Nr 5/2014 PDF - Föreningen Sveriges Dövblinda
Förbundet Sveriges Dövblinda l Årgång 37 l Oktober 2014 l Nr 5 FSDB:s vice ordförande Linda Eriksson besöker Kalle Kamel med familj - Utbildning för döva tolkar & översättare - Glimtar från 55 år med FSDB! - Nya produkter inom synområdet Innehåll Ordförande har ordet..........................................................sid 3 Kallelse till kongress år 2015..............................................sid 6 Nytt telefonnummer till FSDB.............................................sid 7 Film om Ushers syndrom....................................................sid 7 Undersökning om tekniska hjälpmedel...............................sid 8 Hur är din vardag?..............................................................sid 9 Serie Historiska återblickar:................................................sid 10 - Glimtar från 55 år med FSDB...........................................sid 10 - Stig Ohlsons minnen från FSDB.......................................sid 14 I ljust minne bevarad:..........................................................sid 17 - Birgitta Johansson............................................................sid 17 - Dikten Jag är dövblind......................................................sid 17 Projektet Utbildning för döva tolkar och översättare...........sid 18 Punkter i livet.......................................................................sid 19 DBU-sidorna:......................................................................sid 20 - Teresia Lindberg har ordet................................................sid 20 - DBU:s 20-årsjubileum.......................................................sid 22 - Ljuset och mullvadsungen ...............................................sid 24 På gång i FSDB..................................................................sid 27 Nya produkter inom synområdet........................................sid 28 FSDB Örebro-Värmland:....................................................sid 31 - Utflykt till Kalle Kamel med familj......................................sid 31 2 Ordförande har ordet Pontus Degsell Foto: Hans Rimberg Nordiskt möte DBNSK (Dövblindas Nordiska Samarbetskommitté) består av ordförandena och vice ordförandena från de nordiska dövblindorganisationerna. Tack vare bidrag från Nordiska ministerrådet brukar DBNSK kunna anordna ett möte per år och de nordiska länderna turas om att vara värdar. Denna gång är mötet på Island den 1012 oktober. I skrivande stund är det alldeles snart dags för mig och FSDB:s vice ordförande Linda Eriksson att flyga dit till Island. Höstträffen Höstträffen den 21-23 november närmar sig. Denna gång håller vi till i Haninge och temat är Ha kul och må bra! Mikael Andersson som är född utan armar och ben kommer att föreläsa om Tankens kraft - Att göra det omöjliga möjligt. Det är också roligt att Maria Llerena kommer och dansar tillsammans med oss. Under rubriken ”Deafblind gain” kommer Sarah Remgren att ge exempel på hur man kan må bra och ha kul tack vare eller trots dövblindhet. På söndagen får alla dela med sig av sina egna erfarenheter kring detta. Vi i förbundsstyrelsen ser verkligen fram emot att få träffa deltagarna på höstträffen. Tolktjänstutredningen Socialdepartementet har bildat en arbetsgrupp med representanter från Socialdepartementet, Näringsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet. Arbetsgruppen med Jonas Gumbel som projektledare ska lämna de förslag (inklusive förslag på lagändringar) som behövs för att uppnå en passande, brukarorienterad och ekonomisk lönsam tolktjänst. Det är viktigt att komma ihåg att alla förslag som arbetsgruppen lämnar måste vara inom samma ekonomiska ramar som tidigare. Arbetsgruppen ska redovisa sitt arbete senast den 29 maj 2015. 3 Hörselorganisationerna har tidigare utsett en arbetsgrupp med representanter från alla organisationer som arbetar med tolkfrågorna. Denna arbetsgrupp har i sin tur utsett en mindre arbetsgrupp med representanter som t ex sköter kontakter med departement och nyckelpersoner. Linda Eriksson ingår numera i den lilla arbetsgruppen som har haft ett möte med Jonas Gumbel. Han efterlyser t ex konkreta exempel på hur olika tolksituationer fungerar i praktiken. Tisdagen den 30 september träffade Linda och NKCdb Jonas Gumbel och informerade honom om dövblindhet och dövblindtolkning. LSS-gruppen Arbetsgruppen består av mig, Linda Eriksson, Anne-Maj Magnström och Berit Jildenhed. I förra numret av tidningen fanns en annons där vi efterlyste erfarenheter om LSS. Vi håller nu på att sammanställa de svar som vi har fått in. Den 27 oktober har vi vårt nästa möte. Om ni vill kontakta oss så går det bra att skriva till [email protected] 4 Budget 2015 Som ni vet är FSDB en liten organisation och våra resurser är knappa. För att få resurserna att räcka till försöker vi löpande öka intäkterna och minska kostnaderna genom att effektivisera verksamheten. Vi måste anpassa FSDB:s verksamhet till den ekonomin som vi lever med. Förbundsstyrelsen räknar med att det förmodligen kommer att bli större ekonomiska förändringar år 2015. Det är viktigt att vi verkligen prioriterar och beslutar om vad befintliga medel ska användas till. Föräldrarådets nya styrelse I samband med Föräldrarådets årsmöte den 19 september valdes Gunilla Kvist till ny ordförande. Hon efterträder Torbjörn Freudenthal som inte ställde upp för omval. Nu har Föräldrarådets styrelse följande sammansättning: • Gunilla Kvist, ordförande (nyval) • Göran Fohlin • Britt-Marie Forsberg (nyval) • Therese Hermansson • Petra Liljeblad (nyval) •´Cecilia Toomväli • Eva Winberg (nyval). Verktyg för bättre hälsa Bilder som känns Nu under 2014-2015) bedriver FSDB tillsammans med FSDB:s föräldraråd, med stöd från Arvsfonden, projektet Verktyg för bättre hälsa. Inom projektet kommer fyra familjevistelser att anordnas. Den första familjehelgen var i Uddevalla den 16-18 maj. Nästa helg blir på Kolmårdens vildmarkshotell den 30 januari - 1 februari. Inom ramen för FSDB Stockholm och Gotlands läns projekt Taktil foto visas fotoutställningen ”Våga se! En utställning med bilder som känns” på Stadsmuseet i Stockholm. Utställningen pågår från och med den 24 oktober till den 11 januari. Missa inte den! Genom familjehelgerna får föräldrarna lära sig enkla och användbara verktyg för återhämtning. De provar också på metoder för att bättre kunna hantera stress och påfrestningar. Syskonen samtalar om sin