politiska delmålen - Försäkringskassan
Försäkringskassans arbete med de funktionshinderpolitiska delmålen De funktionshinderpolitiska delmålen som Försäkringskassan arbetar mot att uppnå Delaktighet i arbetsliv och samhälle • Försäkringskassan ska bidra till att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning i arbetslivet och i det övriga samhällslivet med tidiga och aktiva insatser, med särskild inriktning mot unga som har aktivitetsersättning. Likformighet • Kunskapen om orsaken till skillnader i beslut om riktade stöd till personer med funktionsnedsättning ska öka, med särskilt fokus på assistansersättningen. Tillgänglighet • IT-lösningar som syftar till ökad självbetjäning ska öka. Vid alla behov av IT-lösningar ska, så långt det är möjligt, dessa anpassas till personer med funktionsnedsättning. • Försäkringskassans fysiska mötesplatser ska bli mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. 2 Inledning Försäkringskassan har i tre års tid haft ett regeringsuppdrag att verka för ett genomförande av de funktionshinderpolitiska delmålen. Målen som Försäkringskassan har är ambitiösa och vi ser en positiv utveckling, främst inom områdena likformighet och tillgänglighet. Det finns ingen särskild grupp inom Försäkringskassan som arbetar med målen. Arbetet är integrerat i respektive ansvarsområde inom organisationen. Det operativa ansvaret för genomförandet av delmålen ligger på olika delar av organisationen. Det strategiska ansvaret är samlat hos Avdelningen för funktionsnedsättning som även ansvarar för återrapporteringen av arbetet. – Som projektledare vill jag ge rådet att ha uthållighet. Man måste ha modet att jobba långsiktigt med frågan och vara ödmjuk. Det tar tid för att nå resultat. Försäkringskassan har kommit en bra bit på väg. Men vi har också stora utmaningar framför oss, sammanfattar Carina Burguete projektledare för Försäkringskassans arbete med de funktionshinderpolitiska delmålen. 3 Samverkan – en viktig del av verksamhetsutvecklingen För att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i arbetsoch samhällsliv krävs att kommuner, myndigheter, arbetsgivare, hälso- och sjukvård samt intresse- och brukarorganisationer samverkar. Samverkan sker även i syfte att utveckla Försäkringskassans verksamhet. Under 2015 hade myndigheten en dialog med Sveriges Dövas Riksförbund. – Mötet med Sveriges Dövas Riksförbund gav oss nya insikter om hur vi som myndighet kan erbjuda bättre service på teckenspråk. Vi arbetar vidare med att utveckla nya digitala kommunikationslösningar för den här kundgruppen, berättar Sandra Thunström, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassans Avdelning för gemensamma kundfrågor. Försäkringskassan bedriver även systematisk samverkan med intresse- och brukarorganisationerna. Samverkan sker dels i Funktionshindersrådet och dels i Assistansrådet. Funktionshindersrådet hanterar övergripande frågor inom det funktionshinderspolitiska området, medan Assistansrådet främst behandlar frågor som rör personlig assistans. – Våra möten med Funktionshindersrådet och Assistansrådet är ett forum och en informationskanal för oss ut i brukarrörelsen, samtidigt som de ger oss input och synpunkter i aktuella frågor, säger Therese Karlberg, verksamhetsområdeschef för Funktionsnedsättning, Utveckling och stöd. 4 5 Delaktighet – ett delmål som utmanar Det första målet handlar om delaktighet i arbetsliv och samhällsliv. Att fler personer med funktionsnedsättning ska komma ut i arbetslivet är ett viktigt övergripande mål. Det är också ett mål som är svårt att nå. Försäkringskassan är bara en aktör av många som måste arbeta tillsammans för att skapa ett mer inkluderande samhälls- och arbetsliv. Framtidsplaner skapar förutsättningar Försäkringskassans projekt ”En enklare vardag” har identifierat behovet av tidiga stöd- och informationsinsatser för att underlätta övergången mellan skola och arbetsliv. Tillsammans med ungdomar på gymnasiet tar Försäkringskassan fram framtidsplaner. – Genom att arbeta aktivt med framtidsplaner skapar vi förutsättningar för de