globala mål för hållbar utveckling - Svenska FN

E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A
AGENDA 2030
globala mål för hållbar utveckling
FOTO: IFAD/ANWAR HOSSAIN
DISTRIBUERAS MED SVENSKA DAGBLADET DEN 18 OKTOBER 2015
17 globala mål
FN – en viktig aktör
för global hållbar utveckling Jan Eliasson
Sidan 3
Så ska målen
genomföras
Intervjuer med Isabella Lövin
och Ardalan Shekarabi
Sidan 6
Agenda 2030 tar vid efter millenniemålen.
Ett toppmöte i FN har nyligen antagit målen
för hållbar utveckling. Nu är det dags att börja
arbeta med dem på fältet.
Sidorna 4-5
Jämställdhet nyckeln
till utveckling
Sidorna 8
Fackligt engagemang
för utvecklingsmålen
Sidan 12
2
E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A
En unik chans
att bygga en bättre värld
Den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer
en ny global utvecklingsagenda på ett toppmöte i FN i New York.
Den kallas Agenda 2030 och innehåller 17 globala mål för hållbar
utveckling för alla människor och för vår planet. Det var med
andra ord en stor dag för mänskligheten.
De globala målen för hållbar utveckling ersätter de åtta
millennie­mål som fasas ut vid årsskiftet 2015-16.
Millenniemålen har betytt mycket för utvecklingen i många
länder. Bland framgångarna kan nämnas att fattigdomen och
barnadödligheten har minskat och att allt fler barn, inte minst
flickor, går i skolan, att allt fler människor har tillgång till rent
vatten och att kampen mot exempelvis hiv och aids har varit
framgångsrik. Men mycket återstår att göra, framför allt i länder
som drabbas av krig, naturkatastrofer och smittsamma sjukdomar som ebola.
Arbetet med att ta fram de nya målen har pågått i flera år. Frivilligorganisationer, företag och enskilda personer har påverkat
arbetet och varit med om att utforma de nya målen. Svenska FNförbundet har varit en aktiv aktör under hela processen.
De nya målen är ambitiösa och omfattar fler områden än millenniemålen, bland annat frihet från våld, fungerande rättsstater,
energi, migration, hållbar produktion och konsumtion, ekonomisk tillväxt och arbete åt alla. Under de 17 övergripande målen
finns 169 delmål.
Svenska FN-förbundet har drivit frågor om fred och säkerhet,
demokrati och mänskliga rättigheter och flickors och kvinnors
rättigheter inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättig­
heter, SRHR. Det är frågor som är kontroversiella i många länder.
Glädjande nog återfinns dessa frågor bland de 169 delmålen.
­Sverige har drivit dessa frågor i förhandlingarna och FN-förbundet har tryckt på och stöttat regeringen.
FN-förbundet kommer att fortsätta att vara en aktiv aktör när
målen ska nås i Sverige och i andra länder. Vi vill se en inrikespolitik som leder till att målen nås i Sverige och en utrikespolitik
som bidrar till att målen nås i omvärlden.
FN har en viktig roll i uppföljningen av de globala målen och
Sverige måste bidra till ett bättre och starkare FN som är väl rustat
för detta uppdrag. Det är respektive regerings ansvar att målen nås
i det egna landet. Det ska ske i samarbete och samförstånd med
frivilligorganisationer, företag, forskare och lokala myndigheter.
År 2030 ska målen vara uppnådda. Världens länder har alltså
femton år på sig att nå målen. Många hinder finns på vägen och
alla mål kommer inte att nås i alla länder, men de ambitiösa och
gemensamma målen för världens sociala, ekonomiska och miljö­
mässiga utveckling förenar världens länder. Just det är Förenta
Nationernas uppdrag.
Du kan vara med i arbetet för en bättre värld. Läs bilagan, stöd
FN-förbundets projekt Flicka, Skolmat och Minor, bli medlem i
FN-förbundet och engagera dig i vårt arbete för Agenda 2030!
Aleksander Gabelic
Ordförande Svenska FN-förbundet
Linda Nordin
Generalsekreterare Svenska FN-förbundet
Läs mer om
Svenska FN-förbundet
på sidorna 10-11.
EN INFORM
AT I
ONSBILAGA
FRÅN SVEN
SKA FN-FÖR
BUN
DET I SAMA
RBETE
MED MANDE
RLEY
AGENDA 2030
MEDIA
Agenda 2030 är
en informations­bilaga distribuerad med
Svenska Dagbladet
den 18 oktober 2015
globala mål för hållba
r utveckling
RAS MED S
VENSKA DA
GBLADET
DEN 18 OK
TOBER 201
5
FOTO: IFAD/A
NWAR
HOSSAIN
DISTRIBUE
17 globala mål
Agenda 2030 tar
vid efter millenni
emålen.
Ett toppmöte i FN
har nyligen antagit
målen
för hållbar utveckli
ng. Nu är det dags
att börja
arbeta med dem
på fältet.
Sidorna 4-5
FN – en viktig aktör
för global hållbar utveckling, Jan Eliasson
Sidan 3
Så ska målen
genomföras
Intervjuer med Isabella
och Ardalan Shekarab Lövin
i
Sidan 6
Jämställdhet nyckeln
till utveckling
Sidorna 8
Fackligt engagemang
för utvecklingsmålen
Sidan 12
Omslagsfoto
Kvinnor som deltar i ett projekt
som Internationella jordbruks­
utvecklingsfonden IFAD bedriver i Bhutan.
Foto: IFAD/Anwar Hossain
Tidningen produceras pro bono
av Manderley Media för
Svenska FN-förbundet
Publisher
Per Axel Nordfeldt
Manderley Media
Bastugatan 24 B
118 25 Stockholm
08-428 83 20
[email protected]
För frågor om innehållet kontakta
Berith Granath
Svenska FN-förbundet
08-462 25 40
[email protected]
Formgivning
Björnekull Design
0709-99 62 67
[email protected]
www.bjornekulldesign.se
Tryck
V-TAB
Ett Svanenmärkt
tryckeri
EN
BÄTTRE
VÄRLD
K RÖNIK A
UN PHOTO/LOEY FELIPE
FN – en viktig
aktör för global
hållbar utveckling
Institutet mot mutor
stödjer näringslivet
i arbetet mot
korruption och för
långsiktiga hållbara
affärer.
Institutets huvudmän är; Svenskt Näringsliv, Svensk Handel,
Stockholms Handelskammare, Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) och Läkemedelsindustriföreningen (LIF).
www.institutetmotmutor.se
Jan Eliasson uppmärksammar FN:s 70-årsjubileum
av att FN-stadgan undertecknades, New York 2015
Generalförsamlingens öppnande i september är en höjdpunkt i FN:s arbete under året. Då samlas stats- och regeringschefer för att hålla sina tal och delge övriga länder hur
de ser på situationen i världen.
D
e officiella talen i generalförsamlingen är förstås viktiga för att vi
ska förstå hur världens länder ser
på den politiska, humanitära, sociala,
ekonomiska och miljömässiga utvecklingen i världen. Men lika viktiga är alla
inofficiella möten och diskussioner som
sker i korridorerna och på caféerna i
FN-huset. Under dessa dagar lever FN
upp till sitt mandat att vara en mötesplats för all världens länder.
2015 ÄR ETT AVGÖRANDE ÅR FÖR
DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN I
VÄRLDEN.
För några veckor sedan hade vi ett toppmöte här i FN. Efter flera år av konsultationer och förhandlingar antogs Agenda
2030 och de globala målen för hållbar
utveckling. Det är ett stort framsteg för
FN och för världens länder att vi nått så
långt. Nu har vi 17 globala mål som ska
nås till 2030. Detta är en stor utmaning
för oss alla.
Vi vet att det kommer att kosta mycket pengar att nå målen. Men vi ser det
inte som en kostnad utan som en investering i framtiden. Därför anordnade FN
en konferens i somras i Addis Abeba i
Etiopien om finansiering för utveckling.
Vilka ska betala insatserna för att nå
målen? Bistånd är en del, men det kommer att behövas mycket mer.
En annan viktig fråga är klimatförändringarna. Den globala uppvärmningen måste upphöra för att vi ska få
till stånd hållbar utveckling. Mötet i
Paris i december blir avgörande för hur
världens länder kommer att agera för att
minska den globala uppvärmningen. Vi
är den första generationen som måste
tänka på mänsklighetens existens på vår
planet.
I FN talar vi om de fem P:na: ”People,
Planet, Prosperity, Peace, Partnerships.”
Fattigdom och hunger ska utrotas. Alla
människor ska kunna leva fullgoda liv.
Vi ska skydda jorden från utarmning,
hantera naturresurserna på ett hållbart
sätt och bemöta klimatförändringana.
Alla människor ska kunna leva ett fullgott liv. Vi ska främja fredliga och rättvisa samhällen. Vi ska mobilisera de resurser som behövs för att de globala målen
för hållbar utveckling ska nås. Detta är
vad Agenda 2030 handlar om.
FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
– GÖR VAD DU KAN!
Klimatsmarta
arbetsplatser
Checkhäfte för utveckling av:
✓ Resor och varutransporter
❒
✓ Elanvändning
❒
JAG UPPMUNTRAR DIG som
läser detta
att engagera dig i arbetet för de globala
målen. Målen är universella och ska
uppnås i alla länder, inklusive Sverige.
Var med och dra ditt strå till stacken!
Ingen kan göra allt – men alla kan göra
något.
Jag ser fram emot en fortsatt dialog
med Svenska FN-förbundet och dess
medlemmar om Agenda 2030.
Jan Eliasson
Vice generalsekreterare
Förenta Nationerna
✓ Miljömärkta produkter och tjänster
❒
✓ Personalmatsal och fikarum
❒
✓ Personlig checklista
❒
Vi på fackförbundet ST vill se en
hållbar utveckling och att vi ska
värna vår miljö.
Alla kan bidra och vi sätter fokus på enkla tips
för att få en klimatsmart arbetsplats.
Beställ den på www.st.org
4
E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A
Agenda 2030 –
DE BATT
Globala mål för
hållbar utveckling
från ord till handling A
Signerat av
– Gabi Björsson, Generalsekreterare
CONCORD SVERIGE – Magnus Falklöf, Kanslichef
DIAKONIA – Bo Forsberg, Generalsekreterare
FORUM SYD – Annica Sohlström, Generalsekreterare
INDIVIDUELL MÄNNISKOHJÄLP – Ann Svensén, Generalsekreterare
INTERNATIONELLT CENTRUM FÖR LOKAL DEMOKRATI – Olov Berggren,
Generalsekreterare
LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER – Rebecka Prentell, Ordförande
KVINNA TILL KVINNA – Lena Ag, Generalsekreterare
MYRIGHT – Tiina Nummi-Södergren, Ordförande
NATURSKYDDSFÖRENINGEN – Svante Axelsson, Generalsekreterare
PALMECENTRET – Jens Orback, Generalsekreterare
PLAN INTERNATIONAL SVERIGE – Anna Hägg-Sjöquist, Generalsekreterare
PMU – Niclas Lindgren, Direktor
PRO GLOBAL – Lena Ekroth, Ordförande
RFSU – Maria Andersson, Generalsekreterare
RÄDDA BARNEN – Elisabeth Dahlin, Generalsekreterare
SVENSKA AFGHANISTANKOMMITTÉN – Anna-Karin Johansson,
Generalsekreterare
SVENSKA FN-FÖRBUNDET – Aleksander Gabelic, Ordförande
SVENSKA KYRKAN – Gunilla Hallonsten, Tf Internationell Chef
SVENSKA MISSIONSRÅDET – Eva Christina Nilsson, Generalsekreterare
UNION TO UNION – Kristina Henschen, Kanslichef
VÄRLDSNATURFONDEN WWF – Håkan Wirtén, Generalsekreterare
WATERAID – Cecilia Chatterjee-Martinsen, Generalsekreterare
WE EFFECT – Anneli Rogeman, VD
AFRIKAGRUPPERNA
Här är några exempel:
• Den extrema fattigdomen
har halverats globalt.
