling.
Kartläggning är påbörjad av enhetens arbete med
barn och unga i olika åldrar samt fördelningen
av bidrag 2013. Separat arbetsgrupp för barn
och ungas rättigheter är skapad, där bland annat
barnkonventionen samt ungdomspanelen ingår.
Kartläggning har skett av länets biblioteksarbete
med barn och unga i olika åldrar 2013. Temagrupp Ungas inflytande och arrangörskap har utarbetat förslag avseende Regional Ung Peng och
beslut om införande av denna stödform togs under hösten. Arbete är påbörjat med hur barn- och
unga-perspektivet ska förstärkas i nästa kulturplan, vilket också blev ett centralt område under
höstens dialogprocess. Den digitala ungdoms-
42
mångfaldsfrågor, bland annat inom teckenspråksområdet.
Kriterium.
1. Ta fram konkreta förslag från temagruppen
Kultur & Teckenspråk
2.Fortsatt dialog med sverigefinska minoriteten
Måluppfyllelse och utveckling.
Temagrupp Teckenspråk fortsätter arbetet med
att arbeta fram prioriteringar. Fortsatt arbete
pågår med att inkludera teckenspråksdimensionen i övriga temagrupper. Regionala medel till
Örebro länsteater för att bli nationellt nav för
teckenspråkig scenkonst, DoT (Delaktighet och
Teater). Många av de inkluderande verksamheterna i DoT ligger i linje med de förslag som
väckts inom Temagrupp Teckenspråk. Två från
enheten ingår i styrgruppen för DoT. Påbörjade
samtal med Västra Götalandsregionen med fokus
på ökad samverkan och tydligare nationell hantering i teckenspråksfrågor.
Goda exempel är inhämtade inom mångfaldsområdet i samband med höstens dialoger, till exempel avseende ensamkommande flyktingbarn.
Regelbundna möten har skett med företrädare
för sverigefinska minoriteten och även ett antal
kulturprogram är genomförda för denna målgrupp.
Resultatmål 37. Främja jämställt deltagande inom olika kulturyttringar.
Kriterium.
1. Ökade satsningar på jämnare könsfördelning
inom film- och dansområdet
2. Ökad kompetens om HBTQ-frågor inom kulturområdet
Måluppfyllelse och utveckling.
Första uppföljningen är genomförd av Handlingsplan för jämställd regional tillväxt, i samverkan med Regionförbundet och Länsstyrelsen.
Filmområdet har i feriepraktiken för unga uppnått en jämn könsfördelning. Länsbiblioteket
medverkar i projekt för läsfrämjande för pojkar,
där två personer också har projektanställts.
Arbete är påbörjat för kompetensutveckling avseende HBTQ-frågor. Det är ökat fokus på jämställdhet i utredningar och uppföljningar. Arbete
är påbörjat med hur jämställdhetsfrågor ska tydliggöras i nya kulturplanen.
Övergripande mål:
Genom folkbildningen skapar vi förutsättningar för att minska utbildningsklyftor och
för att ge människor vägar till delaktighet,
egenmakt, kompetens och jobb.
Inriktningsmål:
• Genom folkhögskolorna ges möjlighet till ny
kompetens.
Resultatmål:
Resultatmål 38. Utbildningar för nya
svenskar ska utvecklats tillsammans med arbetsförmedlingen.
Kriterium. Enligt resultatmål, en gemensam rutin med arbetsförmedlingen har upprättats.
Måluppfyllelse och utveckling.
Folkbildningsrådet beslutade att ge uppdraget
till de folkhögskolor som redan byggt upp en
struktur tillsammans med Arbetsförmedlingen
för denna kursverksamhet och som kunde starta
kurser omgående.
Fellingsbro folkhögskola sökte medel inför 2014
men erhöll inga på grund av en kraftig översökning av begränsade medel. Det har därför inte
bedrivits någon etableringskurs under 2014.
Däremot har andra insatser utförts, bland annat
SMF (studiemotiverande Folkhögskolekurs) som
också vänder sig till målgruppen. Utbildningen
har pågått som planerat i samarbete med arbetsförmedlingen.
Andra aktiviteter som pågått för målgruppen
på skolorna är Kävesta folkhögskolas ”Språkår”
och Fellingsbro folkhögskolas ”Svenska som andraspråk”. Detta visar att skolorna bedriver bra
kursverksamheter för målgruppen.
Resultatmål 39. En utarbetad modell för
förrehabiliterande kursverksamhet är framtagen.
Kriterium. Enligt resultatmål
Måluppfyllelse och utveckling.
Samarbete med Finsam för förrehabiliterande
kurs pågick under vårterminen. För höstterminen fanns ingen finansiering av insatsen och
Kävesta folkhögskola har därför inte gett någon
utbildning. Inga medel utgick till FR (förrehabilitering) och projektet vilar fram till dess att nya
beslut fattas.
Det finns en rapport om Kävesta folkhögskolas
arbete med FR från 2009-2014.
Resultatmål 40. En plan för ett flexibelt lärande ska utformas.
Kriterium. Enligt resultatmål
Måluppfyllelse och utveckling.
Fellingsbro folkhögskola har utarbetat sin plan
under vårterminen. Kävesta folkhögskola har utarbetat en plan under höstterminen.
Resultatmål 41. En gemensam fortbildningsinsats ska genomföras för specialpedagogisk
kompetens.
Kriterium. Enligt resultatmål
Måluppfyllelse och utveckling.
Gemensamma fortbildningsdagar har hållits för
personal på folkhögskolorna. En plan för det
fortsatta arbetet är utarbetad.
43
RAPPORTERING, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
Demokrati och insyn
Nu läggs grunden för en starkare demokrati i nya Region Örebro län.
Demokratistärkande åtgärder
Med ledord som öppenhet och insyn blickar
landstinget nu framåt mot en ny politisk organisation. Samtidigt pågår ett ständigt arbete för att
stärka demokratin och insynen för medborgarna.
Örebro läns landsting har under 2013 beslutat
om en ny politisk organisation inför mandatperioden 2015–2019. Några grundläggande principer i framtagandet av en ny politisk organisation har varit tydlighet, enkelhet, transparens,
öppenhet och insyn gentemot medborgare, ökad
demokrati samt inflytande och påverkan. En
demokratiberedning kopplat till regionfullmäktige kommer att få ett ansvar för utvecklingen
av demokratifrågor inom Region Örebro län. En
politisk styrgrupp har tagit fram en policy och
handbok för medborgardialog samt att en medborgarpanel håller på att etableras.
I likhet med andra landsting och regioner har
Örebro läns landsting identifierat ett behov av att
satsa på demokratistärkande åtgärder. Som en del
i detta har ett arbete påbörjats för att lägga grunden för sådana åtgärder i den nya regionorganisationen. I framtiden finns det särskild anledning
att satsa på de grupper som är underrepresenterade i den demokratiska processen.
Goda relationer ger tillväxt
En god relation mellan regionorganisationen
och dess medborgare är en av nycklarna för ekonomisk och social tillväxt i Örebro län. Idag
finns en stor utvecklingspotential inom området
medborgardialog och inflytande i landstinget.
Samtidigt prövas nya tekniska lösningar för att
på ett interaktivt och effektivt sätt föra dialog
med medborgare i andra regioner och landsting.
Nya plattformar för dialog och medinflytande
bör därför undersökas och utvärderas i syfte att
kunna stärka demokratin och relationen mellan
regionen och dess invånare.
Övergripande mål:
Medborgarna ska ha insyn och möjligheter till inflytande. Örebro läns landsting ska ha möjligheter att förverkliga folkviljan.
Inriktningsmål:
• Det långsiktiga målet är att medborgardialog ska vara en del i styrprocessen i landstinget.
• Landstinget ska förbättra kommunikationen med underrepresenterade grupper, särskilt viktigt är arbetet att ge barn och ungdomar möjlighet att forma sin egen åsikt och uttrycka den.
Resultatmål:
Resultatmål 42. Örebro läns landsting har
utarbetat ett förslag på hur den nya regionorganisationen kan tillvarata idéer från medborgarna.
Kriterium: Enligt resultatmål
Måluppfyllelse och utveckling. Fyra workshops av fyra inplanerade har hållits under våren.
Omvärldsanalys och dokumentation är genomförd. En slutrapport under rubriken ”Vägar för
innovativa idéer. Medborgare och regionorganisation i ökad och fördjupad dialog” har färdigställts. Överenskommelse om spelregler mellan
landstinget och idéburen sektor har beslutats.
44
Resultatmål 43. Landsting har utarbetat
ett förslag till kommande FoU-program inom
området.
Kriterium: Enligt resultatmål
Måluppfyllelse och utveckling. Identifiering
av tänkbara forskningsområden har gjorts tillsammans med FoU-rådet Örebro universitet. Två
ansökningar har ställts till Ragnar Söderbergs
stiftelse samt till MUCF (Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällsfrågor).
Miljö och hållbarhet
Med satsningar på resfria möten, minskad
miljöpåverkan från produkter och livsmedel
och ett aktivt informationsarbete om kemikalier fortsätter Örebro läns landsting sträva
efter att arbeta så klimatsmart och giftfritt
som möjligt. Landstingsanställda har under
året kunnat vinna pris för sina kunskaper om
miljöpåverkan i ”Bussiga resan”.
Fokus på kemikalier och barns hälsa samt
klimatsmarta resor
Landstingets årliga miljödag samlade nästan 300
Ett aktivt arbete pågår inom primärvården med
information till gravida och småbarnsföräldrar
om kemikaliers påverkan på barns hälsa. De råd
som Örebro läns landsting har tagit fram finns
även publicerade nationellt, bland annat på 1177
Vårdguiden och i Riskhandboken. Ytterligare informationsprojekt avseende kemikaliers påverkan
på människa och miljö pågår. Ett omfattande arbete har pågått under året för att fasa ut farliga
kemikalier ur sortimentet. Landstingsfastigheter
har lyckats ta bort samtliga farliga kemikalier på
sin avvecklingslista.
För att minska klimatpåverkan från resor i
tjänsten finns nu en väl utbyggd infrastruktur för
resfria möten. Några exempel är ett projekt kring
vårdplanering på distans, en film om hållbara
resor och bra utbud av videokonferensanläggningar och webbkameror. Den resehierarki som
antagits implementeras successivt på landstingets
arbetsplatser.
Länstrafikens tävling, ”Bussiga resan”, med
kunskap om miljöpåverkan för landstingets anställda, med syfte att främja resor med kollektivtrafik till och från arbetet har rönt stort intresse.
Landstinget arbetar aktivt med energieffektivisering. En stor utmaning avseende energi- och
klimatfrågan är dock att vården successivt blir
alltmer teknikintensiv. Mycket av energieffektiviseringsarbetet inom vården äts upp av ny energikrävande medicinteknisk utrustning och it-utrustning. Det är viktigt att miljöaspekter beaktas
i större utsträckning vid upphandling och drift
av sådan utrustning.
Kretsloppsprincip för hållbar tillväxt
Ur miljösynpunkt är arbetet mot en hållbar tillväxt en utmaning. Dagens samhälle kopplar tillväxt till ständigt ökad resursanvändning medan
en hållbar tillväxt bygger på återanvändning
enligt kretsloppsprincipen. Det är därför viktigt
att fortsatta arbeta för att implementera miljöperspektivet inom planering, uppföljning och investeringar. Under året har ställda miljökrav följts
upp i fem upphandlingar och leverantörerna har
levt upp till kraven.
Miljöaspekter finns i alla landstingets processer och det är en utmaning att lyfta in miljö som
en naturlig del i arbetet och att balansera behovet
av resurser för att stärka miljöarbetet i landstingets kärnverksamhet mot andra behov.
Inom hälso- och sjukvården är det en utmaning att förbereda sig för en omställning mot en
mer resurseffektiv vård. Dagens trend med ökande användning av engångsprodukter behöver
brytas, dels för att det är ett resursslöseri och dels
på grund av ökande råvarubrist och avfallsmängder. Fler exempel på utmaningar är nya sjukdomar till följd av klimatförändringar och risk för
antibiotikaresistens. Alla förskrivare har tillgång
till en utbildning om läkemedel och miljö.
Arbetet för att minska miljöpåverkan från
produkter och engångsmaterial fortgår enligt klimatlistan på många håll i verksamheten. Under
året har en handbok lanserats som visar miljöpåverkan, hygien och ekonomiska effekter av att
minskad användning av engångsprodukter. Det
är en fråga som engagerar många medarbetare,
men trots det visar uppföljningen att användningen av engångsprodukter och produkter av
icke-förnybart material fortfarande är stor. Det
är därför viktigt med fortsatt fokus på hållbar
produktanvändning för att få ett förändrat beteende på sikt.
Produktion av livsmedel står för en mycket
stor miljöpåverkan. Genom ett nytt uppföljningssystem finns det möjlighet att följa upp
klimatpåverkan från maten för att kunna arbete
med att minska den. Bland annat har arbetet
med klimatsmarta menyer och minskat matsvinn påbörjats.
45
RAPPORTERING, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
Övergripande mål:
Att landstingets resursanvändning och utsläpp av växthusgaser är i balans med det
ekologiska systemet samt att nu levande och
framtida befolkning i länet, utsätts för så
låga miljörelaterade hälsorisker som möjligt.
Inriktningsmål:
• Att arbetet bedrivs i enlighet med mål och uppdrag i Miljö- och hållbarhetsprogrammet.
Resultatmål:
Resultatmål 44. Klimatpåverkan från
tjänsteresor har minskat jämfört med 2013.
Kriterium: CO2-utsläppen från tjänsteresor ska
minska med 15 procent under 2014 jämför med
2013.
Måluppfyllelse och utveckling. I december
2014 hade klimatpåverkan från tjänsteresor ökat
med 3 procent jämfört med 2013, och totalt sett
med 1 procent jämfört med 2010 (basår i Miljöoch hållbarhetsprogrammet). Mätning sker av
klimatpåverkan för resor med bilpoolsbilar, leasingbilar, ambulanser, privata bilar samt bussresor med så kallade företagskort.
En resehierarki togs fram under 2014 och är
antagen av hela landstinget. Den beskriver hur
prioritering ska ske vid bokning av möten och resor. Resehierarkin har bland annat funnits med
på miljöutbildningar och är ett bra stöd för att
utveckla en klimatsmart mötes- och resekultur.
Arbetet med att sprida resehierarkin behöver intensifieras.
Under året fick medarbetare möjlighet att prova elcyklar och sätta på batterier för att minska
tröskeln att boka en elcykel. Boendet för stafettläkare har en vanlig cykel per lägenhet, vilket ska
uppmuntra till ökad cykeltransport.
En tävling genomfördes under året, som visade
att det går snabbare att ta cykeln mellan Eklundavägen och USÖ än att åka bil. Tävlingen och
tidsskillnaden mellan de två alternativen beskrevs i en artikel i tidningen Tebladet.
Resultatmål 45. Landstingets förskrivare
har genomgått den webbaserade utbildningen för
läkemedel och miljö.
Kriterium: 100 procent av förskrivare
Måluppfyllelse och utveckling. 61 procent har
genomgått utbildningen, baserat på ett antagande att landstinget har 1000 förskrivare. Målet är
inte uppfyllt men trenden är god, vid förra årsskiftet var det 53 procent som gått utbildningen.
Information om att utbildningen finns ges kontinuerligt.
46
Resultatmål 46. Alla förvaltningar/bolag
bedriver ett aktivt arbete för att minska klimatpå-verkan från engångsmaterial enligt ”Klimatlista för engångsmaterial”.
Kriterium: Redovisning av genomförda åtgärder.
Måluppfyllelse och utveckling. Flera förvaltningar arbetar aktivt mot målet och frågan engagerar många medarbetare. Under 2014 lanserades en handbok till beställare och miljöombud
som stöd för hur verksamheterna kan arbeta med
hållbara produktval, deras miljöpåverkan, hygienegenskaper och kostnader. Information om
”Klimatlistan för engångsprodukter” och handboken har genomförts.
Uppföljningen av statistik visar på en minskning för 5 av 12 produktgrupper som följs upp,
en ökning för 3 av 12 grupper och oförändrad
förbrukning för 3 av 12 grupper. Eftersom användningen av engångsprodukter fortfarande är
stor behövs ökat fokus på frågan i verksamheten
för att få ett förändrat beteende på sikt.
Miljöfunktionen är delaktig i Miljöstyrningsrådets arbete med att ta fram underlag för en innovationsupphandling av biopolymerer till vården
(sjukvårdsprodukter av förnybar plast) samt i ett
forskningsprojekt med syfte att utveckla nya biobaserade material.
Miljöfunktionen är delaktig i upphandling av avfallsemballage inom Varuförsörjningen med syfte att upphandla avfallspåsar av förnybar plast.
Resultatmål 47. De arbetsplatser som fått
”Avvecklingslista för farliga kemikalier” fasar ut/
minskar användningen av de utpekade produkterna.
Kriterium: Redovisning av genomförda aktiviteter åtgärder hos berörda verksamheter.
Måluppfyllelse och utveckling. Samtliga kemiska produkter inom Region Örebro län registreras i ett gemensamt kemikaliehanteringssystem, iChemistry. Uppföljningen visar att
utfasningen av farliga kemikalier fortgår enligt
plan. Det är ibland svårt att hitta bättre alternativ och att säkerställa att de alternativa produkter
som köps in till verksamheterna inte innehåller
skadliga kemikalier.
Resultatmål 48. Andelen miljöbedömda
produkter i landstingets verksamhet ska öka.
Kriterium:
1. Ökad köptrohet mot upphandlade avtal.
2. Minst 50 procent av verksamheterna använder
”Checklista miljökrav vid direktinköp” av utvalda produktgrupper i de fall avtal saknas.
3. LoVS upphandlingsavd ger tydlig motivering
i de fall där miljökrav ej ställts vid upphandling.
Måluppfyllelse och utveckling. Varuförsörjningen har anställt en gemensam resurs för att
bidra till miljöbedömning vid upphandling av
förbrukningsartiklar inom sjukvården. All personal inom Varuförsörjningen har genomgått
miljöutbildning.
Varuförsörjningens miljöriktlinjer reviderades
under andra tertialet och fastställdes av Varuförsörjningsnämnden i september. Den stora
förändringen jämfört med tidigare version är att
klimatpåverkan nu finns med. Vidare har kraven
på ingående ämnen/material skärpts. Varuförsörjningen arbetar aktivt med miljökrav vid upphandling.
För att bidra till ökad köptrohet mot upphandlade avtal har landstingets upphandlingsavdelning tagit fram en informationsbroschyr om
upphandlingsprocessen, lagar och regler samt interna rutiner som skickats ut till alla chefer inom
landstinget. Upphandlingsavdelningen har också
gett information om var man kan hitta leverantörer/avtal på intranätet och sprider kontinuerligt information genom upphandlingsrapporter.
Genom följsamhet till ramavtal ökar möjligheten
att köpa miljöbedömda produkter.
”Checklista miljökrav vid direktinköp” finns nu
som stöd till verksamheterna, men möjligheter
att följa upp miljökrav vid direktinköp saknas.
Upphandlingsavdelningen redovisar i särskild
rapport ställda miljökrav och sociala krav för
respektive upphandling. Miljökrav har ställts i
47 upphandlingar av totalt 74 stycken. När miljökrav inte ställts har det inte varit möjligt på
grund av typ av vara/tjänst/leverantör.
47
RAPPORTERING, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
Personal och kompetens
Fortsatt arbete för att säkra kompetensförsörjningen pågår och antalet anställda har
ökat inom landstinget. Resultatet från medarbetarenkäten har medfört aktiviteter och
handlingsplaner för att nå än högre målsättningar. Fortsatta åtgärder för att vara en attraktiv arbetsgivare pågår.
Av den schemalagda tiden bland landstingets
medarbetare utgör cirka 70 procent arbetad tid.
Övrig tid består av frånvaro som semester, föräldraledighet, sjukdom och annan frånvaro. Den
partiella tjänstledigheten uppfattas ibland som
en möjlighet för medarbetare till återhämtning
Smarta lösningar säkrar kompetensen
Tryggad kompetensförsörjning en utmaning
Det är en stor utmaning att trygga kompetensförsörjningen inom landstingets verksamhetsområden. Att ha rätt kompetens på rätt plats är en
utmaning både för organisationen som arbetsgivare och i utbildningsuppdraget. Landstinget ska
vara en attraktiv arbetsgivare och de yrken som
finns ska uppfattas som utvecklande och intressanta. Även arbetsmiljön ska uppfattas som god.
Detta är grundläggande för att kunna attrahera
den kompetens som behövs nu och i framtiden.
Att attrahera och anställa samt behålla och utveckla medarbetare är viktiga strategiska framgångsfaktorer för att uppfylla verksamhetens mål
och inriktning. Dessa områden är ständigt aktuella och centrala för verksamheternas långsiktiga
utveckling.
2014 har präglats av bemanningsbrist i vissa
yrkesgrupper, till exempel sjuksköterskor och läkare inom vissa verksamheter, liksom tandsköterskor. För att långsiktigt lösa bemanningsbehovet
har ett innovativt arbete med kompetensväxling
påbörjats under året. Det innebär ifrågasättande
av nuvarande yrkesstruktur och vem som ska
göra vad i vården. För att lösa tillgängligheten
har bland annat inhyrd personal, främst läkare,
anlitats. Fler arbetsplatser än tidigare har löst bemanningssituationen på detta sätt, därmed har
kostnaden för dessa ökat. Kostnaderna följs upp
kontinuerligt.
Totalt har 66 sjuksköterskor vidareutbildats
till specialistsjuksköterskor inom hälso- och sjukvården med utbildningsförmåner (bibehållen
månadslön) under 2014.
Heltidsanställningar ska erbjudas alla vid nyanställning. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden uppgick 2014 till 97,7 procent vilket är en liten
ökning i jämförelse med 2013 som var 97,3 procent.
48
Landstinget är aktivt i det regionala arbetet med
kompetensplattformar för att säkra matchning
och utbildning. Ett medvetet arbete i frågor som
rör jämställdhet är av vikt för att uppfattas som
en attraktiv arbetsgivare. Det möjliggör nyrekrytering och karriärutveckling samtidigt som det
inger ett gott förtroende hos medarbetare och
allmänhet. Under sommaren har cirka 200 feriepraktikanter varit sysselsatta inom landstingets olika verksamheter. Det är ett viktigt led i en
långsiktig kompetensförsörjning och visa på de
möjligheter som finns inom organisationen.
Deltagande i projektet arbetsmarknadskunskap med företag och kommuner i länet liksom
projektet om att rekrytera talanger till vårt län
är ytterligare satsningar som beslutats under året
för att bredda möjligheterna för kompetensförsörjning för länet och landstinget.
Antalet anställda ökar
Antalet tillsvidareanställda inom landstinget,
omräknat till årsarbetare, uppgår till 8 482, varav 6 683 kvinnor och 1 799 män. Detta är en
ökning med 3,8 procent, 314 personer. Antalet
läkare har ökat marginellt i landstinget. Inom
Primärvården har antalet läkare ökat vilket är
ett resultat av primärvårdens strategier för kompetensförsörjning. Gruppen tillsvidareanställda
sjuksköterskor har ökat markant. En medveten satsning på att anställa sjuksköterskor med
anställningsformen tillsvidare har genomförts
under året. Detta har fört med sig att antalet
visstidsanställda sjuksköterskor har minskat.
Primärvården har ökat med cirka 25 sjuksköterskor som genomgår betald vidareutbildning till
distriktssköterska. Vissa organisatoriska förändringar, såsom övertagande av psykologer från
Örebro kommun samt nya uppdrag som exempel
primärvårdens samtalsmottagning, innebär en
ökning av antalet anställda
Inhyrd personal för läkarbemanning
För att klara uppdraget har kostnaderna för hyrläkare ökat. Psykiatrin har dock minskat kostnaderna marginellt. De stora ökningarna finns
inom Universitetssjukhuset Örebro, Lindesbergs
lasarett och Primärvården. Den totala kostnaden
för hyrläkare under år 2014 uppgår till 96,6 miljoner kronor. Motsvarande kostnad för år 2013
var 72,8 miljoner kronor.
