miljökonsekvensbeskrivning
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för kv Renen, Strömsör mm inom Älvsbacka, Skellefteå kommun Västerbottens län Frida Feil 2016-12-12 Frida Feil FOTO FRAMSIDA: SWECO AB SAMMANFATTNING En detaljplan för kvarteren Renen och Strömsör mm. har upprättats i syfte att möjliggöra arbetsplatser och bostäder. Miljökonsekvensbeskrivningens (MKB:ns) syfte är att beskriva effekter och konsekvenser på miljön som den föreslagna detaljplanen medför. En behovsbedömning har upprättats och samråtts med Länsstyrelsen. I arbetet framgick att det särskilt ska studeras luft, buller, farligt gods på E4, strandskydd och markförhållanden. Ett tidigt samråd hölls hösten 2016 i och med detaljplanens samråd. De alternativ som studerats är planförslaget och nollalternativet år 2030. Nollalternativet innebär att en ny detaljplan inte antas och gällande detaljplaner, med mestadels användningen bostäder, handel, kontor i tre våningar fortsätter gälla i kvarteren liksom parkmark vid älvsbrinken. Planförslaget innebär fullt genomförd detaljplan med användningen centrum och bostäder upp till 4 våningar. Användningarna torg, parkering, vattenområde och natur föreslås också. Planförslaget stärker intentionerna i fördjupningen av översiktsplanen för Skelleftedalen genom att utveckla stadsdelen Centrala stan på vid älven. Viktoriagatan (E4) är riksintresse för kommunikationer och riksintresset kommer inte påverkas av varken planförslag eller nollalternativ. De miljömål som främst berörs av detaljplanen är ”Frisk luft” och ”God bebyggd miljö”. Planförslaget har en aning större måluppfyllese än nollalternativet angående miljömålet ”God bebyggd miljö”. För miljömålet ”God bebyggd miljö” är det en fördel att i planförslaget ta ett helhetsgrepp för kvarteren i området med en gemensam plan och fler allmänna parkområden och mötesplatser Inom området finns för planförslaget, grönytor och mötesplaser på kvartersmark för att återigen få liv i kvarteren. Miljömålet ”Frisk luft” visar att miljökvalitetsnormerna klaras för E4 år 2020 för både kvävedioxid och partiklar (PM10). Miljökvalitetsmålet för års- och timmedelvärde klaras inte för kvävedioxid vid E4. För partiklar (PM10) klarades inte miljökvalitetsmålen som års- och dygnsmedelvärdet. Enligt beräkningarna klaras miljökvalitetsnormerna överlag för E4 och inom planområdet blir det bättre luft med de planerade huskropparna som skydd mot E4. Längs Viktoriagatan (E4) överskrids miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid under vissa år (dygnsmedel) i nuläget och att all verksamhet som bidrar till ökad trafik eller trängre gaturum längs sträckan kan innebära försämrade möjligheter att klara miljökvalitestnormen. Miljökvalitetsmålet kommer med största sannolikhet klaras med god marginal inom planområdet och nollalternativet för 2030 scenariot. En framtida trafikökning på 1,5% per år kommer inte föranleda överskridande av miljökvalitetsnormerna inom planområdet. Alternativen är inte alternativskiljande då det gäller hur halterna på E4 påverkas då de också tros minska främst pga de ökade kraven på utsläpp från fordonstrafik i framtiden. Det finns ändå inte någon nivå vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer, i synnerhet för partiklar. Därför är det fördelaktigt med så låga luftföroreningshalter som möjligt där folk vistas. repo03.docx 2013-06-14 Skellefteå älven är klassad av Vattenmyndigheten som dålig ekologisk status och god kemisk status. Planen möjliggör för delvis lokalt omhändertagande av dagvatten. Skellefteälven är en relativt stor recipient med ett ständigt flöde och miljökvalitetsnormerna för vatten bedöms påverkas obetydligt. Skellefteälven är en Sweco Bäckgatan 7 SE 931 34 Skellefteå, Sverige Telefon +46 (0) 910 843 80 Fax www.sweco.se Sweco Architects AB Org.nr 556173-0606 Styrelsens säte: Stockholm Frida Feil Samhällsplanerare Skellefteå Telefon direkt +46 (0)9 108 43 81 Mobil +46 (0)725 53 30 71 [email protected] FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx reglerad älv och påverkas under byggnadstiden av brobygget, men bedöms inte påverkas i någon större utsträckning efter bygget. Oavsett om det är ett trevåningshus eller ett fyravåningshus mot Viktoriagatan kommer en del av bostädernas fasad mot gården exponeras för bullernivåer över 55 dBA dygnsekvivalent ljudnivå på den översta våningen. Med genomtänkta lägenhetslösningar klarar man kraven i trafikbullerförordningen och kan skapa en god ljudmiljö för de boende. Då det gäller trafik, så är den föreslagna in- och utfarten till det nya parkeringshuset nära korsningen E4/Storgatan, vilket gör att magasin för bilar som ska angöra parkeringshuset är kort. Under maxtimmen riskerar väntande bilar på Storgatan att blockera in- och utfarten till parkeringshuset. Planförslaget medför att en ny gata, Strömsörgatan, delar nuvarande kvarteret Strömsör i två kvarter. Strömsörgatan ska fungera som en lokalgata för de bostäder och kontor som uppförs. Gaturummet längs med Strömsörgatan ger utrymme för körbana, gång- och cykelbana samt gatumarksparkering. En gång- och cykelkoppling blir även möjlig från gång- och cykelbanan längs med E4, genom en öppning i kontorshuset vidare österut över torgytan och ner mot strandpromenaden via en ny, tillgänglig GC-bana. Kontorshuset mot Viktoriagatan har soprum och varuleveranser, varför viss infart krävs. I övrigt ska ingen trafik annat än lastning och lossning behöva ska inne i kvarteren. Konsekvenserna av planerna blir ett utökat stadsliv mellan husen eftersom det förtätas och planeras för fler bostäder, kontor och handel. Planförslaget är mer fördelaktigt än de gällande planerna med mer ytor för social samvaro och trevnad; som ett allmänt planerat torg (ev med enskilt huvudmannaskap) och mer parkmark. Stadsmässigheten i området ökar. Sammantaget bedöms konsekvenserna som positiva på stadsbild motför nuläget, särskilt för planförslaget och även till viss del nollalternativet, men det beror även i hög grad på hur området utformas i detalj. Angående rekreation så blir planförslaget och nollalternativet ett positivt inslag i det populära ”broarna runt” stråket då det blir en mer attraktiv miljö än nuläget med bilparkering. Stråk och kopplingar är väl tillgodosedda i detaljplanen. Konsekvenserna på kulturmiljö för nollalternativet, bedöms som måttligt negativa där ingen direkt hänsyn tas till husen, förutom för Kavaljerbostaden som är skyddat i detaljplan. Viss kulturmiljö sparas i nollalternativet som tex den trekantiga parken. I planförslaget har också Kavaljerbostaden skydd och det bevarandevärda ”Billowska huset” flyttas till den trekantiga parken i planförslaget. Vilket påverkar utformningen av parken negativt. Vidare kommer en liten del av vegetationen inom kvarteret att tas bort och brandgatan byggs igen. Åsélls hus rivs och ersätts med parkeringshus. Konsekvenserna för planförslaget bedöms även de som måttligt negativa . Användningen närmast älven blir fortsättningsvis också parkmark för att säkerställa rekreationsstråket längs älven. Nollalternativet och planförslaget följer fördjupningen av översiktsplanens intentioner att skapa ett socialt stråk och ekologiskt stråk både längs älven och i nord- sydlig riktning. Miljökonsekvenserna för tätortsnära grönområden bedöms som något negativa för nollalternativet då flera träd måste tas bort. För planförslaget blir konsekvenserna måttligt negativa eftersom byggnaden går ned där det finns lämningar av en park med fleråriga barrträd som silvergran, lövträd , pilträd, lindar, lönn mm. Strandskyddets syfte att trygga allmänhetens tillgång till strandområdena är säkerställt i både planförslaget och Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. 6 (47) GRANSKNINGSHANDLING FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx nollalternativet. Användningen upp till 30 meter från älven är park som är allmänplats med ett sammanhängande gång- och cykelstråk i både nollalternativet och planförslaget. Området uppvisar i dagsläget inga speciella naturvärden. Nollalternativet och planförslaget är inte alternativskiljande med hänsyn till den biologiska miljön vid strandområdet. Ekosystemtjänster skapas och skippas i planförslaget. Det skapas i form av möjlighet till odling av frukt i trädgård och odling på balkonger och tillvaratagande av ex solenergi på taken och anläggandet av en bäck. Ekosystemtjänst skippas i form av den gamla parken som finns vid parkeringen på Strömsör och flertalet uppvuxna träd av varierande arter. Under byggtid kan störande buller påverka människor framförallt vid vistelse utomhus i området. Området kommer vara delvis avstängt under stor del av byggtiden och möjligheten till utevistelse nära arbetsplatsen är begränsande. Inga lager sulfidlera kunde identifieras på fastigheterna. Det finns arsenik i fyllnadsmassor som saneras. I arbetet med MKBn har det identifieras riskfaktorer som kan påverka säkerheten för människor som vistas i området. De risker som identifierats är översvämningar, skred och farligt gods. Vid kraftiga regn sk 1000 års flöden så höjs vattennivån med ca 2 meter. Ungefär 2 meter ovanför havet ligger gång- och cykelstråket vilket leder till att ca 10 meter av parkmarken kan vid extrema havsnivåer översvämmas. Risken för skred har inte utretts. Det går en hel del farligt gods längs E4 och en riskanalys har gjorts av Tyréns längs E4. Sannolikheten ligger väldigt lågt för denna typ av olycka generellt och denna vägsträcka är gynnsam. Dock så kommer riskreducerande åtgärder att krävas då sannolikheten ej kan försummas. Riskreducerande åtgärder krävs och har lagts in som planbestämmelser i planförslaget. Åtgärder som arbetats in i detaljplan är att kontorshuset mot E4 måste vara klart att uppföras innan bygglov för bostadshus beviljas. Övriga åtgärder som skydd mot risker som lagts in som planbestämmelse är placering av entré, utrymningsvägar och friskluftintag. Planförslaget medger att Storgatan får ett bredare gaturum från korsningen med Strömsörgatan för att ge utrymme för gång- och cykelbana samt möjlighet till ett tredje körfält, huvudsakligen för att hantera infarten till parkeringshuset. Det extra körfältet på Storgatan som föreslagits, kan minska risken för att bilar som ska angöra parkeringshuset blockerar framkomligheten på Storgatan. En rad åtgärder har lagts in i planbeskrivning och plankarta. Bla en torgyta som allmän platsmark i syfte att planområdet blir mer levande och tillgängligt för alla. Övriga åtgärder som föreslås i MKB är att det vore fördelaktigt om byggnaderna byggs ihop, eftersom det skulle bilda en effektiv barriär mot inträngning av höga luftföroreningshalter på innergårdarna. Genom att plantera träd i närhet och i anslutning av byggnaderna, skulle en ytterligare minskning av luftföroreningarna kunna ske. Gaturummen inom planområdet kommer dock att bli något mer slutet genom byggnationen av bostadshusen. Detta skulle kunna föranleda situationer med högre haltnivåer. Vegetation kan försämra omblandningen och spridningen av luftföroreningar genom minskad turbulensen i slutna gaturum och det är därav viktigt att inte plantera träden för tätt så gaturummet ytterligare sluts. Det är fördelaktigt om planen behåller viktiga stråk enligt översiktsplan. Liksom att planen följer tankarna kring parkmark från ”Trädgårdstaden” och säkerställer byggnader med riktlinjer som finns i Skellefteå kulturmiljöprogram. Finns möjlighet kan exempelvis brandgatan vid Åsells förtydligas. I en miljökonsekvensbeskrivning kan inte alla effekter beskrivas fullt ut i detalj. Påverkan kan vara svårbedömd och kräva ytterligare utredningar för att i ett senare skede kvantifieras. Miljökonsekvensbeskrivningen ska därför mer ses som en fortgående process, för att med åtgärder kunna minimera exploateringens påverkan på miljön, än som en färdig och avslutad handling. Enligt den geotekniska undersökningen bör skredrisker utredas vidare. Arsenik saneras och sulfidlera tas omhand enligt kommunens riktlinjer. Sweco föreslår även inventering av växtligheten i planområdet för att säkerställa ev skyddsvärda träd. