Dimensjon 4- 2016 | Veidekke ASA
16 UTVIKLING HVA BETYR TOGRADERSMÅLET FOR OSS? 22 PORTRETTET BROBYGGAREN MIKAEL LAGERSTRÖM 28 BYGGESTART MASSIVE AMBISJONER MED MASSIVTRE I TRONDHEIM 32 Asfaltfabrikken i Moss Finner effektive og miljøvennlige løsninger for asfaltarbeid. NUMMER #04 2016 LEDER Dimensjon # 04 2016 Et magasin fra Veidekke Ansvarlig redaktør Lars Erik Lund Redaktør Ane Sangnes [email protected] Redaksjon Anders Auberg Åsa Edman Malena Lewenhaupt Schmidt Peter Bonde Rasmussen Art direction Dinamo Forsidefoto Glenn Røkeberg Trykk Merkur-Trykk AS Veidekke ASA Hovedkontor Postadresse: Postboks 505 Skøyen N-0214 Oslo Besøksadresse: Skabos vei 4 Telefon: + 47 21 05 50 00 [email protected] Veidekke Sverige AB Stockholmskontor Postadresse: Box 1503 S-172 29 Sundbyberg Besøksadresse: Svetsarvägen 15, Solna Telefon: + 46 8 635 61 00 [email protected] Hoffmann A/S Hovedkontor Postadresse: Fabriksparken 66, DK-2600 Glostrup Besøksadresse: Fabriksparken 66 Telefon: + 45 43 29 90 00 [email protected] Veidekke mot 2020 N har vi lagt bak oss en to år lang prosess med mål om å tegne et vei kart for hvor Veidekke skal være i 2020. Svært mange, både ledere og med arbeidere, har bidratt til dette gjennom et stort og involverende samarbeid i alle ledd i konsernet. I 2015 brukte vi tiden på å a nalysere nåsituasjonen, mens vi i år har utarbeidet målbilder. Veien mellom disse er vår strategi, eller veikart, som er vel så godt begrep. Verden har ikke stått stille mens vi har jobbet – de to årene vi nå legger bak oss skriver seg ikke inn i historien som spesielt kjedelige. Oljeprisen har falt fra 100 til 50 d ollar fatet, Stor britannia har valgt å gå ut av EU og USA har stemt frem en reality-stjerne som ny president. Nye politiske strømninger internasjonalt kaster om på institusjoner og avtaler som vi tidligere har tatt for gitt. Dette innebærer at mange av dagens ram mebetingelser og faste holdepunkter i økende grad blir utfordret, noe som vil kreve mer dynamikk og større fleksibilitetfra oss. Likevel, når vi nå tar oss en velfor tjent pust i bakken og gjør opp status for 2016, kan vi konstatere at det har gått bra for selskapet vårt i året som har gått. Vi har fin fart i butikken og mye har gått vår vei i år. Bygg- og anleggsmarkedethar generelt vært godt, asfaltsesongen har vært god og lang, og boligmarkedet er gunstig. Den svenske og den danske virksom heten bidrar i stadig større grad til konsernets resultater. Vi er rett og slett et skandinavisk selskap nå, ikke bare i ÅR DU LESER DETTE, navnet, men også i bidrag til det felles skapet som utgjør Veidekke. De alvor ligste skadene og s ykefraværet går ned, til tross for at vi har vokst i størrelse. Dette forteller meg at vi generelter en grei arbeidsplass for de fleste. Men vi har også mye vi må bli bedre på. Og selv om været er godt, vet vi at terrenget vil være krevende. Hvordan vi skal holde den gode takten fremover? Ambisjonen i strategien vår frem mot 2020 er et offensivt Veidekke som løfter prestasjonsnivået i våre e tablerte posisjoner, tar markedsandeler og spil ler sammen i enda større grad enn i dag. Vi skal altså først og fremst utvikle oss langs eksisterende virksomhetsakser. I tillegg skal vi satse mer på å være til stede i markedene etter at prosjekte ne er ferdigeog overleverte. Vi ser også at utviklingen innen bygg og anlegg går mot større og mer komplekse prosjekter, og her skal vi ta en større plass. Det etterspørresi økende grad bærekraftige løsninger som tar hensyn til klimaet og miljøet både i produksjon en og sluttproduktet, og her skal vi – og må vi – være offensivefremover. Jeg vil takke hver og en av dere for flott og helhjertet innsats i året som har gått. Jeg ønsker dere alle en god og fredfull julehøytid og et riktig godt nytt år. • Arne Giske Konsernsjef FOTO GLENN RØKEBERG 04 FERDIGSTILT Hoffmann har stået for el-delen i Københavns nye multiarena. 11KOMMENTAR Peter Liengaard, direktør i Arena CPHX. 12 NOTISER Les om reduksjon i klimagassutslipp, rullende reklameplakater og nye prosjekter. 14 SIGNALER Den digitala teknikens snabba utveckling har gett oss nya digitala vanor som skapar förändringstryck på allt. 15 KONSTRUKSJONER 27 VERKTØY 28 BYGGESTART En smart påfyllingsløsning gir mindre støv. Massive ambisjoner i Trondheim. Jan Anders Syltern er daglig leder i Nye Lilleby. 32 16 Utvikling Veidekke som bedrift har forpliktet seg til togradersmålet. Det betyr at vi forplikter oss til å jobbe for at temperaturen på jorda ikke skal stige mer enn to grader mellom år 1850 og 2100. Hva må vi gjøre for å få dette til? 22 FOTO EINAR ASLAKSEN /PUDDER AGENCY 31 PÅ PLASS FOTO JACOB KARSTRÖM Glidestøpen på Munchmuseet beveger seg oppover. 22 Portrettet Efter nio år som brobyggare var det dags för ett karriärkliv för Mikael Lagerström. 43 Etc. 32 Prosjekt Oppdateringer fra konsernet om miljø, HMS, aktuelt, nye oppdrag, jubilanter og historie finner du på Dimensjons gule sider. Asfaltfabrikken i Moss har gått egne veier i en bransje som kan være temmelig seigtflytende hva endringsvilje angår. 16 3 04 FERDIGSTILT Københavns nye multiarena Den imponerende arena har været et kompliceret projekt med 32 fagentreprenører. Hoffmann har stået for el-delen. TEKST JACOB VENDELBOE HAGENSEN FOTO POUL CHRISTENSEN 4 5 FERDIGSTILT PROSJEKTFAKTA Hvad: Multiarena Hvor: Ørestad Syd, København Bygherre: Arena CPHX P/S Byggeomkostninger: 1,4 mia. Dkr. Arkitekt: 3XN og samarbejdspartere Bygherrerådgiver: Cowi K NAPT 15 MINUTTERS CYKELTUR fra Københavns Rådhuspladsog to togstop fra lufthavnen ligger den nye multiarena Royal Arena. Præcis som Stockholm har Globen og Oslo har Telenor Arena, får København nu også en multiarena, der kan håndtere koncerter og store sportsbegivenheder, hvilket har været et ønske i mange år. Metallica åbner arenaen og udover forskellige koncerter følger bl.a. en musical, et EM i svømning og et ishockey VM. KOMPLICERET PROJEKT. Hoffmann begyndte i april 2015 efter et halvt års projektering at arbejde med med at levere el-entreprisen, der er den største enkeltstående el-entreprise i firmaets historie. Projektet var lidt uvant, for med 32 forskelligeentreprenører inde over bygningen har koordineringsarbejdet været meget omfattende. Hoffmann valgte derfor noget nyt på det komplicerede projekt, og gjorde det til en del af sin Next Generation strategi, hvor store talenter prøver kræfter med store projekter under kyndig vejledning. Projektleder Morten Kondrup Enkebølle, der tidligere byggede med på akvariet Den Blå Planet, blev derfor sat til at styre den store entreprise. Omkring sig fik han bl.a. den erfarne elektrikerformand Michael Lindgren, entrepriselederne Magnus Fink, Carsten Helmo og Jesper Offersen og så fik tilbudslederen Jacob Ejler og hans indsigt i projektet fast plads ude på byggepladsen. Det samlede projekt fik en del forsinkelser og udfordringer, fordi de internationale rådgivere ikke var helt bekendt med danske regler og forhold. Det betød mange tusinde projektændringer alene for Hoffmanns 6 e ntreprise, og ikke mindst mange svære forhandlinger med byggeledelsen. Her blev Morten og holdet også bistået af Peter Haugaard, der er leder af Next Generation. – Det har været et godt hold, og jeg har lært, hvor meget nemmere det er, når man kan stole på den organisation, man omgiver sig med. Vigtigheden af at vi lægger den her projektstrategiplan for, hvordan vi vil agere i projektet, og hvad vi vil være tro mod, og at vi så holder os til den. Det underkender vi måske lidt på andre projekter, men i den her komplicerede proces har planen været vigtig og gjort os strømlinede, og det har betalt sig på mange parametre bagefter, forklarer Morten Kondrup Enkebølle. De mange ændringer og den komplekse byggeplads betød, at bemandingen har været oppe på 5060 elektrikere i perioder. De ansvarlige for hele bygge pladsens sikkerhed blev skiftet ud et par gange, men trods det, arbejdspresset og de mange elektrikere, har der ikke været alvorlige ulykker eller nævneværdigt sygefravær. – For mig har den største succes været at se, hvad vi kunne drive det til, når vi virkelig tog fat. Det drive og engagement vi har haft her, vil jeg gerne tage med til andreprojekter. Det har været en spændende sag med stor bemanding, fantastisk organisation og en god plan, slutter Morten Kondrup Enkebølle. Foreløbig har han i det seneste års tid været med til at planlægge rammerne for, at han kan blive på Royal Arena og hjælpe med den fremtidige drift. • LØFTET I FLOK. 01 (01) Ca. 1.000 mand har været inde over byggeriet, heraf 60 fra Hoffmann. (02) Der bliver årligt 60-80 koncerter og arrangementer i arenaen, som får plads til 15.000 siddende og stående tilskuere. (03) Tilskuerne kan nyde lyset og udsigten fra de store glaspartier hele bygningen rundt. (04) Royal Arena er knap 38.000 kvm stor, og projektet har kostet ca. 1.4 mia. Dkr. 04 02 03 7 FERDIGSTILT Metallica åbner Royal Arena 3. februar og har 4 udsolgte koncerter. 8 9 FERDIGSTILT Den lette, runde bygning vil skille sig ud i Ørestadens spændende arkitektur. 10 KOMMENTAR – København får nu en fleksibel multiarena, der kan tiltrække store kunstnere og events, fortæller Peter Liengaard, direktør i Arena CPHX. V CV Navn: Peter Liengaard Titel: Direktør i Arena CPHX Uddannelse: Bygningsingeniør CV Navn: Kim Jensen Titel: Projektchef Uddannelse: Ingeniør ISIONERNE FOR DEN NYE ROYAL ARENA i Ørestad ved København har fra starten været store. – Det er ingen hemmelighed, at København i mange år har sukket efter en multiarena til koncerter og store sportsevents, som de fleste andre storbyer i dag kan afholde. Der har været gjort flere forsøg, men det er altid stran det på finansieringen. Nu har Københavns Kommune og Realdania så hver lagt 325 mio. kr., og kommunen har stillet en grund med gode adgangsforhold til rådighed, så vi kan få denne lille arkitektoniske perle med de mange muligheder, forklarer Peter Liengaard, direktør i Arena CPHX P/S, der er partner selskabet bag Royal Arena. Hans projektchef Kim Jensen uddyber. – Vi har fra starten valgt, at det ikke skal være en sportshal, hvor man spiller musik, men et musiksted, der kan rumme sports begivenheder. Derfor har vi arbejdet tæt med rådgivere i forhold til at sikre en fantastisk akustik og et lydisoleret tag. Af de årlige 60-80 arrangementer vil langt hovedparten være koncerter, shows og a nden optræden, men arenaen er også allerede booket til EM i kortbanesvømning og VM i ishockey. Det er Live Nation, der de næste 30 år vil stå for driften af Royal Arena. INTERNATIONALE RÅDGIVERE. Rådgivergruppen har været speciel e fter danske forhold, fordi arkitekten har været eneste dansker. Ellers har man brugt bl.a. a merikanske og britiske eksperter med arenaerfaring fra fx OL i London. Det har givet stor indsigt i detaljer som krav til rigs i loftet og placering af sæder, så alle kan se, og kameraerne samtidig kan dække begivenhederne. – De udenlandske rådgivere har bidraget med meget, men skal vi give et råd videre, er det, at man skal have en lokal underrådgiver på, som kender til de danske krav, reglement er og byggetraditioner, hvor vi fx bygger meget i elementer, forklarer Kim Jensen. Kulturfor skellene har givet anledning til mange tusinde byggeændringer, eksempelvis var der ikke gjort plads til de lovpligtige HPFI-relæer, da Hoffmann skulle i gang med el-arbejdet. PROCES FREM FOR TEKNIK. Oprindeligt var projektet tænkt som totalentreprise, men det kunne ikke lade sig gøre. Derimod blev det