2015-02-20 ENDELIG Projektbeskrivning

 DATUM
2015-02-20
VÅR BETECKNING:
Bil 1
Projektbeskrivning
Green Drive Region (GDR) Prosjektbeskrivelse Vedlegg til prosjektsøknad Interreg Sverige – Norge 2015-­‐2020 Innehåll 1 2 3 Sammanfattning ........................................................................................................................... 3 Inledning och syfte ....................................................................................................................... 4 Mål, resultater og effekter ........................................................................................................... 5 3.1 Huvudmål ............................................................................................................................. 5 3.2 Delmål och resultat ............................................................................................................... 5 3.3 Effekter ................................................................................................................................. 5 4 Motivasjon og bakgrunn ............................................................................................................... 6 4.1 Klimatfrågan ......................................................................................................................... 6 4.2 Tillväxt och attraktionskraft .................................................................................................. 6 4.3 Tydliga mål på alla nivåer ..................................................................................................... 6 4.3.1 Europa 2020 ................................................................................................................. 6 4.3.2 Nasjonale målsettinger ................................................................................................ 8 4.3.3 Regionale strategier og målsettinger ........................................................................... 9 4.4 Indre skandinavia – kommunikasjon er en utfordring ........................................................ 12 4.4.1 Utgångsläge för Green Drive Region .......................................................................... 12 4.4.2 Hur kan Interreg-­‐projektet Green Drive Region påverka? ......................................... 14 4.4.3 Hur kan GDR bidra till näringsutveckling ................................................................... 14 4.5 Sammenheng med andre prosjekter .................................................................................. 15 5 Målgruppe .................................................................................................................................. 16 6 Horisontella kriterier .................................................................................................................. 16 6.1 Miljø .................................................................................................................................... 16 6.2 Jämställdhet ........................................................................................................................ 17 6.3 Etnisk mångfald och integration ......................................................................................... 17 7 Grenseregional merverdi ............................................................................................................ 17 7.1 Mål: Redusere grensens barriereeffekt .............................................................................. 17 7.2 Mål: Utvikle grenseregionens territorielle kapital .............................................................. 18 8 Prosjektets omfång och avgränsningar ...................................................................................... 18 9 Indikatorer .................................................................................................................................. 19 9.1 Aktivitetsindikatorer ........................................................................................................... 19 9.2 Övriga indikatorer ............................................................................................................... 19 10 Genomförande ........................................................................................................................... 20 10.1 WP 1: Elektrifisering av veitransport .................................................................................. 20 10.2 WP 2: Biodrivmedel ............................................................................................................ 23 10.3 WP 3: Hydrogen .................................................................................................................. 25 10.4 WP 4: Kommunikasjon ........................................................................................................ 28 10.5 WP 5: Prosjektledelse ......................................................................................................... 30 10.6 Plan för fortsatt verksamhet ............................................................................................... 31 11 Projektorganisation .................................................................................................................... 31 11.1 Prosjekteiere ....................................................................................................................... 31 11.2 Hovedprosjektleder ............................................................................................................ 32 11.3 Projektpartners ................................................................................................................... 32 11.4 Samarbetspartners ............................................................................................................. 32 11.4.1 Samtliga partners på svensk sida ............................................................................... 32 11.4.2 Samtliga partners på norsk sida ................................................................................. 33 11.5 WP ledere ........................................................................................................................... 34 11.6 Assosierte partnere ............................................................................................................ 34 11.7 Styrgrupp ............................................................................................................................ 34 11.8 Referansgrupp .................................................................................................................... 34 12 Tid -­‐ och aktivitetsplan ............................................................................................................... 35 13 Budget ........................................................................................................................................ 36 13.1 KOSTNADS och FINANSIERINGSBUDGET – NORGE (NOK) .................................................. 36 13.2 KOSTNADS och FINANSIERINGSBUDGET – SVERIGE (EUR) ................................................. 37 13.2.1 Kommentarer till svensk budget ................................................................................ 37 Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 2 2 Inledning och syfte
Beroendet av fossila bränslen i transportsektorn är den enskilt största faktorn som påverkar utsläppen av växthusgaser i länder som Sverige och Norge. Det är nödvändigt med snabba åtgärder för att nå de mål som er satt om reduksjon av CO2-­‐utslipp, og åstadkomma långsiktigt hållbara lösningar på problemen och därmed en helt fossiloberoende fordonsflotta. Green Drive Region (GDR) skal bidra til reduksjon av CO2 og mindre lokal luftforurensing ved at kjøretøy benytter en økt andel alternative drivstoff som elektrisitet, hydrogen og biodrivstoff. Dette skal blant annet gjøres ved å utvikle og implementere strategier, overføre kunnskap og erfaringer, informasjonsarbeid, test og demonstrasjoner. Fylker, regioner, kommuner organisasjoner og bedrifter vil inngå som partnere. Green Drive Region er utviklet av et partnerskap av aktører som er sentrale innen arbeid for økt bruk av fossiluavhengig drivstoff og næringsutvikling i Akershus, Hedmark, Värmland, Dalarna og Gävleborg. Partnerne har lang erfaring fra regionalt, interregionalt og internasjonalt samarbeid, og et omfattende nettverk innenfor offentlig og privat virksomhet, forskning og utdanning. Prosjektet har sterk forankring i fylker, regioner og kommuner, som er sentrale aktører når det er snakk om å utvikle infrastruktur for fossiluavhengig transport, og øke bruk av slike kjøretøy. Prosjektet er forankret i Europa 2020 strategien, og i de nasjonale og regionale målsettinger for reduksjon av klimautslipp fra transportsektoren, og innfasing av fossiluavhengige kjøretøy. Med dette som bakteppe er GDR viktig prosjekt for at Indre Skandinavia skal øke andelen fossiluavhengige kjøretøy og nå regionens ambisiøse mål. Prosjektet skal gi et reelt bidrag til å gjøre transporten i regionen mer bærekraftig. Dette skal gjøres ved å • Gjennomføre aktiviteter som stimulerer til anvendelse av nye fossiluavhengige drivstoff • Gjennomføre aktiviteter som øker kunnskapen om fossiluavhengige alternativ. • Gjennomføre aktiviteter som bidrar til å påvirke holdninger og adferd, med mål om å få mennesker til å i større grad velge fossiluavhengige transportsystem over grensen. Med begreppet «fossiloberoende fordonsflotta» menar vi i dette prosjektet ett vägtransportsystem vars fordon i huvudsak drivs med biodrivmedel eller elektricitet. Det innebär inte bara att fordonen kan drivas med fossilfri energi utan det ska finnas tillräcklig tillgång till det fossilfria alternativet. Begrepet elektrisitet dekker her både batterielektriske kjæretøy (BEV) og brenselcelle elektriske kjøretøy (FCEV) som benytter hydrogen som drivstoff. Med begreppet «fordon» avses bilar, bussar, lastbilar och andra vägfordon. Green Drive Regions fokusområde er persontrafikken, men det skal også gjøres en analyse av anvendelse av fossiluavhengig drivstoff for varedistribusjon. Projektet vill också samarbeta med andra projekter som fokuserar på buss og godstrafik med lätta resp tunga lastbilar. Green Drive Region inkluderer även Region Gävleborg, en region som ikke er en del av programområdet. Gävleborg har et nært samarbeid med Region Dalarna, og korridoren fra Bergen via Gardermoen og Kongsvinger til Gävle er en viktig samferdselsåre for grenseoverkridende transport. Gävleborg har også kompetent fagmiljø innen biodrivstoff, og har industri som er produserer utstyr til brenselceller og som er engasjert i anvendelse av hydrogen til transport. Prosjektpartnerene mener det er viktig at Gävleborg er med i prosjektet, og at det gir prosjektet ytterligere styrke. Saman skall vi i Green Drive Region gjöra ett gemensamt avstamp för framtiden – mot en vision om fossilfria transporter! Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 4 3
Mål, resultater og effekter
3.1
Huvudmål
Målet i Green Drive Region är att 10 % av fordonsflottan i Indre Skandinavia skall vara fossiloberoende mot slutet av 2018, vilket leder til reduksjon av CO2-­‐utslipp på ca 150 000 ton samt mindre lokal luftforurensning. Målet skal uppnås genom att: 1. Bygga upp och överföra kompetens och strategier för fossilfri fordonsflotta med tillhörande infrastruktur inom offentlig sektor, företag och organisationer gränsöverskridande inom regionen. 2. Skapa en ökad efterfrågan på förnybara drivmedel och fossilfria fordon så att företag inom branschen kan se möjligheter att utvecklas. 3. Erbjuda mötesplatser mellan aktörer både inom näringsliv och offentlig sektor som är beroende av varandras satsningar i utvecklingen mot fossilfria transporter. 4. Stödja berörda aktörer som arbetar med etablering av infrastruktur för biodrivmedel, vätgas och elfordon i korridoren Akershus, Hedmark, Värmland, Dalarna, Gävleborg och andra naturliga områden i regionen med tillräckligt transportunderlag. 5. I samarbete med berörda näringslivsaktörer etablera en gränsöverskridande demonstrationsarena mellan Sverige och Norge, för olika typer av fossilfria drivmedel inklusive el. 3.2
Delmål och resultat
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
3.3
10 % vekst i andelen ladbare kjøretøy og 10% vekst i antall kjøretøy som benytter biodrivstoff i GDR-­‐regionen 10 % vekst i andelen grenseoverskridende trafikk foretatt med ladbare kjøretøy og kjøretøy på biodrivstoff i GDR-­‐regionen 10% økning i antall ladepunkter for elektriske biler i GDR-­‐regionen. Minimum 5 kommuner har implementert strategier og planer utviklet ved hjelp av prosjektet for innføring av kjøretøy som benytter henholdsvis elektrisitet og biodrivstoff i GDR-­‐regionen. Minimum 5 kommuner har implementert strategier og planer utviklet ved hjelp av prosjektet for etablering av infrastruktur for elektrisitet og biodrivstoff i GDR-­‐regionen. Beskrive muligheter og potensial for produksjon og anvendelse av hydrogen til transport i hele GDR-­‐regionen. Utarbeide konkret underlag for strategi for produksjon og anvendelse av hydrogen til transport i GDR-­‐regionen, og for minst ett fylke / én region og minst én kommune. Tilby utprøving av fossiluavhengige kjøretøy og infrastruktur, for politikere, tjenestemenn og allmennheten i GDR-­‐regionen i minst 25 kommuner Gjennomføre en budstikke/budkavla stafett blant kommunene i minst 25 kommuner for å øke fokuset på fossiluavhengig transport. Genomföra en case-­‐study angående fossiloberoende lastbilsflotta Øke kompetansen om fossiluavhengige kjøretøy og infrastruktur i GDR-­‐regionen Effekter
Prosjektet vil blant annet ha følgende effekter: • Redusere CO2-­‐utslipp fra transport med 150.000 tonn per år etter 2018 • Bedre den lokale luftkvaliteten Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 5 •
•
•
•
•
•
Økt grenseoverskridende og regionalt samarbeid om etablering av infrastruktur, og bedre utbygd infrastruktur for bruk av fossiluavhengige kjøretøy Økt andel fossiluavhengige kjøretøy til 10% av regionens kjøretøy i slutten av 2018 Økt kunnskap og oppmerksomhet om alternative drivstoff Grenseoverskridende utveksling av politiske ambisjoner, kunnskap og erfaringer Ökade möjligheter för näringslivsaktörer att utvecklas inom fossilfria transportsystem Bedre grunnlag for politikere til å fatte beslutninger som bidrar til at de overordnede miljø-­‐ og klimamål nås på en kostnadseffektiv måte 4 Motivasjon og bakgrunn
