1. No category

Konsthallen 20-år
1
Konsthallen Hishult
– 20 år
Nostalgi – Vitalitet – Stramhet – Trygghet – Elegans
25 oktober - 14 december 2014
2
3
Av KÅ Gustafsson
Att bygga en Konsthall
En Konsthall i Hishult även år 2014. Ja, det känns faktiskt ännu mer osannolikt nu än
det gjorde för ca 25 år sedan, när den vilda idéen hade slagit rot i mitt inre. Kort om
Konsthallens bakgrund, tillblivelse, utställningar och utveckling finns i katalogen till
utställningen “Black Box” (#114), november - december 2013. Naturligtvis finns det
mycket mer än så att berätta, men det får komma till ett annat tillfälle.
Sune Nordgen har lovat att hjälpa till med att sammanställa detta i bokform, så det
finns något att se fram emot!
När jag själv började försöka att i minnet gå igenom vad som har hänt på platsen
omkring den Gamla Gästgivaregården under dessa drygt 20 år, så var det inte så enkelt.
Jag behövde verkligen mycket hjälp med att få ordning på minnet av min, under alla år,
ständige vapendragare Ryszard Futoma. Detta är vad vi i all hast kunde komma ihåg och
helt säkert är det något som är glömt eller att händelsen ej kommit in under rätt årtal!
Under den euforiska högkonjunktur som rådde i slutet av 1980-talet så började det
gry en idé om att bygga upp en plats för utställningar i anslutning till den Gamla
Gästgivaregården i Hishult, vars verksamhet startades av min farfars far år 1884.
Ett oväntat möte med arkitekten Maria Schad gav form till mina planer och ritningarna
började ta form. Högkonjunktur hade förbytts till extrem lågkonjunktur, men jag var
fast förvissad om att det var nu eller aldrig som gällde. Mina föräldrar kände att de
hade gjort sitt och ville dra sig tillbaks, så tiden var verkligen inne. Julen 1992 så sattes
de vildsinta planerna i gång och då grävdes en stor del av den anrika gårdens trädgård i
sönder. Första delen av 1993 färdigställdes ritningarna och bygglov skulle sökas (inte så
lätt!) för att till slut äntligen kunna starta byggprojektet på allvar i augusti. En Konsthall
skulle byggas, sammankopplad med Gästgivaregården och mina föräldrar skulle få en ny
bostad, en modern och fin lägenhet (ihopbyggd med Konsthallen). När de hade flyttat
in (våren 1994) så skulle den gamla bostadsdelen i Gästgivaregården renoveras för att
inrymma min familj, som nu bestod av fru Maria och barnen Kiran, Björn och Ellen.
Detta var mitt väl tilltagna livsprojekt, som jag var helt övertygad om att vi skulle kunna
växa länge i, innan det började bli trångbott.
Ack så fel, för detta är den enskilt största missräkning i hela Konsthallsprojektet. Detta
blev i stället starten till en “never-ending” bygg och renoveringsera. Så här har det fortsatt:
4
1994 – Privatbostaden fick vara klar för inflyttning i juni. Konsthallen blev till slut
invigningsklar den 15 oktober. Bosse Nilsson invigde det hela och Olle Kåks var
premiärutställare. Arbetet i och omkring Konsthallen höll på hela året. 1995 – Börjar
slutföra arbeten i trädgård och vid entrén mot parkering. 1996 – Ett magasin med en
automatisk påfyllning av biobränsle installeras till pannan som förser Gästgivaregården
och garage och förråd med värme (Konsthallen värms upp av is-pinnar, en sinnrik
luftvärmeuppfinning). 1997 – Vi måste ha ett nytt och funktionellt restaurangkök.
Bygget startar i början på sommaren och blir en byggnad på tre våningar, inklusive
källare. Köket i första plan och sedan, i plan två och tre, lite större plats privat, fler
hotellrum och ett konferensrum. Samtidigt anlägger Björn Wessman sin trädgård
“ASA-stenar” längs tomtens västra del (klart för vernissage i juli). 1998 – Konsthallen
värmesystem kopplas ihop med biobränsleanläggningen. Ny tillbyggnad för fler toaletter och
kapprum. De nya hotellrummen + konferensrummet görs färdiga. I Gästgivaregårdens
matsal läggs nya golv in och gamla slipas, det målas å fejas. 1999 – “Tegeltorget” byggs.
