Nr 03 – Genus | Reumatologi
BarnBladet Nr 3• Volym XXXIX juni 2014 Teman: Genus & Reumatologi NutriniKid – näringsdrycken som barn gillar! kr rs e vsm dels Li Nutricia, Augusti 2013. Impact Communication Fö Nutricia Tel: 08-24 15 30, www.nutricia.se L MÄR visning an ivs på Finns som milkshake eller smoothie i flera goda smaker. KT Innehåll Barnbladet # 3.14 Ledare............................................................................................................................................................. 4 t e m a: reu m at is m Reumatologi på ett litet sjukhus.................................................................................................................. 6 Om att mäta livskvalitet hos barn med reumatisk sjukdom..................................................................... 8 Svenska barnreumaregistret.......................................................................................................................10 Teamarbetet runt barnet, ungdomen och familjen med reumatisk sjukdom.......................................14 gästskribenten Pär Johansson: Vi är olika men lika. Lika men unika...............................................................................16 tema: genus Att skapa jämnställdhet på familjecentral.................................................................................................18 En och en halv förälder är inte nog...........................................................................................................22 Vårdpersonalen har makt att stödja ett jämställt föräldraskap...............................................................24 Behandling av barn i samband med smärtsamma procedurer..............................................................26 Barnveckan....................................................................................................................................................32 Medlemssidor ..............................................................................................................................................36 8 6 22 32 nr 3 juni 2014 barnbladet 3 ledare ordföranden Bästa kollegor! N är jag skriver detta är jag fortfarande uppfylld av många nya tankar efter en fantastisk Barnvecka i Malmö. I år besöktes Barnveckan av över 1000 personer. Till ny kunskap bidrog över 130 föreläsare, 24 postrar och drygt 50 företag som visade sina produkter. Årets tema var ”Jämlik vård – lokalt, nationellt och internationellt” vilket bland annat belystes av Hans Rosling som höll en både inspirerande och hoppingivande föreläsning. Andra exempel från det innehållsrika programmet var kursen ”Barnsjukvård i ett globalt perspektiv” och en fängslande eftermiddag om ”Jämlik hälsa” där bla Malmökommissionens barnrapport och uppväxtmiljöns betydelse för barns hälsa diskuterades. Som barnsjuksköterska hade jag många intressanta föreläsningar att välja bland, både när det gällde ny kunskap inom den medicinska vården och när det gällde omvårdnadsfrågor. I många fall blandades olika aspekter under samma programpunkt. Nytt för i år var att man hade möjlighet att delta i fyra olika kurser. Inför kommande Barnveckor kanske vi bör undersöka möjligheten att erbjuda bra kurser inom ett aktuellt omvårdnadsområde. Kom gärna med förslag som vi kan lämna till kommande arrangörer. Jag vill rikta ett stort och varmt tack till hela Organisationskommittén för Barnveckan 2014: Petter Borna, Iren Tiberg, Sunna Aradottir, Anna Perers, Elisabeth Norman, Erik Eklund, Ingunn Olafsdottir, Sara-Lena Strånge, Johan Agardh och Anna SällforsHolmqvist. Efter flera års arbete hade RfB glädjen presentera resultat avseende de kvalitetsindikatorer som en arbetsgrupp inom RfB med Maria Forsner i spetsen tagit fram. I en pilotstudie testades tre kvalitetsindikatorer (venösa infarter, smärta och läkemedelshantering) ur ett vårdgivarperspektiv. En enkät besvarades av vårdenhetschefer (9) och sjuksköterskor (113) på två barnkliniker. Resultaten talar för att dessa kvalitetsindikatorer kan användas för uppföljning 4 barnbladet nr 3 juni 2014 av barnsjukvården men enkätfrågorna kan behöva modifieras något. Det återstår också att utforma instrument för resultatmål för utvärdering av erhållen vård. Riksföreningen för Barnsjuksköterskor höll i vanlig ordning årsmöte under Barnveckan. Mötet beslutade om en rad särskilda satsningarna för det kommande året. Förutom det fortsatta arbetet med kvalitetsindikatorer och omvårdnadsvariabler skall styrelsens bl.a arbete med att uppdatera kompetensbeskrivningen, riktlinjer för smärtlindring vid vaccinationer samt införande av ett nytt stipendium. Under året har Jessica Jubner Wegbratt avgått och i samband med årsmötet avgick vice ordförande Berit Finnström. Berit har med stor framgång varit ansvarig utgivare och chefredaktör för Barnbladet. Under hennes ledning har tidningen utvecklats till den professionella tidning vi har idag. Berits gedigna kunskaper om bemötande av barn inom sjukvården i allmänhet och i samband med smärtsamma procedurer i synnerhet har även varit ett värdefullt tillgång i styrelsens arbete. Stort tack för en fantastisk insatts! Vi välkomnar nu Charlotte Pålsson från Hudiksvall och Merja Vantaa Benjaminsson från Borås. Nästa år arrangeras Barnveckan av Sachsska barnoch ungdomssjukhuset den 20-23 april i Stockholm. Men dessförinnan arrangerar NoSB (Nordiskt samarbete för sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdomar) en nordisk kongress för sjuksköterskor den 4-5 september 2014 i Stockholm. Information och anmälan hittar du via vår hemsida http://www. barnsjukskoterska.com Allt Gott! Annica Örtenstrand När du vill ge prematura barn bredast möjliga skydd mot pneumokocksjukdom Indikationer Prevenar 13 •Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom, pneumoni och akut otitis media orsakad av Streptococcus pneumoniae hos barn i åldern 6 veckor till 17 år. •Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom orsakad av Streptococcus pneumoniae hos vuxna ≥18 år och äldre. Prevenar 13 (polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent) med sina tre extra serotyper ger det bredaste skyddet mot pneumokocksjukdom bland konjugerade vacciner.1,2 Nu har produktresumén uppdaterats kring vaccination av prematura barn: Prevenar 13 administreras vid 2, 3, 4 och 12 månaders ålder (3+1-schema).1 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent PRE20140120PSE04 Referenser: 1. Produktresumé Prevenar 13. www.fass.se 2. Produktresumé Synflorix. www.fass.se PREVENAR 13. Rx. Polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent. 0,5 ml injektionsvätska, suspension i förfylld spruta. Pneumokockpolysackarid serotyp 1, 3, 4, 5, 6A, 7F, 9V, 14, 18C, 19A, 19F, 23F om vardera 2,2 μg samt 6B om 4,4 μg. Serotyperna är konjugerade till bärarprotein CRM197 och adsorberad till aluminiumfosfat. ATC-kod: J07AL02. Indikationer: Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom, pneumoni och akut otitis media orsakad av Streptococcus pneumoniae hos spädbarn, barn och ungdomar i åldern 6 veckor till 17 år. Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom orsakad av Streptococcus pneumoniae hos vuxna ≥ 18 år och äldre. Användningen av Prevenar 13 skall baseras på officiella Prevenar 13 rekommendationer, där hänsyn tas till såväl betydelsen av invasiv pneumokocksjukdom i olika åldersgrupper som variationen i förekomst av serotyper i olika geografiska områden. Varningsföreskrifter, begränsningar och information om hjälpämnen hänvisas till www.fass.se Datum för översyn av produktresumén: 20 november 2013. Prevenar 13 ingår inte i läkemedelsförmånen. Pfizer AB, www.pfizer.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se tema reumatism Gävleborgs län Barnreumatologi på ett litet sjuhus Hudiksvalls Sjukhus byggdes 1828 och är ett av två akutsjukhus i Gävleborgs län. I Bollnäs finns ytterligare ett sjukhus med en egen Barn- & Ungdomsmottagning. Upptagningsområdet är Hälsingland och här bor ca 130 000 invånare. Landskapet är stort och det är inte ovanligt att en familj som ska ta sitt barn till sjukhuset får åka fjorton mil, enkel väg. Detta ställer höga krav på planering och tillgänglighet. P å Barn- & Ungdomsmottagningen på Hudiksvalls Sjukhus arbetar åtta specialistsjuksköterskor. Alla är barnsjuksköterskor med ytterligare kompetens, bland annat inom allergi, diabetes, hjärta, onkologi, gastroenterologi samt reumatologi. Barnsjuksköterskan Britt Hellberg är ansvarig för barnen med reumatisk diagnos. Hur är det att arbeta på ett litet sjukhus med denna grupp av patienter? Spontant skulle jag säga att det verkligen fungerar bra. Förutom mig själv så har vi två läkare som har hand om denna patientgrupp och ca fyra gånger per år så kommer Lillemor Berntsson, barnreumatolog från Uppsala Akademiska Sjukhus (UAS). Lillemor fungerar som konsult till våra ordinarie läkare samt träffar de patienter som har det lite svårare i sin sjukdom. UAS ligger inom Charlotte Pålsson Barnbladet 6 barnbladet nr 3 juni 2014 toppskiktet, enligt undersökningar, när det gäller smärtlindring och det känns fint att våra patienter får ta del av denna kunskap. Vad tycker du är viktigt när det gäller sjukvård för barn med reumatisk diagnos? Att göra rätt insats för varje enskilt barn och familj.Vi, precis som alla andra, strävar efter att se helheten kring barns besvär, smärta och sjukdom. Att jobba tvärprofessionellt har stor betydelse för att kunna ge rätt hjälp. Eftersom många av våra barn har långt att resa är det väldigt viktigt med planering. Innan vi sänder iväg en kallelse så ser vi till att även samboka in eventuella besök till sjukgymnast och kurator. Det finns även tillgång till arbetsterapeut. Behövs prover inför besöket så kan vi även sända remisser till den lokala hälsocentralen så att resultaten är klara inför läkarbesöket. Hur ofta och vilka typer av behandlingar får dessa barn? Under 2013 hade vi ca 25 patienter i Hudiksvall och i Bollnäs var det ungefär 15 patienter som besökte barnmottagningarna. De flesta barn kommer ca 2-4 gånger per år. En del mycket of- Foton: Charlotte Pålsson Barnsjuksköterskan Britt Hellberg ger lustgas information inför ledinjektion. tema reumatism Några ord från en pappa i väntrummet: ”Jag har tre barn varav alla har juvenil idiopatisk artrit (JIA). Jag tycker att vården på sjukhuset är bra. Det är duktig personal och jag känner att vi får den hjälp vi behöver. Så klart skulle jag vilja ha en expert som jobbade heltid här på mottagningen, men jag är samtidigt glad att den barnreumatolog som kommer hit ett par gånger per år och träffar mina barn arbetar på ett universitetssjukhus. Vi bor inte så många mil bort men jag är ändå glad att man har bokat in mina barn på samma förmiddag. Då behöver inte jag vara borta så mycket från jobbet. Det känns viktigt att vården för barn är gratis.” tare. Det är vanligt att behandla med läkemedel i tablettform och är det så att patienten behöver injektioner så lär jag upp både föräldrar och barn i hur de ska gå till väga. Dessa injektioner ges i hemmet. Infusionsbehandlingar och ledinjektioner ges oftast på mottagningen.Vid ledinjektioner bedövas först området med Emla och smärtstillande läkemedel till exempel paracetamol. Det blir mer och mer ovanligt att vi sätter infart och ger lugnande i form av Midazolam och smärtstillande Morfin. Lustgas används ofta och av utvärderingarna som barnen gör kan det utrönas att de tycker om den. Både att gasen fungerar, ”är skönt” och att man Barnsjuksköterska Britt Hellberg Fakta lustgas: Lustgas/syrgasinhalation (50%N2O/50%O2 ) Färdig blandning ges av sjuksköterska med Guided Association and Nitrous Oxide (GAN)-utbildning. GAN-metoden innebär bland annat att den som ger lustgasblandningen, i monologform berättar en visuell saga eller berättelse utifrån en självupplevd positiv händelse, till exempel om fotboll, att bada eller att resa. fort blir pigg efteråt. Små barn sövs vid behov. Har du något tips att dela med dig av till andra kollegor i landet som inte dagligen kommer i kontakt med denna patientgrupp? Då vill jag verkligen rekommendera Svensk Barnreumatologisk Förenings hemsida, www.blf.se. Där finns mycket bra information. Bland annat så kan man där se uppdaterad information kring barnreumatologi och för alla kollegor på BVC och skola finns ett utmärkt vaccinationsprogram anpassat för barn med till exempel metrotrexat, som är ett biologiskt levande läkemedel. * Barnmottagningen Hudiksvall Viktigt är att ha ögonkontakt och att övriga i rummet är tysta. Gasen verkar snabbt, barnet andas i tre minuter innan läkaren börjar behandlingen. Gasen går ur kroppen inom en minut. Information ges om lustgasens påverkan, att den luktar sött, att man blir trött – men inte somnar, det känns pirrigt i kroppen, man kan börja skratta och så vidare. nr 3 juni 2014 barnbladet 7 tema reumatism Barn får också reumatism – därför vill vi följa hur barnen mår Om att mäta livskvalitet hos barn med reumatisk sjukdom Varje år insjuknar cirka 180 barn i Sverige i Juvenil idiopatisk Artrit, barnreumatism. Vad som orsakar sjukdomen är till stora delar okänt men troligen krävs en kombination av ärftlig benägenhet och någon yttre faktor såsom en infektion. J uvenil idiopatisk artrit, som ofta förkortas JIA, är ett samlingsnamn för en grupp av sjukdomar som har gemensamt att en eller flera av kroppens leder blir inflammerade. En inflammerad led ger smärta och stelhet, och kan om sjukdomen inte bromsas orsaka skada på leden. Sjukdomen, som är vanligare hos flickor, kan debutera i alla åldrar men det finns en topp i insjuknande i förskoleåldern och en annan i tonåren. Sjukdomen kan se väldigt olika ut hos olika individer och kan variera från att vara ganska lindrig och begränsad till en led, till att omfatta nästan varenda led i hela kroppen och vara svårt handikappande. Den vanligaste formen, den så kallade fåledssjukdomen, drabbar stoChristina Peterson Doktorand vid Hälsohögskolan i Jönköping 8 barnbladet nr 3 juni 2014 Maria Ekelund Specialistläkare inom reumatologi Jönköping ra leder, vanligen knän och fotleder och kompliceras ibland av reumatisk ögoninflammation, uveit. Uveit kan vara symtomfri och finnas redan vid debuten av ledsymtom och är ibland svårbehandlad och medföra synnedsättning. Detta motiverar att alla barn med JIA följs av ögonläkare enligt ett särskilt vårdprogram. Vården av barn och ungdomar med reumatiska sjukdomar har utvecklats mycket under de senaste årtiondena genom ökad kunskap, utvecklad omvårdnad och tillgång till nya läkemedel. Nästan all vård sker polikliniskt och omhändertagandet är multidisciplinärt och kräver tillgång till olika kompetenser inom ett team bestående av barnsjuksköterska med specialkunskap/intresse, profilerad sjukgymnast, arbetsterapeut och barnläkare. Dessutom behövs tillgång till kurator och psykolog samt ett samarbete med ögonläkare och barntandvård. Moderna läkemedel har revolutionerat behandlingen vid JIA och kan i många fall bromsa inflammationen och hindra lederna tema reumatism ”Moderna läkemedel har revolutionerat behandlingen vid JIA och kan i många fall bromsa inflammationen och hindra lederna från att skadas. En tidig och viktig del i behandlingen är injektioner med kortison i de drabbade lederna och då används ibland lustgas som smärtlindring.” från att skadas. En tidig och viktig del i behandlingen är in- mottagningen kan besvara frågorna på en mottagningsdator eljektioner med kortison i de drabbade lederna och då används ler IPad. När sedan vårdgivaren öppnar registret kan resultatet ibland lustgas som smärtlindring. Många barn med JIA behöver hämtas och visas för barnet och föräldrarna. I registret finns en någon långverkande antireumatisk översiktssida där flera mätvärden prebehandling och det vanligaste är mesenteras, till exempel den aktuella betotrexate som ges som tabletter eller handlingen, när den sattes in och hur subkutan injektion en gång per vecka. barnet har skattat sin livskvalitet och De vanligaste biologiska läkemedlen funktionsnedsättning i leder. är TNF-hämmarna som ges som Även den professionella bedömsubkutan injektion varje eller varanningen av antal påverkade leder som nan vecka. Till följd av utvecklingen görs visas här, vilket gör att översikten som skett har behovet av protesopeinnehåller alla de data som behövs för rationer på grund av förstörda leder att få en helhetsbild över hur det är just glädjande nog nästan helt försvunnit nu, men också hur det har varit tidigabland barn och ungdomar. re.