Kvalitetsberättelse 2014
1 (21) 2015-03-31 Omsorgsförvaltningen Utvecklingsenheten Mette Davidsson 0738-532748 [email protected] Kvalitetsberättelse 2014 Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Omsorgsförvaltningens kvalitetsarbete på individnivå, enhetsnivå och förvaltningsnivå. Postadress Telefon vxl 044-13 50 00 Bankgiro 657-9536 Org.nr 21 20 00-0951 2(21) Innehåll Kvalitetsberättelse 2014 ................................................................................................................. 3 Inledning ........................................................................................................................................ 3 Analysdagar ....................................................................................................................................... 4 Processer, aktiviteter och rutiner........................................................................................................ 4 Systematiskt förbättringsarbete .......................................................................................................... 5 Förbättringsvägen .......................................................................................................................... 5 Avvikelser ...................................................................................................................................... 5 Synpunkter ..................................................................................................................................... 7 Värdighetsgaranti ........................................................................................................................... 8 Verksamhetsuppföljningar ............................................................................................................. 8 Intern kontroll ................................................................................................................................ 9 Kvalitetsregister och andra kvalitetsmätningar ............................................................................ 10 Öppna jämförelser ........................................................................................................................ 17 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? ..................................................................................... 18 Riskanalys ........................................................................................................................................ 19 Personalens medverkan i kvalitetsarbetet ........................................................................................ 20 Kompetensutveckling .................................................................................................................. 20 Samverkan........................................................................................................................................ 21 3 (21) Kvalitetsberättelse 2014 Inledning Under 2014 har flera förbättringar genomförts i ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Stödsystemet Förbättringsvägen publicerades 1 oktober och mellan 1 oktober – 31 december lämnades 18 förbättringsförslag. Ett årshjul och en årscykel har skapats i syfte att få en helhetsbild över hur det systematiska kvalitetsarbetet hänger ihop över året. Två analysdagar med ledningsgrupp och kvalitetsråd genomfördes i december där kundrelaterade resultat genomlystes och analyserades. Det har sedan legat till grund för 2015 års styrkort. Rutinen för riskanalyser ur ett kundperspektiv blev klar och flera riskanalyser har påbörjats sedan dess. I februari 2015 genomförs en Kvalitetdag för samtliga chefer för att föra ut kunskapen om ledningssystemet samt hämta in tankar och funderingar kring hur det systematiska kvalitetsarbetet bäst genomförs i verksamheten. Fler kvalitetsmått går att följa på enhetsnivå vilket är väldigt positivt. Det gör att man i enheten kan följa