Nr 04 – Separationer & Tarm- och blåsfunktion

BarnBladet
Nr 4 • Volym XXXIX
Teman:
Separationer
& Tarm- och
blåsfunktion
augusti 2014
Innehåll Barnbladet # 4.14
Ledare............................................................................................................................................................. 4
t e m a: se pa r at i o n e r
Särskild företrädare – barnens advokat...................................................................................................... 6
Hur mår barn som bor växelvis? Vad säger forskningen hittills?............................................................. 8
Växelvis boende och barns mentala hälsa................................................................................................10
Program Barnveckan....................................................................................................................................14
gästskribenten
Pia Sundhage: ”Tack alla vuxna för att ni var så tillåtande”....................................................................16
t e m a : ta r m - o c h b l å s f u n k t i o n
Reflektioner kring uroterapeutens roll och uroterapiutbildningen.........................................................18
Blåsfunktion hos barn..................................................................................................................................22
Potträning......................................................................................................................................................26
Eva Kajén om forstoppningsproblem.........................................................................................................29
ak tuell forsk are
Björn Nordlund.............................................................................................................................................32
Medlemssidor ..............................................................................................................................................36
8
6
8
16
26
nr 4 augusti 2014
barnbladet
3
ledare
redaktör
Bästa kollegor!
T
rodde aldrig att de skulle ske. Men så plötsligt
inser jag att här står jag nu med jord under naglarna, spade i näven och planterar om små söta
plantor av röd spetspaprika. Helt klart en avkopplande
aktivitet. Hade jag varit några år yngre och dessutom
bott i en stor stad hade jag kunnat kalla mig för en
”plantie”. Sommarens trend är nämligen en sådan. En
plantie är en yngre person som halkar in på ekologisk
odling utan att tidigare ha ett genuint intresse för
egna ätbara växter som till exempel chili, basilika och
tomat.
Hoppas att även ni andra har fått några dagars ro och
återhämtning. Vilat, ätit bra och gott samt umgåtts
med människor och/eller djur som får er att må ert
bästa.
Under sommarveckorna är det många småbarnsföräldrar som har motivation och passar på att ta bort
blöjan på sitt barn. Målet är att få barnet torrt dagtid
under en period då det (oftast) är lite varmare. Det
är lättare att ”kissa fritt” och det går snabbt att få av
byxorna om det blir bråttom. Enligt studier (läs AnnaLena Hellströms artikel) låter vi i Sverige blöjan sitta
på längre än i flera andra länder. Vi har också väldigt
många barn som lider av förstoppning. Finns det ett
samband? I detta nummer kan ni bland annat läsa om
hur en uroterapeut arbetar, vilka råd en barnsjuksköterska på barnmottagningen i Hudikvall ger till föräldrar
och potträning i Vietnam.
När min yngsta dotter var fem månader sattes hon på
pottan för första gången. Hon hade då lärt sig att sitta
själv och ville alltid vara med på toaletten när vi vuxna
skulle dit. Perfekt. Anledningen till att vi började med
detta, något tidigare än mina vänners barn, berodde
till stor del på farmor. Min egen farmor hade själv
fem barn och hon berättade att hon alltid hade gjort
så. Okej, då kan vi också. Inne på toaletten hade vi en
liten låda med spännande saker i som dottern kunde
leka med och titta på under toalettbesöket. Föremålen
i denna lilla låda byttes regelbundet ut och de fick
inte lämna badrummet. Detta gjorde att det alltid blev
lite spännande att gå på pottan. När hon var ca ett år
så tog vi bort pottan och bytte i stället ut den till en
toalettsits, anpassad för barn. Hur praktiskt som helst.
Det blev lite bökigt när hon om 1,5-åring skulle börja
4
barnbladet
nr 4 augusti 2014
förskolan. Där var hon
det enda blöjfria barnet
och på småbarnsavdelningen hade de inte ens
köpt in en potta. Detta
löste sig genom att vi
köpte en extra sits som
vi sa att alla andra barn
också fick använda.
Den dag barnet slutar
med blöja måste föräldrarna bli lite mer flexibla.
Måste barnet bajsa och man är mitt i en stad utan
synlig toalett så är det bra med fantasi. Vår dotter har
med andra ord utfört sina behov både ”här och där” och
likt en hundägare har vi plockat bajs bakom bil och
träd. Tilläggas ska att vi oftast var på landet och den
där rullen med påsar under vagnen behövdes sällan
användas.
Vi befinner oss i skolstartstider och det brukar innebära mycket jobb för skolsköterskorna. Att få underskrifter från bägge vårdnadshavarna inför kommande vaccinationer, journalförfrågningar och hälsodeklaration
är inte det lättaste. Aldrig tidigare har så många barn
skilda föräldrar och växelvis boende. 1998 kom en ny
lag som automatiskt gjorde att föräldrarna fick gemensam vårdnad vid en skilsmässa. Lagen gjorde att växelvis boende ökade. Men är det bra? I detta nummer kan
ni läsa om de senaste studierna, Elvis-projektet och
Åsa Carlsunds avhandling om växelvis boende.
Som ny chefredaktör och ansvarig utgivare vill jag
tacka för förtroendet och ser fram mot många intressanta och matnyttiga nummer av Barnbladet. Huvudet
är fullt av ideér och har ni läsare förslag på ämnen
som borde belysas, tipsa oss gärna via mejl eller skriv
till Riksföreningen för Barnsjuksköterskor på Facebook.
Avslutar med vår gästskribent Pia Sundhages kloka ord
”Glädjen är den sanna motivationen”.
Varma & glada hälsningar,
Charlotte Pålsson
Ps. ja, bilden är en ”selfie”
tema
separationer
Särskild
företrädare:
Barnens advokat
Förra året anmäldes flera tusen brott mot barn under 15 år. Tyvärr var en eller
båda föräldrarna misstänka som gärningsmän i flera av dessa fall. För att polisen
ska få hålla förhör med ett barn krävs dock vårdnadshavarnas tillstånd. Så hur
gör då polisen om man vill undvika att föräldrarna påverkar barnet att låta bli att
berätta vad som hänt, eller rent av vägrar låta polisen förhöra barnet?
V
ilken är den vanligaste vägen för en anmälan att nå polisen?
En polisanmälan om att ett barn kan vara utsatt för brott
av någon av sina vårdnadshavare kommer vanligtvis in från skolhälsovården via socialtjänsten, men kan också komma från en anhörig eller barnet självt.
Charlotte Pålsson
Barnbladet
Vad händer sedan?
Det som är viktigt i dessa fall är att utredningen går så snabbt
och smidigt som möjligt, och därför måste man också hålla förhör med barnet omgående, inte minst eftersom det kan finnas
skador som ska dokumenteras. Det är en åklagare som är förundersökningsledare och särskilt utbildade poliser som håller i förhöret med barnet. För att komma runt problematiken med att
vårdnadshavarna måste godkänna att förhör hålls med barnet kan
åklagaren ansöka vid tingsrätten om att en s.k. särskild företrädare ska utses för barnet.
Vem beslutar vilken person som ska bli barnets särskilda företrädare?
Tingsrätten kontaktar valfri advokatbyrå som arbetar med brott-
6
barnbladet
nr 4 augusti 2014
tema
separationer
mål och frågar om någon där kan åta sig uppdraget. Den som säger ja förordnas som särskild företrädare för barnet. Naturligtvis
bör den som tar sig an uppdraget också vara lämpligt för det, därför utses vanligtvis en erfaren advokat eller jurist som samtidigt
har barnasinnet kvar och har lätt för att prata med barn.
Vad ingår i uppdraget som barnets särskilda företrädare?
I och med tingsrättens beslut tar den särskilda företrädaren juridiskt sett över rollen som vårdnadshavare i förhållande till polisutredningen. Det innebär att det är den särskilda företrädaren
som godkänner om förhör ska hållas samt om någon läkarundersökning av barnet bör ske. Ansvaret för barnet fortsätter under
hela tiden som polisutredningen pågår och fortsätter även under
en eventuell rättegång. Rent praktiskt sker det genom att polisen och den särskilda företrädaren har kontakt med varandra via
telefon där polisen berättar om vad som har framkommit i polisanmälningen.
Hur får barnet reda på vad som sker i utredningen och hur informeras barnet om att de ska på förhör?
Vanligtvis sker det genom att den särskilda företrädaren åker till
barnets skola eller förskola efter att först ha haft kontakt med rektorn. Barnet får då reda på att polisen vill hålla förhör och vad
som kommer att hända. En lärare eller skolsköterska är med barnet hela tiden och följer även med till polisen, personen får dock
inte sitta med under själva förhöret eftersom förundersökningssekretess råder.Viktigt är att barnet aldrig tvingas med till ett förhör, att ta med sig ett barn till förhör bygger på tillit och frivillighet. Det sker dock förvånansvärt sällan att ett barn vägrar att
följa med, tvärtom blir många lättade över att äntligen få berätta
om vad som har hänt.
Hur går ett förhör till?
Förhöret hålls sedan på s.k. barnrättscenter som ligger skilt från
polisstationen. Dessa center är inredda ungefär som ett fritids och
all personal är civilklädda. Alla barnförhör spelas in med ljud och
bild. Det sker av flera anledningar, dels för att förhörsledaren då
kan koncentrera sig helt på barnet utan att behöva skriva ner allt,
dels för att videofilmen sedan kan spelas upp under rättegången
så att barnet inte behöver vara med i domstolen. Under förhöret
är förhörsledaren ensam med barnet i ett rum men den särskilda
företrädaren sitter alltid med och hör och ser vad som sägs på en
TV i ett angränsande utrymme.Vanligtvis sitter även ytterligare
en polis samt åklagaren och socialtjänsten med. På så vis får alla
möjlighet att ställa sina eventuella frågor till barnet via förhörsledaren utan att det är fullt med folk i förhörsrummet.
Fakta Jenny Örn
Advokatfirman Althin
[email protected]
Studerade juridik vid
Stockholms universitet och
tog sin examen år 2007.
Därefter tjänstgjorde hon
som tingsnotarie vid Attunda
tingsrätt under åren 20072009.
Hon anställdes på
Advokatfirman Althin år
2009. Hon är ledamot av
Sveriges Advokatsamfund.
INRIKTNING:
Försvararuppdrag, uppdrag
som målsägandebiträde samt
särskild företrädare för barn.
När får föräldrarna reda på att deras barn har varit hos polisen?
Först när förhöret är klart underrättas föräldrarna om vad som
hänt. De får då reda på när, hur och varför förhör har hållits med
barnet.
Blir det ofta rättegång och åtal?
Det stora flertalet av alla polisutredningar om brott mot barn
läggs ner i brist på bevis, däremot sätter ofta socialtjänsten in insatser i familjen för att hjälpa barnet och föräldrarna. För det fallet att en polisanmälan ändå leder till en rättegång är det den särskilda företrädaren som närvarar i barnets ställe och som begär
skadestånd för barnets räkning. Den särskilda företrädaren är alltså barnets egen advokat.
*
Det stora flertalet av alla polisutredningar om brott mot barn läggs ner i
brist på bevis, däremot sätter ofta socialtjänsten in insatser i familjen
för att hjälpa barnet och föräldrarna.
nr 4 augusti 2014
barnbladet
7
tema
separationer
Aktuell avhandling
Växelvis boende
och barns
mentala hälsa
Tidigare var det ovanligt att barn
till separerade föräldrar bodde växelvis hos både mamma och pappa, i
dag gör ungefär 35 procent det. Åsa
Carlsund, distriktssköterska och lektor vid Mittuniversitetet i Östersund
har i sin avhandling studerat barns
mentala hälsa och olika familjekonstellationer, med fokus framför allt
på växelvis boende. Avhandlingen
grundar sig på en undersökning som
omfattar 11 000 barn i åldern 11-15
år samt en intervjustudie med föräldrar från Jämtlands län.
V
Åsa Carlsund
lektor, Mittuniversitetet Östersund
[email protected]
8
barnbladet
nr 4 augusti 2014
äxelvis boende är i huvudsak ett svenskt fenomen
som under de senaste åren har ökat kraftigt (1). Det
är vanligare att de yngre barnen (6-9 år) bor växelvis hos sina föräldrar medan de äldre barnen (13-17 år)
bor större delen av tiden hos en av föräldrarna (2).Växelvis
boende har ansetts vara gynnsamt eftersom det innebär att
barnen efter separationen regelbundet har tillgång till båda
sina föräldrar, vilka på så sätt delar på ansvar såväl som uppfostran (3). Ett flertal studier visar att pappans engagemang
och tillgänglighet ökar och därmed påverkas barnets välbefinnande och hälsa på ett positivt sätt (4-10). Å andra sidan, om barnet tvingas färdas långa sträckor mellan sina föräldrar, byta skola/daghem ofta eller om föräldrarelationen
är särskilt konfliktfylld kan växelvis boende vara ett mindre bra alternativ för barnets psykiska och fysiska välbefinnande (1-3, 11-14).
Avhandlingen baseras på enkätundersökningen ”Svenska skolbarns hälsovanor” där 11 000 barn i åldrarna 11-15
år ingick, samt en intervjustudie med föräldrar från Jämtlands län. Huvudsyftet var att studera barns mentala hälsa
med fokus på familjekonstellationer, i första hand familjer
som lever i växelvis boende, i det här fallet när barnen bor
varannan vecka hos sina föräldrar. Fyra olika studier ligger
till grund för avhandlingen. Datamaterialet som användes
till tre av studierna utgjordes av den svenska versionen av
Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) som på
svenska kallas Svenska skolbarns hälsovanor. Barnen som
deltog var i åldrarna 11, 13 och 15 år. En av studierna baserades på resultat från intervjuer med föräldrar som levde
tema
i växelvis boende med sina barn.
Skolbarn i åldern 11-15 år som växelbor hos
sina föräldrar rapporterar i något högre grad olika hälsobesvär som exempelvis ont i magen, ont
i huvudet eller svårt att sova samt ett något lägre
välbefinnande.
­– För att förklara skillnaderna i utfallet mellan de olika familjekonstellationerna krävs det mer
forskning, den här studien förklarar inte eventuella
orsakssamband, säger Åsa Carlsund.
Kommunikation mellan barn och förälder undersöktes i en av studierna som en påverkande faktor vad
gäller barnens hälsa i olika familjetyper. Resultaten tyder
på att kommunikationen mellan förälder och barn i ett
växelvis boende inte nämnvärt skiljer sig jämfört med den
i familjer med sammanboende föräldrar. Avhandlingen visar
också att femtonåringar som växelbor hos sina föräldrar rapporterade en något förhöjd risk för att röka och ha varit berusad
jämfört med 15-åringar i familjer med sammanboende föräldrar.
– Även om studien visar på ett något sämre hälsoutfall bland
barn som växelbor, så finns det förstås stora fördelar med att ha
tillgång till båda föräldrarna, säger Åsa Carlsund.
I en av delstudierna beskrev föräldrarna sina upplevelser av
första tiden av växelvis boende som omtumlande och osäker för
barnen, men efter en tid upplevde föräldrarna att barnen funnit
sig tillrätta.
Eh... ja i början där då liksom var det var lite såhär, lite, lite känsligt
såhär efter skilsmässan och allt sådant där, så då var det kanske
mest byte på dagis och man hämtade grejer man behövde där då,
men med åren så har det liksom det har ju flutit på mycket bättre
liksom, nu kan vi ju åka hem till varandra…
Konflikter och kommunikationsproblem hos föräldrarna beskrevs som de tydligaste negativa effekterna för barnens mentala hälsa.
…det var en period vi kunde inte prata med varandra över huvud taget. Det vart bara diskussioner och bråk. Och det gick ut över barnen och det var inte heller bra…
Föräldrarnas erfarenheter av att leva i växelvis boende med sina
barn, var ett värdefullt komplement till barnens självrapporterade hälsa. För att kunna påverka barn och ungas rapporter om allt
sämre mentala hälsa, är deras åsikter av avgörande betydelse för
ökade kunskaper. Därför är fortsatta studier där barns röster och
åsikter får komma fram så otroligt betydelsefulla och viktiga, menar Åsa Carlsund.Vi behöver barnens åsikter för att studera relationen mellan barns hälsoutfall och olika familjekonstellationer.
Vi behöver också veta mer om olika familjekonstellationers relation till skolan och det övriga samhället.
separationer
hospice
Det finns ingen generell metod för hur familjer ska lösa
barnens boendesituation efter en separation.Växelvis boende är inte ett fenomen som kan anses endera bra
eller dåligt. Det blir till stor del vad de vuxna i
familjen gör det till. Men för barnens skull behöver vi vuxna just agera vuxet, det vill säga
tänka och handla utifrån barnens bästa avslutar
Åsa Carlsund.
Länk till avhandlingen: http://miun.divaportal.org/smash/get/diva2:642434/FULLTEXT01.pdf
Referenser
1. Socialstyrelsen.Växelvis boende:Att bo hos både pappa och mamma fast de inte bor tillsammans.
Kunskapsöversikt. 2004.
2. Statistiska centralbyrån. Barn i dag- En beskrivning av barns
vilkor med Barnkonventionen som utgångspunkt. Temarapport
2009:2. 2009 100906.
3. Statistiska centralbyrån. Barn och deras familjer. 2004
100906;Kapitel 5. Separationer mellan föräldrar:123-58.
4. Amato P, Meyers C. Changes in Nonresistent Father Child
Contact From 1976 to 2002. Family Relations. 2009;58:41-53.
5. King V, Sobolewski JM. Nonresident fathers’ contributions to
adolescent well-being. Journal of Marriage and the Family. 2006
Aug;68(3):537-57.