Än så länge finns bara versionen för För att följa utvecklingen av alla de de äldre barnen (8-18 år) av DISABnya behandlingsmetoder som nu står KIDS upplagd i web-modulen. till buds, är det viktigt att samla kunI ett forskningsprojekt som iniBeroende på graden av inflammation och var den är belägen, skap om detta utifrån flera perspektiv. får man oftast kortisondroppar och droppar som vidgar pupiltierats av landstinget i Jönköpings len under ett par veckor Genom att mäta och följa barn och län (Futurum) och Hälsohögskolan i ungas hälsorelaterade livskvalitet före, under och vid förändring Jönköping så utvärderas införandet av DISABKIDS i kvalitetsreav behandlingar kan vi erhålla en bild av i vilken omfattning gister, där bland annat barnreumaregistret medverkar. Barn melbarnet upplever påverkan på det dagliga livet. lan 8-18 år intervjuas om sina erfarenhet av att besvara DISABI det nationella kvalitetsregistret för barn med reumatiska KIDS och hur de tycker det är att prata om resultatet under sitt sjukdomar som funnits sedan 2009 samlas data på ett stort antal mottagningsbesök. Barnen är så positiva, de säger att de är ganska patienter. Redan idag vet vi mycket om i vilken omfattning de vana vid att svara på frågor och att det underlättar när man får moderna läkemedlen används och hur påverkade barnens leder svara på dator. Vi är också intresserade av hur de olika vårdgiär. Det som hittills har saknats är mätning av barnens livskvalitet. varna (läkare och sjuksköterskor) använder sig av DISABKIDS i Därför har styrgruppen för kvalitetsregistret beslutat att börja an- samtalet med barnet. Det finns en hel del forskning som visar på vända en enkät som mäter hälsorelatebåde positiva och negativa aspekter av rad livskvalitet hos barn med kronisk att använda ett strukturerat instrument. sjukdom. Enkäten heter DISABKIDS I Nederländerna har det gjorts forskoch består av 37 frågor som bland anning på barn med reumatism där ett liknat rör vardagen, om kompisar, skola nande sätt har utvecklats. Studierna vioch fysisk förmåga. DISABKIDS har sar på mycket positiva resultat, både från utvecklats i ett europeiskt projekt, där professionernas sida och från patienter bland annat Sverige deltagit. Ett stort och föräldrar. Inom några år kommer antal intervjuer med barn och unga vi att ha ökat vår kunskap om hur barn genomfördes och sedan utvecklades med reumatisk sjukdom mår och kanfrågorna. Dessa har sedan testats och ske ännu bättre behandling kommer att validerats i alla de deltagande länderstå till buds. na. DISABKIDS har också utvecklat ett formulär med 6 frågor Att involvera barnet och familjen mer och även beakta livssom besvaras med olika glada och mindre glada gubbar, så kal�- kvalitet är en viktig aspekt i vården, vilket blir extra tydligt vid lade Smileys. Denna version är utvecklad för barn mellan 4 och vården av barn och ungdomar med reumatism. Kvalitetsregist7 år. Mer information om DISABKIDS finns att läsa på www. rens syfte är att förbättra vården och vi tror att registret kan andisabkids.org. Det finns även sjukdomsspecifika frågor för att vändas på många olika sätt. Ett sätt är att samla data för att lära öka kunskapen om hur svår sjukdomen upplevs och hur barnet oss mer om hur det är att leva med sjukdomen och effekten av tycker att sjukdomen påverkar honom eller henne. olika typer av behandlingar. Ett annat sätt är att sammanfatta och Svenska barnreumaregistret har genom ett samarbete med utvärdera den vård som varje specifik enhet levererar. Genom att andra barnregister varit med och tagit fram en web-modul för jämföra de enheter som har bra resultat kan vi läras oss av varandra DISABKIDS. Det innebär att barnet strax före sitt besök på och tillsammans vara med och utveckla vården. * nr 3 juni 2014 barnbladet 9 tema reumatism Svenska barnreumaregistret Jag är den stolte registerhållaren för Svenska barnreumaregistret som startade 2009. Det är en rolig men inte så enkel uppgift att få alla med på tåget så att alla barn och ungdomar med barnreumatisk ledsjukdom följs i registret. Jag brukar säga att ”du som patient har rätt att få vara med” och att ”du som vårdgivare har rätt att få använda detta register som vill vara busenkelt och snabbt bidra till bättre och effektivare vård”. Det bästa är om alla arbetar papperslöst direkt i registret. Täckningsgrader Antalet patienter som är med stiger snabbt och för närvarande är över 1600 patienter med i registret med en täckningsgrad av ca 60% av alla patienter under 18 år med juvenil idiopatisk artrit (JIA, reumatisk ledsjukdom, ledgångsreumatism hos barn). Bo Magnusson Registerhållare Barnreumatolog Astrid Lindgrens barnsjukhus Stockholm 10 barnbladet nr 3 juni 2014 Nästan alla barnkliniker är med på banan. Några har inkluderat troligen alla JIA-patienter medan några inte har kommit igång. Vi har mer än gärna kontakt med alla som vill ha kontakt eller supportbesök. tema reumatism på varje klinik har en nyckelroll. Det gäller att ta ansvar för att registret fungerar på bästa och enklaste sätt lokalt och ingen har sådan ordning och reda som sjuksköterskan. Hen måste förse sig med ett prioriterat uppdrag att ansvara för lokalt registerarbete från chef och från ansvariga läkare men sen finns det alla möjligheter att göra det till en värdefull och rolig del av jobbet. Betydelse för alla i reumavården Det första delmålet är att ha med alla patienter med s k biobehandling, cytokinmodifierare, och där är vi nästan i mål. Täckningsgraden jämfört med läkemedelsregistret och patientregistret är över 80 %. Det andra delmålet är att inkludera barn med JIA utan biobehandling, ett mål som ligger längre bort än det första. Läkaren följer den individuella patienten. Det finns all anledning för sjuksköterskan, fysioterapeuten, arbetsterapeuten att börja använda registret i vardagen utifrån olika perspektiven. Patienten blir delaktig i vården med bättre konkordans som brev på posten. Verksamhetschefen får tillgång till data för kvalitetsbokslut och vettiga prioriteringar. Tandvården som ansvarar för käkledskontroller kan få bättre underlag för sina åtgärder och vi kan gemensamt förbättra vårdprogrammet. Läkemedelsbolagen kan genom registret ta ansvar för hur läkemedel används med systematisk registrering av biverkningar vilket är ett krav från läkemedelsverket. Ögonläkarna registrerar i samma register Det är svårare att fortlöpande fånga in beskrivningar på hur sjuk patienten är och upplever sig vara. Patientens egen registrering via surfplatta eller dator före och mellan besök underlättar och berikar. Vårdgivarens kontinuerliga vana att använda registret vid alla vårdkontakter ger snabbt en bättre datafångst och fylligare bild. Alla barn med JIA skall gå på ögonkontroller för att i tid diagnosticera och behandla uveit, inflammation i regnbågshinnan, som annars kan ge livslång synpåverkan. Ögonläkarna har en egen del i registret vilket gör att vi ser varandras data med betydligt säkrare vård som följd. Dessutom kan vi systematiskt följa upp vården och förbättra vårdprogram. Kliniskt beslutstöd Olika vård i landet Den grafiska översikten ger en snabb översikt hur patienten mår i förhållande till given behandling. Vården är olika i landet. Reumateamen har ibland ingen ansvarig sjuksköterska och ibland saknas reumaansvarig fysioterapeut eller arbetsterapeut. Kompetensnivån är skiftande.Två olika målbilder kan vara basala respektive avancerade kompetensnivåer för barnreumavård. Jag har gjort ett förslag som kan användas i det lokala kvalitetsarbetet. Basal kompetensnivå • Profilerad ansvarig barnläkare • Tillgång till sjukgymnast • Tillgång till arbetsterapeut • Tillgång till kurator • Använder kvalitetesregister Den delen av registret är alltmer integrerad i journalsystemen och vi jobbar på att i så hög grad som möjligt få dataöverföringar automatiskt med minimala behov av dubbelregistreringar. Inloggning i registret via journal, ”singel sign on, uthopp”, kan fixas men kräver en beställning till leverantören av datajournalen. Den generella lösningen genom Nationella tjänsteplattformen rycker allt närmare så att alla journalsystem och kvalitetsregister i Sverige kan prata med varandra. Sjuksköterskans roll Avancerad kompetensnivå • Barnreumatolog med nationell basutbildning • Reumaansvarig sjuksköterska • Reumaansvarig sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator • Psykolog knuten till verksamheten • Ortoped knuten till verksamheten • Handkirurg knuten till verksamheten • Samarbete med smärtteam • Tillgång till lustgasanalgesi • Tillgång till narkos • >70 patienter med JIA • >50 % patienter med JIA kvalitetsregister • >80 % patienter med bio-behandling i kvalitetsregister 8 Det blev snabbt uppenbart att en registeransvarig sjuksköterska nr 3 juni 2014 barnbladet 11 tema reumatism Den farmakologiska behandlingen i landet är olika både beträffande hur många patienter som får cytokinmodifierare och vilken typ av behandling som ges. Län med lägst frekvenser har inte registrerat alla patienter men övriga har registrering som bättre är överensstämmande med verkligheten. Det är inte säkert att den som ger mest gör mest rätt eftersom det är oklart hur många patienter som får medicin i onödan och vem som borde ha fått. Eftersom medicinen ofta kostar över 100 000 SEK per år och patient är det viktigt att vi tar ett ökat ansvar för hälsoekonomi, utan att ge avkall på patientens individuella behov av bästa behandling. Eftersom sjukdomen varierar över tiden blir medelvärden av JADAS beroende av hur många mättillfällen som är gjorda. Skillnader mellan vårdgivare kan ofta förklaras av olika täckningsgrader och flitighet med registrering av besök. Läkemedlens effekter, patientgrupper och könsskillnader kan dock beskrivas utan att man försöker göra alltför långtgående jämförelser. Man kan också se hur snabbt patientgruppen förbättras från insjuknandet. Patientens register – hälsa och livskvalitet Patienten registrerar själv direkt i registret via dator eller surfplatta med hjälp av olika formulär för att beskriva hur man har det. Hälsa och livskvalitet är minst lika viktigt som grad av sjukdom. Upplevd hälsa skiljer sig inte sällan från vårdgivarens bedömning av sjukdomsgrad och smärtan kan leva ett eget liv. Sjukdomen påverkar livskvalitet som i sin tur kan bero på andra saker i livet, vilket i sin tur har betydelse för hur framgångsrik behandling och omhändertagandet är. Vi har med frågan ”Känner du dig förstådd av dom som vårdar och behandlar dig?” gjort ett första försök att fånga upplevelsen av vården.Vi vill ge patienten personlig återkoppling i form av anpassade översikter som de själva kan se, men där är vi inte i mål än. Internationell samverkan JADAS En grundläggande fråga är om registret kan beskriva hur sjuk patienten är.Vi använder måttet JADAS, juvenile arthritis disease activity score, vilket ger ett värde som sammanväger läkarens bedömning av sjukdomsaktiviteten, antalet inflammerade leder, laboratoriemässig inflammatorisk aktivitet och patientens uppfattning av sin sjukdoms svårighetsgrad. JADAS-27 grundar sig på 27 definierade leder medan JADAS-10 eller JADAS-71 grundar sig på tio respektive 71 leder. JADAS-27 Inflammerade leder 0-27 Läkarskattning 0-10 Patientskattning 0-10 SR eller CRP 0-10 SUMMA0-57 SR-score = (SR -20) /10 CRP-score = (CRP10)/10, max 10 Sällsynta sjukdomar och nya behandlingar kräver internationell samverkan för att vi snabbare skall kunna se vad som är bra och vad som ibland är riskfyllt. I Europa och Amerika finns flera JIAregister som kan samverka till allas fromma med hänsyn tagen till lagar och regelverk. Det är uppfordrande att hitta lösningar så att vi inte fastnar i revirbevakande egenintressen. Hemsidan Vi har tillsammans med patienter och föräldrar utvecklat en hemsida www.barnreumaregistret.se som vill vara en portal inte bara för registret utan även för barnreumatism i bredare bemärkelse. Där finns information som riktar sig inte bara till vårdgivare utan också patienter, föräldrar och andra personer som av alla möjlig skäl söker vettig och kvalitetssäkrad information. Den innehåller också intervjuer och länkar till sådant som kan öka förståelsen för hur det är att ha reumatisk sjukdom när man är barn eller ungdom.Via hemsidan kan man logga in i registret och där hittar man årsrapporter och annan information. Forskning - alla projekt välkomnas Kvalitetsregister beskrevs för några år sedan som en guldgruva vilket ledde till en stor satsning finansiellt från staten. Vår gruva var tom för några år sen men innehåller nu alltmer ädla metal�ler. Återkoppling på alla nivåer från registret bidrar till kvalitetsutveckling. Det är nu dags att börja använda registret lokalt eller nationellt – stora som små projekt, omvårdnad, hälsoforskning, hälsoekonomi, utvärdering av behandlingar eller epidemiologi. Man kan studera enstaka registrerade variabler eller helhet. Det finns hur mycket som helst att hitta på. Projekt som använder nationella data kräver tillstånd från registrets styrgrupp förutom beslut som kan behövas från etikkommitté om arbetet skall resultera i vetenskapliga publikationer. Hoppas att du med dessa rader kan bli inspirerad till arbete med kvalitetsregister som inte belastar, utan istället berikar, förbättrar och underlättar vården. * 12 barnbladet nr 3 juni 2014 Isosource® Mix innehåller riktig mat Ingredienserna i Isosource® Mix är hämtade från kostcirkeln. Isosource® Mix Isosource® Mix är den enda sondnäringen på den svenska marknaden som innehåller riktig mat och det kan bidra till att toleransproblem minskar. Innehåll av riktig mat kan också innebära en känslomässig fördel. Isosource® Mix innehåller riktig mat och det uppskattas av patienter, anhöriga och sjukvårdpersonal1. www.nestlehealthscience.se Kundservice: 020- 780020 1. Enkätundersökning presenterad i broschyren ”Isosource®Mix. När patienterna har svårt att tolerera vanlig sondnäring”. Nestlé Health Science 2013. OBS Kan beställas via kundservice – 020-78 00 20. N O U R I S H I N G P E R S O N A L H E A LT H tema reumatism Teamarbetet runt barnet, ungdomen och familjen med barnreumatisk sjukdom Eva Sandstedt Specialist i Pediatrisk Sjukgymnastik, med.lic. Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus 41685 Göteborg [email protected] 14 barnbladet nr 3 juni 2014 U nder de senaste 20 åren har den medicinska be- handlingen av barn och ungdomar med reumatisk sjukdom rönt stora framgångar. Biologiska mediciner kan nu motverka leddestruktion, sjukdomsaktivitet och rörelsebegränsningar. Men medicinerna kräver regelbundna kontroller av både lever och njure. Barnen och ungdomarna behöver komma till sjukhuset för att få mediciner i sprutform. Många barn och ungdomar har stora svårigheter att komma över spruträdsla och särskild hjälp och bearbetning kräver insatser. Då den medicinska behandlingen har förbättrats är det alltmer ovanligt med s k ”synliga” tecken på ledsmärta. Många barn rapporterar idag smärta, nedsatt mental hälsa, nedsatt allmän hälsa, dålig självkänsla och dålig självuppfattning. Debut av sjukdomen har framför allt två sk ”peakar”¸ dels i 0-4 års ålder, dels i prepuberteten. Detta påverkar naturligt hur sjukdomen accepteras och hur man hanterar en ny situation i livet. Det lilla barnet behöver hamna i bra dagliga sammanhang med lek och spela med jämnåriga medan deras föräldrar kan hamna i svåra situationer över hur sjukdomen ska komma att te sig med oro för framtid m m. Ungdomen som drabbas mitt i ungdomsåren med mycket fysisk aktivitet, med tonårsproblematik kring sitt eget varande att inte vara som sina jämnåriga och att inte längre kunna vara framgångsrik i sin sport. Här krävs stöd, coaching, stödjande samtal för att känna att man duger, för att bli självständig ungdom och för att hitta copingstrategier att klara av sin nya situation. Barnets och ungdomens väg genom sjukvården från diagnosticering till hanterbar situation kan beskrivas enligt följande: • Med start hos läkaren som genom provtagning, olika remissförfarande, uteslutande av annan sjukdom, kan sätta diagnosen.Vägen till diagnosticering kräver provtagningar, väntan för patienten, väntan att inte få mediciner som är verksamma och smärta som bidrar till oro. Doktorn träffar man mer tätt under det första året för att då få rätt bedömning av sin reumatiska sjukdom och för utvärdering och insättande av mediciner. Vanligt är också att få lokala kortisoninjektioner. • Sjuksköterskan spelar en stor roll som spindeln i nätet och är den som oftast har mest och flest kontakt med både patienten familjen och teamet. Sjuksköterskan kontrollerar mediciner, lär ut injektion, fångar upp familjens situation och finns till för telefonrådgivning och samordning av tider. • Fysioterapeuten (tidigare sjukgymnasten men med samma funktion) ingår tidigt i bedömning av ledrörlighet, muskelfunktion, smärta, fysisk aktivitetsnivå och delaktighet. Vidare undersöks och utvärderas fysisk funktion och förmåga i skolan och på fritiden och bedömning angående behandling och träning; rörlighet, smidighet och styrka. Fysioterapeuten behöver vägleda, motivera och coacha barn och ungdomar att vara fysiskt aktiva. Om så krävs underlätta/organisera delaktighet i fysisk aktivitet i skolan och att ge information och guida gymnastiklärare. reumatism hospice tema Arbetsterapeuten utför bedömning av funktion i vardagen i skolan och på fritiden och bedömer behov av avlastande handledsstöd och kan med fysioterapeut göra förskole-/skolbesök. En god handfunktion är viktigt för att kunna vara självständig. Skolarbetet kräver mycket handfunktion och många barn och ungdomar rapporterar svårigheter att hinna med i skolan, Tekniska hjälpmedel med datorer har underlättat, men kvarstår gör stelhet och smärta som hindrar optimal funktion. • Kurator stödjer främst familjen i kris och stödjer barnen och i samråd med läkare stöds familjen ekonomiskt med möjlighet till ersättning från arbetet för att sköta och hjälpa sina barn. Kuratorn ger samtalsstöd till föräldrar och har även kontakt med sociala myndigheter. I samarbeta med övriga i teamet kan olika samtalsgrupper drivas. • Psykologen presenteras oftast efter en tid men ska ses som en självklar resurs. Psykologen kan ge stöd och vägledning till föräldrar angående förhållningssätt gentemot barnet och för eget stöd i en ny situation med ett sjukt barn. Ungdomar som insjuknar i en tid då banden till föräldrar börjar släppa blir plötsligt beroende och osjälvständiga. Att dels vara i tonårskris, dels få en diagnos kräver många gånger stödsamtal och hjälp att hitta strategier för att hantera detta. Psykologen fungerar som stöd till övriga i teamet och ger vägledning i olika situationer. Psykologen har även att stödja barnets och familjens välbefinnande. Välbefinnande består av självkänsla, smärta, allmän hälsa, självuppfattning gentemot sig själv relation till kompisar och i relation till skolsituationen Teamet följer ofta barnen och familjerna genom uppväxttiden och behöver generellt ha kunskap och förståelse om hur barn reagerar i olika åldrar och i olika situationer. Hur barnet reagerar i ansträngda situationer är beroende av dess ålder, kön, kognitiva utvecklingsnivå, tidigare sjukhusupplevelse, familjens erfarenheter av sjukhus, att få sprutor och av att ha förståelse för kulturella skillnader. • Teamet behöver ha kunskap om sjukdomens olika skeden och det är därför angeläget att det förutom läkare finns sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, kuratorer och psykologer med specialkunskap för att kunna stötta och ge rätt insatser under de olika faserna av sjukdomen. • Teamet har regelbundna konferenser. Man har informationskvällar för ökad kunskap om mediciner och verksam behandling. • Teamet ska då barnet kommit upp i 15-16-åldern, ha påbörjat en överföringsprocess som förberedelse till överföring till vuxenvården. • Teamet fortbildar sig regelbundet: Läkargruppen har egen fortbildning. För övriga i teamet: sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, kuratorer och psykologer hålls nätverksträffar. Nätverksträffarna har till syfte att likrikta behandling i hela landet, sprida och utveckla kunskap. Nätverksträffarna har en gemensam samling för att också driva yrkesspecifika frågor och ärenden. Med de nya biologiska medicinerna har sjukdomen minskat negativa effekter på leder, muskler, benmassa då fler barn kan vara fysiskt aktiva. Det visar sig att barn och ungdomar med JIA klarar av att utföra mer krävande fysisk aktivitet: belastningskrävande hopp med hopprep, muskelstyrka med vikter och kardiovaskulär träning. Detta innebär att kraven på fysisk aktivitet ökar och barnen jämförs med friska jämnåriga. Stor vikt läggs vid att förändra levnadsvanor, coacha och stimulera för att förbättra hälsa. Rekommendationer angående fysisk aktivitet finns: 60 minuters daglig fysisk aktivitet för friska barn, 30 minuters daglig fysisk aktivitet för barn med JIA, daglig aktivitet, styrketräning rekommenderas och några restriktioner anges inte. Fysisk aktivitet på recept (FAR) kan t ex skrivas ut av alla som har en legitimation. Det innebär att ungdomarna kan söka sig till aktiviteter tillsammans med sina kamrater, träning blir en del i vardagen, man kan umgås mer med sina kamrater och besöken till sjukvården minskar förhoppningsvis. Barn och ungdomar med JIA behöver trots god medicinering regelbundet få stöd och uppmuntran till fysisk aktivitet och träning för att nå och bibehålla hälsa och välbefinnande. Men samtidigt behöver teamet uppmärksamma de barn och ungdomar som inte kan hantera sin situation. Tonårstiden där ungdomen ska bli självständig och identitetsutvecklas och det yngre barnet med 9-årskrisen behöver uppmärksammas. På många mottagningar bedrivs samtalsgrupper för de ungdomar som behöver det. Ett hälsoformulär om välbefinnande, DISABKIDS, planeras att användas för alla barn med JIA för att fånga upp barns hälsa och välbefinnande och för att kunna ge stöd då det behövs. Ungdomarna behöver bättre förberedas inför överföring till vuxenvården. Överföringsformulär behöver introduceras. Detta är ett arbete som teamet tillsammans arbetar med. Modellen ICF (Internationell klassifikation om funktion och hälsa) ger en tydlig bild av teamets olika insatser och förutsättningar för att barn och ungdomar ska få en bra vård och ett bra omhändertagande: * nr 3 juni 2014 barnbladet 15 gästskribenten Glada Hudik-teatern Vi är olika men lika. Lika men unika S verige var det första landet i världen som grundade ett rasbiologiskt statligt institut, 1921 i Uppsala. Det hade nära kontakter med tyska rasforskare, som sedan kom att arbeta för Tysklands nazistregim. Monica, mamma till Mats ”ICA-Jerry” Melin som i dag har 600 000 fans på Facebook, berättade för mig att när hon 1969 födde Mats så fick hon inte in sin bebis i salen. Istället fick hon adoptionspapper eftersom hon hade fött ett monsterbarn. När Mats 45 år senare gör entré på Läkerol arena inför 3000 barn så skriker de som om det vore One Direction som äntrat scenen. Mats är idol, en förbild och en man ser upp till. Han är långt ifrån perfekt men han är på riktigt. Jag känner att vi har gjort skillnad. En jäkla skillnad! Min krönika handlar om en resa. Både en yttre och en inre resa. Och under resans gång, ta dig tid att fundera över vad just det betyder för just dig. Jag måste nypa mig i armen då och då för att försöka förstå vad vi har skapat. För att citera en av våra skådespelare: ”Jag är så glad för min skull”. Det är jag också. Det vi har gjort tillsammans är något fantastisk. Jag tror inte att framgång har med tur att göra. Framgång har med hårt arbete och Pär Johansson Grundare och verksamhetsledare för Glada Hudik-teatern 16 barnbladet nr 3 juni 2014 passion att göra. Det är lätt att basunera ut att är du med i Idol så blir du en stjärna.Verkligheten ser inte ut så. Det har tagit oss 18 år att nå dit vi är idag och vi är ändå bara halvvägs. Resan med Glada Hudik-teatern har sedan starten 1996 varit som att resa till ett helt nytt land. Vi mötte motstånd i början och det var svårt att hitta rätt väg. Folk förstod oss inte och vi kände inte igen oss. Men vi stretade på och till slut togs vi emot med öppna armar vart vi än kom. Nu är vi med i gänget. En accepterad del av samhället.Vi är olika men lika. Lika men unika. Att utvecklingsstörda står på scen eller medverkar i reklamfilmer är inget konstigt i vårt land. Men vi har inte kommit fram till målet än.Vi reser vidare.Vårt uppdrag är att förändra hela världens sätt att tänka, se och förhålla sig till utvecklingsstörda. Glada Hudik-teatern är inte en manifestation mot något, det är en manifestation för något. För ett Sverige där alla är lika mycket värda och där allas förmågor tas tillvara på bästa sätt. Det handlar inte om politik eller retorik – bara om en övertygelse om att det finns mycket mer vi kan göra, och att alla kan hjälpa till på sitt sätt. Integration och mångfald är slitna begrepp inom svensk politik. Ord som går in genom ena örat och ut genom det andra just för att det känns som tomma ord. Företag och organisationer bjuder in föreläsare (inklusive mig själv) för att vi ska prata om mångfald. Men vad händer i praktiken? Många skyller på kommunen, regeringen och statsministern. Det är deras fel att vi inte klarar av att inkludera och tema Foto: Pär Trané uppmuntra mångfald. Men det är ju i själva verket upp till oss själva! Till dig och mig. Vi som bor i vårt fantastiska land har många rättigheter, men vi ska inte glömma att vi har skyldigheter. Det är farligt att generalisera och prata om grupper som om de vore stöpta i samma form. Man kan till exempel inte prata om utvecklingsstörda, invandrare eller svenskar som homogena grupper. Det är ju i själva verket tvärtom.Varje människa är unik och har en unik förmåga. Vi är lika men unika. Lika och unika med ett ansvar! Som normalstörd vuxen känns det viktigt att kunna visa att man kan klara sig själv, att man är stark nog att vara oberoende och självständig. Alla vet att dagar kommer då orken tryter men de ska helst inte synas eller märkas. De gråa dagarna ägnar vi ofta de sista krafterna till att hålla skenet uppe, istället för att be någon om lite hjälp. I Glada Hudik-teatern är frågorna aldrig långt borta. Om någon undrar över något frågar man helt enkelt. Om någon vill ha hjälp, ber man om hjälp. Om någon vill ha en kram, ja, då ber man om en kram, som om det vore det mest naturliga i världen, och det kanske det egentligen är också? Ingen i hela världen klarar sig själv, det ligger en speciell sorts styrka i den vissheten om man bara vågar leva med den. Jag har fått kritik för jag alltid vill att vi ska försöka klättra högre. Fallet blir tyngre då. Men med insikten att de du möter på vägen upp möter du även på vägen ned så tror jag att ju högre am- gästskribenten bitionsnivå desto finare utsikt. Och vår klättring har bara börjat. Jag och hela ensemblen vill säga tack till alla er som alltid trott på oss och gett oss support. Vi vill tacka till alla som ställt krav. Vi vill tacka föräldrar, syskon och anhöriga som alltid funnits där både i medgång och motgång.Vi vill tacka alla som har lyssnat.Vi vill även tacka de belackare som försökt störta oss. Er destruktivitet och okunnighet har gett oss styrka och tro på att de vi gör är rätt, att det utvecklar och förenar människor och därmed gör världen lite bättre. Jag vill avsluta med ett brev jag fick från en syster som skriver om brodern hon aldrig fick lära känna. ”Jag tänkte på min mamma när ni berättade om hur det var ”förr” när man fick ett barn som inte riktigt var som alla andra. 1954 fick hon en efterlängtad liten pojke som visade sig ha vattenskalle. Hemska visioner målades upp om hur detta barn skulle bli och hon fick inte heller ha honom hos sig. Efter två dagar kommer läkaren in på rummet och meddelar att pojken är död. Innan han gick vände han sig om och sa ”Nu hade ni tur fru Rönngren!” Dessutom fanns en underlig ”regel” att eftersom lille Anders inte var döpt så fick de inte sätta hans namn på gravstenen. Otroligt att det har gått till så för inte alltför länge sedan. Upplevelsen i sig var naturligtvis fruktansvärd och läkarens ord var något mamma aldrig kom över. Efter detta bestämde sig mina föräldrar för att inte försöka skaffa fler barn, men tji fick de för sen kom jag! Haha! Lycka till med framtida föreställningar och era fina skådespelare!” Bästa hälsningar Karin Lundgren” * Den som väntar på någonting gott... Läs mer på: www.nutramigen.se ...behöver inte alltid vänta länge Nutramigen* LGG®: Studier har visat att ca 80 % av alla spädbarn med komjölksallergi utvecklade tolerans för komjölk inom 12 månader1,2 Vanligtvis har 85-90 % utvecklat tolerans först vid tre års ålder3 Mediq Sverige AB, Tel. 08-586 33 500 Box 10302, 434 24 Kungsbacka Referenser: 1. Canani RB et al. J Pediatr 2013;163:771-777. 