1. No category

BarnBladet
Nr 2• Volym XXXIX
Teman:
Mångkultur &
Olycksfall
april 2014
Innehåll Barnbladet # 2.14
Ledare............................................................................................................................................................. 6
t ema: mult ikult ur
Kulturell kompetens underlättar möten med familjer med utländsk bakgrund på BVC...................... 8
ASYL-BVC.......................................................................................................................................................12
Skrattet som förlösande faktor i arbetet med nyanlända ungdomar.....................................................14
Omskärelse av flickor och pojkar...............................................................................................................16
Föräldraskap i olika kulturer.......................................................................................................................20
gästskribenten
Emma Broberg: Att säkra barnets rättigheter vid beslut..........................................................................24
t ema: olyck sfal l
Avhandling: Child injuries at home ...........................................................................................................28
Unga män i bil..............................................................................................................................................30
Inga barn skall behöva drunkna.................................................................................................................32
ak tuell forsk are
Susanne Regber: Föräldrar ser inte barnens övervikt..............................................................................36
RfB-stipendiat: Alina Heringhaus................................................................................................................40
Medlemssidor ..............................................................................................................................................45
20
30
8
4
barnbladet
32
nr 2 april 2014
När du vill ge prematura barn bredast
möjliga skydd mot pneumokocksjukdom
Indikationer Prevenar 13
•Aktiv immunisering för förebyggande av
invasiv sjukdom, pneumoni och akut otitis
media orsakad av Streptococcus pneumoniae
hos barn i åldern 6 veckor till 17 år.
•Aktiv immunisering för förebyggande av
invasiv sjukdom orsakad av Streptococcus
pneumoniae hos vuxna ≥18 år och äldre.
Prevenar 13 (polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat,
adsorberat, 13-valent) med sina tre extra serotyper ger det bredaste skyddet
mot pneumokocksjukdom bland konjugerade vacciner.1,2 Nu har produktresumén
uppdaterats kring vaccination av prematura barn: Prevenar 13 administreras vid
2, 3, 4 och 12 månaders ålder (3+1-schema).1
polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent
PRE20140120PSE04
Referenser: 1. Produktresumé Prevenar 13. www.fass.se 2. Produktresumé Synflorix. www.fass.se
PREVENAR 13. Rx. Polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent. 0,5 ml injektionsvätska, suspension i förfylld
spruta. Pneumokockpolysackarid serotyp 1, 3, 4, 5, 6A, 7F, 9V, 14, 18C, 19A, 19F, 23F om vardera 2,2 μg samt 6B om 4,4 μg. Serotyperna är konjugerade till bärarprotein CRM197 och adsorberad till aluminiumfosfat. ATC-kod: J07AL02. Indikationer: Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv
sjukdom, pneumoni och akut otitis media orsakad av Streptococcus pneumoniae hos spädbarn, barn och ungdomar i åldern 6 veckor till 17 år. Aktiv
immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom orsakad av Streptococcus pneumoniae hos vuxna ≥ 18 år och äldre. Användningen av Prevenar 13
skall baseras på officiella Prevenar 13 rekommendationer, där hänsyn tas till såväl betydelsen av invasiv pneumokocksjukdom i olika åldersgrupper
som variationen i förekomst av serotyper i olika geografiska områden. Varningsföreskrifter, begränsningar och information om hjälpämnen hänvisas
till www.fass.se Datum för översyn av produktresumén: 20 november 2013. Prevenar 13 ingår inte i läkemedelsförmånen. Pfizer AB, www.pfizer.se
Pfizer AB 191 90 Sollentuna
Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se
ledare
ordföranden
Bästa kollegor!
F
ör någon månad sedan hamnade sjuksköterskors arbetsvillkor och betydelsen av specialistutbildade sjuksköterskor i fokus i media. Orsaken var två studier där patientsäkerhet
relaterades till sjuksköterskors arbetsvillkor och
utbildningsnivå i Europa (Aiken et al. 2014) och
i Sverige (Smeds Alenius et al. 2014). Aiken et al.
visade att om sjuksköterskor har för många patienter att ta hand om, dvs. för stor arbetsbörda,
och inte är specialistsjuksköterskeutbildade så
innebär det en högre risk för patientdödlighet.
Forskarna drog slutsatsen att det är dålig politik
att minska antalet sjuksköterskor för att spara
pengar. I stället bör man satsa på specialistsjuksköterskor för att minska riskerna för patienterna.
En svensk studie av Smeds Alenius et al. (2014)
kom till liknande resultat: sjuksköterskor ansåg
att patientsäkerheten är starkt relaterad till att
det finns resurser att bedriva ett bra omvårdnadsarbete, tillgång till kollegor att diskutera med,
ett synligt och tydligt ledarskap och en bra och
kollegial arbetsrelation till läkarna. Tyvärr har vi
sett en motsatt utveckling på många barnkliniker under det senaste decenniet men dessa två
studier kanske kan främja en konstruktiv och bra
diskussion som så småningom kan leda till en
förändring.
En annan nyhet som fick stor publicitet var BRIS
rapport till FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. BRIS påtalar att barn som kommer i kontakt
med sociala myndigheter sällan får möjlighet att
själv framföra sina åsikter och om de kan göra
det så tas åsikterna ofta inte på allvar. Detta sker
trots att Barnkonventionen firar 25 år i år. Kattis
Ahlström, BRIS generalsekreterare, slår dessutom
fast att barn ofta hamnar mellan stolarna eftersom de bollas runt mellan olika parter i samhället. BRIS ger flera förslag på åtgärder för att stärka
barnens position. Bland annat skriver de att barn
6
barnbladet
nr 2 april 2014
måste bli lyssnade på,
att regeringen ska arbeta för ett likvärdigt
stöd för alla barn i
Sverige och att barnombudsmannen bör
få behörighet att utreda individuella klagomål. BRIS efterlyser
också mer och bättre
samarbete mellan olika instanser i samhället som möter barn i
behov av hjälp och stöd. Detta berör i hög grad
barnsjuksköterskor. Alla måste ta sitt ansvar för
att leva upp till Barnkonventionens artiklar och
speciellt artikel 3: att barnets bästa ska komma i
främsta rummet vid alla beslut som rör barn.
Vid årsmötet i april slutar jag som ledamot i styrelsen och därmed också som chefredaktör för
Barnbladet. Det sker inte utan separationsångest, det kan jag försäkra. Jag har lärt mig massor
under de åtta år som jag suttit i styrelsen och
haft väldigt roligt hela tiden. Nu lämnar jag över
chefredaktörskapet till Charlotte Pålsson från
Hudiksvall och jag har redan sett att nu kommer
det att hända saker i Barnbladet! Tack alla läsare,
nuvarande och gamla redaktionskompisar och
styrelsevänner. Och lycka till med Barnbladet,
Charlotte.
Berit
Aiken, L. et al. Nurse staffing and education and hospital mortality in nine European countries: a retrospective observational
study. Published online February 26, 2014 http://dx.doi.org/10.1016/
S0140-6736(13)62631-8
Smeds Alenius, L., Tishelman, C., Runesdotter, Lindqvist, F. Staffing
and resource adequacy strongly related to RNs’ assessment of
patient safety: a national study of RNs working in acute-care
hospitalsin Sweden. BMJ Qual Saf 2014;23:242–249. doi:10.1136/
bmjqs-2012-001734
Vi har frågat de
som dagligen
vårdar patienter
med sondnäring
Våren 2013 frågade vi i en enkät 206 sjuksköterskor,
undersköterskor och dietister om deras erfarenheter
av sondnäringar1. Här är ett axplock av deras svar:
36
%
58
%
Av personalen ansåg att
tolerans var den viktigaste
faktorn i val av sondnäring.
Av personalen ansåg att
Isosource® Mix tolererades
bättre, mycket bättre eller
exceptionellt mycket bättre
än standardsondnäring.
37
%
77
%
Av personalen uppgav att
diarré var det vanligaste
symtomet vid toleransproblem.
Av personalen tror att
innehållet av riktig mat
i Isosource® Mix har
betydelse.
Beställ sammanfattningen ”Isosource® Mix. När patienterna
har svårt att tolerera vanlig sondnäring” genom att ringa
vår kundtjänst 020 78 00 20.
1. Nestlé Health Science. 2013. Data on file.
www.nestlehealthscience.se
Kundservice: 020- 780020
N O U R I S H I N G P E R S O N A L H E A LT H
tema
multikultur
Kulturell kompetens underlättar möten
med familjer med utländsk bakgrund på BVC
Kulturell kompetens – en förståelse för kulturmötets förutsättningar samt kunskap
om hur man praktiskt kan lära sig att hantera det som är främmande och annorlunda i vårdmötet.
G
lobalisering och immigration har gjort Sverige till
ett mångkulturellt samhälle. Oavsett orsak till människors flytt eller flykt är det alltid mer eller mindre plågsamt att lämna sitt hemland, komma till ett annat land och anpassa sig till en ny sociokulturell situation och ett nytt språk. Såväl
tidigare upplevelser i hemlandet samt att möta annorlunda förutsättningarna i det nya landet är stora och svåra omställningar
för en familj att hantera i samband med migration. För individen är migrationsprocessen ett förändringstillstånd som kan vara i flera år.
Ungefär en fjärdedel av Sveriges totala befolkning har utländsk bakgrund, d v s är födda i ett annat land eller är barn till
Anita Berlin
Barnsjuksköterska, universitetsadjunkt,
Medicine doktor, Karolinska Institutet,
Stockholm
[email protected]
8
barnbladet
nr 2 april 2014
utlandsfödd förälder. I Stockholms län utgör denna siffra 33 %,
och vart tredje barn i åldrarna 0-6 år, inskriven inom barnhälsovården (BHV) i länet, har utländsk härkomst. Andelen barn
och föräldrar med utländsk härkomst varierar i Stockholms olika
primärvårdsområden, alltifrån några få procent till så gott som
100 % i andra områden. Av denna grupp barn och föräldrar som
besöker barnavårdscentraler (BVC) finns ett brett spektrum med
allt ifrån nyinvandrade föräldrar, föräldrar med posttraumatiska
stressyndrom till socialt väletablerade och välutbildade föräldrar.
