1. No category

Vida
NYTT
B
#3 2010
Sverige
Porto
Betalt
vida och växande värden
Oscar Dickson om skog och förfäder Sid 3
Skogspatron
dickson
Nyutnämnd VD i Urshult Sid 8
klöver över nr 3
Sid 6
Om värdet av att äga skog Sid 10
Vi ska odla vår skog
Med hjälp av successivt höjda försäljningspriser under
våren och då framförallt på våra trävaror kan vi för
första halvåret redovisa ett förhållandevis bra resultat.
Tidigare gjorda valutasäkringar i kombination med
alltmer trimmade anläggningar har bidragit starkt
till det goda resultatet.
Inträffar inga negativa överraskningar under
resten av året kommer vi att producera över
1,1 miljoner m3, en volym vi aldrig tidigare nått
och med en förädlingsandel på mer än 95 %.
Av Sveriges totala produktion står VIDA för ca
7 %. Sveriges ekonomi är förmodligen en av de
bästa i Europa och vi upplever att vi är ur finanskris och lågkonjunktur. Svensk byggnation och
särskilt renoveringssektorn går riktigt bra och då
inte minst med hjälp av rotavdraget. De flesta i
arbetsför ålder har jobbet kvar och i kombination
med låga räntor och sänkta skatter är det många år
sedan vi hade den köpkraft vi har nu.
Svensk ekonomi lever i en liten bubbla enligt
min uppfattning. Av Sveriges produktion på
knappa 17 miljoner m3 säljs och konsumeras ca 5
miljoner på den svenska marknaden, resterande
ca 12 miljoner exporteras.
Ekonomin i USA är fortsatt skakig och exporten
av trävaror från Europa nästan obefintlig. Storbritannien (den största importören i Europa)
har infört kraftiga sparpaket särskilt inom den
offentliga sektorn som kommer att påverka
byggnationen negativt. Ingen vet hur mycket.
I övriga Europa ser vi också en ekonomisk
instabilitet på många marknader möjligen bortsett från den Nordiska och Tyska marknaden.
Nordafrika och mellanöstern är mindre
drabbade av lågkonjunkturen och har en ung
befolkning men använder nästan bara furu och
inga förädlade trävaror.
Kina importerar allt mer men bygger än så länge
minimalt i trä och köper endast våra sämre
kvalitéer, en marknad som förmodligen kommer
men inte inom de närmaste sex eller tolv månaderna. Det tar förmodligen betydligt längre tid.
Svensk exportindustri och sågverksindustri har
vid flera tillfällen under de senaste årtionden
gynnats av en svag svensk krona och nu senast i
samband med finanskrisen. Något som fått till
följd att de Eurobaserade producentländerna
Finland, Baltikum, Tyskland och Österrike har fått
dra ned sin produktion kraftigt sedan 2008. Med
en allt starkare svensk ekonomi i förhållande till
Euroländerna är det sannolikt att denna konkurrensfördel nu är borta för denna gång samtidigt
som vi vet att den outnyttjade produktionskapaciteten i dessa länder är stor. Med en starkare svensk
krona finns det risk att svensk produktion nu får
stå tillbaka till fördel för de eurobaserade länderna
så länge vi inte ser en förbättring i konsumtionen.
Historiskt höga timmerpriser i Sverige såväl som
Finland har gjort att utbudet av råvara har varit
och är stort och som fått till följd att vi de först sju
månaderna i år producerat 8 % mer i Sverige och
hela 27 % mer i Finland jämfört med föregående
år. Inte helt oväntat efter 15 månaders prisuppgång
tvingas vi nu till lägre eller möjligen oförändrade
priser i köparländernas valutor. Med en allt starkare
krona innebär det prissänkningar i svenska kronor.
Med en ”vargavinter” antågande känns det dock
oerhört bra att våra stora investeringar i att effektivisera vår produktion nu börjar ge resultat. Detta i
kombination med en rad andra förbättringar från
råvara via produktion, vidareförädling till kund gör
att vi står stadigt inför en eventuell ”dubbeldipp” i
konjunkturen.
Positivt är att de marknadssatsningar som vi
och svensk skogsindustri gjort de senaste åren ger
resultat genom en ökad andel trähusbyggande i
en rad länder och inte minst på viktiga marknader såsom Japan och Storbritannien. Med alla de
fördelar och inte minst för miljön finns det goda
förutsättningar för ett fortsatt ökat träbyggande
världen över. Skogsindustrin är en del av lösningen
på koldioxidproblemet, växande skog, trä och
pappersprodukter binder koldioxid medan mogen
skog binder mindre koldioxid.