sina egna resultat och lättare planera in åtgärder för förbättringar. Det återstår arbete med att stödja enheterna i att göra egenkontrollen och uppföljningar mer systematiska och överskådliga. I föreskriften SOSFS 2011:9 ”Ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete” definieras kvalitet på följande sätt: ” att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Väldigt förenklat kan omsorgsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete sammanfattas som följer: VAD ska uppnås? I Värdighetsgarantin och Styrkan anges den kvalitet vi ska erbjuda våra kunder. HUR MYCKET? De styrtal och mål som anges i Styrkan visar vilka mål som ska nås. Även i Ledningskraftsteamets handlingsplan anges målvärden för de mest sjuka äldre. HUR vet vi om vi lyckas? Olika mätningar, utredningar och undersökningar visar mått på kvaliteten vilka beskrivs närmare i kvalitetsberättelsen nedan. Genomgående i Kvalitetsberättelsens olika avsnitt finns symboler som visar på vilken/vilka nivåer kvalitetsarbetet genomförs och utvärderas; individ-, enhets- och/eller förvaltningsnivå. Det är viktigt att det sker en kommunikation mellan de olika nivåerna och att det finns rutiner för hur kommunikationen ska gå till. Kvalitetsberättelsen gör på intet sätt anspråk på att vara heltäckande. Varje dag består av många möten i verksamheten mellan kund och personal, möten med hög kvalitet, som inte låter sig beskrivas med enkelhet i en sammanställning. Kvalitetsberättelsen är dock ett försök att få med de Postadress Telefon vxl 044-13 50 00 Bankgiro 657-9536 Org.nr 21 20 00-0951 4(21) viktigaste delarna av omsorgsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete som genomförts under 2014. Analysdagar Omsorgsförvaltningens ledningsgrupp, kvalitetsråd, controller och omsorgsnämndens ordförande träffades under två dagar för att gå genom kvalitetssäkrade kundrelaterade resultat, jämföra med förvaltningsövergripande mål samt analysera styrkor och förbättringsområden. Analyserna under dagarna var en del av underlaget inför arbetet med 2015 års styrkort. Resultat för ordinärt boende, vård- och omsorgsboende och stöd och service presenterades i tur och ordning och analyserades i grupper. Slutligen gjordes en djupare analys för att ta fram områden som är särskilt viktiga att arbeta vidare med 2015. Anteckningar från dagarna finns här Uppgiftslämnare: Mette Davidsson Processer, aktiviteter och rutiner Som en del av Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete har verksamheterna beskrivits i processer, aktiviteter och rutiner. Detta görs för att säkra kundens väg genom verksamheten och hitta förbättringsområden i processen. Omsorgsförvaltningen har två huvudprocesser; Kundprocessen och Förebyggandeprocessen. Kundprocessen har i sin tur flera delprocesser, nämligen: Vård- och omsorgsboende-processen Ordinärt boende-processen Daglig verksamhet LSS-processen Barn och ungdomsverksamhet LSS-processen Boende LSS-processen Personlig assistans LSS (påbörjad januari 2015) Till varje process finns processägare, processledare och ett processteam som kartlägger kundens väg genom verksamheten samt tar fram förslag på förbättringar som sedan blir rutiner för hela verksamheten. Rutinerna som de olika processerna tar fram kan följas i Handböckerna och förslagen ses i Förbättringsvägen Hela processkartan hittas här. Uppgiftslämnare: Mette Davidsson 5(21) Systematiskt förbättringsarbete Förbättringsvägen Stödsystemet för Förbättringsvägen publicerades 1 oktober 2014. Förbättringsvägen finns på intranätet för att all personal ska kunna lämna kundrelaterade förbättringsförslag. Stödsystemet är en garant för att inga förslag trillar bort utan samtliga diskuteras i Kvalitetsrådet innan det tas beslut om genomförande eller inte. Dessutom kan man följa förslagets status så att alla kan se var i processen förslaget befinner sig. Flertalet förbättringsförslag genomförs med ”enkel rutinframtagning”, dvs. de behöver inte genomföras i projektform. Några