Barns hälsa | Barn i vuxenvården

BarnBladet
Nr 6 • Volym XXXVIII
Teman
Barns hälsa &
Barn i vuxenvården
december 2013
F OTO : D E N I S E G R Ü N S T E I N
Natusan® first touch.
Utvecklad för den nyfödda
hudens unika behov.
Forskningen visar att spädbarnshud är nästan en tredjedel
tunnare än vuxen hud1 och att den tappar fukt snabbare
än hos vuxna.2 Dessutom får 60% av småbarnen torr hud
någon gång under det första året2 och upp till 50% får
utslag på stjärten någon gång under blöjtiden.3
Hudvårdsprodukterna i serien Natusan first touch är
utvecklade specifikt för den nyfödda hudens behov och
är fria från parfymer och färgämnen. Bakom Natusan
ligger en omfattande dokumentation och mer än 60 års
klinisk erfarenhet.
Dokumenterat mild för huden
Test av ingredienserna
Test för säkerhet och tolerans
Dermatologiskt testad
No More Tears® – Mild mot ögat
Test av ingredienserna
In vitro tester, irritation och lakrimation
In vivo tester, irritation och sveda
Samtliga hudvårdsprodukter inklusive
Tvättservetter och Schampo
Zinksalva och Tvättservetter
Stamatas GN et al. Infant skin microstructure assessed in vivo differs
from adult skin in organization and at the cellular level.
Pediatric Dermatology, 2009; July/Aug issue.
1
Nikolovski J, et al. Barrier function and water-holding and transport
properties of infant stratum corneum are different from adult and
continue to develop through the first year of life.
J Invest Dermatol 2008; 128:1728–36.
2
Atherton D, Mills K. What can be done to keep babies’ skin healthy?
RCM. Midwives 2004;7:288–290.
3
Naatu
N
tusa
saan ®–D
Den
n nor
od
diisk
skaa ba
barn
rnhu
rn
huds
hu
d ex
ds
e pe
p rtten
Innehåll Barnbladet # 6.13
Ledare.......................................................................................................................................................... 4
Föräldragrupper i Krusboda 1973 - 1990.................................................................................................... 6
t e m a: ba rn i v u x e n vå rde n
Att skapa förutsättningar för en bra övergång från barnsjukvård till vuxenvård................................... 8
Barn som anhöriga i vuxenvården.............................................................................................................12
Att bli vuxen med diabetes ........................................................................................................................16
studierapport
Unga vuxnas barndomsupplevelser av stödgrupp för barn där någon varit psykiskt sjuk..................18
tema: barns hälsa
Hur mår barn och unga i Sverige? ............................................................................................................20
Barns hälsa – en kort historisk överblick...................................................................................................23
TUTI-projektet studerar förskolebarns psykiska hälsa.............................................................................26
Millenniemålen: Har världen gjort läxan?..................................................................................................28
Vårdtyngdsinstrumentet Rafaelatm provas på Barnkliniken i Karlstad....................................................31
ak tuell forsk are
Anders Ringnér: Information till föräldrar som har barn med cancer...................................................32
Barnsjuksköterskedagen..............................................................................................................................34
RS-profylax till små barn med medfött hjärtfel i Sverige – nya riktlinjer...............................................36
Medlemssidor ..............................................................................................................................................37
12
7
23
26
nr 6 december 2013
barnbladet
3
ledare
vice ordföranden
Bästa kollegor!
D
et har handlat mycket om föräldraskap den senaste tiden. I olika sammanhang framskymtar att
många föräldrar tycker att föräldraskapet är jobbigt. Behov av egentid, Facebook och frihet konkurrerar
med föräldraansvar och barnets rätt till sin förälder.
I Vetenskapsradions vetenskapsmagasin i slutet av oktober sändes ett reportage om användning av smarta mobiler, iPads och datorer. Mobilstressen ökar på jobbet och
förskollärare larmar om att föräldrar måste släppa mobilen och fokusera på barnet när de hämtar på dagis. ”Det
verkar som om en del föräldrar tycker det är viktigare att
fotografera sin caffe latte i motljus än att prata med sina
barn” sa reportern lite tillspetsat. Psykologiprofessorn
Larry Rosen vid California State University har skrivit
boken iDisorders och han varnar för att digitala medier
tar död på vår kreativitet och koncentrationsförmåga.
Och vad betyder den ökande mobil- och iPadanvändning
bland små barn? Enligt Hugo Lagercrantz, som intervjuades i programmet, så vet vi inte mycket om följderna
men forskning tyder på att barn som tittar mycket på
digitala medier kan få koncentrationssvårigheter. Barn
behöver träna sin fantasi och sin förmåga att sysselsätta
sig själva och föräldrar behöver läsa, sjunga och prata
med barnen för att språkutvecklingen ska bli optimal.
Den direktkontakt som en förälder kan ge barnet kan
barnen inte få via iPaden och inte heller i förskolan med
dagens stora barngrupper. Å andra sidan, sa Lagercrantz,
har studier visat att barns intelligensnivå är högre nu än
för 50 år sedan, antagligen beroende på att barnen tränar olika funktioner och lär sig mer tack vare datorerna.
En ny studie av Martin Forster, Karolinska Institutet har
visat att 15 procent av nyblivna pappor har depressiva
symptom och känner sig nedstämda och uppgivna. I ett
nyhetsprogram på TV beskrev en pappa hur han upplevde känslor av otillräcklighet och kände en konstant press
från alla håll. Han beskrev hur han före sonens födelse
4
barnbladet
nr 6 december 2013
utövade en mängd fritidsintressen men i och
med föräldraskapet
upplevde han att han
inte längre fick ta någon plats och att hans
identitet blev fullkomligt omkullkastad. Det
visade sig att han var
deprimerad. När dottern
föddes tre år senare, och
han fått behandling, var
läget helt annat. Medan alla mammor screenas för depressiva symtom, så är deprimerade pappor en grupp
som är svår att upptäcka.
I höst kom också distriktssköterskan Åsa Carlsunds avhandling Childrens mental health – with focus on family
arrangements som visar att barn som bor växelvis med
sina separerade föräldrar har något sämre psykisk hälsa
jämfört med barn som bor med båda sina biologiska
föräldrar.
Hur förhåller sig barnsjuksköterskor till dessa ”nya”
familjeproblem? Hur kan de unga familjerna och deras
barn stödjas? Antagligen behöver vi lära oss mer om
både hälsan och ohälsan i unga familjer och utveckla
nya metoder för att fånga upp och åtgärda de problem
som visar sig.
Det här numrets teman är Barn i vuxenvård och Barns
hälsa. Folkhälsoinstitutets rapport som vi redovisar i det
här numret visar ändå trots allt att de flesta barn mår
bra! Och säkert de flesta pappor och mammor också.
Ha det gott i advent!
Berit Finnström
Ny indikation
Nu kan även 6 –17-åringar få konjugerat
pneumokockvaccin
Prevenar 13 (polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat,
adsorberat, 13-valent) har nu som första och enda konjugerade pneumokockvaccin blivit godkänt för barn och ungdomar mellan 6 och 17 år.1
Ny indikation
polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent
PRE20130415PSE08
Referenser: 1. Produktresumé Prevenar 13. www.fass.se
PREVENAR 13. Rx. Polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent. 0,5 ml injektionsvätska, suspension
i förfylld spruta. Pneumokockpolysackarid serotyp 1, 3, 4, 5, 6A, 7F, 9V, 14, 18C, 19A, 19F, 23F om vardera 2,2 μg samt 6B om 4,4 μg. Serotyperna är konjugerade till bärarprotein CRM197 och adsorberad till aluminiumfosfat. ATC-kod: J07AL02. Indikationer: Aktiv immunisering för
förebyggande av invasiv sjukdom, pneumoni och akut otitis media orsakad av Streptococcus pneumoniae hos barn i åldern 6 veckor till 17 år.
Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom orsakad av Streptococcus pneumoniae hos vuxna 50 år och äldre. Användningen av
Prevenar 13 skall baseras på officiella Prevenar 13 rekommendationer, där hänsyn tas till såväl betydelsen av invasiv pneumokocksjukdom i olika
åldersgrupper som variationen i förekomst av serotyper i olika geografiska områden. Varningsföreskrifter, begränsningar och information om hjälpämnen
hänvisas till www.fass.se SPC reviderad: 20 december 2012. Prevenar 13 ingår inte i läkemedelsförmånen. Pfizer AB, www.pfizer.se
Pfizer AB 191 90 Sollentuna
Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se
Föräldragrupper
i Krusboda 1973 - 1990
S
vensk barnhälsovård uppskattas av föräldrar och når så
gott som 100 % av alla förskolebarn. Syftet med barnhälsovården är att främja barns hälsa och utveckling genom hälsoövervakning, hälsovägledning, vaccination och inte minst föräldrastöd, individuellt och i grupp, en viktig del i folkhälsoarbetet.
Vårt syfte med denna undersökning är att påvisa att det är viktigt för föräldrar att få träffa andra föräldrar för att skapa kontakt
och gemenskap, för utbyte av erfarenheter och för att vid behov
få kunskap och stöd i föräldrarollen av kunnig BVC-personal.
Under första delen av 1970-talet byggdes Krusboda, ett småhusområde i Tyresö, bestående av 1200 villor, atriumhus, radhus
samt 300 små hyresradhus (1-3 rum), Sveriges största småhussamfällighet. 1973 fanns det 700 förskolebarn i Krusboda, en
Barnavårdscentral (BVC) öppnades i Krusboda centrum. Två år
senare fanns det 1100 förskolebarn och BVC utökades med en
BVC-sjukskötersketjänst. Barnavårdscentralen fanns i Krusboda
fram till 1990 då den flyttades till Bollmora vårdscentral.
Från 1973 startades föräldragrupper i Krusboda. Efterfrågan
var stor redan från början. Grupperna kom att bestå av 8 -12
föräldrar som träffades 10 ggr under barnets första levnadsår. Så
Helga Björkman
Barnsjuksköterska/Fil.
mag.
Tel. 08-7122356
Mobil: 070-7940210
E-post: [email protected]
6
barnbladet
nr 6 december 2013
Karin Allerstrand
Barnsjuksköterska
Tel. 08-7127161
Mobil: 070-2974031
småningom inbjöd vi våra gamla föräldragrupper till gruppläkarmottagningar med 1 timmes strukturerat samtal samt individuell
undersökning vid 2½-, 4- och 6-årsbesöken, tillsammans med
vår barnläkare Jan Bäckström. Nytillkomna föräldrar bildade nya
grupper eller inbjöds i de gamla.
Vi är nu pensionärer och bor kvar i Krusboda. Många av familjerna som vi har träffat har flyttat från Krusboda, men ofta träffar
vi kvinnor i området som säger:
”Nu skall jag träffa gruppen som ni startade på BVC, kommer du
ihåg?” .Vi blev nyfikna på hur dessa nätverksgrupper har utvecklats under årens lopp.Varför har just dessa fortsatt att träffas, vad
blev det av barnen? Det resulterade i att vi i vårt områdesblad
”KrusbodaKontakt” skrev en insändare: ”Deltog du i föräldragrupp
på Krusboda barnavårdscentral?” Vi fick en del svar och utarbetade
en liten frågeenkät till föräldrar.Vi träffade sju grupper och deltog
i en av deras träffar och fick höra vad som hänt under årens lopp
med gruppen, med barn och barnbarn. Vi vet att flera grupper
fortsatte att träffas under några år, en del av dessa träffas också
fortfarande.
Totalt startades 73 föräldragrupper i Krusboda mellan åren
1973 – 1989 av en eller båda sjuksköterskorna tillsammans. Elva
grupper var pargrupper, som i början träffades på kvällstid, senare
på eftermiddagstid.Vad vi vet, träffas endast en av pargrupperna
fortfarande. Många grupper har upphört p g a flytt eller separationer. I de grupper vi har träffat bor någon eller några kvar i
Krusboda, övriga bor runt om i länet.
En stor förändring var att mottagningsbiträden som arbetade tillsammans med BVC-sjuksköterskorna togs bort under 1980-talet.
Detta gjorde att sjuksköterskorna fick lägga mycket av sin tid på att praktiskt få arbetet att fungera
Sammanställning av fråga 8 i enkäten. Tabell med hjälp av
Marianne Bergström.
Det man mindes bäst var uppenbarligen det som rörde barnen
direkt. Parrelationer, ekonomi och arbete, relationer till egna föräldrar samt existentiella frågor hade man inte så mycket minnen
av.Tyvärr inte heller av våra diskussioner kring tobak och alkohol.
Enkäten till dem som var med i föräldragrupperna delades ut
efter gruppträffen. En del fyllde i och lämnade den direkt, andra
mailade den till oss i efterhand.
Stora förändringar har skett inom barnhälsovården sedan
1970-talet inom Stockholms Läns Landsting. Det ”Nationella
Basprogram” som fanns för verksamheten har tagits bort. Det
finns endast ett Vaccinationsprogram idag. Arbete pågår för att
skapa ett nytt nationellt basprogram, där vi hoppas att föräldrastödsgrupperna finns kvar för alla föräldrar, i sitt ursprungliga
omfång.
En stor förändring var att mottagningsbiträden som arbetade tillsammans med BVC-sjuksköterskorna togs bort under
1980-talet. Detta gjorde att sjuksköterskorna fick lägga mycket
av sin tid på att praktiskt få arbetet att fungera. Datajournaler infördes, en stor utbildningsinsats krävdes för detta. Syftet var att få
en bättre dokumentation och att journalen i förlängningen skulle
underlätta arbetet och spara tid. De rutinmässiga läkarbesöken
för barn skars successivt ner från 8 besök/barn 0-6 år under
1970-talet, till 3 besök under barnets första år. Föräldrastödsgrupperna har i och med detta minskat från att träffas 10 gånger
i förstabarnsgrupperna till 6 gånger. På många BVC hinner man
inte inbjuda mer än enstaka flerbarnsföräldrar i grupp. BVC uppmuntrar föräldrar att träffas själva mellan gångerna för att få en
bra kontakt med varandra och att skriva en mobil och maillista
vid första träffen. Det nya är också att många grupper bildar en
egen grupp på Facebook eller på någon annan websida och har
täta kontakter med varandra via nätet.
Avslutningsvis vill vi tacka alla som delgivit oss sina erfarenheter och berättat om sina och barn och barnbarns liv.Vi hoppas
att Socialstyrelsen och gruppen som arbetar med ett nytt Vägledningsdokument för Barnhälsovården, tar till sig önskemålen om
att även era barn och barnbarn skall få mötas i föräldrastödsgrupper för att få utbyta erfarenheter med varandra och för att tillsammans med BVC-personal få möjlighet att öka sina kunskaper om
barns utveckling och deras fysiska, psykiska och sociala behov. *
nr 6 december 2013
barnbladet
7
tema
barn i vuxenvården
Att skapa förutsättningar för en bra övergång från barnsjukvård till vuxensjukvård
D
e senaste decenniernas framgångar inom barnsjukvården har resulterat i att allt fler barn och ungdomar
med långvariga sjukdomstillstånd blir vuxna. Barn och
unga med långvariga sjukdomstillstånd, löper i varierande grad
risk för komplikationer både på kort men även lång sikt och kan
