Försäkringskassans
arbete med de
funktionshinderpolitiska delmålen
De funktionshinderpolitiska
delmålen som Försäkringskassan
arbetar mot att uppnå
Delaktighet i arbetsliv och samhälle
• Försäkringskassan ska bidra till att öka delaktigheten för
personer med funktionsnedsättning i arbetslivet och i det
övriga samhällslivet med tidiga och aktiva insatser, med
särskild inriktning mot unga som har aktivitetsersättning.
Likformighet
• Kunskapen om orsaken till skillnader i beslut om riktade
stöd till personer med funktionsnedsättning ska öka, med
särskilt fokus på assistansersättningen.
Tillgänglighet
• IT-lösningar som syftar till ökad självbetjäning ska öka.
Vid alla behov av IT-lösningar ska, så långt det är möjligt,
dessa anpassas till personer med funktionsnedsättning.
• Försäkringskassans fysiska mötesplatser ska bli mer
tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
2
Inledning
Försäkringskassan har i tre års tid haft ett regeringsuppdrag att verka
för ett genomförande av de funktionshinderpolitiska delmålen. Målen
som Försäkringskassan har är ambitiösa och vi ser en positiv utveckling, främst inom områdena likformighet och tillgänglighet.
Det finns ingen särskild grupp inom Försäkringskassan som arbetar
med målen. Arbetet är integrerat i respektive ansvarsområde inom
organisationen. Det operativa ansvaret för genomförandet av delmålen ligger på olika delar av organisationen. Det strategiska ansvaret är
samlat hos Avdelningen för funktionsnedsättning som även ansvarar
för återrapporteringen av arbetet.
– Som projektledare vill jag ge rådet att ha uthållighet. Man måste ha
modet att jobba långsiktigt med frågan och vara ödmjuk. Det tar tid
för att nå resultat. Försäkringskassan har kommit en bra bit på väg.
Men vi har också stora utmaningar framför oss, sammanfattar Carina
Burguete projektledare för Försäkringskassans arbete med de
funktionshinderpolitiska delmålen.
3
Samverkan –
en viktig del av
verksamhetsutvecklingen
För att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i arbetsoch samhällsliv krävs att kommuner, myndigheter, arbetsgivare,
hälso- och sjukvård samt intresse- och brukarorganisationer samverkar. Samverkan sker även i syfte att utveckla Försäkringskassans
verksamhet. Under 2015 hade myndigheten en dialog med Sveriges
Dövas Riksförbund.
– Mötet med Sveriges Dövas Riksförbund gav oss nya insikter om
hur vi som myndighet kan erbjuda bättre service på teckenspråk.
Vi arbetar vidare med att utveckla nya digitala kommunikationslösningar för den här kundgruppen, berättar Sandra Thunström,
verksamhetsutvecklare på Försäkringskassans Avdelning för gemensamma kundfrågor.
Försäkringskassan bedriver även systematisk samverkan
med intresse- och brukarorganisationerna. Samverkan
sker dels i Funktionshindersrådet och dels i Assistansrådet.
Funktionshindersrådet hanterar övergripande frågor inom det
funktionshinderspolitiska området, medan Assistansrådet främst
behandlar frågor som rör personlig assistans.
– Våra möten med Funktionshindersrådet och Assistansrådet är ett
forum och en informationskanal för oss ut i brukarrörelsen, samtidigt
som de ger oss input och synpunkter i aktuella frågor, säger Therese
Karlberg, verksamhetsområdeschef för Funktionsnedsättning,
Utveckling och stöd.
4
5
Delaktighet – ett
delmål som utmanar
Det första målet handlar om delaktighet i arbetsliv och samhällsliv.
Att fler personer med funktionsnedsättning ska komma ut i arbetslivet är ett viktigt övergripande mål. Det är också ett mål som är
svårt att nå. Försäkringskassan är bara en aktör av många som måste
arbeta tillsammans för att skapa ett mer inkluderande samhälls- och
arbetsliv.
Framtidsplaner skapar förutsättningar
Försäkringskassans projekt ”En enklare vardag” har identifierat
behovet av tidiga stöd- och informationsinsatser för att underlätta
övergången mellan skola och arbetsliv. Tillsammans med ungdomar
på gymnasiet tar Försäkringskassan fram framtidsplaner.