Vi ska odla vår skog, (se våra artiklar ”Klöver
Över”) det skapar mervärden inte minst för er som
skogsägare.
Oscar
Dickson
alvesta 2010-09-25
Santhe Dahl
Ansvarig utgivare: Lotta Fonsell
››
Jag tycker om att vara aktiv i skogen.
Man måste sköta den väl.
Det är som att gallra rädisor.
Grafisk form: www.black.se
Tryckeri: www.davidsonstryckeri.se
Papper: VIDA Paper Lessebo Linné naturvit 115 gr
Text och foto: Lotta Fonsell om inget annat anges
Adress: VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta
Telefon: 0472-439 00, Fax: 0472-439 01
Sid 3
Skogspatron d i c k s o n
Min förfader
Vi kommer fram till Nannarps
gård strax norr om Halmstad
en seneftermiddag i slutet av
augusti. Solen börjar ge långa
skuggor och det är lite kyligt i
luften. Det är shortsväder trots
allt tycker Oscar Dickson som
vi möter utanför hans nyrenoverade hus. Ett stort vackert
herrgårdsliknande hus från
1870-talet som rökskadades i
en brand bara några månader
tidigare.
Oscar och hans fru Kia berättar ganska obekymrat
om branden som trots allt slutade lyckligt.
– Vi är glada att vi äntligen fått flytta tillbaka.
Och inget ont som inte har något gott med sig,
skrattar Kia. Nu har vi rensat ut och slängt hur
mycket gammalt skräp som helst när vi ändå
skulle renovera.
Den oproblematiska och handlingskraftiga
inställningen verkar vara ganska typisk för allt
både Kia och Oscar tar sig för. Oscar driver egen
entreprenadfirma med sju anställda sedan 1986.
Lågkonjunkturen har inte påverkat i någon
nämnvärd utsräckning.
– Den hårda vintern hade nog värre inverkan på
jobben i så fall, säger Oscar, som ändå tycker det
rullat på bra. Jonas Eriksson som även går under
namnet ”bokhållaren” och är ekonomiansvarig
för verksamheten, nickar instämmande.
Vid sidan om firman har Oscar och Kia gården
att tänka på med alla de olika akviteter och
projekt som drivs där. Varken Kia eller Oscar
gör någon stor sak av det men efter en rundtur
på ägorna förstår man att det ligger mycket
jobb, engagemang och entreprenörskap bakom.
Vi passerar välrenoverade stallar för ett 70-tal
hästar, varav 50 travhästar. Vi kör på välanlagda
skogsvägar som jämnats för skogen och hästarnas
skull. Golfbanan strax intill gården har Oscar
varit med att anlägga. Den drivs i en förening
berättar han och vår son Emil driver golfrestaurangen.
På toppen av åsen ligger stenbrottet med en
fantastiks utsikt över Halmstad. Här bröts granit
i stora block och Oscar var själv med och drev
friman som sedan skeppade sten till bla hamnen
i Grenå. Idag ligger verksamheten nere och
stenbrotten har fyllts med vatten som skimrar
klargrönt i sensommarljuset.
På vägen genom skogen pekar Oscar på de olika
bestånden och berättar om vilka åtgärder som
har eller ska vidtas.
– Här avverkade vi i maj och innan sista timret
var utforslat från skogen var nyplanteringen i full
gång. Jag kan ingenting om skog, säger Oscar.
Sid 4
vida och växande värden
Vi kommer in på släkten Dickson och Oscars
förfäder som lämnat en hel del spår i historien.
Både den starka entreprenörsådran och intresset
för skog kan Oscar se långt tillbaka i släkten.
Oscar Dickson tillsammans med
Jörgen Henriksson och Jonas Eriksson
Något som motbevisas av allt han har att berätta.
– Jag gick på Plönninge skogsskola för vi hade ju
skog och de var väl lämpligt, eller rättare sagt, jag
kom väl inte in någon annan stans, skrattar han.
Jag blir inte jätteförvånad när Oscar berättar att
han även under en tid drev skogsentreprenad i
egen firma i några år.
– Men jag tyckte det var för dåligt betalt. Men sedan
när jag skulle köpa tjänsten tyckte jag det var dyrt,
skrattar Oscar och sneglar mot Jörgen som är
VIDAs inköpschef på område Syd.
Oscars förfäder släkten Dickson härstammar
från Skottland. Bröderna James och Robert
Dickson utvandrade till Göteborg i början på
1800-talet. Inledningsvis handlade de både med
trä och järn. Exporten försågs urpsrungligen från
Värmland där handelshuset som Dickson & Co
skapat successivt skaffade sig flera järn- och sågverk. Man etablerade sig sedan även i Norrland
och lade där grunden till en omfattande trävarurörelse genom bla köp av ytterligare sågverk.