4.1
Klimatfrågan
Beroendet av fossila bränslen i framför allt transportsektorn är den enskilt största faktorn som påverkar utsläppen av växthusgaser i länder som Sverige och Norge. Inom andra sektorer har övergången till förnybar energi gått snabbare. Vi vet nu med säkerhet att det är utsläppen av koldioxid från fossila bränslen som påverkar klimatet att bli varmare och vi börjar redan se effekter av detta. Det är därför nödvändigt med snabba åtgärder för att åstadkomma långsiktigt hållbara lösningar på problemen och därmed en helt fossiloberoende fordonsflotta. Samtidigt med övergången till förnybar energi måste också alla åtgärder energieffektiviseras. En strävan måste ske till att minska det totala behovet av energi i transportsektorn vilket kan göras genom effektivare fordon men också överflyttning till andra transportslag, framför allt kollektivtrafik. 4.2
Tillväxt och attraktionskraft
En ökad koncentration av tillväxtcentrum i våra regioner ställer krav på ett ökat resande inte minst ur arbetsmarknadsperspektiv. I regionerna på både svenska och norska sidan ser vi att behovet av arbetskraft minskar utanför de starka tillväxtområdena, vilket ökar arbetsresor både inom regionerna och mellan regionerna. Skall de svagare tillväxtområdena ha möjlighet att behålla innevånare måste därför pendling kunna ske för att behålla attraktionskraften. Det är ur tillväxtsynpunkt därför nödvändigt att resandet kan få öka. Samtidigt kan inte detta få konsekvenser på miljön. Utmaningen blir därför att hitta hållbara transportlösningar som medger att människor får ökade möjligheter att förflytta sig mellan våra regioner. Dessa utmaningar utgör samtidigt en drivkraft för teknik-­‐, varu-­‐ och tjänsteutveckling i alla branscher och därmed en miljödriven affärsutveckling. Affärsmöjligheter skapas för företag i och med den växande globala efterfrågan på hållbara och resurseffektiva varor och tjänster. Miljödriven affärsutveckling har potential att bidra till ett ökat företagande, exportmöjligheter och sysselsättning i både stads-­‐ och landsbygdsregioner. En satsning på ett hållbart transportsystem där beroendet av fossil energi försvinner, stärker ekonomin och konkurenskraften för regionens kommuner och företag. 4.3
Tydliga mål på alla nivåer
Målet om økt bruk av fossiluavhengige drivstoff er sentralt i strategier og satsninger på alle nivåer -­‐ fra EU og ned til den enkelte kommune. Nedenfor redegjøres det for internasjonale, nasjonale og regionale strategier og målsettinger på området. 4.3.1 Europa 2020
De mål som är formulerade på EU-­‐nivå genom 2020-­‐strategin och flaggskeppsinitiativet för ett ”Resurseffektivt Europa” resp mål på nationell nivå är mycket tydliga. Här pekar man bla på att initiativet syftar till att skapa en ram för att stödja omställningen till en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi. Detta skall bidra till att förbättra de ekonomiska resultaten, hitta nya möjligheter till ekonomisk tillväxt och mer innovation som skall stärka EU:s konkurrenskraft, trygga försörjningen av väsentliga resurser samt bekämpa klimatförändringen och begränsa resursanvändningens miljöpåverkan. Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 6 Det pekas också på vikten av att omställningsarbetet måste påskyndas. För att ge företag den säkerhet de behöver för att kunna investera nu, och för att garantera att framtida generationer kan dra nytta av smarta investeringar måste åtgärder börja vidtas omedelbart. Det skrivs att vi måste skynda på framstegen och utöka insatserna för att kunna skörda de vinster som en framgångsrik strategi kan skänka för konkurrenskraften, sysselsättningen och välståndet. På direktoratet för mobilitet och transporter (DG Mobility and Transport) arbetar man för att underlätta utvecklingen mot en effektiv, säker och hållbar transportapparat inom hela EU. Arbetet strävar också till att industrin inom transportsektorn ökar sin konkurrenskraft och därmed skapar möjligheter för ny tillväxt och ökad sysselsättning. Man pekar också på att detta arbete kräver samordning på såväl europeisk som nationell nivå men också internationellt. Ingen regering i ett enskilt land klarar att lösa dessa utmaningar på egen hand. I Vitboken (EU White Paper: Roadmap to a Single European Transport Area – Towards a competitive and resource efficient transport system) från 2011, antogs en strategi för hur man vill skapa ett konkurrenskraftige transportsystem som ökar möjligheten till rörlighet och undanröjer barriärer för ökad tillväxt och sysselsättning samtidigt som oljeberoendet minskar och därmed utsläppen av koldioxid. Målen med sikte på år 2050 är att: • Inga fossilberoende bilar skall finnas i städerna • Flyget skall använda sig av hållbart bränsle med låga utsläpp av CO2 till 40 % • Minst 40 % minskning av utsläppen från sjöfarten • 50 % av medeldistans passagerartransporter i städer skall flyttas från vägtransport till järnväg och sjöfart • Detta skall leda till 60 % minskning av utsläpp från transportsektorn i mitten av århundradet I direktivet Clean Power for Transport inriktas arbetet för att hitta alternativ till dagens fossilberoende bränslen för vägtransporter. Clean Power for Transport – alternative drivstoff for bærekraftig mobilitet EU vedtok i september 2014 direktivet Clean Power for Transport, som skal sikre etablering av infrastruktur for miljøvennlig drivstoff over hele Europa med felles standarder for design og bruk. Medlemsstatene skal etablere mål og presentere sine nasjonale politiske rammeverk innen utgangen av 2016. Med det nye direktivet for infrastruktur for alternative drivstoff, må medlemsstatene etablere en minimum infrastruktur for alternative drivstoff som elektrisitet, hydrogen og natur-­‐ og biogass, samt felles EU-­‐standarder for utstyr som benyttes og informasjon til brukere. "Alternative drivstoff er nøkkelen til å forbedre sikkerheten i energiforsyningen, redusere effekten av transport på miljøet og øke EUs konkurranseevne", sa kommisjonens visepresident Siim Kallas, kommissær for transport ved lanseringen av det nye direktivet. For de ulike drivstofftypene spesifiserer direktivet blant annet følgende krav: • Elektrisitet: Medlemsstatene skal sette mål for etablering av ladepunkter tilgjengelig for publikum som skal bygges innen 2020. Målet er at et minstemål på antall ladepunkter skal være 1 pr 10 ladbare kjøretøy (CPEV = 0,1). Videre gjør direktivet det obligatorisk å anvende en standard plugg over hele EU for å sikre mobilitet. • Biogass / naturgass: Medlemsstatene skal sikre at et tilstrekkelig antall offentlig tilgjengelige stasjoner for LNG (Liquid Natural Gas / biogas), skal etableres med ideelt minimum hver 400 km på TEN-­‐T (Trans-­‐European Transport Network) kjernenett, innen utgangen av 2025. For CNG (Compressed Natural Gas / biogas) er målet stasjoner minimum hver 125 km. • Hydrogen: Direktivet tar sikte på å sikre et tilstrekkelig antall offentlig tilgjengelige stasjoner med felles standarder innen utgangen av 2025 i medlemsstatene som velger hydrogeninfrastruktur. Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 7 I tillegg krever direktivet at brukerne skal gis tydelig informasjon om drivstoff som kan brukes av et kjøretøy, ved hjelp av standardisert merking i kjøretøyenes manualer, hos forhandlerne og på ladepunkter og drivstoffstasjoner. Det skal også gis tydelig informasjon så brukerne kan sammenligne alternative drivstoffpriser med konvensjonelle drivstoffpriser. Videre må medlemsstatene sikre at brukerne gis informasjon om den geografiske plasseringen av offentlig tilgjengelige lade-­‐ og drivstoffstasjoner. 4.3.2
Nasjonale målsettinger
I den svenska regeringens proposition ”En sammanhållen svensk klimat-­‐ och energipolitik – Klimat (prop. 2008/09:162) redogörs för den ”långsiktiga prioriteringen” att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen samt för visionen att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta ska ses som ett steg på vägen mot visionen för 2050. Under december 2013 lades en statlig utredning om en fossiloberoende fordonsflotta fram för regeringen. Utredningen har varit på remiss under våren 2014 och resultatet av detta granskas f.n. av regeringen. Åtgärder kan komma att föreslås i vårbudgeten 2015. Målet med utredningen har varit att förtydliga begreppet ”fossiloberoende fordonsflotta”, åskådliggöra möjligheterna att nå en sådan till 2030 som ett delsteg mot ett klimatneutralt Sverige 2050, samt att lägga förslag på styr-­‐
medel som krävs för att åstadkomma resultat. Några av de förslag som utredningen pekar på är att: • Planera och utforma städer för att minska efterfrågan på transporter • Öka produktion och användning av inhemska biodrivmedel ex. prispremie som gynnar biodrivmedel • Energiskatten på dieselbränsle höjs • En miljölastbilspremie införs • Utbyggnad av laddinfrastruktur ex. helelektriska lätta lastbilar slipper trängselskatt Fig. 1. Energianvändning inom vägtransporter enligt FFF-­‐utredningens förslag för att nå målsättningen om en fossiloberoende fordonsflotta. Källa: Elforsk rapport 12:68 Roadmap för ett fossilbränsleoberoende transportsystem år 2030. I Norges “Nasjonal transportplan” heter det at “transportsektoren skal bidra til å redusere klimagassutslippene i tråd med Norges klimamål”, men målet er ikke kvantifisert. Norges klimamål er å være klimanøytralt fra 2030. Det inkluderer blant annet klimakvoter, og innebærer dermed ikke at det må være en fossiluavhengig bilpark i 2030. Den mest konkrete norske målsetningen er at nye biler registrert i Norge i 2020 skal ha et normert gjennomsnittutslipp som ikke overstiger 85 gram Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 8 CO2 per kilometer. Denne målsetningen er en del av i det norske klimaforliket hvor Stortinget har påtatt seg å kutte nasjonale utslipp med 15-­‐17 millioner tonn CO2 innen 2020. I stortingsmeldingen Ny utslippsforpliktelse for 2030 – en felles løsning med EU fra februar 2015, foreslår Regjeringen at Norge innen 2030 kutter klimagassutslippene med minst 40 prosent sammenlignet med 1990. Reduserte utslipp I transportsektoren er ett av fem innsatsområder. Norge er et foregangsland for introduksjon av ladbare biler. Mye av æren for det kan tilskrives omfattende statlige insentiver som fritak fra engangsavgift og mva, gratis passering i bomstasjoner, adgang til kollektivfelt med mer. Støtten til ladbare biler er forankret i Klimaforliket. Det er immidlertid usikkert hvor lenge insentivene opprettholdes. De skal foreløpig gjelde til man har nådd 50.000 elbiler, noe som er nært forestående. Oslo kommune har i sin klima-­‐ og energistrategi som for tiden er til høring, fastslått at alle nye personbiler som selges i Oslo fra 2025 enten skal være fossilfrie eller ladbare hybrider. Oslo og Akershus har således tydeligere målsettinger enn den norske Regjeringen på dette området. I februar vedtok Stortinget at det skal utarbeides en nasjonal hydrogenstrategi, blant annet etter påtrykk fra politikere i Oslo og Akershus som går foran både nasjonalt og internasjonalt på dette området. 4.3.3 Regionale strategier og målsettinger
Regionene og fylkene i Indre Skandinavia følger opp nasjonale målsettinger med egne regionale strategier og mål. Her gjengis noen hovedtrekk i de regionale satsningene. Värmland Värmlandsstrategin innehåller en gemensamm målsättning att vi ska skapa ett resurseffektivt samhälle vilket ger drivkrafter för fler och starkare företag. I strategin för bättre kommunikationer nämns också vikten av ett hållbart transportsystem. Värmlandsstrategin sier blant annet følgende: Det här behöver vi göra för att få ett ressurseffektvare samhälle: • Ta tillvara och förvalta de sociala, ekonomiska och ekologiska resurser som vi har tillgång till på ett smartare sätt än tidigare. • Påverka attityder och beteende så att människor och företag att bli mer resurseffektiva i sin konsumtion och produktion. • Arbeta med tekniska förbättringar och utveckling inom områden som resurshushållning, förnybar energi, energieffektivisering, kollektivtrafik, hållbara transportsystem, klimatanpassning och livsmedelsproduktion. • Stimulera nya energilösningar och affärsdriven klimat-­‐ och miljöutveckling inom näringslivet, till exempel genom att visa upp de resurseffektiva lösningar och system som finns lokalt. • Uppmuntra offentlig sektor att gå före och ställa tydliga krav på resurseffektiva produkter och tjänster vid upphandling, vilket skapar en ökad marknad för näringslivet. Det här behöver vi göra för att bygga ihop regionen: • Säkra hållbara vägtransporter genom att underlätta för att ställa om till ett fossilfritt trafik-­‐ och transportsystem. Dalarna: Dalastrategin – Dalarna 2020 sier blant annet følgende. Dalarnas betydelse som tillväxtområde för framförallt industri och besöksnäring kommer att förstärkas inom de närmaste åren. Den gröna ekonomin är ytterligare ett tillväxtområde i utveckling där Dalarna kan inta en framträdande position. Ett fortsatt och mer systematiskt arbete måste utformas för att ta tillvara den potential som ligger i en ökad användning av förnybara energitillgångar. Dalarna har en ambition att vara föregångare i miljöarbete och omställning till ekologiskt hållbar utveckling. Inför framtiden behöver den ambitionen stärkas. Den gröna ekonomin Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 9 kan genom sin potential för utveckling och tillväxt inta en nyckelposition i Dalarnas energi-­‐, klimat-­‐ och miljöarbete. Dalarnas energi-­‐ och klimatstrategi visar hur energieffektivisering och ökad produktion av förnybar energi kan leda till att klara målen för energiomställningen fram till 2050 och till att skapa nya jobb i Dalarna. För Dalarna med sina energikrävande processindustrier har frågorna en särskild vikt. Till det kommer det stora transportberoendet som följer av läget i landet och den geografiska spridningen av arbetsplatser och boende. Energiomställningen och övergången till en grön ekonomi är ett tillväxtområde under stark utveckling. Fokus ligger på förnybar energi, energieffektivisering och en minskning av skadliga utsläpp. Dalarna behöver investeringar som underlättar och ökar kommunikationsutbytet inom Dalarna och med omvärlden. Samtidigt som nationella och regionala insatser krävs för att förbättra infrastruktur och kommunikationer, kommer det att vara