Kommunicera klokt med Wilma.pdf

Kommunicera klokt med Wilma
Lärarens guide i elektronisk
kommunikation mellan hem och skola
Ben Furman
Kommunicera klokt med Wilma
Vi på StarSoft har erfarit att det lätt uppstår missuppfattningar i kommunikationen mellan
lärare och vårdnadshavare i Wilma. Det här har vi märkt både i sociala medier och i våra
möten med lärare och vårdnadshavare. Missförstånden kan delvis bero på att man i elektronisk
kommunikation inte alltid är lika uppmärksam på dialogen som vid fysiska möten eller
telefonsamtal, men delvis också på att läroanstalten inte har gjort alla de inställningar i Wilma
som lärarna och vårdnadshavarna skulle önska.
Vi har tillsammans med lärare, vårdnadshavare och sakkunniga funderat på hur StarSoft kunde
bidra till att förbättra den elektroniska kommunikationen mellan hemmet och skolan. Som ett
led i denna strävan har vi i samarbete med läkare Ben Furman, specialist i psykiatri, tagit fram
denna guide för lärare.
Fokus i guiden ligger på innehållet i kommunikationen, inte de tekniska egenskaperna i
programmet. Om du som läser detta ändå känner att Wilma kunde justeras för att bättre möta
lärarnas och vårdnadshavarnas behov kan du direkt ta kontakt med Wilma-huvudanvändaren i
din kommun.
Vi på StarSoft kommer även i fortsättningen att utveckla Wilma utifrån kundernas önskemål,
och detta gäller även den elektroniska kommunikationen. Vi tar därför mycket gärna emot all
respons och alla utvecklingsförslag som ni kan tänkas ha.
Vi hoppas att guiden ska väcka konstruktiva diskussioner och fungera som en resurs för att
ytterligare förbättra den elektroniska kommunikationen mellan hemmet och skolan.
StarSoft Ab
2
Lärarens guide i elektronisk kommunikation mellan hem och skola
Det finns risker med alla former av elektronisk kommunikation. En av de största är att det
elektroniska meddelandet saknar den icke-verbala kommunikationen som miner, gester och
röstläge, vilket gör att mottagaren lättare kan uppfatta meddelandet på ett annat sätt än
avsändaren har avsett. Om t.ex. en vårdnadshavare ser i Wilma att en lärare har lagt till ”läxorna
ogjorda” kan vårdnadshavaren uppfatta det som att han blir kritiserad även om lärarens avsikt
endast har varit att skriva in en neutral observation om dagens händelser. Risken att den här
typen av missförstånd uppstår ökar också om vårdnadshavaren har fått liknande meddelanden
från skolan tidigare och själv har ett problematiskt förhållningssätt till skolsystemet.
Om vårdnadshavaren uppfattar meddelanden från läraren som kritik kan det leda till att han
agerar defensivt och till exempel tar avstånd från skolan eller börjar kritisera läraren. Denna
typ av problem är vanliga överallt i världen och försvårar växelverkan mellan hemmet och
skolan. Problemen kan undvikas genom att fästa uppmärksamhet vid kommunikationen med
vårdnadshavarna då man diskuterar elevens
uppförande och uppmärksamhet i skolan.
I den här guiden har vi samlat tips för att
underlätta växelverkan mellan lärare och
vårdnadshavare och hjälpa dem att jobba
tillsammans för att reda ut de problem som kan
uppstå i skolan.
Vi börjar genom att kort presentera de
två mest använda kommunikationssätten
mellan lärare och vårdnadshavare i Wilma:
lektionsanteckningar och intern post.
Lektionsanteckningar
Lektionsanteckningarna i Wilma var från början menade som en slags kalender där lärarna
kunde registrera elevernas frånvaro och förseningar lektion för lektion och där vårdnadshavarna
i sin tur kunde skriva in orsaken till att barnet varit borta eller försenad. På flera skolors begäran
finns nu även möjligheten att lägga in anteckningar som har att göra med elevens uppförande
och uppmärksamhet på lektionerna.
