1. No category

Hestraviken 10 januari 2013
Dokumentation
Pilot Strandskydd
Den 10 januari 2013 var det dags för den andra träffen i Pilot Strandskydd. Tanken med dagen var att
titta närmre på hur vi arbetar inom respektive länsstyrelse och kommun, utifrån Naturvårdsverkets
givna process, i syfte att jämföra våra arbetssätt, dela med oss av goda exempel och lära av varandra.
I förlängningen kan det leda till ett bättre och enklare samarbete mellan statliga myndigheter och
kommuner.
Syftet var också att, liksom vid den första träffen, identifiera förenklingsåtgärder som vi själva inte
har rådighet över, men som Förenkla på riktigt! kan skicka vidare till sin uppdragsgivare
Näringsdepartementet. Resultatet av Pilot Strandskydd kommer också att spridas till andra
länsstyrelser och kommuner genom www.forenklapariktigt.se.
Möteuppstart
Vi inledde dagen med att måla vår karta, genom att
med hjälp av oss själva visualisera vilka delar av landet
vi representerar. Längst västerut ser vi Martin från
Länsstyrelsen i Västra Götaland och åt öster Ulrika
från Länsstyrelsen i Kronoberg. Däremellan finns
Annika från Tranemo kommun, Britt-Marie från
Länsstyrelsen i Halland, Peter från Halmstad kommun,
Mari-Janne från Länsstyrelsen i Jönköping, Tony från
Hylte kommun, Lars från Värnamo kommun, Jonny
från Ljungby kommun och Birgitta från
Entreprenörsregionen.
Dags för verkstad
Större delen av dagen spenderade vi länsstyrelserna
för sig och kommunera för sig. Utifrån
Naturvårdsverkets fastställda process för
stranskyddsärenden, gick grupperna igenom steg för
steg. Vi delade med oss av vad och hur vi gör inom de
olika stegen, med hjälp av frågeställningarna på bilden
till höger. Det kunde t ex handla om vilka professioner
och hur många som är inblandade, vilket mandat
handläggaren har, vem som beslutar, hur lång tid varje
steg tar och vilken information som finns tillgänglig.
Men det blev också intressanta diskussioner om
definitioner, t ex vad de olika stegen i processen
betyder eller rent konkret vad som räknas som
landsbygdsutveckling.
-1-
Hestraviken 10 januari 2013
Kommunernas arbete utifrån
Naturvårdsverkets process
Jämförelse mellan kommunerna
Redan innan den givna processen tar sin början har kommunerna mycket kontakt med den sökande.
De tar kontakt med kommunen i ett tidigt stadie för att diskutera möjligheter och skaffa sig så
mycket information som möjligt. Ofta behöver man ge information om andra lagstiftningar också, till
exempel plan- och bygglagen. Kommunernas representanter är överens om att en hel del av arbetet
sker redan här, innan den sökande eventuellt lämnar in en formell ansökan. Många sökande ändrar
sig under tiden och det är knappt hälften av alla idéer som sedan blir en formell ansökan om
strandskyddsdispens.
-2-
Hestraviken 10 januari 2013
När det gäller platsbesök skiljer det sig en del åt mellan kommunerna. En del gör platsbesök innan
ansökan har kommit in och en del efteråt.
Handläggningstiden startar ju först när den formella ansökan är inkommen, inte när den sökande tog
kontakt första gången. Det gör att den upplevda handläggningstiden i själva verket kan vara betydligt
längre, än den på papper. Det är i sig intressant eftersom mycket av arbetet görs innan
Naturvårdsverkets process sätter igång och man gör olika när det gäller platsbesök, vilket kan
påverka den formella handläggningstiden.
När ansökan är inkommen är det också vanligt att handläggaren tar hjälp av en ekolog eller biolog.
Hur kommunens lösning på remissutlåtande från ekologen/biologen ser ut varierar. Någon
handläggare är själv biolog, andra kommuner ”delar” på en anställd eller den kompetens som
behövs. Man begär också in eventuella kompletteringar från den sökande som behövs för det
fortsatta arbetet.