Under en resa till Italien, för att fira Staffan Nihléns 70-års dag, får jag se torget i
Sienna och blir helt betagen. Ett sådant måste vi ha i Hishult! Jag köper materialet från
en raserad ladugård och fullföljer min inre bild av detta som en del av Konsthallens
yttre. Plan två på Gästgivaregården med korridor och de tre gamla hotellrummen får
en ansiktslyftning samt dusch och toalett på rummen. Gamla entrén renoveras också
(där det nu finns en stor samling glas av Bengt Orup). 2000 – Slutför renoveringen
av det gamla huset. Slutför också inredningen av källaren under det nya köket. Köper
grannfastigheten Hishult 28:2. 2001 – börjar, så försiktigt, att renovera den. 2002 –
Här är en total minneslucka! 2003 – I den privata bostadsdelen görs en genomgripande
renovering av vardagsrum, kök, entré och trappa till 2:a våningen. 2004-05 – Påbörjar
utbyggnaden för en ny caféservering i anslutning till restaurangköket. Totalrestaurerar
uthuset till 28:2. 2006 – Då får Boklådan, i gamla tryckeriet, sitt nuvarande
utseende. 2007 – Arkitekten Heikki Särg, får färdigt ritningarna till Orangeriet och
Tegeltorget tas bort och vi startar bygget 1:a veckan i maj. Klart för invigning, med
Björn Wessmans utställning, den 28 juni! Samtidigt blir också innergården klar.
Allt hopkopplat med caféserveringen. Blomsterkullen vid parkeringen uppstår. I
en rasande fart får också Konsthallen en ny tillbyggnad (benämns “Inre rummet”)
under sensommaren. Kapprummet blir färdigt och en ny boulebana kommer till.
2008 – Orangeriets brädklädda utställningsvägg och lager blir färdigt. En ny carport
och ett garage för traktor och maskiner tillkommer. Projektet “Skulptur vid kyrkan”
startar och syftet är att detta skall fortgå under 5 år. Startar ett försök att anlägga en
ny skulpturpark, granne med kyrkan och längs med Smedjeån. 2009 – Min fars gamla
5
hundgård genomgår en total förändring och blir nytt förråd
och redskapsförvaring. Sommarens “Skulptur vid kyrkan”
blir den sista. Arbetet med att röja och rensa marken i
“nya skulpturparken” startar. Konsthallen får en ny stor
utställningsvägg, som döljer den stora och dominerande
trappan till “plan 2”. Nytt stort badrum görs i fastigheten 28:2.
2010 – En ny värmepanna för hela anläggningen installeras
och all hydralik till värmeanläggningen renoveras. Trädgården/
Parken får ett delvis nytt utseende, med några fasta platser för
skulpturer. Ett litet nytt tegeltorg återuppstår.
2011 – Gästgivaregårdens tidigare huvudentré får nytt ett
yttertak och balkong. Arbetet i trädgården fortsätter och
lägenheten får en braskamin. 2012 – Renovering av ett av
hotellrummen (#9) samt att mitt gamla kontor får bli ett
nytt dubbelrum (#8). Allt i Konsthallen. 2013 – Rosens
Dag, ett rikstäckande projekt av GRO-plantskolor och
Svenska Rosensällskapet, har valt Konsthallen som årets
plats för att presentera Årets Ros. Omkring 4-500 rosplantor
finns i Parken, många blir stationära och utgör nu ett väldigt
vackert inslag i parken. I samband med detta invigs en fast
utsmyckning av Eva Bengtsson, YES ROSOR, på pelaren
i hörnet av Orangeriet. En ny infart görs för transporter
till Gästgivaregården. Arbetet med den nya skulpturparken
kräver för mycket av allt! Sänker kraven, men släpper
inte taget! 2014 – De nya rosorna kräver mycket och
vi vårdar vårt nytillskott. Kanske också Rodordendron?