fagentrepriser, og her har der været 32 entreprenører med i processen, der var underlagtet EU-udbud. – EU-udbuddet og de mange entrepriser har gjort koordineringen svær. Jeg mener jo, at det rigtige er at involvere alle tidligt i samarbejdet, men det var ikke helt muligt her. Det skal helst være processen, som er om drejningspunktet og ikke teknikken, under streger Peter Liengaard. – En anden læring er, at vi gensidigt skal kunne erkende, at den bedste løsning ikke altid er opnåelig, og arbejde mod en der gør alle glade alligevel. Når det er sagt, så har vi fået indfriet alle de oprindelige intentioner, og bygget den smukkeste arena i verden, slutterPeter Liengaard. • 11 FOTO VEIDEKKE NOTISER FOTO ANE SANGNES KUTTER KLIMA GASSUTSLIPPENE I CDP-rapporten Nordic Edition – CDP 2016 som nettopp er fremlagt, fikk Veidekke score A-. Dette er den beste scoren Veidekke har oppnådd noensinne. Tidligere år har selskapet fått scorene 98B (2015), 87C (2014), 86C (2013) og 72C (2012). Veidekke besvarer den internasjonale investorundersøkelsen CDP årlig, det samme gjør flere enn 5000 andre børsnoterte selskaper. Mer enn 500 investorer, blant annet Folketrygdfondet, KLP og DNB, står bak undersøkelsen. HØY AKTIVITET PÅ NORDMØRE Distrikt Nordmøre og Romsdal innledet november måned med å asfaltere utvidelsen av Surnadal havneterminal. Over 3 700 tonn asfalt ble lagt i to lag i løpet av tre dager. For effektiv gjennomføring av jobben, ble det benyttet to asfaltlag. Asfaltmassen ble levert med båt fra Kristiansund. Den største tonnasjen om bord var 2 005 tonn, noe som trolig er den største asfalttonnasjen som er fraktet med båt for Veidekke i 2016. FOTO ANE SANGNES MILJØPRIS TIL MASSIVTRE‑ PROSJEKT PÅ MOHOLT Fra venstre: konsernsjef Arne Giske, prosjektutvikler Sigbjørn Faanes fra Veidekke Entreprenør, prosjektleder Bjørn A. Snekvik, trainee Vegard Hjelden og konserndirektør Hege Schøyen Dillner. 12 Veidekkes skandinaviske miljøpris for 2016 ble i november tildelt prosjektet Moholt 50I50 i Trondheim. – Dette er et banebrytende prosjekt både miljømessig og bygningsmessig. Resultatet er over 600 flotte studentboliger og en barnehage med svært lavt energiforbruk og halvering av klimagassutslip‑ pene. I tillegg har det vært en meget kort og effektiv bygge‑ prosess, sa konsernsjef Arne Giske da han delte ut prisen. FOTO ÅSA EDMAN FOTO AYLA HRNJA Projektet Stigbergsgaraget är nominerat till ITA Tunneling Awards 2016, Oscarsgalan för tunnelbyggare. Veidekke och WSP behövde bara 12 veckor för att projektera parkeringsgaraget tack vare användning av VDC/ICE. Parkeringsgaraget var klart tre månader innan plan och till en 7% lägre kostnad än budget. Vi önskar Stigbergsgaraget lycka till! FOTO ARCONA RULLANDE REKLAMPELARE OSCARSNOMINERAD När Byggservice i Helsingborg fick nya servicebilar fick bilarna även ett uppdaterat utseende helt efter vår Involveringsstrategi. Det ska det synas vilka vi är, hur vi jobbar och varför man ska välja Veidekke. FOTO DAN ENGSTRÖM SMART BUILT ENVIRONMENT Veidekke deltar i Smart Built Environment, som är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn inom digitalisering – vår tids enskilt största förändringsfaktor. Programmet stöttas gemensamt av VINNOVA, Energimyndigheten, Formas och industrin. Syftet är ökad konkurrenskraft och hållbarhet. Just nu finns möjlighet att skapa egna projekt eller delta i programmets satsningar på livscykelperspektiv respektive innovation. BYGGSTART FÖR PATIENTEN /PRINCETON I HAGASTADEN Den 26 oktober firades det första spadtaget med tal och ceremoniell spränging i Arconas byggprojekt Patienten/Princeton. Projektet genomförs som en totalentreprenad i samverkan och är en nybyggnation om ca 67 000 kvadratmeter (total BTA) för Vitartes. Fastigheterna ingår i Vitartes projekt Scandinavian Life Science som bidrar till utvecklingen av morgondagens life science i Sverige. Kärnan i projektets koncept är miljöer där sjukvård, forskning, utbildning och näringsliv integreras och samverkar. Vitartes har sedan tidigare erhållit tilldelning av hyresavtalet för nya S:t Eriks Ögonsjukhus och konceptet Eye Center of Excellence, vilket kommer inrymmas i Patienten. – Att Arcona och Veidekke får förtroendet att genomföra projektet beror framförallt på att de under anbudsskedet visat en stor förståelse för komplexiteten i projekten och på tidiga underlag kunnat presentera bra och kreativa lösningar för projektgenomförandet, säger Håkan Karlsson, projektchef och teknisk direktör på Vitartes och fortsätter: – De har även en stark laguppställning med gedigen kompetens och erfarenhet av att bygga stora komplexa projekt i samverkan. 13 Alle prosjekter er satt sammen av små detaljer som henger sammen i en helhet. Faglig engasjement betyr å ha fokus selv på de minste d etaljene, og i denne spalten bruker vi forstørrelses glasset på de enkeltstående bestanddelene i den store sammenhengen. Den digitala teknikens snabba utveckling har gett oss nya digitala vanor som skapar förändringstryck på allt, inte minst på hur vi stiftar våra lagar. Låt oss ta Kameraövervaknings lagen från 2013 som ett exempel. DEN GODA ROBOTEN Har vi en chans mot Moores Lag? Förstärkt verklighet GRÄNSEN MELLAN fysisk och datorgenererad verklighet minskar snabbt, inte bara i form av Pokémon Go. Moores Lag säger att datorernas kapacitet dubblas var artonde månad. Det innebär att om fem år är datorerna trettio gånger mer kapabla än de är idag. Redan 2020 kommer mobilappar i hög grad ersättas med AR, Augmented Reality: att se och kunna manipulera en blandning av fysisk och datorgenererad verklighet. AR kommer ligga till grund för sök ningar på webben, internethandel, styrning av installationer och fordon med mera. Microsoft Hololens släpps för programutvecklare i Euro pa redan nu i november. Vi kan redan nu visa en datorgenererad modell av en byggnad på plats för kunden. Och vi ersätter redan många arbetsinten siva moment genom att mäta i bilder och filmer. Den digitala tekniken lyder under Moores Lag, men batteriet i din 14 smartphone gör det inte. Samhällets lagar lyder inte heller under Moores Lag. I slutet av oktober kom exem pelvis en dom i Högsta Förvaltnings domstolen som säger att en kamera på en kamera på en drönare lyder under Kameraövervakningslagen. Vi behöver alltså tillstånd för att filma en vy av en bro, ta flygbilder för att mäta volymen av en slänt eller filma utsikten de boende kommer få från översta våningen i ett bostadshus vi ska bygga. Tar detta alltså bort möjligheten att använda drönare? Det finns kryphål, som inhängande områden och utländska bolag, men Peab stängde omedelbart Peab Air. Men gamla lagar och vanor ger förr eller senare vika för den tekniska utvecklingen. Kameraövervaknings lagen är från 2013 och den redan är gammal. Som den är formulerad idag kommer den inte ha en chans mot Moores Lag. DET ÄR LÅNGT KVAR till Artificiell intel ligens, AI, och datorer som kan fatta obero ende beslut. Men guider för etisk design av robotar är på väg. Google, Amazon, Microsoft, Facebook och IBM har bildat ett partnerskap för detta och British Standards Institute har just publi cerat BS8611 i ämnet. I ett utslag av att Verkligheten imiterar dikten grundas denna standard på Isaac Asimovs robotlagar från 1942. BOSTÄDER PÅ HALVA TIDEN? Den brittiska regeringens Advanced Manufacturing Supply Chain Initiative satsar över 200 miljoner kronor inom på ett konsortium av 21 företag som ska testa nya tillverkningsmetoder Industri 4.0 för att dubblera hastigheten i produktionen av modulära, prefabricerade hus. Teknikerna kom mer att utnyttjas i Laing O’Rourkes fabrik för avancerad tillverkning i Steetley, utanför Sheffield. 15 KONSTRUKSJONER Gliden godt i gang Onsdag 16. november startet den døgnkontinuerlige glidestøpen på det nye Munchmuseet. TEKST BENTE LILLESTØL FOTO VEIDEKKE Da hadde man brukt måneder på planlegging og fire ukers intenst arbeid med montasje av glideformer og nedre armering av betongveggene. Siden juni hadde entreprenør Veidekke, glideleverandør Interform, byggherre Oslo kommune (med byggeledelse ÅF Advansia) og byggteknisk rådgiver Multiconsult, arbeidet med å planlegge og tilrettelegge for det komplekse arbeidet. Dette er en av de mer avanserte glider på land, og her er noe av det som skal støpes inn; 3 300 m3 betong som tilsvarer 550 lass fra NorBetong. Dette pumpes til formen av T.O. Bull og omslutter 650 tonn armering, som blir fraktet fra Smith Stål til anlegget på lekter. I tillegg er det utallige utsparinger prefabrikert av Interform, over 21 000 skrujernskoblinger fra HRC, skjøtejernskassetter fra Haucon, og stålplater for senere stålkonstruksjoner fra Pretec – samt en mengde elektroinstallasjoner. FAKTA Prosjekt: Munchmuseet Byggherre: Oslo kommune ved Kultur og idrettsbygg, Oslo KF Ferdig bygg: 2019 16 UTVIKLING Hva betyr togradersmålet for Veidekke? Veidekke som bedrift har forpliktet seg til togradersmålet. Det betyr at vi forplikter oss til å jobbe for at temperaturen på jorda ikke skal stige mer enn to grader mellom år 1850 og 2100. Hva må vi gjøre for å få dette til? TEKST ANE SANGNES FOTO EINAR ASLAKSEN/PUDDER AGENCY 16 17 UTVIKLING 01 (1) E134-prosjektet jobber med et forbud mot tomgangskjøring for å redusere klimagassutslipp og kostnader. (2) Oppdraget innebærer bygging av tre kilometer firefelts hovedvei, planskilt kryss ved Damåsen og Kongsberg tunnelen med to-løps tunnel på to kilometer. FAKTA HVA ER CO2-EKVIVALENTER? Det finnes mange ulike klimagasser, men for å kunne sammenligne disse gassene sin evne til å varme opp atmosfæren (global oppvarming), regnes de om til CO2-verdier i henhold til deres oppvarmingspotensial. Denne mengden kalles CO2-ekvivalenter. De klimagassene som inngår i en slik omregning er karbondioksid (CO2), metan (CH4), lystgass (N2O) og fluorgasser (HFK, PFK og SF6). Kilde: fn.no 18 F 02 ORSKERNE I FNS KLIMAPANEL er enige om at en tograders temp eraturstigning fra 1850 (førindu striell tid) til 2100 er grensen for hva naturen kan tåle. Stiger temperaturen mer enn dette vil klimaendringene bli umulige å kontrollere. Helst bør vi holde oss under 1,5 graders stigning. På klimatoppmøtet i Paris ble verdens land enige om en klimaavtale. Avtalen trådte i kraft 4. november 2016 og gjelder alle land i hele verden. Alle land skal lage en nasjonal plan for hvordan de skal kutte klimagassutslip pene sine med mål om hvor mye de skal kutte. Målet skal fornyes hvert femte år fra og med 2020. Norges mål er å redusere klimagassutslippene med 40 prosent fram til 2030 fra 1990-nivå. I 2050 skal vi være klimanøytrale. De foreløpige tallene for klimagas sutslipp i 2015 viser at utslippene fra norske områder totalt var 53,9 millio ner tonn CO2-ekvivalenter. Dette gir en økning på 1,5 prosent sammenlignet med 2014, ifølge Statistisk sentralbyrå. Hvordan skal vi forholde oss til dette? Og hvilke praktiske og daglige forbedringer kan vi gjøre i Veidekke? FLERE UTSLIPPSKILDER. Veidekkes klimag assutslipp kommer fra flere ulike kilder, hvor vi har større eller mindre påvirk ningskraft til å redusere utslippene. En av hovedkildene til vårt eget klimagas sutslipp, som vi har direkte påvirkning på, er bruk av fossilt drivstoff. Knut Egge jobber i Maskinavdelingen i Ve idekke Entreprenør og er en av dem som finregner på hvordan vi kan spare miljøet og samtidig spare penger. Nye europeiske krav om utslipp fra tyngre maskiner gjør at det er stor forskjell på utslippene fra nye maskiner og de som er tre-fire år gamle. Selv