För en del av dessa individer består livet i Sverige inte sällan av
utanförskap, arbetslöshet samt boenden i segregerade och socialt
utsatta områden där barn tycks ha den sämsta hälsan. För dessa
familjer och deras barn är det hälsobefrämjande arbetet på BVC
extra viktigt och det är angeläget att BVC-sjuksköterskan har en
förmåga och rätt kompetens för att etablera en optimal kontakt
samt skapa förtroende. Mötet mellan BVC-sjuksköterskan och
föräldrarna blir ofta ett möte mellan olika föreställningsvärldar
med skilda referensramar.
tema
multikultur
Följderna av stress och en dålig kommunikation mellan vårdare och vårdtagare kan antingen
bli ett underutnyttjande eller ett överutnyttjande av sjukvårdsresurser pga att man tolkar
fel eller blir osäker. Man gör alltså antingen för lite eller för mycket och utsätter
därmed barnet och familjen för färre eller fler undersökningar än nödvändigt.
BHV har en lång tradition i det svenska samhället och har
utvecklats i ett land som under många år präglats av etnisk homogenitet. De råd och stöd som ges samt det förebyggande arbetssättet som präglar arbetet på BVC kan upplevas som främmande
av föräldrar som inte vuxit upp med den svenska folkhälsofostran.
Många samtal på BVC leder rakt in i familjernas personliga
sfär när ämnen som barnuppfostran, matvanor och val av livsstil
diskuteras. Det är ju aspekter i människors liv som är starkt präglat
av den kultur man lever i och den uppfostran man fått.Vad är rätt
och vad är fel?
I mitt avhandlingsarbete framgår att de flesta BVC sjuksköterskor upplevde det som stimulerande och utvecklande att möta
barnen och deras föräldrar. Samtidigt tyckte hela 84 procent av
sjuksköterskorna att det var svårt i samspelet med barn och föräldrar från andra kulturer. Ungefär hälften kände sig inte nöjda
med sin arbetsinsats. De flesta saknade även riktlinjer, stöd och
kunskap om kulturell kompetens.
Andra svårigheter var att bedöma om den psykosociala hemmiljön kunde utgöra en risk för barnets hälsa och utveckling,
till exempel om föräldrarna har varit utsatta för traumatiserande
händelser.
Jag vet av egen erfarenhet att det tar tid att få insyn i hur en
familj lever och är extra knepigt om sjuksköterskorna och föräldrarna inte har ett gemensamt språk och en någorlunda lika
kulturell bakgrund. Att många föräldrar ofta har en svår livshistoria bakom sig och känner sig isolerade i Sverige komplicerar
situationen ytterligare.
I intervjuer berättade föräldrarna om sin syn på samspelet.
Bilden var samstämmig. De kände sig utsatta och oroliga att bli
missbedömda som förälder på grund av sin härkomst och var oerhört observanta på BVC sjuksköterskornas mimik och kroppsspråk. Beroende på vad de upplevde i dessa möten kände de sig
antingen accepterade, osäkra eller ifrågasatta.
Möjligheterna att etablera ett samförstånd verkade öka om
sjuksköterskorna hade ett öppet, sympatiskt och förstående förhållningssätt.
I avhandlingsarbetet utvärderades även ett utbildningsprogram om kulturell kompetens med gott resultat där sjuksköterskorna bland annat fick lära sig mer om att bli medveten om egna
förhållningssätt, seder, religion, traditioner och lagstiftning.
Avhandlingen mynnade även ut i två teoretiska modeller som
8
DET BLEV PRECIS LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT.
Vi är glada att presentera en komplett portfölj med
specialanpassad kostbehandling för barn med
födoämnesallergi och/eller födoämnesintolerans.
Althéra® är förstahandsval vid komjölksproteinallergi och lämplig för barn med lindriga/medelsvåra symtom.
Alfamino® är framtagen för barn med komplicerade
symtom eller multipel födoämnesallergi/intolerans.
Alfaré® väljer du till barn med svårare magtarmsymtom och/eller problem med digestion
och absorbtion.
Vid frågor, ring vår kundtjänst: 020-78 00 20.
VAL SOM FÖRÄNDRAR LIVET
tema
multikultur
8
illustrerar såväl BVC sjuksköterskornas som föräldrarnas upplevelse av att mötas på BVC.
De kan förhoppningsvis bli användbara i det dagliga arbetet
för både sjuksköterskor och studenter. De kan vara en hjälp att
förstå när och varför det kan bli problem i mötet och vara ett stöd
för att identifiera svåra fall.
Efter avhandlingsarbetets slut och fram till idag har ett antal
BVC-sjuksköterskor i Stockholms och Sörmlands län erbjudits
att delta i utbildningsprogrammet. Resultatet av utvärderingarna
visar att de som genomgått utbildningen har fått en ökad insikt
om sig själva som kulturbärare. De har skattat användbarheten
för arbetet på BVC högt och upplever att de fått viktig kunskap
och insikt som underlättar
i möten med alla föräldrar
oavsett härkomst.
I litteratur och forskningsstudier världen över
har det beskrivits vara en
stor utmaning att erbjuda
hälsovård till patienter
med varierande kulturellt
och nationellt ursprung.
Det är främst kommunikationsproblem, känsla
av stress, frustration och
hjälplöshet som är de
svårigheter vårdpersonal
i olika sammanhang rapporterats uppleva i kulturmöten. Dessa s k kulturmöten i vården är i allmänhet svåra p g av stress,
tidsbrist och arbetsbelastning. Sjukvårdspersonal
tenderar att vilja komma
med snabba lösningar. I mötet med människor från andra kulturer måste man låta saker ta tid och man måste våga fråga: Jag förstår
inte, hur menar du nu? Man måste ha möjlighet att möta varje person som en individ och inte ”förblindas” av det vi kallar kultur.
Följderna av stress och en dålig kommunikation mellan vårdare och vårdtagare kan antingen bli ett underutnyttjande eller
ett överutnyttjande av sjukvårdsresurser p g a att man tolkar fel
eller blir osäker. Man gör alltså antingen för lite eller för mycket
och utsätter därmed barnet och familjen för färre eller fler undersökningar än nödvändigt.
Det kanske viktigaste av allt är att som sjukvårdspersonal våga
ifrågasätta sig själva:Varför reagerar jag som jag gör? Varför tänker
jag som jag gör? Kulturmöten handlar om att våga blotta sig och
visa äkta känslor och intresse för den person man möter.
10
barnbladet
nr 2 april 2014
Länk till avhandlingen http://diss.kib.ki.se/2010/978-91-7409-885-3/thesis.pdf
Referenslista
Berlin A. Cultural competence in Primary Child Health Care services - interaction between Primary Child Health Care nurses and
parents of foreign origin and their children. Doktorsavhandling.
Stockholm: Karolinska Institutet, 2010.
Berlin, A., Johansson, S-E., Törnkvist, L. (2006) Working conditions and cultural competence when interacting with children and
parents of foreign origin - Primary Child Health Nurses’ opinions.
Scandinavian Journal of Caring Sciences 2006;20, 160-168.
Berlin, A., Hylander, I., Törnkvist, L. (2007). Primary Child
Health Care Nurses assessment of health risks in
children of foreign origin
and their parents - a theoretical model. Scandinavian Journal of Caring Sciences
2008;22;118-127.
Berlin, A., Törnkvist, L.
Hylander, I. Watchfully checking rapport with
the Primary Child Health
Care nurses – a theoretical model from the perspective of parents of foreign origin. BMC Nursing
2010, 9:14.
Berlin, A., Nilsson, G.,
Törnkvist, L. Cultural
competence among Swedish child health nurses after specific training - a randomized trial. Nursing and
Health Sciences (2010), 12,
pp381-391.
Blennow, M. Lindfors,
A-C., Ekroth de Porcel, M., Martin, H., Fassih, N., Frenzel, L.,
Heimer, Å. & Schedvins, M. (2012). Barnhälsovården. Stockholms
Läns Landsting. Årsrapport 2012. Stockholm: Barnhälsovårdsenheten i Stockholms Län 2013. http://www.webbhotell.sll.se/
Global/Bhv/Dokument/Rapporter/BHV_SLL_2012_Rapport.pdf
Bäärnhielm S m.fl. Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik.
Manual för intervju enligt kulturformuleringen i DSM-IV. Stockholm: Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting, 2007.
http://www.slso.sll.se/upload/
Migrationsverket (2014) Statistik. http://www.migrationsverket.
se/Om-Migrationsverket/Statistik.html (hämtad 20140316)
Stockholm Stad (2014) Statistik om Stockholm. http://www.statistikomstockholm.se/ (hämtad 20140316)
*
$
:6@>;?B<@?B9DA->A@D/C@CDB(9@C
CB<A>C94
,#%$&*'DCB56B<=DB6@D=BC//>D?B=6>>CB<AD823D=BC//>DC57;?B9CB<A
=:6@>=>?;;CB<A AA7>A@D0B=7C=D5?<D)@82A<1@=:6@>C4D,#%$&*'D9A@
AA7>D@A<CBDDA->A@DD "DCB<A>C9D823D6@D:C?:C;D?B8:DD :?B1>A@4D->A@DC5=;1>C<DD>?;;-0@=A;DC57;?B9C@DAA7>ABD=BC//>D?B8:
AB<C=>DB(9@CD:?B1>A@4
,#%$&*'D6@DABD:A<?2?B=7D9C=/;CB<B?B9D-0@D?B3C;C>?8BD=8:
?BBA3(;;A@D".DD:A<?2?B=7D;1=>9C=D823D".DD:A<?2?B=7D89AB4
,#%$&*'DC<:?B?D=>@A@C=D5?CDABDCB=?7>=:C=7D823D<A:CB<5AB>?;D-0@
/A3CB<;?B9DC5D=:6@>CD823D@6<=;CD5?<D5(@< 1B<A@D=07B?B9C@D823
:?B<@AD7?@1@9?=7CD8@>8)A<?=7CD823D:A<?2?B=7C ?B9@A))D-0@D/C@BD823
51BC4
%!#%%!#"" $$#"#$
,?B<ADAC;>32C@AD++D+D,?<?B90
A;D. +D+.D..D!!!4;?B<A 3AC;>32C@A4=A
D,#%$&*'D6@DA>>D@A9?=>@A@C>D5C@1:6@7AD=8:D>?;;30@D3AD,?B<AD@81)4
$D".DD;1=>9C=".DD89ABD-0@D?B3C;C>?8B4D$
'.+*4D#4
!%"%! ,#%$&*'D6@D?B<?2A@C>D-0@D/A3CB<;?B9DC5D78@>5C@?9CD=:6@>>?;;=>(B<DC5D:?;<D>?;;D:(>>;?9D?B>AB=?>A>D<6@D=BC//>D
?B=6>>CB<AD823DC57;?B9CB<ADCBC;9A>?=7CDAA7>A@D6@D0B=756@<C4D,#%$&*'D7CBDCB56B<C=D>?;;D)C>?AB>A@D?DC;;CD(;<@C@D1>8:D/C@BD
1B<A@DABD:(BC<4D " %! % 0@5C@C=DAD?D;69@AD>A:)A@C>1@D6BD"D4DD0@D:A@D?B-8@:C>?8BD=AD!!!4-C==4=A4D
ABC=>AD05A@=BDC5D)@8<17>@A=1:
D.+ .+ 4D +DD.+ .
