Kranskärlsjukdom och fysisk aktivitet
Kranskärlssjukdom, det vill säga kärlkramp eller hjärtinfarkt, är en av våra vanligaste folksjukdomar.
Både nyinsjuknande och dödlighet i kranskärlsjukdom har minskat över tid och den nedåtgående
trenden fortsätter. Två tredjedelar av de som insjuknar i kranskärlssjukdom är män. Kvinnor insjuknar
något senare i livet än män. Kranskärlsjukdom innebär att sjukliga förändringar, så kallad
åderförfettning, uppstått i väggarna i ett eller flera av hjärtats kranskärl. Detta gör att blodförsörjningen
till hjärtmuskeln blir otillräcklig vilket kan orsaka syrebrist i den del av hjärtmuskeln som aktuellt kärl
försörjer.
Orsaker
Många riskfaktorer för kranskärlssjukdom är livsstilsrelaterade och påverkbara. Fysisk inaktivitet är en
av de viktigaste påverkbara riskfaktorerna för att utveckla kranskärlssjukdom tillsammans med
rökning, ohälsosamma matvanor, blodfettsrubbning, högt blodtryck, diabetes, psykosociala faktorer
och bukfetma. Det finns också riskfaktorer som inte går att påverka, såsom hög ålder, manligt kön
samt ärftlighet för hjärtkärlsjukdom.
Effekt av fysisk aktivitet
Fysisk träning inom hjärtrehabilitering resulterar i positiva effekter på blodfetter och blodtryck samt på
psykologiska riskfaktorer, såsom minskad grad av ångest och depression. Träning minskar också
risken för hjärtdöd jämfört med personer som inte utövar fysisk aktivitet.
Rekommendationer
Vid etablerad hjärtsjukdom krävs regelbunden fysisk träning för att förebygga ny hjärthändelse.
Konditionsträning rekommenderas minst 30 minuter, tre gånger per vecka. Ökar man längden
och/eller antalet träningar per vecka så ökar också den hälsofrämjande effekten. Träningen bör vara
på minst måttlig nivå, till exempel en rask promenad, så att man blir lite flåsig och pulsen ökar.
Styrketräning rekommenderas 8-10 övningar, 10-15 repetitioner x 2, minst två gånger per vecka.
Utöver konditions- och styrketräning bör man ägna sig åt vardagsmotion, det vill säga någon form av
lättare fysisk aktivitet, i minst 150 minuter per vecka.
Träning kan med fördel efter en akut hjärthändelse påbörjas hos fysioterapeut som arbetar med
hjärtrehabilitering. Träningen föregås då av tester av kondition och styrka.
Risker
Vid instabil kärlkramp och/ eller vid nytillkomna kraftiga symtom skall fysisk aktivitet och träning inte
genomföras.
Källa: FYSS 2015
www.regiongavleborg.se