nödvändigt att arbeta parallellt med åtgärder för att klara omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Den stora och tilltagande strömmen av besökare leder till kraftigt ökat behov av transportkapacitet. Viktiga insatsområden är ett minskat beroende av fossila drivmedel, en energieffektiv fordonsflotta och en transportsnål fysisk planering. Det finns en stor potential i ett utökat gränsöverskridande samarbete för att stärka innovativa miljöer. Inte minst gäller detta inom miljö-­‐ och energiområdet. Det framsynta regionala ledarskapet för Dalarna och för genomförandet av Dalastrategin är betydelsefullt även när man talar om samarbete och allianser med andra regioner inom och utom landet. Kommunernas medverkan i regionala utvecklingsprocesser är särskilt betydelsefull. Det strategiska tillväxtarbetet i Dalarna ställer krav på mobilisering och synkronisering av resurser inom regionen, i samarbete mellan regioner och genom internationell samverkan för att nå uppställda mål. Samarbetet mellan berörda län och kommuner i Sverige och Norge för en öst-­‐västlig vägförbindelse, Gävle-­‐Oslo, öppnar för en utvecklad samverkan med Osloregionen och de norska grannlänen. Gävleborg Den regionala utvecklingsstrategin säger bla att utgångspunkten för det regionala utvecklingsarbetet är att utvecklingen ska vara hållbar, som tar sin utgångspunkt i tre perspektiv; social, miljömässig samt ekonomisk. Ny teknik för förnybar energi och energieffektivisering kan utgöra gröna innovationer som ger oss möjligheter till miljödriven affärsutveckling, vilket skapar sysselsättning och förutsättningar för en smart omställning. Infrastrukturen ska utformas på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. Rörlighet får inte ske på miljöns bekostnad. Därför behövs en utveckling av hållbara transporter. De infrastrukturella förutsättningarna för detta ska finnas både i stad och på landsbygd. Gävleborgs infrastruktur utgör en länk i ett sammanhållet nationellt och internationellt transportsystem. Det ska möta omvärldens krav på effektivitet, punktlighet och framkomlighet. För en god regional utveckling måste gods och persontransporter utnyttja systemet i samspel med varandra. I takt med utvecklingen mot ett alltmer kunskapsintensivt arbetsliv ökar behovet av persontransporter. Gävleborg har därmed ett omfattande behov av såväl gods-­‐ som persontransporter. Transportökningar, stegrande transportkostnader och transporternas negativa effekter på klimatet ökar kraven på ett effektivare och mer miljövänligt transportsystem. De geografiska förutsättningarna för effektiva omlastningspunkter i Gävleborg är goda med flera järnvägsstråk, nationella och regionala vägstråk, en stor samt flera kompletterande hamnar. Ett aktivt arbete med en smart grön omställning är en förutsättning för Gävleborgs utveckling. Regionala miljömål: • Utsläppen av växthusgaser i Gävleborg ska år 2020 vara 20 % lägre än medelvärdet för • 2007/2008. • Energianvändningen i Gävleborg ska år 2020 vara 25 % effektivare än år 2008. • Produktionen av förnybar energi i länet ska öka med minst 5 000 GWh från 2008 till 2020. • Andelen förnybar energi ska vara minst 85 % av den totala energianvändningen år 2020. • Andelen förnybar energi i transportsektorn ska år 2020 vara minst 20 %. Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 10 Akershus Det er et overordnet mål for fylkeskommunen å bidra til en bærekraftig utvikling i regionen. Miljøhensyn skal ligge til grunn for alt arbeidet Akershus fylkeskommune gjør. Med forankring i klima-­‐ og miljømål har Oslo kommune og Akershus fylkeskommune i en årrekke arbeidet for å redusere transportutslipp og for innfasing av fossilfri transport i regionen. Dette er del av et større samarbeid om regional transportutvikling som også omfatter innfasing av de fornybare drivstoffene elektrisitet, hydrogen og biogass. Diesel og bensin vil ikke bli avløst av ett enkelt drivstoff. I dag benyttes biodiesel, bioetanol, biogass, naturgass og elektrisitet (fra flere energikilder) som drivstoff. Hydrogen introduseres som drivstoff i markedet fra 2015. Oslo har lagt ut sin nye klima-­‐ og energistrategi på høring i januar 2015. Strategien har en ambisiøs satsning på anvendelse av fossiluavhengig drivstoff. Oslo er avhengig av et nært samarbeid med sine nabofylker, spesielt Akershus, for å gjennomføre tiltak innen transportsektoren og oppnå de ambisiøse mål som er satt. Oslo kommune og Akershus fylkeskommune vedtok i 2014 en Hydrogenstrategi for perioden 2014-­‐
2025. Denne er utarbeidet for å følge opp felles politiske mål om halvert klimautslipp i 2030 (fra 1991-­‐nivå), minst 20 % reduksjon av transportutslipp innen 2030, og klimanøytralitet innen 2050. Strategien er forankret i Oslos byøkologiske program (2011-­‐2026) og Akershus´ klima-­‐ og energiplan (2011-­‐2014) samt fylkestingsvedtak. Strategien skal bidra til å sikre tidlig, kommersiell innfasing av hydrogendrivstoff i regionen. Det er et overordnet mål at Oslo og Akershus-­‐regionen skal være blant verdens ledende regioner for utprøving og tidlig bruk av hydrogen til transport, basert på fossilfri drivstoffproduksjon. Hydrogenstrategien med handlingsprogram skal være et virkemiddel for å sikre offentlig bidrag til første fase i utbyggingen av regional hydrogen-­‐infrastruktur. Dette vil samtidig bidra til utvikling av et nasjonalt og nordisk stasjonsnettverk, og til utfasing av fossile drivstoff. Strategien skal legge grunnlag for å sikre drivstofftilgang, og til å utvikle verdikjeder og etterspørsel fram til en selvdrevet, kommersiell utvikling. Hedmark Fylkeskommune Felles politisk plattform i Hedmark 2011-­‐2015 ønsker at samferdselssatsingen skal ha økt miljøfokus. Det er et av hovedmålene at private aktører skal stimuleres gjennom virkemidlene i næringspolitikken som skaper grønne arbeidsplasser gjennom utvikling av ny teknologi. Regional planstrategi for Hedmark 2012-­‐2015 har som et av sine hovedmål at verdiskapning skal skapes gjennom bærekraftig utvikling, herunder miljømessig verdiskapning. Når det gjelder infrastruktur er det et mål at det skal arbeides aktivt med å stimulere til et skifte mot null-­‐ og lavutslippskjøretøy og utbygging av en helhetlig infrastruktur for ladbare kjøretøy i fylket. Regional samferdselsplan for Hedmark 2012-­‐2021 definerer flere hovedutfordringer for Hedmark i krysningspunktet mellom klima og infrastruktur. Hedmark er landets største jord-­‐ og skogbruksfylke, og har et stort og økende transportbehov for næringene og øvrig industri. Transportsektoren er største bidragsyter til klimagassutslipp og lokal luftforurensning i Hedmark. Planen definerer videre hvilke målsettinger fylket har frem mot 2021 hvor klimagassutslipp og lokal forurensning sin følge av transport skal begrenses. Planens strategi slår fast at tiltak som kravsetting overfor transportører om mer miljøvennlig drift og en utbygging av ladestasjoner for el-­‐ og hybridbiler skal iverksettes i perioden. Fylkesrådet i Hedmark vedtok i 2014 at det settes av kr. 5 millioner til etablering av hurtigladere og normalladere i fylket. Det jobbes nå med å utarbeide en prosjektplan for å konkretisere dette nærmere. Green Drive Region er et prosjekt som bidrar til å nå de målsettinger som er satt innen miljø, klima og transport på lokalt, regionalt og nasjonalt nivå. Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 11 4.4
Indre skandinavia – kommunikasjon er en utfordring
Programanalysen för Interreg Sverige Norge 2014-­‐2020, rapporten EU 2020 -­‐ Grenseindeks og grenseanalyser Interreg Sverige-­‐Norge, gjord av Østfoldforsknig og Karlstad Universitet, pekar på att kommunikationerna är en av de största svagheterna i gränsregionen. Det finns en stor interaktion över gränsen. För gränsregional utveckling är kommunikationsmöjligheterna en avgörande faktor. De mest framträdande gränsgemensamma intressena utgörs av flöden över gränsen, exempelvis gränshandel, arbetspendling och varutransporter. Många gånger är de en central del i regionernas ekonomiska och sociala strukturer, men dessvärre även en miljöbelastning. Grenseindeksen pekar också på att de framtida energilösningarna kommer vara mer diversifierade än tidigare, eftersom de är mer anpassade till regionala förutsättningar. Det kan exempelvis handla om elektricitet, etanol, vätgas eller biogas. En övergång från dagens fossilbaserade transportsektor är beroende av strukturella förändringar, inklusive en förbättring av infrastrukturen för elbilar, biogas etc. Det finns ett flertal goda exempel inom regionen där utvecklingen har stimulerats genom att delar av busstrafik och tjänstefordon har lagts om till drift från förnybara energikällor. De tendenser som finns till omställning inom transportsektorn har hittills kommit från regionalt och lokalt håll. Det visar på möjligheterna till förändring utifrån lokalt förankrade behov och genom samarbete. En satsning på ett hållbart transportsystem där beroendet av fossil energi försvinner, stärker ekonomin och konkurenskraften för regionens kommuner och företag. Regioner och kommuner anses därmed ha ett stort ansvar att aktivt bidra till en grön resurseffektiv ekonomi. Särskilt aktörer med regionalt utvecklingsansvar pekas ut som viktiga i arbetet med att stärka kopplingen mellan strategier och miljödriven näringslivsutveckling vilket anses främja regional tillväxt och attraktionskraft. 4.4.1
Utgångsläge för Green Drive Region
Den gröna regionen, eller Green Drive Region (GDR), består av fem fylken eller län. På norska sidan Akershus fylke med 566 000 innbyggere och Hedmark med 194 000. På svenska sidan har vi Värmland med 274 000, Dalarna med 277 000 och Gävleborg med 278 000 innevånare. Totalt 85 kommuner med ca 1,6 miljoner människor. Fig. 2. Utvecklingen av antalet personbilar i Green Drive Regions bägge delar de senaste åren. Källa: Trafikanalys SCB. I GDR fanns i början av 2014 över 865 000 personbilar vilket innebär ca 0,5 bilar per person. Då var endast ca 3 % s.k. fossiloberoende. De senaste åren har antalet bilar ökat med ca 13 000 st per år (se Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 12 fig 2). Totala utsläppet av växthusgaser är ca 8 miljoner ton CO2ekv, varav vägtransporter bidrar med i snitt ca 50 %, alltså 4 miljoner ton. Personbilarnas bidrag till utsläppen är ca 2,5 miljoner ton dvs drygt 30 %. På norska sidan står vägtransporterna för en större del, ca 70 %, medan i de svenska länen är det ca 40 % av utsläppen som kommer från vägtransporter. Detta beror på att de norska fylkena har mindre med utsläpp från andra sektorer. Trenden när det gäller utsläpp av växthusgaser är svagt nedåt på svenska sidan och svagt uppåt på norska sidan (se fig 3). Fig. 3. Utvecklingen av klimatgasutsläpp från personbilstrafiken i Green Drive Regions bägge delområden. Källa: Länsrapport Emissioner av luftföroreningar 2014-­‐09-­‐07 NVV. Fordonsparken är i stort sett lika fossilberoende på båda sidor gränsen men under de senaste åren har det börjat att hända lite intressanta saker. Under 2013-­‐2014 har antalet elbilar i Norge ökad ordentligt och i december 2014 fanns det ca 43.000 elbiler og plug-­‐in hybrider i Norge, varav ca 25 % i norskt GDR-­‐område. Det er svært høyt i europeisk sammenheng, men tilsvarer allikevel mindre enn 1% av alle personbiler i Norge. Utskiftingstakten i bilparken er lav, kun 5 % årlig. Omleggingen til nullutslippsteknologi tar således tid og det må arbeides på mange fronter for å nå målene. På svenska sidan är det betydligt fler bilar med etanoldrift och gasdrift. Den senaste statistiken pekar på att drygt 5 % av bilarna är fossiloberoende. Ett effektmål i projektet är att fördubbla denna andel dvs att nå 10 % fossiloberoende fordon. Om varje bil i medeltal släpper ut 120 g/km och har en körsträcka på 2000 mil per år motsvarar denna förändring av fordonsparken en reduktion av utsläppen med över 150 000 ton CO2ekv. När det gäller infrastruktur är den väl utbygd för etanol i Sverige men icke alls i Norge. Det är tvärtom när det gäller laddinfrastruktur och det visar sig att f.n. finns ca 1250 laddstationer i GDR totalt varav 1200 st (96%) finns på norska sidan. Det samma gäller för antal laddbara fordon. I slutet av 2014 fanns 9.361st. laddbara fordon i Akershus och Hedmarks fylken, och endast 368 st. på svenska sidan i Värmland, Dalarna och Gävleborg. Det finns ett sätt att mäta hur väl man byggt ut laddstationer i förhållande till antalet fordon som förkortat heter CPEV (antal laddstationer per laddbart fordon). Mätetalet för GDR f.n. är 0,13 vilket är relativt högt. Som jämförelse är talet 0,09 i Sverige totalt och i Norge 0,15. Man får vara observant på vilken utvecklingsfas som regionen befinner sig i när man analyserar CPEV. I början vid ett mycket litet antal fordon kan några få laddställen resultera i ett högt värde. I takt med att antalet fordon ökar sjunker talet om inte laddstationer byggs i samma takt. CPEV får därmed anses vara ett mått på kvalitén för laddinfrastruktur. I direktivet Clean Power for Transport skall medlemsstaterna, genom sina nationella handlingsprogram, säkerställa att ett lämpligt antal laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten installeras senast den 31 december 2020. Dette skall säkerställa att elfordon kan köras Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 13 åtminstone i stadsbebyggelse/förortsbebyggelse och andra tätbefolkade områden och, där så är lämpligt, inom nät som fastställts av medlemsstaterna. Antalet sådana laddningsstationer ska fastställas med beaktande av bland annat det antal elfordon som förväntas vara registrerade vid utgången av 2020, som anges i deras nationella handlingsprogram, samt exempel på bästa praxis och rekommendationer från kommissionen. Som riktmärke anges ett CPEV på 0,1. Sverige skall enligt direktivet ha som lägst ha 145 000 laddstationer vid utgången av 2020. Når det gjelder hydrogenstasjoner er det i dag kun to i GDR-­‐regionen, begge i Akershus. Den ene er Hynor Lillestrøm i Skedsmo kommune, et testsenter for hydrogenteknologi med en fyllestasjon for biler. Den andre er Ruters hydrogenstasjon for busser på Rosenholm i Oppegård kommune. Det er pr februar 2015 ca 20 hydrogenbiler i Osloregionen. Med introduksjon av serieproduserte hydrogenbiler fra Toyota, Honda og Hyundai fra 2015, er det en målsetting i Oslo og Akershus at antall stasjoner og biler skal øke betraktelig de kommende årene. 4.4.2
Hur kan Interreg-projektet Green Drive Region påverka?