Skolor som använder Wilma kan själva bestämma vilka rubriker (s.k. klassificeringar) för
frånvaro och uppförande som ska användas för lektionsanteckningarna i Wilma. En del
kommuner använder endast anteckningar som har att göra med frånvaro och försening, medan
andra dessutom använder sådana som har att göra med uppförande och uppmärksamhet (se
bilden om klassificeringar). Det är viktigt att känna till att varje skola eller kommun själv kan
bestämma vilka lektionsanteckningar som ska synas enbart för lärarna och vilka som också ska
synas för vårdnadshavarna.
3
Lärarens guide i elektronisk kommunikation mellan hem och skola
På senare tid har många vårdnadshavare
öppet kritiserat de meddelanden som de
har fått i Wilma, bl.a. i sociala medier. Den
kritik som har kommit fram har i de allra
flesta fall gällt lektionsanteckningar om
elevernas uppförande och uppmärksamhet.
Som lärare är det därför bra att komma
ihåg att en lektionsanteckning som syns för
vårdnadshavarna kan väcka förvirring och
osäkerhet angående om och hur man borde
reagera på den.
Ett sätt att lösa det här problemet är att
ändra kommunens eller skolans Wilmainställningar så att de lektionsanteckningar
som gäller uppförande och uppmärksamhet
inte visas för vårdnadshavare och elever
utan endast för lärare. Lektionsanteckningarna är viktiga för skolan, men vilka anteckningar
som automatiskt ska visas för vårdnadshavarna är något som hemmet och skolan gör klokt i att
diskutera tillsammans.
Intern post
Wilmas interna post är en bättre kanal än lektionsanteckningarna då läraren vill berätta om
elevens uppförande och uppmärksamhet för vårdnadshavarna. Den interna posten är också
ett bättre alternativ än e-post eftersom den hålls inom Wilma-systemet och därmed har högre
datasäkerhet.
Det är bättre att använda intern post istället för lektionsanteckningar för att ge
vårdnadshavarna feedback om elevens uppförande och uppmärksamhet.
Kommunikation vid problem
Formuleringarna i meddelanden till vårdnadshavarna har överraskande stor betydelse. De
meddelanden som fungerar bäst är de där läraren tar fasta på tre olika aspekter. För det första,
ta förutom problemet också upp vad som önskas av eleven i fortsättningen och förklara varför.
Nämn för det andra något som kan inge hopp om att problemet kan lösas och be för det tredje
om hjälp eller råd.
4
Lärarens guide i elektronisk kommunikation mellan hem och skola
1. Berätta hur du önskar att eleven gjorde framöver och vilka fördelar det skulle ha
När du kommunicerar med en vårdnadshavare om de problem som en elev har, berätta också
hur du önskar att eleven uppförde sig i stället och varför det är viktigt. Om eleven till exempel
vid upprepade tillfällen glömmer böckerna hemma, skriv inte bara ”Ville hade glömt böckerna
hemma idag igen”, utan skriv också vad du önskar att Ville ska göra i fortsättningen och vilka
positiva följder det kunde få:
”
Ville har nu glömt böckerna hemma tre gånger. Har ni något förslag på hur vi kunde
göra så att han skulle komma ihåg att ta med böckerna framöver? Det skulle då vara
lättare för honom att klara av uppgifterna.”
Läs följande exempel och lägg märke till de understreckade ställena där läraren beskriver vad
som är önskvärt.
”
Vi här på skolan har lagt märke till att Jan har svårigheter med att sitta stilla. Eftersom
han är en pojke som gärna rör på sig är det förståeligt att det är svårt för honom att
sitta stilla en längre tid. Jan och jag har tillsammans funderat på vad vi kunde göra för
att hjälpa honom lära sig att sitta på sin plats, och nu hoppas jag att vi alla tillsammans
med Jan kunde fundera på hur vi kunde stöda honom så att han tar till sig denna viktiga
förmåga som behövs för att kunna koncentrera sig och klara sig bra i skolan.”