Under mitten på 1800-talet ingick inte mindre
än 20 fartyg i rörelsen som skeppade sågade trävaror över hela världen. Satsningen i Norrland
var kraftig. När James Dickson första gången
kom upp till Norrland baserades handeln med
sågade trävaror på små vattensågar i de mindre
vattendragen. Produktionsförmågan var inte
särskilt stor och firmans idé blev nu att bygga
storsågar vid Norrlandsälvarna och på begränsat
avstånd från Bottenviken för att kunna bedriva
export direkt från norrlandskusten. Baggböle
sågverk var en av dessa och uppfördes 1850.
Dess plank och bräder forslades till Holmsund
för lagring och skeppning.
Dåtidens privilegierade sågar tillförsäkrades årligen
ett visst antal träd från kronans skogsmark.
Dessa fick man lov att avverka mot en relativt
låg sk stubböresavgift. Det ursprungliga Baggbölesågverket var privilegierat med 17.000 träd.
Men sedan James Dickson genomfört en omfattande ombyggnad av sågen och mångdubblat
produktionsförmågan förbrukade man snart upp
till 150.000 träd per år. Att döma av det egna
begränsade skogsinnehavet och vad bönderna
kunde leverera fanns ingen möjlighet att nå upp
till dessa volymer. Men på något sätt klarade
man ändå av att fylla timmerbehovet.
Ännu fanns ingen egentlig styrelse för kronoskogarna och landsortsbefolkningen kunde
därför tjuvavverka på kronoparkerna och sedan
sälja till den dåvarande enda köparen James
Dickson och Co. Baggböle köpte det timmer
bönderna kunde leverera utan att fråga varifrån
virket härstammade.
Därmed gjorde sig Baggböle-Holmsund mest
känt för en sak – Uttrycket baggböleri som kom
att betyda skövling eller mera konkret ”olovlig
avverkning av skog”. Vid rättegången 1850 frikändes dock James Dickson från anklagelserna.
Vi hinner inte så mycket mer men vi kan förstå
att detta är bara en bråkdel av släkten Dicksons
spännande historia där i alla fall det starka
entreprenörskapet gått igen i 2000-talets Oscar
Dickson.
På väg tillbaka på den sluttande skogsvägen hinner
vi se flera vildsvin och ett rådjurskid.
Vi avslutar med pyttipanna på golfklubbens
restaurang som sonen Emil lagat till.
– Här bodde vi från början, säger Kia och pekar
på timmerväggen som tidigare var en yttervägg.
– Och här stod sängen, ler hon och pekar på
kassadisken.
Som sammanfattning av vårt besök på Nannarps
gård intygar Oscar avslutningsvis att han skall
gå i pension vid 55 år, alltså om bara några år.
Av någon anledning känns inte detta särskilt
troligt. l
På frågan om vad Oscar vill ha ut av sin skogsmark svarar han;
– Jag tycker om att vara aktiv i skogen. Man måste
sköta den väl. Det är som att gallra rädisor. Det blir
ingen tillväxt om inte rätt stamantal får utrymme
att växa till sig. Jag vill att skogen skall ge avkasting
och skötas på bästa sätt men jag kan inte allt. Jag
måste ha någon sakkunnig att prata med. Jörgen
och jag har följt varandra under många år och vi
har täta kontakter för att stämma av vad som ska
göras.
Sid 5
k löve r
Artikelserien ”Klöver Över” belyser hur du med val av olika skötselåtgärder kan öka värdet på din skogsfastighet. I denna artikel
studerar vi effekterna på det ekonomiska utfallet av rotröteskador
i granskog. Vi jämför olika skötselprogram för bördig granmark i
södra Sverige och diskuterar hur man genom aktiva åtgärder kan
begränsa de ekonomiska förlusterna.
Rotröta ger förluster i granskogsbruk
Ett antal svampar kan ge upphov till rotröta på
växande granar. Den ur skoglig synpunkt viktigaste av dessa svampar är rottickan. Svampen
utnyttjar veden som näringskälla och bryter ned
veden vilket leder till kvalitetsförluster när timmerutbyte nedklassas till massaved, biobränsle
eller vrak. Detta leder till ekonomiska förluster
för skogsägaren.