roll. Under avslappnande former får också alla familjemedlemmar chans att umgås med varandra och andra familjer. Inom ramen för projektet ska även ett idéhäfte tas fram. Idéhäftet är tänkt att inspirera andra organisationer att anordna liknande familjevistelser. Projektet arbetar dessutom med uppsökande verksamhet där målet är att fånga upp nya familjer där barnet eller ungdomen har kombinerad syn- och hörselnedsättning/ dövblindhet. Läs mer om utställningen på Läs mer om utställningen på http:// www.stadsmuseet.stockholm.se/ Utstallningar-och-vandringar/ Utstallningar/Vaga-se/ Hemsida, Facebook och Twitter Följ gärna Förbundet Sveriges Dövblinda på Facebook. Adressen är: www.facebook.com/forbundetsverigesdovblinda och på Twitter @forbundetfsdb. Besök också gärna FSDB:s hemsida på www.fsdb.org Pontus Degsell Förbundsordförande Kontakt med styrelsen Vår e-postadress är [email protected] och det går också bra att skriva brev till Styrelsen, FSDB, 122 88 Enskede. 5 Till regionala föreningar, sektioner (DBU, Föräldrarådet och Familjesektionen), valberedning och revisorer Förbundet Sveriges Dövblinda kallar till kongress 2015 Ombud för FSDB:s regionala föreningar och sektioner kal�las härmed till kongress 2015. Kongressen som är förbundets högsta beslutande organ kommer att hållas på Hotell Södra Berget i Sundsvall lördagen den 30 maj 2015, med start kl. 9.00. Ombud Det totala antalet ombud är 35, inklusive sektionernas ombud. Varje regional förening har i grunden två ombud och varje sektion har ett ombud. Resterande ombud ska fördelas i proportion till antalet röstberättigade medlemmar i respektive förening. Det är antalet medlemmar per den 31 december 2014 som kommer att ligga till grund för beräkningen. Förbundsstyrelsen kommer i god tid att skicka information om hur många 6 ombud det blir per regional förening. Samtliga regionala föreningar och sektioner betalar en avgift på 500 kr per ombud (i enlighet med det beslut som togs på kongressen 2013). Om någon förening eller sektion behöver ekonomiskt stöd med ombudsavgiften, kontakta i så fall AU i god tid. Enligt stadgarna ska ombud vara röstberättigad medlem eller medlem i en sektion. Ombuden får inte vara förtroendevalda på förbundsnivå. För ombud ska finnas ersättare. Under kongressförhandlingarna har de regionala föreningarnas ombud, förbundsstyrelse, revisorer samt ombud för FSDB:s sektioner yttrande- och förslagsrätt. Observera att det bara är de regionala föreningarnas och sektionernas ombud som har rösträtt. Motioner Motionsrätt har röstberättigad medlem, de regionala föreningarna samt sektionernas styrelser. Motioner till kongressen ska skriftligen vara förbundsstyrelsen tillhanda senast den 28 februari 2015. Motioner skickas till Styrelsen, FSDB, 122 88 Enskede. Praktisk information fungera är det viktigt att alla regionala föreningar och sektioner anmäler sina utsedda ombud snarast möjligt. Anmälan om ombud ska vara FSDB tillhanda allra senast den 30 april 2015. Skicka e-post till [email protected] eller med vanlig post till Emil Bejersten, FSDB, 122 88 Enskede. Kongresshandlingarna skickas ut senast sex veckor före kongressen. Hjärtligt välkomna! Kongressdagarna startar med middag på kvällen den 29 maj och avslutas med lunch den 31 maj. Den Hälsningar Förbundsstyrelsen 30 maj är själva kongressen. Avgif- genom Pontus Degsell, ten på 500 kr inkluderar deltaganförbundsordförande det på hela kongresshelgen. För att de praktiska förberedelserna ska Nytt telefonnummer till FSDB FSDB:s nya växelnummer är 08-39 20 40. Film om Ushers syndrom NKCdb har tagit fram tre filmer om dövblindhet. I den första filmen berättar professor Claes Möller om Ushers syndrom. Filmen är textad och har teckenspråkstolkning. Filmen finns på NKCdb:s hemsida, www.nkcdb.se 7 Undersökning av erfarenheter med tekniska hjälpmedel Vilka tekniska hjälpmedel har du? Hur använder du dom? Hur bra är ditt landsting på att ge dig rätt hjälpmedel och att ge dig träning i att använda dom? Hur kan landstingen bli bättre? Dessa och flera frågor önskar Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor (NKC) att få svar på från personer med dövblindhet i hela Sverige. Därför kommer FSDB på våra vägnar inom de kommande veckorna att skicka ut en enkät till alla de medlemmar de har mailadressen till. Enkäten består av ca 20 enkla frågor, som du kan besvara på två olika sätt. Antingen svarar du direkt via din dator på internet eller så skriver du ut enkäten, fyller i den och skickar den till NKC. Vi är också väldigt intresserade av att höra från personer med dövblindhet som inte klarar av att besvara frågorna själva och där t.ex. en förälder i stället har fyllt i enkäten. Tillsammans med enkäten skickar vi dessutom ut en länk till en introduktion och en förklaring på teckenspråk. 8 Samlad bild Undersökningen är helt anonym. Syftet är att ge en samlad bild av hur personer med dövblindhet upplever situationen kring tekniska hjälpmedel och kontakten med landstingen. Det är oerhört viktigt för oss att få svar från så många som möjligt. Om du har lust att ge ditt bidrag till undersökningen genom att besvara frågorna, men istället önskar att få frågorna skickade till dig i pappersform kan du kontakta NKC på telefon 0763173152, e-mail [email protected]. Du kan också hitta enkäten på NKC:s hemsida www.nkcdb.se . Utbyte av den tekniska utvecklingen Orsaken till att NKC gör denna enkät är att vi har börjat jobba med en stor insats om tekniska hjälpmedel (ofta kallat IKT, informations- och kommunikationsteknik). Vi ska undersöka hur vi kan säkerställa att personer med dövblindhet får så bra utbyte av den tekniska utvecklingen som möjligt. En förutsättning är självklart ett så bra och välfungerande system som möjligt kring tekniska hjälpmedel. Och därför önskar vi att få en så noggrann bild av dagsläget som möjligt. Senare ska jag – som är ledare av NKC:s insats om informations- och kommunikationsteknik – besöka flera av regionalföreningarna samt DBU och FSDB:s föräldraråd för att diskutera några av frågorna mera på djupet. Det ser jag fram emot! Hoppas att du vill bidra Vi hoppas därför att så många som möjligt av FSDB:s medlemmar vill utnyttja möjligheten och hjälpa oss i denna viktiga insats. Och om du känner till personer med dövblindhet som inte är medlemmar i FSDB är de självklart också välkomna att besvara enkäten eller få den skickat till sig. Om du har frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta mig på