behöva uppföljning under resten av sitt vuxna liv. Detta faktum,
att fler barn med långvariga sjukdomstillstånd idag når vuxen ålder, har blivit en reell utmaning för både barn och vuxensjukvård. Det innebär att det ställs stora krav på sjukvårdsorganisationen och internationella riktlinjer betonar vikten av att kunna erbjuda en kontinuerlig ålder och utvecklingsanpassad sjukvård under hela livet, utan avbrott.
Idag sker överföringen från barnsjukvård till vuxensjukvård
många gånger utan struktur eller genomtänkt plan, och vanligtvis
existerar inte heller en succesiv förberedelse. Både barnsjukvård
och den mottagande enheten inom vuxensjukvården står inför
Ewa-Lena Bratt
Barnsjuksköterska
Drottning Silvias
barn- och ungdomssjukhus,
lektor Högskolan
Väst, Trollhättan
8
barnbladet
nr 6 december 2013
Malin Berghammer
Barnsjuksköterska
Drottning Silvias
barn- och ungdomssjukhus, lektor
Högskolan Väst,
Trollhättan
en rad utmaningar i att förbättra överföringsprocessen. Förberedelse inför överföringen behöver påbörjas många år i förväg,
redan så pass tidigt som i 10-12 årsåldern. Som en bas behövs en
strukturerad plan för hur överföringsprocessen skall ske. Av allra
största vikt är att det görs en kartläggning av ungdomens behov,
i syfte att kunna erbjuda en individualiserad vård.Vuxensjukvården står många gånger oförberedd på att möta och ta hand om
de ungdomar/de unga vuxna som överförs från barnsjukvården
och det kan finnas en ovana att möta och förstå de behov som
finns. Dessa behov är många gånger grundade i de erfarenheter
som ungdomen har med sig.
Att vara förälder till ett barn/ungdom med en kronisk sjukdom medför ofta stor insikt och de har under sitt barns uppväxt
lärt sig kontrollera barnets sjukdom och behandling så gott det
går. Föräldern har ibland mer kunskap än vad ungdomen själv har
och tar många gånger också ett större ansvar för behandling och
uppföljning. I samband med överföringen till vuxensjukvården
finns inte föräldern med i samma omfattning längre, ungdomen/
den unga vuxne förväntas nu själv ta ansvar för sin sjukdom,
behandling och även för uppföljningen. Helt plötsligt blir föräldrarna utestängda, vilket kan orsaka stor oro och stress och blir ofta
en mycket stor omställning för föräldern. I vuxenvården flyttas
fokus från familjen till individen och den unga vuxna människan
tema
barn i vuxenvården
Idag sker överföringen från barnsjukvård till vuxensjukvård många gånger utan struktur eller genomtänkt plan och vanligtvis existerar inte heller en succesiv förberedelse.
är i fokus och det förväntas också att den unga vuxne tar ansvar
för sin sjukdom med allt vad det innebär, från egenvård till behandling. Detta kräver också kunskap om sjukdomen.
Det som ofta saknas är en målinriktad, planerad och anpassad
övergång från barn- och familjecentrerad barnsjukvård till personcentrerad vuxensjukvård. I ett personcentrerat förhållningssätt är grunden i att individen har resurser och en kapacitet att
ta hand om sin egen hälsa. Detta betonar individens kompetens
och familjen sätts mer i bakgrunden – familjerelaterad sjukvård,
i jämförelse mot barnsjukvårdens familjecentrerade förhållningssätt. Överföringsprocessen innebär att ungdomen succesivt lär sig
om sin sjukdom, samt att ungdomens förmåga till egenvård ökar,
d v s att ungdomen utvecklar en kompetens att ta över ansvaret
att sköta sin egen hälsa. I arbetet med att förbättra och öka förutsättningarna för överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård
måste vi reflektera över det skifte av förhållningssätt (från att arbeta familjecentrerat till personcentrerat, d v s då fokus skiftar från
hela familjen till individen, den unga den vuxna personen med
behov, förmågor och resurser).
Varför är detta viktigt?
Många ungdomar med långvariga sjukdomstillstånd tillhör idag
den första generationen överlevare. Förr överlevde inte en stor del
av dessa barn till vuxen ålder. Det betyder att med dagens medicinsk-tekniska utveckling inklusive förbättrade behandlingsstrategier, så har det formats en ”ny” grupp unga människor. Gruppen unga vuxna med långvariga sjukdomstillstånd ökar hela tiden, vilket ställer helt nya krav på kompetens inom såväl barnsom vuxensjukvård. Det är hög tid att bygga en bro för att underlätta denna övergång samt att satsa på forskning och utveckling
för att skapa överföringsprogram som är applicerbara på många
olika övergångar från barnsjukvård till vuxensjukvård. De eventuella hinder som förekommer torde vara desamma oavsett vilket långvarigt sjukdomstillstånd det handlar om.
När sker vanligtvis överföringen?
Idag styrs vanligtvis överföringen av ungdomens kronologiska ålder snarare än när personen utvecklingsmässigt är redo att överföras. Man måste även reflektera kring vad det är som avgör när
8
EN BARNYOGHURT
RIK PÅ VITAMIN D!
Innehåller 4 µg vitamin D/100g.
2,5 dl ger barnen hela det dagliga
rekommenderade intaget av vitamin D!
* Öhlund I. et al J Pediatr Gastroenterolog Nutr. 2013 May
Utvecklad i dialog med svenska
barnnutritionsforskare, speciellt för
de behov som barn i Sverige har.
40% av förskolebarn i Sverige har för
låga D-vitaminnivåer under vintern.*
Finns i två smaker som barn älskar:
Vanilj och Jordgubb.
Behändig förpackning på 0,7L
– barnens egen yoghurt!
WWW.DANONINO.SE WWW.DANONE.SE
REKOMMENDERAT CIRKAPRIS 19:90 SEK. FINNS I VÄLSORTERADE LIVSMEDELSBUTIKER.
nr 6 december 2013
barnbladet
9
tema
8
barn i vuxenvården
en ung person är redo att överflyttas till vuxensjukvården? En rad
faktorer har visat sig ha betydelse för detta. Det finns även en rad
instrument som mäter, utifrån olika aspekter, när ungdomen är
redo. Dessa aspekter tar bland annat hänsyn till ungdomens medicinska tillstånd, åldern, utvecklingsnivå, ungdomens kunskap om
sjukdomen samt ungdomens hälsa. Vissa instrument inkluderar
också vilka kunskaper som krävs för att lyckas med överföringen,
samt föräldrarnas syn på överföringen.
program är därför att man, istället för att koncentrera sig endast på
den kronologiska åldern, gör en bedömning av hur redo och förberedd ungdomen är att ta ansvar för sin sjukdom. I det innefattas både ungdomens egenvårdskapacitet men också kunskapsnivån om sjukdomen och behandling, inklusive dess konsekvenser
i dagligt liv. Ungdomarna behöver lära sig att ta (mer) ansvar för
sin sjukdom och behandling eftersom de kommer att leva med
sin sjukdom resten av sitt liv.
Två olika begrepp – ”transition” och ”transfer” – vad är vad?
Forskningsstudier har visat att de ungdomar som är förberedda
och mer redo att själv ta ansvar för sin sjukdom är också mer benägna att komma på besöken, d v s den regelbundna uppföljning
som det ofta är behov av, i jämförelse med de ungdomar som inte är redo att själva ta ansvar för sin sjukdom. En välfungerande
och genomtänkt överföringsprocess har även visat sig ge effekter
på längre sikt, det har till exempel medfört att det finns en lägre
morbiditet och en sjunkande mortalitet hos ungdomar och unga
vuxna som är redo för överföring.
Det råder ibland en begreppsförvirring mellan de engelska begreppen ”transition” och ”transfer”. En transition beskrivs som en
övergång från ett tillstånd till ett annat och det sker vid olika tillfällen under en människas livscykel.Vårdpersonal inom barnsjukvård möter i princip dagligen barn, ungdomar och familjer som
befinner sig i transition på olika sätt men många gånger reflekterar vi inte ens över det. En transition medför ofta att personens
identitet ifrågasätts, självbild och trygghet i vardagen förändras,
vilket gör personen extra sårbar.Tonårstiden, övergången från att
vara barn till att bli vuxen, beskrivs till exempel som en utvecklingsrelaterad transition. Under denna transition skall tonåringen göra sig oberoende från föräldrarna, söka sin identitet och ta
ansvar över sitt liv inklusive ansvar för sin sjukdom.Tonåren är ju
dessutom i sig ofta en turbulent period i livet.
Transfer innebär istället den mer konkreta och praktiska
förflyttningen mellan vårdgivare. I detta fall överföring/överflyttning från barnsjukvård till vuxensjukvård med allt vad det
innebär; separation från en känd vårdgivare, ombytta roller (från
minskat föräldraansvar till ökat egenansvar) och mötet med något okänt och ovant. Varje år överförs många ungdomar med
kroniska sjukdomar till vuxensjukvården och denna transition/
överföring beskrivs sällan som komplikationsfri. Överföringen
upplevs många gånger som dramatiskt och stressande, inte endast
för den unga vuxne utan även för ungdomens föräldrar. Ungdomen skall nu lämna barnsjukvården, som för många symboliserar
en trygg punkt där personalen är välkänd och inger trygghet.
Både ungdomen och föräldrarna har ofta under åren i barnsjukvården etablerat en stark relation till personalen och de skall nu
istället möta något okänt.
Hur skall överföringen ske?
Det finns behov av strukturerade överföringsprogram för ungdomar med långvariga sjukdomstillstånd som skall överföras till
vuxensjukvård. En bra grund i utformandet av ett överförings-
10
barnbladet
nr 6 december 2013
Pågående forskning
Ett nationellt forskningsprojekt, med fokus på barn och ungdomar med medfödda hjärtfel ligger just nu i startgroparna. I projektet samarbetar Göteborg, Lund, Stockholm och Umeå för att
skapa förutsättningar för att etablera ett fungerande nationellt
överföringsprogram. I projektet innefattas såväl ungdomar, föräldrars och sjukvårdspersonalens attityder till överföring både inom barnsjukvården såväl som vuxensjukvården. Ungdomars och
föräldrars kunskap om sjukdomen samt deras behov efterfrågas
också och i projektet ingår även en kartläggning av den organisatoriska strukturen inom barnsjukvården såväl som vuxensjukvården. Resultatet av detta ska sedan ligga till grund för utformandet av ett strukturerat överföringsprogram, vilket sedan kommer
att testas och utvärderas.
Referenser:
Friberg F & Öhlen J (red). Omvårdnadens grunder. Perspektiv och
förhållningssätt. Kap 1. Ternestedt B-M, Norberg A. Omvårdnad
ur ett livscykelperspektiv. 2011. Studentlitteratur. Lund
Rapley, P. Davidsson, PM. Enough of the problem: a review of
time for health care transition solutions for young adults with chronic illness. Journal of Clinical Nursing. 2010; (19) 313-323.
Meleis AI, Sawyer LM, Im EO, Hilfinger Messias DK,
Schumacher K. Experiencing transitions: An emerging middle- range theory. ANS Adv Nurs Sci. 2000;23:12-28
*
Den enda modersmjölksersättningen
berikad med
som:
Minskar koliksymtom
hos 95% av barn. 1, *
Ger lindring redan
inom 7 dagar. 1, *
Minskar skriktiden
med 70%. 2, *
Förbättrar familjens
upplevda livskvalitet.
2, *
Kolik och koliksymtom är vanliga spädbarnsproblem.
I de fall barnet ges modersmjölksersättning, kan man nu rekommendera NAN Sensitive.
NAN Sensitive är den första modersmjölksersättningen som berikats med Lactobacillus reuteri
– en aktiv bakteriekultur som har dokumenterat lindrande effekt vid kolik och koliksymtom. 1-2
Din rådgivning kan göra en stor skillnad
För mer information om NAN Sensitive, besök
www.nestlebarnmat.se/vardpersonal
1. Savino F, et al. Pediatrics 2010; 126(3):e526-533.
2. Szajewska H, et al. J Pediatr 2013; 162(2):257-262.
* Resultat baseras på kliniska studier av Lactobacillus reuteri.
Bröstmjölk är den bästa näringen för barnet under de första månaderna i livet och bör om möjligt alltid vara det första alternativet. Produkten bör användas endast på tillrådan av barnhälsovården.
tema
barn i vuxenvården
Barn som anhöriga
i vuxenvården
A
tt vara barn avser enligt FN:s barnkonvention varje
tiklarna (2,3,6,12,13,16,23,24,27,31,42) barns behov både som
människa under 18 år (Mänskliga rättigheterna, 2006). patient och som närstående inom vården. Sveriges regering antog
När ett barn blir sjukt ökar behovet av trygghet och 1988 NOBAB (Nordisk förening för sjuka barns behov) stannärhet från barnets familj, personal
dard, som underlag för vård av barn
och personer som finns i barnets
på sjukhus. Innehållet i standarden
Be barnet berätta vad det uppfattat
nätverk (Björk 2008, Forsner 2006;
utgår från barnkonventionen och
Ångström Brännström 2010). Att
bygger på 10 områden (vårdform/
vara sjuk som barn innebär ett flerrelationer, närhet, trygghet/föräldtal upplevelser som att känna enramedverkan/information/medsamhet, rädsla, oro, längtan efter att
bestämmande/miljö/stöd i utbli frisk. Ett barns sjukdom drabbar
vecklingen/kvalificerad personal/
hela familjen och även syskon, som
kontinuitet i vården/respekt för
ofta känner sig utanför, rädda och
integritet (NOBAB, 1990).
oinformerade. Det är även viktigt
Det finns ytterligare en standard
att informera syskonen om det sjuom barns rätt (2010) som belyser
ka barnets situation så att detta inte
barnperspektivet i mötet med barn
medför att de behöver bli oroliga i
och ungdomar med funktionsnedonödan (Syskonbroschyrer).
sättning. Utöver detta finns för barStyrdokument som tar tillvara
nens rättighet föräldrabalken sedan
barns rättigheter, belyser att barns behov ska tillgodoses och att 1949, som behandlar rättsförhållande mellan barn och föräldrar
barnen ska skyddas mot utnyttjande och diskriminering. En- (Föräldrabalk 1949:381).
ligt FN:s barnkonvention har barnen rätt till medbestämmande
(Mänskliga rättigheterna, 2006). I barnkonventionen belyser ar- Barn som patient eller närstående
Barn som patient eller närstående kan lätt glömmas bort, komMonica Andersson
Margaretha Jenholt Nolbris
ma i skymundan och lämnas ensamma utan trygghet, men även
Dagundersköterska TIVA.
Barnsjuksköterska, fil. dr.
Sahlgrenska universiCentrum för barns rätt till
ensamma med egna tankar och känslor. För både barn som patetssjukhuset Göteborg
hälsa, Drottning Silvias
tient och närstående har det dagliga livet förändrats och barnen
Barn- och ungdomssjukhus
har gått från en värld till en annan värld.
12
barnbladet
nr 6 december 2013
tema
barn i vuxenvården
Barnets bästa innebär att ha
Patient
barnets perspektiv i centrum
Att vara sjuk som barn innebär
ett ökat behov av både trygghet
Detta innebär att barnkompetens
och närhet från sin familj, speciär en grundläggande kunskap om
alistsjuksköterskan och personer
barnets situation. Där barnets perur barnets nätverk. Det kan också
spektiv handlar om barnets egen
medföra att barnet kan bli bundet
berättelse och tolkning, av sitt liv
av olika behandlingar men även av
här och nu. För vuxna innebär
personal och sina föräldrar. För att
det att ha ett barnperspektiv, att så
bli frisk vill barnet vara med och
långt som möjligt sätta sig in i barAnpassa språket efter ålder och mognad
förbereda sig i vårdprocessen, genets situation för att bättre kunna
nom att vara delaktig i planering
tillvarata barnets intresse och verka
och genomförande av den egna
för barnets bästa. Samt slutligen att
vården. Barnet vill även ha åldersadekvat information för att för- använda ett barnrättsperspektiv, genom att ta hänsyn till barnets