2. Berni Canani R et al. J Allergy Clin Immunol. 2012;129:580-582. 3. Høst et al. Ann Allergy Asthma Immunology 2002;89:33-7. *Varumärke tillhörande Mead Johnson & Company, LLC. © 2014 Mead Johnson & Company, LLC. Alla rättigheter förbehållna. LGG® och LGG® logotyp är registrerade varumärken tillhörande Valio Ltd, Finland. VIKTIGT: Bröstmjölk är spädbarnets bästa föda. Nutramigen är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål och skall endast användas på inrådan av läkare eller dietist. Material avsett för sjukvårdspersonal. Nytt utseende, samma innehåll genus Att skapa jämställdhet på familjecentralerna tema Östersund och Frösön M öt Lisa Fröst Björnsdotter och Gunnel Holmqvist! Lisa arbetar som psykolog på Föräldrabarn hälsan i Östersund där Gunnel är samordnade BHV sjuksköterska. Tillsammans har de ruskat om jämtlänningar, utmanat cementerade föreställningar om föräldraskap och skapat genus som i sin tur skapar jämställdhet. Låter det kaxigt? Eller en smula förvirrande? Vi kanske ska ta det från början? Genusarbetet föddes ur en gnagande känsla av att något inte stod riktigt rätt till på Centrala mödra/barn hälsovården i Östersund: Lisa: Vi har ett uppdrag att stötta föräldrar i sitt föräldraskap, det är det uppdraget vi har, men av alla remisser som vi fick på vuxna om föräldrastöd var det bara tre procent som var till män. Och då vi satt vi där med mamman och kände att vi inte kom någonstans… för man är ju människor i sitt föräldraskap och man måste vara två för att göra en förändring. Och då blev det så tydligt att vi inte gjorde det som vi hade i uppdrag att göra, att stötta föräldrar. Vi stöttade mammor. Och risken med det är att vi förstärker synen på att det är mammor som är viktigast, att det är de som behöver stödet, de som står närmast barnet och de som är viktigast. Men för åtta år sedan, 2006, fick Lisa en ny kollega, Emma Knutsson, som hade gjort sin examensuppsats på psykologutbildning om genus och bemötande inom vården. Och hon hade förPernilla Nylén Gallagher sjuksköterska Neo Vaggan i Kalmar 18 barnbladet nr 3 juni 2014 Gunnel Holmqvist och Lisa Fröst Björnsdotter mågan att sätta fingret på Lisas känsla: Lisa: Det här som man kände innan att det känns inte riktigt bra, det känns inte riktigt rätt… som hur vi pratade i fikarummet. Vi pratade på ett annat sätt. Eftersom det är en väldigt kvinnodominerad arbetsplats så kunde man prata lite mer om hur män är eller hur kvinnor är. Men Emma hade verktygen genom att hon hade genusvetenskap. Och hon kunde tydligt visa att ”så här är det inom vården men det finns sätt att jobba med det här!” Sen tittade vi på våra styrdokument och det är ju jättetydligt.. att fokus ska ligga på föräldrar, inte mammor.Vi har Barnkonventionen med barnens rätt till nära och trygga relationer till båda föräldrarna. Den Europeiska deklarationen för jämställdhet som Jämtlands läns landsting har skrivit under, och Hälso- och Sjukvårdslagen förstås, om god hälsa och lika vård på lika villkor. Och det var ju det vi såg tema Genusprojekt Östersund att vi inte följde, vilket var en väldigt tydlig utgångspunkt för oss! Sagt och gjort. Med styrdokumenten i ryggen och en stor portion entreprenörskap sökte kollegorna pengar för att genomföra ett genusprojekt. Både Länsstyrelsen och Landstinget såg värdet i detta och nappade med en gång. Pengarna räckte till en halvtidstjänst i tre år som Lisa och kollegan delade på. Projektet kunde börja! Lisa: Vi började med ett utbildningskoncept där vi jobbade mycket med reflektioner enligt en metod som heter minnesarbete, där man får skriva ett minne utifrån sin egen barndom, om sina egna erfarenheter. Just det här att titta på när jag eller någon nära mig har blivit behandlad utifrån kön istället för som individ, och så diskuterar man det här och analyserar det i grupp med syftet att lyfta det från en personlig nivå till en strukturell nivå för att få syn på sina egna föreställningar. Pernilla: …föreställningar? Lisa: Ja, det var bl a en SOU rapport om föräldraskap som vi utgick från när vi startade det här projektet - SOU 2005:73. Där står det att för att klara vårt uppdrag behöver vi inte ha andra regler och vi behöver inte ha en annan lagstiftning än den vi har. Men vi behöver tydliggöra våra föreställningar kring kön och föräldraskap. Vi behöver titta på vad vi har för föreställningar. Så vi tittade mycket just på den här bilden av föräldraskap där mamma är närmst barnet och pappan är stöttande bakom och att pappans relation till barnet går via mamman och det är inte det vi ska stötta utan vi måste ligga i framkant och stötta föräldrar till ett jämställt föräldraskap. Pernilla: Hur gör man det, när de här rollerna känns så cementerade? Lisa: Vi får ju göra det utifrån vad vi kan eftersom det är mycket i samhället som styr det här, Men vi har en ganska så unik position.Vi träffar föräldrar när de är på väg att bli föräldrar och kan stötta dem att börjar diskutera de här frågorna… Pernilla: …innan… Lisa: Ja, innan de blir föräldrar. Så vi utarbetade också, i det här projektet ett koncept som heter ”nio föräldraråd” och det är ju meningen att barnmorskorna under möd- Deltagare – Familjecentralspersonal Upplägg: • 3-5 träffar per grupp varannan eller var tredje vecka • 2,5-3 h per träff • 7-15 personer / grupp Innehåll – blandat teori och egen reflektion • Värderingsövning • Genusföreläsningar • Genusspaningar • Minnesarbete • Rollspel rahälsovårdstiden ska ta upp de här frågorna om t ex sömn, städning, föräldraledighet både för att höra hur de här föräldrarna har tänkt runt de här ämnena, men också passa på att lyfta de strukturella problemen som finns. Pernilla: För att i första hand medvetandegöra… Lisa: Ja, medvetandegöra. Sen måste föräldrar ta sitt eget beslut utifrån vad som passar dem bäst, det kan ju inte vi veta. Alla har olika förutsättningar men vi kan hjälpa dem att ta ett medvetet beslut. Gunnel: För det är viktigt att de tänker på det och ställer sig frågan ”hur vill vi ha det i vår familj och hur kommer det bli?” Vissa saker kan kännas bra just nu men hur blir det sen? Det finns mycket som visar att fast man har haft ett jämställt förhållande tidigare så hamnar man lätt i de här traditionella rollerna. Och då tänker man ibland att det har ju inte hänt så mycket. Lisa: I Sverige har vi ju alla förutsättningar att göra jämställt och vi vill göra jämställt men vi gör inte jämställt. Pernilla:Vad är det egentligen som stoppar oss, tänker ni…. Lisa: Det är ju alla de här normerna som finns i vårt samhälle kring föräldraskap. Det är få gånger i livet som vi blir så olika behandlade utifrån vilket kön vi har där man utgår ifrån att mamman är viktigast och närmast barnet och kanske bäst på att hantera barnet och blir man bemött så, så tar man ju också på sig det själv för man vill ju vara en bra förälder. Det är ju en av genus de viktigaste sakerna som man tycker när man blir förälder. Man vill ju vara bra. Och då agerar vi också utifrån de förväntningar som finns på oss. För det är ju också förväntningar som vi själva har på oss. Pernilla: Och papporna agerar utifrån förväntningar på föreställningar om vad det innebär att vara en god pappa? Lisa: Ja och fortfarande handlar det mycket om att vara en familjeförsörjare. Fortfarande så ökar papporna sitt arbete något när de får barn. De jobbar mer än under andra perioder. Och kvinnorna jobbar mindre, eller mer hemma, obetalt, än de gör under andra perioder i livet. Det är jättesvårt att bryta. Även om man vet om det och har tänkt på det så är det väldigt lätt att hamna i alla de här fällorna just för att man får lite kommentarer som ”jaha, ska du redan börja jobba”. Då är man inte så engagerad som mamma. Och då är det lätt att känna att ja, jag är lite dålig. Och då måste jag kompensera på andra sätt. Vi brukar prata om tillräckligt bra och olika fort. Som mamma måste man göra så väldigt mycket för att vara en tillräckligt bra föräldrar medan man som pappa kan vara föräldraledig i två veckor och tycka att det är helt ok. Han är bra då. En mamma som är föräldraledig i två veckor…då hade många reagerat! Pernilla: Mm, och sen kan jag tänka att våra föreställningar om föräldraskap är så djupt rotade inom oss att vi kanske inte ens är medvetna om dem. Lisa: …och när vi blir föräldrar i Sverige så lyssnar vi till våra föräldrar och farföräldrar och gör väldigt mycket precis så som det förväntas utav oss. Vi är trogna vår kultur och som kultur är vi ganska så likriktade det är svårt för oss att falla utanför normen. Pernilla: Det kanske inte är så individualistiskt i Sverige… Lisa Fast just det här att får vara en egen individ, det är ju viktigt och stort, i allt jämlikhetsarbete, att man inte ”bara” är den där invandraren eller vad det nu är… Utan få vara sitt namn. När min man var på BB fick han heta Pappa Björnsdotter. Och han heter inte Björnsdotter. Han var inte en egen individ. Han var en anhörig till hon som fått 8 barn. ”Systemet leder vidare just för att människor i det agerar som de gör. Trots att det skapar ohälsa. För att bryta detta krävs ett arbete med att stötta människor att få syn på systemet just när val ska göras, för att förtydliga konsekvenserna och öppna upp för fler valmöjligheter för alla” Thomsson, H, (2013) Kvinnors sjukfrånvaro – ett genusperspektiv nr 3 juni 2014 barnbladet 19 tema genus Vad kan man göra? • Namnbyte 8 • Ordval, ex föräldrar, partner Detta att få lov att vara sitt namn har Föräldrabarn hälsan tagit fasta på i Östersund. Gunnel berättar om att man numera skriver båda föräldrarnas namn på kuvertet när man kallar dem: Traditionellt är det ju lätt att man bara skriver mamman, men nu blir det tydligt för papporna att båda föräldrarnas namn står på inbjudan och då är det ju till honom också. Och namnbytet – förut hette vi ju Centrala mödra/barn hälsovården. Nu heter vi Föräldrabarn hälsan. Och det gör skillnad! Lisa: Vi tittade på vad man möttes av som pappa när man kom hit… väntrum med tidningar som bara vänder sig till kvinnor, som Mama. Och vad är det för bilder på väggarna? Då kände man sig nog inte så viktig som pappa och då kan man lika gärna gå och jobba så gör man åtminstone något viktig, för man vill ju vara viktig som förälder… Pernilla: Och de här tankarna har ni förankrat i hela Jämtland nu om jag förstår det rätt? Gunnel: Ja, vi försöker ju att vända oss till alla där det finns familjecentraler. Och vi har ju ganska många sådana i länet, där alla jobbar tillsammans, öppen förskola, BVC etc. och när det då t ex har varit genusutbildningar så bjuds all personal in, från förskollärare från öppna förskolan och socialsekreterare, alla har varit inbjudna. Och så både MVC och BVC då i förhoppning om att alla ska tala samma språk. Lisa: Det ursprungliga projektet var på tre år men nu är det som en del av den ordinarie verksamheten där vi fortlöpande utbildar ny personal. Pernilla: Vad får ni för respons från personalen? Gunnel:Att det är värdefullt det här med att få jobba med oss själva. Man kan ju höra en föreläsning och tycka att den är jättebra, men för att förändra så behöver man nog jobba lite med sig själv.Vi jobbade ju med minnesarbete där vi fick hemläxor där man skulle skriva ner ett minne från en utflykt med en pappa, eller en morgon när barnen var små och sen fick vi sitta och berätta för varandra och då såg vi alla samma mönster i det här. Vem det var som gjorde vad på utflykten med pappa… Lisa: Det var mamma som hade packat 20 barnbladet nr 3 juni 2014 • Kalla / träffa båda föräldrarna • Granska material, vårdprogram och väntrum • Ringa pappan i första hand • ”Byta kön” • Stödjer jag delat ansvar i det jag gör nu? • Genusperspektiv på hälsa matsäcken för de flesta, både för de som var trettio och de som var sextio. Det var samma roller. Och det som vi har fått från en del av de här deltagarna är att de har tyckt att det har varit ganska tungt ett tag, just att se vi inte har kommit längre. Det har funnits en sorg, en tyngd inom dem över att det fortfarande är så här, men det finns saker vi kan göra! Och vi kan göra skillnad tillsammans!Vi har andra verktyg nu. Som det här verktyget att byta kön är ju en sak vi inte nämnt. Då ställer vi oss själva frågan:Agerar jag på ett jämställt sätt? Skulle jag tänka likadant om det var en pojke med de här symtomen? Skulle jag tänka likadant om det var en pappa som mådde på det här sättet? Jag hade inte tänkt så mycket utifrån genusvetenskap innan vi började med det här arbetet, men det är ett så oerhört effektivt verktyg utifrån att få mer jämställd hälsa. Gunnel: Det skapar en medvetenhet. Det är ju inte så att man förändrar sig helt och hållet, men däremot så kommer man ju på sig själv att ojdå, nu sa jag sådär igen (stort skratt) och det är ju bra… för man har ju sagt massor av saker som man inte tänkt alls på förut. Så det känns ju bra att man är medveten för man är ju ändå sin uppväxt så det är ju inte bara så att man förändrar sig på en gång - man har ju en ryggsäck. Det är ju som när man blir förälder. Man tänker att man ska absolut inte göra si eller så och plötsligt så står man i det ändå och hör sig själv säga något som man svurit att man aldrig skulle säga… men jag tror ju att vi har blivit mycket bättre på att vända oss till båda föräldrar, förut så blev det nog mycket mer att man vände sig till mamma. Lisa: Vi träffar mycket mer pappor nu.Vi träffar mycket mer föräldrar. Och man kan göra oerhört mycket mer skillnad oavsett om det handlar om en postpartum depression, konflikter med en treåring eller en utredning på en femåring. Har man med båda föräldrarna i en process når man ju oerhört mycket längre och kan jobba med det. Det kanske inte egentligen handlar om en postpartum depression. Det kanske handlar om att man är helt slutkörd för att man har för mycket ansvar hemma och att då kunna diskutera det i rummet och också kunna säga att ”ni gör ju så som många andra föräldrar utifrån de förväntningar som finns” när man ser att det kan vara bättre att t ex om ni kan dela upp sömnen? Kan ni avlasta varandra? Vem kan göra vad? Pernilla: Och då får ni en tydligare bild av situationen… Lisa: Ja, absolut och då kanske man inte ens behöver jobba med relationen till treåringen utan att det kanske handlar om att pappa behöver ta hälften av hämtningarna. Så kan man få bättre relationer i hela familjen. Pernilla: Ni måste vara stolta. Gunnel: Jo, men det är vi. Vi märker ju att det har hänt något. Och det är roligare att jobba så också! Det är det ju. Absolut! Men bara för att knyta ihop säcken! Hur