om kostnadene i innkjøp og service ofte er høye, sparer man det inn i redusert forbruk av drivstoff. Arbeidsmiljøet rundt maskinene blir også bedre, da avgassene reduseres. Gjennom maskinstyringssystemene har Egge kontroll på hvordan maskinene brukes. Han forteller at tidligere kunne 40 prosent av timene 03 som ble registrert på et kjøretøy være tomgangskjøring. – Det er slik at hvis man kjører en maskin på tomgang over lengre tid, så vil service komme tidligere enn nød vendig, og det blir tidligere behov for utskiftning av maskinen. Vi har regn et på den totale tomgangskosten for en hjullaster. Hvis du legger sammen serviceavtale (92 kroner pr. time), diesel (60 kroner pr. time) og for tid lig utskiftning (92 kroner pr. time), så får du den totale kosten for tomgangs kjøring: hele 244 kroner pr. time. I løpet av tiden vi bruker den det snakk om 3 600 tomgangstimer til sammen. Det sier seg selv at dette blir store summer og for høye klimagassutslipp når du legger sammen tallene for hele Veidekke, sier Egge. STOR REDUKSJON I DRIVSTOFFORBRUKET. Hans Petter Ytterbøe er anleggsleder på Veidekke Entreprenørs E134prosjekt. Parsellen Veidekke bygger er cirka fem kilometer lang og går fra Damåsen i Øvre Eiker og vestover 04 til Tislegård i Kongsberg. En rekke maskiner er i drift kontinuerlig, og prosjektet har satt i verk flere tiltak for å redusere CO2-utslippene. – Tidligere var det vanlig å måtte la maskinene gå på tomgang for å redusere problemene med store ut slipp og problemer fra kald motor, spesielt om vinteren. Mange av maskinene våre har derfor nå fått montert dieselvarmer slik at vi nå unngår kaldstart om morgenen. Dermed reduserer vi grunnlaget for tomgangskjøring, forteller Ytterbøe. Prosjektet jobber med et forbud mot tomgangskjøring. – En holdningsendring er på gang. Vi får tilbakemeldinger fra maskinav delingen hvis maskiner går mye på tomgang, og da kan vi ta tak i utfor dringene der det bidrar mest. Veidek kes egne maskiner er topp moderne og de beste på utslipp. Vi stiller også krav til underentreprenører om at det skal være moderne utstyr med minimum EURO III B-motorer, sier Ytterbøe. (3) E134-prosjektet bruker CO2 til pH-justering for rensing av drive vannet, fremfor sterke syrer som krever mye energi å produsere. CO2-en som brukes er et avfalls stoff fra industriproduksjon. Her er Geir Urdal, driftsoperatør renseanlegg, i drivevannsrense anlegget. (4) Prosjektet bruker minibuss for å transportere mannskap ut på anlegget. Da unngår man mye unødvendig kjøring med mindre biler. FAKTA I 2012 slapp gjennomsnittsnordmannen ut ca. 10 tonn CO2. Hvis du flyr fra Oslo til New York, slipper du ut 1,2 tonn CO2. Hvis vi skal nå målet om lavutslippssamfunnet i 2050, betyr det et utslipp på 1,5 -3,1 tonn CO2 pr verdensborger. Kilde: Miljødirektoratet 19 UTVIKLING 01 02 03 (1) Nye europeiske krav om ut slipp fra tyngre maskiner gjør at det er stor forskjell på utslippene fra nye maskiner og de som er tre-fire år gamle. (2) Knut Egge, maskinsjef på Maskinavdelingen i Veidekke Entreprenør. (3) Hege Hansesveen, miljørådgiver i Veidekke ASA. FAKTA VOLVO L350 HJULLASTER, KOSTNADER VED TOMGANGSKJØRING Maskinen byttes som regel etter 9000 timer. Av 9000 timer er ofte 40 % tomgangskjøring, altså 3600 timer. Dette tilsvarer ca. 88 tonn CO2. 3 600 TIMER KOSTER: Serviceavtale: 92 kr/time Diesel: 60 kr/time For tidlig utskiftning: 92 kr/time Totalkostnad tomgang: 244 kr/time 20 STORE INNSPARINGER. – Et grovt overslag viser at vi har spart Veidekke og miljøet for bruk av 170 000 liter diesel på tiltakene vi har gjort på prosjektet, bare i løpet av de første 18 månedene. Det tilsvarer et redusert utslipp på ca. 455 tonn CO2, og altså ca. 1,3 millioner kroner i spartedrivstoffutgifter, forteller Hans Petter Ytterbøe. MÅ OVER PÅ ANDRE ENERGIBÆRERE. Hege Hansesveen, miljørådgiver i Veidekke ASA, er tydelig på viktig heten av at Veidekkesmiljøsatsing blir enda mer offensiv og samlet i årene som kommer. – Vi ser mange gode tiltak rundt omkring i bedriften nå, og det er positivt. Vi har jobbet for å være best på miljø i praksis på prosjektene våre i mange år allerede, og nå må vi se på hvordan vi kan forbedre oss ytterlige re, og da spesielt knyttet til reduksjon av klimagassutslipp gjennom effekti visering og utfasing av fossilt brensel, sier Hansesveen. – Dette er naturligvis viktig for det globale klimaet og hviler på Veidek kes respekt for mennesker og miljø, men dette er også viktig for å sikre selskapets fremtidige konkurranse kraft. Det blir helt avgjørende å være offensive når det gjelder klimasats ningen fremover, mener Hansesveen. – I tillegg til energieffektivisering, slik som redusert tomgangskjøring, opplever vi at deler av virksomheten vil bytte ut de fossile energibærer ne. Veidekke Industri har gjort mye godt arbeid her. Og Maskinavdeling en i Veidekke Entreprenør jobber kontinuerlig med modernisering. Deres maskiner og utstyrspark har som mål å tilfredsstille fossilfrie byg geplasser. Nå skal de blant annet teste syntetisk biodiesel (HVO) og flere eldrevne maskiner, sier Hansesveen. • Efter 10 år i Veidekke tog Monika chansen att testa helt nya utmaningar TEKST ÅSA EDMAN, MONIKA GUSTAVSSON FOTO LINDA BRAMBECK D Vad är det bästa med ditt jobb? Det är människorna runt omkring – – Jag fick hösten 2015 chansen mig. Jag har fantastiska medarbetare att arbeta med vår implementering av som hjälper mig i vardagen med stor MAP. Först arbetade vi med att anpassa kunskap, ödmjukhet, högt engage verktyget till Veidekkes arbetssätt mang och mycket skratt. Sedan har och önskemål. Detta gjorde vi i olika jag turen att få resa runt och träffa så arbetsgrupper med två eller tre rep mångaunderbara medarbetare runt resentanter från varje region och min om i landet som är intresserade av uppgift var att leda det arbetet. Nu det vi lär ut och som har så mycket har vi gått över i utveckling- och för kunskap som de delar med sig. valtningsfasen. – Hur ser Veidekke ut om 5 år enligt din – Vad innebär det att vi gått över till att profetia? – Om jag ser till mitt arbete så tror jag bara använda MAP? – Vi kommer få möjlighet att byta att vi kommer arbeta nästan enbart erfarenheter mellan projekt; inom med modellen på en ”platta” i projek en region men också mellan regioner. ten och att denna kommer vara tätt I interna projekt kommer vi kunna kopplad till verktyg som hanterar kal arbetai ett och samma projekt/kalkyl kyl, inköp, tidplaner, logistik, timmar, vilket kommer underlätta för med avstämningar och fakturor. • arbetarna i vardagen. Centralt kom mer vi kunna fokusera på ett verktyg och koppla d etta till modellen för att bl.a. få mängder& koder. Vi kom mer också kunna kommunicera med andra verktyg såsom power project, istället för att hantera fyra verktyg som vi gjort tidigare. U HAR FÅTT EN NY ROLL I VEIDEKKE, BERÄTTA? CV Namn: Monika Gustavsson Titel: Ansvarig projekt‑ styrning Utbildning: Civilingenjör VoV Anställd sedan: Juni 2005, ny roll hösten 2015 – Ni har nu utbildat cirka 550 med arbetare i olika ekonomikurser, vad är responsen? – Vi har fått mycket fin respons från våra deltagare med högt engagemang och de kursutvärderingar vi fått in vi sar att många upplever att detta är nå got de verkligen behöver. 22 PORTRETTET Brobyggaren Efter nio år som brobyggare var det dags för ett karriärkliv. Men istället för att ta den förväntade banan via arbetsledarrollen valde Mikael Lagerström att ta kontorsvägen till ”andra sidan”. TEKST ANDERS FRELIN FOTO JACOB KARSTRÖM D varslar om en man som inte kommit i närkontakt med byggdamm på ett tag. Jacka och byxor är lite för rena och välstrykta. Hjälm och glasögon sitter oklanderligt på plats. Mikael Lagerström är, som den tjänsteman han numera är, lite som på besök bland sina gamla arbetskamrater. Trettiotvåårige Mikael Lagerström är snickaren som valde en annorlunda karriärväg via uppdraget som skyddsombud, en väg vissa av hans gamla arbetskamrater ser som ett straff. Idag sysslar han med samma slutmål – att skapa en bra arbetsmiljö – fast som arbetsgivarens HR-ansvarige. E ORANGE KLÄDERNA MEN LÅT OSS BACKA NÅGRA ÅR. Gymnasiet i uppväxtorten Kinna gav det första karriärvalet: inriktningen på det treåriga programmet var trä och snickeri. Lärlingstiden tillbringade han hos brobyggare. Ett arbete som Mikael Lagerström fortfarande tycker är roligast av de olika snickarinriktningarna. – Här, säger han och pekar på det pågående husbygget i Kolla parkstad i Kungsbacka, vet du ju exakt vilka mått 22 du ska sätta reglar och skruv på. Som brobyggare får man ingen ritning, man får bara veta hur betongen ska se ut när bron är klar. Du slipper all montering av gips och annat som husbyggarna behöver göra. I stället får du hålla på med enbart trä och själv klura ut hur det ska byggas. Meningenmed formsnickrandet är att det ska hålla under gjutningen men samtidigt enkelt kunna rivas efteråt. Det gäller att inte sätta för många reglar och spik men heller inte för få. I nio år jobbade han måndag till torsdag i en husvagns tillvaro runt om i landet på olika brobyggen. Till en början upplärd av två lite äldre män, en far och hans son. De vaccinerade honom mot den jargong som kan finnas på byggarbetsplatser, och som Mikael Lagerström själv beskriversom ibland rasistisk och sexistisk. – De formade mig med sunda värderingar. De var engagerade, vågade säga ifrån och visa att de prioriterade familjen. DEN VANLIGA VÄGEN att göra karriär på en byggarbetsplats går via befordran till arbetsledare, platschef och kan- MIKAEL LAGERSTRÖM Född: 1984 Utbildning: Treårig gymnasieutbildning inom trä och snickeri. Därefter självlärd. Familj: Särbo och tre söner – 5, 7 och 9 år – i ett tidigare äktenskap. 23 PORTRETTET (1) Från vänster: Platschef Mathias Nilsson, HR-ansvarig Mikael Lagerström, praktikant Lisa Lundgren och arbetschef Maria Forssten. (2) Att föra många samtal kan göra att arbetet löper smidigare. Milton Larsson får frågan om hur situationen i Kolla Parkstad är just nu. (3) Den rena lysande färgen avslöjar att jackans ägare är på besök på bygget. (4) Tjänstemannen Lagerström saknar den snabba bekräftelse han fick som snickare. Idag tillfredsställer han sin snickarlusta i det egna hundraåriga huset hemma i Kinna. ske senare projektchef. Men Mikael Lagerströms förs SOM TJÄNSTEMAN SAKNAR Mikael Lagerström den snabba ta steg var ett helt annat. Något som en del av hans tidigare bekräftelse man får som snickare. Att sätta en vägg på ett arbetskamrater ser som en straffuppgift; när det ska väljas par timmar kan ge ett väldigt konkret välbehag. Att arbeta skyddsombud har det hänt att den valde är den som varit som skyddsombud eller som nu HR-ansvarig innebär att kvar på toaletten medan resten av gänget i byssan röstade. starta processer som ger avkastning långt mycket senare. Men Mikael Lagerström ville ta på sig uppgiften. Han är Frågan ”Vad har jag fått gjort idag?” får inte längre samma väldigt intresserad av hur man kan kommunicera för att få konkreta svar. andra att göra rätt, att få till en säker och bra arbetsmiljö. När Mikael Lagerström går in för något gör han det med – Bara genom att man frågar människor hur de har det en nörds envishet. Han tar reda på allt, lär sig avtalstexter känner de sig sedda. Och det i sin tur leder till att de tycker utantill. Intresset gav honom en befordran till huvud om sig själva. Enkelt sätt att ge bekräftelse, som fungerar, skyddsombud för regionen och till slut för hela företag säger han. et, en så kallad