1. No category

Institutet för Handikappvetenskap (IHV) är ett samarbete mellan universiteten
i Linköping och Örebro samt Högskolan i Jönköping.
Handikappvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som omfattar såväl
medicinsk och teknisk, som beteendevetenskaplig och samhällsvetenskaplig
kunskap.
Vuxendöva yrkesverksamma med cochleaimplantat
Håkan Hua
leg. audionom
Postdok/junior universitetslektor
Avdelningschef för Avdelningen för Handikappvetenskap
Agenda för dagens presentation:
• Kognition – varför studera det tillsammans med hörsel?
• Kort sammanfattning av förra projektet: yrkesverksamma med lätt-måttlig HNS
• Vad kom vi fram till?
• Pågående projekt – Vuxendöva yrkesverksamma med CI
• Normal hörsel vs. lätt-måttlig HNS med HA vs. svår-grav HNS med CI
• Preliminära resultat!
• Ytterligare en studie: kognitiva förmågor och taluppfattning hos vuxna med bimodal stimulering
• Projekt som startar till hösten: unga hörselskadade i högre utbildning
Varför relevant att studera sambandet mellan hörsel
och kognition?
• Kognitiv psykologi handlar om hur vi uppfattar saker som finns runt omkring oss, hur vi minns,
fattar beslut, tänker och producerar och bearbetar språk. Detta omfattar alltså även hur vi
processar och minns auditiv information.
• Kognitiv psykologi är en specifik psykologisk inriktning
• Exempel på andra psykologiska inriktningar är: personlighetspsykologi, neuropsykologi,
inlärningspsykologi, etc.
Minnessystem
Arbetsminne
Långtidsminne
ELU-modellen
• Ease of language understanding
Centrala aspekter inom kognition
• Det finns alltid någon form av kapacitetsbegränsning.
• Kognitiva förmågor utvecklas och avvecklas som funktion av stigande ålder.
• Det finns skillnader i kognitiv kapacitet mellan individer.
• Kunskap om en individs kognitiva förmågor är oftast en del i en förklaring av ett visst fenomen,
men aldrig hela förklaringen i sig.
Pågående projekt:
Vuxendöva yrkesverksamma med cochleaimplantat
Håkan Hua1,2, Claes Möller1,3 och Björn Lyxell1,2
1Linnaeus
Centre HEAD, Swedish Institute for Disability Research, Sweden
2Department of Behavioral Sciences and Learning, Linköping University, Sweden
3Audiological Research Centre, Örebro University Hospital, Sweden
Kort sammanfattning av förra projektet:
yrkesverksamma med lätt-måttlig HNS
• Yrkesverksamma hörselskadade kan uppleva en sämre fysisk hälsostatus även vid en lättmåttlig HNS med HA
• Buller genererar en högre grad av upplevd ansträngning jämfört med en tyst miljö och
resultatet indikerar även att WM blir mer belastad och involverar explicita processer i
högre grad i en bullrig miljö pga. HNS
• Yrkesverksamma hörselskadade är även mer känsliga för höga bullernivåer (> 70 dBA) än
normalhörande, även om arbetsuppgifterna är visuella
• Hörselvården och företagshälsovården bör därför ta hänsyn till individens hörsel, kognitiva
förmågor, typ av ljudmiljö uppgiften utförs i och typ av arbetsuppgift som skall utföras
Kvalitativ intervjustudie:
• Om buller på arbetsplatsen (man, 56):
”Jag blir ganska irriterad och ofta blir jag ganska arg. Jag kan bli sådär att…om dom håller på…. Och
om det helt plötsligt blir väldigt högljutt då kan jag kan höja rösten ganska snabbt själv och ryta till.
Jag vet inte riktigt, man reagerar instinktivt på nåt sätt. Man vill bara få slut på oljudet.”
