Handlingar Sjukhusstyrelsen Skaraborgs Sjukhus 26
2017-01-26 Handlingar Sjukhusstyrelsen Skaraborgs Sjukhus 26 januari 2017 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med sjukhusstyrelsen för Skaraborgs Sjukhus den 26 januari 2017 Plats: Tid: Skaraborgs Sjukhus, Skövde Kl. 10.00- 15.00 Inledande formalia - Mötets öppnande Upprop Val av justerare Godkännande av föredragningslista Anmälan av tillkommande ärenden Föregående protokoll Beslutsärenden 1. Årsredovisning 2016, bilaga SKAS 2017-00055 Åsa Ranbro Jansson 2. Patientsäkerhetsberättelse 2016, bilaga SKAS 2017-00056 Marga Brisman 3. Investeringsplan 2017, bilaga SKAS 2016-00809 Åsa Ranbro Jansson 4. Tilläggsöverenskommelse nummer två 2017, ”Brutet tak”, bilaga SKAS 2016-00694 Eva Sundström 5. Remissyttrande till JO, bilaga SKAS 2016-00842 Jörgen Thorn 6. Närsjukvårdscentrum SkaS Mariestad, bilaga SKAS 2017-00058 Eva Sundström 7. Anmälnings- och delegeringsärenden, bilaga Diarienummer SKAS 2017-00003 8. Övriga frågor. Postadress: Skaraborgs Sjukhus 541 85 Skövde Besöksadress: Lövängsvägen Skövde Telefon: 0500-43 10 00 Webbplats: www.vgregion.se/skas E-post: [email protected] Föredragningslista sjukhusstyrelsen Skaraborgs Sjukhus 2017-01-26 Informationsärenden A. Budgetramar per verksamhetsområde Åsa Ranbro Jansson B. Ny inköpspolicy inom Västra Götalandsregionen Åsa Ranbro Jansson C. Psykiatri och närsjukvård Ing-Britt Eriksson, Jane Johansson D. Sommaren på SkaS 2017 Marga Brisman, Eva Sundström E. Information från presidiet Ulla-Britt Hagström, Johan Ask F. Sjukhusdirektörens information Jörgen Thorn Ulla-Britt Hagström ordförande 2 (2) 2017-01-26 Beslutsärende 1 Årsredovisning 2016 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-18 Diarienummer SKAS 2017-00055 Ekonomienheten Handläggare: Åsa Ranbro Jansson E-post: [email protected] Till styrelsen för Skaraborgs Sjukhus Årsredovisning 2016 Förslag till beslut 1. Godkänna årsredovisning 2016 för Skaraborgs Sjukhus. Sammanfattning När året summeras kan konstateras att Skaraborgs Sjukhus (SkaS) verksamheter har levererat en god vård med hög kvalitet och nöjda patienter samt med en produktion i nivå med volymerna i vårdöverenskommelsen för 2016, detta trots stora utmaningar och tuffa förutsättningar när det gäller främst kompetensförsörjning och ekonomi. Glädjande under året har varit den ekonomiska utvecklingen som inneburit att ekonomin för året varit i balans. Flera positiva händelser har under året visat att SkaS investerar för att verksamheten även i framtiden ska kunna leverera en god vård och hälsa: • Närvården i västra Skaraborg mottog Dagens Medicins utmärkelse Guldskalpellen för det framgångsrika pionjärarbete som utförts tillsammans med vårdgrannarna inom primärvård och kommun för de multisjuka äldre med stora vårdbehov. • I oktober stod det nya barn- och kvinnohuset färdigt för inflyttning. Nybygget är ett unikt samarbete mellan barn- och kvinnoverksamheterna vid sjukhuset i Skövde där kvinnosjukvård och barnsjukvård samsas i delvis gemensamma lokaler. Den nya byggnaden består av två hus som är utformade utifrån toppmodern hälso- och sjukvård där patientprocessen, vårdmiljön, arbetsmiljön och patientsäkerheten har fått stå i fokus. • I början av september placerade sig SkaS på 10-i-topp listan för SYLF:s (Sveriges yngre läkares förening) AT-ranking vilket är ett gott betyg till verksamheternas arbete med handledning, kollegialt stöd och arbetsmiljö. • Under 2016 har SkaS Skövde för första gången placerat sig på topp-12 listan för Dagens Medicins rankning av mellanstora sjukhus i Sverige. Rankingen bygger på en sammanvägning av sex kategorier: medicinsk kvalitet, tillgänglighet, hygien, patientsäkerhet, trycksår och överbeläggningar, där den medicinska kvaliteten väger tyngst. En djupare analys av data kommer att genomföras som utgångspunkt för det fortsatta utvecklingsarbetet under 2017. • Det utmanande och spännande arbetet för vårdens omställning utifrån koncernledningen förändringsagenda har påbörjats, bland annat med planeringen av närsjukvårdskoncept vid sjukhuset i Mariestad tillsammans med vårdgrannar inom primärvård och kommun. Postadress: Skaraborgs Sjukhus 541 85 Skövde Besöksadress: Lövängsvägen 541 42 Skövde Telefon: 0500-43 10 00 Webbplats: www.vgregion.se/skas E-post: [email protected] Datum 2017-01-18 Diarienummer SKAS 2017-00055 • 2 (2) Under året har SkaS prioriterat sju fokusområden av strategisk betydelse för sjukhusets framtid, där ett sjukhusgemensamt utvecklingsarbete pågår Personcentrerad vård Hälsa Processutveckling Kunskapsbaserad vård Patientsäkerhet Sammanhållen vård Attraktiv arbetsgivare Verksamheten har under året präglats av svårigheten att rekrytera både läkare och sjuksköterskor inom vissa kompetensområden, vilket orsakat svårigheter att bemanna vårdplatser och operationssalar. Detta har i sin tur, tillsammans med ökade remissinflöden, medfört förlängda väntetider och en försämrad tillgänglighet till planerade läkarbesök och behandlingar. Som en konsekvens har kostnaden för bemanningsföretag, övertid och köpt vård ökat. Förutom och till följd av svårigheterna med kompetensförsörjningen är den försämrade tillgängligheten och de ökande vårdköerna sjukhusets största utmaning. Vuxenpsykiatrin har haft ett framgångsrikt rekryteringsarbete och arbetar nu intensivt med introduktion främst för utlandsrekryterade läkare där SkaS även har god hjälp av PLUS programmet. Med den bemanning som nu finns har bra förutsättningar skapats för implementering och säkerställande av psykiatrins vårdprocesser och övrigt utvecklingsarbete enligt den regionala utvecklingsplanen. En liknande handlingsplan som för vuxenpsykiatrin tas nu fram för rekryteringsinsatser inom barnpsykiatrin för att förbättra tillgängligheten till vård inom gällande garantitid. Tillgängligheten vid akut omhändertagande har varit god under året. Som en del i regionens plan för en förbättrad akutvårdkedja har SkaS under året arbetat för att säkerställa att de patienter som har medicinskt behov av akut vård får detta tillgodosett på ett effektivt sätt. En annan stor utmaning har varit att utveckla och förbättra verksamheternas arbete med patientsäkerhet och att minska de vårdrelaterade skadorna. Säker vård är en viktig framgångsfaktor för SkaS. Patientsäkerhetsarbetet bedrivs metodiskt och med patientens bästa i fokus. SkaS har en ”nollvision” för vårdskador. En kontinuerlig strukturerad markörbaserad journalgranskning sker av tjugo patientjournaler per månad på SkaS. Det är dock svårt att ännu kunna dra tydliga slutsatser angående utfallet. Beslutet skickas till • Regionstyrelsen SKAS 2017-00055 Årsredovisning 2016 Skaraborgs Sjukhus Skaraborgs Sjukhus Ulla-Britt Hagström Jörgen Thorn Fastställd av styrelsen för Skaraborgs Sjukhus § 1 2017-01-26 2(46) År sr edovisning 2016 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING AV VERKSAMHETSÅRET 2016 4 3. ETT KRAFTFULLT MILJÖARBETE 5 3.3 Verksamhetens miljöarbete 5 5. FRAMTIDSTRO INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 7 5.1 Prioriterade mål 7 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras 7 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas 7 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser 7 5.2 Fokusområden Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Genomföra den regionala psykiatriplanen Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Uppfylla vårdgarantin Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Förbättra akutvårdkedjan Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Skapa ett sammanhållet vårdsystem 8 8 9 10 10 11 11 12 13 14 5.3 Produktion Prestationsersättning enligt vårdöverenskommelse Sluten vård (somatik och psykiatri) Öppenvård (somatik och psykiatri) Tilläggsuppdrag utöver VÖK - regional produktionsstyrning Tillgänglighet Beläggning 15 15 15 16 16 18 20 6. EN ATTRAKTIVARE ARBETSGIVARE 20 6.1 Prioriterade mål Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska 21 21 21 6.2 Fokusområden Satsa på ledarskap Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro 22 22 23 23 24 25 3(46) År sr edovisning 2016 6.4 Chefsförutsättningar 25 6.5 Sjukfrånvaro 25 6.6 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Personalvolym Personalstruktur Personalomsättning Personalkostnadsanalys Ofrivilliga deltider 27 27 28 29 29 31 7. GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETERNA 7.4 Systematiskt förbättringsarbete 8. RÄTTIGHETER OCH FOLKHÄLSA 31 31 32 8.1 Mänskliga rättigheter och jämlik vård 32 8.2 Folkhälsa 33 9. EN BUDGET I BALANS 34 9.1 Ekonomiskt resultat Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader 34 35 36 37 9.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans 40 9.4 Investeringar 40 10. BOKSLUTSDOKUMENT OCH NOTER 41 11. TILLKOMMANDE RAPPORTERING 43 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen 43 11.2 Verksamheternas säkerhetsarbete Säkerhetsklassade lokaler Hantering av regiongemensamma risker Handlingsplan för säkerhetsarbete samt utbildning Informationssäkerhet Specifikt hälso- och sjukvård 44 44 44 45 45 45 11.3 Uppföljning av intern kontroll under 2016 46 4(46) År sr edovisning 2016 1. Sammanfattning av verksamhetsåret 2016 När året summeras kan konstateras att Skaraborgs sjukhus (SkaS) verksamheter har levererat en god vård med hög kvalitet och nöjda patienter samt med en produktion i nivå med volymerna i vårdöverenskommelsen för 2016, detta trots stora utmaningar och tuffa förutsättningar när det gäller främst kompetensförsörjning och ekonomi. Glädjande under året har varit den ekonomiska utvecklingen som inneburit att ekonomin för året varit i balans. Flera positiva händelser har under året visat att SkaS investerar för att verksamheten även i framtiden ska kunna leverera en god vård och hälsa: • Närvården i västra Skaraborg mottog Dagens Medicins utmärkelse Guldskalpellen för det framgångsrika pionjärarbete som utförts tillsammans med vårdgrannarna inom primärvård och kommun för de multisjuka äldre med stora vårdbehov. • I oktober stod det nya barn- och kvinnohuset färdigt för inflyttning. Nybygget är ett unikt samarbete mellan barn- och kvinnoverksamheterna vid sjukhuset i Skövde där kvinnosjukvård och barnsjukvård samsas i delvis gemensamma lokaler. Den nya byggnaden består av två hus som är utformade utifrån toppmodern hälso- och sjukvård där patientprocessen, vårdmiljön, arbetsmiljön och patientsäkerheten har fått stå i fokus. • I början av september placerade sig SkaS på 10-i-topp listan för SYLF:s (Sveriges yngre läkares förening) AT-ranking vilket är ett gott betyg till verksamheternas arbete med handledning, kollegialt stöd och arbetsmiljö. • Under 2016 har SkaS Skövde för första gången placerat sig på topp-12 listan för Dagens Medicins rankning av mellanstora sjukhus i Sverige. Rankingen bygger på en sammanvägning av sex kategorier: medicinsk kvalitet, tillgänglighet, hygien, patientsäkerhet, trycksår och överbeläggningar, där den medicinska kvaliteten väger tyngst. En djupare analys av data kommer att genomföras som utgångspunkt för det fortsatta utvecklingsarbetet under 2017. • Det utmanande och spännande arbetet för vårdens omställning utifrån koncernledningen förändringsagenda har påbörjats, bland annat med planeringen av närsjukvårdskoncept vid sjukhuset i Mariestad tillsammans med vårdgrannar inom primärvård och kommun. • Under året har SkaS prioriterat sju fokusområden av strategisk betydelse för sjukhusets framtid, där ett sjukhusgemensamt utvecklingsarbete pågår Personcentrerad vård Hälsa Processutveckling Kunskapsbaserad vård Patientsäkerhet Sammanhållen vård Attraktiv arbetsgivare 5(46) År sr edovisning 2016 Verksamheten har under året präglats av svårigheten att rekrytera både läkare och sjuksköterskor inom vissa kompetensområden, vilket orsakat svårigheter att bemanna vårdplatser och operationssalar. Detta har i sin tur, tillsammans med ökade remissinflöden, medfört förlängda väntetider och en försämrad tillgänglighet till planerade läkarbesök och behandlingar. Som en konsekvens har kostnaden för bemanningsföretag, övertid och köpt vård ökat. Förutom och till följd av svårigheterna med kompetensförsörjningen är den försämrade tillgängligheten och de ökande vårdköerna sjukhusets största utmaning. Vuxenpsykiatrin har haft ett framgångsrikt rekryteringsarbete och arbetar nu intensivt med introduktion främst för utlandsrekryterade läkare där SkaS även har god hjälp av PLUS programmet. Med den bemanning som nu finns har bra förutsättningar skapats för implementering och säkerställande av psykiatrins vårdprocesser och övrigt utvecklingsarbete enligt den regionala utvecklingsplanen. En liknande handlingsplan som för vuxenpsykiatrin tas nu fram för rekryteringsinsatser inom barnpsykiatrin för att förbättra tillgängligheten till vård inom gällande garantitid. Tillgängligheten vid akut omhändertagande har varit god under året. Som en del i regionens plan för en förbättrad akutvårdkedja har SkaS under året arbetat för att säkerställa att de patienter som har medicinskt behov av akut vård får detta tillgodosett på ett effektivt sätt. En annan stor utmaning har varit att utveckla och förbättra verksamheternas arbete med patientsäkerhet och att minska de vårdrelaterade skadorna. Säker vård är en viktig framgångsfaktor för SkaS. Patientsäkerhetsarbetet bedrivs metodiskt och med patientens bästa i fokus. SkaS har en ”nollvision” för vårdskador. En kontinuerlig strukturerad markörbaserad journalgranskning sker av tjugo patientjournaler per månad på SkaS. Det är dock svårt att ännu kunna dra tydliga slutsatser angående utfallet. 3. Ett kraftfullt miljöarbete 3.3 Verksamhetens miljöarbete Uppföljning av SkaS miljödiplomeringskriterier (intern miljörevision) har genomförts på alla utom en av de enheter som ingått i piloten. De enheter som genomgått revisionen har klarat kraven och kommer som första enheter på SkaS att bli tilldelade SkaS miljödiplom. Genom SkaS samarbete med Miljögruppen har ett stort antal möbler som annars skulle ha kasserats hittat nya brukare via Miljögruppens möbelförråd i Skövde. Under 2016 registrerades fler än 800 besök i möbelförrådet och ca 1100 möbler kom till återanvändning. Sedan flera år skänker SkaS också inventarier med mera till Human Bridge för välgörande ändamål. De senaste två åren har fler än 400 sängar, britsar och annan vårdutrustning kommit till återanvändning via Human Bridge. Genom dessa åtgärder har avfallsvolymer hållits nere samtidigt som det bidragit till ökad resurshushållning. Baserat på uppgifter från upphandlad entreprenör har totala avfallsmängden minskat med ca 3,5 procent till ca 1500 ton jämfört med förra året. Mängden avfall till energiåtervinning har minskat med 1,7 procent, återvinningsfraktioner minskat med 3,5 procent och farligt avfall minskat med 18,5 procent. 6(46) År sr edovisning 2016 En uppdatering har gjorts under året avseende riktlinjer för resande i tjänsten där en förändring med införande av klimatväxlingsavgift införts gällande resande med privat bil samt flyg i tjänsten. Vad gäller tjänsteresor ses ökningar och där finns största förändringen inom långtidsleasade fordon och privata bilar. Analys kring denna ökning kommer ske under 2017 i samband med utrullning av miljödiplomering. Jämförelse med 2015: • Resta km med långtidsleasade fordon: + 12 procent (sedan 2014 ökning med 6 procent) • Resta km med korttidsleasade fordon (bilpoolsbilar): - 2 procent (sedan 2014 minskning med 3 procent) • Resta km med egen bil: + 2 procent (sedan 2014 ökning med 15 procent) • Resta km totalt med bil: + 4 procent (sedan 2014 ökning med 5 procent) • Resta km med flyg: - 21,8 procent (sedan 2014 ökning med 11,4 procent) • Antal periodkort utdelade av BOKA SkaS Skövde (24 timmars, 3 dygns m.fl.): +4,4 procent (sedan 2014 ökning med 11,1 procent) • Antal kontoladdningar utdelade av BOKA Skövde + 23,9 procent (sedan 2014 ökning med 53,8 procent) Under 2016 gick 12 personer grundläggande webbaserad miljöutbildning. Att jämföra med 80 personer under 2015. Insatser för att minska användningen av kemiska ämnen som innehåller utfasningsämnen har inneburit att förbrukningen av dessa minskat avsevärt sedan vårt basår 2008. Av de prioriterade ämnen som följts upp centralt i regionen finns sedan 2015 inga utfasningsämnen kvar på SkaS. Förbrukningen av silverförband har sannolikt minskat mot 2015 då 22 procent färre silverförband beställdes under 2016. Totala mängden utsläppt lustgas (utsläppt mängd = inköpt mängd – återvunnen mängd – destruerad mängd) har minskat med ca 51 procent jämfört med föregående år. Den stora minskningen beror främst på att inköpt mängd 2016 var 28 procent lägre än 2015 års mängd samt att destruktionen av lustgas kom igång under 2016. 29 procent av den inköpta mängden destruerades under 2016, 10 procent återvanns. Personalen vid förlossningen utbildas för övrigt i handhavande av utrustningen vilket också bidrar till minskningen. Liksom tidigare år genomför personalen också insatser med profylax och inspirationsföreläsningar till blivande föräldrapar. 7(46) År sr edovisning 2016 5. Framtidstro inom hälso- och sjukvården 5.1 Prioriterade mål Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Specialistläkartillgången inom SkaS psykiatriverksamhet har varit i akut läge sedan något år tillbaka. Verksamheten har senaste året haft ett framgångsrikt rekryteringsarbete och arbetar nu intensivt med introduktion främst för utlandsrekryterade läkare där SkaS även har god hjälp av PLUS programmet. Med den bemanning som nu finns har bra förutsättningar skapats för implementering och säkerställande av psykiatrins vårdprocesser och övrigt utvecklingsarbete enligt den regionala utvecklingsplanen. Åtgärdsarbetet för att rekrytera sjuksköterskor har fortsatt under 2016 och pågår fortfarande. Det pågår även ett arbete gentemot högskolan för att utöka den verksamhetsförlagda utbildningstiden för sjuksköterskestudenter inom psykiatrins verksamhetsområde. För att stärka psykologernas förutsättningar har under året startats upp insatser för rekrytering, kompetensutveckling och produktionsplanering vilka fortfarande pågår. Ett förändrat arbetssätt på öppenvårdsmottagningarna, där syftet är en stärkt medicinsk kvalitet och förbättrad tillgänglighet, är infört hösten 2016. Tillgänglighetsproblemen berör främst neuropsykiatriska utredningar till följd av bristen på psykologer. Vård har köpts från andra vårdgivare men även de externa vårdgivarna har haft ont om ledig kapacitet. Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas För att stärka patientens ställning fokuseras SkaS insatser till de av regionfullmäktige beslutade fokusområdena för 2016: • Uppfylla vårdgarantin • Utveckla ett personcentrerat arbetssätt • Förbättra akutvårdkedjan I avsnitt 5.2 nedan återrapporteras resultatet av detta arbete. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser I processperspektivet har SkaS under året fokuserat på att nå goda resultat i verksamheternas vårdprocesser. Målsättningen har varit att nå bättre än genomsnittet i de indikatorer som redovisas kvartalsvis i Kvartalen. Utfallen i respektive verksamhet diskuteras återkommande i verksamhetsdialoger med verksamhetsledningar samt i processchefsnätverk. Resultatet har förbättrats under året från en måluppfyllelse på 50 procent under första kvartalet att jämföra med 75 procent under det tredje kvartalet. 8(46) År sr edovisning 2016 SkaS har ett enskilt mätetal där målnivån ej är uppnådd, det avser väntetid till operation av höftfraktur inom 24 timmar (utfall kvartal 3 60,1 procent, målnivå 75 procent). I SkaS traumaprocess arbetar man för att förbättra resultatet. Data från det fjärde kvartalet är ännu inte tillgängliga. 5.2 Fokusområden Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Andelen remisser/vårdbegäran för barn och ungdomar med psykisk ohälsa har ökat de senaste åren, främst är det patientgruppen barn med neuropsykiatriska utredningsbehov som ökat. Verksamheten har mycket svårt att rekrytera psykiatrisjuksköterskor och specialistläkare vilket gör verksamheten sårbar. Det finns i nuläget många vakanser bland de båda yrkeskategorierna. Flera aktiviteter pågår för att förbättra läget. • Köp av utredningar och psykoterapitjänster där verksamheten inte kan hålla vårdgarantin – PÅGÅR • Aktiv information om vårdgaranti och fritt vårdval - PÅGÅR • Rekrytering av vakanta tjänster (läkare, sjuksköterskor, psykologer); annonsering, besöka rekryteringsmässor både utomlands och nationellt samt spridning av informationsmaterial om BUP SkaS via media - PÅGÅR • Rekrytera två team med riktat uppdrag under 2017 och 2018, att utreda och behandla (satsningar på BUP 2017 och 2018) – EJ PÅBÖRJAD; PLAN ÄNDRAD på grund av rekryteringssvårigheter. • Psykologkonsult anlitas för att korta köer och minska köp av utredningar hos externa vårdgivare. Skall även hjälpa teamen att hitta andra arbetssätt/rutiner för att öka på takten av utredningar. PÅGÅR • Förändrat arbetssätt i nuvarande team för att effektivisera arbetet med utredning, uppföljning och behandling. PÅGÅR • Kompetensväxling för läkare, sjuksköterskor och psykologer för att minska tid för administration som kan läggas över på administratörer. Därmed skapa mer tid för patientarbete. PÅGÅR • En väg in till BUP; ett telefonnummer att ringa (knappvalstelefoni samt 1177 vårdguiden införs januari 2017). KLART • En adress för remisser in till BUP oavsett om det gäller öppenvård eller NPmottagningen. PÅGÅR • Införande av fast vårdkontakt vid alla mottagningar under 2017. PÅGÅR 9(46) År sr edovisning 2016 Genomföra den regionala psykiatriplanen SkaS arbete för att kunna erbjuda en god och förbättrad vuxen psykiatrisk vård pågår med flera olika aktiviteter: • SkaS verksamhet för vuxenpsykiatri har liksom övriga förvaltningar långa väntetider för utredning inom det neuropsykiatriska området. I dagsläget stöttar vi upp mottagningarnas utredningsarbete med att köpa utredningar från de företag som VGR har avtal med. PÅGÅR • Verksamheten har anställt en utvecklingsledande psykolog som ska ingå i vuxenpsykiatrins ledningsgrupp. Målsättningen med denna tjänst är att stödja ledningens arbete med rekryteringsbefrämjande åtgärder, samordning av den kompetenspåfyllnad som verksamheten behöver samt som stöd i arbetet med att skapa förbättrad produktionsplanering för psykologernas arbetsområde. KLART • SkaS har utökat resurserna för att tillgodose behovet av behandling för självskadehandling. DBT-behandling finns igång på tre av fyra mottagningar och SkaS kan erbjuda behandling till de patienter som har behov inom rimlig tid. Vuxenpsykiatrin behandlar även ungdomar under 18 år. KLART • Den mottagning som saknar DBT-behandling har startat upp ERGT för lindrigare självskadehandling. KLART • I verksamheten pågår utbildningsinsatser för de största personalgrupperna i DBTs förhållningsätt. De affektiva avdelningarna kommer på sikt att erbjuda inneliggande patienter gruppbehandling i allmän färdighetsträning. PÅGÅR • SkaS har under året haft ett utvecklingsarbete kring förbättrad vårdmiljö inom heldygnsvården. Fördelningen av vårdplatser mellan olika diagnoser har förändrats så att de i större utsträckning ska motsvara patienternas behov. I samband med detta har en psykiatrisk akutvårdsavdelning startats upp med goda effekter på vårdens kvalitet och flöden. KLART • Mellanvårdsteamets insatser i patientens hemmiljö inom psykosvården har utökas, och kan nu även inkludera patienter med beroendeproblematik. KLART • Inom den rättspsykiatriska vården har personal med pedagogisk kompetens anställts. KLART • Patientforum har under året startats upp inom heldygnsvården enligt struktur från Stockholms läns landsting. Veckovisa möten hålls med inneliggande patienter som leds av patientföreträdare och chef. Syftet är att snabbt fånga upp patienternas upplevelse av vården och identifiera områden för förbättring där enheterna snabbt kan korrigera med lämpliga åtgärder. Verksamheten kommer även införa patientforum på öppenvårdsmottagningarnas dagverksamhet med början under januari 2017. PÅGÅR • Utökning av mobilt uppdrag/närsjukvårdsmodell är ett uppdrag som pågår inom vuxenpsykiatrin och som ingår i det politiska uppdrag som innefattas i omstart målbild psykiatri 2015. Detta är ett stort utvecklingsområde där målsättningen är ett närmare psykiatriskt stöd utifrån patientens hemmiljö och att detta ska kunna möjliggöras tillsammans med andra vårdgivare. Ett utvecklingsarbete pågår utifrån identifierade patienter med hög vårdkonsumtion och komplex problematik. Ett nära samarbete med en kommun i Skaraborg pågår där målsättningen är att djupare kartlägga vårdinsatser och vårdbehov för att därefter se över möjligheterna till 10(46) År sr edovisning 2016 förändrade vårdmodeller, i samverkan med andra vårdgivare. De mobila teamens arbetsmodell är också under översyn, där förhoppningen är att öka mobiliteten och de förebyggande insatserna. PÅGÅR Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Genom att samarbeta tillsammans med vårdgrannar i närområdet kan vården för den psykiskt sjuke förbättras. • Regelbundna samarbetsmöten mellan vuxenpsykiatrin och primärvården, upparbetad struktur finns. KLART • Specialist direkt, telefonrådgivning läkare-läkare finns att tillgå för vuxenpsykiatri. KLART • Konsultationsverksamhet där psykiatriker från vuxenpsykiatrin regelbundet besöker vårdcentral är under upparbetande men inte utbyggd ännu då många nyanställda läkare fortfarande är i introduktion. PÅGÅR • Implementera ansvarsfördelningen mellan primärvård och BUP som kommer i ny RMR. PLANERAD • Samverkan med Guldvingens vårdcentral i Lidköping som blir pilot med förstärkning i första linjen. PLANERAD • Öka tillgängliga för alla vårdcentraler i Skaraborg för rådgivning hos BUP. PÅGÅR • Fortsatt arbete i vårdsamverkan Skaraborg. PÅGÅR Uppfylla vårdgarantin Tillgängligheten har under 2016 försämrats jämfört med 2015. Främsta anledningen till detta är rekryteringssvårigheter av läkare samt sjuksköterskor vilket påverkat bemanningen av den planerade vården, tillgången på vårdplatser och operationsverksamhet. Under året har remissinflödet dessutom ökat inom flera verksamheter, totalt en ökning med 5 procent. Flera olika aktiviteter pågår för att förbättra tillgängligheten och under hösten har måluppfyllelsen avseende vårdgarantin förbättrats. • Sedan 2015 pågår implementering av standardiserade vårdförlopp för utredning och behandling av cancersjukdomar. Detta är en ny typ och dimension av vårdgaranti där fler tidpunkter följs upp. Uppföljning av de först införda förloppen har visat god följsamhet och bra ledtider. PÅGÅR • För att utveckla och samordna produktions- och kapacitetsplaneringen har ett sjukhusövergripande team bildats med kompetenser av ekonomi, HR och verksamhetsutveckling. Teamet är ett metodstöd i verksamheternas utveckling av produktions- och kapacitetsplaneringen samt ansvarar för struktur, kvalitetssäkring och metodutveckling inom området. Under året har arbete pågått inom flera verksamheter där målet är en utökad förståelse och kunskap i verksamheten samt en mer samordnad produktions- och kapacitetsplanering för sjukhuset. PÅGÅR 11(46) År sr edovisning 2016 • • • • Rekryteringsinsatser, bland annat tillfälliga lönetillägg för särskilt kritiska bristområden, utlandsrekrytering, deltagande vid mässor, kliniskt basår PÅGÅR Satsningar för en förbättrad arbetsmiljö och minskade sjuktal PÅGÅR Inhyrd personal från bemanningsföretag PÅGÅR Köp av vård från externa vårdgivare PÅGÅR Läs mer om produktion och tillgänglighet under avsnitt 5.3. Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Målet med personcentrerad vård är skapa ökad patientupplevd delaktighet, ökad patientupplevd trygghet samt ökad patientsäkerhet och därmed minimering av vårdskador. Arbetet med att införa en långsiktig och hållbar personcentrerad vård på SkaS påbörjades i början av 2016. På SkaS har arbetet med personcentrerad vård särskilt fokuserats på åtta pilotenheter. Arbetet har varit framgångsrikt och fler enheter planeras starta under 2017. • • • • • • • • Ett personcentrerat arbetssätt måste alltid grundas i ett personcentrerat förhållningssätt. Våren 2016 påbörjades ett grundläggande värdegrundsarbete kopplat till personcentrering med utbildning av medarbetare på de åtta pilotenheterna, under ledning av särskilt utbildade förbättringsledare. KLART Värdegrundsarbetet har rönt ett stort intresse även inom andra enheter på SkaS. Förutom de åtta pilotenheterna har ytterligare 7 enheter på SkaS arbetat med värdegrund kopplat till personcentrering. Totalt har över 1 000 medarbetare på SkaS deltagit i värdegrundsarbete under 2016. KLART En FoUU – plattform för personcentrerad vård har inrättats där regionala och lokala förbättringsledare, tillsammans med nyckelpersoner och flera arbetsgrupper, vidareutvecklar utbildnings- och informationsmaterial, dokumentation och stöd till teamen. KLART Öppna föreläsningar för all personal vid SkaS PÅGÅR Riktade utbildningsinsatser till teamen har genomförts. KLART Struktur med kontinuerliga möten med enhetschefer, team och förändringsledare för att skapa hållbar långsiktighet och lärande nätverk. KLART Utbildning till certifierade lärare i empatisk kommunikation slutfördes under året. De 9 certifierade lärarna kommer i sin tur att utbilda pilotenheternas team. KLART Mätpunkter och mätvariabler i form av en värdekompass har tagits fram i regional samverkan. En första mätning och utvärdering av de åtta pilotenheterna påbörjades under hösten 2016. PÅGÅR Förbättra akutvårdkedjan Genom SkaS handlingsplan, som en del i regionens plan för en förbättrad akutvårdkedja säkerställs att de patienter som har medicinskt behov av akut vård får detta tillgodosett på ett effektivt sätt och bidrar till att göra vården sömlös för de patienter som har ett fortsatt vårdbehov efter utskrivning från sjukhuset. Nedanstående aktiviteter har genomförts eller pågår. 12(46) År sr edovisning 2016 • • • • • • • • • Läkartjänster på akutmottagning. ST-läkare rekryteras under våren 2017. PÅGÅR Rekrytering av processchef för akutmottagningen i Skövde. KLART Mellanjour införs på akutmottagning. Fasas ut då ST-läkare rekryteras. KLART Distriktssköterska på akutmottagning KLART Barnsjuksköterska och barnsköterska på akutmottagning KLART OBS-platser i anslutning till akutmottagningen KLART Översyn av ambulansorganisationen och vårdplatsstrukturen som ett led i att optimera processerna i akutvårdkedjan. KLART Omsorgskoordinatorer på akutmottagning. KLART SkaS ingår som pilot tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset för att utvärdera förändrade arbetssätt på akutmottagning, bland annat med en förenklad triage och så kallad ”Stream Team” för medicinpatienter. Piloten har fallit väl ut med förbättrad måluppfyllelse för TVT (total vistelsetid) och TTL (tid till läkare) som resultat. Förändringarna permanentas och förhoppningen är fortsatt goda resultat under 2017. PÅGÅR Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Säker vård är en viktig framgångsfaktor för SkaS. Patientsäkerhetsarbetet bedrivs metodiskt och med patientens bästa i fokus. Medborgarna ska känna ett förtroende för att SkaS gör allt för att vidta adekvata åtgärder så att patienter inte ska bli sjuka eller skadade i sin kontakt med vården. SkaS har en ”nollvision” för vårdskador. En kontinuerlig strukturerad markörbaserad journalgranskning (MJG) sker på SkaS av tjugo patientjournaler per månad. Det är svårt att ännu kunna dra tydliga slutsatser angående utfallet (Figur 1). Figur 1 Andel vårdtillfällen med skada och vårdskada SkaS 13(46) År sr edovisning 2016 • • • • Förbättringsområden från patientsäkerhetskulturmätningen, aktiviteter för att stärka patientsäkerhetskulturen - PÅGÅR Stärka medarbetarnas kompetens inom patientsäkerhetsområdet - PÅGÅR Säker utskrivning från slutenvård - PÅGÅR Bidra till en minskad antibiotikaresistens - PÅGÅR • Utbildning i Infektionsverktyget för medarbetare på SkaS - KLAR. • • • • • • • Minska andelen vårdrelaterade infektioner – PÅGÅR Förbättringsprojekt för att minska vårdrelaterade urinvägsinfektioner – PÅGÅR Undvika undernäring hos patienter på sjukhus - PÅGÅR Minska vårdskador i samband med fallolyckor – PÅGÅR Utvecklingsarbete för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården – PÅGÅR Förbättra uppföljning av händelseanalyser – PLANERAD Införa patientsäkerhetsdialoger - PÅGÅR Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Arbetet för en säkrare läkemedelsanvändning är en viktig del i SkaS patientsäkerhetsarbete. Att minska de läkemedelsrelaterade problemen samt att minska läkemedelsfelen i vårdens övergångar är i fokus. Målet att minst 50 procent av patienter får skriftlig utskrivningsinformation inklusive läkemedelsinformation har uppnåtts för 2016. Läkemedelsrelaterade problem • Följa upp och säkra att patienter vid utskrivning erhåller skriftlig utskrivningsinformation med läkemedelsberättelse samt aktuell läkemedelslista. PÅGÅR • Följa upp kvalitetsrevisionen av läkemedelshantering. PÅGÅR • Stödja implementering av ePed som stöd vid ordination och iordningställande av läkemedel till barn inom sluten vård. PÅGÅR • Stödja implementeringen av slutenvårdsdos. PÅGÅR • Arbete för att olämpliga läkemedel till personer, 75 år och äldre, ska minska mot föregående år PLANERAD • Under året har förarbete startats för projektet Säker utskrivning att bland annat fokusera på informationsöverföring av läkemedelsinformation mellan sjukhuset och primärvården. En välinformerad och delaktig patient, som förstår sin läkemedelsbehandling, är ett av de viktigaste målen. PÅGÅR Antibiotikaresistens • Arbeta utifrån de punkter som beskrivs i ”Stramas 10-punktsprogram” för att minska antibiotikaresistens, ha kunskap om resistensläget, den egna förskrivningen av antibiotika och följsamhet till aktuella behandlingsriktlinjer. PÅGÅR • Utse kontakt-/verktygsläkare (motsvarande) till Sjukhusstrama och infektionsverktyget inom varje verksamhet. PLANERAD 14(46) År sr edovisning 2016 • • Utbildning för verksamhetschefer, processchefer och verksamhetsutvecklare i statistikfunktionen i Infektionsverktyget. KLART Tillse att Sjukhusstramagruppen ges ett långsiktigt uppdrag samt förutsättningar att genomföra uppdraget. PLANERAD Starta genomförande av antibiotikaronder i verksamheterna. PLANERAD • Vårdrelaterade infektioner (VRI) • Använda resultat från Infektionsverktyget i förbättringsarbete. PLANERAD • Minska andelen vårdrelaterade urinvägsinfektioner genom systematiskt förbättringsarbete och följsamhet till lokal rutin för Blåsscanning, blåstappning och KAD för att förhindra vårdrelaterade infektioner och vårdskador. PÅGÅR • Minska andelen postoperativa sårinfektioner genom systematiskt förbättringsarbete. PÅGÅR • Uppföljning av VRI via ”Infektionsverktyget”. KLART • Genomföra punktprevalensmätningar av VRI, vår och höst. KLART • Utbildning av alla som ordinerar antibiotika i Melior i vad som är en vårdrelaterad respektive samhällsförvärvad infektion och utvärdera förbättringen. PÅGÅR • Göra en årlig sammanställning av antalet och omfattningen av utbrott med smittspridning av resistenta bakterier (MRSA, VRE, tarmbakterier med ESBL), liksom av antalet indexfall som medfört smittspårningsarbete utan att sekundärfall påvisats. Samt sammanställa antalet och omfattningen av utbrott av vinterkräksjuka, clostridium difficile, influensa och andra smittsamma agens som medfört resurskrävande åtgärder på SkaS. PÅGÅR • Mäta totala användningen av antibiotika på rekvisition (DDD per vårddygn och år) vilken ska minska med minst 10 procent under 2016-2017 jämfört med 2015. PÅGÅR • Uppföljning av resistensdrivande och bredspektrumantibiotika. PÅGÅR Skapa ett sammanhållet vårdsystem Under året har fokus för sammanhållet vårdsystem varit kring fortsatt utveckling av mobila närsjukvårdsteam samt utveckling av närsjukvårdscentrum Mariestad. Mobil närvård • Den mobila närvården är uppdelad i tre geografiska områden. För varje område finns ett närsjukvårdsteam och ett palliativt team organiserat inom SkaS. Under året har de olika teamen kommit igång inom alla tre geografiska områden. KLART • Målsättningen med arbetet det vill säga att uppnå ett teamarbete där kommunens personal, sjukhusets team och närsjukvårdsläkarna ger nära och mobil vård till multisjuka individer har till stora delar uppnåtts. PÅGÅR • Fortsatt utvecklingsarbete pågår för att bland annat utveckla vårdmodellen samt att ta fram förslag på ersättningsmodell för mobil närvård. PÅGÅR 15(46) År sr edovisning 2016 • Vårdsamverkan Skaraborg har lednings- och styransvar för mobil närvård med komplettering av de tre operativa ledningsgrupperna där berörda kommuner, primärvård och SkaS ingår. KLART Utveckling närsjukvårdscentrum Mariestad • Under året har ett utvecklingsarbete startat för att utveckla närsjukvårdskonceptet i Skaraborg. I uppdraget ingår att identifiera och utveckla områden som mobil närvård och omsorg, nära vård och omsorg, förebyggande vård, vårdplatser, organisation och finansiering samt forskning och utveckling. Exempel på aktiviteter som kommer starta är utvecklad dagsjukvårdsverksamhet, digitala tjänster mellan primärvård och sjukhus, närsjukvårdsarbetet inom psykisk ohälsa. Mobil närsjukvårds utvecklingsområden kommer att integreras i detta arbete. PÅGÅR • Under hösten har en projektorganisation tillsats för utvecklingsarbetet. KLART • För ledning och styrning har tillsats en särskild politisk styrgrupp som består av representanter från ingående kommuner, primärvård, SkaS, tandvård och habilitering och hälsa. KLART 5.3 Produktion Under perioden har den totala vårdproduktionen varit i nivå med budgeterade volymer. Rekryteringsproblem och ett ökat remissinflöde har påverkat tillgänglighet vad gäller antal väntande till första besök och behandling. Antal vårdtillfällen har minskat jämfört med föregående år vilket följer sjukhusets långsiktiga strategi med att utveckla öppna vårdformer som närsjukvård samt mobila team inom bland annat palliativ vård och psykiatri. Antal överbeläggningar och antal utlokaliserade inom somatisk vård har varit i nivå med tidigare år. Planerade ökningar av vårdplatser inom bland annat ortopedi och medicin har inte kunnat genomföras på grund av bristen på sjuksköterskor. Verksamhetsområden med utökade uppdrag via regional produktionsstyrning har uppnått fastställda volymer för helåret. För att klara tilläggsuppdrag och vårdgarantikrav krävs fortsatta åtgärder i form av förbättrad produktionsplanering, köp av vård, extra tillgänglighetsinsatser och fortsatt nyttjande av bemanningsföretag. Prestationsersättning enligt vårdöverenskommelse Total produktion januari till december uppgår till nivå enligt vårdöverenskommelse 2016. Sammanvägda prestationer är ett sammanvägt mått på totalt utförd vård. Sammanvägda prestationer var efter december i nivå med budget och föregående år. Sluten vård (somatik och psykiatri) Antal sjukhusvårdtillfällen har totalt sett minskat jämfört med samma period föregående år men är i nivå med budget. Minskning av vårdtillfällen ses inom de flesta specialiteter. Däremot har antal vårdtillfällen ökat inom kvinnosjukvården (+375) och där främst inom förlossningsvård. 16(46) År sr edovisning 2016 Slutenvård Utfall jan-dec 2016 Budet jan-dec 2016 Utfall jan-dec 2015 diff mot budget diff mot fg år Sjukhus-vtf 36 470 36 730 37 510 -260 -1% -1 040 -3% DRG-poäng slv 30 990 31 380 31 320 -390 -1% -330 -1% inom- och utomlänsproduktion DRG-poäng 2015 viktade enl viktlista för jämförbarhet mellan åren En förklaring till minskat antal vårdtillfällen är att patienter i större utsträckning omhändertas i öppna vårdformer. På akutmottagningen har omsorgskoordinatorer anställts för att styra patienten till rätt vårdnivå och minska den undvikbara slutenvården. Förändringen av vårdtillfällen följer därmed den långsiktiga strategi sjukhuset har att utveckla och utöka möjligheten för patienter att omhändertas i öppna vårdformer. Även ökade möjligheter till digitala kontakter bidrar till en förskjutning från slutenvård till öppenvård. Öppenvård (somatik och psykiatri) Antal öppenvårdsbesök har ökat med 16 380 besök jämfört med 2015, vilket är en stor förändring sedan augusti då den totala ökningen uppgick till 6 200 besök och då man såg en minskning av första besök. Av den totala ökningen är 5 200 besök kopplade till psykiatrin. Ökningen av antal efterföljande besök beror dels på förskjutning från slutenvård till öppenvård dels på att vissa specialiteter kunnat bemanna öppenvårdsverksamheten med fler läkare. Se även avsnitt 5.3.5 Tillgänglighet. Öppenvård Öppenvårdsbesök DRG-poäng öv Utfall jan-dec 2016 Budet jan-dec 2016 Utfall jan-dec 2015 diff mot budget diff mot fg år 419 380 383 570 403 000 35 810 9% 16 380 4% 7 585 7 320 7 220 265 4% 365 5% Tilläggsuppdrag utöver VÖK - regional produktionsstyrning Beslut om regional produktionsstyrning togs av Regionstyrelsen i december 2013. Beslutet innebär en regiongemensam produktionsstyrning inom vissa diagnosgrupper för att öka kvalitet och förbättra tillgänglighet för invånarna i Västra Götaland. SkaS har under 2016 ett utökat uppdrag enligt nedanstående tabell. Verksamhetsområden med utökade uppdrag har uppnått fastställda volymer för helåret förutom inom ryggkirurgi på grund av bristen på specialistkompetens och inom obesitaskirurgi, främst på grund av bristen på operationsutrymme. 17(46) År sr edovisning 2016 I den regionala produktionsstyrningen har basvolymer fastställts för ett antal specialiteter och behandlingar där det finns tillgänglighetsproblem. Basvolymen är ett riktvärde för vilka volymer respektive verksamhet bör uppnå för att klara sin tillgänglighet till första besök och behandling. Basvolymen utökas sedan med regionalt tilläggsuppdrag. Nedanstående tabell visar utfall första besök och operationer 2016 i förhållande till basvolym inklusive regionalt tilläggsuppdrag. Första besök läkare Ortopedi Ögon Kirurgi Urologi Hud Gynekologi ÖNH Summa Behandling Ledprotes (höft & knä) Ortopedi rygg Ortopedi övrig Gråstarr Ögon övrig Allmänkirurgi Urologi Gynekologi ÖNH Summa Budget basvolym + Utförd produktion ack 1612 tilläggsuppdrag 5 300 4 500 3 600 2 000 6 054 4 300 4 800 30 554 5 875 4 010 3 770 2 125 6 390 4 720 5 105 31 995 Budget Utförd produktion basvolym + ack 1612 tilläggsuppdrag 800 120 2 500 2 100 400 2 700 1 400 1 000 900 9 951 800 90 2 230 2 110 385 3 430 1 175 1 020 1 415 10 487 Differens 575 -490 170 125 336 420 305 1 441 Differens 0 -30 -270 10 -15 730 -225 20 515 735 18(46) År sr edovisning 2016 Tillgänglighet Speciellt fokus under 2015 och 2016 har varit att förbättra tillgängligheten för patienter med misstänkt cancer genom att utveckla standardiserade vårdförlopp. SkaS har förbättrat och uppnått ledtiderna för de uppstartade vårdförloppen. Under 2016 har andelen patienter med en frågeställning om misstänkt cancer som fått sitt första besök inom 14 dagar legat på en stabil och jämn nivå tack vare förbättringar i de patientprocesser som ingår i vårdförloppen. Inom akutvården pågår förbättringsarbeten för att korta genomloppstider. Sedan 2014 har budgetmedel tillförts akutmottagningarna för att förstärka akutprocessen, bland annat för barnsjuksköterskor och läkartjänster. Andel patienter där SkaS uppnår fastställda målvärden för total vistelsetid (TVT, mål 90 procent) är 72 procent för 2016. Andel patienter där SkaS uppnår fastställda målvärden för tid till läkare (TTL, mål 55 procent) är 48 procent för 2016. Under hösten har akutmottagningen i Skövde genomfört ett pilotprojekt med förändrat arbetssätt. Projektet har innefattat förändrad och förenklad triage, införande av så kallat ”Stream Team” för medicinpatienter, planstyrt arbetssätt samt sköterskemottagning. De preliminära resultaten (7 av 10 dagars mätningar) visar på en förbättring av måluppfyllnad av TVT med 8 procentenheter jämfört med genomsnittet under 2016. Förändringarna permanentas och förhoppningen är fortsatt goda resultat under 2017. Väntande till Första besök och behandling Antal väntande till första besök uppgick efter december till 6 700 patienter, vilket är en minskning med 1 000 patienter sedan juli 2016. Trenden med ökande köer har brutits och måluppfyllelse inom ramen för vårdgaranti har förbättrats varje månad under hösten. Antal väntande till operation/behandling uppgick till 2 900 patienter, vilket är en ökning med drygt 400 patienter sedan maj 2016. Väntande till behandling har ökat på grund av brist på vårdplatser och bemannade operationssalar men ökningen beror också på att antal besök ökat under hösten. Fler besök genererar fler operationsanmälningar. Trenden med försämrad tillgänglighet har dock brutits även för väntande till operation/behandling och måluppfyllelsen inom ramen för vårdgaranti har förbättrats varje månad sedan augusti. För att klara tilläggsuppdrag och vårdgarantikrav krävs dock ytterligare åtgärder i form av rekrytering, förbättrad produktionsplanering, köp av vård, extra tillgänglighetsinsatser och fortsatt nyttjande av bemanningsföretag. Nedanstående diagram visar förändring av måluppfyllelse och av antal väntande till besök under perioden 2014-2016. 19(46) År sr edovisning 2016 100% 91% 95% Första besök SkaS Måluppfyllelsegrad 2014 - 2016 94% 80% 87% 79% 82% 73% 67% 69% Totalt antal väntande till besök 2014 - 2016 9 000 77% 83% 86% 8 000 7 000 6 000 60% 6 300 5 300 5 000 40% 4 000 20% 3 000 4 700 6 800 6 600 7 700 7 400 7 200 7 100 6 770 6 740 5 400 2 000 0% 1 000 0 Väntande under 90 dgr Operation/behandling SkaS Måluppfyllelse 2014 - 2016 120% 100% 80% 96% 96% 93% Totalt antal väntande till operation 2014 - 2016 3 500 3 000 82% 81% 81% 83% 70% 64% 66% 60% 75% 78% 79% 2 500 2 000 1 500 40% 1 000 20% 2 700 1 700 2 900 3 000 2 900 2 900 2 500 2 550 2 750 2 930 1 900 1 000 500 0% 0 Andel väntande under 90 dgr Remissinflöde En förändring av remissinflödet påverkar både tillgänglighet och resursbehov. De flesta verksamheter har haft ett ökat remissinflöde och under 2016 har remissinflödet till första besök ökat med 5 procent jämfört med 2015. Inom barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatri är det främst neuropsykiatrisk frågeställning som ökar. Beräknad prognos innebär årlig ökning av 400 patienter/ år inom denna patientgrupp. Inom urologi och öron är det ökade remissinflödet främst kopplat till införandet av standardiserade vårdförlopp för patienter med misstänkt cancer. Under 2016 ökade remissinflödet med 12 procent inom urologi och fyra procent inom öron. Inom ortopedi och hud påverkar regionala tilläggsuppdrag att remissinflödet ökar då patienter från andra delar av regionen än Skaraborg tas om hand inom uppdraget (300 remisser ortopedi från SU och 400 remisser hud från SÄS). Inom öron och kvinnosjukvård pågår arbete för att fastställa rutiner för remissbedömning och vilka inklusions- och exklusionskriterier som skall utgöra gränssnitt mot primärvård. Utförda första besök En annan faktor som påverkar tillgängligheten är utförda första besök. Eftersom remissinflödet ökar finns ett behov av att utöka antal första besök. För att möta ökat remissinflöde och tilläggsuppdrag har verksamheterna arbetat med att utveckla sin produktions- och kapacitetsplanering, se över schemaläggning för mottagningsverksamhet och fastställa 20(46) År sr edovisning 2016 gränssnitt mellan primärvård och specialistvård mm. Under 2016 ökade antal utförda första besök med 1 000 besök (2 procent) vilket är en positiv utveckling jämfört med augusti då antal första besök hade minskat med 800 besök jämfört med 2015. Uteblivna besök Uteblivna besök är ytterligare en faktor som påverkar tillgängligheten. Oavsett om ett uteblivet besök är ett första besök eller efterföljande besök tar de uteblivna patienterna upp resurser och mottagningstider för andra patienter. Totalt antal uteblivna besök uppgick till 16 500 besök under 2016, vilket är en ökning med fem procent (790 besök) jämfört med samma period föregående år. Flest antal uteblivna patienter finns inom barnmedicin, VUP och BUP. En förhoppning är att införandet av SMS-påminnelse under 2016 ska minska antalet uteblivna patienter. Beläggning Under perioder har det akuta patientinflödet varit högt under 2016 och disponibla vårdplatser har inte räck till. För att möta behovet har tillfälliga disponibla vårdplatser öppnats. Bristen på vårdplatser inom framförallt ortopedi och kirurgi är främsta orsaken till att extra vårdplatser behöver öppnas eller att patienten utlokaliseras till annan avdelning Genomsnittlig beläggningsgrad under 2016 uppgick till 83 procent inom psykiatrin och 91 procent inom somatiken, vilket är högre än regionalt uppsatt mål som är 90 procent. En beläggningsgrad över 90 procent kan leda till ineffektivitet och försämrad logistik på en avdelning. En hög beläggningsgrad kan även medföra att operationer behöver strykas och försämrar därmed tillgängligheten utifrån vårdgaranti. En fördjupad analys av vårdplatsbehov har påbörjats på SkaS under 2016 6. En attraktivare arbetsgivare För att SkaS ska kunna attrahera, behålla och rekrytera medarbetare med rätt kompetens, är det av stor vikt att vara en attraktiv arbetsgivare, som kan erbjuda en god arbetsmiljö där 21(46) År sr edovisning 2016 medarbetarna har möjligheter att utvecklas både som individ och efter verksamhetens kompetensbehov. En strategisk viktig förutsättning för att detta ska kunna uppnås, är att medarbetarna bereds möjlighet att arbeta på toppen av sin kompetens. Det innebär att medarbetarnas kompetens används rätt och att arbetsuppgifterna fördelas med utgångspunkt från utbildningsnivå och erfarenhet. 6.1 Prioriterade mål Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Västra Götalandsregionen har tagit fram gemensamma karriärutvecklingsmodeller för sjuksköterska och barnmorska, undersköterska, barnsköterska och skötare. Det pågår ett fortsatt arbete för framtagande av modeller för kategorierna psykolog, biomedicinsk analytiker (BMA) och medicinsk sekreterare. Regionens karriärutvecklingsmodell består av olika steg, där varje steg beskriver vilka möjligheter till kompetens- och yrkesutveckling som finns inom respektive yrke. Modellen är ett verktyg för att i samband med medarbetarens utvecklings- och lönesamtal visa kopplingen mellan kompetensutveckling och verksamhetens behov. SkaS har medverkat i arbetet att ta fram karriärutvecklingsmodellerna. En kommunikationsplan har under 2016 arbetats fram för implementering av modellerna i verksamheten. Under 2017 kommer modellerna införas successivt. Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska För att SkaS ska vara en attraktiv arbetsgivare är det viktigt att kunna erbjuda en god arbetsmiljö för SkaS medarbetare. En av åtgärderna för att nå en god arbetsmiljö är att nå en minskad sjukfrånvaro. I det ständigt pågående arbetet med att minska sjukfrånvaron, har SkaS ingått som pilot i projektet ”Mobiliseringsinitiativet” som är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan. SkaS sjukfrånvaro för 2016 är 6,7 procent vilket i stort sett ligger i nivå med föregående år. För att nå regionens måltal på 5 procent har verksamheterna bland annat arbetat med: • • • • Individuella rehabiliteringsplaner för att få medarbetare snabbt åter i arbete Ökat samarbetet med Hälsan och Arbetslivet Fokuserat på att minska korttidsfrånvaron genom t ex förstadags intyg, tidiga kontakter med medarbetaren Arbetsanpassningar 22(46) År sr edovisning 2016 Två grupper om vardera tio första linjens chefer, har deltagit i utbildning kring hälsofrämjande ledarskap via projektet Mobiliseringsinitiativet. Ytterligare en viktig faktor som påverkar arbetsmiljön är medarbetarens upplevda arbetsmiljö. För att utvärdera arbetsmiljön, har kontinuerliga och strukturerade mätningar införts (AMTiM) på samtliga enheter under 2016. Resultatet har efter varje mättillfälle redovisats och diskuterats respektive enhets APT, där såväl enhetens mål och handlingsplan arbetas fram för att förbättra arbetsmiljön. Handlingsplanen ska därefter utvärderas och revideras vid varje nytt mättillfälle. Exempel på åtgärder som gjorts utifrån resultatet av mätningarna är bland annat: • • • • Arbetat fram måltal för enheten inför kommande mätningar Utvecklingsdagar med tema kring arbetsmiljö Dialog kring medarbetarskap Fördjupad kartläggning av framkomna arbetsmiljöproblem Ett sätt att förebygga och främja en god hälsa är en ökad satsning på friskvård. Motion och friskvård är en betydelsefull del i det förebyggande arbetet och ska finnas som en del i sjukhusets åtgärdsstrategi för att förebygga ohälsa. Varje satsning på friskvårdaktiviteter är en investering för framtiden. Skaraborgs Sjukhus erbjuder alla medarbetare en skattefri friskvårdsförmån på 1500 kronor/kalenderår. Under 2015 nyttjade ca 40 procent av medarbetare friskvårdsförmånen, motsvarande för 2016 är 38 procent. För att öka användandet av förmånen behöver en informationsinsats göras inför 2017. 