central ”Hammare”. Som 28Det får han använd åring var han en av ning av här i Kungs de yngsta i de fackliga backa. Bygget av det kretsarna. som ska bli bostads‑ «Bara genom att man frågar rättsföreningen Seglet – Jag hade grymt stöd av de andra i den driver Veidekke som ett människor hur de har det känner fackliga gruppen på konsortium utan andra Byggnadsarbetarförföretag. Här går det de sig sedda». bundet. Att jobba med inte att skriva extratid arbetsmiljö kan vara för att någon under slitsamt eftersom man leverantör inte hållit står mitt emellan yrkes sin tidsram och genom det försenat andra. Här arbetarna och arbetsär alla del av samma firma och tvingas jämka, och vara ledningen. Han försökte kritisera alla lika, men fick ovett schystamot varandra. från båda håll. – Det är lättare att vara tuff mot en underentreprenör. Här måste vi försöka undvika att komma i luven på varand FÖR TVÅ ÅR SEDAN kom klivet som överraskade: han fick frågan om han ville arbeta med samma frågor – hälsa, ra, säger Mikael Lagerström. På den leriga innergården vandrar grävmaskinisten arbetsmiljöoch säkerhet – fast från arbetsgivarsidan. Torbjörn Persson tillbaka efter lunchen i arbetsbodarna. Beslutet att lämna yrkeskamrater och facket togs med stor Mikael Lagerström stannar och frågar hur länge han kan vånda. Han kände sig som en svikare och frågade sig också gräva nu när det fryser på i marken. hur han skulle klara sig utan högskola bland tjänstemännen. – Länge än, blir svaret. Sedan fortsätter samtalet hit och – Det var ett väldigt svårt beslut och jag fick lite olika dit om arbetssituationen, särskilt om hur kallt det är ute i reaktioner. Många ryggdunkningar men också de som snöovädret och hur varmt det är inne i hytten. När Torbjörn undradevad jag gjorde. Persson hoppat in kommer Andreas Larsson och Milton Starten var dock tung. Veidekke hade haft ovanligt många Larsson släntrande. Att de två också är från Kinna gör att stora jobb som slutade samtidigt och bara någon månad in småsnackandet tar fart igen med än större intensitet. på nya jobbet fick han säga upp flera medarbetare. 24 01 02 03 04 25 PORTRETTET Mikael Lagerström började som lärling att bygga broar i betong. Nu bygger han broar mellan människor. – Det var inte roligt, men nödvändigt. Att byta sida i förhandlingarna är något han anser vara tufft, men samtidigt inte så omvälvande. – Är man saklig i förhandlingarna och håller sig till fakta så går det bra, oavsett vilken sida man är på. säkerhetskulturen förändras, att den riskbenägna machokulturen försvinner. Det skulle göra mycket eftersom 80 procent av olyckorna är beteende relaterade. – Men också den chauvinistiska, rasistiska delen – hur man pratar om andra. Mångfalden med allt fler yrkes arbetare med olika ursprung blir bättre och bättre men ojämlikheten mellan könen består. Det finns en jämställdhetsplan på företaget, men att den är långt ifrån uppnådd blir tydligt på platskontoret. Här jobbar en ensam kvinna bland alla män. – Vi kan göra mycket mer, tillstår Mikael Lagerström. Bland tjänstemännen ser det bättre ut och i skolan bland civilingenjörer är det ungefär hälften män och kvinnor. HAN ÖNSKAR ATT 26 Bland yrkesarbetarna är det sämre. Här i Kungsbacka finns ingen kvinna. – Men vänta, vi har en på anläggning, säger Mikael och letar efter namn. Några sekunder går innan han hittar svaret: – Nej, förresten. Hon har slutat. Själv fick han ett uppvaknande i jämställdhetsfrågan när han lämnade husvagnstillvaron och klev in på kontoret för lite normalare arbetstider. – När jag började lämna på dagis även måndag till torsdag och insåg hur mycket jag missat blev jag gråtfärdig. devisen ”att med ett glatt humör och att göra så gott man kan kommer man långt”. – Du kan ha djupa kunskaper i ett ämne, men kan du inte samarbeta så kommer du ingen vart. Det är ungefär som om du har hittat en skatt – har du inte nyckeln så är innehållet värdelöst. Kanske är hans karriärväg ändå inte så oväntad. Att få människor att samarbeta handlar ju också om att bygga broar. • HAN LEVER EFTER 27 VERKTØY Mindre støv med smart påfyllingsløsning På Veidekke Entreprenørs E134prosjekt ved Kongsberg er det nylig montert en ny påfyllingsløsning på sementsiloen. TEKST ANE SANGNES FOTO EINAR ASLAKSEN /PUDDER AGENCY Løsningen er utviklet av Sørum Transport AS. – Den nye påfyllingsløsningen er utviklet for å minske støving når vi fyller sement på silobilen, fortel ler driftsleder Ole Kristian Egge. – Dette er et tiltak som skal for bedre arbeidshverdagen for dem som styrer påfyllinga. Belgen kan heves og senkes slik at den kom mer helt nedi tanken på sement bilen, sier Egge. Prosessen videre er å tilpasse lokkene på sementbilen slik at disse passer med belgen på skruen, i dag er luken vesentlig større enn belgen. – Vi jobber også med å få på plass en metode for å avgjøre når sementsiloen på bilen er full, uten at man må se det fra toppen av siloen, forteller fagansvarlig Tron Henrik Walhovd ved Maskin avdelingen i Veidekke Entreprenør. – Hvis dette fungerer tilfredsstil lende, kommer vi til å bruke denne løsningen på flere anlegg frem over, sier Tron Henrik Walhovd. FAKTA Enhet: Veidekke Entreprenør Prosjekt: E134 ved Kongsberg Silo: Sørum Transport AS 28 BYGGESTART PROSJEKTFAKTA Hva: Nye Lilleby, med 1100 boliger, parker og infrastruktur. Maskinparken TRE bygges i massivtre. Hvor: Den nye bydelen ligger på det gamle industriområdet etter Lilleby smelteverk i Trondheim. Smelteverket ble nedlagt i 2002. 28 Nye Lilleby er Veidekkes største prosjekt noensinne. Massive ambisjoner Målet er å bygge et referansebygg for framtiden – selve representanten for massivtreets gjennombrudd i det kommersielle boligmarkedet. Veidekke sikter høyt på Lilleby. TEKST GURO KULSET MERAKERÅS FOTO JIRI HAVRAN H vært for offentlige byggherrer, eller for store oppdragsgivere som kan tillate seg å ha en egen klimaagenda – som Studentsamskipnaden i Trondheim. Gjengen bak Moholt 50/50, et prosjekt som ble bygd nettopp for sistnevnte, har imidlertid vært ivrig på å få teknologien ut i det markedet som virkelig forslår. Altså det kommersielle boligmarkedet. – Vi trenger nemlig volum hvis bruken av massivtre skal monne i det nasjonale klimaregnskapet, understreker Jan Anders Syltern, avdelingsleder i Veidekke Eiendom, Region Nord. Syltern er daglig leder på Lilleby, Veidekkes største boligprosjekt gjennom historien. I løpet av en periode på 10 år skal et stort, bynært industriområde omformes til et grønt boligprosjekt. Veidekke Entreprenør og Veidekke Eiendom samarbeider om å skape et boligområde som legger til rette for byliv med miljøperspektiv, og samtidig integrerer gamle kulturminner. Miljøperspektivet finner ulike uttrykk. I januar starter salget av boliger i en massivtreblokk. Med åtte etasjer blir det landets største boligprosjekt i massivtre for det kommersielle boligmarkedet. ITTIL HAR VEIDEKKES MASSIVTREPROSJEKTER på Lilleby, har Syltern prosjektleder Hege Tryggestad. – Vi i Veidekke Eiendom har lenge lett etter muligheter for å ta steg som virkelig monner innen miljøarbeidet vårt. Vi ser at det ikke er nok å bygge med tilnærmet passivhusstandard. Solceller og jordvarme er vel og bra, men det forslår også for lite når det kommer til stykket. Vi tror at vi må tørre å tenke i helt andre baner, og ble svært MED SEG PÅ LAGET inspirert av Moholt 50/50, sier Tryggestad, og henviser til det miljøprisvinnende prosjektet som ligger noen kilometer lenger sør i Trondheim. Massivtre gir et redusert CO2-utslipp på 36 prosent på materialbruk, sammenlignet med stål og betong. Veidekke Eiendoms markedsundersøkelser viser imidlertid at kunder ikke er villige til å betale ekstra for en bolig med denne miljøprofilen. Altså må prosjektene være kommersielt lønnsomme. – Akkurat på dette prosjektet fikk vi hjelp av dårlige grunnforhold med mye leire. I og med at et bygg av massivtre har halv vekt sammenlignet med et ordinært bygg, sparte vi mye på fundamentering. I tillegg var blokken som var planlagt nærmest optimal for produksjon i massivtre. Vi kunne spare hele tre måneder byggetid på å velge denne løsningen. Når dette sammenfalt, tenkte vi «dette MÅ vi bare få til!». For skal vi overholde togradersmålet som vi har forpliktet oss til, må vi ta grep som monner, sier Tryggestad. Når du møter prosjektledelsen på Lilleby, er det liten tvil om at de har god drivkraft i et felles, brennende ønske om å få realisert et massivtrehus. De vil vise bransjen at det er mulig, og vise kundene at dette er gode og trygge hus å bo i. av at en rekke heldige faktorer spiller på lag for å få regnestykket til å gå opp. Det gjenstår et godt stykke utviklingsarbeid før vi kan håpe på volum innen massivtre. – Men får vi ikke startet, får vi heller ikke noe gjennom‑ brudd, sier Sigbjørn Faanes, som har bidratt med ENNÅ ER MAN ALTSÅ AVHENGIG 29 BYGGESTART 01 04 02 03 erfaringsoverføring fra Moholt 50/50, der Veidekke i disse dager ferdigstiller de siste av i alt 632 studenthybler. – Erfaring fra reelle prosjekter fører til utvikling av bedre tekniske løsninger og rammebetingelser – både markedsmessig og lovmessig. Får vi ikke til en løsning som er kommersiell lønnsom, blir hus i massivtre noe som er forbeholdt idealister. Målet vårt er at boliger i massivtre faktisk skal gjøre utslag i Norges nasjonale klimaregnskap. Da må vi må knekke koden for lønnsomhet. Dette prosjektet ser ut til å bli det første som får det til. Og det er ekstra stas at det skjer her på Lilleby, der vi har så høye miljømål for hele prosjektet, sier Syltern. Per i dag skaper særnorske brannkrav store merkostnader. Håpet er at de to storpolitiske temaene skognæring og klima kan sette fart i en revisjon av bestemmelsene som bremser utrullingen av massivtre. – Vi importerer massivtreelementene fra Østerrike. Markedet i Norge bør kunne betjenes av vår egen treindustri. Får vi på plass dette, kan det gi interessante ringvirkninger for arbeidsmarkedet og skognæringen – i tillegg til en pen klimagevinst, påpeker Syltern. Veidekke kan ikke endre bransjen alene. Men teamet på Lilleby har god tro på at deres prosjekt vil trigge konkurrentene, slik at utviklingen skyter fart. Og ikke bare innen massivtre. – Det er ikke tilfeldig at lavkarbonbetong dukker opp 30 (1) Boligene som Veidekke bygger for Lilleby Eiendom er tegnet av Hus Arkitekter. (2) 1100 boenheter i ulike størrelser skal fylle det gamle fabrikkområdet til Lilleby smelteverk før prosjektet avsluttes i 2025. Noen er allerede ferdigstilt og overlevert. (3) Avdelingsleder Jan Anders Syltern og prosjektleder Hege Tryggestad i Veidekke Eiendom og prosjekteringsleder Sigbjørn Faanes i Veidekke Entreprenør er svært fornøyde med å få realisert en boligblokk massivtre på Lilleby. (4) På Lilleby ligger alt til rette for grønt byliv. Det er kort vei til sentrum, arbeidsplasser og rekreasjonsområder, og området har god tilgang på offentlig kommunikasjon. I sum gjør dette det mulig å bygge med én p-plass per to boliger, noe som harmonerer godt med miljøvennlig og framtidsrettet byutvikling. nå. Bransjen ser at det må utvikles metoder og materialer som setter mindre fotavtrykk, påpeker Syltern. – JEG SYNES DET ER FRYKTELIG ARTIG at vi kan være med å dreie en hel bransje i en ny retning, understreker Faanes. – For det er det vi gjør nå. I framtiden vil folk komme hit for å se hvordan vi løste det da vi bygde blokka med adresse Maskinparken TRE. • FABRIKKFAKTA • Maskinparken TRE er en boligblokk med åtte etasjer. • Et så stort