var det där med att skapa genus? Och vad är egentligen skillnaden mellan genus och jämställdhet? Begreppen kan kännas lite luddiga ibland men när jag ögnar igenom några dokument från Östersund ser jag en definition som Lisa brukar använda sig av. Jag slås av hur den både summerar genusarbetet i Östersund och hur briljant den är i all sin enkelhet: ”Genus är inte statiskt utan förändras ständigt och ser olika ut i olika kulturer, tidsepoker och i olika delar av världen. Vi skapar genus ständigt, varje dag, varje minut. Uppdelning i kvinnligt och manligt är en mycket stark kategorisering som vi alla gör, oftast utan att vara medvetna om det.Vi kan alltså utgå från att genus skapas på Föräldra-barn hälsan, frågan blir om det resulterar i en ojämställd eller jämställd verksamhet. Eftersom genus hela tiden skapas av oss tillsammans, kan vi självklart skapa genus som leder till jämställdhet”. ”Sug på den du!” tycks stycket säga mig – och bollar frågan vidare: Vad skapar jag på min arbetsplats, idag? Jämställdhet eller ojämställdhet? Och vad skapar du? * WHO rekommenderar alla länder att införa allmän rotavirusvaccination1 2008 dog 453 000 barn på grund av rotavirusinfektion enligt WHO2. I Europa vet vi att mer än hälften av sjukhusinläggningarna av små barn på grund av magsjuka är orsakade av rotavirus3. I Sverige kan rotavirusvaccination ges genom läkarordination, men föräldrar får betala vaccinet själva. RotaTeq har sedan 2006 distribuerats i mer än 67 miljoner doser runt om i världen4. Sedan hösten 2009 erbjuds alla spädbarn i vårt grannland Finland RotaTeq i det allmänna programmet5. DOSSCHEMA Dos 3 Dos 2 GES ORALT RotaTeq är färdigblandat, sött och ges oralt med en klämtub. Dos 1 Veckor SE00449 03-2013 Födsel 6 12 18 24 30 Referenser: 1) WHO Weekly epidemiological record, 5 JUNE 2009, 84th YEAR No.23, 2009, 84, 213-236 2) http://www.who.int/immunization_monitoring/burden/ rotavirus_estimates/en/index.html (senast besökt 2013-02-19) 3) Forster, Pediatrics, 2009, 123:393-400 4) SPMSD data on file 5) http://www.thl.fi/fi_FI/web/fi/ uutinen?id=19222 (senast besökt 2013-02-19) RotaTeq, Rx EF. Oral Lösning. Rotavirusvaccin. Indikation: RotaTeq är indicerat för aktiv immunisering av spädbarn från 6 till 32 veckors ålder för förebyggande av gastroenterit orsakat av rotavirusinfektion. För fullständig information om innehåll, varningsföreskrifter, begränsningar och biverkningar se www.fass.se Datum för översyn av produktresumén 2012-10-24. Sanofi Pasteur MSD, Box 6023, 171 06 Solna www.spmsd.se tema genus En och en halv förälder är inte nog En barnmorskas blick är allt som behövs för att skapa ojämlikhet mellan föräldrar. Bob Hansson söker jämställdhetens yttersta bonus. I nget annat djur än människan har så stor skillnad mellan ögonvita och pupill. Inget annat djur är så medvetet om blicken riktas mot mig – eller mot någon annan. Blicken är hierarkisk. Ju högre status du har, desto mer pupilltid får du. Jämställdhet handlar delvis om blickar. Om vem som sätts i fokus. Och varför. Tror du att kvinnor inte kan vara brandmän? Den som svarar ja heter möjligen Ulf Brunnberg. Tror du att mammor är bättre på att ta hand om barn än pappor? De som svarar ja kan möjligen arbeta inom vården. 65 procent av tillfrågade barnmorskor och BVC-sköterskor tror nämligen att mammor är bättre på att lyssna in barns behov än pappor. Bob Hansson Estradpoet och författare 22 barnbladet nr 3 juni 2014 Alltså att föräldraskapet fortfarande mest är en tjejgrej. Just nu pågår ”En förälder blir till”. Ett projekt om hur nyblivna pappor möts i vården. Visserligen inte i hela landet, men åtminstone i Västra Götaland. Ett projekt som väckt ett visst motstånd. ”Ska vi nu ge männen ÄNNU mera plats? Det är ju kvinnan vi vårdar! Får inte männen tillräckligt mycket utrymme?” En kritik fullt begriplig. I pinsamt många generationer har vi präglats av att det är mamman som byter blöjor medan papporna är på jobbet för att betala för dem. Det gör oss alla onödigt ensamma. Förlegade könsroller skvalpar runt i våra kroppar. Tynger ner oss. Gör oss klumpiga. Första dygnet på jorden som far står jag i vårt rum på BB när sköterskan kommer in.Vår son ligger i ett specialrum och väntar på att ta prover. Vi är alla oroliga. Sköterskan frågar: – Vart är mamman? – I lunchrummet. Hon säger inget mer utan går. Jag följer efter. Framme i lunchrummet hör jag sköterskan säga vad hon inte sagt till mig: ”din son är redo för provtagningarna nu.” tema En pappa är inte inskriven på BB som pappa, utan som anhörig till mamman. En nybliven pappa ser mot mig och suckar: ”Som om pappors största funktion när det kommer till förlossningar fortfarande vore att köra bilen.” Några veckor senare ställer jag en fråga på BVC för att se hur sköterskan automatiskt riktar sig till mamman när hon svarar. Betydelsen av just den blicken ska jag återkomma till. När jag växte upp fanns inga män närvarande. Inte i hemmet. Inte på dagis. Inte i skolan. Barn var en tjejgrej. När föräldrar blir till har det varit tradition att pappan – istället för att gå ner i timmar och umgås med sitt barn – jobbar ännu mer. Idag tar pappor ut en fjärdedel av föräldraledigheten. Med toppar på sommaren och under älgjakten. Enligt den nyligen publicerade regeringsrapporten ”Män och jämställdhet”(SOU 2014:6) har dock 25 procent av männen vid barnets andra födelsedag fortfarande inte tagit ut en enda föräldradag. Alltså inte ens under älgjakten. Sammantaget kallas detta ändå framsteg. Och är det. För jag är inte den enda som önskat att jag känt min far bättre. När SCB undersökte vem barn helst pratar med när de behöver stöd, gav både flickor och pojkar i alla åldrar samma svar: mamma. När Kamratposten ställde samma fråga visade det sig att barnen dessutom hellre pratar med en kompis än med pappan. Inte heller på tredje plats kom pappa för där kom ”någon annan”, och sedan kom ”ingen”. Vi lever alltså i en tid då barn hellre pratar med ”ingen” än med sin egen pappa när gråtet fräser i näsan och oron sluter sig i sitt skamgrepp. Det gör oss alla onödigt ensamma. Nu är vi tillbaka hos BVC-sköterskan och då blir ingenting enkelt. För om sköterskan ska uppmärksamma pappan måste hon i samma ögonblick vända bort blicken från en mamma som ofta behöver allt stöd hon kan få.Vi vet inte om den jämställda blicken egentligen är den skelögda, men vi vet att den gamla normen att mamman är den första föräldern knappast gagnar henne. Eftersom den hänger ihop med att hon är det andra könet. Belinda Olssons undrade i sin dokumentärserie ”Fittstim – min kamp” på SVT om den moderna lattepappan är ett uttryck för en hotad manlighet. Tack och lov finns det olika slags manligheter och alla är de i rörelse. Den manlighet som lattepappor förmodas ha kallas inom mansforskningen för ”pluralistisk maskulinet”. En manlighet som utan att helt släppa taget om de gamla förväntningarna även kan möta de nya. Det är den manlighet som enligt forskningen är bäst på att möta de disparata krav som finns på ett kön i en begynnande jämställhet. Det är möjligt att mannen är hotad, men troligen inte av att umgås med sina barn. Ett hospis i Schweiz frågade de manliga genus patienter som just var i färd med att dö om de möjligen ångrade något – det gjorde de. Den vanligaste ångern var att de tillbringat för lite tid med sina barn och sin familj. Faktum är att hundra procent av männen ångrade just det. Varenda en. Säga vad man vill om dödsbädden, men den är knappast den bästa platsen att börja ta ut sina pappadagar på. Ångerns röda tråd (för båda könen) var att de levt upp till samhällets önskningar snarare än till sina egna. Man kan alltså anta att anledningen till att pappor tillbringat mindre tid än de nu önskat med sina barn, var omvärldens förväntningar. Förväntningar är skapande. Som barnmorskans förväntning på vilken av föräldrarna som ska vara den primära. Barnmorskans blick är således en blick som sträcker sig långt utanför det rum där den ges. En blick med en viss makt. En blick som Västra Götalands landsting nu vill ändra. ”Vi tyckte vi var redo för framtiden, men sedan upptäckte vi att den redan var här.” Orden kommer från en av barnmorskorna i projektet och trenden över stora delar av världen är tydlig. Istället för att ta ett extra skift på jobbet, väljer pappor i allt större utsträckning att ta upp sitt barn i famnen och sniffa rumpdoft. En annan trend är att pappor upplever sig exkluderade både före, under och efter förlossningen. Den första blick som möter den nya familjen är allt för ofta en halvblind sådan. Naturligtvis är det inte barnmorskors prioritet att förlösa en far, utan ett barn. Men den första blick som möter en nybliven familj, kan inte vara en blick som utgår från en norm som samtiden säger sig vilja lämna. Forskning visar att ju mer integrerad en pappa blir i förlossningen, ju mer pappaledighet kommer han senare ta ut. Annan forskning visar att en närvarande far både underlättar amningen och barnens kognitiva utveckling. För bara ett år och åtta månader sedan avskaffade Malmös kvinnoklinik rättigheten för pappan att sova kvar på BB. Ett beslut som inte bara ignorerade nämnda forskning, utan även befäste en norm som resten av vårt samhälle är på väg bort ifrån. Kvinnor kan köra brandbil och män kan lyssna in sina barns behov. Hör och häpna. Barn är ingen tjejgrej. Framtiden är redan här. I alla fall i Västra Götaland. Så i samma ögonblick som barnmorskan släpper blicken från mamman och inkluderar pappan, ger hon kvinnan möjligheten till en värld där hon inte längre är reducerad till den viktigaste föräldern. Jämställdhetens yttersta bonus är att den inte bara gynnar en förälder, utan minst två. Jämställdhet är trots allt inte ett krig mellan könen – utan slutet på det. * nr 3 juni 2014 barnbladet 23 tema genus Vårdpersonalen har makt att stödja ett jämställt föräldraskap Om partnern bjuds in till delaktighet vid processen kring graviditet, födande och barnets första år blir det bättre för alla: Barnet, mamman, partnern – ja till och med samhället. Under de senaste fem åren har några verksamheter i Västra Götalandsregionen arbetat med att öka partnerns delaktighet och upptäckt att det är ganska svårt – och samtidigt rätt lätt. N är cheferna på Kvinnokliniken på Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL) i Trollhättan bestämde sig för att de skulle göra ett förbättringsarbete med fokus på pappornas delaktighet vid förlossning och BB-tid tyckte personalen att det var en ganska dålig idé. ”Män får redan så mycket plats och uppmärksamhet i samhället, ska de även ta över den här arenan?” sade en barnmorska och fick medhåll av flera kollegor. De personer som blivit tillfrågade att leda arbetet gick ändå med på att undersöka frågan kring pappans delaktighet innan de förkastade den. Efter att ha problematiserat temat tillsamLena Gunnarsson Utvecklingsledare Kunskapscentrum för jämlik vård Hälso- och sjukvårdsavdelningen Västra Götalandsregionen 24 barnbladet nr 3 juni 2014 mans med utvecklingsledare på Kunskapscentrum för Jämlik vård (KJV) i Västra Götalandsregionen väcktes deras nyfikenhet. De började ana att deras position faktiskt innebar att de hade makt och möjlighet att stödja föräldrarna i att ta ett eller flera steg mot ett jämställt föräldraskap. Och att det skulle innebära en vinst för mamman, pappan, barnet och till och med samhället. Projektgruppen bestämde sig för att ställa en handfull frågor till sin egen verksamhet, bland annat: ”Vilka förväntningar och attityder har vårdpersonalen på männen i processen födande och föräldraskap?”, ”Hur upplever männen möjlighet till delaktighet?” och ”Hur upplever männen vårdpersonalens stöd och förväntningar på honom?” Genom fokusgruppsintervjuer med både pappor (det var endast heterosexuella par inskrivna vid tillfället för intervjuerna) och personal och genom att botanisera i befintlig forskning på temat, började en bild ta form. tema Olika förväntningar I fokusgruppsintervjuerna med papporna visade det sig att paret som skulle föda barn såg sig som ett team, att detta var ett gemensamt projekt som de skulle göra ihop. Personalen däremot såg ofta pappan som en coach till mamman och uppfattade inte sällan att han var i vägen för deras vård av mamman. Deras förväntningar på varandra krockade med andra ord rätt rejält! Det visade sig att resultatet i intervjuerna speglades i forskningen. Papporna känner sig till exempel ofta utestängda under förlossnings- och BB-tid; dels känner de sig inte sedda, dels upplever de att de inte får tillräcklig information om barnets vård. Pappan känner sig ofta ensam i processen då han ”blir till” som förälder och hur den här processen går till är avgörande för honom som individ men också för familjen. Delaktighet vid förlossningen har en positiv effekt på familjebanden och för att kunna stödja mamman behöver partnern stöd av personalen.Ansvarsfördelningen mellan föräldrarna grundläggs under den tid som föräldrarna blir just föräldrar; under graviditet, vid födsel och den första tiden som förälder. Kvinnor är mer sjukskrivna än män och en del av förklaringen är att de tar ett större ansvar för barn och hem. Män som har en traditionell roll i familjelivet löper också större risk att dö i förtid än jämställda män. Det finns alltså ett samband mellan mäns fysiska hälsa och anknytningen till de egna barnen. Ett mer delat ansvar skulle kunna bidra till att minska sjukskrivningar och ohälsa vilket gynnar samhället och hela familjen. Att friska välmående föräldrar är bra för barnen kanske är självklart, men det finns även forskning som på olika sätt visar att partnerns delaktighet och lyhördhet gagnar barnets utveckling – så väl fysiskt, psykiskt och socialt. Föräldraskapet blir till under en period i livet då föräldrarna möter rätt så ofta möter vården genom sina besök på MVC, förlossningen, BB och BVC. Genom att stärka partnern under den här tiden kan vårdpersonalen bidra till att stärka hans eller hennes roll som förälder genom livet. Kort sagt: Vårdpersonal har stor makt i att bidra till ett jämlikt föräldraskap! Vad gjorde de då? Efter att ha samlat in forskning och lyssnat på intervjuerna med papporna påbörjade personalen på NÄL en process där de reflekterade kring den egna rollen, bland annat genom interaktiv teater och genom samtal och diskussioner. Det ledde till förslag på förbättringar, som till exempel att göra en ”pappaanamnes”, att nämna partnerns namn vid överlämningarna, att se till att det finns information till partnern på bland annat hemsidan där tips och råd kring partnerns roll och uppgift vid förlossningen särskilt lyfts fram med mera. Samtidigt som utvecklingsarbetet genomfördes byggdes kvinnokliniken om och avdelningen fick betydligt fler enkelrum. Man passade då på att sätta in en säng till så att partnern kunde övernatta, något som nästan varit omöjligt tidigare och som många av paren också varit förtvivlade över då de verkligen tyckte att det var viktigt för dem att tillbringa tiden på BB