6.2 Fokusområden Rapporteras på underliggande rubriker. Satsa på ledarskap Satsa på ledarskap innebär för SkaS: • • • • Tydliggöra uppdrag, mandat och befogenheter. Utveckla förnyelse- och förbättringskunskapen. Ta fram metoder för hälsofrämjande ledarskap. Fortlöpande erbjuda kompetensutveckling. Utifrån dessa fyra punkter har en handlingsplan tagits fram med aktiviteter som syftar till att stärka chefskapet. Under 2016 har nedanstående aktiviteter genomförts. • Ett förslag till Riktlinje för chefers ansvar och befogenheter har tagits fram och processas nu inom förvaltningen. PÅGÅR 23(46) År sr edovisning 2016 • • • • • En handlingsplan för arbetet med att nå normtalet för antal medarbetare per chef tas fram och är klar i början av 2017. PÅGÅR Ett förslag är framtaget för att tydliggöra och definiera rollen för verksamhetsnära stöd till chefer. KLART Årets chef inom SkaS har utsetts för första gången för att premiera duktiga chefer. KLART Ett förslag till introduktionsprogram för nyanställda chefer, ”Ny chef på SkaS”, har tagits fram och en pilot genomfördes i december. Programmet genomförs sedan halvårsvis där respektive omgång bildar ett nätverk för fortsatt erfarenhetsutbyte och stöd. KLART SkaS chefsdagar har genomförts vid fyra tillfällen under året och har haft fokus på VGR:s chefskriterier. KLART Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Uppgiftsväxling, nya arbetssätt och nya kompetenser är en del av åtgärderna för att hantera kompetensförsörjningen på såväl kort som lång sikt. Idag utförs ett antal arbetsuppgifter i vården av olika personalkategorier där vårdpersonalens kompetenser inte tillvaratas optimalt. Det finns ett flertal arbetsuppgifter som kan och bör utföras av andra yrkesgrupper än de som utför dessa idag. Uppgiftsväxling bidrar till att tid frigörs för berörda yrkesgrupper vilket på sikt kan leda till en bättre arbetsmiljö. Nedan framgår de aktiviteter som är planerade och genomförda inom området uppgiftsväxling. • • • Viss remissprioritering från läkare till sjuksköterska – PÅGÅR/KLART Utprovning av bröstproteser från sjuksköterska till undersköterska – KLART Vissa behandlingar läkarbesök/kontroller växlas från läkare till sjuksköterskor PÅGÅR/KLART • • • • Kvalitetsregister från läkare/sjuksköterska till medicinska sekreterare – PÅGÅR/KLART Vissa administrativa arbetsuppgifter växlas från läkare/sjuksköterskor till medicinska sekreterare PÅGÅR/KLART Icke patientnära arbetsuppgifter från undersköterska till servicepersonal – PLANERAD Viss dokumentation/riskbedömning i SKL:s nationella riskområden kring patientsäkerhet växlas från sjuksköterskor till undersköterskor – PÅGÅR Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling För att skapa förutsättning att attrahera, rekrytera och behålla den kompetens som verksamheten efterfrågar, behöver kunskapen hos cheferna öka avseende kopplingen mellan lönesättning och lönestruktur för att kunna mäta och bedöma medarbetarens kompetens. Det är av stor vikt att utbildning och kompetens lönar sig för medarbetaren. SkaS har under 2016 förberett en implementering av de regiongemensamma karriärmodellerna för de prioriterade grupperna. Nedan framgår planerade aktiviteter: • Implementering av karriärutvecklingsmodellen för sjuksköterskor och barnmorskor PLANERAD 24(46) År sr edovisning 2016 • • • • Implementering av karriärutvecklingsmodellen för biomedicinska analytiker (BMA) PLANERAD Implementering av karriärutvecklingsmodellen för undersköterska, barnsköterska och skötare - PLANERAD Implementering av karriärutvecklingsmodellen för psykologer - PLANERAD Implementering av karriärutvecklingsmodellen för medicinska sekreterare - PLANERAD Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller I SkaS systematiska arbetsmiljöarbete ingår det att kontinuerligt följa och åtgärda brister i arbetsmiljön som kan föranleda arbetsskador eller arbetssjukdomar. Aktiviteter för att förbättra arbetsmiljön framgår nedan: • • • • • Kontinuerliga mätningar av medarbetarnas upplevda arbetsmiljö (AMTiM) - PÅGÅR Resultaten av mätningarna hanteras via dialog och framtagande av handlingsplan inom respektive enhet - PÅGÅR Återkoppling av förvaltningens och verksamheternas mätresultat sker i arbetsmiljöorganisationens olika nivåer (arbetsmiljökommittéer central/lokala) - PÅGÅR Utbildning för chefer i organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) - PÅGÅR Utbildning hälsofrämjande ledarskap till chefer inom Mobiliseringsinitiativet - PÅGÅR Arbetsmiljön och arbetsförhållandena behöver förändras och förbättras som en del i att minska sjukfrånvaron. Ett sätt att utveckla en långsiktigt god arbetsmiljö bland SkaS medarbetare är att se över arbetsbelastningen. Detta görs bland annat genom att pröva och utvärdera olika arbetstidsmodeller. SkaS aktiviteter för att arbeta med detta framgår nedan: • • • • • • SkaS anställer alla medarbetare på dygnets alla timmar – KLART Arbetstidsmodeller med bonus i tid eller i högre ersättning, för obekväm arbetstid, finns för sjuksköterskor, undersköterskor och medicinska sekreterare – KLART Alla enhetschefer inom slutenvården på SkaS har erbjudits en heldagsföreläsning om hälsosamma och verksamhetsanpassade arbetstider som ett led i det hälsofrämjande arbetet – KLART Arbetet med att utveckla och förbättra arbetstidsmodeller, som stödjer en effektiv bemanning, pågår ständigt. Modellerna utvärderas och justeras utifrån verksamhetens behov. PÅGÅR Genomlysning av arbetstidsförläggning med hjälp av extern konsult - PÅGÅR/KLAR Genomlysningen har resulterat till omfördelning av resurser inom enheten PÅGÅR/KLART • Fortlöpande information till läkarchefer kring regelbundet uttag av jourkompledighet PÅGÅR 25(46) År sr edovisning 2016 Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro • Projekt ”Analys och åtgärder kring sjukfrånvaro” där målsättningen varit att i första hand minska korttidsfrånvaron - KLART • Förebyggande rehabiliteringssamtal där en ökad risk för sjukfrånvaro kan identifierats, där syftet är att med tidiga åtgärder förhindra sjukskrivning – PÅGÅR • Informationsinsatser med syfte att öka nyttjandegraden av friskvårdsförmånen PLANERAS • Utbildning av chefer i hälsofrämjande ledarskap genom Mobiliseringsinitiativet PÅGÅR 6.4 Chefsförutsättningar Utifrån det regionövergripande beslutet kring normtal för antal underställda per chef har en analys gjorts. På SkaS finns det 153 chefer varav 31 chefer har medarbetare över det rekommenderade normtalet, vilket motsvarar ca 20 procent. Dessa består av första linjens chefer inom vården. SkaS arbetar aktivt med att nå normtalet under 2017. Genom organisatoriska förändringar samt tillsättning av fler chefer har antalet chefer som överskrider regionens normtal minskat inom SkaS. 6.5 Sjukfrånvaro Regionens måltal för sjukfrånvaron är 5 procent. Arbetet inom SkaS för att uppnå måltalet fortgår genom ett aktivt arbete med att minska sjukfrånvaron samt stoppa inflödet av nya sjukskrivningar, som framgår i tidigare avsnitt. Nedan redovisas sjukfrånvaron månadsvis jämfört med föregående år. Under februari 2016 inföll både influensaperiod och vinterkräksjuka samtidigt, vilket påverkade sjuktalet negativt. Från mars till september har sjuktalen minskat eller legat på en oförändrad nivå. Under senare delen av hösten har frånvaron ökat något, vilket delvis kan vara en följd av den höga belastning som varit under hela sommarperioden. 26(46) År sr edovisning 2016 SkaS totala ackumulerade sjukfrånvaro 2016 är oförändrad jämfört med 2015. Som framgår av tabellen nedan har sjukfrånvaron för grupperna sjuksköterskor och undersköterskor minskat. Gruppen ’Rehabilitering och förebyggande’ har också minskat med 0,7 procent, där psykologer, kuratorer och dietister är de grupper som minskat mest. Sjukfrånvaro % A Sjuksköterskor, barnmorskor Utfall 2015 Utfall 2016 Förändring Antal anställda dec 2016 7,4% 7,2% -0,2% 1 748 10,0% 9,4% -0,6% 1 137 C Läkare 2,5% 3,1% 0,7% 620 D Tandläkare 3,0% 2,4% -0,6% 5 E Tandsköterskor, -hygienister m.fl. 3,6% 3,3% -0,3% 13 F Administratör, vård 6,4% 6,7% 0,3% 326 G Rehabilitering och förebyggande 7,7% 7,0% -0,7% 253 H Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 2,8% 3,9% 1,1% 63 I Utbildning, kultur och fritid 3,5% 6,8% 3,3% 15 J Teknik, hantverkare 2,6% 9,4% 6,8% 8 B Undersköterskor m.fl. L Administration Total 3,8% 4,4% 0,6% 335 6,79% 6,75% -0,05% 4 523 Vid en analys av hur sjukfrånvaron fördelar sig mellan åldersgrupperna, framgår att sjukfrånvaron minskat mest i åldersgruppen 40-49 år. Gruppen 60 år och äldre visar liksom tidigare på en ökad sjukfrånvaro. 27(46) År sr edovisning 2016 6.6 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Personalvolym Antalet nettoårsarbetare är i december 46 fler jämfört med motsvarande period föregående år. Av dessa är 27 tillsvidareanställda. Netto årsarbetare Tillsvidareanställd Visstidsanställd Timavlönad Summa Dec 2015 Dec 2016 Förändring 3 294 3 321 27 257 267 10 72 81 9 3 622 3 669 46 Den största ökningen finns inom gruppen undersköterskor, vårdavdelning (+18) och inom gruppen skötare vårdavdelning (+8) där verksamheterna anger bristen på sjuksköterskor samt det pågående arbetet med uppgiftsväxling som orsak. Ökningen för gruppen undersköterskor m fl fördelar sig jämt över de olika anställningsformerna. Inom gruppen sjuksköterskor är det en ökning med 16 allmänsjuksköterskor och en minskning med 5 specialistsjuksköterskor där den största minskningen finns inom ambulanssjuksköterska, anestesi och intensivvård. Gruppen Rehabilitering och förebyggande har ökat med 10, de största ökningarna finns inom grupperna kuratorer, arbetsterapeuter och logopeder. En minskning har dock skett inom gruppen psykologer (- 6,6) vilket är oroväckande då det är en svårrekryterad grupp. 28(46) År sr edovisning 2016 Netto årsarbetare A Sjuksköterskor, barnmorskor Dec 2015 Dec 2016 Förändring 1 375 1 384 9 B Undersköterskor m.fl. 836 854 18 C Läkare 539 537 -2 D Tandläkare 4 4 0 11 12 1 F Administratör, vård 286 281 -5 G Rehabilitering och förebyggande 206 215 10 H Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 50 55 5 I Utbildning, kultur och fritid 13 14 0 6 6 0 E Tandsköterskor, -hygienister m.fl. J Teknik, hantverkare L Administration Huvudgrupp 295 306 11 3 622 3 669 46 Personalstruktur SkaS åldersstruktur framgår i nedanstående diagram. För att möta kompetensbehovet inom samtliga yrkesgrupper är det av stor vikt att fokusera på att behålla och utveckla SkaS medarbetare, där särskilt fokus behövs på åldersgrupperna 30-49 år. Detta för att kunna möta framtida generationsväxlingen. De största förändringarna sker inom grupperna sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Vid analys av kompetensmixen mellan sjuksköterskor och undersköterskor syns ingen förändring jämfört med tidigare år. Kompetensmixen ligger kvar på 34 procent undersköterskor och 66 procent sjuksköterskor. 29(46) År sr edovisning 2016 Under våren har en kartläggning gjorts över vilka arbetsuppgifter som kan vara aktuella för uppgiftsväxling. Kartläggningen ska på sikt leda till en förändrad kompetensmix. Personalomsättning Vid analys av personalomsättning på regional nivå avses externa avgångar utanför regionen. Vid motsvarande analys inom regionens förvaltningar avses externa avgångar från förvaltningen (inkluderat de medarbetare som övergår till annan förvaltning inom VGR). SkaS personalomsättning för 2016 är 12,1 procent motsvarande för föregående år är 9,6 procent. Nedan framgår personalomsättningen per yrkeskategori. Personalomsättning Utfall 2015 10,8% Utfall 2016 11,9% B Undersköterskor m.fl. 7,4% 12,8% 5,3% C Läkare 9,9% 10,9% 1,0% D Tandläkare 0,0% 20,0% 20,0% E Tandsköterskor, -hygienister m.fl. 8,3% 8,3% 0,0% F Administratör, vård 4,9% 13,9% 9,1% 13,6% 17,6% 4,0% A Sjuksköterskor, barnmorskor G Rehabilitering och förebyggande H Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA I Utbildning, kultur och fritid J Teknik, hantverkare Förändring 1,1% 9,6% 7,0% -2,6% 14,3% 21,4% 7,1% 0,0% 20,0% 20,0% L Administration 10,7% 7,9% -2,8% Total 9,6% 12,1% 2,5% Personalomsättning: Antal tillsvidareanställda som har slutat i relation till antal tillsvidareanställda. (Avgångar externt och annan förvaltning VGR) Förutom pågående generationsväxling är, enligt genomförda avgångsenkäter, den största orsaken till att medarbetarna avslutar sin anställning på SkaS, arbetsmiljö, hög arbetsbelastning, bristande ledarskap, arbetstider samt lönenivå. Personalomsättningen utgör i kombination med svårigheten att behålla och rekrytera personal, främst sjuksköterskor, att vårdplatser inte har kunnat hållas öppna inom flera verksamheter. Detta i sin tur påverkar medarbetarnas arbetsmiljö negativt. Personalkostnadsanalys Personalkostnaden för 2016 har ökat med 2,7 procent vilket motsvarar 65,6 miljoner kronor jämfört med föregående år, se nedanstående tabell. Tabellen beskriver förändringen i miljoner kronor samt de olika personalkostnadsslagens andel av förändringen. 30(46) År sr edovisning 2016 Personalkostnadsanalys 2015-2016 (jan-dec) Förändring (mnkr) Andel av personalkostnadsförändringen (%) Löner och sociala avgifter varav Löneöversyn (3 mån 2015, 9 mån 2016) - Volymförändring (antal nettoårsarbetare) - Förändrad medellön 2016 i jämförelse med löneöversyn 2015 och 20 - OB - Övertid och mertid (exkl löneöversyn) - Intjänad/Uttagen semester (exkl löneöversyn) - Jour och beredskap (exkl löneöversyn) - Sjuklön (exkl löneöversyn) - Förändrad social avg - Övriga personalkostnader inom gruppen löner och siciala avgifter - Bortttag av poängmodell - Avgår kostntad för feriepraktikanter som redovisas centralt 2016 56,9 2,4% 60,9 2,6 -11,5 7,5 7,7 -5,5 2,9 1,2 11,3 -1,5 -17,0 -1,0 2,5% 0,1% -0,5% 0,3% 0,3% -0,2% 0,1% 0,1% 0,5% -0,1% -0,7% 0,0% Övriga personalkostnader Bemanningsföretag -3,3 12,1 -0,1% 0,5% Summa personalkostnadsökning 65,6 2,7% Personalvolym och medellön Helårseffekten av löneöversynen 2016 uppgår till 2,7 procent. Den ackumulerade förändringen för löner och sociala avgifter för 2016 uppgår till 2,4 procent. Skillnaden mellan löneöversyn och verkligt utfall beror bland annat på den generationsväxling som pågår som ger en förskjutning mellan åldersgrupper inom respektive yrkeskategori, vilket också påverkar lönestrukturen. Av bilden åldersstruktur i tidigare avsnitt framgår att anställda i gruppen 20-29 ökar medan gruppen 60 och äldre minskar. Enligt beräkning innebär denna medellöneförändring en kostnadsminskning på 11,5 miljoner kronor. OB OB-ersättning utbetalas enligt avtal och utgår från gällande bemanningsbehov. Stor del av kostnadsökningen på 7,5 miljoner kronor beror på avtalsförändringar under året samt ökade OB-kostnader i samband med att poängmodellen inom SkaS ambulansverksamhet sades upp under våren 2016. Övertid och mertid Övertid för 2016 jämfört med 2015 framgår i nedanstående tabell. Den totala övertiden har ökat med 8 563 timmar. Ökningen finns inom samtliga tidsgrupper förutom övrig övertid, som i huvudsak består av tid för enheter med poängmodeller. Övrig övertid har minskat vilket beror på att den tidigare poängmodellen inom SkaS ambulansverksamhet har sagts upp. Övertiden för ambulansverksamheten redovisas från och med februari månad 2016 inom grupperna enkel och kvalificerad övertid, vilket framgår av utfallet, därav förändringarna mellan tidsgrupperna. 31(46) År sr edovisning 2016 Övertid ack, timmar Mertid Ack utfall Ack utfall Förändring 2015 2016 28 720 31 913 3 193 Enkel övertid 17 143 23 388 6 245 Kval övertid 53 336 63 923 10 586 15 813 4 352 -11 461 115 013 123 576 8 563 Övrig övertid *) Total *) Manuellt justerade pga fel i Heroma Den ökade övertiden ger en kostnadsökning vid jämförelse med 2015 på 7,7 miljoner kronor vilket motsvarar en ökning med 17 procent. Större delen av ökningen kan härledas till sommaren 2016 samt borttagen poängmodell inom ambulansverksamheten, vilken möts av en lönekostnadsminskning på ca 17 mkr inklusive sociala avgifter. Intjänad/uttagen semester Som framgår i tabell ”Personalkostnadsanalys” uppgår kostnadsförändringen av intjänad och uttagen semester till minus 5,5 miljoner kronor jämfört med föregående år. Förändringen är ett resultat av att uttaget av semesterdagar varit större 2016 jämfört med 2015, den förändrade åldersmixen med färre intjänade semesterdagar samt den sänkta medellönen. Social avgift Den sociala avgiften har förändrats mellan åren 2015 och 2016. Kostnadsökningen på drygt 11 miljoner kronor beror främst på ökade arbetsgivaravgifter för äldre och unga. Övriga personalkostnader och kostnader för bemanningsföretag kommenteras i avsnittet 9.1 ”ekonomiskt resultat”. Ofrivilliga deltider Enligt Västra Götalandsregionens politiska definition vad som aves med ofrivillig deltid, finns det idag inom SkaS inga medarbetare som omfattas. SkaS har tio medarbetare samtliga är undersköterskor och kvinnor som idag är ofrivilliga deltider utifrån Allmänna bestämmelser (AB) definition. 7. Goda förutsättningar för verksamheterna 7.4 Systematiskt förbättringsarbete Samtliga verksamheter på SkaS arbetar med ständiga förbättringar utifrån verksamheternas styrkort för att nå måluppfyllelse i de olika perspektiven. Arbetet stäms av fortlöpande under sjukhusets ledningsgruppsmöten, i verksamhetsledningsmöten samt i regelbundet återkommande utvecklingsdialoger där sjukhusdirektören med stab möter 32(46) År sr edovisning 2016 verksamhetsledningar för dialog och gemensamt lärande. Därutöver synliggörs och sprids goda exempel mellan de olika verksamheterna under gemensamma utvecklingsdagar där alla medarbetare ges möjlighet att delta. Årets utvecklings- och patientsäkerhetsdagar ägde rum i november och ett flertal framgångsrika förbättringsarbeten lyftes fram och belönades med priser. Ett sådant exempel är ERAS-projektet, där medarbetarna på kirurgkliniken i Lidköping genom ett personcentrerat och multiprofessionellt angreppssätt i upprepade förbättringscykler utvecklat evidensbaserade standarder i vården av patienter med kolorektal sjukdom. En nästintill halvering av vårdtiden har uppnåtts samtidigt som komplikationsfrekvensen mer än halverats, allt med samma resurs. Ett annat exempel är förbättrad handläggning av komplicerad gallstenssjuka vid SkaS i Skövde och Falköping. Genom ett ett tålmodigt multidisciplinärt och multiprofessionellt förbättringsarbete har nya tekniker och förbättringar introducerats i vården av den aktuella patientgruppen. Initiativet har lett till signifikanta förbättringar vad avser minskad komplikationsfrekvens och reducerade vårdtider. Flera förbättringsinitiativ har även rönt nationell uppskattning. Ett exempel är utvecklingen av mobil närvård i Västra Skaraborg. Närvården i Västra Skaraborg utgår från en vårdmodell som fokuserar på den äldre multisjuke patientens behov och där alla vårdgivare (kommun, primärvård, sjukhus) samverkar för att integrera och koordinera alla vårdinsatser för att skapa värde för patienten och dennes närstående. Utvärdering av arbetssättet har visat på mycket goda resultat; patientens livskvalitet och trygghet ökar samtidigt som den akuta vårdkonsumtionen minskar dramatiskt. Närvården i Västra Skaraborg tilldelades årets Guldskalpell med motiveringen att chefer och medarbetare från sjukhuset, kommunerna och primärvården gemensamt och i ett oförtrutet pionjärarbete lyckats sluta upp kring multisjuka äldre patienter med stora vårdbehov över organisatoriska gränser. 8. Rättigheter och folkhälsa 8.1 Mänskliga rättigheter och jämlik vård Verksamheten har skapat förutsättningar för invånare/patienter att påverka och vara delaktiga i frågor som berör dem genom flera olika aktiviteter. • Under 2016 har SkaS fortsatt med sina cafédialoger där både patienter och övriga besökare gett synpunkter på vårdens utformning i ett helhetsperspektiv. KLART • Uppföljande samtal efter inneliggande vård och dagkirurgi görs per telefon. KLART • De åtta enheter som påbörjat införandet av personcentrerad vård mäter kontinuerligt patienttillfredställelse där möjlighet till att lämna synpunkter och förslag ingår. KLART • SkaS arbetar fortsatt med att involvera patienter och närstående i förbättringsarbete. PÅGÅR 33(46) År sr edovisning 2016 • Patienter och närstående erbjuds alltid att delta i de händelseanalyser som görs på SkaS. • Vårt samarbete med patientnämnden förser oss med synpunkter från medborgarna • Möten har hållits med olika patientföreningar. KLART För en mer jämlik information och kommunikation har SkaS arbete under 2016 huvudsakligen inriktats på att SkaS skall kunna erbjuda patientinformation på flera språk. Ett sjukhusgemensamt informationsmaterial har tagits fram och översatts till flera språk. Jämlikhets-, jämställdhets- och mångfaldsarbetet är inga separata arbetsområden utan ingår i SkaS värdegrund och människosyn. Värdegrunden genomsyrar alla aktiviteter såsom t ex vid rekrytering, lönesättning med mera. Könsuppdelad statistik finns framtagen för exempelvis lönestruktur, sjukskrivning, produktion och väntetider i vården. Några omotiverade skillnader utifrån kön har inte identifierats. Under året har resurser lagts på arbetet med att skapa förbättrade förutsättningar för kontakten med asylsökande och deras vård, till exempel: • Lots på akutmottagning och HR • Ambulansverksamhet riktad till asylboenden • Översättning av informationsmaterial • Team för smittspårning tuberkulos Under året har nya lokaler för barn- och kvinnosjukvården i Skövde färdigställts, med inflyttning under oktober. I lokalerna har barnperspektivet särskilt tagits tillvara då lokalerna utformats utifrån barnens behov och med barn som delaktiga i planeringsprocessen. Under 2016 har Västfastigheter gjort en inventering av tillgängligheten på SkaS vars rapport kommer att utgöra underlag för förbättringar avseende tillgängligheten för personer med funktionsvariationer under 2017. Skyltningen på sjukhusen har förbättrats under 2016. Dörrar och andra passager har inventerats under året och anpassningar till personer med funktionsvariationer har genomförts. 8.2 Folkhälsa SkaS har påbörjat arbetet med att implementera de nationella sjukdomsförebyggande metoderna. Samordnare för Fysisk Aktivitet på recept har utsetts som ett första steg. 34(46) År sr edovisning 2016 9. En budget i balans 9.1 Ekonomiskt resultat 2016 års resultat är +2,6 miljoner kronor. Bruttokostnadsförändringen har minskat under året och uppgår per december till 3,7 procent exklusive finansiella intäkter och kostnader. För intäkterna uppgår motsvarande förändring till 5,4 procent. Intäktsökningen beror till stor del på ökade asylintäkter samt ökade bidrag och ersättningar. Den positiva budgetavvikelsen för intäkter täcker ökade kostnader för löner, laboratorieanalyser och läkemedel, till följd av exempelvis införandet av strukturerade vårdförlopp och ökade flyktingströmmar. En större negativ budgetavvikelse finns för bemanningsföretag men den möts delvis av en positiv budgetavvikelse för löner och sociala avgifter till följd av vakanser. Resultaträkning Patientavgifter Såld vård internt Såld vård externt Försäljning med tjänster Övriga intäkter Bidrag och ersättningar Verksamhetens intäkter Löner och soc avg Övriga personalkostnader Bemanningsföretag Köp av sjukvårdstjänster Köp av laboratorietjänster Medicinsk service Läkemedel Medicinskt material Hjälpmedel,inkontinensartiklar Städ- och tvättkostnader Hyror och lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivn o nedskr Verksamhetens kostnader Finansiella intäkter o kostnad Resultat Utfall per 1612 Budget t.o.m. 1612 mnkr mnkr Helårsresultat Utfall Avvikelse Förändring t.o.m. Utfall/ Utfall 2016/ 1512 budget Utfall 2015 mnkr mnkr % 69,2 3 636,3 46,7 64,3 116,8 222,1 4 155,5 67,8 3 602,1 38,2 61,0 91,4 128,9 3 989,3 69,1 3 506,2 42,5 59,9 110,7 155,9 3 944,2 1,4 34,3 8,5 3,4 25,4 93,3 166,2 0,1% 3,7% 9,8% 7,5% 5,5% 42,5% 5,4% -2 385,5 -39,7 -52,8 -67,1 -136,3 -20,6 -505,6 -184,4 -54,6 -57,0 -238,8 -335,0 -71,7 -4 149,3 -2 413,0 -32,5 0,0 -39,4 -115,9 -8,5 -474,0 -156,5 -50,5 -52,8 -239,0 -329,1 -74,3 -3 985,6 -2 328,6 -43,1 -40,8 -57,1 -131,8 -19,3 -460,3 -177,8 -57,2 -55,3 -239,4 -321,7 -70,4 -4 002,8 27,5 -7,2 -52,8 -27,8 -20,4 -12,1 -31,7 -27,9 -4,1 -4,2 0,2 -5,9 2,6 -163,8 2,4% -7,7% 29,5% 17,6% 3,4% 6,4% 9,9% 3,7% -4,5% 3,0% -0,2% 4,2% 1,9% 3,7% -3,6 -3,7 -4,8 0,1 -25,8% 2,6 0,0 -63,4 2,6 35(46) År sr edovisning 2016 Intäkter Den totala intäkten 2016 har ökat med 5,4 procent jämfört med föregående år och ger en positiv budgetavvikelse på 166,2 miljoner kronor. Patientavgifter har en positiv budgetavvikelse på 1,4 miljon kronor då antal vårdkontakter i öppenvården ökat. Såld vård internt visar en positiv budgetavvikelse på 34,3 miljoner och består av ökad ersättning för tilläggsuppdrag, för ökat antal förlossningar samt för ökat antal vårdkontakter för asylsökande. Utfall för Såld vård externt uppgår till 46,7 miljoner kronor vilket ger en budgetavvikelse på 8,5 miljoner kronor och en ökning med 4,2 miljoner kronor jämfört med 2015. Intäktsökningen beror på ett ökat antal vårdade turister och fler utskrivningsklara patienter där kommunen har betalningsansvaret. Försäljning av medicinska tjänster är 4,5 miljoner kronor högre än föregående år och 3,4 miljoner över budgeterad intäkt. Utfallet för övriga intäkter uppgår till 25,4 miljoner kronor över budget och 6,1 miljoner kronor högre än 2015. Ökningen och avvikelsen beror dels på uppbokade intäkter för kostnader som uppstått 2016 men där faktura ännu inte kommit och dels bidrag för utbildningar för specialistsjuksköterskor och ej budgeterade intäkter bland annat projektintäkter vilka motsvaras av en lika stor kostnad. Utfall för Bidrag och ersättningar uppgår för perioden till ca 222 miljoner kronor vilket är 66,2 miljoner kronor högre än 2015. Budgetavvikelsen uppgår till 93,3 miljoner kronor. Främsta orsaken till budgetavvikelsen är beviljade medel som inte var beslutade om i samband med budgetarbetet, till exempel ersättning för ökade flyktingströmmar, satsning förlossningsvård, akutsjukvård och förstärkning psykiatri. Större intäktsposter för 2016: • RÖS, ordnat införande 21,9 miljoner kronor • Förlossningsvård 19,6 miljoner kronor • Förstärkning psykiatri 23,9 miljoner kronor • Återinskrivning 2015 1,3 miljon kronor • Akutvårdkedja och akutläkarkoncept 22 miljoner kronor • Ökade flyktingströmmar 18,7 miljoner kronor • Närsjukvård 14 miljoner kronor • Läkemedel inom ramen för Ordnat införande samt Solidariska läkemedel 56,6 miljoner kronor • Momskompensation 12 miljoner kronor Tabellen nedan beskriver utfall och ersättningar för läkemedel inom ramen för ordnat införande, solidarisk finansiering samt RÖS. För läkemedel inom dessa grupper har kostnaden i genomsnitt täckts av intäkter till 70 procent. 