ungdomar som idag har aktivitetsersättning vid förlängd skolgång att läsa vidare eller att få ett arbete. En tidig kontakt mellan handläggare och den unga förbereder för ett liv efter aktivitetsersättning och motverkar inlåsningseffekter, sammanfattar Ulrika Wahlberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Utvärdering av effekter ger ny och viktig kunskap Den vetenskapliga effektutvärdering av rehabiliteringsmetoder för unga med aktivitetsersättning som Försäkringskassan gör tillsammans med Arbetsfördelningen kommer att ge mycket ny och viktig kunskap om effekten av tre olika typer av arbetslivsinriktade insatser. – Utvärderingen kommer att ge svar på frågan om vilken typ av insats som ger bästa förutsättningar för unga med aktivitetsersättning att bli delaktiga i arbetslivet, berättar Anna Lexelius, projektledare på Försäkringskassans avdelning Analys och prognos. 6 7 Likformighet – ett delmål som kräver kunskap Försäkringskassans beslut ska fattas på samma grunder oavsett var det sker i landet och oavsett vem som beslutar. Delmålet om likformighet innebär att kunskapen om orsaken till skilnader i beslut ska öka, med särskilt fokus på assistansersättningen. Under 2015 har flera studier gjorts som ökat kunskapen om regionala skillnader och om osakliga könsskillnader i beslut om assistansersättning. – Resultaten av en studie visar att det finns skillnader mellan länen. Det gäller oavsett om man studerar alla med assistansersättning eller endast nybeviljade ärenden. Skillnaderna mellan län i genomsnittligt antal timmar har minskat över tid, berättar Cecilia Eek, analytiker på Försäkringskassans avdelning Analys och prognos. 8 9 Tillgänglig IT – för både kunder och medarbetare Försäkringskassan har under flera års tid arbetet med struktur och innehåll på sin webbplats. Webbplatsen ska vara tillgänglig för kunder oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte och oavsett om de når webbplatsen via mobil, surfplatta eller dator. – I praktiken innebär det att hela utvecklingsprocessen – från kravställning till innehåll – ska drivas enligt ett tillgänglighetsperspektiv, berättar Fredrik Tiger, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassans verksamhetsområde Tjänsteutveckling. ”Systemen ska fungera bättre tillsammans med tekniska hjälpmedel” Även Försäkringskassans interna IT-system, till exempel handläggningssystemen kommer att bli mer tillgängliga. I utvecklingen av den nya Handläggningsportalen kommer betydligt större fokus att läggas på tillgänglighet- och användbarhetsfrågor. – Vi lägger ner ett stort arbete med tillgänglighetsfrågor för att det moderniserade handläggningsstödet ska uppfylla tillgänglighetskraven, berättar Christian Rosberg, UX-arkitekt på Försäkringskassans IT-avdelning. En av målsättningarna är att systemen ska fungera bättre tillsammans med tekniska hjälpmedel, till exempel ihop med skärmläsare, fortsätter Christian Rosberg. 10 11 Tillgängliga lokaler – en självklarhet Vid planering av Försäkringskassans lokaler ska vi ta hänsyn till behoven av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Målsättningen är att alla personer oavsett funktionsförmåga ska kunna vistas i lokalerna och använda all utrustning där. Försäkringskassan samverkar med andra viktiga aktörer, till exempel fastighetsägare för att se på hur man kan komma steget längre i tillgänglighetsarbetet. – Vid nyetableringar eller större ombyggnationer av kontor använder sig Försäkringskassans lokalstrateger av framtaget Lokalprogram, berättar Kjell Östblom, lokalstrateg på Försäkringskassans lokal försörjningsenhet. I befintliga lokaler genomförs webbaserade tillgänglighetsronder för att dels få ett underlag till förbättringar och dels kunna mäta hur tillgängligheten förbättras från år till år, fortsätter Kjell Östblom. 12 13 Mer att läsa Försäkringskassans arbete med de funktionshinderpolitiska delmålen kommer att fortsätta. FK 203 2016-04 Vill du veta mer om hur vi arbetar eller ta del av rapporter och material, kontakta Carina Burguete via e-post [email protected].
© Copyright 2024