stå sin sjukdom och situation. Leken kan för ett barn bli ett sätt mänskliga rättigheter och att säkerställa dessa rättigheter i åtgäratt uttrycka sina upplevelser och
der eller vid beslut.
känslor både för att kommunicera
Goda exempel vid Sahlgrenska Universitetssjukoch få information förmedlad på.
Kommunikation med bilder som
huset i arbetet med Barnkonventionen
stöd
Barnet kan själv rita sig eller anPå nedanstående länk lyfter VästraGötalandsregionen fram
goda exempel inom verksamheter som kommit långt i sitt arvända en färdig mall. Exemplet i
De vuxna som finns kring ett
bete med barnkonventionen. Under Artikel 6 kan du läsa mer
bilden nedan kan vara att barnet
barn som närstående behöver
om TIVA:s arbete med barn som närstående till svårt sjuka.
inte vill se, får inte se eller vågar
ha barnets perspektiv. Det gäller
www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/Ovriga-sidor/
Barnkonventionen/Goda-exempel1/
inte se. Det kan också innebäatt i varje moment i vårdprocesra att barnet inte har fått någon
sen få förberedande information
information. Öronen har kryss
och vara delaktig i den sjukes vård.
på sig för de vill inte höra eller
Genom att barnet tidigt blir delatt de inte vågar höra. Även här kan barnet varit oinformerat och
aktig i familjesituationen, finns det en möjlighet att förhindra
alltså inte fått höra något. På liknande sätt är det med munnen, att
fantasier om den sjuke. Risken är annars att det för barnet kan
ingen lyssnar när barnet pratar eller att det är för svårt att prata.
uppstå både otrygghet och rädsla.Även barn som närstående lägger märker till olika förändringar utan att ett ord har sagts
och för dessa barn är det viktigt att de har samma inHur kan vi informera, möta och samtala?
formation som de vuxna, då barn kan hantera inGenom att inta ett salutogent hälsoperspektiv arformation som kan vara tung att höra. Att efter
betar vårdpersonalen med välbefinnande för
exempelvis ett informationssamtal få möjlighet
barn i sjukvården (Antonovsky, 1987). För att
att leka är viktigt och kanske viktigare då än nåbarnet ska förstå den nya situationen som
gonsin, just att få leka av sig.
det hamnat i är det viktigt att det får en
TIVA:s (Thorax-intensiven Sahlgrenska
känsla av sammanhang (KASAM) och detta
universitetsjukhuset) Barn och ungdomsteam
gäller för alla i familjen. Barnet behöver upphar sedan 2009 arbetat med att möta barn och
leva sin situation som begriplig, hanterbar och
ungdomar till svårt sjuka anhöriga med adekvat
meningsfull, något som kan vara svårt när baroch lättförståelig information. När barnet/ungdonet inte har all information.Trots det som inträfmen kommer de första gångerna på besök till den
fat är det viktigt att barnet upplever meningsfullsjuka anhöriga, försöker vi ge dem uppmärksamhet
het för att lättare både begripa och hantera sin situaoch åldersanpassad information samt möjlighet
tion, i och med denna upplevelse infinner sig en
att samtala med läkare. De tilldelas även en egen
känsla av sammanhang för barnet.
brochyr med bilder och en nalle att ta med sig
hem.Tea• Anpassa språket efter ålder och mognad.
met består av läkare,sjuksköterska,undersköterska, kurator och vi
• Be barnet berätta vad de uppfattat
har ett nätverk till andra yrkesgrupper. Information och föreläs• Vuxna måste försöka att stå ut och härbärgera: container/soppåse, stå ut
• Barn och unga måste få ställa frågor själva
ningar har förmedlats vidare till hela personalgruppen på TIVA.
Närstående
”Vi tror på att förebygga ohälsa genom att i det kliniska vårdarbetet
se och bemöta barn och ungdomars behov som närstående”
• Rikta känslor mot personalen
• Berätta om sina känslor och tankar
• Bli bekräftade
• Egen tid med vårdpersonal (de frågar inte när föräldrarna är med)
• Hjälpa till med dialog i familjen
nr 6 december 2013
barnbladet
8
13
tema
barn i vuxenvården
8
till den egna verksamheten, förbättrat barnperspektiv eller alternativ barnkonsekvensanalys. Hittills har 100 barnrättsombud inom barn- och vuxensjukvård genomfört utbildningen, det är psykologer, kuratorer, lekterapeuter,
barnsköterskor, sjuksköterskor,
läkare. Efter avslutad utbildning
har barnrättsombuden rapporterat att barnperspektivet inom
verksamheten har förstärkts. Förbättring har skett av information
till barn och föräldrar och ökad
kunskap om anmälningsplikten
vid misstanke om att barn far illa.
Den fysiska miljön för barn och
Berätta att det är normalt att vara rädd, orolig,
ungdomar har också förbättrats.
• Tala sanning och försköna inte (de scannar av om en lögn sägs)
• Kontinuitet av vårdpersonal
• Känna delaktighet
• Portionera ut information
• Uppmärksamhet
• Bekräftelse
• Trygghet
Fråga barnet: Vad det tänker och
känner, känns det något i kroppen,
är du rädd, vad önskar du? Berätta
för barnen att det är normalt att vara: rädd, orolig, ledsen, känna skuld
och ilska.
Beskriv för att undvika fantasier
Var lyhörd i samtalet med barnet
för att hjälpa barnet med ev. frågor eller rädslor.
ledsen, att känna skuld och ilska
•Ta kort
•Lukt
•Ljud
•Apparater
•Slangar
Referenser
Antonovsky, A. (1987). Unraveling the mystery of health: how people manage stress and stay well. San Francisco, Calif: Jossey-Bass.
Stöd
• Finns andra vuxna i barnets närhet som
kan stötta dem?
• Kontaktperson för samtal, sms, mejl eller
Skype
Barnrättsombudsutbildning
Barn rätt enligt FN:s barnkonvention. En standard för barnperspektiv utarbetad av habilitering & Hälsa,Västra Götalandsregionen i samarbete med
NOBAB.
www.vgregion.se/upload/HoH/Kansli/Komm/Info.mat/Broschyrer/Barnsratt-2010-webb.pdf
Björk M. (2008). Living with childhood
cancer. Family members’ experiences and
needs. Lund: Lunds Universtitet. Akademisk avhandling.
Hälso- och sjukvårdslagen kompletterades 2010 med tydligare krav på att
barn har rätt att efter mognadsgrad inForsner M. (2006). Att vara barn i sjukformeras om sin egen och anhörigs
dom och sjukvård: barns berättelser om sina
sjukdom och att själva vara delaktiga
upplevelser av sjukdom och sjukvårdsrädsla.
i beslut om sin behandling. Barn beUmeå: Umeå Universitet.Akademisk avhöver också vara delaktiga i sin omhandling.
vårdnad både i öppen- och slutenvård.
Centrum för barns rätt till hälsa, DrottFöräldrabalk (1949:381)
ning Silvias barn- och ungdomssjukw w w. n o t i s u m . s e / r n p / s l s / l a g /
19490381.htm
hus, startade en utbildning till barnrättsombud inom sjukvården för att
Mänskliga rättigheter - Konventionen
om barnets rättigheter. Regeringskansstödja och medverka till att utveckla
liet Utrikesdepartementet, januari 2006.
Tack för besöket på TIVA
barnperspektivet inom verksamheter
där barn både kan vara patienter och
NOBAB (1990). Nordisk standard för
barn och ungdomar inom hälso- och
närstående. Syftet är att barnrättsombuden efter avslutad utbildning skall ha kunskap och förståel- sjukvård. www.nobab.se
se om barns behov och rättigheter som patient och närstående, Syskonbroschyrer: När ett syskon har en syster eller bror med allvarlig
kunna genomföra barnkonsekvensanalyser inför och vid föränd- sjukdom eller funktionsnedsättning, till syskon, personal, föräldrar och
ringar som kan påverka barnen, ingå i nätverk med andra barn- andra vuxna, 2013.
rättsombud för att utveckla barns rättigheter i vården och känna www.sahlgrenska.se/sv/SU/1/Drottning-Silvias-barn--och-ungansvar för att nya arbetskamrater introduceras i arbetet med FN:s domssjukhus/Centrum-for-barns-ratt-till-halsa2/FNs-Barnkonvenbarnkonvention. Utbildningen till barnrättsombud sker vid sex tion1/
tillfällen, fem tillfällen med föreläsningar och diskussioner och Ångström-Brännström C. (2010).Tröst – beskriven av långvarigt sjuvid det sista tillfället sker en presentation av utbildningens upp- ka barn, föräldrar och en sjuksköterska. Umeå: Umeå Universitet. Aka*
gift i form av exempelvis en anpassad broschyr eller anpassat PM demisk avhandling.
14
barnbladet
nr 6 december 2013
tema
barn i vuxenvården
TIVA:s Barn och ungdomsteam
Monica Andersson Usk, Barnrättsombud, Maria Modig Ssk, Klaus Kirnö Narkosläkare, Per
Nellgård Narkosläkare, Kristina Swärd narkosläkare, Vicenzo Lepore Thoraxkirurg, Hans
Lidén Thoraxkirurg samt Lena Friedrich Kurator.
Finns på
st
enda tek
apo
VATTKOPPOR?
PoxClin begränsar omfånget av infektioner
och stödjar hudens naturliga läkningsprocess.
PoxClin verkar kylande och minskar klådan.
Beställ ett litet PoxClin broschyrhäfte
och /eller annat informationsmaterial
e-mail: [email protected]
servicetelefon: 020 1401120
TEKNISKA DATA – Produktnamn: Poxclin. Ingredienser: Aqua, Aloe Barbadensis Extract*, Betaine, Laureth-9, PEG-40 Hydrogenerated castor oil, Glycerin, Sodium Cocopolyglucose tartrate, Phenoxyethanol, Panthenol, Ethylhexylglycerin, Allantoin, Chamomilla
recutita flower extract, Lavandula angustifolia flower/leaf stem extract, polyglyceryl-10 Laurate + aqua. *Galactoarabinan polyglucoronic acid crosspolymer (2QR). Användning: Lindrar symptom hos barn med vattkoppor, som irritation, klåda och känslighet.
Beskrivning: Poxclin CoolMousse innehåller 2QR, ett naturligt polysaccharid-komplex från växten Aloe Barbadensis. 2QR reglerar det mikrobiologiska ekosystemet genom att hindra mikrober från att binda sig till cellmembranen. Därmed reduceras omfånget
av infektioner. Poxclin hämmar bakteriernas tillväxt, främjar hudens naturliga läkningsprocess och dämpar omedelbart klåda samtidigt som det verkar kylande och lugnande på huden. Intensiteten hos klådan mildras, vilket bidrar till att förhindra ärrbildning.
Innehåll: 100 ml i skumbehållare. Användning: PoxClin Coolmousse skum appliceras på de utsatta områdena minst 3 gånger om dagen, eller närhelst lindring önskas. Flitigare användning ökar effekten Registrering: Poxcilin är registrerad och klassificerad som
medicinteknisk produkt klass 1 enligt direktiv 93/42/EEG om medicintekniska produkter Förvaring: Förvaras torrt vid rumstemperatur. Får inte användas efter sista förbrukningsdatumet. Den kylande effekten förstärks om man förvarar produkten i kylskåpet.
Varning: Förvaras otillgängligt för barn. Vid ögonkontakt med PoxClin®CoolMousse, skölj med stora mängder rent vatten. Sök läkarhjälp om irritationen skulle hålla i sig. Barn med vattkoppor bör inte ges acetylsalicylsyra (t.ex. Magnecyl, Aspirin, Albyl). Tillverkare:
YouMedical, Van Baerlestraat 13c, 1071AM Amsterdam, Nederländerna. Distributör: Unigroup ApS, Diplomvej 373, DK-2800 Lyngby, Danmark. [email protected]. www.unigroup.eu. Informationen uppdaterad: 11/2012.
tema
barn i vuxenvården
Att bli vuxen med diabetes
C
hristoffer Fjelldal har haft diabetes sedan han var
riktigt liten. Nu är han vuxen och har nyligen flyttat till
en egen lägenhet. För drygt ett år sedan slutade han vara
patient på barnkliniken och flyttade över till vuxenvården.
– Hur har det varit att flytta till en mottagning för vuxna?
– Jag tycker att det gått rätt smidigt faktiskt. Jag var lite orolig,
men det löste sig. Dom har rätt bra koll…
Christoffer hade lite farhågor att de nya läkarna och sjuksköterskorna inte skulle känna till hans sjukhistoria men de har varit
bra pålästa i journalen. De hade också pratat med vårdpersonalen
på barnkliniken så det har känts tryggt och bra.
På barnkliniken var det en mindre grupp läkare och sjuksköterskor på diabetesmottagningen, vilket gjorda att Christoffer
kände alla där. Dessutom var han där ofta. I vuxenvården går
Christoffer på kontroll mera sällan och det medför att han inte
har samma personkännedom som på barnkliniken.
I somras stängde den diabetesmottagning som Christoffer går
på eftersom de hade svårt att hitta semestervikarier. Christoffer
minns inte att han fick något besked om vart han skulle vända sig
om han behövde hjälp. När han så fick höga blodsockervärden
Berit Finnström
Barnbladet
16
barnbladet
nr 6 december 2013
under sommaren och sökte vård så blev han skickad till ett annat
sjukhus där han blev intagen ett par dagar. När han efter hemkomsten kom på att han behövde ett recept på insulin och kanyler
så visste inte sjukvårdsupplysningen vart de skulle skicka honom
och han blev bollad fram och tillbaka mellan olika sjukhus och
mottagningar.
– Då var det rätt stökigt att tag, men till slut fick jag tag på en
läkare på avdelningen där jag legat inne som sa att ok, nu har du
blivit skickad fram och tillbaka flera gånger så nu löser jag det här
åt dig, och så skrev han ut receptet.
Till barnkliniken kunde han ringa när som helst men i vuxenvården finns speciella telefontider så tillgängligheten är nog
lite sämre nu. Själva mötet med personalen går däremot i samma
banor.
– Det är ungefär samma snack om kost och motion och det
här med alkohol och så.
Flytten till egen lägenhet har varit spännande. Inte bara för
att Christoffer har fått ett eget boende med allt vad det innebär
med matlagning och att betala räkningar, utan också för att han
nu själv måste klara allt med sin diabetes. Fast han var inte så
värst orolig eftersom han varit ute på egen hand och seglat i flera
veckor och även på scoutläger i en månad. Hans mamma var nog
mer bekymrad, kanske inte helt utan orsak.
– Jag har sagt till henne att den enda skillnaden är att det här
tema
barn i vuxenvården
”När han efter hemkomsten kom på att han behövde ett recept på insulin och kanyler så visste inte
sjukvårdsupplysningen vart de skulle skicka honom och han blev bollad fram och tillbaka.”
”lägret” är längre, ler Christoffer. Men i början var det väl kanske
inte optimalt med mattider och sådant. Det hände att jag glömde
av att äta men jag har blivit bättre på det.
Det är inte heller någon som påminner honom om att ta insulinet, det måste han komma ihåg själv. Det har hänt att han glömt
ta det innan maten när han varit riktigt hungrig. Motionen har
det nog också blivit lite mindre av. När Christoffer bodde hemma
hade familjen en hund som skulle rastas flera gånger varje dag.
Christoffer oroar sig inte för sina blodsockervärden. Han vet
hur han ska hantera sin sjukdom.
– Om jag ligger lågt på kvällen så käkar jag en macka, sedan
ställer jag klockan på två timmar och kollar igen.
Christoffer tycker att övergången till vuxenvården gick bättre
än han trott. En orsak till det tror han är att den förberetts bra
både från barnklinikens sida och på den mottagning som han nu
hör till.
– Själv har jag ju också haft gott om tid på mig att ställa in
mig på övergången.
*
Christoffer Fjelldal
MAM Manuell Bröstpump
Enkel, bekväm och individuellt inställningsbar.
MAM Manuell Bröstpump är enkel att använda och
rengöra eftersom den endast består av fyra delar. Tratten
har inbyggda kuddar och kan roteras 360°. Det gör det
möjligt att pumpa ur alla mjölkgångar, vilket bidrar till att
risken för mjölkstockning minskar och att mjölkproduktionen
hålls igång.
mambaby.com
REgLERBAR pUMpsTyRKA
Inställningshjulet gör det enkelt att ställa in
sugstyrkan på pumpen från svag till kraftig.