6. Sobolewski JM, KingV.The importance of the coparental relationship for nonresident fathers’ ties to children. Journal of Marriage and the Family. 2005 Dec;67(5):1196-212.
7. Carlson MJ, Corcoran ME. Family structure and children’s
behavioral and cognitive outcomes. Journal of Marriage and the
Family. 2001 Aug;63(3):779-92.
8. Sarkadi A, Kristiansson R, Bremberg S. Fäders betydelse för
barns och ungdomars hälsa Statens folkhälsoinstitut. 2004.
9. Sarkadi A, Kristiansson R, Oberklaid F, Bremberg S. Fathers involvement and children`s developmental outcomes: a systematic
review of longitudional studies. Acta Pediatrica. 2007;97:153-8.
10. Fluori E, Buchanan A. Life satisfaction in teenage boys: The
moderating role of father involvement and bullying. Aggressive
behavior. 2002;28:126-33.
11. Ahlberg J, Roman C, Duncan s. Actualizing the ”democratic
family”? Swedish policy rhetoric versus fa,ily practices. Advance
access publications. 2008;February 26:79-100.
12. Satistics Sweden, Statistiskacentralbyrån. 2010 31 Augusti.
13. Kelly JB, Emery RE. Children´s adjustment following divorce:
Risk and resilence perspectives. Family Relations. 2003;52:35262.
14. Jakobsson- Lund A, Gavelin I. Skilda världar: Tio år med en
gruppversamhet för barn som har skilda föräldrar. 2009;Rapport nr 2009:4.
*
nr 4 augusti 2014
barnbladet
9
separationer
tema
Hur mår barn
som bor växelvis?
Vad säger forskningen hittills?
Växelvis boende ökar i Sverige liksom i många andra länder. Varje år är ungefär 50 000 barn i Sverige
med om att deras föräldrar separerar. En ökande andel barn har också föräldrar som aldrig levt tillsammans. Många barn till särlevande föräldrar bor växelvis och spenderar ungefär lika mycket tid i sina föräldrars respektive hem. Av svenska skolbarn och tonåringar gäller det ungefär var tionde och boendeformen omfattar idag uppskattningsvis 200 000 barn (Bergström et al., 2013). Även bland förskolebarn ökar
växelvis boende (SOU, 2011). Växelvis boende ökar också i flera andra länder, så som USA, Belgien och
Nederländerna (Kelly, 2007; Sodermanset al., 2013; Spruijt & Duindam, 2010). Detta är en av de största
förändringarna i barns levandsomständigheter under de senaste decennierna, men trots detta har forskningen legat efter när det gäller att undersöka välbefinnande hos barn som flyttar mellan sina föräldrar. Sedan
2011 har vår forskargrupp, inom ramen för Elvis-projektet, studerat hur svenska barn som bor växelvis mår
jämfört med barn som bor i kärnfamiljer eller enbart hos en förälder.
M
ånga studier har visat att barn vars föräldrar inte le-
ver tillsammans löper ökad risk för känslomässiga och
sociala problem liksom lägre välbefinnande jämfört
med barn i kärnfamilj (Bjarnason et al., 2012). Detta kan bero på
faktorer så som sämre tillgång till materiella resurser eller mindre stöd och engagemang från någon av föräldrarna (Lansford,
2009). Det kan också bero på faktorer som funnits redan innan
en separation. Separerade föräldrar kan må sämre eller ha en mer
ansträngd ekonomi än de som lever tillsammans (SOU, 2011).
Emma Fransson
Centre for Health Equity Studies (CHESS)
Stockholms universitet
Karolinska Institutet
[email protected]
10
barnbladet
nr 4 augusti 2014
Barns hälsa i relation till boendeform
Det ökade antalet barn med växelvis boende har emellanåt beskrivits med oro för hur barn hanterar en tillvaro utan ett fast hem
(Gilmore, 2006) där risken finns att barn utsätts för föräldrarnas
konflikt (Bauserman, 2002; Gilmore, 2006) eller upplever svårigheter relaterade till att längre avstånd till vänner och skola/förskola. Dessutom har man uppmärksammat möjliga krav på att anpassa sig till olika boendemiljöer och familjekonstellationer. När
man i undersökningar frågat ungdomar om nackdelar med växelvis boende nämns praktiska bekymmer som att behöva packa
varje vecka, riskera att glömma saker och svårigheter med att hålla kontakten med kompisar (Skjørten et al., 2007; Cashmore et
al., 2010). Samtidigt framhåller ungdomar fördelarna med växelvis boende och att man kan ha en vardagskontakt med båda sina
föräldrar (Berman, 2014). I linje med detta har vi i Elvis-projektet
tema
separationer
”Många föräldrar beskriver i intervjuerna en frustration över att man fått olika budskap när man frågat om
råd. En del rådgivare har hävdat att växelvis boende är det bästa, medan andra hävdat att barn under tre år
behöver en fast punkt och med detta menas oftast mammans hem.”
kunnat visa framförallt att barn i skolåldern och tonåringar mår
tersom mamman i många länder står för merparten av barnets
förhållandevis bra i växelvis boende och bättre än jämnåriga som
omvårdnad under de första åren fokuserar dessa studier på hur
bor mest eller enbart med en förälder men något sämre än barn
barnen påverkas av övernattning borta från mamman. Resultai kärnfamilj (Bergström et al., 2013). I en kommande studie om
ten går delvis isär; en studie visade att barn mellan tre och sex år
psykiskt välbefinnande hos barn 10-18 år ser vi inga skillnader
som regelbundet sov över hos båda föräldrarna mådde bättre än
mellan barn i kärnfamilj och de i växelvis boende medan barn
barn som bara sov hos mamman (Pruett et al 2004), medan en
som bor enbart med en förälder mår sämre. Skillnader i föräldrars
annan studie visade att 1-3 åringar som ofta övernattade hos sina
ekonomi och hur föräldrarna mår och trivs med sin situation kan
fäder i högre utsträckning var otryggt anknutna till sina mödrar
förklara delar av skillnaderna mellan grupperna, men inte fullt
jämfört med barn som inte övernattade hos pappan regelbundet
ut (Bergström et al., 2014). När det gäller skolbarn och ungdo(Tornello et al, 2013).
mar är växelvis boende både vanligt och accepterat i Sverige idag.
Hos yrkesverksamma inom olika professioner märks ofta en
Som psykolog i barnpsykiatrin märker man däremot fortfaranoro kring hur man ska tänka kring växelvis boende då föräldrarna
de en brist på kunskapsunderlag kring de yngsta barnen och deinte är överens. Kan barn flytta mellan två föräldrar som bråkar?
ras boende när föräldrarna inte lever tillsammans. Många oroliga
Studier från Frankrike och Canada (Poussin, 2014; Baude,
föräldrar ringer BUP eller andra instanser med frågor om detta.
2014) har visat att barn påverkas negativt av föräldrars konflikter
Inom Elvis-projektet har vi genomfört intervjuer med föräldoavsett om de bor med båda eller bara med en förälder. Barn som
rar till barn mellan 1-4 år som har växelvis boende (Bergström
bor växelvis är dock extra utsatta vid t ex överlämning, varför
& Fransson, pågående). Många föräldrar beskriver i intervjuerna
föräldrar i konflikt kan uppmanas att ordna överlämning genom
en frustration över att man fått olika budskap när man frågat om
att den ena föräldern lämnar på förskolan och den andra hämtar.
råd. En del rådgivare har hävdat att växelvis boende är det bästa,
I vår intervju-undersökning med småbarnsföräldrar frammedan andra hävdat att barn under
kommer att växelvis boende för de
tre år behöver en fast punkt och
yngsta kan organiseras och uppmed detta menas oftast mammans
levas på flera olika sätt. Barn som
Vad är CHESS?
hem. Dock saknas alltså studier om
bor växelvis kan ha kontakt eller
Centre for Health Equity Studies (CHESS) grunhur de yngre barnen anpassar sig
flytta mellan föräldrarna varje dag
dades år 2000 som ett samarbete mellan
och mår i växelvis boende och vi
eller så sällan som varannan vecka.
Stockholms universitet och Karolinska Institutet.
CHESS huvudsakliga forskningsområde rör ojämkan inte säga att det finns tillräckMånga föräldrar provar sig fram
likhet i hälsa, d.v.s. systematiska skillnader i hälsa
ligt underlag för att ge specifika
och där några trivs med korta inoch överlevnad mellan individer och mellan
rekommendationer för exakt hur
tervaller tycker andra att det blir
socialt definierade grupper.
barn bör bo när föräldrar separerar.
jobbigt med så många hejdå varje
CHESS har en tydlig tvärvetenskaplig prägel,
Den teoretiska utgångspunkten i
vecka och föredrar fler dagar i taget
där sociologer, psykologer och folkhälsovetare
debatten om hur boendet för de
hos vardera föräldern. Många församlas för att arbeta tillsammans kring dessa
små barnen bäst kan organiseras
äldrar är måna om ett tätt samarfrågor. Just på grund av den komplexitet som
utgår från ofta från anknytningsbete med den andra föräldern där
ryms i frågan om hur ojämlikhet i hälsa uppkomteori, ursprungligen formulerad av
man kanske ses på middag hemma
mer och återskapas i generation efter generation
finns det sannerligen ett både vetenskapligt
John Bowlby (1969/1982). Enligt
hos varandra och har tät kontakt
och samhälleligt behov av att kraftsamla kring
teorin är kontinuerlig omvårdnad
i syfte att uppdatera varandra om
just detta forskningsområde. Detta har också
av åtminstone en lyhörd och känsvardagshändelser. För dem som
uppmärksammats på central nivå på Stockholms
lomässigt engagerad förälder nödhar en mer konfliktfylld relation
universitet, där CHESS forskningsområde ingår
vändig för barnets utveckling och
finns lösningar där kommunikai ett av Stockholms universitets ledande forskhälsa. Redan Bowlby menade dock
tion om barnet sker via mail och
ningsområden: ”Ekonomisk, social och hälsomäsatt barnet från första stund bygger
sms eller gärna mms med bilder på
sig ojämlikhet”.
upp anknytningsrelationer till båda
barnet för att visa vad som händer.
sina föräldrar. Kvaliteten i anknytEn del föräldrar har en gemenCHESS är ett samarbete mellan Stockholm
ningsrelationerna beror inte enbart
sam dokumentation kring barnets
University och Karolinska Institutet.
på anknytningspersonens lyhördupplevelser och viktiga händelser,
Elvis-projektet
het utan också på kontinuiteten i
t ex i en bok man skickar med barI Elvis-projektet studerar vi växelvis boende för
omvårdnaden.
net. Förstås finns även de familjer
barn i olika åldrar. Vi undersöker samband mellan
Det finns ett par mindre studier
där kommunikation mellan förboendeformen och barns välbefinnande, utveckfrån USA som undersökt yngre
äldrarna är obefintlig och där det
ling och sociala liv liksom föräldrars erfarenheter.
barns mående efter separation. Ef8
nr 4 augusti 2014
barnbladet
11
tema
separationer
child’s age and other advice to parents with infants and toddlers in joint physical custody.
8
saknas ett gemensamt föräldraskap efter separationen. Utan att ha
vetenskapligt stöd kan man anta att dessa olika omständigheter i
växelvis boende påverkar hur barn mår i boendeformen. Det är
viktigt att försöka stötta föräldrar att minska konflikter men att
bibehålla kommunikation, t ex virituell eller i neutrala miljöer.
Hur vet vi om ett barn far illa av sina familjeomständigheter?
Barns förmåga att reglera känslor och beteende i samband med
stress är en viktig del i deras sociala och emotionella utveckling
(Eisenberg et al., 2001).Yngre barn har svårt att sätta ord på omständigheter som de inte trivs med. Istället kan svårigheter och
stress komma till uttryck i problem med sömnen, i utagerande
beteenden eller emotionella symtom såsom ledsenhet och oro
(Schmid et al, 2011; Shaw et al, 2001). Föräldrarna är de som känner sina barn bäst och föräldraskattningar av barns beteenden och
symtom är väl använda i både forskning och klinisk verksamhet
när det gäller de yngre barnen (Baumann, et al., 2004; Johnson et
al., 2014). Om man har möjlighet att inhämta båda föräldrarnas
upplevelse av barnets välbefinnande ökar säkerheten i bedömning av barns beteenden och symtom (Baumann et al., 2004;
Johnson et al., 2014).
Idag kan vi inte säga precis vilka barn eller föräldrar som möjligen inte skulle passa för växelvis boende. Istället kan föräldrar
uppmanas att prova sig fram, fasa in växelboende för de yngsta och
ta kontakt om man känner oro för hur barnet har det i ett system
man har provat. Det vi kan säga är att äldre barn som bor växelvis
generellt mår bra. I framtiden hoppas vi kunna presentera fler
vetenskapliga resultat kring hur de yngsta barnen reagerar och
vilket stöd som bör erbjudas familjer som separerar, i synnerhet
där föräldrarna har svårt att samarbeta.
Vill du läsa mer om Elvisprojektet?
www.chess.su.se/research/projects/elvis-projektet
www.facebook.com/elvis.projektet
Referenser
Baude, A. (2014). The relationships among post-divorce custody arrangement, family processes and children’s adjustment. Konferenspresentation
ICSP, Bonn, juli 2014.
Baumann, B. L., Pelham, W. E., Lang, A. R., Jacob, R. G., & Blumenthal, J.
D. (2004). The impact of maternal depressive symptomatology on ratings of
children with ADHD and child confederates. Journal of Emotional and Behavioral Disorders, 12(2), 90-98.
Bauserman, R. (2002). Child adjustment in joint-custody versus sole-custody arrangements: A meta-analytic review. Journal of Family Psychology,
16(1), 91-102.
Bergström, M., Fransson, E., Hjern, A., Köhler, L. & Wallby,T. (2014). Mental
health in Swedish children living in joint physical custody and their parents’
life satisfaction: a cross-sectional study. Scandinavian Journal of Psychology.
DOI: 10.1111/sjop.12148
Bergström, M., Modin, B., Fransson, E., Rajmil, L., Berlin, M., Gustafsson,
P. A. & Hjern, A. (2013). Living in two homes-a Swedish national survey of
wellbeing in 12 and 15 year olds with joint physical custody. BMC Public
Health, 13(1), 868.
Bergström, M. & Fransson, E. (Pågående studie). One night per year of the
12
barnbladet
nr 4 augusti 2014
Berman, R. (2014). Barns upplevelser av växelvis boende. Personlig kommunikation angående kommande studie från Göteborgs universitet..
Bjarnason,T., Bendtsen, P.,Arnarsson,A. M., Borup, I., Iannotti, R. J., Lofstedt,
P., et al. (2012). Life Satisfaction Among Children in Different Family Structures: A Comparative Study of 36 Western Societies. Children & Society,
26(1), 51-62.
Bowlby, J. (1969/1982). Attachment and loss.Vol. 1, Attachment. New York:
BasicBooks.
Cashmore, J., Parkinson, P.,Weston, R., Patulny, R., Redmond, G., Qu, L., et
al. (2010). Shared Care Parenting Arrangements since the 2006 Family Law
Reforms: Report to the Australian Government Attorney-General’s Department: Social Policy Research Centre, University of New South Wales.
Eisenberg, N., Cumberland,A., Spinrad,T. L., Fabes, R.A., Shepard, S.A., Reiser, M., et al. (2001).The relations of regulation and emotionality to children’s
externalizing and internalizing problem behavior. Child Development, 72(4),
1112-1134.
Gilmore, S. (2006). Contact/Shared Residence and Child Well-Being: Research Evidence and its Implications for Legal Decision-Making. International Journal of Law, Policy and the Family 20(3), 344-365.
Johnson, S., Hollis, C., Marlow, N., Simms, V., & Wolke, D. (2014). Screening for childhood mental health disorders using the Strengths and Difficulties Questionnaire: the validity of multi-informant reports. Developmental
Medicine and Child Neurology, 56(5), 453-459.
Kelly, J. (2007). Children’s Living Arrangements Following Separation and
Divorce: Insights From Empirical and Clinical Research. Fam Process, 46,
35-52.
Lansford, J. E. (2009). Parental Divorce and Children’s Adjustment. Perspectives on Psychological Science, 4(2), 140-152.
Melli, M., & Brown, P. (2008). Exploring a new family form - The shared time family. International journal of Law, Policy and the Family, 22, 231-269.
Poussin, G. (2014) Self Esteem of French Children in Shared Residential Custody, konferenspresentation ICSP, Bonn, juli 2014.
Pruett, K. M., Ebling, R., & Insabella, G. (2004). Critical Aspects of Parenting
Plans for Young Children: Interjecting Data Into the Debate About Overnights. Family Court Review, 42(1), 39-59.
Schmid, G., Schreier, A., Meyer, R., & Wolke, D. (2011). Predictors of crying,
feeding and sleeping problems: a prospective study. Child: Care, Health and
Development, 37(4), 493-502.
Shaw, D. S., Owens, E. B., Giovannelli, J., & Winslow, E. B. (2001). Infant and
toddler pathways leading to early externalizing disorders. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 40(1), 36-43.
Skjørten, K., Barlindhaug, R., & Lidén, H. (2007). Delt bosted for barn [Shared residence for children]. Oslo: Gyldendal akademisk.
Sodermans, A. K., Matthijs, K., & Swicegood, G. (2013). Characteristics of
joint physical custody families in Flanders. Demographic Research, 28, 821848.
SOU (2011). 2011:51 Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi och samarbete
för barnets skull, Statens offentliga utredningar. Stockholm: Fritze.
