Sidas Almedalsbilaga i DN
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sida ANNONS SVERIGES ROLL I 2016 ALMEDALSVECKAN Bistånd är ett ämne som engagerar i Almedalen. Nr 1/5 Dagenss tema från: Sida – Sverig Sveriges biståndsmyndighet Sparar n på mialnjvö ända genom att en. Den mindre vatt lindustrin ti svenska tex man för en m har gått sa duktion. hållbar pro S I D 12 Foto: Anders Arvidson Grön el revolutionerar livet I LÄNDER Ä SÖDER Ö om Sahara har bara en fjärdedel av befolkningen tillgång till el. Genom jättesatsningen Power Africa ska de fördubblas på tio år. Grace Petro är bonde och kan numera mala sin majsskörd nära hembyn, tack vare solenergi. SID 8–9 Foto: Niras Intelligent ris klarar översvämningar Efter tre decenniers forskning finns nu en ”intelligent” rissort som klarar av de nya tuffare väderförhållandena som klimatförändringarna för med sig. SID 4 Fattiga drabb drabbas värst ä av klimatkrisen 2 Distribueras med Dagens Nyheter 2016.07.01 ”Det är genom berättelser vi kopplar hjärnan till hjärtat.” Filmaren och fotografen Mattias Klum om genomförandet av Agenda 2030. SID 14 Vad kostar rent vatten? 11 Foto: Samuel Svensäter Dhakas slum rustas 10 Hela denna bilaga är en annons från Sida Visste du att ... Jag ser klimatpolitik och biståndspolitik som en helhet.” ... endast fem länder lever upp till löftet om att avsätta minst 0,7 procent av sin bruttonationalinkomst till bistånd – Sverige är ett av dessa? 2016 Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, samt vice statsminister. Foto: Fredrik Hjerling ANNONS Agenda 2030 Miljö- och klimatområdet är viktigt för Sverige Klimat och fattigdomsminskning hör ihop 200 miljoner människor berörs årligen av naturkatastrofer. Merparten av dessa katastrofer är väderrelaterade. Sida arbetar både förebyggande för att stärka människors och samhällens förmåga att hantera miljörelaterade katastrofer (resiliens), och med att begränsa negativ miljö- och klimatpåverkan. 2,1 miljarder kronor av Sveriges bistånd gick till insatser med miljö och klimat som huvudsyfte. J AG HOPPAS PÅ EN VARM sommar med mycket sol och bad. På samma gång påminner mig varma somrar också om att klimatförändringarna har gått alarmerande långt. Det senaste året har jorden slagit värmerekord månad efter månad. För oss i Sverige innebär det inte några stora skillnader i vardagen medan temperaturskillnaderna på andra håll i världen får katastrofala konsekvenser. I samhällen där livet redan är svårt med till exempel begränsad tillgång till rent vatten och elektricitet, innebär oförutsägbara väderhändelser stora påfrestningar. Fördelning av svenskt bistånd 2015: Globalt och regionalt stöd via Sida 7 miljarder Övrigt 3 miljarder j Kärnstöd till multilaterala organisationer via UD 18,9 miljarder Kostnad för asylmottagning i Sverige 20,2 miljarder Bilateralt stöd till länder via Sida 10,8 miljarder Sveriges humanitära bistånd Det humanitära biståndet går till att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet i kriser och katastrofsituationer. Det uppgick till 4,9 miljarder kronor 2015. De största kriserna, Mkr* Syrien 344 265 Sahel Sydsudan ”Ja, jag vill ha en varm sommar, men inget värmerekord. Låt oss istället sätta rekord i hur vi tillsammans når de Globala målen för hållbar utveckling.” Stöd till motståndskraftigt jordbruk Sverige stödjer humanitära projekt via FN:s livsmedels- och 190 DR Kongo 184 Somalia 132 132 Afghanistan 116 Sudan 107 Palestina 50 100 150 200 250 300 350 * Sida står för den största delen (57 %) av det totala humanitära biståndet. Resten fördelas genom UD. SEDAN ETT ÅR TILLBAKA finns 17 Globala mål för hållbar utveckling. Det är vår gemensamma instruktionsbok om hur vi utrotar den extrema fattigdomen, minskar orättvisorna och löser klimatkrisen. Tydligare än någonsin framhålls att ekonomisk och social utveckling hör ihop med en frisk miljö och ett klimat i balans. Når vi freden, men misslyckas med att bekämpa klimatförändringarna så är framtidsutsikterna ändå dystra, och hur ska vi kunna utrota hungern ifall vi inte kan odla på jordbruksmarkerna och haven är tömda på liv? UTMANINGARNA ÄR MÅNGA, men det är även möjligheterna. De Globala målen för hållbar utveckling ska uppnås i alla länder, och alla aktörer måste ta sitt ansvar. Genom att arbeta tillsammans mellan olika länder, regeringar och civilsamhälle, forskning och näringsliv, är jag övertygad om att vi inte bara kommer att hitta nya lösningar, utan också idéer som är hållbara över lång tid. Ja, jag vill ha en varm sommar, men inget värmerekord. Låt oss i stället sätta rekord i hur vi tillsammans når de Globala målen för hållbar utveckling. Charlotte Petri Gornitzka Foto: Pavel Flato 221 Jemen 0 FATTIGA MÄNNISKOR ÄR ofta de som drabbas hårdast av alla typer av klimatförändringar och naturkatastrofer. Därför är arbetet med miljö- och klimatfrågor oerhört viktiga för att nå Sidas mål om fattigdomsminskning. Genom att utveckla grödor som bättre klarar torka och översvämningar, stödja människor som drabbats av cykloner och en försäkringslösning där länder kan få ersättning när vädret inte beter sig som vanligt, arbetar Sida med de direkta konsekvenserna av klimatförändringarna. Genom att investera i solceller, minska kemikalieutsläpp inom textilindustrin och rena och hushålla med vattenresurser, bidrar vi till att den långsiktiga klimatpåverkan ska bli så liten som möjligt. jordbruksorganisation (FAO). Projekten är koncentrerade till Afrikas Horn och Sahel-området där tillgången på mat är synnerligen osäker. Sidas stöd går till exempel till att dela ut förbättrat utsäde som bättre kan stå emot klimatförändringar eller till att utbilda lantbrukare, kvinnor och män, i odlingsmetoder som är bättre anpassade till ett föränderligt klimat. Det finns också insatser som innehåller aktiviteter för att minska påverkan av regn och torka, såsom plantering av träd och buskar eller iordningställande av dammar för bevattning eller för att ge djuren att dricka. Sverige ger cirka 100 miljoner kronor i stöd genom FAO under 2014–2016. Generaldirektör, Sida Hur mycket och till vad bidrar du? Som sve nsk bidrar du med ungefär 10 kron or per dag i skatt till bistånd. Det hjälp er bland annat gravida kvinnor att föda på förlossni ngskliniker i stället för hemma; kliniker som gör att kvinnor och barn får rätt vård vid graviditet och förlossning, och att barn får livsnödvändiga vacc iner som vi här hemma tar för givet. Biståndet bidra r också till stärkt demokrati genom till exempel fler vallokaler, så att det blir lättare för människor att rösta. En bilaga från: Vid frågor om innehållet, kontakta: Joachim Beijmo, [email protected] www.sida.se 2 Världen Intelligent kommunikation sedan 1984. Projektledare: Conny Unéus Texter: Johan Holmström Grafisk formgivare: Sara Norkvist Korrektur: Solveig Enblom Repro: InPress Tryck: Bold Printing Group AB och DailyPrint Umeå För information om intelligent kommunikation, kontakta Conny Unéus, 018-68 30 70 www.inpress.com ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sida Kemikalieanvändning i Sydostasien Med hjälp av svenska Kemikalieinspektionens experter har myndigheterna i Sydostasien fått ökad kunskap om riskerna med bekämpningsmedel inom jordbruket och annan kemikalieanvändning samt bättre möjligheter att hantera dessa frågor. Bendetta är mangobonde i Makueni där det råder svår torka. – Det har inte regnat på tre år, berättar hon. En ny fabrik ger möjligheter till sysselsättning och en jämnare fördelning av inkomster. Hur får vi till en hållbar utveckling i världen och hur kan Sverige bidra till detta? På Sverige i världen i Almedalen diskuteras några av vår tids största utmaningar, som fattig-d, dom, global hälsa, fred, at. miljö och klimat. Världen enades om globala mål FÖRRA HÖSTEN enades världens länder om 17 globala mål för att åstadkomma stor förändring under de kommande 15 åren: att utrota extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen, samt att lösa klimatkrisen. Målen syftar till att skapa en global hållbar utveckling och de