Maria Miesenberger gör en fast utsmyckning “Ögonblick i
rörelse/Moment in Motion” på Orangeriets västra gavel (se
sid 8-9). Fastigheten 28:2 börjar få ett nytt utseende och
lägenhetens trädgård förfinas. Rolf Hansons jättemålning
“Yendi”, 314x374 cm från 1983, köps in som 20-års
present till Konsthallen. Gästgivaregården har fått leva
vidare och har nu blivit 130 år gammal, kanske piggare än
någonsin! Konsthallens vänförenings medlemsantal, är idag
(ordinarie- och familjemedlemmar) ca 800 personer.
Och så vidare, och så vidare ...
6
7
Maria Miesenberger
“Ögonblick i rörelse/Moment in Motion” (hornhinnans nerver), 2014.
8
9
Lennart Aschenbrenner
nostalgi
Lennart var den första ”riktiga konstnär” jag stötte på den omvälvande våren 1979.
Vänskapen har bestått under alla år och det är glädjande att få visa Lennarts nya
”nostalgiska” verk. För mig ger det också många positiva nostalgiska vibrationer.
Photo: Anders A. Aronsson
10
Ateljén i Gåsborn, oktober 2014.
11
Under studietiden på Konstakademien gjorde jag i mitten av 60-talet trevande försök på
grafikskolan som resulterade i tre litografier. Några etsningar, kom till under primitiva former
på en vind i Skåne vid samma tid. Vintern 1968-69 gjorde jag två litografier hos Peter Bramsen
på Atelier Clot i Paris, Men först 1972 när jag genom Ingvar Landberg började arbeta med
serigrafi, som möjligheten och lusten att arbeta och fördjupa mig i de olika grafiska metoderna
tog fart. Det började med serigrafin som man då inte ansågs vara en konstnärligt godkänd
metod, den skulle man låta reklamarna hålla på med. Men för mig blev det ett fruktbart och
intensivt samarbete som pågår ännu.
Serigrafins teknik och färdiga resultat påminner om oljemåleriets. Färgen kan tryckas tjockt och
pastos, ett felaktigt parti kan korrigeras med ett täckande färglager.
1982 började jag arbeta med koppargrafik hos Ole Larsen i Helsingborg. I hans verkstad har
mina etsningar blivit till sen dess. Koppargrafikens traditioner och myter kändes först som ett
hinder, jag ville närma mig kopparplåten respektlöst med målarens ögon, och utnyttja dess
kvaliteter och möjligheter i mitt bildskapande. I verkstaden hos Ole fick jag hjälp med detta.
Genom att t.ex. med penseln doppad i syra måla på en akvatintgrund har jag försökt uppnå en
lätthet, ett anslag som minner om kalligrafins. Genom åren har jag lärt mig att nästan allt är
möjligt att uppnå med hjälp av kopparplåt och syror.
Från mitten av 80-talet blev också litografin en tryckteknik som jag har arbetat mycket med.
Först hos Åke Lindström. Sen hos Finn Nielsen i Kivik där vi arbetade på sten, tungt, mödosamt
och roligt. Under ett par år gjorde jag över tio upplagor i hans verkstad. Jag flyttade till
Sydfrankrike 1992 och började göra mina litografier hos Pierre Chave i Vence och i somras
tillbaka i Stockholm utförde jag mappen ”Poste restante” fyra litografier hos Lumphé Litografiska.
Litografins möjligheter och begränsningar påminner om akvarellens. Lager på lager av transparanta
färger där vitt är det rena pappret. En form kan inte korrigeras genom att tryckas över, blir en form
inte bra måste man börja om på ny sten eller plåt.
Varje tryckmetod har sina begränsningar och sina specifika kvaliteter, som det gäller att komma
underfund med och använda sig av.
Det är ett privilegium för mig att kunna gå till en grafikverkstad och utnyttja all den
yrkeskunskap som finns samlat där, I grafikverkstaden har jag någon att samarbeta med, pröva
idéer och uttryck tillsammans med. En tryckare är inte bara en person som utför en uppgift
jag förelagt honom, han är också det öga som tittar över min axel på bilden i vardande. Redan
under arbetets gång har jag en betraktare, ibland besvärande men oftast stimulerande.
