REMISSYTTRANDE
1 (3)
Datum
Diarienr
2017-02-20
KST 2016/517
Ert datum
Ert diarienr
2016-11-28
U2016/04280/GV
Utbildningsdepartementet
103 33 Stockholm
Det stämmer! Ökad transparens och mer lika villkor (SOU 2016:66)
Kammarrätten, som har beretts möjlighet att avge yttrande över betänkandet,
har följande synpunkter.
Beslut om och beräkning av bidrag till verksamheter med enskild huvudman
Frågor om beräkning av bidrag till fristående verksamheter är relativt ofta
föremål för kammarrättens prövning. En bidragande orsak är att det inte sällan
är svårt att ur de kommunala besluten entydigt utläsa hur bidrag beräknats. Det
är därför välkommet med tydligare regler rörande beräkningen, så att underlag
respektive beslut får ett ökat mått av transparens.
En annan fråga som ibland blir föremål för kammarrättens prövning är kompensation till enskilda huvudmän när den kommunala verksamheten på ett eller
annat sätt har erhållit resurstillskott. Det föreslagna systemet med avstämningsbeslut senast den 30 september året efter det år bidraget omfattade kan här
tydliggöra vad lagstiftaren anser ska gälla. Det kan dock anmärkas att Högsta
förvaltningsdomstolen i HFD 2015 ref. 53 (dom den 1 oktober 2015) slagit fast
att ett beslut att under ett budgetår tillföra i kommunal regi bedrivna verksamheter ytterligare resurser, men där fristående verksamheter får del av motsvarande bidrag först under påföljande budgetår, innebär att villkoren för kommunalt och enskilt bedriven verksamhet inte är lika och således strider mot skollagen. Nämnas kan också ett avgörande från Kammarrätten i Stockholm, mål
nr 14-16, (dom den 21 december 2016) där kammarrätten bl.a. klargör att det
Postadress
Box 2302
103 17 Stockholm
Besöksadress
Birger Jarls Torg 5
E-post: [email protected]
Telefon
08-561 690 00
Telefax
08-14 98 89
Internet: www.kammarrattenistockholm.domstol.se
REMISSYTTRANDE
faktum att den kommunala verksamheten tillåtits att gå med förlust också kan
anses som resurstillskott, för vilket kompensation ska utgå. Det kan också i
detta sammanhang anmärkas att enskilda huvudmän ibland har haft stora
problem att ens få svar från en kommun på en begäran om kompensation.
Liksom utredaren har kammarrätten uppmärksammat att mål om tilläggsbelopp
sannolikt är de mest vanligt förekommande på skolområdet, varför tydligare
regler är välkomna. Föreslagen reglering torde bidra till att skapa större
förutsebarhet för de enskilda huvudmännen. Med tanke på den stränga praxis
som fortfarande råder torde dock överenskommelser mellan kommun och
enskild huvudman inte alltid bli enkla att träffa. Frågor kring tilläggsbelopp kan
behöva utredas ytterligare.
I anslutning till föreslagen ändring av 10 kap 35 § skollagen vill kammarrätten
uppmärksamma frågan om kommunal grundskolas möjlighet att begränsa
utbildningen till att avse elever som är i behov av särskilt stöd, trots att denna
fråga egentligen faller utanför uppdraget och endast i förbigående nämns i
betänkandet (s. 91). Det kan noteras att Högsta förvaltningsdomstolen numera
(mål nr 3086-16) har meddelat prövningstillstånd i ett mål rörande denna fråga,
varför ett klargörande kan förväntas i sinom tid.
Kommuners inflytande vid tillståndsprocessen
Mål som gäller nyetablering av fristående skolor är vanliga i kammarrättens
verksamhet. Kammarrättens uppfattning är att nuvarande system för prövning
och överprövning i huvudsak fungerar väl, men att bedömningsunderlaget
ibland kan te sig både magert och ofullständigt, inte minst vad gäller yttranden
från berörda kommuner. Om utredarens förslag kan bidra till ett fullständigare
och mer allsidigt underlag i praktiken så är detta positivt.
Kammarrätten instämmer i utredarens bedömning av de problem som är förknippade med ett införande i tillståndsprövningen av vad som i utredningsuppdraget utan närmare definition benämns ”vinstsyfte”.
Antagning av elever till fristående förskoleklass, grundskola och grundsärskola
Kammarrätten instämmer i de slutsatser som betänkandet redovisar.
Övrigt
De klarare regler för redovisning av medelstilldelning som föreslås torde rimligen kunna nedbringa antalet överklaganden som gäller bidrag. Det är dock
svårt att avgöra vilken inverkan föreslagna förändringar totalt sett kan komma
att få på kammarrättens måltillströmning. Kammarrätten förutsätter att vederbörlig hänsyn tas till detta.
2 (3)
REMISSYTTRANDE
Kammarrätten har i övrigt, utifrån de aspekter som domstolen har att beakta,
inga synpunkter på vad som anförs i betänkandet.
______________________
Detta yttrande har beslutats av lagmannen Annica Lindblom och kammarrättsrådet Magnus Schultzberg.
Annica Lindblom
Magnus Schultzberg
Kopia till
Övriga kammarrätter
Hovrätterna
Förvaltningsrätterna under Kammarrätten i Stockholm
Justitiedepartementet, expeditionschefen och enheten DOM
Domstolsverket
Kammarrättens intranät
Tidningarnas telegrambyrå
3 (3)