innefattar de tre dimensionerna ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. För att nå målen krävs att alla känner till dem. Sida arrangerar därför fotoutställningen #mittmål där 17 kända Almedalsprofiler visar upp vilket mål de brinner lite extra för. Även privatpersoner kommer att kunna vara med, på plats i Almedalen och på nätet under hashtaggen #mittmål. JOACHIM BEIJMO är kommunikations- chef på Sida. – De Globala målen kommer att göra jorden till en bättre plats att leva på. Just nu sker arbetet med att involvera alla människor i detta arbete, för om målen ska uppnås måste alla vara delaktiga, från regeringar ner till enskilda individer. Sida har ett särskilt uppdrag att hjälpa till att göra målen kända. Därför driver vi bland annat kampanjen #mittmål i Almedalen. Ambassadörer – för var sitt mål Mål 3 – God hälsa och välbefinnande – Hälsofrågor blir rättighetsfrågor. Rätten att bestämma över sin egen kropp och reproduktion. Eller tillgången till vaccin mot sjukdomar som är dödliga, men går att förebygga. Mål 3 handlar om liv och död, politik och hälsa – här kan vi göra mycket! Sofia Arkelsten, Riksdagsledamot (M) Mål 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt – Vägen ut ur fattigdom är nästan alltid ett arbete. För de allra flesta människor är det början på utveckling. Karl-Petter Thorwaldsson, Ordförande, LO Mango är guld i torkan Mango är en av få saker som växer i den extrema torkan på landsbygden i Kenya. Svenskt bistånd finansierar uppbyggnaden av värdekedjan som tar frukten från jordbrukare till konsument. P Å GRUND AV klimatförändringarna är torkan svår i Makueni i Kenya. Befolkningen är beroende av mangoodlingen. En ny fabrik ska ta hand om skördetidens överflöd av frukt och på så sätt ge tillgång till värdekedjan som tar frukten till konsumenterna. – Det har inte regnat på tre år. Fabriken ger möjligheter till sysselsättning och en jämnare fördelning av inkomster, säger mangobonden Bendetta. FABRIKSBYGGET ÄR kopplat till ett nationellt utvecklingsprogram som ska ge säkrare matförsörjning och ökad tillväxt. Programmet delfinansieras av Sida och byggs upp med organisationen NIRAS-Indevelop som rådgivare åt den kenyanska regeringen. Kristina Mastroianni är tekniskt ansvarig för arbetet med jordbruksutveckling. – I Makueni har vi stärkt böndernas ställning genom att bilda ett kooperativ med över 3 000 bönder. Vi hjälper bönderna att stå på egna ben, investera och bedriva jordbruk som självständiga kommersiella småföretagare. FABRIKEN ÄR DEN första av flera som byggs enligt en betalningsmodell där hälften av kostnaden betalas av countyt, en fjärdedel av investerare och en fjärdedel av Bendetta och andra bönder. – Med tiden ska bondekooperativet kunna köpa upp countyts del så att det äger 75 procent, säger Kristina Mastroianni. I fattiga länder är det tydligt hur intimt kopplade frågorna om jämställdhet, mänskliga rättigheter och klimat är. I Kenya har torkan gjort att många på landsbygden, särskilt män, migrerar till städerna för att få jobb. Kvinnorna har ofta begränsade möjligheter att förflytta sig eftersom de har större ansvar för familjemedlemmar. Tidigare i år gick NIRAS samman med Indevelop, en organisation med en lång erfarenhet av utvecklingsarbete inom jämställdhets- och rättighetsfrågor. Jämställdhet är ett grundvärde som måste upprättas överallt inom samhället om utvecklingen ska vara hållbar och rättvis, säger Christina Davis, tekniskt ansvarig för jämställdhetsfrågor på NIRAS-Indevelop. – Vi verkar för att kvinnor fullt ut ska kunna delta i det ekonomiska livet och i politiken. Det vi kallar jämställdhetsintegrering måste genomsyra alla politiska åtgärder, inklusive lagstiftning och program på alla områden. I projektet i Kenya har vi aktiviteter speciellt riktade till kvinnor och unga för att stärka deras möjligheter att försörja sig och sin familj milj mi lj på mangoodling. NIRAS-INDEVELOP I VÄRLDEN Mål 17 – Genomförande och globalt partnerskap – Partnerskap är en förutsättning för att kunna nå de Globala målen. Vi måste samarbeta över gränser och mellan sektorer för att tillsammans skapa en värld utan fattigdom och förtryck. Att uppnå målen är inte bara en möjlighet, det är vår skyldighet. Charlotte Petri Gornitzka, Generaldirektör, Sida NIRAS-Indevelop är en av Europas största organisationer inom internationellt utvecklingssamarbete med 250 anställda och erfarenheter från projekt i 100-talet länder. Samarbetspartners är organisationer som Sida, Asiatiska utvecklingsbanken, Europeaid och Världsbanken. Läs mer på: www.niras.com Världen 3 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sida Biståndsdata tillgänglig för alla På Openaid.se kan du följa hela biståndskedjan från beredning av biståndsinsatser, via beslut och rapporter till utvärdering av insatsernas resultat. 2016 Matsäkerhet 1,5 miljoner krisdrabbade människor tog emot försörjningsstöd 2014, främst inom jordbruk. Text: Johan Holmström Foto: Niras Intelligent ris räddar liv GENOM ATT UTVECKLA ett ”intelligent” ris som tål översvämning har svenskt bistånd bidragit till att 50 miljoner människor fått tryggare matförsörjning. 5 miljoner odlar smart ris I Asien finns 20 miljoner hektar odlingsmark som regelbundet drabbas av översvämningar. Som ett svar på detta har International Rice Research Institute, med finansiellt stöd från Sida, utvecklat ett ris som överlever under vatten. R IS ÄR BASFÖDA för över två miljarder människor, men mer ris behövs för att försörja en växande global befolkning. Samtidigt hotas många risodlingar av klimatförändringarna. Monsunerna blir allt fler och översvämningar vanligare. Dessutom stannar vattnet kvar längre på fälten på grund av att torka packar jorden så hårt att vatten inte tränger igenom när regnperioden kommer. Resultatet blir att skördarna uteblir, med matbrist och ökad utsatthet som följd. Framför allt drabbar det fattiga lantbrukarfamiljer i Asien. Sida har bidragit till utvecklingen av nya ”intelligenta” rissorter genom stöd till IRRI, International Rice Research Institute. ”Riset har en närmast magisk förmåga att resa sig när vattnet runnit undan.” Ola Möller Genom mångårig forskning har man lyckats förbättra risets näringsnivå, kvalitet, storlek på skörd och motstånd mot naturfenomen. En av IRRI:s stora succéer kallas ”scuba rice” för sin förmåga att överleva under vatten i upp till tre veckor. En vanlig risplanta klarar bara av tre dagar. – Scubariset skickar upp ett skott ovanför vattenytan och får på så sätt sol och 1 miljard Mångårig forskning har förbättrat rissorternas näringsnivå, kvalitet och storlek på skörd – samt motstånd mot naturfenomen som torka och översvämningar. Här bönder i Kambodja som kan odla motståndskraftigt och hållbart ris genom Sidas stöd till Asian Development Bank. luft, berättar Ola Möller, ämnesföreträdare för lantbruk på Sida. Riset har en nästan magisk förmåga att resa sig när vattnet runnit undan och kan dessutom ge större skördar än de vanliga sorterna. Det här gör att bönderna kan sälja en del av överskottet och förbättra levnadsstandarden för familjen. näringsrikt under tuffa klimatförhållanden. Ola Möller: – Genom att öka skördarnas storlek och tåligheten kan vi bidra både till tryggad matförsörjning och ökade inkomster för dessa fattiga människor. Förutom ris har man utvecklat bönor, kassava, majs och sötpotatis, grödor som står för en stor del av fattiga människors näringsintag. ENLIGT FN:S KLIMATPANEL kommer extremt väder såsom torka och översvämningar att bli vanligare, så även angrepp från skadedjur och sjukdomar. Risodlingarna är sällan större än ett hektar, motsvarande ungefär en fotbollsplan. Den här typen av småskaligt jordbruk står för större delen av världens matproduktion och är dåligt anpassat för klimatförändringarna. Sida ger årligen 115 miljoner kronor i stöd till forskningsnätverket CGIAR (där IRRI ingår), som bland annat forskar om vilka grödor som kan odlas hållbart och CGIAR ARBETAR ÄVEN med att bygga genbanker som är avgörande för växtförädling. Det var så scubariset togs