GDR kopplar väl till investeringsprioritering 2 i programmets insatsområde för transporter. Det vil bidra til å utveckla och förbättra miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem för att främja hållbar regional och lokal rörlighet. Genom att samarbeta över gränsen kan Interregprogrammet bidra till att lösa problem med tillgänglighet och tillgång till hållbara transporter. Fossiluavhengige transport er et område som er svært godt egnet for grenseoverskridende samarbeid. På svensk side har man omfattende kompetanse om og erfaring fra bruk av biodrivstoff. På norsk side har man tilsvarende kompetanse og erfaring fra elektrifisering av veitransporten, og er det landet i Europa med høyest andel elbiler pr innbygger. I Oslo og Akershus har man en omfattende satsning på hydrogen og brenselcellebiler, og er blant verdens fremste på området. Gjennom GDR vil vi arbeide for at politiske ambisjoner, næringslivets komeptanse og private og offentlige aktørers erfaringer deles over fylkes-­‐ og landegrenser, slik at satsningen på fossiluavnengig drivstoff øker og gir resultater. Økt bruk av fossiluavhengig drivstoff avhenger av flere faktorer. Kunnskapen om de ulike alternativene må øke. Politikere og tjenestemenn i kommuner, fylker og regioner må omdanne sine ambisjoner til konkret handling. Infrastruktur må bygges ut, og krav må stilles til det offentliges anskaffelser av kjøretøy, og holdningsskapende arbeid må til for å motivere private til å bruke alternative drivstoff. GDR vil arbeide på alle disse områdene. Gjennom et godt utviklet grenseoverskridende samarbeid kan et grønt transportsystem skapes. Green Drive Region skal lede an i dette arbeidet! 4.4.3 Hur kan GDR bidra till näringsutveckling
Vi ser på de offentlige aktørene som viktige for utbygging av infrastruktur og øke antall fossiluavhengige kjøretøy i regionen. Derfor arbeides det med påvirkning og motivasjon, mulighetsanalyser, strategier og planer. Dette er også i tråd med Interregs prioriteringer for dette innsatsområdet. For å etablere infrastruktur, selge mer kjøretøy og tilby tjenester kreves det at man samarbeider med næringslivet i regionen. En økt satsning på elektrifisering, biodrivstoff og hydrogen gir muligheter for små og mellomstore foretak på mange områder. Det kan være teknologi for produksjon og distribusjon av biodrivstoff og hydrogen, utbygging av ladeinfrastruktur, tjenester for å bruke infrastrukturen som betalingsløsninger med mer, kompetanse og informasjon. Her vil prosjektet gjennom partnerne og WP lederne invitere inn bedrifter til å delta på møteplasser og til andre tiltak med den hensikt at de skal kunne synliggjøre sin teknologi og kompetanse, og med det øke sin mulighet som leverandør til markedet. Bedrifter kommer også med som medfinansiører, noe som viser at de har stor interesse for at prosjektet skal gjennomføres. Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 14 4.5
Sammenheng med andre prosjekter
Partnerne i GDR er engasjert i andre prosjekter som kan ha nytte for de aktiviteter som gjennomføres i GDR. Det er også gjennomført eller pågår prosjekter, enten i GDR-­‐regionen eller tilgrensende regioner, som GDR vil samhandle med og dra nytte av resultatene fra. Det innebærer at GDR ikke starter fra scratch, men tvert i mot har et godt utgangspunkt for de aktiviteter som skal gjennomføres. Her gis det en kort oversikt over noen relevante prosjekter. Listen er ikke utfyllende. • Next Move (Interreg ØKS, 2012-­‐2014). Flera regioner och kommuner i Öresund-­‐Kattegat-­‐
Skagerrak-­‐området har fattat politiska beslut om att vara pådrivande i att skapa en marknad för avgasfria bilar och bussar. Projektet Next Move har sammanfört dessa tidiga användare av gasfordon i ett operativt och strategiskt samarbete som har skapat efterfrågan, ny kunskap och egen praktisk erfarenhet för framtiden. Next Move har mellom annat bidraget till upphandling av 22 nya vätgasfordon i Oslo och Akershus, Skåne och København. Videreförs i Next Move II, med ansökan till ØKS i mars 2015. Prosjektägare er Vätgas Sverige och Kunnskapsbyen Lillestrøm. • H2OSL (Akershus fylkeskommune, Enova, med fler, 2012-­‐2015). Mulighetsstudie og forprosjekt for etablering av hydrogenstasjon ved Oslo Lufthavn, og anvendelse av hydrogen til ulike kjøretøy på og i tilknytning til flyplassen. Prosjekteier er Kunnskapsbyen Lillestrøm. • Grønn vei (Enova, 2014-­‐2016). Pilotprosjektet "Grønn vei -­‐ klimavennlig transport i kommunene i Hedmark og Oppland" har som målsetting å kutte klimautslipp fra transportsektoren i kommunene. Prosjekteier er Energiråd Innlandet. • InfraGreen (Interreg Sverige Norge, Gränslöst Samarbete, 2012-­‐2014). Projektet fokuserade på att etablera hållbar infrastruktur i gränsland, och låta norsk elfodonsexpertis och Västsvensk biogaserfarenhet utveckla varandra. Prosjekteiere Østfold fylkeskommune og Fyrbodal. Østfold fylkeskommune ble for øvrig vinneren av konkurransen «Årets lokale klimatiltak 2014», med et felles opplegg for utbygging av ladestasjoner for el-­‐biler i alle kommuner i fylket. Konkurransen arrangeres av kommunesektorens organisasjon KS og miljøstiftelsen Zero. Arbeidet til Østfold beskrives som et eksempelprosjekt med stor overføringsverdi, og GDR vil benytte seg av arbeidet som fylkeskommunen har gjort. • Green Highway, (Interreg Sverige Norge, Nordens Gröna Bälte, 2011-­‐2014) Green Highway, Ett grönt stråk av tillväxt mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim. I Green Highway ligger fokus på fossilfria transporter. Prosjekteiere er Østersund kommune og Trondheim kommune. • Gävle Dala Energikontor har genomfört projektet Electric Car Region (ECR). Projektet var i huvudsak finansierat av Region Gävleborg. Länets samtliga kommuner medfinansierade i arbetstid och engagemang. ECR syftade till att minska klimatutsläppen från transportsektorn genom att stimulera till användning av elbilar i den offentliga verksamheten. Det har skapat en bra grund för vidare arbete i GDR. • Green Drive var ett projekt om elbilar som gjordes av Region Värmland, Dalarna, Gävleborg och Hedmark under 2013. 15 kommuner fick lov att provköra bilar i tjänsten och sedan följdes detta upp med enkät och kompetensutvecklingsinsatser. Projektet ledde till mycket goda erfarenheter och omdömen från deltagarna. Detta samarbete har legat till grund för det vidare samarbetet i Green Drive Region. • Ur projektet Biogas Mitt som drivits av Region Gävleborg har det uppstått en förening som heter BioDriv Mitt. Där har önskemål och tankar framförts till främst gamla Region Gävleborg om att ordna en plattform för att kunna arbeta vidare med att utveckla insatserna för att ersätta fossilbränsledrivna fordon, såväl personbilar som lastbilar, bussar och andra fordonstyper. Green Drive Region kopplar väl samman dessa frågor vidare -­‐ för Gävleborg och övriga fyra län. GDR utgör en sammanhängande region som ser till att icke fossilbränsledrivna fordon kan användas med hög tillgänglighet både för fordon registrerade inom GDR och för fordon som kommer till eller passerar GDR. • Biogas2020 (Interreg ØKS 2015 -­‐>). Dette er en stor satsning på Biogass i ØKS-­‐regionen. Omfatter både produksjon og anvendelse, blant annet til transport. Det planlegges en søknad til ØKS i mars 2015, med Innovatum AB og Østfold fylkeskommune som prosjekteiere. Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 15 •
•
•
•
•
Flere initiativer for etablering av infrastruktur i korridoren Hamburg -­‐ København -­‐ Malmø -­‐ Gøteborg -­‐ Oslo. Akershus fylkeskommune og Oslo kommune er engasjert i flere prosjekter som også omfatter fossiluavhengig transport, blant annet N*ICE (North-­‐European Infrastructure of Clean Energy) hvor også Kunnskapsbyen/OREEC deltar. Det pågår eller er under etablering ulike TEN-­‐T prosjekter for etablering av infrastruktur for hydrogen, blant annet i Gøteborg og Stockholm som er viktig for infrastrukturen i GDR-­‐regionen. Akershus fylkeskommune er medfinansiør og partner i flere prosjekter som gjelder utbygging av infrastruktur for hydrogen og anskaffelse av hydrogenbiler. Blant annet skal det ertableres en stasjon i Bærum kommune, og man skal anskaffe 10 Hyundai iX35 hydrogenbiler som taxi i området. GDR kommer att samarbeta med andra projekt som arbetar med kollektivtrafik och mobility management. En stark koppling finns till en projektidé i Värmland som söks av Karlstad kommun i samarbete med Värmlandstrafik. Flera näringslivsinriktade projektansökningar görs nu i Säffle i en satsning för att utveckla och demonstrera elbussar samtidigt med en satsing på utbildning inom elteknik för fordon. Ett samarbete finns också med Mellan Säffle och Kongsberg genom Electric Mobility Norway i Buskerud, cluster med Arena-­‐status som kan leda till att fler initiativ tas. GDR kan i detta sammanhang fungera som en facilitator för demonstrationsevent och en kunskaps och infomationsspridningskanal. I projektet BiodriV har Region Värmland tittat på drivkrafter för en regional satsning på biodrivmedel. Ett av projektets delmål var att ta fram beslutsunderlag för en regional biodrivmedelsstrategi. Upp till 2,18 TWh är möjligt att producera enligt de två förstudier som har tagits fram. Drivmedel kan produceras av avfall från hushåll, industri och jordbruk samt av skogsråvara, till exempel grenar och toppar. 5 Målgruppe
Målgrupper for GDR er: • Politikere, tjenestemenn og andre beslutningstakere i kommuner, fylker og regioner. De vil bli involvert i aktiviteter som skal øke deres kompetanse og beslutningsgrunnlag, som utvikling av strategier og planer, utprøving av kjøretøy og infrastruktur. • Virksomheter, forskningsinstitutter, utdanningsinstitusjoner og andre offentlige aktører, som vil bli engasjert for å bidra i gjenomføringen av prosjektaktivitetene. • Befolkningen generelt, som vil nås gjennom informasjonsarbeid, utprøving av kjøretøy og imfrastruktur, samt kompetanseutvikling. 6 Horisontella kriterier
Nedenfor er det beskrevet hvordan GDR-­‐prosjektet svarer på de horisontale kriteriene for Interreg Sverige-­‐Norge programmet. 6.1
Miljø
Prosjektets fokus er bærekraftige transporter, og å bidra til mindre anvendelse av fossile drivstoff. Det vil således direkte bidra til et bedre lokalt miljø ved reduksjon av lokale utslipp, og til å understøtte arbeidet for å få ned de globale klimautslippene. Det er en målsetting at Indre Skandinavia skal være blant de fremste på bruk av fossiloberoende drivstoff, som kan vise vei for andre regioner og gjøre et bidrag i det globale arbeidet på dette området. Milkøperspektivet spiller derfor en sentral rolle i prosjektet og de etablerte målene har en direkte positiv innvirkning på miljøet. Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 16 6.2
Jämställdhet
I projektet har vi som mål att stödja både män och kvinnor som arbetar i branschen samt lyfta fram jämställdhetsaspekter vid seminarier och andra utåtriktade aktiviteter. Ved demonstrasjoner og andre tiltak vil det bli lagt spesiell fokus på at kommunikasjonen rettes mot både kvinner och män. Prosjektet skal også arbeide for en jämn fördelning av män respektive kvinnor som blir delaktiga i projekt, föredragshållare vid seminariearrangemang, jämn könsfördelning och åldersfördelning i styrgrupp osv kommer att eftersträvas. Information, marknadsföring och rekrytering av företag och aktörer till de olika aktiviteterna skall utgå från ett jämställdhetsperspektiv. I arbetet med jämställdhetsperspektivet kommer de olika handlingsplaner för jämställdhet i regionerna att beaktas. Region Värmlands handbok för jämlikhet och jämställdhet “Schyst” skall spridas och användas som hjälpmedel i arbetet med projektets kommunikation. Handboken är en del i Region Värmlands arbete för jämställd regional tillväxt. Syftet med jämställdhetsarbetet är att stärka regionen genom att synliggöra både kvinnor och män och lyfta fram berättelser om ett jämställt Värmland men nu också hela Green Drive Region. I kartläggningsarbetet av vägtrafiken skall könsuppdelad statistik användas. Kompetenshöjande insatser om jämställdsperspektiv planeras i början av projektet. 6.3
Etnisk mångfald och integration
Projektet skall verka för att ha en öppen och inbjudande inställning för mångfaldsaspekter i projektets aktiviteter och mot berörda aktörer. Särskild hänsyn skall tas vid publikationer, rapporter, texter i webb, artiklar och filmproduktioner. Projektet har dock inga specifika mål rörande integration eller mångfald. Även här kan handboken “Schyst” användas i arbetet med kommunikationsfrågorna. I en av demonstrationsaktiviteterna kommer det riktas särskilda insatser mot ungdomar som skall ta förarbevis. De kommer att få utbildning i fossiloberoende fordonsflotta samt möjligheter att provköra elfordon. Målet är att alla som genomgår förarbevisutbildning i Värmland (till att börja med) skall få denna utbildning. 7 Grenseregional merverdi
Vi anser at prosjektet vil ha grenseregional merverdi på følgende måte. Vi har her tatt utgangspunkt i modellen for ”elementer i grenseregional merverdi” som er utarbeidet av Eduardo Medeiros, ved University of Lisbon. 7.1
Mål: Redusere grensens barriereeffekt
•
•
•
Prosjektet vil bidra til institusjonelt samarbeid over grensen gjennom etablering av grenseoverskridende nettverk og urbane nettverk over grensen. GDR har blant annet fokus på samarbeid mellom kommuner og regioner over grensen, noe som er viktig for at utbygging av infrastruktur skal gjøres på en standardisert måte, og at ladepunkter og drivstoffstasjoner lokaliseres slik at det muliggjør grenseoverskridende fossiluavhengige transporter. Dette skaper økte muligheter til kommunikasjon mellom kommuner på begge sider av grensen. Prosjektet har betydning for kunnskap, økonomi og teknologi ved at kunnskap og erfaringer utveksles over grensen basert på regionenes ulike styrker innen forssiluavhengig transport. GDR vil bidra til at mindre steder kan opprettholde sysselsettingen ver at arbeidstakeres mobilitet kan gjøres fossiluavhengig og uten belastning av miljøet. Implementering av infrastruktur for fossiluavhengig transport kan på noen områder bidra til FoU og innovasjon, blant annet for lokal produksjon av biodrivstoff og hydrogen. Prosjektet har betydning for tilgjengelighet ved at det bidrar til etablering av grenseoverskridende infrastruktur for fossiluavhengig transport på vei. Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 17 7.2
Mål: Utvikle grenseregionens territorielle kapital
•
•
•