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. 8 (47) GRANSKNINGSHANDLING FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ..................................................................................................................... 3 Bakgrund .......................................................................................................................................................... 3 Syfte .................................................................................................................................................................. 3 Avgränsning ..................................................................................................................................................... 3 Tidplan och samråd för MKB ........................................................................................................................ 4 Läsanvisning .................................................................................................................................................... 4 ALTERNATIV .................................................................................................................. 5 Nollalternativet ................................................................................................................................................ 5 Planförslaget .................................................................................................................................................... 5 NULÄGE ........................................................................................................................... 5 SAMMANFATTNING AV DEN NYA PLANEN .......................................................... 6 GÄLLANDE PLANER, RIKSINTRESSE OCH STRANDSKYDD............................ 6 Gällande planer ............................................................................................................................................... 6 Riksintressen .................................................................................................................................................... 6 Strandskydd ..................................................................................................................................................... 6 MILJÖKONSEKVENSER .............................................................................................. 7 Luft ................................................................................................................................................................... 7 Buller .............................................................................................................................................................. 15 Byggtid............................................................................................................................................................ 18 Stadsbild/stadsliv ........................................................................................................................................... 18 Trafik .............................................................................................................................................................. 20 Kulturmiljö .................................................................................................................................................... 22 Tätortsnära grönområden och rekreation ................................................................................................... 27 Geoteknik ....................................................................................................................................................... 29 Vatten ............................................................................................................................................................. 29 Ekosystemtjänster ......................................................................................................................................... 30 RISKER ........................................................................................................................... 32 Översvämning och klimat ............................................................................................................................. 32 Skred ............................................................................................................................................................... 33 Farligt gods .................................................................................................................................................... 33 PÅVERKAN PÅ MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER ..................... 34 God bebyggd miljö......................................................................................................................................... 35 Bara naturlig försurning ............................................................................................................................... 35 repo03.docx 2013-06-14 Levande sjöar och vattendrag ...................................................................................................................... 35 1 (40) SWECO, GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Ett rikt djur- och växtliv ............................................................................................................................... 35 Frisk luft ......................................................................................................................................................... 36 Miljökvalitetsnormer för vatten ................................................................................................................... 36 UNDERLAG TILL SAMLAD BEDÖMNING ............................................................ 37 FORTSATT ARBETE/ UPPFÖLJNING ..................................................................... 38 TILLSTÅND/ SAKPRÖVNINGAR .............................................................................. 38 REFERENSER................................................................................................................ 38 BILAGOR Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Bilaga 1. Luft Sweco Environment AB 2016 Bilaga 2. Buller TEMA Arkitekter AB/ Niras 2016 2 (40) SWECO: GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx INLEDNING Bakgrund En detaljplan för kvarteren Renen och Strömsör har upprättats i syfte att ge ökat liv till kvarteren genom att möjliggöra arbetsplatser och bostäder. Tillsammans med Skebo har Tema tagit fram skisser för kvarteren Renen och Strömsör. De två kvarteren ligger öster om Viktoriagatan (E4) och Centrala stan vid norra sidan av Skellefte älv. En stor parkeringsplats och en del bebyggelse ligger i området idag. På längre sikt ska E4:an flyttas utanför staden, men vägen kommer att fortsätta vara en av Skellefteås mest trafikerade gator. CENTRALA STAN Bild 1. Ortofoto över området, Skellefteå kommun. Syfte Miljökonsekvensbeskrivningens (MKB:ns) syfte är att beskriva effekter och konsekvenser på miljön som den föreslagna detaljplanen medför. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är också att ge förslag på åtgärder som i första hand förebygger negativ miljöpåverkan, i andra hand begränsar negativ miljöpåverkan och i sista hand att föreslå kompensationsåtgärder. På så sätt integreras miljöaspekterna i detaljplanen så att en hållbar utveckling främjas. Avgränsning repo03.docx 2013-06-14 MKB för detaljplanen fokuserar på miljön inom planområde. MKB:n studerar också effekter och konsekvenser av detaljplanens influensområde som är större än bara planavgränsningen och täcker E4 och närområdet kring planen. Alternativa lokaliseringar förutsätts ha utretts i tidigare skede. 3 (40) SWECO, GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx En behovsbedömning har upprättats och samråtts med Länsstyrelsen. I arbetet framgick att det särskilt ska studeras luft, buller; farligt gods på E4, strandskydd och markförhållanden som kan innebära betydande miljöpåverkan på bostadsområdet. Konsekvenserna beskrivs för en fullt genomförd detaljplan år 2030, men även övergripande om konsekvenser under byggtid. Tidplan och samråd för MKB Ett tidigt samråd hålls hösten 2016 i och med detaljplanens samråd. Miljökonsekvensbeskrivningen samråds därefter igen under detaljplanens granskningsskede vintern 2016. Efter samrådethar det upprättats en samrådsredogörelse och MKBn har kompletteras efter samråd med en riskanalys, uppdaterad bullerutredning och ny luftutredning med modellberäkningar i SIMAIR för att tydligöra vad som sker med luften vid E4. Läsanvisning MKB-arbetet ses som en process och i och med att planeringen fördjupas så fördjupas även MKBn. Detaljeringsgraden i MKBn är densamma som detaljplanens. MKB:n är uppbyggd i enlighet med miljöbalken 6 kap med kraven vad en MKB ska innehålla. Eftersom detaljplanen angränsar till E4 är några av nyckelfrågorna luft och buller. Det har därför studerats i separata utredningar och är medtagna i sin helhet som bilagor. De två alternativen beskrivs utifrån förutsättningar, konsekvenser och förslag på åtgärder. Därefter redovisas påverkan på miljömålen, miljökvalitetsnormer och det presenteras ett underlag till samlad bedömning av miljöpåverkan. Slutligen ges förslag på fortsatt arbete. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Tabell 1. Konsekvenserna av respektive miljöpåverkan bedöms i skalan stor(---)/(+++), måttligstor, liten-måttlig, måttlig (--)/(++) och liten(-)/(+) och obetydlig (+/-). 