• Vid möten (kvinna, 35):
” Men det påverkar på det sättet att jag känner mig ganska distanserad vid möten och sådär. Jag hör
inte vad folk säger. Det räcker med att man spejsar ut i en liten stund sen är man ju borta i den
diskussionen och sen är det svårt att komma in igen…Så på det sättet känner jag att det är svårt att
hoppa in i situationen för att jag hör inte vad dom pratar om”
Kvalitativ intervjustudie
• Negativa effekter efter jobbet (kvinna, 45 år):
” Jag har en naprapat som kände på min rygg och han sa att han har aldrig känt någon som är så
spänd. Jag vet inte om det har något med det att göra, men jag spänner mig ganska mycket för
att försöka anstränga mig att lyssna. Jag blir jätte-jättetrött när jag kommer hem så då måste jag
oftast bara lägga mig på mitt rum och vara ifred.”
Level
Possible mechanisms
Example of context
Negative consequences
Psychosocial
Reduced speech recognition performance in
noise due to hearing impairment
Communication in groups
Withdrawal and a sense of exposure
Physiological
Extra effort/concentration needed to do
certain tasks in noise
Communication in groups
Physical fatigue and lower physical
health status
Cognitive
Involvement of explicit processes (i.e.
updating skills) in noise
Performance of various working tasks
in noise
Greater perceived effort/mental fatigue
Psychoacoustic
Recruitment and the use of hearing aids
High level noise (> 70 dBA)
Greater perceived disturbance
•
•
•
•
Behov av övriga tekniska hjälpmedel?
Psykosocial support från arbetsgivare och kollegor
Info till arbetsplats om hörselskador
Aktuellt med akustiska åtgärder?
Skiss: yrkesverksamma med CI
Material
• I materialet ingick totalt 45 yrkesverksamma försökspersoner
• 15 med normal hörsel
• 15 med lätt-måttlig HNS som redan använder HA
• 15 med CI
• Kriterier samtliga grupper:
• 18-65 år
• Får ej ha 100% sjukersättning
• Personer som för tillfället lider av depression, utmattningssyndrom, trötthetssyndrom, utbrändhet eller dyslexi fick
ej delta i studien
• Personer med svårare grad av tinnitus fick ej ingå
• Syn skall vara normal eller korrigerad
• Specifika inklusionskriterier för gruppen med CI:
• Minst ett CI
• Använt sitt CI mer än 8 månader (stabila CI-parametrar)
• Kontralaterala örat: ingen begränsning
Demografisk data
Hörsel
Noise
•
•
•
•
Office
Daycare
Traffic
Quiet
Working ability
Hearing
Cognitive
abilities
Perceived effort
Disturbance
•
•
•
Normal
Aided mild-moderate HI
CI users
•
•
•
•
Mathematics
Extraction of information
Orthographic decoding
Phonologic decoding
Work
related task
•
•
•
•
Physical matching
Lexical access
Phonologic ability
Working memory capacity
•
•
•
EF: Inhibition
EF: Shifting
EF: Updating
Procedur
1st session
Break
1st condition
2nd condition
Cognitive tests
Practice
Physical Matching
Lexical access
Rhyme-judgement
Reading span
SART
The keep track task
The number-letter task
Info. extrac
Arithmetic
Ortho. decoding
Phon. Decoding
Info. extrac
Arithmetic
Ortho. decoding
Phon. Decoding
Info. extrac
Arithmetic
Ortho. decoding
Phon. Decoding
Borg CR-10
Borg CR-10
Borg CR-10
Demographics
Hearing status
Break
2nd session
3rd condition
Break
4th condition
HRQOL
Info. extrac
Arithmetic
Ortho. decoding
Phon. Decoding
Info. extrac
Arithmetic
Ortho. decoding
Phon. Decoding
SF-36
HHIA
Borg CR-10
Borg CR-10
Preliminära resultat: kognitiva förmågor
Preliminära resultat: kognitiva förmågor
• Frågeformulär bestående av 36 frågor
• Mäter åtta olika aspekter av hälsa (skala: 0-100)
• Funktionsskalor: 1) Fysisk funktion, 2) Rollfunktion – fysiska orsaker, 3) Smärta, 4) Allmän
hälsa , 5) Vitalitet , 6) Social funktion, 7) Rollfunktion – emotionell & 8) Psykiskt
välbefinnande
• HHIA mäter sociala och emotionella aspekter av att ha HNS (skala: 0-100)
Preliminära resultat: livskvalité (SF-36)
HHIA
Framtida arbete
• Vi ser i nuläget: något sämre fonologiska förmåga hos gruppen med CI. Har annars liknanade
kognitiva förutsättningar som en normalhörande grupp och en grupp med lätt-måttlig HNS.