förslag är dock så omfattande att det krävs projekt. Ledningsgruppen fattar beslut om nya rutiner när det handlar om o Personalförändringar o Ökad kostnad o Organisationsförändringar o Radikalt förändrat arbetssätt I övrigt är det Kvalitetsrådet som fattar beslut om ett kundrelaterat förbättringsförslag ska genomföras eller inte. Från 1 oktober – 31 december 2014 lämnades 18 förbättringsförslag. Av dessa är ett projekt avslutat, två har avslagits och för resterande pågår rutinframtagning. Uppgiftslämnare: Mette Davidsson Avvikelser Avvikelser enligt HSL finns redovisat i patientsäkerhetsberättelsen Under året har ett gemensamt IT-verktyg för att registrera och hantera avvikelser inom lagrummen HSL, SoL och LSS tagits fram och det togs i bruk 12 januari 2015. Det gör att det fr.o.m. 2015 går att följa statistik och ta fram underlag på enhetsnivå och förvaltningsnivå. Under 2014 har personalen rapporterat missförhållanden på en blankett som hittas i rutinen för Lex Sarah. Rapporterna hanteras och utreds av en särskilt tillsatt grupp. Om utredningen konstaterar att det rör sig om ett allvarligt missförhållande eller påtagliga risker för allvarliga missförhållanden 6(21) ansvarar förvaltningschefen för att göra en anmälan till Inspektionen får vård och omsorg (IVO). Externa leverantörer utreder sina egna missförhållanden och skickar kopia till Omsorgsförvaltningen Område Antal Anmälda till IVO Centrala området 16 1 Östra området 36 0 Västra området 33 0 Stöd- och serviceenheten 5 0 Externa utförare 5 -- Totalt 95 1 Typ av missförhållande Brister i utförande av insatser Brister i bemötande Brister i fysisk miljö, utrustning och teknik Brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande Ekonomiska övergrepp Fysiska övergrepp Psykiska övergrepp Självmord Totalt Antal 40 4 4 1 21 16 8 1 95 Förvaltningsövergripande nivå: En särskild grupp hanterar och utser ansvarig utredare för samtliga rapporter. Rör det sig om allvarliga missförhållanden eller en påtaglig risk för allvarligt missförhållande beslutar förvaltningschef om att händelsen ska anmälas till IVO. Omsorgsnämnden får en årlig sammanställning och rapport om rapporterade missförhållanden Verksamhetsnivå: Enhetschef i berörd verksamhet ansvarar för att åtgärda missförhållandet samt informera personalgruppen om utfallet av utredningen. Däremot finns ingen rutin för att resultatet av utredningen blir ett lärande även för övriga verksamheter. Individnivå: Rutinen för Lex Sarah garanterar att samtliga rapporterade missförhållanden utreds och att den enskilde informeras. Uppgiftslämnare: Charlotta Sandahl 7(21) Synpunkter I Kristianstads kommun finns sedan maj 2013 ett digitalt synpunktssystem som heter Synpunkten där medborgare kan lämna beröm, klagomål och förslag. Enligt rutinen finns ett löfte om att den som lämnar en synpunkt ska få svar inom fyra veckor. Det redovisas även på Kristianstads kommuns hemsida vilka åtgärder som är vidtagna för varje synpunkt. Under 2014 inkom 192 synpunkter till Omsorgsförvaltningen vilket innebar en minskning mot 2013 då det inkom 302 synpunkter. Målet var att synpunkterna skulle öka med 30% under 2014. Minskningen antas ha sin grund i att ingången till Synpunkten på hemsidan har flyttats och att det inte varit så mycket fokus på Synpunkten under 2014. Ingången till Synpunkten på hemsidan återställd till första sidan fr o m 2015. I nedanstående tabeller ses fördelningen av beröm, klagomål och förslag under 2014. Verksamhet Östra Centrala Västra ME Kosten SoS Staben Privata utförare Summa Synpunkter totalt 43 62 27 6 27 8 5 14 Beröm Förslag Klagomål 14 52 12 1 6 1 1 10 5 0 3 0 3 1 2 0 24 10 12 5 18 6 2 4 192 97 14 81 Till Omsorgsnämnden redovisas synpunkterna tre gånger per år. En återkoppling görs även till chefer inom förvaltningen som är ansvariga för att utreda förslag och klagomål och vidta åtgärder om brister framkommit. Rutinen för synpunkthantering säkrar att synpunkter hanteras på individ-, verksamhets- och