Spruijt, E., & Duindam, V. (2010). Joint Physical Custody in The Netherlands and the Well-Being of Children. Journal of Divorce & Remarriage,
51(1), 65-82.
Tornello, S. L., Emery, R., Rowen, J., Potter, D., Ocker, B., & Xu,Y. S. (2013).
Overnight Custody Arrangements, Attachment, and Adjustment Among Very Young Children. Journal of Marriage and Family, 75(4), 871-885.
*
Paediatric Nursing Associations of Europe, PNAE
D
en 28-29 april hölls det 23:e PNAE mötet i Olso.
positiva upplevelsen med Oslo-mötet diskuterade arbetsmö-
Europa var representerat med tio länder. The Norwegian
tet därför vidare om framtida PNAE kongresser kan ordnas i
Paediatric Nurses Association bjöd på fantastiska dagar
samband med olika nationella barnsjuksköterskekonferenser.
(gällande både innehåll, värdskap och väder) som inleddes
Förslaget var att starta i Paris våren 2016. Vidare diskussion
med ett studiebesök på barnesenteret vid Ullevåls universi-
om detta kommer att föras vid nästa arbetsmöte i Porto i
tetssjukhus. PNAE-mötet var denna gång en del i den norska
november.
barnsjuksköterskekonferensen och PNAE-medlemmarna Fiona
Den enkät om Föräldrars möjligheter att vara närvarande
Smith från England och Frauke Leupold från Tyskland bidrog
och delaktiga i barnets vård när barnet är på sjukhus, som gått ut
med föreläsningar på konferensen. Det blev en mycket lyckad
till representanter i hela Europa är sammanställd. Resultatet
kombination att hålla PNAE-mötet i hop med det nationella
visar att det finns stora variationer mellan de Europeiska
mötet.
länderna men det finns även variationer inom länderna.
Under arbetsmötet diskuterades framtida organisation av
Sammanställningen är vidarebefordrad till Riksföreningen för
PNAE-kongresser och den förestående 3:e PNAE-konferensen.
Barnsjuksköterskors styrelse för beslut om vidare handlägg-
Den 2:e PNAE-konferensen hölls i Glasgow i samarbete med
ning.
Europediatrics och tanken var att även den 3:PNAE konferensen skulle organiseras tillsammans med Europediatrics.
Evalotte Mörelius
Kongressorganisationen hade dock låtit meddela att de
Fd ordförande RfB
endast kommer att arrangera möte för Europediatrics. Efter den
PNAE representant
Den som väntar på
någonting gott...
Läs mer på: www.nutramigen.se
...behöver inte alltid vänta länge
Studier har visat att ca 80 % av alla spädbarn med komjölksallergi utvecklade tolerans för
komjölk efter 12 månaders kostbehandling med Nutramigen* LGG® 1,2
Vanligtvis har 85-90 % utvecklat tolerans först vid tre års ålder3
Mediq Sverige AB, Tel. 08-586 33 500
Box 10302, 434 24 Kungsbacka
Referenser: 1. Canani RB et al. J Pediatr 2013;163:771-777.
2. Berni Canani R et al. J Allergy Clin Immunol. 2012;129:580-582.
3. Høst et al. Ann Allergy Asthma Immunology 2002;89:33-7.
nr 4 augusti 2014
barnbladet
13
*Varumärke tillhörande Mead Johnson & Company, LLC. © 2014 Mead Johnson & Company, LLC.
Alla rättigheter förbehållna. LGG® och LGG® logotyp är registrerade varumärken tillhörande Valio Ltd, Finland.
VIKTIGT: Bröstmjölk är spädbarnets bästa föda. Nutramigen är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål och skall endast användas på inrådan av läkare eller dietist.
Material avsett för sjukvårdspersonal.
”Nytt utseende,
samma innehåll”
Barnveckan 20-23 april 2015
Stockholm.www.malmokongressbyra.se/barnveckan
PROGRAM MÅNDAG 20 april
10.00-10.30
10.30-11.45
REGISTRERING/KAFFE/
UTSTÄLLNINGSBESÖK
Möte
Möte
Studierektorer/BLU?
Möte
BLU?
WORKSHOPS
Varje workshop hålls
två gånger med start
10.30 och 11.15
-Spirometri
-Kolhydraträkning
KURS
BARNHÄLSOVÅRD
(se separat program)
NEFROLOGI
NEUROPEDIATRIK
PRESENTATION
AV BAKJOURSKURS
Forts kurs BHV
KAFFE/UTSTÄLLNING
/POSTERPRESENTATION
NEFROLOGI
NEUROPEDIATRIK
WORKSHOPS
Varje workshop hålls
två gånger med start
15.30 och 16.15
-Spirometri
-Kolhydraträkning
Forts kurs BHV
11.45-13.00
LUNCH
13.00-14.00
INVIGNING
14.10-15.00
NEONATOLOGI
15.00-15.30
15.30-17.00
NEONATOLOGI
17.00-18.00
MÖTE BLF
Styrelse + sektions
ordf.
SK-KURS
KLINISK
GENETIK
(se separat
program)
KVÄLLSARRANGEMANG: KL 18.00 MIDDAG PÅ FOLKETS HUS MED UNDERHÅLLNING
PROGRAM TISDAG 21 april
08.15-09.45
GLOBAL HÄLSA
ALLERGI
GASTROENTEROLOGI
KAFFE/UTSTÄLLNING
/POSTERPRESENTATION
ALLERGI
GASTROENTEROLOGI
WORKSHOPS
Varje workshop hålls
två gånger med start
10.30 och 11.15
-Spirometri
-Kolhydraträkning
12.00-13.00
LUNCH
ST-LUNCH med BLU ÅRSMÖTE
ÅRSMÖTE ACTA
PAEDIATRICA
13.00-13.45
FÖRELÄSNING
Forskning i framtiden
Tillbakablick och framåtblick
Jan Andersson?
UPPFÖDNINGSTEMET,
SACHSSKA
HEPATOLOGI
KAFFE/UTSTÄLLNING
/POSTERPRESENTATION
UNGDOMSENHETEN,
SACHSSKA
HEPATOLOGI
09.45-10.30
10.30-12.00
13.50-14.45
GLOBAL HÄLSA
ETIKDEBATT
Mentometrar?
Prof i straffrätt?
14.45-15.30
15.30-17.00
ETIKDEBATT
17.00-17.45
Young Investigator
Award
ACTA PAEDIATRICA
FÖRELÄSNING
KURS
BARNHÄLSOVÅRD
(se separat program)
Forts Kurs BHV
WORKSHOPS
Varje workshop hålls
två gånger med start
15.30 och 16.15
-Spirometri
-Kolhydraträkning
HÖV-MÖTE
KVÄLLSARRANGEMANG: KL 18.00 MIDDAG PÅ JUNIBACKEN MED UNDERHÅLLNING?
14
WORKSHOPS
Varje workshop hålls
två gånger med start
08.15 och 09.00
-Spirometri
-Kolhydraträkning
barnbladet
nr 4 augusti 2014
SK-KURS
KLINISK
GENETIK
(se separat
program)
PROGRAM ONSDAG 22 april
08.15-09.45
MINIKURS
FÖDOÄMNESALLERGI
09.45-10.30
BARNKARDIOLOGI
WORKSHOPS
Varje workshop hålls två
gånger med start 08.15
och 09.00
-Frågesport hudutslag
-Optiflow
KAFFE/UTSTÄLLNING
/POSTERPRESENTATION
BARNKARDIOLOGI
WORKSHOPS
Varje workshop hålls två
gånger med start 10.30
och 11.15
-Frågesport hudutslag
-Optiflow
12.00-13.00
ÅRSMÖTE
KARDIOLOGISEKTIONEN
LUNCH
13.00-13.45
FÖRELÄSNING
Framtidens
e-hälsotjänster
Plattformar, appar och
register
SLL?
AKUT
PEDIATRIK
REUMATOLOGI
IT-i vården
Utmaningar och möjligheter
KAFFE/UTSTÄLLNING
/POSTERPRESENTATION
15.30-17.00
AKUT
PEDIATRIK
REUMATOLOGI
WORKSHOPS
Varje workshop hålls två
gånger med start 15.30 och
16.15
-Frågesport hudutslag
-Optiflow
17.00-17.45
ÅRSMÖTE
BLF
ÅRSMÖTE
Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor
10.30-12.00
13.50-14.45
MINIKURS
FÖDOÄMNESALLERGI
14.45-15.30
WORKSHOPS
Varje workshop hålls två
gånger med start 08.15
och 09.00
-HLR
-EKG-tolkning
KURS
UNGDOMSMEDICIN
WORKSHOPS
Varje workshop hålls två
gånger med start 10.30
och 11.15
-HLR
-EKG-tolkning
KURS
UNGDOMSMEDICIN
SK-KURS
KLINISK
GENETIK
KURS
UNGDOMSMEDICIN
WORKSHOPS
Varje workshop hålls två
gånger med start 15.30
och 16.15
-HLR
-EKG-tolkning
KURS
UNGDOMSMEDICIN
ÅRSMÖTE
UNGDOMSMEDICIN
KVÄLLSARRANGEMANG: KL 18.00 AULA MEDICA/KI?
PROGRAM TORSDAG 23 april
08.15-09.45
DIABETES
Framtidens
diabetesvård
09.45-10.30
10.30-12.00
DIABETES
Framtidens
diabetesvård
MINIKURS
BARNONKOLOGI
MINIKURS
BARNINFEKTIONER
KAFFE/UTSTÄLLNING
/POSTERPRESENTATION
MINIKURS
BARNONKOLOGI
MINIKURS
BARNINFEKTIONER
12.00-13.00
LUNCH
13.00-13.45
FÖRELÄSNING
Framtidens patienter
Ungdomar i debatt med politiker?
BARNPSYKIATRI
SCÄ/BUP
VACCINATIONER
I FRAMTIDEN
KAFFE/UTSTÄLLNING
/POSTERPRESENTATION
BARNPSYKIATRI
SCÄ/BUP
UTDELNING
AV PRIS FÖR BÄSTA
POSTER + ST-projekt?
13.50-14.45
ENDOKRINOLOGI
14.45-15.30
15.30-17.00
ENDOKRINOLOGI
WORKSHOPS
Varje workshop hålls
två gånger med start
08.15 och 09.00
-Frågesport hudutslag
-Optiflow
WORKSHOPS
Varje workshop hålls
två gånger med start
08.15 och 09.00
-HLR
-EKG-tolkning
WORKSHOPS
Varje workshop hålls
två gånger med start
10.30 och 11.15
-Frågesport hudutslag
-Optiflow
WORKSHOPS
Varje workshop hålls
två gånger med start
10.30 och 11.15
-HLR
-EKG-tolkning
WORKSHOPS
Varje workshop hålls
två gånger med start
15.30 och 16.15
-Insulinpumpar
-
WORKSHOPS
Varje workshop hålls
två gånger med start
15.30 och 16.15
-aEEG
-
nr 4 augusti 2014
barnbladet
15
SK-KURS
KLINISK
GENETIK
tema
gästskribenten
”Tack alla vuxna
för att ni var så
tillåtande!”
F
lickor på 60-talet skulle hoppa hage och långrep. Alla
fick vara med. Skratt och prat byggde vänskap och relationer. Rättvisa var att hoppa i tur och ordning. Man fick
tålmodigt stå i kö, inte busa i kön eller smita före, då blev det ett
herrans liv på de väntande tjejerna. Flickorna hade klänning och
nätta skor med remmar och ville inte bli smutsiga. Killarna uppträdde i flock, sprang hellre än gick och var gärna i skogen och
byggde hyddor. Cykeln var ett givet transportmedel och där man
tävlade om hur lång sladd cykeln kunde göra i gruset. Hos grabbarna var det tufft om man hade fått skrubbsår på knäna eller blåmärke efter en smäll på armen.
Och så spelade killarna boll. Rättvisa var att välja lag.
När jag växte upp i lilla byn Marbäck så gillade jag att leka
med bollen, att leka med grabbarna. Jag upptäckte att denna lek
hade allt, glädje, spänning, kamp och utveckling. Fotbollen har
tilltalat mig ända sedan jag sprang på grannarnas gräsmattor med
skrubbsår på knäna och lekte Beckenbauer, Cruyff och Pelé och
nyfiket lärde mig fotbollens underbara konst. När bollen går i mål
– oavsett om det är ett mål mellan två stenar eller på Wembley i
en OS-final – gör jag segergester, vrålar ut ”vinsten” och delar
glädjen med andra och känner:Tillsammans.
Trots att jag var en flicka fick jag spela boll. Jag tog mig rättPia Sundhagen
Legendarisk fotbollsspelare
Huvudtränare för Sveriges damlanslag
i fotboll
16
barnbladet
nr 4 augusti 2014
en att spela fotboll. Jag behövde inte foga mig in i mallen och
vara som flickorna skulle vara. Jag tilläts gå min egen väg. Både
mamma och pappa, som själva växt upp i en miljö där överheten
var närvarande och hierarkier en självklarhet, kämpade för att vi
barn skulle slippa dylika erfarenheter. Samtidigt växte jag upp i
en tid där man talade om den fria uppfostran. Fri att upptäcka
sin förmåga. Och även om vi inte hade någon förmögenhet, fin
bil eller åkte utomlands på semestern så var vi lika mycket värda.
Så när också möjligheten att få spela boll i en “riktig match”
med fotbollströja och shorts och “riktiga domare”, ja då var jag
lycklig. Jag trodde på fullt allvar att jag var den enda flickan i hela
världen som spelade fotboll. Att tränaren kallade mig för Pelle för
att jag skulle få spela var ingenting jag funderade över då, det gav
mig ju chansen att göra det jag allra helst ville: Spela fotboll. Och
det gör jag än idag. Glädjen är den sanna motivationen.
Idag är det inte två stenar på en sluttande gräsmatta och gatans
barn som spelkamrater. I dag är det dubbade skor, riktig plan,
riktiga mål och tydliga laguppställningar. Idag tar tränaren initiativet, leder och instruerar. På läktaren sitter mammor och pappor,
kanske någon mor eller farförälder och hejar på sina barn. Det
är bra, att vara närvarande och se barnet är positivt för många.
Och det är härligt att se hur föräldrar hejar och ropar, engagerar
sig när det är dags för match – bara dom gör det på rätt sätt, gör
det för barnets skull. Stöttar istället för begränsar. Hur då? Tyvärr
har jag sett och hört, hört talas om hur vuxna försöker hjälpa till
genom att coacha sitt barn som om de var ”små vuxna”. De ropar ut direktiv till sitt barn såsom ”högre upp” eller ”längre ner”
tema
kanske ”bättre bredd” eller varför inte ”bättre kan du” istället för
att låta barnet upptäcka fotbollens lek och konst och låta henne
få pröva sin förmåga med andra. Vuxna som kritiserar domaren
förstår jag inte. Vem blir bättre av skäll, glåpord, ironi. ”Jag är så
inne i det” säger föräldern lite ursäktande.Att den vuxne inte kan
ta ansvar för sitt uppträdande, det har jag ingen förståelse för. För
det begränsar barnet.
För att hjälpa så tror jag att man behöver finna barnet ”där hon
är”. Kan du se det hon ser, en stor plan med målet dit bollen ska
slås? Förmår du känna hennes nyfikenhet när hon passar bollen
till en lagkompis och hennes tankar om nästa passning, förstå hennes oro när motståndaren kommer rusandes emot henne, fysiskt
känna hur det pirrar i hennes mage när skottet går utanför, förnimma hennes besvikelse när det blir fel eller känna hennes bubblande glädje när det blir rätt? Om du kan det, ja då vet du också
hur du kan hjälpa henne, vilka ord som behövs just där och då.
Som förälder skapar du fotbollsmiljön tillsammans med tränare och barnen.Vad vill ni att man ska få se, uppleva? Det är bara
att bestämma sig. Du har ett val. Hur vill du bidra?
Jag hoppas verkligen att också framtidens barn får uppleva
den glädje jag känt över fotbollen.Att vi fortsätter att utveckla vår
förmåga att leda unga individer på ett kreativt och utvecklande
sätt. Att vi kan få framtidens barn att våga utmana sig själva, få
dem att växa och bli bra kamrater som bryr sig. Förhoppningsvis
kan också framtidens barn göra något åt det där springet i benen
som kan vara svårt att bli av med om normen säger att du ska
sitta still. Låt “Normen” växa åt alla håll och kämpa för att den
gästskribenten
inte krymper.
Det är vi vuxna som har makten att se till att så sker. Föräldrar
som engagerar sig och gläds när deras barn lyckas, men som också
ser det som självklart när kompisarna gör framsteg. Tränare som
kan hantera “små människor” och se varje barn under träningen.
Lärare som förstår att även om klassen som kollektiv ska nå utsatta
mål, finns det individer som var och en behöver sträva efter egna.
Om vi vuxna kan lära barnen att hitta sitt mål och samtidigt lära
dom att det är vägen dit som är mödan värd, ja då har vi gett
framtidens vuxna en bra plattform att utgå från.
*
®
Vid svinkoppor nns
ett antibakteriellt
alternativ
utan antibiotika.
Kloka vardagsval
räddar antibiotikan!
Bidrar inte till resistensutvecklingen
Likvärdig effekt som antibiotikakräm2
Brett antibakteriellt spektrum
Receptfritt läkemedel
Microcid är ett receptfritt läkemedel. Läs bipacksedeln innan användning.
1. Socialstyrelsen. Jämförelse år 2008-2013 (Vanligt förskriven antibiotika mot svinkoppor).
2. Christensen OB et Anehus S. Hydrogen peroxide cream: An alternative to topical antibiotics in the treatment
of impetigo contagiosa. Acta Derm Venereol 1994; 74:460-462.