boligprosjekt for det kommersielle markedet er aldri tidligere bygd i massivtre. • Under fundamenteringen reduseres betongforbruket med 450 tonn. • Bruken av massivtre reduserer CO2-utslippet i materialregnskapet med 36 prosent. Dersom vi i tillegg velger lavkarbonbetong og Glava, vil den totale reduksjonen ligge på 45 prosent. Jan Anders Syltern leder Nye Lilleby D som en bombe hjemme at Jan Anders fra Åfjord ville søke seg til Trondheim og sivilingeniørstudierved NTNU da han var ferdig på videregående. – Jeg vokste opp med lastebiler og gravemaskiner i familiebedriften og gikk i min fars forspor da jeg valgte å bli bygg ingeniør. Det var et naturlig valg men ingen forpliktelse, forteller Jan Anders Syltern. Selv om årene på Gløshaugen munnet ut i en fordypning i marine kon struksjoner, trengte han ikke lang tid i yrkeslivet før han fant ut at ledelse var det han ønsket å jobbe med. ET SLO NEPPE NED TEKST GURO KULSET MERAKERÅS FOTO JIRI HAVRAN Den fødte ingeniør JAN ANDERS SYLTERN • Avdelingsleder i Veidekke Eiendom, Region Nord. • Ansvarlig for kjernemarkedet i regionen, altså Trondheim. • Daglig leder på Nye Lilleby med ansvar for å holde den røde tråden tydelig gjennom boliger, bomiljø og forholdet til eksterne utbyggere. • Uteksaminert fra NTNU som master byggingeniør i 2005 med fordypning i marine konstruksjoner. Fartstiden i Veidekke startet i 2011. Sammen med resten av gjengen i Veidekke Eiendom, Region Nord, holder avde lingslederen til på Sluppen – der alle Veidekkes folk i Trondheim etter hvert skal samlokaliseres. Som daglig leder i gigantprosjektet Nye Lilleby har han hendene fulle. Han peker på det store vo lumet og den lange varigheten som to as pekter som utløser en del utfordringer. – Vi kjøpte de første eiendommene i 2007 og skal overlever de siste boligene i 2025. Det er et tidsspenn som gir en ekstra dimensjon, blant annet fordi vi må påregne minst en bølgedal i bolig markedet gjennom denne perioden, påpekerJan Anders, som allikevel ikke ser mørkt på utfordringene. – Masterstudiet i Stockholm ga meg verktøy og kompetanse som gjør at jeg løser oppgavene bedre enn før. Jeg føler at det var utviklende for meg, både som medmenneske og fagperson. Selv om det var tøffere enn jeg trodde å gjen nomføre et masterstudie ved siden av jobb, er jeg veldig glad for at jeg fulgte oppfordringen om å søke stipendet fra Norsk-Svensk Handelskammer – og tok utfordringen da jeg fikk det. Han synes det er interessant å være en del av en bedrift som har nok folk, kompetanse og økonomiske muskler til å være en aktør som ligger i front i ut viklingsarbeidet, og da særlig i klima perspektiv. – Jeg må innrømme at jeg tidligere ikke var så opptatt av klimaspørsmål et. Men gjennom studiene i Stockholm vokstemiljøentusiasten i meg. Det skyldes økt innsikt i at klimaarbeid ikke trenger handle om merkostna der og idealisme, men at det tvert i mot går hånd i hånd med effektivisering og kostnadsreduserende tiltak. Gjennom varige endringer og nye måter å gjøre ting på kan vi øke konkurransekraften vår. Greier vi å ligge et hestehode foran og være en premissgiver for myndig hetenes arbeid med bærekraft, da har vi skaffet oss mye goodwill og en enorm konkurransekraft, fastslår Jan Anders Syltern. • 32 PROSJEKT Grønnere asfalt TEKST GURO KULSET MERAKERÅS FOTO GLENN RØKEBERG 32 Asfaltfabrikken i Moss har gått egne veier i en bransje som kan være temmelig seigtflytende hva endringsvilje angår. Medarbeiderne jobber hardt for å finne mest mulig effektive og miljøvennlige løsninger for asfaltarbeid. 33 PROSJEKT V er en av landets største. I år setter de norsk produksjonsrekord, og var en av ti nominerte til Veidekkes miljøpris. I konkurranse med energieffektive nybygg og andre spennende og rene prosjekter fra hele Skandinavia skal det noe til å hevde seg for et støvete asfaltverk fra tidlig nittitall. Altså må de ha noe temmelig spesielt på gang i Moss. – Det er arbeidet vi gjør med LTA, altså lavtemperaturasfalt, og gjenbruk av gammel asfalt som gir oss de største miljøgevinstene, forteller distriktsleder Bent Aune. Neste år er målet at CO2-utslippet på fabrikken skal reduseres med utrolige 90 prosent, når pellets overtar for gass som energikilde. Vi skal komme tilbake til dette, men la oss først prate et språk som tradisjonelt sett har vært det som gjelder på asfaltverk. Tonnasje. For de setter altså produksjonsrekord er på denne fabrikken. EIDEKKES ASFALTFABRIKK I MOSS 02 henger foto grafier av fire marsipankaker. «21.10.14. 200 000 tonn», står det på det øverste. I 2015 spiste de 200 000-tonnskaka en drøy uke tidligere. I år allerede tidlig i september. 21.10. ble forrige produksjonsrekord – 270 000 tonn, tangert og kakefeiret. – Jeg har datoen ganske klar, gliser verk kjører Terje Asbjørn Joramo. Han har full oversikt, og kan opplyse at produksjonen i skrivende stund, primo november, lå på 281 678 277 tonn. Tempoet på de resterende 20 000 tonnene vil delvis avhenge av kong vinter. Ikke det at verket lar seg påvirke – de kan alltids produsere. Men legger snøen seg, blir det stopp i asfaltleggingen, og da har det ingen hensikt å produsere asfalt. For dette er ferskvare. Mellom 6 og 48 timer etter at steinmassene er tørket i trommel, siktet og blandet med oljeproduktet bitumen, filler og oppmalt gjenbruksasfalt, må den varme, ferske asfalten være lagt på veien. Å få en jevn flyt i produksjonen er åpenbart en krevende øvelse når tidsbufferen er så liten. I slutten av november 2016 ble den magiske grensen brutt. 300.000 tonn asfalt. VED DØRA PÅ BRAKKAS MØTEROM og miljø gevinster har ikke kommet av seg selv. – Dette er resultatet av mye målrettet jobbing BEDRE FLYT, PRODUKSJONSREKORDER 34 på mange ulike plan – og kunder med store behov, fastslår Bent Aune. De fem siste årene har asfaltfabrikken i Moss vært en av flere piloter innen såkalt KF-arbeid; kontinuerlig forbedring. Med oppstartshjelp fra coacher i firmaet Impro x, begynte de i 2011 å jobbe etter arbeidsmetoder som i stor grad er tuftet på Toyotas anerkjente Lean-prinsipp. Lean, som for øvrig betyr slank eller veltrimmet på engelsk, går ut på å trimme prosesser og arbeidsflyt for å få høyest mulig kundeverdi med lavest mulig ressursbruk. Enkelt sagt dreier det seg om å identifisere hva som står i veien for mest mulig effektivt arbeid og hvor det sløses med ressurser, og så endre disse punktene. Kontinuerlig og i alle ledd. For det finnes alltid smartere måter å gjøre ting på. – Som gammel lærer er jeg veldig glad for at vi er en lærende organisasjon, sier Bent. Teamet hans jobber med det såkalte PUKK-hjulet. De planlegger, utfører, kontrollerer og korrigerer. Hele tiden. Og blir litt klokere for hver om dreining. – Det er viktig å etablere en god endringskultur. Tradisjonelt sett har asfaltbransjen vært litt sidrumpa, så det er nødvendig å ha trykk i endringsarbeidet, sier Bent Aune. – Hvis man slakker opp og tillater seg å tenke at dette med endring er noe som går over, - da går det faktisk over, smiler han. Og det er noe (01) Det er fortsatt mest hotmix som hentes fra ferdigvaresilo, men andelen lavtemperaturasfalt er økende. Dette gir god miljøgevinst. 03 Veidekke Asfalt ikke kan tillate seg. Distriktsleder Aune setter pris på at divisjonsledelsen har vært så tydelig på at det ikke finnes noe alternativ. Signalet har vært at de som ikke viser vilje til endring, bør ta et steg til siden og slippe de som vil frem. AT KONTINUERLIG FORBEDRINGSARBEID aldri blir ferdig, det ligger i kortene. Etter fem års målbevisst arbeid er de altså ikke i mål, men godt i gang. – Framover nå satser vi enda mer på opplæring og kursing. Gode ideer hentes ved involvering av alle ledd i organisasjonen, og vi er opptatt av å utnytte alle ressurser Veidekke har. Det er fort gjort å gå i fella og tenke «han kjører vals, det er ikke vits i å spørre ham om noe annet». Men på et asfaltlag med fem-seks voksne mennesker er det samlet mye kunnskap! Får vi brukt de ressursene de besitter, har vi gjort noe lurt, sier Aune, som dermed etterlever uttrykket «tenk om Veidekke visste hva Veidekke vet». Distriktslederen er opptatt av visuell målstyring og praktiske og faktiske endringer. Planer og oversikter i excel-ark er vel og bra for kontorfolk, men de kan også fort havne i en perm eller i et arkiv på pc-en. På asfaltfabrikken i Moss og i asfaltlagenes brakker skrives alt inn på whiteboards. Analogt, enkelt, effektivt. Møterommet er tapetsert med planleggingstavler, både for produksjon og framdrift, og for arbeidet med kontinuerlig forbedring. Her kvantifiseres produksjon, gjenbruksgrad, lab-arbeid, veikvalitet, erstatninger, HMS, verkstedsarbeid, transport og kunder, med måltall, tall for forrige uke, hittil i år og behov for korrigeringer. På framdriftsmøtet hver uke gjennomgås det hele – synlig på tavla. Hva kan endres for at vi skal få enda bedre flyt, det er spørsmålet de alltid stiller seg selv og hverandre. – Du må tørre å planlegge. I vår bransje har det vært vanlig med en vente-og-se-kultur. Mange hevder at det er umulig å vite hva kundene vil ha og når de vil ha det, og at det derfor ikke er noen vits i å legge planer. Men med en slik avventende holdning blir du for lite framoverlent. Vi må bestemme oss for hvor vi ønsker å være, og finne ut hva som skal til for å komme dit. Så må vi sette opp organisasjonen deretter. Den som velger å vente og se kommer ikke videre, fastslår Aune. (02) Distriktsleder Bent Aune har god erfaring med visuell målstyring. Tavlene på møterommet er et viktig verktøy i arbeidet med kontinuerlig forbedring. Hvilke smarte for bedringer har asfaltfabrikken i Moss gjort? Vi går ut for å se. Anleggsleder Thor Hammerstad foreslår at vi starter rundtturen like bak anleggsbrakka. Der ligger asfaltfabrikkens eget laboratorium. Stort og fancy er det ikke, men teamleder Ingvild Tangen, Koffi Fangbedji og kollegene på laben sørger for et viktig grep i LA OSS VÆRE KONKRETE. 35 PROSJEKT «Per i dager 30 prosent av asfaltproduksjonen vår lavtemperaturasfalt.» Bent Aune, distriktsleder Parkslingan är Nordens största Svanenprojekt för flerbostadshus. 