• Allt fler barn går i skolan, i dag lika
många flickor som pojkar.
• Allt fler människor har tillgång
till rent vatten.
Men
• Mödradödligheten är fortfarande hög.
• Utsläppen av koldioxid ökar.
• Det är fortfarande många
människor som inte får till­
räckligt med mat.
Det är den situationen som
världens länder nu står inför när
arbetet med de 17 globala målen
för hållbar utveckling ska påbörjas.
AGENDA 2030
År 2012 anordnade FN en stor konferens
i Rio om hållbar utveckling, 20 år efter
den första. Där diskuterades om värld­
ens länder skulle anta nya mål för hållbar utveckling. De deltagande stats- och
regeringscheferna enades om att utforma
nya utvecklingsmål. Sedan dess har olika
arbetsgrupper, forskare och organisationer medverkat i processen med att ta
fram nya mål. Sveriges regering och andra
aktörer i Sverige har varit mycket aktiva i
arbetet.
I september 2015 antogs Agenda 2030
vid ett nytt toppmöte i FN. Dokumentet består av en politisk deklaration, en
beskrivning av läget i världen, 17 globala
mål för hållbar utveckling och 167 delmål
samt ett kapitel som anger hur målen ska
nås och vilka medel som krävs.
Alla länder i världen ska arbeta för att
nå målen, de är alltså universella. Det är
respektive regerings ansvar att målen nås
i det egna landet. Det ska ske i samarbete
mellan nationella och lokala myndigheter,
organisationer och föreningar, forskare
och näringsliv. FN ska uppmuntra och
bistå, men har inte huvudansvaret för att
målen nås i respektive land.
Uppföljningen av arbetet med att nå
målen görs nationellt, exempelvis i Sverige, regionalt, exempelvis i EU, och globalt,
exempelvis i FN. Målen ska nås till 2030.
B ER ITH G R A NATH
F O T O : U N P H O T O / S Y LV A I N L I E C H T I
Om vi lyckas blir världen en bättre plats.
MILLENNIEMÅLEN
Vid ett toppmöte i FN år 2000 antog världens stats- och regeringschefer Millenniedeklarationen. De åtta millenniemålen har sitt ursprung i den deklarationen.
Arbetet mellan 2000 och 2015 med att nå
millenniemålen har varit framgångsrikt i
många länder, men inte i alla. FN:s sista
rapport om millenniemålen som kom i
juli 2015 visar att en del mål har uppnåtts,
andra inte.
UN PHOTO/MARTINE PERRET
Världens ledare har bekräftat att de är redo. Agenda 2030, ett historiskt
dokument med 17 universella mål för en global hållbar utveckling som alla
världens länder ska arbeta för att uppnå senast år 2030, har antagits vid FN:s
toppmöte för hållbar utveckling.
Den nya globala agendan är en ambitiös och universell plan för de förändringar vi måste göra för att skapa en hållbar, jämställd och säker värld
utan fattigdom för alla – oavsett var i världen du bor eller vilket kön du har.
Målen ska uppfyllas i alla länder, även i Sverige.
Under flera år har vi tillsammans med representanter från regeringar,
näringslivet och akademin från hela världen träffats för att diskutera och
slutligen komma överens om Agenda 2030. Miljoner människor från hela
världen har bidragit till den nya agendan i en bred, positiv och inkluderande
process.
Den breda uppslutningen för en fredlig och miljömässigt, ekonomiskt
och socialt hållbar värld utan fattigdom är helt avgörande för hur bra
vi kommer att lyckas med att utrota fattigdom och rädda planeten. Vi
­väl­komnar Sveriges ambition att ta en ledande roll i arbetet med Agenda
2030. Nu är det dags att gå från ord till handling.
Världens befolkning behöver regeringar som tar fattigdom, mänskliga
rättigheter, miljöpåverkan, jämställdhet, fred och säkerhet på största allvar.
De nya målen definierar vad som behöver göras – nästa steg är att se till att
samtliga världens länder lever upp till de krav som ställs. Pengar och politisk
vilja att förändra kommer att krävas av alla länder.
Vi kan och vi vill bli generationen som lyckas med att utrota fattigdomen
och samtidigt rädda planeten. Världens ledare har nu enats om en ambitiös
och universell plan för hållbar utveckling de kommande 15 åren. Tillsammans är vi redo att anta utmaningen. Vi uppmanar Sveriges regering att
fortsätta ta ett tydligt ledarskap och arbeta för att uppfylla de nya globala
målen, både i Sverige och internationellt.
tt FN:s medlemsländer sätter upp
mål för utveckling är inget nytt.
Under årens lopp har FN anordnat
ett stort antal internationella konferenser
som behandlat olika frågor som miljö,
livsmedel, vatten, jämställdhet, barns rättigheter, social och ekonomisk utveckling.
Varje konferens har antagit en handlingsplan. Den hittills mest omfattande är
Agenda 21 som antogs av toppmötet i Rio
de Janeiro 1992 om miljö och utveckling.
I dag behandlas inte längre miljö och
utveckling som två separata frågor. I dag
talar vi om hållbar utveckling som består
av tre sinsemellan lika viktiga perspektiv: socialt, ekonomiskt och miljömässigt
hållbar utveckling.
Ungdomar med funktionshinder spelar första matchen
i en nyöppnad fotbollsskola i Goma, Kongo.
En kvinna skördar ris i Östtimor.
2030 ska jordbruksproduktionen
i världen ha fördubblats.
5
E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A
EN
BÄTTRE
VÄRLD
Blir det
verkligen
inte bättre?
17 globala mål
Utrota fattigdom
i alla former, överallt.
Utrota hunger, säkerställa tillgången till näringsrik mat och främja
hållbara jordbruk.
K R Ö N IK A
FOTO: UN PHOTO/SEBASTIAO BARBOSA
Säkerställa hälsosamma
liv och främja välbefinnande
för människor i alla åldrar.
Säkerställa utbildning
av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.
Uppnå jämställdhet för att alla
kvinnor och flickor ska
få större makt över sina liv.
Säkerställa att alla människor
har tillgång till rent vatten och
sanitet.
Man med sitt barnbarn, Rio de Janeiro.
Agenda 2030 gäller alla människor, i alla åldrar,
i hela världen.
FOTO: WORLD BANK/SCOTT WALLACE
Säkerställa att alla människor
har tillgång till säker och hållbar
energi som de har råd med.
Främja hållbar ekonomisk tillväxt
som kommer alla människor till
del och produktiv sysselsättning
och anständiga jobb för alla.
Bygga upp hållbar infrastruktur,
främja hållbar industrialisering
som kommer alla människor till
del och främja innovation.
Elever hämtar vatten på sin skola i Bangladesh.
2030 ska alla ha tillgång till rent vatten och sanitet.
Minska ojämlikheten inom
och mellan länder.
F O T O : W O R L D B A N K / D O M I N I C C H AV E Z
Göra städer och samhällen
trygga och hållbara.
Säkerställa hållbara konsumtionsoch produktionsmönster.
Vidta omedelbara åtgärder för
att bekämpa klimatförändringarna
och dess konsekvenser.
Lucy Barhs arbete som barnmorska i Monrovia,
Liberia, är viktigt för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR).
Bevara och nyttja haven
och de marina resurserna
på ett hållbart sätt.
Skydda, återställa och främja hållbar användning
av ekosystemen på land, hantera skogen hållbart, stoppa ökenspridning och markförstöring
och hejda förlusten av biologisk mångfald.
Främja fredliga och inkluderande samhällen
för hållbar utveckling, säkerställa rättvisa för
alla och skapa effektiva, ansvarstagande och
inkluderande institutioner på alla nivåer.
Stärka medlen för genomförande av hållbar
utveckling och vitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.
Vem kan mest
om läget i världen?
Ladda ner Världskoll-appen
gratis från App Store eller
Google Play och utmana
dina kompisar!
DEN VERKLIGA SITUATIONEN • världskoll.se
Det finns en särskilt dålig form av biståndskritik. Den är
vanlig, du har säkert hört den. Den låter så här: ”Vi har
pumpat in pengar i Afrika, men det blir ju aldrig bättre.”
Det finns två uppenbara fel med påståendet. Ett: vi har
inte pumpat in pengar. Två: det har blivit mycket bättre.
Först: hur mycket pengar pratar vi om?
Det varierar naturligtvis stort mellan
olika länder. Tanzania har till exempel mottagit 55 miljarder dollar sedan
1960, medan de flesta av Afrikas länder fått mindre än 10 miljarder dollar,
utslaget på 50 år.
De fem fattigaste länderna i världen
är Niger, Kongo, Centralafrikanska
republiken, Tchad och Sierra Leone.
Där bor idag 115 miljoner människor.
De har mottagit 82 miljarder dollar. Tillsammans. Totalt sett.
Sedan 1960. Det är mindre pengar än det kostade att rädda
Irland 2010. Ett land med 5 miljoner invånare fick 100 miljarder dollar. På ett bräde.
MEN DET ANDRA DÅ, har det verkligen blivit bättre? Jo, det
har det. Och det går snabbare än någonsin. Aldrig någonsin
har så många barn överlevt sina första år på jorden. Aldrig
någonsin har så många barn gått i skola. Vi lever längre, vi är
friskare, vi är rikare.
Vi har på 40 år gått från en situation – där kvinnor födde
fem till sex barn, varav ett eller två dog innan fem års ålder –
till att föda 2 barn. Som överlever. Det är steget vår generation
har gjort.
KAMPEN MOT BARNADÖDLIGHET har räddat mer än 100 mil-
joner barns liv. Insatserna mot hiv/aids har räddat 8 miljoner,
malaria 6 miljoner och tuberkulos 37 miljoner liv bara sedan
år 2000. Kom inte och säg att det inte blir bättre, att utveckling inte är möjlig.
I början av 90-talet var Rwanda ett av världens fattigaste
länder, medellivslängden var 48 år, 15 procent av barnen dog
innan fem års ålder. Då inleddes det värsta folkmordet världen skådat sedan Pol Pots och Suhartos dagar. När rebellerna
efter några månader kastat ut regimen var ödeläggelsen total.
Medellivslängden var 16 år. Landet hade det svåraste utgångsläget, inte bara i Afrika utan i hela världen. Det tog åtta år
innan landet, rent statistiskt, återhämtat sig. År 2000 var läget
äntligen lika dåligt som innan kriget. Men då satte det fart.
Idag, 20 år efter folkmordet, är medellivslängden i Rwanda
65 år, bara ett land (Namibia) på det afrikanska fastlandet har
högre medellivslängd. Barnadödligheten har minskat med
70 procent (!) sedan år 2000. Rwanda har på 15 år gjort vad
Sverige gjorde på 50 år. Det finns ingen mer glädjande berättelse om den globala utvecklingen.