36(46) År sr edovisning 2016 Läkemdel 2016 (mnkr) Ordnat införande Solidariska RÖS 3:e års finansiering i VÖK Summa Kostnad 2016 56,0 9,7 12,6 27,0 105,3 Intäkt 2016 Andel ersatt 48,3 86% 9,2 95% 9,0 72% 6,8 25% 73,4 70% Personalkostnader Personalkostnaden för 2016 har ökat med 2,7 procent vilket motsvarar en kostnadsökning på ca 65,6 miljoner kronor jämfört med föregående år. Den största enskilda kostnadsposten är utfallet av löneöversynen 61 miljoner kronor. Genomsnittligt utfall för löneöversynen (3 månader 2015 3,24 procent och 9 månader 2016 2,55 procent) uppgår till 2,7 procent. I personalkostnaden ingår sommarersättningar utöver ordinarie lönekostnad med 11,3 miljoner kronor, vilket är en kostnadsökning med 2,9 miljoner kronor jämfört med sommaren 2015. Den ackumulerade förändringen för löner och sociala avgifter uppgår till 2,4 procent. Skillnaden mellan löneöversyn och verkligt utfall beror framförallt på en förändrad medellön. Övriga personalkostnader har minskat med ca 3,3 miljoner kronor mot föregående år. Större delen av förändringen kan hänföras till minskade kostnader för utlandsrekrytering. Kostnaden för bemanningsföretag är 12 miljoner kronor högre än 2015. Ökningen finns för såväl bemanningsläkare som bemanningssköterskor. För läkare är det främst köp inom ortopedi, neurologi, lungmedicin, barn- och ungdomspsykiatrin samt akutläkare som står för ökningen. För sjuksköterskor syns ökningen inom vuxenpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin samt operation. Budgetavvikelsen för personalkostnaden 2016 uppgår till minus 32,6 miljoner kronor, vilket fördelas på: • • • Löner och sociala avgifter +27,5 miljoner kronor Övriga personalkostnader -7,2 miljoner kronor Bemanningsföretag -52,8 miljoner kronor Den positiva budgetavvikelsen för löner och sociala avgifter härleds bland annat till pågående generationsväxling, borttagen poängmodell inom ambulansverksamheten samt till den vakanssituation som råder på grund av svårigheter att rekrytera kompetens främst inom områdena barn- och vuxenpsykiatri, ortopedi, internmedicin och ögon. Vakanssituationen och borttagen poängmodell genererar även negativa avvikelser i form av ökad övertid och mertid samt jour och beredskap, se tabell nedan. Löner och sociala avgifter (mnkr) Löner och sociala avg exkl övertid och mertid, jour och beredskap Övertid och mertid Jour och beredskap Totalt Utfall Budget Avvikelse 2 289 2 338 48,6 38 21 -16,4 59 54 -4,7 2 386 2 413 27,5 37(46) År sr edovisning 2016 Den positiva budgetavvikelsen för löner och sociala avgifter täcker delvis kostnader för bemanningsföretag där 42,9 miljoner kronor av avvikelsen på 52,8 miljoner kronor avser läkarbemanning. Läs mer om analys av personalkostnaden under avsnitt 6.6 Personalkostnadsanalys. Övriga kostnader Köpt vård Kostnaden för köp av vård från externa vårdgivare uppgår till 67,1 miljoner kronor för 2016 vilket är 10 miljoner kronor högre än 2015. Budgetavvikelsen uppgick minus 27,8 miljoner kronor. Sedan september ansvarar Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) för kostnaden för garantivård inom specialiteterna ryggkirurgi och ögon. Köpt vård tkr 2015 2016 Förändring Övrig köpt vård 11 000 20 200 25 300 15 700 26 800 24 600 4 700 6 600 -700 Summa 56 500 67 100 10 600 Garantivård Valfrihetsvård Kostnad för specialistvård uppgår till 24,6 miljoner kronor och budgetavvikelsen uppgår till minus 6,9 miljoner kronor. I köp av specialistvård ingår kostnader för patienter med brännskador som kräver vård på Universitetssjukhuset i Linköping och vårdplatser under sommaren på NU-sjukvården för neonatal vård. Kostnadsökningen för garantivård och valfrihetsvård uppgår till 11,3 miljoner kronor jämfört med 2015. Främsta orsaken till kostnadsökningen är en försämrad tillgänglighet 38(46) År sr edovisning 2016 vilket gör att patienter åberopar att få åka till extern vårdgivare inom ramen för vårdgaranti och valfrihet. Kostnaden inom garantivård balanseras till viss del av en intäkt via regionala medel avsatta för tillgänglighetsinsatser, 6,1 miljoner kronor. Denna ersättning täcker kostnader för köp av ögonbehandlingar, ryggoperationer samt övrig ortopedi upp till en fastställd volym av besök och operationer. Laboratoriekostnad Laboratoriekostnaden har ökat med 4,5 miljoner kronor jämfört med föregående år. Budgetavvikelsen för 2016 uppgår till minus 20,4 miljoner kronor. Det negativa utfallet beror på en förskjutning mot dyrare labprover men också på en volymökning. Antalet prover som skickats till Unilabs har ökat med drygt 4 procent till följd av ett ökat flyktingmottagande, fler onkologipatienter, ändrade provtagningsrutiner inför nybesök för knä- och höftartroser, ökning av cancerdiagnostik (standardiserat vårdförlopp) samt fler intagningsprover till följd av ett ökat akutflöde. Det syns också en ökad volym av analyser som utförs på SU, vilket ger en kostnadsökning på ca 2,3 miljoner kronor, det vill säga drygt 50 procent av den totala kostnadsökningen. Kostnadsökningen mot Unilabs är 2,6 procent. Kostnadsökningen mot SU är 13 procent. Underlagen för att göra sammanställningar av beställda analyser från SU är svårhanterliga, vilket gör det svårt att analysera orsaken till kostnadsökningen, men labprover som skickas till SU är bland annat allergianalyser, PCR-prover för fosterdiagnostik samt PET CT/DT undersökningar. Läkemedel Kostnadsutvecklingen för läkemedel är ca 9,9 procent jämfört med föregående år vilket motsvarar 45,3 miljoner kronor. Budgetavvikelsen för året är negativ och uppgår till ca 31,7 miljoner kronor. Delar av kostnadsökningen möts av intäkter för ordnat införande, solidariska läkemedel mm vilket beskrivs under rubriken intäkter. Rekvisitionsläkemedel har ökat med ca 5,6 procent vilket motsvarar ca 10 miljoner kronor. De större kostnadsökningarna ses inom kirurgi och internmedicin. Inom internmedicin är det läkemedel mot astma och blodcancer, vilket främst beror på en volymökning, samt ett nytt dyrt läkemedel mot inflammatorisk tarmsjukdom. Inom kirurgi har fler patienter behandlats med Herceptin, Perjeta och Kadcyla som används för behandling av bröstcancer. Förskrivningsläkemedel har ökat med ca 12,6 procent jämfört med föregående år. Här står infektion för den största kostnadsökningen (15,1 miljoner kronor) i och med introduktion av nya dyra läkemedel mot hepatit C. Dessa finansieras till 90 procent inom ordnat införande. NOAK-läkemedel som används som strokeprofylax vid förmaksflimmer och läkemedel mot HIV har också ökat. Inom internmedicin ökar läkemedel till hematologiska, neurologiska och reumatiska patienter. För urologipatienter ses en ökning främst av läkemedlen Zytiga och Xtandi där användningen är introduktionsfinansierat vid kastrationsresistent prostatacancer före kemoterapi. Inom barnmedicin har kostnaderna ökat på grund av den nya lagen som innebär att barn under 18 år får läkemedel kostnadsfritt. 39(46) År sr edovisning 2016 Medicinskt material Kostnaden för medicinskt material har för perioden ökat med 6,5 miljoner kronor vilket motsvarar 3,7 procent vid jämförelse med föregående år. Budgetavvikelsen uppgår till -27,9 miljoner kronor. Kostnadsökningen och budgetavvikelsen beror främst på ökat användande av kontinuerliga blodfria blodsockermätare (FreeStyle Libre), där kostnaden beräknas till ca 15 miljoner kronor högre per år än tidigare metod med mätstickor. I linje med diabetesrådets riktlinjer började mätmetoden att införas i slutet av 2014. Ambitionsnivå har varit att fler patienter ska få de nya hjälpmedlen då de medicinska resultaten är mycket bra vid användandet av de nya blodsockermätarna. Förutom kostnaden för nya blodsockermätare beror avvikelsen på ökade kostnader för andningshjälpmedel, stomimaterial, operationsmaterial samt material i samband med uppstarten av det nya Barn- och Kvinnohuset. En ytterligare förklaring är att det för dialysmaterial skett en förskjutning från kontogrupp "Övriga kostnader" till "Medicinskt material" motsvarande 2 miljoner kronor. Motsvarande positiva avvikelse finns under övriga kostnader. Hjälpmedel Hjälpmedelskostnaden har minskat med 2,6 miljoner kronor jämfört med 2015 vilket motsvara 4,5 procent. Den totala budgetavvikelsen för hjälpmedel uppgår till minus 4,1 miljoner kronor. Ortopediska hjälpmedel ligger på samma kostnadsnivå som föregående år. Detta trots att det nya avtalet med SOSAB, SkaS leverantör av ortopedtekniska tjänster och hjälpmedel inneburit en prisökning med 2,5 procent från och med första augusti. Den låga kostnadsutvecklingen beror på ett aktivt arbete för förskrivning av så kostnadseffektiva hjälpmedel som möjligt. Budgetavvikelsen för dessa hjälpmedel ligger på minus 3,9 miljoner kronor. Kostnadsminskningen på en miljon kronor för medicinska hjälpmedel beror på största del till en prissänkning i och med nytt avtal med Hjälpmedelscentralen. Det nya avtalet trädde i kraft 2015-10-01 och innebar en större transparens och påverkansmöjlighet för vårdgivarna”. Budgetavvikelsen för 2016 uppgår till plus 4,9 miljoner kronor. Gruppen andningshjälpmedel har minskat med 1,5 miljoner kronor vilket beror på att CPAP:er bytt kontogrupp under 2015 till medicinskt material. För inkontinenshjälpmedel syns en ökning på ett par hundra tusen kronor till följd av en tillfällig logistiklösning vilket också genererar en minder negativ budgetavvikelse. Totalt är budgetavvikelsen för inkontinensartiklar minus 5,9 miljoner kronor. 40(46) År sr edovisning 2016 9.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans 1. Följsamhet till beslutade åtgärdsplaner Med början hösten 2015 har SkaS verksamheter arbetat med att ta fram åtgärdsplaner för att minska kostnader och effektivisera i vårdens processer. Under våren 2016 kompletterades arbetet med ytterligare åtgärder framtagna ur ett övergripande perspektiv för SkaS. Arbetet med verksamheternas åtgärdsplaner har fortlöpt enligt plan. Åtgärdsplanerna har kontinuerligt anpassats utifrån förändrade förutsättningar och/eller förändrat ekonomiskt läge. Genomförda åtgärder i verksamheten innebär en kostnadssänkning jämfört med 2015 på cirka 41,5 miljoner kronor. De åtgärder som inte har lyckats genomföras är främst minskning av kostnaden för bemanningsföretag och övertid, vilket är kopplat till svårigheter med kompetensförsörjning. Utöver genomförda åtgärder har utökade intäkter för främst asylsökande patienter samt en förändrad medellön (exklusive löneöversynens effekter) till följd av förändrad personalstruktur bidragit till att ekonomin förbättrats under året. Utifrån genomförd riskanalys (hösten 2015) av vårdöverenskommelsen 2016 med Östra hälso- och sjukvårdsnämnden har under året en analys genomförts som underlag för ett långsiktigt utvecklingsarbete för framtidens vård vid SkaS. Förändringarna kan komma att påverka såväl sjukhusstruktur som verksamhetsinnehåll med positiva effekter på kostnader och effektivitet. Arbetet ligger till stora delar i linje med koncernledningens förändringsagenda varför det fortsatta arbetet kommer att ske inom ramen för det regiongemensamma omställningsarbetet med utveckling av den nära vården, koncentration och digitalisering. 9.4 Investeringar Totalt uppgår 2016 års utrustningsinvesteringar till 53,5 miljoner kronor. Investeringar sker i huvudsak med utgångspunkt från fastställda utbytesplaner och planerade lokalförändringar. Medicinsk utrustning Under 2016 utgörs de flesta större investeringar i medicinsk utrustning av återinvesteringar enligt utbytesplan. Större poster i utbytesplanen är röntgenutrustning 16,6 miljoner kronor och operations- och anestesiutrustning 7 miljoner kronor. Totalt uppgår återinvesteringarna till ca 30 miljoner kronor. Inom byggprojektet för ett nytt barn- och kvinnohus har nyinvesteringar i medicinsk utrustning skett med 4 miljoner kronor. Icke medicinsk utrustning Investeringar i icke medicinsk utrustning, främst möbler, har skett i samband med planerade lokalförändringar med 15,5 miljoner kronor. Lokalförändringarna är till stora delar genererade utifrån behovet av PCB-sanering. 41(46) År sr edovisning 2016 Investeringar inom IT har skett för telemedicinsk videokonferensutrustning och tyst kallelsesystem till barn-kvinnohuset, totalt ca 2 miljoner kronor. Fastigheter Under året har lokalförändringar till följd av PCB-sanering och övriga behov fortsatt enligt plan. I oktober stod det nya barn-kvinnohuset klart för inflyttning. Nybygget är ett unikt samarbete mellan barn- och kvinnoverksamheterna vid sjukhuset i Skövde där kvinnosjukvård och barnsjukvård samsas i delvis gemensamma lokaler. Den nya byggnaden består av två hus som är utformade utifrån toppmodern hälso- och sjukvård där patientprocessen, vårdmiljön, arbetsmiljön och patientsäkerheten har fått stå i fokus. Förändringar som genomförts under året medför en ökad hyreskostnad 2017 med cirka 10 miljoner kronor. 10. Bokslutsdokument och noter Balans- och resultaträkning samt kassaflödesanalys Not Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader 1 2 Finansnetto Årets resultat Not Balansräkning Anläggningstillgångar - maskiner och inventarier - pågående investeringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Utfall 1512 Kassaflödesanalys 4 155 508 -4 079 851 -69 473 6 184 3 944 206 -3 932 420 -70 392 -58 606 Löpande verksamhet Årets resultat Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar 2 631 -63 393 69 473 70 392 2 242 9 -3 553 -4 787 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 74 346 7 008 2 631 -63 393 -1 160 -16 645 -66 211 -2 631 53 668 91 884 Utfall 1612 Utfall 1512 Not Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet 3 4 Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Utfall 1612 5 255 386 106 255 492 273 422 216 273 638 22 321 86 409 190 176 298 906 554 398 21 161 69 764 285 708 376 633 650 271 -7 381 7 400 2 631 2 650 79 55 930 -63 393 -7 383 100 638 451 110 551 748 554 398 140 333 517 321 657 654 650 271 Förändring av eget kapital Utfall 1612 Utfall 1512 -9 670 149 929 2 1 Investeringsverksamhet Investeringar -53 569 -65 850 Kassaflöde från investeringsverksamheten -53 569 -65 850 Finansieringsverksamhet Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner -39 695 -46 926 7 400 55 930 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -32 295 9 004 ÅRETS KASSAFLÖDE -95 532 93 084 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 285 708 192 623 190 176 285 708 Kontroll av årets kassaflöde -95 532 93 085 0 1 Differens 42(46) År sr edovisning 2016 Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera Såld vård internt 1612 1512 69 213 69 109 3 637 680 3 507 763 Såld vård externt 45 330 40 889 Försäljning material, varor och tjänster, internt 56 681 52 005 Försäljning material, varor och tjänster, externt 15 829 13 474 Hyresintäkter Statsbidrag Övriga bidrag, internt 85 163 2 163 1 749 199 055 140 287 Övriga bidrag, externt 9 939 4 167 Övriga intäkter, internt 86 398 84 872 33 135 29 728 Övriga intäkter, externt Totalt 2. Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag 4 155 508 3 944 206 1612 1512 2 425 260 2 371 725 52 839 40 785 Köpt vård internt 1 579 123 Köpt vård externt 65 571 56 991 505 648 460 300 0 6 418 Läkemedel Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt 152 283 Lokalkostnader, internt 253 054 239 976 Lokalkostnader, externt 13 483 25 374 Verksamhetsanknutna tjänster, internt 94 553 83 518 Verksamhetsanknutna tjänster, externt 145 033 142 534 Material och varor, internt 110 602 109 647 Material och varor ,externt 238 434 230 054 Övriga tjänster, internt 99 134 101 015 Övriga tjänster, externt 18 674 14 403 Övriga kostnader, internt 29 925 28 653 Övriga kostnader, externt 25 910 20 621 Totalt 3. Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar Försäljningar/utrangeringar Korrigering anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 4 079 851 3 932 420 1612 1512 1 413 859 1 428 544 53 463 65 633 217 0 -13 415 -134 0 -80 184 1 454 124 1 413 859 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Försäljningar/utrangeringar Korrigering avskrivningar och nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde 4. Kortfristiga fordringar 1 140 437 1 150 351 69 473 70 392 -11 173 -125 1 -80 181 1 198 738 1 140 437 255 386 273 422 1612 1512 537 1 502 Kundfordringar, externt 12 625 14 974 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt 29 506 19 329 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt 6 431 4 261 Kundfordringar, internt Övriga fordringar, internt 24 367 -1 Övriga fordringar, externt 12 943 29 699 Totalt 86 409 69 764 5. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt 1612 1512 15 043 85 277 79 135 87 022 124 495 125 667 Löner, jour, beredskap, övertid 62 612 58 917 Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt 81 340 80 083 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt 11 758 1 880 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt 26 572 34 631 Övriga kortfristiga skulder, internt 42 494 31 925 Övriga kortfristiga skulder, externt 7 661 11 919 451 110 517 321 Semesterskuld Totalt 43(46) År sr edovisning 2016 11. Tillkommande rapportering 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen SkaS har sedan hösten 2015 aktivt arbetat med frågeställningar runt asyl- och flyktingfrågor. En arbetsgrupp där även primärvården ingår bildades för att arbeta med de frågor som den ökande flyktingströmmen väckte. Arbetsgruppen har träffats när behov har uppstått. SkaS har som helhet påverkats av det ökande antalet asylsökande i Skaraborg. Generellt har språksvårigheter, brist på tolkar, avsaknad av informationsmaterial på olika språk samt brist på information om vårt sjukvårdssystem hos våra nyanlända blivit tydligt. Kunskapen på SkaS om vilka regler och rutiner som gäller vid ett vårdbehov hos en asylsökande har även den visat sig vara bristfällig. Alla verksamheter har påverkats och vissa verksamheter har en tydlig ökad belastning, framförallt akutmottagningarna, ambulansverksamheten, infektionskliniken samt barn- och kvinnoklinikerna. Barn- och vuxenpsykiatrin förväntas få en ökad tillströmning av vårdsökande i ett senare skede. SkaS tilldelades 18,7 miljoner för arbetet med flyktingar under 2016. 7 miljoner av de tilldelade 18,7 miljonerna har fördelas till verksamheterna i proportion till det antal asylsökande patienter som verksamheterna haft. Grunden till denna generella fördelning är att varje asylsökande innebär en större resursförbrukning på grund av tolkbehov, svårigheter för de vårdsökande att navigera i de regler och rutiner som gäller samt ett ökat administrativt arbete runt dessa patienter. Under SkaS utvecklingsdagar hölls föreläsningar och seminarier för att öka kunskapen om regler och rutiner och för att ge möjligheter att ställa frågor. SkaS planerar att anställa asylsökande som lotsar för att underlätta för både de vårdsökande och för vårdpersonalen. Dessa kommer att utgå från sjukhusens receptioner och stötta alla verksamheter när behov uppstår. Nedan sammanfattas situationen under året per verksamhet. • • • • Kommunikationsenheten har stöttat alla verksamheter med översättning av informationsmaterial, kallelser med mera. Barn- och ungdomsmedicinska verksamheten (BUM) har anställt en asylsökande läkare. BUM deltar i Bräckediakonis mobila team med uppsökande verksamhet på asylboenden. BUM har även identifierat ett större antal svårt sjuka barn. Information till det sjuka barnet och anhöriga är svårt och inköp av informationsfilmer på flera språk planeras. Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) har sedan tidigare fått medel för förstärkt öppenvård för barn och ungdomar med svår traumatisering. Här pågår planering och rekrytering. Ett stort ökat behov av BUP:s tjänster förväntas och plan finns för att ytterligare förstärka ovanstående. Planering pågår även för att utbilda personal på asylboenden att hantera barnens reaktioner på rätt sätt. Vuxenpsykiatrin har för tillfället inget ökat söktryck men förväntar sig detta senare. 44(46) År sr edovisning 2016 • • • • Inom kvinnosjukvården är det förlossningsvården som påverkats. Förlossningsvården ser ett ökat antal komplicerade graviditeter, förlossningar och ökat antal kejsarsnitt inom gruppen asylsökande. Många av dessa kvinnor bär på antibiotikaresistenta bakterier vilket innebär ett mera resurskrävande omhändertagande samt särskilda städrutiner. Ett utökat städavtal med Regionservice kommer att förhandlas. Personalförstärkning har behövts på BB och förlossning. De nyanlända är bärare av smittsamma sjukdomar som kräver såväl utredning, smittspårning, behandling samt isolering på infektionskliniken. Ett team för smittspårning (främst tuberkulos) har inrättats. Läkare, sjuksköterska, undersköterska samt sekreterare har anställts för att möta behovet. Akutmottagningarna har ett ökat söktryck och många kommer med ambulans. En tydlig ökning av utryckning till flyktingförläggningar har setts. En så kallad lots har anställts på akutmottagningen i Skövde med bra resultat. Rekrytering av ytterligare lotsar pågår. Ett mobilt team utgående från ambulansverksamheten, med utökade möjligheter till vård och information på flyktingförläggningarna är infört med gott resultat. 11.2 Verksamheternas säkerhetsarbete Säkerhetsklassade lokaler SkaS har under 2016 bedrivit särskilda satsningar för att försvåra stölder, något som föregående år visat sig vara den enskilt största kategorin bland inträffade brottsliga händelser. Aktiviteter som översyn av fysiskt tillträde till lokaler, tilldelning av passagebehörigheter samt förändrad och utökad bevakningsstruktur kan nämnas. Underlag till beslut angående säkerhetshöjande åtgärder och fysiskt tillträde färdigställs i slutet av året för att från 2017 utgöra beslutsstöd vid alla påbörjade och planerade bygg- och lokalförändringsprocesser. Detta sker i samverkan med Västfastigheter. Hantering av regiongemensamma risker I linje med regionalt beslut har SkaS säkerhetsfunktion aktivt medverkat i ett regionalt projekt och under året påbörjat övergången till att bli en av fyra regionala Trygghetscentraler. Namnbyte har skett och successivt erbjuds säkerhetsrelaterade tjänster även till andra regioninterna förvaltningar såsom Närhälsan, Rehabilitering & Hälsa, Tandvården, Regionservice och Västfastigheter. Projektet löper vidare under nästkommande år för att slutföras inför 2018. Uppstart av ett regiongemensamt arbete för robust kontinuitetshantering har skett med SkaS som aktiv deltagare. Även detta förutsätter fortsatt samverkan och kan ses som en del av det nationellt återuppväckta engagemanget för förbättrad civil beredskap och ett väl fungerande totalförsvar. 45(46) År sr edovisning 2016 Handlingsplan för säkerhetsarbete samt utbildning Tidigare flerårsplan för säkerhetsarbete löper ut och en ny upprättas 2017. Utöver vad som ovan beskrivits kommer t.ex en evakueringsplan förankrad i regional samverkan att tas fram. Under 2016 har två av SkaS tjänstemän i beredskap gått i pension. Upplärning av en ersättare har skett och ytterligare en påbörjats. Dessutom har en ny beredskapssamordnare, tillika brandskyddssamordnare rekryterats. Detta parallellt med två relativt nyrekryterade chefläkare har sammantaget lett till ett aktivt beslut i SkaS Riskhanteringsgrupp att för ledningen avvakta större krishanteringsövningar till 2017 och istället satsa på individuella utbildningar inom samma ämnesområde. SkaS medarbetare erbjuds utbildning i bland annat brandskydd och personsäkerhet vart tredje år eller oftare, men då bemanningen i flera verksamheter är ansträngd, har vissa enheter svårt att frigöra medarbetare för att delta. Måltalet uppfylls därmed inte. Informationssäkerhet Funktionen som informationssäkerhetssamordnare har organisatoriskt flyttats över till enhetschef för SkaS ISIT-enhet och SIS-funktion. Stora delar av förvaltningens information är av samma typ som övrig regional information och därmed regionalt identifierad. Den förvaltningsspecifika informationen är ännu inte helt identifierad och klassificerad. Specifikt hälso- och sjukvård SkaS Trygghetscentral har ett nära och gott samarbete med patientsäkerhetsfunktionen och chefläkarna - både i förebyggande och oplanerade säkerhetsrelaterade frågor. Funktionerna samverkar bland annat via SkaS Riskhanteringsgrupp. Exempel på granskning/riskanalys med fokus på patientsäkerhet under 2016: • Riskanalys inför sommarplaneringen • Sjukhusövergripande riskanalys avseende medicinska akutlarm genomförts, vilket kommer att leda till åtgärder under 2017. • Markörbaserade journalgranskningar (MJG). • Patientsäkerhetsreflektioner och -dialoger med bl.a. uppföljningar av rapporterade avvikelser. • Lex Maria-anmälningar, totalt 31 under 2016. • Utvärdering av TiB-rapporter från årets totalt 409 inträffade händelser. Exempel på skydds- och förbättringsåtgärder under 2016: • Förenklad och enhetlig rutin vid hjärtstopp gällande SkaS Falköping. • Kombinerad behandlings- och säkerhetsplan avseende specifikt och frekvent återkommande patientärende. • Inrättad arbetsgrupp för bedömning av planerade driftstörningar (till exempel el, vatten, IT) 46(46) År sr edovisning 2016 • • • • Utveckling av rutiner för förbättrad vårdplatsöverblick samt vårdplatsnyttjande inom SkaS. Utvecklad rutin för hantering av misstänkt dataintrång. Riktade personsäkerhetsutbildningar till särskilt utsatta verksamheter. Utökade och omstrukturerade bevakningsinsatser. 11.3 Uppföljning av intern kontroll under 2016 Styrelsens plan för intern kontroll 2016 och uppföljningsplan har byggt på en riskanalys av den regionala budgetens mål och fokusområden. Riskanalysen syftade till att identifiera risker som hotar SkaS måluppfyllelse samt att bedöma sannolikheten för att riskerna realiseras och möjliga konsekvenserna om så sker. Uppföljning har skett regelbundet under året och i samband med delårsrapportering. De avvikelser som identifierats i uppföljningen har tagits om hand i respektive process. Interkontrollplanen för 2017 har fortsatt fokus på regionfullmäktiges prioriterade mål- och fokusområde samt de mål som återfinns i vårdöverenskommelsen med Östra hälso- och sjukvårdsnämnden. Inför 2017 har en handlingsplan tagits fram för att utveckla SkaS arbete med intern kontroll. 