36 01 (01) Susanne Ingrid Iversen er arbeidsleder på PmB-fabrikken. Moss er et av to steder i Norge der Veidekke produserer PmB. (02) PmB står for polymenmodifisert bitumen. Plastgranulat blandes inn i oljestoffet for å gjøre det mer elastisk og slitesterkt. (03) Koffi Fangbedji og hans kolleger på labben bidrar til bedre flyt i arbeidet og produksjonen på asfaltfabrikken i Moss. Fordi asfalt er ferskvare, er det viktig å avdekke eventuel le svakheter eller feil så raskt som mulig – før den er lagt. 03 02 forbedringsarbeidet: Raske svar. En time og tyve minutter etter at en prøve er hentet fra nyprodusert asfalt, kan Koffi varsle om produktet har avvik eller er godkjent. Til sammenligning kunne det gå en eller to dager før det kom svar når prøvene måtte fraktes til laben på Lørenskog, legges i lø og varmes opp på nytt. Da var asfaltpartiet som ble analysert allerede lagt, og måtte høvles av dersom det ble oppdaget avvik. Med lab på anleggsområdet kan en eventuell feilkilde identifiseres og korrigeres allerede mens asfalten produseres, og man unngår dumping av asfalt som ikke innfrir kravene. Laben er også en viktig samarbeidspartner når nye resepter på LTA, altså lavtemperatur asfalt, skal prøves ut. Det har det vært mye av i år – endelig. Veidekke var den første asfalt produsenten i verden som benyttet skummingsteknologi til produksjon av høykvalitetsasfalt ved lavere temperatur. På nittitallet sto den asfaltfabrikkensom i dag er i Moss, i Hobøl. Det var der Veidekke i samarbeid med Shell begynte å forske på lavtemperaturasfalt. Løsningen ble utviklet før etterspørselen dukket opp. Selv om Veidekke har solgt patentet, har vi mål om at 40 prosent av all asfalt vi produserer er LTA i 2021. LTA holder samme kvalitet som «hotmixen», men krever mindre energi under produksjon og skaper sunnere arbeidsforhold for asfaltlagene fordi det blir mindre asfaltrøyk. Den tekniske løsningen går ut på å tilsette vann til varmt bitumen slik at dette «skummer». Det gjør at bitumen i asfaltmassen lettere omhyller steinmaterialene. Dermed kan produksjonstemperaturen senkes, og både CO2- utslipp og støvutslipp reduseres med henholdsvis opptil 30 og 55 prosent. Til tross for dette var etterspørselen fra kundene laber da produktet var nytt. – I 2013 fikk vi uventet drahjelp fra Arbeids tilsynet, som la press på Samferdselsdepartementet på grunn av de positive konsekvensene LTA har for arbeidsmiljøet. Etter dette ble det stor interesse for produktet. Staten innførte en bonusbetaling på 30 kr per tonn, og bidro til at snøballen begynte å rulle. Per i dag er 30 prosent av asfaltproduksjonen vår LTA. Målet er 40 prosent innen 2021, forteller Bent Aune. Han påpeker at bonusordningen, som ble avviklet etter 2015, er et godt eksempel 37 PROSJEKT 38 (01) Vogner med ferdig asfalt kjøres opp og etterfyller ferdigvaresiloene fra toppen. (02) Mye steinmasse produseres på pukkverket, men en rekke resepter krever steintyper som må fraktes til Moss. God orden og merking av massedeponiene har vært et viktig tiltak for bedre arbeidsflyt. (03) Å få en egen, liten lab på asfaltverket har gitt stor gevinst i Moss. Raske analysesvar gir bedre produksjonsflyt. (04) Det er stor trafikk inne på området, og god orden og ryddig logistikk er viktig for å sørge for at alle kommer trygt hjem hver dag. (05) Anleggsleder Thor Hammerstad påpeker at jevn flyt og jevn produksjon er utrolig viktig i asfalt. Det krever god planlegging. 02 03 01 04 05 39 PROSJEKT på at stat, kommuner og kunder generelt kan sette miljø og miljøbevissthet på dagsorden ved å etterspørreog premiere. mener at Staten som dominerende premissleverandør kan benytte sin posisjon i enda større grad. KVALITET HANDLER IKKE BARE om det enkelte produkt, – og kostnadsbesparende med men også om riktig produkt på rett plass. Det finnes svært tanke på fyringsutgifter. Et annet tiltak som forslår, er mange ulike asfalttyper. Bare i Moss benytter de over 60 gjenbruk av oppmalt, brukt asfalt. Dette utløser riktignok resepter. noe økt energiforbruk, men det reduserer til gjengjeld – Det er dessverre lav kunnskap om asfalt hos konsulent forbruket av fersk steinmasse og bindemiddel. Resirkule- selskapene, og vi ser ofte at etterspurt vare ikke vil være ring av asfalt bidrar også til å dempe veksten av deponier den beste løsningen. Da må vi uansett prise det de ettermed kassert asfalt. Vi passerer lagerkontainere med pinlig spør, og så forsøke å komme med råd eller forslag etterpå, orden. Et viktig forbedringstiltak som skiftbas på fabrik- sier Aune. PmB er et av produktene de kan foreslå. I denne asfaltken, Thorvald Haakaas skal ha mye av æren for, får vi høre mens vi går langs godt merkede hauger med steinmasser. typen blir det brukt et modifisert bitumen. Plastgranulat Det er oppholdsvær i Moss denne novemberdagen. All blandes inn i oljestoffet for å gjøre det mer elastisk og slite steinmasse fra pukkverket er sterkt. Veidekke produserer tørr. Blir den våt, må den tørkes polymenmodifisert bitumen før den kan brukes i asfaltpropå to fabrikker – i Moss og i duksjon. Telt som holder steinKristiansund. I Østfold startet «Det er dessverre lav massene tørre, og dermed redudet hele med en liten, mobil serer energiforbruk til tørking fabrikk i forbindelse med utkunnskap om asfalt hos er også et enkelt, men smart byggingen av Rygge flyplass i tiltak. 2006. Som en konsekvens av konsulentselskapene.» – Nils Jørgen Strømnes her stor etterspørsel, har arbeidsBent Aune, distriktsleder er en sånn mann som har tusen leder Susanne Ingrid Iversen og bas Torgrim Thue fått en ideer – og gjennomfører 998 av mer og mer utbygd fabrikk å dem, sier Bent, og klapper anhanskes med. I år har de strevd leggsleder i PmB-produksjonen ryggen. Det var Nils Jørgen som fant på at de skulle flyt- en del. – På grunn av problemer med en ny bitumenforekomst, te det gamle teltet på 600 kvadratmeter helt, framfor å demontere det, når de trengte plass til et nytt telt som er har vi bare fått produsert om lag halvparten av målet på tre ganger så stort. Nå kan pukkverkets produksjon fra 8000 tonn, forteller anleggsleder Nils Jørgen Strømnes. – PmB er en del dyrere, men har en kvalitet som gjør tørre dager holdes tørr fram til steinmassene skal brukes. at du unngår sprekkskader. På steder med stor slitasje er Sunn og grønn fornuft. – Vi har ønsket oss dette siden 2004, men det var først det hensiktsmessig å legge PmB for å øke levetiden, fastetter at Veidekke skilte ut såkalte grønne investeringer slår hun og viser oss fabrikken – for øvrig med stående at det havnet høyt nok opp på prioriteringslista til at det bitumentanker. De har mindre varmetap enn liggende faktisk kom på plass. Veidekke er med i en gruppe bedrift tanker – nok et enkelt, men smart miljøtiltak. er som kalles 20-30-40. 20 av de største selskapene i Norge skal være med å ta et særskilt ansvar for at miljømålene DA ASFALTFABRIKKEN I MOSS begynte å trene på kontinutil FN nåes: 40 prosent redusert utslipp innen 2030. Det erlig forbedring som arbeidsmetode, var det med utgangs er viktig for Veidekke å være en del av løsningen på klima- punkt i oppryddingsaksjon og et potensialstudie av alle krisen. ledd i produksjonskjeden. Miljøprofil har økende betydning i asfaltbransjen, det – Vi kom til vanvittige summer som det var mulig å spare gir også kunder klar uttrykk for. inn, forteller Bent Aune, som fikk velge satsningsområde. – Særlig kommunekundene etterspør miljøregnskap og De gikk for involverende planlegging og utlegging. Målet vil vite hva vi gjør for å redusere vårt fotavtrykk. Og Sta- var å få til en god fingerskjøt mellom produksjonen på tens vegvesen er flinke til å sette krav og til å følge opp at fabrikk og utleggingen på vei. de blir innfridd. De belønner også kvalitet som er bedre Det som har skjedd siden, har til syvende og sist handlet enn forventet, noe som motiverer oss, sier Bent Aune, som om å få bedre resultater. Det skjer ved at ledelsen er LTA ET GODT MILJØTILTAK 40 tall & fakta Asfaltfabrikken i Moss kan produsere opptil 60 forskjellige asfalttyper/resepter fordelt på hotmix, LTA og PmB-masser. Et nytt fyringsanlegg er under oppbygging og skal testkjøres i mars. Ved å erstattet LPG-gass med forstøvet pellets som energikilde, reduserer man fabrikkens CO2-utslipp med 90 %. Noen typer asfalt må legges allerede 6 timer etter produksjon, andre kan lagres i opptil 48 timer. Etter forslag fra asfaltlagene har distriktet anskaffet øretelefoner med samband til alle asfaltlagene. Muligheten til å snakke sammen underveis i arbeidet har redusert forekomsten av småtabber og misforståelser betydelig. 4500 t Veidekkes asfaltarbeidere legger ned 4500 timer i vintervedlikehold på fabrikken. En årsproduksjon på 300 000 tonn asfalt tilsvarer ca 10 000 lastebiler med henger. 10 % gjenbruk av gammel asfalt gir 6 % reduksjon i fabrikkens CO2-utslipp. Ved maks kapasitet produserer fabrikken 210 tonn i timen. Det vil si 3,5 tonn hvert minutt. 4046 tonn produsert asfalt på ett døgn er rekord. Den ble satt i august 2016. 41 PROSJEKT sikre på at det man planlegger for er gjennomførbart for produksjonen, transporten og asfaltlagene. Hvert lag har en leder som skal være representert på ukentlige framdriftsmøter og sørge for videre involvering av lagene. Tidligere foregikk møtene på distriktskontoret på Ås. Da møtene ble flyttet til fabrikken og planleggingen ble løftet opp på whiteboards, fikk det en umiddelbar effekt i form av presis detaljplanlegging. Det holdt ikke lenger å melde inn hvor mange tonn du trengte – asfalttypen skulle spesifiseres. Transportkoordinatoren fra Moss Transportforum var til stede for klare avtaler, og verksted og lab møtte opp for å unngå uklar kommunikasjon. – Vi oppdaget at det hersket mye skinnenighet. Nærhet forhindrer dette. Når alle stiller forberedt og får input fra hverandres fag og rydder uenigheter av veien, får vi en produksjonsflyt med mindre stopp og brekkasje, sier distrikts lederen. Anleggsleder Thor Hammerstad utdyper. – Jevn flyt og jevn produksjon er noe av det viktigste i asfalt. Lange serier og myke overganger til neste massetype gjør at vi unngår å sløse med dyr masse og energi. Lange serier gir bedre kvalitet på produkt et. Det krever planlegging. Teamet i Moss har jobbet bevisst med å skape forståelse for dette hos kundene. De tør å si nei og stå på bena hvis kunden sier hopp, og har satt en ny standard der 42 alle parter forholder seg til at bedre planlegging er bra for alle. OG JENTENE PÅ ASFALTLAGENE er t eamets hender. Fabrikken er hjertet. Stopper det, stopper alt. Og da blir det dyrt. Ni måneder i året skal den drives uten stans. I løpet av tre vintermåneder må alle slitte deler skiftes ut, slik at det ikke blir driftsproblemer neste sesong. Dette vedlikeholdsarbeidet bidrar til å sørge for tilnærmet helårsarbeid for flere av medarbeiderne våre, som også sørger for vedlikehold av rullende materiell som utleggere og valser. – Det er ugunstig å bemanne opp og ned, for vi ønsker å holde på den kompetente og velfungerende organisasjonen vi har bygd opp gjennom år, sier Bent Aune, som er stolt av teamet han har med seg på distriktet. – Jeg har utrolig flinke medarbeidere i alle ledd, både blant ledere, på fabrikken og på asfaltlagene. Vi har greid å gjøre kontinuerlig forbedringsarbeid til vår arbeidsform. Det synes jeg vi kan være stolte av alle sammen, sier han. Erfaringene fra pilotprosjektet i Moss er spredt til Asfalt, Pukk og grus og Vedlikehold i hele VeidekkeIndustri. • GUTTENE (01) Kunst. Å produsere asfalt på en mest mulig effektiv og miljøvennlig måte er en kunst som Veidekke behersker bedre og bedre. Asfalt‑ fabrikken i Moss fører an. FOTO ANDREAS SJAASTAD ETC. + konsern + aktuelt + miljø + nye oppdrag + jubilanter + historie Nytt banedekke i Vikingskipet fikk betongprisen Veidekkes skandinaviske betongpris 2016 gikk til Nytt banedekke i Vikingskipet på Hamar. Juryen mener prosjektet har oppfylt kriteriene for Betongprisen og er en fremragende repre sentant for det gode arbeidet som gjøres av Veidekke på betongpro sjekter. Betongprisen er Veidekkes interne pris og tildeles et prosjekt, en faggruppe eller en fagutøver som viser et spesielt engasjement innenfor betong. Juryens begrunnelse for årets pris går blant annet på at prosjektet har utmerket seg ved blant annet å vise enestående enga sjement og forståelse for prosjektets utfordringer. Prosjektet har stilt med en suveren innstilling og løsningsorientert hold ning. Det utmerker seg også gjennom grundig planlegging og utførelse av betongarbeidene: om fattende prøvestøp med forskjellig metodevalg innen armering pumpe metoder og overflatebe handling. Prosjektet har hatt høyt fokus på HMS, spesielt ved dirigering av biler og ved rygging. 