S TA FFA N LA ND IN
Författare och föreläsare om globala utvecklingsfrågor
EN
BÄTTRE
VÄRLD
6
E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A
FOTO: LOUISE GÅRDEMYR
Sverige tar ledningen
för de globala målen
Intervju med biståndsminister Isabella Lövin
1. Hur kommer Sveriges utrikes- och biståndspolitik att förändras för att bidra till att
Agenda 2030 nås i andra länder?
3. Regeringen har uttalat att Sverige kommer att
ta ett ledarskap för genomförandet av Agenda
2030. Hur kommer ledarskapet att se ut?
Sverige och Stefan Löfven tog i New York
initiativ till en högnivåpanel med nio
ledare från alla kontinenter. Vi är mycket
stolta att knyta samman partner i både
syd-syd och nord-syd. De nio ledarna ger
synlighet åt den nya agendan och helhetsperspektivet.
Det viktiga är att hela regeringens arbete
ska bidra till en hållbar utveckling i fattiga länder. Just nu håller samtliga departement på att ta fram handlingsplaner för
hur deras arbete kan bidra till detta. Dessutom uppdaterar vi biståndspolitiken och
riksdagen får en skrivelse nästa år om ett
nytt biståndspolitiskt ramverk.
och landägande som togs i samband med
Agenda 2030. Mål 16 är grundläggande
med tanke på dagens krig och konflikter,
flyktingströmmar och arbetet mot terrorism. Vi har koordinerat oss med sviktande och konfliktdrabbade stater och
med gemensamma politiska krafter ska vi
få med oss andra för att bryta den onda
våldscykel som många länder är fast i.
4. Hur kommer Sverige att fortsätta verka för
mål 5 jämställdhet (SRHR) och mål 16 frihet
från våld framöver?
2. Vilken betydelse har Sveriges feministiska
utrikespolitik för Agenda 2030?
Sverige har varit pådrivande för att såväl
målet om jämställdhet som målet om
fredliga samhällen finns med i agendan.
Vi kommer nu fortsätta att jobba på bred
front, genom vårt dagliga envetna arbete
för att stärka jämställdheten, inklusive
sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter – genom EU, FN och bilaterala kontakter. Vi står bakom UN Womens och
OECD:s handlingsplan för att stärka kvinnors ekonomiska makt, sysselsättning, arv
En feministisk politik gör oss bättre rustade att genomföra de globala målen. Den
signalerar ett nytt och holistiskt sätt att
förhålla sig till det faktum att halva jordens befolkning lever under systematiskt
förtryck. Den feministiska politiken går
utanför traditionella ramar, den är inkluderande, bjuder in till dialog och kopplar
samman klimat-, säkerhets- och fredsarbetet där kvinnor spelar en avgörande roll.
5. H ur organiserar Regeringskansliet samordningen mellan berörda departement när det gäller
utrikespolitiken till stöd för Agenda 2030?
6. H ur ser Sverige på den planerade uppföljningen
av Agenda 2030 i FN?
FN:s ekonomiska och sociala råd, Ecosoc,
och dess högnivåforum är en väg, men
fler initiativ och uppföljningsmekanismer
kommer att behövas. Sverige och en rad
små östater tar till exempel ett särskilt
ansvar för mål 14, om hållbara hav, under
de närmaste åren. Ytterligare ett exempel
är mål 16, om fredliga samhällen, där vi
gått samman med sviktande och konfliktdrabbade länder.
Politiken för global utveckling är grunden
i genomförandet. Alla politikområden
måste vara med oavsett om det handlar
om åtgärder mot skatteflykt eller den förda fiskepolitiken.
P EK K A J O HA NS S O N
K
ommitté ska genomdriva Agenda 2030 i Sverige
FOTO: PEKKA JOHANSSON
Intervju med civilminister Ardalan Shekarabi.
som ska kartlägga behoven. Målen ska få
vara ute på remiss och kommuner, statsförvaltning, frivilligorganisationer och
näringsliv får då säga sitt.
3. K ommer regeringen att avsätta medel i kommande budgetar för genomförande av Agenda
2030 i Sverige?
Det pågående arbetet för hållbar utveckling bedrivs inom befintliga ramar. Vi får
återkomma till frågan om särskilda anslag
efter remissbehandlingen.
4. H ur ska Sverige (regering, riksdag, berörda
departement, myndigheter, kommuner och
landsting) kommunicera Agenda 2030?
1. Kan man säga att Agenda 2030 är en uppföljning av Agenda 21? Kommer Agenda 2030 att få
samma genomslag? Erfarenheterna av Agenda 21 är värdefulla för implementeringen av Agenda
2030, men nu finns ett bredare perspektiv och dessutom en större medvetenhet
om behovet av hållbarhet och utveckling.
Också engagemanget är bredare – det
handlar inte längre om bara miljöfrågor.
Remissbehandlingen är ett sätt att medvetandegöra breda grupper om de globala
målen för hållbar utveckling. Dessutom
fortsätter vi våra konsultationer med
bland annat frivilligorganisationer.
2. Hur ser organisationen ut för genomförandet av
Agenda 2030 i Sverige?
5. Ä r det några mål som Sverige särskilt kommer
att fokusera på nationellt?
Som ansvarigt statsråd ansvarar jag för
den nationella koordineringen. Vi tillsätter också en kommitté för genomförandet
Sms:a
SKOLMAT till 72 909
så skänker du 50 kr
Swisha
valfritt belopp
till 1239000795 och
ange SKOLMAT
6. V ad kan civilsamhället inklusive Svenska FNförbundet bidra med i implementeringen av
målen i Sverige?
Vi har en nära dialog med en rad frivilligorganisationer, inte minst Svenska FNförbundet som har ett starkt engagemang
och bred kunskap. Vi kommer att säkerställa det civila samhällets organisationer
medverkan i det kommande kommittéarbetet.
7. V ad kan enskilda människor bidra med när det
gäller implementeringen av målen i Sverige?
Genom till exempel Agenda 21 och konsumentfrågorna har vi erfarenheter av
metoder som öppnar för frivilliga krafter.
Aktioner, stödet för mänskliga rättigheter,
värderingarna i FN:s allmänna förklaring
om de mänskliga rättigheterna – vi vill ta
tillvara och synliggöra det engagemang
som finns.
Vår målsättning är att arbeta med alla
målen och på bred front i alla sektorer.
Också här vill vi invänta remissvaren.
Utbildning är en effektiv väg ur fattigdom.
Gratis skolmat får fler barn till skolan.
Skolmat – P R O JEKTET
SO M FÅR B AR N TI LL SKO LAN
Insamlade medel går till Insamlingsstiftelsen FN-fonden.
P EK K A J O HA NS S O N
EN
BÄTTRE
VÄRLD
Schysta villkor och
en lön att leva på
Vi vet att arbetsmarknaden är global.
Det är först när vi ser att den globala ut­
vecklingen är vårt gemensamma ansvar
som vi kan åstadkomma förändringar.
I Sverige. I Europa. I världen.
www.lo.se
Utvecklingsmål nummer 8
Främja kontinuerlig, inkluderande och
hållbar ekonomisk tillväxt, full och
produktiv sysselsättning och anständigt
arbete för alla.
E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A
Mål 5
Jämställdhet
FOTO: UN PHOTO/MARC DORMINO
8
nyckeln till utveckling
Kvinna med dotter i Port-au-Prince,
Haiti, köar utanför en hälsoklinik.
Jämställdhet är en förutsättning för utveckling. Därför måste
jämställdhet genomsyra Agenda 2030. Flickor och kvinnor
utgör mer än hälften av jordens befolkning. Att inte ta tillvara
deras kunskap, erfarenhet, energi och vilja i arbetet för en
socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling vore
ett gigantiskt slöseri med mänskliga resurser.
Flera av delmålen under mål 5 är kontroversiella i många länder. Därför är det en
framgång för FN och de 193 medlemsländerna att delmål om exempelvis sexuell
F O T O : U N P H O T O / K I B A E PA R K
Mål 5 handlar om jämställdhet. Under det
finns nio delmål. Till dessa hör:
• Alla former av diskriminering av kvinnor och flickor måste stoppas överallt.
• Skadliga sedvänjor som barn- och
tvångsäktenskap och könsstympning
måste upphöra.
• Kvinnor ska ha samma möjligheter som
män att ha högt uppsatta tjänster i det
politiska, ekonomiska och offentliga
livet.
• Alla ska ha tillgång till sexuell och
reproduktiv hälsa och rättigheter.
• Lagstiftning som främjar jämställdhet så att flickor och kvinnor får större
makt över sina liv ska stärkas och efterlevas.
Kvinna med sitt barn i byn Sin Chai, Vietnam.
nedprioriteras i stora delar av världen.
Tillgång till utbildad förlossningspersonal
och riktig sjukvårdsutrustning kan betyda
skillnaden mellan liv och död vid graviditet och förlossning.
Fler än 130 miljoner flickor och unga
kvinnor i världen har könsstympats.
Ingreppet leder till extrem smärta, komplikationer under graviditet och förlossning och i värsta fall för tidig död. Genom
bland annat utbildning har FN visat att
skadliga sedvänjor kan brytas.
Omkring 39 000 flickor under 18 år
gifts bort varje dag mot sin vilja. De får
sällan fortsätta sin utbildning och tvingas
till tidig graviditet med stora hälsorisker
och ofta dödsfall som följd. Problemet
finns också i Sverige. Jämställdhet måste
genomsyra arbetet för att nå de globala
målen för hållbar utveckling i omvärlden
och i Sverige.
B ER ITH G R A NATH
FOTO: UN PHOTO/ERIC KANALSTEIN
F O T O : U N F PA / Z U B A I D A A K B A R
Flickor och kvinnor är diskriminerade
på olika sätt i olika länder. Kränkningar
av flickors och kvinnors rättigheter pågår
runt om i världen.
I början av 2016 ersätter de 17 globala
målen för hållbar utveckling de åtta millenniemålen.
och reproduktiv hälsa och rättigheter,
SRHR, finns med i det antagna dokumentet Agenda 2030.
Att barn får utbildning skapar möjlighet för såväl familjer som samhällen att
utvecklas och att ta sig ur fattigdom. FN
har genom sitt skolmatsprojekt under
flera decennier uppmuntrat föräldrar att
skicka sina barn, inte minst sina döttrar,
till skolan. I dag börjar för första gången
någonsin lika många flickor som pojkar
i skolan. De måste också få fullfölja sin
utbildning.
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, är avgörande för flickors
och kvinnors hälsa, överlevnad och möjlighet att bestämma över sin egen kropp.
Men den rättigheten förnekas flickor och
kvinnor runt om i världen. FN bidrar till
förbättrad mödravård genom hälsokliniker i både fredliga och konfliktdrabbade
länder.
Omkring 800 flickor och kvinnor dör
varje dag i samband med graviditet eller
förlossning på grund av att kvinnors hälsa
Kvinnor på väg att sväras in i Afghanistans parlament.
Gravida Fereshta från Afghanistan var nära att mista livet
i brist på förlossningspersonal och sjukvårdsutrustning.
9
EN
BÄTTRE
VÄRLD
Det är inga biståndsmål, de nya globala målen.
Det är våra gemensamma mål för en hållbar värld.
K R Ö N IK A
Gemensamma mål
för en hållbar värld
Visst, utvecklingsfrågorna är med. Vi
ska utrota fattigdomen, säkerställa god
hälsa och se till att alla får gå i skola.
Men målen handlar också om hållbar
konsumtion och produktion, företagens
roll och arbetstillfällen för unga människor runtom i världen.