telefon 0763173152 eller email [email protected]. Ole E. Mortensen, Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor Hur är din vardag? Det vill Myndigheten för delaktighet få kunskap om genom sin undersökningspanel Rivkraft som idag omfattar ca 1400 personer med olika slags funktionsnedsättningar.Låt också din röst göra sig hörd! I panelen får deltagarna svara på frågor om exempelvis boende, arbete, transport, idrott och tillgänglighet till kultur. Målet är att få kunskap om vad som fungerar bra och vilka förändringar som behöver göras för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället. Svaren ingår som en del i underlaget till den årliga uppföljningen av regeringens funktionshinderspolitik. Alla som har en funktionsnedsätt- ning och har fyllt 16 år kan delta i Rivkraft. Om du vill vara med anmäler du dig i ett formulär på Myndighetens för delaktighets webbplats. Efter att du anmält dig kommer du att få besvara en bakgrundsenkät via webben. När du besvarat bakgrundsenkäten ingår du i Rivkraft. Det innebär att du kommer att få enkäter skickade till dig mellan fyra och sex gånger per år. Enkätens frågor är ställda på lättläst svenska och handlar om hur du upplever din vardag. Det finns också en lyssna funktion så frågorna blir upplästa och möjlighet att få frågorna på teckenspråk. Anmäl dig redan idag! Länk: http://www.mfd. se/uppfoljning/rivkraft/anmal-dig-tillrivkraft/ 9 Serie Historiska återblickar: Glimtar från 55 år med FSDB! Demonstration i Göteborg 1981 ”FSDB bildades med två tomma händer. Det fanns inte ett öre i kassan och dövblindgruppen var okänd”. Så beskrev Valborg Karlsson, en av initiativtagarna starten för FSDB. I maj 1957 kom Helen Keller, den berömda amerikanska kvinnan med dövblindhet, till Stockholm. Hennes besök inspirerade några personer med dövblindhet att den 13 september 1959 bilda Föreningen Sveriges Dövblinda. Karl-Göran Staaf hade också läst en artikel i en norsk punktskriftstidning om personer med dövblindhet och deras behov av en egen intresseorganisation. Han skrev en liten apell i De Blindas Veckoblad och uppmanade personer med dövblindhet att ta kontakt med honom. Oskar Mattsson gjorde sedan ytterligare ett upprop. Det resulterade i 10 att en interimsstyrelse kunde bildas av: - Ordförande Oskar Mattsson - Kassör Valborg Karlsson - Sekreterare Karl-Göran Staaf. Den allra första riktiga styrelsen bestod av: - Ordförande Oskar Mattsson - Kassör Valborg Karlsson - Sekreterare Karl-Göran Staaf. I styrelsen ingick också Eva Frunck, Nils Andersson och Axel Wennborg. Bland styrelsens första uppdrag var att skapa stadgar, att ordna en nyhetstidning på punktskrift samt att lösa konsulentfrågan. Stig Ohlson Allan Bernving Oskar Mattsson Valborg Karlsson Oskar Mattsson var FSDB:s ordförande 1959-1962. Hans yrke var borstbindare. Valborg Karlsson var FSDB:s ordförande 1962-1975. FSDB hade vid starten 18 aktiva medlemmar med dövblindhet. Under det första verksamhetsåret lämnade 1 medlem föreningen och 18 nya tillkom. Medlemsantalet ökade snabbt till 35. År 1971 hade FSDB 101 aktiva medlemmar och tio år senare var siffran uppe i 168. Vid slutet av år 2013 hade FSDB 305 röstberättigade medlemmar. Det totala medlemsantalet (inklusive DBU, Föräldrarådet och stödjande medlemmar) var 879. Det första numret av Nuet, nyhetstidningen för personer med dövblindhet kom ut i januari 1961. I tio år framåt kom den bara ut på punktskrift, som bilaga till De Blindas Veckoblad. Från och med 1972 fanns Nuet att läsa på storstil. Genon åren utökades och breddades tidningen. I över 50 år kom tidningen ut, men på grund av förändrad bidragsgivning tvingades FSDB att lägga ner Nuet, som fasades ut under det första halvåret av 2012. 11 År 1967 anställdes Ingrid Carlsson (senare Losenborg) som den första dövblindkonsulenten. Så småningom kom det fler dövblindkonsulenter runt om i Sverige. Idag 2014 finns inga dövblindkonsulenter. Istället finns dövblindteam och andra samarbetsformer på flera platser i landet. Teamen erbjuder råd och stöd till personer med dövblindhet i alla åldrar och till deras anhöriga. Allan Bernving var FSDB:s ordförande 1975-1983. Han var journalist och mycket intresserad av kulturfrågor. År 1981 var det Internationella Handikappåret. I maj det året deltog FSDB i en demonstration i Göteborg. På FSDB:s plakat stod bland annat: “Bygg upp tolktjänsten”, “Rätt till dövblindtolk på våra villkor” och “Teckenspråkiga hemvårdare”. Stig Ohlson var FSDB:s ordförande 1983-1997. Stig hade bland mycket annat brinnande intresse för teknikfrågor och internationell verksamhet. År 1984 firade FSDB 25-årsjubileum. Det året blev också Statens Handikappråds stora kartläggning av personer med dövblindhet i Sverige klar. Antalet kända personer med dövblindhet ökade från cirka 500 till 1200. 12 Exempel på viktiga frågor genom åren Tolkverksamhet År 1975 hölls den första utbildningen för dövblindtolkar. Den var bara på två veckor! I början kom dövblindtolkarna ofta från Frälsningsarmén och vid årsmötet 1984 utnämndes Frälsningsarméns kommendör till hedersmedlem. 1987 blev dövblindtolkutbildningen tvåårig, de första långtidsutbildade tolkarna blev klara hösten 1988. 1989 blev utbildningen gemensam för teckenspråkstolkar och dövblindtolkar. Lagen om tolktjänst kom 1994. I april 2008 antog FSDB:s styrelse en mycket viktig definition av dövblindtolkning: “Dövblindtolkning är förmedling av både syn- och hörselintryck till personer med dövblindhet. Detta sker genom tre helt integrerade delmoment: tolkning av vad som sägs, syntolkning och ledsagning. Dövblindtolkning ges med de tolkmetoder, när och i den omfattning, som personer med dövblindhet önskar.” Idag 2014 är alla frågor som rör tolkverksamhet fortfarande mycket viktiga i FSDB:s arbete. Kommunikation med datorer Databasen började provas redan i mitten av 80-talet. Tillsammans med några andra databaser i landet utvecklade FSDB det som sen blev databasnätet Fruktträdet. I mitten av 2012 lade FSDB ner de kvarvarande databaserna TP44 och TP Nova. Idag 2014 använder många personer med dövblindhet andra sociala nätverk, såsom t ex Facebook. FSDB har haft ett nära samarbete med PTS (Post- och telestyrelsen) som har upphandlat en särskilt applikation med ett anpassat gränssnitt som gör det enklare för personer med dövblindhet och andra synskadade att använda Facebook. Applikationen kallas Fejjan för alla. Se www.fejjanforalla.se Telefoner I början av 80-talet kom de efterlängtade