tillsammans. Däremot kunde sjukhuset inte lösa problemet med att genus partnern också ska kunna få mat under sin vistelse på BB och förlossningsenheten, något som var en stark önskan från familjerna. I de fokusgruppsintervjuerna med papporna som gjordes i början av NÄLS arbete med partnerns delaktighet kunde pappornas erfarenheter sammanfattas med att de kände sig utanför, osynliga och ifrågasatta. De ville mycket, men fick inte vara så delaktiga som de och också mammorna önskade. Deras basala behov av mat och dryck blev inte tillfredsställda. När KJV två år senare gjorde en uppföljning av arbetet med nya fokusgrupper med pappor var bilden en annan. Så här sa en pappa: Jag kände väl att jag hade massa oro inom mig hela tiden då men att jag ville ju inte visa det för henne utan jag ville ju vara lite skogshuggare där tänkte jag, men det räckte ju, dom såg ju det direkt så att dom ställde ju bara någon fråga så fick man ju lov att vara den man är och så. Dom brydde sig verkligen om mig så det… Jag hade väl också en annan bild om hur det skulle vara och inte, inte så här bra så det var fantastiskt var det […] Dom såg att jag tappade färg i ansiktet och då fick jag lite saft och så var det bättre, eller en klapp på axeln liksom det räcker för att då känner man att då är man ju med i hela förlossningen… för det är det lilla som gör det. Papporna beskrev att de kände sig inkluderade, sedda och bekräftade. De fick stöd och information och sågs som kapabla föräldrar. Och deras basala behov var i högre grad tillfredsställda. Förändring inombords Personalen på BVC Torslanda i Göteborg gick igenom en liknande process som personalen på NÄL. De hade börjat fundera över hur de kunde få fler pappor att komma till föräldrautbildningarna. Det var mest mammor med barn som kom och när papporna kom med betedde de sig ofta som om de trodde att det förväntades av dem att de skulle hålla sig i bakgrunden. Liksom på NÄL kände sjuksköterskorna på BVC Torslanda initialt ett motstånd/en tveksamhet mot att arbeta för att öka partnerns delaktighet. Dels var de tidspressade, dels kände de att det var lite onödigt att fokusera på pappan, det fanns kanske andra viktiga områden att arbeta med. De jobbade ändå på med utvecklingsarbetet, läste artiklar och diskuterade ämnet. De beskriver själva att det tog lång tid innan de började märka att något hade förändrats. Förändringen hade mest skett inombords, ett steg i taget. Men när utvecklingsledarna från KJV kom på besök och ställde frågor om hur de bemötte föräldrarna i olika situationer så upptäckte de att de hade börjat göra på ett annat sätt. De upptäckte att en sådan sak som hur de placerar pappan i rummet kan avgöra om han blir inkluderad i samtalet eller inte.Tidigare hade de inte lika bra koll på pappans namn men numera nämner de honom alltid vid namn. De frågar båda i föräldraparet om hur de känner inför sin föräldraroll och hur de mår. De förutsätter inte längre att det är en som stannar hemma eller tar hand om barnet utan att båda gör det. ”Vi började med ett projekt som handlade om föräldrautbildningen men det slutade med att vi reflekterade över allt vårt bemötande”, sa en av sjuksköterskorna vid uppföljningen av arbetet. Personal från båda verksamheterna talar i dagsläget om hur deras arbete, deras medvetna sätt att inkludera partnern, är ett nr 3 juni 2014 barnbladet 25 8 tema genus 8 långsiktigt arbete. De understryker vikten av att barnet får en bra relation till båda föräldrarna tidigt. ”Om vi kan vara med och lägga grunden till det så gynnar det familjen i det långa loppet.Vi gör ett arbete för framtiden”. egna rollen för att sedan förändra ett beteende. Och det inger hopp inför framtiden, för som en av sjuksköterskorna på BVC Torslanda säger: ”Har vi väl fått upp ögonen så finns det ingen väg tillbaks.” Referenser: Det finns ingen väg tillbaka Det är inte att sticka ut hakan allt för långt att säga att föräldrar ibland möts utifrån stereotypa bilder av kön i mötet med vården. Det blir problematiskt om föräldrarna har en idé och önskan om ett jämställt föräldraskap medan vårdpersonalen förstärker traditionella könsroller där mamman förväntas vara ”den första föräldern”. Det är egentligen inga stora ansträngningar som behövs:Två namn står på kallelsen istället för ett, ett glas saft i rätt ögonblick, en blick som möter, ett samtal där alla bjuds in, ett väntrum som i bild och skrift signalerar att familjer kan se ut på många olika sätt och alla är välkomna här. Det finns en gemensam röd tråd – en framgångsfaktor – som genomsyrar de ovan beskrivna verksamheternas utvecklingsarbeten: Möjligheten till reflektion. ”Vi har inte gjort så mycket” kan vi på KJV få höra ibland från personalen vi möter. Men vi som står utanför händelsernas centrum och har haft den fantastiska möjligheten att få följa arbetet ser något annat. Vi ser ett gäng professionella, modiga och nyfikna personer som gjort något som kan vara bland det svåraste som finns:Att reflektera över sina egna attityder och värderingar, att kärleksfullt och kritiskt granska den 26 barnbladet nr 3 juni 2014 Depression and distress in Swedish fathers in the postnatal period: prevalence, correlates, identification and support (Massoudi, 2010, avhandling Göteborgs universitet) Faderns upplevelse av förlossningen (Åsberg och Johansson, 2009)(Examensarbete magisternivå, humanvetenskapliga institutionen för vårdvetenskap, Högskolan Borås) Fathers involvement and childrens developmental outcomes: a systematic review of longitudinal studies (Sarkadi et al, Acta Paediatrieca, 2007) Förstagångsfäders upplevelser av föräldrautbildning, förlossning och första året som far, (Premberg, 2011, avhandling Göteborgs universitet) Föräldrar jämt! Ett utvecklingsarbete om föräldrastöd i grupp vid Torslanda BVC (Jochens, Åkesson, Berghamn,Torgesson, 2012, slutrapport Program Gör det Jämt, 2012) ”Hur kan delaktighet för mannen i processen födande och föräldraskap skapas? Ett utvecklingsarbete på BB- och förlossningsavdelning på Norra Älvsborgs Länssjukhus” (Franklin, Gjertsen, Gozdzik, Wolme, 2011 slutrapport Program Gör det Jämt,) Jämställdhet och folkhälsa Ett kunskapsunderlag (Månsdotter, Karolinska Institutets Folkhälsoakademi, 2009:5) Kvinnors sjukfrånvaro (Försäkringskassan, S2012/7441/SF) Men´s experience of intense fear related to childbirth investigated in a Swedish qualitative study (Eriksson, Salander, Hamberg, 2007, Journal of Men´s Health and Gender, 2 409-418 Partner support in the childbearing period – a follow up study (Hildingsson och Rubertsson, 2008,Women and birth 21: 141-148) * Behandling av barn i samband med smärtsamma procedurer I sjukvården förekommer många smärtsamma procedurer som utförs på barn, från enklare provtagning hos nyfödda till avancerade kirurgiska ingrepp. Vid alla procedurer på barn är ett gott omhändertagande med god smärtlindring viktigt. Samtidigt finns akuta risker vid användning av potenta smärtläkemedel till barn. Läkemedelsverket har nu tagit fram ett kunskapsdokument för att ge stöd till säker och effektiv behandling. A tt förebygga och behandla smärta är självklart av hu- manitära skäl men också viktigt för att undvika framtida problem hos patienten. Ett bristande smärtomhändertagande kan ha omedelbara negativa medicinska konsekvenser och även medföra ökad smärtkänslighet och högre nivå av ångest och rädsla senare i livet. – Smärtupplevelser är en individuell upplevelse som kan variera mycket mellan olika personer, säger Ninna Gullberg, barnläkare och projektledare vid Läkemedelsverket. Upplevelsen påverkas också av olika omgivande faktorer och det är något vi poängterar i behandlingsrekommendationen. Vissa smärtläkemedel som används till barn utanför godkänd indikation har använts kliniskt under mycket lång tid och har relativt gott vetenskapligt stöd, medan andra smärtläkemedel, trots lång klinisk användning, har bristfällig evidens. Det finns akuta risker vid användning av kraftfulla smärtläkemedel till barn, till exempel andningsdepression. För att optimera läkemedelsbehandlingen och undvika onödig användning av riskfyllda läkemedel har även rekommendationer för ickefarmakologisk behandling tagits med i detta dokument, som en bas för omhändertagande i samband med procedurer. – Eftersom det i många fall saknas studier av smärtbehandlingar hos barn vilar rekommendationerna i stora delar på erfarenheter från våra svenska experter, säger Ninna Gullberg. De besitter en fantastisk kunskap, men vi skulle givetvis gärna se att det generellt gjordes betydligt mer studier på barn och läkemedel. Kunskapssammanställningen och rekommendationerna har tagits fram gemensamt av experterna och bygger på konsensus i gruppen. Som stöd för kunskapsdokumentet finns bakgrundsdokument som respektive författare ansvarar för. I bakgrundsdokumenten finns, förutom detaljerad information om varje ämnes* område, även referenser. MAM Manuell Bröstpump Enkel, bekväm och individuellt inställningsbar. MAM Manuell Bröstpump är enkel att använda och rengöra eftersom den endast består av fyra delar. Tratten har inbyggda kuddar och kan roteras 360°. Det gör det möjligt att pumpa ur alla mjölkgångar, vilket bidrar till att risken för mjölkstockning minskar och att mjölkproduktionen hålls igång. mambaby.com REgLERBAR pUMpsTyRKA Inställningshjulet gör det enkelt att ställa in sugstyrkan på pumpen från svag till kraftig. Med reglerbar pumpstyrka är det lättare att hitta ett bekvämt sätt att pumpa. Bröstpumpen passar till MAM:s populära nappflaska MAM Anti-Colic, som tack vare sin ventilerade botten ger ett idealiskt mjölkflöde och minskar kolik hos 8 av 10 bebisar*. Flaskan har dessutom en silkeslen dinapp som gör det lätt att växla mellan amning och flaska. Bröstpumpen finns på utvalda apotek och i barnvagnsbutiker. Beställ en bröstpump kostnadsfritt på [email protected]. Om du har frågor är du välkommen att ringa vår sjuksköterska Carina Gunnarsson på telefon 08-545 180 70. Beställ ett prov kostnadsfritt! *Medicinsk studie 2011/marknadsundersökning 2010, testat av 204 mödrar. MJUK OCH BEKVÄM Inbyggt i tratten finns kuddar som ger en bekväm känsla och gör att tratten fäster bättre på bröstet. LÄTT ATT ANVÄNDA OCH MONTERA Bröstpumpen monteras och tas isär i fyra enkla steg. Den är lätt att hantera och rengöra eftersom den endast består av fyra delar – förbindningsrör, pump och handtag (en del), silikonventil och tratt. PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP Barnhälsovården får nytt program Bakgrund ocialstyrelsen hade fram till 2008 styrdokument för S barnhälsovårdens verksamhet. Detta togs bort 2009. Företrädare för barnhälsovården uppvaktade Socialstyrelsen och efterfrågade nya nationella riktlinjer och rekommendationer. Socialstyrelsen avböjde denna begäran. Professionen startade då ett arbete med att ta fram ett nationellt barnhälsovårdsprogram. Arbetet började på Evelinadagen 2010 då arbetsgrupper, styrgrupp och referensgrupp skapades och fick namnet Evelina. År 2000 var den barnhälsovård som erbjöds i landet i stort sett likvärdig (Kornfäldt R 2000). En ny undersökning genomfördes 2010. Den visade att det förelåg stora skillnader i den svenska barnhälsovården, t ex varierat antal läkarbesök, olika metoder och olika remisskriterier (Magnusson, Lindfors & Tell 2011). Dessutom framkom att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet fick stå tillbaka. Pågående forskning visade att barnhälsovårdens universella program nådde de flesta, men att barn med ökade behov inte fick kompensatoriska insatser (Wallby 2012). Socialstyrelsen fick i ett regleringsbrev uppdraget att ”tillse att rekommendationer, vägledningar och kunskapsöversikter utarbetas, tillgängliggörs och hålls uppdaterade” för barnhälsovården. Ett unikt samarbete inleddes mellan Socialstyrelsen och företrädare för barnhälsovården. Det har resulterat i dels Vägledning för barnhälsovården (Socialstyrelsen 2014) dels ett nytt barnhälsovårdsprogram som presenteras på den webbaserade Rikshandboken för barnhälsovård (www.rikshandboken-bhv.se). Socialstyrelsens vägledning ger ramar för barnhälsovården medan Rikshandboken i barnhälsovård ger konkreta råd för arbetets utförande. Evelinas arbetsgrupper fördjupade sig i olika verksamhetsområden som medicinska basprogrammet, barns utveckling, hälsovägledning, föräldrastöd, psykisk hälsa, barn som far illa, kvalitet, organisation och struktur samt familjecentral. Socialstyrelsen tog 28 barnbladet nr 3 juni 2014 fram kunskapsöversikter (Socialstyrelsen 2013, 2014). Detta tillsammans med konsensusdiskussioner ligger som grund för det nya barnhälsovårdsprogrammet. Det gemensamma målet är att bidra till en jämlik och rättvis barnhälsovård och ökad användning av evidensbaserad praktik. Det nya barnhälsovårdsprogrammet – viktiga aspekter Det nya barnhälsovårdsprogrammet visar verksamhetens bredd med universella insatser till alla och riktade insatser till alla vid behov, se bild.Viktiga perspektiv lyfts fram utifrån barnet och dess familj; barnets hälsa, utveckling och livsvillkor, barnkonventionen, etik, jämlikhet, genus samt förändringar i samhällsutvecklingen. Programmet tydliggör vikten av • att skapa hälsofrämjande möten • att göra barn och föräldrar delaktiga • att värdera barnets skydds- och riskfaktorer • att arbeta i team och samverka • att uppmärksamma och ge stöd till barn och familjer med ökade behov Barn och deras familjer har olika behov och barnhälsovården skall möta dessa behov. Beroende av behoven, behöver barnhälsovården arbeta mer riktat t.ex. genom flera hembesök, uppföljande hälsoundersökningar och utökade bedömningar inför remiss till annan vårdgivare. Samarbete med andra t.ex. socialtjänsten, barnpsykiatrin, förskolan, tandvården och barnsjukvården betonas, se bild. Programmet har stöd i de dokument som Socialstyrelsen publicerat nyligen: Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (Socialstyrelsen 2011), Samverkan för barns bästa (Socialsty- 8 PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP • PRESSTOPP nr 3 juni 2014 barnbladet 29 relsen 2013), Barn som far illa eller riskerar fara illa (Socialstyrelsen 2013) samt det senaste Vägledning för barnhälsovården (Socialstyrelsen 2014). Det nya barnhälsovårdsprogrammet – implementering Förändringarna i programmet kommer att beröra landstingen på olika sätt då verksamheten idag skiljer sig åt mellan landstingen. Det nya programmet anger bl a: • ett förhållningssätt som vid varje besök tar hänsyn till barnets hälsa, utveckling och livsvillkor • ett tvärprofessionellt arbete och samverkan • ett teambesök med läkarundersökning vid 4 veckors ålder • ett teambesök med läkarundersökning vid 6 månaders ålder • ett hembesök vid 8 månaders ålder • ett teambesök med läkarundersökning vid 12 månaders ålder • språkscreening vid 2 ½ eller 3 års ålder • ett teambesök med läkarundersökning mellan 2½ och 3 års ålder • syn och hörselundersökning vid 4 års ålder • avslutande och sammanfattande besök vid 5 års ålder inför start i förskoleklass Teambesök innebär vanligtvis att familjen i samma rum träffar sjuksköterska och läkare vid besöket. Vid behov deltar psykolog engagerad inom barnhälsovården Läkarens, sjuksköterskans och psykologens kompetenser och erfarenheter kompletterar och stärker varandra. Dietist, logoped, socionom, förskolepersonal och andra kan också medverka. Hur och om genomförandet av det nya barnhälsovårdsprogrammet sker följs i ett doktorandarbete. Denna arbetsprocess där företrädare för barnhälsovården från hela landet samarbetat med Socialstyrelsen är unik. Samtliga barnhälsovårdsenheter har varit involverade och engagerade. Detta borgar förhoppningsvis för att det nya programmet implementeras i hela landet och leder till en jämlik och rättvis barnhälsovård. Evelinas redaktionsråd Margaretha Magnusson Barnsjuksköterska/vårdutvecklare Barnhälsovårdens länsavdelning Landstinget i Uppsala län [email protected] Johanna Tell Distriktssköterska/BHV-samordnare Hälsovalsenheten Landstinget Blekinge [email protected] Margareta Blennow Barnläkare/barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovårdsenhet syd Stockholms läns landsting [email protected] Antonia Reuter Psykolog/enhetschef Central Barnhälsovård Göteborg Västra Götalandsregionen [email protected] Referenser Kornfält R. Survey of the pre-school child health surveillance programme in Sweden. Acta Paediatr Suppl. 