tema
multikultur
ASYL-BVC
En vårdag för ca ett år sedan satt Ann Wahlstedt, barnsjuksköterska på Delsbo BVC,
och läste lokaltidningen. Där var det ett kortare reportage om att ett asylboende
skulle öppnas ett par kilometer utanför byn. Någon vecka därefter fick hon information av sin chef att det nu fanns nya barn i byn. Under året 2013 ökade barnantalet
i byn med 1/3.
Hur förbereder man sig för en helt ny uppgift, även om det fortfarande
handlar om barnhälsovård?
Visst hade jag funderingar på om jag skulle klara av uppdraget.
Dels för att det var nytt för mig och att jag redan var fullbokad
med de barn som fanns på orten. Jag visste inte vad som skulle
krävas av mig. Med goda råd och tips från två kollegor i Söderhamn som redan hade en struktur för BVC och asylsökande har
vi nu en fungerande mottagning för dessa barn och deras föräldrar. Det är roligt, spännande och kul. Intressant att möta människor från andra kulturer. Jag lär mig något nytt varje dag.
Det hjälper att de flesta familjer är otroligt tacksamma över den hjälp
och vård som finns i Sverige. Barnen kommer med olika förutsättningar,
inget möte är det andra likt.
Charlotte Pålsson
Barnbladet
12
barnbladet
nr 2 april 2014
Vad är den största utmaningen med asyl BVC besöken?
Här är det nog språket som är den stora skillnaden. Förstår vi inte varandra så utgör detta ett ganska stort kommunikationshinder. Även om man i stor grad använder sig av kroppsspråk. För
att både Ann och patienten/patientens familj ska göra sig förstådd används telefontolk. Med hjälp av högtalarfunktionen underlättas samtalet.
Hur får du reda på att barnen finns på asylboendet?
Om barnen är födda i ett annat land så kommer de först till mig
efter att Asylhälsan har träffat föräldrarna och barnen.Vid de tillfället görs en hälsointervju samt viss provtagning. Efter detta besök bokas barnet till ett BVC-besök. Som asylsökande i Sverige
har du möjlighet att ta del av samma hälsokontroller som svenskfödda barn.
Hur går ett första besök till?
Vid ett första möte hos mig på BVC bokas en telefontolk för
1-1,5 timme. Då berättar familjen kort om barnets första tid.
tema
Hur var graviditeten, förlossningen, finns det några ärftliga
sjukdomar, har barnet legat på
sjukhus eller blivit undersökt av
läkare tidigare. Viktigt är även
att kontrollera vaccinationsstatusen. Det förekommer att barn
är såväl över- som undervaccinerade.
multikultur
tinget Gävleborg, har vi ett samarbete med kirurgmottagningen
på Odenplans läkarhus i Stockholm.
Tvärtom är det med flickorna. Jag har inte mött en endaste
mamma eller pappa som kommer från ett land där kvinnlig
könsstympning
förekommer
som önskar sin dotter detta.
Föräldrarna är enormt glada
för att detta inte utförs i Sverige. Jag vet att barnmorskor till
och med skriver intyg till migrationsverket om det finns risk
för könsstympning i hemlandet.
Detta intyg att göra att de som ej
ännu har svenskt medborgarskap
får detta.
Vid detta möte informerar
jag även lite kort om de lagar
vi har i Sverige som handlar om
barn. Där berättar jag om att vi
inte får slå våra barn i uppfostringssyfte. Många föräldrar blir
förvånade och undrar om det
går att uppfostra på det viset. Då
brukar jag peka på mig själv och
säga att jag är ett bevis på att det
går. Då brukar de skratta.
Har du några tips för att underlätta
Om barnen föds i Sverige
arbetet på asyl-BVC till kollegor i
av asylsökande föräldrar får jag
liknande situation?
reda på deras existens via BB
Samarbetet med asylboendet är
eller av föräldrarna själva. Det
viktigt. Det är ett stort plus att
första besöket sker då på asylboha en nära kontakt med ansvaendet, ett hembesök helt enkel.
rig för boendet. Det känns fint
Då brukar flera kvinnor och
att jag kan ringa dit och många
barn närvara och många gånger
Barnsjuksköterska Ann Wahlstedt (Foto: Charlotte Pålsson)
gånger få de svar jag söker. Ibland
sitter alla i en ring på golvet. Även
flyttar familjerna med kort varsel. Det underlättar att få reda på
här berättar jag om de hälsokontroller vi i Sverige erbjuder alla
vart flytten gått. Då kan jag sända journaler vidare till nästa vårdbarn/familjer. Det är nästan alltid så att de vill vara ”så svenska
givare. Allt för att underlätta uppföljningen är bra.
som möjligt”. Man vill ge barnen svensk välling, svensk
burkmat och gröt. Så länge familjen och barnen bor kvar så följer man
Hur ser framtiden ut?
sedan de sedvanliga kontrollerna på BVC.
Som det är just nu så är det oklart om asylboendet i Delsbo ska
fortsätta vara ett boende även för familjer som kommer med
Oavsett om det första besöket sker på BVC eller på asylboendet så bokas ett besökt till läkare för en kroppslig undersökning. barn. Det senaste Ann hörde var att en mindre ort ett par mil bort
ska bli platsen för detta. AnledHär följer man upp de svar på fråningen är att platsen räkas som
gor som BVC sköterskan ställt
mer barnvänlig.
vid det första besöket. Här ställs
Delsbo. Ett samhälle med
Men vi får se, inget är hugäven riktad fråga om omskärelse.
5.000 innevånare
get i sten. Jag är beredd om
Föräldrarna får vidare informadet kommer ett nytt busslass i
tion om svensk lag (1982:316
morgon!
Förbud mot könsstympning av
kvinnor).
Ann har varit sjuksköterska sedan 2001 och var klar med sin
Hur är det med frågor kring omspecialistutbildning inom barn- &
skärelse?
ungdom 2007. Före BVC så arEn fråga som nästan alltid dyker
betade hon på barnavdelningen på
upp, från föräldrar som kommer
Hudiksvalls sjukhus: ”Visst sakfrån länder där omskärelse på
nar jag att träffa kollegor varje dag.
pojkar är vanlig, är när och hur
Jobbet på BVC är många gånger
detta kan ske. Då får de inforensamt men ger även utrymme för stort eget ansvar. Det gillar jag.” *
mation om vart de ska vända sig. Här i Delsbo, som tillhör Lands-
nr 2 april 2014
barnbladet
13
tema
multikultur
Skrattet som förlösande faktor i
arbetet med nyanlända ungdomar
En kollega till mig säger: ¨Veronika, jag tror inte det finns något rum där det skrattas så mycket på
som ditt, och ändå har du kanske de elever som mår allra sämst¨. Det min kollega säger stämmer
och är inte heller en tillfällighet. Skrattet och humorn är för mig ett viktigt redskap i mötet med
dessa unga människor som oftast har med sig ett bagage fyllt med svåra upplevelser. Upplevelser
som tyvärr inte alltför sällan innebär förluster av eller försvunna familjemedlemmar.
M
ina elever har överlevt krig, övergrepp, tortyr, flykt
över öppet hav och genom oländig terräng. De har
skakat av rädsla för att bli upptäckta då de gömt sig.
De har litat på personer som senare visat sig vara beredda att skada dem för att tjäna pengar. De har sett människor dö av köld i
en gummibåt guppande på havet med vågor höga som hus. De
har sett människor tappa taget och glida ner i djupet. Med detta
på så kort tid som dagar bakom sig möter jag och skolans kurator
dessa blivande elever inför att de ska börja skolan.
Men ska unga människor som utsatts för så svåra upplevelser
gå i skolan? Ja, det är precis vad de både längtar efter och behöver.
Skolan ger ungdomarna en struktur för dagen. Rutinerna bidrar
Veronika Demmer Selstam
Skolsköterska på språkintroduktionen
Polhemskolan Lund
[email protected]
14
barnbladet
nr 2 april 2014
till att skapa den stabilitet de så länge varit utan. Med andra ord
är skola en av de viktigaste insatser vi kan erbjuda. Byråkrati och
okunskap får därför inte stå i vägen för en skolstart. Ja, men först
måste de vara hälsoundersökta på en vårdcentral och provsvar
måste ha analyserats o s v. Men vad är det egentligen vi behöver
veta innan en ny elev kan gå in i en klass? Jo, har de några symtom från mag-tarmkanalen och eller luftvägarna? Har de inga
symtom är det heller ingen risk att eventuell smitta överförs till
klasskamrater eller lärare.