Det finns inga lagstadgade krav på hur lång handläggningstiden får vara. Det heter att det ska
handläggas skyndsamt. Däremot finns det interna mål inom kommunerna och det brukar ta 3-6
veckor, oavsett delegationsordning.
Kommunerna gör antingen en intern arbetsfördelning över vem som ska handlägga vilka ärenden,
eller så har varje handläggare fastlagda uppgifter. Någon kommun skickar bekräftelse på inkommen
ansökan med information om vem som är handläggare och dennes kontaktuppgifter.
Dags för beslut…
… och det är såklart delegationsordningen som styr var beslutet fattas. Den ser förstås olika ut i olika
kommuner och ska också vara avhängig den enskilde tjänstemannens kompetens och erfarenhet.
Delegation kan ges till en enskild tjänsteman för godkännande och/eller avslag på
strandskyddsdispens, gälla nya ärenden eller endast kompletteringsåtgärder. En tjänsteman kan
alltid lyfta ett ärende till den politiska nämnden för beslut.
Olika politiska strukturer i kommunerna påverkar också beslutsordningen. I någon kommun finns
ingen facknämnd, endast jävsnämnd, och där innefattar delegationsordningen såväl beviljande som
avslag. I de fyra andra ska alla avslag beslutas av en nämnd. I en kommun ska både beviljande och
avslag fattas av nämnden.
I ett par kommuner finns delegation på beviljande av kompletteringsåtgärder, men då inte avslag av
densamma. I de flesta kommuner tas beslut vid nyetableringar av nämnden.
Ärendena omfattar förutom strandskyddsdispens även bygglov. Därmed är ofta flera beslut
nödvändiga och avhängiga varandra.
För att beslutet ska vara giltigt ska det såklart justeras. Det sker inom ett par dagar i de flesta
kommunerna och vid de flesta tidpunkterna under året. Det justerade beslutet skickas till den
sökande tillsammans med information om att länsstyrelsen kan överpröva ärendet inom tre veckor.
Samtidigt skickas det till länsstyrelsen. I vissa fall både analogt och digitalt. Från länsstyrelsen
kommer det sedan en kvittens till kommunen att ärendet har inkommit. Många gånger har
länsstyrelsen fått löpande information från kommunen om att ett ärende är på gång, vilket
naturligtvis underlättar planeringen. I en kommun är det också rutin att Naturskyddsföreningen får
en kopia på kommunens beslut.
-3-
Hestraviken 10 januari 2013
Länsstyrelsernas arbete utifrån Naturvårdsverkets process
Jämförelse mellan länsstyrelserna
När kommunen har beviljat dispens är det länsstyrelsens uppgift att granska och eventuellt
överpröva beslutet.
Underlaget från kommunen visade sig ha stor betydelse för den fortsatta handläggningstiden. Några
tidstjuvar är:
• Otydliga beslut – det är viktigt att även kunna förstå det om fem år.
• Det är en relativt ny lag, vilket kan göra att underlaget till länsstyrelsen kan vara bristfälligt
eftersom:
o nämndens beslut har tagits på ”lösa grunder”.
o nämnden vill testa lagen
-4-
Hestraviken 10 januari 2013
nämnden vill visa på brister i lagen, vilket gör att underlaget kanske inte är
fullständigt.
o man inte har satt sig in i den nya lagen
Stora variationer i underlaget beroende på handläggare. T ex att man formulerar sig olika.
Man vill värna relationen mellan kommun och allmänhet och låter därför länsstyrelsen ta –
för den sökande – negativa beslut.
o
•
•
Är det mindre saker, t ex kartor, personuppgifter eller små felaktigheter som saknas i underlaget, får
kommunen komplettera det. Är det däremot större brister, måste länsstyrelserna ta in ärendet för
överprövning. Visar det sig att bristerna är så pass stora att länsstyrelsen inte kan ”läka dem” skickas
ärendet tillbaka till kommunen. Vi återkommer till definitionen av större brister längre fram.