förvaltningsövergripande nivå. Uppgiftslämnare: Viveka Jansson 8(21) Värdighetsgaranti Fokus år 2014 har varit att skapa nätverk för värdegrundsledare och enhetschefer i äldreomsorgen. Det är beslutat att det ska ske fyra nätverksträffar per år, varav två riktar sig enbart till värdgrundsledare och två till enhetschefen tillsammans med värdegrundsledaren. Värdegrundsledarutbildningen har blivit ett verktyg i verktygslådan och det är även beslutat att värdegrundsarbete ska finnas med i verksamheternas handlingsplaner. Under hösten 2014 har även arbetsmodellen Behov i Centrum testats på tre vård-och omsorgsboende, i detta arbete har värdegrundsledaren haft särskilda arbetsuppgifter, då Behov i Centrum är en arbetsmodell för att förverkliga socialtjänstlagens nationella värdegrund. Det pågår även en kartläggning över hur värdighetsgarantin ska följas upp, att det blir en del av det systematiska uppföljningsarbete som redan görs. Uppgiftslämnare: Sarah Brovall Verksamhetsuppföljningar MAS, MAR och verksamhetscontroller genomför varje år planerade verksamhetsuppföljningar. Under 2014 genomfördes verksamhetsuppföljning i åtta verksamheter och omfattade två vård- och omsorgsboenden i egenregi och tre vård- och omsorgsboenden i privat regi. Vidare ingick tre bostäder med särskild service enligt LSS. (Egenregi.) Syftet med verksamhetsuppföljningen är att: - ta reda på hur väl verksamheten lever upp till lagstiftarens krav på god kvalitet inom vård och omsorg samt Omsorgsförvaltningens egna rutiner. - starta arbetsprocesser inom arbetsgruppen som bidrar till ökad kvalitet i genomförandet av insatser - bidra med konkreta förslag på åtgärder som vidarutvecklar verksamheten. - förmedla kunskap om hur verksamheter fungerar till Omsorgsnämnden och Omsorgsförvaltningens ledningsgrupp. Hela verksamhetsuppföljningsrapporten för 2014 hittar du här Senast 30 april 2014 år ska verksamheterna redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla lagstiftarens och Omsorgsförvaltningens krav. 9(21) Resultatsammanfattning: Värdegrund och omsorgskvalitet Inom detta område arbetar flertalet verksamheter på ett föredömligt sätt. Allögården brister i att utföra egentid enligt den beslutade värdighetsgarantin. Förebyggande arbete Det finns en utvecklingspotential i arbetet med Senior alert på vård- och omsorgsboendena. Verksamheterna inom Stöd- och service arbetar bra med det förebyggande arbetet. Patientsäkerhet Inom detta område är det främst arbetet med basal vårdhygien samt lokala rutiner för rengöring och skötsel av hjälpmedel som behöver förbättras. Sekretess/tystnadsplikt Flertalet verksamheter uppfyller kraven inom detta område. Amalia och Christiansro behöver särskilja brott mot tystnadsplikt och brott mot bevarande av företagshemligheter. Systematiskt kvalitetsarbete Skriftliga mätbara mål och fortlöpande dokumentation av utvecklingsarbetet finns på alla enheter. Flera verksamheter behöver på olika sätt tydliggöra kopplingen mellan det systematiska kvalitetsarbetet och SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Dokumentation Stöd- och service får höga betyg i granskningen av genomförandeplaner och LSS-dokumentation. Dokumentation är ett fortsatt utvecklingsområde gällande hälso- och sjukvårdsdokumentationen. Uppgiftslämnare: Anneli Flink, Mari Eriksson och Viveka Jansson Intern kontroll Under 2014 har ett kommunövergripande arbete gjorts för att ta fram en kommungemensam ”Anvisning och handbok för internkontroll”, med syfte att stärka den interna kontrollen från att bedömas som informell till att vara övervakad. En övervakad internkontroll kännetecknas av standardiserade kontroller som regelbundet testas i fråga om sin utformning och tillämpning. Nivån kännetecknas dessutom av att ledningen informeras. Fokus i arbetet har varit att integrera internkontrollen som en del i styrnings- och ledningssystemet som finns i kommunen. Väsentligt blir då arbetet med riskanalyser som för att vara heltäckanden bör