På Polhemskolan där jag arbetar träffar därför skolhälsovården
alla blivande elever och är de symptomfria ger vi klartecken till
skolans studie- och yrkesvägledare samt lärare om att ”eleven är
klar för skolstart”. Detta är det ena perspektivet, dvs smittspridningsperspektivet. Det andra som är minst lika viktigt är den nyanländes mående och behov. Min erfarenhet är att det inte alltid
är den som utsatts för de svåraste upplevelserna som mår sämst
och tvärtom. På min skola håller skolsköterskan och kuratorn
tema
multikultur
”Skolan ger ungdomarna en struktur för dagen. Rutinerna bidrar till
att skapa den stabilitet de så länge varit utan. Med andra ord är skola en
av de viktigaste insatser vi kan erbjuda.”
detta inledande samtal tillsammans för att bespara eleven att behöva upprepa samma sak om och om igen.Vi bjuder även in gode
män, anhöriga eller boendepersonal. Under själva hälsointervjun
får eleven själv välja vilka av dessa som ska vara med.Vi använder
i stort sätt alltid en telefontolk. På det sättet kan eleven behålla
sin anonymitet. Även om tolkar har tystnadsplikt har vi nämligen
märkt att många elever känner obehag över att ha en tolk närvarande som de sedan kan riskera att möta i privata sammanhang.
Detta blir förstås extra tydligt i små språkgrupper. Telefontolk är
därför ett mycket gott val enligt vår erfarenhet.
Vad är då syftet med detta vårt första samtal? Ja, det finns flera.
Främst önskar vi förstås skapa en relation med eleven.Vi behöver
presentera oss och våra funktioner. De flesta av de vi möter har
aldrig träffat en kurator eller skolsköterska och har inte heller
positiva bilder av myndighetspersoner. Sekretess, hm kan man
lita på det? Ja, det blir upp till oss att bevisa och grunden till det
ligger förstås i att skapa tillit. Och just detta är nog en av de saker
jag känner mest ödmjukhet inför, att dessa unga människor trots
sina ofta mycket tråkiga vuxenerfarenheter har modet att ännu
en gång våga lita på oss som vuxna.
Det vi också vill bidra med under vårt samtal är att försöka
stabilisera det för eleven.Vi ställer frågor som eleven själv bestämmer om han vill svara på; eleven måste få lov att känna att det är
han som styr det vi pratar om. Att försöka tvinga sig in i en elevs
upplevelser kan till och med orsaka skada och det är därför oerhört viktigt att vara lyhörd för den unges signaler. De frågor som
enligt vår erfarenhet bäst svarar på hur pass dåligt en elev mår är:
När somnar du och har du några mardrömmar? Vi frågar om de
utsatts för våld eller bevittnat våld och ”nöjer oss med” ett ja eller
nej om inte eleven själv spontant berättar vidare.Vi vet att deras
berättelser kommer om och när de klarar av att förmedla dem.
En av de viktigaste saker vi tar upp med eleverna är att reaktioner de har, som t ex ångest, koncentrationssvårigheter och mardrömmar, inte är något onormalt utan det är det som de varit med
om som är onormalt. Redan vid första träffen ger vi ungdomarna
sin första läxa. En timme om dagen vill vi att de är utomhus och
rör sig.Vi förklarar kopplingen mellan fysisk aktivitet och mående
samt inlärning. Förra terminen gjorde vi en insats för dessa elever
i form av att vi under varje dag under lektionstid bröt lektionerna
för en stunds avslappning och en halvtimmes promenad.Avslappningen föll väl ut men promenaderna i vintervädret var mindre
populära. På något märkligt vis försvann halva styrkan innan vi
ens börjat. Positiva lärare flaxade över skolgården för att hitta de
försvunna men de gömde sig så väl att utbytet blev litet. Just denna
”jakt” har vi personal och elever skrattat mycket åt. Det har säkert
sett komiskt ut på håll.
En utmaning i mötet med människor som kommer från svåra
förhållanden är att som sjuksköterska hela tiden ha med sig att
eventuella symptom kan ha sitt ursprung både inom psykosomatiken och/eller inom somatiken.Vi vet att det finns en överrepresentation av fysisk ohälsa i gruppen men också att en trau-
matiserad själ kan ge kroppsliga symtom. Just detta kan ställas på
sin spets då en elev drabbas av en svår flashback. Symptomen kan
vara oerhört skiftande och dramatiska och om jag inte känner till
elevens bakgrund kan de tolkas som någon form av akut insjuknande. Eleven förs då med ambulans till en akutmottagning med
allt vad det innebär. Indirekt kan eleven tolka detta som att de
trots allt är onormala istället för att deras reaktioner beror på att
de varit med om något onormalt. Samtidigt är min erfarenhet att
min elevgrupp tyvärr inte alltför sällan nonchaleras då de söker
vård och alltför lättvindigt bedöms som ”en posttraumatisk stress
reaktion”.
Många av mina samtal med eleverna handlar om hur kropp
och själ hör samman. För många är detta ett nytt sätt att tänka. När
eleven söker för något bekymmer kan jag fortsätta resonemanget
genom att ställa frågor som t ex vad tror du själv är orsaken till att
du har ont i huvudet? Utifrån svaret tar vi oss sedan vidare både i
kropp- och själ-”spåret”. I samband med detta är det också värt att
nämna de ungdomar som drabbats av det vi kallar för en leende
depression, d v s personen visar utåt sett ett leende ansikte men är
trots detta deprimerad. Ett av mina sätt att ta reda på hur det förhåller sig är att fråga ungefär så här ”när jag sitter här och pratar med
dig ser jag en kille som ler och ser glad ut. Är du lika glad på insidan?”
Att som ensamkommande ha lämnat sin familj och flytt sitt
land innebär ofta långa perioder utan kroppslig kontakt. Den
kroppsliga kontakt de haft kan enbart ha bestått av fysiskt våld.
Inte sällan har våldet lämnat spår i form av ärr och deformationer. Många elever har också i sin förtvivlan skadat sig själva t ex
genom att skära sig med kniv. Därför är det om möjligt ännu
viktigare att beröra eleven mjukt och försiktigt vid t ex undersökningar. En extra klapp, på handen, hud mot hud bidrar enligt min
erfarenhet till något positivt. Det är inte ovanligt att ungdomar
söker mig för småblessyrer och där jag upplever att deras önskan
handlar om att bli kroppsligt berörda, de ”tankar” beröring. Det
blir ett tillfälle för kroppslig kontakt med koppling till något positivt. När vi vaccinerar ungdomarna är det även här viktigt att
ta hänsyn till att det kan bli reaktioner utifrån den smärta sticket
ger. Vissa elever kryper ihop i fosterställning och gråter, andra
stänger av sig helt och blir onåbara.Vi låter eleverna få tid på sig
att reagera.Vi erbjuder dem både att hålla om och hålla handen
vilket merparten gärna antar.
När kollegor frågar mig om vad det är för skillnad att arbeta
med denna elevgrupp jämfört med andra brukar jag svara att jag
istället utgår från likheter. Oavsett ursprung finns det saker som
förstås över hela världen. Att vilja någon väl och att försöka att
förstå en medmänniska är exempel på detta.
Hur var det nu det här med humorn och skrattet? Min övertygelse är att ingen människa klarar av att vara i det svåra för
länge. Det behövs små pauser av t ex skratt för att ta sig igenom
ett krävande samtal. Skrattet har även den egenskapen enligt min
erfarenhet att det är förlösande och samtidigt skapar en känsla av
gemenskap
*
nr 2 april 2014
barnbladet
15
tema
multikultur
Omskärelse av flickor och pojkar
Sverige har en lag som förbjuder omskärelse av flickor (könsstympning) och en lag som reglerar
omskärelse av pojkar. På det internationella forskningsfältet diskuteras idag allt mer på vilka
grunder det ena ingreppet försvaras och utförs inom vården, samtidigt som alla former av det
andra ingreppet är kriminaliserade. I artikeln diskuteras omskärelse utifrån internationell debatt.
Avslutningsvis sammanfattas dagens svenska diskussion om omskärelse av pojkar och olika argument kring hur det svenska samhället och vården bör förhålla sig.
K
an omskärelse av flickor och pojkar ens jämföras?
Ungefär en tredjedel av världens pojkar genomgår omskärelse, medan omskärelseritualer för flickor främst sker
i ett trettiotal afrikanska länder. Vissa grupper i Mellanöstern
och Asien utför också omskärelse på flickor. I alla samhällen som
praktiserar omskärelse av flickor omskärs också pojkar; däremot
finns det många samhällen där bara pojkar omskärs.
Det finns klara skillnader mellan ingreppen som gör dem svåra
att jämföra, inte minst det faktum att flickor omskärs runt om i
världen i helt olika former.Visserligen kan borttagande av förhuden på pojkar utföras på olika sätt, men de ingrepp som görs på
flickor visar en långt större variation: från en prickning i klitoris
eller klitoris förhud (för att framkalla en droppe blod, av rituell
betydelse) till ingrepp där man skär bort vävnad från blygdläppar
och klitoris yttre delar. I ungefär 15% av fallen globalt sluter man
också samman vävnad och stänger den vaginala öppningen nästan
helt (”faraonisk omskärelse” eller infibulation).Vissa ingrepp på
flickor kan alltså ses som klart mer omfattande än vad som görs
på pojkar, medan andra former är mildare. I västerländska länder,
samt i en del afrikanska, är ingrepp på flickor förbjudna. Ingenstans i världen är ingrepp på pojkar förbjudna.
Komplikationer och frågan om samtycke
Sara Johnsdotter
Professor i medicinsk antropologi
Malmö högskola
[email protected]
16
barnbladet
nr 2 april 2014
Likheterna mellan de rituella genitala ingrepp som görs på pojkar
och flickor handlar om att de båda har samma omedelbara medicinska konsekvenser: De leder till smärta, blödning, infektionsrisk
och svårigheter att kissa. När det gäller långsiktiga konsekvenser
är dessa omtvistade både vad gäller flickor och pojkar. Det finns
tema
en vedertagen syn att omskärelse på flickor i de flesta fall får allvarliga långsiktiga konsekvenser. En kår av kritiska forskare hävdar att många av de påståenden som florerar är överdrifter som
inte har vetenskapligt stöd (t ex Obermeyer 2005, Shweder 2013,
The Public Policy Advisory Network on Female Genital Surgeries in Africa, 2012). På motsvarande sätt är den vedertagna bilden
av omskärelse av pojkar att sådana ingrepp generellt sett inte får
några långsiktiga medicinska och sexuella konsekvenser, medan
en växande grupp av forskare lyfter komplikationer som följer av omskärelse av pojkar, komplikationer som ofta har tystats eller förtigits (t ex Bronsaeler et al. 2013, Frisch et al.