Borrgatan 31, 202 13 Malmö
MICROCID.SE
tema
tarm- och blåsfunktion
Reflektioner kring uroterapeutens
roll och uroterapiutbildningen
Ä
ntligen färdig Uroterapeut! Efter lite mer än 1,5 års
studier på Göteborgs Universitet kan jag numera kal�la mig för uroterapeut.Vi är cirka 550 individer som blivit uroterapeuter i Norden sedan utbildningen startades 1987 av
Birgitta Lindehall och Anna-Lena Hellström.Två pionjärer inom
svensk barnsjukvård som åkte till USA på 70-talet för att träffa
en professor i urologi, Jack Lapides, som introducerade RIK (ren
intermittent kateterisering) som egenvård på Michigans universitetssjukhus. Det studiebesöket gav inspiration att starta RIK på
hemmaplan. Redan 1972 beskrev professor Lapides och sjuksköterskan B Lowe (frågan är vem som skrev vad), hur RIK-metoden skulle utföras.
Uroterapi är också en beteendeterapeutisk behandling där
barnet lär sig att ändra sitt felaktiga beteende och istället får normala vanor som inverkar positivt på urinblåsan och njurarna, eller
Maria Salomonsson
Uroterapeut
Barn- och ungdomsmottagningen, Södra
Älvsborgs Sjukhus, Borås
18
barnbladet
nr 4 augusti 2014
tarmfunktionen. Målet är att utifrån individen uppnå en normal
blås- och tarmfunktion och kontinens. Ibland kan det behövas
individuellt utprovade hjälpmedel för att uppnå målet. Uroterapeuten har goda kunskaper om hjälpmedel vad det gäller utprovning, förskrivning och utvärdering.
Uroterapiutbildningen startar vartannat år och är en uppdragsutbildning på 40 hp vid Göteborgs Universitet. Utbildningen arrangeras även vid Högskolan i Bergen, Norge. Alla som går
uroterapiutbildningen har en legitimation i sin grundprofession
som kan vara sjuksköterska, barnmorska, läkare eller sjukgymnast.
Arbetsområdena för en uroterapeut är många, bl.a. barnsjukvård,
gynekologi, urologi, primärvård, äldrevård.
Utbildningen består av fem delkurser där varje delkurs inleds
med en vecka med föreläsningar, god samvaro och bra stämning.
Uroterapistudenter från den 14.e utbildningen, klara i april 2014,
bestod av deltagare spridda över hela Sverige, några från Danmark
och en från Spanien. Alla deltagare hade olika erfarenheter och
utbildningsbakgrund.Vi hade ett stort utbyte av varandra och det
erbjöds bra forum där vi kunde hjälpas åt med de återkommande
100 instuderingsfrågorna inför tentamen och ge varandra tips
och idéer. Tentamen skedde på hemorten och på respektive ar-
tema
betsplats. Alla skrev sin tentamensuppgift
vid samma tidpunkt. Sedan var det bara
att vänta på resultatet, lika spännande varje
gång. Många artiklar plöjdes igenom eftersom det pågår mycket forskning inom
området. Vi har lärt oss allt från embryologin till motiverande samtal. Föreläsningarna höll hög kvalité med fantastiska uroterapeuter och läkare.
Ett barn som träffar en uroterapeut
kommer på remiss från primärvården,
skolhälsovården, barnhabiliteringen eller
internt till uroterapimottagningen. Dessa
barn kan ha olika problem från urinblåsan
och tarmen som behöver utredas och behandlas. Det kan vara allt från urininkontinens, urinvägsinfektioner till förstoppning
och avföringsläckage. Inkontinens delas in
i olika sorter, det vill säga Trängningsinkontinens, Ansträngningsinkontinens (oftast kvinnor), Blandinkontinens, Överrinningsinkontinens (oftast män), Neurogen
inkontinens och Avföringsinkontinens.
Inom barnsjukvården arbetar vi mycket med att öka barnets medvetenhet för
sitt eget beteende. Det finns hjälpmedel
för funktionell blåsstörning som innebär
störd blåskontroll. Detta tillstånd är vanligt
hos barn och det finns en vibrationsklocka
som ställs in på ett visst intervall, t ex två
timmar och som ”påminner” barnet att gå
och kissa istället för att någon vuxen ”tjatar” om att gå på toaletten. Detta hjälpmedel förändrar barnets felaktiga miktionsbeteende att inhibera trängning.
Som barnuroterapeut möter jag barn
i olika åldrar som befinner sig i olika utvecklingsstadier och har olika kulturella
bakgrunder. Det är utmanade men oerhört givande. För att kunna uppnå ett bra
och bestående behandlingsresultat krävs
det att barnen ska förstå och vara delaktiga
i sin uroterapibehandling.Vi använder oss
mycket av bilder i kommunikationen med
barnet och det finns bra informationsfilmer som är anpassade för barn i yngre
åldrar. Det är mycket viktigt att barnet
får återkoppling på sin behandling och att
det görs en utvärdering.Varje besök kräver
ett eller flera återbesök och många barn
följs upp över telefonen. Hos oss får barnet med sig protokoll och stämplar hem
tarm- och blåsfunktion
som hen får sitta med en stund varje kväll
och stämpla i huruvida hen t ex kissat när
klockan vibrerat, om hen varit torrt och
så vidare. Vi arbetar enbart med positiv
förstärkning och när barnet kommer på
återbesök finns en stolthet över de framsteg som hen gjort. När barnet arbetar
med protokollen ökar medvetenheten för
sitt eget beteende samtidigt som vi kan
utvärdera behandlingen och eventuellt
ändra på något som fungerat mindre bra.
Innan första besöket på mottagningen
har barnet och föräldern tillsammans fått
fylla i en Miktionsdagbok. En lista på hur
barnet har kissat under tre dygn, om urinläckage förekommit, uppmätt miktions-
volym, dygnsvolym, minsta respektive
största mikterade volym, om tarmtömning och om barnet det varit torrt eller
vått på natten. Detta utgör en del av den
bedömning som sedan görs av barnets
blåsfunktion och vilket aktuellt problem
barnet har för att sedan kunna göra en behandlingsplan.
Under besöket får barnet göra en urinflödesmätning vilket innebär att barnet
kissar på en speciell toalett som är kopplad
till en flödesmätare som visar hur urinblåsan fungerar vid tömning. Urinflödesmätningen visar bland annat hur stark
blåsmuskeln är och om det finns ett avflö8
deshinder i urinröret
En mycket viktig del inom uroterapi är att barnet lär sig hur urinblåsan och njurarna fungerar och hur
tarmarna kan påverkar urinblåsan. Det är viktigt att barnet lär sig hur kroppen fungerar normalt.
nr 4 augusti 2014
barnbladet
19
tema
tarm- och blåsfunktion
8
Efter urinflödesmätningen görs ett ultraljud för att se om barnet tömt blåsan
fullständigt eller om det finns residualurin
kvar. Ultraljud används även till att mäta
rectums bredd för att kunna avgöra om
barnet är förstoppad. Är rectums bredd
mer än 3 cm visar det på en förstoppning.
Att mäta rectums bredd är både diagnostiskt värdefullt men även pedagogiskt för
både barnet och föräldrarna. Att barnet
själv ser med hjälp av ultraljud att det finns
urin kvar i blåsan eller att rectum är utvidgat ökar barnets förståelse.
En mycket viktig del inom uroterapi
är att barnet lär sig hur urinblåsan och
njurarna fungerar och hur tarmarna kan
påverkar urinblåsan. Det är viktigt att barnet lär sig hur kroppen fungerar normalt.
Barnet måste själv vilja förändra sitt ofta
felaktiga beteende för att uppnå positiva
resultat då själva behandlingen ofta utförs
av barnet själv eller tillsammans med föräldrarna. Uroterapeuten ger verktygen
men det är barnet själv som står för förändringen.
Uroterapeuten ger råd och undervisar
om toalettvanor, hygien, kost och vätskeintag utifrån blåsfunktionsproblemet. Ge-
nom blåsträning ökar barnet blåskontrollen och blåsans kapacitet.
Urinflödesmätningen kan också användas som biofeedback och då kopplas
elektroder på huden nära urinröret så att
barnet kan se på en dataskärm hur blåsmuskeln fungerar vid miktion. Biofeedback kan även göras vid tarmfunktionsstörning och då kopplas elektroder nära
ändtarmsöppningen och en tunn kateter
förs in i ändtarmen för att via en dataskärm se hur stark kryst- respektive knipförmåga barnet har.
Uroterapi är ett område där utveckling och forskning ständigt pågår. Uroterapeuterna är en generös yrkesgrupp som
gärna delar med sig av sin forskning och
erfarenheter och kommer gärna med tips
och idéer.
Det finns starka nätverk såsom UTF
(UroTerapeutisk Förening) som har en
årlig kongress någonstans i Norden, nu senast i Göteborg och nästa år i Oslo. ESPU
(European Society for Paediaitric Urology) och
ICCS (International Childrens Continens
Society) är internationella nätverk som anordnar årliga träffar för presentation av ny
forskning inom urologi och uroterapi.
För cirka tjugo år sedan insåg uroterapeuterna att blåsa och tarm hör ihop och
påverkar varandra. Idag är det en självklarhet inom uroterapi att arbeta med både
blåsfunktionen och tarmfunktionen för
bästa resultat. Inom barnsjukvården ser
vi ett ökat antal barn med förstoppning
jämfört med tidigare. En anledning kan
vara att skolbarn idag inte använder sig
av skolans toaletter då de är smutsiga eller rädda för att inte få vara ifred, vilket
medför att de håller sig. Birgitta Lindehall
brukar uttrycka detta med ”att bajsa är
ingen skitsak”.
Uroterapeuten undervisar andra yrkesgrupper såsom BVC-sjuksköterskor, skolsköterskor och läkare. I Borås stad har ett
projekt påbörjats med att utbilda lärarna i
hur dysfunktionell blås- eller tarmfunktion kan påverka skolbarnet.
*
Behandling av barn i samband med smärtsamma procedurer
I
sjukvården förekommer många smärtsamma procedurer
som utförs på barn, från enklare provtagning hos nyfödda
till avancerade kirurgiska ingrepp. Vid alla procedurer på
barn är ett gott omhändertagande med god smärtlindring
viktigt. Samtidigt finns akuta risker vid användning av potenta
smärtläkemedel till barn. Läkemedelsverket har nu tagit fram
ett kunskapsdokument för att ge stöd till säker och effektiv
behandling.
Att förebygga och behandla smärta är självklart av humanitära skäl men också viktigt för att undvika framtida problem
hos patienten. Ett bristande smärtomhändertagande kan ha
omedelbara negativa medicinska konsekvenser och även
medföra ökad smärtkänslighet och högre nivå av ångest och
rädsla senare i livet.
–Smärtupplevelser är en individuell upplevelse som
kan variera mycket mellan olika personer, säger Ninna
Gullberg, barnläkare och projektledare vid Läkemedelsverket.
Upplevelsen påverkas också av olika omgivande faktorer och
det är något vi poängterar i behandlingsrekommendationen.
Vissa smärtläkemedel som används till barn utanför godkänd indikation har använts kliniskt under mycket lång tid och
20
barnbladet
nr 4 augusti 2014
har relativt gott vetenskapligt stöd, medan andra smärtläkemedel, trots lång klinisk användning, har bristfällig evidens.
Det finns akuta risker vid användning av kraftfulla smärtläkemedel till barn, till exempel andningsdepression. För
att optimera läkemedelsbehandlingen och undvika onödig
användning av riskfyllda läkemedel har även rekommendationer för icke-farmakologisk behandling tagits med i detta
dokument, som en bas för omhändertagande i samband med
procedurer.
–Eftersom det i många fall saknas studier av smärtbehandlingar hos barn vilar rekommendationerna i stora delar
på erfarenheter från våra svenska experter, säger Ninna
Gullberg. De besitter en fantastisk kunskap, men vi skulle
givetvis gärna se att det generellt gjordes betydligt mer studier på barn och läkemedel.
Kunskapssammanställningen och rekommendationerna
har tagits fram gemensamt av experterna och bygger på
konsensus i gruppen. Som stöd för kunskapsdokumentet finns
bakgrundsdokument som respektive författare ansvarar för. I
bakgrundsdokumenten finns, förutom detaljerad information
om varje ämnesområde, även referenser.
*
tema
potträning
Blåsfunktion hos barn
R
Utveckling av blåsfunktionen
edan från fjortonde fosterveckan producerar njurarna
urin som via fostrets blåsa töms ut i fostervätskan.Vid ultraljudsundersökning under graviditeten kan man ibland
se urinblåsan och ibland inte, vilket talar för att urinblåsan töms
med jämna mellanrum, ca 30 gånger per dygn. Precis som hos
spädbarnet töms inte alltid urinblåsan fullständigt efter miktion
utan det kan ske först efter andra och tredje miktionen som inträffar inom några minuter. Detta talar för ett bristande samarbete (dyskoordination) mellan blåsmuskulatur och sfinkter (muskel i uretra) och att samspelet inte är färdigutvecklat hos det späda barnet (1).
Det nyfödda barnets urinblåsa rymmer i genomsnitt 30 ml
Agneta Sandberg
Uroterapeut
Barn och Ungdomskliniken
Blekingesjukhuset
[email protected]
22
barnbladet
nr 4 augusti 2014
Manneken Pis, Bryssel
och tillväxer sedan med ca 30 ml per år. Det vill säga ett barn
som är 5 år gammalt har en urinblåsa som rymmer ca 180 ml
(30+5x30= 180)Vid ca 15-16 års ålder har urinblåsan nått vuxen
kapacitet på ca 500 ml (2).
Trots dessa reflexmässiga blåstömningar är det viktigt att poängtera att det friska spädbarnet kissar i portioner och att det
tömmer blåsan helt några gånger per dygn. Det sovande spädbarnet vaknar också till när det ska kissa (3).
Under andra levnadsåret sker en mognadsprocess av den centrala blåskontrollen och barnet kan skilja mellan defekations- och
miktionsbehov. Barnet blir medvetet om att det ska kissa eller
har kissat och kan börja skjuta upp toalettbesöket något tills det
hunnit fram till toaletten och fått av sig byxorna (3). Både dyskoordinationen och residualurinen försvinner normalt vid 2-3 års
ålder och är sällsynt då barnet börjar få viljemässig kontroll av
blåsan. Ju tidigare barnet lär sig att kontrollera sin blåsa desto
bättre tömmer barnet blåsan vilket bland annat gör att risken för
urinvägsinfektion kan antas minska.
Vid fyra års ålder börjar barnet få viljemässig kontroll över
blåsan vilket innebär att barnet kan skjuta upp en miktion en
tema
stund men också starta en miktion trots
att blåsan endast är delvis fylld. Det är vid
denna tid som barnet går på toaletten själv
och vill vara där ensamt(3).
En av de viktigaste uppgifterna för blåsans kontroll är nervsystemets utveckling
från spädbarnets dyskoordinerade blåstömning med residualurin till tre - fyraåringens viljemässigt kontrollerade blåstömning utan residualurin. Den normala
nervkontrollen av blåsan ger en hämning
av detusorn (blåsmuskeln) till dess att viljan ger en order om blåstömning. Det
krävs ett samarbete mellan detrusorn och
sfinktern, med en avslappning av sfinktern
under själva miktionen och en fullständig
tömning av blåsan.
Vid fem till sex års ålder är 80 % av
barnen torra dag och natt men fortfarande
vid skolstart förekommer urininkontinens
i 10-15% hos i övrigt friska barn (4,5).
De flesta barn har lätt för att känna och
uppfatta signaler från blåsan medan det är
betydligt svårare för andra barn.Troligtvis
hänger det samman med barnets allmänna
utveckling och mognad. En tredjedal av
barnen som har svårt störd blåsfunktion
har också problem med att kontrollera
avföringen.
När barnet kommer upp i skolålder har
antalet miktioner per dag sjunkit till mellan tre och sju, med den största volymen
på morgonen. Miktionsvolymen minskar
sedan under dagen och miktionerna tätnar. Några behöver gå upp en gång på natten för att kissa.
Barn i denna ålder kissar när de själva
vill, inte alltid när det behövs t.ex. kan ett
spännande dataspel skjuta upp en kissning
tarm- och blåsfunktion
Blåsdysfunktion
Urinblåsan har två funktioner, att lagra och tömma ut urinen, varav den sistnämnda är den kritiska. Kan urinblåsan inte tömmas hotas njurfunktionen allvarligt.
Symtom på tömningsproblem kan vara täta miktioner, att barnet kissar i flera portioner och med svag stråle.
Tömnings- och lagringsymtom från
blåsan utan nervskada eller anatomisk avvikelse är vanligt förekommande och kal�las funktionell blåsrubbning eller blåsdysfunktion (1).
Den vanligaste funktionella blåsrubbningen är överaktiv blåsa med eller utan
läckage. Orsaken är ofta att hämningen
från detrusorn inte utvecklats på ett normalt sätt. Spädbarnets reflexblåsa kan sägas leva kvar hos det äldre barnet. Blåsan
inte avslappnad under påfyllnad och miktionsreflexen utlöses lätt. För att hämma
trängningarna och förhindra läckage ses på
skolgården flickor som sitter på huk med
ena hälen pressande upp mot vulva. I längden blir detta ohållbart för barnet som till
slut resignerar och förtränger signalerna
från blåsan. Med oro påtalar föräldrarna
att barnet inte känner läckaget. Men det
innebär inte att barnet har nedsatt sensibilitet utan istället är det en förträngning av
de sensoriska signalerna (1,3).