punktskriftstelefonerna. Punktskriftstelefonen bestod av en liten amerikansk punktskriftsdator, VersaBraille, och ett telefonmodem. Idag 2014 är det mycket vanligt att personer med dövblindhet använder mobiltelefoner med diverse anpassningar. Utskrivningstjänsten Hösten 1986 startade Utskrivningstjänsten för personer med dövblindhet som ett projekt. Personer med dövblindhet som använder punktskrift kan få vilket material som helst, utom hela böcker, kostnadsfritt utskrivna av Punktskriftstjänsten. Det kan vara artiklar från tidskrifter och tidningar, bruksanvisningar med mera. Idag år 2014 är det MTM (Myndigheten för tillgängliga medier) som har ansvaret. Kontakta [email protected] eller ring 08-580 02 730 för frågor som rör punktskriftstjänsten. Ledarhundar År 1983 kom schäfern Busan. Hon var den första specialutbildade dövblindhunden. Den första teckenspråkiga person med dövblindhet som fick ledarhund var Karin Nickander hösten 1987. Idag år 2014 finns det cirka 300 ledarhundar i Sverige. Den som är intresserad av en ledarhund ska gå till sin syncentral och be att få en ansökan ifylld. Ansökans olika delar fylls i av den sökande själv och av syncentralen. Ett läkarintyg ska bifogas. Ansökan skickas sedan till Synskadades Riksförbund. 13 Känd profil i FSDB-sammanhang: Stig Ohlsons minnen från FSDB under en ganska lång period världens bästa nyhetstidning för dövblinda. Tyvärr har ju som vi vet det anslaget försvunnit och med det tidningen Nuet. Vidare lade vi grunden till dagens tolkservice för dövblinda. Bland annat genom ett nära samarbete med Skolöverstyrelsen i utbildningsfrågor och genom att i ett stort antal regionala konferenser informera och påverka landstingen att bygga Stig Ohlson upp tolkservicen. Stig Ohlson är en välkänd profil inom FSDB. Under åren 1983-1997 var han FSDB:s ordförande. Kontakt med FSDB har mött Stig. Hur skulle du vilja sammanfatta dina år som ordförande för FSDB? - Det var fantastiska år. Kanske de bästa under mitt liv. Det var en tid när FSDB liksom den övriga handikapprörelsen var i kraftig utveckling. Från att ha varit en organisation som visserligen var självständig men ändå så väl ekonomiskt som organisatoriskt beroende av storebror SRF, fick FSDB egna statliga bidrag att jobba med. Vi fick bland annat egna anslag till nyhetstidningen Nuet. Nuet var 14 Det var också en period när vi kunde få direkt och personlig kontakt med ministrar och andra regeringsföreträdare och sprida information om dövblindhet och vad som behövde göras. I FSDB insåg vi också tidigt vilka fördelar den nya datatekniken kunde ge oss. Vi utvecklade telefoner för dövblinda och blev bland de första och största att använda tekniken för informationsspridning och sociala kontakter. Socialdepartementet, Allmänna arvsfonden och Handikappinstitutet blev intresserade av dövblindfrågor och gav FSDB möjlighet att starta många viktiga utvecklingsprojekt som till exempel informationskam- panjer för att diskutera tolktjänst med landstingen, utskrivningstjänst för dövblinda för att överföra tryckt text till punktskrift, utveckla rikstolktjänst i samverkan med övriga hörselorganisationer så att vårt styrelsearbete inte blev beroende av om landstinget beviljade tolk eller inte. biståndsorganisation, SHIA som det då hette, arbeta med internationella projekt i Afrika och Latinamerika. Vi lyckades att placera dövblindfrågor på kartan i båda dessa världsdelar så att de sedan kunde fortsätta arbetet på egen hand. Lilla FSDB blev faktiskt ett namn Vidare kunde vi som jag redan man kände till internationellt: Även nämnt utveckla ett fungerande om man ofta hade svårt att skilja på system för texttelefoni för dövblinda Sweden och Switzerland när man som var integrerat i det som andiskuterade var på jordklotet vi vändes av döva och bygga upp det bodde. största och bästa sociala datanätverket på handikappområdet. Det här var före Internet och bygg- Finns det någonting som du är de på ett nätverk av FSDB-ägda stolt över under din tid som orddatabaser plus SPRIDAS databas i förande? Örebro samt ytterligare några orga- - Svårt att nämna något särskilt. nisationsägda databaser. Det här Det fanns så många stora framsteg nätverket fick namnet Fruktträdet. att glädjas åt. Men naturligtvis är jag stolt över att FSDB från att vad Under min tid som ordförande blev man väl kan kalla en liten kamratvi också medlemmar i HCK, förening utvecklades till en självHandikappförbundens Centralkom- ständig intresseorganisation som mitté, och kunde arbeta intresseav många betraktades som en av politiskt i samverkan med övriga världens bästa på dövblindområhandikappförbund. det. Det skedde med hjälp av medlemmarnas målmedvetna samarUnder min tid som ordförande bete inom organisationen och med byggdes även den regionala verkhjälp av mycket kunniga och lojala samheten upp och FSDB fick lomedarbetare på vårt kansli. kala föreningar ute i landet. Ett mycket viktigt steg i utvecklingen eftersom medlemskontakterna och Har du något speciellt FSDBkontakter med landsting och minne som du vill dela med dig kommuner blev bättre. av? - Några av mina bästa minnen från Vidare började vi genom Handitiden som ordförande är våra dåvakapprörelsens internationella rande årsmöten. Då fick jag tillfälle 15 att träffa vänner från hela landet. Vi hade väldigt trevligt och ofta diskuterade vi FSDB-frågor till långt fram på småtimmarna tills tolkarna blev så trötta så de nästan somnade där de satt :-) områden vi behöver för att kunna hänga med i ett samhälle som blir allt mer tekniskt vad gäller ekonomi, kommunikation och sociala kontakter. Inget nytt alltså. Samma gamla visa som för 20 år sedan men på en Vilka tycker du är FSDB:s största betydligt mer avancerad nivå. utmaningar inför framtiden? - Jag tror att det viktigaste nu är att I de utvecklingsprojekt vi hade försöka hålla jämna steg med under min tid som ordförande var vi utvecklingen i en tid som bygger på väldigt noga med ett ge extra uppatt snabbt och effektivt få tag i den märksamhet och stötta de av våra information man för tillfället behömedlemmar som var svårast drabver. Det är ju faktiskt så att så gott bade av dövblindheten. Alltså de som all information i dag distribu”gediget” dövblinda som vi eras via Internet. Kontantbetalning skojade ibland. De som har svårast börjar ersättas med kortbetalning att hänga med därför att de i alleller betalning med hjälp av t ex mänhet saknar nästan eller all syn mobiltelefon och överföringar