• Men resultaten indikerar även att de mår sämre emotionellt och socialt. Men det är inte direkt
kopplat till HNS. Så vad är är den bakomliggande orsaken?
• Mer detaljerad analys kommer att utföras under sommaren:
• Vi kommer att studera samband mellan kognition, buller och arbetsprestation för gruppen
med CI
• Hur ser den upplevda ansträngningen och störningen ut för individer med CI?
• Hur ser utfallsmåtten ut i relation till gruppen med lätt-måttlig HNS och normal hörsel?
Ytterligare en studie:
Kognitiva förmågor och taluppfattning hos
individer med bimodal stimulering
Håkan Hua1,2, Björn Johansson3, Lennart Magnusson3, Björn Lyxell1,2 och Rachel Ellis1,2
1Linnaeus
Centre HEAD, Swedish Institute for Disability Research, Sweden
of Behavioral Sciences and Learning, Linköping University, Sweden
3Department of Audiology, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden
2Department
Bakgrund
• Implantation hos vuxna sker oftast ensidigt
• För att bibehålla binaurala fördelar uppmuntras oftast den
vuxna individen att fortsätta använda HA i det kontralaterala
örat
• Vi vet sedan tidigare att bimodal stimulering genererar
binaurala fördelar för lyssnaren (tal i brus, lokalisering) och vi
vet även att forskning stödjer den fortsatta användningen av
HA i det andra örat (Ching et al, 2004; Hamzavi et al, 2004;
Morera et al, 2005; Ching et al, 2006)
• Vi vet även att arbetsminnet blir belastat i bullriga miljöer och
att HNS kan ha en negativ inverkan på den fonologiska
förmågan samt livskvalité
• Men ingen studie har undersökt sambandet mellan kognitiva
förmågor och taluppfattning hos individer med bimodal
stimulering.
Skiss
Cognition
Speec recognition
Quality of life
Syfte:
• Syftet med studien var att studera sambandet mellan kognitiva förmågor och taluppfattning
hos vuxna bimodala användare
• Ytterligare syfte var att studera upplevd handikapp i relation till deras hörsel
Material
• 20 bimodala användare rekryterades till studien. En kunde dock inte genomföra de kognitiva
testerna och den andra tackade senare nej pg a förhinder. N = 18
• Medelålder: 54.5 år (SD = 14.4)
• Vana HA-användare (> 3 månader)
• Använt sitt CI i minst ett år
• Använde CI tillsammans med HA dagligen (> 8h per dag)
• Innan testerna ställdes kontrollfrågor om utbildningsnivå, ytterligare funktionsnedsättningar,
mediciner, tinnitus, ljudkänslighet, etc.
Hörsel
Kognitiva tester
Procedur
• Alla tallistor och förhållanden var balanserade för att motverka inlärningseffekt
• Kontrollfrågor (demografisk data)
• Kognitiva tester
• Audiologiska tester
• Frågeformulär (Hearing Handicap Inventory)
• 1 besök/deltagare
Resultat
Samband?
• God taluppfattning i tyst har en positiv korrelation med taluppfattning i brus (logiskt!)
• God taluppfattning med ett CI ger även goda resultat bimodalt
• Inga signifikanta korrelationer observerades mellan TMT-testen och taluppfattning, varken i
tyst eller i brus.
• Ingen signifikant korrelation mellan HINT och arbetsminneskapacitet
• Men…
Vi noterade signifikant positivt samband mellan tal i
tyst och arbetsminneskapacitet…
Spridningsdiagram: WMC och tal i tyst bimodalt
Så vad betyder detta?
Så vad betyder detta?