Låt oss ta ett räkneexempel för att belysa storleksordning på de ekonomiska förluster som kan
uppstå till följd av rotröteskador. Efter första
gallring vid 30 års ålder av ett trädslagsrent
granbestånd på en bördig mark i södra Sverige,
konstaterar man i stubbarna efter de utgallrade
träden att beståndet angripits av rotröta. Frågan
är om man skall gallra beståndet ytterligare en
gång före slutavverkning eller om man skall låta
det växa vidare utan fler gallringar. Risken med
ytterligare gallringar i rotröteskadade bestånd
är att spridningshastigheten av svampen ökar
genom att aktiva försvarssystem sätts ur spel
när rötade träd fälls. En senare gallring kan
därigenom påskynda rötutvecklingen i ett redan
rötskadat bestånd. Vi antar därför att rötutvecklingen i det ogallrade beståndet är 1 % per
år medan den om ytterligare en gallring görs
blir 2 % per år under perioden närmast efter
gallringen.
Sid 6
Ekonomisk kalkyl
Vi jämför de båda skötselprogrammen genom
att studera det ekonomiska utfallet under några
antagna förutsättningar (Faktaruta 2). Det
ekonomiska utfallet beräknas i termer av ett
nuvärde för varje skötselalternativ. Nuvärdet är
det samlade nettovärdet (intäkter minus kostnader) för åtgärder under den del av beståndens
omloppstid som studeras och diskonteras till
samma tidpunkt vid en vald kalkylränta, i detta
räkneexempel 2,5 %.
Faktaruta 2.
Beståndsutveckling: prognosmodellen DT (SLU,
Inst för sydsvensk skogsvetenskap, Alnarp)
Sortimentsutfall: timmer och massaved. Röthöjd i
skadade träd i medeltal 3 m. Den rötade virkesvolymen nedklassas till 50% till massaved och
50 % till vrak.
Virkespriser och kostnader: aktuella marknadsnivåer.
Kalkylexemplet (Faktaruta 3) visar att den ekonomiska förlusten av rotröteskadorna för skötselprogrammet med gallring och normal omloppstid
uttryckt i nuvärde blir i storleksordningen 10 %
jämfört med om beståndet varit helt friskt. För
skötselprogrammet med utebliven gallring och
förkortad omloppstid blir förlusten ca 5 % jämfört
med om beståndet varit helt friskt.
Faktaruta 1.
Faktaruta 3.
Två skötselprogram för rotröteskadad granskog på
bördig mark i södra Sverige.
Kalkylexempel för två skötselprogram för rotröteskadad
granskog på bördig mark i södra Sverige, kalkylränta 2,5 %.
Alternativ 1
Gallring
Slutavverkning
Ålder
40
65
Stamantal, st/ha
500 550 Volym, m3sk/ha
100 m3sk/ha
630
Nuvärde, kr/ha, utan röta
Nuvärde, kr/ha, med röta
Alt. 1
129200
115800
Alt. 2
122300
116300
Alternativ 2
Slutavverkning
Ålder
55
Stamantal, st/ha
1000 Volym, m3sk/ha
620
Förlust, kr/ha
Förlust, %
13400
10,4
6000
4,9
över nr 3
En artikleserie om hur du kan öka värdet på din skogsfastighet.
Analys
Kalkylexemplet ovan visar att för ett rötskadat
bestånd kan ett anpassat skötselprogram där
man avstår från sista gallring och förkortar omloppstiden halvera den ekonomiska förlust som
rotröteskador ger upphov till.
• Jämförelsen med ett bestånd som är helt friskt
blir i sig ett teoretiskt alternativ. Svampar som
ger rotröta i granskog finns idag i de flesta
skogsmarker i södra Sverige. Granskog som
helt saknar rotröta är därför sällsynt.
• Ekonomiska förluster som i räkneexemplet
ovan på i storleksordningen 10 %, innebär att
rotröta utgör ett av de allvarliga problemen
för granskogsbruk. Försök till uppskattningar
av de samlade förlusterna av rotröteskador har
visat att dessa uppgår till 100 tals miljoner kr
årligen i svenskt skogbruk.
• Den minskade förlusten i det anpassade
skötselprogrammet med utebliven gallring
och tidigarelagd slutavverkning beror på att
utgallring av rötskadade träd antas påskynda
rötutvecklingen och på att andelen träd som
hinner drabbas av röta blir lägre.
• Antagandena i räkneexemplet leder till att
i det normala skötselprogrammet kommer
ca 45 % av stammarna i slutavverkningsbeståndet att vara drabbade av rotröta. Att de
ekonomiska förlusterna trots detta stannar på
i storleksordningen 10 % beror på att rötskadorna normalt begränsas till den nedre delen
av stamkäglan. En stor del av stammarnas
värde kan genereras från timmerutbyten i
stamvolymen ovan den rötskadade bottendelen.