Med reglerbar pumpstyrka är det lättare att
hitta ett bekvämt sätt att pumpa.
Bröstpumpen passar till MAM:s populära nappflaska
MAM Anti-Colic, som tack vare sin ventilerade botten
ger ett idealiskt mjölkflöde och minskar kolik hos 8 av 10
bebisar*. Flaskan har dessutom en silkeslen dinapp som
gör det lätt att växla mellan amning och flaska.
Bröstpumpen finns på utvalda apotek och i barnvagnsbutiker.
Beställ en bröstpump kostnadsfritt
på [email protected]. Om du
har frågor är du välkommen att ringa
vår sjuksköterska Carina Gunnarsson
på telefon 08-545 180 70.
Beställ ett prov
kostnadsfritt!
*Medicinsk studie 2011/marknadsundersökning 2010, testat av 204 mödrar.
MJUK OCH BEKVÄM
Inbyggt i tratten finns kuddar som
ger en bekväm känsla och gör att
tratten fäster bättre på bröstet.
LÄTT ATT ANVÄNDA OCH MONTERA
Bröstpumpen monteras och tas isär i fyra enkla
steg. Den är lätt att hantera och rengöra eftersom
den endast består av fyra delar – förbindningsrör,
pump och handtag (en del), silikonventil och tratt.
nr 6 december 2013
barnbladet
17
Studie
Unga vuxnas barndomsupplevelser av stödgrupper för barn
och unga i familjer där någon är eller har varit psykiskt sjuk
N
är barn lever i en familj, där en förälder är eller har varit psykiskt sjuk, behöver vårdpersonalen involvera alla
familjemedlemmarna och erbjuda råd, stöd och information. Det är betydelsefullt att hantera barns hälsa utifrån ett familjecentrerat perspektiv. En familj kan fungera även om en förälder är psykiskt sjuk, men det kan finnas en ökad risk för ohälsa
i dessa familjer, vilket innebär ett ökat behov av att erbjuda stödinsatser. Barn i dessa familjer har ofta behov av att få mer kunskap om sin förälders sjukdom. Ett sätt för dem att få till sig kunskapen är att delta i en stödgrupp med ett pedagogiskt program.
Deltagandet i en stödgrupp ger även möjlighet för barnen att få
kontakt med andra barn med liknande erfarenheter.
Deltagarna i den här studien deltog som barn i stödgrupper
för barn som hade föräldrar som var eller hade varit psykiskt sjuka.
Stödgrupperna var vid deras deltagande indelade i fyra olika åldersgrupper (från 7 år till 19 år). Stödgrupperna hade olika teman
vid sina möten och exempel på dessa teman är känslor, försvar,
psykisk sjukdom, alkohol och beroende, familjen, gränser och
kommunikation.
Syftet med den här studien var att undersöka unga vuxnas
barndomsupplevelser av stödgrupper för barn och unga i familjer
där någon är eller har varit psykiskt sjuk.
Data samlades in under perioden oktober 2012 till och med
mars 2013 i form av individuella kvalitativa intervjuer. Alla deltagare i den här studien erbjöds att bli intervjuade genom en
gruppträff, via en telefonintervju eller via internet (Skype). Det
var sju unga kvinnor som valde att delta, och vid tiden för inter-
18
18
barnbladet
barnbladet nr
nr 66 december
december 2013
2013
vjun var de mellan 19 och 26 år. Intervjuerna varade mellan 17
och 63 minuter (medel 33 minuter) och spelades in på en digital
diktafon. Ungefär två veckor efter att intervjuerna hade genomförts så ringde forskarna upp alla deltagarna för att ta reda på hur
de mådde och vid detta tillfälle hade de också möjlighet att göra
tillägg till sina intervjuer.
Allt datamaterial transkriberades ordagrant och alla texter
analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Texterna
kondenserades sedan till meningsenheter som härefter abstraherades till koder som till slut bildade underkategorier, generiska
kategorier och en huvudkategori.
Den huvudkategori som framkom i den här studien var ”påverkan på livet utanför hemmet på grund av en förälders psykiska sjukdom”. Huvudkategorin framkom ur de två kategorierna ”en annorlunda värld” och ”ett känslofyllt liv”.
Kategorin ”en annorlunda värld” uppstod ur deltagarnas berättelser som beskrev hur de levde i olika världar under sin barndom. De beskrev att deras vänner ofta inte visste under barndomen att deras förälder/rar var sjuk/a och att de ”alltid behövde ...
ta ansvar för vad som hände därhemma”.
Deltagarna beskrev också sin vistelse i skolan som ”kaotisk”
och de” litade inte på skolpersonalen, som inte lyssnade eller gav stöd”.
Deltagarna hade inte heller under sin skoltid vågat berätta för
någon om sin situation, trots att de hade möjlighet att anförtro
sig till personalen.
Stödgruppen upplevdes som viktig, och det kanske viktigaste
budskapet i gruppverksamheten var att deras förälder/rars psy-
kiska sjukdom ”inte var deras fel”.
Stödgruppens verksamhet återkom även i den andra kategorin, det vill säga ”ett känslofyllt liv”. Stödgruppens möten skapade
förutsättningar för deltagarna att kunna hantera sin situation, och
de kunde på detta sätt gå vidare i livet och bli mer oberoende.
Mötena var också en plats där de upplevde att alla förstod varandra och ingen behövde känna sig ensam.
Deltagarna tyckte att stödgruppens verksamhet hade påverkat
deras möjligheter att fungera i vardagen som unga vuxna. Trots
detta var deras vardag i nuläget fylld med känslor av att vara annorlunda. För några av deltagarna hade livet efter stödgruppen
inneburit ett tomt hål i deras liv. Flera av deltagarna behövde
dessutom ytterligare stöd från professionell personal senare i livet.
Stödgruppen hade dock underlättat möjligheterna för dem att ha
förmåga att kunna söka detta stöd.
Sammanfattningsvis så belyser den här studien behovet av att
erbjuda pedagogiska stödgrupper till barn som växer upp med
föräldrar som är psykiskt sjuka för att göra deras tillvaro mer hanterbar, begriplig och meningsfull. Den här studien belyser också
värdet av att lyssna på barns egna berättelser, och att agera utifrån
det som framkommer av berättelserna. Resultatet visar dessutom
att dessa unga vuxna ofta kände sig svikna av vuxenvärlden under
sin barndom och att detta har lett till svårigheter med att känna
förtroende för andra människor i deras vuxna liv.
Referens
Nilsson, S., Gustafsson, L., & Jenholt Nolbris, M.Young adults’
childhood experiences of support when living with a parent with
a mental illness. Journal of Child Health Care. in press.
*
Fakta: Gyllingen
Nässug för förkylda små barn
Små barn i åldern 0-3 år kan inte snyta sig. Detta stör barnets sömn,
födointag och familjens allmänna trivsel. NäsFrida är enkel och säker
att använda och avlägsnar effektivt snor från förkylda små barn.
NäsFrida är lösningen som hjälper dig snyta ditt barn.
Gyllingen är en del av Stiftelsen Gyllenkroken i
Göteborg. Gyllingen arrangerar stödgrupper och är
en mötesplats för barn och tonåringar i familjer där
en förälder är eller har varit psykiskt sjuk. I över 12
Framtagen och utprovad av öron-näs-hals-läkare. Rekommenderad
av barnläkare. Används på barnsjukhus. Registrerad av Läkemedelsverket. Hygienfiltret förhindrar effektivt överföring av bakterier.
år har Gyllingen bedrivit sin verksamhet, vars syfte är
att förebygga psykiska svårigheter genom att erbjuda
Svensktillverkad
stödinsatser både individuellt och i grupp för barn och
tonåringar.
I Gyllingens gruppverksamhet erbjuds barn och
tonåringar medverkan i ett pedagogiskt program
PROVA ÄVEN VÅR UNIKA NÄSSPRAY
som utgår från olika teman. Deltagandet är frivilligt
och kostnadsfritt och föräldrarna är uppdragsgivare.
Grupperna är åldersindelade med en barngrupp (7 – 9
år), mellangrupp (10 – 13 år) och tonårsgrupp (13 – 15
år och 16 – 18 år ). Grupperna träffas eftermiddagstid
16 gånger och varje träff varar en timme och 45 minuter. Det är fler än 38 stödgrupper som har avslutats
inom Gyllingens verksamhet. Verksamheten finansieras av Göteborgs stads sociala resursförvaltning.
Distribueras i Sverige av
Finns i babyfackhandeln och apotek
nr 6 december 2013
barnbladet
19
tema
barns hälsa
Ett sammandrag av Svenska
Folkhälsoinstitutets rapport
Barn och Unga 2013
Det övergripande målet för folkhälsan
i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika
villkor för hela befolkningen. De hälsorelaterade levnads- vanorna grundläggs
under barn- och ungdomsåren och har
en stor inverkan på individens hälsa
under resten av livet.
I
Svenska Folkhälsoinstitutets rapport ”Barn och unga 2013 – utvecklingen av
faktorer som påverkar hälsan och genomförda
åtgärder” belyses den långsiktiga utvecklingen
av folkhälsan bland barn och unga. Rapporten tar också upp viktiga faktorer som påverkar hur befolkningens hälsotillstånd utvecklas. Den innehåller också en kartläggning av
politiskt beslutade åtgärder på nationell nivå
inom de målområden som berör barn och
unga, med fokus på perioden 2006–2011. I
rapporten presenteras även analyser av tänkbara orsaker till förändringarna.
Rapporten utgår från folkhälsopolitikens
elva målområden, vilka har sammanförts till
tre strategiska områden. Dessa är Goda livsvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt Alkohol, narkotika, dopning,
tobak och spel. För varje strategiskt område
presenteras indikatorer som tillsammans belyser utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer inom området.
Barn och ungas folkhälsa
Hur mår barn och
unga i Sverige?
20
barnbladet
nr 6 december 2013
Sverige hör till de länder som har den lägsta spädbarnsdödligheten i världen. Andelen
för tidigt födda och andelen för små barn har
inte förändrats nämnvärt, men fler överlever
tack vare allt bättre sjukvård.
Under barndomsåren, åldern
1–14 år, är dödsrisken som lägst
och den har minskat över tid.
De vanligaste dödsorsakerna
är tumörer och yttre skador.
Både andelen som insjuknar och som dör i cancer har
varit rätt oförändrad sedan
början av 1990-talet. Sverige
har näst Finland världens högsta insjuknandefrekvens av typ
1-diabetes bland barn i världen,
orsakerna till det är inte kända.
Tandhälsan fortsätter att förbättras
bland barn och unga och allt fler är kariesfria.
Under ungdomsåren, åldern 15–29 år, är
risken att dö betydligt högre än under barndomsåren och den har inte minskat. Dödsfall
till följd av självmord och olyckor stod till-
tema
sammans för 70 procent av dödligheten bland män och drygt
hälften bland kvinnor. Självmord har minskat de senaste årtiondena i alla åldersgrupper utom bland ungdomar. Olycksfallsdödligheten har sjunkit de allra senaste åren och allt färre dör
av alkoholkonsumtion. Däremot har narkotikadödligheten ökat kraftigt. Den självrapporterade psykiska ohälsan har ökat sedan
början av 1990-talet bland unga och allt fler
vårdas for självskadebeteende, självmordsförsök, ångest och depressioner. Det finns
dock tecken på att den psykiska ohälsan
och självskadebeteenden nu börjat minska
bland unga.
Redan under barndomsåren finns betydande sociala skillnader i risken att drabbas
av sjukdomar och död, exempelvis har barn
till mödrar med enbart grundskoleutbildning högre risk att dö under spädbarnstiden och barndomsåren. Det har dock skett
mycket stora förändringar beträffande
utbildningsnivån i samhället under denna
period. En minskande andel av befolkningen har enbart grundskoleutbildning, och de är därför sannolikt en mer utsatt grupp i
dag än for tjugo ar sedan.
Goda livsvillkor
Det strategiska området Goda livsvillkor omfattar miljön i hemmet, miljön i förskolan och skolan samt möjligheterna att nå en
utbildningsnivå som skapar goda möjligheter till arbete, ekono-
barns
hälsa
hospice
miska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende.
I Goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och
ha inflytande i samhället.
De indikatorer som ska belysa utvecklingen inom Goda livsvillkor visar på en motsägelsefull utveckling. Såväl ungas valdeltagande som förtroende för myndigheter, institutioner och
politiker i samhället har ökat på senare år.
Men nästan varannan ung saknar tillit till
andra människor och var tredje har upplevt kränkande behandling. Dessutom har
andelen barn som lever i ett hushåll med
låg ekonomisk standard ökat de senaste tio
åren, men däremot har andelen vuxna, med
barn under 18 år, som saknar kontantmarginal eller har svårigheter att klara av de löpande utgifterna minskat.
Indikatorerna visar även att de allra flesta
barn kommer bra överens med sina föräldrar
och att de har lätt för att tala med dem om
problem. När det gäller skolan så har andelen
elever i årskurs 9 som saknar behörighet till gymnasieskolan ökat
under 2000-talet. Utvecklingen bland gymnasieeleverna är däremot stabil; andelen som får slutbetyg inom fyra år och andelen
med grundläggande behörighet till högskola och universitet är
relativt oförändrad under 2000-talet. De senaste åren har andelen
unga som etablerat sig på arbetsmarknaden sjunkit.
De sociala skillnaderna i livsvillkor har ökat. Andelen ensamstående med barn och föräldrar med utländsk bakgrund som har
8
Viktig
information
till alla med
små barn!
Barn är nyfikna
Förgiftningar hos barn är vanligast vid 1–3 år, då de
utforskar sin omgivning. Medicinskt kol binder till sig
de flesta läkemedel, svamp- och växtgifter och kan
motverka att de giftiga ämnena tas upp i kroppen. Kol
ska ges så snabbt som möjligt, helst inom 15 minuter.
Därför bör det alltid finnas hemma. Kolsuspension är en
färdigblandad lösning som säljs receptfritt på apotek.
Beställ vår informationsbroschyr gratis på
OBS! Ge inte medicinskt kol utan att först kontakta Giftinformationscentralen
eller läkare. För mer information www.giftinformationscentralen.se
Kolsuspension (aktivt kol) A07BA01. Oral suspension 150 mg/ml. Akuta förgiftningar och
förgiftningstillbud. Kol bör ej ges före tillförsel av kräksirap och ej heller om det är aktuellt
att tillföra specifik antidot per os. Plastflaska 100 ml. OTC. För mer produktinformation och
prisuppgifter se FASS.se. Läs bipacksedeln före användning.
Datum för översyn av produktresumé: 2012-08-15.
ABIGO Medical AB • Ekonomivägen 5 • 436 33 Askim
Tel 031-748 49 50 • Fax 031-68 39 51 • [email protected] • www.abigo.se
navigator |
[email protected]
tema
barns hälsa
8
Ett friskare Sverige har genomförts under tre
års tid för att inspirera till bra mat och mer
rörelse i vardagen och åtgärder för att
förbättra skolmaten har
vidtagits.
låg ekonomisk standard har fördubblats under 2000-talet. Föräldrarnas utbildningsnivå har fått allt
större betydelse för om unga får
behörighet till gymnasiet, slutbetyg från gymnasiet
och studerar vidare på universitet och högskola.
Goda livsvillkor är det
strategiska område där flest
åtgärder har genomförts
under perioden 2006–2011.
Åtgärder för att stärka barns
rättigheter samt för att stärka jämställdheten och
värdegrunden i skolan har genomförts.Ytterligare
exempel är åtgärder för att stärka barnfamiljers
ekonomi, exempelvis genom höjd föräldrapenning
och höjt bostadsbidrag för barnfamiljer. Föräldrastödsinsatser har genomförts för att främja den psykiska hälsan
bland barn och ungdomar. En ny skollag har införts och
fler möjligheter till lärlings- och yrkesutbildningar har
införts för att förbättra skolresultaten.
Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor
Det strategiska området Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor
omfattar den fysiska och psykosociala miljö där människor bor,
arbetar och tillbringar sin fritid. Dessa kan hjälpa till att främja fysisk aktivitet, goda matvanor samt sexualitet och reproduktiv hälsa, som alla är viktiga delar för att uppnå en god folkhälsa.
Indikatorerna som ska belysa utvecklingen inom Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor visar på en överlag positiv
utveckling. Antalet aborter och förekomsten av klamydia har
minskat bland unga, men nivåerna är fortfarande höga. Indikatorerna visar även att träning och annan fysisk aktivitet har varit
oförändrad de senaste tjugo åren. Men matvanorna har förbättrats under 2000-talet; andelen barn som äter grönsaker ofta har
ökat, medan andelen som äter godis och dricker läsk ofta har
minskat. Trots det är andelen överviktiga barn och unga större
än någonsin och det finns inga tecken på att den skulle minska.
Redan tidigt uppstår det skillnader mellan flickors och pojkars
levnadsvanor, skillnader som sedan kvarstår i vuxen ålder.Vi ser
också att barns goda levnadsvanor försämras redan under tonåren
och fortsätter att försämras i vuxen ålder. Dessutom finns det
sociala skillnader i levnads- vanor bland unga.
Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor är det strategiska område där minst antal åtgärder har genomförts under
perioden 2006–2011. Strategier för att minska sexuellt överförbara infektioner och främja sexuell reproduktiv hälsa genomförs. Idrottslyftet har genomförts för att öka och behålla unga i
idrottsföreningar. Ett friskare Sverige har genomförts under tre
års tid för att inspirera till bra mat och mer rörelse i vardagen och
åtgärder för att förbättra skolmaten har vidtagits.
ka tobaksbruket,
verka för ett narkotikaoch dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna
av överdrivet spelande, vilket är viktigt för
att nå en god folkhälsa. Indikatorerna för utvecklingen inom Alkohol, narkotika, tobak, dopning och
spel visar överlag på förbättringar eller en oförändrad
situation. Andelen elever som varit berusade vid 13 års
ålder har halverats under 2000-talet. Bland eleverna i årskurs 9 och gymnasiets år 2 har den genomsnittliga årskonsumtionen minskat och andelen som inte använder alkohol
överhuvudtaget har ökat. Sett över hela perioden 2000–
2011 har andelen elever i årskurs 9 som svarat att de röker
dagligen sjunkit. Det gäller inte elever i gymnasiets år 2 där
andelen dagligrökare ökat bland pojkar och varit oförändrad
bland flickor. För åldersgruppen 16–24 år finns det ingen säkerställd förändring över andelen dagligrökare under perioden
2004–2011. Andelen pojkar som snusar har minskat. I stora drag
visar utvecklingen under 2000-talet på tendenser till ökad narkotikaanvändning hos pojkar. Detta är mest tydligt bland pojkarna i gymnasiets år 2. Bland flickorna har andelen legat något
mer stabil under denna period. Aktiviteten har varit hög inom
det strategiska området Alkohol, narkotika, dopning, tobak och
spel under perioden 2006–2011. Det har varit insatser på olika
nivåer för att minska alkoholbruket bland barn och unga, åtgärder för att minska tobaksbruket, exempelvis inom Skolan förebygger och Nationella tobaksuppdraget, kunskapsspridning och opinionsbildning mot narkotika och stöd till föreningar som arbetar
för att minska spelproblem.
Slutord
Rapporten visar att förutsättningarna för hälsa bland barn och
unga har förbättrats över tid på många områden, men att skillnaderna mellan olika grupper har ökat. Bland såväl ensamstående med barn som föräldrar till barn med funktionsnedsättning är
andelen som har svårt att klara de löpande utgifterna och andelen
som saknar kontantmarginal större, jämfört med sammanboende med barn respektive föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Föräldrars utbildningsnivå och födelseland påverkar i allt högre grad barns och ungas förutsättningar att nå goda skolresultat
och möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket också
är grundläggande förutsättningar för en god hälsa resten av livet.
På många områden finns i dag ett behov av forskning om effektiva
hälsofrämjande åtgärder som även har fokus på hälsoskillnader. En
starkare evidensbas på området ökar möjligheterna att uppnå det
övergripande folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar
för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Källa:
Alkohol, narkotika, tobak, dopning och spel
Det strategiska området Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel
innehåller arbete för att minska skadorna av alkohol, mins-
Statens Folkhälsoinstitut: Barn och unga 2013 – utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund: Statens
*
Folkhälsoinstitut.
”Vi ser också att barns goda levnadsvanor försämras redan under tonåren och fortsätter att
försämras i vuxen ålder. Dessutom finns det sociala skillnader i levnads- vanor bland unga.”
22
barnbladet
nr 6 december 2013
tema
barns hälsa
tema
Barns hälsa
en kort historisk överblick
A
tt diskutera barns hälsa genom tiderna låter sig inte
göras utan att vi också diskuterar vårt samhälles historia och utveckling, dess normer, sociala strukturer, politiska liv och vetenskapliga genombrott. Bristfällig samtida dokumentation om barns hälsa per se, gör att vi i stor utsträckning
får skapa oss en indirekt bild genom dessa aspekter. Men även
teoribildningen över bättre belagda företeelser är idag ifrågasatta. Exempelvis etablerade den franske forskaren Philippe Ariès
(1914-1984) i början av 60-talet föreställningen om att barn under historiens gång har betraktats som ”små vuxna”, och Ellen
Key med efterföljare, menade att barndomen är en modern social konstruktion, som gradvis växt fram i de övre samhällsskikten
under senare tid.Vidare är idén om att föräldrarna i det förgångna inte särskilt fäste sig vid sina barn som en konsekvens av bl a
hög barnadödlighet, relativt väl cementerad. Men detta är uppfattningar som tvingats nyanseras. Belägg redan från antiken och
medeltiden ger vid handen att dels lekte och stojade barn liksom
idag, dels gjorde föräldrarna allt de kunde för att barnen skulle hållas vid god hälsa; man oroades vid sjukdom och sörjde vid
dödsfall.Visst har den stora majoriteten människor under alla tider fått kämpa hårt för sin överlevnad, men barnen gavs så mycket omsorg som villkoren tillät. Under t ex medeltiden ammade
mödrarna länge, gärna över två år för att barnen skulle maximeMagnus Forslin
Barnbladet
ra sitt immunförsvar.
Ofta har just närande kost och värme varit den enda verksamma behandling som kunnat ges vid sjukdom. Kirurgiska ingrepp
utfördes, inte sällan av smeder, och givetvis utan desinfektion och
bedövning. Om barnet överlevde var det ofta med livslånga men
som följd. Även ett flertal av de sjukdomar som särskilt drabbade
barn, kunde ge bestående skador. Scharlakansfeber gjorde många
barn blinda eller döva, mässling kunde ge upphov till svår ärrbildning och benförlust i ansiktet.
Utöver stora epidemier som pest och smittkoppor, samt vanliga sjukdomar som barn än idag får (mässling och influensa),
var olyckor en vanlig orsak till sjukdom, handikapp och död.
Exempelvis var i England drunkning i brunnar och kar den vanligaste olycksrelaterade dödsorsaken före fem års ålder. Ett vanligt
missförstånd är att det var först i och med industrialiseringen som
barn började arbeta, men barn har alltid arbetat – inom jordbruk,
hemindustri och hantverk.Vid 7-8 års ålder behövdes de för att
ge familjerna tillräckligt med bröd på bordet, och barn tvingades
arbeta i livsfarliga miljöer som i smedjor, garverier, gruvor och
på skeppsdäck.
Olika falla ödets lotter
Barns hälsa och utveckling har i stora stycken varit avhängigt
stånds- eller klasstillhörighet, men även om man föddes inom eller utanför äktenskapet har haft stor betydelse. Under 1800-talet lämnades ofta oäkta spädbarn bort i Sverige (en konsekvens
av den immunitet som det s k barnamordsplakatet gav) och kunde
då inte ammas. Dödligheten bland barn med okänd mor var fy-
nr 6 december 2013
barnbladet
23
8
tema
8
barns hälsa
ra gånger högre jämfört med utomäktenskapliga barn med namngiven mor. Vart
tionde barn föddes utom äktenskapet i
Sverige vid den här tiden.
Annars tycks den höga barnadödligheten under historien i ha varit legio;
uppskattningar talar om att 1/3 av alla
nyfödda dog under tidig medeltid och århundradena framåt; i Sverige ännu under
1800-talets första hälft dog 40 % av barnen
före tio års ålder.
Var man bodde hade också betydelse.
Dödligheten bland barn var större i städerna än på landsbygden. Tidiga urbana
TBC-sjuka barn någon gång kring förra sekelskiftet
miljöer var med rätta ansedda som livsfarliga. Undernärda, i usla och tättbefolkade
bostäder, drabbades barn lätt av trängsel- promille. Mot 1700-talets slut hade död- i städerna kan förklaras av en ökad levsjukdomar som tyfus, smittkoppor och ligheten minskat något, men steg igen un- nadsstandard och renare stadsmiljö (render 1800-talets första hälft. hållning, VA-system), men också med en
TBC, emellanåt drog även
Det var först efter 1870 snabbare utbyggnad av medicinsk infraböldpesten fram (I Sverige
som dödlighetsnedgången struktur”.
var den senaste stora pessatte fart på allvar i Stocktepidemin 1710-13 och
holm… Under de kom- Den Epidemiologiska Transitionen
drabbade främst de större
mande 30 åren minskade I samband med att man talar om den krafstäderna).
spädbarnsdödligheten från tiga nedgången i spädbarns- och barnaI Svenska Folkets hälsa i
drygt 250 till 130 promille. dödligheten under 1800-talet, används
historiskt perspektiv bekräfDet kom dock att dröja tills också begreppet den epidemiologiska transitas bilden: ”Stockholm är
1920-talet innan Stock- tionen. Ett sätt att förklara övergången från
ett utmärkt exempel på
holm hade en dödlighets- ett samhälle med höga födelsetal där sjuk1800-talets ohälsosamma
nivå jämförbar med andra dom framför allt beror på infektioner, till
stadsmiljö. Från cirka 1750
Pesten: ”Dödsdansen” av
svenska städer… Under ett samhälle där främst degenerativa, krooch 70 år framåt var spädHans Holbein ca 1530
1800-talets sista decennier niska sjukdomar ligger bakom mortalitet
barnsdödligheten i Stockholm nära dubbelt så hög som i övriga sjönk dödligheten snabbare i städerna… och morbiditet. Den första fasen av translandet och nivån understeg aldrig 300 Spädbarnens ökade överlevnadschanser itionen utmärks av svält och epidemiska
infektionssjukdomar (som t ex smittkoppor). Då dessa började avta under 1800-talet med sjunkande dödlighet som konsekvens, inträder en andra fas med bl a befolkningstillväxt som följd.
I en tredje fas fortsätter dödligheten att
sjunka samtidigt som födelsetalen minskar.
Sjukligheten domineras av livsstilssjukdomar, som cancer och hjärt-/kärlsjukdom.
I denna fas – där vi nu befinner oss – har
emellertid en helt ny epidemi vuxit fram
som det verkligt stora hotet mot barns och
ungas hälsa – övervikt och fetma.
Källor:
Sundin, Jan, et al, (red) Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv, Statens folkhälsoinstitut 2005.
Kiple Kenneth F. (Ed) The Cambridge world
history of human disease. NewYork: Cambridge University Press, 1993
Payne, Lynda, Health in England (16th–18th
*
c.) in Children andYouth in History, Item #166,
http://chnm.gmu.edu/cyh/teaching-modules/166 (accessed Nov 22, 2013).
24
barnbladet
nr 6 december 2013
tema
barns hälsa
Mercuriale (1530-1606) De Morbus Pusiorum 1583.
Därefter börjar ett stort antal böcker om barns sjukdom och hälsa att publiceras. Nämnas bör Thomas
Sydenhamn (1624-1689), ”Englands Hippocrates”, som
var först med att beskriva mässling som egen diagnos,
scharlakansfeber och chorea. Han behandlade även
epilepsi, feber vid tandsprickning och engelska sjukan.
som inte skulle få någon egentlig konkurrens förrän
I Sverige blev Nils Rosén von Rosenstein (1706under 1500-talet, och fortsatte att vara aktuell i olika
1773), kallad den svenske pediatrikens fader, av stor
tappningar ända fram till 1800-talet.
betydelse. Han införde bl a bruket med smittkoppsympEnligt Galenos, och hans logik, var mjölk den optimaning (föregångare till vaccinet) i Sverige, och den förste i
la födan för spädbarn ”eftersom dessa hade en fuktigare
landet som behandlade malaria med kinabarkspreparat.
konstitution än alla senare åldrar”. (Allteftersom man
Eftermälet talar om vår förste medicinske folkbildare.
åldrades blev man ”torrare”. ) Han beskriver vidare diagDiskuterar man sjukdom och hälsa hos barn komnoser som otit, lunginflammation och engelska sjukan.
mer man naturligtvis inte
I början av 900-talet
förbi Edward Jenner (1749skriver Razi, persisk filo1823) som under sina stusof och läkare, Practica
dieår fick höra talas om en
puerorum, som enbart
bondkvinna som inte kunde
handlar om barns sjukdofå smittkoppor efter att
mar. Han skrev också en
redan haft kokoppor. 1796
avhandling om smittkopympades en 8-årig pojkes
por och mässling där han
arm med kokoppesekret
menade att de i grunden
varmed en koppa uppstod.
hade samma orsak men
Sex veckor senare inokuatt de olika symptomen
lerades smittkoppssekret i
beroende på kroppsvätden andra armen, utan att
En medicinhistorisk händelse – 1796
skornas komposition.
några koppor utvecklades,
Föreställningen om en
och en av de viktigaste
gemensam etiologi blev rådande fram till 1600-talet.
medicinska upptäckterna hade gjorts – förebyggande
Drygt 100 år efter Razi beskrev den berömde läkaren
av sjukdom genom immunisering.
och vetenskapsmannen Avicenna bl a tetanus, mask,
Det var också under 1700-talet som medicinen på
navelinfektion och meningit.
allvar började intressera sig för barnens hälsa. Det
Efter Johannes Gutenbergs (c1400-1468) uppfinvar kemins, liksom det naturvetenskapliga deduktiva
ning gavs många tryckta alster ut som behandlade
tänkandets stora genombrott, vilket kom att leda till
barnavård – av stor betydelse var t ex Eucharius
den moderna medicinens framväxt och med den utveckRösslin (c1470-1526) Rosengarten 1513, och Girolamo
lades pediatriken som egen disciplin
*
Nedslag i den barnmedicinska historien
U
nder antiken skrev man visserligen sporadiskt om
barns sjukdomar, men fokus låg i allmänhet på
att upprätthålla en god hälsa. Ebers papyrus från
omkring 1550 f kr är en skrift från det forntida Egypten
som brukar nämnas i samband med tidiga texter om
barnsjukdomar. Skriften, som fått sitt namn från egyptologen Georg Ebers, omfattar recept för närmare 800
olika sjukdomar varav flera typiska för barn, och den
diskuterar även amning.
I detta sammanhang är det svårt att komma förbi
Hippokrates (ca 460-370 f kr) som beskriver diagnoser
som uppträder under tidiga år. Nämnas kan hydrocefalus, klumpfot, påssjuka, struma, astma och mask, men
han presenterade aldrig något särskilt pediatriskt verk.
Däremot är det nog läkaren Soranus från Efesos, verksam på 100-talet e kr, som kan anses definiera vård av