fram. Forskare hittade en gammal indisk rissort och förädlade den genom traditionella metoder. Det tog 25 år. I dag odlas det på 600 000 hektar i Sydostasien och bidrar till en tryggare matförsörjning för runt 50 miljoner människor. – Växtförädlingen kommer att bli allt viktigare för att utveckla plantor som klarar av effekterna av klimatförändringarna, säger Ola Möller. Nästan en miljard människor i världen är undernärda och just de fattigaste drabbas hårdast av klimatförändringarna. Sverige bidrar årligen med 115 miljoner kronor i stöd till forskning om hur grödor kan odlas under tuffa klimatförhållanden. Varannan äter ris varje dag Halva jordens befolkning äter ris varje dag. Ris kan ge mat till fler människor än till exempel majs och vete. Där det är lågland kan jordbrukare få två skördar per år, i högland bara en skörd. En hektar risodling ger ungefär två ton ris per skörd. Asien står för över 80 procent av all vvärlden. värl ärl rlde den de n. D e ut utma mani ma ning ni ngar ng ar risodling i vä De utmaningar n i dag arbetar forskningen nd annat med är bland ringsinatt öka näringsiniset nehållet i riset samt öka tåligheten mot torka. Utrikespolitiska institutet i Almedalen 2016 Maktspel i Syrien Måndag 4 juli kl. 12.00–13.00 i Krukmakarens hus, Frälsningsarmén, Mellangatan 21 I samarbete med Utrikespolitiska förbundet Sverige Strategiska utsikter för Europa i ett turbulent närområde Torsdagen 7 juli kl. 10.30–11.15 Försvarspolitisk Arena, S:t Hansgatan 11 Ingen föranmälan – kom i tid Välkommen! Följ oss på Twitter: @UISweden med #uievent 4 Världen ➤ Läs mer ui.se Hela denna bilaga är en annons från Sida AgriFoSe2030 ANNONS SLU har en samlad strategi för de globala utmaningarna Inför de globala utmaningarna inom Agenda 2030 ligger SLU:s kompetenser och verksamhet i centrum, för tryggad livsmedelsförsörjning och utvecklingen av en fossilfri och biobaserad ekonomi. Vi har arbetat med fattigdomsbekämpning och kapacitetsutveckling inom lantbruksområdet i låginkomstländer i över 60 år. Idag publicerar vi mer än fem granskade forskningsrapporter i veckan i samarbete med partners i syd. SLU Global samordnar SLU:s kraftsamling kring Sveriges internationella bidrag till Agenda 2030. Vi finns på Sida:s scen i Almedalen flera gånger under torsdagen 4/7! www.slu.se/slu-global MOD ATT DRÖMMA IGEN Jag tror att detta lands framtid finns i Kongos kvinnor.” Doktor Denis Mukwege, chef för det PMU-stödda Panzisjukhuset i DR Kongo På de mest omöjliga platser i världen är det kyrkan som inte bara finns – utan också stannar kvar.” Anders Kompass i Dagen 2016-02-05 ”Jag vill vara med och bygga det nya Kongo!” DET SÄGER SANDRA, en ung kvinna vars framtidsdrömmar slogs i spillror när hon utsattes för brutalt sexuellt våld. Genom det PMU-stödda Panzisjukhuset i DR Kongo fick hon, precis som tiotusentals kvinnor innan henne, hjälp att bygga upp sitt liv igen. Sandra började drömma nya drömmar. Drömmar är inte en verklighetsflykt, utan en drivkraft för att åstadkomma samhällsförändring. I det stora förändringsprojekt som Agenda 2030 innebär behöver människor ges mod att just våga drömma om en ny värld. Vi behöver satsa på att bygga upp goda, fredliga och inkluderande samhällen, där människor ges utrymme att förverkliga sina drömmar. PMU vill tillsammans med våra partner, och andra goda samhällskrafter, arbeta för att förverkliga den värld som målas upp i de nya globala hållbarhetsmålen. Efter 50 år av utvecklingsarbete vet vi att förändringarbete tar tid. Utvecklingsarbete är inte betjänt av snabba förändringar initierade av tillfälliga politiska trender, utan behöver stabilitet och långsiktighet. Därför välkomnar vi långsiktigheten i Agenda 2030. Vi vet också att arbete Fred och i världens fragila länder jämställdinnebär ett stort mått het är de av risktagande, med viktigaste konflikter och flyktingingångarna situationer ständigt i ett förändnärvarande. Här krävs ringsarbete. mod att våga satsa långsiktigt. Vi vet att kyrkor och andra religiösa aktörer ofta finns på plats före, under och efter en krissituation, och betydelsen av att inte ge upp, trots att situationen ibland ser hopplös ut. FOTO: LINDA FORSELL Genom åren har vi lärt oss att två av de absolut viktigaste ingångarna i ett globalt förändringsarbete är fred och jämställdhet. Där fred skapas kan människors drömmar om ett värdigt liv förverkligas. Där kvinnor får ta plats i det offentliga livet, ser vi hur demokratiserings- och fredsprocesser blir mer hållbara och effektiva. Därmed är frågan om jämställdhet helt avgörande för en framfångsrik utveckling. Vi vet inte vilken roll Sandra kommer att ha i det nya DR Kongo. Men vi vet att hon valt att bli en kraft att räkna med. För att stödja personer som Sandra att bli förändringsaktörer krävs långsiktiga insatser, en lokal förankring och att vi arbetar tillsammans. På så sätt kommer vi gemensamt uppfylla målet med en hållbar och rättvis global utveckling för alla. Twittra med oss på @PMUSweden #tocongowithlove www.pmu.se Världen 5 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sida 2016 Konsekvenser Temperaturökning sedan 1850 Visste du att ... Vart och ett av de tre senaste årtiondena har varit varmare än samtliga tidigare årtionden sedan 1850. På norra halvklotet har perioden 1983–2012 sannolikt varit den varmaste 30-årsperioden under de senaste 1 400 åren. ... i Agenda 2030 är jämställdhet ett mål i sig? Alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor ska avskaffas överallt. Text: Johan Holmström Foto: iStockPhoto Klimatflyktingar utan rättssäkerhet ATT FLY FRÅN KLIMATFÖRÄNDRINGAR är inte giltigt asylskäl enligt FN:s flyktingkonvention. Det internationella samfundet behöver därför utveckla ett system som gör att de har rätt till skydd. Naturkatastrofer som tyfoner, här på Filippinerna, blir allt vanligare på grund av klimatförändringarna. Väderfenomenet El Niño gör effekterna större och värst drabbas de fattiga. H ÅLLER KLIMATET PÅ att förändras? Ja, menar en enig forskarkår. Polarisarnas nedsmältning, öar och kustremsor som hamnar under den stigande havsytan, bränder i Indonesien, värmeböljor i Europa, tyfoner i Stilla Havet och extrem torka på Afrikas horn, i Centralamerika och Sydostasien är bara några av de konkreta följderna av den klimatpåverkan människan orsakat. Sidas miljö- och klimatbistånd riktar sig till de mest utsatta. Sara Gräslund är ämnesföreträdare för klimat och miljö. – En viktig utmaning för det internationella samfundet framöver är att lösa klimatflyktingarnas oskyddade situation. De har i dag inte giltiga asylskäl enligt FN:s flyktingkonvention, och det kommer att behöva utvecklas ett system som gör att de har rätt till skydd och kan fly på ett säkrare sätt. OVANPÅ TEMPERATURÖKNINGEN som orsakats av människan, pågår en El Niño, ett naturligt återkommande väderfenomen som ofta leder till översvämningar och torka. Den här gången är effekterna extrema på grund av kombinationen av klimatförändringarna och El Niño. – Både extrema väderhändelser och långsamma klimateffekter, såsom havsnivåhöjning, drabbar människor i fattigdom hårdast eftersom de är mer exponerade och mer sårbara än andra. – Vi kan förvänta oss att många människor behöver fly eller migrera under de kommande åren, till exempel från önationer i Stilla Havet. Välfungerande ekosystem och ett stabilt klimat är förutsättningar för att människor ska kunna ha ett bra liv, säger Sara Gräslund. Fakta Katastrofförebyggande går ut på att stärka förmågan att skydda sig mot naturkatastrofer, att möta den dubbla utmaning som fattigdom och klimatförändringar innebär. Sverige arbetar med att stärka myndigheter och lokala organisationer att möta humanitära behov i sitt eget land och se till att det finns ett långsiktigt perspektiv i arbetet. ANSTÄNDIGT JOBB OCH EKONOMISK TILLVÄXT TILLSAMMANS FÖR FACKLIGA RÄTTIGHETER OCH DEMOKRATI Hösten 2015 hölls de första fria valen i Burma och den demokratiska oppositionen vann en storseger. Men militärens makt är fortfarande stor och det pågår flera väpnade konflikter i landet. Tillsammans stöttar vi burmesiska fackföreningar och människorättsaktivister i kampen för ett genuint demokratiskt och jämlikt Burma. 