”Helst vill vi tillstyrka kommunens beslut”
Länsstyrelserna är överens om att det bästa är om de endast behöver granska ärendet, d.v.s.
tillstyrka kommunens dispensbeslut. Man har tre veckor på sig att granska ärendet, vilket de
närvarande länsstyrelserna klarar av. Huruvida man handlägger ärenden efterhand de kommer in,
eller avvaktar tills man har en hög och då avsätter en dag till att granska flera ärenden samtidigt,
varierar mellan handläggare. Fördelen med att göra det efterhand är ju given – den sökande får
besked snabbare. Fördelen med att göra flera ärenden samtidigt är att handläggaren kan
koncentrera sig på en sak och blir inte avbruten av andra uppgifter som ”stör”, vilket kan vara mer
effektivt.
En annan sak som kan påverka tidsåtgången i granskningen är antalet personer som enligt den
regionala handläggningsordningen ska vara inblandad i beslutet. I de flesta fall kan beslut oftast tas
på handläggarnivå eller tillsammans med sin närmsta chef. Beslut om att överpröva ärendet ska på
någon länsstyrelse däremot beslutas av miljövårdsdirektören.
Beslutet kommuniceras alltid till kommunen och enligt en fastställd mall. Tre av fyra länsstyrelser
skickar även en kopia till den sökande. Varför gör inte alla det, är den givna frågan. Det är
kommunens uppgift och kravet finns inte hos länsstyrelsen. Man har heller inte sett något behov av
att kommunicera direkt med den sökande.
Endast var tionde ärende överprövas
En stor majoritet av alla strandskydssärenden som kommer till länsstyrelsen godkänns. I Jönköping,
Kronoberg och Västra Götaland var det 2012 endast 10 procent av ärendena som överprövades. I
Halland något fler. En av anledningarna till det kan vara att det krävs strandskyddsdispens vid alla
vattendrag i Halland och Kronoberg, inte i Jönköping och Västra Götaland.
När man bestämmer sig för att överpröva ett ärende ska länsstyrelsen ta ställning till om det finns
förutsättningar för dispens eller inte. Enligt Naturvårdsverkets process kan ärendet också hamna i
rutan Finns brister i handläggningen som kan ha haft betydelse för utgången av ärendet 19 kap 3 b
§2. Här blev det en intressant diskussion. Vad betyder brister i handläggningen? Mindre brister och
kompletteringar efterfrågar man ju redan under granskningen.
I steget därefter ställs frågan om länsstyrelsen kan läka bristerna. Kan man det så godkänns
dispensen, om inte skickas det tillbaka till kommunen. Det visar sig dock att denna möjlighet endast
använts vid något tillfälle i Halland och Västra Götaland, inte alls i Kronoberg och mer rutinmässigt i
Jönköping. Här kan man tänka sig att osäkerheten när det gäller att definiera brist i handläggningen
(steget innan) kan vara en orsak till att ärendet inte kommer hit. Man hittar andra vägar att ge
alternativt avslå dispensen.
-5-
Hestraviken 10 januari 2013
Vem tar beslutet?
I Halland tar miljövårdsdirektören beslut om att dispensen ska godkännas. Ska den avslås ska en jurist
delta. I Jönköping, Kronoberg och Västra Götaland tar enhetschefen beslut oavsett bifall eller avslag.
Om enheten inte är överens i Kronoberg får länsrådet ta beslut.
Av de överprövade ärendena är det endast ett fåtal som får avslag. Det kan vara bra att ha i åtanke
när tidningarnas rubriker får det att låta som att länsstyrelserna motverkar landsbygdsutveckling och
avslår allt som andas strandskydd.
Hur lång tid får en överprövning ta?
