k löve r
Artikelserien ”Klöver Över” belyser hur du med val av olika skötselåtgärder kan öka värdet på din skogsfastighet. I denna artikel
studerar vi effekterna på det ekonomiska utfallet av rotröteskador
i granskog. Vi jämför olika skötselprogram för bördig granmark i
södra Sverige och diskuterar hur man genom aktiva åtgärder kan
begränsa de ekonomiska förlusterna.
Rotröta ger förluster i granskogsbruk
Ett antal svampar kan ge upphov till rotröta på
växande granar. Den ur skoglig synpunkt viktigaste av dessa svampar är rottickan. Svampen
utnyttjar veden som näringskälla och bryter ned
veden vilket leder till kvalitetsförluster när timmerutbyte nedklassas till massaved, biobränsle
eller vrak. Detta leder till ekonomiska förluster
för skogsägaren.
Låt oss ta ett räkneexempel för att belysa storleksordning på de ekonomiska förluster som kan
uppstå till följd av rotröteskador. Efter första
gallring vid 30 års ålder av ett trädslagsrent
granbestånd på en bördig mark i södra Sverige,
konstaterar man i stubbarna efter de utgallrade
träden att beståndet angripits av rotröta. Frågan
är om man skall gallra beståndet ytterligare en
gång före slutavverkning eller om man skall låta
det växa vidare utan fler gallringar. Risken med
ytterligare gallringar i rotröteskadade bestånd
är att spridningshastigheten av svampen ökar
genom att aktiva försvarssystem sätts ur spel
när rötade träd fälls. En senare gallring kan
därigenom påskynda rötutvecklingen i ett redan
rötskadat bestånd. Vi antar därför att rötutvecklingen i det ogallrade beståndet är 1 % per
år medan den om ytterligare en gallring görs
blir 2 % per år under perioden närmast efter
gallringen.
Sid 6
Ekonomisk kalkyl
Vi jämför de båda skötselprogrammen genom
att studera det ekonomiska utfallet under några
antagna förutsättningar (Faktaruta 2). Det
ekonomiska utfallet beräknas i termer av ett
nuvärde för varje skötselalternativ. Nuvärdet är
det samlade nettovärdet (intäkter minus kostnader) för åtgärder under den del av beståndens
omloppstid som studeras och diskonteras till
samma tidpunkt vid en vald kalkylränta, i detta
räkneexempel 2,5 %.
Faktaruta 2.
Beståndsutveckling: prognosmodellen DT (SLU,
Inst för sydsvensk skogsvetenskap, Alnarp)
Sortimentsutfall: timmer och massaved. Röthöjd i
skadade träd i medeltal 3 m. Den rötade virkesvolymen nedklassas till 50% till massaved och
50 % till vrak.
Virkespriser och kostnader: aktuella marknadsnivåer.
Kalkylexemplet (Faktaruta 3) visar att den ekonomiska förlusten av rotröteskadorna för skötselprogrammet med gallring och normal omloppstid
uttryckt i nuvärde blir i storleksordningen 10 %
jämfört med om beståndet varit helt friskt. För
skötselprogrammet med utebliven gallring och
förkortad omloppstid blir förlusten ca 5 % jämfört
med om beståndet varit helt friskt.
Faktaruta 1.
Faktaruta 3.
Två skötselprogram för rotröteskadad granskog på
bördig mark i södra Sverige.
Kalkylexempel för två skötselprogram för rotröteskadad
granskog på bördig mark i södra Sverige, kalkylränta 2,5 %.
Alternativ 1
Gallring
Slutavverkning
Ålder
40
65
Stamantal, st/ha
500 550 Volym, m3sk/ha
100 m3sk/ha
630
Nuvärde, kr/ha, utan röta
Nuvärde, kr/ha, med röta
Alt. 1
129200
115800
Alt. 2
122300
116300
Alternativ 2
Slutavverkning
Ålder
55
Stamantal, st/ha
1000 Volym, m3sk/ha
620
Förlust, kr/ha
Förlust, %
13400
10,4
6000
4,9
över nr 3
En artikleserie om hur du kan öka värdet på din skogsfastighet.
Analys
Kalkylexemplet ovan visar att för ett rötskadat
bestånd kan ett anpassat skötselprogram där
man avstår från sista gallring och förkortar omloppstiden halvera den ekonomiska förlust som
rotröteskador ger upphov till.
• Jämförelsen med ett bestånd som är helt friskt
blir i sig ett teoretiskt alternativ. Svampar som
ger rotröta i granskog finns idag i de flesta
skogsmarker i södra Sverige. Granskog som
helt saknar rotröta är därför sällsynt.