via och hörsel. Det är vanligtvis också bankernas nättjänster. de som behöver mest utbildning under längst tid och mest tillrättaEn hel del annat i samhället föränd- lagd information. ras så att vi behöver kontinuerlig information och utbildning för att Det är ibland lite för lätt att verkhänga med. För att nu inte tala om samheten förskjuts åt den större de hjälpmedel vi behöver. Och na- grupp som har syn eller hörselresturligtvis ska vi kunna kommunicera ter eller ibland båda och dessutom med alla vi träffar rent fysiskt. Ser ganska goda. Inte så att de inte ska man det så, så är det man behöver inlemmas i utvecklingen. Men den jobba med i FSDB: här gruppen har ju faktiskt lättare - Att få fram en tolkservice som att tillgodogöra sig det som bjuds fungerar på våra villkor: Alltså när- och att göra sig hörda. Så det är helst vi behöver den och med väl och förblir en utmaning för FSDB utbildade tolkar. att försäkra sig om att alla inom - En ledsagartjänst för dem som verksamheten får samma möjlighet behöver det och som fungerar efter att hänga med! samma principer. - En kontinuerlig utbildning på alla 16 I ljust minne bevarad: Birgitta Johansson Jag är dövblind Min älskade livskamrat Min kära mamma Och svärmor Vår mormor Birgitta Johansson 1/4 1943 - 25/9 2014 Har stilla insomnat I ljust minne bevarad hos oss Luleå ROLF Marita och Anders Nina, Jonas, Julia Syskon, släkt och vänner Tid som har flytt fås ej åter Minnet är allt vi har kvar Djupt i vårt hjärta det gråter Och drömmer om flydda dar. Det är inte mörkt, för att man är blind. I mina ögon är en tjock dimma med mörka trådar som liknar ett nät. Det är ingen skillnad på mörker och ljus. Tar jag av mig mina hörapparater, hör jag nästan ingenting. Om du trycker din mun mot mitt öra och ropar kan jag höra dig väldigt svagt. Det är viktigt som handikappad att träffa andra i samma situation. Man är inte ensam. Att ha en sysselsättning, visa vad man kan, det stärker självförtroendet. Knäcka nötter, lära sig leva med sitt hinder, har hjälpt mig. Jag är en individ som kan och ska ta vara på det. Därför är jag i dag ordförande på lokal nivå, informatör, skådespelare. Jag väver, skriver dikter och berättar om mig själv, trots mitt svåra handikapp. Birgitta Johansson 17 Projektet Utbildning för döva tolkar och översättare Projektet startade den 19 maj och har nu pågått i drygt fyra månader. Det drivs av SDR med FSDB som medsökande och finansieras av Allmänna Arvsfonden. Vem är jag som arbetar som projektledare? Jo, jag heter Maya Rohdell och är tolk, översättare och utbildare och har arbetat i över 25 år. Mina föräldrar är döva och jag har därför teckenspråk och svenska som modersmål. Jag har arbetat som tolkutbildare i många år på flera folkhögskolor och jag har då bl.a. arbetat med dövblindtolkning. Genom åren har jag träffat många dövblinda som har lärt mig mycket om deras situation och jag har haft bra och kunniga lärarkollegor som har delat med sig av sin kunskap. Utöver det har jag träffat många duktiga dövblindtolkar runt om i Sverige, både döva och hörande. 18 Maya Rohdell Vad är huvudmålet med projektet? Det är att ta fram ett förslag till en kvalitetssäkrad utbildning för döva översättare och döva tolkar. Det finns idag ingen utbildning för den- na grupp. Gruppen innehåller dock flera olika grupper. Det handlar för det första om två olika yrken; översättare och tolk. Dessutom omfattar gruppen döva tolkar flera olika grupper såsom dövblindtolkar, relätolkar (kallas också språkstödjare eller tolkstödjare) & internationella tolkar. Utöver det så har vi dem, som inte arbetar idag men som är intresserade av att utbilda sig till tolk eller översättare. Det gäller därför att ta fram olika utbildningsförslag som kan möta de behov som finns hos de olika grupperna. just nu på att intervjua några översättare, tolkar samt arbetsgivare för att fördjupa kunskaperna om målgruppens arbetssituation. Några resultat från enkäterna visar t.ex. att döva tolkar enbart arbetar på timmar när det finns behov. Det finns idag inga fasta tjänster för dem på t.ex. tolkcentraler eller privata bolag. Detta p.g.a. att det inte finns ett tillräckligt stort behov av deras tjänster men det finns dock ett dolt behov som behöver belysas mer. När det gäller döva översättare är det flera som har fasta När det gäller utbildning så förs det tjänster bl.a. i privata bolag som hela tiden samtal med t.ex. Stockfinns runt om i Sverige. Den 28 noholms universitet och andra parter vember kommer jag att presentera för att sakta men säkert skissa fram resultat från enkäterna och interolika utbildningsförslag som match- vjuerna på en nationell workshop ar behoven. i Stockholm. Inbjudna till workshopen är de döva tolkar och översätJust nu håller jag på att undersöka tare som arbetar idag samt deras hur arbetssituationen ser ut för arbetsgivare. Därutöver kommer döva tolkar och döva översättare. Stockholms universitet att berätta Det är det första delmålet i proom deras utbildningsförslag och jektet. Det har jag gjort genom att olika utbildningsförslag kommer att skicka ut ca 55 enkäter till de döva diskuteras under workshopen. som arbetar inom fältet idag. Ungefär 40 arbetsgivare har också fått Maya Rohdell enkäter. Utöver det så håller jag Punkter i livet Punkter i livet är en blogg av ungdomar med dövblindhet. Läs bloggen på www.punkterilivet.blogg.se 19 DBU-sidorna: Teresia Lindberg har ordet i den lilla men ändå tillräckligt stora orten Skärplinge. Närmaste storstad för mig är Gävle som ligger 4,5 mil bort men trots det så är det i Uppsala, 9 mil bort, som jag tillbringar det mesta av min tid. På årsmötet i juni blev jag omvald till ledamot på 2 år i styrelsen. Jag tackar varmt för det förtroendet! Min position är nu vice ordförande, jag tycker det är jättekul och jag ska göra mitt bästa för att driva DBU framåt! Teresia Lindberg Hallå på er!! Hur har ni det i höstvädret? Visst är det härligt? Det regnar och blåser och temperaturen blir nästan helt opålitlig. Jag har redan nu fått börja skifta mellan vinterjacka och höstjacka. Nåja, alla årstider har ju sin charm ändå! :) Jag gillar hösten för att den på sätt och vis renar allt efter sommaren. Det doftar så gott utomhus, speciellt efter att det har regnat. Och sen alla färgerna såklart! Jag kan inte längre se det själv men jag har alltid gillat skiftningen i gult, orange och rött som alla löven får. :) Teresia heter jag! För den som inte känner mig så är jag 23 år och