När du beskriver för vårdnadshavarna hur du önskar att eleven ska ändra sig krävs det att du är
rätt grundlig. Fördelen med att vara grundlig är att vårdnadshavaren har lättare att förstå dina
goda avsikter och börja lösa problemet tillsammans med dig. Även eleven har lättare att delta i
en diskussion där fokus ligger på det önskade framtida beteendet och inte på vad som har gått
fel.
”Maria har haft problem med läxläsningen den senaste tiden. Det hade hon inte förra
året, så jag tror att om vi slår våra kloka huvuden ihop så hittar vi säkert ett sätt att få
henne att börja göra läxorna lika bra som förra året igen.”
”Vi skulle gärna se att Ville ändrar sitt språkbruk. Han använder nu rikligt med
svordomar, vilket stör andra. Problem med språkbruket är vanligt bland eleverna, men vi
tror att eleverna nog lär sig att uttrycka sig utan svordomar om vi alla tycker att det är
viktigt. Har ni några förslag? Vad skulle vara ett bra sätt att gå vidare?”
När du informerar vårdnadshavaren om elevens problem, berätta hur du vill att eleven ska
bete sig i fortsättningen och hur detta skulle gagna eleven själv.
5
Lärarens guide i elektronisk kommunikation mellan hem och skola
2. Inge hopp
Ju mer optimistisk du är i ditt meddelande desto mer samarbetsvilliga är vårdnadshavarna till
att lösa elevens problem tillsammans med dig.
Ditt meddelande får en mer hoppingivande ton t.ex. då du:
• berättar att problemet är vanligt och i allmänhet kan lösas i samarbete med
vårdnadshavaren
• noterar att det redan har skett en ändring till det bättre
• hänvisar till situationer där eleven tidigare har fått bukt med ett problem
• visar att du är av den åsikten att eleven själv också vill få till stånd en förändring
• tackar vårdnadshavarna för deras samarbetsförmåga
• berättar att elevens klasskompisar också är beredda att stöda eleven
”Jag gissar att det kommer att hjälpa om du pratar med Sara om det här. Det hjälpte ju
även på höstterminen när du pratade med henne om det problem hon hade då.”
”
Jag pratade med Sofia om den här dåliga ovanan och hon sa att hon också själv skulle
vilja bli av med den. Det är ett bra tecken att hon också själv vill göra något åt saken.”
”Patrik är en mycket intelligent och kreativ pojke. Därför tror jag att han med er hjälp
hittar en bra lösning på det här problemet.”
”Andreas har försenat sig rätt många gånger på sistone. Jag tittade just på hans
lektionsanteckningar och märkte att det sammanlagt finns över tjugo förseningar.
Samtidigt vill jag ändå att ni vet att förra veckan gick bättre, då kom bara en notering
om försening. Det verkar som att vi är på väg åt rätt håll. Vi kan ju hålla kontakt i det här
ärendet och om det kommer fler förseningar så kan vi säkert träffas eller ringa så att vi
hittar ett sätt att hjälpa Andreas att komma i tid till skolan.”
Nämn något som ger vårdnadshavaren tilltro till att problemet kan lösas.
3. Visa att du är medveten om att vårdnadshavaren känner sitt barn bäst
Precis som människor i allmänhet är vårdnadshavarna mer positivt inställda till samarbete om
du visar att du är intresserad av deras åsikter, ber dem om hjälp och snarare frågar dem om råd
i stället för att ge råd.
6
Lärarens guide i elektronisk kommunikation mellan hem och skola
”Du känner honom bättre än jag. Vad anser du vi borde göra i den här situationen?”
”Jag skulle vilja höra din åsikt innan jag tar itu med saken.”
”Vad föreslår du?”
”Jag föreslår att vi gör så här. Vad tror du om det? Tror du att det kunde hjälpa?”
”Jag skötte situationen så här, men jag vet inte vad du tycker om det. Tycker du att det
var ett bra sätt eller vad tycker du vi borde göra om samma situation uppstår igen?”
”Det är tydligt att det skett en förbättring här, så jag vill tacka dig för ett fint samarbete.”