barn. I hans Om Gynekologien återfinns inte mindre än
23 kapitel som gäller barnomvårdnad. Allt från konsten
att klippa navelsträngen och välja amma, till att bada
och linda barnet. Vidare förekommer olika behandlingar
av åkommor som klåda, tandsprickning, diarré, etc.
Senare under 100-talet slog Klaudios Galenos (129199), humoralpatologins fader igenom med sin teori om
de fyra kroppsvätskornas balans – ”att vara vid sunda
vätskor” – där ett överskott av gul galla ledde till en
kolerisk natur, av svart galla till en melankolisk, av slem
till en flegmatisk och av blod till en sangvinisk läggning.
Var och en av kroppsvätskorna antogs ha en kombination av två egenskaper, vilka hänförde sig till temperatur
och fuktighetsgrad: varmt/torrt och kallt/fuktigt. En lära
EN NY RS-VIRUSSÄSONG
Informera föräldrar om att vintervirussäsongen
nu är här. Läs om RS-virus och hur man kan minska
risken att bli smittad på rsvirus.se.
För några barn räcker det inte med goda råd.
Planera för de barn som är extra sköra och som
behöver skyddas med RS-virusprofylax.
Håll en tät dialog med barnakuten och följ
rapporteringen av RS-virusfall på smi.se för
att kunna ge Synagis i god tid.
SYNAGIS
– skyddar den sköra
AbbVie AB, Box 1523, 171 29 Solna | Tel 08-684 44 600 | www.rsvirus.se
SYNAGIS, (palivizumab), Rx, ATC-kod J06B B16, SPC 2013-02-13. Förpackningar: Pulver och vätska till
injektionsvätska, lösning 50 mg och 100 mg. Dosering: 15 mg/kg kroppsvikt. Indikationer: Prevention
av allvarliga sjukhuskrävande nedre luftvägsinfektioner orsakade av respiratoriskt syncytialvirus
(RS-virus) hos barn som har ökad risk för RS-virussjukdom:
• Barn som är födda vecka 35 eller tidigare och yngre än 6 månader då RS-virussäsongen börjar.
• Barn under 2 år som inom de senaste 6 månaderna behövt behandling för bronkopulmonell dysplasi.
• Barn under 2 år som har hemodynamiskt signifikant kongenital hjärtsjukdom.
För fullständig produktinformation och prisuppgift, se www.fass.se.
SESYN130354
tema
barns hälsa
Att tala om självmord är inte farligt
– det är snarare nödvändigt”
TUTI-projektet studerar
förskolebarns psykiska hälsa
P
sykisk hälsa hos små barn kan beskrivas i termer av
frånvaro av symtom på psykisk ohälsa och/eller i termer
av psykisk hälsa/välbefinnande. Symtom på psykisk hälsa
kan vara barns förmåga till ihärdighet, engagemang, självreglering, samspelskompetens.
Psykisk hälsa på små barn är inte tydligt definierat och utforskat, ett forskningsprojekt i Sverige skall därför kartlägga små
barns psykiska hälsa med stöd från Socialstyrelsen. Projektet
Berit Gustafsson. Barnsjuksköterska
Doktorand TUTI-projektet, Linköpings Universitet
Vårdenhetschef Barn- och ungdomspsykiatrin Höglandet,
Nässjö
[email protected]
26
barnbladet
nr 6 december 2013
benämns TUTI, Tidig Upptäckt Tidiga Insatser, och studerar barn
1-5 år och deras psykiska hälsa. Projektet sker i samarbete mellan Jönköpings läns landsting, Högskolan Jönköping och Linköpings Universitet. Studien har en longitudinell design d.v.s.
bedrivs över tre år och syftet är att studera psykisk hälsa hos barn
i förskolan mellan 1-5 år och om hälsan förändras över tid. Vidare studeras olika miljöfaktorer i förskolan som kan främja god
psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Barns psykiska hälsa
och förskolans miljö undersöks med hjälp av frågeformulär och
observation vid tre mättillfällen med ett års mellanrum och just
nu pågår andra datainsamlingen.
I studien har ett representativt urval av förskoleavdelningar
från Jönköping, Eksjö,Västerås, Eskilstuna, Umeå och Stockholm
gjorts. Urvalet utgår från Skolverkets sociodemografiska statistik
tema
samt andel barn med svensk respektive utländsk härkomst. Första året d.v.s. föregående år deltog 663 barn i studien varav 340
pojkar och 323 flickor.
Forskningen har som syfte att kartlägga följande delar för barn
1-5 år:
• Barnets fungerande (ICF)
• Förskollärarens upplevelse av samspel med barnet
• Barnets samspel med andra barn
• Samspel med föräldrar
• Förskolans närmiljö
• Styrkor och svårigheter, barnets beteendeproblem
• Föräldrars skattning av barnets välbefinnande och sin
förmåga som förälder
• Skattning av samverkan kring barn med externt stöd
Frågeformulär används i projektet till föräldrar och förskolepersonal. I Sverige går ca 80-90% av
alla barn i förskola från 1-5 års ålder, förskolan är därför en lämplig
miljö att kartlägga småbarns hälsa.
Tidigare forskning har dock
visat att den miljö som påverkar barnet mest är hemmiljön
(Bronfenbrenner, 1999). Vårdnadshavarna har också en god
bild av barnens välbefinnande.
Det är därför viktigt att samla
viss grundläggande information
från vårdnadshavare. Det finns ett
antal undersökningar som visar
att föräldrar på ett pålitligt sätt
kan skatta sina barns livskvalitet.
Kunskap saknas om vilka faktorer i svensk förskola, som kännetecknas av fri lek och relativt
stora krav på barns självreglering,
som främjar psykisk hälsa. Kunskap saknas också om vilket stöd
barn och förskolepersonal får för att
arbeta med psykisk hälsa och hur stödet samordnas. För att öka
kunskapen på dessa områden måste psykisk hälsa och ohälsa hos
små barn först definieras och mätas. Psykisk hälsa hos små barn
är svårt att definiera. Det kan ses både som frånvaro av symptom
som t ex aggressivitet, ledsenhet eller beteendeproblem. Det kan
också ses som närvaron av ett bra sätt att fungera i vardagen,
t ex som ett engagerat målinriktat barn. Det är inte säkert att
symptom på ohälsa och bra fungerande är helt motsatta sätt att
fungera. Hur tecken på psykisk ohälsa och hälsa är relaterade
behöver utredas. Personal på förskolan arbetar ofta intuitivt med
att stärka barns engagemang och fungerande, de arbetar också direkt med att stödja barn som har psykisk ohälsa (Almqvist, 2006;
Aydogan, 2012; Pianta, 2009; Sameroff & Fiese, 2001; Almqvist,
Uys, Sandberg, 2007).
Psykisk hälsa studeras i forskningsprojektet främst med hjälp
Barns hälsa
av frågeformuläret Children Engagement Questionnaire (CEQ) på
individnivå och skattas av förskolepersonalen. CEQ är ett instrument för små barn med 30 frågor som mäter barns engagemang,
d v s den andel tid som barn vanligen spenderar i utvecklingsbefrämjande samspel med sin naturliga omgivning (Goodman,
1997). CEQ skall i detta forskningsprojekt också valideras för de
små barnen 1-3 år samt för förskolepersonal.
Barnets engagemang är en positiv faktor för barns psykiska
hälsa och visar sig som gott samspela och deltagande. Ett icke
engagerat beteende kan visa sig i att barnet vandrar runt utan mål,
slåss eller gråter. God uthållighet kan visa sig då barnet leker eller
initierar lek med ett annat barn. Fungerande uppmärksamhet kan
visa sig när barnet lyssnar eller tittar aktivt på en vuxen eller ett
barn som talar (McWilliam, 2011).
Referenser
Almqvist, L. (2006). Children’s
health and development delay: Positive functioning in every – day life. Doktorsavhandling. Mälardalen Universitet: Avdelningen för
Socialvetenskap.
Almqvist,L. ; Uys, CJe & Sandberg, A. (2007). The concepts of
participation, engagement and
flow: A matter of creating optimal play experiences. South African Journal of Occupational Therapy.
Aydogan, C. (2012). Influences
of instructional and emotional classroom environments and learning engagement on low – income children’s
achievement in the prekindergarten
year. Nashville,Tennessee: Thesis
Bronfenbrenner, U. (1999). in
S. L. Friedman & T. D. Wachs.
(Eds), Measuring environment
across the life span: Emerging methods and concepts (pp 3-28) Washington, DC: American Psychological Association press.
Goodman R (1997) The strengths and difficulties questionnaire: a research note. J Child Psychol Psychiatry 38:581–586
McWilliam R.A. & Casey, A. M (2011). Engagement of every
child in the preschool classroom. London: Pall H. Brookes Publishing Company.
Pianta, R. C. (2009). Conceptualization, Measurement, and Improvement of Classroom Processes Standardized Observation
Can Leverage Capacity. Educational Researcher,Vol. 38, No, 2.pp.
109- 119.
Sameroff, A. J., & Fiese, B. H. (2000). Transactional regulation:The
developmental ecology of early intervention. In J. P. Shonkoff & S. J.
Meisels (Eds.), Early intervention: A handbook of theory, practice, and analysis (2nd ed., pp. 135–159). New York: Cambridge
*
University Press
nr 6 december 2013
barnbladet
27
tema
barns hälsa
Millenniemålen:
Har världen gjort läxan?
Å
r 2000 tog FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi An-
nan initiativet till ett toppmöte med världens ledare i
FN:s högkvarter i New York – det så kallade millennietoppmötet.Vid mötet deltog 147 stats- och regeringschefer från
FN:s medlemsländer. Syftet var att uppmärksamma utsatta människors behov världen över.
Ett resultat av mötet blev att man enades om att det fanns ett
kollektivt ansvar för en positiv utveckling i världen. Mötet gjorde
en gemensam deklaration:
”Vi erkänner att vi har ett kollektivt ansvar för att principerna om
människors värdighet, jämlikhet och jämställdhet upprätthålls på det
globala planet. Vi som ledare är därför ansvariga inför alla människor i
världen, särskilt de mest sårbara och utsatta.”
Med utgångspunkt i deklarationen kunde de åtta millennieBerit Finnström
Barnbladet
28
barnbladet
nr 6 december 2013
målen formuleras. För vart och ett av målen finns ett antal delmål
och indikatorer som ska ge en fingervisning om hur utvecklingen
går.Varje år följs arbetet för att uppfylla målen upp i FN:s årliga
rapport om millenniemålen
Millenniemålen ska vara uppnådda år 2015. Läget år 1990 är
den baseline som de uppsatta målen relateras till.
De allra flesta målen berör barn på ett eller annat sätt men mål
1, 2, 4 och 5 är tydligast relaterade till barns hälsa.
1. Halvera jordens fattigdom och hunger
Att fattigdom och hunger tas upp under samma mål beror på att
de är nära sammankopplade – få människor skulle gå hungriga
om de hade haft pengar att köpa mat för. Undernäring är därför
ett säkert sätt att mäta fattigdom.
Samtidigt som färre människor lever i extrem fattigdom har
nedgången i den globala ekonomin inneburit bakslag för utvecklingen. Bland annat har kriserna lett till fallande export- och
råvarupriser, minskad handel samt minskade investeringar. Dessutom blev den ekonomiska tillväxten lägre än beräknat i de fat-
tiga länderna.
Trots detta finns det skäl att vara hoppfull – färska siffror
frånVärldsbanken visar att fattigdomen i världen redan är halverad jämfört med 1990 års nivå – och det flera år före 2015.
Det innebär att detta delmål redan har uppnåtts.
Idag lever 700 miljoner färre människor i extrem fattigdom
jämfört med 1990. Men fortfarande är ca 1,2 miljarder människor extremt fattiga.
Den snabbaste tillväxten och största fattigdomsminskningen sker i Ostasien. Andelen fattiga i Kina beräknas exempelvis
sjunka till cirka 5 procent innan år 2015. Även i Indien har
fattigdomen minskat kraftigt. Enligt beräkningar kommer andelen fattiga i Indien ha sjunkit till 22 procent år 2015 – att
jämföra med 51 procent år 1990.
Afrika söder om Sahara – den region som är längst ifrån att
nå millenniemålen – är den enda region där antalet människor
som lever i extrem fattigdom ökar, från 290 miljoner år 1990
till 414 miljoner år 2010.
Enligt de senaste siffrorna får 870 miljoner människor regelbundet inte nog att äta. Den stora majoriteten av dessa bor
i utvecklingsländer. Även om den siffran är hög, så har andelen människor som är undernärda minskat från 23,2 procent
1990-1992 till 14,9 procent 2010-2012.
2. Se till att alla barn får gå i grundskola
Andelen barn i världen som börjar grundskolan har ökat och
ligger nu runt 90 procent. Den största ökningen har skett i
Afrika söder om Sahara där andelen barn som börjar skolan har ökat från 58 till 77 procent under de senaste tio åren.8
Naturlig hjälp
vid gaser och
magknip
Pysventilen Windi® - för spädbarn med kolik
och andra gasproblem.
Windi® hittar du på apotek. Kontaka oss
gärna för prover och information.
Telefon 040 699 25 15
Läs mer på www.windi.se
nr 6 december 2013
barnbladet
29
tema
barns hälsa
8
Betydande framsteg har ändå gjorts och sedan 1990 har dödMed utbildning har man större möjlighet att få ett betalt arbete och kunna försörja sig själv, vilket i sin tur bidrar positivt ligheten bland barn under fem års ålder i utvecklingsländerna
också till de andra millenniemålen. När barn – både flickor och sjunkit med en tredjedel – från 97 dödsfall per 1000 levande
pojkar – får gå i skola så gynnas både familjen och samhället i födda år 1990 till 51 dödsfall per 1000 levande födda år 2011.
stort. En flicka som fått gå i skolan föder dessutom färre barn Globalt har det totala antalet dödsfall bland barn under fem år
och löper också 50 procents mindre risk att drabbas av hiv eller minskat från drygt 12 miljoner år 1990 till 6,9 miljoner år 2011.
I Afrika söder om Sahara dör ett av nio barn innan de hunandra sjukdomar.
Inskrivningen av barn i grundskolan har ökat stadigt för att nit fylla fem år. Barnadödligheten där är nästan dubbelt så hög
enligt den senaste statistiken ha nått 90 procent i de fattiga län- som i resten av utvecklingsländerna. Det ska dock nämnas att
derna.Trots stora framsteg ser det ändå inte ut som att målet kan vissa afrikanska länder har gjort stora framsteg i kampen mot
nås till 2015, detta eftersom målet innebär att minst 95 procent barnadödligheten – fyra av de tio länder som lyckats minska
av alla barn i alla världens länder ska få gå i skolan. Detta för- barnadödligheten med minst 50 procent återfinns i Afrika söder
om Sahara.
svåras av krig, konflikter och naturDe största framstegen i kampen mot
katastrofer. Ett allvarligt problem är
barnadödligheten har gjorts i fattiatt funktionshindrade barn i vissa
Fakta:
ga länder i Nordafrika och Ostaländer inte ges någon möjlighet till
Millenniemålen
sien där barnadödligheten mellan
utbildning.
år 1990 och 2009 minskat med 68
Enligt beräkningar har nära 57
1. Halvera jordens fattigdom och hunger
respektive 58 procent.
miljoner barn runt om i världen
2. Se till att alla barn får gå i grundskola
ingen möjlighet att gå i skolan.
3. Öka jämställdheten mellan kvinnor
Nära hälften av dessa (32 miljoner)
5. Förbättra mödrahälsan
och män
lever i Afrika söder om Sahara och
Tack vare förbättrad hälsovård har
4. Minska barnadödligheten
en femtedel – 12 miljoner – lever i
mödradödligheten nästan halverats
5. Förbättra mödrahälsan
Sydasien. Att vara fattig, flicka eller
sedan 1990. Ändå dör fortfaranbo i ett konfliktområde ökar risken
de nära 1 000 kvinnor varje dag i
6. Stoppa spridningen av hiv och aids
för att bli utan utbildning.
samband med graviditet eller för7. Säkra en hållbar utveckling
Det är heller inte säkert att alla
lossning. Att minska mödradödlig8. Öka samarbetet kring bistånd
de som börjar skolan fullföljer sin