En del barn fortsätter att kämpa mot sin
”olydiga, busiga” blåsa för att hålla sig tor�ra. Det innebär att de använder sin sfinkter
väldigt effektivt för att förhindra läckage.
Dessa barn slipper inkontinens men får
istället svårigheter att tömma blåsan vid
miktion. Uttalad och långvarig kontraktion av sfinktern kan göra att barnet mer
eller mindre förlorar förmågan att viljemässigt slappna av i sfinktern vid miktion,
en så kallad tömningsdysfunktion. Det leder i sin tur till residualurin och ökad risk
för urinvägsinfektioner (1,3).
Vid tömningsdysfunktion drar detrusorn ihop sig utan samtidig relaxation
av sfinktern vilket medför att urinblåsan
gradvis tänjs ut för att kunna rymma all
urin. Den uttänjda detrusorn kommer så
småningom att förlora sin kontraktionsförmåga med ytterligare svårigheter att
tömmas och barnet behöver krysta för
att kunna starta och fortsätta miktionen.
Följden blir glesa inkompletta miktioner
med ökade mängder residualurin och
urinvägsinfektioner som följd (1,3).
Det är sedan tidigare känt att barn med
blåsdysfunktion och upprepade urinvägsinfektioner ofta samtidigt lider av förstoppning. Förklaringen till det kan vara
flera. Det är samma innervation till blåsa
och tarm.
Den vid förstoppning dilaterade ändtarmen trycker på urinblåsan och försvårar blåstömningen och hos barn som håller tillbaka trängningar kan den ständigt
kontraherade sfinktern och bäckenbotten
även påverka tarmtömningen. Det är sedan tidigare känt att barn med blåsdysfunktion, residualurin och förstoppning
blir hjälpta av uroterapi. Det är därför av
största vikt att dessa barn blir utredda och
får behandling (3).
Goda råd
Symtom på lagring och tömningsproblem
kallas med ett gemensamt ord för LUTS
8
Utveckling av blåskontroll hos barn mellan 0-7 år
Ålder
Kissar antal
foster (v32)
2ggr/h
nyfödd
20ggr/dygn
15-17
ofullständigt
vaknar oftast
vanligt
år 1
2-3 ggr under 4h
dagtid
23-166
flertalet
tömmer
fullständigt
sällan
sällan
börjar bli medveten
år 2
år 3
> År 7
Blåsan töms
Kissar under sömn
ofullständigt
27-165
Avbruten kissning
Viljemässig kontroll
vanligt
23-300
år 4
år 5
Kissar max volym
ml
3-7ggr per dygn
34-298
fullständigt
aldrig
Ca 80 %
39-270
fullständigt
sällsynt
aldrig
nästan alla
120-500
fullständigt
sällsynt
aldrig
Gladh G, Persson D, Mattsson S, Lindström S. 2000. Voiding pattern in healthy newborns. Neurourol Urodyn. 19:177-84 Jansson UB, Hanson M, Sillén U, Hellström AL. 2005. J Urol.174(1):289-93 Mattsson S. 1994. Voiding frequency, volumes and intervals in healthy schoolchildren. Scand J Urol Nephrol. 28:1-11
nr 4 augusti 2014
barnbladet
23
tema
tarm- och blåsfunktion
8
(lower urinary tract symtoms) och är tecken på blåsdysfunktion.
Lagringssymtom kan t.ex. vara täta trängningar, urinläckage, täta miktioner. Exempel på tömningssymtom är svag stråle, barnet behöver krysta, residualurin och urinen kommer i flera portioner (1).
För att minska risken för LUTS är det viktigt med en bra
sittställning på toaletten:
• Ge utrymme för toalettbesök
• Dra ner byxorna nedanför knäna
• Låt barnet sitta med benen lite isär
• Sitta stadigt och med stöd för fötterna
• En framåtlutad position med armbågarna på knäna
• Torka framifrån och bakåt
•
Barn med blöja: 4-timmars observation av miktionsmönster
Om den utvidgade basala utredningen signalerar allvarligare tillstånd i nervsystem eller urinvägar, alternativt om barnet inte svarar på adekvat och upprepad behandling bör utredningen kompletteras med ytterligare utredning.
Utredning på specialistklinik
• Cystometri- och tryckflödesmätning
• Röntgen- och isotopundersökning
• Cystoskopi
Behandling
Det har visat sig att den dyskoordination som normalt finns hos
barn som ännu inte har fått den viljemässiga kontrollen av blåsan
försvinner vid nio månaders ålder hos de barn som har en blåskontroll vid ett års ålder, jämfört med två års ålder hos dem som
är torra vid tre år. Flera studier har också uppmärksammat att det
finns ett samband mellan barn som blivit torra sent och urinvägsinfektioner och/eller blåsdysfunktion(1,6,7)
Utifrån detta perspektiv och aktuell forskning/utveckling bör
råd om potträning tas upp vid ca 1 års ålder, vilket också rekommenderas av oss uroterapeuter(3).
Det är ålder, grad av besvär, tömningsproblem, residualurin
och infektionsproblematik som avgör om LUTS är farligt. Oavsett ålder är det alltid tömningsbesvären som prioriteras till utredning och
behandling (1,3).
Utredning
I de flesta fall behöver barn som söker hjälp för inkontinensproblem bara genomgå en non-invasiv basal utredning (8).
Basal utredning
• Anamnes (www.nikola.nu/kvalitetsprogram/
barn-blasa/utreda-barn-blasa)
• Kroppsundersökning (ryggslut, genitalia, motorik,
fotvalv, reflexer och rektalundersökning)
• Urinprov, längd, vikt och blodtryck
• Registrering av miktionsmönster i hemmiljö under
minst tre dagar (urinvolym, miktionsfrekvens, tidsinter
vall och läckage)
Små barn som inte är blöjfria, ska utredas vid upprepade urinvägsinfektioner och om föräldrar uppger att barnet har ont eller
krystar vid miktion, har svag urinstråle eller att det rinner/droppar urin hela tiden.
Utvidgad basal utredning (vanligen på barnmottagning
eller motsvarande)
• Mätning av blåskapacitet, urinflöde och residualurin
(med ultraljud)
24
barnbladet
nr 4 augusti 2014
Oavsett ålder åtgärdas alltid tömningsbesvär först på grund av
risk för njurskador. Barn som är fyra till fem år och som fortfarande kissar ner sig och det upplevs som ett problem ska få hjälp
med blåsträning. Syftet med blåsträning är att lära sig tolka signalerna till blåsan och att viljemässigt kunna kontrollera blåsan.
Det innebär kontinens utan trängningar och fullständig tömning
av urinblåsan.
Hos barn som har inkontinens, enures (sängvätning) och förstoppning åtgärdas förstoppningen först, därefter inkontinensen
och till sist enuresen(1).
Det finns flera behandlingsalternativ vid blåsdysfunktion:
•
•
•
•
•
•
•
•
Blåsträning
Farmakologisk behandling
Biofeedback träning
Bäckenbottenträning
Ren Intermittent Kateterisering (RIK)
Transkutan elektrostimulering (TENS)
Elektrostimulering (IVES)
Inkontinenshjälpmedel
Den vanligaste behandlingen och den som är aktuell att starta
med är blåsträning, vilket kommer att beröras här nedan.
Blåsträning
Tillammans med barnet och föräldrar schemaläggs tidsintervallen mellan blåstömningarna (miktionerna) så att det passar in i
barnets vardagliga rutiner. Samtidigt registreras antal miktioner,
urinvolymer och läckage i barnets naturliga miljö.
För att få barnet intresserat och deltagande i planeringen krävs
att barnet förstår hur saker och ting fungerar. Förklara hur njurar,
blåsa och tarm fungerar. Berätta om sambandet mellan förstoppning och blåsproblem på ett lättillgängligt och åldersanpassat sätt.
Använd gärna bilder eller dockor. En vattenfylld ballong kan t.ex.
symbolisera urinblåsan. En del barn har lättare att förstå bilder än
att ta till sig muntlig information vice versa.
Träningens syfte är inte att barnet ska lära sig att ”hålla sig”
tema
tarm- och blåsfunktion
utan att gå och kissa i rätt tid och på rätt sätt. Barnet ska också
kunna kissa av ren vilja när det är lämpligt utan att nödvändigtvis känna sig kissnödig. Träna på skillnaden mellan avslappning
och knip i bäckenbotten liksom rätt sittställning på toaletten (se
ovan). Ett viktigt budskap till barnet är det ska bli ”chef över sin
busiga blåsa”.
För att nå ett bra behandlingsresultat är det viktigt att ha en
helhetssyn där barnets vardag och barnets blåsa utgör grunden för
den individanpassade träningen. Förklara vikten av regelbundna
vanor när det gäller mat och sömn och hur dryck och toalettbesök hör ihop. Det måste skapas förutsättningar för barnet att
kunna genomföra träningen i skola och hemmiljö.
Ta reda på:
• Hur toaletterna ser ut i skolan
• Om barnet får lämna lektionen för att gå på toaletten
• Om barnet kan torka sig självt efter toalettbesök
• Hur vi kan göra för att barnet ska komma ihåg tiderna
för blåstömning
2. Hjälmås K. Urodynamics in normal infants and children. Scand
J Urol Nephrol 1988 8; Suppl 114
3. Sven Mattsson, Tryggve Nevéus (2011) Sängvätning och annan
inkontinens hos barn. Andra uppl. Lund: Studentlitteratur ss. 19-39
4. Mattsson S.Voiding frequency, volumes and intervals in healthy
school children. Scand J Urol Nephrol 1994; 28:1-11
5. Sureshkumar P,Vones M, Cumming R m.fl. A population based study of 2856 school children with urinary incontinence. J
Urol 2009; Feb; 181 (2) : 808-815
6. Hellström AL. Influence of potty training habits on dysfunctional bladder in children. Lancet. 2000 Nov 25;356(9244):1787.
7. Bakker E,Wyndaele JJ. Changes in the toilet training of children during the last 60 years: the cause of an increase in lower urinary tract dysfunction? BJU Int. 2000 Aug;86(3):248-52.
8. Joinson C, Heron J,Von Gontard A, Butler U, Emond A, Golding J. A prospective study of age at initiation of toilet training
and subsequent daytime bladder control in school-age children.
J Dev Behav Pediatr. 2009 Oct;30(5):385-93.
*
Uppmuntra föräldrarna och gör dem delaktiga då det är en förutsättning för att de ska orka stötta barnet. Det är även viktigt att
förstå barnets speciella behov på förskola och i skola. Inte minst
den fysiska toalettmiljön som måste vara trevlig och lättillgänglig (3).
Att tänka på vid utvärdering
•
•
•
•
•
•
•
Barnanpassad information
Kisschema
Praktisk övning (sittställning, skillnad på knip och
avslappning)
Kontroll av barnets möjlighet att genomföra träningen
i hem- och skolmiljö
Regelbundna vanor
Delaktighet och stöttning av föräldrarna
Tät uppföljning den första tiden (barn och föräldrar
behöver stöttning)
Utvärdering
För att barnets ska kunna ta till sig och förstå behandlingsresultatet ska utvärderingen göras med objektiva mått, till exempel
genom att jämföra registreringar av miktioner och läckage före,
under och efter behandling. Det underlättar även för behandlaren som behöver kunna bedöma behandlingseffekten och eventuellt korrigera blåsträningsschemat och ta ställning till om kompletterande behandling eller remittering till specialist behövs(3).
Referenser
1. Anna Lena Hellström, Birgitta Lindehall (2006) Uroterapi.
Lund: Studentlitteratur ss. 20-42
Jeanneke Pis, Bryssel
nr 4 augusti 2014
barnbladet
25
tema
tarm- och blåsfunktion
Potträning
Föräldrar behöver ibland hjälp och råd i processen att få sitt barn blöjfritt och kunna kontrollera tarm och urinblåsa. Forskning visar dock att varken BVC eller förskolan uppfattas
av föräldrar som resurspersoner i denna fråga. Bra toalettvanor förebygger problem som
förstoppning, urinvägsinfektioner och urinläckage och barnsjuksköterskan borde vara en
viktig aktör i denna fråga.
Ålder för pott-träning och blås/tarmkontroll beror på livsstil och
socio-ekonomi
et har varit trend de senaste 15 åren att låta barnet
D
ha kvar blöjan allt längre (Blum et al 2004, Bakker et al
2000, Jansson et al 2005). Det är inte ovanligt att pottträning startas först vid 3,5 års ålder. Pott-träning i denna artikel
används som begrepp för åtgärder som görs för att få barnet blöjfritt och kunna kontrollera tarm och urinblåsa. Faktorer av betydelse har visat sig vara de sociala normer som gäller i samhället där man lever.
I utvecklingsländer börjar man oftast redan i nyföddhetsåldern
med pott-träning (de Vries, de Vries1977, Duong et al 2010). Där
finns oftast inte ekonomiska möjligheter till att använda blöjor
och man har också en stark tradition att en god mamma lär tiAnna-Lena Hellström
Uroterapeut, professor
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Sahlgrenska akademin
Göteborgs universitet
26
barnbladet
nr 4 augusti 2014
digt sitt barn att kontrollera tarm och blåsa. I västvärlden har vi
en annan livsstil och vi har en tradition som länge uppmanat
att vänta och se, snart nog blir barnet moget att lämna blöjorna.
Unga familjer idag tillbringar mycket tid utanför hemmet, högabsorberande blöjor används naturligt som underkläder/toalett.
Skötbord finns på det flesta toaletter och ingen förväntar sig att
ett barn under 3-4 år har annat än blöjor på under jeansen.
Blås- och tarmkontroll – Hur påverkas funktionen?
De senaste tio åren har vi fått ny kunskap hur urinblåsan fungerar
och hur kontroll av tarm och blåsa utvecklas (Yeung et al 1995,
Jansson et al 2000, 2005, Gladh et al 2000, Duong et al 2010, 2012,
2013). Tiden före barnet har fått blåskontroll, oavsett vid vilken
ålder som detta sker, så är blåsvolymen liten, miktionsfrekvensen
hög, blåstömningen bristfällig; barnet har ofta residualurin orsakat av dyskoordination mellan blåsmuskeln och uretrasfinktern.
När barnet börjar få blåskontroll dvs försöker att kissa viljemässigt några gånger varje dag blir blåsvolymen större, barnet behöver inte kissa så ofta, dyskoordinationen försvinner och därmed
tema
tarm- och blåsfunktion
töms blåsan tomt.Vi vet också att det nyfödda barnet har förmåga att kommunicera sina behov att kissa och bajsa redan från början och det är inte märkvärdigare än att barnet kan kommunicera hunger, trötthet eller en önskan att bli buren på. Men förstås
någon måste svara an på barnets signaler om kommunikationen
skall kunna utvecklas.
Överaktiv blåsa i den mening att urinblåsan kontraheras reflexmässigt utan viljans inflytande är sällsynt hos barn före etablerad blåskontroll (Yeung 1995; Barchelard 1999). Sitta ner och
slappna av bäckenbotten-muskulaturen underlättar en tömning
(Wennergren et al 1989). Det går lättare att slappna av om man
sitter med stöd för låren och fötterna. Rumpan skall befinna sig
lägre än knäna. Detta gäller också i hög grad tarmtömningen.
förutsättning.
Vänta och se betyder inte alltid att man inväntar barnets mognad
Vanligtvis är pott-träning något som äger rum i hemmet vid en
tid man tycker är lämplig.Vänta och se innebär för föräldrarna att
de ser hur andra föräldrar gör, andra barn i omgivningen observeras, men ingen frågar förskolepersonalen eller BVC. Dessa resultat kommer från Janssons intervjustudie av föräldrar som nyligen avslutat pott-träning (Jansson,2008). Det upplevdes viktigt
att vara som andra, att passa in, det egna barnet får inte vara den
som blir sist. När föräldrarna fann att rätt tid hade kommit, bestämde de sig för att börja pott-träna vid nästa lite längre ledighet.
Pott-träningsråd
Jämförelse tidig versus sen pott-träning
I en studie av friska barn i Vietnam som följdes från nyfödda till
3 års ålder såg man att 80 procent hade startat pott-träning redan
vid 3 månaders ålder (Duong et al 2012). Mamman tittade efter
tecken hos barnet att kommunicera behov av att kissa eller bajsa
och svarade sedan an på dessa tecken genom att erbjuda barnet
en lämplig kissposition förstärkt med ett tss-ljud. Minst varannan
timme erbjöds barnet också försöka att kissa. Redan vid 6 månader var kommunikationen tydlig, vid 9 månader kunde barnen
vara torra med assistans av föräldrarna. Detta innebar att urinblåsan tömdes tomt när barnet kissade. Nu fick barnet öva att själva
gå på pottan när det var dags, när de var 2 år klarade de självständigt toabestyren, med det undantaget att mamman oftast tvättade dem efter det att de bajsat.
Motsvarande procedur när det gäller svenska barn såg annorlunda ut och först vi 3,5 år hade 80 procent börjat med daglig
pott-träning (Jansson et al 2005). Inom 6 månader därefter hade
lika många uppnått blås- och tarmkontroll. Dyskoordinationen
kvarstod fram till den ålder de fick kontroll vilket innebar att
varierande mängd residualurin förekom fram till dess. Dyskoordinationen i sig medförde en högre miktionsfrekvens än efter
uppnådd blåskontroll och under en fyra timmars period tömde
dock barnet blåsan fullständigt vid något tillfälle. Skillnaden mellan den vietnamesiska och den svenska gruppen barn var signifikant (Duong et al 2013, Jansson et al 2005).