2000;89(434):2-7. (Nationell kartläggning 2000 fann små variationer i BHV’s utbud) Magnusson, M., Lindfors, A., Tell, J. (2011). Stora skillnader i svensk barnhälsovård. Läkartidningen 2011-08-30, nr 35 Wallby, T. (2012). Lika för alla? Social position och etnicitet som determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC. Doktorsavhandling. Uppsala Socialstyrelsen (2014).Vägledning för barnhälsovården. Socialstyrelsen (2012). Sammanställning av vägledande dokument för barn- och skol¬hälsovård – Danmark, England, Finland, Norge och Sverige. Socialstyrelsen (2011). Utvecklingsområden för mödra- och barnhälsovård samt elev¬hälsa. En kartläggning av professionernas önskemål om riktlin¬jer eller annan vägledning. Socialstyrelsen (2013). Upptäcka psykisk ohälsa hos barn och ungdomar – en samman¬ställning av systematiska översikter. Socialsty¬relsen (2013). Upptäcka utvecklingsavvikelser hos barn och ungdomar – en sammanställning av systematiska kunskapsöversikter. Socialstyrelsen (2013). Insatser för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet bland barn och ungdomar – en systematisk översikt. Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen (2013). Samverkan för barns bästa. Socialstyrelsen (2013). Barn som far illa eller riskerar fara illa. * Idékonferens 26 september i Stockholm om: Barnets mognad och ålder - hänger det ihop? Stärkt inflytande för barn i vården - en viktig fråga i ny Patientlag 2015 Nobab Sveriges idékonferens om viktiga förutsättningar för barns inflytande över sin hälso- och sjukvård. Frågan om barns inflytande kommer att belysas på olika sätt med korta föredragningar varvat med rundabordssamtal mellan deltagarna. Programmet mellan kl. 10 -16 inleds med Vad är barnets bästa i vården - ur en ung persons perspektiv –och innehåller kortföreläsningar om: • Patientlagen - frågor om barns inflytande • Barnets mognad och ålder - hänger det ihop? • Behövs vägledning för att bedöma barns mognad? • Barnets inflytande i vården –så mycket mer än sam tycke • Hur får vi reda på barnets inställning till vården? • Barnets inflytande förutsätter begriplig information • Samtal mellan barn och förälder om att ”beakta barnets åsikt” 30 barnbladet nr 3 juni 2014 Detta diskuteras vid rundabordssamtal och illustreras genom utställningar & posters som anknyter till temat förutsättningar för delaktighet Medverkar gör bland andra: Sara S Johansson, kansliråd på socialdepartementet, Monica Nordenfors, forskare Göteborgs universitet, Daniella Nordström, 14 år, Anna Stålberg, barnsjuksköterska och doktorand vid Mälardalens högskola, praktiker med kunskap och erfarenhet, representanter från myndigheter. Patientlag (regeringens proposition: 2013/14:106) väntas bli antagen av riksdagen 12 juni och träda i kraft 1 januari 2015. Anmälan sker via: www.nobab.se senast 15 augusti 2014 Kostnad: 1200 kr för medlemmar/1400 för ickemedlemmar Nobab Sverige - NOrdiskt nätverk för BArn och ungas rätt och Behov inom hälso- och sjukvård DET BLEV PRECIS LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT. Vi är glada att presentera en komplett portfölj med specialanpassad kostbehandling för barn med födoämnesallergi och/eller födoämnesintolerans. Althéra® är förstahandsval vid komjölksproteinallergi och lämplig för barn med lindriga/medelsvåra symtom. Alfamino® är framtagen för barn med komplicerade symtom eller multipel födoämnesallergi/intolerans. Alfaré® väljer du till barn med svårare magtarmsymtom och/eller problem med digestion och absorbtion. Vid frågor, ring vår kundtjänst: 020-78 00 20. VAL SOM FÖRÄNDRAR LIVET Nestle_annons_halvsida_SV.indd 1 2014-03-07 09:49 MiniMax® En hel måltid i en liten tetra* – baserad på färsk mjölk och ekologisk grädde *MiniMax barnsondnäring och Resource MiniMax näringsdrycker är näringsmässigt kompletta med 240 kcal/förpackning (200 ml). Barnsondnäringen rekommenderas från 6 månader och näringsdryckerna från 1 års ålder. www.nestlehealthscience.se Nestlé Kundservice: 020-78 00 20 N O U R I S H I N G P E R S O N A L H E A LT H Barnveckan i Malmö 7-11 april T emat ”Jämlik vård – lokalt, nationellt och internationellt” illustrerades bla med en mycket inspirerande och hoppingivande föreläsning av Hans Rosling, med en mycket uppskattad kurs i ”Barnsjukvård i ett globalt perspektiv” och med en väldigt engagerande eftermiddag om ”Jämlik hälsa” då bla Malmökommissionens rapport presenterades och diskuterades. De föreläsningar vi hört, de diskussioner vi haft och den goda stämning vi njutit av bidrar för lång tid framöver till hur vi ser på oss själva, vi som i vårt yrke arbetar med sjuka barn. Därför är Barnveckan viktig. Över 1000 personer har varit med på Barnveckan. Under veckan har över 130 personer föreläst, över 25 postrar har visats och över 50 företag har varit utställare. Hemsidan, som fått mycket beröm, har besökts av över 8000 unika personer. Föreläsarpresenter i form av gåva till Läkare utan gränser har gjort att vi kunnat skänka 40.000 kronor till dem. Ett stort tack till BLF och RfB som gett oss förtroendet att anordna Barnveckan. Tack till alla föreläsare som lagt åtskil- Avlösning på chefredaktörsstolen I samband med RfB:s Årsmöte som avhölls under Barnveckan avtackades Berit Finnström (till höger) för sin viktiga och fina insats som ansvarig utgivare och chefredaktör för Barnbladet. Ny på posten är Charlotte Pålsson (t.v), barnsjuk- liga timmar på förberedelser. Tack alla funktionärer som på sköterska på Hudiksvalls sjukhus. Vi på Barnbladet vill tacka arbetstid eller fritid hjälp till. Tack till alla kongressdeltagare Berit för det fina samarbetet under 5 år, och hälsar samtidigt som bidragit till uppfriskande diskussioner och god stämning. Charlotte varmt välkommen till gänget. Barnveckans Organisationskommitté 32 barnbladet nr 3 juni 2014 MF Mitt i vimlet RfB:s Maria Forsner framför sina posters: Caring for dying children in an acute paediatric ward och Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad i barnsjukvården Linda Larsson Levin: uppskatttad annonsansvarig på Barnbladet nr 3 juni 2014 barnbladet 33 Spridda referat från Barnveckan Alla måste behövas Malmökommissionens presentation B arn föds inte med likvärdiga förutsättningar, skillnaderna är stora och det handlar inte bara om individens egna resurser. Det är förmodligen lika viktigt med de resurser som samhället kan erbjuda barn och familjer. Barns hälsa är beroende av var de föds och under vilka levnadsvillkor som de växer upp. Det finns redovisat att det skiljer över 50 år i medellivslängd mellan kvinnor i Japan och kvinnor i Zimbabwe. I vissa delar av Zimbabwe blir kvinnorna bara 34 år. Detta påvisar att det ur ett globalt perspektiv är stora skillnader i människors förutsättningar för att uppnå hälsa. Det behövs dock inte ett globalt perspektiv för att påvisa skillnader i hälsa, som till stora delar beror på samhällets resurser och insatser. Det räcker att beskriva skillnader inom samma stad för att påvisa skillnader i förutsättningar för hälsa. Inom Göteborg är andelen barn i fattigdom 1,5 % i Torslanda och 55,7 % i Bergsjön. Detta innebär att skillnaderna kan vara stora för barn trots att avståndet är kort och att det är samma stad. En annan stad som kan redovisa liknande siffror är Malmö stad. Det är skillnad i barnfattigdom mellan stadsdelar som Hyllie, Rosengård, Husie och Lomma. Högsta andelen fattiga barn finns i hushåll med en ensamstående, utlandsfödd förälder. Barnfattigdomen i Malmö stad har ur ett längre tidsperspektiv (1991- 2010) ökat från 25 % till 32,7 %. Det har dock skett en ökning i klasskillnader i hela Sverige sedan 1981, och det är delvis en myt att det svenska samhället skulle vara ett jämlikt samhälle där alla har likvärdiga möjligheter och förutsättningar. Det har också skett en reducering av sociala utgifter i relation till BNP. Sverige satsar idag 140 miljarder kronor mindre jämfört med 1980. Malmökommissionen har uppmärksammat detta problem och ser samhället som en viktig orsak till att barnfattigdomen kvarstår. Det finns många orsaker till att fattigdom och låg nivå av hälsa uppstår i en familj. Ett flertal av dessa orsaker är relaterade till samhällets insatser för familjen, såsom arbetsmiljö, arbetslöshet, boende och hälso- och sjukvård. När det gäller hälso- och sjukvård så finns det ett samband mellan socioekonomisk nivå och tobak, karies, avstå amning och övervikt/fetma. Malmökommissionen ser staden som en potentiell aktör för hälsa, och tycker att redovisade siffror på hälsa och barnfattigdom är en viktig start för att kunna arbeta med förändringar. Ett citat som presenterades under Barnveckan var ”No data, no problem. No problem, no action” (M.Marmot). Detta innebär att det krävs kunskap om ett problem för att samhället och dess invånare ska agera. Det finns kända riskfaktorer som samhället kan arbeta utifrån och dessa bör uppmärksammas. Kända riskfaktorer är till exempel svag ekonomi, utlandsfödda barn, ensamstående föräldrar. Det är dock viktigt att komma ihåg att de flesta barn som är utlandsfödda, lever med ensamstående mamma och har en svag ekonomi inte lider av ohälsa. Det går därför inte att dra slutsatser på individnivå med dessa riskfaktorer, utan dessa är enbart ett stöd för fortsatt utredning och insatser på samhällsnivå. Det finns flera olika insatser ifrån samhällets sida och ett av dessa är familjecentraler. Familjecentraler har inte kunnat påverka faktorer som amning, rökning och övervikt/fetma. Det finns inte heller någon skillnad i vaccinationsfrekvens. Däremot 34 barnbladet nr 3 juni 2014 finns det en positiv trend i möjligheten att ge föräldrastöd. Det är också viktigt att samhället arbetar med att barn ska känna en nutidstro och även en framtidstro. Alla invånare ska känna sig behövda och Malmökommissionen arbetar med 24 mål och 72 åtgärder för att förbättra förutsättningarna för barn. De anser att det är betydelsefullt att arbeta med barn och ungdomars levnadsvillkor, boendemiljön, utbildning, inkomst, arbete, hälso- och sjukvård samt att skapa kunskapsallianser. Stefan Nilsson Interventionsforskning: Sjukhusbaserad hemsjukvård för barn med diabetes M ånga barn har kroniska sjukdomar som ofta innebär många och långa sjukhusvistelser. Vi vet inte mycket om vad olika vårdmodeller innebär för barn och familjer på lång sikt. Inger Hallström, Sveriges första professor i pediatrisk omvårdnad, säger att en utgångspunkt för att utveckla vården av det långvarigt sjuka barnet och dess familj kan vara att ställa två enkla frågor: • Hur har ni det? Och • Vad behöver ni? Forskning har visat att vård av barn i hemmet är positivt för både barnet och familjen som helhet men att det samtidigt ställer stora krav på föräldrar och syskon och medför slitningar inom familjen. Inger Hallström och universitetsadjunkt Irén Tiberg, båda vid Lunds universitet, presenterade tillsammans med Anne Wennick, lektor vid Malmö högskola, olika delar i ett forskningsprojekt som rör barn med nyupptäckt diabetes. Inger Hallström visade en teoretisk modell för interventionsforskning från Medical Research Council i Storbritannien (MRC, 2008) (Figur 1). Modellen användes för att identifiera viktiga forskningsresultat rörande barn och familjers upplevelser. Därefter planerades, genomfördes och utvärderades ett forskningsprojekt kring barn med diabetes typ 1. Det sista steget handlar om att implementera de nya kunskaper som forskningen lett fram till. Figur 1 Anne Wennick intervjuade under tre års tid 12 familjer vars barn insjuknat i diabetes. Anne gav många exempel på de svårigheter som familjerna mötte. Exempelvis har barnet efter utskriv- Fr.v: Anne Wennick, Irén Tiberg och Inger Hallström ning svårt att förstå att de inte blir friska på sjukhuset utan måste leva med sjukdomen 24h om dygnet och som en mamma sa “… det är som en börda lättas från axlarna när jag ser att han andas på morgonen… jag lever med den där oron hela tiden...” Studien visade sammanfattningsvis att alla i familjen påverkades i sitt dagliga liv och att familjerna levde mitt i en inlärningsprocess där de ständigt exponerades för nya situationer. Slutsatser man kan dra av studien är att nyförvärvade kunskaper om sjukdomen var svåra att överföra till familjens vardag och att nya situationer och miljöer krävde ny kunskap. Irén Tibergs forskning har visat att barn (3-15 år) med diabetes som fick bo med familjen redan ett par dagar efter diagnosen, med stöd och hembesök av sjuksköterskor, har uppnått lika goda behandlingsresultat en månad efter insjuknandet som de barn som vårdats traditionellt i 1-2 veckor på sjukhuset. Den första uppföljningen visade att familjerna vars barn vårdades hemma var nöjdare med den vård de fick och att barnen hade färre hypoglykemiepisoder. Vården i hemmet var dessutom 30 % billigare än sjukhusvården. Vid en uppföljning efter 6 månader var grupperna likvärdiga vad gällde barnens hälsostatus i form av insulindoser och metabol kontroll, liksom föräldrarnas yrkesarbete och jobbfrånvaro. Hemsjukvårdsgruppen var dock nöjdare med vården. Slutsatsen är att hemsjukvård av nyinsjuknade diabetesbarn är säker och kostnadseffektiv. Dessa två studier har sedan lett vidare till ett implementeringsprojekt av sjukhusbaserad hemsjukvård för barn med nyupptäckt diabetes där bland annat utfall avseende säkerhet, metabolisk kontroll och kostnader mäts. Referens: MRC (2008). Developing and evaluating complex interventions: new guidance. London: Medical Research Council. Hämtad från http://www.mrc.ac.uk/Utilities/Documentrecord/index. htm?d=MRC004871 Berit Finnström Europa är siffran i