bor 20 Bortsett från DBU så är jag aktiv på 3 andra ställen inom föreningslivet. SRF (Synskadades Riksförbund) i min hemkommun, FSDB Uppsala & Gävleborgs län och sist men inte minst innehar jag också en stol i det kommunala handikapprådet där jag främst representerar synskadade men också hörselskadade. Så mitt liv är flitigt! :) Men jag gillar det! Jobb har jag inget än då jag fortfarande är sjukskriven efter att ha förlorat synen för mer än 2 år sedan. Men jag är förhoppningsvis på väg ut ur den bubblan nu! Alltså...DBU har nu haft sitt 20-årsjubileum som ägde rum på Almåsa Kursgård helgen den 12-14 september. Vi slog deltagarrekord! Jättekul! Vi var sammanlagt över 20 deltagare plus gäster, tolkar och assistenter. Jag tyckte att helgen blev lyckad. Det var både nya och gamla ansikten på plats och alla verkade trivas i varandras sällskap. Det kändes både betydelsefullt och roligt att vi kunde fira våra 20 år där DBU också en gång bildades. Vi fick höra om DBUs bakgrund och alla berättade sina olika minnen från läger och tidigare helgträffar. Mycket roande! :) Vi gjorde alla möjliga roliga saker som ni också kan läsa mer om här nedan. Jag har varit medlem i DBU i 17 år. helt otroligt vad tiden går! Jag kommer i varje fall vara medlem så länge jag kan! Kanske inte att jag får uppleva 30 och 40 års jubileum. men jag hoppas innerligt att DBU fortsätter leva så länge och kan ge andra barn och ungdomar samma glädje, stöd, erfarenheter, vänskapsband och minnen för livet som jag har fått! Jag vill nu flagga för kommande aktiviteter! I november nu, närmare bestämt den 7-9 november, så kommer DBU att anordna en höstträff. Under helgen kommer det ske en hel del roliga saker som sumobrottning och frågesport. Men vi kommer främst att genomföra ett extra årsmöte som vi behöver ha då en av oss i styrelsen tråkigt nog har valt att avgå innan nästa års årsmöte. Har ni inte anmält er redan så gör det fort! :) Sista anmälningsdagen är den 20 oktober! Är du sugen på att åka slalom, hundspann, snöskoter och/eller andra roliga vinteraktiviteter? Då tycker jag att du ska anmäla dig till DBUs Vinter-weekend! Platsen för denna gång är Sälen och datumet du inte får missa är den 22-25 januari 2015! Sista anmälningsdagen för detta är den 15 december i år! Du anmäler dig genom att skicka ett mejl till oss på adressen: [email protected] Har du frågor om någon av dessa aktiviteter? Önskemål på nya aktiviteter eller kanske om vad du skulle vilja prova på under vår vinterweekend till exempel? Då hör du av dig till oss! Adressen är återigen: [email protected] Vi uppdaterar flitigt information på vår hemsida, www.fsdb.org/dbu. html. Och också på vår Facebooksida., Dövblind Ungdom. Ja, nu börjar mina rader för denna gång att ta slut! Glöm nu inte bort att stoppa mössa och vantar i fickan, det sägs att det ska bli kallare nu framöver! Själv tänker jag njuta av hösten så länge den varar, och så länge det inte absolut ÖSREGNAR och blir riktigt skitväder så är jag glad! :) Nu är det 2½ månad kvar tills det är jul och tro det eller ej men faktiskt redan idag så ska jag på årets första julmarknad. Jag vet, det är inte klokt vad tidigt de börjar! Jag tror inte ett dugg på 21 att jag kommer få någon julkänsla direkt men det ska bli kul ändå att se vad som finns och dessutom får jag lite kvalitetstid med mor min! :) Ha det superbra nu allihopa! Ta hand om er och era närmaste och glöm inte att möta dagen med ett leende! Det funkar alltid för mig. ;) Vi ses, vi hörs och vi känns mycket snaaaart hoppas jag! Bamsekramar! Teresia Lindberg DBU:s 20-årsjubileum Marita, Jane och Linda var med vid bildandet av DBU Helgen den 12 -14 september firade DBU sitt 20-årsjubileum. DBU bildades den 25 september 1994 med hjälp av Linda Eriksson, Jane Eriksen, Marita Rantanen-Pettersson, Sven Sjöberg och Helene Engh. Projektledaren Helene Engh hade hittat cirka 100 barn som hade 22 kombinerad syn – och hörselnedsättning/dövblindhet. Det var inte lätt att få föräldrarna att skicka iväg sina barn på läger och helgträffar. Föräldrarna hade aldrig låtit sina barn delta på läger förut. Helene jobbade med FSDB:s projekt ”Skolprojektet” 1991 – 1992 samma tid hade det bildades ett ungdomsråd inom FSDB. Där ungdomar träffades under FSDB aktiviteter. stycken likadana brev. Det kändes smått overkligt att ta in för oss ungdomar som är uppväxta med den Jubileumshelgen samlade 22 nya tekniken som datorer, smarta deltagare från Skellefteå i norr telefoner etc. Linda Eriksson, Maritill Malmö i söder, dessutom kom ta Rantanen – Pettersson och Jane Helene Engh, Linda Eriksson, Sven Eriksen visade för oss hur man Sjöberg, Jane Eriksen och Marita kommunicerade på taktilt teckenRantanen – Pettersson som våra språk och utan tolkar. De brukade fem profiler från DBU:s historia. Det ha möten om förslag på stadgar, fanns också en hel del dövblindtol- och annat viktigt inför bildandet kar, assistenter och ledsagare. av DBU. Den som hade ordet fick teckna med två händer samtidigt, Vi samlades till middag på Almåsa varav båda händerna avlästes av konferens utanför Västerhaninge de andra två mötesdeltagarna. på fredagen, och sen blev det praktisk information och presentation av Deltagarna berättade själva om alla deltagare och gäster. Schemat sina minnen, som handlade mycket på lördagen var fem-kamp och min- om att DBU hade hjälpt dem i sin nen från DBU:s 20-åriga historia. vardag. Och om DBU inte hade Vi lyckades genomföra fyra stycken funnits så hade deras vardag sett grenar i fem-kampen, då tiden inte annorlunda ut. Alla önskade DBU räckte till för den femte grenen så lycka till i framtiden och påpekade fick det bli en fyr-kamp istället. Gre- att det var viktigt att nå barn och narna var: ”Stadsfrågor” exempel: ungdomar med kombinerad syn Låtort = Visby, ”Spotta råtta”, ”äp– och hörselnedsättning i så tidig pelhångel” och ”Fyll en flaska med ålder som möjligt för att ge dem vatten”. De som vann var Fantastic möjlighet att träffa andra barn och Four med Helena Christoffersson, ungdomar med liknande diagLinus Ekfält, Sophie Pettersson, nos och underlätta deras vardag. Heléne Larsson, Sarah Remgren DBU:s ordförande Malin Lindén höll och Albin Henricsson. De fick goett lovtal till DBU, (du kan läsa det dispåsar till vinst! på en annan sida). Eftermiddagen inleddes med Sven Sjöberg som berättade om när han började på FSDB 1986. Då handskrev de informationsbrev till varje medlem. Om FSDB hade 50 medlemmar så blev det att skriva 50 DBU fick ta emot en gåva från FSDB där de hade planerat träd hos biståndsorganisationen Vii-skogen. Det var en väldigt fin present som kommer att växa och få fattiga människor ur fattigdom. 