• Det kan vara stor variation i mängden rötved
och därmed i ekonomiska förluster mellan
enskilda bestånd. Eftersom rotröta är en så
allvarlig skadegörare i granskogsbruk, finns
det starka motiv att som skogsägare följa
rötutvecklingen i sina bestånd. Inventering
av stubbytor efter gallring och slutavverkning
kan ge värdefull information om förekomst
av rotröta och därmed utgöra underlag för
anpassning av skötselprogrammen.
• Förutom att rotröta ger direkta förluster i
form av uteblivna intäkter, kan även indirekta
förluster uppkomma. Rötskadade träd kan
bidra till ökad risk för vindskador och till
ökad risk för angrepp av sekundära skadegörare, t ex barkborrar.
• De ekonomiska förlusterna till följd av rotröteskador visar på vikten av att vidta åtgärder
för att förebygga spridning av angreppen.
Exempel på viktiga förebyggande åtgärder
är stubbehandling, skonsam drivning och
vinteravverkning. Andra mera långsiktiga
förebyggande åtgärder är ett ståndortsanpassat
trädslagval där man undviker granplantering
på ståndorter som inte lämpar sig för gran,
t ex torra marker.
Stubbehandling
Syftet med stubbehandling är att undvika
infektion av luftburna sporer av rotticka på
färska stubbytor genom att omedelbart efter
avverkning behandla dem med något biologiskt
eller kemiskt preparat. Idag utförs stubbehandling främst i gallring under de årstider när lufttemperaturen överstiger + 5° C. Det vanligaste
preparatet som används idag är en vattenlösning
av pergamentsvamp (Phlebiopsis gigantea) som
appliceras på stubbytan i så hög koncentration
att den konkurrerar ut rottickans sporer.
– Räkneexemplet är i sig teoretiskt och bygger på antaganden,
kommenterar Ulf Johansson på
Ulf Johansson
Tönnersjöhedens försökspark.
Det är naturligtvis en väldigt
hög rötförekomst när 45 % av stammarna är
drabbade av rotröta. Samtidigt finns det exempel
på avverkningar där man uppmätt så hög rötförekomst. Ofta är detta frågan om granskogar
som vuxit på olämplig mark, t ex torra ståndorter.
Detta är viktigt att varna för idag när många
skogsägare på grund av höga viltstammar planterar
gran på mark där det egentligen borde växa tall.
– Kalkylerna visar på betydelsen
av att du som skogsägare vidtar
förebyggande åtgärder för att
Christian Arvidsson
begränsa spridningen av rotrötesvampar, säger Vida Skogs
inköpare Christian Arvidsson. Stubbehandling i
gallring är en viktig sådan förebyggande åtgärd.
– Anpassade skötselprogram ger också möjlighet
att begränsa förlusterna av rotröta och öka det
samlade timmerutfallet från dina bestånd. Förkortad omloppstid i rötskadad granskog ökar
också den långsiktiga avkastningen genom att
man snabbare får ett nytt växtligt bestånd i
produktion, avslutar Christian.
nr 4
På bilden utför Tore Ekeberg stubbehandling på ett
granbestånd. Preparatet som används är en biologiskt
nedbrytbar vätska baserat på pergamentsvamp som
appliceras på stubbytan direkt när stammen kapas.
Tore arbetar sedan flera år som entreprenör åt VIDA.
I nästa nummer av VIDA Nytt kommer vi att
titta vidare på hur aktiv skogsskötsel skapar
ekonomiska förutsättningar för certifieringen.
Andra frågeställningar som kommer att
behandlas i kommande artiklar är:
• Vilken betydelse har det att välja rätt plant-
material?
• Skötselprogram för kvalitetsinriktat tallskogs-
bruk.
Sid 7
vida och växande värden
göran fransson
Sommarjobbaren
som blev vd
Jag möter Göran Fransson
på hans kontor på sågverket
i Urshult. Konferensbordet i
hans rum är av furu och på
bordet står mackorna färdigbredda. Lingongrova med
skinka. Det är hemtrevligt
och man känner sig väldigt
välkommen.
– Jag började som 11-åring att sommarjobba på
VIDA med 10 kr i timmen, säger Göran. Det var
ju barnarbete men det är 30 år sedan nu, så det
är väl preskriberat, skrattar han. Då sorterade jag
bräder i justerverket och klippte gräs.
Vid den tiden hade VIDA verksamhet i Vislanda
och Alvesta. Omsättningen var totalt 100 miljoner
kronor och hade ca 100 anställda.
– På gymnasiet gick jag på Teknikum i Växjö.