2017-01-26 Beslutsärende 2 Patientsäkerhetsberättelse 2016 Dnr SkaS 2017-00056 Patientsäkerhetsberättelse för Skaraborgs Sjukhus Avseende år 2016 Fastställd av sjukhusstyrelsen 2017-02-26 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Händelseanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år Bilaga 1 Riskanalyser Bilaga 2 Händelseanalyser Bilaga 3 Måluppfyllelse patientsäkerhetsplan VGR 2016 Bilaga 4 Patientsäkerhetsplan 2 3 5 5 6 7 9 9 10 10 11 11 14 15 20 29 Sammanfattning Skaraborgs sjukhus (SkaS) har en ”nollvision” för vårdskador. Målet är att gradvis minska antalet vårdskador. Sjukhuset strävar efter att ha en öppen dialog kring patientsäkerhetsarbetet – ”en icke straffande kultur” som kännetecknas av patientens delaktighet och medverkan. Risker för vårdskador identifieras på flera olika sätt, bland annat genom riskanalyser vid större förändringar i verksamheten och i befintliga processer. Risker för patienternas säkerhet identifieras också genom reflektion och analys av tillbud och avvikelser. När risker identifierats utarbetas handlingsplaner för genomförande av förbättringar som ska leda till bättre säkerhet. Handlingsplanerna följs upp av ansvarig verksamhetschef och goda förbättringar sprids till andra verksamheter. Synpunkter och information om upplevelser och händelser från patienter och närstående ses som ett viktigt bidrag till vårt kvalitets-/patientsäkerhetsarbete. Vi arbetar på SkaS för att skapa en större delaktighet från patienter och närstående i att ständigt utveckla och förbättra processer. Patienter och närstående uppmuntras att dela med sig av sina erfarenheter, till exempel genom att beskriva upplevda avvikelser som registreras i avvikelsehanteringssystemet. Patientklagomålen i avvikelsehanteringssystemet och lex Maria anmälningar har ökat samtidigt som ärenden till Patientnämnden och IVO från patienter och närstående har minskat. Detta kan tyda på att SkaS medarbetare har varit öppna för att ta emot patienter och närståendes synpunkter och registrera dessa i avvikelsehanteringssystemet, det tyder också på att vi blivit bättre på att informera patienter och närstående om denna möjlighet vilket vi ser som en positiv utveckling. Några av de viktigaste åtgärderna under 2016 för att öka patientsäkerheten har varit utvecklingsprojekt för att minska vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI), etablering av lokal rutin för att minska risker för undernäring, utbildningsinsatser kring Infektionsverktyget (IT-stöd för att mäta antibiotikabehandlade infektioner) och utvecklingsarbeten kopplade till vårdplatssituationen. Trots den ökade problembilden med fler äldre patienter och ökad belastning på SkaS medarbetare med återkommande överhettningssituationer gällande vårdplatsbrist så finns det inga hållpunkter för att patientsäkerheten försämrats på SkaS. Tvärtom kan man tack vare ihärdigt patientsäkerhetsarbete se förbättringar inom vissa områden. Till exempel en ökad rapporteringsbenägenhet av negativa händelser, läkemedelsinformation i utskrivningsinformation och följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Det finns å andra sidan områden där patientsäkerhetsarbetet behöver fokusera på ytterligare förbättring till exempel vårdrelaterade infektioner. 3 Övergripande mål och strategier Skaraborgs sjukhus (SkaS) har en nollvision när det gäller vårdskador. Målet är att gradvis minska antalet vårdskador. Sjukhuset strävar efter att ha en öppen dialog kring patientsäkerhetsarbetet – ”en icke straffande kultur” som kännetecknas av patientens delaktighet och medverkan. Vi eftersträvar en hållbar utveckling av säkra patientprocesser. Patientsäkerhetsarbetet har under 2016 haft speciellt fokus på att minska vårdrelaterade infektioner, läkemedelsrelaterade problem, trycksår, fallskador, undernäring och bristande kommunikation. Principerna för offensiv verksamhetsutveckling (Bergman & Klefsjö, 2012) är basen för sjukhusets systematiska patientsäkerhetsarbete och består av flera aktiviteter med olika angreppssätt och verktyg som stöd. SkaS patientsäkerhetsarbete harmoniserar med inriktningsmål för patientsäkerhet i Västra Götalandsregionens budget. Varje år upprättas en patientsäkerhetsplan på SkaS som följs upp i patientsäkerhetsberättelsen. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet I enlighet med patientsäkerhetslagen har alla medarbetare på SkaS ett ansvar för att medverka till en god och säker vård. Verksamhetscheferna ansvarar för att möjlighet till patientsäkerhetsarbete ges samt övervakar och förbättrar patientsäkerheten inom sitt verksamhetsområde. Daglig uppföljning och styrning genomförs vid ”förbättringstavlor” på enhetsnivå. På ledningsmöten är patientsäkerhet ofta en stående punkt på agendan. Patientsäkerhetsarbetet bedrivs såväl i linjen som i utvecklingen av patientprocesser. På sjukhusövergripande nivå är sjukhusdirektören ansvarig för patientsäkerheten. Den tidigare fokusgruppen för patientsäkerhet lades ned i början av året och dess frågor övergick till den sjukhusövergripande kvalitets- och patientsäkerhetsfunktionen. Funktionens uppdrag är att stödja och initiera såväl operativa som strategiska frågor när det gäller patientsäkerhet. Knuten till patientsäkerhetsfunktionen finns kvalitetschef, två chefläkare, chefsjuksköterska, två sekreterare (en med juridisk kunskap) en utvecklingsledare med inriktning för omvårdnadsfrågor och en verksamhetsutvecklare med strategiskt ansvar för patientsäkerhetsfrågor på utvecklingsenheten. Patientsäkerhetsfunktionen har under året haft ett nära samarbete med övriga stabsfunktioner. Chefläkarna ansvarar för lex Maria anmälan vid allvarliga vårdskador/risk för allvarliga vårdskador enligt sjukhusets lokala rutin. Ytterligare stöd till patientsäkerhetsarbetet är bland annat en lokal STRAMA-grupp, vårdhygienenhet, läkemedelsenhet, utvecklingsenhet och samordnare för hälsofrämjande sjukhus. Stödfunktioner finns också sjukhusövergripande kopplade till specifika patientsäkerhetsområden så som: fall, undernäring, trycksår, läkemedel, vårdrelaterade infektioner och kommunikation. Dessa stödfunktioner består av uppdragsledare - patientsäkerhet (med 25 % avsatt arbetstid för uppdraget) och arbetsgrupper med representanter från sjukhusets verksamheter. Uppdragsledarna träffades regelbundet under året i ett nätverk tillsammans och dessutom vid individuella tillfällen för varje separat uppdrag med patientsäkerhetsfunktionen. På verksamhetsnivå finns verksamhetsutvecklare som bidrar med kunskap, metoder och verktyg för patientsäkerhetsarbete. Nätverksträffar för verksamhetsutvecklare har förekommit varje månad då representant från patientsäkerhetsfunktionen deltagit med en stående punkt - patientsäkerhet. Verksamhetsutvecklarna fungerar också som analysledare för risk- och händelseanalys. Patientsäkerhetsfunktionen har varit sammankallande för nätverksträffar för risk- och händelseanalysledare vid fyra tillfällen under 2016. 5 På flera enheter finns lokala patientsäkerhetsombud som är ett stöd och drivande kraft i det dagliga praktiska arbetet kring patientsäkerhetsfrågor. Patientsäkerhetsombudets funktion är att samverka med enhetschef och/eller verksamhetschef kring patientsäkerhetsfrågor. Samverkanspartner och metodstöd är verksamhetsområdets verksamhetsutvecklare samt eventuella andra ombud som hygienombud, fallombud, trycksårsombud, kostombud och läkemedelsansvarig sjuksköterska/läkare. Patientsäkerhetsombudet ska känna till patientsäkerhetslagens innehåll och ha en god kännedom om SkaS patientsäkerhetsarbete. Arbetsuppgifter och ansvar innehåller att: • • • Vara en pådrivande kraft när det gäller enhetens/verksamhetens patientsäkerhetsarbete Utifrån sina kunskaper om patientsäkerhetsfrågor kunna se/uppfatta eventuella brister och meddela dessa till ansvarig chef Medverka till att synliggöra och stödja arbetet med verksamhetens avvikelser Medverka i enhetens/verksamhetens egenkontroll av patientsäkerhetsarbete • • • Medverka vid patientsäkerhetsgenomgångar Kunna ge råd och anvisningar till sina arbetskamrater angående patientsäkerhet Informera nyanställda och studenter om enhetens patientsäkerhetsarbete • Struktur för uppföljning/utvärdering Patientsäkerhetsarbetet är kopplat till mål och strategier i SkaS verksamhetsplan. Uppföljning av patientsäkerhetsmått sker regelbundet via förbättrings- och styrtavlor på enhets-, verksamhets- och sjukhusövergripande nivå. Uppföljning sker också vid regelbundna utvecklingsdialoger mellan sjukhusledning och verksamhetsledningar. SkaS fokusområden för patientsäkerhet följs upp av patientsäkerhetsfunktionen. Speciella patientsäkerhetsgenomgångar har genomförts inom flera verksamhetsområden. På sjukhusets intranät finns en ”patientsäkerhetswebb” med syfte att sprida kunskap, nyheter och förbättringar kopplade till patientsäkerhet. Här kan sjukhusets resultat följas avseende sjukhusövergripande patientsäkerhetsmått, vilka också länkas till ”uppföljningsportalen” på SkaS intranät. Patientsäkerhetswebben hade 9 024 visningar/besök under 2016, vilket visar på att medarbetarna aktivt söker kunskap och nyheter kopplat till patientsäkerhet. Vårdskador mäts på flera olika nivåer inom organisationen. På en sjukhusövergripande nivå genomfördes regelbunden journalgranskning av 20 journaler/månad via metoden markörbaserad journalgranskning (MJG). Samtliga resultat har rapporterats i SKLs databas för markörbaserad journalgranskning. SkaS använder sig av MedControl PRO (MCP) som avvikelsesystem. En person från patientsäkerhetsfunktionen deltar i regionala utvecklingsmöten kopplade till MCP. Sjukhuset deltar i nationella punktprevalensmätningar avseende trycksår, vårdrelaterade infektioner och följsamhet till basala hygienrutiner/klädregler. Patientsäkerhetskulturmätning sker vartannat år och genomfördes senast hösten 2015. Mätningarnas resultat presenteras för alla medarbetare via intranät både på sjukhusövergripande nivå samt på enhetsnivå och på ledningsgruppsmöten. Verksamhetschefer och enhetschefer initierar förbättringsarbete utifrån sitt eget resultat. Uppföljning via ”Infektionsverktyget” med data från Meliors läkemedelsmodul har under året kommit igång på några verksamhetsområden. Under kommande år kommer sjukhusövergripande mått att följas via infektionsverktyget. 6 Sjukhusets STRAMA-grupp övervakar och analyserar lokala resistens- och förskrivardata samt följsamhet till regionala riktlinjer med särskilt fokus på resistensdrivande alternativ. Uppföljning genom egenkontroll Skaraborgs sjukhus har en systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten när det gäller patientsäkerhet. På olika nivåer inom organisationen finns tydliga mål och mått som visualiseras på styr-/förbättringstavlor. Flera enheter genomför lokala mätningar av följsamhet till rutiner som påverkar patientsäkerhet, till exempel följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler och följsamhet till riktlinjer för skötsel av perifer venkateter. Det sjukhusövergripande resultatet redovisas på SkaS intranät. Avvikelser Regelbunden uppföljning av avvikelser sker kontinuerligt på olika nivåer i organisationen, en avvikelsegrupp med verksamhetsutvecklare och patientsäkerhetsfunktionen träffas regelbundet för att ha dialog kring avvikelsehantering och hur detta arbete ska utvecklas. Avvikelser analyseras också i en gemensam avvikelsegrupp i vårdsamverkan Skaraborg. Målgruppsundersökningar Patientsäkerhetskulturmätning via enkät genomfördes under hösten 2015 och sker regelbundet vartannat år. Alla enhetschefer har tillgång till sitt eget och andra enheters resultat i den nationella databasen. Ny mätning planeras under 2017. Punktprevalensmätningar Vårdrelaterade infektioner - VRI Genomfördes två gånger, vår och höst på alla slutenvårdsenheter. Vårdhygienfunktionen ansvarade för mätningen och höll kontakt med sjukhusets enheter. Resultatet återfördes till chefer via mail, redovisas på sjukhusets ledningsgrupp och presenterades på intranätet. Basala hygienrutiner och klädregler Patientsäkerhetsfunktionen ansvarar för genomförandet av punktprevalensmätning i samarbete med vårdhygien och verksamhetsutvecklare. Mätningen genomfördes en gång under våren på alla enheter (utom rättspsykiatri och öppenvårdspsykiatri) 35 slutenvårdsenheter och 44 öppenvårdsenheter deltog. Patientsäkerhetsfunktionen återförde resultatet både på sjukhusövergripande nivå och per enhet till sjukhusets ledningsgrupp samt presenterade det på patientsäkerhetswebben och på intranätets nyhetssida. Trycksår En punktprevalensmätning genomfördes under våren 2016 på alla patienter på alla slutenvårdsenheter utom rättspsykiatri (totalt 33 stycken enheter). Uppdragstagare för patientsäkerhetsuppdrag trycksår ansvarade för genomförandet av mätningen i samverkan med trycksårsombud/patientsäkerhetsombud på enheterna. Resultatet kommunicerades ut på enhetsnivå till enhetscheferna och via patientsäkerhetswebben. Markörbaserad journalgranskning (MJG) En sjukhusövergripande grupp ansvarar för arbetet med markörbaserad journalgranskning (MJG) på SkaS. Granskarna rapporterar direkt till och kommunicerar utvecklingsfrågor med patientsäkerhetsfunktionen. Skaraborgs Sjukhus påbörjade journalgranskning med GTT under 2010, med journaler från 2009 som utgångsår. Enligt metoden granskas 20 slumpvis utvalda journaler per månad. Minst två granskare arbetade tillsammans vid varje 7 granskningstillfälle. Granskarna har medicinsk kompetens och är minst sjuksköterskor. Granskningsuppgiften delas på tre personer (verksamhetsutvecklare). Deltagande läkare är chefläkarna. Slumpvis urval av patientjournaler sker enligt följande: • • • • • • Sjukhusvårdtillfällen Vårdtillfällen äldre än 30 dagar Somatisk slutenvård, vårdtid > 24 timmar Patienter > 18 år Komplett journal, datajournal och eventuell pappersjournal Journalgranskningen sker tidigast två månader efter utskrivning. Sjukhusövergripande mått är de som föreslås i handboken och dessa redovisas månadsvis på intranätet/patientsäkerhetswebben. • • • • Antal skador/1000 vårddagar Antal skador/100 vårdtillfällen Procentuell andel av vårdtillfällen med skada Andel skador/vårdskador per skadetyp Dokumentation Utskrivningsinformation Alla patienter som vårdats på SkaS har rätt att få en läkemedelsberättelse vid utskrivning i form av skriftlig utskrivningsinformation. Läkemedelsberättelsen dokumenteras under sökordet ”läkemedelsinformation” i mallen ”utskrivningsinformation” i patientjournalen (Melior). Informationen hämtas från Cognosrapporter och resultatet följs på enhetsnivå såväl som på sjukhusövergripande nivå gällande om patienten fått utskrivningsinformation. Fall, trycksår, undernäring I Melior, dokumenteras riskbedömning, planering, åtgärder och utvärdering av trycksår, fall och undernäring. Under 2016 har sjukhuset följt hur bra följsamheten är till att dokumentera riskbedömningar och vårdplan i patientsäkerhetsmallarna via Cognosrapport från Melior. Infektionsverktyget/Antibiotika förskrivning SkaS STRAMA-grupp har till uppgift att analysera såväl antibiotikaförskrivningsmönster som resistensutveckling på sjukhuset. Analyserna baseras på information från infektionsverktyget som nu är kvalitetssäkrat och i drift. Uppföljning av såväl vårdrelaterade infektioner och samhällsförvärvade infektioner kan nu göras. Inhämtande av synpunkter från revisionsrapporter Skaraborgs Sjukhus har deltagit i patientsäkerhetsprojekt via LÖF när det gäller förlossningsskador, PRISS (protesrelaterade infektioner ska stoppas) och säker bukkirurgi, där revision av verksamheternas patientsäkerhetsarbete ingår. Dialogmöte med IVO angående lex Maria ärenden inom vuxenpsykiatrin och tillsyn av akutmottagningarna skedde under 2016. Patientsäkerhetsgenomgångar På SkaS genomfördes ett flertal patientsäkerhetsgenomgångar (dialoger, ronder) av olika 8 art inom olika verksamheter. Riskanalys och utvärdering av sommarsituationen Inför sommaren 2016 gjordes en sjukhusövergripande sammanställning av de risker som identifierats inom olika verksamheter på sjukhuset, både kopplat till patientsäkerhet och arbetsmiljö. En handlingsplan skapades och efter sommaren utvärderades de genomförda åtgärderna och resultat. Samverkan för att förebygga vårdskador Patientgrupper som är speciellt utsatta är äldre patienter som vårdas på sjukhus och behöver kommunal hälso- och sjukvårdsinsats vid utskrivning. Samverkan för att förebygga patientsäkerhetsrisker för de äldre patienterna pågår ständigt i utvecklingen av närsjukvårdsprocessarbetet i Skaraborg. Närsjukvårdteam finns etablerade över hela Skaraborg. På SkaS finns en etablerat struktur för samordnad vårdplanering-SVPL i form av vårdplaneringsteam som bistår avdelningarnas sjuksköterskor vid samordnad vårdplanering. Gruppen ansvarar för att övervaka och utveckla sjukhusets arbete med samordnad vårdplanering samt hantering av IT-stödet SAMSA. Chefläkare och chefsjuksköterska ingår i ”gränssnittsgruppen” i Vårdsamverkan Skaraborg tillsammans med representanter från primärvård och kommuner. I samverkan med kommuner och primärvård i Skaraborg finns också en arbetsgrupp för gemensamma avvikelser. Alla avvikelser som uppstår mellan de olika förvaltningarna granskas på systemnivå för att identifiera förbättringsområden. Gemensamt händelseanalysarbete har genomförts vid allvarliga vårdskador över förvaltningsgränserna. Riskanalys Riskanalyser sker på individnivå avseende patientsäkerhetsrisker. På alla patienter som är 65 år eller äldre ska en riskbedömning avseende trycksår och fall alltid genomföras inom 24 timmar från inskrivning. På alla patienter 18 år eller äldre ska riskbedömning för undernäring genomföras. Informationen dokumenteras i patientens journal där också åtgärder och uppföljning dokumenteras. En enhet på SkaS inom gynekologisk slutenvård har påbörjat arbete med riskanalys i realtid på enhetsnivå, kopplat till patienternas individuella risker och tillgång till resurser i form av bemanning och vårdplatser. I SkaS patientsäkerhetsplan finns riskanalys med som en aktivitet att genomföra i varje befintlig patientprocess samt vid större förändringar i verksamheten. På SkaS finns en lokal rutin för riskanalys som ingår i sjukhusets ledningssystem. Det är en gemensam modell för riskanalys avseende perspektiven patientsäkerhet, arbetsmiljö och yttre miljö. SkaS-modellen utgår från Socialstyrelsens modell. Teamen som genomför dessa riskanalyser är sammansatta enligt Socialstyrelsens rekommendationer: en analysledare med metodkunskap (som också dokumenterar), en teamledare som sammankallar, teammedlemmar med kunskap om verksamheten från olika yrkeskategorier, vid behov tas referensmedlemmar med t.ex. från medicintekniska avdelningen eller apotekare. Dessutom ingår ansvarig chef i analysteamet och skyddsombud erbjuds att delta. Teamen skräddarsys vid varje analys för optimal handläggning. Analysledare är verksamhetsutvecklare med utbildning i risk- och händelseanalys. En handlingsplan upprättas till varje riskanalys, ansvarig chef ansvarar för genomförande och uppföljning av handlingsplanen. Vissa verksamhetsområden följer upp planerade åtgärder på ledningsgruppsmöten. 9 Regelbundna nätverksträffar för analysledare genomfördes vid fyra tillfällen för att reflektera över och förbättra analysarbetet, patientsäkerhetsfunktionen sammankallade till dessa nätverksträffar. Händelseanalys Skaraborgs sjukhus har en lokal rutin för händelseanalys som ingår i sjukhusets ledningssystem. Vid händelseanalys ska det alltid finnas en avvikelse registrerad på den inträffade negativa händelsen. Vid lex Maria bifogas alltid en händelseanalys. Analysen utförs enligt Socialstyrelsens modell. Händelseanalysteamen är sammansatta enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Analysledare är verksamhetsutvecklare som genomför analysen på uppdrag av verksamhetschef. På SkaS finns ca 15 analysledare med kompetens för ändamålet, vilka samlades vid fyra tillfällen 2016 tillsammans med patientsäkerhetsfunktionen för att reflektera kring genomförda analyser. I teamet finns också en teamledare, teammedlemmar som är personer från olika yrkeskategorier som är väl insatta i verksamheten, samt eventuella referenspersoner (t.ex. medicinsk expert från annat sjukhus). Medarbetare som deltagit i själva händelsen ingår inte i teamet. Patient och närstående skall få möjligheten att ge sin version av det inträffade och ge förslag till förbättringar utifrån sina upplevelser. Handlingsplaner upprättas vid alla händelseanalyser. Verksamhetschef ansvarar för genomförande av åtgärder och uppföljning av handlingsplanen. Vissa verksamheter följer upp genomförda åtgärder på ledningsmöten. Skaraborgs sjukhus använder NITHA (nationellt IT-stöd för händelseanalysarbete). Chefläkare och chefsjuksköterska har rollen som analysexperter i NITHA och genomför tillsammans kvalitetsgranskning av alla analyser. Analysteamen ges möjlighet till förbättring av slutrapporterna utifrån kommentarer innan slutgiltig kvalitetsgranskning dokumenteras i NITHA. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser Risker för vårdskador och vårdskador ska registreras av alla medarbetare i avvikelsehanteringssystemet MedControl Pro (MCP). Nyanställda får information om registreringsskyldighet i introduktionsprogram för nyanställda. Benägenheten att registrera avvikelser har uppmärksammats vid arbete med styr- och förbättringstavlor. Registreringarna hanteras av ansvariga chefer (ärendeansvariga) via orsaksutredning, åtgärd och uppföljning. Vanligtvis tas registrerade avvikelser upp på APT/enhetsmöten för information och återkoppling. Några verksamhetsområden använder sig av ”avvikelsedagbok” som finns tillgänglig på sjukhusets intranät. Några verksamheter publicerar avidentifierade avvikelser för att sprida lärande. Vissa avvikelser visualiserades på styr-/förbättringstavlor i form av daglig uppföljning. Sammanställningar görs på olika nivåer inom sjukhuset. Avvikelsegruppsträffar förekom, där verksamhetsutvecklare träffade lokal systemadministratör för dialog kring avvikelseregistrering. Avvikelserna används som underlag i processarbeten och risk- och händelseanalyser. Ett flertal förbättringsarbeten har initierats med avvikelser som grund exempel på dessa redovisas under rubriken ”Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet”. De senaste året har antalet rapporterade avvikelser ökat. Dock kommer vi troligtvis alltid 10 att ha ett mörkertal när det gäller rapporterade avvikelser, avvikelsesystemet är därför ingen tillförlitlig källa när det gäller antalet negativa händelser. Däremot är avvikelsesystemet bra för att dokumentera enskilda avvikelsers orsaksutredning, åtgärd och uppföljning. De patientupplevda avvikelserna som rapporteras som ”patientklagomål” ger viktig information i arbetet med att stärka patientsäkerheten på SkaS. Hantering av klagomål och synpunkter En direkt dialog mellan patient, närstående och ansvarig vårdpersonal eftersträvas i första hand vid klagomål och synpunkter på vården. Flera enheter har system för att inhämta förbättringsförslag och synpunkter via ”brevlådor”. Patientupplevda avvikelser läggs in i MCP som klagomål. I fall där patient/närstående bett om återkoppling så ges detta av ärendeansvarig. En broschyr ”Är det något vi borde veta?” som är riktad till patient och närstående finns tillgänglig både i pappersform på enheterna och i digital form på sjukhusets hemsida på Internet. I broschyren finns en blankett för patientupplevd avvikelse. Blanketten lämnas, skickas per brev eller mailas till sjukhuset. Broschyren innehåller också kontaktuppgifter till Patientnämnden, Inspektionen för vård och omsorg IVO, Patientförsäkringen och Läkemedelsförsäkringen. Månadens patientupplevda avvikelse presenteras på patientsäkerhetswebben. Sammanställning och analys Patientupplevda avvikelser I avvikelsehanteringssystemet har 587 patientklagomål registrerats under 2016, vilket är betydligt fler än 2015 (n=323). Att antalet ökat ses som positivt då det kan tyda på att vi blivit bättre på att informera patienterna om möjligheten att uppmärksamma sjukhuset på upplevda avvikelser. En annan bidragande orsak är 103 avvikelser relaterade till specifika händelser inom ortopedi som inhämtats via ett upprättat callcenter hösten 2016. Figur 1 Patientklagomål Skas 2016 per kön Patientklagomålen kom från 261 kvinnor, 216 män och 110 av okänt kön (Figur 1). Könsfördelningen är ungefär densamma som förra året, något fler kvinnor. Avvikelserna är fördelade mellan: vård och behandling (317 avvikelser), organisation (254 avvikelser) och bemötande/kommunikation (200 avvikelser). Jämfört med föregående år så har andelen avvikelser gällande vård och behandling ökat medan avvikelser gällande organisation har minskat (hämtat ur Cognos 2017-01-13). Exempel på patientupplevda avvikelser: inte kallad till planerat återbesök, uppskjutande av operation och brister i bemötande. 