Handlingsplaner efter medarbetarenkätens
resultat
Medarbetarenkätens resultat, som genomfördes
2013 och presenterades i början av 2014, har omvandlats till aktiviteter och handlingsplaner för
att nå ännu bättre resultat. I resultatet framkom
några viktiga utvecklingsområden, till exempel
att medarbetarna inom Örebro läns landsting
upplever en hög belastning och att man inte har
tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete på ett
säkert sätt.
Medarbetarenkäter genomförs vartannat år
och nästa mätning sker hösten 2015.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron redovisar 5,5 procent vilket är en
ökning med 0,5 procent i jämförelse med 2013.
Kvinnorna har högre sjukfrånvaro, drygt sex
procent, vid jämförelse med männen som har 3,2
procent. Kvinnor har i genomsnitt fler och längre
sjukperioder jämfört med män. Kvinnor som har
barn under 12 år har en högre risk att bli sjukskrivna jämfört med män i samma situation. Antalet sjukdagar per anställd är högre i landsting
jämfört med privat verksamhet och bland statligt
anställda.
Frisktalet är i stort sett oförändrat 2014 i jämförelse med 2013. Definitionen för frisktal är andel
tillsvidareanställda (i procent) med högst fem
sjukdagar och tre sjuktillfällen, per totalt antal
tillsvidareanställda och år. Frisktalet är 64 procent vid årsredovisningen 2014, varav kvinnor 61
procent och män 76 procent. Frisktalet för 2013
var 64 procent, varav kvinnor 61 procent och
män 77 procent.
En viktig utgångspunkt för hur villkoren i
arbetet kan påverka sjukfrånvaron är att olika yrken har olika grad av sjukflexibilitet som påverkar hur en individ kan hantera en nedsättning av
arbetsförmågan vid sjukdom. I vissa yrken är det
möjligt att välja mindre krävande arbetsuppgifter
eller möjlighet att arbeta på annan plats eller vid
annan tidpunkt. Denna flexibilitet finns i högre
grad för individer med tjänstemannayrken och i
chefsposition än för lägre tjänstemän eller individer inom andra yrken. I vissa yrken, till exempel
inom sjukvården eller vid livsmedelshantering, är
det inte heller tillåtet att vistas på arbetsplatsen
vid smittsam sjukdom, vilket ger en högre sjukfrånvaro i vissa yrken.
Fysisk arbetsmiljö har stor betydelse för
både arbetsolyckor och sjukfrånvaro. Utöver den
uppenbara betydelsen för hälsan som fysiska
faror och exponering för hälsovådliga ämnen
utgör finns också en mer utdragen och på sikt
mer bekymmersam exponering när det gäller
ergonomisk belastning.
God kontroll över arbetstider och en känsla
av att bli rättvist behandlad på arbetet har däremot visat sig leda till lägre sjukfrånvaro. Likaså
är ett gott socialt stöd på arbetet en skyddande
faktor som minskar sjukfrånvaron.
I Örebro läns landsting har långtidssjukfrånvaron, över 14 dagar, ökat med 0,4 procent i
jämförelse med föregående år och är 3,5 procent.
Korttidssjukfrånvaron ligger oförändrad på cirka
1,9 procent. Den ökade långtidssjukfrånvaron
relateras till viss del till Försäkringskassans til�lämpning av socialförsäkringssystemet där få
beviljas stadigvarande sjukersättning och istället
kvarstår som sjukskrivna.
För ett gott ledarskap
En chefs- och ledarskapspolicy har antagits av
landstingsstyrelsen. Policyn formulerar de värden och den syn som ska vara grunden för chefoch ledarskap i hela Örebro läns landsting. Nu
pågår arbetet med att implementera innehållet.
49
RAPPORTERING, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
Samverkan anpassad till nya Region Örebro
län
Det lokala samverkansavtalet har under året reviderats av parterna i ett gemensamt arbete för att
anpassas till den nya organisationen Region Örebro län från och med 2015. Det lokala samverkansavtalet syftar till att utveckla verksamheten
och att öka Region Örebro läns attraktionskraft
som arbetsplats och arbetsgivare. Fokus ligger på
medarbetarskap och tilltro till individen. Allas
enskilda och ömsesidiga ansvar är att aktivt bidra
genom dialog, delaktighet och inflytande.
Partssammansatta samverkansgrupper följer
formella beslutsnivåer enligt gällande organisationsstruktur. Arbetsgivaren är ansvarig för beslut och verkställighet i alla verksamhetsfrågor
och är ansvarig för att samverkan fullgörs enligt
det lokala samverkansavtalet. Arbetssättet ska
präglas av en strävan att genom samverkan nå
enighet före beslut. Arbetsplatsträff är en mötesplats för gemensam dialog mellan chefen och
samtliga medarbetare.
Lönebildning och lönekartläggning
Vid den årliga löneöversynen har landstinget
gjort satsningar på vissa yrkesgrupper utifrån
kompetensförsörjningsbehovet. Bland prioriterade yrkesgrupper återfinns sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och paramedicinska yrkesgrupper.
50
Ett sjuttiotal chefer har 2014 utbildats i syfte
att ge stöd för en individuell och differentierad
lönesättning. Därmed har landstinget utbildat
cirka 400 chefer i frågan.
Landstinget har genomfört lönekartläggning
under året. Den har inte visat några löneskillnader som beror på kön och därmed inte föranlett
några åtgärder. Diskrimineringsombudsmannen,
DO, har granskat lönekartläggningen i samtliga
landsting. Örebro läns landstings lönekartläggning har avslutats utan kommentarer från DO.
Framtida utmaningar
Kompetensförsörjningen är en av de mest strategiska frågorna för Region Örebro län. Att attrahera, anställa, behålla och utveckla medarbetare
är en viktig grund för att nå verksamhetens målsättningar och uppdrag både på kort och lång
sikt. Strukturförändringar, generationsväxling
och en hög utvecklingstakt kräver framförhållning och samsyn kring kompetensförsörjning
för att säkerställa det framtida behovet inom
samtliga verksamhetsområden. Ett aktivt arbete
med ett hållbart arbetsliv ska möjliggöra och
vara utgångspunkten för samtliga nuvarande och
blivande medarbetare att vilja arbeta i Region
Örebro län.
Arbetet för att klara framtida kompetensförsörjning ska intensifieras och varumärket som
attraktiv arbetsgivare ska stärkas.
Övergripande mål:
Landstinget är en attraktiv arbetsplats för chefer och medarbetare och erbjuder ett hållbart
arbetsliv.
Inriktningsmål:
De arbetsgivarpolitiska dokument som finns inom området implementeras och följs upp i förvaltningarnas
och landstingets delårsbokslut och årsredovisning (exempelvis jämställdhetsstrategi och plan, arbetsmiljöpolicy och plan, kompetensförsörjningsplan).
Resultatmål
Resultatmål 49: Nöjdmedarbetarindex
ökar 2014 jämfört med första mätningen 2011.
Kriterium:
NMI 2011 = 76 (max värde 100)
Resultatet av medarbetarenkäten, genomförd
hösten 2013, ska resultera i handlingsplaner på
förvaltningarna och följas upp under året.
Måluppfyllelse och utveckling.
NMI 2013 = 76.
Ett intensivt arbete med handlingsplaner har pågått under året. Uppföljning sker hösten 2015 när
ny mätning har genomförts.
Resultatmål 50: Frisktalet ska öka.
Kriterium: I genomsnitt högst fem sjukdagar och
tre sjuktillfällen/totalt antal tillsvidareanställda.
Måluppfyllelse och utveckling. Definitionen
för frisktal är andel tillsvidareanställda (i procent)
med högst fem sjukdagar och tre sjuktillfällen,
per totalt antal tillsvidareanställda och år.
Frisktalet är 64 procent vid årsredovisningen
2014, varav kvinnor 61 procent och män 76 procent.
Frisktalet för 2013 var 64 procent, varav kvinnor
61 procent och män 77 procent.
Resultatmål 51: Antal oönskad deltid ska
minska. Kriterium: Enligt resultatmål
Måluppfyllelse och utveckling. Det sker ett
kontinuerligt arbete med att beakta heltidsanställning vid tillsättning av nya tjänster. Vakanta
tjänster tillsätts med heltidstjänstgöring.
Resultatmål 52: Sysselsättningsgrad totalt
för antalet anställda ska öka.
Kriterium: Sysselsättningsgraden 2012 var 97
procent
Måluppfyllelse och utveckling. Sysselsätt-
ningsgraden har under året ökat från 97,3 procent till 97,7 procent.
Sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda
2014 var 97,7 procent, varav för kvinnor 97,4
procent och män 98,8 procent.
Motsvarande siffror för 2013 var totalt 97,3 procent, varav för kvinnor 97,0 procent och män
98,6 procent.
Resultatmål 53: Alla medarbetare ges möjlighet till att upprätthålla och utveckla sin kompetens. Kriterium: Kompetensplanen är en del som klargörs i medarbetarsamtalet som ska ske en gång
om året.
Måluppfyllelse och utveckling. Kompetensplanen utgår från verksamhetens behov av kompetensutveckling. Införandet av it-stödet Pro
Competence pågår. Det är ett kompetensförsörjningsredskap som stödjer kompetensförsörjning
från kompetensinventering till medarbetarsamtal, resursplanering, bemanning och karriärplanering.
51
RAPPORTERING, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
Information
och kommunikation
Kommunikation i förändringsprocesser, skapandet av en ny grafisk profil för Region
Örebro län och e-hälsa på frammarsch. Det
har präglat verksamheten under 2014. Dessutom är ett helt nytt gemensamt intranät för
Region Örebro län på väg att bli verklighet.
Kommunikation för insyn och delaktighet
Kommunikationsinsatser, stöd och utvecklingsarbete i samband med de omfattande organisationsförändringar som skett inom landstinget,
både den nya Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
och genomförandeprojektet för den nya regionorganisationen. Att skapa insyn och delaktighet
i de olika processerna, både internt och externt,
har varit prioriterat.
Efter en intensiv process under våren och
sommaren fattade landstingsstyrelsen i augusti
beslut om en grafisk profil samt varumärkeshierarki för Region Örebro län. En symbol för en
mångfacetterad regionorganisation finns nu som
en viktig plattform för ett sammanhållet varumärke, Region Örebro län. Under hösten pågick
arbetet med att förbereda för Region Örebro
län med exempelvis nya skyltar, förändringar av
webbplatsen och andra kommunikationskanaler.
Ökad efterfrågan av e-hälsa
Utvecklingen inom e-hälsoområdet fortsätter.
Arbetet med att utveckla och marknadsföra 1177
Vårdguiden och Mina vårdkontakter (MVK),
både internt och externt, har varit en stor del i
det kommunikativa arbetet. Webbplatsen 1177
Vårdguiden hade under december månad drygt
6,1 miljoner besök i hela landet. Invånarna i
Örebro län gjorde cirka 119 000 av dessa besök.
Landstinget har deltagit i en nationell varumärkesmätning av 1177 Vårdguiden i november/
december 2014. Enligt den statistiskt säkerställda undersökningen har 71 procent av länets invånare kännedom om varumärket 1177 Vårdguiden. Fördelningen av svaren visar att 78 procent
känner till att de kan ringa 1177 för att få råd
och hjälp om sjukvård och 68 procent känner till
webbplatsen 1177.se.
Antalet registreringar i MVK ökar och en
52
tredjedel, 31,8 procent, av länsborna har nu ett
konto i MVK.
Nytt intranät på gång
Under 2013 genomfördes en förstudie för att
skapa en användarvänlig struktur för ett nytt
gemensamt intranät för Region Örebro län.
Genomförandeprojektet har pågått under hela
2014 och ska lanseras under 2015.
Fokus på bemötande och förtroende
Ett gott bemötande och förtroende för hälso- och
sjukvården och övriga verksamheter är viktiga
fundament som kräver ständigt och medvetet
arbete. Vårdbarometern visar att länsbornas förtroende för den samlade hälso- och sjukvården
i länet är stort. Det finns dock skillnader inom
vården. Förtroendet för sjukhusen är högst i
landet medan förtroendet för vårdcentralerna
är lägre. Förbättringsområden finns inom områden som kommunikation, delaktighet och
bemötande. En mer sammanhållen hälso- och
sjukvård skapar bättre förutsättningar för att öka
vårdens kvalitet och kan därmed också minska
de förtroendeskillnader som i dag finns mellan
vårdens olika delar. Ett gemensamt arbete har
genomförts för att samordna och höja kvaliteten
på olika former av patientinformation. Under
hösten förbereddes organisationen för den nya
patientlagen, som träder i kraft 1 januari 2015
och som stärker patientens rätt till information
och delaktighet i sin vård.
Ett starkt varumärke för en god kompetensförsörjning
Förtroendet är nära kopplat till arbetet med att
stärka landstingets varumärke som attraktiv
arbetsgivare, bland annat för att kunna säkra
en god kompetensförsörjning i framtiden. En
gemensam process för att utveckla arbetsgivarvarumärket inleddes under 2014 och kommer att
intensifieras under 2015.
Kommunikation för demokratins skull
Alla länsinvånare ska känna sig välinformerade om vård och övrig service, rättigheter och
möjligheter att vara delaktig och också kunna
utöva sina demokratiska rättigheter. En av utmaningarna är att se till att viktig information finns
tillgänglig för hela befolkningen som består av
många olika målgrupper.
Bildandet av den nya regionorganisationen
har gjort det angeläget att se över och utveckla
kommunikationsverksamheten, både internt och
med invånare, samarbetspartners och andra aktörer. Under 2014 har en kartläggning och analys
av kommunikationskanaler och arbetsformer engagerat en stor del av kommunikatörerna i både
landstinget och Regionförbundet. Under 2015
kommer utvecklings- och förbättringsarbetet att
fortsätta och beröra samtliga kommunikationskanaler.
Övergripande mål:
Örebro läns landsting ska uppfattas som en organisation med hög trovärdighet bland patienter, anhöriga, brukare och medborgare. Landstinget ska förknippas med de värden som formulerats i visionen - Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Örebro
läns landsting ska också uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.
Inriktningsmål:
• Landstingets externa kommunikation ska nå fram till länsinvånarna så att de som medborgare upplever
sig delaktiga i den demokratiska processen. Kommunikationen ska stimulera till interaktivitet, delaktighet
och engagemang.
• Landstingets information och kommunikation till patienter, anhöriga och brukare ska vara anpassad för
målgruppen. Informationen ska stimulera till interaktivitet, delaktighet och engagemang.
• Landstingets medarbetare ska vara medvetna om kommunikationens roll och betydelse i organisationen. De ska ha en god förmåga att kommunicera, så att patienter och andra upplever delaktighet och är
nöjda med information och delaktighet.
53
RAPPORTERING, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
Resultatmål
Mål 54. Länets befolkning ska ha större förtroende för länets hälso- och sjukvård än riksgenomsnittet.
Kriterium: Vårdbarometerns värde ska vara
högre i länet i jämförelse med riket. Vårdbarometern 2012: Rikets värde 65 procent, länet 71
procent.
Måluppfyllelse och utveckling. Enligt senaste
befolkningsundersökningen Vårdbarometern har
invånarna i Örebro län ett stort förtroende för länets samlade hälso- och sjukvård. 70 procent av
befolkningen har mycket eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården, jämfört med 63
procent i riket.
Förtroendet för vården på sjukhus ligger högst i
landet. Hela 83 procent av invånarna har mycket
eller ganska stort förtroende för länets sjukhus.
Riksgenomsnittet är tolv procent lägre.
Resultaten visar också att det fortfarande finns
behov av förbättringar inom primärvården. Förtroendet för vårdcentralerna varierar beroende
på ålder. Personer mellan 30 och 39 år har lägst
förtroende. Därefter ökar förtroendet i takt med
stigande ålder. De som har högst förtroende är 80
år och äldre. I denna grupp har tre av fyra mycket
stort eller ganska stort förtroende för vårdcentralerna.
Ett aktivt mediearbete är ett verktyg för att arbeta
med bilden av landstinget och dess verksamheter.
Sedan första tertialet har andelen positivt vinklade artiklar/inslag i media ökat, och de neutralt
vinklade har minskat. Andelen negativt vinklade
ligger på ungefär motsvarande nivå som under
första tertialet. Sammantaget är tre av fyra positiva eller neutralt vinklade (som också bör anses
positiva i att ge god information om landstinget).
Vi publicerar regelbundet nyheter på webbplatsen
www.orebroll.se som stärker bilden av verksamheten.
Mål 55. Landstingets medarbetare ska ha högre trivsel på sitt arbete än riksgenomsnittet.
Kriterium: Resultat kommer att bearbetas under
2014. Värde från medarbetarenkät hösten 2013.
Måluppfyllelse och utveckling. Resultatet av
medarbetarenkäten 2013 är redovisat till landstingets förvaltningar. Arbete har pågått under
året med att ta fram handlingsplaner utifrån vilka
områden som behöver utvecklas eller förbättras.
Nöjd medarbetarindex (NMI):
• ÖLL alla medarbetare: 76
54
• Alla Sveriges kommun- och landstingsanställda:
76
• Alla Sveriges anställda: 74
Mål 56. Webbplatsen orebroll.se och Landstingskatalogen innehåller information om hur
man kan vara med och påverka.
Kriterium: Presentera utvecklingen inom området.
Måluppfyllelse och utveckling. Landstingskatalogen som innehåller information om hur
man kan vara med och påverka har under perioden skickats ut till samtliga hushåll i länet. En
läsvärdesundersökning har genomförts för att få
underlag till kvalitetsförbättringar inför 2015.
Landstingets externa webbplats innehåller information om hur landstinget styrs, och om hur invånare
kan få kontakt med de förtroendevalda. Handlingar och protokoll från nämnd-, fullmäktige- och
styrelsemöten publiceras regelbundet.
Inför valet skapades en särskild informationssida
för att ge tydlig information inför valet till ett
nytt regionfullmäktige
Mål 57. Länstidningen Tebladet når alla länsbor. Minst 5 000 svar ska delta i kunskapstävling
i varje nummer.
Kriterium: Enligt resultatmål.
Måluppfyllelse och utveckling. I genomsnitt
har 4 230 personer svarat i Tebladets kunskapstävling, vilket är något lägre än målet 5 000.
Eftersom antal svar varierar något under året
bedöms målet som delvis uppfyllt. Under 2015
kommer en läsvärdesundersökning att göras av
Tebladet.
Mål 58. Fortsatt utveckling av 1177 Vårdguiden, med såväl nationell som regional information.
Kriterium: Enligt resultatmål och följa månatlig
uppföljning av regional nivå.
Måluppfyllelse och utveckling. Arbetet med
att utöka och utveckla det regionala redaktionella
materialet på 1177 Vårdguidens webbplats har
pågått löpande under året.
Mål 59. Kännedomen om 1177 Vårdguiden
har ökat bland länets invånare.
Kriterium: Vårdbarometern.
Måluppfyllelse och utveckling. Marknadsfö-
ring av 1177 Vårdguiden har skett internt och
externt.
Internt till vårdpersonalen för att uppmuntra
personalen att rekommendera 1177 Vårdguiden
i patientmötet genom bland annat löpande information i Tebladet personal, intranät, föredrag i
verksamheterna etcetera.
Externt till länsinvånarna genom bland annat
löpande information genom uppsökande arbete i
sjukhusentréer och vid mässor, genom Tebladets
länstidning, nyheter på webben, sociala medier,
skyltningar på vissa idrottsarenor, bussar, webbannonsering etcetera.
Örebro läns landsting har deltagit i en nationell varumärkesmätning av 1177 Vårdguiden i
november/december 2014. Enligt den statistiskt
säkerställda undersökningen har 71 procent av
länets invånare kännedom om varumärket 1177
Vårdguiden.
Fördelningen av svaren visar att 78 procent känner till att de kan ringa 1177 för att få råd och
hjälp om sjukvård och 68 procent känner till
webbplatsen 1177.se.
Resultatet från Vårdbarometern 2014 för Örebro
län visar att 80 procent känner till att de kan
ringa 1177 för att få råd och hjälp om sjukvård
och 45 procent känner till webbplatsen 1177
Vårdguiden. Motsvarande uppgifter 2013 var 71
procent respektive 37 procent.
Mål 60. Information anpassas till mottagarnas olika behov genom lättläst/klarspråk samt
för hörsel- och synskadade samt delvis också till
olika språk.
Kriterium: Enligt resultatmål.
Måluppfyllelse och utveckling. Under 2014
har en kartläggning av det samlade arbetet med
tillgänglig och anpassad information genomförts.
Det pågår en mängd olika aktiviteter och det
finns olika lösningar för anpassad information.
Några exempel: Nyheter finns på lättläst svenska
i Tebladets länsnummer samt på webben där de
också är teckentolkade, landstingsfullmäktiges
möten teckenspråkstolkas på www.orebroll.se,
på landstingets webbplats finns en funktion för
att få webbplatsens innehåll uppläst. Delar av
innehållet på 1177.se finns översatta till minoritetsspråk och även andra språk. På 1177 finns
också en funktion för att få webbplatsens innehåll
uppläst som stöd för personer som hellre lyssnar
än läser, eller har exempelvis läs- och skrivsvårigheter. Specifik kommunikation förekommer till
patient- och brukargrupper i form av till exempel
lättlästa kallelser, pekkartor, skattningskartor och
punktskrift.
Mål 61. Ett nytt intranät som främjar intern
kommunikation, ska utvecklas för att tas i bruk i
samband med den nya regionorganisationen.
Kriterium: Leverans enligt särskild plan.
Måluppfyllelse och utveckling. Projektet för
nytt intranät har pågått under hela 2014 och ett
nytt intranät tas i drift sommaren 2015.
Mål 62. Patienterna ska uppfatta sig informerade och delaktiga i vården i större utsträckning
än riksgenomsnittet.
Kriterium: Nationell patientenkät, indikator
information och delaktighet. Resultatet ska visa
positiv trend.
Måluppfyllelse och utveckling.
Patienter vid länets tre sjukhus samt Capio Läkargruppen AB fortsätter att vara mer nöjda med vården än patienter på sjukhus i övriga landet. Inom
psykiatrins slutna vård är patienterna betydligt
nöjdare än patienter i övriga landet. Det visar den
nationella patientenkäten av slutenvården. Patienterna känner sig sammantaget något mer delaktiga och informerade än riksgenomsnittet.
I den nationella patientenkäten i Barn- och ungdomspsykiatrin framkommer att både patienter
och målsmän upplever att de fått en god information och att de känner god delaktighet i vården. Resultaten visar att patienter och målsmän
i Örebro län upplever en bättre information och
en högre delaktighet än riksgenomsnittet. Verksamheterna i Örebro län ligger högst i landet när
det gäller patienternas upplevelse om man fått
tillräcklig information om hur behandlaren ser
på de aktuella svårigheterna.
Vårdcentralerna i Örebro län ligger generellt något under riksgenomsnittet inom de flesta områden i den nationella patientenkäten, och på en
något lägre nivå än i motsvarande mätning för två
år sedan. Trenden för att patienterna ska uppfatta
sig som välinformerade och delaktiga i vården är
något negativ. Resultaten visar att vårdcentralerna behöver förbättra tillgängligheten samt öka
delaktigheten i beslut om vård och behandling.
Ökad tillgång till information om sjukdomstillståndet är också något som patienterna efterfrågar.
55
RAPPORTERING, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
56
Ekonomi och
finansiella
förutsättningar
57
EKONOMI OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR
Ekonomisk analys
I den ekonomiska analysen beskrivs årets resultat utifrån olika kostnads- och intäktsslag. Här redovisas också budgetens förutsättningar, omvärldens påverkan och den finansiella ställningen.
