Patrik Landström & Malin Westlund Abstract Utveckling av det formativa lärandet genom kollegialt utvecklingsarbete i lärandegrupper Ett konstaterande är att elevernas måluppfyllelse inte är fullständig. Samtidigt pekar forskningen tydligt på vikten av ett tydligt och väl utvecklat formativt bedömningsarbete för att eleverna skall nå så långt som möjligt. De ständigt ökande kraven på bedömning i olika former har inneburit en ökning av dokumentationsbördan, samt att lärarna i allmänhet är osäkra i sitt bedömningsarbete. Bedömningen har dessutom nästan helt legat utanför själva undervisningen, vilket leder till en parallellprocess som inte gagnar elevernas utveckling. Kunskapsbedömning är en pedagogisk kärnfunktion och en central del i lärarens profession. Bedömningens syfte är att kartlägga kunskaper, värdera kunskaper, återkoppla lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen. För att bedömningen skall bli ett led i lärandet är det viktigt att eleven får en tydlig återkoppling på sina prestationer och att bedömningen hela tiden följs upp av lärare och elev. Ett huvudsyfte med denna lärande bedömning är att leda eleven vidare i kunskapsprocessen. Denna framåtsyftande kunskapsbedömning är ett tydligt och kraftfullt stöd för elevernas lärande. Ett framåtsyftande förhållningssätt är också ett viktigt verktyg för lärarnas eget lärande och för deras möjlighet att finna rätt vägar i lärandeprocessen med eleverna. Lärande bedömning, eller formativ bedömning som är ett vanligare använt begrepp, definieras av Skolverket enligt nedan: "En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Forskning visar att formativ bedömning ökar eleverna lärande" Skolverket De senaste åren har bedömning i allmänhet och formativ bedömning i synnerhet varit föremål för mycket diskussioner inom skolan. John Hatties metaanalyser (läs Synligt lärande) lyfter fram återkoppling och formativ bedömning som några av de mest kraftfulla insatserna när det gäller de bästa effekterna på elevernas studieresultat. Williams (2010) har tittat närmare på feedback jämfört med poäng/betyg i samband med prov. Resultaten är slående. Det effektivaste är att endast använda framåtsyftande feedback och inga poäng alls. Enligt Williams kan det t.o.m. vara så att poäng direkt kan motverka lärandet. Även en mix av poäng och feedback är mindre effektivt än endast feedback. Detta gäller särskilt de elever som ej nått så höga resultat. När det gäller kamratbedömningar och elever som ger varandra feedback, så måste vi lära eleverna att ge konstruktiv återkoppling (Lundahl 2011). En återkoppling som innefattar hur arbetet utförts, vad målet var/är samt hur arbetet kan utvecklas. Elever som lär sig konstruktiv feedback kommer också att lära sig betygskriterier och mål på ett adekvat sätt. De äldre eleverna kommer också att bli tvungna att sätta sig in i vad de olika betygsstegen innebär. William (2010) lyfter fram fem nyckelstrategier för formativ bedömning, som tillsammans med de tre huvudprocesserna som nämndes ovan (Skolverket) - vad är målet, var är jag nu, hur ska jag komma till målet? - utgör den formativa bedömningens kärna: 1. Tydliggöra målen. Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna med undervisningen och kriterierna för att lyckas i lärandet. 2. Skapa effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och uppgifter som kan visa i vilken utsträckning eleverna har lärt/förstått. 3. Ge återkoppling som för eleverna framåt. 4. Aktivera elever som undervisningsresurser för varandra. 5. Aktivera elever som ägare av sitt eget lärande. För att nå uppsatta mål krävs också en organisation som stöttar utvecklingen och som skapar förutsättningar för en lärande organisation. Relaterad forskning pekar tydligt på att en av de absolut viktigaste och starkaste faktorerna när det gäller fungerande skolutveckling är det som man brukar kalla kollegialt lärande. Läraryrket bör kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande (Hattie). Kollegialt lärande kan innebära flera saker, men kan sammanfattas som en typ av kompetensutveckling, där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskaper och färdigheter. Miljön