23 Malin Lindén tillsammans med Pontus Degsell och Jan Nyström Sven Sjöberg sa att ett av målen med att bilda DBU var att DBU skulle vara en plantskola för framtida funktionärer för FSDB. Och det kändes väldigt symboliskt när DBU:s ordförande Malin Lindén fick ta emot diplomet från Vi-i-Skogen från FSDB:s ordförande Pontus Degsell. Vi fortsatte att fira med en fin middag och socialt umgänge. Söndagen fortsatte vi tala om minnen, förslag på nya aktiviteter och sen avslutades helgen med en god lunch innan alla åkte hemåt igen. Amanda Lindberg Lovtal till DBU från Malin Lindén: Ljuset och mullvadsungen 1992. Efter åtta månader, en vecka och fyra dagar gjorde en tös sig redo för att lämna sin mammas trygga livmoder och föddes i den nya världen med ett oskrivet blad i bagaget. Tösen fick ett namn. Malin, och den tösen är jag. 24 Jag, som nyfödd, skrek så obeskrivligt mycket att min familj ansåg att något inte riktigt stämde med mig. Jag behövde närhet och uppmärksamhet. Jag var omättlig liksom en hungrig varg, skriket upphördes varje gång jag fick mina behov tillfredsställda. Precis som en vanlig bebis. På sjukhuset bekräftades det att jag inte kunde höra. Jag var döv, som mina föräldrar. 1994. Ett litet ljus tändes i mörkret. Ett sådant som inte har funnits tidigare. Ljuset lyste klart från sig, och mörkret besegrades då ett litet korståg med tiotals mullvadsungar kröp närmare och närmare mot det lysande ljuset. Det lystes varmt om en ljus framtid. Ljuset var en förening vid namn Dövblind Ungdom (DBU). Jag var runt tre år gammal när jag fick min diagnos, Ushers syndrom. Några år senare berättade min mamma för mig att jag inte såg så bra. Jag nickade som om det inte spelade någon roll. Jag var ju småunge och så troligen begrep jag knappt något av det min mamma sa. Jag var döv och synskadad, som min mamma. Mullvadsungarna samlade sig runt det lysande ljuset och såg upp till det, nyfikna och osäkra. På ett ögonblick omfamnade ljuset dem med kärlek och trygghet. Ljuset växte gradvis när nya mullvadsungar kom och knöt sig samman med de andra. När jag började i klass 1 kände jag mig som ett svart lamm i en vit fårflock. Trots att jag var döv som de andra skolkamraterna kände jag Malin Lindén något inuti mig som fattades. Jag visste inte vad då, men det ignorerade jag och lekte med mina kamrater som ett vanligt barn. Vuxna tittade på mig som om jag var en avvikelse. De bemötte mig på ett annorlunda sätt genom att till exempel kolla om jag behövde extra belysning eller förstoringsglas. Återigen var det dags för mullvadsungarna att återvända till det lysande ljuset. Det lysande ljuset åter tog emot de nykomna med öppen famn. De samlades inför ännu ett nytt äventyr. Jag minns en händelse så tydligt då en av DBU:s föregående ordförande, Linda Eriksson, gjorde ett hembesök hos mig för att informera 25 om DBU:s sommarläger. Vid matbordet var det Linda, min mamma och jag. När Linda hade informerat hoppades hon att jag skulle svara henne takilt därför att hon inte kunde se mig. Men det vägrade jag så min mamma övertog och fick bli tolk istället. Innan Linda skulle åka hem stod hon i hallen i väntan på taxi. Min mamma gick för att fixa något, då var det bara jag och Linda i hallen. I några minuter. Vad hände? Jo, jag övertalade mig själv att ta chansen. Jag gick fram till Linda och tog hennes hand. Som liten var jag väldigt blyg samt osäker. I alla fall, det var ett oförglömligt minne. Min första erfarenhet med takilt teckenspråk. När jag kom hem var jag så lycklig över att vara tillbaka i min bubbla, men jag kände fortfarande saknaden av dem. Det visade sig att det var dags för mig att bryta bubblan. Tillsammans är vi starkare. Jag såg ljuset, ett ljus i min framtid. Sommaren 2004 skulle jag sändas till sommarlägret. Det fick jag veta av mina föräldrar. En främmande plats. Ett läger med de andra. Då rasade hela min värld samman, för att jag var tvungen att kliva ur min bubbla. Jag ville inte. Jag måste, sa de. Det är helt omöjligt att uttrycka min tacksamhet i ord. Från hela mitt hjärta och hela min själ tackar jag DBU för att DBU har funnits där, och fortfarande är det, på ett speciellt sätt som är oerhört betydelsefullt för mig. Så småningom fyllde DBU i några pusselbitar som hade saknats i min själ. Pusselbitar som blev en helhet. Via detta fann jag min identitet som dövblind. Det är jag glad för. För annars skulle jag vara annanstans och högt sannolikt ha det svårt att acceptera min dövblindhet som en del av mig. Att vägra lära mig att leva med den. Nu känns det naturligt för mig att se mig som dövblind, typ ”Hej, jag heter Malin och är dövblind.”, vilket är jätteskönt! Jag ville bara tillbaka till min bubbla. Jag sattes på tåget med de andra. Jag kände dem knappt. Jag ville fortfarande hem. Allt kändes så främmande. Men då framträdde du, DBU, och det kändes som om mörkret runt mig föll på en gång. Jag stod tillsammans med de andra. Allt blev ljust. Då insåg jag att jag är precis som dem. De som inte hör och inte ser så bra. Förutom min identitet som dövblind, gav du mig också en varm gemenskap med människor som befunnit sig i liknande situation. Människor, som jag kunde känna djup samhörighet med. Vilket därifrån fick jag en obeskrivlig styrka till att utforska mig själv som person. Med hjälp av denna styrka bearbetade jag det som pågick i mitt liv och som kom från omgivningen. 