58
Omvärldsanalys
Sveriges ekonomi går bättre
Konjunkturåterhämtningen i omvärlden fortsätter men tillväxtskillnaderna är dock stora. I USA
och Storbritannien är den ekonomiska utvecklingen relativt stark medan euroländerna har en
fortsatt mycket svag tillväxt. BNP-tillväxten i
euroområdet har varit nära noll andra och tredje
kvartalet 2014. Även i flera av de stora tillväxtekonomierna, bland annat Ryssland och Brasilien har utvecklingen var dämpad.
Sveriges ekonomi har i år gått bättre än förra året
även om återhämtningen går trögt. Orsaken till
detta är framför allt den svaga efterfrågan från
omvärlden vilket har dämpat varuexporten. Det
senaste året har importen ökat i snabbare takt än
exporten vilket har bidragit negativt till BNPtillväxten. Tillväxten av Sveriges bruttonationalprodukt stannade på 1,7 procent för 2014.
Det som har drivit efterfrågan i svensk ekonomi
har istället varit hushållens konsumtion samt
bostadsinvesteringar. Samtidigt har det fallande
oljepriset under året påverkat inflationen negativt. I oktober beslutade därför Riksbanken att
sänka reporäntan till 0 procent och meddelade
att den inte kommer att höjas förrän inflationen
är nära 2 procent igen. Den svenska kronan försvagades också ytterligare i samband med Riksbankens beslut men har gradvis stärkts igen även
om den är fortsatt svag mot den amerikanska
dollarn, euron och det brittiska pundet.
Även om tillväxten i den svenska ekonomin varit
svag har arbetsmarknaden utvecklats betydligt
bättre än BNP. Sysselsättningen fortsatte att öka
under det tredje kvartalet och steg med 0,8 procent men då ökningen av arbetskraft också varit
stark ligger arbetslösheten kvar kring 8 procent.
I Örebro län uppgick arbetslösheten i november
till 8,3 procent vilket är en minskning med 1,2
procentenheter jämfört med föregående år.
Ökning av den äldre befolkningen
Den ökade och allt äldre befolkningen gör att efterfrågan och behovet av landstingets resurser ökar. Sedan
en lång tid tillbaka har hälso- och sjukvårdens kostnader ökat med cirka 0,8 procent utöver de demografiskt betingade resursbehoven. Fram till 2018 beräknas dock de demografiskt betingade resursbehoven
öka ytterligare. Detta då de stora fyrtiotalistkullarna
börjar närma sig 75-årsåldern vilket kommer ställa
högre krav på vården. Under 2014 ökade hälso- och
sjukvårdens kostnader med cirka 2,5 procent.
Mellan åren 2008 och 2014 ökade befolkningen
som helhet med drygt 5 procent i landet. Det är
främst de äldre som har ökat i antal och 2014 utgjorde 65 år och äldre drygt 19 procent av befolkningen vilket är en ökning med drygt 16 procent
sedan 2008. Motsvarande ökning i Örebro län är
15 procent och 2014 utgjorde 65 år och äldre 21
procent av länets befolkning. Länets folkmängd
ökade med 2 755 personer (1 procent) under 2014
till 288 150 invånare. En folkmängdsökning skedde i tio av länets totalt tolv kommuner. Den största
tillväxten skedde i Örebro kommun med 2 019 personer. Antalet invånare används som en parameter
vid beräkning av utjämningssystemet och för vissa
statsbidrag. Om invånarantalet ökar med 1 000
personer i länet så betyder det cirka 5 miljoner i
ökade skatteintäkter och bidrag för landstinget.
Landstingens ekonomi
Landstingen redovisade för 2014 ett samlat överskott på drygt 3 miljarder kronor eller 1,3 procent
av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är
en förbättring med cirka 5 miljarder kronor jämfört med året innan. Resultatet för 2013 uppgick
till -1,8 miljarder kronor. Det negativa resultatet
föregående år påverkades kraftigt av negativa tillfälliga poster på 5,6 miljarder kronor. Av landets
totalt 21 landsting och regioner redovisar 14 av
dessa ett positivt resultat 2014.
Landstingens samlade investeringar har tredubblats på 10 år. Trots det har flertalet landsting
ingen långsiktig upplåning och den totala upplåningen ökade endast marginellt 2014.
59
EKONOMI OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR
Resultatanalys
Avvikelse från budget i årsbokslutet 2014 (mnkr)
Verksamhetens nettokostnad
-7 784
Budgetförutsättningar
Skatteintäkter
6 016
-4
Generella statsbidrag och utjämning
1 829
19
Enligt budget för 2014 ska landstinget redovisa
ett överskott med 50 miljoner kronor. I budgeten
har 150 miljoner kronor reserverats för framtida
utmaningar. Den ekonomiska planeringsreserven är budgeterad till 50 miljoner kronor. Vidare
innehöll budgeten nya satsningar på 43 miljoner
kronor. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen för 2014 uppgick till 5,6 procent. Vidare
beslutades om att avsätta 230 miljoner kronor för
att möta framtida pensionsutbetalningar. Landstingets skattesats höjdes med 50 öre till 11,52
kronor.
Budget Avvikelse
Finansnetto
Årets resultat uppgår till 246 miljoner kronor,
vilket är 196 miljoner kronor bättre än budget.
Motsvarande resultat föregående år var 20 miljoner kronor, efter justering av engångsposter
som 104 miljoner kronor i återbetalning från
AFA Försäkring och en kostnad på 314 miljoner kronor till följd av sänkt diskonteringsränta
vid beräkning av pensionsskulden. Årets resultat
motsvarar 3,1 procent av skatter och statsbidrag.
Landstingets planeringsreserv på 50 miljoner
kronor har i sin helhet tagits i anspråk under
2014. Landstingsstyrelsen har under året beslutat
om bl.a. utökning av läkartjänster i primärvården, sammanhållen korttidsvård, utveckling av
USÖ akutmottagning, behandling av Hepatit C
samt ökade medel för tillgänglighet.
Förvaltningarna redovisar sammantaget ett resultat på -82 miljoner kronor (-73 miljoner kronor), varav Hälso- och sjukvårdens (inkl. tandvård) resultat uppgår till -127 miljoner kronor
(-112 miljoner kronor). Landstingsgemensamma
poster ger ett överskott på 328 miljoner kronor
(-105 miljoner kronor).
-11
62
Totalt 196
Årets resultat
Budgeterat resultat
50
246
Resultat 2014
Balanskravsresultat
Balanskravsresultatet beräknat enligt 8 kap 4-5
§§ kommunallagen är detsamma som redovisat
resultat på 246 miljoner kronor.
Mnkr
250
Årets resultat
119
200
150
100
Resultaturveckling
246
Resultat
Balanskravsresultat
142
136
136
89
50
0
-50
-100
-133
-150
-178
-200
2010
2011
2012
2013
2014
Verksamhetens nettokostnad
Nettokostnaden ökade med 382 miljoner kronor
till 7 665 miljoner kronor. Nettokostnadsnivån
innebär en positiv budgetavvikelse med 119 miljoner kronor. Nettokostnadsutvecklingen justerad för de jämförelsestörande poster som fanns
föregående år uppgår till 3,6 procent vilket är
samma som den budgeterade nettokostnadsökningen. Förra året var den 3,5 procent. Nettokostnadens andel av skatteintäkter, generella
statsbidrag och utjämning uppgår till 97,5 procent (98,0 procent).
%
6
5
4
Nettokostnadsutveckling
Skatteintäkter och generella bidrag
Verksamhetens nettokostnader
5,8
%
5,0 4,9
% %
4,1
%
3
2,7
%
2
1
3,0
2,5 %
%
3,5
2,9 %
%
3,6
%
0
2010
60
2011
2012
2013
2014
Landstingets intäkter
Bidrag fr utjämning och generella statl bidrag (mnkr)
Övrigt, 882
BudgetUtfallAvvikelse
Inkomstutjämning
Landstingsskatt, 6 012
Patientavgifter, 279
Kostnadsutjämning
Såld hälso- och sjukvård inkl
tandvård m m, 570
Regleringsavgift
1 225
1 222
-3
4241
-1
-72-71
1
läkemedelsförmånen 630652
22
Statsbidraget för
Generella statsbidrag
och utjämning, 1 848
44
Strukturbidrag
Summa statsbidrag
Cirkeldiagrammet visar fördelning av landstingets
intäkter i miljoner kronor. Totala intäkter 2014
var 9 591 miljoner kronor.
Skatteintäkter samt bidrag från utjämningen
och generella statliga bidrag
Skatteintäkter (mnkr)
Budget UtfallAvvikelse
Preliminär
skatteinbetalning
6 016
6 020
4
Preliminär slutavräkning innevarande år
6
6
-14
-14
6 012
-4
Slutavräkningsdifferens
föregående år
Summa skatter
6 016
Skatteintäkterna ökade jämfört med 2013 med
401 miljoner kronor eller 7,2 procent. I ökningen
ingår en skattehöjning på 50 öre. Exklusive skattehöjningen uppgick ökningen till 2,5 procent.
Skatteintäkterna blev 4 miljoner kronor lägre än
budget. Det slutliga taxeringsutfallet visade att
skatteunderlagstillväxten för 2013 var lägre än
vad som beräknades i budgeten. Utveckligen för
2014 är uppreviderad till följd av en något bättre
utveckling av konjunkturen än den som låg till
grund för budgetbeslutet. Trots den måttliga
BNP-tillväxten ökade både sysselsättningen och
arbetskraften överraskande starkt under 2014.
Antalet arbetade timmar i näringslivet och i den
offentliga verksamheten har ökat starkt under
året. Utvecklingen på arbetsmarknaden är en
viktig faktor som påverkar tillväxten av skatteunderlaget och därmed landstingets skatteintäkter.
1 829
1 848
19
Generella statsbidrag och bidrag för kommunal utjämning har ökat med 29 miljoner kronor, 1,6 procent,
till 1 848 miljoner kronor, jämfört med 2013. Det
innebär ett budgetöverskott på 19 miljoner kronor.
Statsbidraget för läkemedelsförmånen uppgick
till 652 miljoner kronor. Det är en ökning med
14 miljoner kronor, motsvarande 2,1 procent,
jämfört med 2013. Ökningen innebär en positiv
budgetavvikelse på 22 miljoner kronor.
För året 2014 har Sveriges Kommuner och
Landsting och staten inte slutit någon överenskommelse för statens ersättning till landstingen
för läkemedelsförmånerna. Det har inneburit att
regeringen successivt under året har beslutat om
storleken på månadsutbetalningarna. För helåret
2014 har staten därmed ersatt landstingen med
21,6 miljarder kronor för läkemedelsförmånerna,
vilket är 180 miljoner kronor mer än ersättningen för 2013. Bidraget innehåller ingen ersättning
för Hepatit C-läkemedel.
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens intäkter uppgick till 1 605 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med
4,1 procent justerat för jämförelsestörande poster föregående år. Intäkter för såld vård inklusive
Värmlandsavtalet har minskat med 12 miljoner
kronor eller 2,6 procent och uppgår till 441 miljoner kronor. Patientavgifter för tandvård, inklusive frisktandvård har ökat med 10 miljoner
kronor eller 6,9 procent till 151 miljoner kronor.
61
EKONOMI OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR
Övriga patientavgifter har ökat med 1,3 procent
och uppgår till 112 miljoner kronor. Erhållna bidrag har ökat med 33 miljoner kronor och uppgick totalt till 347 miljoner kronor. Intäktsökningen hänför sig i stor utsträckning till de
specialdestinerade statsbidragen, där bidrag erhållits i början av 2014, men avser föregående år.
Resultatpåverkan av dessa poster uppgår till 30
miljoner kronor. Det har bedrivits ett målmedvetet arbete i verksamheterna med att förbättra
patientsäkerheten, minska sjukskrivningarna, att
öka tillgängligheten till vården, att arbeta med
vård och omsorg om de mest sjuka äldre samt att
arbeta med rehabilitering. Arbetet har inneburit
att landstinget erhållit ca 107 miljoner kronor i
statsbidrag 2014. De prestationsrelaterade statsbidragen har sammantaget ökat med ca 23 miljoner kronor jämfört med 2013.
Landstingets kostnader
Övrigt, 678
671 miljoner kronor till 690 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,9 procent. Kostnaden för inhyrd
personal ökade med 24 miljoner kronor eller
30,3 procent och uppgår till 103 miljoner kronor
för hela landstinget. Det är främst inom primärvården som kostnaden för hyrläkare har ökat.
%
Lönekostnadsutveckling
5
4
3
2
2,8
%
3,8
%
3,8
%
2011
2012
4,2
%
4,4
%
2013
2014
1
0
2010
Läkemedelskostnaderna har sammantaget ökat
med 37 miljoner kronor eller 4,6 procent till 835
miljoner kronor. Kostnaden för läkemedel inom
förmånen har minskat med 6 miljoner kronor till
570 miljoner kronor medan kostnaden för rekvisitionsläkemedel har ökat med 43 miljoner kronor till 265 miljoner kronor.
Avskrivningar, 267
Fastighet- och underhåll, 279
Läkemedelskostnad
Personal, 4 700
Lämnade bidrag, 619
mnkr
Material och varor, 514
1000
Öppenvårdsläkemedel
Rekvisitionsläkemedel
800
Köpt verksamhet, 726
600
400
200
Läkemedel, 835
Pensioner, 728
Cirkeldiagrammet visar fördelning av landstingets
kostnader i miljoner kronor. Totala kostnader 2014
var 9 345 miljoner kronor.
Verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar uppgick till 9 270 miljoner kronor, vilket
innebär en ökning med 3,7 procent. Årets lönekostnad uppgick till 3 534 miljoner kronor och
innebär en kostnadsökningstakt på 4,4 procent
(4,2 procent). Kostnaden för årets lönerörelse har
beräknats till 3,0 procent. Stora lönekostnadsökningar inom hälso- och sjukvården förklaras
i vissa delar av medvetna satsningar. Antalet
års-arbetare har under 2014 ökat med 254 från
8 850 till 9 104 personer, vilket motsvarar 2,0
procent. Pensionskostnaderna inklusive löneskatt
har under året ökat med 19 miljoner kronor från
62
0
2010
2011
2012
2013
2014
Kostnaderna för köpt somatisk vård minskade
med 12 miljoner kronor eller 4,1 procent till
290 miljoner kronor. För den köpta psykiatriska
vården är kostnaden oförändrad mellan åren, 32
miljoner kronor.
Finansiella intäkter och kostnader
Finansnettot uppgår till 51 miljoner kronor vilket är 62 miljoner kronor högre än budget. Den
positiva budgetavvikelsen är främst beroende på
obudgeterade reavinster vid försäljning av fondandelar på 34,1 miljoner kronor samt en positiv
avvikelse för utdelningar på 26,0 miljoner kronor. Justerat för jämförelsestörande poster 2013
har finansnettot ökat med 62 miljoner från föregående år.
Känslighetsanalys
En känslighetsanalys visar hur mycket som en
procentuell förändring innebär i kronor. I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser
påverkar landstingets ekonomi:
Känslighetsanalys
Kostnader/intäkter (mnkr)
Löneförändring 1 %
± 48
Förändring av övriga driftskostnader 1 %
± 38
Förändring utjämningsbidrag 100 kr per invånare
± 28
Förändring av skatteunderlaget med 1 %
± 60
10 öre förändrad utdebitering
± 52
Driftsredovisning
Landstingets förvaltningar visar sammantaget ett
negativt resultat på 82 miljoner kronor. Jämfört
med föregående år är resultatet försämrat med 9
miljoner kronor. Hälso- och sjukvård inkl. tandvård redovisar ett underskott på 127 miljoner
kronor, vilket ska jämföras med 2013 års resultat
som var ett underskott på 112 miljoner kronor.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen redovisar ett
underskott på 145 miljoner kronor vilket kan
jämföras mot ett budgeterat nollresultat. Föregående år redovisades ett underskott på 144 miljoner kronor. Underskottet beror på ett antal faktorer. En bidragande orsak är en lönekostnadstakt
på 4,0 procent att jämföra med uppräkningen i
landstingsbidraget som uppgick till 2,6 procent.
Den höga ökningstakten har uppstått bland annat av den besvärliga bemanningssituationen
inom olika delar inom förvaltningen. Kostnaderna för hyrläkare har ökat till 96 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 24 miljoner
kronor jämfört med 2013.
Den sålda vården för 2014 är i princip oförändrad jämfört med 2013. Intäkterna för färdigbehandlade patienter ökade med 5 miljoner och
uppgår till ca 24 miljoner kronor. Merparten av
intäkterna kommer från Örebro kommun.
Antalet läkarbesök har ökat med 12 519 mellan 2013 och 2014. Primärvården redovisar den
största ökningen. Även antalet behandlings-
besök har fortsatt att öka mellan 2013 och 2014.
Ökningen uppgår till 27 726 stycken och under
2014 totalt genomfördes totalt 982 100 behandlingsbesök. Den största ökningen redovisas inom
primärvården och det är framförallt sjuksköterskeoch sjukgymnastbesök.
Folktandvården redovisar ett överskott på 4 miljoner kronor, vilket är oförändrat resultat jämfört med 2013. Lönekostnaderna har ökat med
11 miljoner kronor eller 6,7 procent. Orsaken till
ökningen är dels nytt löneavtal samt ökat antal
tandläkare och tandhygienister. Volymökningen
av antalet anställda har också inneburit att intäkterna har ökat. Ökningen mellan åren uppgår till
23 miljoner kronor eller 6 procent.
Antalet bokade vårdtider för tandläkare och
tandhygienister har minskat med 2 procent mellan 2013 och 2014. Resor för tjänstgöring inom
allmäntandvården ingår numera i arbetstiden
vilket medför lägre andel bokad vårdtid.
Hälsovalsenheten redovisar ett överskott på 16
miljoner kronor. Resultatet är 9 miljoner sämre
än föregående år. Under året har flera höjningar
gjorts av ersättningen till Hälsoval och för dessa
har landstingsbidrag erhållits. Kostnaden för läkemedel har fortsatt att minska, men samtidigt
har överföringar av budgetmedel gjorts till den
specialiserade vården, varför överskottet mot budget har minskat från över 20 mnkr till 5 mnkr.
Tillskott har skett för ytterligare rekrytering av
ST-läkare, men antalet är oförändrat 60 st.
Resultatet för tandvårdsenheten uppgår till minus 2 miljoner kronor. Förklaringarna är främst
nytt kostnadsansvar för asyltandvård, ökade
kostnader för språktolk samt ökade ersättningar
till Folktandvården för nyutexaminerade tandläkare.
Nämnden för forskning redovisar ett överskott
på 1 miljon kronor, vilket är i samma nivå som
2013.
63
EKONOMI OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR
Nämnden för trafik, miljö och service redovisar
ett överskott på 19 miljoner kronor. Detta ska
jämföras med ett överskott på 17 miljoner kronor
2013. Miljöfunktionen redovisar ett överskott
på 1 miljon kronor som beror på ej utnyttjade
strategiska medel. Ledning och verksamhetsstöd
(LoVS) redovisar ett positivt resultat på 18 miljoner kronor för 2014. Alla områden inom LoVS
visar sammantaget ett positivt resultat. Lönekostnaderna har ökat med 14 miljoner kronor
eller 5,6 procent. Antalet tjänster har ökat inom
flera områden till följd av utökade uppdrag. Övriga kostnader har ökat med 19 miljoner kronor.
De största ökningarna redovisas inom Fastigheter. Intäkterna har ökat med 4,6 procent jämfört med 2013. En orsak är ökade hyresintäkter
för Campus USÖ.
64
Nämnden för tillväxt, kultur och bildning redovisar ett överskott på 1 miljon kronor. Överskottet
beror på ökade statsbidrag för folkhögskoleverksamheten.
Nämnden för folkhälsa redovisar ett positivt
resultat på 2 miljoner kronor.
Resultatet för landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsens egen verksamhet är ett överskott
på 21 miljoner kronor. Resultatet beror på ökade
statsbidrag samt att ett antal projektmedel redovisar ett överskott.
Driftsredovisning 2014 (mnkr)
Landstingsbidrag
Intäkter Kostnader
ResultatResultat
20142013
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD INKL TANDVÅRD
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Folktandvården
Hälsovalsenheten
Tandvårdsenheten
Summa
NÄMNDEN FÖR FORSKNING
5 085,9
1 950,1
-7 180,8
-144,8-144,1
1,9 398,3-396,5
1 350,8
50,7
183,7
6 622,3
9,0-194,8 -2,12,8
2 408,1
-9 157,8
-127,4
-111,7
12,27,3
-18,21,3 0,6
NÄMNDEN FÖR TRAFIK, MILJÖ OCH SERVICE
334,3
NÄMNDEN FÖR TILLVÄXT, KULTUR OCH BILDNING
173,8 90,8-263,3
NÄMNDEN FÖR FOLKHÄLSA
3,74,3
15,825,3
-1 385,7
1 169,2
-1 484,4
19,1
1,3
16,8
1,6
15,30,0
-13,61,7 0,2
GEMENSAMMA NÄMNDEN FÖR
FÖRETAGSHÄLSOVÅRD OCH TOLKFÖRMEDLING
18,3 63,0-81,1 0,2
LANDSTINGSFULLMÄKTIGES EGEN VERKSAMHET
15,70,3
-15,60,4 -0,7
LANDSTINGSSTYRELSENS EGEN VERKSAMHET
2,7
298,286,4
-363,221,4 17,7
Summa verksamheter
7 489,8
3 825,2
-11 397,0
-82,0
-72,8
Landstingsgemensamt
-7489,8
8 190,1
-372,8
327,5
-105,2
Eliminering av interna poster
0,0
-2 424,2
2 424,2
TOTAL
0,0
-9 591,1
-9 345,6
0,00,0
245,5
-178,0
65
EKONOMI OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR
Ekonomi i balans
Den nya hälso-och sjukvårdsorganisationen har
under året börjat sitt arbete med att hitta formerna för en ny struktur och nya samarbetsformer.
Uppfattningen är att genom kunskapsstyrning
använda befintliga resurser på ett bättre sätt och
att detta också skall leda till ett förbättrat ekonomiskt resultat. Effekterna av de förändringar
som skett redan under 2014 är svåra att bedöma
och andra faktorer har gjort att resultatet inte
blev synbart i ekonomin under 2014 men arbetet
löper vidare och på längre sikt är förvaltningen
övertygad om att det kommer att ge resultat även
i det ekonomiska utfallet. Under omställningsarbetet måste man dock räkna med vissa temporära merkostnader kopplade till förändringsprocessen. Utifrån detta kommer man löpande att
lägga stor vikt vid den ekonomiska utvecklingen
och vidta kortsiktiga åtgärder. Tidigare planerade och påbörjade kostnadsreducerande arbeten
fortsätter inom samtliga verksamhetsområden.
Intraprenader
Två verksamheter inom landstinget, Familjerådgivningen och Hallsbergs vårdcentral, bedrivs
sedan 2008 som intraprenader. Familjerådgivningen redovisar ett överskott med 0,1 miljoner
kronor. Överskottet hör främst samman med att
personalkostnaderna var lägre än budget. Familjerådgivningen avslutar sin intraprenad i och med
utgången av 2014. För Hallsbergs vårdcentral är
syftet med intraprenaden att stödja långsiktigt
ekonomiskt tänkande, ge möjlighet till större inflytande och delaktighet för all personal samt att
uppmuntra till att utveckla idéer i verksamheten.
För år 2014 visar Hallsbergs vårdcentral ett överskott om 2,8 miljoner kronor. Av överskottet är
2,2 miljoner kronor ackumulerat från tidigare års
resultat. Antalet läkarbesök har minskat för både
läkare 10 497 st (10 990) och distriktssköterska
7 322 st (7 497).