2011, Svoboda 2013). Det
handlar om livslång minskad sensitivitet i ollonet
som en följd av att förhuden avlägsnats, men också om komplikationer som
en direkt följd av ingreppet,
som excessiv blödning, infektion och akut urinretention (Weiss et al. 2010). Åtskilliga fall av misslyckade
omskärelser i Sverige har
nått HSAN och även lett
till fällande domar i vanlig
domstol. Idag har det skett
en förskjutning i den allmänna diskussion om omskärelse av pojkar, så att
man oftare kan se kritiskt
Illustration: Wikipedia
formulerade rubriker och
massmediarapporter med ordval och vinklingar som tidigare bara förekommit när det gällt flickor. Ett exempel: under rubriken
Omskärelse dödar pojkar i Sydafrika” (SvD 3 juli 2010) rapporterades det att ”Nu är den tiden på året då sydafrikanska pojkar dör
av dåligt utförda omskärelser. Hittills har minst 40 pojkar dött av infektioner, kallbrand och blodförgiftning, sedan de omskurits med smutsiga
och rostiga knivar”.
I flera västerländska länder har läkarförbund gått ut offent-
multikultur
ligt och tagit principiellt avstånd från omskärelse av pojkar utan
medicinsk indikation. Bland dem återfinns det holländska läkarförbundet (KNMG 2010) och Svenska Läkaresällskapet (2010).
I USA omskärs fortfarande en majoritet av pojkarna – oavsett
familjens religiösa bakgrund – och det har vuxit fram en rörelse
av aktivister som ofta benämns intactivists, med målet att barn ska
vara ”intakta” tills de själva kan lämna samtycke. Här finns den
andra gemensamma nämnaren mellan flickors och pojkars omskärelser: Båda är ingrepp
utan medicinsk grund som
oftast sker utan att informerat samtycke inhämtats
från den det gäller.
WHO spelar en nyckelroll
WHO ställer sig helt olika till de båda praktikerna. Sedan 1990-talet fördöms kvinnlig omskärelse av WHO och begreppet könsstympning innefattar också de mildaste ingreppen, de som inte innebär borttagande av vävnad
(så kallad prickning, WHO
2008). I frågan om omskärelse av pojkar har WHO
gått ifrån att vara neutrala
till att under senare år vara
förespråkare (WHO 2007).
Detta har att göra med studier som visar att manlig
omskärelse minskar risken
för hiv-smitta med 50-60%
– omskärelse av pojkar ses alltså som ett led i försöken att begränsa hivepidemin i världen. Kritik mot WHO:s hållning har framförts från flera håll, bland annat utifrån jämförelser med flickors
situation: Skulle vi acceptera omskärelse av flickor runt om i världen som ett led i kampen mot hiv? Annan kritik har varit av mer
medicinskt slag, som från epidemiologiskt håll, där man konstaterar att en minskad risk för hiv med 60 % inte är särskilt starkt
minskad risk alls i ett livsförloppsperspektiv, av exempelvis tret8
tio år av aktivt sexualliv (Garenne 2006).
Den andra gemensamma nämnaren mellan flickors och pojkars omskärelser:
Båda är ingrepp utan medicinsk grund som oftast sker utan att informerat
samtycke inhämtats från den det gäller.
nr 2 april 2014
barnbladet
17
tema
multikultur
8
Diskussionen i Sverige
I augusti 1999 dog en treårig muslimsk pojke vid en svensk vårdcentral efter för höga doser av bedövning i samband med en omskärelse. Ett par år tidigare hade det rapporterats om fall av misslyckade omskärelser som gått till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, och en läkare fick legitimationen indragen efter
att han ”varit grovt oskicklig vid omskärelseoperationer” (Läkartidningen, 1998; 95(32–33): 3450). Den första egentliga debatten
i Sverige om omskärelse av pojkar kom i gång.
Nu tillsattes utredningar som en förberedelse för en lagstiftning som skulle reglera omskärelse av pojkar. Den lag som trädde
i kraft 2001 innebar bland annat krav på smärtlindring och att
omskärelsen enbart fick utföras av läkare eller person som hade
särskilt tillstånd från socialstyrelsen.
Socialstyrelsens hållning är att det helt saknas medicinska skäl
för att utföra omskärelse på friska pojkar och män. Ändå förespråkas att dessa omskärelser sker inom vården. Socialstyrelsen
föreslog 2007 att alla landsting enligt lag skulle vara tvungna att
erbjuda omskärelse av pojkar; detta för att skydda pojkar från att
bli oprofessionellt omskurna utanför vården med ökade risker
för komplikationer.
Frågan aktualiserades åter 2011, då en grupp av elva debattörer, bland annat f d socialministern Bengt Westerberg och
författaren P C Jersild på DN Debatt (18 nov 2011) publicerade uppropet ”Därför måste regeringen stoppa omskärelse av
pojkar”. Bland svaren fanns integrationsminister Erik Ullenhag
som inte förespråkade lagändringar ”som innebär att majoritetssamhället ska berätta för judar och muslimer att de har drabbats av
övergrepp när de själva inte uppfattar att deras rättigheter är kränkta”
(18 nov 2011).
I september 2013 flammade en ny debatt upp, då barnombudsmannen tillsammans med ordföranden i Svenska Läkare-
sällskapets delegation för medicinsk etik, förbundsordföranden
i Vårdförbundet, ordföranden i Sveriges barnläkarförening och
ordföranden i Svensk barn-kirurgisk förening tillsammans gick
ut på DN Debatt (28 sept 2013) under rubriken ”Omskärelse
strider mot barns mänskliga rättigheter”. Deras huvudargument
var att ingreppet saknar medicinsk grund och att det står i strid
med Barnkonventionen. I debatten som följde i DN anfördes
som motargument att en hel mängd andra ingrepp görs på barn
inom vården av kulturella skäl (som operationer vid utstående
öron, 30 sept 2013), att det visst finns goda medicinska grunder
att omskära pojkar (30 sept 2013), att skribenterna inte visat tillräcklig respekt för världsreligionerna (1 okt 2013), att utspel av
det här slaget slår mot redan utsatta grupper i samhället (2 okt
2013) och är ett svek mot judiska barns mänskliga rättigheter (4
okt 2013).
I skrivande stund pågår en debatt i Läkartidningen (11/2014),
som inleddes när 23 läkare gick ut med kritik mot det ställningstagande mot rituell omskärelse av pojkar som gjorts av Läkarförbundets etik- och ansvarsråd. Det finns idag i Sverige en
levande debatt som också kan ses i andra västerländska länder. I
exempelvis Danmark pågår en het debatt om ett lagligt förbud
mot rituell omskärelse av pojkar. I Tyskland väckte ett domslut i
Köln 2012 stor internationell uppmärksamhet, då domstolen i ett
enskilt omskärelsefall menade att omskärelse på religiösa grunder
var att betrakta som grov misshandel. På högsta nivå i det tyska
rättssystemet togs sedan ett principiellt beslut om att omskärelse
av minderåriga pojkar ska vara fortsatt tillåtet.
Ett olösligt dilemma?
Detta är västvärldens dilemma: I de flesta västerländska länderna
finns det judiska och muslimska befolkningsgrupper, inom vilka de flesta inte kommer att vilja avstå från den religiöst grundade, rituella omskärelsen av pojkar. Förslag om förbud kan tolkas
Barn som inväntar islamsk rituell omskärelse (april 2013, Thailand)
18
barnbladet
nr 2 april 2014
som diskriminering av religiösa minoriteter. Dessutom omskär
en majoritet av amerikanerna sina nyfödda pojkar – ett faktum
som fortsatt kommer att påverka diskussionen i frågan, liksom att
WHO ställer sig positivt till ingreppet.
I ett vårdperspektiv handlar det främst om att omskärelse av
pojkar är ett ingrepp utan medicinsk indikation som kan leda till
allvarliga komplikationer, både inom och utanför vårdkontexten. Många professionella inom vården ställer sig kritiska till att
omskärelserna utförs inom vården, andra menar att det ändå är
bättre att de ungefär 3 000 omskärelserna årligen i Sverige sker
inom vården än utanför – då de i så fall skulle utföras med rena
instrument och smärtlindring, och då vården i vilket fall som helst
får ta hand om komplikationerna (t ex Heyman, 2009).
I ett större samhälleligt perspektiv måste förr eller senare frågan lösas: Om minsta lilla prickning på flickors genitalier kan
bestraffas, varför ska då inte små pojkar ha samma lagliga skydd
för sin kroppsliga integritet?
Referenser
Bronselaer, G.A., J.M. Schober, H.F.L. Meyer-Bahlburg, G.T’sjoen,
R.Vlietinck, and P.B. Hoebeke (2013).“Male circumcision decreases
penile sensitivity as measured in a large cohort.” BJU International,
111(5): 820–827.
Frisch, M., M. Lindolm, M. and Grønbæk, (2011). “Male circumcision and sexual function in men and women: A survey-based, crosssectional study in Denmark.” International Journal of Epidemiology 40:
1367–1381.
Garenne, M. (2006). ”Male circumcision and HIV control in Africa.” PLoS Medicine 3(1): 143–144.
Heyman, A. (2009). ”Slutreplik om manlig omskärelse: Frågan större än summan av legala och medicinska aspekter.” Läkartidningen
39: 2475.
KNMG, The Royal Dutch Medical Association (2010) Non-therapeutic circumcision of male minors. knmg.artsennet.nl/.../knmgpublicaties/KNMGpublicatie/Nontherapeutic-circumcision-ofmale-minors-2010.html.
Obermeyer, C.M. (2005). “The consequences of female circumcision for health and sexuality: An update on the evidence.” Culture,
Health & Sexuality 7(5): 443–461.
Shweder, R. (2013). ”The goose and the gander: the genital wars.”
Global Discourse, Special Issue: Circumcision, Public Health, Genital Autonomy and Cultural Rights, 3(2): 348–366.
Svenska Läkaresällskapet (2010). Icke-medicinskt motiverad omskärelse av pojkar. http://www.sls.se/PageFiles/227/000012124.pdf
Svoboda, J. Steven (2013).“Promoting genital autonomy by exploring commonalities between male, female, intersex, and cosmetic
female genital cutting.” Global Discourse 3(2): 237–255.