Prosjektet har betydning for institusjonsbygging ved at det arbeider for økt samarbeid på tvers av grensen mellom regioner/fylker, og mellom kommuner. Det bidrar til økt antall grenseoverskridende aktører gjennom utbygging av infrastruktur over grensen. Prosjektet har betydning for territoriell sammenkobling ved at det bidrar til felles normer for transportsystemer, fremmer balansert utvikling og utvikler den territorielle kapitalen ved at fagmiljøer på begge sider av grensen forenes og jobber med felles utfordringer og med kunnskapsspredning. Prosjektet har betydning for bærekraftig utvikling ved at det bidrar til økt bruk av fornybar energi, det reduserer negative miljøbelastninger ved at CO2-­‐utslipp og lokal luftforurensning reduseres. Det er et mål at Interreg også skal bidra til balansert territoriell utvikling. I tillegg til de grenseoverskridende merverdi vil GDR ha betydelige regionale effekter. I Akershus var det 8.960 ladbare biler pr desember 2014, og 1.046 ladepunkter. Tilsvarende tall for Hedmark var 401 biler og 157 ladepunkter. Det innebærer at det er ca 20 ganger flere ladbare biler og ca 7 ganger så mange ladepunkter i Akershus, mens det bar er ca 3 ganger så mange innbyggere. Innen hydrogen er Akershus ledende i Norge og blant de fremste i verden. For at satsningen i Akershus skal ha den ønskede effekt er det viktig å sikre at man kan kjøre med hydrogen som drivstoff langs viktige korridorer som til Stockholm via Karlstad og København via Gøteborg og Malmø. Like viktig er det at nabofylkene i Norge utvikler infrastruktur slik at man kan reise f.eks. langs E6 til Hamar, Lillehammer og Trondheim og populære hytteområder. Det samme gjelder med tanke på bruk av biodrivstoff på svensk side. GDR skal bidra til at satsningen i regionene får ringvirkninger i naboregioner både nasjonalt og over grensen, slik at forskjellene mellom regionene reduseres. Prosjektet er planlagt og utviklet i fellesskap av prosjektets partnere, med de norske og svenske prosjekteiere som ansvarlige for prosessen. Det er avholdt flere felles møter, og det har vært stort engasjement og et svært godt samarbeid mellom aktørene i prosjektutviklingen. 8 Prosjektets omfång och avgränsningar
Start och slutdatum Projektet skall starta 2015-­‐07-­‐01 och avslutas 2018-­‐06-­‐30 Avgränsningar Projektet skall arbeta med frågor rörande omställningen av vägtransporter med fossila drivmedel till att bli fossiloberoende. Med vägtransporter avses först och fremst passagerartrafik med personbilar. Projektet vill dock samarbeta med andra projekter som fokuserar på buss og godstrafik med lätta resp tunga lastbilar og blant annet gjøre en analyse av anvendelse av fossiluavhengig drivstoff for varedistribusjon. Projektet avser inte jobba med direkta insatser för att öka kollektivtrafik, gång eller cykeltrafik. Samarbete skall dock ske med andra projekt och aktörer som arbetar med dessa frågor så att “hela resan” perspektivet kan speglas. Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 18 9 Indikatorer
9.1
Aktivitetsindikatorer
Indikator Mål antal 1. Antal framtagna kunskapsunderlag för gränsöverskridande 5 kommunikationer eller transportsystem. 2. Tillgängliggjorda system för användning av miljövänliga och 2 koldioxidsnåla transporter 3. Åtgärder för att stimulera koldioxidsnåla bränslen 10 Kommentarer til aktivitetsindikatorer: Vi anser at prosjektet vil bidra til indikatorene på følgende måte: 1. Antal framtagna kunskapsunderlag för gränsöverskridande kommunikationer eller transportsystem: 1) Strategi för laddinfrastruktur 2) Strategier för biodrivmedel och tankstationer 3) Mulighetsstudie för produktion och användning av hydrogen 4) Underlag för regional hydrogenstrategi i GDR 5) Kartläggning av vägtransporter och CO2-­‐utsläpp 2. Tillgängliggjorda system för användning av miljövänliga och koldioxidsnåla transporter: 1) GIS-­‐system för laddinfrastruktur över gränsen 2) Skapa förutsättningar för laddinfrastruktur med gemensam standard 3. Åtgärder för att stimulera koldioxidsnåla bränslen: 1) Roadtur 2) Elbilssafari 3) Biodrivmedelssafari 4) Studietur 5) Kompetansutveckling 6) Informationsspridning 7) Kommunikationsåtgärder via webb, media och film 8) Budkavlen 9) Seminarier, konferenser 10) GDR i Bryssel 9.2
Övriga indikatorer
I tillegg til indikatorene for innsatsområdet som er angitt av Interreg, har GDR valgt å sette egne mål for følgende indikatorer i enlighet med standardindikatorer för regional ansökan hos Region Värmland. Antal organisationer som deltar i kompetenshöjande aktiviteter: 50 st Antal evenemang: 10 st Antal deltagande organisationer: 32 st Ant samverkande partners: 5 st Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 19 10 Genomförande
Det redegjøres her for planlagte aktiviteter innen de enkelte arbeidspakkene. Det tas høyde for at ytterligere aktiviteter kan bli identifisert underveis i prosjektet – en viktig målsetting er å bringe sammen ulike kompetansemiljøer og legge til rette for at nyskaping og utvikling kan skje. Styringsgruppen vil underveis i prosjektet prioritere sammen med prosjektledelsen. Arbeidet i prosjektet er omfattende, men det er likevel hovedfokus på noen få områder innenfor hver arbeidspakke, og en vil også se at det til dels er de samme type oppgaver som skal gjennomføres innen arbeidspakkene. Det er viktig å understreke at arbeidspakkene ikke ses som isolerte områder, men tvert i mot er tett knyttet til hverandre. Dette skal ivaretas blant annet gjennom et godt samarbeid i prosjektledselsen der lederne for arbeidspakkene inngår. 10.1
WP 1: Elektrifisering av veitransport
Elektriske biler har den fordelen at de ikke slipper ut skadelige gasser eller CO2. Under forutsetning at av strømmen som forsyner bilene kommer fra fornybare kilder, er elektriske biler et meget godt miljø-­‐ og klimatiltak. Den teknologiske utviklingen har de siste årene har bidratt til at vi nå har hel-­‐
elektriske biler som har en rekkevidde på 50 mil. Plugg-­‐inn hybridbiler som har batteri som kan lades og en liten motor som kan fungere som rekkeviddeforlenger gjør at rekkevidde ikke lenger er en bekymring. I skandinavia har vi et velfungerende strømnett som gjør at elektriske biler kan lades nær sagt hvor som helst. Alt fra vanlige husholdingskontakter til mer sofistikerte hurtigladere kan benyttes til å lade elektriske biler. Det er derfor gode forutsetninger for forsatt økt bruk av elektrisitet i veitransporten. I Norge er det over 40.000 ladbare kjøretøypå veiene og over 6.000 registrerte ladepunkter. Prosjektet tar mål av seg og øke dette både i Norge og i Sverige i Green Drive Region! Mål Det overordnede målet for WP 1 er å øke andelen person-­‐ og varetransport med elektriske kjøretøy i GDR-­‐regionen. Det overordnede målet skal nås gjennom at delmålene under blir realisert. Det unike med delmålene er at prosjektet sammen med utvalgte kommuner og län skal utarbeide klare og konkrete strategier som forplikter. Gjennom forpliktende strategier og planer skal andelen ladbare kjøretøy økes samtidig som tilhørende ladeinfrastruktur bygges ut. Det skal legges spesiell vekt på å overføre den kunnskapen og de erfaringene som Norge har med elkjøretøy til Sverige. Best practices fra Norge skal komme hele GDR-­‐regionen til gode. Målene er: • Øke andelen kjøretøy kjørt med ladbare kjøretøy i GDR-­‐regionen. Målsetningen er 10 % vekst i andelen ladbare kjøretøy i prosjektperioden • Øke den grenseoverskridende trafikken utført med ladbare kjøretøy. Målsetningen er 10 % vekst i andelen grenseoverskridende trafikk foretatt med ladbare kjøretøy i GDR-­‐regionen i prosjektperioden • Utvikle konkrete strategier og planer for innføring av ladbare kjøretøy i utvalgte kommuner i GDR-­‐regionen. Målsetningen er at minimum 5 kommuner har implementert strategiene • Utvikle konkrete strategier og planer for etablering av ladeinfrastruktur i utvalgte kommuner i GDR-­‐regionen. Målsetningen er at minimum 5 kommuner har implementert strategiene • Sammen med private aktører etablere ladestasjon(er) for ladbare kjøretøy på utvalgte sentrale knutepunkt. Målsetningen er at det er minst 10% flere ladepunkter i regionen ved prosjektets slutt. • Kompetanseutvikling. Alle aktørene i prosjektet skal få økt kompetanse om elkjøretøy og ladeinfrastruktur. Dette skal bidra til at aktørene raskere og bedre blir bedre i stand til å implementere de strategier som er utarbeidet. Målet er vesentlig økt kompetanse blant deltakerne i prosjektet. Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 20 Aktivitet 1.1 Nullpunktsanalyse Første aktivitet i arbeidspakken er å kartlegge nåsituasjonen i GDR-­‐regionen knyttet til elektrifisering av transportsektoren. Kartleggingen skal avdekke antallet ladbare kjøretøy, ladepunkter, grenseoverskridende trafikk ved en grenseovergang. Status skal benyttes til å etablere en «baseline» som identifiserer hva som har vært gjort tidligere og på hvilket nivå de ulike regionene er når det gjelder kompetanse, infrastruktur, behov og modenhet. Denne «baseline» skal etableres på et nivå som sørger at de ulike kommuner, län og bedrifter løftes videre til et høyere nivå. Ved at vi etablerer baseline på riktig nivå sikrer vi at det bygges videre på det arbeidet som har vært gjort og ikke gjentar samme arbeidet. Kartleggingen vil også være et viktig verktøy for de ulike aktørene å benytte senere. Konkret skal følgende aktiviteter gjennomføres: • Kartlegge antall ladbare kjøretøy i GDR regionen ved prosjektstart • Kartlegge antall ladepunkter i GDR-­‐regionen ved prosjektstart • Telle antall ladbare kjøretøy som passerer en bestemt grenseovergang i GDR-­‐regionen ved prosjektstart (forutsetter at dette kan gjøres automatisk/maskinelt og at data kan tilgjengeliggjøres for prosjektet) • Telle antall ladbare kjøretøy på et kjøpesenter nær grensen for å kartlegge antall norske ladbare kjøretøy benyttet til Sverige ved prosjektstart • Kartlegge hvilke tiltak som er utført i andre prosjekter og i andre regioner, samt hvilke resultater disse har gitt. • Kartlegge eksisterende strategier og planer for elbil og ladeinfrastruktur i utvalgte kommuner og län ved prosjektstart • Utarbeide metodikk og malverk for gjennomføring av aktivitet 1.2 og 1.3. Aktiviteten bidrar til viktig kunnskap og faktagrunnlag for å dokumentere hva status er i dag og potensialet for økt grenseoverskridende transport med miljøvennlige kjøretøy Aktivitet 1.2 Utvikle strategi for implementering av ladbare kjøretøy Her skal prosjektet sammen med utvalgte kommuner/län i GDR-­‐regionen utvikle strategier for implementering av ladbare kjøretøy. Strategiene skal ta utgangspunkt i nåsituasjonen og behovet i den enkelte kommune/län. Strategiene skal også basere seg på best practices fra andre -­‐ både regionalt, nasjonalt og internasjonalt. Strategiene skal forankres lokalt under og etter utarbeidelsen for å sikre at de blir realisert. Strategiene bør ha et tidsperspektiv på minimum 3-­‐5 år og inkludere konkrete handlingsplaner som enkelt kan følges opp. Strategiene skal også synliggjøre på en enkel måte hvordan måloppnåelsen lokalt bidrar til lokale, regionale, nasjonale og internasjonale miljø-­‐ og klimamål. Strategiene må være individuelt tilpasset den spesifikke kommune for å ta hensyn til eksisterende leasingavtaler på tjenestekjøretøy, anbudsprosesser, reelle behov osv. Erfaringer viser at mange kommuner/län trenger konkret bistand for å implementere ladbare kjøretøy i sin organisasjon. For en vellykket implementering krever dette forankring i vedtatte strategier og planer. Strategien for å implementere ladbare kjøretøy tar derfor utgangspunkt i den enkelte kommune/län sine ambisjoner innenfor miljø, klima og transport. Det vil være aktuelt å inkludere demokjøring av kjøretøy i samarbeid med lokale bilforhandlere. Aktiviteten er et viktig verktøy for å sikre at fremtidig grenseoverskridende transport skjer med miljøvennlige kjøretøy. Utarbeidelsen og implementering av strategiene i Norge og Sverige bidrar til økt samhandling mellom aktørene gjennom økt samarbeid, kompetansespredning og erfaringsutveksling. Aktivitet 1.3 Utvikle strategi for etablering av ladeinfrastruktur Sammen med utvalgte kommuner/län i GDR-­‐regionen sammen utvikle strategier for etablering av ladeinfrastruktur for ladbare kjøretøy i kommunen/länet. Strategiene skal ta utgangspunkt i nåsituasjonen og behovet i den enkelte kommune/län. Det skal tas spesielt hensyn til hvilke planer kommunen/länet har knyttet til å implementere ladbare kjøretøy i sin organisasjon, ref aktivitet 1.2. Strategiene bør ha et tidsperspektiv på minimum 3-­‐5 år og inkludere konkrete handlingsplaner som enkelt kan følges opp. Strategiene skal også synliggjøre på en enkel måte hvordan måloppnåelsen lokalt bidrar til lokale, regionale, nasjonale og internasjonale miljø-­‐ og klimamål. Strategiene må Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 21 være individuelt tilpasset den spesifikke kommune for å ta hensyn til allerede eksisterende planer, infrastruktur, behov osv. Erfaringer viser at mange kommuner/län trenger konkret bistand for å lykkes også i implementering av ladeinfrastruktur. Strategien vil derfor ta utgangspunkt i den enkelte kommune/län sine ambisjoner innenfor miljø, klima og transport. Aktiviteten skal også bygge videre på det arbeidet som Akershus-­‐, Hedmark-­‐, Oppland og Østfold Fylkeskommune har gjort innen området (prosjektrapport 2012) samt Skedsmo kommunes ladestrategi. Aktiviteten er sentral i arbeidet for at det over tid skal bygges opp ladeinfrastruktur for ladbare kjøretøy i GDR-­‐regionen. En undersøkelse som den norske elbilforeningen gjennomførte i 2014, viste at de norske elbilbilistene ønsket flere lademuligheter mellom byene. Derfor vil nettopp mangel på ladeinfrastruktur være til hinder for økt grenseoverskridende transport med miljøvennlige kjøretøy Aktivitet 1.4 Elbilsafari og elbilseminar For å øke kompetansen om ladbare kjøretøy og tilhørende ladeinfrastruktur er det viktig med kompetansehevende tiltak. Prosjektet tar mål av seg å gjennomføre flere seminarer hvor deltakerne får prøve forskjellige type ladbare kjøretøy samt får erfaring med å bruke ladeinfrastruktur. Arrangementene skal være praktisk anlagt slik at fokus legges på utprøving av kjøretøy og ladestasjoner. Gjennom økt praktisk kompetanse skal deltakerne være bedre i stand til å utvikle og implementere strategiene under punkt 1.2 og 1.3. Aktiviteten skal spesielt bidra til at de erfaringene og kompetansen som er opparbeidet i Norge om ladbare kjøretøy og ladeinfrastruktur kommer hele GDR-­‐regionen til gode. Økt kompetanse og innsikt i mulighetene som ladbare kjøretøy medfører er en forutsetning for suksessfull implementasjon. Aktivitet 1.5 Sluttanalyse For å måle effekten av arbeidspakke 1 skal det gjennomføres en sluttanalyse. Denne er tilnærmet lik nullpunktsanalysen. Kartleggingen skal avdekke antall ladbare kjøretøy, ladepunkter, grenseoverskridende trafikk ved en grenseovergang. Kartleggingen vil også være et viktig verktøy for de ulike aktørene å benytte senere. Konkret skal følgende aktiviteter gjennomføres: • Kartlegge antall ladbare kjøretøy i GDR regionen ved prosjektslutt • Kartlegge antall ladepunkter i GDR-­‐regionen ved prosjektslutt • Telle antall ladbare kjøretøy som passerer en bestemt grenseovergang i GDR-­‐regionen ved prosjektslutt • Telle antall ladbare kjøretøy på et kjøpesenter nær grensen for å kartlegge antall norske ladbare kjøretøy benyttet til Sverige ved prosjektslutt • Telle antall strategier ladbare kjøretøy og infrastruktur som er implementert i GDR-­‐regionen Aktiviteten bidrar til viktig kunnskap og faktagrunnlag for å dokumentere økningene i den grenseoverskridende transporten med miljøvennlige kjøretøy. Aktiviteten bidrar således til viktig faktagrunnlag for fremtidige handlingsplaner om økt grenseoverskridende aktivitet. Leveranser: L1.1 Rapport fra nullpunktsanalyse med status og kartlegginger L1.2 Strategi for implementering av ladbare kjøretøy L1.3 Strategi for etablering av ladeinfrastruktur L1.4 Elbilsafari: demonstrasjon av kjøretøy L1.5 Seminar: ladbare kjøretøy L1.6 Rapport fra sluttanalyse med status og kartlegginger L1.7 Nettverk i GDR-­‐regionen Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 22 10.2