Det finns inga lagstadgade krav, i Jönköping har man däremot satt upp ett internt mål på fyra
månader och i Halland brukar det ta ungefär två månader. Det finns exempel där överprövningen har
tagit betydligt längre tid, när vi inte längre talar om månader utan uppemot 1-2 år. Vad beror det på?
Deltagarna identifierade några tänkbara anledningar till varför handläggningstiden kan variera så
mycket:
• Resurser. Det är sällan en handläggare endast jobbar med strandsskyddsärenden och måste
prioritera mellan flera olika uppgifter.
• Gamla traditioner påverkar vilka som ska vara delaktiga på länsstyrelserna.
• Arbetsfördelningen kan vara ojämn – systemfel?
• Ofullständiga underlag som innebär att handläggaren själv behöver samla in mer information
och måste åka ut till den aktuella platsen.
-6-
Hestraviken 10 januari 2013
Bruttolista
Utifrån pilotprojektets diskussioner och jämförelser har gruppen skapat en bruttolista. En lista med
punkter som vi gemensamt vill se en förbättring eller förenkling inom. Dessa är:
• Bättre samordning mellan departementen
• Bättre kunskapsunderlag när det gäller landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)
• Att de problem som uppstår då handläggare byts ut minskar. T ex kunskapsbortfall eller att
de inte ersätts.
• Praktisk ärendeberedning
• Konsekvensanalys av lagstiftningen
• Sjunde särskilt skäl?
• Tydliga definitioner av särskilda skäl
• Definition av vad Finns brister i handläggningen som kan ha haft betydelse för utgången av
ärendet 19 kap 3 b § 2 innebär.
Nästa steg
Deltagarna tar med lärdomar och goda exempel till sin kommun respektive länsstyrelse. De flesta
punkterna i bruttolistan har våra organisationer däremot inte själva rådighet över. Dessa kommer
Förenkla på riktigt föra vidare till projektets uppdragsgivare Näringsdepartementet, i delrapporten
som lämnas den 31 mars 2013.
Under pilotprojektets gång gav Miljödepartementet i uppdrag åt Naturvårdsverket och Boverket att
göra en utvärdering och översyn av tillämpning och utfall av de nya strandskyddsreglerna.
Naturligtvis kommer vi att dela med oss av de erfarenheter och kunskap som detta pilotprojekt har
gett.
Med anledning av uppdraget till Naturvårdsverket och Borverket arrangerar Sveriges kommuner och
landsting ett ”Runda-bords-samtal” den 22 februari 2013 med kommunala verksamheter.
Entreprenörsregionen är inbjudna, vilket är ett lysande tillfälle att sprida erfarenheter från detta
pilotprojekt.
Som det ser ut idag kommer Förenkla på riktigt och Entreprenörsregionen inte att samla denna grupp
till ytterligare möte inom ramen för detta projekt. Finns det intresse från Naturvårdsverket och
Boverket att träffa gruppen, kommer vi naturligtvis att ställa frågan till deltagarna att bidra med tid,
kloka tankar och erfarenheter.
-7-
Hestraviken 10 januari 2013
Uppföljning
När vi sågs den 10 januari fick deltagarna i uppgift att på hemmaplan fundera över:
•
•
Vad har de här två tillfällena (eller ett om man deltagit en gång), gett:
o dig som person
o din organisation
o samhället i stort
o den sökande
Tycker du att det finns behov av att denna grupp träffas igen? Vad skulle du i så fall vilja att
den dagen handlade om?
Här följer ett sammandrag av deras tankar.