När jag slutat skolan för dagen åkte jag till sågen
i Alvesta. Där körde man bara ett skift då. När
ordinarie personal slutat för dagen jobbade jag
och en av VIDAs nuvarande säljare med att hyvla
råspont i fyra timmar.
”
Jag var ganska skoltrött då. Jag fattade inte riktigt
vad jag skulle få för användning av all teori. Det
var mycket roligare att arbeta och tjäna pengar.
Efter lumpen fick Göran fast anställning på
sågverket i Alvesta där han jobbade på flera
platser och lärde sig hela förädlingssidan. Efterhand tog han också allt större ansvar i byggshopen
som då fanns i anslutning till sågverket.
Som 32-åring blev Göran platschef i Urshult.
– Det fanns ju många anställda som jobbat länge på
sågen och som visste exakt hur det skulle gå till. Det
var inte alla gånger så lätt. Men jag jobbade på och
fick successivt förtroendet av mina medarbetare.
Att jobba på har alltid varit Görans modell. Det
märks inte minst när man går en runda genom
sågverket. Han plockar upp, justerar och rättar till.
– Det finns alltid något som kan göras bättre, menar Göran. Är vi kort på personal händer det att jag
kör truck. De är vana att jag gör det så det är inget
märkvärdigt med det. För Göran är det ett bra sätt
att ha koll på läget. Jag kan lätt sätta mig in i problemen och förstå mina medarbetares situation. Jag
har aldrig haft svårt för att hugga i och det är det
bästa sättet för att få en bra relation med personalen.
Man kan aldrig få någon annan att ställa upp och
jobba extra om man inte kan visa att man är beredd
att göra det själv också.
Fakta om VIDA Urshult AB
Engagemanget går inte att ta miste på. Trots
dryga 6 mil till jobbet är Göran oftast på plats vid
kl 6.30. Han skickar blixtsnabba svar på mailen
och vill gärna vara först. En tävlingsådra som
märks i stort och smått. Han är bra på att räkna
och gillar siffror och rekord.
Att vara nyutnämnd VD bekymrar inte Göran
nämnvärt. Skillnaden mot tidigare när han var
platschef är inte så stor.
– Jag har ett större ansvar nu men samtidigt är det
lätt att vara ledare när all personal är så engagerad
som den är här i Urshult. Vi har också ett nära samarbete med VIDA Skog, VIDAs inköpsbolag. Två
inköpare sitter här på sågverkets kontor i Urshult.
Det är viktigt särskilt när marginalerna krymper.
Framförhållningen på order ligger på 4-6 veckor.
När det gäller framtiden väntar sig Göran några
tuffa år. Vi ser att försäljningspriserna har stigit
under det senaste året från en låg nivå men nybyggnationen på våra stora exportmarknader har
inte tagit fart. I USA tex som varit en stor exportmarknad med över 30% av VIDAs försäljning ser
vi inga som helst tecken på en vändning. Experter
varnar för en sk dubbeldipp i konjunkturcykeln
och vi kan känna viss oro för den ekonomiska
utvecklingen i Storbritannien. Samtidigt vet vi
också att råvarupriserna stiger. Detta kräver att vi
är duktiga när det gäller effektiviteten i produktionen och att vi har uthållighet.
– Och det har vi, konstaterar Göran lugnt. l
”Att jobba på har alltid
varit Görans modell.”
• Sönderdelar ca 35 långtradare med timmer per dag.
• Årsproduktionen ca 145.000 m3 sågad vara.
• Råvarubehov ca 275.000 m3fub.
• Produktionen motsvarar ca 13 långtradare med trävaror per dag varav 85 % vidareförädlas genom hyvling
och ofta millimeterkapning. Dessutom produceras det 7-8 långtradare med cellulosaflis. 3 långtradare sågspån.
1 långtradare med bark och 2 långtradare med kutterspån.
• Ca 50 anställda.
• Omsättning 280 miljoner kr.
• Huvudmarknader är Storbritannien, Japan och Tyskland.
• VIDA Urshult AB ingår i VIDA koncernen som omsätter ca 4 miljarder och har 16 produktionsanläggningar.
Sid 8
vida och växande värden
Sid 9
p e n g a r & kärlek
– om värdet av att äga skog
Med 30 år i branschen sitter
Anders inne med stor kunskap.
Många av hans kunder är
skogsägare och han får dagligen frågor som har skoglig
anknytning.
–Vi jobbar med allt från
bokslut, redovisning, deklarationer, generationsväxlingar,
försäljning av skogsfastigheter.
Vi förvaltar även skogsfastigheter, berättar Anders. Intresset
för skogsfastigheter har ökat
stadigt. Efterfrågan har varit
större än utbudet under en
längre tid.