WP 2: Biodrivmedel
Biodrivmedel är fordonsbränslen som är producerade från förnybar biomassa. Utveckling sker idag inom biodrivmedel, och antalet råvaror som kan användas utökas. Alla biodrivmedel som säljs i Sverige ska vara hållbara enligt lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Detta innebär att biodrivmedel ska: • Ska kunna visa sin klimatnytta relativt till fossil bensin och diesel. • Spåra sin produktion ända tillbaka till odling eller plats där råvaran (restprodukt eller avfall) samlades in • Redovisa alla steg i sin tillverkning De biodrivmedel vi använder i Sverige är klimateffektiva. 2012 använde vi drygt 7 TWh biodrivmedel i Svergie, vilket minskade transporternas utsläpp med 1,3 M ton CO2. De vanligaste biodrivmedlen och deras i medelvärde rapporterade klimatnytta var 2012: biodiesel (40 % klimatreduktion, 2,48 TWh), Etanol (65 % klimatreduktion, 2,35 TWh), syntetisk diesel HVO (85 % klimatreduktion, 1,38 TWh) och biogas (73 % klimatreduktion 0,91 TWh) men i framtiden kan vi även komma att vänja oss vid andra former som CLO eller DME. Idag finns det förnybara drivmedel inblandade i samtliga fossila drivmedel. Ovan redovisade utsläppsreduktioner från biodrivmedel är redovisade medelvärden, enskilda svenska producenter kan erbjuda biodrivmedel med högre klimatnytta. Till exempel kan Lantmännen Agroetanol, erbjuda biodrivmedelsetanol med en 90 procentig utsläppsreduktion och Perstorp Bioproducts biodiesel med en 70 procentig utsläppsreduktion. Mål Det överordnade målet for WP 2; Biodrivmedel, är att öka andelen person-­‐ och varutransporter i Green Drive Region (GDR) med fordon som använder biodrivmedel. Det överordnade målet ska nås genom att delmålen nedan blir verkliga. Det unika med delmålen är att projektet, tillsammans med utvalda kommuner och län, ska utarbeta klara och konkreta strategier som förpliktar. Genom förpliktande strategier och planer ska andelen biodrivmedelsdrivna bilar ökas på bekostnad av fossildrivmedelsdrivna bilar. Genom att arbeta för att öka efterfrågan på biodrivmedel förväntas projektet också lägga grunden för och stimulera till en ökad produktion i närområdet samt att fler tankställen för biogas anläggs. Det ska läggas speciell vikt vid att överföra kunskaper och erfarenheter, som finns i Sverige, till Norge. Lyckade, praktiska exempel i Sverige ska komma hela GDR till nytta. • Öka andelen fordon som körs med biodrivmedel i GDR med 10% • Öka den gränsöverskridande trafiken med biodrivmedelsdrivna bilar med 10% • Utveckla konkreta strategier och planer för att införa biodrivmedelsdrivna bilar i GDR minimum 5 kommuner • Utveckla konkreta strategier och planer för att etablera och påverka ökad produktion av biodrivmedel och tankställen i utvalda kommuner i GDR minimum 5 kommuner • Genomföra en case-­‐study angående fossiloberoende lastbilsflotta • Kompetensutveckling: Alla aktörer i projektet ska få ökad kompetens om biodrivmedelsdrivna bilar och den infrastruktur som behövs för dessa. Detta ska bidra till att aktörerna, både snabbare och säkrare, kommer att implementera de strategier som utarbetas i GDR Aktivitet 2.1 Nollpunktsanalys Första aktiviteten i WP 2 är att kartlägga nuläget i Green Drive Region (GDR), avseende biodrivmedel i transportsektorn. Kartläggningen ska visa antalet bilar som drivs med biodrivmedel, tankstationer, produktionsanläggningar och gränsöverskridande trafik vid gränsövergångarna. Kartläggningen ska också göras vid projektslutet för att dokumentera effekterna som projektet och WP 2 ska bidra till. Den är också ett viktigt verktyg för de olika aktörerna att använda senare. Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 23 Konkret ska följande aktiviteter genomföras vid projektstart respektive projektslut: • Kartlägga antal biodrivmedelsdrivna bilar i GDR • Antal tankställen för biodrivmedel i GDR • Räkna antal biodrivmedelsdrivna fordon som passerar en gränsövergång i GDR • Räkna antal biodrivmedelsdrivna fordon på ett köpcentrum nära gränsen för att kartlägga antalet svenskregistrerade bilar som åker till Norge • Kartlägga existerande strategier och planer för biodrivmedelsfordon och tankningsmöjligheter för dessa i utvalda kommuner och län vid projektstart. Aktivitet 2.2 Utveckla strategi för biodrivmedelsbilar och tankstationer Utveckla strategier för implementering av biodrivmedelsbilar i kommunen/länet, tillsammans med utvalda kommuner i GDR. Strategierna ska: • Utgå från nuläget och behovet i respektive kommun. • Baseras på lyckade exempel från andra – regionalt, nationellt eller internationellt. • Förankras lokalt under och efter utarbetandet för att säkra att de blir realiserade. • Bör ha ett tidsperspektiv på minimum 3-­‐5 år och inkludera konkreta handlingsplaner som enkelt kan följas upp. • Synliggöra, på ett enkelt sätt, hur måluppfyllelsen lokalt bidrar till lokala, regionala, nationella och internationella miljö-­‐ och klimatmål. • Vara individuellt anpassade till den specifika kommunen för att ta hänsyn till befintliga leasingavtal för tjänstebilar, anbudsprocesser, verkliga behov osv. Erfarenheter visar att kommuner/län behöver konkret stöd för att införskaffa biodrivmedelsbilar i sin organisation. För en lyckad implementering, kräver detta förankring i vedertagna strategier och planer. Strategin för att implementera biodrivmedelsfordon utgår därför från varje enskild kommuns/läns ambitioner inom avseende miljö, klimat och transport. Fossiloberoende lastbilsflotta En särskilt riktad aktivitet om lastbilsfordon skall genomföras i syfte att undersöka vilka förutsättningar det finns att gå över till fossiloberoende drift. Aktiviteten skall utföras som en förstudie eller s.k. case-­‐study där Konsum Värmlands fordonspark används som exempel. Ett helhetsgrepp skall tas kring möjligheterna att använda biodrivmedel i befintliga fordon eller att konvertera till andra nya fordon. Studien skall göra en ananyl av hur mycket bränsle som erfordras, var detta kan köpas och produceras och vilka positiva miljöeffekter som kan uppnås. Man skall också värdera om andra drivmedel såsom eldrift eller hydrogen kan användas. En genomlysning av ekonomin för omställningen skall också göras. Som en del av studien vill projektet se vilka åtgärder andra varudistributörer har gjort for att använda fossiloberoende drivmedel. Som exempel kan nämnas det norska ASKO, som är Norges största grossist, och levererar dagligvaror till NorgesGruppens kedjor. ASKO har ambition om att bli klimatneutral, och har gjort en rad olika åtgärder bla med att gå delvis över till fossiloberoende drivmedel. Aktivitet 2.3 Biobilssafari med seminarium För att öka kompetensen om biodrivmedelsfordon och tillhörande behov av produktion och tankställen är det viktigt med kunskapshöjande åtgärder. Projektet har som mål att genomföra minst ett seminarium, där deltagarna får provköra olika bilar med olika biodrivmedel. Genom ökad praktisk kunskap, kommer deltagarna att vara bättre förberedda att utveckla och implementera strategierna under punkt 2.4. Eventuell samordning med andra projekt och aktörer, exempelvis Gävle Dala Drivmedelskonvent (samverkan med BioDriv Mitt). Aktivitet 2.4 Slutanalys För att mäta effekten av arbetspaket 2, genomförs en slutanalys. Slutanalysen är praktiskt taget identisk med nollpunktsanalysen, som genomförts i början av projektet. Undersökningen bör spegla antalet biodrivmedelsfordon, tankställen för biodrivmedel, gränstrafik vid en gränsövergång. Undersökningen kommer också att vara ett viktigt verktyg för de olika aktörerna att använda senare. Konkret ska följande aktiviteter genomföras: Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 24 •
•
•
•
•
Kartlägga antal biodrivmedelsdrivna bilar i GDR Antal tankställen för biodrivmedel i GDR Räkna antal biodrivmedelsdrivna fordon som passerar en gränsövergång i GDR Räkna antal biodrivmedelsdrivna fordon på ett köpcentrum nära gränsen för att kartlägga antalet svenskregistrerade bilar som åker till Norge Kartlägga existerande strategier och planer för biodrivmedelsfordon och tankningsmöjligheter för dessa i utvalda kommuner och län Leveranser: L2.1 Rapport från nollpunktsanalys med översikt/räkning av bilar och tankställen L2.2 Strategi för implementering av biodrivmedelsbilar och tankställen L2.3 Biobilssafari: Demonstration av bilar L2.4 Seminarium: Biodrivmedelsbilar L2.5 Nätverk i Green Drive Region L2.6 Rapport från slutanalys med översikt/räkning av bilar och tankställen L2.7 Case-­‐study av lastbilsflotta 10.3
WP 3: Hydrogen
Hydrogenbiler er elektriske biler, der en brenselcelle produserer strøm fra hydrogen. Bilene benevnes gjerne FCEV -­‐ Fuel Cell Electric Vehicle. Hydrogenet oppbevares i bilen i form av gass i 700 bars trykktanker. Hydrogenbilene har en rekkevidde på ca 600 km (Hyundai iX35), og det tar ca 3 minutter å fylle tanken. Det eneste utslippet fra bilen er vanndamp. Hydrogenbiler er et godt alternativ for å redusere CO2-­‐utslipp. Det kreves egne fyllestasjoner for å fylle hydrogen. Her kan hydrogenet produseres lokalt eller det kan transporteres til fyllestasjonen fra et sentralt produksjonssted. Hydrogen kan produseres ved elektrolyse eller ved såkalt reformering av metangass (naturgass eller biogass), eller man kan benytte overskuddshydrogen fra industrien. Mål Det overordnede målet for WP3 er å legge grunnlaget for økt bruk av hydrogen til transport i regionen. Det er en ambisjon at prosjektet skal bidra til etablering av infrastruktur på lokasjoner som er viktig for å kunne gi mulighet til grenseoverskridende transport med hydrogen. Gjennom kartlegging vil man identifisere de natuelige lokasjoner for stasjoner, men det er allerede et uttalt ønske fra Akershus fylkeskommune at det etableres en fyllestasjon i Karlstad. Det vil være viktig for fossilfri mobilitet i grenseregionen, og gjøre at man kan kjøre hydrogenbil fra Oslo til Stockholm. På samme måte vil en fyllestation i Sandviken/Gävle være ønskelig for å betjene hydrogenkjøretøy i knutepunktet E16/E4. En viktig del av arbeidet blir å øke kunnskapen om produksjon og bruk av hydrogen, og informere politikere og andre beslutningstakere i regionen om de muligheter som finnes. De spesifikke målene er å: • Beskrive muligheter og potensial for produksjon og anvendelse av hydrogen til transport i hele GDR-­‐regionen. • Utarbeide konkret underlag for strategi for produksjon og anvendelse av hydrogen til transport i GDR-­‐regionen, og for minst ett fylke / én region og minst én kommune. • La politikere, tjenestemenn og innbyggere i kommuner og regioner teste hydrogenbiler i praksis • Utveksle erfaringer og kunnskap fra produksjon og anvendelse av hydrogen, samt politiske ambisjoner • Øke kunnskapen om bruk av hydrogen til transport i GDR-­‐regionen til alle aktører i prosjektet. Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 25 Arbeidspakken ledes av Kunnskapsbyen Lillestrøm. Oslo og Akershus fylkeskommunes hydrogenstrategi vedtatt i 2014 er et viktig utgangspunkt for arbeidet. Aktivitet 3.1 Mulighetsstudie Det skal gjennomføres et mulighetsstudie for anvendelse av hydrogen til transport for hele GDR-­‐
regionen. Følgende skal inngå i mulighetsstudiet: • Muligheter for produksjon av hydrogen basert på lokale og regionale råstoff / fortrinn • Evt distribusjon av hydrogen til / fra regionen • Aktuell lokalisering av hydrogenstasjoner, med utgangspunkt i sentrale hovedveier. • Anvendelsesområder, hvilke typer kjøretøy som er aktuelle • Aktøranalyse, samt potensial for lokal og regional næringsutvikling • Estimerte kostnader for realisering • Vurdering av hydrogen som drivstoff i forhold til el og biodrivmedel. • Forslag til videre arbeid Mulighetsstudiet skal oppsummeres i en rapport, og legge grunnlaget for en helhetlig hydrogenstrategi for GDR-­‐regionen, ref aktivitet 3.2. Arbeidet vil inkludere ressursmiljøer i regionen, fra næringsliv og forskning. Aktivitet 3.2 Hydrogenstrategi På bakgrunn av arbeidetg i aktivitet 3.1 skal det utarbeides et underlag for hydrogenstrategi for GDR-­‐
regionen. Arbeidet skal bygge på det arbeidet som er gjort av Akershus fylkeskommune og Oslo kommune. Underlag for strategien skal utarbeides på en slik måte at det gir en helhetlig tilnærming og skal kunne benyttes som grunnlag for saksframlegg til politisk behandling i regioner og fylker. I arbeidet skal det tas hensyn til hva som skjer når det gjelder utvikling av infrastruktur i tilgrensende områder til GDR-­‐regionen. Blant annet er det i regi av TEN-­‐T planlagt en hydrogen fyllestasjon i Stockholm og Göteborg. Her er det også aktuelt å benytte erfaringer fra prosjektet Next Move 2 (under planlegging i Interreg ØKS) som vil ha fokus på blant annet forretningsmodeller for infrastrukturutvikling innen hydrogen. Underlaget til strategien skal blant annet ta for seg: • Forslag til gradvis utvikling av infrastruktur, samt anvendelsesområder • Anbefalt tidsplan • Estimat for kostnader • Forslag til handlingsplan Det skal også utarbeides underlag til strategi for anvendelse av hydrogen i kommuner. Skedsmo kommune er pilot i dette arbeidet. Resultatet skal være overførbart til andre kommuner i regionen. Arbeidet i denne aktiviteten vil involvere ressursmiljøer i regionen, fra næringsliv og forskning. Det er en ambisjon at prosjektet gjennom også kan bidra med innspill til den neste handlingsplanen for hydrogenstrategien i Akershus. Denne handlingsplanen skal sannsynligvis vedtas i slutten av 2016. Aktivitet 3.3 Road Tour Det skal gjennomføres en demonstrasjon av hydrogenbiler og infrastruktur i GDR-­‐regionen. Kunnskapsbyen har gjennom andre prosjekter (Next Move, H2Moves Scandinavia) erfart at det å få prøvekjøre biler og selv oppleve teknologiens fordeler er den beste måten å formidle potensial og muligheter på. Når GDR starter vil det være flere hydrogenbiler på markedet. GDR vil samarbeide med bilprodusenter og leverandører av hydrogen fyllestasjoner om å gjennomføre en Road Tour i regionen der kjøretøy og utstyr kan testes for en kortere periode. Målgruppen for aktiviteten vil være politikere og øvrige beslutningstakere, energiselskaper og øvrig næringsliv, forskningsmiljøer og til en viss grad også allmennheten. Aktiviteten vil blant annet innebære: • Besøk til sentrale steder i regionen (1-­‐2 steder pr fylke/län) Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 26 •
