Ökad transparens och mer lika villkor
REMISSYTTRANDE 1 (3) Datum Diarienr 2017-02-20 KST 2016/517 Ert datum Ert diarienr 2016-11-28 U2016/04280/GV Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Det stämmer! Ökad transparens och mer lika villkor (SOU 2016:66) Kammarrätten, som har beretts möjlighet att avge yttrande över betänkandet, har följande synpunkter. Beslut om och beräkning av bidrag till verksamheter med enskild huvudman Frågor om beräkning av bidrag till fristående verksamheter är relativt ofta föremål för kammarrättens prövning. En bidragande orsak är att det inte sällan är svårt att ur de kommunala besluten entydigt utläsa hur bidrag beräknats. Det är därför välkommet med tydligare regler rörande beräkningen, så att underlag respektive beslut får ett ökat mått av transparens. En annan fråga som ibland blir föremål för kammarrättens prövning är kompensation till enskilda huvudmän när den kommunala verksamheten på ett eller annat sätt har erhållit resurstillskott. Det föreslagna systemet med avstämningsbeslut senast den 30 september året efter det år bidraget omfattade kan här tydliggöra vad lagstiftaren anser ska gälla. Det kan dock anmärkas att Högsta förvaltningsdomstolen i HFD 2015 ref. 53 (dom den 1 oktober 2015) slagit fast att ett beslut att under ett budgetår tillföra i kommunal regi bedrivna verksamheter ytterligare resurser, men där fristående verksamheter får del av motsvarande bidrag först under påföljande budgetår, innebär att villkoren för kommunalt och enskilt bedriven verksamhet inte är lika och således strider mot skollagen. Nämnas kan också ett avgörande från Kammarrätten i Stockholm, mål nr 14-16, (dom den 21 december 2016) där kammarrätten bl.a. klargör att det Postadress Box 2302 103 17 Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 5 E-post: [email protected] Telefon 08-561 690 00 Telefax 08-14 98 89 Internet: www.kammarrattenistockholm.domstol.se REMISSYTTRANDE faktum att den kommunala verksamheten tillåtits att gå med förlust också kan anses som resurstillskott, för vilket kompensation ska utgå. Det kan också i detta sammanhang anmärkas att enskilda huvudmän ibland har haft stora problem att ens få svar från en kommun på en begäran om kompensation. Liksom utredaren har kammarrätten uppmärksammat att mål om tilläggsbelopp sannolikt är de mest vanligt förekommande på skolområdet, varför tydligare regler är välkomna. Föreslagen reglering torde bidra till att skapa större förutsebarhet för de enskilda huvudmännen. Med tanke på den stränga praxis som fortfarande råder torde dock överenskommelser mellan kommun och enskild huvudman inte alltid bli enkla att träffa. Frågor kring tilläggsbelopp kan behöva utredas ytterligare. I anslutning till föreslagen ändring av 10 kap 35 § skollagen vill kammarrätten uppmärksamma frågan om kommunal grundskolas möjlighet att begränsa utbildningen till att avse elever som är i behov av särskilt stöd, trots att denna fråga egentligen faller utanför uppdraget och endast i förbigående nämns i betänkandet (s. 91). Det kan noteras att Högsta förvaltningsdomstolen numera (mål nr 3086-16) har meddelat prövningstillstånd i ett mål rörande denna fråga, varför ett klargörande kan förväntas i sinom tid. Kommuners inflytande vid tillståndsprocessen Mål som gäller nyetablering av fristående skolor är vanliga i kammarrättens verksamhet. Kammarrättens uppfattning är att nuvarande system för prövning och överprövning i huvudsak fungerar väl, men att bedömningsunderlaget ibland kan te sig både magert och ofullständigt, inte minst vad gäller yttranden från berörda kommuner. Om utredarens förslag kan bidra till ett fullständigare och mer allsidigt underlag i praktiken så är detta positivt. Kammarrätten instämmer i utredarens bedömning av de problem som är förknippade med ett införande i tillståndsprövningen av vad som i utredningsuppdraget utan närmare definition benämns ”vinstsyfte”. Antagning av elever till fristående förskoleklass, grundskola och grundsärskola Kammarrätten instämmer i de slutsatser som betänkandet redovisar. Övrigt De klarare regler för redovisning av medelstilldelning som föreslås torde rimligen kunna nedbringa antalet överklaganden som gäller bidrag. Det är dock svårt att avgöra vilken inverkan föreslagna förändringar totalt sett kan komma att få på kammarrättens måltillströmning. Kammarrätten förutsätter att vederbörlig hänsyn tas till detta. 2 (3) REMISSYTTRANDE Kammarrätten har i övrigt, utifrån de aspekter som domstolen har att beakta, inga synpunkter på vad som anförs i betänkandet. ______________________ Detta yttrande har beslutats av lagmannen Annica Lindblom och kammarrättsrådet Magnus Schultzberg. Annica Lindblom Magnus Schultzberg Kopia till Övriga kammarrätter Hovrätterna Förvaltningsrätterna under Kammarrätten i Stockholm Justitiedepartementet, expeditionschefen och enheten DOM Domstolsverket Kammarrättens intranät Tidningarnas telegrambyrå 3 (3)
© Copyright 2024