The Public Policy Advisory Network on Female Genital Surgeries
in Africa (2012). “Seven things to know about female genital surgeries in Africa.” Hastings Center Report 6: 19–27.
Weiss, H.A., N. Larke, D. Halperin and I. Schenker (2010). “Complications of circumcision in male neonates, infants and children: a
systematic review.” BMC Urology 2010, 10:2 doi:10.1186/14712490-10-2
WHO, World Health Organization (2007). New data on male
circumcision and HIV prevention: Policy and programme implications. Geneva:WHO & UNAIDS.
WHO,World Health Organization (2008). Eliminating female genital mutilation: an interagency statement. Geneva:WHO, Department
of Reproductive Health and Research.
*
Naturlig hjälp
vid gaser och
magknip
Pysventilen Windi® - för spädbarn med kolik
och andra gasproblem.
Windi® hittar du på apotek. Kontaka oss
gärna för prover och information.
Telefon 040 699 25 15
Läs mer på www.windi.se
nr 2 april 2014
barnbladet
19
tema
multikultur
Våra barn är det som ligger oss närmast om hjärtat och
de flesta föräldrar vill sina barn väl. Men när vi tittar
på hur andra uppfostrar sina barn, så kan vi ibland ha
svårt för att förstå oss på deras agerande. Varför gör
föräldrarna si och inte så? Förstår de inte att barnet mår
bättre av en annan form av bemötande? Ja, åsikterna
kring hur man ska förhålla sig till barn och vad som är
bäst för dem är en alltid lika aktuell fråga. Inte minst
aktualiseras frågan då det gäller föräldrar och barn i
andra kulturer än vår egen. Vi fascineras och förundras
över vilka kulturella variationer som förekommer, vad
som ligger bakom föräldrarnas beteende och inte minst
undrar vi hur det påverkar barnen.
F
Föräldraskap i
olika kulturer
Emma Sorbring
Docent i psykologi
Verksamhetsledare för Barn- och ungdomsvetenskapliga
forskningsmiljön vid Högskolan Väst
[email protected]
20
barnbladet
nr 2 april 2014
öräldrar i alla kulturer har som mål att deras barn
ska överleva, ha hälsa, vara lyckliga och att de på lång
sikt ska vara kapabla att forma och bibehålla nära relationer, fostra barn, försörja sig och sina nära och vara välfungerande medborgare i den kultur de lever.Trots att föräldrars mål för uppfostran inte verkar skilja sig nämnvärt åt
mellan olika kulturer har det visat sig att föräldrar i olika
kulturer varierar i sin tro på vilka uppfostringsmetoder och
föräldrabeteenden som leder fram till dessa mål (Maccoby, 1992; Maccoby, 2000). Detta kan delvis förstås med att
även om målet är t ex att vara en välfungerande person, så
kan välfungerande innebära olika i olika kulturer, med andra ord strävar man mot samma mål, men ändå inte, eftersom innehållet i målet är något annat. En annan förklaring
är att det från generation till generation förmedlas en sorts
folklig tro på vilka metoder och föräldrabeteenden som är
effektiva i uppfostringssynpunkt och vilka som är mindre
effektiva eller till och med skadliga för barnet. Filosofiska
och religiösa traditioner, tillsammans med samhällets syn
och förhållningssätt, är del i formandet av föräldrars tro om
vad som är bra och effektiva uppfostringsmetoder.
Teorier om vilka uppfostringsmetoder som är bra för
barnet och som bidrar till en positiv utveckling, är dock
starkt västerländskt influerade. En majoritet av de forskningsstudier som finns att tillgå inom området bygger på
information från västerländska föräldrar och barn. Vid en
granskning av publicerade artiklar i ledande internationella
tidskrifter visar det sig att 95 % av informanterna var från
industrialiserade länder, varav 68 % var från USA. Dessa informanter representerar endast 12 % av jordens befolkning,
men har under decennier använts som förklaringsmodell
för resten av världen (Arnett, 2008). Även om denna forskning bidrar till vår kunskap inom området på flera viktiga
och meningsfulla sätt, är det uppenbart att den inte kan ge
en fullständig bild av hur föräldraskap ter sig i olika kulturer.
Istället har västerländska förklaringsmodeller använts och
en normativ syn antagits, vilket bidragit till att det som
inte stämmer överens med dessa modeller har ansetts som
avvikande. Detta i sin tur har i vissa fall inneburit att hela
kulturer och det föräldraskap som där finns representerat
har beskrivits som avvikande och onormalt, vilket är en risk
med så kallade ”globala teorier”. De senaste årens forskning
har därför kritiserat dessa globala förklaringsmodeller och
multikultur
hospice
tema
pekat på att de behöver revideras, t ex har Baumrinds typologiska
modell från 1970-talet, vilken varit en tongivande teoretisk modell
inom föräldraskapsforskning, ifrågasatts på grund av att den inte tar
i beaktning kulturell variation. Baumrinds typologiska
modell gör bland annat gällande att föräldrars
beteenden har en specifik effekt på barnets
utveckling, vilket visat sig inte vara hela
sanningen.
På senare år har forskning pekat
på att föräldrars attityder, beteenden
och uppfostringsstrategier har olika
påverkan på barns utveckling och
anpassning beroende på den kulturella kontexten (t ex. Lansford
m fl., 2005; Pinderhughes m fl.,
2005). Hur kommer det sig då att
samma uppfostringsmetod kan ha
olika effekt på barnets utveckling
i olika kulturer? Det tvärkulturella
projektet Parenting Across Cultures (se
faktaruta) utformades för att ge svar på
denna fråga. Totalt följs drygt 1400 familjer, i totalt elva olika länder, under en period
av nio år. Årligen samlas material in från barnet
genom strukturerad intervju, och från mamman och
pappan via pappersenkät.Vid första datainsamlingen var barnen 8 år
gamla (2008) och då projektet avslutas (2016) kommer de att vara
16 år gamla. Sammanlagt involverar projektet ett tjugotal forskare
spridda över hela världen. Projektets huvudsakliga syfte är att un-
dersöka sambandet mellan föräldrars beteende och barns utveckling
och anpassning, samt vilken roll kulturella ramar och barnets tolkning
spelar för detta samband. Ett viktigt mål med studien är att bidra till
forskningsfältet genom att erbjuda en empirisk tvärkulturell studie, som genom sin design har möjlighet
att utmana och i förlängningen utveckla klassiska föräldraskapsmodeller.
Saker är som de upplevs och inte
nödvändigtvis som de är…
I den begränsade forskning som
finns lyfts barnets sociala kognitioner (tankar om andra människors
beteenden och tankar) fram som
en viktig faktor för att förstå varför samma föräldrabeteende kan
ge upphov till olika utveckling i
olika kulturer. Mer konkret innebär det att barnets tolkning av situationen och av förälderns beteende påverkar hur barnet väljer att agera men
också vilken effekt förälderns beteende
har på barnet. I de fall barnet tolkar förälderns beteende som ett bevis på att hon/han visar
sin kärlek ser vi en mer positiv utveckling, än om barnet känner sig oälskat (Gershoff m fl., 2010). Användningen av fysisk bestraffning i uppfostringssyfte har dock visat sig leda till en mer
problematisk utveckling och är en uppfostringsmetod som barn över
hela värden tar avstånd från (t ex. Lansford m fl, 2005).
8
MAM Manuell Bröstpump
Enkel, bekväm och individuellt inställningsbar.
MAM Manuell Bröstpump är enkel att använda och
rengöra eftersom den endast består av fyra delar. Tratten
har inbyggda kuddar och kan roteras 360°. Det gör det
möjligt att pumpa ur alla mjölkgångar, vilket bidrar till att
risken för mjölkstockning minskar och att mjölkproduktionen
hålls igång.
mambaby.com
REgLERBAR pUMpsTyRKA
Inställningshjulet gör det enkelt att ställa in
sugstyrkan på pumpen från svag till kraftig.
Med reglerbar pumpstyrka är det lättare att
hitta ett bekvämt sätt att pumpa.
Bröstpumpen passar till MAM:s populära nappflaska
MAM Anti-Colic, som tack vare sin ventilerade botten
ger ett idealiskt mjölkflöde och minskar kolik hos 8 av 10
bebisar*. Flaskan har dessutom en silkeslen dinapp som
gör det lätt att växla mellan amning och flaska.
Bröstpumpen finns på utvalda apotek och i barnvagnsbutiker.
Beställ en bröstpump kostnadsfritt
på [email protected]. Om du
har frågor är du välkommen att ringa
vår sjuksköterska Carina Gunnarsson
på telefon 08-545 180 70.
Beställ ett prov
kostnadsfritt!
*Medicinsk studie 2011/marknadsundersökning 2010, testat av 204 mödrar.
MJUK OCH BEKVÄM
Inbyggt i tratten finns kuddar som
ger en bekväm känsla och gör att
tratten fäster bättre på bröstet.
LÄTT ATT ANVÄNDA OCH MONTERA
Bröstpumpen monteras och tas isär i fyra enkla
steg. Den är lätt att hantera och rengöra eftersom
den endast består av fyra delar – förbindningsrör,
pump och handtag (en del), silikonventil och tratt.
tema
olycksfall
8
Samma beteende, men olika
Till grund för barnets
innebörd – eller olika betetolkning av situation och av
ende, men samma innebörd?
förälderns beteende ligger en
En bärande idé i forskningsrad olika faktorer som har att
projektet PAC är att den kulgöra med barnets förförståelturella kontexten fungerar
se och erfarenheter av liknansom referensram då barnet
de situationer med föräldern.