•
Test av hydrogenbiler og en mobil fyllestasjon for en kortere periode (ca 1 uke på hvert sted) Gjennomføring av workshops / kurs med fokus på å synliggjøre muligheter og gi informasjon og økt kunnskap om hydrogen Aktivitet 3.4 Studiebesøk Akershus har gjennom sin hydrogenstrategi satt seg som mål å være blant verdens ledende regioner for utprøving og tidlig bruk av hydrogen til transport, basert på fossilfri drivstoffproduksjon. Akershus har en rekke kompetansemiljøer innen hydrogen, og gjennom ulike prosjekter har man opparbeidet seg kunnskap om drift av hydrogen infrastruktur, samt om produksjon og anvendelse av hydrogen både til bil og buss. Hynor Lillestrøm er et internasjonalt testsenter med fokus på innovasjon, nyskaping og næringsutvikling innen hydrogen til transport og distribuert fornybar energiproduksjon. Her demonstreres det teknologi til produksjon og komprimering av hydrogen. I et eget besøkssenter drives det formidlingsarbeid til skoler og andre grupper, og det tas i mot besøkende fra inn-­‐ og utland. Tyskland har et stort program for etablering av hydrogen infrastruktur. 50 stasjoner skal være på plass ved utgangen av 2018. Arbeidet støttes av det tyske nasjonale innovasjonsprogrammet (NIP), og bilindustrien deltar aktivt ved utvikling av hydrogen kjøretøy. Hamburg er en av de byene og regionen som har kommet lengst i arbeidet. Selskapet HySolutions arbeider for næringsutvikling knyttet til etablering av infrastruktur og bruk av hydrogen, mens klyngen Renewable Energy Hamburg organiserer samarbeid mellom ulike aktører i regionen. Kunnskapsbyen samarbeider med disse aktørene. Det skal arrangeres studieturer til Akershus og til Hamburg. Studieturene har politikere, tjenestemenn, næringslivsledere, forskere og journalister fra GDR-­‐regionen som målgruppe, og skal blant annet ha følgende program: • Møte med politikere og tjenestemenn i Akershus fylke, Oslo kommune og Hamburg by med presentasjon av ambisjoner, strategi og virkemidler • Besøk til Hynor Lillestrøm AS og HYOP AS med presentasjoner av teknologi og fokus på næringsutvikling, samt erfaringer fra drift og utvikling av infrastruktur • Presentasjon av bilprodusenter med status for teknologiutvikling og lansering av nye modeller • Prøvekjøring av hydrogenbiler Aktivitet 3.5 Kompetanseutvikling Informasjon og økt kunnskap om bruk av hydrogen til transport er viktig for å øke utbredelsen. Hynor Lillestrøm har sammen med blant andre Kunnskapsbyen Lillestrøm og Vätgas Sverige, utarbeidet undervisningsmateriell og kurs for ulike målgrupper. Aktiviteten gjennomføres i Hynor Lillestrøms H2-­‐Lab, med undervisningsutstyr for praktiske øvelser samt presentasjoner, videoer og omvisning i anlegget. Opplegget skal tilpasses slik at det kan benyttes i hele GDR-­‐regionen. Blant aktuelle aktører er Glava Energy Center (Arvika) og Framtidsmusset (Borlänge). Det skal også benyttes som en del av Road Tour, ref aktivitet 3.3. Opplegget skal ha blant annet følgende innhold. • Informasjonsmateriell som forklarer hva hydrogen er og hvordan det produseres, lagres og anvendes. • Informasjonsmateriell som viser ambisjoner i regionen og muligheter mht anvendelser, næringsutvikling med mer. • Øvingsoppgaver som gjør bruk av undervisningsutstyr som er tilgjengelig for de som arrangerer kurs Aktivitet 3.6 Grenseoverskridende erfaringsutveksling Det skal gjennomføres workshops, seminarer og konferanser med hydrogen som tema, enten gjennomført alene eller i samarbeide med de øvrige arbeidspakkene i GDR. Arrangementene skal Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 27 gjøre nytte av eksperter og øvrige ressurser i regionen. Arrangementene vil finne sted ulike steder i regionen, og temaene vil blant annet inkludere: • Arrangement i Sandvik med fokus på næringsutvikling, knyttet til Sandvik ABs produksjon av deler til brenselceller. • Potensial for bruk av lokale ressurser til produksjon av hydrogen. • Utvikling av infrastruktur for hydrogen og andre fossilfrie drivstoff sett i sammenheng med planlagt infrastrukturutvikling i naboregioner (blant annet Oslo / Akershus, Västra Götaland, Stockholm). Leveranser: L3.1 Rapport fra mulighetsstudie L3.2 Rapport med underlag for hydrogenstrategi for GDR-­‐regionen. L3.3 Rapport med underlag for hydrogenstrategi for Skedsmo kommune. L3.4 Road Tour. Demonstrasjon, prøvekjøring, kurs og informasjon L3.5 Studiebesøk til Akershus. L3.6 Kursmateriell. Presentasjoner, undervisningsutstyr L3.7 Møteplasser. Flere arrangementer, ulike steder 10.4
WP 4: Kommunikasjon
Green Drive Region innehåller en stor del kommunikationsarbete. Strävan blir att på ett proaktivt sätt lyfta fram kunskap och information om utvecklingen för ett fossiloberoende inom vägtransporter. I WP 4 kommer vi att lägga stor vikt vid att kommunicera alla händelser och aktiviteter i projektet. Dette er spesielt viktig da en av målsettingene i prosjektet er å formidle kunnskap og erfaringer til nye grupper, som grunnlag for beslutninger om framtidig infrastruktur utvikling. I WP 4 kommer ansvaret ligga för att upprätta grafisk profil, websida (www.greendriveregion.com) samt att övergripande strategiskt plan styra kommuniktionsarbetet. Det kommer också behövas ett samarbete mellan de olika regionala och lokala kommunikatörerna. GDR vil arrangere seminarer, konferanser, workshops og andre møter, etc innen satsningsområdene. Arrangementene skal markedsføres i hele regionen, og partnerne har ansvar for å bidra grenseoverskridende markedsføring og deltakelse. Selve arrangementene vil være en del av arbeidspakkene. Mål Att på ett tydligt sätt kommunicera projektets händelser och aktiviteter kopplat till regionala strategier och mål genom: • Strategisk ledning och samordning av kommunikationsarbetet • Styrning av samarbetet och fördelning av uppdrag mellan olika kommunikatörer • Starka kopplingar mellan mål och aktiviteter • Omvärldsanalyser och spaningar • Dialog med olika nätverk bland både tjänstemän, politiker och övriga intressenter Aktivitet 4.1 Kommunikasjonsplan Det skal ved starten av prosjektet utarbeides en plan for kommunikasjon og informasjonsarbeid. Planen skal sikre at partnerne har felles mål i sitt kommunikasjonsarbeid, og at man benytter en enhetlig grafisk profil og andre verktøy som effektiviserer arbeidet og gjør det målrettet og synlig. I planen inngår blant annet: • Grafisk profil • Etablering og bruk av hjemmeside • Bruk av sosiale medier • Bruk av nyhetsbrev og andre måter å formidle informasjon på Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 28 •
•
•
Strategi for å få prosjektet og resultater synlig i media Viktige milepæler for prosjektet med hensyn til profilering og synlighet Fordeling av ansvar for kommunikasjonsarbeidet mellom partnerne Aktivitet 4.2 Kartläggning av status Kartläggningen skall ta fram statistik, nyckeltal och indikatorer på vägtransporter i GDR-­‐området. En bra modell för detta är gjord för 2013 i Gävle-­‐Dala området men här finns också en hel del material i de olika länstransportplanerna. Denna behöver kompletteras med information om CO2 utsläpp. Nyckeltalen skall kunna ligga till grund för indikatorer i projektet men också svara upp till att kommunicera utvecklingen under projekttid samt framöver. Lämpliga kvalitetsparametrar skall tas fram för kvaliteten på/hvor bra infrastrukturen er i förhållande till vad vi förväntar oss. Viktiga frågor att besvara är tex om vi kan se på typiske reiser fra A til B og se om det er tilstrekkelig infrastruktur tilgjengelig samt vilken omfattning på infrastruktur som är tillämplig för en enskild kommun bla med erfarenhetsbas från norska kommuner när det gäller eldrift. Vi kommer också titta på särskilt viktiga vägsträckor där frekvensen av trafik kräver en viss infrastruktur. Aktivitet 4.3 Budkavle En budkavle är skapad i Västra Götaland och Östfold för att manifestera arbetet med en fossiloberoende gränsregion. Green Drive Region skall ta budkavlen vidare och föra den genom Akershus, Värmland, Hedmark, Dalarna och Gävleborg. Budkavlearbetet blir en viktig plattform för kommunikationsarbetet i projektet och när kommun efter kommun ansluter sig kan alla aktiviteter som kopplas till detta på ett konkret men också symboliskt sätt åskådliggöras Alla medverkande kommuner skall få chans att manifestera det arbete som bedrivs för att nå målen mot en fossiloberoende fordonsflotta och gränsregion. Projektet skall undersöka möjligheten att använda samma GIS-­‐plattform som www.fossiloberoende2030.se använder för att visa på ett samarbete och att deras initiativ lyfts vidare genom gränsregionen Norge-­‐Sverige. Aktivitet 4.4 Gränsöverskridande demonstrationsarena Projektet skall skapa möjligheter att visa och demonstrera tillgänglig teknik för både eldrift, biodrivmedel och vätgasdrift på ett gränsöverskridande plan. Det innebär tex ett antal visningsevent på olika platser i GDR som arbetas med i de olika WP för respektive inriktning. Det kommunikativa arbetet med dessa event ansvarar WP 4 för och upprättandet av behövlig digital plattform. Aktivitetene skal koordineres på en slik måte at arbeidet i prosjektet gjøres strukturert og at det framstår som en helhetlig sastning overfor de kommuner, regioner og andre som er målgruppen. Diskussioner skall också föras med kommunerna och näringslivsaktörer på bägge sidor av gränsen intill Morokulien eller andra platser för att om möjligt upprätta en fysisk demonstrationsarena för fossiloberoende teknik. Ett förverkligande av en fysisk demonstrationsverksamhet bygger på att projektet finner ett tillräckligt stort engagemang hos befintliga aktörer som tex köpcentran, hotell, övriga företag samt kommuner och att erforderliga investeringsmedel kan finnas. Aktivitet 4.5 Omvärldsanalys En återkommande spaning på viktiga händelser i omvärlden som påverkar utvecklingen i GDR skall kommuniceras i WP4. Här skall politiska beslut rörande transporter annonseras, men också hur marknadssituationen ser ut för drivmedel, fordon, laddteknik mm. Relevante prosjekter i og utenfor GDR-­‐regionen skal overvåkes slik at man kan koordinere innatser, dra nytte av andres resultater og bidra med erfaringer fra GDR til andre regioner. Information som finns tillgänglig på andra plattformar kommer att länkas. Aktivitet 4.6 Framtidsscenario Projektet skall ta fram en bild av hur ett GDR kan se ut år 2030 när målet med en fossiloberoende fordonsflotta är uppfyllt. Simuleringar görs där behovet av såväl produktion av biodrivmedel, vätgas och el tas fram utifrån en analys av behovet av antal fordon av resp typ. Scenariot skall bygga på de strategier som tas fram i kommunerna men också samverkan med aktörer för kollektivtrafik och godstrafik. En viktig del är att samarbeta inom det analysarbete som görs hos varje region vad gäller Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 29 samhällsutvecklingen i stort, befolkningsutveckling, behov av resor mm. Projektet skall söka samarbete med universitet eller andra instutitioner. Aktivitet 4.7 Green Drive Region i Bryssel Projektet skall under projekttiden välja ut något event i EU där vi kan synliggöra projektet, som tex Open Days eller Sustainable Energy Week. Osloregionens Europakontor, tilsvarende Europakontor på svensk side kommer att vara viktiga samspelsaktörer och aspekter som att tydligt visa hur GDR visar vägen för Europa skall beaktas. I detta arbete skall en koppling finnas till regionernas övriga kommunikationsverksamhet i EU. Aktivitet 4.8 Filmer om GDR Inför projektets söknad har en informationsfilm producerats. Denna film kommer att användas i syfte att berätta det viktigaste budskapen i projektet och skall spridas vidare i projektet. En vidareutveckling av filmen skall ske inom projektet med att intervjua olika aktörer i området som beskriver deras arbete mot en fossiloberoende transportregion eller andra viktiga, intressanta händelser i projektet. Verktyget rörlig media skall användas under hela projekttiden för att stärka kommunikationarbetet. Det skall också produceras korta filmer i Youtube format som skall visa resultat och händelser från projektet i syfte att motivera kommuner och företag till att etablera infrastruktur och ta i bruk fossiloberoende fordon. Leveranser: L4.1 Kommunikationsplan L4.2 Kartläggning nuläge Green Drive Region L4.3 Budkavle och turnéplan för Green Drive Region L4.4 Omvärldsanalys L4.5 Framtidsscenario och film om Green Drive Region år 2030 L4.6 GDR i Bryssel L4.7 Filmar om GDR L4.8 Diverse informationsmateriell 10.5
WP 5: Prosjektledelse
Gjennom hele prosjektperioden vil det være administrative oppgaver som skal utføres. Disse beskrives ikke detaljert her, da de i stor grad er selvforklarende. Prosjektledelsen skal utføres profesjonelt og i tråd med de retningslinjer som er gitt av Interreg og eventuelt fra samarbeidspartnerne. Prosjekteierne vil benytte seg av nødvendig kompetanse i egen organisasjon utover den daglige prosjektledelsen der det måtte være nødvendig. Aktiviteter i denne WP er: Aktivitet 5.1 Styringsgruppemøter Det planlegges med totalt 6 møter i styringsgruppen. Møtene vil bli arrangert på rundgang mellom aktørene. Møtene vil i størst mulig grad bli lagt i sammenheng med andre arrangementer som resultat av aktivitet i arbeidspakkene. Aktivitet 5.2 Prosjektledermøter Prosjektledelsen vil møtes jevnlig, etter planen 4 ganger pr år, for å sikre framdrift og måloppnåelse i prosjektet. Dette er også viktig for å sikre engasjement fra alle fylker og regioner i prosjektets aktviteter. Møtene vil bli arrangert på rundgang mellom aktørene. Møtene vil i størst mulig grad bli lagt i sammenheng med andre arrangementer som resultat av aktivitet i arbeidspakkene. Aktivitet 5.3 Rapportering Dette er i form av statusrapporter og sluttrapport. Aktivitet 5.4 Evaluering av prosjektet Det vil bli gjort en evaluering av prosjektet, også denne vil bli planlagt i detalj ved oppstart av prosjektet. Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 30 Aktivitet 5.5 Prosjektledelse och generell administration Prosjektet vil etablere avtale mellom prosjekteier og de øvrige partnerne under oppstarten av prosjektet. Prosjektledelsen omfatter også planlegging og oppfølging av aktiviteter, inklusive økonomistyring, slik at prosjektets mål nås i henhold til plan og med de midler man har til rådighet. Prosjektet vil etablere avtale mellom prosjekteier og de øvrige partnerne under oppstarten av prosjektet. Møter i styringsgruppen og prosjektgruppen vil bli arrangert på rundgang mellom aktørene. Møtene vil i størst mulig grad bli lagt i sammenheng med andre arrangementer som resultat av aktivitet i arbeidspakkene. Det vil bli gjort en evaluering av prosjektet, også denne vil bli planlagt i detalj ved oppstart av prosjektet. 10.6