43 ETC. konsern NOTISER + Backkamera räddade liv + Dialog för noll olyckor I vår resa mot noll olycksfall märkte vi att utvecklingen planade ut. Det blev varken bättre eller sämre. Vi behövde förändra attityder och beteenden Beslut togs att ta fram Dialoghjulet, som är en utbildning om varför olyckor sker och vad vi kan göra för att förhindra dem. Ett sätt att skapa förändring med hjälp av dialog och delaktighet som är mycket uppskattat. 44 Nye tal fra Dansk Arbejdsgiverfor ening viser, at sygefraværet i den danske byggebranche er på 3,7 % af den mulige arbejdstid, hvilket svarer til 8,3 fraværsdage pr. beskæftiget i 2015. Det er dermed den højeste andel siden 2010. Hos Hoffmann går udviklingen i den modsatte retning. Her er sygefraværet dels lavere, og dels er det faldet, så det for de seneste 12 måneder ligger på 1,3 %. Ifølge Demi Iljazovski, der er for mand for Hoffmanns sikkerhedsudvalg og regionsdirektør for anlæg, er årsagen til det lave fravær virksomhedens årelange fokus på et godt menneske syn og involvering. Arbejdsmiljø er altid på dagsordnerne på alle niveauer i virksomheden også blandt funktion ærerne. Medarbejderne bliver hørt og involveret i alle de tiltag, der bliver gjort på arbejdsmiljøområdet. – Det gør, at folk er tilfredse og motiverede til at gå på arbejde. De føler, at der bliver passet godt på dem, forklarer Demi Iljazovski, der gerne vil give rådene om klart fokus og in volvering videre. Et af tiltagene er samtaler med folk, der har udsigt til længerevarende sygdom, så man sikrer, at de har de bedste muligheder for at komme hurtigt tilbage igen. Udover syge‑ fraværet handler indsatsen også om at nedbringe antallet af arbejdsskader samt at forebygge fysisk og psykisk nedslidning. Hoffmann vandt i 2013 Boligfonden Kubens procespris bl.a. for sin strategi med fokus på arbejdsmiljø. FOTO HOFFMANN En av de största riskerna på vårt dotterbolag Skåabs täkter är kombinationen tunga maskiner och människor. Det kan till exempel vara kunder eller chaufförer som oväntat befinner sig på fel ställe vid fel tidpunkt. Patrik Johans son, maskinförare på Skåab, har sett effekten av ökade krav på säkerhet genom den hjälp han haft av backkamera i sin 40 ton tunga hjullastare. Patrik har vid flera tillfällen, senast för någon vecka sedan, varit med om att kunder och chaufförer vars bilar skall bli lastade i täkten oväntat har klivit ut bakom hans maskin. Vid den senaste händelsen fick Patrik syn på en civilperson som parkerat sin bil precis bakom hans stora hjullastare. Med hjälp av backkamera kunde han avvärja att backa på bilen. SYGEFRAVÆRET GÅR OP – PÅ NÆR HOS HOFFMANN HOFFMANN BAG ÅRETS SKOLEBYGGERI 2016 I sidste nummer af Dimensjon omtalte vi den nye Frederiksbjerg skole i Aarhus som fremtidens skole. Nu er den også blevet kåret som årets sko lebyggeri 2016. Det skete i en offentlig afstemning, hvor en fagjury havde ud valgt de fem nominerede projekter. I begrundelsen hedder det bl.a., at skolen har gjort op med traditio nelle klasselokaler, og sat fokus på brugerne og det omgivende samfund samt skabt rum til pædagogik og bevægelsesaktiviteter. Bygherren Bünyamin Simsek, der er Rådmand i Aarhus kommune, sagde i forbindelse med kåringen, at både ”elever, medarbejdere, forældre og alle de mange parter bag byggeriet har grund til at være stolte af prisen.” Stort tillykke til Hoffmanns stolte skolehold, som ses på billedet. Visualiserar drömmar i Sydafrika För ett år sedan, 3 oktober 2015, invigdes ett helt unikt damfotbollsoch utvecklingscenter i Sydafrika. Ett center som Veidekke bidragit till såväl ekonomiskt som kunskapsmässigt. TEKST ÅSA EDMAN FOTO BRITTA BLAXHULT CENTRET BYGGDES TILL förmån för Football for Lifes verksamhet som drivs av FC Rosengård och som arbetar med fotbollen som verktyg för att stärka unga, sydafrikanska, tjejers självkänsla, självförtroende och ställning i samhället. Den 21 -31 oktober åkte tre medarbetare från Veidekke till Sydafrika för att utreda möjligheterna att i samråd med Football for Lifes lokala samarbetspartners göra en tillbyggnad till damfotbolls- och utvecklingscentrat, som bland annat skall kunna användas som gym samt för testverksamhet och hälsoundersökningar. Planen för tillbyggnaden arbetades fram med hjälp av ett involverande arbetssätt där behov, samverkan och gemensamma värderingar var vägledande. På plats i Sydafrika genomförde Britta Blaxhult, Cecilia Eneberg och Robbin Andersén och olika aktiviteter tillsammans med de fotbollsspelande tjejerna som bland annat drömkonceptet för att ta reda på vad människor drömmer om: – Med drömplanket vill vi involvera människor. I Sverige använder vi det i samband med att vi startar upp nya bostadsprojekt. Då får kringboende möjligheten att uttrycka sina bostadsdrömmar. I Sydafrika har vi använt drömplanket på ett annat vis. I en del av världen där AIDS- och HIVrelaterade sjukdomar hör till vardagen och där döden konstant är närvarande behöver flickorna ingen påminnelse om att livet är ändligt, tvärt om. Vi har istället genomfört aktiviteter med fokus på att tro på och drömma om framtiden. Det finns en glöd och en framtidstro hos tjejerna som känns otroligt positiv, säger Britta Blaxhult. - Veidekkes värderingar samspelar väldigt väl med det arbete som Football for Life genomför här i Sydafrika. Vi har bland annat haft en work shop tillsammans med de fotbollsspelande tjejerna där vi fokuserat på frågor runt självkänsla och självförtroende. Resultaten har nu visualiserats på väggarna i centret, berättar Robbin och Cecilia från Hluhluwe i Sydafrika. • 45 TEKST KIRSTI LØRDAHL THORSEN FOTO ANE SANGNES ETC. aksjer Endringer i uføreordningene i Norge Uføretrygden fra folketrygden og uførepensjonen fra Veidekkes pensjonsordning i Norge endres. U FØRETRYGD FRA FOLKETRYGDEN. Det er fra 1. januar 2015 innført ny uføretrygd i folketrygden. Det som tidligere ble kalt varig uførepensjon, kalles nå uføretrygd. Uføretrygd kan bare mottas frem til fylte 67 46 år, som uførepensjon i dag. Deretter går uføre over på ordinær alderspensjon. Uføretrygd kan være aktuelt for deg som har helt eller delvis varig nedsatt inntektsevne på grunn av sykdom eller skade. Ny uføretrygd fra folketrygden skal beregnes som 66 prosent av lønn for lønn inntil 6 G. Dette utgjør for de fleste uføre mer enn de får i dag, også etter skatt. Ny uføretrygd blir skattlagt som lønnsinntekt. G = grunnbeløpet i folketrygden, og 1 G er pt kr 92.576. 6 G utgjør pt kr 555 456 kroner. Som følge av endringen av ny uføretrygd fra folketrygden, har myndighetene bestemt FØREPENSJON FRA VEIDEKKE. at bedriftenes uførepensjon skal tilpasses det nye regelverket. På bakgrunn av dette har Veidekke endret sin kollektive uførepensjon fra og med 01.10.2016. Den nye uførepensjonen fra Veidekke utgjør ved 100 % uførhet summen av: • 3 prosent av all lønn opptil 12 G • 66 prosent av den lønn som ligger mellom 6 og 12 G • Til uføre som har barn, gis det et barnetillegg på 4 % av lønn opp til 6 G pr barn, maksimalt 12 % for alle barn samlet. Barnetillegget utbetales til barnet fyller 18 år 12 G utgjør pt kr 1 110 912. Ny uførepensjon fra Veidekke vil for de fleste være bedre enn den ordningen som STOR INTERESSE FOR HØSTENS AKSJETILBUD 2 389 Veidekkeansatte, noe som tilsvarer 34 prosent av de som fikk tilbudet, kjøpte aksjer i årets aksjetilbud. Tilbudet ble overtegnet med 41 prosent, slik at det ble foretatt en avkortning. Alle våre faste ansatte fikk i år tilbud om å kjøpe mellom 50 og 1.000 Veidekkeaksjer hver. De ansatte kunne velge mellom to tilbud: Tilbud A med 30 prosent rabatt og kontant betaling og tilbud B med 20 prosent rabatt og finan sieringsbistand. 2 389 ansatte benyttet seg av tilbudet og bestilte til sammen 1,19 millioner aksjer i bestillingsperioden 4.-11. november. Ekstra hyggelig var det at så mange som 406 medarbeidere i år kjøpte aksjer i Veidekke for første gang. Tilbudet ble imidlertid overtegnet med 41 prosent, slik at det ble foretatt en avkortning. Etter avkortning har de ansatte fått kjøpe mellom 50 og 600 aksjer hver og det ble tildelt totalt 0,84 millioner aksjer til de ansatte. Kjøpskursene ble henholdsvis kr 84,44 (tilbud A) og kr 96,50 (tilbud B) etter 30 prosent/20 prosent rabatt på børskursen i bestillingsperioden. Det er to års bindingstid på aksjene. FOTO EIRIK HALVORSEN gjaldt tidligere, også etter skatt. Uførepensjon blir skattlagt nå som lønnsinntekt. Har du fripoliser for opptjente uførepensjonsytelser fra tidligere tjenestepensjonsordning, er det et krav fra myndighetene at disse skal komme til fradrag i ovennevnte ytelser. For noen kan disse fripolisene være av en slik størrelse at det er lite eller ingenting som blir dekket i den nye ordningen. Din samlede uførepensjon blir likevel ikke mindre enn angitt ovenfor. Du vil motta mer informasjon om ny ordning fra vårt forsikringsselskap Storebrand Livsforsikring. • 47 ETC. nye oppdrag + jubilanter NYE OPPDRAG KONTRAKTSSUM OVER 20 MNOK EKSKL. MVA. Region Anlegg Kynningsrud Region Øst Gardermoen Airport Hotell, Gardermoen Byggherre: GAH Eiendom AS Tilbygg Anleggstid: okt. 2016 – okt. 2017 Kontraktssum: 40 MNOK HIØ Remmen, Halden Byggherre: Statsbygg Påbygg av eksisterende skolebygg med 1,5 etasjer Anleggstid: nov. 2016 – feb. 2018 Kontraktssum: 24 MNOK Benteler – P55, Raufoss Byggherre: Benteler Aluminium Systems Norway AS Nytt industribygg på 2 800 m2 til produksjon av ekstruderte aluminiumprofiler Anleggstid: nov. 2016 – sep. 2017 Kontraktssum: 25 MNOK Tullinkvartalet, Oslo Byggherre: Entra ASA Nytt universitetsbygg for Det juridiske fakultet i Oslo sentrum Anleggstid: jan. 2017 – aug. 2019 Kontraktssum: 528 MNOK Region Syd Torvparken 2, Re Byggherre: Revetal Park og Revetal Invest Parkering, næring og bolig Anleggstid: des. 2016 – feb. 2018 Kontraktssum: 68 MNOK Horten videregående skole, Borre Byggherre: Vestfold fylkeskommune Videregående skole 18 000 m2 Anleggstid: okt. 2016 – mai 2019 Kontraktssum: 451 MNOK Region NordVest Arna omformerstasjon, Bergen Byggherre: Siemens AS Bygging av omformerstasjon Anleggstid: sep. 2016 – okt. 2017 Kontraktssum: 43 MNOK (100 %) 48 Tveit skole, Bergen Byggherre: Askøy kommune Bygging av ny barneskole ca. 5 400 m2 i 4. etasje, sammenkobling mot eksisterende bygg og rehabilitering av eksisterende bygningsmasse og utomhus. Anleggstid: des. 2016 – feb. 2019 Kontraktssum: 126 MNOK Syltetøyfabrikk Kaupanger, Sogndal Byggherre: Lerum Eigedom AS Ny syltetøyfabrikk, samt ombygging av kontor/produksjonslokale og utomhusområder. Anleggstid: okt. 2016 – feb. 2018 Kontraktssum: 82 MNOK Sogndal videregående skole, Sogndal Byggherre: Statsbygg Rehabilitering av Sogndal videregående skole Anleggstid: jul. 2017 – jul. 2018 Kontraktssum: 65 MNOK Maskinparken 1, Trondheim Byggherre: Lilleby Eiendom AS Boligblokk med 49 leiligheter og tilhørende parkeringskjeller. Anleggstid: jun. 2016 – mar. 2018 Kontraktssum: 91 MNOK PET-Radiofarmaka, Trondheim Byggherre: St. Olavs hospital HF Bygningsmessige arbeider i forbindelse med etablering av PET-skanner, kjeller/ bunker for syklotron. Anleggstid: sep. 2016 – feb. 2018 Kontraktssum: 27 MNOK Tillerlandet, Trondheim Byggherre: Sjetnan Nedre AS Boligblokk med 47 leiligheter (siste av tre blokker) Anleggstid: sep. 2016 – mai 2018 Kontraktssum: 73 MNOK VEIDEKKE ENTREPRENAD Region Anläggning Öst ILLUSTRASJON TEGN_3 Eufemia AS, B7 – Pelearbeider, Oslo Byggherre: OSU Tomte- og prosjektutviklingsselskap AS Fundamentering for kontorbygget Eufemia i Bispevika. Anleggstid: nov. 2016 – jun. 2017 Kontraktssum: 49 MNOK Tveit skole Arbeidsfellesskap mellom Distrikt Bergen 50 % og Veidekke Entreprenad AB 50 % Arkitekt: tegn_3 Mark- och betongarbeten som innehåller 11 500 m3 betong, 3 000 ton armering, 15.000 m3 jordschakt och 20 000 m3 bergutlastning. Anleggstid: des. 2016 – nov. 2017 Kontraktssum: 200 MSEK Region Anläggning SydVäst Preem VGO Project, Lysekil Byggherre: Preem AB Mark-, VA-, betongarbeten samt montage av prefabelement. Anleggstid: nov. 2016 – jun. 2018 Kontraktssum: 44 MSEK Nybrostrand 19:10, Ystad Byggherre: Ystads kommun Exploateringsarbete för nytt bostadsprojekt i Ystad. Anleggstid: nov. 2016 – des. 2017 Kontraktssum: 25 MSEK Region Bygg Väst Brf Seglet, Kungsbacka Byggherre: Veidekke Bostad Nyproduktion av tvåvåningsfamiljehus i trä samt även parhus i trä. Anleggstid: nov. 2016 – mar. 2018 Kontraktssum: 56 MSEK Hills Villastad Utsikten Byggherre: Veidekke Bostad Upppförande av 39 småhus samt infrastruktur. Anleggstid: okt. 2016 – des. 2018 Kontraktssum: 200 MSEK Region Bygg Syd Gladö kvarn etapp 4, Huddinge Byggherre: Huddinge kommun/Stockholm vatten Nya gator och va för Gladökvarn etapp 4 Anleggstid: okt. 2016 – jun. 2018 Kontraktssum: 62 MSEK Sportbyn etapp 2, Malmö Byggherre: HSB Nyproduktion av 89 BRF lägenheter med tillhörande komplementbyggnader och garage Anleggstid: nov. 2016 – okt. 2018 Kontraktssum: 141 MSEK Patienten Betong, Solna Byggherre: 01 Stockholms län Nytt Sjukhus åt S:t Görans sjukhus. Frigg 1, Hyllie Byggherre: Riksbyggen Nyproduktion av 71 hyreslägenheter Anleggstid: dec. 2016 – jun. 2018 Kontraktssum: 87 MSEK Region Anläggning Nord Kallager Skellefteå Hamn Byggherre: Skellefteå kommun Kallagerbyggnad betong, stål, prefab parock Anleggstid: des. 2016 – okt. 2017 Kontraktssum: 25 MSEK Region Bygg Stockholm Torsviks skola, Lidingö Byggherre: Lidingö stad Om- och tillbyggnad av skola i drift samt nybyggnad av en idrottshall. Projektet är inom pågående ramavtal. Anleggstid: apr. 2016 – apr. 2018 Kontraktssum: 97 MSEK Brandstegen etapp 2 Byggherre: Veidekke Bostad AB Nyproduktion av 109 st brf`er i Huddinge med garage. Anleggstid: aug. 2016 – des. 2018 Kontraktssum: 177 MSEK Framtidens lab, ANA8, Huddinge Byggherre: Akademiska Hus AB Kontraktet omfattar ombyggnation av befintliga lokaler, kontor, labblokaler och fryshotell, men även nyproduktion av gasförråd och reservkraftsanläggning. Byggtid: jun. 2016 – nov. 2018 Kontraktssumma: 215 MSEK Barkarbystaden Hus B, Stockholm Byggherre: Veidekke Bostad AB Nyproduktion av 57 st lägenheter i en bostadsrättförening med en tillhörande förskola samt del av garage. Anleggstid: sep. 2016 – sep. 2018 Kontraktssum: 130 MSEK Svea Symfoni, Stockholm Byggherre: Convea Bostadsutveckling Nyproduktion av 103 lägenheter i en bostadsrättförening med tillhörande lounge samt del av garage. Anleggstid: okt. 2016 – Q1 2020 Kontraktssum: 430 MSEK Ola Pihlgren JUBILANTER I 1. KVARTAL 2017 Arcona 6. feb. Martin Leonhardt Hansen Hoffmann Region Anlæg 9. feb. Torbjørn Grøvdal Veidekke Entreprenør Kristiseter 9. feb. Adolf Rasmussen Veidekke Entreprenør Region Syd 10. feb. Kåre Th. Claussen Veidekke Eiendom Region Nord 11. feb. Rune Seglem Veidekke Entreprenør Region Nordvest 12. feb. Bård Johnny Kaalstad Veidekke Entreprenør Region Syd 16. feb. Jan Inge Rosenberg Veidekke Entreprenør Kristiseter 17. feb. 70 år Virksomhet Distrikt/avdeling Fødselsdato Freddy Hanssen Veidekke Industri Distrikt Vest 20. feb. Henrik Grønbech Hoffmann Byg Vest 14. feb. Ulf Lundqvist Veidekke Entreprenad Bygg Stockholm 21. feb. Ulf Mangefors BSK 26. feb. Bjørn Erik Røvik Veidekke Industri Distrikt Vest 21. feb. 60 år Virksomhet Distrikt/avdeling Fødselsdato Hallgeir Berg Veidekke Entreprenør Region Nordvest 27. feb. Kim Hjemsted Skaarup Hoffmann Region Anlæg 2. jan. Odd Arne Røe Veidekke Industri Region Sør/Øst 27. feb. Himzo Omerovic Veidekke Entreprenør Region Anlegg 2. jan. Son Van Doan Veidekke Entreprenør Region Nordvest 2. mar. Tonni Lund Veidekke Entreprenør Region Øst 4. jan. Per Vidar Enger Veidekke Entreprenør Region Syd 2. mar. Per Arnfinn Rognhaugen Veidekke Industri Pukk og Grus 4. jan. Sean Paul Holter Jones Veidekke Entreprenør Region Øst 4. mar. Hans Hägglund Veidekke Entreprenad Anläggning SydVäst 8. jan. Peter Stark Veidekke Entreprenad Anläggning Öst 5. mar. Inger Jacobsen Veidekke Entreprenør Region Øst 10. jan. Christopher M Bjerke Veidekke Konsern Konsernadmin. 6. mar. Søren Gaarden Sørensen Veidekke Industri Region Midt/Vest 11. jan. Arne Kristoffer Natvik Veidekke Entreprenør Kristiseter 6. mar. Tor Alf Søyland Veidekke Entreprenør Block Berge Bygg 12. jan. Jan Arve Børstad Veidekke Industri Distrikt Trøndelag 7. mar. Hans Svensson Veidekke Entreprenør Region Øst 15. jan. Magnus Thölén Veidekke Bostad Tor Arne Johansson Veidekke Entreprenør Seby 16. jan. Alf Magne Flønes Veidekke Entreprenør Region Nordvest 12. mar. Jørgen Holestøl Veidekke Entreprenør Region Syd 20. jan. Svein Tore Enger Veidekke Entreprenør Region Øst 14. mar. Anne-Marit Valderhaug Veidekke Industri Stab 24. jan. Ole Øen Veidekke Industri Region Sør/Øst 25. jan. Per Arne Jørgensen Veidekke Entreprenør Seby 14. mar. Per Gerhard Johansen Veidekke Entreprenør Region Nordvest 5. feb. Zbigniew Wykocki Veidekke Entreprenør Kristiseter 15. mar. Jan Egil Stein Veidekke Entreprenør Tore Løkke 12. feb. Arne Berget Veidekke Entreprenør Region Øst 16. mar. Per Brinck Veidekke Entreprenad Central-Stab 27. feb. John Strand Veidekke Konsern Konsernadmin. 18. mar. Tommy Ström Veidekke Entreprenad Anläggning SydVäst 14. mar. Mats Handroos Veidekke Entreprenad Anläggning Öst 22. mar. Leif Andersson Veidekke Entreprenad Bygg Stockholm 15. mar. Per Egil Linna Veidekke Industri Region Sør/Øst 22. mar. Per Schwartz Pedersen Hoffmann Region Teknik 17. mar. Aril Magne Salte Veidekke Entreprenør Block Berge Bygg 22. mar. Arne Giske Veidekke Konsern Konsernadministrasjon 22. feb. Bjørn Roar Johannessen Veidekke Entreprenør Region Øst 23. mar. Ragnar Erik Moylund Veidekke Entreprenør Region Øst 23. feb. Thomas Larsen Hoffmann Next Generation 25. mar. Jens-Olav Kvålsgard Veidekke Eiendom Region Østland 25. feb. Rune Overvåg Veidekke Entreprenør Region Anlegg 26. mar. Tedd Sigurd Broks Veidekke Industri Region Nord 27. feb. Peter Eriksson Veidekke Entreprenad Anläggning Öst 30. mar. Region Anlæg 30. mar. Tore Løvald Veidekke Entreprenør Region Syd 5. mar. Henny Susanne Jørgensen Einarsve Veidekke Industri Region Midt/Vest 6. mar. Tapio Kaijankoski Veidekke Entreprenør Region Syd 9. mar. Knut Lars Sylta Veidekke Entreprenør Region Syd 10. mar. John Torkel Markusson Veidekke Entreprenør Region Anlegg 14. mar. Aud Susort Torgersen Veidekke Entreprenør Region Nordvest 17. mar. Monrad Kleppe Veidekke Entreprenør Region Nordvest 19. mar. Nils H. Sandal Veidekke Entreprenør Region Nordvest 24. mar. Kåre Westheim Veidekke Entreprenør Region Anlegg 24. mar. Carina Larsson Veidekke Bostad Svein Helge Havn Veidekke Industri Region Sør/Øst 26. mar. Herleif Hobberstad Veidekke Entreprenør Block Berge Bygg 27. mar. Terje Kaasa Veidekke Industri Hokksund Pukkverk 28. mar. Torbjørn Lilleås Veidekke Industri Pukk og Grus 28. mar. Eivind Nilsen Veidekke Entreprenør Hammerfest Entreprenør 29. mar. Ragnar Strandos Veidekke Industri Pukk og Grus 30. mar. 50 år Virksomhet Distrikt/avdeling Fødselsdato Kjetil Gunde Andersen Veidekke Entreprenør Stab 1. jan. Robert Måna Veidekke Industri Distrikt Sør 1. jan. Rolf Erling Heggem Veidekke Entreprenør Hammerfest Entreprenør 8. jan. 25. mar. Charles A Stamford Hazell Veidekke Eiendom Region Syd Vest 9. jan. Asle Norli Veidekke Entreprenør Regionsstab Anlegg 11. jan. Rickard Carlgren Veidekke Entreprenad Anläggning Sydväst 22. jan. Peter Östlund Veidekke Entreprenad Anläggning Sydväst 22. jan. Magnus Gustafsson Veidekke Entreprenad Bygg Väst 24. jan. John Fransson Veidekke Entreprenad Bygg Stockholm 29. jan. Sølvi Stundal Jevnesveen Veidekke Entreprenør Indre Østland 30. jan. Erik Andre Modin Veidekke Entreprenør Region Syd 30. jan. Ronny Johansen Veidekke Entreprenør Annelie Pettersson Kiander Veidekke Entreprenad Leif Grimsrud 30. jan. Bygg Stockholm 4. feb. Pia Mortensen Møllegaard Hoffmann Geir Edland Ansatt i 40 år 10. mar. Veidekke Entreprenør Block Berge Bygg 31. mar. Virksomhet Distrikt/avdeling Ansattdato Oskar Hellerud Veidekke Entreprenør Region Syd 1. jan. Johnny Gravold Veidekke Entreprenør Region Anlegg 3. jan. Bjørn Olsen Veidekke Entreprenør Kynningsrud 25. jan. Ansatt i 30 år Virksomhet Per-Inge Heen Veidekke Entreprenør Region Øst Distrikt/avdeling Felles Ansattdato 1. jan. Ole Arnfinn Opsahl Veidekke Industri Trond Broen Veidekke Entreprenør Region Øst 5. jan. 1. jan. Arnfinn Aune Veidekke Entreprenør Region Nordvest 5. jan. Sigurd Eriksen Veidekke Entreprenør Region Nordvest 5. jan. Hallgeir Schanche Veidekke Entreprenør Region Øst 5. jan. Kåre Voldseth Veidekke Entreprenør Region Anlegg 20. jan. Jan Erik Lauritzen Veidekke Entreprenør Region Øst 3. feb. Tom Arild Deraas Veidekke Entreprenør Region Øst 23. feb. Terje Krossøy Veidekke Entreprenør Region Anlegg 23. feb. Olav Lid Veidekke Industri Region Midt/Vest 1. mar. Frode Thunestvedt Veidekke Entreprenør Region Nordvest 2. mar. Erik Morten Opdal Veidekke Entreprenør Region Anlegg 2. mar. Ivar Martin Brønlund Veidekke Entreprenør Region Anlegg 2. mar. Ståle Rogne Veidekke Entreprenør Kristiseter 2. mar. Erik Knut Austnes Veidekke Entreprenør Kristiseter 2. mar. Tor Arne Dahl Veidekke Entreprenør Region Anlegg 9. mar. Trond Eidissen Veidekke Entreprenør Region Anlegg 10. mar. Jon Forfang Veidekke Entreprenør Region Anlegg 17. mar. Ingve Kenneth Hernes Veidekke Entreprenør Region Nordvest 18. mar. Ansatt i 25 år Virksomhet Distrikt/avdeling Ansattdato Geir Morten Bjørnbakk Veidekke Entreprenør Region Anlegg 21. feb. Andre Arnesen Veidekke Entreprenør Region Øst 1. mar. Gøran Larsson Veidekke Entreprenør Region Anlegg 30. mar. 49 ETC. historie EKSPONERT Miljøarbeidet går fremover TEKST HÅKON VEGGUMSLØKKEN P har det heldigvis skjedd mye de siste tiårene. Dette bildet viser produksjon av varm asfalt i 1982 ved et mobilanlegg som hørte til Sigurd Hesselberg, ett av selskapene som senere skulle bli til Veidekke. Bildet er tatt i Koppangog viser hvordan miljøet ved og rundt asfaltfabrikken kunne være i tidligere tider. I dag er vår bransje, gjeldende asfaltproduksjon, underlagt forurensnings forskriften som er fastsatt av Miljøverndepartementet. Maksimumsgrensen for støvutslipp i denne sammenheng er satt til 50 milligram/m3 luft ut av skorstein. Heldigvis er vår tids teknikk og krav til utslippfra asfaltfabrikkene på et nivå som gjør at vi trygt kan si at utslippet i dag ikke er noen sjenerendeeller skadelig faktori nærmiljøet. Målingene av utslippene må dokumenteres én gang i året, og gjennomsnittsmålingene på våre anlegg, altså på til sammen 29 asfaltfabrikker, ligger på +/- 10 milligram/m3. Til forskjell fra på dette ekstreme bildet fra 1982, kan ikke disse verdiene sees med det blotte øyet. Det som er synlig i dag av utløp fra skorsteinen er hvit røyk som er vanndamp fra tørkeprosessen. • 50 UTSLIPPSSIDEN I dag er vår bransje, gjeldende asfalt produksjon, underlagt forurensningsforskriften som er fastsatt av Miljø verndepartementet. FOTO VEIDEKKE ASA 51 Returadresse: Veidekke ASA Postboks 505 Skøyen 0214 Oslo i Veidekke bygger vi hverandre I Veidekke er involvering viktig, og gjennom tett samarbeid med kunde, partnere og gode rådgivere i hele byggeprosessen sikrer vi gode resultater. Les mer på veidekke.no, veidekke.se og hoffmann.dk.
© Copyright 2024