6 Världen Hela denna bilaga är en annons från Sida ANNONS More Informatio n and Registratio n www.sls.se Swedish Global Health Education Conference 26–27 October 2016 in Umeå Världen 7 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sida Vi måste producera ett överflöd av ren, förnybar energi och driva på utvecklingen för att göra nästa generation av energi mer effektivt. Det för att gynna miljön, vårt samhälle och ekonomin.” 2016 Hållbar energi The Breakthrough Energy Coalition, med initiativtagarna Bill Gates, Mark Zuckerberg och Richard Branson Text: Johan Holmström Foto: Anders Arvidson Molswat Twalia driver sin kaffemalare på solenergi och sysselsätter sedan elektrifierandet fyra heltidsarbetare och runt 50 säsongsarbetare. Sjuksköterskan Sophia Mikidadi Sallum med kollegor förbereder medicinhantering. Med solenergi kan hälsocenter som Mwemage förvara viss medicin i kylskåp. Evangelina Kathma framför sin tv i huset i Bewera. Genom tv och radio landsbygden kontakt med det övriga samhället. Och studier har visat att får bättre skolresultat, inte minst i engelska. Tillgången på el fördu BARA EN FJÄRDEDEL av den afrikanska befolkningen söder om Sahara har tillgång till el. I det internationella projektet Power Africa ska de fördubblas på tio år, något som gynnar många kvinnor. N EEMA AYUBU bor i den kulliga regionen Arusha i Tanzania. För tre år sedan installerade hon ett komplett solenergisystem i hemmet och det har revolutionerat hennes och de två barnens vardag. De har nu en uppsättning elektriska hushållsapparater, kan ladda mobiltelefonerna, använda radio och tv, och viktigast av allt: med elektriskt ljus kan barnen studera på kvällarna och på så sätt förbereda sig för vidare studier. – Vi är exalterade över tekniken, säger Neema. Människor här förstår verkligen vilken skillnad solenergi gör i deras liv. PÅ DEN AFRIKANSKA landsbygden är Sida ser helt nya möjligheter att mobilisera privat kapital in i Afrikas energisektor, något som är nödvändigt eftersom ländernas skattepengar och traditionella bidragsgivande inte täcker det enorma behovet av investeringar. det bara några få procent som har tillgång till elnät. De är hänvisade till fotogenlampor och energi från dieselgeneratorer och batterier, något som är dyrt, opålitligt och dåligt för klimatet. Nu är dock en förändring i sikte, mycket tack vare ny grön teknologi. Företaget som levererat Neemas solceller heter Mobisol och har på fyra år installerat 50 000 solenergisystem i Tanzania och Rwanda. Henrik Axelsson är kommersiell chef på Mobisol. – De flesta i Neemas region lever utspridda med långa avstånd mellan husen. Det är osannolikt att de någonsin skulle bli upp- kopplade på det nationella elnätet, det skulle helt enkelt vara för dyrt. Men tack vare möjligheten att betala av solenergisystemet månadsvis via mobiltelefon räcker deras inkomster som jordbrukare. NEEMA AYUBU ÄR ÄNKA och har börjat arbeta som Mobisols återförsäljare i grannskapet, och affärerna går bra. Hittills har hon sålt över hundra system och hon köpte nyligen en gasspis som gjort matlagningen snabbare och enklare – och, faktiskt, billigare och miljövänligare eftersom kol är dyrt och smutsigt. Nu sparar hon till ett kylskåp för att slippa gå till marknaden och handla varje dag. Det här är tydliga exempel på hur elektricitet förenklar livet i ett fattigt samhälle och skapar förutsättningar för att drömma. Ofta är den omedelbara vinsten kvinnornas och barnens. Studier har visat att barn, särskilt flickor, får bättre skolresultat tack vare tillgång till el, inte minst i engelska som ofta talas i radio och tv. Även sjukvården förbättras, till exempel genom en sådan enkel sak som att vacciner kan förvaras i rätt temperatur på hälsokliniker. Och med upplysta hus och gator blir säkerheten högre och människor känner sig tryggare. För kvinnor innebär det att de får tillgång till det sociala livet även när det blivit mörkt. Mobisol vågade satsa vidare i Afrika tack vare en kombination av kapital från investerare och bidrag, bland annat från en fond som Sida är med och finansierar. Fonden är en del av det internationella samarbetsprojekt Power Africa som USA:s president Barack Obama tog initiativet till 2013. Sverige blev genom Sida dess första partner och ska under tio års tid bidra till att en miljard dollar går till ökad tillgång till el. ANDERS ARVIDSON, rådgivare på Sida: – Tillgång till el är en grundläggande förutsättning för att människor ska ta sig ur fattigdom. Med el kan afrikanska ekonomier växa och konkurrera med andra ekonomier och välståndet öka. En av Sidas uppgifter är att underlätta för förnybara elprojekt att nå privata investerare. Neema Ayubu och Joseph Zikhali, sales manager för Mobisol i Tanzania. Afrikanska länder försäkras mot väderkatastrofer Delar av Afrika hotas ofta av väderkatastrofer som allvarlig torka och översvämningar. Därför har Sida gått in med stöd till Africa Risk Capacity (ARC), ett försäkringsprogram 8 Världen där risken för väderkatastrofer överförs till den internationella finansiella marknaden. Programmet har blivit ett kraftfullt verktyg för riskbedömning och riskhantering. Myndigheterna blir tidigt förvarnade om kommande väderkatastrofer och kan därför ingripa tidigt i en kris. Utbetalningar kan göras bara dagar efter att katastrofens påverkan har blivit kännbar, så som det skedde i september 2014 när satelliter avslöjade förestående omfattande underskott av regn i Sahel. Som medlemmar av ARC kunde Senegal, Mauretanien och Niger använda prognoserna för att bedöma vilka samhällen och regioner som skulle komma att drabbas hårdast. Tack vare inbetalade premier på motsvarande 90 miljoner kronor, kunde länderna få försäkringsutbetalningar på mer än 300 Hela denna bilaga är en annons från Sida 93 300 människor fick tillgång till el i världen 2014 genom svenskt bistånd. Energibistånd till Afrika Sveriges energibistånd till Afrika har bidragit till reformarbete och kapacitetsutveckling av energisektorn under flera decennier. Nu har många regeringar genomfört reformer av elmarknaden, vilket gjort det möjligt att privata aktörer kan producera och leverera el. Genom en kombination av bidrag, garantier och fördelaktiga långtidslån ser Sida till att privata aktörer tar risken att ge sig in på den afrikanska marknaden. Det är även ett sätt att få svenska skattemedel att räcka längre och få större utvecklingseffekt än genom traditionella biståndsgåvor. får barn Majsbonden Grace Petro slipper åka 15 kilometer med taximotorcykel för att mala, tack vare solenergi. bblas – Det här är nödvändigt eftersom traditionellt bistånd och länders skattemedel bara kan täcka en bråkdel av det enorma investeringsbehov som finns. Det positiva är att det finns gott om investerare som vill in i Afrika, säger Anders Arvidson. ”Människor här förstår verkligen vilken skillnad solenergi gör.” ANNONS Power Africa I Afrika söder om Sahara saknar runt 600 miljoner människor tillgång till el. Att inte ha tillgång till elektricitet är ett stort hinder för att ta sig ur fattigdom. Satsningen Power Africa har som mål att fördubbla tillgången till el i Afrika under de närmaste tio åren. Förutom den amerikanska biståndsmyndigheten USAID, som är initiativtagare, deltar bland annat Sida, Världsbanken och Afrikanska utvecklingsbanken vid sidan av mer än hundra privata företag. Sida ska under tio års tid bidra med en miljard dollar. Facket och H&M i ett unikt avtal SKYDD FÖR 1,6 MILJONER TEXTILARBETARE på cirka 1 900 fabriker runt om i världen. Det omfattar det globala ramavtalet som IF Metall, Industri All och H&M har tecknat. – Avtalet innehåller ett unikt system med partssammansatta kommittéer på både nationell och global nivå, säger IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe. UNIKT ÄR OCKSÅ ATT DET OMFATTAR textilarbetarnas grundläggande rättigheter längs hela leverantörskedjan som tillverkar H&M:s produkter. – Vi