genomsnitt En orsaksbaserad genetisk diagnos 5-7 år, och i USA är den ännu på det första barnet betyder att: sämre. • Föräldrarna förstår varför deras Patrik Georgii-Hemming, barn är sjukt. arbetar som forskare vid • Barnet får ett optimerat omhänderSciLifeLAB och som läkare på tagande och behandling klinisk genetik i Uppsala, anser • Det erhålls genetisk vägledning att det är självklart att alla inför kommande graviditeter, liksom sjuka barn skall ha en diagnos. risk bedömning – Om vi säger att ett barn • Fosterdiagnostik/PGD motiveras har en utvecklingsstörning, så tycker vi oss mena att vi har en diagnos, inleder Georgii-Hemming sitt föredrag, men egentligen borde vi tala om orsaksbaserade diagnoser – och det är vi inte särskilt duktiga på. Att inte fastställa den orsaksbaserade diagnosen kan få väldigt allvarliga konsekvenser för det sjuka barnet, dess faktiska eller blivande syskon och även för föräldrarna. Patrik Georgii-Hemming har medverkat till att modernisera den genetiska diagnostiken i Sverige och har engagerat sig i s k exomsekvensering. – Exonerna utgör en del av nukleotidsekvensen i DNA som kodar för ett protein i en gen, fortsätter Patrik Georgii-Hemming. För att analysera dessa har vi sedan 70-talet använt en teknik som kallas sangersekvensering. Metoden är pålitlig, men dyr och mycket tidskrävande, vilket bl a beror på att man måste analysera varje exon för sig. Om man t ex misstänker Duchennes muskeldystrofi måste man gå igenom hela Ex. antal sjukdomsassocierade gener: 77 exoner, men med den nya Utvecklingsstörning: > 800 tekniken, s k MPS, Massivt parMedfödda metabola sjukdomar: > 500 allell-sekvensering kan man på en och samma gång studera Rörelsesjukdomar: > 100 hela exomet eller om man så Primära immunbristsjukdomar > 200 vill – hela genomet. Man kan välja att analysera samtliga kända gener eller bara några speciellt utvalda. Tekniken är också kostnadseffektiv (och blir allt billigare). Men framför allt hittar man inte bara punktmutationer (som med sanger), utan man kan även identifiera deletion, duplikation eller translokation av ett visst kromosomsegment. Tekniken är idag färdig att användas, men som diagnostisk metod måste den kvalitetssäkras innan den kan tas i bruk på klinikerna. Säkert är att MPS kommer att revolutionera diagnostiken inom en snar framtid. I synnerhet inom områden som neurologi, kardiologi, onkologi och hematologi. – Min uppmaning till alla som ställer diagnos inom den pediatriska vården, avslutar Patrik Georgii-Hemming, är att de i betydligt högre utsträckning måste använda sig av oss genetiker på labben för att få hjälp med utredningen vid misstanke om genetiskt betingad sjukdom. Det är si och så med det i dag. Vi finns där för att hjälpa, och snart kommer vi kunna göra ännu mer, ännu snabbare till en ännu lägre kostnad. Magnus Forslin Massiv parallellsekvensering – Den nya genetiska diagnostiken M änniskan kan drabbas av mer än 7.000 genetiska sjukdomar, och 5 % av befolkningen, dvs var 20:e människa föds med en ärftlig diagnos. Arbetar du på en pediatrisk slutenvårdsavdelning så har 20 % av barnen du möter en genetiskt betingad diagnos. Det är alltså ingen marginell företeelse, utan betydligt vanligare än de flesta tror. Internationella studier visar också att det tar väldigt lång tid innan barnen får en diagnos; i Patrik Georgii-Hemming nr 3 juni 2014 barnbladet 35 medlemssidor • Lyssna till barnets röst vid hälsobesöket (Maria Harder, Marie Golsäter och Malin Rising Holmström) LUNCH • Forts. Lyssna till barnet vid hälsobesöket • Lyssna och arbeta med ungdomar som har psykisk ohälsa, ätstörningar och självskadebeteende. • Unga med kronisk sygdom- Hvad kan de fortælle os? Hvordan oplever de unge at leve med en kronisk sygdom, og hvilken støtter ønsker de fra forældrene og fra de sundhedsprofessionelle (Vibeke Bregnballe) • Kommunikationsstöd till barn med särskilda behov (Stefan Nilsson och Merja Benjaminsson) 19:00 Kvällssamvaro på Junibacken Fredag 5 september 08.30-16:15 Barn i riskzon (Steven Lucas) • Paneldebatt med aktuella frågor på temat ”Lyssna till barnen” mellan barnombudsmännen i Norden. (debattledare Kattis Ahlström) LUNCH • Fag-prosedyrer for helsepersonell ved bekymring eller mistanke om at et barn er utsatt for mishandling, misbruk eller omsorgsvikt. (Anne Lindboe, Norge, Fredrik PROGRAM Torsdag 4 september Moderator: Kattis Ahlström, Generalsekreterare i BRIS 08.30-16:00 Registrering och kaffe • Kommunikation och samspel med prematura barn (EvaLotte Mörelius) Malmberg, Sverige, Per Larsen, Danmark och Margrét María Sigurðardóttir, Island • Att samtala med barn med ätstörningar (Josefin Westerberg Jacobson) • De magiske minuttene med barn og ungdom (Mads A Bøhle) • 16:00-16:15 avslutning (Kattis Ahlström) Rapport från NoSB A rbetet med vår nordiska kongress som är i Stockholm ställning från duktiga kollegor. den 5-6 september 2014 pågår för fullt. Arbetsgruppen Välkommen på två trevliga kongressdagar. Vi hoppas att består av två representanter från Riksföreningen för programmet låter intressant och på hemsidan för kongressen Barnsjuksköterskor, distriktsköterskeföreningen samt från finns all övrig information. http://jordnarait.se/nosb/index. Riksföreningen för skolsköterskor. Vi har haft regelbundna htm Maria Radeskog * möten varje månad, ibland via SKYPE och ibland träffas vi Stockholm. Kongressen kommer att äga rum på Garnisonen Konferens i centrala Stockholm. Programmet har tagit form och vi känner oss nöjd med innehållet. Språket som kommer att talas är skandinaviska och handouts på engelska. Kattis Ahlström, Generalsekreterare i BRIS (Barnens Rätt i Samhället) kommer att vara moderator för kongressen. Ett spännande inslag i programmet är att vi har fått till en paneldebatt med aktuella frågor på temat “Lyssna till barnen” mellan barnombudsmännen i Norden. På kvällen vill vi visa något väldigt svensk så vi har valt att lägga kvällsaktiviteter på Junibacken på Djurgården. Där kommer deltagarna att få åka med tåg genom Astrid Lindgrens sagovärld. Under kongressen kommer det också att finnas posterut36 barnbladet nr 3 juni 2014 Stipendium Du som är registrerad medlem i Riksföreningen för Barnsjuksköterskor erbjuds att söka stipendium två gånger per år. Din ansökan skall vara styrelsen tillhanda senast 15 april eller 15 oktober. Syftet med stipendiet är att stimulera medlemmar att utveckla och sprida kunskap om omvårdnad riktat till barn och ungdomar. För information om kriterier för att erhålla stipendiet och ansökningsförfarande, v.g. se RfB:s hemsida www.barnsjukskoterska.com Beslut avseende stipendiefördelning lämnas den 15 juni respektive 15 december. Stipendiaten ska inom 3 månader efter avslutat projekt inkomma med skriftlig rapport som efter överenskommelse publiceras i Barnbladet. Tag gärna kontakt med stipendieansvarig via [email protected] Välkommen med din ansökan. medlemssidor Information om Riksföreningen för Barnsjuksköterskor Riksföreningen är öppen för sjuksköterskor vilka arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Föreningen har funnits sedan 1975 och arbetar bland annat för: • att sprida kunskap om barnsjuksköterskans utbildning, kompetens och arbetsområden • att värna om barns rättigheter till kompetent barnutbildad personal, barnvänlig miljö etc • att främja utveckling och forskning inom medlemmarnas funktionsområden Riksföreningens styrelse består av nio medlemmar, vilka är bosatta på geografiskt spridda orter och arbetar inom olika pediatriska områden. Styrelsen sammanträder 8–10 gånger/år och agerar i aktuella frågor, svarar på remisser, planerar verksamheten mm. Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet vilket hålls före maj månads utgång. Kongress arrangeras en till två gånger/år. Dessa dagar erbjuder föreläsningar om aktuella ämnen samt möjligheter att träffa kollegor från hela landet. ”Barnbladet”, vår tidning, utkommer med sex nummer varje år och innehåller artiklar om pediatrisk omvårdnad och hälsovård. Barnbladet är ett utmärkt organ att använda vid spridning av nyheter mellan kollegor runt om i landet och även från våra nordiska grannländer. Tidningen ingår i medlemsavgiften. Medlemsavgiften är 300 kr/år, pensionär 200 kr/år. Sjuksköterska som är medlem i annan riksförening 250 kr/år. Prenumeration av Barnbladet 350:-/ år. Medlemskap iVårdförbundet eller SSF berättigar inte till reducerad avgift. Bli medlem i Riksföreningen för barnsjuksköterskor! Alla sjuksköterskor som arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och ungdomar kan bli medlemmar. Du söker medlemskap på www.barnsjukskoterska.com, eller genom att maila till som är ansvarig för medlemsregistret [email protected] Du kan även bli medlem genom att betala in medlemsavgiften på riksföreningens pg 19 51 19-3 eller bg 5831-6704. Ange namn, adress och personnummer samt eventuell annan riksförening på inbetalningskortet. Medlemskapet kostar 300 kr/år. I medlemskapet ingår bl a att du får Barnbladet 6 ggr/år, rätt att söka våra stipendier och att du kan delta i våra utbildningsdagar till medlemspris. Akut förgiftning Förgiftningar hos barn är vanligast vid 1–3 år, då de utforskar sin omgivning. Medicinskt kol binder till sig de flesta läkemedel, svamp- och växtgifter och kan motverka att de giftiga ämnena tas upp i kroppen. Kol ska ges så snabbt som möjligt, helst inom 15 minuter. Därför bör det alltid finnas hemma. Kolsuspension är en färdigblandad lösning som säljs receptfritt på apotek. Beställ vår informationsbroschyr gratis på [email protected] OBS! Ge inte medicinskt kol utan att först kontakta Giftinformationscentralen eller läkare. För mer information www.giftinformationscentralen.se Aktivt kol 150 mg/ml Kolsuspension (aktivt kol) A07BA01. Oral suspension 150 mg/ml. Akuta förgiftningar och förgiftningstillbud. Kol bör ej ges före tillförsel av kräksirap och ej heller om det är aktuellt att tillföra specifik antidot per os. Plastflaska 100 ml. OTC. För mer produktinformation och prisuppgifter se FASS.se. Läs bipacksedeln före användning. Datum för översyn av produktresumé: 2012-08-15. ABIGO Medical AB • Ekonomivägen 5 • 436 33 Askim Tel 031-748 49 50 • Fax 031-68 39 51 • [email protected] • www.abigo.se navigator | Kolsuspension medlemssidor Kompetensbeskrivning för barnsjuksköterska • Vad är en barnsjuksköterska? • Vad ska en barnsjuksköterska kunna? • Var kan en barnsjuksköterska arbeta? • Vad ska ingå i utbildningen? Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar finns att tillgå på www.barn- Styrelsen för Riksföreningen för Barnsjuksköterskor 2014 Annica Örtenstrand Ordförande [email protected] Haide Anisian Ansvarig medlemsregister [email protected] Annelie Arvidsson Kassör [email protected] Maria Forsner Forsknings- & Utbildn.ansvarig [email protected] Helena Wigert Sekreterare [email protected] Merja Vantaa Benjaminsson Ledamot [email protected] Haide Anisian och Mia Zetterbjörk Ansvarig kongress/utställare [email protected] Charlotte Pålsson Ansvarig utgivare [email protected] Anne Wennick Ansvarig stipendier [email protected] sjukskoterska.com. Flyttat? Har du bytt adress eller skaffat en ny mailadress meddela då oss: [email protected] Kalendarium 2014 16-18 juni 2nd European Regional Conference Leadership, Learning and Research in Nursing and Midwifery Arrangör: Sigma Theta Tau International Honor Society Plats: Göteborg www.sttiec2014.net/ 4-5 september Lyssna till barnen – nordisk konferens Arrangör: Riksföreningen för Barnsjuksköterskor, Riksföreningen för skolsköterskor och Distriktssköterskeföreningen Plats: Garnisonen konferens, Stockholm http://jordnarait.se/nosb/index.htm 26 september Idékonferens – Barnets mognad och ålder - hänger det ihop? Arrangör: Nobab Plats: Nalen, Stockholm www.nobab.se 14-15 oktober VFU-konferens 2014 Arrangör: Svensk sjuksköterskeförening 38 barnbladet nr 3 juni 2014 och Malmö Högskola. Plats: Malmömässan med middag på Malmö Arena. www.swenurse.se 6-7 november Nationellt nätverksmöte i hemsjukvård i barnsjukvården Arrangör: Barnkliniken på Näl, Trollhättan. Plats: Näl, Trollhättan 14 november Utbildningsdag, barn och långvarig smärta Arrangör: Svensk barnsmärtförening Plats: Uppsala www.svenskbarnsmartforening.se 19-20 november Sjuksköterskedagarna - Lust och kunskap Arrangör: Svensk sjuksköterskeförening Plats: City Conference Centre, Stockholm www.swenurse.se 28 november Utbildningsdag, postoperativ smärta Arrangör: Svensk barnsmärtförening Plats: Stockholm www.svenskbarnsmartforening.se BarnBladet Utges av Riksföreningen för Barnsjuksköterskor www.barnsjukskoterska.com ISSN 0349-1994 TS-upplaga: 3.900 ex Postadress Box 48 267 21 BJUV Telefon +46 (0)42 70 250 Ansvarig utgivare/Chefredaktör Charlotte Pålsson [email protected] Redaktion Charlotte Pålsson [email protected] Berit Finnström [email protected] Stefan Nilsson [email protected] Magnus Forslin [email protected] 042-70 250 • 072-7272 640 Annonser Linda Larsson Levin [email protected] 08-551 785 85 0733-22 88 35 www.adviser.se Grafisk Form STODAB [email protected] 042-70 250 Tryckeri Lenanders Tryckeri Box 4018, 390 04 Kalmar Tel 0480-44 48 00 Kommande temanummer 2014 #4 Vårdnad vid separationer och Potträning #5 Illamånde och förgiftning Fastställd TS-upplaga 2013: 3.900 ex Medlem av Prenumerationer Prenumerationen på Barnbladet kostar 350 kr/6 nr. Enstaka exemplar 50 kr/st. Sätt in 350 kr på plusgiro 19 51 19-3 eller bankgiro 5831-6704. Ange prenumeration på Barnbladet samt texta tydligt namn och adress POSTTIDNING B Returadress: BarnBladet, Box 48, 267 21 BJUV, SWEDEN MED OMSORG OM BÅDE NÄRINGSBEHOV OCH SMAK Semper Profylac® – hypoallergent livsmedel för kostbehandling av komjölksproteinallergi. På Semper har vi lång erfarenhet av livsmedel för barn med olika födoämnesrelaterade intoleranser och allergier. Vår första komjölksfria modersmjölksersättning lanserades redan på 1970-talet. Nu har Semper Profylac® fått ett uppdaterat innehåll med DHA. Det breda användningsområdet och den milda smaken är dock desamma som tidigare. Semper stödjer WHO-koden om att bröstmjölk är den bästa maten för spädbarnet. Semper Profylac är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål och används på inrådan av läkare eller dietist. Semper Profylac® • Ett näringsmässigt komplett och dokumenterat hypoallergent livsmedel som kan användas som modersmjölksersättning från födseln till: - barn med komjölksprotein och/ eller sojaproteinallergi - barn med laktosintolerans - barn med särskild risk att utveckla allergi • Framställt av höggradigt extensivt hydrolyserat vassleprotein(eHF) och berikat med vitaminer och mineraler. Innehåller DHA och ARA. • Fungerar även utmärkt som dryck, samt som mjölkersättning och berikning i matlagning och bakning för barn över 6 månaders ålder. • Kan köpas på apotek och förskrivas på Läkemedelsanvisning, L-märkt. ÅLLER INNEH DHA Semper AB. Löfströms Allé 5, Box 1101, 172 22 Sundbyberg Telefon 08-505 931 00. www.semperbarnmat/nutrition
© Copyright 2024