– Att köpa skogsfastighet är en säker tillgång
och har många fördelar, säger han vidare. Många
skogsägare idag driver sin skogsfastighet som en
rörelse precis som lantbrukare alltid har gjort.
Man kan också se att särskilt de yngre ser skogsfastigheten ur produktionssynpunkt. Detta är
ju också ganska naturligt eftersom många yngre
vid exempelvis generationsskifte täcker finansieringen genom att avverka på skogsfastigheten.
– Vid förvärv av skogsfastighet finns det en hel del
skattemässiga möjligheter.
Fysiska personer har tex rätt att kvitta underskott av aktiv nystartad näringsverksamhet mot
tjänsteinkomster. Detta får man göra under 5 år
och med högst 100 000 kronor per år. Du har
också möjlighet att i näringsverksamhet kvitta
underskott mot ett överskott i annan del av
näringsverksamheten.
Många förvärv görs av grannar eller närliggande
skogsfastigheter. I dessa fall kan man dra nytta
av reglerna kring sk rationaliseringsförvärv. Enkelt uttryckt kan man alltså avverka för hälften
utav köpeskillingen och göra avdrag för detta.
Hur ser du själv på värdet av att äga skog?
– Det finns många delar i det. Jag är inte intresserad av att ha skog som bara står. För mig finns
det ett tydligt produktionsmål. Jag vill se att det
händer något. Att det jag gör faktiskt får effekt.
Det är roligaste är att skapa och bygga upp ett
värde. Värt att beakta är att varje producerad m3
som virkesförrådet ökar höjer fastighetens värde
med ca 600 kr.
– Men jag delar upp skogen i produktionsbitar
och rekreationsbitar. Det finns naturligtvis ett
stort nöje i att gå i och njuta av skogen. Att plocka
svamp en fin solig höstdag som denna.
Redan vid en första gallring blir det ett netto
och vid den andra blir det ett tydligt överskott.
Anders påpekar med övertygelse,
– Det går inte att snegla på priset vid första gallring. Skogen måste skötas. Sköter man skogen kan
omloppstiden också sänkas. På vissa ståndorter har
vi avverkat 55 årig skog. Det grova timret är inte
nödvändigt för industrin och jag kan få ökad avkastning på min fastighet. Insikten om att en sänkt
omloppstid gynnar på skogsägare och industri har
förstärkts efter stormen Gudrun, menar Anders.
Då började man på allvar diskutera nackdelarna
med att låta skogen stå till den blir 80–100 år
gammal. Jag tror att medvetenheten har ökat
radikalt sedan dess.
Hur ser du på miljöcertifieringen av skogen?
– Certifieringen enligt FSC eller PEFC är egentligen inget problem. Skogsägare sköter själv sin
naturvård på bästa sätt. Detta är ett egenintresse.
Att man sedan kan bli dubbelcertifierad och lite
förenklat få mer betalt för det man redan gör är ju
bara bonus, säger Anders.
På besök i Anders egen skog inser man att det
finns en väl genomarbetad struktur. En 45 årig
nygallrad pelarsal av gran som skall avverkas
inom 5–10 år. Väldikat område med nyröjd
ungskog. Vid sidan av detta ett hygge som slutavverkades i maj. Plantorna står redan i marken.
Anders har tydliga mål och följer planen till
punkt och pricka.
– Det är det som är kul, att se att det verkligen
betyder något för tillväxten. l
Sid 10
Sid 11
Lennart Holm inträder från den 1 januari 2011,
som styrelseordförande för VIDA koncernen.
Lennart är 50 år och kommer ursprungligen
från Karlstad. Bland Lennarts meriter kan
nämnas Kemiingenjör från Chalmers i Göteborg (1984). Internationell yrkeskarriär inom
skogs-, process- och tillverkningsindustrin bl.a.
som affärsområdeschef för Stora’s massaverksamhet under 90-talet och koncernchef för
specialkemikoncernen Perstorp 2001–2006.
Lennart har sedan dess verkat som styrelseord-
förande i Perstorp koncernen, en position han
fortfarande håller. Efter några år som partner
i det Franska riskkapitalbolaget PAI partners
verkar nu Lennart som entreprenör inom
miljö, energi och kemi. Förutom ordförandeskapet i Perstorp är han styrelseordförande i
Nexam Chemical AB, vice ordförande i SOS
barnbyar samt styrelseledamot i Lahega Kemi
AB och Hempel A/S (Danmark). Vidare är
Lennart ledamot av IVA (Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien).
Christer Johansson, nuvarande styrelseordförande
kommer fortsatt att ingå i styrelsen som ordinarie
ledamot.