och H&M är helt överens om att väl fungerande arbetsmarknadsrelationer och kollektiva förhandlingar är en förutsättning för rättvisa levnadslöner och bättre arbetsförhållanden, säger Anders Ferbe. DEN VIKTIGA UPPGIFTEN att realisera avtalet sker via utbildning och information till fackliga organisationer och dess medlemmar samt till företag och arbetsgivarorganisationer. – Givetvis gäller det också till arbetstagare på fabriker där fackliga organisationer saknas, säger Anders Ferbe. GLOBALT RAMAVTAL Globala ramavtal skyddar de anställdas intressen i alla verksamheter som bedrivs av de multinationella företag som tecknat avtal. IF Metall har tecknat globala ramavtal med H&M, SKF, Electrolux och Saab AB.. Neema Ayubu Sahara SVERIGES SATSNING inom Power Africa görs enbart med förnybar energi eftersom det är en förutsättning för hållbar tillväxt. I Afrika finns enorma outnyttjade energiresurser i form av biobränsle, vattenkraft, vind och många soltimmar. Mer än hälften av de nya elkunderna inom Power Africa beräknas få sin el genom isolerade nät eller helt fristående energisystem, så kallade off-gridlösningar, liknande Mobisols. – På så sätt når biståndet de allra fattigaste. Hittills har drygt en miljon fått el den här vägen, men potentialen är hundratals miljoner, säger Anders Arvidson. miljoner kronor redan i januari 2015, vilket var innan FN gick ut med en vädjan om hjälp. Nio länder har köpt eller är på väg att köpa premier genom Africa Risk Capacity. Ytterligare tjugotalet länder har skrivit på en överenskommelse om samarbete. IF METALL IF Metall har cirka 317 000 medlemmar på 11 500 arbetsplatser inom den svenska industrin, bland annat inom plast-, läkemedels-, stål-, kemi-, verkstads- och textilindustrin. Organisationsgraden är på cirka 80 procent. Textilarbetare hos en av H&M:s leverantörer i Bangladesh. www.ifmetall.se Världen 9 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sida 2016 Vatten & sanitet 2,4 Avlopp i Gaza miljoner krisdrabbade människor fick tillgång till rent vatten under 2014 tack vare svenskt bistånd. Omkring 25 000 människor i Gaza har fått tillgång till bättre hantering av avloppsvatten tack vare svenskt bistånd. Reformstöd till vattensektorn har också lett till att en vattenregleringsmyndighet har etablerats. Text: Anna Cory/Johan Holmström Foto: WaterAid/GMB Akash/Panos Äntligen rent vatten i Dhakas slum TILLGÅNG TILL RENT vatten och hållbar sanitet kan vara en fråga om liv eller död. I Bangladesh största slumområden lever hundratusentals människor under svåra förhållanden, men nu är situationen på väg att förbättras. ”Efter att ha förlorat två ben har den största svårigheten varit att uträtta mina dagliga behov. Vår slum hade ingen latrin och jag kunde inte använda de informella lösningarna som fanns. Nu har allt blivit så mycket lättare tack vare rullstolen och en toalett där den får plats.” Genom WaterAids arbete har Fakor Uddin fått dels en rullstol, dels tillgång till en funktionsanpassad toalett. Toaletter och vattenkranar Allt fler slumområden i Bangladesh får vattenledningar, gemensamma toaletter, sophämtning, stenlagda gångvägar och avrinningssystem för regnvatten. På bilden tvättar sig pojkarna vid en vattenpump med rent vatten, installerad av WaterAid. K ORAIL LIGGER MITT i huvudstaden Dhaka, bara några kvarter från stadens mer välmående delar med nya höga kontorshus. Slumområdet har närmare hundra tusen invånare som bor tätt intill varandra i plåtskjul. Bristen på rent vatten, avlopp och sanitet är stor, och invånarna har hittills löst situationen med illegala vattenledningar där vattnet ofta är förorenat och bara sporadiskt tillgängligt. Det här gör att många, framför allt barn, drabbas av diarrésjukdomar som i sin tur leder till missad skolgång, dyra läkarbesök och ibland till att de dör. ÄVEN KVINNOR OCH flickor drabbas oproportionerligt hårt av bristen på vatten och toaletter. Att ha långt till närmaste vattenpost eller en plats där man kan utföra sina behov, ökar risken för att utsättas för sexuellt våld och hot. Det förekommer att kvinnor och flickor ”håller sig” och undviker att äta och dricka på grund av bristen på säkra och tillgängliga latriner, 10 Världen vilket kan leda till hälsoproblem. Med hjälp av medel från Sverige drivs nu ett projekt som har förbättrat situationen i Korail och andra slumområden i Bangla- rätta sina behov, så oftast väntade vi tills det blev mörkt, berättar Dujanah som är 25 år och flyttade hit med sin man när hemmet i Jamalpur spolades bort av översvämningar. ”Det fanns ingenstans att gömma sig och uträtta sina behov, så oftast väntade vi tills det blev mörkt.” DERAS HEM I KORAIL ligger vid en fyr- Dujanah desh. Arbetet leds av organisationen WaterAid och går ut på att förse invånarna med säkra vattenledningar, gemensamma toaletter, sophämtning, avrinningssystem för regnvatten och stenlagda gångvägar. Det innebär en stor förändring för invånarna. – Tidigare fanns inga toaletter här där vi bor, då gick vi ner till strandkanten vid sjön. Det fanns ingenstans att gömma sig och ut- kantig gård där skjulen ligger tätt samman, vägg mot vägg. Taken är låga och det finns ingen riktig dörr till ingången, utan man använder ett tygstycke för att stänga till. Mitt på gården finns en av de nya toaletterna som har installerats med hjälp av WaterAid och lokala gräsrotsorganisationer. Ungefär tjugo familjer delar på toaletten som har två separata delar, en för kvinnor och en för män. Till skillnad från andra delar av Korail, dit förbättringsarbetet ännu inte har nått, är gångarna här lagda av tegelsten. Och det finns rännstenar och ett avloppssystem som gör det möjligt för vattnet att under regnperioden rinna undan. – Det är en stor förändring mot hur det var förut, säger Dujanah. Alla känner stolthet och tycker att det har blivit mycket bättre. Det ger mig och alla andra här hopp. Med hjälp av lokala samarbetspartners har WaterAid installerat 100 gemensamma toaletter och 500 vattenkranar i Dhakas största slumområde Korail. Det har anlagts gångvägar i sten och ett dräneringssystem för regnvatten, som annars orsakar översvämningar. Sopvagnar hämtar numera hushållsavfall och tar det till soptippar utanför Korail. Tidigare kastades allt avfall i slummens utkanter, till exempel vid den sjö som ligger intill. I projektet ingår även undervisning i hygien, bland annat i skolorna. 750 miljoner utan rent vatten Sverige stödjer organisationen WaterAids arbete med att förse världens fattigaste samhällen med vatten och sanitet. Stödet syftar till att förbättra situationen för de 750 miljoner människor som i dag lever utan tillgång till rent vatten och de 2,5 miljarder som saknar tillgång till toalett. Hela denna bilaga är en annons från Sida – 50% 2016 ANNONS Sanitet i Bolivia Den extrema fattigdomen har halverats sedan 1990 och andelen människor som försöker överleva på mindre än 1,25 dollar om dagen har sjunkit från 47 till 23 procent. I Bolivia har 20 000 nya anslutningar till konventionella sanitetssystem och 3 400 anslutningar till klimatanpassade sanitetssystem utförts med stöd från Sverige. Vad kostar 50 liter vatten? VATTEN KOSTAR OLIKA mycket beroende på var i världen du bor. Dyrast är det i fattiga samhällen och det gör att de mest utsatta inte har råd med de 50 liter rent vatten som behövs varje dag för god hälsa och hygien. Det värst drabbade landet är Papua Nya Guinea där dagsbehovet kostar 54 procent av en typisk låg lön. Här är några exempel på priset på 50 liter vatten. Port Moresby, Papua Nya Guinea 22 kr 54% av en låg dagsinkomst. Från vattenleveransställe Antananarivo Madagaskar Accra, Ghana Maputo, Mozambique Storbritannien 6 kr 5,4 kr 1,08 kr 0,84 kr 13% av en låg dagsinkomst. Från gatuförsäljare 0,1% av en låg dagsinkomst. Från vattenledning 45% av en låg dagsinkomst. Från en tankbil 25% av en låg dagsinkomst. Från en tankbil Nargis Pervin tvättar händerna på den nya toaletten på busstationen Gabtoli. HJÄLP SYRIEN! Swisha valfri gåva till 123 000 46 48 eller sms:a AKUT SYRIEN till 72 900 och skänk 