Det är viktigt för mig att arbetsprocessen i grafikverkstaden är den samma som i min egen
ateljé. Jag kommer inte till Ole med en förlaga som ska transkriberas till en etsning jag strävar
efter att bilden skall födas där, att det konstnärliga avstampet sker där just då.
Mina tryckare är mina vänner, vi strävar mot samma mål.
Lennart Aschenbrenner i oktober 2013
12
PIPA
Etsning, 12 x 10 cm, 2012.
13
Anton
Alvarez
vitalitet
Anton Alvarez (b. 1980) is a Swedish-Chilean designer currently based
in Stockholm. A recent graduate of the Royal College of Art’s Design
Products MA, Alvarez originally studied fine art and cabinetmaking
before completing an Interior Architecture and Furniture Design
course at Konstfack, the University College of Arts, Craft and Design
in Stockholm. Alvarez’s work focuses on the design of systems and
the creation of tools and processes for producing products. Alvarez
work has been exhibited internationally, including at MUDAC, the
Design Museum and the Victoria & Albert Museum in London.
För drygt en månad sedan hade jag ingen aning om vem Anton
Alvarez var. En kik på hemsidan om hans pågående utställning på
Gustavsbergs Konsthall gjorde valet lätt. Nytt, kraftfullt och vitalt.
Verkligen en utmaning för mig och Konsthallens publik.
Photo: Märta Thisner
14
Photo: Märta Thisner
15
Photo: Gustav Almestål
16
Photo: Gustav Almestål
17
Från måleri till stolar
Anders Hammarstrand
stramhet
Konstnärlig stramhet blandat med en form av surrealism. Anders har intresserat mig
främst genom sina stol-skulpturer. Jag är ju förtjust i stolens form och utstrålning.
Anders stolsiluetter kan ju nästan liknas vid ”telefonkladd” som med pedantisk nogrannhet
har blivit bearbetad och förfinad. Detta i kombination med det surrealistiska uttrycket i
måleriet ger en intressant spänning.
Jag började mitt konstnärskap som målare, sedan
gav jag mig in på skulpturen och först därefter
gav jag mig i kast med stolen som estetiskt och
funktionellt objekt. Här följer några tankar kring
mina stolar eller stol-skulpturer som jag föredrar
att kalla dem.
Jag försöker i mitt arbete att abstrahera stolens
form och att ge den ett så utpräglat skulpturalt
uttryck som möjligt, abstraktionen kan emellertid
inte drivas hur långt som helst, något måste finnas
kvar som ger objektet dess identitet som stol.
Samtliga stolar bygger på samma kompositionsprincip. Idén kommer till i ytplanet på det vita
papperet; svarta raka linjer - horisontella, vertikala
och diagonala - formar sig till ett tecken. (Ritar
man upp de olika stolarnas profiler, sammanlagt
23 stycken, ser de ut som tecknen i ett mycket
kryptisk alfabet.)
Fångar en idéskiss mitt intresse går jag vidare
med en linjalritning av stolens profil i skala 1:2.
På detta stadium kan jag avgöra om idén är
möjlig att utföra eller om den måste kasseras.
Detta avgörande bygger på mycket noggranna
studier av den mänskliga kroppen i olika
sittpositioner.
Håller idén bygger jag en modell i skala 1:4 sedan
gör jag en ny arbetsritning i skala 1:1.
I tre dimensioner är flertalet av mina stolar
uppbyggda av plana rektangulära skivor i olika
storlekar. Skivorna är placerade horisontellt,
vertikalt eller diagonalt och sammanfogade i
olika vinklar. Val av trä och fogarnas precision är
av avgörande betydelse.
Stolen måste vara funktionell - den måste gå att
använda - men jag kan inte säga att mina stolar
är bekväma i konventionell mening; för mycket
komfort stör tankeverksamheten, de är snarare
gjorda för kontemplation. Anders Hammarstrand och Stol No 8, 2014
18
Anders Hammarstrand 2014
Stol No 3, 1983. 140 x 42 x 46,5 cm.
Träslag: alm. Ytbehandling: obehandlad.
19
Stol No 5, 1984. 94,3 x 146,6 x 42 cm.
Träslag: alm. Ytbehandling: obehandlad.