Projekt:
Parenting Across Cultures
tolkar vad som sker i dess omDen kanadensiska forskaren
Pågående:
2007 – 2016
givning. Hur kan det då komLeon Kuczynski med kolleSyfte:
Att undersöka sambandet mellan
ma sig att barn i olika kultuger (kommande) har under
föräldrars beteende och barns
rer tolkar samma föräldrabetemånga år studerat uppfost
utveckling och anpassning, samt
ende på olika sätt? Ett sätt att
ringssituationen och menar
vilken roll kulturella ramar och barnets
tänka på föräldraskapets kultuatt både föräldern och barnet
tolkning spelar för detta samband.
rella variationer är att skilja på
agerar i situationen utifrån att
Deltagare:
Drygt 1400 barn (vid projektstart 8 år
hur föräldrabeteendet utförs
den är en del i föräldra–barn
gamla) och deras föräldrar
och vilken betydelse det beterelationen. Föräldrar–barnreMedverkande länder: Sverige, Columbia, Estland, Filippendet har i den aktuella kultulationen skulle kunna sägas
inierna, Indien, Italien, Jordanien, ren. Genom att skilja på form
utgöra en mikrokontext som
Kenya, Kina, Thailand och USA
(utförande) och funktion (beligger till grund för hur både
Finansiering:
Projektledningen kommer från Duke
tydelse) går det också lättare att
barnet och föräldern kän
University och finansieringen från förstå varför ett beteende kan
ner och agerar i den speci
National Institute of Health i USA.
ha en effekt i en kultur, men en
fika uppfostringssituationen.
Svensk partner:
Barn- och ungdomsvetenskaliga forskannan effekt i en annan kultur.
Även om tidigare erfarenhe
ningsmiljön, Högskolan Väst, Trollhättan.
Den amerikanska forskaren
ter utgör en viktig utgångsMarc Bornstein (1995;2012)
punkt för barnets tolkning,
använder sig av en fyrfälts moså spelar också barnets tankar
dell i relation till form och funktion för att
det betyder att barnets tolkning och age- illustrera hur föräldrars beteende kan ses
om en förväntad gemensam framtid in
rande inte bara är avhängt historik, framtid utifrån ett kulturellt perspektiv (se figur).
i hur barnet väljer att tolka och agera i
och känslor som existerar i föräldra–barn- Ett kulturellt universellt föräldrabeteende
situationen. Den kanske viktigaste komrelationen, utan i allra högsta grad färgas av (rutan till vänster högst upp), är ett beteponenten som ligger till grund för barden omgivande kulturen. Oavsett kultur är ende som utförs på samma sätt i alla kulnets tolkning är hur hon/han uppfattar
det viktigt att föräldrar kommunicerar till turer och har samma mening i alla kultuförälderns känslor, kärlek och omtanke.
barnet att det är älskat och accepterat, men rer. Till exempel tycks föräldrar i alla kulOm barnet upplever att föräldern hyser
vilken form av föräldrabeteende som tjänar turer använda en speciell ”babyröst” när de
kärlek till henne/honom så tolkar barnet
denna funktion varierar mellan kulturer. I tilltalar ett litet barn, vilket tolkas positivt
situation och förälderns beteende med
vissa kulturer är fysisk ömhet ett sätt att visa av barnet. Ett formbart föräldrabeteende
detta som utgångspunkt – att föräldern
sin kärlek på, medan det i andra kulturer (rutan till höger höst upp), är i utförandet
vill henne/honom väl. Däremot om barkanske snarare förmedlas genom tonfall, det samma i alla kulturer, men innebörden
net känner sig oälskad så bidrar detta till
tilltal eller på andra sätt (Bornstein & Lans- av beteendet varierar mellan olika kultuatt barnet tolkar uppfostringssituationen
ford, 2010). Ett barn som t ex förväntar sig rer. Till exempel att titta ett barn i ögonen
och förälderns beteende som ett sätt för
en kram som bevis på att det är accepterat vid tilltal kan i vissa kulturer betyda att förföräldern att visa sitt avståndstagande
och älskat kan tolka andra kulturers ut- äldern lyssnar och intresserar sig för barnet
gentemot barnet. Föräldra–barnrelatiotryck för föräldrakärlek som ett tecken på och i andra kulturer som en del i ett mycknen som mikro-kontext är inbäddad i en
avståndstagande.
större kontext, den omgivande kulturen,
et strikt bemötande, kanske en tillrättavis-
Funktion – Betydelsen av förälderns beteende
Lika
Form –
Hur beteendet utförs
Olika
Lika
Olika
Kulturellt universellt
Samma aktivitet utförs och
innebörden är den samma
Formbart
Samma aktivitet utförs, men
innebörden skiljer sig åt.
Kontextuellt specifikt
Olika aktiviteter utförs, men
innebörden är den samma.
Kulturellt specifikt
Olika aktiviteter utförs och
innebörden skiljer sig åt.
Källa: Figur – Form och Funktion av Bornstein, 1995;2012 (fritt översatt av författaren)
22
barnbladet
nr 2 april 2014
ning. Ett kontextuellt specifikt föräldrabeteende (rutan till höger längst mer), varierar i utförande mellan olika kulturer, men
innebörden är det samma. Detta skulle till
exempel kunna vara olika övergångsriter,
då föräldrar och andra vuxna agerar på ett
specifikt sätt för att signalera till ungdomen
att hon/han nu är vuxen. Slutligen, ett kulturellt specifikt föräldrabeteende (rutan till
vänster längst ner), varierar i utförandet och
i betydelsen mellan olika kulturer. Detta är
med andra ord beteenden och innebörder
tema
som skiljer sig helt åt mellan olika kulturer. Man kan dock fråga sig
om det finns några kulturellt specifika föräldrabeteenden, som ju
skulle innebära att ett beteende inte har sin motsvarighet i något annat beteende i annan kultur – kanske är det snarare så att de flesta
beteenden som varierar i utformande är kontextuella specifika föräldrabeteenden.
Avrundning
Forskningsprojektet PAC har drygt fyra år kvar och under tiden
kommer ett antal frågeställningar att studeras och förhoppningsvis
så småningom besvaras. Genom att betrakta uppfostran från barnets perspektiv och utifrån det kulturella sammanhanget barnet
och föräldrarna befinner sig i har vi en större möjlighet att förstå kulturella variationer och dess effekt på barns utveckling och
anpassning. I förlängningen kan vi även få en större förståelse för
migrerade familjer. När familjer flyttar från ett land till ett annat,
från en kultur till en annan, är det inte ovanligt att familjens kulturella referensramar till en början utgörs av hemlandets, men att
dessa så småningom kompletteras med nya referensramar. Den här
processen (ackulturation) går fortare för barnet än för föräldern
och det är inte ovanligt att familjen upplever ett glapp mellan förälderns och barnets värderingar och attityder, vilket kan leda till
menings¬skiljaktigheter (Kuzcynski m fl., kommande). En kombination av att föräldern påverkas av barnets förhållningssätt och
att föräldern har en önskan om att barnet ska erhålla en utbildning, kunna försörja sig själv och i framtiden vara en välfungerande medborgare i det nya landet, gör att även föräldern så småning-
olycksfall
om anammar nya referensramar vilket kan leda till förändrade föräldrabeteenden – men under processens gång kan det behövas såväl stöd
som förståelse från omgivningen.
Referenser
Arnett, J. J. (2008).The neglected 95%: why American psychology needs to become less American. Am Psychol, 63(7), 602-614.
Bornstein, M.H. (1995). Form and function: Implications for studies of culture
and human development. Culture & Psychology, 1,123-137.
Bornstein, M.H. (2012). Cultural approaches to parenting. Parenting: Science and
Practice, 12(2-3), 212-221.
Bornstein, M. H., & Lansford, J. E. (2010). Parenting. In M. H. Bornstein (Ed.),
The handbook of cross-cultural developmental science (s. 259-277). New York:
Taylor and Francis.
Gershoff, E. T., Grogan-Kaylor, A., Lansford, J. E., Chang, L., Zelli, A., DeaterDeckard, K., & Dodge, K. A. (2010). Parent discipline practices in an international
sample: Associations with child behaviors and moderation by perceived normativeness. Child Development, 81, 487-502.
Lansford, J., Lei, C., Dodge, K., Malone, P., Oburu, P., Palmérus, K., Bacchini, D.,
Pastorelli, C., Bombi,A. S., Zelli,A.,Tapanya, S., Chaudhary, N., Deater-Deckard, K.,
Manke, B., & Quinn, N. (2015). Physical Discipline and Children’s Adjustment: Cultural
Normativeness as a Moderator. Child Development, 76(6), 1234-1246.
Kuczynski, L. & De Mol, J. (kommande). Social relational theory: Dialectical models of
transaction in parent-child relationships and socialisation. In preparation for M. Learner
(Editor in chief) Handbook of child psychology and developmental science, 7th ed.
Maccoby, E. E. (1992).The role of parents in the socialization of children: An historical overview. Developemental Psychology, 28(6), 1006-1017.
Maccoby, E. E. (2000). Parenting and its effects on children: On reading and misreading behavior genetics. Annual Reviews Psychology, 51, 1-27.
Pinderhughes, Dodge, Bates, Pettit & Zelli, (2005) Physical Discipline and
Children’s Adjustment: Cultural Normativeness as a Moderator. Child Development, 76 (6), 1234 – 1246.
*
MiniMax®
En hel måltid
i en liten tetra*
– baserad på färsk mjölk
och ekologisk grädde
*MiniMax barnsondnäring och Resource MiniMax näringsdrycker är näringsmässigt kompletta med
240 kcal/förpackning (200 ml).
Barnsondnäringen rekommenderas från 6 månader och näringsdryckerna från 1 års ålder.
www.nestlehealthscience.se
Nestlé Kundservice: 020-78 00 20
N O U R I S H I N G P E R S O N A L H E A LT H
gästskribenten
Att säkra barnets rättigheter vid beslut
I år är det 25 år sedan FN antog konventionen om barnets rättigheter, som redogör för de mänskliga rättigheterna för alla barn. Konventionen erkänner barnet som aktör med rättigheter, som expert på sin situation och
med rätt till handlingsutrymme kring sitt liv. En femtedel av Sveriges medborgare är barn och unga under 18
år. Dessa medborgare måste på allvar känna och uppleva att deras rättigheter är verkliga i sin vardag och där
de befinner sig, i sitt möte med varandra och med vuxenvärlden. Först då kan vi tala om att barnkonventionen
har blivit ett levande verktyg i Sverige och är fullt ut implementerad. Här återstår mycket arbete och många
utmaningar. Ett sätt att säkerställa barnets rättigheter är att göra barnkonsekvensanalyser inför beslut som
kan komma att påverka barn och unga. På så sätt tar vuxenvärlden hänsyn till vilka effekter och konsekvenser
ett beslut kan ha för en femtedel av befolkningen tillsammans med de verkliga experterna, barn och unga.