– Genom att arbeta aktivt med framtidsplaner skapar vi förutsättningar för de ungdomar som idag har aktivitetsersättning vid förlängd
skolgång att läsa vidare eller att få ett arbete. En tidig kontakt mellan
handläggare och den unga förbereder för ett liv efter aktivitetsersättning och motverkar inlåsningseffekter, sammanfattar Ulrika
Wahlberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.
Utvärdering av effekter ger
ny och viktig kunskap
Den vetenskapliga effektutvärdering av rehabiliteringsmetoder för
unga med aktivitetsersättning som Försäkringskassan gör tillsammans med Arbetsfördelningen kommer att ge mycket ny och viktig
kunskap om effekten av tre olika typer av arbetslivsinriktade insatser.
– Utvärderingen kommer att ge svar på frågan om vilken typ av insats
som ger bästa förutsättningar för unga med aktivitetsersättning att
bli delaktiga i arbetslivet, berättar Anna Lexelius, projektledare på
Försäkringskassans avdelning Analys och prognos.
6
7
Likformighet – ett delmål
som kräver kunskap
Försäkringskassans beslut ska fattas på samma grunder oavsett var
det sker i landet och oavsett vem som beslutar.
Delmålet om likformighet innebär att kunskapen om orsaken till
skilnader i beslut ska öka, med särskilt fokus på assistansersättningen.
Under 2015 har flera studier gjorts som ökat kunskapen om
regionala skillnader och om osakliga könsskillnader i beslut om
assistansersättning.
– Resultaten av en studie visar att det finns skillnader mellan länen.
Det gäller oavsett om man studerar alla med assistansersättning eller
endast nybeviljade ärenden. Skillnaderna mellan län i genomsnittligt
antal timmar har minskat över tid, berättar Cecilia Eek, analytiker på
Försäkringskassans avdelning Analys och prognos.
8
9
Tillgänglig IT – för både
kunder och medarbetare
Försäkringskassan har under flera års tid arbetet med struktur och
innehåll på sin webbplats. Webbplatsen ska vara tillgänglig för kunder
oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte och oavsett om
de når webbplatsen via mobil, surfplatta eller dator.
– I praktiken innebär det att hela utvecklingsprocessen – från kravställning till innehåll – ska drivas enligt ett tillgänglighetsperspektiv,
berättar Fredrik Tiger, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassans
verksamhetsområde Tjänsteutveckling.
”Systemen ska fungera bättre
tillsammans med tekniska hjälpmedel”
Även Försäkringskassans interna IT-system, till exempel handläggningssystemen kommer att bli mer tillgängliga. I utvecklingen av den
nya Handläggningsportalen kommer betydligt större fokus att läggas
på tillgänglighet- och användbarhetsfrågor.
– Vi lägger ner ett stort arbete med tillgänglighetsfrågor för
att det moderniserade handläggningsstödet ska uppfylla
tillgänglighetskraven, berättar Christian Rosberg, UX-arkitekt på
Försäkringskassans IT-avdelning. En av målsättningarna är att
systemen ska fungera bättre tillsammans med tekniska hjälpmedel,
till exempel ihop med skärmläsare, fortsätter Christian Rosberg.
10
11
Tillgängliga lokaler
– en självklarhet
Vid planering av Försäkringskassans lokaler ska vi ta hänsyn till
behoven av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Målsättningen är att alla personer oavsett funktionsförmåga
ska kunna vistas i lokalerna och använda all utrustning där.
Försäkringskassan samverkar med andra viktiga aktörer, till exempel
fastighetsägare för att se på hur man kan komma steget längre i
tillgänglighetsarbetet.
– Vid nyetableringar eller större ombyggnationer av kontor använder
sig Försäkringskassans lokalstrateger av framtaget Lokalprogram,
berättar Kjell Östblom, lokalstrateg på Försäkringskassans lokal
försörjningsenhet. I befintliga lokaler genomförs webbaserade
tillgänglighetsronder för att dels få ett underlag till förbättringar
och dels kunna mäta hur tillgängligheten förbättras från år till år,
fortsätter Kjell Östblom.
12
13
Mer att läsa
Försäkringskassans arbete med de funktionshinderpolitiska
delmålen kommer att fortsätta.
FK 203 2016-04
Vill du veta mer om hur vi arbetar eller ta del av rapporter
och material, kontakta Carina Burguete via e-post
[email protected].