20
Stort huvud, 2003-2004. 265 x 55 x 8 cm.
Blandteknik med olja och vismutlegering på blyfolie.
21
Rolf Hanson
trygghet
Med Trygghet menar jag att Konsthallen Hishult är idag en respekterad och attraktiv plats
att ställa ut på, även för de mest eftertraktade utställarna. 20 år och 140 utställningar är
en lång tid och Konsthallen har kunnat utvecklas tillsammans med sina utställare. Det är
Trygghet och ger framtidstro, både för Konsthallens fortsatta utställningsverksamhet och för
att öka det publika intresset. Konstnärer som Rolf Hanson bidrar i synnerhet till detta.
Rolf Hanson var utställare ”jubileumssommaren 2014” och därför hänvisar jag till katalog #118.
Utan titel, 2012. Olja på pannå, 53 x 44 cm.
22
Sine Nomen, 2013. Olja på pannå, 93 x 93 cm.
23
Tore Svensson
elegans
På Nutida Svenskt Silver, i Stockholm, såg jag för första gången Tore Svenssons vackra
skålar i tunn järnplåt. Det minnet har aldrig lämnat mig. Nu får jag också möjlighet att
visa upp Tores ömsinta och eleganta konstnärsskap här i Hishult. Både skålar och smycken.
Tore
Svensson
“Järnskålar”
Tore Svensson
har drivit skålar
sedan början på
1980-talet, enkla
i formen och utan
berättelser. Från en
cirkelformad skiva
av järnplåt driver
han långsamt och
metodisk fram en
skål ur det hårda
materialet.
En fantastisk
förvandling från
ett stumt material
till ett ädelt ting
genom en enorm
arbetsinsats men
framför allt också
tid.
Tiden och den
intellektuella
mognaden i själva
skapande är det
som karaktäriserar
Tore Svenssons
verk. Han vill få
oss att stanna till
och fundera på
hur vi värderar
vår tid och vad vi
använder den till.
”Sparar vi undan
den, skapar vi något
värdefullt? Eller
låter vi den rinna
ut i tomheten?”.
24
25
26
27
Konsthallen Hishult.
Entré, 2014.
28
Ros: Wrams Gunnarstorp, årets ros 2013.
Maria Miesenberger
“Stilla rörelse/Standing Motion” (klättrande/klimbing), 2012.
Björn Wessman. ASA-stenar 1997.
29
Utställningarna i Hishult
1994 Olle Kåks
1995 Anita Nilsson
”Äpplet & Päronträdet”
”Konstnärsvänner I”
”Konstnärsvänner II”
Anders Kappel
Björn Wessman
1996Källemo
LG Lundberg
Peter Hahne
Staffan Nihlén
Hans Frde & Peter Åström
Stina Ekman, Marianne Heske
& Vibeke Tøjner
1997Roy Andersson
Rolf Hanson
CF Reuterswärd
”ASA Stenar”
Carl Magnus
Björn Olsén
1998Carsten Regild
KG Nilson
Kehnet Nielsen
Ulla & Gustav Kraitz
Bengt Orup
Sissel Wibom & Filippa Arrias
1999Christer Strömholm
Anders Knutsson & Pontus Carle
Mats Theselius
Peter Tillberg
Nils G. Stenqvist
Per Pålsson, Fredrik Ramsten
& Lars Jörgen Svensson
2000Jens Assur
Staffan Nihlén
Niklas Anderberg
Hans Frode
Ulrik Samuelson
”Samspilsramte fænomener #2”
2001Lennart Alves
Barbro Bäckström
Björn Wessman
Pål Svensson
Tomas Byström
”Unga damer Äldre herrar”
2002Åke Ericson
Hans Landsaat
LG Lundberg
Olle Kåks & Stina Ekman
Peter Hahne & Ulf Johansson
Mats Hansén
2003Lars Tunbjörk & Hans Malmberg
KG Nilson
Tuula Lehtinen
”Konstnärsfamiljen Andersson/Theselius”
Louise Fenger-Krog
Bertil Herlow-Svensson, LG Persson
& Torsten Ridell