”Jag förstår ert förslag men vi har inte möjligheten att göra så här i skolan. Vi måste
försöka hitta en annan lösning på det här problemet.”
”
Idag var jag tvungen att skicka ut Ville ur klassen eftersom hans beteende gick över
styr och han störde arbetet på lektionen. Ville var i korridoren i tio minuter och fick sedan
komma in igen. Efter det var han lugn och inga fler störningar förekom under dagen. Jag
hoppas ni godkänner mitt förfaringssätt. Om en motsvarande situation uppstår igen skulle
jag gärna höra vad ni tycker skulle vara ett bra sätt att agera.”
Presentera ditt ärende på ett sätt som får vårdnadshavarna att vilja hitta en lösning till elevens
problem tillsammans med dig: lyssna på dem och respektera deras åsikt – också då du har en
annan syn på saken.
7
Lärarens guide i elektronisk kommunikation mellan hem och skola
Positiv feedback
Positiv feedback från en lärare får positiva följder för eleven. Feedbacken har dessutom en
gynnsam inverkan på relationerna i elevens familj och på relationen mellan hemmet och skolan.
Positiv feedback underlättar också kommunikationen mellan lärare och vårdnadshavare. Den
minimerar riskerna för att läraren och vårdnadshavarna ska komma på kollissionskurs om eleven
någon gång får problem.
I det följande kommer vi att beskriva tre olika sätt som förstärker följderna av positiv feedback.
1. Beröm via tredje part
Beröm via tredje part innebär att läraren inte ger positiv feedback direkt till eleven utan via en
tredje part. Det kan vara t.ex. att du berömmer eleven inför vårdnadshavarna eller berättar åt
eleven att en annan lärare har gett honom/henne beröm.
”Ännu om det där bråket mellan flickorna. Flickorna i klassen berättade åt mig idag att
de inte är osams längre och att Minna är deras kompis igen.”
”Gymnastikläraren sa i lärarrummet idag att Ville har varit riktigt duktig i år.”
”Jag pratade med rektorn om Kajsa och berättade att Kajsa har anpassat sig fint till
klassens regler och att jag är optimistisk inför framtiden.”
Beröm via tredje part kan också vara att skicka ett meddelande till vårdnadshavarna och berätta
att du har gett positiv respons åt eleven i skolan. Istället för att berätta vad responsen handlade
om ber du vårdnadshavarna fråga eleven vad det gällde.
”Erik fick fint beröm i skolan idag. Han vill säkert berätta om det själv då han kommer
hem.”
Om du vill kan du komma överens med vårdnadshavarna att då du skickar en viss symbol, t.ex.
en smiley, så betyder det att du har berömt eleven och att du vill att eleven ska berätta om det
hemma.
2. Kollektiv feedback
Ett av de mest effektiva sätten att uppmuntra till positiv förändring och främja samarbetet med
vårdnadshavarna är att ge kollektiv feedback till hela klassen eller gruppen. Positiv respons till
en hel klass påverkar inte endast eleven utan det påverkar alla parter – elever, vårdnadshavare
och lärare. Kollektiv feedback skapar också en bra grund för att reda ut de problem som kan
uppstå under den fortsatta skolgången.
8
Lärarens guide i elektronisk kommunikation mellan hem och skola
”Jag har till min glädje märkt att eleverna
i klass 8C har börjat stöda och hjälpa
varandra i olika problemsituationer. Det
skulle vara intressant att veta på vilket sätt
ni föräldrar har medverkat till detta.”
”Det är inte längre lika oroligt i klassen
utan arbetsron är betydligt bättre nu. Jag
har hört det från andra lärare också. Det
skulle vara intressant att veta om ni har
märkt att detta skulle ha påverkat ert barn
på något sätt.”
3. Beröm i problemsituationer
Positiv feedback är speciellt viktig i situationer då eleven har försökt lösa ett problem själv
eller tillsammans med vårdnadshavarna. I sådana situationer kan du ge responsen till
vårdnadshavarna t.ex. genom att säga att eleven själv har bidragit till att lösa problemet eller att
du har märkt att det går åt rätt håll.