Plan för fortsatt verksamhet
När projektet avslutas kommer ansvaret för verksamheten att bevaka och informera om utvecklingen inom transportsektorn att vila dels på de kommuner och aktörer som varit delaktiga men också befintliga resurser på resp region samt de nationella myndigheter och aktörer som arbetar med frågorna. Projektet förväntas bidra till att deltagande aktörer har på allvar startat sin utveckling mot en fossiloberoende fordonsflotta vilket motiverar en fortsatt uppföljning i den egna verksamheten. I projektet har nätverk bildats som aktörerna kan utnyttja fortsättningsvis för erfarenhetsutbyte, informationsspridning mm. Prosjektledelse og styringsgruppe vil mot slutten av prosjektet vurdere muligheten for en videreføring av samarbeidet i form av et nytt prosjekt under Interreg, Horizon 2020 eller andre aktuelle programmer. 11 Projektorganisation
11.1
Prosjekteiere
Prosjekteier er administrativt ansvarlig for gjennomføring av prosjektet på henholdsvis svensk og norsk side. Prosjekteier sørger i samarbeid med hovedprosjektleder for at det inngås avtaler med partnerne i prosjektet. Prosjekteier er ansvarlig for hvert lands økonomi i prosjektet. • Prosjekteier Sverige: Region Värmland • Prosjekteier Norge: Kunnskapsbyen Lillestrøm Region Värmland är en organisation som länets 16 kommuner och Landstinget i Värmland tillsammans har bildat för att ansvara för regional utveckling, tillväxtfrågor, kultur, folkbildning och kollektivtrafik i Värmland. Vår organisation bildades år 2001 som ett kommunalförbund. Sex år senare beslutade riksdagen att varje län får bilda samverkansorgan som kan överta ansvaret för en rad statliga uppgifter från länsstyrelserna. Sedan 2007 är vi därför ett samverkansorgan med flera statliga uppdrag. Vi har exempelvis ansvar för infrastrukturplanering, det vill säga frågor som rör järnväg, väg, sjöfart och flyg. Från och med 2012 är Region Värmland dessutom regional kollektivtrafikmyndighet för Värmlands län. Allt vi gör på Region Värmland handlar om att skapa förutsättningar för tillväxt i Värmland. En tillväxt som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar. En viktig uppgift för Region Värmland är att fånga upp tillväxtrelaterade projektidéer, initiera projekt och hjälpa till med planering, ansökan, finansiering, genomförande och uppföljning. Vi stöttar med vår erfarenhet och kompetens från början till slut. Inom Region Värmland finns det lång erfarenhet av att äga och driva projekt inom bla strukturfondsprogram men också sektorsprogram. Kunnskapsbyen Lillestrøm er en sentral aktør for regional utvikling i Akershus. De viktigste satsningsområdene for Kunnskapsbyen er energi og miljø samt samfunnssikkerhet. Kunnskapsbyen er ansvarlig for en rekke prosjekter innen fossiluavhengig transport, spesielt med fokus på anvendelse av hydrogen til transport. Kunnskapsbyen har et nært samarbeid med Akershus Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 31 fylkeskommune og Oslo kommune, og er en viktig aktør for implementeringen av deres hydrogenstrategi. Flere av Kunnskapsbyens prosjekter er støttet av Enova (tidligere Transnova) og har således et nasjonalt perspektiv. Kunnskapsbyen samarbeider nært med Skedsmo kommune om å utvikle kommunens satsning på fossiluavhengig transport. Kunnskapsbyen har lang erfaring fra ledelse av nasjonale og internasjonale prosjekter. Deriblant også Interreg-­‐prosjekter. I Sverige-­‐Norge programmet dreier det seg om KNIS, FEM, FEM2, FEM 2020 og ISIS. Kunnskapsbyen har 10 ansatte og har ressurser med den nødvendige kompetanse på prosjektstyring og –ledelse, ekstern kommunikasjon, økonomistyring, regnskap og rapportering til å inneha rollen som norsk prosjekteier. Gjennom et godt samspill med Region Värmland som hovedprosjektleder vil Kunnskapsbyens kompetanse ytterligere styrkes med gjennomføringen av dette prosjektet. 11.2
Hovedprosjektleder
Hovedprosjektleder er Region Värmland. 11.3
Projektpartners
Projektpartners är: Region Värmland, Region Dalarna, Region Gävleborg, Kunnskapsbyen Lillestrøm samt Energiråd Innlandet. Prosjektpartnerne kjenner hverandre fra gjennomføring av tidligere Interregprosjekter, og har demonstrert god evne til å gjennomføre omfattende prosjekter med gode resultater. Under planleggingen av GDR er det etablert et godt samarbeidsklima med god arbeidsfordeling og effektive arbeidsmetoder som prosjektpartnerne vil ta med seg inn i gjennomføringen av prosjektet Green Drive Region. Hver av partnerne har et omfattende nettverk, og har et godt samarbeid med regioner, fylker og kommuner. Det er vår oppfatning at dette partnerskapet har svært gode forutsetninger for å lykkes med gjennomføringen av prosjektet. 11.4
Samarbetspartners
Utover partners och WP-­‐lederne vil det være et antall øvrige partnere og medfinasiärer som er formelt knyttet til prosjektet. Dessa aktörer vil bidra med sin kompetanse og sine ressurser i aktiviteter i prosjektet, og er således viktige samarbeidspartnere for WP-­‐lederne og for at prosjektet skal nå sine mål. Hver aktör vil utpeke en ansvarlig for rapportering og oppfølging av aktivitetene i GDR. 11.4.1 Samtliga partners på svensk sida
Finaniering med kontanta medel Gävle Energi Söderhamn Nära Föreningen BioDriv Mitt Falu Energi &Vatten Arvika kommun Borlänge Energi AB Elbil Dalarna Konsum Värmland Region Värmland Region Dalarna Region Gävleborg Green Drive Region, prosjektbeskrivelse (SEK) 300 000 30 000 30 000 30 000 60 000 30 000 10 000 200 000 2 100 000 2 100 000 1 962 000 Side 32 Finansiering med insatt tid eller annat Karlstad Elnät Säffle Orsa Rättvik Vansbro Ludvika Gangnef Nordanstigs Hudiksvall Bollnäs Sandviken Söderhamns kommun Ljusdahl Gävle kommun, Samhällsbyggnad Gävle kommun, Ledningskontoret Kommunanalys AB Elbil Dalarna Bilmetro Sandvik SMT AB Region Gävleborg LOV Miljö LRF Dalarna-­‐Gävleborg Falu Energi &Vatten Gävle Energi AB Borlänge Mora NTF (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande) 11.4.2 Samtliga partners på norsk sida
Finansiering med kontanta medel Akerhus Fylkeskommune Hedmark Fylkeskommune Skedsmo kommune Kunnskapsbyen Lillestrøm Energiråd Innlandet Aurskog Høland kommune Hurdal Finansiering med insatt tid eller annat Kunnskapsbyen Lillestrøm Skedsmo kommune Energiråd Innlandet Aurskog Høland kommune Eidsiva Vekst Elverum kommune Tolga kommune Miljöstiftelsen Bellona Hurdal kommune Ringsaker kommune Green Drive Region, prosjektbeskrivelse (SEK) 300 000 90 000 45 000 20 000 45 000 30 000 30 000 45 000 45 000 57 000 30 000 30 000 30 000 50 000 50 000 30 000 60 942 16 000 45 000 40 000 20 000 96 000 90 000 150 000 90 000 300 000 (NOK) 1 500 000 1 200 000 300 000 200 000 120 000 60 000 50 000 (NOK) 150 000 610 000 170 000 264 000 50 000 100 000 80 000 125 000 450 000 100 000 Side 33 11.5
WP ledere
Følgende partnere er WP ledere: • WP 1 -­‐ Elektrifisering av veitransport: Energiråd Innlandet, Hedmark • WP 2 -­‐ Biodrivmedel: Region Gävleborg • WP 3 -­‐ Hydrogen: Kunnskapsbyen Lillestrøm, Akershus • WP 4 -­‐ Kommunikasjon: Region Värmland • WP 5 -­‐ Administrasjon: Region Värmland Alle WP vil ha virksomhet i alle regioner. Det er WP ansvarlig som skal sikre at egen WP og de øvrige WP skal ha aktiviteter og engasjere målgruppen i ens egen region. Prosjektet har valgt å fordele denne ledelsen til regionene/fylkene. Begrunnelsen for en slik inndeling er blant annet at: • Det passer godt i forhold til de faglige fokusområder i de enkelte län/fylker. • Det sikrer mulighet for medvirkning, påvirkning og engasjement for prosjektet i hvert län/fylke. • Det styrker samarbeidet på tvers av geografiske og tematiske grenser. Lederne av de enkelte WP vil sammen med hovedprosjektleder utgjøre GDRs prosjektledelse. Prosjektledelsen har blant annet følgende ansvar: • Sikre grenseoverskridende aktivitet i sin WP. • Rapportere til hovedprosjektleder i henhold til prosjektets og rutiner og Interregs krav. • Planlegge og gjennomføre aktiviteter på en slik måte at det fremmer det grenseoverskriodende samarbeide og bidrar til prosjektets målsetting • Motivere offentlige aktører, næringsliv og FoU i sin region til å delta i GDR-­‐prosjektets aktiviteter. 11.6
Assosierte partnere
Prosjektet vil knytte til seg assosierte partnere som på ulikt sett vil bidra til gjennomføringen av prosjektets aktiviteter. Dette er aktører som A. arbeider med oppgaver og problemstillinger som gjør at det er naturlig med et samarbeide med GDR (kommuner og adre offentlige aktører, nettverk og organisasjoner) B. har en viktig rolle i arbeidet med å øke andelen fossiluavhengige kjøretøy og infrastruktur for dette (f.eks. bilforhandlere, energiselskaper) C. som kan være aktuelle som underleverandører i projektet eller på andre måter bidra med kompetanse inn i prosjektets gjennomføring (institutter, foretak) Assosierte partnere har ingen formell forpliktelse i prosjektet, men deres tilknytning til prosjektet gir uttrykk for et engasjement og interesse for å bidra til at GDR når sine mål. Man kan tilslutte seg som assosiert partner frem til prosjektet har startet og også etterpå. Foreløpig er følgende aktører med som assosierte partnere: ITS Dalarna, Hynor Lillestrøm AS, Power Circle, Vätgas Sverige, Sweco samt det er etablert kontakt med Electric Mobility Norway og det arbeides med å få de med som assosiert partner fra prosjektstart. 11.7
Styrgrupp
Prosjektet vil etablere en styringsgruppe ved oppstart. Gruppen vil bestå av representanter fra prosjektpartnerne og finansielle partnere. Det er planlagt at ledelsen av styringsgruppen skal veksles mellom prosjekteierne, det vil si Region Värmland og Kunnskapsbyen Lillestrøm. 11.8
Referansgrupp
Prosjektet kommer att öerväga att etablere en referansegruppe efter oppstart. Gruppen vil i så fall bestå av representanter for prosjektpartnerne og andre samarbeidspartnere og viktige aktører innen Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 34 de tematiske områder det arbeides med. Det kan være offentlige aktører, forskning, utdanning, næringsliv og organisasjoner. Referensgruppen skall användas för att få inspel och analys på projektets olika aktiviteter. Det är dock styrgruppen som i slutänden avgör vilka prioriteringar som skall göras i förhållande till uppsatta mål och budget. 12 Tid - och aktivitetsplan
Aktivitet Aktivitet 1.1 Nullpunktsanalyse Aktivitet 1.2 Utvikle strategi for implementering av ladbare kjøretøy Aktivitet 1.3 Utvikle strategi for etablering av ladeinfrastruktur Aktivitet 1.4 Elbilsafari og elbilseminar Aktivitet 1.5 Sluttanalyse Aktivitet 2.1 Nollpunktsanalys Aktivitet 2.2 Utveckla strategi för biodrivmedelsbilar och tankstationer Aktivitet 2.3 Biobilssafari med seminarium Aktivitet 2.4 Slutanalys Aktivitet 3.1 Mulighetsstudie Aktivitet 3.2 Hydrogenstrategi Aktivitet 3.3 Road Tour Aktivitet 3.4 Studietur Aktivitet 3.5 Kompetanseutvikling Aktivitet 3.6 Møteplasser Aktivitet 4.1 Kommunikationsplan Aktivitet 4.2 Kartläggning av status Aktivitet 4.3 Budkavle Aktivitet 4.4 Gränsöverskridande demonstrationsarena Aktivitet 4.5 Omvärldsanalys Aktivitet 4.6 Framtidsscenario Aktivitet 4.7 Green Drive Region i Bryssel Aktivitet 4.8 Filmer om GDR Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Startdatum 08-­‐2015 01-­‐2016 01-­‐2016 10-­‐2015 10-­‐2017 08-­‐2015 01-­‐2016 10-­‐2015 10-­‐2017 09-­‐2015 01-­‐2016 09-­‐2016 11-­‐2016 08-­‐2016 01-­‐2016 08-­‐2015 08-­‐2015 08-­‐2015 04-­‐2016 10-­‐2015 09-­‐2017 02-­‐2017 04-­‐2016 Slutdatum 12-­‐2015 09-­‐2017 09-­‐2017 04-­‐2017 03-­‐2018 12-­‐2015 09-­‐2017 03-­‐2018 03-­‐2018 06-­‐2016 09-­‐2016 10-­‐2016 05-­‐2017 05-­‐2018 05-­‐2018 10-­‐2015 03-­‐2016 06-­‐2018 05-­‐2018 04-­‐2018 04-­‐2018 07-­‐2017 05-­‐2018 Side 35 13 Budget
Finansieringen och kostnader för projektet redovisas i nedanstående tabeller. Projektet är kostnadsberäknat till totalt 1,8 milj Euro på svensk side och 9,86 MNOK på norsk side över tre år. 13.1
KOSTNADS och FINANSIERINGSBUDGET – NORGE (NOK)
Tabell 1. Specifikation av norsk budget med finansieringsplan. Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 36 13.2
KOSTNADS och FINANSIERINGSBUDGET – SVERIGE (EUR)
Detta är den senaste versionen av budgetberäkningen 2015-­‐02-­‐09. Ändringar kan komma att ske fram till den 20 februari då ansökan skall skickas in till Interreg beroende på antalet medfinansiärer. 13.2.1 Kommentarer till svensk budget
Vi räknar med att drygt 4 tjänster behövs totalt, varav projektledning och administration kräver minst en tjänst (inkl huvudprojektledning ca 20 % tjänst) och kommunikatörsrollen en tjänst. De andra två tjänsterna kommer att bli anställda under Region Dalarna och Region Gävleborg som då är medsökande i projektet. Månadslön ca 36 000:-­‐ plus LBK. Kostpris lön blir ca 350:-­‐ per tim. OH-­‐
kostnaderna enligt reglerna från Interreg en schablon på 15 %. Vi räknar med ett totalt kostnadspris på ca 440 kr per tim inkl OH. I budgeten räknas med att Region Gävleborg tar WP2-­‐ansvaret och därför krävs något mer personal. Alla personer i projektet blir tillsatta när projektet blir beviljat, därmed finns inga namn i detta stadium. I nedan redovisade budget är medsökandes budgetar sammanslagna till en projektbudget. Konsulttjänster kommer att köpas i bla WP4, kartläggning, omvärldsanalys och framtidsscenario samt WP 1,2,3 för mulighetsstudie och nollpunktsanalyser. Upphandling kommer att ske enligt LOU. Tabell 2. Sammandrag av svensk budget i EUR. Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 37 Tabell 3. Personalkostnader GDR i EUR Tabell 4. Övriga kostnader GDR i EUR. Green Drive Region, prosjektbeskrivelse Side 38