11 Patientnämnden Under 2016 anmäldes 666 ärenden till Patientnämnden som gällde SkaS. Antalet är något lägre än föregående år (722 stycken). De största problemområdena som anmäls handlar om vård och behandling, organisation och tillgänglighet samt kommunikation (Figur 2). Störst ökning sedan föregående år finns inom området vård och behandling. Figur 2 Ärenden till Patientnämnden 2015 gällande SkaS Helene Sjukhusdirektör, chefläkare och chefsjuksköterska tillsammans med delar av sjukhusets styrelse träffade Patientnämnden Mariestad vid två tillfällen under 2016 för att ha en dialog kring patientsäkerhetsfrågor, så kallade ”kvalitetsforum”. Ytterligare träffar däremellan har också skett för utbyte av information. Lex Maria och enskilda anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg – IVO Enskilda anmälningar till IVO från patienter och närstående registreras i MCP som patientklagomål och hanteras av respektive verksamhetschef. Sjukhusövergripande görs en sammanställning i samband med patientsäkerhetsberättelse. I 78 fall har under 2016 enskilda anmälningar till IVO gjorts där SkaS varit inblandat. Antalet IVO-anmälningar har de senaste åren minskat i antal (se Tabell 1). Fördelningen mellan kvinnor och män som anmält är som föregående år jämn, flest ärenden gäller personer födda på 1960-talet. Dessa ärenden handlade till exempel om synpunkter på utredning, diagnos och behandling som upplevs som försenad, felaktig och/eller utebliven. Antalet enskilda anmälningar till IVO som föranlett lex Maria anmälan från SkaS var fem stycken. Chefläkarna har under 2016 gjort 30 lex Maria-anmälningar (Tabell 1), varav 9 (17 stycken 2015) stycken avsåg självmord. Antalet lex Maria-anmälningar är högre än vad det varit tidigare år. Att fördelningen förändras när det gäller Lex Maria jämfört med enskilda anmälningar till IVO av patienter och närstående ses som positiv. Tabell 1 Anmälningar till IVO SkaS 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Lex Maria 17 13 21 11 11 26 30 Enskild anmälan till IVO 13 52 96 87 125 91 78 12 Patientförsäkringen/LÖF Under 2016 har 242 anmälningar (skadeår 1998-2016) gjorts till patientförsäkringen där patienten vårdats på SkaS. Detta är något färre ärenden jämfört med 2015 (Figur 3). I dagsläget är 43 anmälningar ersatta, 65 anmälningar ej ersatta och i 134 anmälningar finns idag inget slutligt beslut. Figur 3 Anmälningsärenden till LÖF 2011-2015 gällande SkaS Analys Patientklagomålen i avvikelsehanteringssystemet och lex Maria anmälningar har ökat samtidigt som ärenden till Patientnämnden och IVO från patienter och närstående har minskat. Detta kan tyda på att SkaS medarbetare har varit öppna för att ta emot patienter och närståendes synpunkter och registrera dessa i avvikelsehanteringssystemet, det tyder också på att vi blivit bättre på att informera patienter och närstående om denna möjlighet vilket vi ser som en positiv utveckling. Fördelningen mellan kvinnor och män som kommit med klagomål är jämn. När det gäller orsakerna till ärendena så är områdena organisation/regler/resurser och vård och behandling, de vanligaste. Det kan kanske bero på att patienter och närstående blir mer och mer medvetna om hur situationer borde vara i förhållande till hur det upplevdes och att vi mer och mer uppmuntrar patienter och närstående till att dela med sig av sina upplevelser kopplade till arbetssätt inte bara till bemötande. Samverkan med patienter och närstående Att samverka med och göra patienter och närstående delaktiga i patientsäkerhetsarbetet är oerhört viktigt. Här finns fortfarande mycket kvar att utveckla. Samverkan sker med patienter och närstående för att förebygga vårdskador genom att vi använder ”Min guide till säker vård” för kroniskt sjuka patienter som har täta vårdkontakter. Övrigt informationsmaterial som frikostigt sprids i sjukhusets lokaler är ”Vad du kan göra själv, för att minska risker i vården” från SKL. Uppdragsledare för trycksår, fall och undernäring har via inspiration från Stockholms läns landsting tagit fram en broschyr som heter ”Patientens bästa knep, mot trycksår, undernäring och fall”, även denna broschyr har frikostigt delats ut till sjukhusets alla enheter för att vara lättillgänglig för patienter och anhöriga. På några avdelningar delas broschyren ut till alla patienter som skrivs in. Närstående ses som en viktig resurs i vården och uppmuntras att vara delaktiga tillsammans med patient och vårdpersonal. Exempel på att patienter och närstående varit delaktiga i sjukhusets kvalitetsarbete är: • Patienter och närståendes berättelser om upplevelser tas tillvara i fokusgrupper, 13 • • • • • • • • • • intervjuer och på andra sätt. På APT och utvecklingsdagar har patientberättelser använts som underlag till reflektion. Närstående har varit på ledningsmöte för att berätta om sina upplevelser. Patienter varit delaktiga i framtagning av webbaserad ”KOL-skola” Patienter och närstående är intervjuade vid händelseanalyser och ges möjlighet att komma med förbättringsförslag. Sjukhuset har fattat ett inriktningsbeslut för ”personcentrerad vård närmre patienten på SkaS” under 2016 har arbete bedrivits med nio pilotenheter som deltagit i det regionala projektet kring personcentrerad vård. Processchefsnätverket har haft workshop kring personcentrerad vård. På det viset skapas också en större delaktighet för patienten i sin egen vård och behandling, vilket kan bidra till högre säkerhet. Dialogmöte med patientföreningar genomfördes den 3 mars. Under v.40 fanns tillfälle för dialog i sjukhusets entréhallar kring fallprevention som en del i kampanjveckan ”balansera mera” som arrangerades av Socialstyrelsen. Cafédialoger i entréhallarna sker med regelbundenhet På konferensen Internation forum on quality and safety i Göteborg 12-15 april deltog närstående tillsammans med vårdpersonal från SkaS i presentation av närsjukvårdsarbetet. På Health Promotion Hospitals (HPH) konferens i New Haven 8-10 juni, deltog chefsjuksköterskan med en muntlig presentation kring patientinvolvering i förbättringsarbete. Under året deltog chefsjuksköterska i två möten med Nationella rådet för medskapande vård, omsorg och socialtjänst. Skaraborgs sjukhus tänker fortsättningsvis arbeta mera för att öka patienternas kunskap om generella risker inom vården och hur patienten själv kan bidra för att stärka skyddsnäten. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Skaraborgs sjukhus har under 2016 bedrivit ett aktivt patientsäkerhetsarbete med ett flertal åtgärder för att förbättra patientsäkerheten. Nedan redovisas exempel på aktiviteter som genomförts. Identifierade patientsäkerhetsbrister Enligt MJG är vårdrelaterade infektioner den vanligaste vårdskadan och därefter läkemedelsrelaterade problem. Varje verksamhetsområde identifierar sina mest förekommande vårdskador och skapar åtgärder för att minska dessa. Utveckling av patientsäkerhetskulturen I januari redovisades resultatet från patientsäkerhetskulturmätningen i sjukhusets ledningsgrupp. Ett kontinuerligt arbete med att utveckla patientsäkerhetskulturen pågår på SkaS. Alla aktiviteter med koppling till patientsäkerhet bidrar till att utveckla patientsäkerhetskulturen. Chefläkare och chefsjuksköterska finns med i sjukhusets ledningsgrupp för att ständigt belysa patientsäkerhetsperspektivet. Exempel på aktiviteter: • SkaS utvecklingsdagar med fokus på kvalitet och patientsäkerhet, dessa genomfördes 16-18/11. Under dagarna fick SkaS medarbetare möjlighet att få ta del av varandras patientsäkerhetsarbete då flera goda exempel presenterades och prisbelönades. Som extern föreläsare med koppling till patientsäkerhet fanns Erik 14 Hollnagel som berättade om kraften i att fokusera på det som fungerar och hur man vanligtvis genomför arbetsuppgifter på ett för patienten säkert sätt – patientsafety II. • Deltagande i det regionala projektet – personcentrerat arbetssätt. Nio pilotenheter har startat upp utvecklingsarbete för en personcentrerad vård och under året haft fokus på värdegrundsfrågor. • Introduktion av nya medarbetare och nya chefer har startat under hösten där patientsäkerhet finns med som en viktig del av innehållet. • Några exempel. En översyn av vattenreningsanläggningen kopplad till dialys har genomförts. • Handledande sjuksköterska/undersköterska inom ortopedi har genomgångar av ex ekg, stickteknik, pumpar och är stöd till ny personal eller personal som känner sig osäker. Här har många nya sjuksköterskor framfört att det är önskvärt med mer stöd kring dessa frågor. • Rutiner har skapats för att signera lab-prover inom verksamhetsområde M3 • K4: Åtgärder planeras för att utbilda medarbetare i lokala rutiner för fallprevention och dokumentation. • Grundutbildning i Infektionsverktyget för verksamhetsutvecklare, verksamhetschefer, processchefer och patientsäkerhetsfunktionens medarbetare. • Föreläsningar om sepsis har hållits främst inom verksamhetsområde M3. Arbetsmiljöbefrämjande åtgärder som bidrar till att stärka patientsäkerheten Några exempel på åtgärder under 2016. • Handledande sjuksköterska/undersköterska är nya funktioner som tillsatts på ortopedavdelningen SkaS Skövde. De är stöd till ny eller osäker vårdpersonal kring exempelvis frågor som dokumentation, handledning i hur man fördelar arbetet över dagen etc. • Vårdplatserna är ökade på njurmedicin med färre patienter/grupp. • En namngiven första reserv som infektionsjour har införts till dagjoursförstärkning när det stockar sig. • Förstärkning på akutmottagningen SkaS Skövde med en medicinskt ansvarig läkare. • Utvecklingsprojekt – försämrad patient på vårdavdelning. I september startade ett utvecklingsarbete kring patient som försämras på vårdavdelning. En sjukhusövergripande rutin för att identifiera och handlägga patienter som försämras i sitt allmäntillstånd kommer att arbetas fram baserat på National Early Warning Scale (NEWS). • Forskning - En medarbetare (M3) har disputerat på komplikationer vid njurbiopsi som medfört parameter SNR. • Kunskapsorganisation - Medicinska styrdokument i Barium. • Strålskydd - Strålsäkerhetsdokumentet har reviderats. Att förbättra tillgänglighet och kontinuitet Tillgängligheten har under året försämrats på grund av ett ökat inflöde av remisser och kompetensförsörjningssvårigheter. Produktionen har dock varit i nivå med 2015. Kontinuerlig uppföljning av tillgängligheten sker och sjukhuset har nyttjat regionens avtal när tillgängligheten försämrats. Under året har införandet av personcentrerad vård påbörjats vilket kanske på sikt kan leda till högre kontinuitet. 15 Ett exempel på förbättringsarbete för ökad tillgänglighet finns på ortopedmottagningen i Skövde. Där har man provat ett nytt arbetssätt som gäller återbesök av traumapatienter. Skövde har omkring 110-120 patienter per vecka inbokade till traumaverksamheten. Detta motsvarar runt 12-13 mottagningspass per vecka. Det har funnits en stor önskan på kliniken att stärka utbildningsklimatet samt effektiviteten på dessa mottagningar. Det är svårt att uppskatta hur lång tid varje patient behöver vilket gör att alla patienter bokats in på 20 minuter vardera. Från och med i somras har man förändrat arbetssätt och istället vid 2 förmiddagar i veckan (mån och tors) arbetar ett team bestående av huvudhandledare (specialist, överläkare) med ST- och AT-läkare. Tanken är att 4-5 läkare arbetar tillsammans. Huvudhandledaren är i första hand till hjälp för övriga kollegor men ska självklart handlägga patienter om tid finns. Patienterna bokas i grupp till dessa tider. Minska väntetider, överbeläggningar och utlokaliseringar Under året har en öppethållandegrupp skapats som träffas en gång i veckan. I gruppen ingår verksamhetschefer och chefläkare m.fl. Gruppens målsättning är: • Skapa uppföljningssystem för att bedöma behovet av vårdplatser • Föreslå omfördelning av vårdplatser vid behov • Ge input i sjukhusets kompetensförsörjningsplan • Uppmuntra till uppgiftsväxling • att skapa tydliga rutiner och styrdokument för överbeläggningar och utlokaliseringar Ett utvecklingsprojekt kring akuta patientflöden har också pågått under året. Syftet med projektet är att skapa en förståelse för hur flödet av patienter på SkaS ser ut för att långsiktigt förbättra förmågan att ändamålsenligt och patientsäkert matcha flöde mot resurser. Identifierade utvecklingsområden är bland annat oönskad variation avseende inläggning och oklarheter kring vårdplanering. Säker informationsöverföring i vårdens övergångar Omsorgskoordinatorer Det finns många patienter som söker på akutmottagningarna, som i första hand behöver förbättrad omsorg och vård i hemmet och inte inläggning på sjukhus. För att hjälpa dessa patienter finns nu en funktion som kallas omsorgskoordinatorer på SkaS akutmottagningar. De tar kontakter med kommuner och primärvård för att stärka nätverket runt dessa sköra patienter så att de kan återvända hem om inte medicinskt behov kräver inläggning. Mångsökare det vill säga patienter med tre eller flera akutmottagningsbesök det senaste året skall erbjudas hjälp med kontakt med primärvården. I uppgiften ingår även att identifiera och förebygga risker för dessa patienter genom att informera om åtgärder för fallförebyggande, läkemedelshantering, trycksår och kost. Säker utskrivning Ett utvecklingsprojekt har startat under hösten för att förbättra säkerheten när det gäller säker informationsöverföring från sjukhus till nästa vårdgivare vid utskrivning av patient. Två vårdavdelningar kommer att bli pilotavdelningar för utveckla bättre rutiner för säker utskrivning. Uppföljning inom 48-72 timmar efter utskrivning Personer över 75 år samt patienter med ökad risk för återinläggning rings upp av en sjuksköterska enligt ett standardiserat arbetssätt. Syftet är att följa upp, utvärdera och säkerställa ordinationer och behandling, fånga upp problem och oklarheter på ett tidigt stadium 16 samt att skapa trygghet och förutsättningar för att förhindra onödig återinläggning och akutbesök på sjukhus. De flesta åtgärder görs från sjukhuset men kontakt med primärvården för snabbare uppföljning, vårdplanering i hemmet och kontakt med närsjukvårdsteam är andra åtgärder som kan vara aktuella. Resultat från uppföljningarna ger även stöd om vad som behöver förbättras vid utskrivning från sjukhuset. Att säkerhetsställa att personal följer gällande lagar, författningar, rutiner och riktlinjer med koppling till patientsäkerhet Introduktionsdagar för all nya medarbetare och nya chefer har startats, där patientsäkerhet ingår. Patientsäkerhetsfunktionen har också haft introduktion i patientsäkerhet för nya verksamhetschefer under hösten. Möten, utbildningar och andra aktiviteter Patientsäkerhetsfunktionen anordnade: • Nätverksträffar för uppdragsledare patientsäkerhet vid tre tillfällen under året (5/2, 13/9, 10/10). • Nätverksträffar för patientsäkerhetsombud vid två tillfällen (11/2, 14/10). • Nätverksträffar för analysledare för risk- och händelseanalys vid fyra tillfällen (12/2, 2/6, 28/9, 11/11). • Dialogmöte med verksamhetschefer angående avvikelser och händelseanalyser. • Introduktion för nya verksamhetschefer kring patientsäkerhet 28/11 • Grundutbildning för patientsäkerhetsombud heldag 18/5 • Utbildning i avvikelsehantering för ärendeansvariga vid tre tillfällen (4/5, 14/8, 13/10). • Utbildningar i praktisk omvårdnad har startats hösten 2016, med förflyttningsteknik och bemötande. Under nästa år kommer också utbildningar i kateterisering av urinblåsa och hantering av perifer venkateter att genomföras. Utbildningarna fördjupat kompetensbevis för undersköterskor och skötare samt det kliniska basåret för sjuksköterskor har innehållit delar avseende patientsäkerhet. Uppdragsledare patientsäkerhet och representant från patientsäkerhetsfunktionen har deltagit som utbildare. Under hösten startade SkaS med introduktionsdagar för nyanställda medarbetare och nya chefer. På dessa introduktionsdagar har representanter från patientsäkerhetsfunktionen deltagit och pratat om patientsäkerhet. Chefläkare har deltagit i det regionala chefläkarnätverket och chefsjuksköterska i det regionala nätverket för omvårdnadsfrågor samt regionalt nätverk för trycksår och fall. Representanter från patientsäkerhetsfunktionen och utvecklingsenheten har deltagit i regionala möten om händelseanalys/Nitha och MedControl PRO. Avvikelsegruppen i vårdsamverkan träffades vid fyra tillfällen (18/2, 3/5, 27/9, 1/12). Chefläkare och chefsjuksköterska har deltagit i workshops gällande 3R patientsäkerhet i Göteborg 25 augusti och Stockholm 15 september. Från SkaS deltog flera medarbetare i konferensen International forum on quality and sa17 fety in healthcare i Göteborg 12-15 april. Presentation hölls om SkaS närsjukvårdsarbete samt deltog SkaS med några postrar. Under den nationella patientsäkerhetskonferensen i Stockholm 21-22 september deltog också flera medarbetare. Postrar från SkaS presenterade arbetet med bland annat markörbaserad journalgranskning MJG. SkaS fokusområden – Patientsäkerhet Kommunikation Uppdragsledaren har arbetat fram ett utbildningsmaterial som handlar om kommunikationsfrågor. Utbildning har hållits för nya patientsäkerhetsombud och kommunikationsfrågor har diskuterats på nätverk för patientsäkerhetsombud. Intresset har varit stort från verksamheter på SkaS om att få utbildning i kommunikation och Crew Resource Management (CRM) via uppdragsledaren. Det känns positivt att det nya utbildningsprogrammet för HLR-utbildning fortsättningsvis kommer att innehålla utbildning i CRM, vilket beslutades på HLR-rådets kongress i oktober. Under Skas utvecklingsdagar presenterade uppdragsledaren olika tekniker för säker kommunikation. Intresset var stort när det gällde ”förstå mig rätt” (teach back) och den broschyr som är framtagen av kunskapscentrum för jämlik vård, VGR. Undernäring Under året har arbetet med uppdraget till viss del utgått från och styrts av Socialstyrelsens föreskrifter; SOSFS:2014:10. Hur Skaraborgs Sjukhus ska följa dessa föreskrifter har formulerats i ett styrdokument som sedan kommunicerats ut i linjen för lokal anpassning. Material, bland annat ”Näringstrappan”, (som beskriver nutritionsåtgärder) och rutin för mat- och vätskelistan har gjorts klara. Dessa är komplement till ovanstående nämnda styrdokument. En pilottest har startats upp på njurmedicin för lokal anpassning av den sjukhusövergripande rutinen. Två utbildningsdagar för ”Nätverk nutrition” har anordnats och genomförts. Höstens utbildningsdag hade tema enteral nutrition. Trycksår Under våren deltog SkaS i den nationella punktprevalensmätningen av trycksår. Material för trycksårsrond och vändschema finns framtaget. Under början av året uppdaterades den lokala rutinen för trycksårsprevention/-behandling på SkaS. Uppdragsledaren har deltagit i flertalet olika utbildningsinsatser på SkaS gällande trycksårsprevention, t.ex. för patientsäkerhetsombud. Uppdragsledaren har också deltagit i regionalt nätverk för trycksår och fall. Fall Uppdragsledare för falluppdraget har under året saknats för falluppdraget, arbetet har därför drivits via patientsäkerhetsfunktionen. I början på året uppdaterades mallen i Melior för dokumentation av fallrisk, åtgärder och uppföljning. I samband med det arbetet så skapades också ett sjukhusövergripande styrdokument. Under hösten genomfördes aktiviteter i samband med Socialstyrelsens fallvecka ”Balansera mera” v.40. Vid två tillfällen fanns delar av sjukhusets medarbetare (patientsäkerhetsfunktionen, omsorgskoordinatorer, arbetsterapi, fysioterapi, dietister och hjälpmedelsförråd) i entréhallarna på SkaS Skövde och SkaS Lidköping för att informera allmänheten om fallprevention. Socialstyrelsens informationsmaterial användes och en tipspromenad fanns. Ett informationsmaterial med befintliga hjälpmedel togs också fram och skickades till alla vårdavdelningar. Vårdrelaterade infektioner Fokus under året har legat på vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI). Arbetsgruppen 18 har under 2016 spridit information om styrdokument, åtgärdskort, kateter-kit, patientbroschyr och Meliormallar inklusive ”lathundar”. Informationsbroschyren för patienter har blivit översatt till sex olika språk och den är utskrivningsbar från styrdokumentet, Fokussidan (Översättning), Vårdhygiens hemsida och patientsäkerhetswebben. Ett bildspel med manus har tillverkats för att personal lätt ska kunna sprida informationen på sin arbetsplats, exempelvis i samband med APT. SÄS har tagit del av SkaS informationsmaterial och kommer att använda delar av det i sin verksamhet. Informationen om förbättringsarbetet med VUVI är också spritt via arbetslunch med patientsäkerhetsombud och på möte med enhetschefer. Journalgranskning och punktprevalensmätning pågick under november och december 2016 för att se om utförda åtgärder har haft effekt. Analys pågår, men kanske är det för kort tidsrymd från införande till mätning. Arbetsgruppen för VUVI har haft fem gemensamma möten under året. Det är mycket svårt att ordna aktiviteter och möten då samtliga deltagare i arbetsgruppen har problem med att frikopplas från verksamheten. Under SkaS utvecklingsdagar visades materialet för hygienrond och de framtagna verktygen och under det kliniska basåret för sjuksköterskor har VUVI-information och utbildning getts. Läkemedelsrelaterade problem Arbetet för en säkrare läkemedelsanvändning är en viktig del i SkaS patientsäkerhetsarbete. Att minska de läkemedelsrelaterade problemen samt att minska läkemedelsfelen i vårdens övergångar är i fokus. För 2016 har SkaS haft som mål att andelen patienter som får skriftlig utskrivningsinformation, inklusive läkemedelsinformation, överstiger 50 procent. Detta har uppnåtts. Under året har förarbete startats för projektet Säker utskrivning att bland annat fokusera på informationsöverföring av läkemedelsinformation mellan sjukhuset och primärvården. En välinformerad och delaktig patient, som förstår sin läkemedelsbehandling, är ett av de viktigaste målen. • Följt upp och säkrat att patienter vid utskrivning erhåller skriftlig utskrivningsinformation med läkemedelsberättelse samt aktuell läkemedelslista. • Följt upp kvalitetsrevisionen av läkemedelshantering. • Verksamheten har medverkat i förberedelsearbetet för införandet av ePed, vilket 2017 kommer att ge stöd vid ordination och iordningställande av läkemedel till barn inom sluten vård. • Förarbete för införande av slutenvårdsdos, där införandet preliminärt startar våren 2017. • Olämpliga läkemedel till personer, 75 år och äldre, ska minska mot föregående år Patientsäkerhetsärende inom ortopedi Ett specifikt ärende inom ortopedin har upptagit mycket tid under hösten. Detta ärende har satt fokus på patientsäkerhetsfrågor i relation till definitionen av vårdskada. Det har också bidragit till att verksamheterna inom SkaS uppmärksammats på frågan om hur de ska följa kvalitet i patientprocesser. Informationssäkerhet och uppkomst av vårdskada Under 2016 har stor kraft lagts på att säkerställa informationssäkerheten enligt HSLSF_FS2016:40. Nya styrdokument har tagits fram; Elektroniskt åtkomst till patientuppgifter, Granskning av loggar vid åtkomst till patientdata och Tilldelning av särskilda uppdrag - åtkomst till patientuppgifter. Utbildningar i Patientlagen och Patientdatalaget har genomförts. Ett nytt råd, Råd för anmälningsärenden, planeras att införas inom kort för att ge en säker och kongruent bedömning av misstänkta dataintrång och andra anmälningsärenden. 19 Resultat Strukturmått Strukturmåtten finns redovisade under tidigare rubriker i patientsäkerhetsberättelsen. Processmått Riskanalys En stor användning av riskanalyser för att förebygga vårdskador och brister i arbetsmiljö kan ses på SkaS. Under året har arbete pågått med totalt 18 stycken riskanalyser. Under 2016 avslutades totalt 16 riskanalyser och lika många riskanalyser startade under 2016, vilket upplevs som positivt. (Bilaga 1). Antalet riskanalyser är något lägre jämfört med föregående år (då arbetades med 21 stycken). Att analysera risker för patienter och medarbetare i samma analys ses enbart som positivt då dessa risker ofta förekommer tillsammans. Risker kopplade till yttre miljö har varit svårare att identifiera. En ännu större användning av riskanalyser i befintliga patientprocesser vore önskvärd. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Skaraborgs sjukhus har de senaste åren förbättrat sitt eget resultat avseende följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler med god förbättringstakt. En punktprevalensmätning genomfördes våren 2016. Följsamheten i alla steg bland SkaS medarbetare låg vid mätningen på 73 %. Detta är något lägre än resultatet på regional och nationell nivå som båda låg på 76 %. Förbrukningen av handsprit och arbetskläder Förbrukningen av arbetskläder stiger för varje år (se Figur 4). Vilket känns positivt då det är en viktig faktor när det gäller basal hygien. Figur 4 Förbrukning av arbetskläder per månad på SkaS 20 Figur 5 Handspritbeställning SkaS 2005-2016 Eva-Karin Överbeläggningar och utlokaliserade patienter Diskussioner förekommer kring definitionen av överbeläggning. Inom ortopedin är det stort bekymmer med brist på vårdplatser vilket gör att dessa patienter dagligen utlokaliseras. Tabell 2 Ur SKLs databas 2017-01-15 Landsting / region Riket Västra Götalandsregionen Överbeläggning Alingsås lasarett Kungälvs sjukhus NU-sjukvården (NÄL, Uddevalla, Dalsland, Lysekil, Strömstad) Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skaraborgs sjukhus (Skövde, Falköping, Mariestad, Lidköping) Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås/Skene Figur 6 Vistelsedagar för utlokaliserade patienter 21 3,7 4,6 Utlokaliserade patienter 1,6 1,9 4,2 11,7 3,3 5,4 1,9 5,3 0,9 2,5 1,5 1,1 2,2 5 Figur 7 Beläggningsgrad Figur 8 Buffertplatser Säker kirurgi Checklistan för Safe Surgery enligt WHO (Time Out/Sign In/Sign Out) ska genomföras i samband med alla operationer på SkaS. Varje månad mäts följsamheten och redovisas per utbudsort på SkaS intranät. Målet är 100 procents följsamhet i alla steg. Följsamheten varierar över tid, resultatet är totalt sett på SkaS ungefär som föregående år. 22 Figur 9 Safe surgery följsamhet på SkaS Skövde Figur 10 Safe surgery följsamhet på SkaS Lidköping Figur 11 Safe surgery följsamhet på SkaS Falköping Säker överföring av läkemedelsinformation Målet att > 50 % av alla patienter ska ha en dokumenterad utskrivningsinformation som innehåller läkemedelsinformation, har under året uppnåtts. 