Illustration: Gunilla Wärnström
Olika modeller och råd för pott-tränining
Pott-träningsråd från AAP (www.AmericanAcademyPaediatrics.com) betonar att pott-träning bör sker när barnet är moget
för detta.Tecken på detta skulle vara att barnet säger ifrån att blöjan inte är OK längre. Påpekas bör att förutsättningar att aktivt
välja bort blöjan, är i dag inte samma som förr. Dagens högabsorberande blöjor är bekväma och det är svårt för barnet att känna att det kissat.
Foxx och Azrin (1973) skrev att det kunde vara en hjälp att
först öva på en ”kissdocka” och när alla moment i proceduren är
inövade är det dags att praktisera med
sig själv
i huvudrollen. Brazelton (1962)
har beskrivet en modell som
han kallar barnorienterad och
där samverkan med barnet och
en trevlig stund på pottan är en
• Pott-träning bör göras i samförstånd och i samarbete barn och
förälder eller annan vuxen. Det är inte fel att tidigt förbereda denna procedur genom att informera sig.
• Pottan introduceras med fördel vid c:a 1 – 1,5 års ålder genom att man skaffar en potta som man tror att barnet tycker är
fin och berättar vad den skall användas till. Lika bra kan det vara med en toalettring till den befintliga toaletten.Väljer man en
toalettring så bör man ha en pall så att barnet kan sitta med knäna i högre höjd än rumpan. Detta för att underlätta den avslappning av bäckenbottenmuskulaturen som krävs för att urinblåsa
och tarm skall tömma sig.
• Starta pott-träning/toalett-träning under en lugn period i familjen.
• Föräldrar och syskon är förebilder, utnyttja det lilla barnets lust
att härma.
• Låt barnet gå utan blöja periodvis hemma och håll barnet under
observation. Är det kallt ta på en trosa eller kalsong.
• Försök att få barnet intresserat av sitta på pottan, med eller utan
kläder. Bästa tillfällen att lyckas kissa och bajsa i pottan är precis
efter barnet vaknat och en stund efter måltid. Det måste till en
och annan kissning utan blöja för att barnet skall förstå vad det
handlar om.Ta av blöjan direkt efter barnet vaknat på morgonen
– kanske nattkisset kan hamna i pottan i stället för blöjan. Låt någon sitta bredvid barnet för att hålla sällskap.
• Erbjud pottan med jämna intervaller då du tror att det kan vara realistiskt att kunna kissa. Då du ser att barnet vill bajsa eller
kissa, erbjud pottan genom att säga t ex att nu sitter vi på pottan
och läser en saga under tiden att bajset kommer ut.
• Försök få till en rutin, bra är ett par timmar sammanhängande pott-träningen så barnet får en chans att förstå vad det handlar om.
• Pott-träning måste vara roligt. Finns det inget som helst intresse,
så försök igen vid ett annat tillfälle. Kanske behövs en annan strategi, där också delaktighet och en viss valfrihet skall vara ingredienser.
Ordinerad tidig pott-träning
I de fall barkan
net har ökad risk att få urinvägsinfektion,
det finnas skäl till att försöka tidigarelägga blåskontroll för att få en bättre tömning (se EC ). Motsvarande
gäller vid obstipation, då tarmen
tömmer sig lättare och bättre när
nr 4 augusti 2014
barnbladet
27
8
tema
tarm- och blåsfunktion
8
barnet sitter på en potta eller toalett.
Vid tillfällen när barnet är ordinerad pott-träning
eller då det av andra skäl känns angeläget, krävs samarbete med barnet. Om barnet inte visar något intresse
får man försöka få barnet intresserat. Ordna en trevlig stund
vid pottan, med t ex en liten låda med speciellt
intressanta saker, sånger eller böcker att läsa.
Träna med en kissdocka de olika momenten i pott-proceduren, för att sedan försöka
själv. Ett barn som är lite motvilligt är ingen idé att fråga om
hon eller han är kissnödig, svaret blir alltid nej. Föreslå i stället
att barnet väljer av det som finns att välja på t ex om vi skall läsa
eller sjunga när han eller hon sitter på pottan.
Illustrationer: Gunilla Wärnström
EC eller tidig pott-träning
EC, elimination communication, står för kommunikation mellan
barn och förälder av behov att kissa och bajsa. Ursprungligen
kommer modellen från några föräldrar i USA som hade tröttnat
på alla engångsblöjor och ville ha ett alternativ. De startade en
blog, Ecsimplified, där de gav praktiska råd till föräldrar hur de kan
kommunicera barnets behov av att kissa och bajsa. I Sverige finns
sedan en tid en liknande blog, www.blojfribebis.se. Där kan föräldrar gå in och få råd, ställa frågor och delge sina erfarenheter till
andra föräldrar hur man kan assistera sina barn i att kissa och bajsa.
EC kan praktiseras från det att barnet är nyfött men är inte
åldersberoende, föräldrar kan själva bestämma vilken ambitionsnivå de föredrar. Man kan göra EC på olika sätt, grunden är att
man lär sig känna igen tecken på när ens barn behöver kissa eller
bajsa. Detta kan man bäst göra genom att ha barnet i sin närhet
utan blöja, observera hur barnet gör; låter, rör sig strax innan
eliminationen. Har man barnet i sin famn känns oftast en speciell rörelse, eller att barnet helt stannar upp i sitt rörelsemönster.
Ibland kan man känna igen ett speciellt ansiktsuttryck. På samma
sätt kan man också observera det lite större barnet. Observationen ger också information om när och vid vilka intervaller
barnet behöver kissa och bajsa. När detta förarbete är gjort är det
dags att erbjuda pottan när man tror att det är dags, antingen man
använder sig av tidsintervaller, tecken eller båda delarna. När man
praktiserar EC behöver man ha barnet i närheten för att kunna
svara an på när barnet signalerar att det är dags. Man kan förstärka
kissningen med ett ljud som tsss eller vad man själv väljer, motsvarande kan man göra när det gäller bajset. Ganska snart kan man se
att barnet föredrar att kissa i pottan i stället för blöjan dessutom
främjas anknytningen. Pottan behöver inte vara just en potta
utan kan vara toalett eller något annat lämpligt kärl. Det
riktigt lilla barnet håller man lämpligast för att kissa och
bajsa i grodställning; barnets rygg mot ditt bröst och benen isär. När man praktiserar EC är det bäst att vara utan
blöja, i alla fall i början då kommunikationen utvecklas.
Många föräldrar använder flergångsblöjor.
EC innebär kommunikation av behov och
inte prestation. Föräldrar med erfarenhet av
EC säger att ju tidigare man prövar desto
lättare går det. Ett barn som är lite äldre har
28
barnbladet
nr 4 augusti 2014
vant sig att använda blöjan, dessutom finns det så mycket
annat som pockar på uppmärksamhet. Men, det är aldrig
försent och föräldrarna kan själva bestämma när, det går
att praktisera EC på lediga dagar och i perioder.
Sammanfattning
• Pott-träning, oavsett ålder, sker genom kommunikation
och samspel barn och föräldrar
• Det är möjligt att potträna från nyföddhetsperioden
• För en del familjer passar tidig pott-träning andra sen
pott-träning
• Pott-träning kan praktiseras på för familjen passande ambitionsnivå
• Blöjfri underlättar
• Intresse krävs från föräldrarna och stärker anknytningen
• Daglig pott-träning ger god tömning av blåsan och tarmen
• Positivt för ekonomi, miljö, hygien, hälsa
Referenslista
Bachelard M, Sillén U, Hansson S, Hermansson G, Jodal U, Jacobsson B
(1999). Urodynamic pattern in asymptomatic infants: siblings of children
with vesicoureteral reflux. J.Urol 162:1733-8.
Bakker E, van Gool J,Wyndaele JJ (2001). Results of a questionnaire evaluating different aspects of personal and familial situation, and the methods of
potty-training in two groups of children with a different outcome of bladder
control. Scand J Urol Nephrol 35:370-6.
Blum NJ, Taubman B, Nemeth N (2004). During toilet training, constipation occurs before stool toileting refusal. Pediatrics 113(6):520-2.
Brazelton TB. A child oriented approach to toilet training (1962).Pediatrics 29:121-8.
de Vries MW, de Vries MR. Cultural relativity of toilet training readiness: a
perspective from East Africa (1977). Pediatrics 60:170-7.
Duong TH, Jansson UB, Holmdahl G, Sillen U, Hellstrom A L (2010). Development of bladder control in the first year of life in children who are potty trained early. J Pediatr Urol. 6: 501-5.
Duong TH, Jansson UB, Hellstrom AL (2012).Vietnamese mothers’ experiences with potty training procedure for children from birth to 2 years of
age. J Pediatr Urol. 9:808-14.
Duong TH, Jansson UB, Holmdahl G, Sillen U, Hellstrom AL (2013). Urinary bladder control during the first 3 years of life in healthy chilren in Vietnam - a comparison study with Swedish children. J Pediatr Urol. 9;808-14.
Duong TH, Holmdahl G, Nguyen DV, Sillén U, Jansson UB, Hellström AL
(2013). Does early potty training influence the micturition pattern in boys
with posterior urethral valves? Open Journal of Pediatrics 3: 358-64
Foxx RM, Azrin NH (1973) Dry pants: A rapid method of toilet training
children. Behav Res Ther 11435-42.
Gladh G, Persson D, Mattsson S, Lindstrom S (2000).Voiding patternin healthy newborns. Neurourol Urodyn19:177-84.
Jansson UB, Hanson M, Sillén U, Hellström AL (2005).Voiding pattern and
acquisition of bladder control from birth to age 6 years-a longitudinal study J Urol. 174:289-93
Jansson UB, Hanson M, Hanson E, Hellström AL, Sillén U (2000).
Voiding pattern in healthy children 0 to 3 years old: a longitudinal
study. J Urol. 164:2050-4.
Jansson UB, Danielson E, Hellström AL (2008). Parents’ experiences
of how their children became dry. J Pediatr Nurs. 23:471-8.
Yeung CK, Godley ML, Duffy PG, Ransley PG (1995). Natural filling cystometry in infants and children. Br J Urol. 75:531-7.
Wennergren HM, Oberg BE, Sandstedt P (1991).The
importance of leg support for relaxation of the pelvic floor muscles. A surface electromyograph study
in healthy girls. Scand J Urol Nephrol. 25:205-13.
*
tema
tarm- och blåsfunktion
Eva Kajén om
förstoppningsproblem
När barnens toalettvanor inte fungerar blir många
föräldrar oerhört oroliga. Barn med ont i magen,
diarré eller förstoppning kan få den tuffaste mamman och pappan att bli helt förtvivlade. Eva
Kajén, barnsjuksköterska på Hudiksvalls Barn- &
Ungdomsmottagning, arbetar och träffar många
barn/familjer med bland annat förstoppningsproblematik.
V
ilka barn är det som kommer till mottagningen?
Framför allt är det barn och vårdnadshavare som sökt
via BVC och där fått remiss till oss. Man har fått flera
goda råd på vägen och ibland även olika läkemedel för att prova sig fram. Förstoppning har blivit en allt vanligare orsak till att
få komma till specialistsjukvården och är i särklass den vanligaste
orsaken till ont i magen, både kroniskt och akut.
Hur gamla är barnen som kommer?
Det är lite olika. Det finns till exempel ”pottvägraren”. Som regel
är detta en envis tvååring som vägrar sitta på pottan. Ju mer föräldrarna vädjar och ber, desto bestämdare NEJ blir det. Här gäller det att fundera på varför det blir på det här viset. Det hör till
sakens natur att små barn vill bestämma och tillhör utvecklingsfasen. Barn lär sig snabbt och i det här fallet medför det att den
normala bajsrutinen sätts ur spel. Det har varit mycket skriverier
om hur skoltoaletterna ser ut den senaste tiden. Det är bra. De är
som regel inte fräscha och vi vuxna skulle nog inte acceptera att
våra arbetsplatsers toaletter hade den standarden. De äldre barnen undviker att besöka toaletten under skoltid, inte bara för att
de kan vara smutsiga, utan även för att de är rädda att andra barn
ska höra, störa, rycka i dörren eller retas för att det lukar. De håller sig och så sätts avföringsrutinen ur spel, ofta även här med förstoppning som följd. Här har skolsköterskorna en jätteviktig uppgift för att förebygga förstoppning. Prata i grupp med elever om
Charlotte Pålsson
Barnbladet
toalettvanor är jättebra samt att kämpa för rena och fräscha toaletter på skolan, inte bara i personalrummet.
Vad händer när ett barn/en ungdom är förstoppad?
Förstoppning är nästan alltid förklaringen till att ett friskt barn
bajsar på sig (enkopres). Det är även en vanlig bidragande orsak
till urinbesvär. Har man mycket avföring i tarmen trycker detta
mot urinblåsan och gör att man ofta måste springa på toaletten
och ibland hinner man inte. När avföringen i tarmen trycker på
urinblåsan kan den inte tömma sig på ett riktigt sätt. Nervinpulserna från blåsan och tarmen går bägge in i ryggmärgen, på ungefär samma ställe, och det gör det svårt för barn att veta om det
behöver kissa eller bajsa. Förstoppning är lurigt. Många föräldrar
är inte medvetna om att barnet är förstoppat eftersom de inte är
med inne på toaletten. När barn börjar förskoleklass blir det automatiskt så att de får torka sig själva. Sen kan det ju vara så att barnet går på toaletten varje dag och att avföringen till och med är
lös, s k förstoppningsdiarré. Så blir det då ny avföring pressar sig
förbi hårda avföringsklumpar i tarmen, utan att klumparna följer
med.Vid dessa tillfällen misstolkas ofta diarrén och det är vanligt
att tänka att det då inte alls rör sig om förstoppning.
Vilka är symtomen och hur kan primärvården hjälpa till?
Det vanligaste är att barnet/ungdomen har ont i magen, dålig
aptit och utspänd buk. Förstoppning hos de små barnen är ofta
som följd till att barnet vid något tillfälle är hård i magen och det
kan göra lite ont när de bajsar. Barnet håller sig för att undvika
smärta, avföringen blir ännu hårdare och en ond cirkel är etablerad. Många gånger blir det en liten spricka i ändtarmsöppningen vilket ytterligare förstärker smärtan och oviljan att bajsa. Hos
nr 4 augusti 2014
barnbladet
29
8
tema
tarm- och blåsfunktion
Evas 3 tips!
8
ler leka med en leksak. Det är bra att
ha en klocka så barnet vet hur länge
de ska sitta på toaletten. Ofta går toalettbesöket lite för fort och tarmen blir
inte helt tömd. Äldre barn kan ha med
sig spelplatta eller smartphone på toaletten som underhållning. Barnet behöver ibland påminnas om att de sitter på
toaletten för att bajsa. Gör barnet inte
några aktiva försök att bajsa utan bara
leker och spelar så är det nödvändigt att
ta bort distraktionen. Då får de koncentrera sig mer på att aktivt
bajsa. Leka och spela får de i stället göra när de har bajsat färdigt.
Prova er fram, det är olika från barn till barn.
1. Rutiner, rutiner och rutiner
2. Tid, mindre socker, mer vatten och undvika ”vita fibrer”
3. Mycket bra information finns för hälso& sjukvårdspersonal på www.1177.se
men framför allt på www.nikola.nu. Där
finns mycket fakta, bilder och olika hjälpmedel/tips. Riktigt bra!
det viljestarka och envisa barnet kan
detta beteende vara besvärligt att bryta. När det gäller de äldre barnen så är
orsaken mer komplex. Där är det ofta
kosten, brist på fysisk aktivitet och dåliga avföringsrutiner de vanligaste faktorerna. Dessutom finns det ett konstitutionellt drag, det vill säga att vissa
personer har mycket lättare att bli förstoppade än andra. Ofta ärftligt. Vårdnadshavarna ska kontakta vårdcentral eller barnavårdscentral när man
gjort allt man kan hemma på egen hand. På vårdcentralen pratar
man igenom situationen, råd om lämplig kost, rutiner, förskriver
eventuella bulkmedel och tar prover för att utesluta annan bakomliggande sjukdom.Vanliga blodtester är alleri- och sköldkörtelprover. Remiss sänds vidare till specialistsjukvården om provsvar eller längd/vikt är avvikande.
Hur ska man då som förälder göra för att hjälpa barnet att få rätt vanor?
Behandlingen är: rutiner, rutiner och tid. Många barn brukar få
tarmtömningsimpulser efter måltid. Se då till att barnet har ordentligt med tid (5-10 minuter) på sig efter måltiden och inte
behöver rusa iväg. Här ligger ett stort och viktigt jobb för alla
vårdnadshavare. Barn som börjat gå på pottan vill inte bli pressade att göra sina behov. Försök att göra potträningen trevlig.
Kanske kan ni läsa en bok tillsammans. Uppmuntra barnet till att
försöka prutta. Då vet de flesta barn hur de ska göra för att krysta rätt. Åker magen ut vid krystning gör de rätt och åker magen
in kniper de, vilket får tvärtom effekt och det blir svårt att bajsa. Barn som är ovana med att sitta en längre stund på pottan eller toan, eller inte vill, behöver få hjälp med motivationen att sitta kvar. Det kan ske på en mängd olika sätt. Äldre barn kan få ha
en pall framför sig som bord. Där kan de rita, titta i en bok el-
Finns det något mer än rutiner man kan förändra för att få en fungerande mage?