4 (40) SWECO: GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx ALTERNATIV Nollalternativet Nollalternativet år 2030, som innebär att en ny detaljplan inte antas och gällande detaljplaner, med mestadels användningen bostäder, handel och kontor i tre våningar fortsätter gälla i kvarteren. Parkmark finns vid älvsbrinken. Bild 2 tv. För planområdet gäller sex detaljplaner I kvarteret Renen detaljpan nummer 1-2, i kvarteret Strömsör nummer 2 och 4, i älvsbrinken nummer 2 och i älven nummer 5-6. Gatorna regleras av plan 2-3. Plan 1 (1965) och har mot E4 användningen Handel i1 våning, övriga gator Handel och Bostad i 3våningar. Plan 2 (1983) och har användningen gata, park och plantering respektive Bostad och särskild miljöhänsyn (Strömsör). Plan 3 (1975) har användningen gata. Plan 4 (1989) har användningen Kontor och Bostad(innan 1994 Parkering). Byggnadshöjd 8,59,5 m. Plan 5 (2007) har användningen Öppet vattenområde och plan 6 (1963) har användningen Vattenområde som får överbyggas. Planförslaget Planförslaget fullt genomfört år 2030 med användningen centrum [C], bostäder[B], torg[T], parkeringshus[P], vattenområde[W] och natur[NATUR]. För mer information, se kapitel ”Sammanfattning av gällande plan”. NULÄGE repo03.docx 2013-06-14 Kvarteren Renen och Strömsör har i flera omgångar varit föremål för diskussioner om olika exploateringar. I det norra kvarteret Renen är flera byggnader i behov av renovering och upprustning och står till stora delar tomma. Södra kvarteret Strömsör är i dagsläget bilparkering. Kring älvsbrinken finns ett uppskattat gång- och cykelstråk och grönyta med en del träd. Även vid kvarteret Renen finns en vacker grönyta med formen av en trekant med ett antal träd. 5 (40) SWECO, GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Detaljplanen angränsar i norr till ett fyravånings kontorshus och i söder till älven. I öster ligger St Olovs kyrka och bostäder. I väster går E4 och på andra sidan E4 finns Skellefteås centrum. SAMMANFATTNING AV DEN NYA PLANEN Syftet med detaljplanen är att möjliggöra bostäder, parkeringshus och kontor i kvarteren Renen och Strömsör. Även lösningar för trafik och kulturmiljö kommer att regleras. Planområdet ligger centralt, på Älvsbacka direkt öster om E4 och norr om älven och omfattar ca 27 000 m2, varav kvartersmark ca 17 000 m2 och vatten ca 3 000 m2. Målet är att området ska bli ett socialt hållbart område med blandade upplåtelseformer. Kontor i samma kvarter ska skänka liv åt kvarteret alla tider på dygnet. Det ska bli en promenadvänlig stadsmiljö alldeles intill Skellefteälven. Det ska bli parkeringshus med 500 platser och kontorshus med 250 arbetsplatser. Hus bevaras och får tre privata tomter, som gränsar till en park. GÄLLANDE PLANER, RIKSINTRESSE OCH STRANDSKYDD Gällande planer Den fördjupade översiktsplanen i Skelleftedalen från 2011 pekar ut området som förtätningsområde med ett viktigt stråk i norr för gång- och cykel liksom i söder vid älven. För kvarteret Strömsör gäller kontor och bostäder enligt detaljplan från 1989. Detaljplanen tillåter parkering till 1994. För kvarteret Renen gäller en detaljplan från 1965 med mestadels handelsändamål men även bostäder och parkmark i området längs älven. Intentionerna i den fördjupade översiktsplanen uppfylls en aning bättre i planförslaget främst pga av att sociala mötesplatser och stråk säkerställs. Konsekvenserna med att den nya planen antas är att byggnaderna blir högre, fler bostäder, tydligare mötesplats då det planeras för torg. Riksintressen Viktoriagatan (E4) går genom staden och är ett riksintresse för kommunikationer. Långtgående planer finns att förlägga E4 öster om centrala Skellefteå, men inga beslut i frågan är tagna. För närvarande är hastighetsgränsen 50 km/h och ca 25 000 fordon per dygn passerar planområdet. Riksintresset påverkas inte i nollalternativet eller planförslaget. Strandskydd Strandskyddet återinträder sedan 2009 automatiskt när underliggand detaljplan ersätts av en ny detaljplan, varför en ny prövning att upphäva strandskyddet måste göras. Syftet med strandskyddet är att trygga allmänhetens tillgång till strandområdena genom allemansrätten och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Syftet att trygga allmänhetens tillgång till strandområdena är säkerställt i både planförslaget och nollalternativet då användningen upp till 30 meter från älven är allmän 6 (40) SWECO: GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx plats som park med ett sammanhängande gång- och cykelstråk i både nollalternativet och planförslaget. Området uppvisar i dagsläget inga speciella naturvärden. Nollalternativet och planförslaget är inte alternativskiljande med hänsyn till den biologiska miljön vid strandområdet. Däremot är det viktigt att se över i fortsatt planarbete om träd i parkområdet bör sparas och säkerställas. MILJÖKONSEKVENSER Luft (Se även bilagor 1-2.) Skellefteå kommuns miljömål: Planering och byggande ska ske till förmån för ett samhälle där luftföroreningarna och koldioxidhalterna minskar. Förutsättningar I Skellefteå kommun har vägtrafiken identifierats som den huvudsakliga källan till kvävedioxid och partiklar (PM10), och högst haltnivåer uppmäts i närhet med de stora trafiklederna. Övriga källor är industriella verksamheter och vedeldning, men också långväga transporter från mer avlägsna källor, både inom Sverige och utanför landets gränser. Partiklar (PM10) och kvävedioxid är de luftföroreningar som idag uppvisar höga halter i Skellefteå och riskerar att överskrida de miljökvalitetsnormer som finns definierade. repo03.docx 2013-06-14 Bild 3. Nuvarande situation 2016, beräknade halter av kvävedioxid som årsmedelvärden. Planområdet markeras med lila linje och mätstationen med svart triangel. 7 (40) SWECO, GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx De högst beräknade halterna innanför planområdet Renen och Strömsör ligger båda på omkring 30 μg/m3. Värdena ska jämföras mot miljökvalitetsnormens gränsvärde på 40 μg/m3. Miljökvalitetsmålet Frisk Luft för kvävedioxid ligger på 20 μg/m3. Bild 4. Nuvarande situation 2016, beräknade halter av kvävedioxid som dygnsmedelvärden. Planområdet markeras med lila linje och mätstationen med svart triangel. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. De högst beräknade halterna innanför planområdet Renen och Strömsör ligger båda på omkring 58 μg/m3. Värdena ska jämföras mot miljökvalitetsnormens dygnsmedelvärde på 60 μg/m3 för dygnsmedelvärdet som 98-percentil och år. Det finns inget upprättat miljökvalitetsmål för kvävedioxid som dygnsmedelvärde 8 (40) SWECO: GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Bild 5. Nuvarande situation 2016, beräknade halter av partiklar som dygnsmedelvärden. Planområdet markeras med lila linje och mätstationen med svart triangel. repo03.docx 2013-06-14 De högst beräknade halterna innanför planområdet Renen och Strömsör ligger båda på omkring 17 μg/m3. Värdena ska jämföras mot miljökvalitetsnormens gränsvärde för PM10 på 40 μg/m3. Miljökvalitetsmålet Frisk Luft för partiklar som PM10 ligger på 15 μg/m3. 9 (40) SWECO, GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Konsekvenser för planområdet Bild 6. Framtida scenario 2030 med uppräknade trafikmängder. Beräknade halter av kvävedioxid anges som årsmedelvärden Planområdet markeras med lila linje. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. De högst beräknade halterna innanför planområdet Renen och Strömsör ligger båda på omkring 9 μg/m3. Värdena ska jämföras mot miljökvalitetsnormens gränsvärde på 40 μg/m3. Miljökvalitetsmålet Frisk Luft för kvävedioxid ligger på 20 μg/m3. 10 (40) SWECO: GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Bild 7. Framtida scenario 2030 med uppräknade trafikmängder. Beräknade halter av kvävedioxid anges som timmedelvärden. Planområdet markeras med lila linje. repo03.docx 2013-06-14 De högst beräknade halterna innanför planområdet Renen och Strömsör ligger båda på omkring 30 μg/m3. Värdena ska jämföras mot miljökvalitetsnormens timmedelvärde på 90 μg/m3 som 98-percentil för timmedelvärdet och år. Miljökvalitetsmål Frisk Luft för kvävedioxid ligger på 60 μg/m3 för timmedelvärdet som 98-percentil och år. 11 (40) SWECO, GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Bild 8. Framtida scenario 2030 med uppräknade trafikmängder. Beräknade halter av partiklar (PM10) som årsmedelvärden. Planområdet markeras med lila linje. De högst beräknade halterna innanför planområdet Renen och Strömsör ligger båda på omkring 18 μg/m3. Värdena ska jämföras mot miljökvalitetsnormens gränsvärde för PM10 på 40 μg/m3. Miljökvalitetsmålet Frisk Luft för partiklar som PM10 ligger på 15 μg/m3. Resultatet från spridningsberäkningarna stämde väl överens med tidigare genomförda mätningar vid Viktoriagatan (E4). Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid klaras för samtliga scenarion. Spridningsmodellen kalibrerades mot mätstationen, som är belägen i ett dubbelsidigt gaturum, vilket innebär att de beräknade värdena med alla sannolikhet överskattade halterna än tvärtom. Enligt beräkningarna bedöms dygns- och timmedelvärdet för kvävedioxid vara de miljökvalitetsnormer, som idag uppvisar höga halter och riskerar att överskrida miljökvalitetsnormerna. Det är planområdets västra delar som riskerar att överskrida miljökvalitetsnormerna i nuläges-scenariona. Miljökvalitetsmålet för årsmedelvärde klaras inte för nuläges-scenariot, men klaras för 2030 scenariot. Miljökvalitetsmålet klaras inte i nulägets-scenariot, men klaras med god marginal inom planområdena för 2030 scenariot. En framtida trafikökning på 1,5% per år kommer inte föranleda överskridande av miljökvalitetsnormerna. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Halterna av kvävedioxid beräknades minska till 2030 i jämförelse med nuvarande situation. Förklaringen till de kraftigt reducerade kvävedioxidhalterna för scenariot 2030 12 (40) SWECO: GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx är en kombination av att bakgrundhalterna, enligt SMHIs beräkningar, förväntas minska med cirka 50 % och att hårdare krav på utsläppsmängder kommer driva på teknikutvecklingen, vilket förväntas leda till lägre halter av framförallt kvävedioxider. I detta antagande är de framtida trafikökningarna medräknade. Partikelhalternas års- och dygnsmedelvärde förändras inte nämnvärt mellan de olika scenariona. Miljökvalitetsnormerna klaras dock för samtliga scenarion inom planområdet och antas inte utgöra en begränsande faktor i framtiden. Miljökvalitetsmålet ”Frisk Lufts” årsmedelvärde för partiklar, PM10 (15 μg/m3) klaras inte för hela planområdet i nuläget och tangeras för 2030 scenariot. Det är de västra delarna mot Viktoriagatan (E4) som överskrider målet. Miljökvalitetsmålet för dygnmedelvärde, som ligger på 30 μg/m3 klaras inte inom planområdena i nuläget, men klaras för 2030 scenariot. En framtida trafikökning på 1,5% per år kommer inte föranleda överskridande av miljökvalitetsnormerna. Anledningen till att partikelhalterna mer eller mindre hålls konstanta, är att den antagna minskningen i andelen fordon med dubbdäck till viss del motverkas av den prognostiserade trafikökningen. Framtidsprognoserna av partiklarnas bakgrundshalter är inte heller lika positiv som för kvävedioxid. Konsekvenser för E4 Spridningsberäkningar genomfördes för gaturummen vid detaljplansområdena Renen och Strömsör för år 2020. Vid genomförande av planen och eg även av nollalternativet kommer gaturummen att slutas ytterligare, vilket leder till sämre ventilationsförhållanden och därmed risk för ökade luftföroreningshalter. För beräkningarna användes gaturumsmodellen SIMAIR2, som är utvecklat av SMHI och Vägverket samt validerad enligt den rekommenderade metoden. Beräkningsmodellen tar hänsyn till gaturummets utformning exempelvis: gatubredd, hushöjd (av befintliga och planerade byggnader) och gatans riktning. Beräkningarna gäller för den nya bebyggelsens fasader närmast Renen, Strömsör samt vid mätstationen. Gaturumsmodellen räknar gaturummen som helt slutna, medan gaturummet i verkligheten kommer innehålla öppningar. Detta leder snarare till överskattning av halterna på grund av försämrade ventilationsförhållanden och därigenom försämrad spridning och omblandning av luftföroreningar. Resultatet från spridningsberäkningarna visar att miljökvalitetsnormerna klaras år 2020 för både kvävedioxid och partiklar (PM10). Miljökvalitetsmålet för års- och timmedelvärde klaras inte för kvävedioxid. För partiklar (PM10) klarades inte miljökvalitetsmålen som års- och dygnsmedelvärdet. Enligt beräkningarna klaras miljökvalitetsnormerna överlag. repo03.docx 2013-06-14 Tabell 2. Högst beräknade halter av kvävedioxid år 2020, 2 m från fasad och 2 m ovan mark. 13 (40) SWECO, GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Tabell 3. 