2004Katinka Andersson & Rune Jansson
Anders Kappel
Tomas Byström
Niklas Anderberg
Hans Frode
Claes Hake
”Speglingar – 10 år”
30
2005Åke E:son Lindman
Staffan Nihlén
Filippa Arrias
Peter Johansson
Lennart Aschenbrenner, Harald Lyth,
LG Lundberg & Nils Kölare
Hans Olofsson & Sabine Weise
2006Jaakko Heikkilä
”Ur min gardrob – från mitt hjärta”
Rolf Hanson
Peter Tillberg & Roj Friberg
Silja Rantanen
Lennart Aschenbrenner
2007Jens Lindhe & Jens Bertelsen
Marianne Lindberg De Geer
Peter Hahne
Björn Wessman
Tomas Byström
”Invigningsutställning”
2008Lennart Olson
Jan Liljeqvist
C Göran Karlsson
Pål Svensson
Eva Bengtsson
Joachim Carlsson
2009Natalia Edenmont
Bengt Orup
Doris Bloom
”Nordiskt Sommarljus”
Marie Beckman, Jussi Ojala & Hans Olofsson
Anders Knutsson
2010Olle Kåks – minnesutställning
Eva Klasson
Ulf Trotzig
Hans Frode
Niklas Anderberg
Anders Kappel
2011Anita Nilson Billgren
Hans Hammarskiöld
Håkan Bengtsson & Elisabeth Moritz
Björn Wessman
Peder Josefsson & Lars-Åke Åberg
”Stolen #1” Karin Lundh, Källemo
2012Hasse Persson
Fredrik Brånstad, Juri Markkula & Ulrik Samuelson
Tuula Lehtinen & Tomas Byström
Eva Bengtsson
Olle Ängkvist
”Stolen #2” Gunilla Allard & Maria Miesenberger
2013Gunnar Smoliansky
Erik Steffensen
Elin Källman
Per Kirkeby
Max Book
BlackBox, inför Kosthallen 20-år
2014Håkan Elofsson
NBJ-Editions, Köpenhamn/Berlin
Doris Bloom
Rolf Hanson - Konsthallen
Maria Miesenberger - Orangeriet/Parken
Kosthallen 20-år
Konsthallens Vänförening
Vänföreningens syfte är
att kunna stödja delar av
Konsthallens verksamhet
och på det sättet kunna
medverka till en framtida
positiv utveckling, både
vad gäller innehåll och
volym. Naturligtvis gynnas
vi bäst av ett aldrig sinande
nytillskott och att gamla
medlemmar är trogna och
behåller sitt medlemsskap.
Medlemskapet som nu
kostar 350:- (+ ett ev frivilligt bortobidrag på 50:-) är
för löpande 12 månader.
Övriga familjemedlemmar
betalar 150:- (gäller ej för
deltagande i konstlotteriet).
Medlemsskapet innebär bl.a.:
- Fri entré för en person.
- Vernissagekort, katalog +
brev skickas alltid per post.
- Påsk i förstugan, speciellt
för medlemmar på långfred.
- Konstlotteriet, v49-50
- Tillfälliga erbjudanden ...
Anmälan görs bäst via:
- Betala i kassan på Konsthallen
- Via pg 660515-8
- Via bg 823-7943
- Via hemsidan, hishult.com
Glöm ej att ange adress,
telefon och e-post.
Mycket Välkomna till vännerna
i Konsthallen Hishult - Tack!
Katalog #120 i en löpande serie utgiven vid varje utställning sedan starten 1994 • Katalogens idé & form – KÅ Gustafsson
• Upplaga – 2.500 ex • © Respektive konstnär & Konsthallen Hishult, Markarydsvägen 10, SE-310 21 Hishult
• ISBN 91-85348-71-6 • www.hishult.com / [email protected] • +46-(0)430-40321.
Öppet: April, sept-okt: Onsdag-söndag 12-17.00 • November-mars, onsd-fred 12-16.00, lörd-sönd 12-17.00
• Maj-Augusti: Tisdag-Söndag 12-17.00
• Kataloger 2014 produceras med stöd av: Sparbanken Boken, Skånes Fagerhult Hishult • Tack!
31
#120 • 25 oktober - 14 december 2014
www.hishult.com
32