26 När jag träffade DBU för första gången sattes processen igång mot ett erkännande. Att acceptera. Jag skulle inte vara den jag är idag om DBU inte hade existerat. Ännu idag kunde jag inte förstå hur mycket jag har förändrats. Bara på tio år, som från det motvilliga barnet till den nybliven ordförande. Helt obegripligt, men det visar ju hur mycket DBU kan förändra en människas liv på ett ögonblick. med mycket mer. Jag vill därför betona hur viktigt det är att nå fram till de andra barn och ungdomar som inte känner till om DBU. De kunde få möjligheten, att få utveckla sig och finna sin identitet på olika sätt. Fantastiska möjligheten som jag fick. Det lysande ljuset hos DBU kommer aldrig att bli släckt i mitt medvetande den dagen när jag skulle fylla 30 år. Som en påminnelse om vad jag har åstadkommit sedan den första gång vi möttes. Nu fyller DBU tjugo år. Härligt att ha varit en del av dessa år. De tjugo år... En lång tid fylld med en Ha den äran, Dövblind Ungdom! massa roliga minnen och äventyren i bagaget. Det kommer att fyllas Malin Lindén Oktober På gång i FSDB 14-16 november Föräldrarådets mammahelg 26-29 oktober Varberg DBU:s höstlovskul Kontaktperson Annelie Andersson, Bosön, Lidingö Kontaktpersoner Amanda Lindberg, tfn 070-554 80 15 [email protected] eller 21-23 november Sarah Remgren, sarah@ FSDB:s höstträff i Haninge teckenbro.com Kontaktperson Emil Bejersten, [email protected] November December 7-9 november DBU:s höstträff med extra årsmöte 10 december FSDB:s styrelse har möte Lund Enskede Kontakta [email protected] Kontaktperson Pontus Degsell, [email protected] 27 Nya produkter inom synområdet Torsdagen den 25 september var leverantörsföreningen Svensk syns visningsturné på plats på Tellus fritidscenter på Södermalm i Stockholm. Bland de över 300 nyfikna besökarna fanns Amanda Lindberg och Eva Donner som spanade in bra hjälpmedel för personer med dövblindhet. Amandas tips Vid konferensrummet där det hölls kostnadsfria workshops fanns ledfyren Hållö från Iris Hjälpmedel. Denna ledfyr är behändigt nog bärbar och man kan använda den vid många olika tillfällen som exempelvis vid en konferens om hjälpmedel. Bärbar CCTV:n Visiobook Ett av alla hjälpmedel som fanns som jag tyckte var intressant var VisioBook från företaget Insyn. Det är en bärbar CCTV som man enkelt kan fälla ihop och förvara på ett lämpligt ställe. VisioBook är lika behändigt liten som en bärbar dator, och tack vare inbyggda batterier så kan man använda den utan eluttaget i 4 timmar. Ledfyren Hållö, hängd på en vanlig stol 28 fickan, du kan direkt lägga det på ett papper och förstora till den storlek du behöver. Perfekt att använda till mina räkningar, recept och i mataffären! Lilla elektroniska förstoringsglaset Ruby IDEUTVECKLING visade det lilla elektroniska förstoringsglaset RUBY som jag personligen blev förtjust i. Du kan enkelt ha RUBY i Det är inte säkert att syncentralen/ dövblindteamet i ditt hemlandsting/region rekommenderar dessa hjälpmedel, men det kan finnas andra snarlika hjälpmedel som de förmedlar. Så ta kontakt med er syncentral om ni känner er intresserade av någon av dessa produkter som jag har beskrivit ovan. Amanda Lindberg Evas tips Jag har varit föräldraledig länge och inte hängt med i den tekniska utvecklingen. Min syn har också blivit sämre och det här var en bra chans att kolla på olika arbetshjälpmedel som kanske kan passa till mitt jobb. Skönt att så många företag är samlade på samma plats. Några dagar innan Synmässan träffade jag min tolk. Hon trodde först att vi skulle gå på en Symässa! Eftersom synen har blivit sämre behöver jag ha läs-TV eller förstoringsapparat på mitt jobb. Det fanns många olika förstoringsapparater. Jag är inte förtjust i dem som tar stor plats. Jag delar arbetsrum med min kollega Emil Bejersten och det är inte så gott om plats.Jag har valt ett hjälpmedel från Polar Print och det som passar mig bäst är E-bot som är bärbar förstoringskamera som kan visa bilden på en iPad eller Android läsplatta. Bilden överförs trådlöst och kameran kan styras från läsplattas pekskärm. Bilden kan också visas på PC och Mac via USB. Den används också för avståndskamera t.ex i konferensrum. 29 Förstoringskamera På mässan visades också många sorters tangentbord till datorer och läsplattor. Jag fick olika tips från Insyn. Jag funderar på att skaffa Mac dator till mitt arbete, men jag är inte förtjust i deras små tangentbord. Det är svårt att se bokstäverna. Jag är mer förtjust i tangentbord från Logickeyboard. Det ser precis ut som Apples vanliga tangentbord, det som inte är trådlöst. Skillnaden är att det är större tecken på knapparna och att färgerna är annorlunda. Det finns tangentbord med gula knappar med svart text, men det går även att få med svarta knappar med gul text, vita knappar med svart text och tvärtom. Olika typer av lampor Förstoringsglas Vill ni ha snygga förstoringsglas? Jag såg också att det finns olika Det finns förstoringsglas från Visiobärbara lampor från Iris hjälpmedel, mio som man kan hänga i halsband Multilens och Provista. Jag skulle som smycken. vilja ta med dem och prova i olika situationer som t ex vid restaurang- Eva Donner besök. 30 FSDB Örebro-Värmland: Utflykt till Kalle Kamel med familj Ewa-Helen Rydmark med en av kamelerna På en gård från 1700-talet i Gamla Viker mellan Karlskoga och Nora bor Kalle Kamel med familj. Det är Kalle och Anna med sonen Karlsson. Lördag 6 september ordnade FSDB Örebro-Värmland utflykt till Kalle Kamel med familj. Det var en jättefin höstdag med strålande sol. Vi var totalt 10 vuxna, 4 barn, 1 assistent och 4 tolkar som samlades vid grinden, där Inger, Per-Ola och Pelle som äger kamelerna hälsade välkommen och berättade lite om gården.Vi gick först till bagarstugan, där vi skulle äta rysk lunch. Kalle, Anna och Karlsson är baktriska kameler som ursprungligen kommer från Sibirien, Norra Kina och Mongoliet. Lunchen bestod av rödbetssoppa, piro- ger med svampfyllning, kycklingfilé och till sist Annas kamelkaka med Gahwa-kaffe. Det var jättegott och mysigt. Därefter gick vi ut och satte oss på gården och Inger berättade om Kalle Kamel med familj. Både Kalle och Anna är 9 år gamla och kom till Gamla Viker, när de var 1 år gamla. Deras son Karlsson är född på gården i Gamla Viker och är 5 år gammal.Sedan var det äntligen dags att gå till kamelerna. Vi stod och väntade på en träbrygga 31 Ridtur på kamelerna som Inger kallade för ”kamelstation”. Kalle, Anna och Karlsson gick på rad fram till bryggan och vi fick i tur och ordning sätta oss mellan pucklarna och rida några varv. Där satt vi stadigt och pucklarna hade stora ulltofsar, som vi kunde gripa Kontakt med FSDB Tidning för Förbundet Sveriges Dövblinda ISSN 0349-571 X Nr 5 oktober 2014, årgång 37 Redaktör: Annelie Björling Förbundet Sveriges Dövblinda 122 88 Enskede Tel: 08-39 93 18 tag i. Efter ridturen la sig kamelerna på knä och vi fick gå fram till dem och gosa med dem. Det uppskattade de verkligen. Marie Lagerström & Linda Eriksson E-post: [email protected] Plusgiro: 44 77 73-3 Kontakt med FSDB utkommer med 6 nummer per år i svartskrift med stor stil, i punktskrift och på DAISY-skiva med tydlig inläsning. Det går också utmärkt att få tidningen i elektronisk form. Svartskriftsupplagan är 600 ex. Sista dagen för artiklar till nästa nummer är den 3 december 2014.
© Copyright 2024