2 (10) Högst beräknade halter av partiklar (PM10) 2020, 2 m från fasad och 2 m ovan mark. Kommentarer och förslag på åtgärder De föreslagna kontors- och bostadshusen i planområdet kommer byggas i direkt närhet till Viktoriagatan (E4). Detaljplanen medför att fler människor utsätts för exponering av luftföroreningar jämfört med nuläget inom planområdena. Vid bostäderna antas miljökvalitetsnormerna klaras för samtliga scenarion. Att bygga ihop bostadskropparna anses fördelaktigt eftersom det bildar en effektiv barriär mot inträngning av höga halter i området, vilket kan leda till lägre föroreningshalter på innegårdarna. Att bygga ihop huskroppar minskar även risken för uppkomsten av vertikala virvlar mellan byggnaderna, som kan leda till sämre ventilation och högre föroreningshalter på innergårdarna. Då halterna avtar med höjden kan bostadshusen även leda ner renare luft från högre nivåer (SLB, 2013:2). Byggnaderna antas ha en viss reducerande effekt på kvävedioxid- och partikelhalten, genom att verka som en avskärmande barriär. Alternativen är inte alternativskiljande då det gäller påverkan på luftsituationen på E4 eftersom båda alternativen är med en exploatering. Däremot nuläget med en parkering är mer gynnsamt för luften längs E4. Med antaganden hårdare krav på utsläppen av fordon och riksdagens mål att vi ska ha en fossilfri fordonsflotta 2030 så bedöms utsläppen på E4 minska framöver även om trafiken ökar. Miljökonsekvensen bedöms med avseende på ovan, som måttligt negativ för både nollalternativet och planförslaget(--). Alternativen i jämförelse med varandra är i princip likvärdiga, men planförslaget avskärmar en aning mer mot bakomvarande kvarter pga av att huskroppen är längre då den ligger mer ned mot älvsbrinken. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Förslag på åtgärder Ur luft synpunkt vore det fördelaktigt att anordna en trädlinje så nära Viktoriagatan (E4) som möjligt. Detta då studier har kunnat påvisa att störst reducerande effekt uppnås vid kombination av ett fysiskt hinder, så som byggnader/bullerskärmar, och vegetation. Gaturummen inom planområdet kan dock bli något mer slutet genom byggnationen av kontors- och bostadshusen. Det skulle kunna föranleda situationer med högre haltnivåer. Vegetation kan försämra omblandningen och spridningen av luftföroreningar genom minskad turbulensen i slutna gaturum och det är därav viktigt att inte plantera träden för tätt så gaturummet ytterligare sluts. Det är bättre ur luftkvalitetssynpunkt att anordna boulevarder istället för esplanader, eftersom boulevarder skapar avstånd mellan fordon och gång- och cykeltrafikanter. Det leder till att människorna som vistas i närheten av vägen, exponeras för lägre luftföroreningshalter. Skellefteå kommun arbetar med att minska trafiken på Viktoriagatan (E4), genom bland annat åtgärder som omfördelar trafiken till andra delar inom staden. Detta kan komma att minska trafikvolymen på 14 (40) SWECO: GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Viktoriagatan (E4) och vid planområdet, vilket antas ha en luftföroreningsreducerande effekt. Planområdet antas klara miljökvalitetsnormerna både i nuläget och för beräknade framtidsscenariona. Dock finns det inte någon nivå under vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer, i synnerhet för partiklar. Därför är fördelaktigt med så låga luftföroreningshalter som möjligt där folk vistas. De högsta halterna beräknas ske i de västra delarna av planområdet och det är bra om planen utformas så att människor inte uppmuntras till vistelse i dessa områden. Förslagsvis kan entréer placeras bort från den utsatta sidan av huset som vetter mot Viktoriagatan (E4). Det är även att föredra om tilluften för ventilation inte tas från fasader som vetter mot Viktoriagatan (E4), utan från taknivå eller från andra sidan av byggnaden. Buller (Se bilaga 4) Skellefteås miljömål: Vi ska bygga ett samhälle som inte alstrar så mycket buller. Förutsättningar Vid planering av nya bostäder gäller Trafikbullerförordningen (SFS 2015:2016). Förordningen innehåller följande riktvärden för buller från väg- och spårtrafik vid bostäder: Dygnsekvivalent ljudnivå Maximal ljudnivå Vid fasad utanför minst hälften av bostadsrummen 55 dBA 70 dBA (kl. 22-06) (enbart för bullerskyddad sida) Vid uteplats (kan vara gemensam) 50 dBA 70 dBA (kl. 06-22) Tabell 2. Riktvärden för buller från väg. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller att ljudnivån inte bör överskrida 60 dBA dygnsekvivalent nivå vid bostadsbyggnadens fasad. Överskrids 60 dBA måste bostaden ha tillgång till en bullerskyddad sida där 55 dBA inte överskrids. Samtliga värden avser frifältsvärden. Riktvärden för trafikbuller utomhus finns inte för kontorslokaler. Däremot ska ljudkrav inomhus klaras i enlighet med SS 25268. Konsekvenser Det planeras ett kontorshus mot Viktoriagatan som kommer att fungera som bullerskydd för bostäderna. Inom området kommer trafikflödena vara låga. Detta medför att majoriteten av bostäderna klarar riktvärdet 55 dBA dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad utan åtgärder. Det finns gott om utrymmen på gårdarna för gemensamma uteplatser där riktvärdena klaras. repo03.docx 2013-06-14 Detaljplanen föreslår också flytt av en befintlig byggnad, Billowska huset. Det är oklart vilken användning huset kommer att få efter flytt men riktvärden för trafikbuller klaras vid det nya läget. Det är därför möjligt att utan extra åtgärder använda huset som bostad. 15 (40) SWECO, GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Befintliga bostäder vid Strandgatan kommer att exponeras för något högre ljudnivåer efter detaljplanens utbyggnad. Man klarar dock gällande riktvärden. Befintliga bostäder upp mot kyrkan får lägre ljudnivåer än i nuläget. Kontor mot Viktoriagatan och bostäder mot Storgatan exponeras för relativt höga ljudnivåer. Förslag på åtgärder I de lägen där riktvärdet överskrids kan bostäderna byggas genomgående och få tillgång till en bullerskyddad sida. Lägenheter med gavel mot Storgatan behöver delvis inglasning av balkong för att skapa en bullerskyddad sida, detta omfattar ca 10 lägenheter. Enstaka enkelsidiga lägenheter mot Viktoriabron kan på vissa våningsplan behöva tätt balkongräcke och absorbent på balkongens tak för att skapa en bullerskyddad sida. Hänsyn måste tas till kontoren mot E4 och bostäderna mot Storgatan vid dimensionering av fasader för att skapa en god ljudmiljö inomhus. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Bild 9. Dygnsekvivalent ljudnivå vy från Viktoriabron, trafikmängder år 2040. 16 (40) SWECO: GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Bild 10. Skillnader i ekvivalent ljudnivå 1,5 meter ovan mark mellan 2015 mot 2040. I övrigt är även fasader mot Storgatan och mot Skellefteåälven exponerade för ljudnivåer över riktvärdet 55 dBA. Byggnadernas utformning medger dock att man bygger genomgående lägenheter och att de får en bullerskyddad sida mot gårdarna. I vissa hörnlägen kan man behöva skapa en bullerskyddad sida med hjälp av delvis inglasning av balkonger. Samtliga bullerskyddade sidor har även maxnivåer under riktvärdet 70 dBA. Det finns gott om ytor för gemensamma uteplatser där riktvärdena 50 dBA ekvivalentnivå och 70 dBA maxnivå inte överskrider. Ljudnivån överskrider 55 dBA även med en våning högre kontorshus mot Viktoriagatan 4. Det är räknat med ett släpp mellan punkthuset och det lägre kontorshuset i två plan. Det släppet läcker inte särskilt mycket buller in på bostäderna bakom. Däremot kan släppet ihop med skärmningen från punkthuset skapa en fluktuerande ljudkaraktär som kan uppfattas som mer störande än vanligt kontinuerligt trafikbuller. För att minska risken för detta rekommenderas att öppningen förses med ljudabsorberande material Med genomtänkta lägenhetslösningar klarar man kraven i trafikbullerförordningen och kan skapa en god ljudmiljö för de boende. Miljökonsekvenserna för buller bedöms som lite negativ (-). Nollalternativet bedöms som måttligt negativt (--) då inga tankar kring buller går att utläsa i de äldre detaljplanerna i planbestämmelserna och avskärmning av buller med en byggnad mot vattnet inte finns. repo03.docx 2013-06-14 Förslag på åtgärder Genomgående lägenheter ger möjlighet till tyst sida. Även planbestämmelser angående skydd mot buller kan föreslås i detaljplan. 17 (40) SWECO, GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Byggtid Förutsättningar Under byggtid kan störande buller påverka människor framförallt vid vistelse utomhus i området. Området kommer vara delvis avstängt under stor del av byggtiden och möjligheten till utevistelse nära arbetsplatsen är begränsande. Under byggskedet utförs arbetsmoment som kan medföra påverkan på hälsa och miljö. Nedan beskrivs konsekvenserna av dessa samt vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas. Konsekvenser I samband med grävning och schaktning påverkas mark- och naturmiljö. Etablering och transporter under byggskedet, i direkt närhet av vegetation, kan orsaka skador på grenverk och stammar. Under byggtiden kommer störningar för kringliggande bebyggelse uppstå i form av buller och vibrationer från schaktning, eventuell sprängning, spontning och pålning. Även byggtransporter medför ökat buller. De kringliggande områdena kan komma att påverkas av ljudnivåer som överskrider gränsvärdena under byggtiden. Bullerstörningen är dock av temporär art. Miljökonsekvenserna bedöms lite negativa (-) och inte mer då det rör sig om en relativt kort tid och kommer ske dagtid på vardagar. Under byggtid rör det sig främst om bullerstörningar. Stadsbild/stadsliv Skellefteås miljömål: Vi ska lägga mera tyngd på att bevara och utveckla natur- och kulturmiljövärden i staden, tätorterna samt i dess närområden. Förutsättningar för spontana mötesplatser för människor ska skapas i bostadsområden och i den offentliga miljön. Vi ska bygga sunda hus och ta tillvara de kunskaper och tillgångar som finns för att utveckla träet som byggnadsmaterial. Förutsättningar Området med influensområde kan delas upp i olika rumsbildningar: korsningarna med E4, älvsrummet, villastaden med kyrkan och Centrala stan. Planområdet ligger i gränsen mellan centrum, med sitt högre mer kompakta, tätare typ av bebyggelse och trädgårdstaden med sin karaktär av lägre och glesare bebyggelse. Flertalet byggnader i kvarteret Renen har en väl bibehållen tidskaraktär. Ett huvudstråk för gång och cykel går längs Nygatan i norr och älvspromenaden i söder (ur Skellefteå kommuns cykelplan från 2011). De övriga gatorna i väst-östlig riktning (Storgatan och Strandgatan) är väl trafikerade av både bilar och oskyddade trafikanter. E4/Viktoriagatan löper som en pulsåder till väster om planområdet, men även som en barriär. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Däremot finns inte något stadsliv att tala om inom kvarteren då flertalet hus står tomma och kvarteret Strömsör består till största del av en bilparkering. Bebyggelsen i kvarteret Renen består idag av en större byggnad (Åsellshuset) på två våningar med gårdsdäck, längs med E4/Viktoriagatan. I det huset har en möbelaffär och antikhandel funnits. Idag står huset till största delen tomt. Gula villan längs Kyrkgränd som byggdes som bostadsoch handelhus används också till det idag. Gårdsbyggnaderna inne på kvarteret används som förråd. Många av byggnaderna är slitna, men de sk Billowska och Lindbergshuset är renoverade på 2000-talet. Det Billowska huset ska flyttas inom kvarteret österut. Genom kvarteret går en brandgata, den enda som byggdes enligt 1883 stadsplan. 18 (40) SWECO: GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Kvarteren är ganska kuperade med en höjdskillnad på ca 8 meter från norr till söder. Därefter blir det ungefär en lika stor höjdskillnad, men på kort sträcka vid älvsbrinken ned mot älven. Konsekvenser Bild 10. Skebo och TEMAS förslag för området. Torget syns utformat med gradänger. Konsekvenserna av planerna blir ett utökat stadsliv mellan husen eftersom det planeras för fler bostäder, kontor och handel. Planförslaget är mer fördelaktigt än de gällande planerna med mer ytor för social samvaro och trevnad; som ett allmänt planerat torg (ev med enskilt huvudmannaskap) och mer parkmark. Den planerade byggnationen är bedömd att alstra ett tillskott på cirka 600 bilar per dygn. Detaljplanen stärker intentionerna i fördjupningen av översiktsplanen för Skelleftedalen att utveckla Centrala stan längs älven. Stadsmässigheten i området ökar. Stråk och kopplingar är väl tillgodosedda i detaljplanen. Sammantaget bedöms konsekvenserna som positiva på stadsbild motför nuläget, särskilt för planförslaget och även till viss del nollalternativet, men det beror även i hög grad på hur området utformas i detalj. (+) Förslag på åtgärder För mest allmännytta är det viktigt att allmänheten har tillgång till torgytan vid älven och att även parkmarken i norr och söder är det. Annars finns risk att mötesplatser bara blir för de boende. Även mötesplatser bör finnas inom området för att öka social samvaro, men kan vara kvartersmark. Även i norr mot kyrkan och Nygatan är det viktigt med bra anslutning till området för ökad tillgänglighet och social samvaro. Liksom genomgående inom området. repo03.docx 2013-06-14 Det är viktigt att hela planområdet har en en balans mellan de olika skalorna och uttrycken mellan trädgårdsstaden och Centrala stan. Exempelvis genom att styra höjder på byggnader att vara högre mot E4 och lägre österut. 19 (40) SWECO, GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Det är också fördelaktigt att säkerställa att de långa huskropparna mot Viktoriagatan/E4 inte blir stängda och slutna vilket kan vara i konflikt med andra miljöaspekter som buller och farligt gods. Uttrycken bör varieras mot Viktoriagatan/E4 både i skala, material och form. Trafik (Se även bilaga 4) Förutsättningar (text från trafikavdelningen Skellefteå kommun) E4/Viktoriagatan är en genomfartsled genom Skellefteå, och har en viktig funktion för såväl den lokala som den regionala trafiken. E4 har i de centrala delarna ett flertal plankorsningar och belastas av höga trafikflöden, i synnerhet på Viktoriabron som är den enda centrala fullvärdiga bron över Skellefteälven. Vägen utgör en stor barriär genom staden och de höga trafikflödena i kombination med hög belastning och tidvis köbildning vid de signalreglerade korsningarna har gett upphov till överskridande av miljökvalitetsnormen för luft. Storgatan är en lokalgata som korsar E4 i öst-västlig riktning och förbinder stadsdelarna Älvsbacka och Centrum. På västra sidan av E4 finns idag en gång- och cykelbana som saknar en koppling på östra sidan E4. Trafikmängderna på Storgatan uppgår idag till cirka 3000 fordon per vardagsdygn. Korsningen E4/Storgatan har redan idag en väldigt hög belastningsgrad vilket medför att köbildning förekommer längs med Storgatan under maxtimmen. Den föreslagna in- och utfarten till det nya parkeringshuset ligger nära korsningen E4/Storgatan, vilket gör att magasin för bilar som ska angöra parkeringshuset är kort. Under maxtimmen riskerar väntande bilar på Storgatan att blockera in- och utfarten till parkeringshuset. Nygatan löper mitt genom centrum i öst-västlig riktning, från E4 i öster till Nordlandergatan i väster. Nygatan är Skellefteås shoppinggata med en mängd butiker utmed gatan och fungerar idag som huvudstråk för gång- och cykeltrafik i Centrum. Många av gång- och cykelstråken, som leder från de olika stadsdelarna till Centrum, ansluter mot Nygatan. Inriktningen i den fördjupande översiktsplanen för Centrala stan är att Nygatan utvecklas till ett mer attraktivt, funktionellt och väl gestaltat handelsstråk där människor gärna rör sig till fots. För att förbättra förutsättningarna för fotgängare och cyklister föreslås att gatusektionen längs med Nygatan förändras för att ge utrymme för en bredare gång- och cykelbana förbi kvarteret Renen. Ett separat körfält för högersvängande fordon finns på E4 längs med kvarteret Renen, infart till parkeringshuset föreslås därför även mot Nygatan där ett längre magasin finns. Planförslaget medför att en ny gata, Strömsörgatan, delar nuvarande kvarteret Strömsör i två kvarter. Strömsörgatan ska fungera som en lokalgata för de bostäder och kontor som uppförs. Gaturummet längs med Strömsörgatan ger utrymme för körbana, gång- och cykelbana samt gatumarksparkering. En gång- och cykelkoppling blir även möjlig från gång- och cykelbanan längs med E4, genom en öppning i kontorshuset vidare österut över torgytan och ner mot strandpromenaden via en ny, tillgänglig GC-bana. Kyrkogatan är idag en återvändsgata med gatumarksparkering. Planförslaget medför ingen förändring av Kyrkogatan som fortsätter att vara stängd för biltrafik mot Storgatan. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fastigheterna ska lösa sina boende- och besöksparkeringar (samt ev. verksamhetsparkering) inom planområdet eller genom friköp. Totalt uppskattas vid fullt nyttjande av byggrätten ett behov på 200 boendeplatser och 20 besökare (bilar) och till detta cykelplatser för varje lägenhet. För de cirka 400 arbetsplatserna räknas med 200 20 (40) SWECO: GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx parkeringar som kan behövas i närheten. Av besöksparkeringarna ska särskilt tillgängliga parkeringar lokaliseras på fastigheten i anslutning till huvudentréer. Övriga p-platser avses lösas i parkeringshus i kv Renen, som har infart i både syd och nord (se fig 25) och ca 500 platser. För att hantera trafikmängderna är det rimligt att dela upp dessa mellan verksamheter, allmänhet och boende. Kontorshuset mot Viktoriagatan har soprum och varuleveranser, varför viss infart blir av nöden. I övrigt ska ingen trafik annat än lastning och lossning (flyttbilar etc) behöva ske inne i kvarteren. Det ska vara enkelt att cykla. Någon del av parkeringsdäck e dyl. kan avsättas för cykelparkering inomhus, och även yttre cykelparkering med god tillgänglighet till entréerna bör finnas (se fig 30). Cykelparkeringarna bör ges en kvalitet och en utformning som stimulerar cykling, t. ex låsbara ställ under tak. Konsekvenser Den planerade byggnationen på kv Renen och Strömsör är bedömd att alstra ett tillskott på cirka 600 bilar per dygn. Genom att ansluta olika våningar till olika gator, Nygatan och Storgatan kan trafiken fördelas på ett bättre sätt än om parkeringshuset bara har en anslutning. Med boendeparkering i de två nedersta våningarna med anslutning från Storgatan och resterande våningar för allmänheten och arbetsplatsparkering från Nygatan kan trafiken spridas ut på två gator. Resultatet blir ett tillskott på Nygatan som handlar om en fördubblad trafik, medan Storgatan får en minskad trafik. Detta då den nuvarande parkeringen som är vid Storgatan flyttas in i huset med anslutning från Nygatan. Planförslaget medför inga förändringar av E4/Viktoriagatans funktion eller utformning. Planförslaget medger att Storgatan får ett bredare gaturum från korsningen med Strömsörgatan för att ge utrymme för gång- och cykelbana samt möjlighet till ett tredje körfält, huvudsakligen för att hantera infarten till parkeringshuset. Det extra körfält på Storgatan som föreslagits, kan minska risken för att bilar som ska angöra parkeringshuset blockerar framkomligheten på Storgatan. Det extra körfältet endast är 30 meter långt (cirka 4-5 bilar), vilket snabbt kan fyllas under maxtimmen om det finns blockerande bilar i motsatt körfält. Det är redan idag är kapacitetsproblem i korsningen E4/Storgatan och ett byggandet av ett P-hus för 500 bilar kan komma att skapa ytterligare problem i anslutning till korsningen eftersom att infarten mot Storgatan ligger så pass nära korsningen E4/Storgatan. Planförslaget bedöms som lite negativt främst pga angöringen till parkeringshuset och den korta sträckan mellan Viktoriagatans korsning med Storgatan och infart från området mot Storgatan. Nollalternativet bedöms också som lite negativt då det saknar ett helhetsgrepp över området. repo03.docx 2013-06-14 Förslag på åtgärder Genom att ansluta olika våningar till olika gator, Nygatan och Storgatan kan trafiken fördelas på ett bättre sätt än om parkeringshuset bara har en anslutning. Tillskottet på Nygatan handlar om en fördubblad trafik, medan Storgatan får en minskad trafik. Genom närheten till Skellefteå centrum kommer resorna som gående eller cyklist att bli mycket stora och kan öka i takt med att centrum utvecklas mer för dessa trafikantgrupper. Det är därför positivt att utformningen av gatumiljön inom och kring kvarteren har detta som en utgångspunkt. Det betyder som exempel att gångbanor utformas så att de har företräde 21 (40) SWECO, GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx framför korsande biltrafik, är gena från entréer till målpunkter och att det finns väderskyddade cykelparkeringar nära entréer. Detta kommer att bidra till att hållbara resor kan utvecklas på ett positivt sätt. (Ur Tyréns trafikutredning från 2016) Mot E4 finns behov av hållplatsmöjligheter. En busshållplats föreslås därför vid E4 strax utanför planområdet. Kulturmiljö Skellefteås miljömål: Vi ska lägga mera tyngd på att bevara och utveckla natur- och kulturmiljövärden i staden, tätorterna samt i dess närområden. (Till stora delar text ur MKB till detaljplan för kvarteret Renen av Tyréns från 2009 och ur aktuell planbeskrivning.) Förutsättningar Området är uppbyggt efter trädgårdsstadens idéer med oregelbundna kvartersformer och gator som gav omväxlande stadsbild, platsbildningar och monumentalt placerade offentliga byggnader. I Nygatans förlängning finns St Olovs kyrka som en fondbyggnad. Förutom det stadsplanemässiga värde som kyrkan har, innebär närheten till E4 att kyrktornet är ett välexponerat landmärke i centrum av staden. De närmaste omgivningarna runt kyrkan innehåller flera välbevarade byggnader från 1900-talets tre första decennier. Det gör att området runt kyrkan upplevs som vackert och välbevarat, med kyrkan som självklar mittpunkt. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. De byggnader som enligt Skellefteå kommuns miljöprogram från 2006 är värdefulla i planområdet är följande: 22 (40) SWECO: GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Bild 11. Kulturmiljö (även rivna hus). Se förklaring i text nedan. Kvarteret Renen är en av Skellefteås äldre kvarter med trähusbebyggelse från tiden omkring 1900. Tre av de fyra gårdarna har byggnadskroppar och gårdsmiljöer som är ganska väl bevarade. Karaktäristiskt är placeringen med en större huvudbyggnad vid gatan och ett lägre gårdshus inne på tomten samt ett ganska väl tilltagen friyta. Genom kvarteret går en brandgata, den enda som byggdes enligt 1883 års stadsplan som har sitt ursprung i 1875 års byggnadsordning där det föreskrevs att det genom alla kvarter skulle dras brandgator. Billowska (14), Lindbergska (15) och Gula Villan (13) utgör en väl bevarad sammanhållen borgerlig miljö med trähus från tiden före 1920. Kommunens ”Centrumplan 93” anger förändring på längre sikt för kvarteret Renen, med centrumbebyggelse och bevarande av bebyggelse i Renen. repo03.docx 2013-06-14 Det äldre, norra huset (nr 12) är ursprungligen BC-gården, uppförd i nuvarande kv Kyrkan 1888 av handelsidkerskan B C Hedqvist. Den rullades sedan till nuvarande plats av fabrikör Åséll i slutet av 1920-talet. Här bedrevs möbelbutik in på 2000-talet. Husen är idag i dåligt skick efter många vattenskador. 23 (40) SWECO, GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Bild 12. Fd Åsélls nr 12. ”Billowska huset” (14) som ligger närmast korsningen mot E4/Viktoriagatan längs med Storgatan, byggdes 1896. Det är ett envåningshus med inredd vind. Den har frontespis (ett över en byggnads taklist och på byggnadens mitt uppskjutande parti som avlutas med en låg triangulär gavel över ett fönster) mot gatan, trapphus mot gården. Panelarkitekturen är ryskinspirerad och avspeglar de östliga handels- och kulturkontakter som fanns vid sekelskiftet. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Bild 13. ”Billowska huset”, Storgatan 55. Foto 2008. 24 (40) SWECO: GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx ”Lindbergska huset” (15) angränsar till ”Billowska huset längs med storgatan. Det är enoch en halv vånings byggnad med delvis inredd vind, byggdes 1915. Frontespis mot gatan, trapphus och envånings tillbyggnad mot gården. Mot öster burspråk. Stensockel och trästomme. Fasad i brunt liggande och stående fasspontpanel. Gavelrösten i locklistpanel. Rödbrun hörnpilastrar, fönsterfoder och utsirade vidskivor. Inbyggd takfot. Tegeltäkt brunt brutet sadeltak. Byggnaden har nationalromantiska drag i sin arkitektur. Bild 14. Foto från gårdsplanen mot ”Lindbergska ” och ”Billowska” husen, Foto 2008. ”Gula Villan” (13) som ligger i korsningen Nygatan - Kyrkgränd, är ett bostadshus med butik som byggdes 1910. Den är två våningar med en delvis inred vind. Mot gatan risalit (Risalit är ett svagt framskjutande parti av en fasad, fört genom byggnadens hela höjd). Mot gården, trapphus med verandor och stensockel Trädstomme och beige liggande fasadspontpanel indelad i fält av lister.. Stort skyltfönster mot gatan. Grönt valmat sadel plåttak och inklädd takfot. Byggnaden har en jugendinspirerat utförande. Den har många bevarade snickeridetaljer i fönster, dörrar, lister och räcken. Vid Gula villan ligger även den trekantiga parken som är bevarandevärd kulturmiljö från trädgårdsstaden, se avsnitt Tätortsnära grönområden och grönstråk. repo03.docx 2013-06-14 Bild 15. ”Gula Villa” Nygatan 66, Foto 2016. 25 (40) SWECO, GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Kavaljersbostaden eller Gamla Strömsörsflygeln (Storg 66) är gamla flygeln till gamla Strömsörs herrgård (vars huvudbyggnad låg där Storgatan idag går). Huset är från tidigt 1800-tal, men tillbyggdes 1919 med timmer från gårdens rundloge för att inrymma stadens anställda (bla major Kossuth Viktor Falk, rullföringschef). Byggnadsstilens uttryck är från tiden för ombyggnationen. Kavaljersbostaden kallas den därför att här bodde folk av lite högre klass. Skebo köpte huset 1983 och sedan dess har det använts som bostäder. Kavaljerbostaden ingår i Kulturmiljöprogrammets och är, till skillnad från husen i kv Renen skyddat i gällande detaljplan med beteckningen q. Kvarteret Strömsör har hyst flera andra intressanta byggnader, som Strömsörskolan (fd Skellefteå Möbelfabrik från slutet 1800-talet), varmbadhuset från 1930-talet, ett antal privatbostäder från tidigt 1900-tal samt växthus, parkanläggningar mm tillhörigt nya Strömsörs herrgård (från 1838, som sedan 1949 står på dagens plats). Allt utom herrgården och dess flygel (utanför planområdet), som tjänstgjort som kyrkoherdebostad och pastorsexpedition innan de blev privatbostäder, är rivet. Bild 16. Kavaljerbostaden nr 2. Konsekvenser ”Billowska huset” (14) föreslås i planförslaget flyttas 70 meter mot kyrkan. Det är positivt att det bevaras. Däremot flyttas huset till den karaktäristiska parkmiljön utformad som en trekant. Vilket medför att den miljön påverkas negativt. Angående ”Lindbergs huset” 15 bevaras gathuset men uthuset rivs. Gula villan 13 bevaras. Kavaljerbostaden(2) är skyddad i gällande plan (nollalternativet) och det skyddet kvarstår för huset, men minskas på tomten. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Sammantaget bedöms konsekvenserna på kulturmiljö för nollalternativet som måttligt negativa (--) i nollalternativet där ingen direkt hänsyn tas till kvarteren förutom Kavaljerbostaden som är skyddat i detaljplan. Även viss kulturmiljö sparas i nollalternativet som tex den trekantiga parken. Planförslaget innebär även det att parkmarken formad som en trekant vid kyrkan enligt Hallmanska planen är kvar. Vidare kommer en liten del av vegetationen inom kvarteret att tas bort och brandgatan byggs igen. Planen innebär vidare att Billowska husets gårdsbyggnad flyttas österut och blir skyddad i plan. Åsélls hus rivs och ersätts med parkeringshus. Konsekvenserna för planförslaget bedöms även de som måttligt negativa (--). 26 (40) SWECO: GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Förslag på åtgärder Det är fördelaktigt om planen behåller gatustråk, tankar kring parkmark från ”Trädgårdstaden” och säkerställer byggnader med riktlinjer som finns i Skellefteå kulturmiljöprogram. Finns möjlighet kan brandgatan vid Åsells förtydligas. Tätortsnära grönområden och rekreation Skellefteås miljömål: Vi ska lägga mera tyngd på att bevara och utveckla natur- och kulturmiljövärden i staden, tätorterna samt i dess närområden. Tätortsnära skog ska vara lättillgänglig och skötas så att den inbjuder till uteliv. Förutsättningar Stadsdelen Älvsbacka har gott om insprängda grönytor av varierande storlek och karaktär såsom små närparker, större gräsytor, fotbollsplaner, alléer och lekplatser. Skellefteås strandpromenad liksom vegetation finns sammanhängande längs med älven på både norr och södra sidan. Vid älven finns den populära Mannhemskajen. Det finns flera olika lövoch barrträd i kvarteren vid älvsbrinken. Älvsbrinken är utpekad i den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen som ett viktigt grönstråk och parkområde. Vidare står i den fördjupade översiktsplanen att de allmänna grönytorna som finns på Älvsbacka bör bevaras och förvaltas eftersom stadsdelen i stort sett är utbyggd. repo03.docx 2013-06-14 Bild 17. Björkrad vid parkeringen vid kvarteren Svalan och kvarteren Strömsör. 27 (40) SWECO, GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Kvarteret Renen bevarar i sin östra del drag från P O Hallman stadsplanering från början av 1900-talet. Idealen på denna tid var att inte ha raka gator och rätvinkliga kvarter. Detta ser man på den utskjutande parkområde som bildar en trekant mot kyrkan. Det sparade grönområdet är också ett ideal från denna tid som hade fått sitt intryck från medeltida stadsplanering och den engelska trädgårdsstaden. I parken finns 11 stycken lindar som växer längs med gatan. Parken är bevuxet med gräs och en större häck och staket skiljer byggnaderna mot parkområdet. Bild 18. Parkområdet vid Kyrkogatan, Kyrkgränd. Foto 2008. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Bild 19. I sydvästra delen av Strömsörparkeringen (kv Svalan) finns uppvuxen park med bla silvergran och lönn. 28 (40) SWECO: GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Konsekvenser Användningen närmast älven blir fortsättningsvis också parkmark för att säkerställa rekreationsstråket längs älven. Nollalternativet och planförslaget följer fördjupningen av översiktsplanens intentioner att skapa ett socialt stråk och ekologiskt stråk både längs älven och i nord- sydlig riktning. Miljökonsekvenserna bedöms som lite negativa för nollalternativet (-). För planförslaget blir konsekvenserna måttligt negativa (--) eftersom byggnaden går ned där det finns lämningar av en park med fleråriga barrträd som silvergran, lövträd , pilträd, lindar, lönn mm. Förslag på åtgärder Den vegetation som är möjlig att spara, sparas. Inventering föreslås för att säkerställa ev skyddsvärda träd. Detaljplanelagd parkmark längs efter älvsbrinken och i parkområdet vid Kyrkgränd. Geoteknik Förutsättningar Inom fastigheten förekommer fyllnadsmassor ner till ca 0,5 meter under markytan men kan förekomma ner till 1,3 meter under markytan. Fyllnadsmassorna utgörs av mulljord samt grusiga sandiga massor. Fyllnadsmassorna underlagras av naturliga jordarter i form av silt och lerig silt/siltig lera ner till varierande djup mellan 0,7-3,7 meter. Inga lager sulfidlera eller förekomst av järnsand kunde identifieras på fastigheterna. Fast lagrad morän påträffades på varierande djup från 0,7 meter under markytan på fastigheten Renen, till 3,7 meter under markytan på västra delen av fastigheten Strömsör 3 & 4. På samma fastighet fast på östra siden nåddes morän på ett djup av 1 meter under markytan. Generellt beskrivet finns två huvudsakliga principer för grundläggning, pålning eller platta på mark. Det finns arsenik i fyllnadsmassor som saneras. Förslag på åtgärder Efter val av placering av byggnader och grundläggningsmetod bör utförligare undersökningar utföras för att kunna ta fram dimensionerande parametrar . Utifrån vald grundläggningsmetod bestäms omfattningen av den utökade undersökningen. Utförligare undersökningar bör även omfatta skredrisk. Vatten Förutsättningar Skellefteälven används idag som stadens ytvattentäkt och detaljplanen inryms inom befintligt vattenskyddsområde. repo03.docx 2013-06-14 Enligt Skellefteå kommun är dagvattennätet inte dimensionerat att klara det som dagvatten som tillkommer från planområdet. Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor som vägar, parkeringsplatser, takytor och liknande. Dagvattnet från hårdgjorda ytor innebär problem dels genom de stora avrinningsvolymer 29 (40) SWECO, GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx som uppstår närmast momentant vid kraftig nederbörd, dels genom de många olika typer av föroreningar som följer med vattnet. Avrinning från förorenade ytor eller ytor med speciella material får till följd att dagvattnet för med sig föroreningar ut till recipienten som i det här fallet är Skellefteälven. Generellt är det en sämre lösning att transportera dagvattnet i kombinerade ledningssystem tillsammans med spillvatten till avloppsreningsverk. Dagvattnet stör processerna i reningsverken och bidrar också till förhöjda metallhalter i slammet. Exempel på LOD-anläggningar är olika typer av infiltrations- och perkolationsanläggningar, infiltration genom grönytor eller så kallade översilningsytor, infiltrationsmagasin, perkolation i stenfyllnader mm. Dagvatten från tak-, gårds- och vägytor bör ges möjlighet att avrinna över grönytor och/eller till stenkista. Normalt fångas ämnena i dagvattnet upp i och med att de fastnar i slänter och diken. En del av dem bryts ned på plats eller späds ut till låga koncentrationer. Miljöpåverkan sker därför oftast inom området närmast diket där huvuddelen av föroreningarna fastläggs. Skellefteå kommun har tagit fram en strategi för hantering av dagvatten i Skellefteå kommun. Där står det att det vid detaljplanering ska det göras en dagvattenutredning och ytor ska avsättas för att ta hand om dagvatten. Skellefteå kommun har tagit fram en strategi för hantering av dagvatten i Skellefteå kommun. Där står det att det vid detaljplanering ska det göras en dagvattenutredning och ytor ska avsättas för att ta hand om dagvatten. Konsekvenser I båda alternativen minskar växtligheten från nuläget vilket är negativt. Vid nollalternativet är befintlig växtlighet kvar vid älven, vilket är positivt, men däremot inte så mycket i kvarteren. I planförslaget finns möjlighet att anlägga öppna diken för att fördröja dagvattnet en aning ned till Skellefteälv vilket är positivt. Dagvattenstrategin i kommunen är att utsläppt vatten inte ska vara smutsigare än recipienten som i det här fallet är Skellefteälven. Mestadels av föroreningar i dagvattnet kommer från vägarna och trafiken och miljökonsekvenserna bedöms bli lite negativa (-) i nollalternativet och planförslaget. Förslag på åtgärder Planförslaget bör planeras till viss del med lokalt omhändertagande av dagvatten med ex anläggandet av öppna diken. Dagvattnet bör ses som en resurs och behandlas med utgångspunkt från ekologiska principer och ett kretsloppstänkande. Det bör utredas vidare om det finns förutsättningar för LOD med ex öppet dike genom kvarteret och om det ska inarbetas något specifikt angående dagvattenhanteringen i detaljplan. Den vegetation som är möjlig att spara, sparas i syfte att tex dagvatten kan infiltreras och renas via grönytorna. Ekosystemtjänster Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Ekosystemtjänster är den mångfald av tjänster och funktioner som olika ekosystem och dess organismer tillhandahåller människan, som fåglarnas förmåga att sprida frön mellan olika platser och insekternas pollinering av grödor och vilda växter. Utmärkande för dessa tjänster är att de skapas av de levande organismernas arbete i naturen, på land såväl som i akvatiska miljöer. Till skillnad från biologisk mångfald är ekosystemtjänster alltid antropocentriskt definierande, vilket innebär att det är tjänster som människan drar nytta av. I de flesta sammanhang innebär detta nyttor även för andra organismgrupper. 30 (40) SWECO: GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Eftersom det går att värdera dessa nyttor både ekonomiskt och socialt så rymmer begreppet en delvis annan innebörd än begreppet biologisk mångfald, där fokus ligger på att mångfalden har ett eget existensvärde, oavhängigt människan. Ekosystemtjänster är dock beroende av den biologiska mångfalden. Ekosystemtjänster brukar delas upp i fyra delar; producerande (mat, vatten, råmaterial osv.), reglerande (lokalklimat, bindning sv koldioxid, vattenrening osv.), kulturella (rekreation, turism, estetik osv) och stödjande (habitat för arter). Att värdera ekosystemtjänster är ett sätt att synliggöra värdet av ekosystemen. Arbetet med ekosystemtjänster kan delas upp i att identifiera, bedöma och verkställa. I samråd med Skellefteå kommun har en bedömningsprocess enligt Care of citys fyra ”s” gjorts: Skapa: Ekosystemtjänsten finns inte i området idag men behov finns. Nyskapande behöver ske. Skydda: Ekosystemtjänsten finns men ekosystemet behöver skyddas för att inte kommande förändringar ska påverka. Stärka: Ekosystemtjänsten finns men inte i tillräckligt stor utsträckning. Förstärkning av nuvarande behöver ske. Skippa: Avvägning av andra intressen som finns i området medför att denna ekosystemtjänst inte kan bevaras. Detta bör kompenseras genom att ersätta på annan plats. Nedan presenteras aktuella ekosystemtjänster avgränsat till planområdet. Observera att tabellen nedan jämför hur det är nu och planförslaget. Försörjande tjänster repo03.docx 2013-06-14 Reglerande tjänster Nuläge -Möjligheter finns med odling av frukt i trädgård och odling på balkonger. -Möjlighet till tillvaratagande av ex solenergi på taken -I älven bedrivs fiske till viss del -Flera uppvuxna träd och grönytor som minskar effekterna av kraftig nederbörd och blåst. De kan binda föroreningar mm. -Den stora grusparkeringen fördröjer kraftig nederbörd en aning. Planförslaget -Möjligheter finns med odling av frukt i trädgård och odling på balkonger. -Möjlighet till tillvaratagande av ex solenergi på taken -I älven bedrivs fiske till viss del -Antal träd minskar. -En planerad bäck som fördröjer dagvattnet och renar vattnet innan det når älven planeras -Älven mottagare av vatten från planområdet mm. Skapa/skydda/stärka/skippa Ekosystemtjänst kan skapas Ekosystemtjänster skippas och skapas. 31 (40) SWECO, GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Kulturella tjänster -Älven mottagare av vatten från planområdet mm. -Mötesplatser i form av parker finns i området. -Mötesplats vid älvsbrinken. -Parkerna har historiskt värde -Älven används till turism. Älven inbjudande och vacker. -Fåglar kring älven, men mestadels uppströms -Mötesplatser kring bäcken skapas och stärks kring älven. -Mötesplatser i form av parker finns i området. -Mötesplats vid älvsbrinken. -Parkernas historiska värde till viss del kvar. -Älven används till turism. -Älven inbjudande och vacker. -Fåglar kring älven, men mestadels uppströms Ekosystemtjänst kan skapas i och med bäcken och plantering av nya träd. Ekosystemtjänst skippas i form av den gamla parken som finns vid ”Strömsörparkeringen” och den trekantiga parken med lindar. Ekosystemtjänster stärks med tydlig mötesplats vid älven. Tabell 3. Ekosystemtjänster för planområdet. RISKER Översvämning och klimat Skellefteälven är kraftigt reglerad genom vattenkraftsproduktionen och har under de senaste 40-50 åren endast haft höga flöden ett fåtal gånger. Kombinationen med fyllda regleringsdammar och kraftiga regn under en längre period har då varit orsaken. Höga flöden orsakade av intensiv vår-/fjällflod är likaså mycket ovanliga. Den översiktliga översvämningskartering som gjordes 2006 visar hur ett så kallat 100-årsflöde och ett högsta dimensionerande flöde (så kallat 10 000-årsflöde) kan påverka samhället. Den måttliga påverkan som 100-årsflödet bedöms ge, ska dock vara den lägsta nivå där t ex bostäder eller infrastrukturella etableringar förläggs. Ingen hänsyn tas till eventuella dammbrott. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. De mindre vattendragen kan vid skyfall och liknade händelser ge lokala översvämningar som påverkar fastigheter och infrastruktur. Ofta beror det på att avloppsanordningar för dagvatten eller vägtrummor täpps till, t ex av medflytande bråte. Människan har skapat en global uppvärmning som kommer att föra med sig konsekvenser i framtiden. Vilka konsekvenserna blir är inte helt enkelt att förutspå. En klimatförändring kan leda till både ökad och minskad sårbarhet eller till helt nya sårbarheter. Graden av sårbarhet beror på vilken hänsyn som tagits i den fysiska planeringen. Ju längre period som planeringen avser desto större spännvidd av tänkbara klimatförhållanden finns att ta i beaktande. I Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60, Meier 2006) studerades ett antal framtidscenarier för extrema havsnivåer. Framskridningarna på dessa scenarier gjordes till och med år 2100. Enligt utredningen är det nuvarande scenariot för aktuellt område en 1,5 m förhöjning av havsytan vid en extrem situation. Ca 2 meter ovanför 32 (40) SWECO: GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx havet ligger gång- och cykelstråket så ca 10 meter av parkmarken kan vid extrema havsnivåer översvämmas. Skred Enligt den geotekniska undersökningen bör skredrisker utredas vidare. Farligt gods (Se bilaga 5) Förutsättningar och konsekvenser E4 är utpekat som riksintresse för kommunikationer och är även utpekad som väg för transport av farligt gods med ett rekommenderat skyddsavstånd på minst 30 meter. Detta sammantaget med bullersituationen gör att det är olämpligt att uppföra ett bostadshus utan särskilda åtgärder inom 30 m från E4. Något fastställt skyddsavstånd finns inte, god kunskap och god planering är förutsättningen för att planera utifrån en tolerabel eller acceptabel risknivå.”(2010:088 Infrastrukturrelaterade skyddsavstånd) Det finns ingen tillgänglig statistik avseende trafikolyckor för den ca 100 meter långa vägsträckas om är aktuell utanför Strömsör. Dock så är det en säker vägsträcka med avseende på vägens utformning (höjdskillnader, vägbredd, separata vägbanor, hastighet, avsaknad av avfart, sikt, trafikljus) där sannolikheten är låg för trafikolycka. Vad gäller aktuell riskklass enligt matris i tidigare kapitel så nås nivån ”Klass2, måttlig risknivå, säkerhetsåtgärder ska övervägas”. För att minska riskbilden och komma i fas med samhällets krav så måste i detta fall förebyggande åtgärder vidtas. Dessa kan vara av typen som minskar konsekvenserna av olyckan alternativt att de minskar sannolikheten för en olycka. Den låga hastigheten i kombination med trafikljus gör sannolikheten låg för att en större olycka skulle inträffa. Troligtvis kan ett fysiskt hinder, såsom räcke, som placeras mellan E4:an och Strömsör samt byggnadstekniska krav på kontorsbyggnaden vara grunden till att trygg och säker miljö kan skapas för nyetableringen. Det finns i dagsläget liknande byggnader/verksamheter på liknande avstånd som den tänkta etableringen. Detta i sig är inget argument till att nyetableringen är tillräckligt säker. Dock så innebär en nyetablering ingen förhöjd sannolikhet för olycka men medför att fler personer kan utsättas för konsekvenserna av en olycka. Med byggnadstekniska åtgärder kan det vara så att personer som vistas i nyetableringen har ett bättre skydd än de personer som vistas i befintliga byggnader. Sannolikheten ligger väldigt lågt för denna typ av olycka generellt och denna vägsträcka är som tidigare skrivits gynnsam. Dock så kommer riskreducerande åtgärder att krävas då sannolikheten ej kan försummas. Tyréns AB (som gjort riskanalysen) kan ej i detta skede meddela vilka dessa riskreducerande åtgärder är och i vilken omfattning de behövs utan kan bara konstatera att det finns goda möjligheter för att uppföra byggnader på Strömsör så att människor i dessa byggnader vistas i en säker miljö. Åtgärder som arbetats in i detaljplan