Vad har de här två tillfällena (eller ett om man deltagit en gång), gett:
•
dig som person
o Jag har fått stöd av kollegor på andra länsstyrelser som deltar. Stödet innebär att jag
känner att vi tänker och bedömer ärenden relativt lika, att vi brottas med ungefär
samma frågor i de fall där lagen inte är tydlig. Det känns skönt att vi diskuterat
igenom hanteringen, bedömningar m.m. när det kommer påståenden och rykten om
att Länsstyrelserna gör så olika bedömningar. Även om man haft en känsla av att det
inte är så så har man fått det bekräftat att vi gör ganska lika. Helt lika kan vi nog
aldrig göra. Det har varit intressant att ta del av kommunens syn på hanteringen. Och
intressant att de lägger ett stort arbete på att stoppa många idéer som inte är
förenliga med lagstiftningen. Det visste jag inte. Det har varit intressant att höra
kollegor som tycker att överprövningsprocessen fungerar bra i stort. Det finns hopp
om en bättre prövningsprocess.
o Det var en möjlighet att diskutera med andra handläggare på ett ”personligt” sätt.
o Det som varit mest givande har varit att träffa kollegor, både från kommuner och
länsstyrelser. Det har stärkt min tro på att det är kompetenta handläggare som
arbetar med strandskyddsfrågor, och att det inte är handläggarnas tillämpning av
lagen som är ”felet” med strandskyddet.
o De två dagarna har stärkt min tro på att vår Länsstyrelses organisation fungerar på
ett bra sätt.
o Träff nummer 1 kände jag inte gav så mycket, däremot var träff nummer 2 bra och
gav en del. Synd bara att vi hamnade lite i tidsnöd i slutet av träffen.
o
•
din organisation
o Jag känner att jag kan säga att vi har en snabb hantering av de dispenser som
”godkänns”. Desto värre är det med de ärenden som tas in för överprövning och där
måste vi göra något. Dels för att korta handläggningstiden och för att personalen
överhuvudtaget ska orka jobba med strandskyddsfrågorna. Det är nu aktuellt för
diskussion. Vi måste bli bättre på att informera om alla dispenser som godkänns, ca
95 % och sluta att fokusera på det fåtal som upphävs. Senaste tiden har det varit helt
-8-
Hestraviken 10 januari 2013
o
o
o
o
fel fokus. Vi har redan påbörjat detta. Information om hur många dispenser vi
granskar, godkänner och upphäver har lämnats till delar av ledningen. Vi måste
framöver tänka på vilken information som ges till allmänheten och sökanden m.m.
Skulle kunna leda till någon mindre förändring av arbetet.
Erfarenhetsutbyte mellan kommun och län är alltid nyttigt. Var dock bara 4
kommuner närvarande och helst så skulle man ju vilja nå alla kommuner i resp. län.
Det alltid bra att diskutera saker så att man hanterar ärenden så lika som möjligt
mellan kommuner och län, så att inte den enskilde uppfattar att man behandlas olika
i olika kommuner och län. Hade varit intressant att veta om det många som
uppfattar det som att man behandlas olika mellan olika län och kommuner.
Jämföra processer är sådant man sällan tar sig tid till fast det är väldigt bra att göra
för det leder ju ofta till förbättringar även om det kanske inte alla gånger handlar om
förenklingar. Finns alltid något man kan ta med sig från hur andra jobbar tillbaka i sin
egen vardag vilket det också träff nummer 2 gav mig.
Jag själv och min organisation kan plocka ur en del bra saker. Bättre underlag till
länsstyrelsen, förbättra infoflöde på webbplatser (ex samma info hos alla kommuner
och länsstyrelser) se över delegationen för snabbare handläggningstid m.m. Saknar
ändå diskussion om tillämpning och lite mer av den öppenhet som man hoppats på.
Det är trots allt här människor kan uppleva skillnader. Det finns möjligen en aning
prestige i rummet vilket framställer "problem" mer som irriterande brister snarare än
något som kan avhjälpas. Vad saknas? Hur förbättrar vi det som kommer upp? Vad
får vi med oss tillbaka till arbetsplatsen?