Därför säger jag till alla jag träffar:
Det är inte biståndet som kommer att
göra så att vi når målen. Sedan lägger
jag till: Men utan biståndet når vi aldrig
alla målen.
Biståndet kommer att vara ett viktigt
bidrag även de kommande 15 åren. Med
biståndet kan vi stödja direkta insatser
som minskar fattigdom och hunger,
främja jämställdhet och fred, men också stimulera andra aktörer att arbeta
och investera mer hållbart.
Ett fortsatt internationellt bistånd
har en avgörande roll för de fattigaste
länderna och särskilt för så kallade sviktande stater.
I dag bor 43 procent av världens
fattigaste människor i bräckliga eller
sviktande stater. År 2030 väntas denna
andel ha ökat till ungefär två tredjedelar. Många av våra samarbetsländer befinner sig i en konflikt eller har
nyligen haft en konflikt, så insatser för
fred och säkerhet är helt avgörande i
utvecklingssamarbetet. Några exempel
på sådana länder är Somalia, Syrien,
Myanmar och Afghanistan.
För några mål kommer biståndet att
ha stor betydelse för att betala för insatser ingen annan betalar för, men för
andra mål ska biståndet påverka andra
pengar i rätt riktning. Sverige och Sida
kommer att fortsätta med ett utvecklingssamarbete som underlättar för
andra finansiella flöden och inhemska
resurser att bidra till hållbar utveckling.
De inhemska resurserna i utvecklingsländer har ökat kraftigt under
2000-talet tack vare den ekonomiska
tillväxten. Men resurserna behöver
mobiliseras bättre genom exempelvis
bättre skatteuppbörd och mer inriktning mot långsiktig hållbarhet. Här
kommer utvecklingssamarbetet att spela en viktig roll.
Bredden i målen är en styrka. De
visar på betydelsen av att alla aktörer
drar åt samma håll för att skapa utveckling. Sverige har redan visat ledarskap
i arbetet för att nå målen. Vi uppskattas internationellt för vår tydlighet när
det gäller kvinnors deltagande och jäm-
ställdhet, vårt långsiktiga engagemang
för miljö och klimat samt vårt fokus på
freds- och statsbyggande.
På 25 år har 700 miljoner människor tagit sig ur fattigdom. Med de nya
målen siktar vi på att slutföra jobbet.
Vi kan bli den första generationen
att uppleva en värld där ingen behöver
gå hungrig. Det är fantastiskt att få vara
med och göra det möjligt.
C HA R LO TTE P ETR I G O R NITZK A
Generaldirektör på Sida
Sms:a
EN
BÄTTRE
VÄRLD
SYRIEN till 72 909
så skänker du 50 kr
Swisha
valfritt belopp
till 1239000795 och
ange SYRIEN
Vi når fram till
Syriens nödställda.
Når vi fram till dig?
Över 12 miljoner människor är på flykt från inbördeskriget i Syrien. FN:s livsmedelsprogram
når ut med matpaket och matkuponger till människor som är i stort behov av hjälp.
Maten räddar liv i dag.
SMS:a Syrien till 72 909 så bidrar du med 50 kr.
På www.fn.se kan du skänka valfritt belopp, t ex till mat i en hel vecka:
50 kr =
125 kr =
Insamlade medel går till Insamlingsstiftelsen FN-fonden.
10
E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A
Vi stödjer Agenda 2030
Vi arbetar tillsammans med FNförbundet för en bättre värld.
Agenda 2030 och de globala målen
för hållbar utveckling gäller alla
länder. Vi kommer att verka för att
de nås i Sverige och i omvärlden.
Empowered lives.
Resilient nations.
www.globalamålen.se
Justitia et Pax
Kommissionen för rättvisa och fred
i Stockholms katolska stift
www.unhcr-northerneurope.org
@UNHCR_NE
www.justitiaetpax.se
EN JÄMSTÄLLD
VÄRLD ÄR MÖJLIG!
www.s-kvinnor.se
För jämställdhet i
Sverige och i världen!
Bli medlem hos oss
www.fredrikabremer.se
Vi finns på plats i 127 länder.
Stöd oss och bli månadsgivare.
fralsningsarmen.se/vardagsangel
En av Sveriges äldsta
kvinnoorganisationer
Gemenskap – samhällsengagemang – jämställdhet
Vi är anslutna till Svenska FN-förbundet och arbetar
tillsammans med FN-förbundet för en bättre värld.
Riksförbundet Hem och Samhälle
www.hemochsamhalle.se
Fackförbundet Kommunal arbetar tillsammans
med FN-förbundet för att FN:s utvecklingsmål
ska uppnås. Detta innebär bland annat att vi
arbetar för jämställdhet, hållbar tillväxt och
anständiga jobb både i Sverige och i andra länder.
www.likaunika.org
www.teskedsorden.se
DHR - Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder
unesco.se
Delaktighet - Handlingskraft - Rörelsefrihet
www.missioncouncil.se
www.dhr.se
www.facebook.com/dhrforbundet
www.twitter.com/@dhrforbundet
United Nations
Educational, Scientific and
Cultural Organization
Svenska Unescorådet
Swedish National
Commission for UNESCO
Framt iden just nu
www.diakonia.se • facebook.com/diakonia.se
twitter.com/DiakoniaSverige
11
E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A
EN
BÄTTRE
VÄRLD
Förbättra världen.
Bli medlem.
EN
BÄTTRE
VÄRLD
Tappa inte hoppet om en bättre värld.
FN är den enda organisation som dagligen motarbetar världens problem på
ett globalt plan. Men det sker inte automatiskt. Vi behöver ditt medlemskap för
att göra FN bättre och starkare.
Bli medlem här
www.fn.se
08–462 25 40
FA M I L J E N M c A L L I S T E R
Alla tre medlemmar i Svenska FN-förbundet
med familjemedlemskap.
Svenska FN-förbundet arbetar för en
bättre värld och välkomnar dig att delta
FN-förbundet verkar i kraft av sina medlemmar och givare för ett bättre och starkare FN.
FN-förbundet arbetar med
• fred, säkerhet och nedrustning
• hållbar utveckling och Agenda 2030
• mänskliga rättigheter och demokrati.
FN-förbundet bedriver påverkansarbete och
för en ständig dialog med politiker och andra
besluts­fattare, exempelvis regering, riksdag
och myndigheter. Vi vill se en inrikespolitik
som leder till att målen för hållbar utveckling
nås i Sverige. Vi vill se en utrikespolitik som
bidrar till att målen nås i omvärlden.
FN-förbundet stödjer FN:s fältarbete.
Det handlar till exempel om att
• främja flickors och unga kvinnors rättigheter, bland annat genom att arbeta mot
barnäktenskap och könsstympning
• bidra till att flickor och pojkar klarar av
sin skolgång genom att de får gratis mat
i skolan
• röja minor så att barn och vuxna slipper
leva i rädsla för att bli offer för gömda minor
• genomföra katastrofinsamlingar för att
lindra människors lidande i krig och konflikter.
Fred är ett sätt att leva!
Vi utbildar barn och unga.
www.cisv.se
Svenska FN-förbundet samarbetar med FNförbund i bland annat Armenien, DR Kongo,
Georgien, Sydafrika, Tanzania och Zimbabwe.
Vi samverkar med FN-förbundens världsfederation WFUNA.
FN-förbundet granskar Sveriges agerande
i FN och hur Sverige följer FN:s konventioner
och beslut.
FN-förbundet arrangerar seminarier,
studieresor, utbildningar och FN-rollspel. Vi
producerar skolmaterial, kampanjmaterial
och faktamaterial.
FN-förbundet kommunicerar via fn.se,
varldskoll.se, sociala medier och medlems­
tidningen Världs­horisont.
FN-förbundet engagerar och utbildar elever
och lärare. Gymnasieskolor kan ansöka om
att bli certifierade FN-skolor.
FN-förbundet har flera tusen individuella
medlemmar som är organiserade i omkring
100 lokala FN-föreningar. Vi är även en
paraplyorganisation med närmare 90
an­slutna riks­organisationer.
Läs mer på www.fn.se
Trygga människor skapar
trygga samhällen.
“Gud förändrar inte människornas
villkor, förrän de ändrar sitt sinnelag.”
[Koranen 13:11]
www.muslimerforfred.org
facebook.se/muslimskafreds // twitter.com/muslimskafred
Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa arbetar för att bli en av de främsta organisationerna i Sverige och Europa
inom freds- och säkerhetsfrämjande på global basis, grundad på islamiska principer, rättvisa och mänskliga
rättigheter samt att islam ska fortsätta vara en naturlig del av Europas kulturarv.
Vision är ett av Sveriges
Vision
ledande
är ett av
fackförbund
Sveriges ledande
och harfack176 000 medlemmar. Vision
förbund
är en
och
Fair
harUnion,
176 000
Sveriges
medlemmar.
första
miljödiplomerade fackförbund.
Vision är en Fair Union, Sveriges första
miljö-diplomerade fackförbund.
Läs mer på vision.se/fairunion
Vi stödjer FN:s utvecklingsmål
Svenska Lottakåren är kvinnor
i alla åldrar med engagemang
för frågor som rör din och
samhällets säkerhet.
Vi utbildar för att stärka samhällets förmåga till krishantering, för militära uppdrag och
insatser, samt för din egen
personliga utveckling.
svenskalottakaren
Vi är anslutna till Svenska FN-förbundet och
arbetar tillsammans med FN-förbundet för en
bättre värld. FN:s utvecklingsmål är globala. De
ska nås i alla länder, inklusive Sverige. Vi kommer
att verka för att de nås i Sverige och i andra länder.
Vi skapar en bättre
värld för alla barn
@lottakaren
www.svenskalottakåren.se
modulannons 78x42.indd 4
2015-10-02 11:34:32
12
E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A
Starkt fackligt
engagemang
Den globala fackliga rörelsen är och har varit mycket
engagerad och drivande i att ta fram FN:s globala
utvecklingsagenda. LO välkomnar alla de 17 målen och
är särskilt angelägna och engagerade i att förverkliga
målnummer 8 som har bäring på arbetslivet villkor.
– Nyckelbegreppet här är ”decent work”,
betonar Oscar Ernerot, ombudsman på
LO som arbetar med internationella frågor.
Det viktiga i sammanhanget är ”decent
work” som är ILOs
agenda (International
Labour organisation,
Internationella arbetsorganisationen, ett
självständigt fackorgan
Oscar Ernerot
inom FN) för att uppnå
grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet. Den sätter
upp kriterier för arbetstid, barnarbete, rätt
till fackligt arbete, insatser mot ungdomsarbetslöshet med mera. En del parter ville
till en början ha skrivningen ”decent jobs”,
vilket är något helt annat, det kan exempelvis handla om att en indisk arbetare
behöver arbeta 14 timmar i stället för 16.
Karl-Petter Thorwaldsson,
LO:s ordförande
Jämfört med millenniemålen, som löper
ut i år, är den nya utvecklingsagendan
betydligt mer ambitiös och genomarbetad. Inte bara att det nu är 17 mål och 169
delmål mot åtta millenniemål, skrivningarna i den nyss antagna agendan är också
mycket mer precisa och belyser i tur och
ordning specifika målsättningar. Även om
vissa mål är mer intressanta än andra ur
facklig synvinkel så kan de självfallet inte
stå isolerade från de övriga, poängterar
Oscar Ernerot.
– Det finns inga arbeten på en död
planet, konstaterar han lakoniskt.