Absolut. Allt hänger ihop. Det är kombinationen som fungerar bäst. Rutin-matvanor-fysisk aktivitet. Katrinplommon, kiwi,
messmör är bra får att få igång en hård mage. Undvik stoppande mat som banan och vit pasta. Se till att dricka i samband med
mat. Om man ökar på mängden fibrer, som till exempel finns i
frukt och grönsaker, måste man även dricka lite mer eftersom
att fibrer binder vätska. Äldre barn kan man uppmuntra att röra
på sig lite mer för att få fart på tarmen. Att leka ute, simma, spela fotboll, gå på gymnastik…ja, allt är bra i form av fysisk aktivitet. Ibland hjälper inte detta och då kan det vara dags att prova
någon form av läkemedel för att hjälpa tarmen. Dessa läkemedel
ska skrivas ut av läkare. Det är inte någon ”quick fix” man är ute
efter. Läkemedel för förstoppning tas minst under en veckas tid,
oftast betydligt längre. Det är inte ovanligt att man tar bulkmedel under flera månader. Blir avföringen lös kan man dra ner på
dosen. Med dessa så kallade bulkmedel finns ingen risk för skador på tarmen eller att tarmen ska ”vänja sig”.
*
Vinn Bajsspelet!
Vi har fått två stycken härliga spel av Nicogame. Nu har du
chansen att vinna ett eget exemplar.
Tävlingsinfo:
Sänd ett mejl till: [email protected]. Någon motivering behövs inte. Vinsten lottas bland de mejl som inkommit
från en medlem i Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
senast den 31/8-14. Ett mejl per medlem. Glöm inte att
meddela din adress. Namn på vinnare kommer att publiceras
i BARNBLADET nr. 5.
Bajsspelet är ett roligt spel för barn och vuxna i alla
tillställning med många skratt. Kom ihåg, försten till toalet-
åldrar. Alla bajskorvar tävlar mot varandra på en spännande
ten vinner! Så välj bajskorv och var med du också i detta
bana där pruttljud och mycket annat gör spelet till en rolig
skitroliga spel!
30
barnbladet
nr 4 augusti 2014
aktuell forskare
Svår astma hos barn
ställer höga krav på egenvård
När forskning tar fram ny evidens ställer det krav på förändringsarbete inom sjukvården.
Implementering forskningsresultat kan försvåras pga en otillräcklig organisation. Stödja
och förbättra egenvården av barn med svår astma kan var ett sådant område som bör ses
över. Tydligare samarbete mellan sjukvården och skolhälsovården kan potentiellt leda till
förbättrad hälsa hos barn med svår astma, men säkert också för andra barn med kronisk
sjukdom.
Översikt
A
stma är en global sjukdom hos ca 10 % av alla barn
och den kräver regelbunden vård för att minska allvarliga hälsoeffekter. Majoriteten av barn med astma uppnår
god hälsa genom att undvika symtomutlösande faktorer i omgivningen och med användning av standard medicinering. Andelen
barn som är symptomatiska trots höga doser med anti-inflammatoriska läkemedel uppskattas till ca 5 % av alla astmafall. Flera av
dessa barn kategoriseras som svårbehandlade p g a identifierbara
faktorer och åtgärdbara förklaringar till bristande astmakontroll.
I studier på vuxna har man visat att dåliga kunskaper i hur man
sköter sin hälsa predikterar försämrad astma, och i studier på skolbarn var bristande förmåga till egenvård en ökat risk till sämre
Björn Nordlund
Barnsjuksköterska och med dr
Karolinska Institutet, institutionen för kvinnors
och barns hälsa och Astrid Lindgrens Barnsjukhus,
Stockholm, Sverige.
[email protected]
32
barnbladet
nr 4 augusti 2014
astma. I synnerhet hos barn med svår astma blir effekterna på hälsan stora vid bristande egenvård. Den sjukhusbaserade astmavården saknar ofta kraft och organisation att identifiera rätt åtgärder
mot faktorer i hem- och skola som förklarar sämre astma. Det är
därför viktigt att bedriva mer forskning för att tydliggöra behovet och nyttan av egenvård i astmavården.
Bakgrund
Astma orsakar stora hälsoproblem hos barn. Barn med svår astma
har en oproportionerligt stor konsumtion av sjukvård och nedsatt hälsorelaterad livskvalitet (Chipps 2007 och Nordlund 2011),
trots en högdos behandling med inhalerade kortikosteroider. I en
populationsbaserad födelsekohort1 var prevalensen av svår astma
4,5 % bland alla 10-åringar med astma (Lang 2008). WHO har
fastslagit en ny svår astma definition för att underlätta handläggning och forskning av hårdast drabbade astmapatienter (BousKohortstudier är inom statistik en studie på en grupp individer med någon
bestämd gemensam erfarenhet inom en viss tidsperiod.
1
aktuell forskare
quet 2010), fördelen med definitionen är att det inkluderar en
distinktion mellan två undergrupper: svårbehandlat astma och
terapiresistent astma. Barn med svårbehandlad astma har identifierbar och åtgärdbar förklaring till försämrad astma, till exempel
pågående allergenexponering eller annan miljöpåverkan, nedsatt
följsamhet till behandlingsplanen eller obehandlat komorbiditet
(Hedlin 2010). Hos barn som diagnostiseras som terapiresistenta
astmatiker går det inte att identifiera någon åtgärdbar förklaring
till barnets svåra symptom. I en svensk studie på skolbarn med svår
astma definierades en tredjedel som svårbehandlad astma, vilket
var baserat på en detaljerad sjukdomshistoria utförd på sjukhus
(Konradsen 2011). Följande faktorer blev identifierade: miljöexponeringar i hemmet som pälsdjurs, mögel, tobaksrök, och/eller
obehandlad rinit och gastroesofageal reflux (Konradsen 2011).
Genom sjuksköterskebemannade hembesök fann Bracken et al.
(2009) fann också flera liknande faktorer till svårbehandlad astma hos hela 79 % av barnen med svår astma. De viktigaste faktorerna var utöver miljöexponeringar psykosociala frågor och följsamhet. Åtgärdbara faktorer måste lösas innan nya eller avancerade terapier ordineras till barn med svårbehandlad astma (Hedlin
2010 och Bush 2008).
Förmåga till egenvård och hälsa definieras vanligen som den
grad individer kan skaffa, bearbeta och förstå grundläggande hälsoinformation och tjänster för att ta lämpliga hälsobeslut (U.S.
Department of Health and Human Services 2010). Vanliga aspekter som ingår i föräldrars oförmåga att stödja barnets egenvård/
hälsa är dålig följsamhet till ordinerad behandling, obehandlade
och odiagnostiserad komorbiditet, inte undvika utlösande orsaker astma och dåligt erkännande av förvärrade symtom (DeWalt
2009). Även om det finns stora luckor i den nuvarande kunskapen om vad som genererar bristande egenvård/hälsa finns det
ett samband mellan den allmänna läsförmåga och socioekonomi
(Sheridan 2011). I USA är låg förmåga till egenvård/hälsa vanligare i vissa grupper i samhället som medlemmar av etniska minoriteter, invandrare, låginkomsttagare och personer med begränsad
utbildning (Cuthill 2009). Syftet med den här artikeln är att gå
igenom evidensbaserad litteratur och diskutera relationen mellan
svår astma och förmåga till egenvård.
Förmåga till egenvård
En litteratursökning i MEDLINE® med nyckelord ” hälsokunskap hos barn med astma” genomfördes. I 30 artiklar analyserades information. Sambandet mellan föräldrars bristande förmåga
till egenvård/hälsa och negativa hälsoeffekter hos barn med astma är delvis oklart. I en retroperspektiv studie fann DeWalt et al.
(2007) att barn med missade skoldagar, akutbesök eller inläggning på grund av astma var vanligare bland föräldrar med låg läs
och skrivkunskap.Även om författarna kontrollerade specifikt för
astmarelaterade kunskaper var läs- och skrivförmågan en bestående faktor, och författarna konkluderade att läs- och skrivkunnighet bör beaktas i astmavården. Särskilt viktig faktor att bedöma
i övrigt är inhalationsteknik. Det är väl känt att dålig följsamhet
till behandling är ett hinder för optimal astmakontroll (Williams
2004), och föräldrar tenderar överskatta sitt barns användning av
läkemedel (Davis 2011).Yin et al (2007) analyserade föräldrarnas
kunskap om att dosera barns läkemedel, 23 % av vårdgivarna rapporterade sig använda ett icke standardiserat mått som tesked eller matsked, och 67 % var omedvetna om vilken enhet som var
grunden för ordinerad dosering. I Sverige visade det sig att barn
i familjer med ökad social belastning hade en ökad risk att söka
akutsjukvård p g a astmaförsämring (Hjern 1999). En annan viktig aspekt med bristande egenvård är ökad hälsoeffekterna hos
barn med svår astma i jämförelse med lindrig sjukdom. En särskild utmaning i undervisningen av egenvård är att anpassa och
skräddarsy den till mottagaren (DeWalt 2007), det ställer särskilt
höga krav på vårdpersonalens färdigheter i kommunikation och
undervisning för att egenvården ska förbättras. Shone et al (2009)
genomförde intervjuer i hemmet och undersökte föräldrars kunskaper om hur man sköter barnastma. Författarna fann att minskad kunskap om egenvård och astma var associerat till ökad oro
bland föräldrarna, vidare upplevde samma föräldrar att deras barn
hade mer astmabesvär än övriga och samma föräldrar rapporterade en egen försämrad livskvalitet.
Interventioner
Vården av barn med svårbehandlad astma är kostsam (Szefler
2011). Det är också oklart på vilket sätt sjukvårdsresurser ska användas för att minska vårdtyngden och sjukligheten hos den här
patientgruppen. Olika åtgärder har studerats och särskilt genomförande av hembesök och undervisning har optimerat egenvård
i form av att sänka vårdkostnader och minskade akutbesök och
sjukhusinläggningar.
En randomiserad studie utvärderade effekten hembesök och
undervisning hos familjer med låga inkomster (Celano 2012),
resultat visade att akutbesök och sjukhusinläggningar minskade
efter ett år genomförbättrad egenvård. En liknande intervention
genomfördes av Morgan et al. 2004 där astmakontrollen förbättrades hos barn med allergisk astma. Sammantaget var hembesök
och undervisning effektiva metoder att identifiera åtgärdbara
faktorer och förbättra egenvården hos barn med svår astma.
Att ge patienter en ökad medvetenhet och kunskap om astma
är centrala begrepp för en lyckad astmavård (Paasche-Orlow
2005). Flera studier har visat att om riktar undervisningen mot
både barn och förälder förbättras effekten av undervisningen
(Kelly 2000,Wilson 2001, Macy 2011), och särskilt hos barn med
svår astma (Sullivan 2002). Dessutom kunde Wood et al 2011 visa
att astmautbildning mot bristande egenvård var kostnadseffektiv när antalet akutbesök och inläggningar minskade. Författarna
slutsats vara att det är viktigt att prioritera sjuksköterskebemannad astmautbildning vid läkarbesök med hjälp av en handlingsplan och välanpassat utbildningsmaterial. Utbildning i klassrum
har också visat sig fungera genom att förbättra elevers medvetenhet om astma (Pike 2011). Särskilt skolbarn med svår astma skulle
kunna dra nytta av ökad samverkan mellan skola och sjukvård, 8
nr 4 augusti 2014
barnbladet
33
8
särskilt som många barn med svår astma upplever miljöexponeringar i skolan (Rabe 2004). Sammanfattningsvis visar studier att
bristande egenvård resultera i sämre hälsa och att det är ett kostsamt samhällsproblem hos barn med astma. Sambandet mellan
bristande egenvård och försämrad astma är inte helt kartlagt, men
skräddarsydd utbildning och sjuksköterskebemannade hembesök har visat goda effekter på egenvården, särskilt på svår astma.
Referenser
1. Bousquet, J., et al., Uniform definition of asthma severity, control, and
exacerbations: document presented for the World Health Organization
Consultation on Severe Asthma. The Journal of allergy and clinical immunology, 2010. 126(5): p. 926-38.
2. Bracken, M., et al., The importance of nurse-led home visits in the
assessment of children with problematic asthma. Archives of disease in
childhood, 2009. 94(10): p. 780-4.
3. Bush, A., et al., Severe childhood asthma: a common international approach? Lancet, 2008. 372(9643): p. 1019-21.
4. Celano, M.P., C.N. Holsey, and L.J. Kobrynski, Home-based family intervention for low-income children with asthma: a randomized controlled pilot study. Journal of family psychology : JFP : journal of the Division of Family Psychology of the American Psychological Association,
2012. 26(2): p. 171-8.
5. Chipps, B.E., et al., Demographic and clinical characteristics of children and adolescents with severe or difficult-to-treat asthma.The Journal
of allergy and clinical immunology, 2007. 119(5): p. 1156-63.
6. Cutilli, C.C. and I.M. Bennett, Understanding the health literacy of
America: results of the National Assessment of Adult Literacy. Orthopaedic nursing / National Association of Orthopaedic Nurses, 2009. 28(1):
p. 27-32; quiz 33-4.
7. Davis, K.J., R. Disantostefano, and D.B. Peden, Is Johnny wheezing?
Parent-child agreement in the Childhood Asthma in America survey.
Pediatric allergy and immunology : official publication of the European
Society of Pediatric Allergy and Immunology, 2011. 22(1 Pt 1): p. 31-5.
8. DeWalt, D.A. and A. Hink, Health literacy and child health outcomes: a systematic review of the literature. Pediatrics, 2009. 124 Suppl 3:
p. S265-74.
9. DeWalt, D.A., et al., Low parental literacy is associated with worse asthma care measures in children. Ambulatory pediatrics : the official journal
of the Ambulatory Pediatric Association, 2007. 7(1): p. 25-31.
10. Hedlin, G., et al., Problematic severe asthma in children, not one
problem but many: a GA2LEN initiative. Eur Respir J, 2010. 36(1): p.
196-201.
11. Hedlin G, Bush A, Lodrup Carlsen K,Wennergren G, De Benedictis
FM, Melen E, et al. Problematic severe asthma in children, not one problem but many: a GA2LEN initiative. Eur Respir J. 2010 Jul;36(1):196201.
12. Hjern,A., et al., Social adversity, migration and hospital admissions for
childhood asthma in Sweden. Acta paediatrica, 1999. 88(10): p. 1107-12.
13. Kelly, C.S., et al., Outcomes evaluation of a comprehensive intervention program for asthmatic children enrolled in medicaid. Pediatrics,
2000. 105(5): p. 1029-35.
14. Konradsen, J.R., et al., Problematic severe asthma: a proposed approach to identifying children who are severely resistant to therapy. Pediatr Allergy Immunol, 2011. 22(1 Pt 1): p. 9-18.
15. Lang, A., et al., Severe asthma in childhood: assessed in 10 year olds
in a birth cohort study. Allergy, 2008. 63(8): p. 1054-60.
16. Macy, M.L., et al., Parental health literacy and asthma education delivery during a visit to a community-based pediatric emergency department: a pilot study. Pediatric emergency care, 2011. 27(6): p. 469-74.
17. Morgan, W.J., et al., Results of a home-based environmental intervention among urban children with asthma.The New England journal
of medicine, 2004. 351(11): p. 1068-80.
18. Nordlund, B., et al.,The clinical benefit of evaluating health-related
quality-of-life in children with problematic severe asthma. Acta paediatrica, 2011. 100(11): p. 1454-60.
19. Paasche-Orlow, M.K., et al., Tailored education may reduce health
literacy disparities in asthma self-management. American journal of respiratory and critical care medicine, 2005. 172(8): p. 980-6.
20. Pike, E.V., et al., Development and evaluation of an integrated asthma awareness curriculum for the elementary school classroom. Journal
of urban health : bulletin of the New York Academy of Medicine, 2011.
88 Suppl 1: p. 61-7.
21. Rabe, K.F., et al.,Worldwide severity and control of asthma in children and adults: the global asthma insights and reality surveys.The Journal
of allergy and clinical immunology, 2004. 114(1): p. 40-7.
22. Sheridan, S.L., et al., Interventions for individuals with low health
literacy: a systematic review. Journal of health communication, 2011. 16
Suppl 3: p. 30-54.
23. Shone, L.P., et al., The role of parent health literacy among urban
children with persistent asthma. Patient education and counseling, 2009.
75(3): p. 368-75.
24. Sullivan, S.D., et al., The cost-effectiveness of an inner-city asthma
intervention for children. The Journal of allergy and clinical immunology, 2002. 110(4): p. 576-81.
25. Szefler, S.J., et al., Economic burden of impairment in children with
severe or difficult-to-treat asthma. Annals of allergy, asthma & immunology : official publication of the American College of Allergy, Asthma, &
Immunology, 2011. 107(2): p. 110-119 e1.
26. U.S. Department of Health and Human Services: Office of Disease
Prevention and Health Promotion--Healthy People 2010. NASNewsletter, 2000. 15(3): p. 3.
27. Williams, L.K., et al., Relationship between adherence to inhaled
corticosteroids and poor outcomes among adults with asthma.The Journal of allergy and clinical immunology, 2004. 114(6): p. 1288-93.
28. Wilson, S.R., et al., A controlled trial of an environmental tobacco smoke reduction intervention in low-income children with asthma.
Chest, 2001. 120(5): p. 1709-22.
29. Wood, M.R. and D. Bolyard, Making education count: the nurse’s
role in asthma education using a medical home model of care. Journal
of pediatric nursing, 2011. 26(6): p. 552-8.
30.Yin, H.S., et al., Association of low caregiver health literacy with reported use of nonstandardized dosing instruments and lack of knowledge of weight-based dosing.Ambulatory pediatrics : the official journal of
the Ambulatory Pediatric Association, 2007. 7(4): p. 292-8.