göras utifrån de mål för verksamheterna som slås fast i styrkorten 10(21) förvaltningarnas huvud- och delprocesser verksamhetsplaner kända verksamhetsförändringar revisionsrapporter och andra granskningar gjorda av till exempel tillsynsmyndighet Utifrån riskanalysen väljs sedan kontrollaktiviteterna som görs för att motverka, minimera eller i vissa fall eliminera risker En plan för hur Intern kontroll med utgångspunkt från riskanalysen ska genomföras tas årligen fram av arbetsgruppen för internkontroll, som leds av ekonomicontroller. Planen föreläggs omsorgsnämnden som fattar beslut. Uppföljning av den interna kontrollen sammanfattas i en uppföljningsrapport. Vidare lämnar omsorgsnämnden en självdeklaration där årets internkontroll värderas.. Omsorgsnämndens sammanfattande värdering av intern kontroll 2014 är mycket god, av möjliga ställningstagande god/tillfredsställande/god/mycket god. Uppgiftslämnare: Lilian Erlandsson Kvalitetsregister och andra kvalitetsmätningar Omsorgsförvaltningen registrerar uppgifter i tre olika nationella kvalitetsregister: Senior Alert, Palliativregistret och BPSD. Omsorgsförvaltningen arbetar för att öka registreringarna och har satt upp mål som i stort bygger på de mål som finns regionalt i Skåne via Plattformen för evidensbaserad praktik. På kommunnivå kan antalet registreringar följas i Kvalitetsportalen I alla sammanhang är det viktigt att framföra att det inte är registreringarna i sig som är viktiga utan att varje registrering innebär en kvalitetssäkring, dvs. att den enskildes behov och risker bedöms på ett evidensbaserat sätt. Statistiken är en temperaturmätning på hur vi arbetar med kvalitetsfrågor för kunderna på ett evidensbaserat sätt i förvaltningen. Senior Alert Riskbedömningar för trycksår, undernäring, fall, ohälsa i mun och blåsdysfunktion görs på ett standardiserat och validerat sätt och dokumenteras i kvalitetsregistret Senior Alert. I dagsläget är det främst på personer boende i Vård- och omsorgsboenden som riskbedömningarna genomförs men målet är att det även ska genomföras på personer som får hemtjänst. 11(21) Riskbedömningar för fall, undernäring, trycksår, ohälsa i munnen och blåsdysfunktion. Åtgärder ska kopplas till kunder som har risk enligt ovan. Resultat 2013 Resultat 2014 Mål 2015 68 % riskbedömningar i Vård- och omsorgsboende 67 % riskbedömningar i Vård- och omsorgsboende 90 % riskbedömningar i Vård- och omsorgsboende 91 % kopplade åtgärder för de kunder som bedömts ha någon risk 88 % kopplade åtgärder för de kunder som bedömts ha någon risk Åtgärder finns kopplade på 100 % av de kunder som bedömts ha någon risk 13 enheter i ordinärt boende registrerar i Senior Alert 13 enheter i ordinärt boende registrerar i Senior Alert Öka antalet enheter som registrerar i Senior Alert Punktprevalensmätning (PPM) trycksår och fall vecka 37 För första året genomfördes observationer av antalet trycksår och fall på samtliga vård- och omsorgsboenden. Lindåsa, Axeltorp, Christiansro och Amalia (privata entreprenörer), Charlottesborg och Stafvre korttid har inte deltagit i mätningen av olika skäl men kommer sannolikt att delta 2015. Totalt 507 observationer genomfördes under veckan. Nedan följer en sammanfattning av resultatet: Trycksår: 33% har ökad risk för trycksår, nationellt 32 %, 12% av dessa har trycksår, nationellt 8,9 %. 1,5 % har mer än ett trycksår, nationellt 2,8% Trycksår bedöms i fyra olika svårighetsgrader, från rodnad som inte bleknar vid tryck till djup fullhudsskada. Vanligast är trycksår enligt den lägsta svårighetsgraden. Fall: 85 % har ökad risk för fall, nationellt 79% 12,1 % har fallit minst en gång de senaste två veckorna, nationellt 7,5 % Teambaserad, multiprofessionell och multifaktoriell fallprevention som är individanpassad kan ge 30 - 60% reduktion av fall. • Åtgärder riktat mot nutrition bör komma högre upp på listan över åtgärder vid trycksår. Åtgärder med fysisk träning för att motverka fall behöver komma högre upp på listan över