heten med tre fjärdedelar är ett av
och handel
utbildning. I Afrika söder om Sahade mål som går allra sämst. Dessra avbryter exempelvis mer än två
utom är det svårt att mäta. Statistik
av fem grundskoleelever sin utbildoch uppskattningar som rör mödraning i förtid. Brist på utbildade lärare, lokaler och utbildnings- dödlighet är ofta osäkra. Svårigheter att få fram tillförlitliga siffmaterial är några av orsakerna till att många hoppar av. Enligt ror om dödsfall i samband med havandeskap och förlossning befärska beräkningar måste antalet lärare i Afrika söder om Sahara ror främst på att systematisk under- och felrapportering är vanfördubblas jämfört med idag om regionen ska kunna nå utbild- ligt förekommande.
ningsmålet till 2015.
Millenniemål 5 är ett komplicerat mål att uppnå, eftersom
”enkla” lösningar, så som fler utbildade barnmorskor, inte är tillräckligt. Mödrahälsan påverkas även starkt av kulturella värderingar som ofta är djupt rotade. I vissa länder är det exempelvis
4. Minska barnadödligheten
Barnadödligheten har sjunkit från drygt 12 miljoner år 1990 till vanligt att mycket unga flickor gift bort - flickor vars kroppar inte
6,9 miljoner år 2011. Det innebär att nära 14 000 färre barn dör är redo att bära eller föda barn.
varje dag. Framstegen beror bland annat på breda vaccinationsKällor:
program, insatser mot malaria och ökad tillgång till rent vatten.
Som “barnadödlighet” definieras antalet barn som dör innan FN:s utvecklingsprogram
de hunnit fylla 5 år och enligt millenniemål 4 ska barnadödlig- www.millenniemalen.nu/
heten ha minskat med två tredjedelar till 2015. Även om barns
hälsa förbättras på många håll i världen och barnadödligheten Millenniemålen nu. Åtta mål för en bättre värld.
sjunker går det dock inte tillräckligt fort för att det globala målet www.se.undp.org/content/sweden/sv/home/mdgoverview/
goal-overview.html
ska kunna nås i tid.
*
”I Afrika söder om Sahara dör ett av nio barn innan de hunnit fylla fem år. Barnadödligheten
där är nästan dubbelt så hög som i resten av utvecklingsländerna.”
30
barnbladet
nr 6 december 2013
Vårdtyngdsinstrumentet Rafaela™
provas på Barnkliniken i Karlstad
Mjölkfritt
från EnaGo
A
vdelning 12 på Barnkliniken vid Centralsjukhuset i
Karlstad är först ut bland svenska barnkliniker att
prova vårdtyngdsinstrumentet Rafaela™ som vi tidigare skrivit om i Barnbladet. På Centralsjukhuset fanns
ett behov av att mäta vårdtyngd och verksamhetschefen
Mariana Dahlstedt förordade då Rafaela eftersom det är
ett väl underbyggt vårdtyngdsinstrument och dessutom
använt inom barnsjukvården i Finland. Ett pilotprojekt har
startats och Rafaela™ ska, förutom på barnkliniken, också
provas på neurologen och ortopeden på Centralsjukhuset
i Karlstad. Under ett år ska Rafaela™ testas på dessa enheter och sedan utvärderas. Rafaela™ är ett vårdtyngdsinstrument med fokus på omvårdnad och det inkluderar all
vård, både barnsköterskors och sjuksköterskors/barnsjuksköterskors vårdarbete.
Avdelningschef Erika Östberg berättar att utbildningen
av chefer och ”superusers” just har avslutats. På Erikas
avdelning finns, förutom henne, två ”superusers” och de
ska fungera som handledare och ansvara för utbildning av
personalen. Nu ska resten av personalen utbildas. Den 7
januari är det skarpt läge, då ska mätningarna börja.
– Att mäta vårdtyngd är ett extra arbetsmoment och
det kommer att ta lite extra tid, ungefär två minuter
per barn och registrering, säger Erika Östberg. Eftersom
registreringen görs en gång per dygn så får man kanske
läsa igenom delar av omvårdnadsdokumentationen för att
skapa sig en hel bild av hur vårdtyngden har varit under
dygnet innan man kan registrera barnet.
Detta gör att det är viktigt att dokumentationen är
tydlig och det har också visat sig att en sekundärvinst av
Rafaela™ är just en bättre omvårdnadsdokumentation.
Erika ser införandet av Rafaela™ som en arbetsmiljöåtgärd eftersom det ur arbetsmiljösynpunkt är viktigt att få
reda på hur vårdtyngden är och hon berättar att reaktionerna från personalen är positiva.
– Många tycker att det är bra att vi får ett kvitto på
vad vi gör. Därför är det viktigt att Rafaela™ kan anpassas
till barnsjukvård. Det har diskuterats andra vårdtyngdsinstrument tidigare men de har inte varit användbara inom
barnsjukvård, som ändå är lite speciellt. I Rafaela finns till
exempel parametrar för undervisning och socialt stöd och
det kanske vi har mer av här, än på ortopeden.
Om ett år vet vi hur prövotiden har fallit ut. Då återkommer vi.
*
MJÖLK- & LAKTOSFRIA
VITAMIN- & MINERALBERIKADE
UTAN SOJA SOM INGREDIENS
KALCIUMRIKA
OSÖTADE
Berit Finnström
Barnbladet
WWW.ENAGO.SE
nr 6 december 2013
barnbladet
31
aktuell forskare
Information till föräldrar
som har barn med cancer
F
öräldrar till barn som har cancer och deras vårdare
upplever många problem kring informationen om barnets sjukdom, men när föräldrarna får personcentrerade
samtal med sjuksköterskor får de svar på sina frågor i lugn och ro
och kan ta upp ämnen de annars inte talar om.
Att det är påfrestande att vara förälder till ett barn med cancer
är knappast någon överraskning. Osäkerhet och oro präglar livet
och föräldrarna ställs inför sociala och känslomässiga utmaningar
(Björk, 2008). Jämfört med föräldrar till friska barn, upplever de
också högre grad av stress och drabbas i större utsträckning av
posttraumatiskt stressymptom (Pai et al., 2007).Trots att information om barnets sjukdom är ett centralt behov för föräldrarna, är
de inte fullt tillfredsställda med den information som ges (Enskär
et al., 2010; Kästel et al., 2010). Trots det finns det inte särskilt
mycket forskning om hur man kan förbättra informationen.
Min avhandling är ett försök till att fylla kunskapsluckan. Jag
är sjuksköterska vid barn- och ungdomskliniken på Norrlands
Universitetssjukhus i Umeå och har arbetat huvudsakligen inom
barnonkologisk vård. Min ingång i avhandlingsarbetet var något
slags klinisk frustration över att informationen till föräldrarna
skulle kunna vara bättre. Den första delen av avhandlingen undersökte därför hur vårdare och föräldrar upplever informationen till föräldrarna och hur de interagerade sinsemellan. Utifrån
de resultaten och annan forskning, utformade vi en information
för personcentrerad information som vi sedan testade.
Anders Ringnér
Leg sjuksköterska, medicine doktor
Umeå Universitet och Norrlands Universitetssjukhus
[email protected]
32
barnbladet
nr 6 december 2013
Vårdarnas uppfattningar om att informera
De tre första studierna byggde på fokusgrupps- och individuella
intervjuer samt deltagande observationer.Totalt 37 vårdare inom
barnonkologisk vård och 37 föräldrar till barn med cancer deltog i datainsamlingen. Vårdarna och föräldrarna uppmanades att
berätta om situationer då informationen fungerade bra respektive dåligt. Resultatet av intervjuerna med vårdarna bestod av två
teman.Temat ”anpassa mängden information till föräldrarnas behov” handlade om att föräldrarna kunde få för lite, lagom eller
för mycket information utifrån hur vårdarna bedömde deras behov. En vårdare berättade om en situation när föräldrarna fick för
mycket information. Barnet hade just fått ett recidiv i sjukdomen
och en läkare höll därför ett långt, invecklat samtal med föräldrarna på IVA.Vårdaren berättade: ”För när doktorn sen försvann
iväg så satt jag kvar med familjen och då tittade mamma på mig
med tårar i ögonen, och så säger hon: ’Vet du, jag vet inte vad han
har sagt, men jag vet att vi ska åka härifrån’. Det hade hon snappat upp”. Det andra temat i resultatet, ”Navigera i en vag struktur”, handlade om brister i ansvar, miljö, timing och språk när
informationen lämnades (Ringnér et al., 2011b).
Föräldrarnas upplevelser få information
Intervjuerna med föräldrarna resulterade också i två teman.
”Känna sig bekräftad som en viktig person” handlade om att
föräldrarna kände sig trygga, kunde hålla hoppet uppe och erfor
stöd från andra föräldrar. Temat var mer framträdande under behandlingens tidiga skeden. Det andra temat var ”känna sig som
en objuden gäst” och det handlade om att kännas övergiven vid
viktiga milstolpar, att tvingas tjata om information och att belastas av att själv informera andra. De viktiga milstolparna kunde till
exempel vara första hemskrivningen från sjukhuset, när behand-
aktuell forskare
lingen avslutades eller en plötslig försämring i sjukdomen. En
förälder berättar om sina känslor när familjen kom för att avsluta behandlingen. ”Det känns ju nästan som när man kommer hit,
efter två och ett halvt år, som att ni nästan ska stå med ett champagneglas. För det här är ju så speciellt, det här har vi ju sett fram
emot nu” (Ringnér et al., 2011a).
Vårdares och föräldrars inbördes interaktion
Vi gjorde också deltagande observationer med uppföljande intervjuer på en barnonkologisk vårdavdelning. Rent allmänt såg
vi att parterna samtalade på egen hand och att vårdarna ofta var
upptagna med att göra något annat när de talade med föräldrarna. Analysen visade att föräldrarna interagerade som talesperson,
observatör eller familjemedlem, medan vårdarnas interaktion var
barn-, föräldra- eller familjeorienterad. Kombinationerna av de
olika sätten att interagera påverkade hur mötet blev. När till exempel en förälder agerade som talesperson för barnet och vårdaren i sin tur var barnorienterad, talade de förbi varandra. Å andra sidan blev interaktionen mellan en talesperson och föräldraorienterad vårdare fruktsam. Föräldern kunde då skapa ny kunskap och fick dela med sig av sin erfarenhet av barnets sjukdom
(Ringnér et al., 2013).
En intervention utformas
Nästa steg i avhandlingsarbetet blev att utforma en intervention. I
de inledande studierna såg vi att föräldrar sällan hade möten med
vårdare på egen hand, att de ofta fick information i en stökig miljö
medan vårdarna samtidigt gjorde något annat och att de upplevde att informationen försämrades längre in i behandlingen. Interventionen utformades därför så att den skulle erbjuda föräldrarna enskilda samtal med en sjuksköterska där de i lugn och ro
kunde få svar på sina egna frågor. Dessa möten började två månader efter barnets insjuknande och kretsade kring personcentrerad information. Med det menar vi information om sociala,
emotionella, andliga och medicinska områden som lämnas i anslutning till ohälsa eller sjukdom. Informationen utgår från personens tidigare kunskap, preferenser och behov, och syftet är att
stärka personens roll som medaktör i vården.
då är det svårt att förbättras ytterligare (Ringnér, 2013).
Däremot visade intervjuerna och enkäterna att föräldrarna var
nöjda med den personcentrerade informationen. De upplevde
att de hade nytta av att på egen hand få diskutera barnets sjukdom
och ställa frågor de annars inte skulle ställt. De fick tala om praktiska problem som de hade och de kunde förbereda sig på vad som
skulle komma framöver. Samtalen var betydelsefulla eftersom de
fyllde luckor i den ordinarie information från vårdarna. Slutligen
berättade föräldrarna att det var värdefullt att få ha samtal utan
att det sjuka barnet deltog. Då kunde de ställa de frågor de inte
annars vågade ställa, t.ex. om prognos, eftersom de inte ville göra
barnet oroligt. En pappa sammanfattar det så här: ”Så är det när
man är elva år att pratar man om invecklade saker, så blir man
rädd – då gör man sin egen sanning av det man hör och tar någon
boll här och någon boll där, och sen blir det en domedagsprofetia
som trycker ned en” (Ringnér, 2013).
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan man säga att när man träffar föräldrar
som har barn med cancer är det en central uppgift att bedöma
hur mycket och vilken information som ska ges vid varje tillfälle
och uppmärksamma att föräldrarna kan ha andra informationsbehov än barnet.Vården bör organiseras så att ansvaret är tydligt
och möten med föräldrar sker i lugn och ro. I synnerhet bör informationen förbättras vid de tillfällen som föräldrarna upplever
som viktiga milstolpar under barnets sjukdomstid. Interventionen för personcentrerad information var praktiskt genomförbar
och uppskattades av föräldrarna, men effekten på föräldrarnas
psykosociala välbefinnande behöver beforskas ytterligare.
Referenser
Björk, M. (2008). Living with childhood cancer: Family members’ experiences and
needs. Lund: Lunds Universitet.
Enskär, K., Hamrin, E., Carlsson, M., & von Essen, L. (2010). Swedish mothers and fathers of children with cancer: Perceptions of well-being, social life,
and quality care. Journal of Psychosocial Oncology, 29(1), 51-66.
Kästel, A., Enskär, K., & Björk, O. (2010). Parents’ views on information in
childhood cancer care. European Journal of Oncology Nursing, 15(4), 290-295.
Pai, A. L., Greenley, R. N., Lewandowski, A., Drotar, D., Youngstrom, E., &
Peterson, C. C. (2007). A meta-analytic review of the influence of pediatric
cancer on parent and family functioning. Journal of Family Psychology, 21(3),
407-415.
Interventionen uppskattades av föräldrarna
Ringnér, A. (2013). Information till föräldrar som har barn med cancer.
Vi testade interventionen på åtta föräldrar till barn med canUmeå: Umeå universitet.
cer. För att utvärdera effekten, svarade föräldrarna regelbundet Ringnér, A., Jansson, L., & Graneheim, U. H. (2011a). Parental experiences
på internetenkäter där vi mätte olika aspekter av stress, ångest, of information within pediatric oncology. Journal of Pediatric Oncology Nurnedstämdhet samt deras tillfredsställelse med informationen. De sing, 28(4), 244-251.
Ringnér, A., Jansson, L., & Graneintervjuades dessutom före,
heim, U. H. (2011b). Professional
under och efter interventiocaregivers’ perceptions of providing
FAKTA
nen. Under interventionens
information to parents of children
• 400 barn insjuknar i cancer per år i Sverige.
with cancer. Journal of Pediatric Ongång förändrades inte föräldcology Nursing, 28(1), 34-42.
• 1/3 av fallen är leukemier, 1/3 hjärntumörer och resrarnas nivåer av stress, ångest
Ringnér, A., Öster, I., Björk, M., &
terande del solida tumörer.
och nedstämdhet. Det kan ha
Graneheim, U. H. (2013). Talking
• Behandlingen beror på diagnosen, men består vanberott på att de föräldrar som
via the child: Discursively created
interaction between parents and
deltog i försöket hade låga niligen av cytostatika i olika kombinationer. Kirurgi och
health care professionals in a pediavåer redan när interventionen
strålbehandling används också i vissa fall.
tric oncology ward. Journal of Family
började, ibland längre än vad
Nursing, 19(1), 29-52.
• Prognosen har förbättrats radikalt sedan 1970-talet,
*
ett slumpmässigt urval har, och
men cancer är fortfarande den näst vanligaste dödsorsaken hos barn över ett år.
nr 6 december 2013
barnbladet
33
Barnsjuksköterskedagen
I år kallades Riksföreningens utbildningsdag för Barnsjuksköterskedagen och de som har varit
medlemmar länge minns säkert att så hette utbildningsdagarna tidigare, innan vi gick in som