Syssel­sättning måste naturligtvis skapas
på ett klimatsmart sätt som inte skadar
planeten.
PROBLEMFORMULERINGARNA VIKTIGA
– Det är viktigt att problemen har formulerats på rätt sätt, fortsätter Ernerot. Då
kan skrivningarna hjälpa oss att utarbeta
en plattform och utifrån den ta oss an frågorna på rätt sätt.
Oscar Ernerot lyfter också fram att
jämställdheten är väldigt viktig ur ett
fackligt perspektiv och betonar vikten av
att denna fråga nu fått ett helt eget mål,
nummer 5:
5.
Achieve gender equality and
e­ mpower all women and girls
(uppnå jämställdhet och att alla
kvinnor och flickor har större själv­
bestämmanderätt)
LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson har deltagit i arbetet
– LO anser att anständiga arbetsvillkor och
att stärka kvinnors möjlighet att styra sina egna
liv är en förutsättning
för en bättre värld, säger
Karl-Petter Thorwaldsson, LO:s ordförande,
Karl-Petter
Thorwaldsson
som deltagit i arbetet.
FOTO: LARS FORSSTEDT
8.
Promote sustained, inclusive and
sustainable economic growth, full and
productive employment and decent
work for all (främja en hållbar och
inkluderande ekonomisk tillväxt med
produktiv sysselsättning och anstän­
diga jobb för alla)
”LO anser att anständiga
arbetsvillkor och att stärka
kvinnors möjlighet att styra
sina egna liv är en förut­
sättning för en bättre värld.”
NU SKA MÅLEN GENOMFÖRAS
Nu har den nya agendan antagits och
det är upp till världens alla regeringar
att implementera målen så att de kan
förverkligas på ett bra sätt. Den svenska
regeringen har redan tidigare visat engagemang för internationellt fackligt arbete
genom det som kallas Global Deal. Detta
är ett förslag till spelregler på den globala
marknaden för att uppnå neutral konkurrens där alla har samma förutsättningar,
ett globalt saltsjöbadsavtal om man så vill.
Något som skulle kunna vara ett mycket
effektivt verktyg för att förverkliga 2030
Agendan.
Nu handlar det i första hand om FN:s
nya utvecklingsagenda, och här är det
mycket som snabbt måste komma på
plats. Hur riktlinjerna för att implementera utvecklingsmålen läggs fast kommer
att styra hur väl de faller ut, så det inledande arbete som tar vid nu är mycket
viktigt.
– Vi på LO förväntar oss förstås att en
socialdemokratiskt ledd regering med
stöd av Global Deal kommer att ta sig
an detta på ett mycket seriöst sätt, säger
Oscar Ernerot med ett brett leende.
Karl-Petter Thorwaldsson lyfter fram sitt
perspektiv:
– Att utrota fattigdomen, stärka kvinnors rättigheter och se till att alla om­fattas
av socialt skydd är en enorm utmaning.
För att lyckas krävs ett arbetsliv som
respekterar grundläggande mänskliga
­
rättigheter, för det är 2030 Agendan en
förutsättning.
P ER A X EL NO R D FELD T
”Sörj inte – organisera”
Berättelsen om Joe Hill är relevant ur ett
fackligt perspektiv också idag. Den visar
hur svår den fackliga kampen är och
hur knagglig
vägen varit (och
är) för rätten
att arbeta med
fackliga frågor.
Joe Hills kamp
Joe Hill
skulle i mångt
och mycket lika gärna kunna handla om
dagens globala arbetsmarknad. Här visar
kulturen sin styrka och hur viktig den är
i arbetet: den ger perspektiv och fördjupning.
Widerbergs film har varit så gott som
omöjlig att få tag på i flera decennier, så
illa kan det gå också för våra märkligaste
filmskapare. Nu har Studio S i samarbete
med Kungliga biblioteket gjort en kraftsamling och lyckats genomdriva detta
projekt med en restaurering utifrån en
kopia som hittades i USA där den legat
inbäddad i ett arkiv i snart 40 år. Joe Hill
lanseras i en dvd-box som också innehåller Fimpen, En handelsresandes död, Victoria och Lust och fägring stor samt Stefan
Jarls dokumentär om Widerberg, Liv till
varje pris och ytterligare ungefär 12 timmars bonusmaterial. Det är inte tråkigt en
minut.
Joel Emmanuel Hägglund föddes 1876
i Gävle och utvandrade 1902 till USA, där
han kallade sig Joe Hill. Han kom från ett
Bo Widerberg instruerar
Thommy Berggren.
musikaliskt hem och försörjde sig som
kringvandrande arbetare och sångare
innan han engagerade sig i fackföreningsrörelsen IWW. Hill blev en av 1900-talets
mest inflytelserika protestsångare, och
har inspirerat bland andra Woody Guthrie, Bob Dylan, John Lennon och Joan
Baez. Till hans snabba genombrott bidrog
att han skrev nya och politiska texter till
kända religiösa visor – alla kunde melodierna.
Hill var naturligtvis ett stort irritationsmoment för många i den härskande klassen och många ville komma åt honom.
1914 begicks ett dubbelmord vid ett rån i
den stad där Hill för tillfället vistades. Hill
arresterades som misstänkt, dömdes till
FOTON: STUDIO S
Det klassiska citatet i rubriken kommer från ett telegram som den legendariske fackförenings­
aktivisten Joe Hill skrev natten före sin avrättning till William D. Haywood, ledaren för IWW
(Industrial Workers of the World). Hills öde har inspirerat till många skildringar. En av de mest myt­
omspunna är Bo Widerbergs film från 1971. Nu finns den sensationellt i en äntelig release på dvd.
En scen
ur filmen.
döden och avrättades 1915. Att det var ett
justitiemord ansåg många redan då.
Bo Widerbergs film är ett mästerverk,
med egensinnig klippning, rå realism och
poetiska bilder. Som så ofta hos Widerberg gör Thommy Berggren en fantastisk
rolltolkning. Joe Hill är en arbetarklassoch fackaktivistskildring som är viktig att
se och lära av.
P ER A X EL NO R D FELD T
Foton: Ramon Sanchez Orense
Maesha Ngendo är en av
de 18 200 krisdrabbade
människor i Demokratiska
republiken Kongo som genom
Sida fått tillgång till skydd
och stöd med kontant- eller
kupongbaserade insatser.
Humanitärt stöd
genom UNICEF
Maesha Ngendos familj fick
själva bestämma vad de behövde
När den beväpnade milisen plötsligt dök upp i byn
och började skjuta, flydde Maesha Ngendo och hennes
familj hals över huvud. Deras hus brändes ner och
de bor nu istället hos en värdfamilj. Familjen har fått
stöd att köpa nya kläder och köksutrustning via ett
kupongsystem där de själva får bestämma vilka varor
de bäst behöver.
Maesha Ngendo sitter på gården utanför huset i
Hombo där hon och familjen bor sedan tre månader
tillbaka. I husen runt omkring bor värdfamiljen som
tog emot Maeshas familj när de kom hit efter sin flykt
undan den beväpnade milisen.
Livet som internflykting är svårt, men Maesha Ngendo är ändå positiv.
– Jag är glad för det stöd vi har fått från både värdfamiljen och från organisationerna, annars hade vi
inte klarat oss, säger hon.
Hombo ligger precis på gränsen mellan provinserna Syd- och Nord-Kivu och är ett mycket fattigt område i Demokratiska Republiken Kongo. På bara några
dagar flydde runt 20 000 utblottade internflyktingar
sedan deras byar anfallits.
– Vi var hemma i huset när skottlossningen började
västerifrån och vi tog barnen och bara sprang, berättar
Maesha Ngendo.
Flyktingarna bor hos värdfamiljer
Maesha Ngendos familj består av hennes man Kabeya
Ntambwoe, barnen Mojinga, 7, Alain, 5, och Salome
1,5 år samt hennes svärfar och svägerska. Som de flesta andra som flydde har de fått husrum hos en av de
4 700 värdfamiljerna i Hombo. De många flyktingarna
har lett till en ansträngd situation på ett samhälle där
de flesta själva redan är mycket fattiga.
– Här har vi ingen egen mark att odla på men jag
försöker arbeta på fälten varje dag, och för det får
jag en lön på två dollar om dagen, men de pengarna
räcker inte långt, säger Maesha Ngendo.
När internflyktingarnas situation blev känd åkte
FN:s barnfond Unicef till Hombo och gjorde en
utvärdering av såväl internflyktingarnas som värdfamiljernas behov. Familjerna registrerades också och
man fann att drygt 65 procent av barnen led av diarré.
Endast en procent hade tillgång till latriner vilket
riskerade att leda till kolerautbrott, 34 procent hade
tillgång till tvål, inga barn gick i skolan, få barn var
vaccinerade mot mässling och ett stort antal barn led
av undernäring.
Sverige och andra biståndsgivare bestämde sig för
att ge flera olika stöd: till en sjukvårdsklinik för att
erbjuda läkarvård och mediciner, en skola för barnen
och ett kupong-system för att flyktingarna skulle kunna skaffa det nödvändigaste på marknaden.
– Efter registreringen gav de oss värdekuponger
att byta in mot textiler och skor. För kupongerna fick
vi också tallrikar, skålar och kläder. Vi kunde också
skaffa majs, kassava, ris, matolja och bönor, berättar
Maesha Ngendo.
I situationer som denna köper givarna ofta upp stora kvantiteter av olika varor som delas ut, men kupongsystemet går ut på att man inte delar ut samma saker
till alla utan varje familj får i stället en kupong på motsvarande 75 US-dollar för att själva kunna göra inköp
av kläder, skor, köksartiklar och andra saker till hushållet. För att samtidigt stärka den lokala marknaden bjöd
Unicef in lokala handlare till en marknad som hölls vid
två tillfällen och där internflyktingarna kunde skaffa
vad de behövde. De kom nästan mangrant.
– Det var viktigt för oss, vi kom ju hit helt tomhänta,
men nu kan vi laga mat när vi själva vill utan att fråga
vår värdfamilj om att få låna grytor och skålar av dem,
säger Maesha Ngendo.
Med skolan blir framtiden ljusare
För internflyktingarna är barnens skolgång en viktig
fråga; att barnen går i skolan och får en bra utbildning, både för sin egen skull men också för att det
hjälper föräldrarna till ett bättre liv.
Det lilla huset som Maesha Ngendo och familjen
får låna ligger alldeles nära skolan. En ny termin
startar snart och givargruppen har bidragit till skolans
nya tak, och tegelväggar ska sättas upp för att hålla det
annalkande regnet ute. Maesha Ngendos dotter är en
av de nya eleverna i skolan i höst.
– Min dotter Mojinga är sju år, men striderna satte
stopp för hennes utbildning. Livet i dag handlar om
att ha en bra utbildning, och ett barn som gått i skola
kan hjälpa dig på så många olika sätt, säger Maesha
Ngendo.
Sverige stödjer UNICEF:s
fond ”Rapid Response for
Movement of Population” för
att bistå cirka 1,9 miljoner
internflyktingar i provinserna
Orientale, Nord-Kivu och SydKivu och Katanga i DR Kongo.
Hela programmets budget
var 37 miljoner US-dollar,
för maj 2014 till april 2015.
Under 2014 bidrog Sverige
med 20 miljoner kronor.
Siffror om
humanitärt bistånd
76 miljoner människor är
drabbade av kris eller konflikt.
5,8 miljarder kronor var det
totala svenska biståndet för
humanitär hjälp 2014. Det
gör oss till femte största
humanitära givaren.