66
Finansiell ställning
Investeringsredovisning
Barnakuten får nu en förbättrad säkerhet och
barnanpassad miljö i samband med sjukhusvård.
Psykiatrins jourmottagning på USÖ har åtgärdats för att säkerställa patientsäkerhet, vårdsäkerhet och arbetsmiljö. En ny satellitmottagning
för dialys på Lindesbergs lasarett bidrar till en
geografisk utjämning av tillgången på dialysplatser och minskar behovet av sjukresor. Karlskoga
lasaretts nya akutmottagning innebär större
och mer ändamålsenliga lokaler med en högre
patientsäkerhet och en bättre arbetsmiljö. Ambulansen har även fått ett större ambulansintag
med en saneringsstation i anslutning direkt till
akutmottagningen.
Totala materiella investeringar uppgår till 387
miljoner kronor, varav byggnader uppgår till 247
miljoner kronor och inventarier till 140 miljoner
kronor. Årets totala budget var 980 miljoner kronor varav 562 miljoner kronor är överfört från
tidigare års budget. För projekt som har avslutats under året kan konstateras att utfallet sammantaget inte har överstigit budgeterade belopp.
Avvikelsen mot budget förklaras av att de flesta
projekt omfattar budgeterade belopp för hela investeringsutgiften och inte har fördelats ut över
hela investeringsprocessens tid.
En stor utmaning med många byggnadsprojekt
har varit att se till att det finns tillräcklig och
kompetent personal för pågående och framtida
uppdrag. Under året har rekrytering av chefer,
projektledare och annan personal skett till fastighetssidan. Inom energiområdet har flera insatser
gjorts under året. I och med ökade krav på att
utföra energiprojekt i högre takt för att uppnå
uppsatta miljömål, har en åtgärdsplan tagits fram
som kommer att genomföras under kommande
år med fokus på driftsoptimering.
Landstingets egna kapital har stärkts med 851 miljoner kronor under den senaste 10-årsperioden,
även då hänsyn tas till omräkning av pensionsskulden till följd av räntesänkningar. Soliditeten
inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner har
stärkts under den senaste femårsperioden. Samtidigt har likviditeten stärkts och landstinget har
inte behövt ta några lån för den egna verksamheten.
Större fastighetsinvesteringar under året
Beskrivning
InvesteringAckumulerat
2014 (mnkr)
(mnkr)
USÖ CV1-huset landstingsarkivet
35,3
35,7
USÖ D-huset barnakut 22,4
41,0
USÖ G-huset ombyggn akutmottagn 16,8
25,3
USÖ L-huset psykiatrisk jourmottagn 16,6
31,1
Lindesbergs lasarett dialysmottagning 12,5
12,5
Karlskoga lasarett akutmottagning
60,2
11,8
USÖ L-huset takomläggning
9,5
9,5
Lindesbergs lasarett akutmottagning
8,4
15,3
USÖ H-huset ny vårdbyggnad
8,1
11,9
Karlskoga lasarett akutmottagning
6,1
9,6
USÖ K-huset psyk mottagn unga vuxna5,2
6,1
PCB inventering länet
5,1
5,4
USÖ förberedelser mark etapp 2
4,7
4,8
USÖ O-huset angioutrustning m m
0,4
16,6
Investeringar i inventarier fördelade sig med
102,6 miljoner kronor för medicinteknisk utrustning, 7,8 miljoner kronor i IT-utrustning och
29,6 miljoner kronor för övriga inventarier.
Bland de största medicintekniska investeringarna
som färdigställts 2014 är MR-system vid Röntgenkliniken på USÖ, 18 miljoner kronor, en investering som ger högre magnetstyrka och därmed
förbättrad bildkvalitet och ökad snabbhet. Linjäraccelerator för strålbehandling av cancertumörer
vid Onkologiska kliniken på USÖ, ger möjlighet till högre energier, kortare strålningstider och
större precision. Investeringen beräknas bli 25
miljoner kronor och är delbetald med 7 miljoner
under året.
67
EKONOMI OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR
Redovisning av landstingets pensionsmedelsförvaltning (mnkr)
20142013
Avsättningar för pensioner
Pensioner
2 358,4
2 190,2
572,1
531,3
2 930,5
2 721,5
Särskild löneskatt
Summa
20142013
Realiserat resultat
Realisationsvinster
34,18,3
Realisationsförluster
-1,1–
Netto
33,08,3
Ansvarsförbindelse (inom linjen)
Pensionsskuld
Avkastning
Portfölj
(intjänad före 1998)
4 689,9
4 876,9
Jämförelseindex
Särskild löneskatt
1 137,8
1 183,1
Målsättning enligt policy
Visstidspensioner och förtroendevalda 29,1
Summa
5 856,8
9,9 %
7,3 %
11,7 %
7,4 %
3,0 %
3,0 %
14,5
6 074,5
Portföljsammansättning
Svenska aktier
Finansiella placeringar
16 %
16 %
Utländska aktier
28 %
23 %
Bokfört värde
1 755,9
1 460,9
Nominella räntor
32 %
38 %
Marknadsvärde
1 943,1
1 545,3
Reala räntor
24 %
20 %
187,2
84,4
Orealiserade vinster
Kassa
Summa
Relation placeringar/skuld
Återlånade medel*
100 %
7 250,7
20,0 %
16,6 %
22,1 %
17,6 %
*Återlånade medel är skillnaden mellan totala pensionsförpliktelseroch marknadsvärdet på de förvaltade pensionsmedlen.
**Skuldtäckningsgraden är placeringarna som andel av
skulden, därplaceringarnas bokförda värde respektive
marknadsvärde använts.
Skuldtäckningsgrad,
marknadsvärde
3%
100 %
6 844,2
Skuldtäckningsgrad**,
bokfört värde
0 %
Likvida medel och betalningsberedskap
Likviditeten (definierad som likvida medel och
kortfristiga placeringar utanför pensionsmedelsförvaltningen) uppgår till 964 miljoner kronor,
varav 780 miljoner kronor avsåg kortfristiga
placeringar. Avkastningen på de kortfristiga placeringarna uppgår under 2014 till 4,2 procent.
Om hänsyn tas till nettoinlåningen från landstingets närstående bolag uppgick likviditeten till
835 miljoner kronor, vilket innebär en ökning
med 134 miljoner kronor under året. Därtill har
landstinget en outnyttjad checkräkningskredit
om 400 miljoner kronor. Betalningsberedskapen, som är ett mått på likviditeten, uppgår till
33 dagar. Därmed uppnås det ekonomiska målet
med en god betalningsberedskap.
Det långfristiga lån på 300 miljoner kronor som
tagits hos Kommuninvest för finansiering av
68
investeringen vid Campus USÖ har under året
amorterats med 9 miljoner kronor enligt plan.
Pensionsåtaganden
Landstingets samlade pensionsåtagande ökade
Landstingets samlade pensionsåtagande minskade
med 11 miljoner kronor under året och uppgick
till totalt 8 786 miljoner kronor vid årets utgång.
Avsättning i balansräkningen har ökat med 207
miljoner kronor medan ansvarsförbindelsen för
pensioner har minskat med 218 miljoner kronor.
Den budgeterade investeringen i pensionsmedelsförvaltningen på 230 miljoner kronor har
verkställts. All avkastning har återinvesterats.
Totalt uppgår bokfört värde till 1 756 miljoner
kronor inklusive återinvesterade avkastningar
och marknadsvärdet uppgår per årsskiftet till
1 943 miljoner kronor. Av tillgångarna är 1 094
miljoner kronor (56 procent) placerade i ränteprodukter. Av återstående medel är 841 miljoner
kronor (44 procent) placerade i aktieprodukter och 8 miljoner kronor utgör likvida medel.
Tillgångarnas allokering är per den sista december inom portföljlimiterna enligt den beslutade
finanspolicyn. Finanspolicyn utvärderas löpande
inom samarbetet med landstingen i Västmanland och Sörmland. Utvärderingen föranleder
inget behov av justering av finanspolicyn.
Balansomslutning
Den totala balansomslutningen har ökat med
496 miljoner kronor och uppgår vid årsskiftet till
6 724 miljoner kronor. På tillgångssidan har de
kortfristiga placeringarna ökat med 576 miljoner
kronor. På skuldsidan har avsättningen för pensioner ökat med 208 miljoner kronor.
Borgensåtagande
Landstingets samlade borgensåtagande uppgår
till 880 miljoner kronor vilket är en ökning med
18 miljoner kronor sedan föregående år. Inom
åtagandet har beloppet för AB Transitios finansiering av spårfordon räknats upp något till 281
miljoner kronor. Borgen för Länsgården AB:s
finansiering av fastigheter ligger oförändrat på
535 miljoner kronor och borgen för Örebro läns
flygplats AB har ökat till 47 miljoner kronor efter
nya borgensbeslut gemensamt med Örebro kommun. Landstinget har tecknat solidariska borgensutfästelser för Kommuninvest i Sverige AB
samt AB Transitio. För båda utfästelserna är det
slutliga åtagandet reglerat i regressansvarsavtal.
Det föreligger för närvarande inga kända förlustrisker för dessa bolag.
Den tidigare långfristiga skulden till LÖF redovisas i balansräkningen 2014 som kortfristig
skuld, då den ska lösas i december 2015. Samtidigt ska landstinget betala in ett garantikapital
som beräknas till 35 miljoner kronor, vilket kommer utgöra en finansiell anläggningstillgång.
Soliditet
Soliditet mäter den långsiktiga betalningsförmågan och beräknas som eget kapital dividerat med
värdet av tillgångarna enligt balansräkningen. Ju
högre soliditet, desto starkare är den långsiktiga
finansiella handlingsberedskapen. Landstingets
soliditet har under året ökat från 21 till 23 procent. Om hänsyn tas till ansvarsförbindelsen för
pensioner som tjänats in före 1998, har soliditeten ökat från -77 till -64 procent, främst till följd
av det positiva resultatet och att ansvarsförbindelsen för pensioner har minskat.
Soliditet
%
40
Exkl ansvarsförbindelse
20
0
-20
-40
-60
Inkl ansvarsförbindelse
-80
-100
-120
2010
2011
2012
2013
2014
69
EKONOMI OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR
Avstämning av
finansiella mål och
god ekonomisk
hushållning
Övergripande mål:
Den finansiella målsättningen är att behålla
en ekonomisk styrka som kännetecknas av
uthållighet och långsiktighet för att på lång
sikt garantera en verksamhet av hög kvalitet
som svarar mot behov och förväntningar.
Inriktningsmål:
• Målet för landstinget är en god ekonomisk
hushållning.
Resultatmål
Resultatmål 63. Landstingets resultat ska
uppgå till minst 50 miljoner kronor.
Kriterium. Enligt resultatmål
Måluppfyllelse och utveckling.
Region Örebro Län
Landstinget redovisar ett överskott på 246 miljoner kronor. Föregående år fanns flera jämförelsestörande poster. Justerat för dessa uppgick resultatet till 20 miljoner kronor. Resultatet innebär
därför en förbättring på 226 miljoner kronor.
Resultatmål 64. Landstinget ska reservera
150 miljoner kronor för framtida utveckling.
Kriterium. Enligt resultatmål
Måluppfyllelse och utveckling.
Region Örebro Län
Landstingets budget omfattar en sådan reserv.
Det positiva resultatet på 246 miljoner kronor
innebär att 150 miljoner kronor har reserveras
för framtida utveckling.
70
Resultatmål 65. Verksamheternas resultat
ska vara minst noll.
Kriterium. Enligt resultatmål
Måluppfyllelse och utveckling.
Region Örebro Län
Verksamheternas resultat uppgår till ett underskott på -82 miljoner kronor. Resultatet innebär
en mindre försämring, med 9 miljoner kronor,
jämfört med 2013.
Resultatmål 66. Investeringar för landstingets egen verksamhet ska finansieras med egna
medel.
Kriterium. Enligt resultatmål
Måluppfyllelse och utveckling.
Region Örebro Län
Inga lån har upptagits under året. Investeringarna har finansierats med egna medel.
Resultatmål 67. Landstinget ska avsätta
minst 230 miljoner kronor för pensionsändamål.
Kriterium. Enligt resultatmål
Måluppfyllelse och utveckling.
Region Örebro Län
Hela den budgeterade avsättningen på 230 miljoner kronor har investerats under året.
Resultatmål 68. Landstingets likviditet ska
uppgå till en nivå och förvaltas så att en god betalningsberedskap upprätthålls vid varje tillfälle.
Kriterium. Enligt resultatmål
Måluppfyllelse och utveckling.
Region Örebro Län
Landstingets likviditet har stärkts under året.
Tillgänglig likviditet uppgår per årsskiftet till
964 miljoner kronor. Under året har betalningsberedskapen i antal dagar som lägst uppgått till
27 dagar och medelvärdet ligger på 42 dagar för
hela 2014.
God ekonomisk hushållning
Landstingets målsättning är att behålla en ekonomisk styrka som kännetecknas av uthållighet
och långsiktighet. Genom att uppfylla denna
målsättning kan landstinget på lång sikt garantera en verksamhet av hög kvalitet som svarar mot
behov och förväntningar.
I landstingets budget för 2014 definieras 51 resultatmål, varar 45 verksamhetsmål, med bäring
på god ekonomisk hushållning. Av dessa 51 mål
har 48 mål uppfyllts under 2014. 17 mål har en
mindre, acceptabel avvikelse från målnivån, varav 11 dock har en positiv trend. Tre mål har en
större negativ avvikelse från målnivån.
Sammantaget har således 48 av 51 mål (94
procent) en god måluppfyllelse eller en mindre,
acceptabel avvikelse. Mot bakgrund av de uppdrag som genomförs inom respektive målområden och den utveckling som detta skapat bedöms
verksamhet och ekonomi i allt väsentligt uppfylla
fullmäktiges krav på god ekonomiska hushållning.
71
EKONOMI OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR
Resultaträkning (mnkr)
Budget
Redovisning
AvvikelseRedovisning
2014
20142013
Verksamhetens intäkter
1 605
1 658
Verksamhetens kostnader
-9 003
-8 688
Avskrivningar
-267-253
-7 784
-7 665
Skatteintäkter
6 016
Generella statsbidrag och utjämning
1 829
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
ÅRETS RESULTAT
119
-7 283
6 012
-4
5 611
1 848
19
1 819
49
1267763
-60
-75 -15-388
50246196-178
Jämförelsestörande poster
Verksamhetens intäkter
Återbetalning av premier AFA Försäkring
–
–-104
Återföring skuld Telge Kraft
–
–-12
–
–314
Finansiella kostnader
Sänkning av diskonteringsräntan samt löneskatt
ÅRETS RESULTAT
JUSTERAT FÖR JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
72
50
246
196
20
Driftredovisning (mnkr)
Verksamheter
Resultat ResultatResultat-
2014
2013förändring
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD INKL TANDVÅRD
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
-144,8-144,1
-0,7
3,7 4,3-0,6
Folktandvård
15,825,3 -9,5
Hälsovalsenheten
Tandvårdsenheten
-2,1 2,8-4,9
Summa
-127,4-111,7 -15,7
1,30,60,7
NÄMNDEN FÖR FORSKNING
19,116,8 2,3
NÄMNDEN FÖR TRAFIK, MILJÖ OCH SERVICE
NÄMNDEN FÖR TILLVÄXT, KULTUR OCH BILDNING
1,3 1,6-0,3
NÄMNDEN FÖR FOLKHÄLSA
1,70,21,5
GEMENSAMMA NÄMNDEN FÖR
0,2 2,7-2,5
FÖRETAGSHÄLSOVÅRD OCH TOLKFÖRMEDLING
LANDSTINGSFULLMÄKTIGE
-0,3-0,8 0,5
Landstingsfullmäktige
Revisionsnämnden
0,10,10,0
Patientnämnden
0,60,00,6
Summa
0,4-0,7 1,1
LANDSTINGSSTYRELSEN
Landstingsstyrelsens nämnder
0,80,80,0
Ledningskansliet och projekt
20,616,9 3,7
Summa
21,417,7 3,7
Summa verksamheter
-82,0
-72,8
-9,2
Landstingsgemensamt
327,5-105,2 432,7
TOTAL
245,5-178,0 423,5
Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterade år 2014.
Landstingsgemensamt är budgeterat till 50,4 mnkr.
73
EKONOMI OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR
Investeringsredovisning (mnkr)
Budget
Redovisning AvvikelseRedovisning
2014
201420142013
BYGGNADSINVESTERINGAR
674,8247,0427,8296,5
INVENTARIER
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD INKL TANDVÅRD
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
230,2
1
2
119,8110,4128,3
8,7 3,814,7
Folktandvård12,5
0,1––
Hälsovalsenheten–
Summa
NÄMNDEN FÖR TRAFIK, MILJÖ OCH SERVICE
NÄMNDEN FÖR TILLVÄXT, KULTUR OCH BILDNING
242,7128,6114,2143,0
40,5 9,331,214,1
–1,21,20,8
LANDSTINGSSTYRELSEN
Ledningskansliet och projekt
OFÖRDELADE MEDEL
SUMMA INVENTARIER
1,80,91,0 –
19,7–––
304,7140,0164,7157,9
FINANSIELLA INVESTERINGAR
Aktier–
–
–
1,2
SUMMA FINANSIELLA INVESTERINGAR
SUMMA INVESTERINGAR
74
1
Investeringsbidrag på totalt 4,6 mnkr är avdraget.
2
Investeringsbidrag på totalt 0,9 mnkr är avdraget.
0,00,00,01,2
979,5387,0592,5455,6
Sammanställd
redovisning
Länsgården Fastigheter AB
Syftet med den sammanställda redovisningen är
att redovisa den totala ekonomiska verksamheten
i Örebro läns landsting oavsett i vilken juridisk
form den bedrivs. I landstingets sammanställda
redovisning för 2014 ingår helägda bolag samt
samägda bolag där landstinget har ett betydande
inflytande, det vill säga när landstingets ägarandel uppgår till minst 20 procent. De bolag där
varken omsättning eller balansomslutning uppgår till en väsentlig del av landstingets skatteintäkter och generella statsbidrag tas inte med i den
sammanställda redovisningen. Undantag från
detta är Regionförbundet Örebro som från och
med 2015 kommer samorganiseras med landstinget i en ny regionorganisation.
Länsgården Fastigheter AB är helägt dotterbolag
till landstingets förvaltningsbolag. Länsgården
utvecklar och förvaltar egna fastigheter i fem av
länets kommuner. Länsgården utvecklar och förvaltar egna fastigheter i fem av länets kommuner.
Årets investeringar uppgick till 22 miljoner kronor. Bolaget har för 2014 lämnat ett koncernbidrag på 15 miljoner kronor. En intern värdering
av bolagets fastighetsbestånd uppgår till 1 300
miljoner kronor.
Länsgården Fastigheter AB (mnkr)
20142013
Omsättning
137,3136,5
Resultat
12,610,8
Eget kapital
133,7
Balansomslutning
746,8728,0
Soliditet
20 procent
18 procent
20
20
Antal anställda
Dotterbolag (mnkr)
Helägda bolag
Örebro läns landstings förvaltnings AB
120,7
Länstrafiken i T-län Förvaltning AB
20142013
0,3
0,3
Bolaget har till syfte att förvärva, äga och förvalta aktier i bolag som landstinget använder för
sin verksamhet. Ingen verksamhet har bedrivits
under året. Bolaget har räntekostnader för revers
till landstinget, vilken täcks av ett koncernbidrag
från Länsgården Fastigheter AB.
Örebro läns landstings förvaltnings AB (mnkr)
Omsättning
Resultat
Eget kapital
Balansomslutning
Soliditet
20142013
00
7,52,0
19,6
12,2
174,7168,5
11 procent
7 procent
75
BILAGOR
Länsteatern i Örebro AB
Länstrafiken Örebro AB
Länsteatern i Örebro AB ägs till 91 procent av
Örebro läns landstings förvaltnings AB och resterande del ägs av Örebro kommun. Bolaget bedriver scenkonstverksamhet i hela Örebro län. 2014
har varit ett framgångsrikt år både konstnärligt
och publikt. ”Lasse Maja Musikalen” och Chaplin var uppsättningar som lockade mycket publik
och erhöll god kritik. Teatern har arbetat aktivt
med att nå ut till barn och unga inom Örebro län
och den unga publiken uppgick under året till
10 125 (2013, 11 991). Under våren satsades det
på en högstadieföreställning på Nya China med
integrerade publikplatser i scenografin. Ombyggnationen av Nya China färdigställdes med
bland annat nya loger och uppehållsrum. Abonnemangsförsäljningen steg och uppgick till 1 651
abonnenter, en ökning med nästan 300 från föregående år. Totalt besöksantal uppgick 2014 till
27 051 (2013, 28 599). Antalet spelade föreställningar uppgick till 280 (2013, 362). Länsteatern
har för 2014 erhållit ett koncernbidrag på 0,5
miljoner kronor.
Landstinget äger 100 procent av bolaget och har
valt att överlåta merparten av sina befogenheter
som huvudman för länets kollektivtrafik på bolaget. De personella resurserna har förts över till
landstinget från 2013 och verksamheten ska bedrivas i förvaltning i landstinget från 1 maj 2015.
Länstrafiken Örebro AB har ett dotterbolag,
Scantec AB, som är regionens största och mest
avancerade trafiksäkerhetscentrum med utbildningar inom transport, logistik, trafiksäkerhet
och miljö. Under året gjordes totalt drygt 11,5
miljoner bussresor i länet, vilket är en ökning
med 1 procent. Även stadstrafiken i Örebro och
Karlskoga har ökat med någon procent. Under
året har det totala antalet resor inom den särskilda
kollektivtrafiken (t ex färdtjänst- och sjukresor)
varit i princip oförändrat.
20142013
Omsättning
40,037,0
Eget kapital
Balansomslutning
Soliditet
Antal anställda
Erhållet bidrag från landstinget
76
20142013
Omsättning
801,6792,4
Resultat
Eget kapital
Balansomslutning
Länsteatern i Örebro AB (mnkr)
Resultat
Koncernen (mnkr)
00
7,8
Soliditet
Antal anställda
Erhållet bidrag från landstinget
-15,3-6,2
37,722,4
37,7
203,0216,5
11 procent
17 procent
16
340,9
17
340,9
7,8
14,815,8
53 procent
49 procent
44
40
26,1
23,9
Dotterbolag (mnkr)
20142013
Resultat före dispositioner och skatt
Scantec AB
0,1
0,2
Delägt kommunalförbund
Regionförbundet Örebro
Resultat av sammanställd redovisning
Regionförbundet är ett samverkansorgan för
landstinget och de tolv länskommunerna. Landstingets inflytande i förbundet är 33 procent. Arbetet med att nå målen i Utvecklingsstrategi för
Örebroregionen, RUS, genomsyrar allt regionförbundets arbete. Under året har regionstyrelsen
och fullmäktige tagit beslut om handlingsplan
för turism 2015-2020. Visam-modellen används
för att skapa en bättre kvalitet och förutsättningar för en sammanhållen vård och omsorg för de
mest sjuka äldre i Örebro län. En modell för ett
beslutstöd har tagits fram som används genom
att ladda ner en app till mobilen. Sveriges breddaste event inom entreprenörskap, Global Entrepreneurship Week, med nästan 30 arrangemang
har genomförts under hösten. Totalt ordnade
regionförbundet 87 kurser och konferenser med
totalt 5 762 deltagare under 2014.
Av resultaträkningen framgår att det sammanställda överskottet är 260 miljoner kronor (landstingets resultat är 246 miljoner kronor). Omslutningen för den sammanställda redovisningens
balansräkning är 7 291 miljoner kronor, vilket är
567 miljoner kronor större än landstingets. Det
egna kapitalet uppgår till 1 565 miljoner kronor,
det vill säga 18 miljoner kronor lägre än landstingets egna kapital.