100 kr. 14 miljoner människor delar på 47 offentliga toaletter i Dhaka Dhaka är en av världens snabbast växande städer med över 14 miljoner invånare. Den stora bristen på offentliga toaletter äventyrar miljoner människors hälsa. Med stöd från H&M Foundation bygger eller renoverar WaterAid toaletter på 30 platser, enligt en modell där toaletterna bär sina egna kostnader. En av dessa platser är Gabtoli Bus Terminal, en av Dhakas största busstationer. Här har Nargis Pervin sedan över 10 år en affär som säljer vatten till pendlare. – De nya toaletterna har gjort mitt liv lättare och affärerna bättre. Förut fick jag stänga affären och gå hem för att gå på toaletten. Det behöver jag inte längre. De nya toaletterna förenklar vardagen för stadens miljontals pendlare och är även handikappanpassade. Samtidigt har de blivit en ögonöppnare för politikerna. Flera projekt har satts i rullning för att förbättra den sanitära situationen i Dhaka och i andra delar av landet. Genom att sms:a eller swisha godkänner du att bli kontaktad av Röda Korset. Dina personuppgifter hanteras enligt PUL. Världen 11 Hela denna bilaga är en annons från Sida ANNONS Vi har nu inte bara alla världens länder med oss, utan även näringslivet som inser att hållbar utveckling är ett måste för att vara framgångsrik och få lönsamhet. Och att det finns enorma pengar att tjäna.” Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet 2016 Hållbarhet & ekonomi Text: Johan Holmström Foto: Lindex Minskad vattenförbrukning sparar klimat och pengar STORA SVENSKA textilföretag har gått samman för att minska förbrukningen av vatten, kemikalier och energi. Ett pilotprojekt i Indien visar att produktionen kan bli mer hållbar samtidigt som pengar sparas. T EXTILBRANSCHEN HÖR till de mest vattenslukande och nedsmutsande i världen. Ett tvåårigt pilotprojekt med Sida, Stockholm International Water Institute (SIWI) och företagen Indiska, Lindex och KappAhl har visat hur nya arbetssätt kan leda till avsevärda miljöförbättringar och ekonomiska vinster. I huvudstadsregionen Delhi var resultatet häpnadsväckande: avkastningen för investeringarna blev 765 procent på ett år. Elin Weyler på SIWI menar att den ekonomiska aspekten är central: Fakta Sida och Stockholm International Water Institute (SIWI) samarbetar med cirka tjugo svenska varumärken inom Sweden Textile Water Initiative (STWI). Företagen har tagit fram riktlinjer för hållbar vattenhantering som nu införs av leverantörer i Indien, Kina, Bangladesh, Turkiet och Etiopien. Det kan till exempel handla om bättre reningsmetoder och återanvändning av vatten. ”I samhällen som får mer tillgång på rent vatten förbättras hälsan.” Elin Weyler – Fabriker och företag drivs av affärsintresse. För att få genomslag och spridning måste vi visa att det går att tjäna och spara pengar på hållbar produktion genom bättre affärsmöjligheter och genom ökad effektivitet i resurshanteringen, säger hon. PROJEKTET HAR NU utvidgats till tjugo modeföretag med namnet Sweden Textile Water Initiative Projects (STWI). I länderna Bangladesh, Kina, Etiopien, Indien och Turkiet har vattenanvändningen minskat i genomsnitt med 8 procent under 2015. Även energiförbrukning och kemikalieanvändningen har minskat, med 11 respektive 6 procent. – De svenska företagen erbjuder möjlighet till bättre affärsrelationer och fördjupat Från en av Lindex fabriker i Bangladesh. Ett tvåårigt pilotprojekt med Sida, SIWI och företagen Indiska, Lindex och KappAhl har visat hur nya arbetssätt kan leda till avsevärda miljöförbättringar och ekonomiska vinster. partnerskap med fabriker som tänker långsiktigt kring sin påverkan. De kan också ställa tydliga krav på effektiv vattenanvändning och ha nolltolerans mot fabriker som inte använder reningsverk. De kan också påverka andra internationella företag att ställa liknande krav på sina leverantörer. Den privata sektorn är mycket inflytelserik, menar Elin Weyler. Om företag tar till sig de Globala målen och anammar dem i sina strategier och affärsmodeller, kan mycket förändras på kort tid. Enligt World Economic Forum är brist på vatten det största enskilda hotet mot hållbar utveckling. I slutänden handlar det om utsatta människors vardagsliv. – I samhällen som får mer tillgång på rent vatten förbättras hälsan, barn- och mödradödligheten minskas, tillväxten ökar och vatten kan användas till jordbruk, som är nödvändigt för säker matförsörjning, säger Elin Weyler. TILLSAMMANS FÖR EN BÄTTRE FRAMTID GENOM VÅRT SAMARBETE MED VATTENRENINGSVERKET I JAIPUR SPARAR VI PÅ JORDENS RESURSER. DET GÖR VÅR KLÄNNING YARROW TILL ETT LIKA SNYGGT SOM HÅLLBART VAL! KLÄNNING YARROW 349:12 Världen * STWI leds av Stockholm International Water Institute (SIWI) och lokala konsulter. Projektet är finansierat av Sida, SIWI och deltagande företag och deras leverantörer. De deltagande företagen är: Acne, Björn Borg, Didriksons, Ellos, Filippa K, Fjällräven, Gekås, Gina Tricot, H&M, Haglöfs, Hemtex, IKEA, Indiska, Intersport, K&US Stockholm, KappAhl, Lindex, MQ, NilsonGroup, Odd Molly, RNB, Rudholm & Haak, Snickers workwear, Stadium, Stockholms läns landsting, TPC Textile, WESC och Åhléns. Hela denna bilaga är en annons från Sida 2016 Resiliens ANNONS Visste du att ... 3 miljoner solpaneler ... … Sverige är den största givaren till Gröna klimatfonden per capita? … fanns i Bangladesh 2014 tack vare bidrag från Sverige. Insatsen har bidragit till att koldioxidutsläppen från fossila bränslen har minskat och att hushållens ekonomi förbättrats när kostnaderna för till exempel fotogen minskat. Text: Sida Foto: Colourbox Early warning i Himalaya TRE MILJARDER människor är beroende av Himalayas vatten. Ett varningssystem och kunskapsspridning ska förstärka beredskapen vid översvämningar. B ERGEN I HIMALAYA fungerar som ett vattentorn för 1,3 miljarder människor. Räknar man med människorna nedströms är mer än 3 miljarder beroende av vattenkraft eller andra resurser från Himalaya, där tio av världens största floder rinner upp. Bergsområdet påverkas kraftigt av klimatförändringarna. Monsunklimatet i östra och centrala Himalaya ger extrema väderomslag, där 80 procent av nederbörden faller under tre månader. Resten av året är oerhört torrt. När glaciärerna smälter bildas det nya sjöar som lägger sig som stora dammar bakom bergsryggarna. Då och då sprängs fördämningarna. Kraftiga störtfloder med sten, grus och jord som samlats i sjöarna spolar bort broar, vägar, vattenkraftverk, hus och vetefält. TROTS ATT BERGEN är livsavgörande för miljarder människor, är kunskapen om hur Himalaya påverkas av den globala uppvärmningen bristfällig. För att människor ska kunna anpassa sig till ett förändrat klimat stöder Sida det regionala institutet ICIMOD, bland annat med arbetet med ett early warning-system. Från sin bas i Katmandu, Nepal, förser man länderna Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Burma, Nepal och Pakistan med kunskap och utbildning. Arbetet går ut på att identifiera metoder som människor använder för att Tio av världens största floder rinner upp i Himalaya och 3 miljarder människor är beroende av vatten och energi härifrån. Vid naturkatastrofer drabbas de hårt. anpassa sig till klimatet. Arbetet är koncentrerat på att förbättra dessa i stället för att införa nya metoder som inte passar in i den lokala strukturen. I HIMALAYA BOR 200 miljoner män- niskor. Fattigdomen är utbredd och det saknas ofta skolor, vägar och infrastruktur. Konkurrensen om vattenresurserna är en bidragande orsak till konflikter i området. Genom att sprida bra exempel på traditionella metoder kan människor i Himalaya bättre anpassa sig till varierande väder. Men goda exempel och kunskaper används också för att påverka myndigheter i regionen så att bättre lagar, riktlinjer och stöd utformas. Utvecklingen blir mer hållbar på alla sätt; socialt, ekonomiskt och klimatmässigt. Medlem i Swedish Leadership for sustainable development Hållbar utveckling – VI NÖJER OSS INTE med att enbart ställa krav, utan vi vill åstadkomma långsiktiga, storskaliga förbättringar och