49 procent av Sidas humanitära anslag gick till Afrika år
2014.
Resultat av svenskt
humanitärt bistånd
På ett år bidrar svenskt
humanitärt bistånd exempelvis
till att: 312 000 barn får behandling för akut undernäring.
1,3 miljoner krisdrabbade
människor får tillgång till
hälsoinrättningar
113 000 krisdrabbade skolbarn
får förbättrade utbildningsmöjligheter.
2,1 miljoner krisdrabbade
människor får tillgång till
rent vatten.
2,2 miljoner krisdrabbade
människor får grundläggande
förnödenheter.
www.sida.se
,
D
E
R
F
R
FÖ
H
C
O
T
E
SÄKERH
G
N
I
L
K
C
E
UTV
”Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar
utveckling, tillgodose rättvisa för alla och bygga effektiva,
ansvariga och inkluderande institutioner på alla nivåer”
(FN:s globala utvecklingsmål, nr 16)
FOLKE BERNADOTTEAKADEMIN är myndigheten för fred,
säkerhet och utveckling. Vi rekryterar personal till internationella fredsinsatser som leds av till exempel FN, EU
och OSSE. Vi bedriver också utbildning, forskning samt
policy- och metodutveckling inom freds-, stats- och institutionsbyggande. Vi arbetar bland annat med konfliktförebyggande, rättsstatsuppbyggnad, säkerhetssektorreform
och implementering av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325
för kvinnor, fred och säkerhet.
Läs mer på www.fba.se
facebook.com/FolkeBernadotteAcademy
@FBAFolke
Folke Bernadotte Academy
E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A
15
EN
BÄTTRE
VÄRLD
ANTIKORRUPTION –
svenska företag kan bidra med mycket
Det finns ett väldigt allvarligt hinder för utveckling som man först på senare tid börjat
uppmärksamma fullt ut: korruptionen. För att långsiktigt kunna utveckla och finansiera
ett samhälle krävs betydande inhemska resurser, fungerande finansiella system, rättssystem och ett näringsliv med tydliga spelregler. Allt detta bygger på förtroende. Korruptionen är förödande genom att den eroderar förtroendet i ett samhälle inifrån. De
som drabbas hårdast är de allra fattigaste.
”Korruptionen är ett
virus som sprider sig
i hela samhällskroppen.”
– När jag föreläser brukar jag visa bilden av
ett svininfluensavirus, säger Helena Sundén, generalsekreterare på Institutet mot
mutor (IMM). Korruptionen är ett virus
som sprider sig i hela samhällskroppen.
Helena Sundén,
generalsekreterare
Institutet mot mutor
I FN:s nya globala utvecklingsmål
finns korruptionen med som ett delmål
under mål nr 16:
– Lyckas vi inte med korruptionsfrågorna
kommer inte pengarna att gå dit de ska,
till de människor som är i störst behov av
att få hjälpen.
– Det finns olika typer av korruption,
fortsätter hon. I vår del av världen handlar det mest om greed-korruption, där
folk berikar sig själva. I utvecklingsländer
handlar det oftast om need-korruption,
där människor tar mutor för att överleva.
Det ökar komplexiteten i problemen.
16.5 Substantially reduce corruption
Helena Sundén ser det som ett framsteg
att antikorruptionen finns med i skrivningarna, men skulle gärna se att det
betonades ännu mer och blir ett övergripande mål.
– Antikorruption är inte bara ett ben
tillsammans med hållbarhet, miljöaspekter och mänskliga rättigheter, antikorruptionen är ett paraply över allt detta, betonar hon. Och målen är mätbara.
FOTO: BJÖRN LEIJON
and bribery in all their forms
Svenska företag kan bidra med mycket
för att bekämpa korruption i de utvecklingsländer där de har verksamhet. Det är
ett svårt arbete som ofta kräver raka linjer i agerandet från högsta ledningen och
längst ut på fältet. Det kan kräva ett betydande mått av tuffhet och ibland måste
företaget avstå från affärer om de inte kan
följa sin etiska agenda.
– Så kan det vara, säger Helena Sundén. Men det handlar dels om företagets
eget varumärke, dels om långsiktigt fungerande affärer. Därför är det så viktigt att
svenska företag gör detta tillsammans och
i så stor utsträckning som möjligt i internationellt samarbete med näringslivet i
andra länder, exempelvis genom Global
Compact.
Helena Sundén ägnar en betydande del
av sin arbetsdag åt att besvara frågor om
korruption från företag. IMM har utarbetat en kod för näringslivet och kan hjälpa
företag med rådgivning och riktlinjer.
Vilket är hennes bästa råd för att komma
tillrätta med korruptionen?
– Man börjar! säger hon med ett skratt.
Bara om vi törs ställa krav och tar itu med
problemen finns en chans att lösa dem.
IMM ÄR EN IDEELL näringslivsorgani-
sation med anor från 1923, med uppdrag
att höja den etiska nivån i näringslivet.
P ER A X EL NO R D FELD T
Finansieringen en stor utmaning
De 17 mål som FN antagit för Agenda 2030 är en hållbarhetsagenda i alla dimensioner, ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Målen är universella och gäller alla
länder. Självfallet kommer det att krävas stora investeringar, mycket utvecklingsarbete etc för att kunna genomföra alla målen. Det är förstås mycket svårt att
räkna ut vilka resurser som behövs, men en beräkning från UNCTAD landar på 4 000
miljarder dollar per år, vilket motsvarar 30 gånger världens samlade bistånd.
En stor utmaning. Hur ska finansieringen
gå till? FN har hållit ett antal stora konferenser om detta under de senaste åren,
senast i Addis Abeba i augusti.
– Finansieringen handlar om en kombination av skatter, investeringar och
bistånd, säger Annika Sundén, chefekonom på Sida.
– Biståndet täcker bara en liten del av
det totala behovet, fortsätter hon. Ländernas skatteuppbörd är på lång sikt det
viktigaste, och här finns mycket att göra.
Många utvecklingsländer har låga skattekvoter, i Afrika runt 15 procent, att jämföra med den rika delen av världen där
kvoten ligger avsevärt högre (Sverige har
44 procent).
Om man långsiktigt ska kunna finansiera och utveckla ett samhälle krävs
inhemska resurser, och att bygga upp
fungerande skattesystem är prioriterat.
Förutom skatter (där även stopp av skatte- och kapitalflykt ingår) är investeringar
från näringslivet (företagande, arbete och
infrastruktur) och remitteringar (pengar som migranter skickar hem) viktiga
finansieringskällor.
– Biståndet kommer även fortsättningsvis att ha stor betydelse och vara
kritiskt, framför allt i de mest utsatta
områdena med få andra resurser, exempelvis länder det är eller just har varit krig,
betonar Annika Sundén. De allra fattigaste kommer i högre utsträckning att leva
i konflikt- och postkonfliktländer i framtiden.
– Biståndet kan också
bidra till att mobilisera ytterligare resurser till utveckling.
Vi vet att projekt och investeringar för att bekämpa
fattigdom idag inte kommer till stånd för att för att
investerare eller långivare
bedömer de ekonomiska
och politiska riskerna som
för höga för att projekten ska
uppfylla avkastningskraven.
Det handlar om allt mellan
att stödja och utveckla små
lokala företag till att genomföra infrastrukturinvesteringar som kräver stora
resurser och flera finansiärer. Biståndsgivare har större möjlighet att ta risker
och genom att utveckla och tillhandahålla finansiella instrument som fungerar
som säkerhet och undanröjer risker kan
utvecklingsprojekt som annars inte skulle
ha genomförts komma till stånd.
Annika Sundén
Stora framsteg har gjorts i fattigdoms­
bekämpningen sedan millenniemålen
infördes. Med Agenda 2030 kan vi komma ännu längre – under förutsättning att
vi får en fungerande utvecklingsfinansiering till stånd.
P ER A X EL NO R D FELD T
16
E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A
FN:s fältarbete – fyra exempel
Hem för blivande mödrar räddar liv i Somalia
En lärares vision: Flyktingar måste få utbildning
Vi befinner oss på Banadirsjukhuset i
Mogadishu. 29-åriga Sharifa Abdullahi
håller i sin nyfödda dotter. Hon har precis
överlevt en mycket svår förlossning som
tog 18 timmar och som kunde ha kostat
både henne och dottern livet.
För två år sedan blev Abdullahi gravid
för första gången. Graviditeten slutade i
komplikationer som ledde till att hon förlorade barnet. Hon befarade att hennes
andra graviditet skulle sluta på samma sätt.
Men den här gången sökte hon vård på
ett hem för blivande mödrar. Det finns 34
sådana hem i Somalia som erbjuder gravida kvinnor hälsokontroller och vård.
Under den sista månaden av graviditeten
erbjuds kvinnorna att bo i hemmet gratis
och få sina måltider där. Utbildad personal finns på plats hela tiden. Förlossningar
som inte är komplicerade utförs också i
hemmen.
Sharifa Abdullahi valde att bo i hemmet för blivande mödrar under den sista
tiden av sin graviditet. När förlossningen
började insåg personalen att något var fel.
De tog henne till närmaste sjukhus där
hon efter många timmar förlöstes med
kejsarsnitt.
Aqeela började som lärare för 22 år sedan
i norra Pakistan. Hon lärde sig att hon
måste utbilda föräldrarna om vikten av
att de lät sina barn börja skolan.
Hon lämnade Afghanistan för grannlandet Pakistan där hon fick skydd i Kot
Chandna flyktingläger i Mianwali. Aqeela
beslöt att försöka få igång skolorna som
stått tomma. Hon har tidigare undervisat
flera tusen elever, av vilka många senare
blev läkare, ingenjörer, regeringstjänstemän och företagare. Tack vare hennes vision är 900 flickor och 650 pojkar
inskrivna i skolor i lägret.
Aqueela hade inte råd med läroböcker. Ett genombrott kom 1992 med stöd
från en hjälporganisation. ”Jag var så
lycklig när jag fick böcker, pennor, suddgummin och andra saker som eleverna
behövde” minns hon. Antalet inskrivna
ökade långsamt. En ny svårighet uppstod när organisationen som hjälpt
henne avslutade sin insats i Pakistan.
”Men FN:s flyktingorgan U
­NHCR
”ingrep och började stödja mig i mina
ansträngningar. Jag fick fem tält av
UNHCR och jag undervisade i dem i
två år.”
P I LI R A N I S E M U - B A N D A
F O T O : U N F PA S O M A L I A / R U T H S O L O M O N
Översättning Berith Granath
Kvinnor väntar på ett hem för blivande
mödrar i Somalia.
Aqeela känner sig stolt idag. ”Kanske Gud
sände mig till Pakistan för att undervisa
de här barnen”, säger hon och tillägger:
”När jag ser tillbaka känner jag mig så
nöjd”.
QAISER KHAN AFRIDI
Översättning Lars Eriksson
© UNHCR/Q.K. AFRIDI
– Hemmen för blivande mödrar drivs
av sex lokala partners med bistånd från
FN:s befolkningsfond UNFPA och hälsoministeriet. Fram till i dag har 16 724
kvinnor förlösts på hemmen och fler än
1 300 kvinnor har förts till sjukhus för förlossning, säger Samia Hassan, UNFPA:s
humanitära samordnare i Somalia.
– Vi skulle behöva fler sådana här
hem i hela landet så att kvinnor slipper
dö i barnsäng, säger Naima Abdulkadir
Mohamed, ansvarig för reproduktiv hälsa
på hälsoministeriet.