åtgärder vid risk för fall. Uppgiftslämnare: Lena Nilsson 12(21) Nattfastamätning vecka 46 Vecka 46 gjordes en nattfastamätning, dvs. en mätning över hur lång tid det tar mellan sista måltiden för dagen och den första måltiden dagen efter. Rekommendationen är att det inte får gå mer än 11 timmar mellan måltiderna. Nedan ses i staplarna de genomsnittliga tiderna i vård- och omsorgsboenden i de geografiska områdena. En ny mätning görs under våren 2015 och det kommer även att göras i hemtjänst och i stöd och service framöver. Resultatet från hela mätningen hittas här Uppgiftslämnare: Mette Davidsson Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) BPSD drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal. BPSD-registrets syfte är att minska BPSD och lidandet som detta innebär och att öka livskvalitén för personen med demenssjukdom. Antal bedömningar 2013 Antal bedömningar 2014 Mål 2015 Aktiviteter/processer Hur går vi tillväga? 125 201 Fortsatt öka antalet utförda bedömningar BPSD. Utbilda och ansluta de enheter som ännu inte är utbildade. Fortsatt utbildning för nya administratörer till tidigare anslutna enheter. Fortsätta utbilda enheter som ännu inte är anslutna och även sprida kunskapen i alla vård- och omsorgsboenden 13(21) Kristianstads kommuns demenssjuksköterska leder arbetet med att implementera BPSDregistreringarna i verksamheten. Uppgiftslämnare: Susanne Palla Palliativregistret I Palliativregistret beskrivs den sista veckan i livet genom att personalen som vårdat en just avliden människa besvarar ett trettital frågor. Oavsett sjukdom så är det detta kvalitetsregisters mål att alla som dör, i en av sjukvården väntad död, skall kunna känna en trygghet inom följande punkter: Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad utifrån mina behov vårdas där jag vill dö behöver inte dö ensam vet att mina närstående får stöd Det finns i omsorgsförvaltningen ett internt nätverk för palliativa ombud (som en länk till FoUnätverket). Tanken med nätverket är att underlätta spridningen av kunskap kring den palliativa vården samt att de mer aktivt ska arbeta med resultaten från Svenska Palliativregistret. För 2015 är målet att arbeta för att höja andelen genomförda smärtskattningar, brytpunktsamtal och munhälsobedömningar. I spindeldiagrammet nedan syns resultatet för några av de indikatorer som har betydelse vid vård i livets slut. Även om det fortfarande är mycket rött, som indikerar värden som behöver förbättras, har Kristianstad höjt sina värden sedan 2013. I flera av indikatorerna är vi beroende av Region Skåne eftersom det är läkare som genomför t ex brytpunktsamtal. Det kräver god samverkan mellan kommunen och Region Skåne för att påverka den palliativa vården till det bättre. Se även under Öppna jämförelser, sid 16 i detta dokument. 14(21) Uppgiftslämnare: Nicolaj Håkansson Delaktighetsmodellen och Pict-O-Stat Kundernas delaktighet och inflytande är vägledande för arbetet inom Stöd och serviceenheten och ses som ett inslag i verksamhetens kvalitetsutveckling. Delaktighetsmodellen används för kvalitetsarbete tillsammans med kunder. Samarbetet kund personal utvecklas och kundernas inflytande främjas. En viktig del i modellen är att maktförhållandet i mötet utjämnas. Delaktighetsmodellen är ett arbetssätt för samspel mellan kunder och personal med grundtanke att stödja kundernas förmåga att uttrycka och formulera sina önskemål. Kunderna utvecklar sin tankar och frågor tillsammans med andra kunder innan de möter personalen i en dialog. Som parallell till kundernas samtal har personalen en motsvarande träff för att ta till sig kundernas frågor innan de tas upp i ett gemensamt möte. Frågor/ämne som diskuteras i delaktighetsmodellen är inte sällan utifrån resultat från Pict-O-Stat. Pict-O-Stat är ett enkätverktyg som använder sig av pictogramsymboler, fotografier/film och inspelat tal för att presentera och förtydliga frågeställningar och svarsalternativ för personer med olika former av kognitiv funktionsnedsättning. Med hjälp av Pict-O-Stat kan kunderna ges nya möjligheter att självständigt och anonymt utvärdera sin boendemiljö och arbetsmiljö, och verksamheten ges tillgång till tillförlitlig information om hur verksamheten upplevs. 