Framtida projekt:
Unga hörselskadade i högre utbildning
Håkan Hua1,2 och Emil Holmer1,2
1Linnaeus
Centre HEAD, Swedish Institute for Disability Research, Sweden
of Behavioral Sciences and Learning, Linköping University, Sweden
2Department
Bakgrund
• Walter (1987) visade att hela 70 % av alla studenter med
hörselskada avbryter sina högskolestudier
• Dessa avhopp beror i hög grad på social integrering vilket i sin
tur genererar emotionella problem för individen.
• I en dansk studie kunde Parving och Christensen (1993) visa
att unga vuxna med HNS i högre grad är arbetslösa jämfört
med åldersmatchade personer utan HNS. Förhöjd risk > 60 dB
HL
• För unga individer med HNS som har fullföljt en
högskoleutbildning har det å andra sidan observerats att
utbildningen inneburit goda möjligheter till ett framgångsrikt
yrkesliv
Syfte
• För personer med HNS i högre utbildning kan möjligen både kognitiva och social-kognitiva
förmågor fungera som skydd mot en del av de negativa effekter HNS kan ha på inlärning och
social interaktion. Då ingen studerat detta så vet vi inte om dessa teoretiska antaganden
stämmen.
• Syftet med detta projekt är att studera livssituationen hos unga hörselskadade i högre
utbildning och kartlägga eventuella skyddsfaktorer för en god livskvalité.
• Specifika frågeställningar:
• Hur upplever unga vuxna med hörselskada i högre utbildning sin livssituation?
• Föreligger något samband mellan arbetsminne, sociala kognition och upplevd livskvalité
hos individer med HNS på högre utbildning efter kontroll för grad av hörselnedsättning?
Material
• Ungefär 60 forskningspersoner skall inkluderas i studien. Inklusionskriterier är unga vuxna i
högre utbildning (18-25 år). Deltagarna ska även:
• ha svenska som första språk
Om de har HNS ska försökspersonerna:
• vara vana hörapparatanvändare eller
• ha stabila parametrar i deras CI i det implanterade örat (ett års användning)
• Ingen begräsning vad gäller grad av HNS då vi kommer att kontrollera för denna variabel i
analyserna.
• Båda grupperna kommer att matchas avseende ålder, kön, verbal och icke-verbal intelligens
Skiss
Status för projektet:
• Etikansökan inskickad
• Datainsamlingen startar HT 2016 och beräknas vara avslutat VT 2017
• Förhoppningsvis resultat till sommaren 2017
Sammanfattningsvis:
• Vuxendöva yrkesverksamma med CI presterar har en kognitiv prestation i nivå med
normalhörande och individer med lätt-måttlig HNS, förutom i fonologisk förmåga
• Gruppen med CI verkar även må sämre emotionellt och socialt, men detta är inte direkt
kopplat/enbart kopplat till HNS
• Hos vuxna med bimodal stimulering finns det en stark positiv korrelation mellan
arbetsminneskapacitet och taluppfattning i tyst med FB-listor
• Fler resultat om yrkesverksamma med CI beräknas komma under 2016
• Projekt om unga hörselskadade i högre utbildning beräknas vara klart nästa år
Tack till:
Yrkesverksamma med CI:
• Professor/psykolog: Björn Lyxell
• Professor/medicinsk audiolog: Claes Möller
• Forskningsaudionomer: Hanna Hagsten & Christina Bergqvist,
• Forskningsingenjörer: Jonas Birkelöf & Tobias Åslund
• Forskningsadministratör: Ann-marie Helgstedt
Kognition och taluppfattning hos vuxna med bimodal stimulering:
• Docent/teknisk audiolog: Lennart Magnusson
• Leg. audionom/ingenjör: Björn Johansson
• Kognitionsvetare/junior lektor: Rachel Ellis
• Professor/psykolog: Björn Lyxell
• Särskilt tack: prof. Jerker Rönnberg
Unga hörselskadade i högre utbildning:
• Leg. psykolog/doktorand: Emil Holmer
Tack!
[email protected]