1. No category

Svenska språkets struktur:
fonetik
repetition prosodi +
skriftspråk
Helen Winzell (rum 4315, Key-huset)
013-28 69 28
[email protected]
Prosodi
• betoning (tryck)
• längd (kvantitet)
• intonation (accent)
Prosodi: betoning och längd (ord)
Betoning
Svenska ord innehåller en eller två betonade stavelser.
•
•
•
'badad
'baddad
'bad kar
(huvudbetoning först i sammansättningar)
• ’vadd tuss
Kvantitet (längd)
•
•
•
•
•
En obetonad stavelse har alltid kort vokal.
En betonad stavelse har kort eller lång vokal.
Lång betonad vokal följs av kort konsonant. (V:K)
Kort betonad vokal följs av lång konsonant. (VK:)
Båda (V:K och VK:) är lika långa och klart längre än en obetonad.
Akut och grav accent
Övergripande regel
Ord med två eller flera stavelser har grav accent
(inklusive sammansättningar).
Prosodi: ordaccent (intonation)
akut (accent 1)
stégen (av steg)
ánden (av and)
grav (accent 2)
stègen (av stege)
ànden (av ande)
Prosodi: ordpar
bete – bete
tomten – tomten
busar – bussar
Polen – pålen
stegen – stegen
mal – mall
modern – modern
massiv – massiv
anden – anden
vägen – väggen
Skriftspråk
• Skrift – symbolsystem för att representera
språkliga uttryck.
• Läsaren måste ha någon form av kunskap om
det talade språket för att kunna ta till sig det.
• Jämför skyltar, målningar, kartor, matematik.
Skriftspråk
logografisk /ideografisk skrift
• Ett tecken står för en betydelsebärande enhet (morfem/ord/begrepp)
kinesiska
syllabisk skrift/stavelseskrift
• Ett tecken står för en stavelse
katakana (japanska)
alfabetisk skrift
• Grundprincip: ett tecken betecknar alltid samma fonem (och ett fonem
motsvaras alltid av ett och samma tecken).
latin
grekiska
arabiska
svenska
Skriftspråk (logografisk skrift)
• Kinesiska består av ca 10 000 tecken
• Ett tecken står för en betydelsebärande
enhet (morfem eller ord)
• logografisk/ideografisk skrift
Skriftspråk (logografisk skrift)
Kinesiska
människa + träd = vila
människa + ord = pålitlig
Skriftspråk (syllabisk skrift)
• Devanāgarī (den skrift som används för Indiens
klassiska språk sanskrit och hindi)
• Ett tecken står för en stavelse
• syllabisk skrift/stavelseskrift
Skriftspråk (syllabisk skrift)
• Katakana (Japanska: 72 tecken
som kompletterar de kinesiska
ord- och morfemtecknen.)
• Ett tecken står för en stavelse
• syllabisk skrift/stavelseskrift
Skriftspråk (alfabetisk skrift)
• bygger på huvudprincipen att varje fonem ska motsvaras
av ett visst grafem – och varje grafem motsvarar ett visst
fonem. Alla representationer för fonemet /a/ ska alltså
motsvaras av bokstaven a. Detta skriftsystem är vanligast.
• Renodlade typer av skriftsystem förekommer knappast.
Språk med huvudsakligen alfabetisk skrift använder både
syllabiska och logografiska tecken.
• SJ, ATP, (initialord) står för stavelser.
• Logogram (logografiska tecken – som representerar
morfem och ord) är %, §, €. Tecknet 2 ger ingen ledtråd till
vilka fonem som representeras.
Skriftspråk (alfabetisk skrift)
• Den arabiska skriften är i princip alfabetisk men
utelämnar ofta vokalfonemen.
• Vokaler kan betecknas genom särskilda
vokaltecken ovanför och under konsonanttecknen.
• Skrivtecken som tillhör samma ord skrivs ihop.
• Arabisk skrift används även för persiska och urdu.