Aqeela undervisar sina döttrar. Hon vill
att hennes skola ska utvecklas och bli en
gymnasieskola så att hennes döttrar och
andra barn kan fortsätta att studera.
FN 70 ÅR – EN SÄKRARE OCH BÄTTRE VÄRLD FÖR ALLA
FN skapades 1945 för att genom internationellt samarbete verka för en säkrare och bättre värld för alla.
Sedan 1960-talet har de flesta länder i världen sett en positiv utveckling inom hälsa, utbildning och ekonomi.
Stora framsteg har gjorts vad gäller tillgång till hälsovård. Idag är medellivslängden i världen 70 år jämfört
med 52 år i början av 1960-talet. Utbildningsnivån i världen har också förbättrats. Idag börjar 91 procent av
världens barn i grundskolan, ungefär lika många flickor som pojkar. Kriser till trots är stora framsteg möjliga.
Här följer några milstolpar i FN:s historia.
Kommunal skola i Taliko i Mali.
1979 LIKA VILLKOR
FÖR KVINNOR OCH MÄN
FOTO: KUZAIE / UNICEF
FOTO: GILL FLICKING / UN PHOTO
1951 FLYKTINGAR SKA
GARANTERAS SKYDD
FOTO: MARCO DORMINO / UN PHOTO
1948 ALLA HAR RÄTT
TILL UTBILDNING
Flyktingläger i Karkh i Irak.
Äldre kvinna med barnbarn i byn
Pessuapa i norra Colombia.
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga
rättig­heterna antogs den 10 december 1948.
General­församlingen uppmanade omedelbart
samtliga medlemsstater att sprida förklaring­
ens text. Bland annat att utbildning är en
rättighet.
Flyktingkonventionen antogs 1951 som en av
de första konventionerna i FN. Syftet är att
säkra att alla som är på flykt från ohållbara
förhållanden i hemlandet ska få uppehåll i ett
annat land till dess att de kan återvända hem.
FN:s konvention om avskaffande av diskrimi­
nering av kvinnor antogs i generalförsamlingen
1979. Kvinnokonventionen, som den ofta kallas,
innehåller 30 artiklar som rör kvinnors rättig­
heter inom en rad viktiga områden – däribland
politik, arbete, utbildning och hälsa.
Trots att 91 procent av alla barn i världen börjar i grund­
skolan är det fortfarande 58 miljoner barn som aldrig får
någon utbildning. En majoritet av dessa är flickor.
Idag befinner sig 60 miljoner människor runt om i
världen på flykt. Många av dem lever under mycket
svåra förhållanden.
Kvinnor och kvinnors hälsa har fortfarande mycket låg
prioritet i stora delar av världen. Varje år dör 289 000
kvinnor i samband med sin graviditet eller förlossning.
17
E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A
EN
BÄTTRE
VÄRLD
som jag behöver för att försöka leva ett
normalt liv, säger Ivan. Ivans lilla pension
räcker inte till.
Vintern närmar sig i Ukraina och med
den följer ökade kostnader för flertalat
drabbade människor i landet och livsmedelsbiståndet kommer att bli avgörande för dem.
DEBORAH NGUYEN
Översättning Lars Eriksson
Ivan med några grannar.
FOTO: WFP/DEBORAH NGUYEN
Ivan Plishenko, 70 år, trodde att han skulle
fira sin guldbröllopsdag hemma med sin
fru, sin familj och sina vänner. Men konflikten i östra Ukraina ändrade hans planer. Han firar inte, han bor inte hemma
längre och hans fru dog under en granatattack för mer än ett år sedan.
Det är nästan ett och ett halvt år sedan
konflikten i östra Ukraina bröt ut. Ivan är
en av 1,4 miljoner människor som har lämnat sina hem och arbeten och tvingats flytta till andra platser i Ukraina. Ytterligare 1,1
miljoner människor har flytt från landet.
FN:s livsmedelsprogram WFP bistår en
halv miljon människor med mat, människor som drabbats av den pågående konflikten. För många av dem, som för Ivan,
är WFP den enda möjligheten att få någon
mat över huvud taget.
– Matkupongerna från WFP gör att jag
kan köpa mat och en del andra småsaker
Kaffe med en kvinnas själ
Sms:a
FLICKA till 72 909
så skänker du 50 kr
Swisha
valfritt belopp
till 1239000795 och
ange FLICKA
Sonia Leticia Recinos Pérez är medlem
i ett litet kooperativ för kaffebönder i en
fattig by i Guatemala.
De är 140 medlemar, av vilka 69 är
kvinnor. Sonia har medverkat till att ta
fram en ny kaffesort som heter Teresa.
Sonia beskriver Teresa som ”perfekt
kvalitetskaffe”. ”Och viktigast av allt, det
är kvinnor som har producerat kaffet”.
”Kaffekulturen är vårt liv”, förklarar
Sonia. Tidigt lärde hon sig av sin far hur
man odlar, skördar, rostar och säljer kaffe.
FN:s utvecklingsprogram UNDP arbetar bland annat med att stödja demokrati, lokalt markägande och ekonomisk
utveckling. I Guatemala samarbetar
UNDP med jordbruksmyndigheten för
att stärka jordbruket i landet.
UNDP stödjer flera kooperativ som
samlar småskaliga, lokala kaffeproducenter i nio samhällen i Huehuetenango och
tre samhällen i Quiché. Sammanlagt har
kooperativen 1 222 medlemmar. Arbetet
kommer deras familjer och samhällen tillgodo. UNDP:s arbete berör totalt 372 899
invånare.
”Jordbruk är en konst”, förklarar Sonia.
”UNDP:s program gör oss starkare och
hjälper oss att öppna möjligheter i våra
samhällen så att vårt kaffe som har ‘en
kvinnas själ’, blir känt i Guatemala och i
hela världen.”
C A R MEN LUC ÍA MO R A LES HER NÁ ND EZ
Översättning Liv Bolmgren
F O T O : J E S Ú S V I L L AT O R O / U N D P G U AT E M A L A
FN:s matbistånd i Ukraina
En av
kvinnorna
i kaffecoop­
erativet.
Ge världens flickor
en bättre chans
EN
BÄTTRE
VÄRLD
Att stärka flickor är ett effektivt sätt att
bekämpa fattigdom och skapa utveckling.
FLICKA – PROJEKTET
FÖR FLICKORS RÄTTIGHETER
Insamlade medel går till Insamlingsstiftelsen FN-fonden.
En sudanesisk flicka får vård i ett FN-skyddat
område i Khor Abeche i södra Darfur.
FN:s konvention om barnets rättigheter antogs i
generalförsamlingen 1989. Konventionen hand­
lar om det enskilda barnets rättigheter och att
barn är individer och inte föräldrars eller andra
vuxnas ägodelar. Varje människa under 18 år
räknas som barn.
Trots minskad barnadödlighet dör fortfarande 16 000
små barn varje dag. Lunginflammation, diarré och
malaria orsakar merparten av alla dödsfall.
2015 HÅLLBAR
UTVECKLING FÖR ALLA
FOTO: ZAK / UN PHOTO / UNICEF
FOTO: ESKINDER DEBEBE / UN PHOTO
2000 ETT LÖFTE TILL
VÄRLDENS FATTIGA
F O T O : A L B E R T G O N Á L E Z FA R R A N / U N P H O T O
1989 BARN HAR EGNA
RÄTTIGHETER
En mamma kan ge sitt barn rent vatten i samband
med översvämningskatastrofen i Pakistan 2010.
Åtta mätbara mål – millenniemålen – formule­
rades efter FN:s millennietoppmöte i New York
2000 för att konkretisera det kollektiva ansvar
som de deltagande stats- och regeringscheferna
åtagit sig på mötet.
Trots att 90 procent av jordens befolkning idag har tillgång till tjänligt vatten, saknar fortfarande 663 miljoner
människor rent vatten, och 2,4 miljarder människor saknar tillgång till en godtagbar toalett.
Solpaneler vid herdetält i Khovd-provinsen
i västra Mongoliet.
En ny uppsättning globala mål för hållbar
utveckling antogs av FN den 25 september
2015. Arbetet med Agenda 2030 har letts av
FN:s medlemsstater med ett brett deltagande
från övriga aktörer i samhället.
Förhoppningsvis kommer Agenda 2030 att leda till
en bättre värld. Världens länder har 15 år på sig att nå
de globala målen för hållbar utveckling.
18
E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A
Ungt engagemang
för hållbar utveckling
F O T O : E M I LY S A N M A R T I N
FN-förbundet utbildar varje år mellan 20 och 30 medlemmar
i åldern 18 till 26 år till informatörer för utvecklingsfrågor.
Vi ställde några frågor till fem av dem.
Michelle Bucht, Stockholm, 23 år
Varför ska unga engagera sig för en bättre
värld?
Ungdomar är framtiden. Det är vi som kommer att påverka hur morgondagen ser ut. Hur
ska vi kunna forma en bättre morgondag om
vi inte ser bristerna i den rådande samhällsstrukturen?
Vad brinner du mest för och varför?
Kediga Ali är 15 år. Hon bor i nordöstra Etiopien med sin mamma,
pappa, syster och bror. Varje dag
föder 20 000 flickor under 18 år i
utvecklingsländer barn, och varje
dag leder graviditet till döden för
200 tonårsflickor.
Men det kommer inte att drabba Kediga. För
att stärka flickor i regionen arbetar FN:s befolkningsfond genom tjejgrupper på skolor i området. Fatuma Abduskolan som Kediga går på är en
av dem. Genom gruppen har hon fått kunskap
om sina rättigheter och om hälsa. Hon har fått
information om varför barnäktenskap och könsstympning är dåligt.
– Jag skulle aldrig könsstympa mina barn. Jag
har lärt mig mycket och jag vet att det är dåligt av
flera olika anledningar. Det görs ofta med smutsiga redskap som kan smitta barnet. Sen när man
blir vuxen är det svårt att ha samlag och svårt för
kvinnor att föda barn.
Barnäktenskap och kvinnlig könsstympning är vanliga traditioner där Kediga bor, men
tack vare projektet Flicka motverkas dessa skaliga traditioner. Flickorna får också lära sig hur
de kan ta hand om sin hälsa och de som behöver
kan få vård på ett sjukhus som särkskilt hjälper
flickor och kvinnor. Arbetet är viktigt för att stärka flickornas mänskliga rättigheter men också
för de mål som alla medlemsstater i FN har enats
om, de globala målen för hållbar utveckling. Till
exempel handlar mål 3 och 5 om att stärka jämställdhet och skapa god hälsa för människor.
Kediga och de andra flickorna i gruppen
pratar också om sina tankar för framtiden och
stöttar varandra att följa sina drömmar. Tillsammans blir de starka och tack vare diskussionerna
i gruppen har Kediga en tydlig plan för sitt liv.
– Jag vill bli läkare. Sen vill jag gifta mig efter
att jag har tagit universitetsexamen och ha två
barn.
Flickorna i gruppen får ett paket med skolmaterial och hygienprodukter, till exempel tvål
och bindor.
– Skolmaterialet vi får gör stor skillnad. Innan tvingades våra föräldrar att köpa sånt. Ibland
hade de inte råd. Vi hade sällan hygienprodukter
eftersom min familj är fattig. Att jag får gratis
material hjälper inte bara mig, utan även min
familj.