Koncernen (mnkr)
20142013
Omsättning
100,5110,0
Resultat
2,5-3,5
Eget kapital
15,2
Balansomslutning
78,770,9
Soliditet
Antal anställda
Erhållet bidrag från landstinget
19 procent
12,7
18 procent
45
45
33,3
32,9
77
BILAGOR
Bolag utanför sammanställd redovisning
Örebro läns flygplats AB
Stiftelser
Stiftelsen Activa i Örebro län
Bolaget ägs till 44,95 procent av landstinget.
Verksamheten innefattar reguljärtrafik till Malmö, charter, fraktflyg samt tredjepartsuppdrag
inom lager och terminaltjänster. Totalt flög 96
309 passagerare till och från Örebro Airport under 2014 vilket är en minskning med fem procent jämfört med 2013. Flygplatsen är den största
regionala fraktflygplatsen och den fjärde största
fraktflygplatsen i Sverige efter Arlanda, Landvetter och Sturup. Reguljärfrakten förstärktes under
året genom att Postnord utökade sin trafik med
två linjer under ett antal månader.
Stiftelsen Activa har under året fortsatt arbetet
med att utveckla stödet till personer med funktionsnedsättning som har behov av särskilt stöd
för att nå arbete eller utbildning.
År 2014 avslutades 45 personer till arbete och 34
till utbildning och 36 till ordnad sysselsättning.
Den ekonomiska resultatförsämringen beror
delvis på projektet Samverkan Jobb i Sikte, som
Activa tog över vid halvårsskiftet och finansieringen från Arbetsförmedlingen inte var tillräcklig, nettokostnadsökning på 0,6 miljoner kronor.
Örebro läns flygplats AB (mnkr)
20142013
20142013
Omsättning
27,834,9
71,670,1
Resultat
-2,00,7
Omsättning
Resultat
Eget kapital
Balansomslutning
Soliditet
Antal anställda
Erhållet bidrag från landstinget
78
Stiftelsen Activa i Örebro län (mnkr)
4,90
23,7
18,8
130,9112,8
18 procent
17 procent
44
47
12,0
11,1
Eget kapital
Balansomslutning
Soliditet
1,1
3,2
19,719,8
7 procent
16 procent
Antal anställda
50
50
Erhållet bidrag från landstinget
7,0 6,8
Stiftelsen Örebro läns museum
Örebro läns museum ansvarar för insamling,
vård, dokumentation och exponering av länets
kultur-, samhälls- och naturhistoria samt konst.
Ett genomgripande omställningsarbete av museets verksamhet genomfördes under året med
syfte att uppnå ekonomi i balans, en flexibel och
projektorienterad organisation samt rätt kompetens för uppdraget. Exempel på utställningar
under året; Länets konst - 51 konstnärer med 101
verk deltog.
Romska röster - fotoutställning i Slottsparken.
Klick - ett ögonblick! Utställning baserad på
Örebro Kurirens fotosamling. Slöjdkonsulenterna har bedrivit ett kompetensutvecklingsprojekt
för utövare inom slöjd- kultur- och konsthantverk - Kreativa händer i Mälardalen.
Stiftelsen Örebro läns museum (mnkr)
20142013
Omsättning
30,529,5
Resultat
Eget kapital
Balansomslutning
Soliditet
Antal anställda
Erhållet bidrag från landstinget
0,1-0,4
4,2
4,1
25,124,7
17 procent
Landstinget är även engagerat genom ägarandelar eller driftbidrag i följande juridiska personer:
• Tåg i Bergslagen AB,
• Mälardalstrafik MÄLAB AB,
• AB Transitio,
• Inkubera AB,
• Finsamförbunden i Örebro län,
• Capio Läkargruppen AB,
• Information for Medical Purpose i
Stockholm AB,
• Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling,
• Stiftelsen för medicinsk forskning vid
Universitetssjukhuset Örebro,
• Stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och
veteranjärnväg,
• Stiftelsen Svenska Skoindustrimuseet i
Kumla,
• Stiftelsen Frövifors Pappersbruksmuseum,
• Gammelkroppa Skogsskola,
• Kommuninvest ekonomisk förening, samt
• Stiftelsen Kungliga Gyttjebad och Brunns anstalten Loka.
17 procent
36
36
22,9
16,5
79
BILAGOR
80
Bilagor
81
BILAGOR
Uppdrag 2014
Symbolförklaringar
Färgindikatorer, resultat mot mål 2014
= genomfört
= delvis genomfört
= ej genomfört
Målområde:
Landstingsövergripande uppdrag
Uppdrag 1. I det pågående utredningsarbetet, som ska redovisas sista mars 2014, om nytt resursfördel-
ningssystem ska resursfördelningsprocessen bli transparent och påverkbar i hela lednings- och beslutsstrukturen.
Kommentar
Frågan har utretts under året och avrapporterats på landstingsstyrelsen. I utredningen förordas en fortsatt modell där traditionell budget är det huvudsakliga sättet att fördela resurser. Budgetverktyget kan kompletteras
med målbaserad ersättning, framför allt för att ytterligare öka fokus på kvalitetsfrågor.
Uppdrag 2. För att effektivisera och stärka likviditeten inför de stora kostnaderna och investeringarna
som ligger framför oss ska en inventering av realiserbara tillgångar som inte behövs för verksamheten
genomföras under 2014.
Kommentar
Under året har en kartläggning av landstingets samtliga tillgångar skett.
Målområde:
Folkhälsa
Uppdrag 3. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att fortsätta analysera befolkningsundersökningar,
samt fortsätta att göra fördjupade analyser av utvecklingen av de stora sjukdomsgrupperna i länet.
Kommentar
Fördjupade analyser av länsspecifika data i den nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” och enkäten Liv & hälsa – ung avrapporteras kontinuerligt. Utifrån resultaten för länet redovisas även trender över
tid. Arbetet med ”Underlag för behovsanalys 2014” är avslutat och rapporterat till nämnden i maj.
Uppdrag 4. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att utifrån befolkningsundersökningar fortsätta stu-
dera sambandet mellan skydds- och riskfaktorer och människors hälsa med särskilt fokus på skyddsfaktorernas betydelse.
Kommentar
Fortsatta rapporteringar utifrån fördjupade analyser har skett under året och sker löpande. Tjänstemän deltar
i regionala och nationella arbetsgrupper för att utveckla och kvalitetssäkra arbetet.
82
Uppdrag 5. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att stödja och utvärdera projektet ”Hälsosatsning
inom invandrargrupper” i syfte att utveckla en målgruppsanpassad metod för hälsoupplysning och rådgivning i Örebro län.
Kommentar
Projektet har slutredovisats till nämnden för folkhälsa.
Uppdrag 6. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att stödja och utvärdera projektet ”Framtidstro, hälsa
och delaktighet”, som särskilt riktar sig till barn och unga i Ljusnarsbergs kommun.
Kommentar
Projektet har slutredovisats till nämnden för folkhälsa men lokalt pågår projektet till sommaren 2015.
Uppdrag 7. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att stödja och utvärdera projektet ”Hälso- och kulturkommunikatörer”.
Kommentar
Projektet fortsätter och är utvidgat avseende uppdrag och geografi. Särskild satsning har påbörjats i norra
länsdelen.
Uppdrag 8. Under 2014 tar AMM och miljöfunktionen på ledningskansliet fram en plan för hur man
kan informera om kemikalier och dess påverkan på hälsan till åldersgruppen 6-19 år.
Kommentar
På den europeiska marknaden beräknas det finnas runt 100 000 kemikalier i omlopp, varav 30 000 används
dagligen. Kemikalier finns i många av våra vardagsprodukter. Vi får i oss kemikalier via mat och dricksvatten
samt i samband med att varor används eftersom många kemikalier kan läcka från varorna men också via att
små partiklar nötts av och samlas i vårt damm. Motsvarande gäller också för tonåringar, även om kemikalieexponeringen utökas till olika hud- och hårvårdsprodukter, allergiframkallande smycken, tatueringar etc.
AMM och miljöfunktionen på landstinget utvecklar för närvarande en kommunikationsplan för att på ett
modernt och framgångsrikt sätt nå ut till barn och ungdomar i åldrarna 6-19 år. Förutom denna plan ingår
arbete med urval av frågor och potentiella risker som ska belysas.
Målområde:
Forskning och högskoleutbildning
Målområde:
God och patientsäker vård
Uppdrag 9. Ta fram ett underlag för en framtidsvision 2025 där det framgår vilka utmaningar och
omvärldsfaktorer som kan påverka våra förutsättningar för att säkerställa en god och jämlik vård utifrån
patientens behov.
Kommentar
Arbetet med underlaget är i slutfasen och ska överlämnas för politisk hantering under våren 2015.
Uppdrag 10. Hälso-och sjukvårdsledningen får i uppdrag att utreda hur naturunderstödd rehabilitering
kan användas inom vården.
Kommentar
I verksamheterna finns terapiträdgård för habilitering på vuxenhabiliteringen samt hälsospåret på Stora Holmen.
83
BILAGOR
Uppdrag 11. Läkemedelskommittén får i uppdrag att samordna arbetet med att ta fram en handlings-
plan för läkemedel och miljö som stöd till förskrivare.
Kommentar
Ett utbildningsmaterial finns framtaget. I handlingsplanen ingår närmast att göra utbildningsmaterialet
känt bland förskrivarna. Uppföljning av antalet personer som gått utbildningen beräknas ske våren 2015.
Samarbetet med arbets- och miljömedicin (AMM) har formaliserats genom att en yrkeshygieniker från AMM
är utsedd till formell ordförande till expertgruppen läkemedel och miljö.
Uppdrag 12. Under 2014 ska hälso- och sjukvården särskilt fokusera och utveckla metoder för att för-
bättra möjligheterna till kontakt med vården samma dag.
Kommentar
Primärvården har under 2014 arbetat med flera olika kontaktvägar som ger möjlighet till kontakt med vården samma dag. Den väg in som mäts, telefontillgänglighet, arbetar vårdcentralerna med kontinuerligt för
att tillgängligheten ska behållas eller förbättras beroende på utgångsläget. Öppna mottagningar har startat på
flera vårdcentraler under året, men på en vårdcentral har den också stängts. Där mottagningsformen fungerar
är såväl personal som patienter nöjda, men det är av största vikt att undanträngningseffekt av de med störst
vårdbehov inte förekommer.
Allt fler patienter hittar också in i vården via Mina vårdkontakter och det handlar i första hand om
ärendetyperna Förnya recept och Kontakta oss. Antalet inkomna ärenden ökar kraftigt och en medelstor
vårdcentral har idag ca 10 ärenden per dag. Samtidigt som antalet ärenden ökar har handläggningstiderna
minskat, så att merparten av de ärenden som inkommer hanteras inom ett dygn och i princip alla ärenden
hanteras inom tre dygn. Ett arbete för att ytterligare strukturera Mina vårdkontakter och vårt arbete med den
kontaktvägen pågår där bland annat texter ändras. Formulär kommer att tas fram för att få bättre information om patienternas behov av vård med mera.
Några vårdcentraler arbetar med Receptflexi, som är en bokningsbar telefontid till läkare med syfte att
förnya recept. Det har visat sig effektivt och både läkare och patienter upplever att det är en bra och effektiv
kontaktväg.
Det finns ett behov av mer kunskap om vad patienterna söker för, hur flöden ser ut vid olika dagar och
tider, hur många personer med olika kroniska sjukdomar som finns inom respektive vårdcentrals listade personer med mera. Det arbetet kräver bättre tillgång till utdata än vi har idag, men allt eftersom tillgången
till bra data blir bättre kommer det att ge nytta för möjligheterna att planera verksamheten optimalt och
därigenom förhoppningsvis öka tillgängligheten.
Uppdrag 13. Att ta fram en modell för att säkerställa att barn och ungas behov som anhörig till svårt
sjuka föräldrar säkerställs enligt lagens intentioner.
Kommentar
Verksamheterna inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har kommit olika långt inom detta arbete. Det
saknas idag en tydlig bild/styrning av helheten.
För att åstadkomma en gemensam modell ska en ansvarig person få i uppdrag att hålla ihop helheten och
införandet i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. I uppdraget ingår följande aktiviteter:
• Barnombud utses på berörda enheter, vars uppdrag beskrivs i en för förvaltningen gemensamt utarbetad
uppdragsbeskrivning.
• Familjeformulär för dokumentation framtas gemensamt.
• Samtalsgrupper för barn och unga organiseras genom användande av befintlig spetskompetens inom förvaltningen.
• Samordning/kompetenspåfyllnad sker kontinuerligt inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
Uppdrag 14. Utredningsuppdrag om villkor för arvoden i brukarråd inom psykiatri och habilitering.
Att i samråd med föreningslivet ta fram ett förslag till riktlinjer.
84
Kommentar
Landstinget har beslutat och avsatt särskilda medel för arvode till brukarorganisationernas representation i
brukarråd. Ett för landstinget gemensamt reglemente har utarbetats inom ledningskansliet. Med anledning av
detta har nuvarande mål och riktlinjer för brukarråd inom område habilitering och hjälpmedel reviderats och
beslutats. En överenskommelse om brukarråd i område psykiatrin har också upprättats (2014-10-01). Brukarorganisationer kopplade till psykiatrin har varit delaktiga i arbetet. Överenskommelsen är underskriven av
områdeschef och samordnare för Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH). Dokumentet klargör bland
annat hur arvoden i brukarråd ska administreras. Implementeringsaktiviteter är påbörjade.
Målområde:
Regional utveckling
Uppdrag 15. Landstingsstyrelsen ska under 2014 belysa hur den framtida forskningen i den nya regio-
nen kan utvecklas så att den omfattar regionens hela ansvarsområde. Uppdraget ska ske i nära samarbete
med genomförandeprojektet för Region Örebro län.
Kommentar
En rapport om forskning inom regional utveckling har förelagts regionstyrelsen för beslut. Rapportens slutsats
innebär att verksamheten ska forskningsanknytas i större utsträckning i samarbete med universitet och högskolor.
Uppdrag 16. Ledningskansliet får i uppdrag att tillsammans med övriga ägare se över ägandeformerna
för flygplatsen i syfte att bredda ägandet med privata aktörer.
Kommentar
Tillsammans med övriga ägare och näringsliv pågår ett aktivt arbete för att skapa ett reguljärflyg till flygplatsen. Bedömningen är att detta är ett nödvändigt steg och ett förberedande arbete för att göra ett flygplatsdelägande attraktivt för näringslivet. Flygplatsen har inlett en upphandling av en reguljär flyglinje. Näringslivet utgör en del av dess finansiering.
Målområde:
Trafik
Uppdrag 17. Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att, i syfte att förkorta restiderna,
utveckla expressbusstrafik mellan Örebro och Nora.
Kommentar
Expressbusstrafiken har etablerats.
Uppdrag 18. Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att ta fram en strategi för tåg- och
expressbusstrafik.
Kommentar
Länstrafiken har tagit fram ett förslag till strategi för utveckling av tåg- och expressbusstrafiken och förslaget
har varit på remiss. Den politiska styrgruppen för strategiarbetet godkände i december förslaget för vidare
politisk beredning i nämnden för samhällsbyggnad.
Uppdrag 19. Nämnden får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att öka tillgängligheten inom
kollektivtrafiken.
Kommentar
Samtrafiken har anlitats för en workshop och framtagande av nulägesrapport. Detta har genomförts.
Länstrafiken har kartlagt hållplatsernas status i förhållande till målet, och kompletterat Trafikförsörjningsprogrammet med skrivningar om vad som ska uppnås.
85
BILAGOR
Målområde:
Demokrati och insyn
Uppdrag 20. Utarbeta en modell för att mäta det demokratiska deltagandet i den nya regionen.
Kommentar
Uppdraget har ingått i framtagandet av Region Örebro läns styrmodell.
Målområde:
Miljö och hållbarhet
Uppdrag 21. Under 2014 samordnar AMM arbetet med att skapa en gemensam regional plattform för
att främja en giftfri vardag och förebygga ohälsa tillsammans med till exempel regionförbundet, universitetet, länsstyrelsen och kommunerna.
Kommentar
Ett seminarium om hormonstörande ämnen, även öppet för allmänheten, har genomförts. Arbetet med att
stötta kommunerna att göra kemikaliesmarta inköp till länets förskolor har påbörjats.
Ett miljömedicinskt möte inom regionen med fokus på riskkommunikation kring buller, kemikalier, barn,
vatten och närhet till industri har genomförts.
Med en regional plattform för en giftfri vardag och förebyggande av ohälsa finns flera planerade projekt i
samverkan med universitetet, länsstyrelsen och kommunerna.
Buller är ett utbrett och ökande miljöhälsoproblem i vårt samhälle. Trafikbuller påverkar människors
hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Ett samarbete kring bullermiljö i tätort Örebro har inletts.
Uppdrag 22. LoVS får i uppdrag att öka uppföljningen av hur väl upphandlade leverantörer uppfyller
miljökrav och etiska krav.
Kommentar
Stickprovskontroll har genomförts på följande avtal:
• Däck och däcktjänster
• Resebyråtjänster
• Ortopedtekniska skor och ortoser
• Frukt och grönt
• Kaffe
Uppföljningen har fallit väl ut. Alla leverantörer uppfyller kraven.
Uppdrag 23. Ledningskansliet får i uppdrag att säkerställa tillgång till en väl utbyggd infrastruktur för
resfria möten samt att öka kunskapen hos anställda om dessa hjälpmedel.
Kommentar
Infrastruktur för ”resfria möten” finns på plats och alla anställda med tillgång till dator har möjlighet att
utnyttja alternativ kommunikation och ”resfria möten”. För att sprida informationen finns en kommunikationsplan.
Projektet Vårdplanering på distans fortsätter och målet är att öka tryggheten och säkerheten för patienten samt
att bidra till hållbar hälsa. Utvärdering visar att erfarenheterna av projektet är positiva och att det i princip
nu är självgående.
Uppdrag 24. Ledningskansliet får inom ramen för de miljöstrategiska medlen i uppdrag att fördjupa
kunskapen och kartlägga hur man kan minimera förekomster av skadliga kemikalier i anslutning till
nyfödda barn i sjukvården.
86
Kommentar
Uppdraget pågår och beräknas vara klart hösten 2015. Arbetet samordnas av Arbets- och Miljömedicinska
kliniken vid USÖ. En arbetsgrupp har bildats tillsammans med Neonatal, Ledningskansliet och Medicinsk
teknik. En projektplan har skrivits och förankrats hos berörd verksamhet.
En utmaning blir att identifiera eventuella kemikalier som finns på landstingets avvecklingslista för farliga
kemikalier och att göra relevanta riskbedömningar.
Uppdrag 25. Att ledningskansliet utreder hur man kan informera om kemikalier och dess påverkan på
hälsan i åldersgruppen 6-19 år.
Kommentar
Arbetet med att ta fram en kommunikationsplan pågår.
Målgruppsinriktade intervjuer förbereds.
Målområde:
Personal och kompetens
Uppdrag 26. Förstärka satsningen på fler anställningar av personer med funktionsnedsättningar.
Kommentar
Ett samarbete pågår med Örebro kommun och stiftelsen Activa kring anställningar av personer med funktionsnedsättning.
Uppdrag 27. PPU får i uppdrag att slutföra arbetet med landstingets utbildningsstrategi.
Kommentar
En ny forsknings- och utbildningsorganisation är bildad. Arbetet med utbildningsstrategi kommer att hanteras av den nya nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning under våren 2015. Tidigare förslag är omarbetat efter den nya organisationen.
Målområde:
Ekonomi och finansiella förutsättningar
Uppdrag 28. Utreda hur landstingets ersättningsmodell för primärvård (hälsoval) kan utvecklas så
att allmänläkarrekrytering främjas. Samordning ska ske med övrigt uppdrag att utreda ny ersättningsmodell för hela hälso- och sjukvården.
Kommentar
Uppdraget hanterades inom ramen för uppdrag 1 ovan om nytt resursfördelningssystem.