•
samhället i stort
o På sikt bättre information om lagstiftningen; att det hittills i alla fall inte handlat om
en massa lättnader. Förhoppningsvis kortare handläggningstider för
överprövningsärendena framöver. Ökad förståelse för kommunernas arbete.
o Tror inte att det får några konsekvenser
o Samhället gynnas av att strandskyddsbestämmelserna följs och tillämpas på ett
rättssäkert sätt. Jag tror inte att de här två dagarna kommer att ha någon som helst
effekt på samhället i stort, vare sig negativa eller positiva. Sådana effekter kommer
av beslut på betydligt högre ort. Tilläggas bör att de problem som uttalades på första
träffen, att tillämpningen var olik kommun och Länsstyrelse emellan, ser jag snarast
som en följd av att politikens ambitioner, visioner och lojalitet mot entreprenörer
och näringsliv ibland tycks gå stick i stäv med lagstiftningen. Problemen ligger i regel
inte i tillämpningen på handläggarnivå.
o Samhället i stort har enligt min uppfattning inte fått ur mycket av mötena ännu.
•
den sökande
o Bättre information och i vissa fall kortare handläggningstid. Kanske kan den uppleva
att det finns ökad förståelse mellan Länsstyrelsen och kommunernas arbete (men
det är ju inte så många kommuner som varit med).
o Tror inte att det får några konsekvenser
o Att samtala om ämnet ökar kunskaperna och förhoppningsvis för detta med sig ett
mer professionellt bemötande mot "kunden".
-9-
Hestraviken 10 januari 2013
Tycker du att det finns behov av att denna grupp träffas igen? Vad skulle du i så fall vilja att den
dagen handlade om?
•
•
•
•
•
Det skulle vara bra att träffas en gång till. Till den dagen skulle det vara intressant att höra
hur sökande upplever processen. En liten brukarundersökning att diskutera tillsammans
kring. Och därefter sätta oss i kommungrupp resp. länsstyrelsegrupp för att ta fram hur
hanteringen av en dispens som självklart är förenlig med bestämmelserna, en dispens som
överprövas och sedan fastställs och en dispens som överprövas och sedan upphävs skulle se
ut ”i den bästa av världar”. Kommunerna skulle kunna diskutera sin process på motsvarande
sätt. Slutligen skulle man kunna sätta ihop processerna och fundera kring vad som skulle
kunna vara en önskvärd handläggningstid. Därefter kanske det går att skriva ner olika
punkter som kan göras bättre i processen för att nå dit. Skulle det kunna vara något att
rapportera uppåt?
Ytterligare träffar kan tjäna som diskussionsforum mellan handläggare inom länsstyrelser och
kommuner – och mellan myndigheter. I så fall kan strandskydd inom LIS-områden vara en
fråga att diskutera.
Jag tycker att man måste konstatera att strandskyddslagstiftningen är relativt tydlig men att
det alltid är positivt med tillsynsvägledning och möten för förbättrad samsyn i vissa
problematiska frågor. Vi träffar kommunerna i länet med jämna mellanrum eller när extra
behov av sådan träff finns. Jag tror inte att ytterligare träffar inom ramen för Förenkla p
riktigt skulle förenkla för vare sig handläggare, samhälle eller sökande mer än vad de träffar
vi redan har gör. Representanter från politiken och näringslivet bör istället framföra sina
synpunkter på lagstiftningen till departementet.
Känner inte att det finns något behov av att träffas igen för att prata om de frågor vi redan
har behandlat. Kommer för tillfället inte på något annat som vi behöver diskutera. Ska vi
träffas igen så måste det finnas en tydlig frågeställning som vi kan arbeta med tycker jag.
Vad gäller ev kommande möten så är tillämpningsproblem det som ligger närmst. Men finns
det ett behov av detta möte?
Övriga tankar
•
Det är viktigt att er uppdragsgivare får klart för sig att de förändringar man vill ha i
strandskyddsfrågan inte kan nås genom ”diskussioner” på handläggarnivå. Lagstiftningen är
tämligen klar och som handläggare följer vi den. Rättsfallen visar om vi gör rätt tolkningar.
Förändringar i bestämmelserna kräver som bekant politiska beslut.
-10-