23 Figur 12 Andel patienter som fått utskrivningsinformation med läkemedelsinformation Följsamhet till antibiotikarekommendation SkaS har i förhållande till regionens antibiotika rekommendationer låg användning av penicilliner. Målet för pneumoni är 50 % och SkaS värde är 23 %. Figur 13 Fördelning av parenteral antibiotika Uppföljning inom 48-72 timmar efter utskrivning 7 avdelningar på SkaS ringer upp patienter efter utskrivning. Under 2016 har totalt 1556 patienter ringts upp, varav 1361 personer svarade dvs. 195 gick inte att nå. Resultat av uppringning under september-november 2016 • Totalt ringdes 487 patienter upp • Av dessa var 55 (11 %) återinläggningar inom 30 dagar • Åtgärder har gjorts för 181 patienter (37 %) • 376 patienter var 76 år eller äldre (77 %) • 49 patienter var 18-65 år 24 Figur 14 Åtgärder som genomförts vid uppringning under september-november 2016 Majoriteten av alla åtgärder sker inom egna verksamheten och ett fåtal åtgärder (18 st.) sker i samverkan med primärvård, biståndsbedömare, kommunsköterska och närsjukvårdsteam. Resultatmått Avvikelser I avvikelsesystemet MedControl PRO (MCP) registrerades 6 772 avvikelser på SkaS under 2016 (motsvarande siffra föregående år var 5 727 stycken). Antal avvikelser per nettoårsarbetare/år på SkaS 2016 var 1,8 stycken Målet är minst 2 avvikelser/anställd/år, vilket inte kunnat uppnås ännu men resultatet harförbättrats jämfört med föregående år de det registrerades 1,55 avvikelser/anställd. Avvikelserna handlar till stor del om vård och behandling därefter organisation/regler och resurser, vilket är samma typer av avvikelser som tidigare år. Under 2016 registrerades 558 vårdskador vilket är en liten ökning från föregående år (525 vårdskador 2015) och 3 121 tillfällen med risk för vårdskada. Konsekvenserna för patienterna redovisas i tabell 3. Skada och smärta både övergående och bestående har ökat jämfört med föregående år (Tabell 3). (Hämtat ur Cognos 2016-01-16). Tabell 3 Konsekvenser för patient Typ av konsekvens Dödsfall Bestående skada/smärta Övergående skada/smärta Förlängd vårdtid Förlängd väntetid Ökad vårdinsats Övrigt Ingen 2016 (2015) 9 (13) 103 (13) 745 (639) 115 (72) 194 (185) 183 (142) 469 (358) 743 (749) Händelseanalys Under året har sjukhuset arbetat med 72 händelseanalyser (motsvarande siffra föregående år var 49 stycken) (Bilaga 2). Anledning- en till ett stort antal analyser 2016 är att det 25 fanns ett ”lager” av uppdrag som inte tidigare kunnat hanteras på grund av analysledarbrist, lagret fanns främst inom vuxenpsykiatrin. Totalt arbetades med 19 händelseanalyser relaterade till självmord. Under året avslutades totalt 41 stycken händelseanalyser. Målet är att handläggningstiden från uppdrag till att slutrapporten fått slutkommentar från uppdragsgivare och ärendelogg skapats inte ska överstiga 60 dagar, endast ett fåtal analyser uppnådde målet. I dagsläget (2017-01-02) finns totalt 92 analyser dokumenterade i NITHA varav många har förts över till den nationella kunskapsbanken (Figur 2), målet är att alla färdiga analyser ska publiceras där. Av påbörjade analyser under 2016 är 100 % dokumenterade i NITHA. Figur 5 Diagram över antal publicerade analyser i kunskapsbanken VGR Lex Maria Under året genomfördes 30 lex Maria-anmälningar. Varav 9 var på grund av självmord. Vårdskador - Strukturerade journalgranskningar Planen var att verksamhetsspecifik journalgranskning inom barn- och ungdomsmedicin och vuxenpsykiatri skulle ha startats upp under året. Dessvärre blev detta inte verklighet under 2016 men finns i planen för 2017. Avvikelser har börjat registreras i MCP under året då vårdskador upptäckts vid journalgranskning och avvikelse inte funnits registrerad sedan tidigare. Dessa avvikelser har till största delen bestått av trycksår men det fanns också händelser relaterade till vårdrelaterade infektioner, blåsöverfyllnad och lungemboli. Andelen vårdskador som identifieras via MJG har en viss variation över tid (se Figur x). Figur 16 Andel vårdtillfällen med skada och vårdskada 26 Läkemedelsrelaterade skador, trycksår och vårdrelaterade infektioner är de vanligaste skadetyperna som upptäcks genom MJG (Figur 17). Figur 17 Skadetyper Vårdrelaterade infektioner Punktprevalensmätningar av VRI genomfördes både på våren och hösten 2016 (se figur 18). Andelen vårdrelaterade infektioner varierar något mellan mätningarna men ligger generellt på en jämn nivå, våren 6,8 % och hösten 8,3 %. Figur 18 Andel vårdrelaterade infektioner inom somatisk slutenvård VRI kan nu också mätas via infektionsverktyget sedan det blivit validerat och följas kontinuerligt (se Figur 19). Andelen VRI i statistiken från infektionsverktyget är sannolikt för lågt då det vid djupanalys har visat sig att många VRI klassas som SFI (Samhällsförvärvad infektion). Utbildning har påbörjats för att komma till rätta med detta. 27 Figur 19 Incidens VRI - Infektionsverktyget Trycksår Under punktprevalensmätningen våren 2016 undersöktes 441 patienter på SkaS. Antal patienter med trycksår av dessa var 69 stycken. Totalt av alla inneliggande patienter vid mätningen hade15,4 % trycksår (VGR 13,8%). Fördelningen mellan kategori 1 och kategori 2-4 var: Kategori 1 = 8,8 % Kategori 2-4 = 6,6 % (VGR 6,9 %) (VGR 6,9 %) Tabell 4 Andel patienter med trycksår på SkaS 2011-2016 I patientens journal dokumenterar sjuksköterskan vid utskrivning om patienten har trycksår och om detta i så fall uppstått under vårdtiden eller om det fanns vid inskrivning. Figur 20 Utvärdering trycksår vid utskrivning Halk- fall olyckor 28 Det finns inget säkert sätt att mäta antal halk- fall olyckor på i nuläget. De mätningar som kan göras är daglig uppföljning på enhetsnivå vid förbättringstavla, via sjukhusets avvikelsehanteringssystem och via uppföljning av dokumentation i Melior/Cognos. Cognosrapporten baseras på sjuksköterskors dokumentation vid utskrivning från vårdavdelning (Figur 21). Figur 21 Melior/Cognos rapport baserad på dokumentation i Melior 2015-2016 I MedControl PRO (MCP) var antalet dokumenterade fallavvikelser 797 stycken. Kanske kommer antalet fallolyckor nu att stabiliseras då registreringen blivit bättre. Förhoppningsvis ska vi sedan kunna se en nedgång i antalet fallolyckor relaterat till förbättringsarbete. Figur 22 Antal registrerade fallavvikelser i avvikelseregistreringssystemet på SkaS 2011-2016 (Anställd vid SkaS/Reg.datum/Typ av händelse Vård och behandling/Olycksfall/Halk- fall Oplanerade återinskrivningar Måttet följs kontinuerligt i SkaS verksamhetsplan. Måluppfyllelse kan inte ses varje månad. 29 Figur 23 Andel oplanerade inskrivna patienter inom 30 dagar Kortfattad analys Trots den ökade problembilden med fler äldre patienter och ökad belastning på SkaS medarbetare med återkommande överhettningssituationer så finns det inga hållpunkter för att patientsäkerheten försämrats på SkaS. Tvärtom kan tack vare ihärdigt patientsäkerhetsarbete ses förbättringar inom vissa områden. En ökad rapporteringsbenägenhet av negativa händelser, läkemedelsinformation i utskrivningsinformation, BHK. Det finns å andra sidan områden där patientsäkerhetsarbetet behöver fokusera på förbättring till exempel vårdrelaterade infektioner. Övergripande mål och strategier för kommande år Se bifogad patientsäkerhetsplan (Bilaga 3). Måluppfyllelse patientsäkerhetsplan VGR 2016 Se Bilaga 4. 30 Bilaga 1 Riskanalyser 2016 Löpnr Verksamhet 1 K3 2 K3 3 K6 4 K6 5 K6 6 SkaS 7 K4 8 9 10 11 12 13 14 15 16 M2 M1 och K4 Rubrik Förändring av telefonrådgivning Barnmottagningen Förändring av telefonrådgivning Gynmottagningen IVA SkaS Lidköping sommaren 2016 Att vårdas som patient på intensivvårdsavdelningen Skövde sommaren 2016 Att opereras på Skaraborgs sjukhus Lidköping sommaren 2016 Införande av slutenvårdsdos på Skaraborgs sjukhus Ändrat arbetssätt och patientflöde för återbesök akuta traumapatienter Mellanvårdsavdelning Inför en eventuell överflyttning av GOA M2 och Organisatorisk flytt av Verksamhetsområde kliniska basåret Utbildning SkaS Ansvarsfördelning gällande verksamhetschefer för biträdande sjukhusdirektörer SkaS Sommaren 2016 Att rengöra och sterilisera galler och instruK6 ment på sterilcentralen i Lidköping vid helger med extrem arbetsbelastning Bemanning med anestesisjuksköterska lördag och söndag mellan klockK6 an 17.00 - 21.00 vid operationsavdelningen Skaraborgs sjukhus Lidköping K4 Kompetensväxling remisshantering ortopedmottagningen K3 Flytt av gynavd 41-42 till Röda gatan plan 7 31 Uppdragsgivare Maria Söderberg Maria Söderberg Avslutad 2016 2016 Cecilia Andersson 2016-04-01 Cecilia Andersson 2016-04-19 Cecilia Andersson 2016-04-01 Sjukhusdirektören 2016-04-25 Lena Åberg, Marie Axell, Niklas Johansson Carina Karlsson Annette Trenge Jarlshammar och Niklas Johansson Anders Plantin 2016-06-03 2016-08-04 2016-05-01 2016-12-09 Jörgen Thorn 2016-12-09 Jörgen Thorn 2016-05-18 Cecilia Andersson 2016-10-01 Cecilia Andersson Niklas Johansson 2016-10-01 2016-12-12 Maria Söderberg Pågående 17 K3 18 K3 Ombyggnation för samMaria Söderberg lad gynekologisk verksamhet Begränsat antal vårdplat- Maria Söderberg ser med gas inkl lösa gasflaskor plan7 32 Pågående 2016-12-22 Bilaga 2 Händelseanalyser 2016 Löp.nr Händelse Startad Avslutad Verksamhet Berör 1 2 3 4 2015-12-20 2014-12-05 2015-03-10 2015-02-15 2016-04-12 2016-02-09 2015-03-27 2015-06-15 2016-10-04 2016-02-09 2016-04-25 2016-06-16 M5 M5 M1 M2/M4 5 6 7 8 9 10 11 2015-06-17 2015-05-06 2014-11-07 2015-07-17 2015-08-22 2015-03-13 2015-10-30 2015-06-24 2016-06-20 2015-09-22 2015-08-13 2016-01-22 2015-11-09 2016-01-07 2016-09-30 2016-09-08 2016-01-19 Pågår 2016-07-07 2016-04-12 2016-04-15 M6 M5 M5 M4 M5 K3 M5 12 13 14 15 16 17 18 19 2015-07-21 2015-10-16 2015-11 2015-02-27 2015-11-25 2015-12-07 2015-12-04 2015-11-20 2016-08-02 2016-08-09 2015-12-08 2016-03-04 2016-03-21 2015-12-21 2015-12-10 2015-12-17 2016-11-30 2016-09-27 2016-05-11 2016-06-07 2016-08-17 2016-08-11 2016-04-25 2016-04-05 M5 M5 K5 M5 M5 K2 K3 K5 20 21 22 23 24 2015-11-26 2015-11-02 2016-01-20 2015-11-19 2015-11-17 2016-04-07 2016-04-19 2016-01-28 2016-04-15 2016-08-25 2016-08-26 2016-02-10 2016-08-19 M5 M5 K5 K2 K3 2016-02-08 2016-05-04 25 2016-02-01 2016-02-19 2016-04-01 K3 2016-05-04 2016-11-14 K1 26 2015-11-23 27 2016-03-09 28 29 30 31 32 33 34 35 36 2016-02-25 2015-10-06 2016-02-04 2016-02-11 2016-02-18 2016-03-21 2016-01-01 2016-04-17 2016-05-02 37 38 39 2016-05-04 2016-05-02 2016-05-16 2016-03-17 2016-05-02 2016-04-01 2016-04-01 2016-06-23 2016-04-05 2016-04-22 2016-05-03 2016-05-12 2016-05-20 2016-05-23 2016-07-29 K3 2016-06-02 2016-11-23 K4 K1 2016-10-24 K2 2016-06-15 M4 2016-09-22 M5 2016-08-18 M5 2016-06-02 K5 2016-05-31 K5 K3 2016-10-24 Pågår M1 Pågår K6 2016-11-23 M5 33 Självmord Fördröjd/utebliven vård och behandling Blind av temporalisartrit Felaktig/fördröjd diagnostik/behandling av sepsispatient BUP Självmord Självmord Dödsfall efter buksmärta med aspiration Självmord Bristande hantering vid cytologisvar Man dödar sin far och försöker sedan ta sitt liv Självmord Självmord genom skottskada Esofagusperforation efter esofagoskopi Självmord Självmord Fördröjning operation av brösttumör Patient inkommer med hjärtstopp Esofagusperforation vid zenkerdivertikeloperation Patient hoppar ut genom fönstret Självmord Förväxling antibiotikapreparat Missad bröstcancer Bristande CTG-registrering vid tvillinggraviditet Fördröjd diagnos och behandling vid meningit Gallstensoperarad patient där underliggande undersökningar är felaktigt tolkade Handläggning och övervakning vid akut sectio Operation knä med känselbortfall Patient cystoskoperad på felställd diagnos Obehandlad endokardit Hjärtstopp på akutmottagning Självmord Självmord Missad diagnostik vid malignt melanom Falltrauma Fördröjt omhändertagande vid operationskomplikation Dödsfall efter leverbiopsi Opererad dissekerad aortaanerysm Patient dödar sin mor 40 2015-06-05 K4 41 42 43 44 45 46 47 2016-06-07 2016-03-28 2016-05-18 2016-06-20 2016-03-29 2016-01-21 2016-02-22 2016-06-09 2016-06-01 2016-06-22 2016-06-21 2016-07-06 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 2016-08-04 61 62 2016-06-21 2016-07-08 2016-07-08 2016-07-27 2016-07-27 2015-08-24 2016-08-20 2016-04-15 2016-09-02 2016-09-26 2015-11-08 2016-09-13 2016-0819?23? 2016-07-22 2015-11-08 63 64 65 66 67 68 69 70 2016-08-19 2015-11-21 2016-08-04 2016-05-16 2016-10-21 2016-11-02 2016-10-12 2016-09-27 2016-11-03 2016-10-24 2016-10-21 2016-10-25 2016-11-21 2016-11-29 2016-12-07 M5 M5 K3 K6 K3 M5 M2 M4 71 2016-11-02 2016-12-30 K2 72 2016-12-15 2017-01-02 K3 2016-10-28 2016-09-07 2016-11-02 Pågår 2016-09-30 2016-07-07 2016-11-01 2016-08-11 2016-08-11 2016-10-21 2016-09-05 2017-01-02 2016-09-27 2016-10-26 2016-10-04 K3 M2 M3 K3/M6 K1 M6 M6 M5 M6 M6 M2 M2 M5 M4 K2 2016-12-15 K3 M3 K2 2016-12-05 K3 M5 M5 2016-10-12 34 Äldre patient som blir liggandes i en vecka med femurfraktur. Dåligt barn på förlossningen Patient ramlat och fått subduralblödning Fördröjd diagnostik av rektalcancer Självmord Falltrauma Suicidala handlingar BUP Bristande uppföljning av patient med hög risk Självmord Bemötande Bristande vård av patient med ångest Patient fått för mycket morfin Patient 1 fick för mycket morfin Självmord Sepsis Hypoxi vid administrering av opioid Fördröjt sectio Ketoacidos Uretraskada efter trauma Felaktig behandling vid paracetamolintox Självmord Självmord Enskild anmälan - föräldrapar ifrågasätter dödsorsaken som angivits Självmord Fördröjd Behandling Akut operation utomkvedshavandeskap Självmord Suicidförsök på barnavdelning Tvångsåtgärd under vård enligt HSL Luxation vänster höft Behandling och agerande för patient med ev hjärnblödning vid akutmottagning Handläggning av skada på matstrupen med dödlig utgång Patient akut försämrad efter att ögondroppar givits Bilaga 4 Måluppfyllelse regional patientsäkerhetsplan 2016 Nr Mål Uppfyllelse SkaS 1 Handlingsplan för bättre patientsäkerhetskultur finns för samtliga förvaltningar. Ja 2 Antal klagomål som registreras i avvikelsehanteringssystemet (MedControl Pro) och som rör patientsäkerhet ska öka i respektive förvaltning jämfört med 2015 Ja 3 I slutrapporterna från händelseanalyser ska uppgifter om patientdelaktighet införas i 100 % Ja 4 Patientdelaktigheten ska föreligga i minst 80 % av de händelseanalyser som görs Ja 5 Antalet gjorda riskanalyser ska öka på förvaltningsnivå jämfört med 2015 Nej 6 Samtliga förvaltningar ska ha registrerat riskanalyser i den regionövergripande databasen Ej aktuellt 7 I samtliga riskanalyser ska det framgå hur erfarenheter från händelseanalyser har använts som underlag Nej 8 Samtliga förvaltningar som utför hälso- och sjukvård ska ökat sitt antal (och andel) händelseanalyser med hjälp av Nitha för sådana avvikelser som anmäls till IVO (Lex Maria) Ja 9 Samtliga förvaltningar ska ha överfört händelseanalyser till Nitha kunskapsbanken Ja 10 Antalet och/eller andelen ärenden där Lex Mariaanmälan gjorts som följs upp med MedControl Pro ska öka jämfört med 2015 Ja 11 Samtliga förvaltningar med universitets/länssjukhus, primärvård och tandvård ska ha deltagit i en FRAM som påbörjats senast under 2016. Nej men plan finns 12 Årlig ökning av antalet inrapporterade avvikelser i Medcontrol Pro på förvaltningsnivå Ja 35 13 Öka andelen Lex Maria-anmälningar som görs på basen av klagomål respektive händelser som upptäcks vid strukturerad journalgranskning Ja 14 Öka antalet sammanställningar och analyser ur MedControl Pro som görs på verksamhetsnivå och som leder till verksamhetsförändringar Ja 15 På basen av sammanställningar och analyser av avvikelser årligen starta minst ett regionövergripande förändringsprojekt Ej aktuellt 16 Incidensen av vårdrelaterade infektioner i somatisk sluten vård under ska understiga 6 % för regionen som helhet. Varje förvaltning måste ta fram egna mål beroende på den verksamhet man bedriver. Nej 17 Alla förvaltningar ska uppnå minst 80 % träffsäkerhet i identifikation av vårdrelaterade infektioner vid registrering i Infektionsverktyget 18 Varje sjukhusförvaltning ska, med stöd av vårdhygienenheterna och Smittskydd Västra Götaland, göra en årlig sammanställning av antalet och omfattningen av utbrott med smittspridning av resistenta bakterier (MRSA, VRE, tarmbakterier med ESBL), liksom av antalet indexfall som medfört smittspårningsarbete utan att sekundärfall påvisats 19 Varje sjukhusförvaltning ska, med stöd av vårdhygienenheterna, göra en årlig sammanställning av antalet och omfattningen av utbrott av vinterkräksjuka, clostridium difficele, influensa och andra smittsamma agens som medfört resurskrävande åtgärder för vårdgivaren. 20 Att alla förvaltningar och dess verksamheter arbetar utifrån de punkter som beskrivs i ”Stramas 10punktsprogram” för att minska antibiotikaresistens (se underlag samt http://www.infektion.net/strategidokument) 21 Att följsamheten till behandlingsriktlinjerna ökar inom såväl primärvård, slutenvård som tandvård, genom att varje verksamhet har kunskap om resistensläget, den egna förskrivningen av antibiotika och följsamhet till aktuella behandlingsriktlinjer 36 22 Att varje vårdcentral ska ha en kontaktläkare till Regionala Strama samt årligen genomföra och rapportera stramaarbete utifrån Regionala Stramas riktlinjer och anvisningar i Krav- och kvalitetsboken. 23 Att varje verksamhet inom slutenvård ska ha en kontaktläkare för Strama och Infektionsverktyget och i samarbete med sjukhusstrama ges uppdrag att utifrån infektionsverktygets data öka följsamheten till behandlingsriktlinjer inom den egna verksamheten 24 Att antibiotikaförskrivningen på recept minskar till en nivå motsvararande cirka 250 recept/1000 invånare och år i regionen som helhet och att användningen av antibiotika inom slutenvården minskar 25 Att en ökad förskrivning av icke resistensdrivande och smalspektrumantibiotika sker så att: • andel kinoloner av urinvägsantibiotika som förskrivs till kvinnor inom primärvården underskrider 10 % • färre än 10 % av patienter inom slutenvård med afebril urinvägsinfektion initialt behandlas med kinoloner • antalet patienter som behandlas för afebril UVI minskar eftersom antalet patienter som antibiotikabehandlas vid asymtomatisk bakteriuri ska minska • minst 55 % av patienter inom slutenvård med samhällsförvärvad pneumoni initialt behandlas med penicilliner (PcV+PcG). • Andelen parenteralt penicillin/penicillin+cefalosporin+piperacillintazobactam ökar inom slutenvården och uppnår målet 70 % (mätt med DDD) i regionen som helhet och inom samtliga sjukhusförvaltningar undantaget den högspecialiserade vården • Att varje antibiotikaordination, såväl inom primärvård, slutenvård och tandvård, dokumenteras med en indikation 26 5 % riskpatienter med hälavlastning (VGR:s resultat 37 %, Riket 34 %) 27 60 % riskpatienter med lägesändring i säng (VGR:s resultat 46 %, Riket 50 %) 37 Ej aktuellt 28 20 % riskpatienter med tryckreducerande dyna i stol (VGR:s resultat 12 %, Riket 10 %) 29 100 % riskpatienter med tryckreducerande madrass (VGR:s resultat 85 %, Riket 90 %) 30 40 % riskpatienter med lägesändrng i stol (VGR:s resultat 27 %, Riket 25 %) 31 Antal rapporterade trycksår och fallskador i MCP ska öka 32 Att öka uppföljning och analys av strålningsnivåer vid radiologiska undersökningar och röntgenvägledda ingrepp 33 Att följa upp och uppnå 100 % måluppfyllnad för de regionala strålsäkerhetsmålen 34 Den genomsnittliga beläggningsgraden på varje sjukhus disponibla vårdplatser skall inte överskrida 90 % Nej 35 Antalet överbeläggningar och utlokaliseringar för regionen som helhet skall minska jämfört med 2015 Nej? 36 Andelen patienter som erhåller läkemedelsberättelse och läkemedelslista skall öka vid samtliga sjukhusförvaltningar Ja 37 En eller flera avdelningar försörjs via slutenvårdsdos. Slutmål (2017) 3 600 vårdplatser ska försörjas via slutenvårdsdos för 80 % av alla perorala läkemedel. 38 Farmaceutisk kompetens ska göras tillgänglig i större utsträckning i vården 39 100 % av de medel för forskning som avses användas under 2016 också utnyttjas under denna period 38 Ja 40 Ansökningar inkommer under 2016 som medger att 100 % av de medel som avsätts för 2017 kan delas ut Ja 41 Sprida kunskapen om vilka resultat som uppnåtts baserat på de särskilda medlen för forskning till och med 2015. Ej aktuellt 42 Senast under 2018 tillhandahålla en VGR-ägd Eutbildning i patientsäkerhet som riktar sig till alla medarbetare Ej aktuellt 43 Under 2016 tillhandahålla utbildningar i patientsäkerhet för befattningshavare på hög strategisk nivå i förvaltningarna Ja 39 PATIENTSÄKERHETSPLAN 2017 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) ska under 2017 arbeta för en hållbar utveckling av säkra patientprocesser och för en nollvision gällande vårdskador. REGIONGEMENSAMT MÅL En hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet. SKAS-GEMENSAMMA STRATEGIER FÖR PATIENTSÄKERHET VI HAR EN STARK OCH GEMENSAM PATIENTSÄKERHETSKULTUR Att uppnå en förbättrad patientsäkerhetskultur innebär att klimatet för patientsäkerhetsarbete ska vara gott. Ett gott säkerhetsklimat uppnår vi genom att aktivt stimulera till öppna dialoger kring patientens säkerhet i alla sammanhang och genom att vi tillämpar de verktyg och metoder som finns kopplade till patientsäkerhetsarbete. Upplevd patientsäkerhetskultur har en stark koppling till upplevd arbetsmiljö och till upplevd patientnöjdhet, för att skapa en god och säker vård bör dessa delar analyseras gemensamt. Ledningens engagemang i dessa frågor är en framgångsfaktor. PATIENTDELAKTIGHETEN SKA VARA HÖG I PATIENTSÄKERHETSARBETET Vi ser patienten som en naturlig partner i vården och eftersträvar en personcentrerad vård. Patienter och närståendes möjlighet att dela med sig av sina upplevelser från kontakt med hälso- och sjukvården, skall uppmuntras i olika sammanhang. En hög patientdelaktighet innebär att vi arbetar för att öka patienternas kunskap om eventuella risker och hur patienten själv kan bidra för att stärka skyddsnäten i den egna vårdprocessen. Det innebär också att vi aktivt tillvaratar patientupplevda avvikelser och uppmuntrar patienter/närstående att delta i förbättringsarbete, i pågående patientprocessarbeten samt vid risk- och händelseanalyser. VI HAR ETT KONTINUERLIGT ERFARENHETSUTBYTE FÖR ATT SAMORDNA OCH LÄRA AV VARANDRA Vi arbetar för en öppen, tydlig och rak kommunikation såväl mellan olika yrkesgrupper som mellan personal och patient. För att kunna uppnå en god och säker vård, är allas delaktighet av största värde. Ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte innebär att vi har en öppenhet och sprider kunskap om patientsäkerhet till varandra. Att sprida god utveckling och att inspireras av andras arbete är viktiga delar i patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhetsarbete bör förstärka det som är positivt och som bidrar till hög säkerhet, avvikelser ska ses som möjligheter till förbättring. Dialoger kring patientsäkerhetsarbetet skall ske på alla nivåer inom SkaS: sjukhusövergripande, på verksamhetsnivå, på enhetsnivå och individnivå. Dialoger med övriga aktörer utanför SkaS är också viktiga. SKAS-GEMENSAMMA FOKUSOMRÅDEN - Läkemedelsrelaterade problem Antibiotikaresistens Vårdrelaterade infektioner Kommunikation Undernäring Fallskador Trycksår Strålsäkerhet SKAS-GEMENSAMMA MÅL OCH MÄTETAL VÄRDE 2016* Läkemedelsrelaterade problem Andel personer 75 år och äldre som förskrivs olämpliga läkemedel ska minska mot föregående år **Andel patienter som fått utskrivningsinformation med läkemedelsinformation MÅLVÄRDE 2017 MÅLVÄRDE 2018 48 % (aug) Minska > 60 % Minska > 75 % 7,6 % (vår) <6% <6% 73 % (vår) > 80 % 100 % 0,55 (jan-okt 2016) 0 5 % (2015) < 90 % av 2016 års värde Minska Starta <3% < 80 % av 2016 års värde Minska Öka <2% 797 (2015) Medel 12/mån < 500 < 10 <400 <5 6,5 % <5% <4% 43 % < 20 % < 15 % Medel 2/månad Ca 20 % 10 % Minska 5% 33 (2015) Index >50 25 (2015) 44 (2015) Index >35 Index>50 12,9 % (Juni) 287 (Aug) 92 % (Aug) < 10 % < 150 < 90 % Vårdrelaterade infektioner **Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med vårdrelaterade infektioner(nationella punktprevalensmätningar vår och höst) Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (punktprevalensmätning 1 gång per år) Antibiotikaresistens Totala användningen av antibiotika på rekvisition (Daglig Dygns Dos/vårddygn och år) Andel resistensdrivande och bredspektrumantibiotika av antibiotika totalt Antal verksamheter som infört antibiotikarond Andel antibiotikabehandlingar som nyinsatts på grund av vårdrelaterad infektion (via Infektionsverktyget) Fallskador Rapporterade fallhändelser i MedControl PRO (MCP) **Antal fallolyckor med förlängd vårdtid per månad (ur Melior/Cognos). Trycksår Förekomst av trycksår kategori 2-4 (årlig punktprevalensmätning inom vuxen somatisk slutenvård) Andel trycksår/tryckskada som uppstått på SkaS grad 1-4 av totala antalet tryckskador (årlig punktprevalensmätning inom vuxen somatisk slutenvård) Vårdskador Antal dödsfall i samband med vårdskador (MCP) **Andel vårdtillfällen med skada (MJG) Patientsäkerhetskultur Benägenheten att rapportera händelser (medarbetarupplevelse, PKM) Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete (medarbetarupplevelse, PKM) Överlämningar och överföringar av patienter och information (medarbetarupplevelse, PKM) Vårdplatser *Andel oplanerade återinläggningar inom 30 dagar för patienter 65 år och äldre *Antalet vistelsedagar per månad där patienter varit utlokaliserade *Beläggningsgrad vårdplatser kl.06.00 * Värde kommer att uppdateras januari 2017 ** Mått i SkaS verksamhetsplan PATIENTSÄKERHETSPLAN 2017 Skaraborgs Sjukhus < 50 < 90 % Patientsäkerhetshandlingsplan SkaS 2017 SkaS 2017-00061 ”Ännu bättre vård” Skaraborgs Sjukhus arbetar systematiskt med patientsäkerhet. Vi ger en vård med hög kvalitet och hög patientsäkerhet i aktiv samverkan 2 Skaraborgs Sjukhus (SkaS) ska under 2017 arbeta för en hållbar utveckling av säkra patentprocesser och för en nollvision gällande vårdskador. Målet är att bidra till en hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet. Strategier Vi har en stark och gemensam patientsäkerhetskultur Att uppnå en förbättrad patientsäkerhetskultur innebär att klimatet för patientsäkerhetsarbete ska vara gott. Ett gott säkerhetsklimat uppnår vi genom att aktivt stimulera till öppna dialoger kring patientens säkerhet i alla sammanhang och genom att vi tillämpar de verktyg och metoder som finns kopplade till patientsäkerhetsarbete. Upplevd patientsäkerhetskultur har en stark koppling till upplevd arbetsmiljö och till upplevd patientnöjdhet, för att skapa en god och säker vård bör dessa delar analyseras gemensamt. Ledningens engagemang i dessa frågor är en framgångsfaktor. Patientdelaktigheten ska vara hög i patientsäkerhetsarbetet Vi ser patienten som en naturlig partner i vården och eftersträvar en personcentrerad vård. Patienter och närståendes möjlighet att dela med sig av sina upplevelser från kontakt med hälso- och sjukvården, skall uppmuntras i olika sammanhang. En hög patientdelaktighet innebär att vi arbetar för att öka patienternas kunskap om eventuella risker och hur patienten själv kan bidra för att stärka skyddsnäten i den egna vårdprocessen. Det innebär också att vi aktivt tillvaratar patientupplevda avvikelser och uppmuntrar patienter/närstående att delta i förbättringsarbete, i pågående patientprocessarbeten samt vid risk- och händelseanalyser. Vi har ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte för att samordna och lära av varandra Vi arbetar för en öppen, tydlig och rak kommunikation såväl mellan olika yrkesgrupper som mellan personal och patient. För att kunna uppnå en god och säker vård, är allas delaktighet av största värde. Ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte innebär att vi har en öppenhet och sprider kunskap om patientsäkerhet till varandra. Att sprida god utveckling och att inspireras av andras arbete är viktiga delar i patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhetsarbete bör förstärka det som är positivt och som bidrar till hög säkerhet, avvikelser ska ses som möjligheter till förbättring. Dialoger kring patientsäkerhetsarbetet skall ske på alla nivåer inom SkaS: sjukhusövergripande, på verksamhetsnivå, på enhetsnivå och individnivå. Dialoger med övriga aktörer utanför SkaS är också viktiga. Aktiviteter 2017 Handlingsplanen beskrivs utifrån aktiviteter främst kopplade till respektive fokusområde: 1. 2. 3. 4. 5. Läkemedelsrelaterade problem Antibiotikaresistens Vårdrelaterade infektioner Kommunikation Undernäring 6. 7. 8. 9. Fallskador Trycksår Strålsäkerhet Övriga viktiga aktiviteter 3 1. Läkemedelsrelaterade problem Ansvarig: Verksamhetschef • Följa upp och säkra att samtliga patienter vid utskrivning erhåller skriftlig utskrivningsinformation med läkemedelsberättelse samt aktuell läkemedelslista. Ansvarig: Patientsäkerhetsfunktionen/Läkemedelsfunktionen • Följa upp kvalitetsrevisionen av läkemedelshantering. • Stödja implementering av ePed som stöd vid ordination och iordningställande av läkemedel till barn inom sluten vård. • Stödja implementeringen av slutenvårdsdos. 2. Antibiotikaresistens Ansvarig: Verksamhetschef • Arbeta utifrån de punkter som beskrivs i ”Stramas 10-punktsprogram” för att minska antibiotikaresistens, ha kunskap om resistensläget, den egna förskrivningen av antibiotika och följsamhet till aktuella behandlingsriktlinjer. • Utse kontakt-/verktygsläkare (motsvarande) till Sjukhusstrama och infektionsverktyget inom varje verksamhet. Ansvarig: Patientsäkerhetsfunktionen/Strama-grupp • Ansvara för att Sjukhusstramagruppen ges ett långsiktigt uppdrag samt förutsättningar att genomföra uppdraget. • Stödja genomförande av antibiotikaronder i verksamheterna. 3. Vårdrelaterade infektioner (VRI) Ansvarig: Verksamhetschef • Använda resultat från Infektionsverktyget i förbättringsarbete. • Minska andelen vårdrelaterade urinvägsinfektioner genom systematiskt förbättringsarbete och följsamhet till lokal rutin för Blåsscanning, blåstappning och KAD för att förhindra vårdrelaterade infektioner och vårdskador. • Minska andelen postoperativa sårinfektioner genom systematiskt förbättringsarbete. Ansvarig: Patientsäkerhetsfunktionen/Vårdhygien/Strama-grupp • Stödja uppföljning av VRI via ”Infektionsverktyget”. • Ansvara för genomförande av punktprevalensmätningar vårdrelaterade infektioner (VRI), vår och höst. • Ansvara för genomförande av punktprevalensmätning följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK) under våren. • Bidra till utbildning av alla som ordinerar antibiotika i Melior i vad som är en vårdrelaterad respektive samhällsförvärvad infektion och utvärdera förbättringen. • Göra en årlig sammanställning av antalet och omfattningen av utbrott med smittspridning av resistenta bakterier (MRSA, VRE, tarmbakterier med ESBL), liksom av antalet indexfall som medfört smittspårningsarbete utan att sekundärfall påvisats. Samt sammanställa antalet och omfattningen av utbrott av vinterkräksjuka, clostridium difficile, influensa och andra smittsamma agens som medfört resurskrävande åtgärder på SkaS. 4 4. Kommunikation Ansvarig: Verksamhetschef • Öka utbudet av antalet e-tjänster via Vårdguiden 1177. Ansvarig: Patientsäkerhetsfunktionen • Erbjuda stöd i form av ökad kunskap om verktyg för säker informationsöverföring. 5. Undernäring Ansvarig: Verksamhetschef • Skapa följsamhet till rutiner för bedömning av risk för undernäring, upprättande av individuella nutritionsplaner och uppföljning av nutritionsbehandlingen. • Säkerställa att sådana händelser där undernäring uppkommit eller förvärrats under sjukhusvård och som inte uppenbart har orsakats direkt av patientens grundsjukdom rapporteras och handläggs i avvikelsehanteringssystemet. Ansvarig: Patientsäkerhetsfunktionen • Erbjuda stöd i form av ökad kunskap om åtgärder för att förebygga och behandla undernäring. 6. Fallskador Ansvarig: Verksamhetschef • Skapa följsamhet till lokal rutin för fallprevention - riskbedömning och åtgärd. • Minska antalet vårdskador till följd av fallolyckor genom systematiskt förbättringsarbete och användning av framtaget material för ”fallriskrond”. Ansvarig: Patientsäkerhetsfunktionen • Erbjuda stöd i form av ökad kunskap om fallförebyggande åtgärder 7. Trycksår Ansvarig: Verksamhetschef • Skapa följsamhet till lokal rutin för att förebygga trycksår. • Säkerställa att sådana händelser där trycksår uppkommit eller förvärrats under sjukhusvård rapporteras och handläggs i avvikelsehanteringssystemet. • Bidra till genomförande av punktprevalensmätning trycksår på våren. Ansvarig: Patientsäkerhetsfunktionen • Erbjuda stöd i form av ökad kunskap om trycksårsförebyggande åtgärder. • Ansvara för stöd vid genomförande av punktprevalensmätning trycksår på våren. 8. Strålsäkerhet Ansvarig: Verksamhetschef • Bidra till att patienter inte utsätts för strålning i onödan. 5 Ansvarig: Patientsäkerhetsfunktionen/Strålskyddsansvarig • Sammanställa en strålsäkerhetsrapport som lämnas till koncernkontoret senast 1 mars. Övriga viktiga aktiviteter Ansvarig: Verksamhetschef • Aktivt verka för en god patientsäkerhetskultur. • Arbeta för att öka benägenheten att rapportera avvikelser, samt har en aktiv återföring och kommunikation kring avvikelser. • Uppmuntra till strukturerad journalgranskning på kliniknivå och använda dessa som grund för förbättringsarbete. Ska införas inom barnsjukvård och vuxenpsykiatri. • Tillse att det finns en struktur för uppföljning av beslutade förbättringsåtgärder i riskoch händelseanalyser samt följa upp resultatet av vidtagna åtgärder efter risk- och händelseanalyser. • Ge medarbetare utrymme till reflektion i det dagliga arbetet. • Riskanalys av patientsäkerhet ska ingå i processkartläggning i varje patientprocess. Riskhantering bör ske i realtid såväl som förebyggande både för den enskilda patienten som för grupper av patienter. • Bidra till en hög svarsfrekvens i höstens mätning av patientsäkerhetskultur. • Planera för så många disponibla vårdplatser att en medelbeläggning som medför hög kvalitet och patientsäkerhet kan upprätthållas. • Arbeta för ”säkra” vårdplatser då patienter vårdas som utlokaliserade eller på överbeläggningsplats. • Bidra till säkra utskrivningar – ”rätt från oss”, för att minska oplanerade återinläggningar inom 30 dagar och minska antalet avvikelser från kommunerna i Skaraborg. • Säkerställa att personalen ges möjlighet att genomgå de E-utbildningar i patientsäkerhet som hålls tillgängliga. Ansvarig: Patientsäkerhetsfunktionen • Aktivt stödja SkaS chefer med fokus på aktiviteter/åtgärder för en förbättrad patientsäkerhet genom dialogbaserad uppföljning av patientsäkerhetsarbetet. • Ta fram ett diskussionsunderlag för APT gällande patientsäkerhetskultur. • Bidra till att göra systematiska sammanställningar och analyser av avvikelser som rör patientsäkerhet samt återföra dem och använda dem som underlag för verksamhetsförbättring på alla nivåer inom organisationen. • Utveckla systemmodeller för arbetet med patientsäkerhet i realtid i samverkan med intresserade verksamheter. • Testa funktionell resonansanalysmetod (FRAM) som ett verktyg i utveckling av patientnära system. • Rapportera överbeläggningar, utlokaliseringar och disponibla vårdplatser till SKL:s nationella databas. • Stödja arbetet med att kartlägga patientflöden på SkaS. • Öka inslaget av samverkan mellan förvaltningarna i VGR kring användning av vårdplatser. • Bidra till säkra utskrivningar – ”rätt från oss”, för att minska oplanerade återinläggningar inom 30 dagar och minska antalet avvikelser från kommunerna i Skaraborg. • Bidra till att SkaS linjechefer har den kompetens som de behöver avseende 6 • • • • • patientsäkerhet. Fortsätta utveckla ledningssystem för systematiskt patientsäkerhetsarbete i samarbete med kvalitets- och utvecklingsfunktionerna. Planera och genomföra patientsäkerhetskulturmätning under hösten 2017. Ansvara för strukturerad journalgranskning av den somatiska slutenvården för vuxna på sjukhusnivå där det minsta antalet slumpvis utvalda granskade journaler per månad är 15 för länssjukhus. Registrera gjorda riskanalyser som rör patientsäkerhet i tillgänglig regionövergripande databas. Fortlöpande informera koncernkontoret om Lex Maria-anmälningar, gjorda interna utredningar (inklusive händelseanalys) och inkomna beslut från IVO. Patientsäkerhetsfunktionen Skaraborgs Sjukhus December 2016 2017-01-26 Beslutsärende 3 Investeringsplan 2017 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-16 Diarienummer SKAS 2016-00809 Ekonomienheten Handläggare: Mats Olsson Telefon: 0500-43 10 65 E-post: [email protected] Investeringsplan utrustning 2017 - Skaraborgs Sjukhus Förslag till beslut 1. Investeringsplan för utrustningsinvesteringar 2017 för Skaraborgs Sjukhus fastställs enligt nedan. Sammanfattning Förslaget till investeringsplan för utrustningsinvesteringar har beretts gemensamt av ekonomifunktionen, MT-enheten och lokalgruppen vid förvaltningskontoret. Förslaget är avstämt i sjukhusledning verksamhet. Investeringsplanen utgår från behovet av utrustning utifrån framtagna utbytesplaner. Till planen har även lagts planerade behov av nyinvesteringar samt reserverats en summa för haverier och andra oförutsedda investeringsbehov som kan uppstå under verksamhetsåret. De planerade investeringarna ryms inom ägarutskottets förslag till låneram 2017 för Skaraborgs Sjukhus på högst 67,3 miljoner kronor avseende utrustningsinvesteringar. Fördjupad beskrivning av ärendet 1. Investeringsplan 2017 Investeringar SkaS (mnkr) 2017 Medicinteknisk utrustning U17: Utbytesplan N17: Nyinvestering H17: Haveri S:a 43,2 4,7 2,0 49,9 Icke medicinteknisk utrustning L17: Lokalförändringar Ö17: Övr icke medicinskteknisk utr S:a 13,8 3,7 17,5 Summa 2017 67,3 Postadress: Skaraborgs Sjukhus 541 85 Skövde Besöksadress: Lövängsvägen 541 42 Skövde Telefon: 0500-43 10 00 Webbplats: www.vgregion.se/skas E-post: [email protected] Datum 2017-01-16 Diarienummer SKAS 2016-00809 2 (2) 2. Investeringsplan 2017, specifikation Investeringar medicinteknisk utrustning (mnkr) 2017 U17: Utbytesplan Röntgen An/Op/Iva Övr Summa 21,1 12,9 9,2 43,2 N17: Nyinvestering 4,7 H17: Haveri 2,0 Summa 49,9 Investeringar icke medicinteknisk utrustning (mnkr) 2017 L17: Lokalförändringar BK-proj Röngten etapp 2 och 3 Ombyggnad vårdavdelningar Ldkpg, Vuxenpsyk öppenvård Oplanerat/IT Summa 2,0 1,8 5,0 2,0 3,0 13,8 Ö17: Övr icke medicinteknisk utrustning Sängar och madrasser Kopiatorer Disk- och spoldesinfektorer E-scanner Summa 1,6 0,8 0,9 0,35 3,65 Summa 17,5 Summa Investeringsram 2017 67,3 Beslutet skickas till • Sjukhusledning stab och verksamhet för kännedom • Ekonomichef för genomförande 2017-01-26 Beslutsärende 4 Tilläggsöverenskommelse nummer två 2017 ”Brutet tak” 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-04 Diarienummer SkaS 2016-00694 Skaraborgs Sjukhus Handläggare: Eva Sundström Telefon: 070 240 17 13 E-post: [email protected] Till Skaraborgs Sjukhus styrelse Tilläggsöverenskommelse 2017 – ”Brutet tak” Förslag till beslut 1. Styrelsen för Skaraborgs Sjukhus godkänner tilläggsöverenskommelsen 2017:2 kring ersättning för ”brutet tak” Sammanfattning av ärendet Enligt beslut i regionstyrelsen den 27 september 2016 (Dnr RS 2016-05992) har ett sammanlagt utrymme på 250 mnkr getts till hälso- och sjukvårdsnämnderna för att teckna tilläggsöverenskommelser med akutsjukhusen i syfte att stimulera till ökad produktivitet genom ersättning för produktion utöver fastställda taknivåer, så kallat brutet tak. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har 19 oktober 2016 (Dnr HS 2016-00638) därefter beslutat om en ersättningsmodell för det brutna taket. Regiondirektören har meddelat ett förtydligande angående ersättningsmodellen den 8 november 2016 (Dnr HS 2016-00638). Ersättningsutrymme Det maximalt möjliga tilläggsbeloppet utöver gällande vårdöverenskommelse för Skaraborgs Sjukhus är 35 mnkr. Principerna för ersättning utöver tak framgår av ovan nämnda förtydligande och innebär att tillkommande ersättning utgår med den rörliga delen i den nu gällande ersättningsmodellen (t.ex. somatisk vård 50 procent). Uppföljning Uppföljning av såväl ersättningsmodell med brutna tak som utförda vårdvolymer görs i samband med delårsbokslut och koncernprognos 2017. Uppföljningen fungerar som kontrollstation och ska ge möjlighet att vid behov omfördela resurser mellan sjukhusen under 2017 för att utnyttja VGR:s samlade kapacitet. Bilaga Tilläggsöverenskommelse 2017:2 med östra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Skaraborg Sjukhus. Beslutet skickas till Dialoggruppen för vårdöverenskommelse Sjukhusledning stab och verksamhet Postadress: Skaraborgs Sjukhus 541 85 Skövde Besöksadress: Lövängsvägen 541 42 Skövde Telefon: 0500-43 10 00 Webbplats: www.vgregion.se/skas E-post: [email protected] Dnr: HSNX Dnr: SkaS 2016-00694 Tilläggsöverenskommelse 2017:2 mellan Östra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Skaraborgs Sjukhus Tilläggsöverenskommelse år 2017 mellan östra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Skaraborgs Sjukhus Tilläggsöverenskommelse för år 2017 Östra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Skaraborgs Sjukhus har fattat beslut att teckna en tilläggsöverenskommelse för år 2017 om en ersättning för produktion utöver fastställda taknivåer, så kallat brutet tak. Bakgrund Enligt beslut i regionstyrelsen den 27 september 2016 (Dnr RS 2016-05992) har ett sammanlagt utrymme på 250 mnkr getts till hälso- och sjukvårdsnämnderna för att teckna tilläggsöverenskommelser med akutsjukhusen i syfte att stimulera till ökad produktivitet genom ersättning för produktion utöver fastställda taknivåer, så kallat brutet tak. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har 19 oktober 2016 (Dnr HS 2016-00638) därefter beslutat om en ersättningsmodell för det brutna taket. I detta beslut anges en fördelning av det totala beloppet genom s.k. indikativa belopp per sjukhus enligt följande: SU NU SÄS SkaS Alingsås Kungälv Ofördelat 115 mnkr 40 mnkr 30 mnkr 35 mnkr 5 mnkr 10 mnkr 15 mnkr Regiondirektören har meddelat ett förtydligande angående ersättningsmodellen den 8 november 2016 (Dnr HS 2016-00638). Eftersom samtliga sjukhus ställt sig beredda att kunna uppnå tilläggsvolymer motsvarande minst ovanstående belopp tecknas härigenom följande tilläggsöverenskommelse mellan Skaraborgs sjukhus och östra hälso-och sjukvårdsnämnden Ersättningsutrymme Det maximalt möjliga tilläggsbeloppet utöver gällande vårdöverenskommelse för Skaraborgs Sjukhus är 35 mnkr. Principerna för ersättning utöver tak framgår av ovan nämnda förtydligande och innebär att tillkommande ersättning utgår med den rörliga delen i den nu gällande ersättningsmodellen (t.ex. somatisk vård 50 %). Uppföljning Uppföljning av såväl ersättningsmodell med brutna tak som utförda vårdvolymer görs i samband med delårsbokslut och koncernprognos 2017. Uppföljningen fungerar som kontrollstation och ska ge möjlighet att vid behov omfördela resurser mellan sjukhusen under 2017 för att utnyttja VGR:s samlade kapacitet. Om Skaraborgs Sjukhus planerar för en annan periodisering av utrymmet för det höjda taket, än den som gäller för grundöverenskommelsen enligt VÖK, ska den meddelas hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med delårsbokslutet per mars 2017. Tilläggsöverenskommelse år 2017 mellan östra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Skaraborgs Sjukhus Totalt ersättningsutrymme 2017 För Skaraborgs Sjukhus del innebär detta beslut följande förändring av ersättningsutrymmet: Ersättningstak enligt vårdöverenskommelse Ytterligare ersättningsutrymme enligt denna överenskommelse Totalt ersättningstak 3 678 225 tkr 35 000 tkr 3 713 225 tkr I ovanstående belopp ingår inte ersättning för sjukhusets andel av planerade tillgänglighetsvolymer. Underskrifter Denna tilläggsöverenskommelse har uppnåtts mellan östra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Skaraborgs Sjukhus. VÄSTRA GÖTALAND 201X – XX-XX Gunilla Druve Jansson Ordförande Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Ulla-Britt Hagström Styrelseordförande Skaraborgs Sjukhus Leena Ekberg Ansvarig tjänsteman Koncernkontoret Jörgen Thorn Sjukhusdirektör Skaraborgs Sjukhus 2017-01-26 Beslutsärende 5 Remissyttrande till JO 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-19 Diarienummer SKAS 2016-00842 Skaraborgs Sjukhus Handläggare: Petter Hjalmarsson Telefon: 070-082 57 29 E-post: [email protected] Till styrelsen för Skaraborgs Sjukhus Remissyttrande till JO Förslag till beslut 1. Styrelsen för Skaraborgs Sjukhus yttrar sig över JO-anmälan med diarienummer SKAS 2016-00842-1 i enlighet med förvaltningens förslag. Sammanfattning av ärendet JO har i en remiss till Västra Götalandsregionen anmodat berörd nämnd att yttra sig över en anmälan mot chefläkare Marga Brisman på Skaraborgs Sjukhus (SkaS). Anmälan gällde användandet av ett privat e-postkonto för korrespondens i ett tjänsteärende. Yttrandet innehåller en redogörelse för handläggningen och en bedömning av denna. Endast tre meddelanden, med ringa betydelse för myndigheten, skickades till och från det privata e-postkontot. Skadan på allmänhetens möjligheter till insyn i verksamheten på Skaraborgs Sjukhus får därför anses som begränsad. E-postmeddelandena är att anse som expedierade respektive inkomna och är därmed allmänna handlingar. Innehållet i dessa meddelanden tillförde dock inte ärendet några sakuppgifter och var av ringa betydelse för myndighetens verksamhet. Sådana handlingar behöver inte diarieföras enligt 5 kap 1 § 4 stycket offentlighets- och sekretesslagen. Beredning 2017-01-12 SkaS presidium Skaraborgs Sjukhus Jörgen Thorn Förvaltningschef Postadress: Skaraborgs Sjukhus 541 85 Skövde Besöksadress: Lövängsvägen 541 42 Skövde Telefon: 0500-43 10 00 Webbplats: www.vgregion.se/skas E-post: [email protected] Datum 2017-01-16 Diarienummer SkaS 2016-00842 Bilaga 1. Förslag till yttrande (SKAS 2016-00842-2) Besluten skickas till • Riksdagen ombudsmän (JO) För kännedom • Marga Brisman, chefläkare SkaS • Petter Hjalmarsson, handläggare, administrativa enheten • Madelén Schöldberg, administrativ chef 2 (2) 1 (2) Remissyttrande Datum 2017-01-26 Diarienummer SKAS 2016-00842-2 Ert diarienummer 5924-2016 Riksdagens ombudsmän Box 16327 103 26 Stockholm Anmälan mot chefläkare Marga Brisman på Skaraborgs Sjukhus JO har i en remiss till Västra Götalandsregionen anmodat berörd nämnd att yttra sig över en anmälan mot chefläkare Marga Brisman på Skaraborgs Sjukhus (SkaS). Det är styrelsen för Skaraborgs Sjukhus som ansvarar för verksamheten vid SkaS och som därför lämnar detta yttrande. Redogörelse för handläggningen Marga Brisman, chefläkare vid Skaraborgs Sjukhus, kontaktade Olle Svensson i februari 2016 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) begärt att sjukhuset skulle inkomma med ett yttrande i ett ärende avseende en anmälan mot en av sjukhusets läkare. Olle Svensson tillfrågades om han var villig att ta ett uppdrag i syfte att granska ett antal patientärenden för att bedöma om patienterna drabbats av vårdskador. Svenssons utredning skulle sedan ligga till grund för det yttrande som SkaS skulle lämna till IVO. Olle Svensson åtog sig uppdraget och under arbetets gång hade han och Marga Brisman kontakt via e-post och telefon. Under våren 2016 fick ärendet stor uppmärksamhet, framför allt i lokalpressen i Skaraborg, och Olle Svensson kontaktades av journalister som ville ställa frågor kring utredningen. I ett meddelande den 22 juni 2016 frågade Svensson om Brisman hade någon ”privat mail”. Den 23 juni angav Marga Brisman i ett e-postmeddelande från sitt tjänstekonto adressen till ett privat e-postkonto. Under perioden 24 juni – 30 juni mottog Marga Brisman, via sitt privata e-postkonto, ett meddelande och skickade två e-postmeddelande från och till Olle Svensson. Meddelandena diariefördes aldrig. Enligt Marga Brisman tog hon i slutet av juni kontakt med Svensson och meddelade att hon ville att korrespondensen dem emellan i fortsättningen skulle skötas via Brismans tjänstekonto. Så har också skett. Den 22 augusti begärde en person att få ta del av all mejlkorrespondens mellan Marga Brisman och Olle Svensson. Efter en sekretessprövning lämnades korrespondensen ut, inklusive de e-postmeddelanden som skickats till och från Marga Brismans privata epostkonto. Postadress: Skaraborgs Sjukhus 541 85 Skövde Besöksadress: Lövängsvägen 541 42 Skövde Telefon: 0500-43 10 00 Webbplats: www.vgregion.se/skas E-post: [email protected] Remissyttrande från styrelsen för Skaraborgs Sjukhus, 2017-01-26 Skaraborgs Sjukhus bedömning av handläggningen Användning av privata e-postkonton Att använda privata e-postkonton för korrespondens i tjänsteärenden är olämpligt eftersom det försvårar myndighetens möjligheter att säkra en korrekt hantering av allmänna handlingar. Av korrespondensen i det nu aktuella fallet kan man dra slutsatsen att man velat använda privata e-postkonton för att undvika att meddelandena skulle offentliggöras. Att på det sättet begränsa allmänhetens möjligheter till insyn strider mot offentlighetsprincipen och tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingars offentlighet. Endast tre meddelanden, med ringa betydelse för myndigheten, skickades till och från det privata e-postkontot. När sedan en person i slutet av augusti 2016 begärde att få ta del av all korrespondens mellan Marga Brisman och Olle Svensson lämnades även dessa meddelanden ut. Skadan på allmänhetens möjligheter till insyn i verksamheten på Skaraborgs Sjukhus får därför anses som begränsad. Diarieföring av e-post De tre e-postmeddelanden som skickades till och från Marga Brismans privata epostkonto i slutet av juni 2016 är att anse som expedierade respektive inkomna och är därmed allmänna handlingar. Innehållet i dessa meddelanden tillförde dock inte ärendet några sakuppgifter och var av ringa betydelse för myndighetens verksamhet. Sådana handlingar behöver inte diarieföras enligt 5 kap 1 § 4 stycket OSL. STYRELSEN FÖR SKARABORGS SJUKHUS Ulla-Britt Hagström Ordförande Johan Ask Vice ordförande 2 (2) 2017-01-26 Beslutsärende 6 Närsjukvårdscentrum SkaS Mariestad 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-26 Diarienummer SkaS 228-2015 Skaraborgs Sjukhus Handläggare: Eva Sundström Telefon: 070 240 17 13 E-post: [email protected] Till Skaraborgs Sjukhus styrelse Utveckling närsjukvårdscentrum SkaS Mariestad – delprojekt Skaraborgs Sjukhus Förslag till beslut 1. Styrelsen för Skaraborgs Sjukhus noterar informationen kring delprojekt utvärdering mellanvårdsavdelning och dagsjukvård. Sammanfattning av ärendet I uppdraget kring utveckling av närsjukvårdscentrum Mariestad ingår att identifiera aktiviteter inom de olika delområdena nära, mobil och förebyggande vård och omsorg. I Skaraborgs Sjukhus (SkaS) uppdrag ingår även ett uppdrag att ansvara för mellanvårdsplatser fram till sista maj 2017. Aktiviteter kommer succesivt startas under året dels i samverkan mellan ingående parter men även specifikt för varje part. Aktiviteter som nu startar inom SkaS ansvarsområde är: • Utvärdering av mellanvårdsavdelning för perioden fram till 2016-12-31 • Uppstart av dagsjukvård Som en del i utvecklingen av specialistvården vid närsjukvårdscentrum SkaS Mariestad kommer en pilot starta kring dagsjukvård. Exempel på områden som kan ske i dagsjukvård är för palliativa patienter, cytostatikapatienter, järn- och/eller blodtransfusioner. Postadress: Skaraborgs Sjukhus 541 85 Skövde Besöksadress: Lövängsvägen 541 42 Skövde Telefon: 0500-43 10 00 Webbplats: www.vgregion.se/skas E-post: [email protected] 2017-01-26 Beslutsärende 7 Anmälnings- och delegeringsärenden Styrelsen för SkaS 2017-01-26 Datum Diarienummer 2017-01-19 SkaS 2017 - 00003 Anmälningsärenden för tiden – 2016-12-06 – 2017-01-19 Regionfullmäktige – 2016-11-29 § 198 2016-11-29 Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter. RS 2016-04303, SKAS 2016-00831 Regionstyrelsen – 2016-12-13 § 316 Handlingsplan för fullföljda studier. RS 2016-03484, SKAS 2106-00839. § 317 Rese- och mötespolicy samt riktlinjer. RS 2016-02451, SKAS 2016-00840. § 322 Fördelning av investeringsramar per förvaltning. RS 2016-07133. SKAS 2016-00838. Revisionsenheten – 2016-12-14 Granskning av jämlik cancervård – professionernas styrning. REV 14-2106, SKAS 2016-00821. Granskning av finansieringsmodell IS/IT – kostnader. REV 39-2016. SKAS 2106-822. Granskning - Vård till asylsökande och vissa personer utan nödvändiga tillstånd. REV 28-2016. SKAS 2016- 00823. Personalutskottet – 2016-12-07 § 40 Personalpolitiska anslaget. RS 2016-05760, SKAS 2106-00820 § 42 Förstärkt yrkesintroduktion för undersköterskor i VGR, uppföljning och förslag på finansieringsprinciper 2017. RS 2016-00399, SKAS 2016-00824. § 43 Aktivitetsplan för hälsa och arbetsmiljö 2017. RS 2016-06834. SKAS 2016-825. § 44 Arbetsmarknadsinsatser. RS 2016-00333. SKAS 2016-00826. § 45 Verksamhetsplan för Akademin. RS 2016-00457, SKAS 2016-00832. § 47 Regional medel för AT/ST utvecklings- och utbildningsinsatser (REGATT) inför 2017. RS 2016-01520, SKAS 2106-00827. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden – 2016-11-24 § 80 Tilläggsöverenskommelse 2107 med styrelsen för Skaraborgs Sjukhus. HSNÖ 2016-00143, SKAS 282-2016. § 81 Uppföljningsplan 2017 till vårdöverenskommelse mellan SkaS och östra hälsooch sjukvårdsnämnden. HSNÖ 2016-00143, SKAS 282-2016. Handlingarna finns tillgängliga under sammanträdet Postadress Gatuadress Telefon Hemsida E-post 541 85 SKÖVDE Skaraborgs Sjukhus Skövde 0500-43 10 00 www.vgregion.se/skas [email protected] 2017-01-26 Beslutsärende 8 Övriga frågor 2017-01-26 Informationsärende A Budgetramar per verksamhetsområde 2017-01-26 Informationsärende B Ny inköpspolicy inom Västra Götalandsregionen 2017-01-26 Informationsärende C Psykiatri och närsjukvård 2017-01-26 Informationsärende D Sommaren på SkaS 2017-01-26 Informationsärende E Information från presidiet 2017-01-26 Informationsärende F Sjukhusdirektörens information
© Copyright 2024