87
BILAGOR
Resultaträkning (mnkr)
SAMMANSTÄLLD
REDOVISNING
LANDSTINGET
RedovisningRedovisningRedovisningRedovisning
2014201320142013
Verksamhetens intäkter (Not 1)
Verksamhetens kostnader (Not 2)
Avskrivningar (Not 3)
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER
1 605
1 658
2 063
2 128
-9 003
-8 688
-9 393
-9 101
-267-253-302-286
-7 665
-7 283
-7 632
-7 259
Skatteintäkter (Not 4)
6 012
5 611
6 012
5 611
Generella statsbidrag och utjämning (Not 5)
1 848
1 819
1 848
1 819
Finansiella intäkter (Not 6)
12663
12254
Finansiella kostnader (Not 7)
-75-388 -90-405
ÅRETS RESULTAT (Not 8)
246-178 260-180
Jämförelsestörande poster
Verksamhetens intäkter
Återbetalning av premier AFA Försäkring
–
-104
–
–
Återföring skuld Telge Kraft
–
-12
–
–
–
314
–
–
246
20
260
-180
Finansiella kostnader
Sänkning av diskonteringsräntan samt löneskatt
ÅRETS RESULTAT JUSTERAT FÖR
JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
88
Kassaflödesanalys (mnkr)
SAMMANSTÄLLD
REDOVISNING
LANDSTINGET
20142013
20142013
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat (Not 9)
246-178
260
Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 10)
478799
513829
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
724
773
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
Ökning/minskning förråd och lager
Ökning/minskning kortfristiga skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
621
-180
649
6674
7189
-90
-90
24772
22432
1 028
767
1 059
770
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
-387-455
-424-473
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
––
–4
Investeringar i finansiella anläggningstillgångar (Not 11)
–
-1
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
–
–
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-387
-456
––
–
-424
2
-467
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån (Not 12)
Minskning av långfristiga skulder (Not 13)
Minskning av långfristiga fordringar (Not 14)
Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 15)
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
–291
–287
-189–
-178–
–30
–30
-6–
-5–
-195
321
-183
317
UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR
Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur (Not 16)
-17-11
-17-11
ÅRETS KASSAFLÖDE
429
621
435
Likvida medel vid årets början
2 291
1 670
2 306
1 697
Likvida medel vid årets slut
2 720
2 291
2 741
2 306
609
89
BILAGOR
Balansräkning (mnkr)
SAMMANSTÄLLD
REDOVISNING
LANDSTINGET
20142013
20142013
2 467
3 124
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Mark, byggnader och tekniska anläggningar (Not 17)
2 361
3 034
Maskiner och inventarier (Not 18)
563550
601563
FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (Not 19)
229223
5045
Summa anläggningstillgångar
3 259
3 134
3 775
3 642
Omsättningstillgångar
Förråd/lager (Not 20)
151142
151142
Fordringar (Not 21)
594660
624695
Kortfristiga placeringar (Not 22)
Kassa och bank (Not 23)
2 536
1 960
184332
2 536
1 960
205346
Summa omsättningstillgångar
3 465
3 094
3 516
3 143
SUMMA TILLGÅNGAR
6 724
6 228
7 291
6 785
1 547
1 301
1 565
1 299
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
– därav årets resultat
246-178
260-180
6
resultateffekt p.g.a komponentavskrivning i dotterbolag 2013
AVSÄTTNINGAR
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser (Not 24)
Andra avsättningar (Not 25)
2 930
2 722
8499
Negativ goodwill
Summa avsättningar
3 014
2 821
2 939
2 729
88100
610
3 033
2 839
Skulder
838
1 016
Kortfristiga skulder (Not 27)
1 881
1 635
1 855
1 631
Summa skulder
2 163
2 106
2 693
2 647
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
6 724
6 228
7 291
6 785
–
–
Långfristiga skulder (Not 26)
282471
PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Panter och därmed jämförliga säkerheter
eller avsättningarna (Not 28)
Övriga ansvarsförbindelser (Not 29)
90
88
Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna 5 857
6 074
880862
5 859
6 077
341324
Noter till resultaträkning (mnkr)
LANDSTINGET
20142013
NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER
Patientavgifter hälso-och sjukvård
111,9110,4
Patientavgifter tandvård
151,3141,5
Övriga avgifter
15,713,6
Försäljning hälso- och sjukvård, sluten vård
282,4283,5
Försäljning hälso- och sjukvård, öppen vård
106,7107,4
Försäljning hälso- och sjukvård, övrigt
124,0125,4
Försäljning tandvård
Försäljning utbildning
Försäljning medicinska tjänster
Försäljning av andra tjänster
Försäljning material och varor
56,859,7
3,52,7
66,768,7
105,285,2
52,854,9
Erhållna bidrag
347,2314,5
– varav specialdestinerade statsbidrag
267,9220,5
Övriga intäkter
180,5290,3
– varav återbetalning AFA Försäkring
– varav återföring skuld Telge Kraft
–104,4
–11,9
1 604,7
1 657,8
för åren 2005 och 2006
–
104,4
Återföring skuld till Telge Kraft
–
11,9
Personalkostnader
-5 391,4
-5 176,6
– varav löner
-3 534,2
-3 386,5
Varav jämförelsestörande poster
Övriga intäkter
Återbetalning av premier AFA Försäkring,
NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER
– varav pensionskostnader inkl löneskatt
-689,8-670,8
– därav förändring avsättning pensioner inkl löneskatt
-172,0-167,2
Köp av verksamhet
-528,4-536,3
Köp av verksamhetsanknutna tjänster
Material och varor
-197,2-175,9
-1 370,5
-1 316,1
– varav läkemedel inom läkemedelsförmånen
-565,3-568,0
Lämnade bidrag
-618,7-598,9
Lokal- och fastighetskostnader
-183,1-183,1
Övriga verksamhetskostnader*
-714,2-700,6
-9 003,5
-8 687,5
*Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal
överstigande tre år
Minimileaseavgifter
- med förfall inom 1 år
- med förfall 1–5 år
- med förfall senare än 5 år
49,9
38,0
158,4
119,0
54,0
45,0
91
BILAGOR
LANDSTINGET
20142013
NOT 3 AVSKRIVNINGAR
Fastigheter
-141,0-131,3
Inventarier
-125,9-121,6
-266,9-252,9
NOT 4 SKATTEINTÄKTER
Preliminär skatteinbetalning
Preliminär slutavräkning innevarande år
Slutavräkningsdifferens föregående år
6 020,2
5 639,6
6,2-33,0
-14,34,6
6 012,1
5 611,2
1 222,4
1 196,8
NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING
Inkomstutjämningsbidrag
Strukturbidrag
Kostnadsutjämningsbidrag
Bidrag för läkemedelsförmånen
Regleringsavgift
4,3–
40,750,1
652,2638,7
-71,4-66,8
1 848,2
1 818,8
NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER
Ränteintäkter
17,817,3
– varav pensionsmedelsportföljen
12,54,5
– varav långfristig utlåning
3,34,8
Återföring nedskrivning finansiella anl.tillgångar*
6,1
–
Återföring nedskrivning finansiella oms.tillgångar
12,2
–
Avkastning på placeringar
– likviditetsportföljen
18,99,6
– pensionsmedelsportföljen
22,016,0
Utdelning på aktier/andelar
– Örebro läns landstings förvaltnings AB
3,04,5
– Capio Läkargruppen
1,70,7
– Kommuninvest ekonomisk förening
0,1
Vinst vid avyttring finansiella omsättningstillgångar,
pensionsmedelsportföljen
34,18,3
Returprovision fonder
– likviditetsportföljen
2,41,2
– pensionsmedelsportföljen
5,22,6
Ersättning lämnad borgen
1,91,5
Övrigt
0,81,0
126,162,8
* Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolags (LÖF) bolagsordning anger att respektive
landsting har rätt till återbetalning av de medel som respektive landsting tillskjutit. I LÖF:s
årsredovisning för 2013 framgår att tillskotten finns kvar i bolagets egna kapital samt att
det egna kapitalet ytterligare förstärks. Mot bakgrund av detta har nedskrivningarna av de
kapitaltillskott som gjordes 2007 och 2008 återförts.
92
LANDSTINGET
20142013
NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER
Finansiell kostnad pensionsskuld
-37,0-63,9
Nedskrivning finansiella oms.tillgångar -12,2
Ränta långfristig upplåning
-10,7-2,7
–
Räntor pensionsmedelsportföljen -8,3
Ränta revers LÖF
-2,3-3,2
Räntor kortfristig upplåning
-0,5-0,7
Förlust vid avyttring av finansiella omsättningstillgångar
-1,9–
– varav pensionsmedelsportföljen
-1,1
–
–
-313,9
Sänkning diskonteringsräntan samt löneskatt
Övrigt
– varav pensionsmedelsportföljen
-2,5
-2,3-1,3
-1,0–
-75,2-388,2
Varav jämförelsestörande post
Finansiella kostnader
Sänkning diskonteringsräntan samt löneskatt
–
-313,9
NOT 8 ÅRETS RESULTAT
Årets resultat
245,5-178,0
Jämförelsestörande poster
Återbetalning av premier AFA Försäkring för
åren 2005 och 2006
–-104,4
Återföring skuld till Telge Kraft
–-11,9
Sänkning diskonteringsräntan samt löneskatt
–313,9
Justerat resultat
245,5
19,6
93
BILAGOR
Noter till kassaflödesanalys (mnkr)
LANDSTINGET
20142013
NOT 9 ÅRETS RESULTAT
Årets resultat enligt resultaträkningen
Justering för reavinst vid försäljning av fastighet och inventarier
Justering för förlust vid utrangering av inventarier
245,5-178,0
-0,10,0
1,00,5
246,4-177,5
NOT 10 SPECIFIKATION AV EJ
LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER
Justering för av- och nedskrivningar
266,9252,9
Justering för gjorda avsättningar
210,3546,0
477,2798,9
NOT 11 INVESTERINGAR I
FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Aktier:
Mälardalstrafik, MÄLAB AB
–-0,1
Tåg i Bergslagen AB
–-1,1
–-1,2
NOT 12 NYUPPTAGNA LÅN
Revers, Kommuninvest i Sverige AB
–291,0
(Nyupptaget lån under 2013 på 300 mnkr, den del, 9 mnkr, som
ska amorteras kommande året redovisas som kortfristig skuld.)
NOT 13 MINSKNING AV LÅNGFRISTIGA SKULDER
Revers LÖF, reversen förfaller till betalning under 2015 och
redovisas som kortfristig skuld
-180,0
–
Revers Kommuninvest i Sverige AB, den del, 9 mnkr, som ska
amorteras under 2015 redovisas som kortfristig skuld
-9,0
–
-189,0
–
–
30,0
-6
–
NOT 14 MINSKNING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR
Örebro läns flygplats AB, återbetalning samtliga reverser
NOT 15 SPECIFIKATION AV EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE
POSTER
Återföring nedskrivning finansiella anläggningstillgångar
Garantikapital LÖF
NOT 16 UTBETALNING AV BIDRAG TILL
STATLIG INFRASTRUKTUR
Utbetalning för Citybanan enligt utbetalningsplan i avtal
94
-16,6-11,0
Noter till balansräkning (mnkr)
LANDSTINGET
20142013
NOT 17 MARK, BYGGNADER
OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR
Redovisat värde vid årets början
Investeringar
Avskrivningar
Redovisat värde vid årets slut
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar
Bokfört restvärde
2 361,4
2 196,2
247,0296,4
-141,0-131,2
2 467,4
2 361,4
5 811,5
5 564,5
-3 344,1
-3 203,1
2 467,4
2 361,4
1 803,3
1 554,3
varav
byggnader
mark
212,8211,3
pågående till- och ombyggnad
451,3595,8
Landstingets fastigheter är skattefria verksamhetsfastigheter
och är därmed ej åsatta taxeringsvärde, förutom de två
fastigheterna för folkhögskolor som tillsammans har ett
taxeringsvärde på 2,3 mnkr
NOT 18 MASKINER OCH INVENTARIER
Redovisat värde vid årets början
549,9514,1
Investeringar
140,0157,9
Avskrivningar
-125,9-121,6
Nedskrivningar
–0,0
Redovisat värde av avyttringar
och utrangerade anläggningstillgångar
Redovisat värde vid årets slut
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar
Bokfört restvärde
-0,9-0,5
563,1
549,9
1 673,3
1 851,0
-1 110,2
-1 301,1
563,1
549,9
varav
IT-utrustning
medicinteknisk apparatur
23,024,4
435,6433,1
bilar och andra transportmedel
2,83,1
övriga maskiner och inventarier
101,789,3
95
BILAGOR
LANDSTINGET
20142013
NOT 19 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Aktier
Länstrafiken i Örebro AB
21,021,0
Örebro läns flygplats AB
11,2
Örebro läns landstings förvaltnings AB
10,010,0
11,2
Tåg i Bergslagen AB
1,11,1
AB Transitio
1,0
Information for Medical Purpose i Stockholm AB
0,20,2
Landstingsbolaget i Örebro län AB
0,10,1
Mälardalstrafik MÄLAB AB
1,0
0,10,1
44,744,7
Andelskapital
Inbetalt andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening
3,53,5
Kommuninvest har därefter beslutat om insatsemission
om 3,9 mnkr för landstinget. Landstingets totala
andelskapital i Kommuninvest uppgår till 7,4 mnkr.
Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag
6,16,1
9,69,6
Andelar i bostadsrättsföreningar
0,20,2
Långfristiga fordringar
Örebro läns landstings förvaltnings AB
Kommuninvest ekonomisk förening
Örebro läns museum
Örebro kommun
150,0150,0
17,017,0
7,17,1
4,04,0
178,1178,1
Värdereglering av finansiella anläggningstillgångar
Ovillkorat kapitaltillskott Landstingens Ömsesidiga
Försäkringsbolag
0,0-6,1
Lån till Örebro kommun
-4,0-4,0
-4,0-10,1
SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
228,6222,5
NOT 20 FÖRRÅD/LAGER
Hjälpmedel
90,881,8
Sjukvårdsmaterial i lokala förråd
52,052,0
Övrigt
96
8,28,3
151,0142,1
LANDSTINGET
20142013
NOT 21 FORDRINGAR
Kundfordringar
188,9200,8
Fordringar hos staten
157,6157,2
Övriga kortfristiga fordringar
Mervärdesskatt, skattefri verksamhet
Förutbetalda kostnader
Upplupna intäkter
– varav skatteintäkter
3,16,7
55,852,5
144,8121,8
43,7121,1
6,180,7
593,9660,1
NOT 22 KORTFRISTIGA PLACERINGAR
Likviditetsportföljen
Fonder Nordea Bank AB/Nordea Fonder AB:
Bostadsobligationsfonden, utdelande
349,8160,3
Institutionella räntefonden korta placeringar, utdelande
224,1238,6
Institutionella Företagsobligationsfonden, utdelande
116,350,2
Institutionella räntefonden långa placeringar, utdelande
90,150,1
780,3499,2
Pensionsmedelsportföljen
Realränteobligationer
Aktieindexobligationer
Fondandelar
Banktillgodohavande
446,1339,2
123,8149,3
1 178,1929,9
7,942,5
1 755,9
1 460,9
Summa kortfristiga placeringar
2 536,2
1 960,1
Marknadsvärde
2 728,5
2 043,3
NOT 23 KASSA OCH BANK
Handkassor
0,50,5
Plusgiro/bank
183,6331,0
184,1331,5
Dessutom finns en outnyttjad checkräkningskredit
på 400,0 mnkr (300,0 mnkr).
97
BILAGOR
LANDSTINGET
20142013
NOT 24 AVSÄTTNING FÖR PENSIONER
OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER
Enligt beräkning KPA AB
Ingående avsättning
Sänkning av diskonteringsränta
2 721,5
2 176,5
–
313,9
Pensionsutbetalningar
-42,9-35,4
Nyintjänad pension
181,4167,1
Pensionerade med avtalspension
0,42,7
Ränte- och basbeloppsuppräkningar
29,851,4
Förändring av löneskatt
40,545,1
Övrigt
Utgående avsättning
-1,70,2
2 929,0
2 721,5
2 292,1
2 118,8
varav
Förmånsbestämd ålderspension
PA-KL pensioner
39,637,8
Särskild avtalspension
7,014,4
Individuell del, ej utbetald
9,510,0
Pension till efterlevande
8,27,8
Visstidspensioner
Summa pensioner
Särskild löneskatt
Summa avsatt till pensioner
Aktualiseringsgrad %
0,8
1,4
2 357,2
2 190,2
571,8531,3
2 929,0
2 721,5
93,088,0
Tillkommer pensionsskuld förtroendevalda
10 % av KPA beräknat belopp bokföres som avsättning
1,2
–
Löneskatt 0,3
–
1,5
–
2 930,5
2 721,5
TOTALT AVSATT TILL PENSIONER
NOT 25 ANDRA AVSÄTTNINGAR
Citybanan
Ingående värde
99,2109,4
Utbetalning-16,6-10,9
Avsättning
Utgående värde
1,30,7
83,9
99,2
NOT 26 LÅNGFRISTIGA SKULDER
Revers Kommuninvest i Sverige AB
Revers Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF),
ska amorteras under kommande år och redovisas som
kortfristig skuld
Genomsnittlig upplåningsränta %
Genomsnittlig räntebindningstid i år
98
282,0291,0
–180,0
282,0471,0
3,642,91
8,83,9
LANDSTINGET
20142013
NOT 27 KORTFRISTIGA SKULDER
Leverantörsskulder
Mervärdesskatt, skattepliktig verksamhet
Personalens skatter
Inlåning från närstående företag
Skulder till staten
– varav förutbetalda skatteintäkter
Kortfristig del av långfristig skuld
Övriga kortfristiga skulder
499,8468,5
10,611,4
85,881,8
129,9145,1
66,164,1
47,333,0
189,09,0
5,54,8
Semesterlöneskuld, okomp övertid m m inkl sociala avgifter
461,7443,6
Upplupna sociala avgifter
129,5123,9
Upplupna pensionskostnader, avgiftsbestämd del
166,9160,8
Övriga upplupna kostnader
Förutbetalda intäkter
56,342,6
80,1
79,1
1 881,2
1 634,7
6 060,0
5 747,7
NOT 28 PENSIONSFÖRPLIKTELSER SOM INTE HAR
UPPTAGITS BLAND SKULDERNA ELLER AVSÄTTNINGARNA
Ingående ansvarsförbindelser inkl löneskatt
Sänkning diskonteringsränta
Pensionsutbetalningar
Ränte- och basbeloppsuppräkningar
Förändring av löneskatt
Övrigt
Utgående ansvarsförbindelse inkl löneskatt
–351,5
-201,6-197,4
48,1144,5
-45,461,0
-33,4-47,3
5 827,7
6 060,0
3 715,8
3 810,2
varav
Intjänad pensionsrätt
PA-KL och äldre utfästelser
709,7791,1
Livränta
217,5
223,2
46,9
51,2
Utgående pensioner till efterlevande
Särskild avtalspension
–1,2
Summa pensioner
4 689,9
4 876,9
Löneskatt
1 137,8
1 183,1
Tillkommer pensionsskuld förtroendevalda
90 % av KPA beräknat belopp bokföres som ansvarsförbindelse
Löneskatt
Visstidspensioner inkl löneskatt*
Summa pensionsförpliktelser
11,2–
2,7–
15,214,5
5 856,8
6 074,5
* I landstinget fanns 2014-12-31 åtta (sju) förtroendevalda med särskilda pensionsutfästelser.
Maximal pensionskostnad om visstidsförordnandena respektive uppdragen ej förlängs.
99
BILAGOR
LANDSTINGET
20142013
Not 29 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER
Borgensförbindelser
Länsgården Fastigheter AB
535,0535,0
Transitio AB*
281,5276,1
Örebro läns flygplats AB
47,535,0
Stiftelsen Örebro läns museum
8,08,0
Stiftelsen Activa
4,04,0
Scantec AB
3,63,6
879,6861,7
* AB Transitio
Landstinget har 2000-11-29, Landstingsfullmäktige § 156, tecknat en solidarisk borgen såsom
för egen skuld för AB Transitio avseende finansiering av spårfordon. Ett avtal om regressrätt har
träffats mellan samtliga landsting, vilka har ett direkt eller indirekt ägande i AB Transitio, vilket
begränsar landstingets åtagande till att borga för de fordon Tåg i Bergslagen har beställt genom
Transitio.
Kommuninvest i Sverige AB
Landstinget har 1993-02-15, Landstingsfullmäktige § 14, ingått en solidarisk borgen såsom för
egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening
har ingått likalydande borgensförbindelser.
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal
som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i
förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest
i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i
Kommuninvest ekonomisk förening.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Örebro läns landstings ansvar enligt ovan
nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s
totala förpliktelser till 299 065,5 mnkr och totala tillgångar till 290 729,6 mnkr.
Örebro läns landstings andel av de totala förpliktelserna uppgick till 882,7 mnkr och andelen av de
totala tillgångarna uppgick till 859,0 mnkr.
Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF)
Som delägare i Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag har landstinget ett åtagande att täcka
eventuella förluster. Åtagandet kan uppgå till tio gånger premien. För 2014 uppgick premien till
28,1 mnkr.
100
Landstinget i siffror
20102011201220132014
Landstingsskattesats, kr
10:6810:6811:0211:0211:52
Årets resultat, mnkr
142
-133
136
-178
Årets resultats andel av skatteintäkter och statsbidrag %
2,1
-1,9
1,9
-2,4
3,1
4 966
5 143
5 447
5 611
6 012
Skatteintäkter, mnkr
246
Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, mnkr
6 696
6 873
7 220
7 430
7 860
Verksamhetens nettokostnader, mnkr
6 532
6 753
7 039
7 283
7 665
97,6
98,2
97,5
98,0
97,5
Totala intäkter, mnkr
8 012
8 230
8 913
9 151
9 591
Totala kostnader, mnkr
7 870
8 363
8 777
9 329
9 345
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag %
Bruttoinvesteringar, mnkr
235291444457392
Självfinansieringsgrad
*
*
155348516
131
Eget kapital, mnkr
Soliditet (exkl ansvarsförbindelse) %
Soliditet (inkl ansvarsförbindelse) %
Likvida medel, mnkr
1 477
1 344
1 479
1 301
1 547
3027272123
-76-86-78-77-64
1 327
1 398
1 670
2 291
– varav kassa och bank
208
203
274
331
184
– varav kortfristiga placeringar likviditetsportföljen
507
365
297
499
780
– varav kortfristiga placeringar pensionsmedelsförvaltningen
612
830
1 099
1 461
1 756
Betalningsberedskap i dagar
2 720
5439363133
Antal invånare
Antal anställda (exkl timanställda) per 31 december
– andel kvinnor %
– andel män %
Antal årsarbetare per 31 december
280 230
281 572
283 113
285 395
288 150
8 880
8 974
9 010
9 138
9 349
7979797979
2121212121
8 522
8 658
8 720
8 850
9 104
*) Resultaten innehåller uppskrivning av pensionsskulden. Justerat för detta hade självfinansieringsgraden varit 110 procent
(2011) och 85 procent (2013).
Begreppsförklaringar
Landstingsskattesats är antal skattekronor av varje intjänad hundralapp som går till landstinget.
Bruttoinvestering är årets materiella investeringar exklusive investeringsbidrag.
Självfinansieringsgraden visar hur stor del av årets investeringar i materiella tillgångar som finansierats med egna medel.
Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och avsättningar/skulder enligt balansräkningen.
Soliditet anger hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel.
Betalningsberedskap beräknas som landstingets egna likviditet dividerad med de utgifter som ska betalas gånger 365.
101
BILAGOR
Redovisningsprinciper
Redovisningen har skett i enlighet med Kommunal redovisningslag samt rekommendationer från
Rådet för kommunal redovisning (RKR).
Jämförelsestörande post är poster som sällan
förekommer och överstiger 10 mnkr.
En översyn pågår för att införa komponentavskrivning på fastigheter enligt RKR:s
rekommendation nr 11.4. Utveckling har skett
av ekonomisystemet och fastighetsreskontran är
klar för att hantera komponentavskrivningar.
Redovisning av pensionsmedelsförvaltning
Lönekostnader för timanställd personal bok-
förs enligt kontantprincipen, d v s vid utbetalningstillfället. Landstinget har bedömt att storleken i allt väsentligt är den samma från månad
till månad.
Leasing, all nuvarande leasing klassificeras som
operationell leasing, någon finansiell leasing förekommer inte.
Immateriella anläggningstillgångar, landstinget följer RKR:s rekommendation nr 12.1
men har under året inte gjort någon investering
som uppfyller kriterierna i rekommendationen
för att klassas som immateriell anläggningstillgång.
Materiella anläggningstillgångarna tas upp
till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella
investeringsbidrag och avskrivningar. Lånekostnader aktiveras ej. Landstinget följer inte RKR:s
rekommendationen nr 18 om redovisning av investeringsbidrag då resultatpåverkan respektive
år uppgår till marginellt belopp.
Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk.
Investeringar understigande ett basbelopp eller
avseende kontorsdatorer (pc) tas inte upp som
anläggningstillgång, utan redovisas som kostnader.
Avskrivning görs utifrån bedömd livslängd. Följande avskrivningstider har använts:
IT-utrustning
3 – 5 år
Medicinteknisk utrustning
3 – 10 år
Bilar och andra transportmedel
3 – 5 år
Övriga inventarier
3 – 10 år
Fastigheter
3 – 30 år
102
Pensionsmedelsförvaltningen klassificeras i sin
helhet som omsättningstillgång utifrån kommunala redovisningslagens 6:e kapitel, §1 samt
RKR:s rekommendation nr 20 där det framgår
att det är syftet med innehavet som är avgörande
för huruvida en finansiell tillgång är att betrakta
som omsättningstillgång respektive anläggningstillgång. Landstingsfullmäktige antog i slutet av
2013 en reviderad finanspolicy. Policyn tar sikte
på att göra avsättningar och tillskapa avkastning
som matchar storleken och ökningen av pensionsförpliktelser intjänade efter 1998, dvs. avsättningen i balansräkningen. För att säkerställa
fortsatt effektiv finansförvaltning har policyn
kompletterats med riktlinjer som fastställs av
landstingsstyrelsen.
Pensionsmedelsförvaltningen värderas kollektivt,
eftersom syftet med att placera i olika instrument
är att uppnå en riskspridning.
Omsättningstillgångarna tas upp till det lägsta
av anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet.
Pensionsavsättningen har beräknats av KPA
Pension enligt RIPS 07 - Riktlinjer för pensionsskuldsberäkning; den av Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) antagna beräkningsmodellen
för pensionsförpliktelser. Nyintjänade pensionsförmåner fr o m 1998 redovisas som avsättning
och intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Löneskatt på pensionsskulden redovisas som en post bland avsättningar. Pensionsskuldsberäkningen har för 2014 kompletterats
med pensionsskuld för tjänstgörande politiker,
varav 10 procent av beloppet samt löneskatt redovisas som avsättning och 90 procent redovisas
i inomlinjenposten pensionsförpliktelser. Inomlinjenposten pensionsförpliktelser innehåller även
löneskatt.
Avsättning Citybanan, räknas enligt avtalet
upp med en indexkorg utifrån SCB:s entreprenadindex E84. Enligt nuvarande utbetalningsplan
kommer utbetalningar att ske under åren 20132017 om Citybanan kan öppnas för trafik 2017.
I annat fall senareläggs utbetalningarna. Utbetalningarna följer utbetalningsplanen i avtalet.
Hittills har 55,6 mnkr betalats varav 10,9 mnkr i
januari 2013,16,6 mnkr i januari 2014 samt 28,1
mnkr i januari 2015.