tydliga resultat. Att delta i STWI projects är därför en självklarhet för oss, Lindex arbetar säger Ingvar Larsson, vd för Lindex. För Lindex, som sedan 90-talet haft dedikerat mot målet att 80% stort miljöfokus och systematiskt av modekedjans plagg ska arbetat för att förbättra sitt arbetssätt och sina processer, är det viktigt att komma från hållbara fibrer STWI projects ser till helheten och 2020, och har hittills skapar en win-win-win-situation både uppnått 42% 2015. miljömässigt, socialt och ekonomiskt. UNDER DET TVÅÅRIGA pilotprojektet SWAR utbildades 42 leverantörer och underleverantörer i tre indiska delstater. De fabriker som deltog i projektet har sparat över 360 miljoner liter vatten årligen, vilket motsvarar det årliga vattenbehovet i cirka 15 normalstora indiska byar. DET MEST VÄRDEFULLA, och ett kvitto på att detta är ett lyckat sätt att arbeta på, är att det bildats ett nätverk och kompetenscenter och att leverantörerna tillsammans med fabrikerna har tagit ägandeskap för att driva förbättringsarbetet framåt. Tillsammans med våra leverantörer fortsätter vi vårt arbete med att förbättra produktionsförhållandena, avslutar Ingvar. HITTLLS OMFATTAS 85% KORT OM LINDEX • Grundades 1954, huvudkontor i Göteborg • En av Europas ledande modekedjor med ca 490 butiker på 18 marknader + e-handel inom EU och Norge • Sortimentet omfattar flera modekoncept inom dam-, barn- och underkläder samt kosmetik • Omsatte 650 MEURO 2015 • Cirka 5 000 medarbetare • Är en del av den finländska börsnoterade koncernen Stockmann Ingvar Larsson, vd för Lindex. AV LINDEX LEVERANTÖRSKAPACITET I BANGLADESH OCH INDIEN AV VATTEN- OCH RESURSFÖRBÄTTRANDE ARBETSSÄTT. Världen 13 ANNONS Hela Hela denna denna bilaga bilaga är en är annons en annons frånfrån ICASida & LRF 2016 Klimatavtalet Agenda 2030 Visste du att ... Världens ledare har förbundit sig till 17 mål för att uppnå tre saker under de kommande 15 åren: 1) Att utrota extrem fattigdom, 2) Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen, 3) Att lösa klimatkrisen. Läs mer: globalamalen.se ...koncentrationen av koldioxid har ökat med 40 procent sedan förindustriell tid? I första hand till följd av förbränning av fossila bränslen. Text: Johan Holmström Foto: Ola Högberg & Samuel Svensäter MATTIAS KLUM ”Det finns skäl att vara optimistisk” Att du är fotograf och filmare vet de flesta. Ditt arbete för en hållbar värld är mindre känt. Kan du berätta om din roll i delegationen? – Många globala frågor handlar om saker som de flesta bara läser om och inte upplever så tydligt i vardagen. Mitt arbete är ju att vara på plats där det händer. När jag varit där, filmat och fotograferat, kan berättelsen ibland bidra till att lättare förstå på djupet. När ett helt marint ekosystem riskerar att utplånas i Moçambiques korallrev, handlar det inte bara om att några fiskearter är borta – det handlar om ett tillstånd där naturen går in i ett ickelevererande tillstånd och börjar skicka fakturor tillbaka till ekonomin. I slutänden påverkar det allas våra liv och det är genom forskningsförankrade berättelser som vi kan koppla hjärnan till hjärtat. Sverige satsar mer än de flesta länder på bistånd till miljö- och klimatförbättringar. Vilka utmaningar är viktigast tycker du? – Det är så otroligt viktigt att se helheten. Vi sätter en enormt stor press på vår natur globalt. Genom arbetet med FN:s Agenda 2030 har vi världens chans att navigera i en bättre riktning. Utmaningarna är många och stora; att utrota fattigdom, förtryck och ställa om till hållbara samhällen. Utifrån mitt Foto: Wilda Nilsson/Sida MATTIAS KLUM, fotograf och filmare är en av medlemmarna i regeringens delegation för genomförandet av FN:s Agenda 2030 – de Globala målen för hållbar utveckling. Han berättar här om sitt engagemang. Stöd till städer Under Almedalen är Mattias Klum ambassadör för mål nummer 6 – rent vatten och sanitet för alla – i Sidas kampanj för att sprida kunskap om de globala målen i Agenda 2030. perspektiv är det viktigt att tydliggöra hur allt hänger samman: haven, regnskogarna, den biologiska mångfalden, fattigdomsbekämpningen, vattendistributionen, flyktingströmmarna, pandemierna. Frågorna och lösningarna är ofta intimt länkade och det är också det som gör våra val så viktiga. Ni har som uppgift att peka på goda exempel. Har du något så här spontant? – Jag tycker inte att Sverige riktigt levt upp till sitt goda rykte, men nu märks en ny iver. Häromdagen var jag med och invigde ett nytt fjärrvärmeverk i Stockholm, ett av de renaste i världen. Det märktes ett enormt engagemang för nya lösningar kopplade till en grönare ekonomi. Ett annat exempel är målsättningen att de svenska kommunerna ska vara fossilfria år 2030. Nu har det inletts en sund tävling där vissa säger sig bli färdiga redan 2020, vilket vore fantastiskt. Tonen är försiktigt optimistisk efter Paris och New York. Men ärligt talat, är inte kraven för högt ställda? – Det finns goda skäl att vara optimistisk. Det finns tillgång till så mycket forskning, så mycket empiri, så mycket av tekniska lösningar och den utvecklingen är bara i sin början. Dessutom lever vi i en tid då mänskligheten är sammankopplad på ett i världshistorien unikt sätt och det borde rimligtvis göra saken lättare. – En väldigt positiv sak är att vi nu ser ett ökat antal stora företag och organisationer anpassa sig till vår planets gränser. De har insett att det inte nödvändigtvis finns någon motsättning mellan en växande ekonomi och en klokare användning av våra ändliga resurser. Det är fullt möjligt att tjäna pengar och samtidigt ha en klimatneutral process. För Mattias Klum har engagemanget för en hållbar värld kommit naturligt. På nära håll har han sett hur människor snabbt förstör planeten, inte bara för djur – utan för oss själva. Dhaka i Bangladesh är en av världens många växande städer. Sverige stöder FN:s arbete med att göra utvecklingen hållbar. Världens städer växer snabbt. I dag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer och det blir en allt större utmaning att ge alla tillgång till rent vatten, avlopp, stabil energi och trygghet i sitt kvarter. Nu har Sida beslutat om ett stöd på 134 miljoner kronor under fyra år till FN-organisationen UNHabitat för sitt arbete med att planera städers utveckling på ett hållbart sätt. Stödet ska gå till projekt som till exempel ska göra städer tryggare att röra sig i, reda ut vem som har rättigheter till mark och hur man anpassar städer till klimatförändringar. De resultat Sida väntar sig att se, är att lokala myndigheter, stater och globala organisationer ska bli bättre på att planera och genomföra en hållbar utveckling av städer. Detta är också i linje med mål 11 (hållbara städer och samhällen) i Agenda 2030 som FN beslutade om 2015. MÖT OSS UNDER ALMEDALSVECKAN FN:s utvecklingsprogram UNDP arbetar för hållbar utveckling, demokrati och fredsbyggande. Tillsammans med våra samarbetspartners arrangerar vi dessa seminarium: 3/7 • 16.00–16.45 ›› En värld utan fattigdom 2030 – hot och möjligheterr 5/7 • 09.00–09.45 ›› FN:s framtid – ny generalsekreterare, förändrad värld 5/7 • 11.00–11.45 ›› Agenda 2030 – Sverige ett föregångsland? Globalt perspektiv 5/7 • 12.00–12.45 ›› Agenda 2030 – Sverige ett föregångsland? Nationellt perspektiv 6/7 • 08.00–08.45 ›› Inclusive societies – a universal challenge, from Nairobi to Tensta Alla seminarium sker på den internationella mötesplatsen ”Sverige i världen.” www.undp.se • www.globalamålen.se 14 Världen Hela Hela denna denna bilaga bilaga är en är annons en annons frånfrån ICASida & LRF ANNONS Är du i Visby under Almedalsveckan? Besök oss då på torget Sverige i världen. Här diskuterar vi några av vår tids största utmaningar, som fattigdom, global hälsa, fred, miljö och klimat. Förutom ett fullspäckat seminarieprogram har vi flera spännande och interaktiva utställningar, kafé, WIFI och mycket mer. Sverige i världen arrangeras av Sida i samarbete med över 40 andra organisationer. Välkommen! Dagsprogram SÖNDAG 3 JULI 13.15 – 13.45 Invigning 14.00 – 14.45 Framtidens