”
Marcus kastade snöbollar på gården fast han vet att man inte får. Jag pratade med
honom om det och han förstod att han hade gjort fel. Han bad om ursäkt och lovade att
inte göra det igen. Han sa också att han skulle försöka se till så att de andra inte gör det
heller.”
”Jag märkte att Maja hade gjort sina läxor noggrant den här veckan, i motsats till förra
veckan. Jag berömde henne och hon verkade bli glad åt det. Vi är på väg åt rätt håll.”
”
I den här veckan har Ville varit mycket mer aktiv än tidigare. Mycket bra! Tack för
samarbetet.”
Upprörda vårdnadshavare
Oavsett hur respektfull en lärare är i kommunikationen med vårdnadshavarna uppstår det
ibland situationer då en vårdnadshavare kontaktar läraren och uttrycker oro för sitt barn på
ett hetsigt, krävande eller direkt fientligt sätt. I sådana situationer är det viktigt att fortsätta
diskussionen ansikte mot ansikte och inte elektroniskt.
Om en vårdnadshavare är förargad i sitt meddelande ska du inte fortsätta diskussionen
elektroniskt utan meddela att ärendet är så pass viktigt att du vill diskutera det personligen.
9
Lärarens guide i elektronisk kommunikation mellan hem och skola
För att det ska gå att föra en konstruktiv diskussion och
hitta lösningar är det viktigt att vårdnadshavaren inte är
alldeles utom sig. Det första steget i diskussionen är således
att få vårdnadshavaren att lugna sig.
Om en vårdnadshavare är orimligt upprörd beror det i de
allra flesta fall på tidigare, negativa erfarenheter av skolan
eller av andra myndigheter. Börja därför med att fråga
hurdana erfarenheter vårdnadshavaren har av diskussioner
med skolan eller med myndigheter överlag. Om han delar
med sig av sina negativa erfarenheter ska du tacka för
öppenheten och ärligheten (”Bra att du berättade”) och
fråga honom hur vi kunde göra denna diskussion till en mer
positiv erfarenhet.
I diskussionen med en upprörd vårdnadshavare är det viktigt att vårdnadshavaren känner sig
hörd och att hans oro tas på allvar.
När du har att göra med en upprörd människa är det bra att följa följande fem steg:
1. Lyssna: Var noggrann med att vårdnadshavaren känner sig hörd.
2. Tacka: Berätta att det är en bra sak att vårdnadshavaren tog upp saken till diskussion.
3. Förstå: Berätta att du förstår vårdnadshavarens synpunkter och känslor (”Jag kan förstå
att det känns…”).
4. Ta reda på önskemål: Fråga hur vårdnadshavaren önskar att ärendet ska redas ut (det
är inte alltid möjligt att göra det som vårdnadshavaren önskar, men det är viktigt att han
känner att du är intresserad av vad han har att säga).
5. Kom överens om fortsättningen: Diskutera tillsammans fram vad som ska göras för att
lugna vårdnadshavarens oro.
Följande exempel visar för tydlighetens skull endast lärarens repliker i samtal med en upprörd
vårdnadshavare:
”Fint att du kom... Det var bra att du ringde... Det här verkar vara viktigt för dig... Du är
upprörd och jag kan förstå det… Det var bra att du tog upp saken till diskussion… Jag
kan inte prata just nu för jag är lite upptagen, men om du kan vänta fem minuter så kan
vi prata igenom det... Fint att du berättade det här åt mig... Vi har funderat på vad vi
kan göra åt det här i skolan. Vad tycker du skulle vara en bra lösning?… Om det inte är
möjligt att genomföra ditt förslag så finns det något annat som du tycker skulle vara en
bra lösning?… Kan vi komma överens om att vi gör så här?... Det var bra att du kom och
pratade med mig om det här, även om jag måste erkänna att jag först blev lite rädd då du
var så upprörd.”