15(21) Stöd och serviceenheten har introducerat Pict-O-Stat sedan hösten 2010, och från och med 2015 arbetar enheten efter att undersökningar kommer att genomföras vart annat år i de olika verksamheterna enligt följande: 2015: vt – gruppbostäder, ht – dagliga verksamheter, 2016: vt – servicebostäder, ht – personlig assistans. Nedan redovisas resultat för Pict-O-Statundersökningar genomförda under 2014. Siffrorna i procent anger andel nöjda kunder. Daglig verksamhet Undersökningen har gjort inom individintegrerad verksamhet med 42 svaranden 1 Kontinuitet, stöd och service (1) 96.77% 2 Sysselsättning och gemenskap (1) 96.77% 3 Psykosocial miljö (Självbestämmande och integritet)(1) 81.15% 4 Psykosocial arbetsmiljö 85.48% 5 Påverkan och maktbalans 79.03% 6 Kommunikation 58.06% 16(21) Servicebostäder Undersökningen har gjorts på åtta servicebostäder och har 56 svarande 1 Tycker du om din lägenhet? Psykosocial miljö (Självbestämmande och integritet) 97.78% 2 Får du bestämma om viktiga saker hemma? Psykosocial miljö (Självbestämmande och integritet) 86.67% 3 Hur känner du dig när du är hemma? Psykosocial miljö (Självbestämmande och integritet) 83.33% 4 Har du något att göra när du är ledig? Fritid och gemenskap (kultur, nöje, sport och vila) 87.78% 5 Har du någon kompis? Fritid och gemenskap (kultur, nöje, sport och vila) 88.89% 6 Får du hjälp när du behöver? Kontinuitet, stöd och service 95.56% 7 Får du välja mellan olika saker att göra när du är ledig? Fritid och gemenskap (kultur, nöje, sport och vila) 95.56% 8 Kan du få hjälp av personalen på natten? Kontinuitet, stöd och service 74.44% 9 Tycker du om att vara i basen? Fritid och gemenskap (kultur, nöje, sport och vila) 78.89% 10 Vet du vilka tider personalen ska komma till dig? Kommunikation och information 87.78% 11 Får du vara med och bestämma på husmötena? Fysisk miljö 82.22% 12 Känner du personalen som jobbar där du bor? Kontinuitet, stöd och service 95.56% 13 Hur fungerar det för dig att ta dig till basen? Fysisk miljö 94.44% Uppgiftslämnare: Johanna Johnson 17(21) Öppna jämförelser1 Öppna jämförelser – vård och omsorg om äldre 2014 är en sammanslagning av resultat från olika undersökningar eller register. Det finns totalt 36 olika indikatorer i årets Öppna jämförelser och flertalet av dem är samma som förra året och går därför att jämföra. Resultatet i Öppna jämförelser är en ranking där man får ”gröna siffror” om man är bland de 25 % som har bäst värde i landet, gult betyder att man är bland de 50% mitt emellan och rött står för om man är bland de 25 % med lägst värde i landet. Samtidigt går det även att utläsa om man har höjt eller sänkt sina värden från föregående år. De indikatorer som Kristianstad fick ”gult” på redovisas inte i denna tabell. Indikatorer 2014 Värde Ranking Jämfört 2013 Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende 90 % 65 (n=286) 80 % Olämpliga läkemedel, 65 år och äldre 7,9 % 32 (n=275) 9,9 % Kommunens information på hemsidan 96 % 18 (n=290) 96 % Trygghet, hemtjänst 39 % 236 (n=286) 43 % Personalkontinuitet, hemtjänst 17 st 133 (n=184) 17 st Fallskador. Antal fallskador 80 år och äldre 65 st 233 (n=290) 66 st Brytpunktsamtal, vid väntade dödsfall 44 % 200 (n=240) 31 % Eftersamtal, för anhöriga 31 % 225 (n=240) 23 % Behovsordination av opioid smärta i livets slutskede 89 % 196 (n=240) 85 % Tre eller fler psykofarmaka bland äldre 11,5 % 215 (n=275) 7,9 % Uppgiftslämnare: Mette Davidsson 1 I Öppna jämförelser och ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” redovisas svaren olika. I ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” slås svarsalternativen ”mycket trygg” eller ”ganska trygg” ihop i resultatet på frågan om man känner sig trygg med att bo hemma med stöd av hemtjänsten. Däremot i Öppna jämförelser redovisas endast svarsalternativet ”mycket trygg”. Därav får Kristianstads kommun sämre värde i Öppna jämförelser. 