Skolmaterialet underlättar för flickor att kunna gå i skolan. Utbildningen är avgörande för att
de ska kunna försörja sig själva och ta sig ur fattigdom och svält. Det är vad mål 1, 2 och 4 handlar om i Agenda 2030 för hållbar utveckling. De
målen fokuserar på att bekämpa fattigdom och
hunger samt skapa god undervisning.
Flickor har rätt att leva fria från våld, att få gå
i skolan och bestämma över sina egna kroppar.
Det är också en förutsättning för hållbar utveckling, inte bara för flickorna själva utan för oss
alla. Vill du engagera dig i kampen för flickors
rättigheter kan du besöka www.fn.se/flicka
Varför ska unga engagera sig för en bättre värld?
För att skapa en förändring hos alla och bidra
till att många fler får ett bättre liv. När man
jobbar med globala frågor så utvecklar man sig
själv och får mer förståelse för andras situation.
Vad brinner du mest för och varför?
FOTO: FN-FÖRBUNDET
Niklas Lundh, Borås, 24 år
Varför ska unga engagera sig för en bättre värld?
Ungdomarna är framtidens röst och formar
framtiden för kommande generationer. Det är
därför av betydelse att ungdomar i tidig ålder
engagerar sig i hur vi tillsammans gör världen
bättre för så många som möjligt.
Vad brinner du mest för och varför?
Personligen brinner jag för jämställdhet. Jämställdhet gynnar inte
endast kvinnor/flickor eller män/pojkar, det gynnar alla människor
över hela världen. Därför har jämställdhetsfrågan en betydande roll för
global positiv utveckling.
FOTO: ELIN ANDERSSON
Att satsa på flickor
är en förutsättning
för hållbar utveckling
Nihal Mohamed, Linköping, 23 år
Jag brinner mest för mänskliga rättigheter, framförallt barns rättigheter
oavsett var barnen kommer ifrån eller vilken religion de har. Om alla
följer reglerna om mänskliga rättigheter får alla det bättre och det leder
till utveckling.
Sagal Yusuf Mohamed, Helsingborg,18 år
Varför ska unga engagera sig för en bättre
värld?
För att de har energin och styrkan, ungdomar
är drivande och har förmågan att förändra
världen. De tänker utanför ramarna.
Vad brinner du mest för och varför?
Jag brinner för rättvisa och förändring till en bättre värld. Jag fick möjligheten till utbildning och ett andra liv. Nu är det min tur att ge tillbaka
till mina medmänniskor.
FOTO: HANNAH LARBY
Vill du engagera dig
i kampen för flickors
rättigheter kan du
besöka www.fn.se/flicka
FOTO: CRELLE JOHANSSON
Frihet, självbestämmanderätt och rätten till en giftfri värld. Vi föds som
fria individer, ingen har rätt att ta den rätten ifrån oss. Jag kämpar för
miljöns välbefinnande för allt liv är heligt.
Tove Forsbacka Karlsson, Stockholm, 22 år
Varför ska unga engagera sig för en bättre
värld?
Mitt engagemang började på gymnasiet i och
med en välgörenhetskonsert för att samla in
pengar till tre skolor i Zambia. Jag fick sedan
möjligheten att besöka skolorna i samband
med mitt projektarbete. Det är det häftigaste
med att engagera sig – när man ser vilken skillnad man kan göra.
Vad brinner du mest för och varför?
Hur vi kan skapa hållbara samhällen. Idag studerar jag vid Handelshögskolan i Stockholm och jag tror att kunskap inom ekonomi är centralt
för att kunna bidra till hållbar utveckling.
C A R O LI N A G I V E N - S J Ö LA N D E R
J U LI A G E R E S T R A N D
INTER V J UER : LIV B O LMG R EN
19
E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A
EN
BÄTTRE
VÄRLD
Testa dina kunskaper!
1
2
e globala målen för hållbar
D
utveckling gäller från den
1 januari 2016. När ska de
vara uppnådda?
…… 2020
…… 2050
…… 2030
…… 2100
3
4
ur många är de
H
globala målen för
hållbar utveckling?
ilket av följande är inte
V
ett av de globala målen för
hållbar utveckling?
I vilka länder ska de globala
målen för hållbar utveckling
gälla?
…… 5
…… 17
…… 8
…… 30
…… Säkerställa hälso­
samma liv och främja
välbefinnande för
människor i alla åldrar
…… Endast länder i Afrika
söder om Sahara
…… Utrota fattigdom i alla
former, överallt
5
…… Säkerställa hållbara
konsumtions- och pro­
duktionsmönster
…… Uppnå jämställdhet
och öka kvinnors och
flickors deltagande
…… Utrota fattigdom i alla
former, överallt
…… Säkerställa inkluder­
ande och jämlik
utbildning och främja
livslångt lärande
9
De globala målen för hållbar utveckling kan ses som
uppföljning av millenniemålen. Vilket av följande
millenniemål var det minst
framgångsrika?
…… Halvera andelen männi­
skor som lever under
1,25 USD per person
och dag till 2015 jäm­
fört med 1990
…… Avskaffa könsdiskrimi­
nering i grund- och
gymnasieskola till 2015
6
Det första globala målet
för hållbar utveckling är
att utrota extrem fattigdom.
Hur mäter FN för nuvarande
extrem fattigdom?
…… Människor som lever på
mindre än 5 USD per
person och dag
…… Människor som lever
på mindre än 1,25 USD
per person och dag
De globala målen för hållbar utveckling antogs i FN:s
högkvarter. I vilken stad?
De globala målen för hållbar utveckling ersätter
millennie­målen. Hur många
är millenniemålen?
…… London
…… 5
…… 10
…… Nairobi
…… 8
…… 25
…… New York
10
De globala målen för hållbar utveckling refereras till
som FN:s mest ambitiösa
utvecklings­agenda. Hur
många år fyller FN 2015?
…… 50 år
…… 80 år
…… 70 år
…… 90 år
6. Människor som lever på mindre än 1,25
USD per person och dag
7. New York
8. 8
9. Uppnå universell tillgång till reproduktiv
hälsa till 2015
10. 70 år
50 kr
…… Endast länder där mer
än 50 % av befolkning­
en lever under fattig­
domsgränsen
8
…… Rio de Janeiro
…… Människor som uppger
att de lever i fattigdom
…… Alla länder, både rika
och fattiga
7
Lekande barn i ett slumområde i Pnohm Penh, Kambodja.
Svar:
1. 2030
2. 17
3. Stoppa rasism i alla former, överallt
4. Alla länder, både rika och fattiga
5. Säkerställa hållbara konsumtions- och
produktionsmönster
MINA
till 72909 så
röjer du 5m2 mark
…… Stoppa rasism i alla
former, överallt
…… Människor som är
arbetslösa och inte har
tillgång till social välfärd
…… Uppnå universell till­
gång till reproduktiv
hälsa till 2015
…… Minska mödradödlig­
heten med tre fjärde­
delar till 2015 jämfört
med 1990
…… Bekämpa klimatför­
ändringarna och dess
konsekvenser
…… Låg- och medelinkomst­
länder, men inte högin­
komstländer
F O T O : U N P H O T O / K I B A E PA R K
ilket av dessa globala mål
V
var inte ett millenniemål?
Sms:a
Vad vet du om de globala målen för hållbar utveckling?
Översättning från engelska av Liv Bolmgren
Kriget är inte slut så länge som bönder
inte vagar bruka sin egen mark
Minor –
P R O JEKTET FÖ R EN VÄR LD U TAN MIN O R
www.fn.se
Insamlade medel går till Insamlingsstiftelsen FN-fonden.
#motminor
EN
BÄTTRE
VÄRLD
20
E N I N F O R M AT I O N S B I L A G A F R Å N S V E N S K A F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A
Mål 16
Samtidigt som världens stats- och regeringschefer samlades i FN för att anta Agenda 2030 pågick
blodiga konflikter i flera länder runt om i världen. Vi lever i en tudelad värld där världens länder å ena
sidan enas om att arbeta för hållbar utveckling under de kommande femton åren samtidigt som ett antal
länder å andra sidan stoppar beslut i FN:s säkerhetsråd för att få slut på striderna i exempelvis Syrien.
Syrisk-kurdiska
flyktingar flyr till
Turkiet från Syrien,
nära staden Kobane.
Agenda 2030 i skuggan av Syrien
FOTO: UNHCR / I. PRICKETT
Å
r 2010 lämnade Syrien sin tredje
rapport om millenniemålen till
FN. Enligt rapporten var Syrien på
väg att nå flera mål, bland annat att halvera fattigdomen.
Ett år senare, 2011, bröt kriget ut. De
ekonomiska och sociala framsteg som
Syrien gjort under de senaste decennierna
omintetgjordes och det syriska folket kastades in i en katastrof med oöverblickbara
följder.
Av landets 23 miljoner invånare är mer
än hälften flyktingar i sitt eget land eller i
grannländerna. Några riskerar sina liv för
att försöka ta sig till Europa över Medelhavet i överfulla gummibåtar.
Bland de tolv delmålen återfinns följande:
• Markant minska alla former av våld och
dödsfall förorsakade av våld överallt.
• Stoppa utnyttjande, exploatering, handel med och alla former av våld mot
och tortyr av barn.
• Markant minska illegal handel med
pengar och vapen och bekämpa alla former av organiserad brottslighet senast
till 2030.
• Markant minska korruption och mutor
i alla former.
• Utveckla effektiva, ansvarstagande och
öppna institutioner på alla nivåer.
• Garantera tillgängligt, inkluderande
och representativt beslutsfattande på
alla nivåer som alla kan delta i.
• Garantera att allmänheten har tillgång
till information och skydda grundläggande friheter i enlighet med nationell
lagstiftning och internationella överenskommelser.
Enligt FN är situationen i Syrien i dag
så här:
• hälften av befolkningen lever i extrem
fattigdom
• 55 procent av invånarna är arbetslösa
• 52 procent av barnen slutar skolan i förväg
• 45 procent av sjukhusen har förstörts
• 90 procent av landets industrianläggningar har stängts.
B E R I T H G R A N AT H
FOTO: UNHCR / A. MCCONNELL
Under arbetet med att utforma de globala
målen för hållbar utveckling har Svenska
FN-förbundet hävdat att mål om fred och
säkerhet måste ingå i Agenda 2030. Hur ska
exempelvis det syriska folket få ett bättre
liv genom att målen för hållbar utveckling
implementeras i landet? Är det överhuvudtaget möjligt med tanke på att president
Bashar al-Assad för ett krig mot sin egen
befolkning och förtrycker oliktänkande?
Mål 16 i Agenda 2030 handlar om fred
och rättvisa. Rubriken lyder ”Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, säkerställa rättvisa för alla
och skapa effektiva, ansvarstagande och
inkluderande institutioner på alla nivåer”.
Förutom målet om fred och säkerhet har
världens stats- och regeringschefer ytterligare 16 mål för hållbar utveckling att förhålla sig till.
Ashraf föddes samma dag som kriget i Syrien
började. Han älskar att springa runt i lägret.
Men han är rädd för höga ljud och har traumatiserade minnen från Syrien.
Carolina Klüft
Medlem i Svenska FN-förbundet
EN
BÄTTRE
VÄRLD
Sms:a
SYRIEN till 72 909
så skänker du 50 kr
Swisha
valfritt belopp
till 1239000795 och
ange SYRIEN
Nu når vi fram till
SYRIENS NÖDSTÄLLDA.
Når vi fram till dig?
Insamlade medel går till Insamlingsstiftelsen FN-fonden.