10
Lärarens guide i elektronisk kommunikation mellan hem och skola
Slutligen
Elevernas problem i skolan kan bäst redas ut om lärarna och föräldrarna jobbar mot samma
mål. Det är inte alltid lätt och läraren och vårdnadshavarna kan komma på kollisionskurs
framför allt om vårdnadshavarna upplever att läraren dömer dem eller håller dem ansvariga
för problemen som eleven har. Risken att hamna på kollisionskurs ökar också om diskussionen
endast förs elektroniskt.
Det skulle vara önskvärt att lärarna och föräldrarna tillsammans kunde komma fram till på
vilket sätt Wilma ska användas och utarbeta gemensamma spelregler för hur kommunikationen
mellan hemmet och skolan ska se ut, både elektroniskt och på annat sätt.
Wilma är ett flexibelt program med många funktioner som kan anpassas enligt kommunens/
skolans behov. Lektionsanteckningarnas alternativ och vem som ser dem är sådana saker som
kan ställas in på olika sätt beroende på skola. Närmare information om Wilmas funktioner och
inställningar får du av läroanstaltens Wilma-huvudanvändare.
11
Lärarens guide i elektronisk kommunikation mellan hem och skola
Sammanfattning
1. Använd meddelandefunktionen om du via Wilma vill berätta för
vårdnadshavarna om elevens uppförande och uppmärksamhet.
2. Om en elev har problem som kräver att du diskuterar med vårdnadshavarna
ska du undvika att föra diskussionen via Wilma. Den första kontakten kan göras
via den interna posten, men den egentliga diskussionen bör föras per telefon
eller ansikte mot ansikte.
3. Om vårdnadshavaren är upprörd ska du använda Wilmas interna post endast
för att komma överens om var och när ni ska träffas och diskutera ärendet.
4. Då du informerar vårdnadshavarna om de problem som eleven har ska du
också berätta hur du vill att eleven ska göra i fortsättningen.
5. Utforma Wilma-meddelandena till vårdnadshavarna på ett sådant sätt att det
inger hopp. Det gör du genom att t.ex. påminna om tidigare gånger då elevens
problem har löst sig eller att framhålla de framsteg som redan har gjorts.
6. Använd också Wilma för att ge positiv feedback till vårdnadshavarna. Du kan
t.ex. skicka ett gemensamt meddelande till klassens vårdnadshavare och
berömma hela klassen eller berätta för vårdnadshavarna att eleven har fått
beröm och be dem fråga eleven om det.
7. Om en vårdnadshavare kontaktar dig och är upprörd ska du inte fortsätta
diskussionen elektroniskt utan komma överens om en tid när ni kan träffas
och diskutera saken vidare. När ni sedan träffas ska du börja med att lugna
vårdnadshavaren genom att visa att du lyssnar och förstår.
12
Lärarens guide i elektronisk kommunikation mellan hem och skola
Den här guiden har utformats i samarbete mellan läkare Ben Furman, specialist i psykiatri
och StarSofts arbetsgrupp. Lärare, rektorer och andra sakkunniga har också kommit med
kommentarer och förbättringsförslag. Vi vill framför allt tacka Martti Hellström, Tapani Ahola,
Maiju Ahola, Markus Humaloja, Risto Ikäheimo, Titta Kaukonen, Jarkko Lampinen, Jouni
Puranen, Taina Vainio och Merja Laininen.
Ytterligare information om ämnet
Dubbelstjärnan: Konsten att skapa arbetsglädje, Furman & Ahola. Natur och Kultur 2003.
Kodin ja koulun välisen viestinnän opas vantaalaisille 1–9-vuosiluokkien kouluille
Vantaan sivistystoimi 2012
Kvalitet i samarbete mellan hem och skola
Utbildningsstyrelsen och Suomen vanhempain liitto, 2007.
Lösningsinriktad pedagogik – för en roligare skola, Måhlberg & Sjöblom.
The solution-focused teacher, Ben Furman, Youtube-video
http://www.youtube.com/watch?v=uWR1y5dIqcQ (text på svenska).
13