bistånd. Rädda barnen 15.00 – 15.45 Att berätta svåra personliga historier – hur porträtterar vi människor i länder långt borta? Plan International Sverige 16.00 – 16.45 En värld utan fattigdom 2030 – hot och möjligheter. Hand in Hand, OmVärlden, UNDP 17.00 – 17.45 Civila samhället allt svagare – ett hot mot Agenda 2030. Forum Syd 18.00 – 18.45 Bikta din världsångest: På flykt. FUF, OmVärlden MÅNDAG 4 JULI 08.00 – 08.45 Varmare klimat – iskall nyhet? Så rapporterar svenska tidningar om klimatförändringarna. Retriever, Vi-skogen 09.00 – 09.45 Islam and Democracy – Prospects for an Arab Summer. Swedish Institute Alexandria 10.00 – 10.45 Bilden av biståndet – vem syns, hörs och får ett namn i svenska tidningar? Retriever, We Effect 11.00 – 11.45 Vilken nytta gör insatserna för fred i Mellanöstern? Sida 12.00 – 12.45 Barn som föder barn – en fråga om utveckling, rättigheter och framtid. Plan International Sverige, UNFPA 13.00 – 13.45 Digitalisering och klimat – innovationer och cirkulär ekonomi. Global Utmaning 14.00 – 14.45 Efter ”systemkollapsen” – hur går vi vidare? IM – Individuell Människohjälp, Svenska Afghanistankommittén 15.00 – 15.45 Flyktingkrisen – en regional och global utmaning. Dag Hammarskjöld Foundation, Delegation för migrationsstudier (Delmi) 16.00 – 16.45 Urbanisering och global hälsa – hållbara städer och sociala investeringar. Global Utmaning 17.00 – 17.45 Countering ISIL and terrorism in Europe – trends, challenges and effective countermeasures. Försvarshögskolan 18.00 – 18.45 Bikta din världsångest: Ojämställdhet. OmVärlden, FUF TISDAG 5 JULI 08.00 – 08.45 Fighting for women’s rights in the slums of Nairobi. We Effect 09.00 – 09.45 FN:s framtid – ny generalsekreterare, förändrad värld. Dag Hammarskjöld Foundation, FN-förbundet, UNDP, UNICEF Sverige, UN Women nationell kommitté Sverige 10.00 – 10.45 Sverige, Östersjön och Baltikum – vad händer med säkerheten i vårt närområde? FOI, Försvarsmakten 11.00 – 11.45 Agenda 2030 – Sverige ett föregångsland? Globalt perspektiv. CONCORD Sverige, Dag Hammarskjöld Foundation, FN-förbundet, UNDP 12.00 – 12.45 Agenda 2030 – Sverige ett föregångsland? Nationellt perspektiv. CONCORD Sverige, Dag Hammarskjöld Foundation, FN-förbundet, UNDP 13.00 – 13.45 Migrationens bidrag till svensk utvecklingspolitik – exemplet Somalia. Forum Syd, Sida 14.00 – 14.45 Peace in Syria – mission impossible? Folke Bernadotteakademin 15.00 – 15.45 Resiliens – ett modeord inom biståndet eller ett helt nytt förhållningssätt? ActionAid Sverige 16.00 – 16.45 Antibiotikaresistens – ett smygande hot mot utvecklingsmålen. Dag Hammarskjöld Foundation, ReAct 17.00 – 17.45 Från smart till användbart: hur datadriven innovation kan bidra till bättre, grönare och hälsosammare städer. Global Goals Lab 18.00 – 18.45 Sverige och FN:s säkerhetsråd. FN-förbundet ONSDAG 6 JULI 08.00 – 08.45 Inclusive societies – a universal challenge, from Nairobi to Tensta. Dag Hammarskjöld Foundation, UNDP 09.00 – 09.45 Building blocks of justice – women’s empowerment and strengthened rule of law inside Syria. International Legal Assistance Consortium (ILAC), Kvinna till Kvinna 10.00 – 10.45 Vatten, klimat och migration – sammanflätade utmaningar. Hur agerar Sverige? SIWI Swedish Water House 11.00 – 11.45 Globala målen: Företagens nya affärsidé? Sida 12.00 – 12.45 En Agenda 2030 för alla flickor? Hungerprojektet, Flickaplattformen, Make Equal 13.00 – 13.45 Har din vattenflaska hamnat på Fiji? Havs- och vattenmyndigheten 14.00 – 14.45 Ledarskap för fred. Folke Bernadotteakademin 15.00 – 15.45 Vad hände med ambitionerna om ett bättre bistånd? CONCORD Sveriges arbetsgrupp för AidWatch 16.00 – 16.45 Fattigdomen i en pappmugg – skänker du eller inte? Konsekvenserna av ditt val. Erikshjälpen, Läkarmissionen, Sveriges Stadsmissioner, We Effect 17.00 – 17.45 Vapenvåldets kostnader – våldsförebyggande och Agenda 2030. IM – Individuell Människohjälp, Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor 18.00 – 18.45 Bikta din världsångest: Klimatförändringar. FUF, OmVärlden TORSDAG 7 JULI 08.00 – 09.45 Mat och klimat utan konflikter och katastrofer – bistånd för resiliens? SIANI, SLU Global, Vi-skogen 10.00 – 10.45 Kan vi rädda världen med likes? Från engagemang till konvertering i digitala kanaler. Läkarmissionen 11.00 – 11.45 Islamophobia and Antisemitism in Europe and the Middle East – Diverse Roots and Common Challenges. Swedish Institute Alexandria 12.00 – 12.45 Feminism – nyckeln till utveckling för alla? FN-förbundet 13.00 – 13.45 Antibiotikan i djurhållningen – vad kan Sverige lära världen? LRF, SIANI, SLU Global, Svenska FAO-kommittén 15.00 – 15.45 Svensk forskning om globala miljöfrågor. SSEESS, Future Earth, SDSN 16.00 – 16.45 Maktbalans i Mellanöstern – ett samtal om Turkiet. Folke Bernadotteakademin 17.00 – 17.45 Shaping just and sustainable cities. Mistra Urban Futures Vi finns på Donnersgatan 6, granne med politikerscenen i Almedalsparken. Öppettider: söndag 13.00 – 19.00, måndag – torsdag 08.00 – 19.00. Världen 15 ANNONS Hela Hela denna denna bilaga bilaga är en är annons en annons frånfrån ICASida & LRF SEMINARIER , UTSTÄLLNIN GAR, CAFÉ OCH MYCKET ME R! På torget Sverige i världen diskuteras några av vår tids största utmaningar som fattigdom, mänskliga rättigheter, global hälsa, migration, miljö och klimat. Förutom över 40 seminarier är du välkommen hit för att ta en paus från Almedalsstressen. Här finns följande tankeväckande utställningar: Testa att gå över ett minfält Se fotoutställningen #childmothers Plantera ett träd för m människor som drabbas av klimatföränd-ringarna Lär dig mer om Globala målen genom utställningen #mittmål. Du kan också komma in bara för att fika och använda vårt wifi. När: söndag 3 juli – torsdag 7 juli. Var: Donnersgatan 6, granne med politikerscenen i Almedalsparken. parken. Sverige i världen arrangeras av Sida tillsammans med över 40 andra aktörer. Välk Välkommen till S Sverige i i världen ä ld – Almedalens Al d l mötesöt plats om Sveriges roll för utvecklingen i världen! EN BÄTTRE VÄRLD Kliv ut på Sveriges enda minfält På Sverige i världen i Almedalen kan du hitta Sveriges enda minfält. Här kan du prova på att röja minor och samtidigt lära dig mer om hur minor påverkar fred, säkerhet och utveckling. Missa inte att skriva under vårt upprop för en minfri värld. Tillsammans agerar vi #motminor. Läs mer om Svenska FN-förbundet och arbetet mot minor på www.fn.se/minor Följ oss på Twitter @FNforbundet Vi finns även på Twitter @sverigeivarlden, facebook.com/sverigeivarlden och under #sverigeivarlden Besök även www.sverigeivarlden.se FN-FÖRBUNDET I ALMEDALEN 2016 PROGRAM FN:S FRAMTID I EN FÖRÄNDRAD VÄRLD Med bl.a. Anders Kompass, FN, och Annika Söder, kabinettssekreterare. Tisdag 5 juli kl. 09.00-09.45. I samarbete med FN-familjen i Sverige. AGENDA 2030 – SVERIGE I ETT GLOBALT PERSPEKTIV Med bl.a. Ulrika Modéer, statssekreterare, och Parul Sharma, ordförande i Sveriges delegation för Agenda 2030. Tisdag 5 juli kl. 11.00-11.45. AGENDA 2030 – SVERIGE I ETT NATIONELLT PERSPEKTIV Med bl.a. Romiana Bikasha, LSU:s ungdomsrepresentant vid FN:s högnivåforum för hållbar utveckling, och Johan Kuylenstierna, exekutiv direktör SEI. Tisdag 5 juli kl. 12.00-12.45. Båda seminarierna i samarbete med Concord Sverige, Dag Hammarskjöld Foundation och UNDP. VÄGEN FRAMÅT: SVERIGE OCH FN Kabinettssekreterare Annika Söder intervjuas av Linda Nordin, FNförbundet. Tisdag 5 juli kl. 18.00-18.45. FEMINISM – NYCKELN TILL UTVECKLING FÖR ALLA? Med bl.a. Sara Mohammad, aktivist och debattör, Joar Forsell, Liberala ungdomsförbundet, och Elinor Odeberg, Rebella unga S-kvinnor. Torsdag 7 juli kl. 12.00-12.45. MÅLET ÄR HÅLLBAR UTVECKLING – HUR SKA DET NÅS? Med bl.a. Malin Ripa, CSR-chef på Volvo, och Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö. Torsdag 7 juli kl. 14.00-14.45. DN:s tält, Strandvägen 4. I samarbete med Dagens Nyheter. Övriga seminarier på Sidas sommartorg Sverige i världen, Donnersgatan 6. Mer information www.fn.se. Välkommen! VÄLKOMMEN! 16 Världen
© Copyright 2024