medarrangörer av Barnveckan, tillsammans med Barnläkarföreningen. I år återtog vi alltså namnet. Barnsjuksköterskedagen kommer att ligga på hösten och Barnveckan är på våren.
En nyhet är att Barnsjuksköterskedagen är gratis för alla medlemmar. Något som uppskattades
och som också märktes på tillströmningen av deltagare.
Å
rets tema var Att kommunicera med och om barn och de
många föreläsarna visade på temats bredd. Föreläsningarna handlade om allt från samtal med föräldrar om tobak (Noomi Carlsson), hur barn kommunicerar på BVC (Maria
Harder ) och till Berit Gustafssons presentation av hur tonåringar pratar om psykisk ohälsa med skolsköterskan.
Dagen inleddes med att Helga Björkman (som arbetat med
barn i 40 år!) pratade om ICDP (International Child Development Programme) eller den modell/teori som vi i dagligt tal
kallar vägledande samspel
- Demokratin börjar på skötbordet med turtagning, sa Helga,
och gick sedan igenom ICDP:s åtta teman, med start i samspelet
med det nyfödda barnet. ICDP främjar barnets utveckling och
självbild genom att föräldrar och andra som arbetar med barn
kommunicerar på ett lyhört sätt med barnet och etablerar en
tillitsfull kontakt.
Att teorier och modeller kan stimulera till förändring visade
Berit Finnström
Barnbladet
34
barnbladet
nr 6 december 2013
också Mona Pihl och Lena Nilsson som arbetar vid Habiliteringen i Uppsala. De visade hur de använt och utvecklat olika
kommunikationsmodeller i arbetet med att förbättra kommunikationen med barn med funktionsnedsättning. Den kommunikativa miljön har stor betydelse, inte minst bildstöd.
Håkan Berggren och flera andra föreläsare pratade om att våga
titta in i sig själv och våga ändra sitt sätt att tänka och kommunicera.Anders Johansson, som är präst, talade om barn och unga och
döden. Det är viktigt att vi vågar stanna hos de barn och föräldrar
som upplevt stor sorg. Om ingen vågar prata med dem blir de
ensamma med sina svåra känslor.
Dagens bästa metafor av små barns sömn kom från Anders:
- Små barn sover inte, de ligger på laddning.
De flesta deltagarna var barnsjuksköterskor och ca 20 % var
distriktsköterskor. Sextio procent hade läst om Barnsjuksköterskedagen i Barnbladet men ca 30 % hade fått informationen via
sin arbetsgivare. Utvärderingen visade att deltagarna hade lärt sig
mycket nytt under dagen. I utvärderingen fick deltagarna förslå
vad nästa Barnsjuksköterskedag ska handla om och vad de vill läsa
om i Barnbladet. Bland alla förslag som kom upp fanns barn som
far illa, barnsjuksköterskans yrkesroll och arbetssituation men
också hur vi kan utveckla omvårdnaden och arbeta mer evidensbaserat. Syskons situation samt smärta i olika sammanhang var
andra ämnesområden som föreslogs.
*
Berit Gustafsson
Maria Harder
Anders Johansson
Helga Björkman
Moderator Evalotte Mörelius
och Noomi Karlsson
Mona Pihl och Lena Nilsson
Håkan Berggren
nr 6 december 2013
barnbladet
35
Respiratoriskt syncytial virus (RSV) är den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos
alla små barn [1,2]. Barn med medfött hjärtfel har en ökad risk för svår sjukdom jämfört med
hjärtfriska barn [3,4]. Palivizumab (Synagis®) är en monoklonal antikropp som om den injiceras
intramuskulärt var fjärde vecka under RSV- säsong, ger ett gott profylaktiskt skydd mot RSV och
ger en mildare infektion om man smittas[3, 4].
RS-profylax till små barn med medfött
hjärtfel i Sverige –nya riktlinjer
B
akgrund: År 2003 kom de första svenska riktlinjerna för
profylaktisk behandling av barn med medfött hjärtfel [5,
6]. I en nationell prospektiv enkät-studie från säsongerna
2010-11 och 2011-12, såg vi att risken för hjärtbarn att sjukhusvårdas för RSV fortfarande var förhöjd, även då de fått Synagis.
Vi fann också att över 50% av barnen som föddes före säsongsstart hade en fördröjd start av den profylaktiska behandlingen
med en månad eller mer. I övrigt följdes rekommendationerna i
stort, men om vi jämför rekommendationerna från övriga västländer fanns skillnader [7].
Nya riktlinjer för hjärtbarn:
Vi har därför uppdaterat de nationella
rekommendationerna och de finns nu
publicerade på svensk Barnkardiologisk förenings hemsida (www.blf.net).
De huvudsakliga förändringarna jämfört med de tidigare är:
Fakta
Även om profylaktisk behandling med Synagis kan minska risken
för barn med medfött hjärtfel att få svår luftvägsinfektion och kräva sjukhusvård i samband med en RSV-infektion, får vi inte underskatta allmänna råd om försiktighet då det är förkylningstider
som vi bör ge alla föräldrar med små barn. Denna information är
extra viktig för barn med allvarligt hjärtfel.
Författare: Estelle Naumburg, Elin Granbom, Eva Fernlund, Marina Björk, Anna Bodén, Gunilla Malmqvist, Jan Sunnegårdh,
Bo Lundell. Mari Gustafsson Vikström Barnkliniken i Östersund och Linköping, Barnkardiologiskt centrum i Lund, Göteborg och
Stockholm.
• RSV-infektion ger en svårare infektion hos
barn med hjärtfel.
• Profylaktisk Synagis® ger ett skydd.
Referenser
1. Simoes, E.A., Respiratory syncytial virus infection. Lancet, 1999.
Nya riktlinjer för profylaktisk behandling:
• Börja tidigt på säsongen!
354(9181): p. 847-52.
• Behandla pallierade hjärtfel upp till 2 års
2. Glezen, W.P., et al., Risk of primaålder
ry infection and reinfection with respi• Börja profylaktiskt behandla barnen
• Behandla barn som utvecklar hjärtsvikt under
ratory syncytial virus. Am J Dis Child,
säsongen
så fort de första fallen av RSV kommer
1986. 140(6): p. 543-6.
• Behandla barn som förutom hjärtfel har andra
i just din region. Håll kontakt med din
3. Aujard,Y. and B. Fauroux, Risk facproblem
barnakutavdelning!
tors for severe respiratory syncytial viwww.blf.net. Titta på svensk barnkardiologisk• Barn med pallierade hjärtfel (enkamrus infection in infants. Respir Med,
förenings hemsida
2002. 96 Suppl B: p. S9-14.
marcirkulation) kan få profylax upp till
4. Boyce,T.G., et al., Rates of hospitatvå års ålder.
lization for respiratory syncytial virus
• Barn som under säsongen förväntas
infection among children in medicaid.
utveckla en behandlingskrävande hjärtJ Pediatr, 2000. 137(6): p. 865-70.
svikt bör få profylax även innan svikten uppträder.
5. Sunnegardh, J., Prophylaxis with palivizumab against respirato• Barn med hjärtfel och komplicerade faktorer (kromosomrubb- ry syncytial virus infection in infants with congenital heart diseasening, neuromuskulär sjukdom, trångboddhet med många syskon -who should receive it? Acta Paediatr, 2006. 95(4): p. 388-90.
i koltåldern, osv) kan vara betjänta av profylax.
6. Lakemedelsverket. Behandlingsrekommendation. 2004; Available from: http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/rsv.pdf.
Estelle Naumburg
lektor pediatrik
7. Granbom, E.F., E. Sunnegårdh J. Lundell, B. Naumburg, E. , ReBarnkliniken Östersund Umeå
spiratory Syncytial Virus immunoprophylaxis with Palivizumab in
Universitet
children with Congenital Heart Disease in Sweden. submitted. *
36
barnbladet
nr 6 december 2013
medlemssidor
Information om Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
Riksföreningen är öppen för sjuksköterskor vilka arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och
ungdom. Föreningen har funnits sedan
1975 och arbetar bland annat för:
• att sprida kunskap om barnsjuksköterskans utbildning, kompetens och
arbetsområden
• att värna om barns rättigheter till
kompetent barnutbildad personal,
barnvänlig miljö etc
• att främja utveckling och forskning inom medlemmarnas funktionsområden
Riksföreningens styrelse består av nio
medlemmar, vilka är bosatta på geografiskt spridda orter och arbetar inom olika pediatriska områden. Styrelsen sammanträder 8–10 gånger/år och agerar i
aktuella frågor, svarar på remisser, planerar verksamheten mm.
Stipendium
Du som är registrerad
medlem i Riksföreningen för
Barnsjuksköterskor erbjuds att
söka stipendium två gånger
per år. Din ansökan skall vara
styrelsen tillhanda senast 15
april eller 15 oktober.
Syftet med stipendiet är att
stimulera medlemmar att
utveckla och sprida kunskap
om omvårdnad riktat till barn
och ungdomar.
För information om kriterier
för att erhålla stipendiet och
ansökningsförfarande, v.g. se
Föreningens högsta beslutande organ är
årsmötet vilket hålls före maj månads utgång.
Kongress arrangeras en till två gånger/år. Dessa dagar erbjuder föreläsningar
om aktuella ämnen samt möjligheter att
träffa kollegor från hela landet.
”Barnbladet”, vår tidning, utkommer
med sex nummer varje år och innehåller artiklar om pediatrisk omvårdnad
och hälsovård. Barnbladet är ett utmärkt
organ att använda vid spridning av nyheter mellan kollegor runt om i landet och
även från våra nordiska grannländer.
Tidningen ingår i medlemsavgiften.
Medlemsavgiften är 300 kr/år, pensionär 200 kr/år. Sjuksköterska som är
medlem i annan riksförening 250 kr/år.
Prenumeration av Barnbladet 350:-/
år. Medlemskap iVårdförbundet eller SSF
berättigar inte till reducerad avgift.
RfB:s hemsida www.barnsjukskoterska.com
Beslut avseende stipendiefördelning lämnas den 15 juni
respektive 15 december.
Stipendiaten ska inom 3
månader efter avslutat projekt
inkomma med skriftlig rapport
som efter överenskommelse
publiceras i Barnbladet.
Tag gärna kontakt med stipendieansvarig via [email protected]
Välkommen med din ansökan.
Läs om vårt arbete och ge en
gåva på www.räddabarnen.se
eller plusgiro 902003-3
Bli medlem i Riksföreningen
för barnsjuksköterskor!
Alla sjuksköterskor som arbetar med
eller är intresserade av hälso- och
sjukvård för barn och ungdomar kan
bli medlemmar. Du söker medlemskap
på www.barnsjukskoterska.com, eller
genom att maila till som är ansvarig
för medlemsregistret [email protected]
Du kan även bli medlem genom
att betala in medlemsavgiften på riksföreningens pg 19 51 19-3 eller bg
5831-6704. Ange namn, adress och
personnummer samt eventuell annan
riksförening på inbetalningskortet.
Medlemskapet kostar 300 kr/år.
I medlemskapet ingår bl a att du får
Barnbladet 6 ggr/år, rätt att söka våra
stipendier och att du kan delta i våra
utbildningsdagar till medlemspris.
Skriv i Barnbladet!
Vi tar gärna emot artiklar som kan vara av
intresse för barnsjuksköterskor och andra
som läser Barnbladet. För att underlätta för
dig som författare och för att göra manusprocessen så smidig som möjligt har vi utarbetat
några riktlinjer:
• Skriv helst i Times New Roman, 12 punkter
i enkelt radavstånd.
• Lämpligt antal sidor är ca 2-3, exklusive
bilder. Numrera sidorna.
• Skriv tydligt och enkelt
• Inled artikeln med en ingress som ger en
kort introduktion till ämnesområdet
• Bryt upp texten med mellanrubriker
• Skriv gärna en ”faktaruta” med bakgrundsinformation
• Artikeln undertecknas med namn, yrkestitel,
arbetsplats och e-mailadress
• Maila ditt bidrag till redaktionen@barnbladet.
org
• Bifoga gärna ett foto på dig själv och/eller ett
foto som illustrerar det du skrivit om
Digitala foton skall skickas som bildfiler i det format
som de finns i kameran (.jpg, .tif), och inte inbäddade i
Wordfilen.
nr 6 december 2013
barnbladet
37
medlemssidor
Kompetensbeskrivning för
barnsjuksköterska
• Vad är en barnsjuksköterska?
• Vad ska en barnsjuksköterska
kunna?
• Var kan en barnsjuksköterska
arbeta?
• Vad ska ingå i utbildningen?
Kompetensbeskrivningen för
legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen
med inriktning mot hälso- och
sjukvård för barn och ungdomar
finns att tillgå på www.barnsjukskoterska.com.
Styrelsen för Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor 2013
ISSN 0349-1994
TS-upplaga: 3.900 ex
Anne Wennick
Ansvarig stipendier
[email protected]
Berit Finnstrom
Vice ordförande
Chefredaktör Barnbladet
[email protected]
Haide Anisian
Ansvarig medlemsregister
[email protected]
Postadress
Box 48
267 21 BJUV
Maria Forsner
Forsknings- & Utbildn.ansvarig
[email protected]
Telefon
+46 (0)31 27 39 27
+46 (0)42 70 250
Annelie Arvidsson
Kassör
[email protected]
Helena Wigert
Sekreterare
[email protected]
Haide Anisian och
Mia Zetterbjörk
Ansvarig kongress/utställare
[email protected]
Har du bytt adress eller skaffat en ny mailadress meddela då oss:
[email protected]
Kalendarium 2014
6-7 februari
Barnsmärtombudsutbildning
Arrangör: Svensk barnsmärtförening
Plats: Villa Fridhem
www.svenskbarnsmartforening.se
3-4 april
Vårmötet
Arrangör: Svensk barnsmärtförening
Plats Örebro
www.svenskbarnsmartforening.se
7-11 april
Barnveckan
Arrangör: RfB, BLF
Plats: Stadionmässan, Malmö
www.malmotown.com/moten-evenemang/
meeting/barnveckan-2014/
8-9 maj
Skolsköterskekongress
Arrangör: Riksföreningen för skolsköterskor
Plats: Stockholm
www.skolskoterskor.se
barnbladet
Utges av Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor
www.barnsjukskoterska.com
Annica Örtenstrand
Ordförande
[email protected]
Flyttat?
38
BarnBladet
nr 6 december 2013
16-18 juni
2nd European Regional Conference
Leadership, Learning and Research in
Nursing and Midwifery
Arrangör: Sigma Theta Tau International
Honor Society
Plats: Göteborg
www.sttiec2014.net/
4-5 september
Lyssna till barnen – Nordisk konferens
Arrangör: NOSB i samarbete med
Riksföreningen för Barnsjuksköterskor,
Riksföreningen för skolsköterskor och
Distriktssköterskeföreningen
Plats: Garnisonen konferens, Stockholm
http://jordnarait.se/nosb/index.htm
19-20 november
Sjuksköterskedagarna - Lust och kunskap
Arrangör: Svensk sjuksköterskeförening
Plats: City Conference Centre, Stockholm
www.swenurse.se
Ansvarig utgivare/Chefredaktör
Berit Finnström
[email protected]
Redaktion
Berit Finnström
[email protected]
Anneli Arvidsson
[email protected]
Stefan Nilsson
[email protected]
Magnus Forslin
[email protected]
042-70 250
072-7272 640
Annonser
Linda Larsson Levin
[email protected]
08-551 785 85
0733-22 88 35
www.adviser.se
Grafisk Form
STODAB
[email protected]
042-70 250
Tryckeri
Lenanders Tryckeri
Box 4018, 390 04 Kalmar
Tel 0480-44 48 00
Kommande temanummer 2014
#1 Amning och endokrinologi
#2 Mångkultur & olycksfall
Fastställd TS-upplaga 2012:
3.900 ex
Medlem av
Prenumerationer
Prenumerationen på Barnbladet
kostar 350 kr/6 nr. Enstaka exemplar
50 kr/st. Sätt in 350 kr på plusgiro
19 51 19-3 eller bankgiro 5831-6704.
Ange prenumeration på Barnbladet
samt texta tydligt namn och adress
NutriniKid
– näringsdrycken som barn gillar!
kr
rs
e
vsm dels
Li
Nutricia, Augusti 2013. Impact Communication
Fö
Nutricia
Tel: 08-24 15 30, www.nutricia.se
nr 6 december 2013
barnbladet
L
MÄR
39
visning
an
ivs på
Finns som milkshake eller smoothie
i flera goda smaker.
KT
Gå med i liberoklubben på libero.se
am.
.
n
e
g
a
M
Hej
r

v
o
l

J
.

l

k
h
c
o

s
at go u.
i

a
k


A at



t
A
.


s

r

och
.
k

i

b

o
g
ö



a
v
v
a
a

u


h
O
,
m

r
k
h
c
Ps o
När din bebis är född kommer
du att byta blöjor ungefär 4500
gånger. Du kan se det som
något jobbigt. Eller som 4500
stunder att komma närmare
din bebis.
POSTTIDNING B
Returadress:
BarnBladet, Box 48, 267 21 BJUV, SWEDEN