skall verka för att lärarna ska kunna prata om sin undervisning, känna sig trygga att lära och lära om samt vara öppna för att ge och ta emot (Skolverket). Det brittiska institutet EPPI (världsledande inom utbildningsområdet, anm. Skolverket) konstaterar att kollegial fortbildning påverkar lärare och elever, men att det finns väldigt få belägg för att individuell fortbildning gör det. Syftet för projektet kan sammanfattas med att vi ville implementera strategier för lärande bedömning i klassrummet så att det blir ett väl fungerande och systematiskt arbetssätt för alla lärare. Projektets övergripande mål var också att öka varje lärares förmåga att göra lärandeprocessen effektiv, tydlig och gynnsam för alla och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse. Målen preciseras i punktform enligt nedan: Öka förmågan att kommunicera syftet med undervisningen så att eleverna förstår samt känner sig delaktiga. Ökad förståelsen kring var eleverna befinner sig i förhållande till kunskapskraven. Öka kunskaperna kring att ge återkoppling som för lärandet framåt. Såväl mellan lärare och elev som mellan elever. Lära eleverna att ge konstruktiv feedback Projektet leds av en processgrupp. I processgruppen ingår rektor, biträdande rektor och fem lärare. Processgruppen jobbar gemensamt med att driva och utveckla projektet. En av lärarna är processledare och har som uppgift att samordna gruppens arbete. För att förtydliga de olika uppgifter och roller som processgruppen har så består gruppen av två delar - en planeringsgrupp och en organisationsgrupp. Planeringsgruppen arbetar främst med att planera och förbereda träffarna i lärandegrupperna. Detta innebär bland annat att fördjupa sina kunskaper inom gruppdynamik och hur lärandegrupper fungerar samt att få ökade kunskaper inom området formativ bedömning. Planeringsgruppen består av fyra lärare, dessa är gruppledare i varsin lärandegrupp. Organisationsgruppens roll är att skapa förutsättningar och planera för att processgruppen och lärandegrupperna träffas. Detta innebär bland annat att se över och ändra skolans organisation och prioritera bland lärares arbetsuppgifter. Inför varje träff med lärandegrupperna träffas processgruppen för att stämma av och planera inför kommande träff. Lärandegrupperna är själva kärnan i vårt projekt. Namnet lärandegrupp är vårt eget men ligger nära det engelska ”teacher learning communities”. Vi har valt att göra lärandegrupper och organiserat dessa efter modeller för kollegialt lärande som visat sig vara framgångsrika. Varje lärare åk 1-6 ingår i en lärandegrupp som är sammansatt av lärare från olika årskurser och ämnesinriktningar. Varje grupp består av 5-6 lärare. Gruppen leds av en gruppledare som bland annat har till uppgift att skapa dynamik, samspel och ett gott klimat i gruppen. Dessutom ska gruppledaren ge intellektuell stimulans och input samt ansvara för att samtliga dokumenterar sitt eget arbete i en reflektionsbok. Träffarna har en fast struktur och innehåller delvis nya moment som gruppledaren presenterar samt reflektion och utvärdering av det man gjort sedan sist. Vi bedömer att samtliga lärare nu äger kunskapen kring vad formativt lärande är och hur man använder det i sin undervisning. Vi förväntar oss förbättrade studieresultat hos eleverna. Vi förväntar oss vidare att lärarnas bedömarkompetens fortsätter att öka och att bedömningen förankras till att bli en del av lärandet och på så sätt även förenklar den summativa bedömningen. Genom att fortsätta med systematiska och regelbundna träffar i lärandegrupperna, ges möjlighet till ett fortsatt kollegialt lärande med utbyte av erfarenheter och en möjlighet att sprida god undervisning i kollegiet. Gensvaret från elever, föräldrar och externa besökare är entydigt. Undervisningen präglas av en formativt förhållningssätt, där feedback i alla riktningar är en grundpelare och där eleverna förstår syftet med undervisningen. Eleverna själva lyfter undervisningssituationer som ej uppfyller dessa kriterier i syfte att utveckla. Externa besökare poängterar upplevelsen av att strategierna genomsyrar hela verksamheten, inte bara enskilda klassrum eller pedagoger.