• Ekonomiska förluster som i räkneexemplet
ovan på i storleksordningen 10 %, innebär att
rotröta utgör ett av de allvarliga problemen
för granskogsbruk. Försök till uppskattningar
av de samlade förlusterna av rotröteskador har
visat att dessa uppgår till 100 tals miljoner kr
årligen i svenskt skogbruk.
• Den minskade förlusten i det anpassade
skötselprogrammet med utebliven gallring
och tidigarelagd slutavverkning beror på att
utgallring av rötskadade träd antas påskynda
rötutvecklingen och på att andelen träd som
hinner drabbas av röta blir lägre.
• Antagandena i räkneexemplet leder till att
i det normala skötselprogrammet kommer
ca 45 % av stammarna i slutavverkningsbeståndet att vara drabbade av rotröta. Att de
ekonomiska förlusterna trots detta stannar på
i storleksordningen 10 % beror på att rötskadorna normalt begränsas till den nedre delen
av stamkäglan. En stor del av stammarnas
värde kan genereras från timmerutbyten i
stamvolymen ovan den rötskadade bottendelen.
• Det kan vara stor variation i mängden rötved
och därmed i ekonomiska förluster mellan
enskilda bestånd. Eftersom rotröta är en så
allvarlig skadegörare i granskogsbruk, finns
det starka motiv att som skogsägare följa
rötutvecklingen i sina bestånd. Inventering
av stubbytor efter gallring och slutavverkning
kan ge värdefull information om förekomst
av rotröta och därmed utgöra underlag för
anpassning av skötselprogrammen.
• Förutom att rotröta ger direkta förluster i
form av uteblivna intäkter, kan även indirekta
förluster uppkomma. Rötskadade träd kan
bidra till ökad risk för vindskador och till
ökad risk för angrepp av sekundära skadegörare, t ex barkborrar.
• De ekonomiska förlusterna till följd av rotröteskador visar på vikten av att vidta åtgärder
för att förebygga spridning av angreppen.
Exempel på viktiga förebyggande åtgärder
är stubbehandling, skonsam drivning och
vinteravverkning. Andra mera långsiktiga
förebyggande åtgärder är ett ståndortsanpassat
trädslagval där man undviker granplantering
på ståndorter som inte lämpar sig för gran,
t ex torra marker.
Stubbehandling
Syftet med stubbehandling är att undvika
infektion av luftburna sporer av rotticka på
färska stubbytor genom att omedelbart efter
avverkning behandla dem med något biologiskt
eller kemiskt preparat. Idag utförs stubbehandling främst i gallring under de årstider när lufttemperaturen överstiger + 5° C. Det vanligaste
preparatet som används idag är en vattenlösning
av pergamentsvamp (Phlebiopsis gigantea) som
appliceras på stubbytan i så hög koncentration
att den konkurrerar ut rottickans sporer.
– Räkneexemplet är i sig teoretiskt och bygger på antaganden,
kommenterar Ulf Johansson på
Ulf Johansson
Tönnersjöhedens försökspark.
Det är naturligtvis en väldigt
hög rötförekomst när 45 % av stammarna är
drabbade av rotröta. Samtidigt finns det exempel
på avverkningar där man uppmätt så hög rötförekomst. Ofta är detta frågan om granskogar
som vuxit på olämplig mark, t ex torra ståndorter.
Detta är viktigt att varna för idag när många
skogsägare på grund av höga viltstammar planterar
gran på mark där det egentligen borde växa tall.
– Kalkylerna visar på betydelsen
av att du som skogsägare vidtar
förebyggande åtgärder för att
Christian Arvidsson
begränsa spridningen av rotrötesvampar, säger Vida Skogs
inköpare Christian Arvidsson. Stubbehandling i
gallring är en viktig sådan förebyggande åtgärd.
– Anpassade skötselprogram ger också möjlighet
att begränsa förlusterna av rotröta och öka det
samlade timmerutfallet från dina bestånd. Förkortad omloppstid i rötskadad granskog ökar
också den långsiktiga avkastningen genom att
man snabbare får ett nytt växtligt bestånd i
produktion, avslutar Christian.
nr 4
På bilden utför Tore Ekeberg stubbehandling på ett
granbestånd. Preparatet som används är en biologiskt
nedbrytbar vätska baserat på pergamentsvamp som
appliceras på stubbytan direkt när stammen kapas.
Tore arbetar sedan flera år som entreprenör åt VIDA.
I nästa nummer av VIDA Nytt kommer vi att
titta vidare på hur aktiv skogsskötsel skapar
ekonomiska förutsättningar för certifieringen.
Andra frågeställningar som kommer att
behandlas i kommande artiklar är:
• Vilken betydelse har det att välja rätt plant-
material?
• Skötselprogram för kvalitetsinriktat tallskogs-
bruk.
Sid 7
vida och växande värden