Konsekvensbegränsande åtgärder har lagts in som planbestämmelse. Dessa består i att kontorshuset mot E4 måste vara klart att uppföras innan bygglov för bostadshus beviljas. Övriga åtgärder som lagts in som planbestämmelse är placering av entré, utrymningsvägar och friskluftintag. repo03.docx 2013-06-14 Åtgärder som inte arbetas in detaljplan 33 (40) SWECO, GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Åtgärder kan vara av typen olycksförebyggande eller konsekvensbegränsande åtgärder. De förra ansvarar huvudmannen för vägen för (ex trafikdelare, sänkt hastighet, alternativa färdvägar), och de senare ligger på omgivningen (vall, planlösning, brandklassad fasad, balkonger, placering av entré och friskluftsintag). Luftburen brandfarlig eller giftig gas kan hanteras genom en automatisering av husens ventilation och via s.k. dekare, så att ventilationen stängs vid en olycka. Säkerhetszonen på den här sträckan är 8 meter. De ytor inom det detaljplanelagda området som ligger inom väg E4 säkerhetszon ska utformas med hänsyn till krav som gäller för säkerhetszon. Oeftergivliga föremål ska inte förkomma i säkerhetszonen om inte ett räcke eller motsvarande skyddar mot påkörning. Om inte det normala vägnätet kan garantera räddningstjänstens framkomlighet så ska framkomlighet för räddningstjänstens fordon garanteras genom räddningsvägar och uppställningsplatser för räddningsfordon. PÅVERKAN PÅ MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER Det finns 16 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver de egenskaper som vår naturoch kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Målen ska uppnås i ett generationsperspektiv (källa: http://miljomal.nu). Nollalternativets inverkan Miljökvalitets mål Relevans Planförslagets inverkan Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Liten Stor Lite negativ Lite positiv med byggnader som avskärmar mot E4 Lite negativ Lite positiv med byggnader som skärmar mot E4 Bara naturlig försurning Liten Lite negativ‐Ökad trafik Lite negativ‐Ökad trafik Giftfri miljö Måttlig Skyddande ozonskikt Måttlig Ingen Lite negativ‐Ökad trafik Lite negativ‐Ökad trafik Säker strålmiljö Liten Ingen Ingen Ingen övergödning Ingen Ingen Levande sjöar och vattendrag Liten Ingen Lite negativ‐Ökad trafik Lite negativ‐Ökad trafik Grundvatten av god kvalitet Liten Hav i balans samt levande kust och skärgård Ingen Lite negativ‐Ökad trafik Lite negativ‐Ökad trafik Myllrande våtmarker Levande skogar Ingen Ingen Ett rikt odlingslandskap Ingen Storslagen fjällmiljö Ingen Positiv Måttligt positiv God bebyggd miljö Stor Ett rikt växt‐ och djurliv Ingen Tabell 4. Nationella miljömål Ingen Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Regionala miljömål har också antagits av Länsstyrelsen i Västerbotten och kommunala miljömål av Skellefteå kommun. De regionala och kommunala miljömålen är mer konkretiserade än de nationella (se inledning av en del miljöaspekter i rapporten för en del av de kommunala). 34 (40) SWECO: GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Kommunalt miljökvalitets mål Relevans Planförslagets inverkan Nollalternativets inverkan Frisk luft utomhus Stor Lite negativ Lite negativ Leva och bo Stor Positiv Måttligt Levande vatten Måttligt Lite negativ Lite negativ Natur i balans Tabell 5. Kommunala miljömål Liten Lite negativ Lite negativ God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Ett mycket omfattande miljömål som berörs på olika sätt. Detaljplanen bidrar till en god livsmiljö i centrala Skellefteå. Stora delar av kvarteren upplevs otillgängligt och stadsdelen har i och med det här projektet en möjlighet att öka i attraktionskraft. Intentionerna i den fördjupade översiktsplanen följs.(+) Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Planförslaget och nollalternativet genererar mer trafik vilket är lite negativt. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Skellefteälven är en förhållandevis stor recipient och bedöms inte påverkas av projektet. Ett rikt djur- och växtliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. repo03.docx 2013-06-14 Det blir viss intrång på växt- och djurlivet vid älven, men inte alternativskiljande motför nuläge och nollalernativ. Inga kända skyddade arter finns i området. 35 (40) SWECO, GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Planförslaget och nollalternativet bidrar till bättre luft inne i planområdet, men en aning sämre på E4. Det är marginell skillnad på nollalternativet och planförslaget för luften på E4. Måluppfyllelsen bedöms som lite negativ. Miljökvalitetsnormer för vatten Skellefteå kommuns miljömål: Vi ska ha ett renare dagvatten som inte förorenar yt- eller grundvatten. Skellefteälven (SE719190-174826) är en vattenförekomst som omfattas av miljökvalitetsnormer. Vattenförekomsten sträcker sig uppströms till Mobackendammen vidare till Ursviksfjärden Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet inom ett geografiskt område, i detta fall vattenförekomster. Älven används som ytvattentäkt och i viss utsträckning för fiske på detta avsnitt. Vid planläggning ska kommunen följa miljökvalitetsnormerna för vatten som beslutades år 2009 och det är viktigt att beskriva exploateringens effekter på gällande miljökvalitetsnormer för vatten i planhandlingarna. Ekologiska statusen är klassad som dålig. Klassningen baseras på påverkansmodeller och expertbedömning av vattenmyndigheten. Vatten med sämre än god status idag bedöms vara i risk för att inte heller uppnå god status 2015. Även vatten som idag har god status bedöms vara i riskzonen om de har ett definierat miljöproblem. Riskbedömningen baseras på nuvarande status och påverkan i vattenförekomsten. Hit hör till exempel målområden för kalkning och gamla flottleder som inte återställts. Vattenförekomsten omfattas av ett generellt undantag, i form av tidsfrist till 2021, från miljökvalitetsnormen att uppnå god ekologisk status/potential. Vattenmyndigheten har fastställt att miljökvalitetsnormen God ekologisk status ska uppnås till år 2021. För Skellefteälven är det flödesregleringar och morfologiska förändringar som ger tidfristen. Skellefteälvens kemiska status är klassad som god kemisk. Den hittills utförda kartläggningen har inte kunnat påvisa att statusen i vattenförekomsten är försämrad till följd av påverkan från miljögifter. Inom denna vattenförekomst avrinningsområde finns inga idag kartlagda källor med sådant utsläpp att de bedöms påverka vattenförekomsten negativt avseende miljögifter. Kvalitetskravet för kemisk ytvattenstatus avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten bör inte öka till den 22 december 2015, i förhållande till de halter som har legat till grund för vattenmyndighetens statusklassificering av kemisk ytvattenstatus inklusive kvicksilver och kvicksilverföreningar 2009 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Skellefteälven är en relativt stor recipient med ett ständigt flöde bedöms miljökvalitetsnormen för vatten påverkas obetydligt. 36 (40) SWECO: GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx UNDERLAG TILL SAMLAD BEDÖMNING Nedan har påverkan bedömts enligt bedömningsskala nedan, där vit färg är att ingen bedömning skett: Mycket positiv Något positiv Neutral Något negativ Mycket negativ Planförslaget Nollalternativet Nya bostäder i god bebyggd miljö i en plan med helhetsgrepp. Ökad stadsmässighet Träd avverkas Flera olika detaljplaner. Intrång Intrång Buller Lokalt planområdet Lokalt planområdet Luft Lokalt planområdet Lokalt planområdet Vatten Hänsyn till dagvattenhantering Miljömål Miljökvalitetsnormer Riksintressen Boendemiljö Stadsbild/stadsliv Landskapbild Ökad stadsmässighet Träd avverkas Trafik Kulturmiljö Djur- och växtliv Rekreation och friluftsliv Mark Byggskedet Risker Tabell 6. Färgerna visar mycket positiv- (grön), något positiv- (ljusgrön) och mycket negativ- (röd), något negativ –(orangel) miljöpåverkan. Gul färg visar att det är varken positiv eller negativ miljöpåverkan och vit färg att det inte är utrett. repo03.docx 2013-06-14 Den samlade bedömningen är att nollalternativet och planförslaget anseende de flesta aspekter inte är alternativskiljande. Plan förslaget väger en aning postivare än nollalternativet avseende boendemiljö, omhändertagande av dagvatten och riskhänsyn. 37 (40) SWECO, GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx FORTSATT ARBETE/ UPPFÖLJNING I en miljökonsekvensbeskrivning kan inte alla effekter beskrivas fullt ut i detalj. Påverkan kan vara svårbedömd och kräva ytterligare utredningar för att i ett senare skede kvantifieras. Miljökonsekvensbeskrivningen ska därför mer ses som en fortgående process, för att med åtgärder kunna minimera exploateringens påverkan på miljön, än som en färdig och avslutad handling. När detaljplanearbetet är avslutat föreslås att en checklista för MKB uppföljning upprättas som kan vara ett underlag i entreprenörens miljöplan. Åtgärder som regleras i detaljplan Förutom disposition av bygggnader och användning har en del specifika åtgärder lagts in i planförslaget för att främja social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Bla har Skellefteå kommun lagt in i detaljplanen planbestämmelser angående: Allmän plats för torg Allmän plats för bevarandevärd park i norr Allmän plats för natur längs älven i söder. Bevarandevärd byggnad Risker (kontor som skydd, friskluftintag, placering av entréer) Dagvattenhantering Förslag på åtgärder som inte regleras i detaljplan Det viktigt att se över i fortsatt planarbete om träd i parkområdet kan sparas och säkerställas För att förbättra luften och buller ytterligare arbetar kommunen på uppdatering av sitt åtgärdsprogram för att minska trafiken längs E4 genom staden. Närheten mellan infarten till området och korsningen med E4. Massbalans ska vid projektering eftersträvas i området. Möjligheten att täcka materialunderskott med material från andra byggnadsprojekt ska beaktas. TILLSTÅND/ SAKPRÖVNINGAR Upphävande av strandskydd görs till länsstyrelsen i detaljplanearbetet. REFERENSER Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Rapporter Fördjupning Centrala stan, Skellefteå kommun 2016 Skelleftedalen, fördjupning av översiktsplanen Skellefteå kommun, 2011 MKB för kvarteret Renen Tyréns 2009 Detaljplan Grunnan, Skellefteå kommun 2016 Kvalitativ riskanalys för kv Grunnan med avseende på farligt godstransporter på E4, Tyréns 2015 Översiktlig geoteknik, Hifab2016-06-22 Trafikräkning farligt gods Räddningstjänsten 2006 Trafikalstring kv Strömsör och Renen, Tyréns 2016 MKB för detaljplan-användning och kvalitet, MKB-centrum SLU 2003 Bättre plats för arbete, Boverkets allmänna råd 1995 Miljökvalitetsnormer i fysisk planering, Boverket 2005 38 (40) SWECO: GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen – en vägledning, Boverket 2006 Miljö- och klimatanpassade byggregler, Boverket 2016 Ekosystemtjänster i stadsplanering- en vägledning, Care /City 2014 repo03.docx 2013-06-14 Hemsidor www.skelleftea.se www.lst.se www.boverket.se www.trafikverket.se www.naturvardsverket.se 39 (40) SWECO, GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. 40 (40) SWECO: GRANSKNINGSHANDLING, FF \\seumefs001\projekt\3170\3172152\000\12-text\2-utställning\161208_mkbströmsör_sefrif.docx
© Copyright 2024