Genomsnittlig kapitalbindningstid 5,7 år (8,8 år)
Genomsnittlig upplåningsränta 2,6 % (2,91 %)
Genomsnittlig räntebindningstid 3,7 år (3,9 år)
Angivna värden avser de två lånen.
Pensionsförpliktelser som inte har upptagits
bland skulderna eller avsättningarna har beräknats av KPA Pension för tjänstemän. Visstidspensioner för förtroendevalda har beräknats
enligt PBF, bestämmelser om pensioner och avgångsersättningar för förtroendevalda.
Landstingets skuld till personalen för sparade
semesterdagar och outtagen övertid, har värderats i löneläge på bokslutsdagen och redovisas
som en kortfristig skuld.
Förutbetalda intäkter
Villkorade projektbidrag som oftast avser fleråriga projekt intäktsredovisas i takt med projektets
kostnader fram till projektets slut. Återstående
medel vid projektets slut intäktsbokförs eller
återbetalas.
Specialdestinerade statsbidrag avseende vävnadsdirektivet redovisas som skuld till staten för att
matchas mot kommande kostnader inom området.
Långfristig skuld avser skuld till
Kommuninvest i Sverige AB på 291 mnkr varav
del, 9 mnkr, som ska amorteras under år 2015 är
ombokat till kortfristig del av långfristig skuld.
Lånet avser finansiering av Campus USÖ. Reversen förfaller till betalning 2023 10 20. Lånet
löper med fast ränta, 3,64 procent. Räntekostnaden under året har uppgått till 10,7 mnkr.
Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF)
för framtida utbetalningar av skadeersättningar
till patienter. Reversens ursprungliga förfallodatum var 31 december 2020. Efter beslut på
LÖF:s extra bolagsstämma kommer reversen att
lösas i december 2015. Reversen redovisas som
en kortfristig del av långfristig skuld i bokslutet.
Räntebindningstiden är tre månader. Räntekostnaden under året har uppgått till 2,3 mnkr.
103
BILAGOR
Redovisningsprinciper –
sammanställd redovisning
I landstingets sammanställda redovisning för
2014 ingår helägda bolag samt samägda bolag där
landstinget har ett betydande inflytande, det vill
säga när landstingets ägarandel uppgår till minst
20 procent. De bolag där varken omsättning eller
balansomslutning uppgår till en väsentlig del av
landstingets skatteintäkter och generella statsbidrag tas inte med i den sammanställda redovisningen. Undantag från detta är Regionförbundet
Örebro som från och med 2015 kommer samorganiseras med landstinget i Region Örebro län.
Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell
konsolidering utifrån respektive bolags års- eller
koncernredovisning. Med förvärvsmetoden avses att det av landstinget vid förvärvstillfället
förvärvade egna kapitalet i dotterföretaget har
eliminerats mot posten aktier och andra andelar.
Med proportionell konsolidering avses att för de
företag som ej är helägda tas endast ägda andelar
av räkenskaperna in i den sammanställda redovisningen.
I landstingets sammanställda redovisning ingår
respektive bolags års-/koncernredovisning, som
104
har upprättats enligt årsredovisningslagen och
Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR
2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning
(K3). De ingående bolag som inte har upprättat
koncernredovisning har upprättat årsredovisning
enligt K2-metoden. Rådet för kommunal redovisning anser att de engångseffekter som uppkommer i bolagens ingångsbalanser och resultaträkningar för 2013 i samband med konvertering
till K3, i sin helhet redovisas mot eget kapital i
den sammanställda redovisningen för 2014. Den
del av obeskattade reserver som utgör uppskjuten
skatt redovisas som avsättning. Resterande del av
obeskattade redovisas som eget kapital.
Den sammanställda redovisningen har upprättats utifrån resultat- och balansräkningarna för
landstinget och dess dotterbolag. Alla interna
mellanhavanden mellan de ingående enheterna
har därefter eliminerats.
Vid upprättandet av den sammanställda redovisningen har den kommunala redovisningslagen
varit vägledande. Räkenskapsår har varit kalenderår för alla bolagen. Bolagens årsredovisningar
har inte varit fastställda vid konsolideringen.
Särskilda satsningar
Särskilda satsningar
Tillgänglighet primärvård: 5,0 miljoner kronor
Kommentar
Enligt beslut i landstingsstyrelsen den 17 juni innebär satsningen att Hälsoval tillförs 2,5 miljoner kronor för 2014 och 5 miljoner kronor för 2015 med syfte att utöka antalet distriktsskötersketjänster. Ersättningen ges som en utökning av kapiteringen. Primärvården ska redovisa rekryteringar kopplat till
tillgänglighet. Hälsovalsenheten kommer att följa upp utfall av beslutet och redovisar till Ekonomi-,
service- och ägarutskottet i samband med årsrapport för Hälsoval Örebro län.
Enligt beslut i landstingsstyrelsen den 17 juni har 2,5 miljoner kronor fördelats till Hälsovalsenheten
i syfte att starta utbildningstjänster för distriktssjuksköterskor vid vårdcentralerna under 2014. Dessa
medel har fördelats till Primärvården inom Örebro läns landsting (15 st) och Capio vårdcentral Haga
(1 st) för sjuksköterskor som genomgår distriktssköterskeutbildning.
20 st ST-läkare inom primärvården: 7,5 miljoner kronor
Kommentar
Örebro läns landstings primärvård har rekryterat 18 nya ST-läkare under 2014. Planen för 2014 var att
rekrytera 16 ST-läkare och resultatet blev 18. Hälften av dessa kom direkt från AT inom Örebro läns
landsting. Totalt har Örebro läns landstings primärvård vid utgången av 2014 58 ST-läkare.
Till Capio vårdcentral Lekeberg och Capio vårdcentral Haga har rekryterats en ST-läkare vardera under
året.
Det totala antalet är således 20 nyrekryterade ST-läkare till primärvård.
Mobil distriktssköterskemottagning: 2,0 miljoner kronor
Kommentar
Den mobila distriktsköterskemottagningen startade 1 oktober. Antalet patienter som besöker mottagningen varierar mellan orterna och det är för kort tid för att säga något mer om hur mottagningen
används. Utvärdering kommer att ske kvartal 3 2015.
Bemanning kopplat till Skandionkliniken: 0,8 miljoner kronor
Kommentar
Under våren 2015 startar den nybyggda Skandionkliniken i Uppsala sin protonbehandlingsverksamhet.
Aktiviteter pågår för att säkerställa kompetens och organisation kring Skandion, både nationellt och
regionalt. Ett antal utbildningsinsatser pågår, personal vid strålbehandlingen samt sjukhusfysik deltar
i den nationella protonskolan via videolänk och ett flertal medarbetare har och kommer att deltaga på
kurser och utbildningar, delvis utomlands. I och med att bemanningen förstärks med en läkare och en
fysiker står USÖ väl rustat för att spela en aktiv roll i vårdkedjan kring de patienter som har nytta av
protonterapi. Detta stärker USÖ:s roll som regional remissinstans för strålbehandling. Den första patientbehandlingen är planerad till juni 2015.
Miljöenhet inom Arbets- och miljömedicin: 3,0 miljoner kronor
Kommentar
Verksamhetens etablering fortsätter, flera rekryteringar har slutförts och en läkartjänst är inte tillsatt.
Arbetet som pågår är mestadels inriktad på information och råd om kemikalier, riskbedömningar för
allmänbefolkningen, exponering för buller samt frågor om läkemedel och miljö. Verksamheten angående information och råd om kemikalier har fått uppmärksamhet och underlag har spridits nationellt.
105
BILAGOR
Äldresatsning - Samverkan Landsting/kommuner inom ramen för VISAM: 1,0 miljoner kr
Kommentar
Inriktningen av äldresatsningen ”Sammanhållen vård och omsorg” under 2014 har varit att i ökad utsträckning stödja verksamhetsutveckling i samverkan mellan landstinget och kommunerna ute i länets
fyra länsdelar. En länsövergripande handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg för äldre har
reviderats under våren 2014. Den innehåller ett stort antal aktiviteter för att bland annat minska undvikbar slutenvård och återinläggningar. Handlingsplanen har brutits ned till respektive länsdelsnivå.
Implementering av ViSam-modellen för vårdplanering och informationsöverföring är en central del i
denna handlingsplan.
Liv och hälsa ung- enkätstudie: 0,4 miljoner kronor
Kommentar
Studien har genomförts och har presenterats för nämnden för folkhälsa. Under hösten har ytterligare analyser påbörjats och avtalsparterna i folkhälsoarbetet har fortsatt arbeta med materialet lokalt.
Rapporter kommer att publiceras kontinuerligt, närmast en länsrapport samt en rapport om barn och
ungas hälsa i sjukvårdsregionen.
Hälsa- och kulturkommunikatörer: 0,3 miljoner kronor
Kommentar
Arbetet pågår dels som en fortsättning mot framför allt somaliska kvinnor i Vivalla, dels en utvidgning
i norra länsdelen. I Vivalla har projektet etablerats tydligare genom överenskommelse med tolkarna
samt samverkan med förlossningen på USÖ. I norra länsdelen har arbetet etablerats i Ljusnarsberg i
samverkan med Kopparbergs vårdcentral. Denna verksamhet har andra förutsättningar då merparten av
målgruppen är asylsökande där det sker större omflyttningar av individer och arbetet måste ske utifrån
flera språkgrupper.
Psykisk ohälsa barn och unga: 1,0 miljoner kronor
Kommentar
Landstingsstyrelsen beslutade i maj att resursförstärkning ska ske till mottagningen för unga vuxna för
att finansiera en sjuksköterska och en läkarsekreterare och därmed öka tillgängligheten i verksamheten.
Båda tjänsterna är tillsatta.
Glasögonbidrag: 0,5 miljoner kronor
Kommentar
Den särskilda satsningen är avsedd för glasögonbidrag till ungdomar från 16 år och upp till 20 års ålder.
Utfallet 2014 visar att 741 ungdomar har beviljats bidrag med ett kostnadsutfall på 770 000 kronor.
Hjärnskadekoordinator: 0,35 miljoner kronor
Kommentar
En överenskommelse har gjorts mellan landstinget och Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft kring en länsövergripande funktion som hjärnskadekoordinator anställd av Hjärnkraft. Funktionen är bemannad
sedan september och nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel har fått en första rapport.
106
Hjälpmedel: 3,0 miljoner kronor
Kommentar
Habilitering och hjälpmedel har fått 3 miljoner kronor i ökat landstingsbidrag from 1 januari 2014. Förstärkningen av landstingsbidraget har täckt årets volym- och prisökningar inom hjälpmedelsområdet.
Habilitering/psykiatrin utökad ersättning brukarråd: 0,2 miljoner kronor
Kommentar
Landstinget har beslutat och avsatt särskilda medel för arvode till brukarorganisationernas representation i brukarråd. Ett för landstinget gemensamt reglemente har utarbetats inom ledningskansliet. Med
anledning av detta har nuvarande mål och riktlinjer för brukarråd inom Habilitering och hjälpmedel
reviderats och beslutats. En överenskommelse om brukarråd i psykiatrin har också upprättats (141001).
Brukarorganisationer kopplade till psykiatrin har varit delaktiga i arbetet. Överenskommelsen är underskriven av områdeschef och samordnare för NSPH. Dokumentet klargör bland annat hur arvoden i
brukarråd ska administreras. Implementeringsaktiviteter är påbörjade.
Regionalt Cancercentrum: 0,5 miljoner kronor
Kommentar
RCC-rådet inom Örebro läns landsting har ombildats under 2014 och kallas nu Cancerrådet. En samordnare på 50 procent för rådets verksamhet har inrättats från årsskiftet 2014-2015. Den regionala
cancerplanen antogs av Samverkansnämnden i oktober 2014. Som ett led i detta ska det under de första
månaderna 2015 utarbetas en handlingsplan för att införa aktiviteterna i den sjukvårdsregionala cancerplanen i Region Örebro län. Ett omfattande projekt för att införa så kallade standardiserade vårdförlopp,
SVF inom fem pilotdiagnoser under 2015, ska inledas vid årsskiftet 2014-2015.
Klinisk behandlingsforskning: 1,5 miljoner kronor
Kommentar
Landstingsfullmäktige beslutade att för år 2014 avsätta 1 500 tkr till den nationella satsningen ”Klinisk
behandlingsforskning”. Tillsammans satsar landstingen och regionerna i Sverige 50 mkr och staten lika
mycket. Bakgrunden är att det saknas ett nationellt stöd för att utvärdera och bevisa olika metoders
och insatsers effekter och för att implementera resultaten i vården. Det handlar om forskning som är
motiverad av hälso- och sjukvårdens behov och som kräver samverkan mellan flera aktörer – flera landsting, universitet och, där det är relevant, partners från industrin. Viktiga krav och kriterier, förutom det
självklara om hög vetenskaplig kvalitet och klinisk relevans, är att aspekter som hälsoekonomi, tydliga
effektmål och plan för implementering finns med – något som inte brukar gälla vid gängse forskningsfinansiering.
E-hälsa: 4,8 miljoner kronor
Kommentar
Flera genomförandeprojekt med fortsatt utbyggnad av e-tjänster via Nationell patientöversikt och
1177.se/Mina vårdkontakter är genomförda under 2014.
Varje ny tjänst innebär en lokal integration med genomförandeprojekt i nära samarbete med verksamheten, respektive systemleverantör, vår lokala it-verksamhet och flera nationella aktörer som Inera och
andra myndigheter beroende på vilken tjänst som skall realiseras.
107
BILAGOR
Nya webbtidböcker 2014 via 1177.se /Mina vårdkontakter:
• Blodgivare: Region Örebro län har varit nationell pilot och breddinfört webbtidboken för blodgivare
• via Mina vårdkontakter, även varje hållplats för blodbussarna är inlagda som enheter för webbtidbok• ning.
• Mammografi: Tidigare webbtidbok för mammografi är ersatt med den nya tidboken via Mina vård• kontakter. I samband med detta gjordes anpassningar av kallelserna i systemen till nationell standard
• för screeningverksamheten framtagen via SKL.
• Cellprovtagning: Webbtidbok för screeningverksamheten är införd och anpassningar till de nationella
• kallelserna är genomfört. En stor utmaning här har varit logistiken mellan patologin som bevakar och
• skickar ut kallelserna och vårdcentralerna dit våra invånare går för att ta proverna.
Andra tjänster inom 1177.se /Mina vårdkontakter 2014:
• Nationell intygstjänst för sjukintygen: Ett särskilt projekt med att tillgängliggöra och hantera sjukin• tygen via Mina vårdkontakter är driftsatt sedan oktober 2014. Detta oberoende om sjukintygen utfär• das inom sjukhusen eller inom primärvården.
• Ombudsfunktion: Region Örebro län var nationell pilot för att testa och erbjuda vårdnadshavare att
• via en ombudsfunktion kunna utföra tjänster digitalt via Mina vårdkontakter för barn. Tjänsten finns
• i drift sedan april.
Journal via nätet:
• En förstudie och ett genomförandeprojekt har genomförts rent tekniskt . Två informationsmängder, vaccina• tioner och hälsodeklaration, är tekniskt tillgängliga men inte tillgängliga för våra invånare ännu. Av• steg från plan är den prioriterade informationen från Mödrahälsovården där vi inväntar att piloten
• inom SLL skall vara klar innan vi får starta.
Nationell patientöversikt:
• Journalsystemet för telefonrådgivningen 1177 tillgängliggjordes april 2014 till den sammanhållna
• journalföringen.
Direktöverföring till kvalitetsregister:
• Region Örebro län har lett en nationell pilot där direktöverföring till kvalitetsregister har realiserats
• baserat på nationellt fackspråk och nationell it-arkitektur. Det har varit ett samarbetsprojekt med
• SKL, Socialstyrelsen, registerhållare, leverantörer och Region Örebro län. Direktöverföringarna och
• mallarna för strukturerad dokumentation är i drift sedan maj.
Förstudier:
• Förstudien för prehospital journal/ambulansjournal levererades 2014.
• Förstudien gällande Framtidens Journalsystem som initierades inom Region Örebro län breddades till
• att genomföras i samarbete med ytterligare fyra landsting.
Länstrafik BIMS: 2,5 miljoner kronor
Kommentar
Det nya biljett- och betalningssystemet, BIMS, togs i drift vecka 44. Systemet gör det enklare för resenärer, det skapar bättre förutsättningar för länsgränsöverskridande resor samt bättre möjligheter att följa
kollektivtrafikresandets utveckling.
108
Länstrafik, Expresstrafik Hällefors/Vivalla (helårseffekt): 2,4 miljoner kronor
Kommentar
Är driftsatt.
Länstrafik, samverkan med Västmanland 1,0 tjänst: 1,0 miljoner kronor
Kommentar
Två tjänster är tillsatta, varav Örebro läns landsting finansierar halva kostnaden. Kompetensområdena
för dessa är tågtrafik samt finansiell ekonomi.
Länstrafik, Insatståg mellan Lindesberg och Örebro: 3,6 miljoner kronor
Kommentar
Trafikstart enligt plan den 11 augusti.
Barnteater Länsteatern: 0,7 miljoner kronor
Kommentar
Länsteatern har genom den särskilda satsningen fått möjlighet att nå ut med barnföreställningar i hela
länet. Under våren turnerade man med ”Den unge Werthers lidanden” (skolår 8-9) och under hösten
”Jag målar min himmel orange” (skolår 1-3) samt ”Carmen – en operamusikal” (skolår 4-6).
Länsmuseum: 1,0 miljoner kronor
Kommentar
Länsmuséet har utarbetat ett förslag angående organisatoriska förändringar med anledning av det pågående omställningsarbetet. En nulägesrapport presenterades vid nämndsammanträde (Tillväxt, Kultur,
Bildning) den 21 maj. Kärnan i den presentationen utgjordes av en mer samlad organisation med ökat
fokus mot projekt, ökad satsning på kommunikation/marknadsföring samt ökning/frigörande av verksamhetsmedel. Konsekvenserna av detta blir bland annat minskade resurser till konst- och föremålshantering samt möjligen förändrade öppettider. De prioriteringar som gjordes innebar även reducering av
personal.
Arkivcentrum: 0,2 miljoner kronor
Kommentar
Arkivcentrum arbetar fortsatt med etablering av depåverksamhet i Arboga, i samverkan med sin motsvarighet i Västmanland. Örebro läns landstings beslut om särskilt stöd har med stor sannolikhet bidragit
till att även Västmanlands läns landsting fattat beslut om finansiering av depåverksamheten. Ombyggnationen är i full gång med beräknad inflyttning i början av 2015.
Föreningsstöd: 0,2 miljoner kronor
Kommentar
Den särskilda satsningen rörande föreningsbidrag har möjliggjort ett utökat anslag och har fördelats för
2014.
109
BILAGOR
Internkontrollplan 2014
Internkontrollplan 2014 för Örebro läns landsting
KontrollmomentSyfte
Kvalitet och patientsäkerhet:
Vilka åtgärder är vidtagna med anledning av:
1) Resultat av genomförda riskanalyser.
2) Resultat utifrån genomförda granskningar av
1) journaler enligt metod Markörbaserad journal-
1) granskning.
3) Åtgärder utifrån tillämpning av avvikelsehan-
1) tering.
Nollvision – inga undvikbara vårdskador eller
dödsfall ska uppkomma i samband med vård
och behandling.
1) Identifiera brister och risker för att minska
1) risk för att skada uppkommer för patient.
2) Analysera och vidta åtgärder utifrån resultat
1) av genomförd journalgranskning.
3) Avvikelsehanteringen ska förhindra att till1) bud eller negativ händelse återupprepas. Fokus
1) ligger därför på att systematiskt förbättra
1) processerna i verksamheterna genom analys
1) och åtgärd utifrån vad som har inträffat.
1. Resultat av genomförda riskanalyser.
Antalet genomförda riskanalyser 2014 uppgår till 36 vilket kan jämföras med 39 under 2013. Här nedan
följer exempel på vidtagna åtgärder utifrån genomförda riskanalyser i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
2014.
Lindesbergs lasarett: När riskanalysen berör mer än en klinik redovisas den i ledningsgruppen och
åtgärder prioriteras. Eventuella utbildningsbehov lämnas till Lärcentrum/KTC. Riskanalyser som rör
endast en klinik hanteras på kliniken men lyfts till ledningsgruppen för gemensamt lärande. Patientsäkerhetsrisker relaterade till Läkemedelsmodulen har prioriterats för förbättringsarbete. Två exempel är
att resurspersoner från införandeprojektet har funnits på plats på kirurgkliniken för handledning och på
medicinkliniken med stor läkarbrist har en sjuksköterska uppdraget att finnas till stöd för vikarierande
läkare.
USÖ: Ett sjukhusgemensamt hjälpmedelsförråd för patienter med en vikt över 200 kg (ca 500 personer i länet) är under uppbyggnad.
LoVS: En plan för LoVS vid allvarlig händelse har tagits fram och seminarieövningar (table top) har
genomförts inom Medicinsk Teknik och LandstingsIT. Utbildning i sekretess och informationssäkerhet
har under våren genomförts för samtliga chefer i LoVS i samarbete med LK/Juridik. Övriga medarbetare
har fått information via APT.
Entreprenörer som anlitas av Landstingsfastigheter måste enligt avtalen följa sekretessreglerna och får
dessutom i vissa fall (vid arbete inom psykiatrin) skriva under sekretessförbindelse. Märkning och registrering av medicintekniska produkter för ökad spårbarhet genomförs. Genomförande av riskanalyser
inför ny medicinsk teknik och andra förändringar.
2. Resultat utifrån genomförda granskningar av journaler enligt metod Markörbaserad journalgranskning.
Resultat från journalgranskningen har påvisat områden där behov av förbättring föreligger, utifrån behov har översyn och revidering av rutiner genomförts, utbildning av personal och resultaten av granskningarna används som fallbeskrivningar vid utbildingarna. Journalgranskningen leder till att problemområden uppmärksammas och åtgärder vidtas.
Metoden ger en ögonblicksbild och kräver ett genomförande under tolv månader för att ge rättvisande information om antalet vårdskador i verksamheterna. Skador som har identifierats under 2014
110
visar att den största orsaken till patient- och vårdskador är VRI (vårdrelaterade infektioner) oavsett på
vilket av de tre sjukhusen patienterna vårdats. En stor andel av dessa infektioner har varit kateterrelaterade urinvägsinfektioner. Andra behovsområden som identifierats är bland annat behov av förbättrad
dokumentation gällande lägesändringsschema/nutritionslista och förekomst av överfylld urinblåsa - där
bland annat rutiner ses över och revideras samt utrustning införskaffas.
KTC (Kliniskt träningscentra) har intensifierat utbildningsinsatser med anledning av resultatet, vilket
bland annat innebär teoretisk och praktisk utbildning i steril kateteterinläggning och teknikträning med
”Bladderscan”. Ett styrande dokument gällande katetervård enlighet med rådande evidens är utarbetat
och implementerat.
3. Åtgärder utifrån tillämpning av avvikelsehantering.
Antal inrapporterade avvikelser inom avvikelseområde patient har minskat jämfört med 2013.
Det finns få vidtagna åtgärder beskrivna från inrapporterade avvikelser.
Flera verksamheter har påbörjat granskning av avvikelser som klassificerats som mycket allvarliga.
Områden som uppmärksammats och där åtgärder påbörjats är remisshantering vid ordinarie läkares frånvaro, rutinbeskrivning av hantering av förskrivning av narkotikaklassade läkemedel, ”Rekommenderade Läkemedel, läkemedelskommittén i ÖLL, rutin för utlämning av skriftlig information till
patient samt hur provsvar kommer att meddelas. Avvikelser som berör flera verksamhetsområden har
kommunicerats och hanterats genom dialog, till exempel avvikelser inom it-området och flera lösningar
har tillskapats. Inrapporterade avvikelser har använts som kunskapsunderlag vid utbildning och prioriteringsgrund för förbättringsarbeten.