Andra sätt att representera språket
Punktskrift/Braille
Bildkälla: www.punktskriftsnamnden.se
Handalfabetet
Bildkälla: www.karolinska.se
Bliss Bildkälla: www.spsm.se
Skriftspråkets skevhet
• De prosodiska dragen saknas (till största del) i
skriften. (Några få: allé, manér, idé)
• Kvantitet representeras delvis genom
dubbelteckning av konsonant.
Skriftspråkets skevhet
• Endast delvis överensstämmelse mellan
satsintonation i talet och skiljetecken i skriften.
• Växlingen mellan stora och små bokstäver i
skriften har ingen motsvarighet i talet.
Stavningsoregelbundenheter
Stavningsoregelbundenheter
Ett fonem betecknas med olika grafem
<kål> <kol>
Ett fonem betecknas med en grafemkombination
<sju> <stjärna>
Ett grafem betecknar flera fonem
<kol> <orre> <bo> <hosta>
Ett grafem betecknar en fonemkombination
<yxa>
Ett grafem är stumt
<hjort> <djur> <ljus>
[ks]
Att kunna stava – att kunna segmentera
När vi känner till de olika segmenten, blir det lättare att stava.
*pangkaka (kommer från pann-kaka)
vindruva
*humben
*vimpava
*sampapper
*vingkork
*imbjuda
Vi behöver ha tillgång till ordbilder i ett visuellt ordminne!
spark - *sbark
stork - *sdork
skurk - *sgurk
snabbt - *snappt
svett - *sfett
Vårt visuella ordminne
Det är dags för sje-ljudsdiktamen!
Vårt visuella ordminne
chef
apache
geni
bagage
religiös
beige
jour
damejeanne
crescendo
schack
shunt
fashionabel
ch
che
g
ge
gi
ige
j
je
sc
sch
sh
shi
division
sju
skön
skjorta
mission
ryssja
västgöte
suggestion
stjärna
station
reflexion
Växjö
si
sj
sk
skj
ssi
ssj
stg
sti
stj
ti
xi
xj
Huvudregel för dubbelteckning av konsonant
Kort betonad vokal ska följas av två konsonanter i samma
morfem.
Exempel (betonad stavelse i fet stil)
Valpar ['valpar]
valör [va'lœ:r]
natten ['nat:en]
natur [na'thu:r]
homografer
malt (av mala)
[ma:lt]
(mal=rotmorfem)
malt (att brygga av)
[malt]
(=rotmorfem)
valpar (sammansättning) ['va:l pha:r]
Tillåt tilllåt?
hajjakt
arkivvikariat
provval
mustaschhatare
romantikkonferens
takkant
kavajjobb
tjejjeans
kokkonst
branschhets
fräschhet
Om vi följde regeln för dubbelteckning, skulle vi skriv a pajj, röjja, kavajj.
Tradition i skriftspråket
Det får inte bli som i England – för lite
överensstämmelse mellan uttal och stavning. De är
för traditionella i stavningen.
Balans
Uttalsanpassad stavningsreform
= ständigt rullande stavningsreform. Äldre skrifter
blir snabbt föråldrade.
enough
women
station
enough
women
station
<ghoti>
enough
women
station
<ghoti> fish?
Skriv som du talar?
Vad händer om vi skulle börja skriva
svenska fonetiskt?
Fonematisk stavning
Vems uttal ska vi följa?
<å> eller <o>?
Gåå, gåt, biålååg
Goo, got, bioloog
Suul, bunde
hɯɯs
fonem <> grafem
Fonematisk stavning
fonem <> grafem
Vems uttal ska vi följa?
<e> eller <ä>?
sätt (två betydelser)
Ta bort c, x, z?!
sykäl, lyks
Tje-ljudet <tj>?
tjöök
Sje-ljudet <sj>? sjurta, sjärna, sjɯɯl, refleksjuun
(Hur ska vi skriva retroflexen?)