18(21) Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Socialstyrelsen skickar varje år ut en enkät till samtliga kunder över 65 år som har hemtjänst eller bor i vård- och omsorgsboende. För första året kunde resultaten presenteras på enhetsnivå vilket gjorde att det var enkelt att se de egna resultaten och jämföra sig med andra enheter, riket och andra kommuner. Eftersom det är första året resultatet kan ses på enhetsnivå går det inte att jämföra med tidigare år. Hemtjänst 761 (865 pers år 2013) personer som har hemtjänst i Kristianstad och är över 65 år har svarat på enkäten vilket utgör 65,5% (72% 2013) av samtliga. Vård- och omsorgsboende 373 (450 pers år 2013) personer som bor i Vård- och omsorgsboende, eller anhöriga, i Kristianstad har svarat på enkäten vilket utgör 55% (63% 2013) av samtliga. Nedan visas två exempel på frågor som visar stora skillnader i hur kunderna upplever kvalitén. 19(21) Uppgiftslämnare: Mette Davidsson Riskanalys På individnivå utförs idag strukturerade riskanalyser för kunderna inom flera områden, t ex vid förskrivning av hjälpmedel, bedömning av rehabiliteringsbehov, riskbedömningar i Senior Alert m.m. Förvaltningens ledningsgrupp fattade i november 2014 beslut om ”Rutin för riskanalys” utifrån SOSFS 2011:9. Riskanalyser för personal när det sker förändringar i verksamheterna utförs alltid enligt särskild rutin. Uppgiftslämnare: Anneli Flink 20(21) Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Personalens möte med kunderna utgör kvaliteten i verksamheten. Därför är det viktigt att personalen har rätt kompetens samt har möjlighet och skyldighet att delta i kvalitetsarbetet. Inom de kvalitetsområden som beskrivs ovan är personalens medverkan nödvändig, i t ex. processarbetet, ta fram förbättringsförslag för kunderna, riskbedömningar, kvalitetsregistreringar, processarbete, riskanalyser, avvikelser, synpunkter och olika samverkansgrupper internt och externt. Kompetensutveckling för legitimerad personal finns beskrivet i patientsäkerhetsberättelsen Kompetensutveckling Omvårdnadspersonalens kompetensutveckling består av insatser som har i syfte att stödja samt utveckla medarbetarnas förmågor att på ett initierat sätt delta i verksamhetens kvalitetsarbete. Under 2014 har fokus varit att slutföra utbildning för 8 specialistundersköterskor inom de tre specialiteterna: psykiatri, demens samt palliativ vård. Allt för att stå väl rustade i utvecklingsarbetet kring framtidens äldreomsorg. Arbetet med kompetensutveckling har också riktats mot att certifiera förvaltningens egna vårdhundsekipage som from 2015 står på egna ben i Omsorgsförvaltningen. Även den viktiga rollen som kontaktman har under 2014 varit föremål för reformering, även det här för att ge personalen bästa förutsättning att delta och förstå vikten av kvalitetsarbete. Uppgiftslämnare: Birgitta Ripstam Svanell 21(21) Samverkan I tabellen nedan finns beskrivet olika exempel på samverkan, såväl intern som extern. I processarbetet som beskrivs i början av Kvalitetsberättelsen finns beskrivet samverkan i processerna, om det sker internt, externt eller både internt och externt. I denna tabell nedan finns endast medtaget exempel på samverkan som har kundfokus och där det grundas i fastställda rutiner. Intern/Extern Intern Individnivå Verkställighetsmöten Enhetsnivå Förvaltningsnivå Ledningsgrupper områdesvis och Stöd och serviceenhet Analysdagar APT-träffar Kvalitetsråd Kvalitetsdag för chefet MAR-träff Sjuksköterskeinformation Extern Verkställighetsmöten (LOV+leg.personal) Kontinuerlig samverkan Samverkan med LOU och LOV-företag Samordnad vårdplanering (SVPL) Samverkan Primärvård – kommun områdesvis Chefsläkar-MAS, MAR möte Samordnad Individuell Plan (SIP) Läkemedelsgenomgång ar Uppgiftslämnare: Mette Davidsson Ledningskraftsteam FOU-nätverk
© Copyright 2024