KontrollmomentSyfte
Ökad köptrohet mot upphandlade ramavtal
Landstingets verksamheter ska bedrivas med god
ekologisk och ekonomisk hushållning. Andelen
miljöbedömda produkter i landstingets verksamhet ska öka
Under 2014 har 74 upphandlingar genomförts. Av dessa har miljökrav ställts i 47 stycken och sociala
krav i 23 stycken. I övriga upphandlingar har det inte varit relevant att ställa sådana krav.
En informationsbroschyr om upphandlingsprocessen, lagar och regler samt interna rutiner har tagits
fram och skickats ut till alla chefer i landstinget. Denna broschyr innehåller även information om vikten
av att nyttja upphandlande avtal ur ett miljöperspektiv.
Under 2014 har arbete pågått med att skapa en it-lösning för att på ett automatiserat sätt kunna ta
fram statistik över avtalstrohet. De första rapporterna kommer att presenteras i början av 2015.
Informationskampanj om det nationella arbetet kring ansvarstagande i offentlig upphandling
(Uppförandekoden) har genomförts i form av en artikel i Tebladet, utskick av informationsbroschyr
samt muntlig information till alla miljösamordnare inom landstinget.
Stickprovskontroll har genomförts på fem avtalsområden (totalt åtta leverantörer) för att kontrollera
att ställda miljökrav uppfylls. Samtliga leverantörer har lämnat dokumentation som styrker detta.
111
BILAGOR
KontrollmomentSyfte
Betalning av leverantörsfakturor i tid.
God ekonomisk hushållning. Kontrollera omfattning och orsak till att leverantörsfakturor ej betalas i tid.
Kartläggning har skett av leverantörsfakturor, i vilken omfattning betalning har skett i tid, för helår
2014. Kartläggningen visar att flertalet fakturor har betalats i tid men att det även finns fakturor som är
försent betalade med upp till 20 dagar och ett fåtal med ännu längre försening i betalning.
En analys visar att en förbättring har skett vid jämförelse med 2013 med cirka två procent för fakturor som betalats i tid och fakturor som har betalats mellan en till två dagar försent har en förbättring
skett med tre procent. För fakturor som betalats tre till 20 dagar försent har en försämring skett med
två procent. Analysen visar att fördelningen av fakturor som betalats i tid samt ej betalats i tid skiljer sig
mellan och inom förvaltningarna.
De identifierade åtgärderna består i att, från Lednings- och verksamhetsstöds Ekonomiavdelning,
öka informationen till verksamheten kring hanteringen av fakturor samt att kontinuerligt sköta påminnelsehanteringen av fakturor som kommer att eller har förfallit. Informationen och rutinerna för
verksamheten ska även bli mer enhetlig och standardiserad. Uppföljning kommer fortsätta göras kontinuerligt inför varje delårsrapport.
KontrollmomentSyfte
Att resultatet av medarbetarenkäten, ge-
nomförd hösten 2013, resulterar i handlings-
planer på förvaltningarna och som sedan
följs upp under året.
Medarbetarenkäten är en viktig del i det fortsatta
arbetet med att utveckla Örebro läns landsting
som en attraktiv arbetsgivare. Resultaten kommer
att användas för att identifiera utvecklings- och
förbättringsområden på ÖLL nivå och fungera
som ett diskussionsunderlag på arbetsplatsnivå
samt att få en uppföljning av föregående medarbetarenkät (2011).
Resultatet av medarbetarenkäten 2013 är redovisat till Örebro läns landstings samtliga förvaltningar,
verksamheter och enheter. Under året har ett arbete pågått med att ta fram handlingsplaner utifrån vilka
områden som behöver utvecklas, förbättras och prioriterats i det fortsatta arbetsmiljöarbetet.
112
Landstingsövergripande
mätetal
Hälso- och sjukvård – tillgänglighet primärvård
Andel besvarade samtal samma dag
Medelvärde för vårdcentraler inom Hälsoval Örebro län
%
100
95
90
2014
2013
91
91
93
90 90
92
90
88
88
91
89
89
Maj
Juni
90
92
92 93
93
92
91 90
Målvärde: 90 %
92
94
92
88
85
80
75
70
65
60
55
50
Jan
Feb
Mars
April
Juli
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Medianvärdet för patienter som fått telefontid samma dag under 2014 ligger på 90 procent och har försämrats något mot 2013 då medianvärdet var 91 procent.
Andel patienter som fått tid inom 7 dagar enligt bedömning
Medelvärde för vårdcentraler inom Hälsoval Örebro län
%
100
95
90
2014
2013
93 93
90 88
88 87
89
88
88
87
88 87
89
91 90
87
Målvärde: 90 %
90
8787
85
88
85
85
Okt
Nov
8787
80
75
70
65
60
55
50
Jan
Feb
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sep
Dec
Medianvärdet för läkarbesök inom 7 dagar ligger på 87,5 procent och har försämrats något jämfört med
2013 då medianvärdet var 88,5 procent.
113
BILAGOR
Hälso- och sjukvård – tillgänglighet specialiserad vård
Antal väntande >90 dagar till besök
Antal patienter
1791
1 800
1564
1 600
1 400
1304
2013
2053
2 000
1733
1513
1396
800
1535
1431
1298
1164
1 200
1224
1254
1043
1016
1003
1 000
2014
864
669
600
638
684
556
728 731
544
400
200
0
Jan
Feb
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Det genomsnittliga antalet väntande till besök i specialistvården under 2014 var 8 292 patienter med
måluppfyllelse till vårdgarantin på 85 procent. Motsvarande siffror för 2013 var 7 631 väntande till
besök och måluppfyllelse till vårdgarantin på 87 procent.
Den senaste mätningen visar att 1 535 patienter har väntat mer än 90 dagar på läkarbesök och det är fler
än vid mätningen vid förra årsskiftet som visade att 1 254 patienter väntat mer än 90 dagar på läkarbesök.
114
Antal väntande >90 dagar till operation/behandling
Antal patienter
1888
1 800
1725
1614
1 600
1170
1162
943
800
643
532
615
1377
1357
1275
1190
1 000
600
1534
1481
1 400
1 200
2014
2013
2080
2 000
1136
1121
988
902
584
883
833
651
400
200
0
Jan
Feb
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Det genomsnittliga antalet väntande till operation/åtgärd under 2014 var 4 321 patienter med
måluppfyllelse till vårdgarantin på 72 procent. Motsvarande siffror år 2013 var 4 061 väntande till
operation/åtgärd och måluppfyllelse till vårdgarantin på 77 procent.
Den senaste mätningen visar att 1 534 patienter har väntat mer än 90 dagar till operation/behandling
och det är fler än vid mätningen vid förra årsskiftet som visade att 1 121 patienter väntat mer än 90 dagar
till operation/åtgärd.
115
BILAGOR
Vårdrelaterade infektioner
Antal vårdrelaterade infektioner PPM-VRI inom somatisk specialistsjukvård 2011–2013
%
12
ÖLL (somatik)
Riket
10
8
6
4
2
0
VT 2011
HT 2011
VT 2012
HT 2012
VT 2013
HT 2013
VT 2014
HT 2014
Resultatet visar att antalet VRI, vårdrelaterade infektioner, minskar jämfört med mätningar 2013. Det
stora flertalet av identifierade vårdrelaterade infektionerna är urinvägsinfektioner som kan uppkomma
på grund av kateter som sätts in när patient vårdas på sjukhus, förbättringsarbete pågår.
116
Antalet händelseanalyser per Lex Maria-anmälningar
Under 2014 anmäldes 35 Lex Maria vilket är en minskning från 2013 då antalet Lex Maria-anmälningar
var 38 stycken.
Det kvarstår fortsatt arbete för att öka den systematiska egenkontrollen inom landstinget.
Antal inrapporterade patientrelaterade avvikelser
Antal inrapporterade avvikelser inom avvikelseområde patient och år
Antal avvikelser
8 000
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Avvikelserapportering utförs kontinuerligt, på årsbasis ses en svag ökning av inrapporterade avvikelser.
Under 2014 anmäldes 5011 patientrelaterade avvikelser inom Örebro läns landsting vilket är en marginell minskning i förhållande till 2013 års rapportering med 5117 avikelserapporter.
117
BILAGOR
Personal och kompetens
Extratid 2014 och 2013
Timanställda, fyllnadstid och övertid
2013
2014Ökning/minskning Ökning/minskning
timmar
%
ÖLL totalt
Timanställda
329 302
350 322
21 019
Fyllnadstid
76 356
77 721
1 365
1,79%
Enkel övertid
31 497
35 161
3 664
11,63%
120 517
145 067
24 550
20,37%
5,81%
Kvalificerad övertid
6,38%
Kvinnor
Timanställda
247 946
262 354
14 408
Fyllnadstid
61 914
63 164
1 250
2,02%
Enkel övertid
24 416
27 984
3 567
14,61%
Kvalificerad övertid
85 180
104 875
19 695
23,12%
Timanställda
81 357
87 968
6 611
8,13%
Fyllnadstid
14 442
14 557
114
0,79%
7 081
7 178
97
1,37%
35 337
40 192
4 856
13,74%
Män
Enkel övertid
Kvalificerad övertid
En stor del av ökningen av övertiden, både enkel och kvalificerad övertid, har sin förklaring av den extra
ersättning som erbjöds sjuksköterskor för att klara bemanningen under semesterperioden.
Deltid
Tillsvidareanställda – december 2014 – uppdelat per kön
Antal
400
Kvinnor
Män
300
200
100
0
–49
50–59
70–79
60–69
Tjänstgöringsintervall (procent av heltid)
80–89
90–99
Under 2014 ökade den genomsnittliga tjänstgöringsgraden. Bland deltidsanställda har andelen sysselsatta 70 – 79 procent sjunkit något jämfört med tidigare år. Andelen sysselsatta 50 – 59 procent har
ökat något. Den senare andelen består av anställda vars anställningar omreglerats till följd av beslut om
partiella sjukersättningar samt medarbetare som kvarstår i anställning efter 67 års ålder.
118
Sjukfrånvaro 2013–2014
2013
2014
Schemalagda timmar
17 588 553
17 873 795
Sjukfrånvaro, totalt (timmar)
886 983
976 303
Sjuk korttidsfrånvaro (timmar)*
341 577
343 300
Sjuk långtidsfrånvaro (timmar)**
545 406
633 033
Sjukfrånvaro, totalt (procent av schemalagda timmar)
5,0
5,5
Sjuk korttidsfrånvaro (procent av schemalagda timmar)*
1,9
1,9
Sjuk långtidsfrånvaro (procent av schemalagda timmar)**
3,1
3,5
* Korttidsfrånvaro: 1–14 dagar
** Långtidsfrånvaro: Mer än 14 dagar
Korttidssjukfrånvaron är oförändrad och utgör cirka 1,9 procent. Långtidssjukfrånvaron har ökat med
0,4 procent under 2014 och ökar främst bland kvinnor. Kvinnor har i genomsnitt fler och längre sjukperioder jämfört med män. Antalet sjukdagar per anställd är högre i landsting jämfört med privat verksamhet och bland statligt anställda.
Sjukfrånvaro 2013 och 2014 – uppdelat på kön
%
9,0
Totalt
Män
Kvinnor
8,0
7,0
6,0
5,0
4,0
3,0
2,0
Dec-14
Nov-14
Okt-14
Sep-14
Aug-14
Jul-14
Jun-14
Maj-14
Apr-14
Mar-14
Feb-14
Jan-14
Dec-13
Nov-13
Okt-13
Sep-13
Aug-13
Jul-13
Jun-13
Maj-13
Apr-13
Mar-13
Feb-13
Jan-13
1,0
0,0
Sjukfrånvaron varierar under året. Säsongsvariationerna är likartade år från år.
119
BILAGOR
Övrig personalstatistik
Tillsvidareanställda
Antal anställda,
Antal anställda,
tillsvidaretillsvidare
2013-12-312014-12-31
Differens
Förvaltning
Kvinnor
MänKv/
KvinnorMänKv/Kvinnor
Män
Totalt
mänmän
Universitetssjukhuset Örebro
Karlskoga lasarett
593
3 344
2898
625
3523
147
560108668580112692 20
32
179
4 24
Lindesbergs lasarett
428112540434118552
6
6 12
Habilitering och hjälpmedel
343101444352101453
9
0
Primärvården
805132937853148
1001 48 16 64
9
Psykiatrin
643240883617234851 -26 -6 -32
Folktandvården
44256
498
46467
531221133
Lednings- och verksamhetsstöd
446302748444318762 -2 16 14
Landstingets ledningskansli
149 82231138 73211 -11 -9 -20
Länstrafiken
421759461965 4 2 6
Landstingshälsan
31 83932 739 1 -1 0
TOTALT
120
2 751
6 640
1 751
8 391
6 858
1 822
8 680
218
71
289
Årsarbetare – tillsvidareanställda
Antal anställda,
Antal anställda,
tillsvidaretillsvidare
2013-12-312014-12-31
Differens
Förvaltning
Kvinnor
MänKv/
KvinnorMänKv/Kvinnor
Män
Totalt
mänmän
Universitetssjukhuset Örebro
Karlskoga lasarett
2 649,5
584,7 3 234,2 2809,9
617,0 3426,9
160,4
546,4107,3653,8568,0111,3679,3 21,6
32,3
192,7
4,0 25,6
Lindesbergs lasarett
414,3110,3524,6421,4116,3537,8
7,1
6,0 13,2
Habilitering och hjälpmedel
333,6 98,6432,2342,4 99,1441,5
8,8
0,5
Primärvården
785,5128,0913,6837,4143,7981,1 51,9 15,7 67,6
9,3
Psykiatrin
634,5238,7873,2610,0232,6842,6 -24,5 -6,0 -30,6
Folktandvården
433,054,8
487,8
453,066,3
519,220,011,531,5
Lednings- och verksamhetsstöd
427,7301,0728,7429,6317,0746,6
Landstingets ledningskansli
143,9 78,4222,3133,2 70,1203,3 -10,7 -8,3 -19,0
1,9 16,0 17,9
Länstrafiken
41,617,058,645,819,064,8 4,3 2,0 6,3
Landstingshälsan
31,0 8,039,032,0 7,039,0 1,0 -1,0 0,0
TOTALT
6 441,1 1 726,8 8 167,8 6682,8 1799,4 8482,2
241,7
72,7
314,4
121
BILAGOR
Visstidsanställda
Antal anställda,
Antal anställda,
tillsvidaretillsvidare
2013-12-312014-12-31
Differens
Förvaltning
Kvinnor
MänKv/
KvinnorMänKv/Kvinnor
Män
Totalt
mänmän
Universitetssjukhuset Örebro
432265401656 -3 -6 -9
Lindesbergs lasarett
35165140 848 5 -8 -3
Habilitering och hjälpmedel
251035261339 1 3 4
Primärvården
672895613394 -6 5 -1
Psykiatrin 552479511768 -4 -7-11
Folktandvården
9 71632 73923 023
Lednings- och verksamhetsstöd
29144349176620 323
Landstingets ledningskansli
196
25
179
26-231
Länstrafiken
51692
11415
Landstingshälsan
404314-110
TOTALT
122
255 73328165 53218 -90 -20-110
Karlskoga lasarett
546201747493176669 -53 -25 -78
Årsarbetare – visstidsanställda
Antal anställda,
Antal anställda,
tillsvidaretillsvidare
2013-12-312014-12-31
Differens
Förvaltning
Kvinnor
MänKv/
KvinnorMänKv/Kvinnor
Män
Totalt
mänmän
Universitetssjukhuset Örebro
239,6 67,2306,8154,1 47,7201,8 -85,6 -19,4-105,0
Karlskoga lasarett
41,721,363,038,915,654,4 -2,9 -5,7 -8,6
Lindesbergs lasarett
33,015,848,838,6 7,546,1 5,6 -8,3 -2,6
Habilitering och hjälpmedel
22,9 9,832,725,013,038,0 2,1 3,3 5,4
Primärvården
60,326,586,856,130,386,4 -4,2 3,8 -0,5
Psykiatrin
51,320,571,748,815,864,6 -2,5 -4,7 -7,1
Folktandvården
7,2 4,011,230,3 6,336,623,0 2,425,4
Lednings- och verksamhetsstöd
27,113,040,145,614,960,518,6 1,920,4
Landstingets ledningskansli
14,74,5
19,2
12,27,5
19,7-2,63,00,4
Länstrafiken
5,01,06,08,82,0
10,83,81,04,8
Landstingshälsan
4,00,04,02,50,32,8-1,50,3-1,3
TOTALT
506,9183,3690,2460,8160,7621,6 -46,1 -22,6 -68,6
123
BILAGOR
Årsarbetare – tillvidareanställda – yrkesgrupper
Yrkesgrupp
Läkare
År 2013 Kvinnor
År 2014 Män
395,5475,2
Kvinnor
Ökning/minskning
Män
396,7 481,8
Kvinnor MänTotalt
1,3 6,6 7,8
2 526,2
346,2
2675,1
380,8
148,7
34,6
183,2
Övrig sjukvårdspersonal
188,6
59,5
204,3
61,5
15,8
2,0
17,8
Arbetsterapeut
122,1 8,0
123,3 7,0
1,2-1,00,2
Sjukgymnast/Fysioterapeut
168,557,4
164,5 62,7
-4,0 5,31,3
15,5 3,0
15,5 4,0
Sjuksköterska/barnmorska m fl
Biträdespersonal
0,0 1,01,0
Skötare
131,0 87,9
127,8 86,9
-3,2 -1,0-4,2
Undersköterska
735,1 62,1
747,4 59,9
12,3 -2,210,1
Undervisningspersonal
51,524,9
53,2 26,1
1,7 1,22,9
156,115,8
167,2 13,8
11,1-2,09,1
Psykolog/terapeut
88,539,0
93,5 41,8
Övrig social personal
66,4
16,3
59,6
14,8
-6,8
-1,5
-8,3
Tandläkare
73,8
50,8
83,0
59,3
9,3
8,5
17,8
Kurator
Tandsköterska/tandhygienist/bitr
Övrig tandvårdspersonal
329,5
2,0
340,0
4,0
5,1 2,87,8
10,5 2,012,5
8,0
3,0
8,0
3,0
0,0
0,0
0,0
Medicinsk vårdadministratör
468,4
1,9
479,9
1,9
11,6
0,0
11,6
Övrig administrativ personal
646,8
285,6
674,7
295,1
27,9
9,5
37,4
Städpersonal
138,1 19,8
136,0 20,8
-2,1 1,0-1,1
Kökspersonal
91,410,0
92,5 10,0
1,1 0,01,1
Övrig personal
39,7
159,5
40,7
164,5
1,0
5,0
6,0
6 440,7 1 727,8
6 682,8
1 799,4
242,1
71,7
313,8
TOTALT
Totalt har antal årsarbetare har ökat år 2014 jämfört med år 2013.
Antalet läkare har ökat marginellt i landstinget. Inom Primärvården har antalet läkare ökat med 15
årsarbetare vilket är ett resultat av primärvårdens strategier för kompetensförsörjning.
Gruppen tillsvidareanställda sjuksköterskor har ökat markant. En medveten satsning på att anställa
sjuksköterkor med anställningsformen tillsvidare har genomförts under året. Detta har fört med sig att
antalet visstidsanställda sjuksköterskor har minskat.
Primärvården har ökat med cirka 25 sjuksköterskor som genomgår betald vidareutbildning till distriktssköterska.
Vissa organisatoriska förändringar, såsom övertagande av psykologer från Örebro kommun samt nya
uppdrag som exempel primärvårdens samtalsmottagning, innebär en ökning av antalet årsarbetare.
Ökningen inom gruppen Övrig administrativ personal består av tillsättning av vakanta tjänster på Länstrafiken och Ledning- och verksamhetsstöd samt inom Hälso- och sjukvård.
124
Med hänvisning till innehållet i denna årsredovisning får regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige att årsredovisningen för 2014 godkänns.
Örebro den 8 april 2015
För regionstyrelsen
Marie-Louise Forsberg-Fransson
Regionstyrelsens ordförande
Rickard Simonsson
Regiondirektör
125
REVISIONSBERÄTTELSE
126
Revisionsberättelse
127
Vi, av fullmäktige valda revisorer i Örebro läns
landsting – Ulf Wilén, Kerstin Nilsson, Arild
Wanche, Britta Bjelle, Gunilla Carlsson, Lena
Jansson, Claes Lybeck, Johan Nyström och Birgitta Rajkovic – har granskat landstingets styrelsers och nämnders verksamhet och genom utsedd
lekmannarevisor i Örebro Läns landstings Förvaltningsbolag AB, Länsgården Fastigheter AB,
Länsteatern i Örebro AB, Länsmusiken i Örebro
AB, Örebro Läns Flygplats AB och Länstrafiken
Örebro AB med dotterbolag även verksamheten i
dessa företag under år 2014.
Revisorernas ansvar är att granska verksamhet,
intern kontroll och räkenskaper samt att pröva
om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges
uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts
enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och landstingets revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med
den inriktning och omfattning som behövs för
att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning samt gett det resultat som redovisas i
bilagan ”Revisorernas redogörelse” och därtill
fogad bilaga ”De sakkunnigas rapporter i sammandrag”.
Vi bedömer att den finansiella måluppfyllelsen
är god. Fem av de sex finansiella målen inom ramen för god ekonomisk hushållning uppnås i och
med resultat och ställning 2014. Underskotten i
verksamheterna har dock fortsatt att utvecklas
negativt. En fortsatt mycket stark fokusering på
ekonomin är en nödvändighet om en ekonomi i
balans skall upprätthållas, särskilt med beaktande
128
av den ökande och åldrande befolkningen. Vikten av att fullmäktiges budget hålls kan inte nog
betonas i ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv.
Vi bedömer verksamhetsmålens uppfyllelse inom
ramen för god ekonomisk hushållning som mindre god utifrån återrapporteringen i årsredovisningen. Av 62 verksamhetsmål med bäring på
god ekonomisk hushållning har 34 uppfyllts, 25
delvis uppfyllts och 3 mål redovisar en större negativ avvikelse från målnivån.
Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i landstinget Örebro i allt väsenligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från
ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.
Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är
rättvisande.
Vi bedömer att styrelsens och nämndernas interna kontroll har varit tillräcklig.
Vi bedömer att resutatet enligt årsredovisningen
till största delen är förenligt med de finansiella
mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt.
Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelser och nämnder samt enskilda
ledamöter i dessa organ.
Vi tillstyrker att landstingets årsredovisning för
2014 godkänns.
Örebro 2015-04-13
Ulf Wilén
Kerstin Nilsson
Arild Wanche
Britta Bjelle
Gunilla Carlsson
Lena Jansson
Johan Nyström
Claes Lybeck
Birgitta Rajkovic
Till revisionsberättelsen hör följande bilagor vilka bifogas landstingstrycket:
Revisorernas redogörelse, Revisorernas verksamhetsberättelse samt De sakkunnigas rapporter i sammandrag.
Granskningsrapporter från lekmannarevisorn/-erna i Örebro läns landstings förvaltningsbolag AB, Länsgården
Fastigheter AB, Länstrafiken Örebro AB med dotterbolag, Örebro läns flygplats AB, Länsteatern i Örebro AB
och Länsmusiken i Örebro AB.
129
130
Produktion: Region Örebro län och Factum
Tryckeri: Trio Tryck AB, april 2015
Papper: Multi Art Silk, omslag 250 g och inlaga 130 g
Typsnitt: Adobe Garamond och Frutiger
131
132
Årsredovisning
Årsredovisning
Postadress: Örebro läns landsting, Ledningskansliet, Box 1613, 701 16 Örebro.
Besöksadress: Eklundavägen 2, Örebro. E-post: [email protected]
Telefon: 019-602 70 00. Telefax: 019-602 70 08
www.orebroll.se