Vi hälsar Lennart hjärtligt välkommen till
VIDA och ser fram emot ett gott och utvecklande samarbete.
VIDA blir ny delägare i
VIDA går in som delägare i Uni4 Marketing,
som säljer svenska trävaror på marknaderna i
Nordafrika och Mellanöstern. VIDA förvärvar
en minoritetspost i Uni4 Marketing, som för övrigt
ägs av SCA Timber, Holmen Timber, Södra
Timber och Martinsons Trä. Uni4 Marketing är
den ledande svenska exportören på marknaderna
i Nordafrika och Mellanöstern. Dessa marknader
kännetecknas av en ung befolkning och en god
tillväxt, inte minst inom bostadssektorn. Dessutom kräver marknaderna specifik kompetens
för försäljning, logistik, dokumenthantering och
bankrutiner för att vara lönsamma alternativ för
en nordisk producent av trävaror. Marknaderna
är därutöver ett viktigt komplement till ägarföretagens försäljning till sina huvudmarknader.
– Vårt mål med att köpa in oss i Uni4 Marketing
är att få tillgång till en mycket kostnadseffektiv
säljorganisation gentemot växande marknader i
Nordafrika och Mellanöstern, säger Måns
Johansson, VD VIDA Wood AB.
– Att hälsa en ny delägare som VIDA välkommen
in i Uni4 Marketing känns mycket inspirerande.
Särskilt som det handlar om ett välskött bolag med
ett väl etablerat rykte i branschen, säger CarlHenrik Sandström, VD Uni4 Marketing AB.
– Den ökade tyngden i ägarstrukturen gör att vi
kan fortsätta det redan framgångsrika arbetet med
att bli en kostnadseffektiv säljkanal vad gäller
logistik och säljorganisation på marknader som
historiskt kännetecknats av höga kostnader, säger
Anders Ek, styrelseordförande i Uni4 Marketing
samt marknadsdirektör i SCA Timber och välkomnar VIDA som ny delägare in i bolaget.
Uni4 Marketing beräknas under 2010 sälja och
leverera ca 550.000 m3 trävaror på marknaderna
i Nordafrika och Mellanöstern och under året nå
en omsättning på ca 1 miljard SEK. l
VIDA AB är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1200 anställda i södra Sverige. VIDA köper drygt 2,2 miljoner m3fub
timmer varje år för förädling vid 7 sågverk. VIDA omsätter ca 4 miljarder SEK och producerar ca 1,2 miljoner m3s, varav 85 %
exporteras till fem världsdelar. I koncernen ingår även VIDA Paper AB med en produktion på 60 000 ton finpapper och 30 000 ton
massa, VIDA Packaging AB som är Nordens största tillverkare av träemballage, VIDA Energi AB som leder koncernens satsning på
bioenergimarknaden och VIDA Pellets AB med en pelletsproduktion på 50 000 ton pellets per år.
VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta Tel 0472-439 00, Fax 0472-439 01
foto Nina Björkhem
Ny styrelseordförande i
vida koncernen
skogsmässa
i Siggaboda blev succé
För 5:e året i rad arrangerades Siggaboda Skogsmässa som arrangeras av Gösta och Birgitta
Gustafsson på deras egen gård Siggaboda. Arrangemanget ägde rum mellan den 3-4 september och lockade drygt 3 500 besökare i ett
sagolikt sensommarväder. Årets Skogsmässa var
större än tidigare år med ett utökat utställningsområde och mer än dubbelt så många utställare.
Maskinleverantörer och olika skogliga aktörer
fanns på plats. Bland utställarna återfanns VIDA
och VIDAs inköpare Jan-Erik Gustafsson och
Christian Arvidsson. l
”
Nyanställda
Camilla Milton har anställts som personalchef för koncernen. Hon kommer närmast
från Mercury Urval där hon arbetat med
rekrytering och ledarskapsutveckling samt
även varit ansvarig för Växjö-kontoret.
Camilla har under de senaste 2 åren varit
anlitad av VIDA för rekrytering och ledarskapsutveckling. Den nyinrättade tjänsten
kommer bla att innefatta övergripande
personalfrågor samt stöd för chefer i ledarskapsfrågor. Camilla tillträdde sin tjänst i
mitten av augusti.
Bo Hallin är nyanställd inköpare på
VIDA Skog område Väst med placering
på Ulricehamnskontoret. Bo kommer
närmast ifrån en tjänst som inköpare på
Sydved. Han har även arbetat som skogsbruksplanläggare och avverkningsledare.
Bo bor i Kinnared en by strax utanför
Ulricehamn och är allmänt väldigt skogsintresserad.