En randomiserad studie utvärderade effekten hembesök och undervisning hos familjer med låga inkomster, resultat visade att akutbesök och
sjukhusinläggningar minskade efter ett år genomförbättrad egenvård.
En liknande intervention genomfördes där astmakontrollen
förbättrades hos barn med allergisk astma.
34
barnbladet
nr 4 augusti 2014
*
Ny vägledning om hur plötslig spädbarnsdöd kan undvikas
S
ocialstyrelsen publicerar nu en vägledning med rekommendationer för personal som arbetar inom hälso- och
sjukvården om plötslig spädbarnsdöd. Vägledningen ska
vara ett stöd för personalen i det rådgivande samtalet med
blivande och nyblivna föräldrar.
– Risken för plötslig spädbarnsdöd är mycket låg i Sverige,
2 av 10 000 spädbarn drabbas. Men många föräldrar har frågor
och därför har vi sett behovet av att personal vid exempelvis
barna- och mödravårdscentraler har ett uppdaterat vetenskapligt kunskapsstöd, säger Kerstin Nordstrand, projektledare på
Socialstyrelsen.
Praktiska råd
I vägledningen rekommenderar Socialstyrelsen personal inom
hälso- och sjukvården att föra rådgivande samtal med föräldrar om att
•
låta spädbarnet sova på rygg
•
avstå från nikotin
•
se till att barnets ansikte är fritt, att barnet är
lagom varmt och kan röra sig
•
spädbarn under tre månader sover säkrast i
egen säng
•
amma om det är möjligt
•
napp kan användas när barnet ska sova
Råden att låta barnet sova på rygg, att som gravid avstå från
nikotin och att hålla barnets ansikte fritt, har störst betydelse för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd, enligt
de vetenskapliga studier som ligger till grund för rekommendationerna.
Livlöshetsattacker
I vägledningen behandlas även det som brukar kallas livlöshetsattacker hos spädbarn. Vid en livlöshetsattack överlever
barnet om det ruskas om eller ges konstgjord andning.
En ny kunskap är att detta kan drabba även alldeles
nyfödda på BB. Orsaken antas vara att en del nyfödda barn kan
ha svårt att hålla andningsvägarna öppna och att andningskontrollen kan vara instabil.
I en svensk forskningsrapport där samtliga barn överlevde
studerades 26 barn som drabbats, vilket motsvarar 4 på 10
000 nyfödda. Hälften av händelserna inträffade när barnet
var mindre än två timmar gammalt, i samband med att barnet
lades vid moderns bröst.
– Därför är vår rekommendation att när det nyfödda barnet läggs till bröstet för amningsförsök, så bör man ha uppsikt
över att andningsvägarna hålls fria. På så sätt förebyggs risken
för en livlöshetsattack, säger Göran Wennergren, professor i
barnmedicin och ordförande i den faktagrupp som arbetat
med det vetenskapliga underlaget till vägledningen.
*
MAM Manuell Bröstpump
Enkel, bekväm och individuellt inställningsbar.
MAM Manuell Bröstpump är enkel att använda och
rengöra eftersom den endast består av fyra delar. Tratten
har inbyggda kuddar och kan roteras 360°. Det gör det
möjligt att pumpa ur alla mjölkgångar, vilket bidrar till att
risken för mjölkstockning minskar och att mjölkproduktionen
hålls igång.
mambaby.com
REgLERBAR pUMpsTyRKA
Inställningshjulet gör det enkelt att ställa in
sugstyrkan på pumpen från svag till kraftig.
Med reglerbar pumpstyrka är det lättare att
hitta ett bekvämt sätt att pumpa.
Bröstpumpen passar till MAM:s populära nappflaska
MAM Anti-Colic, som tack vare sin ventilerade botten
ger ett idealiskt mjölkflöde och minskar kolik hos 8 av 10
bebisar*. Flaskan har dessutom en silkeslen dinapp som
gör det lätt att växla mellan amning och flaska.
Bröstpumpen finns på utvalda apotek och i barnvagnsbutiker.
Beställ en bröstpump kostnadsfritt
på [email protected]. Om du
har frågor är du välkommen att ringa
vår sjuksköterska Carina Gunnarsson
på telefon 08-545 180 70.
Beställ ett prov
kostnadsfritt!
*Medicinsk studie 2011/marknadsundersökning 2010, testat av 204 mödrar.
MJUK OCH BEKVÄM
Inbyggt i tratten finns kuddar som
ger en bekväm känsla och gör att
tratten fäster bättre på bröstet.
LÄTT ATT ANVÄNDA OCH MONTERA
Bröstpumpen monteras och tas isär i fyra enkla
steg. Den är lätt att hantera och rengöra eftersom
den endast består av fyra delar – förbindningsrör,
pump och handtag (en del), silikonventil och tratt.
nr 4 augusti 2014
barnbladet
35
medlemssidor
Idékonferens 26 september i Stockholm om:
Barnets mognad och ålder - hänger det ihop?
Stärkt inflytande för barn i vården - en viktig fråga i
ny Patientlag 2015
Nobab Sveriges idékonferens om viktiga förutsättningar för
barns inflytande över sin hälso- och sjukvård. Frågan om barns
inflytande kommer att belysas på olika sätt med korta föreStiftelsen Samariten delar i år ut totalt
1.200.000 kronor.
Bidrag ges som forskningsanslag eller stipendiemånader (1-3 mån)
till forskningsprojekt inom barnsjukvård.
Anslagen avser framför allt att stödja nyetablerade projekt med
hög klinisk relevans för pediatrik och som saknar stöd från stora
anslagsgivare såsom Vetenskapsrådet, EU, Barncancerfonden etc.
Stiftelsen välkomnar också ansökningar för anordnande av
vetenskapliga symposier.
dragningar varvat med rundabordssamtal mellan deltagarna.
Programmet mellan kl. 10 -16 inleds med Vad är barnets bästa i vården - ur en ung persons perspektiv
-och innehåller kortföreläsningar om:
• Patientlagen - frågor om barns inflytande
• Barnets mognad och ålder - hänger det ihop?
• Behövs vägledning för att bedöma barns mognad?
• Barnets inflytande i vården - så mycket mer än samtycke
• Hur får vi reda på barnets inställning till vården?
Ansökningshandlingarna skall vara Stiftelsen Samariten tillhanda
senast måndagen den 13 oktober 2014 kl 17.00.
• Barnets inflytande förutsätter begriplig information
• Samtal mellan barn och förälder om att ”beakta
Upplysningar om ansökningsförfarande och blanketter finns på
adress nedan eller via internet www.stiftelsensamariten.se
barnets åsikt”
Detta diskuteras vid rundabordssamtal och illustreras genom
Stiftelsen Samariten
Sachsska barn- och ungdomssjukhuset
Södersjukhuset
118 83 STOCKHOLM
utställningar & posters som anknyter till temat - förutsättningar för delaktighet
Medverkar gör bland andra: Sara S Johansson, kansliråd på
socialdepartementet, Monica Nordenfors, forskare Göteborgs
universitet, Daniella Nordström, 14 år, Anna Stålberg, barnsjuksköterska och doktorand vid Mälardalens högskola, prak-
Sjuksköterskedagarna
Tid:
19 nov 09:00 - 20 nov 17:00
Plats:
City Conference Centre, Stockholm
Besöksadress: Folkets Hus Barnhusgatan 12-14
Arrangör: Svensk sjuksköterskeförening tillsammans med
sektioner och nätverk.
Kontaktuppgifter: Anna Skånberg Konferensansvarig
tiker med kunskap och erfarenhet, representanter från myndigheter.
Patientlag (regeringens proposition: 2013/14:106) väntas bli
antagen av riksdagen 12 juni och träda i kraft 1 januari 2015.
Anmälan sker via: www.nobab.se senast 15 augusti 2014
Kostnad: 1200 kr för medlemmar/1400 för ickemedlemmar
Nobab Sverige - NOrdiskt nätverk för BArn och
ungas rätt och Behov inom hälso- och sjukvård
Tel: 08-412 24 13 E-post: [email protected]
Webb: www.swenurse.se/Kalendarium/Sjukskoterskedagarna/
Sökes:
Stipendium
1-2 neonatalsjuksköterskor, att under 2 veckor observera vårdarbetet på neonatalavdelningen vid Akademiska
Sjukhuset (CHU) i Fes, Marocko, under professor Bou Harrous
ledning, och komma med förslag till förbättringar av vården.
Professor Bou Harrou står för mat och logi.
För mer information kontakt med
Lazaar: E-mail: [email protected]
36
barnbladet
nr 4 augusti 2014
Birgitta och Mohamed
Du som är registrerad
medlem i Riksföreningen för
Barnsjuksköterskor erbjuds att
söka stipendium två gånger per år.
Din ansökan skall vara styrelsen
tillhanda senast 15 april eller 15
oktober.
Syftet med stipendiet är att stimulera medlemmar att utveckla och
sprida kunskap om omvårdnad riktat till barn och ungdomar.
För information om kriterier för att
erhålla stipendiet och ansökningsförfarande, v.g. se RfB:s hemsida
www.barnsjukskoterska.com
Beslut avseende stipendiefördelning lämnas den 15 juni respektive
15 december.
Stipendiaten ska inom 3 månader
efter avslutat projekt inkomma
med skriftlig rapport som efter
överenskommelse publiceras i
Barnbladet.
Tag gärna kontakt med stipendieansvarig via [email protected]
Välkommen med din ansökan.
medlemssidor
Information om Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
Riksföreningen är öppen för sjuksköterskor vilka arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och
ungdom. Föreningen har funnits sedan
1975 och arbetar bland annat för:
• att sprida kunskap om barnsjuksköterskans utbildning, kompetens och
arbetsområden
• att värna om barns rättigheter till
kompetent barnutbildad personal,
barnvänlig miljö etc
• att främja utveckling och forskning inom medlemmarnas funktionsområden
Riksföreningens styrelse består av nio
medlemmar, vilka är bosatta på geografiskt spridda orter och arbetar inom olika pediatriska områden. Styrelsen sammanträder 8–10 gånger/år och agerar i
aktuella frågor, svarar på remisser, planerar verksamheten mm.
Föreningens högsta beslutande organ är
årsmötet vilket hålls före maj månads utgång.
Kongress arrangeras en till två gånger/år. Dessa dagar erbjuder föreläsningar
om aktuella ämnen samt möjligheter att
träffa kollegor från hela landet.
”Barnbladet”, vår tidning, utkommer
med sex nummer varje år och innehåller artiklar om pediatrisk omvårdnad
och hälsovård. Barnbladet är ett utmärkt
organ att använda vid spridning av nyheter mellan kollegor runt om i landet och
även från våra nordiska grannländer.
Tidningen ingår i medlemsavgiften.
Medlemsavgiften är 300 kr/år, pensionär 200 kr/år. Sjuksköterska som är
medlem i annan riksförening 250 kr/år.
Prenumeration av Barnbladet 350:-/
år. Medlemskap iVårdförbundet eller SSF
berättigar inte till reducerad avgift.
Bli medlem i Riksföreningen
för barnsjuksköterskor!
Alla sjuksköterskor som arbetar med
eller är intresserade av hälso- och
sjukvård för barn och ungdomar kan
bli medlemmar. Du söker medlemskap
på www.barnsjukskoterska.com, eller
genom att maila till som är ansvarig
för medlemsregistret [email protected]
Du kan även bli medlem genom
att betala in medlemsavgiften på riksföreningens pg 19 51 19-3 eller bg
5831-6704. Ange namn, adress och
personnummer samt eventuell annan
riksförening på inbetalningskortet.
Medlemskapet kostar 300 kr/år.
I medlemskapet ingår bl a att du får
Barnbladet 6 ggr/år, rätt att söka våra
stipendier och att du kan delta i våra
utbildningsdagar till medlemspris.
Akut förgiftning
Förgiftningar hos barn är vanligast vid 1–3 år, då de
utforskar sin omgivning. Medicinskt kol binder till sig
de flesta läkemedel, svamp- och växtgifter och kan
motverka att de giftiga ämnena tas upp i kroppen. Kol
ska ges så snabbt som möjligt, helst inom 15 minuter.
Därför bör det alltid finnas hemma. Kolsuspension är en
färdigblandad lösning som säljs receptfritt på apotek.
Beställ vår informationsbroschyr gratis på
[email protected]
OBS! Ge inte medicinskt kol utan att först kontakta Giftinformationscentralen
eller läkare. För mer information www.giftinformationscentralen.se
Aktivt kol 150 mg/ml
Kolsuspension (aktivt kol) A07BA01. Oral suspension 150 mg/ml. Akuta förgiftningar och
förgiftningstillbud. Kol bör ej ges före tillförsel av kräksirap och ej heller om det är aktuellt
att tillföra specifik antidot per os. Plastflaska 100 ml. OTC. För mer produktinformation och
prisuppgifter se FASS.se. Läs bipacksedeln före användning.
Datum för översyn av produktresumé: 2012-08-15.
ABIGO Medical AB • Ekonomivägen 5 • 436 33 Askim
Tel 031-748 49 50 • Faxnr031-68
39 51 • [email protected]
• www.abigo.se
4 augusti
2014
barnbladet
37
navigator |
Kolsuspension
medlemssidor
Kompetensbeskrivning för
barnsjuksköterska
• Vad är en barnsjuksköterska?
• Vad ska en barnsjuksköterska
kunna?
• Var kan en barnsjuksköterska
arbeta?
• Vad ska ingå i utbildningen?
Kompetensbeskrivningen för
legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen
med inriktning mot hälso- och
sjukvård för barn och ungdomar
finns att tillgå på www.barn-
Styrelsen för Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor 2014
Annica Örtenstrand
Ordförande
[email protected]
Haide Anisian
Ansvarig medlemsregister
[email protected]
Annelie Arvidsson
Kassör
[email protected]
Maria Forsner
Forsknings- & Utbildn.ansvarig
[email protected]
Helena Wigert
Sekreterare
[email protected]
Merja Vantaa Benjaminsson
Ledamot
[email protected]
Haide Anisian och
Mia Zetterbjörk
Ansvarig kongress/utställare
[email protected]
Charlotte Pålsson
Ansvarig utgivare
[email protected]
Anne Wennick
Ansvarig stipendier
[email protected]
sjukskoterska.com.
BarnBladet
Utges av Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor
www.barnsjukskoterska.com
ISSN 0349-1994
TS-upplaga: 3.900 ex
Postadress
Box 48
267 21 BJUV
Telefon
+46 (0)42 70 250
Ansvarig utgivare/Chefredaktör
Charlotte Pålsson
[email protected]
Redaktion
Charlotte Pålsson
[email protected]
Berit Finnström
[email protected]
Pernilla Nylén Gallagher
pernillanylengallagher@hot-
Flyttat?
Har du bytt adress eller skaffat en ny mailadress meddela då oss:
[email protected]
Kalendarium 2014
4-5 september
Lyssna till barnen – nordisk konferens
Arrangör: Riksföreningen för
Barnsjuksköterskor, Riksföreningen
för skolsköterskor och
Distriktssköterskeföreningen
Plats: Garnisonen konferens, Stockholm
http://jordnarait.se/nosb/index.htm
12 september
Hälsosamtal inom Elevhälsan
Utbildningsdag för skolsköterskor om
hälsosamtal inom elevhälsan gällande
hälsosamtalets utformning samt användandet av strukturerat hälsoverktyg.
Plats: Qulturum, Länssjukhuset Ryhov,
Jönköping.
http://plus.lj.se/news.
jsf?nodeId=32318&childId=22166
15–16 september
Symposium of late Complications after
Childhood Cancer (ESLCCC)
Arrangör: ESLCCC
Plats: Edinburgh, Scotland
www.eslccc.org/edinburgh-2014-meeting.
html
26 september
Idékonferens – Barnets mognad och ålder
- hänger det ihop?
38
barnbladet
nr 4 augusti 2014
Arrangör: Nobab
Plats: Nalen, Stockholm
www.nobab.se
14-15 oktober
VFU-konferens 2014
Arrangör: Svensk sjuksköterskeförening
och Malmö Högskola.
Plats: Malmömässan med middag på
Malmö Arena.
www.swenurse.se
22-25 oktober
46th Congress of the International Society
of Paediatric Oncology
Arrangör: SIOP
Plats: Toronto, Canada
http://siop.kenes.com
6-7 november
Nationellt nätverksmöte i hemsjukvård i
barnsjukvården
Arrangör: Barnkliniken på Näl, Trollhättan.
Plats: Näl, Trollhättan
14 november
Utbildningsdag, barn och långvarig smärta
Arrangör: Svensk barnsmärtförening
Plats: Uppsala
www.svenskbarnsmartforening.se
mail.com
Magnus Forslin
[email protected]
042-70 250 • 072-7272 640
Annonser
Linda Larsson Levin
[email protected]
08-551 785 85 • 0733-22 88 35
www.adviser.se
Grafisk Form
STODAB
[email protected]
042-70 250
Tryckeri
Lenanders Tryckeri
Box 4018, 390 04 Kalmar
Tel 0480-44 48 00
Kommande temanummer 2014
#5 Illamånde och förgiftning
#6 Barn i vuxenvården och Barns
hälsa
Fastställd TS-upplaga 2013:
3.900 ex
Medlem av
Prenumerationer
Prenumerationen på Barnbladet
kostar 350 kr/6 nr. Enstaka exemplar
50 kr/st. Sätt in 350 kr på plusgiro
19 51 19-3 eller bankgiro 5831-6704.
Ange prenumeration på Barnbladet
samt texta tydligt namn och adress