Å
r 1948 antog FN den allmänna förklaringen om de
mänskliga rättigheterna, som ett antal juridiskt bindande konventioner om mänskliga rättigheter sedan har utvecklats ur. Den allmänna förklaringen fastställer grundläggande
tankegångar inom de mänskliga rättigheterna och erkänner det
fulla människovärdet för alla människor. De mänskliga rättigheterna ska inte förtjänas utan vi har dem alla enbart i egenskap av
att vara människa och vi är alla lika i värde, värdighet och rättigheter. Alla människor ska bemötas med respekt och med skydd
för den fysiska och psykiska värdigheten. De mänskliga rättigheterna är odelbara och del av samma helhet, det går inte att plocka
bort någon rättighet utan att det får effekter på andra rättigheter. Om exempelvis inte rätten till skolgång uppfylls för en individ, får det här i förlängningen konsekvenser för individens öv-
Emma Broberg
MR-strateg med inriktning barnrätt
Rättighetskommitténs kansli
Västra Götalandsregionen
24
barnbladet
nr 2 april 2014
riga rättigheter som exempelvis rätt till god levnadsstandard. De
mänskliga rättigheterna fastställer vidare skyldigheter som staterna har om vad som måste göras för att varje människa ska ha rätt
till ett värdigt liv och vad som inte får göras för att kränka individens rättigheter. Det offentliga Sverige är skyldighetsbärare av de
mänskliga rättigheterna, det vill säga har en skyldighet att se till
att rättighetsbäraren, individen som äger rättigheterna, får dessa
tillgodosedda. På samma sätt kan vi slå fast att barnets rättigheter är vuxnas skyldigheter, vi är skyldighetsbärare gentemot barnen med ansvar att se till att rättigheterna blir verklighet. Det här
blir extra tydligt då barn och unga saknar inflytande i den demokratiska processen, genom att de får rösträtt först vid 18 års ålder.
Barnet som rättighetsbärare
År 1989 antog FN konventionen om barnets rättigheter, som redogör för de mänskliga rättigheterna för alla barn. Sverige var ett
av de första länderna att ansluta sig till barnkonventionen, vilket
skedde år 1990. Barnkonventionen fastställer en syn på barn och
barndom där alla barn har lika värde och rättigheter. Konventionen framhåller barndomens vikt och värde. Att vara barn ses i
barnkonventionen inte som att vara i väntan på att bli en fullvär-
gästskribenten
dig människa med rättigheter, utan barn har rättigheter här och
nu. De har unika erfarenheter och har rätt till stöd, skydd och delaktighet i alla frågor som berör barnet. Barn erkänns som kompetenta aktörer som ska bemötas med respekt i alla sammanhang.
Barnkonventionen består av 54 stycken artiklar, som dels beskriver vilka rättigheter barnet har, dels hur staterna ska arbeta med
att säkerställa artiklarna. Konventionen definierar varje barns rätt
till bland annat hälsa och hälso- och sjukvård, överlevnad och utveckling, lek och fritid, skolgång, integritet och delaktighet. Barnets bästa är konventionens portalparagraf och barnets bästa ska
komma i främsta rummet i alla beslut, åtgärder och frågor som
rör barn såväl direkt som indirekt. Och vilka beslut, åtgärder och
frågor berör inte barn på något sätt?
FN:s Barnrättskommitté granskar staternas arbete med barnkonventionen och har tagit fram en modell i sex punkter för vad
vi är skyldiga att göra för att säkerställa barnets rättigheter:
• Vi ska ha god överblick över barns levnadsvillkor och hälsa för att kunna följa utvecklingen över tid, uppmärksamma och agera kring geografiska skillnader, prioritera insatser, men även uppmärksamma olika barns förutsättningar på
detta område. Barn är inte enbart personer under 18 år; de
har ett kön, etnisk tillhörighet, ålder, funktionsförmåga och
lever under skilda socio-ekonomiska villkor, vilket påverkar deras möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda.Vi
måste därför anlägga ett normkritiskt perspektiv på arbetet
för att kunna stärka alla barns rättigheter.
• Vi ska göra prövningar av barnets bästa, så kallade barnkonsekvensanalyser vid alla beslut som berör barn, för att kunna fatta beslut som stärker barnets rättigheter
• Vi ska möjliggöra barns inflytande och delaktighet på alla
områden som berör dem
• Vi ska sträva efter samverkan och helhetssyn över exempelvis organisatoriska gränser med barnet i centrum
• Vi ska vidare se till att barn/unga och vuxna har god kunskap om barnets rättigheter. Att ha god kunskap om barnets rättigheter och de skyldigheter som vi har mot barnen,
är en förutsättning för att barnkonventionen ska förverkligas. På samma sätt måste barn och unga ha god kunskap om
sina egna rättigheter, för att bättre kunna få sina mänskliga
rättigheter tillgodosedda. Siffror visar att endast en femtedel av alla Sveriges barn idag känner till att de har specifika
rättigheter, vilket är skrämmande låg andel.
• Vi ska också prioritera barn/unga i våra verksamheter, det
vill säga vi ska avsätta tillräckliga resurser för barn och unga.
Det här kan handla om direkta satsningar, som hur stor del
av en budget som kommer barn/unga till gagn i jämförelse
med andra grupper, men också om personella resurser för
att säkerställa barnets rättigheter.
8
nr 2 april 2014
barnbladet
25
gästskribenten
8
FAKTA: Kommittén för rättighetsfrågor
realisering. Redskapet bidrar till att
skapa ett bättre beslutsunderlag, då
Kommittén för rättighetsfrågor inrättades
konsekvenser och effekter som beden 1 januari 2011 och är Västra Götalandsslutet kan ha för en femtedel av vår
regionens svar på hur den regionala nivån tar
befolkning vägs in. Erfarenheten
ansvar för de internationella konventioner och
visar också att beslut som tar hänsyn
deklarationer som Sverige har anslutit sig till.
till barnets rättigheter blir betydligt
Kommittén för rättighetsfrågor har ett unikt
mer hållbara än övriga och håller
uppdrag att stödja och utveckla ett systemahögre kvalitet, helt enkelt eftersom
tiskt arbete för mänskliga rättigheter. Syftet är
målgruppens synpunkter har tagits
att förbättra Västra Götalandsregionens kapamed i underlaget. Då barn och unga
citet att leva upp till sina skyldigheter enligt de
är experter på sin egen situation har
Prövningar av barnets bästa – ett sätt
mänskliga rättigheterna. Kommittén för rättigde kunskap som vi vuxna saknar,
att säkerställa barnets rättigheter
hetsfrågor ska också motverka diskriminering
vilket kompletterar beslutsunderRedskapen för att göra en barnkonoch uppmärksamma brister i samhället som gör
laget. Systematiska prövningar av
sekvensanalys kan ha olika former och
att grupper med svagt skydd blir utsatta, och
barnets bästa vid beslut som görs
utseende, men syftar till att bättre ta tillpå så sätt främja människors möjligheter att
tillsammans med barn/unga, innevara barnets rättigheter och leva upp
få sina rättigheter tillgodosedda på lika villkor.
bär också hälsofrämjande aspekter
till barnkonventionens krav. BarnkonRättighetskommitténs kansli är tjänstemanför berörda barn och unga. Processekvensanalyser görs för att säkerstälnakansli till kommittén. Läs mer om vårt arbete
sen skapar en känsla av ägandeskap
la att rättighetsbäraren får sina rättigpå Västra Götalandsregionens webbplats www.
i arbetet och bidrar till fortsatt
heter tillgodosedda och ska därför gövgregion.se
engagemang. Att erkänna barnet
ras på alla nivåer i samhället, där rättigsom aktör i sitt eget liv med handhetsbäraren finns och kan komma att
lingsutrymme och rättigheter, är en
påverkas av beslutet. Det innebär att de
hälsofrämjande aspekt i sig. Det stärker
ska göras vid politiska beslut men också vid
barnets egenmakt, känsla av sammanhang och kontroll över sin
beslut på exempelvis verksamhetsnivå. En barnkonsekvensanasituation.
lys handlar om att reda ut vilka barn och unga som kan komma
att påverkas av beslutet, och i dialog med berörda barn och unga
undersöka hur de ser på beslutet. Det handlar om att undersöSammanfattningsvis
ka eventuella målkonflikter mellan barn och vuxna, mellan olika
Sedan FN antog barnkonventionen för 25 år sedan har många
barn och unga, samt ta hänsyn till vad som är barnets bästa på såbeslut fattats på olika nivåer om att barnets rättigheter ska följas.
väl kort som lång sikt. Barnens åsikter måste ges reellt utrymme
En rad utmaningar kvarstår för att vi ska kunna säga att barnkoni analysen och återkoppling av beslutets utkomst måste alltid ske
ventionen är implementerad i Sverige och det är först när barnets
till berörda barn. Om beslutsfattare inte kan ta hänsyn till barnets
rättigheter ställs på sin spets som vi kan se om dessa beslut har nåbästa och barnets rättigheter, så måste beslutsfattaren undersöka
gon effekt i praktiken. Systematiska prövningar av barnets bästa
kompensatoriska åtgärder. Går det att säkra dessa berörda barns
vid beslut är en väg att komma förbi dessa utmaningar och göra
rättigheter på något annat sätt?Vad har berörda barn och unga för
barnkonventionen till ett reellt verktyg för barnets röst, plats och
förslag kring detta? Att öppna upp för berörda barns och ungas
respekt i samhället. Och vi får inte glömma att det är barnet, rätinflytande på riktigt är således en grundläggande del av arbetet
tighetsbäraren, som äger makten att avgöra hur processen ska gå
med barnkonsekvensanalyser, där barnen måste känna att vuxentill och när vi är i hamn. Som pedagogen och barnläkaren Janusz
världen tar dem på allvar och på ett jämlikt sätt.
Korczak, verksam i början av 1900-talet och inspiratör till barnEtt systematiskt arbete med att säkra barnets rättigheter vid
konventionen, har sagt:
beslut innebär att barnet sätts i centrum för verksamheten, med
När vi mognar till att känna respekt och förtroende för bareffekten att rutiner och arbetssätt organiseras runt barnet. Barnen, när de fått förtroende för oss vuxna och själva framför vad
nets rättigheter kommer högre upp på dagordningen och det
de tycker om sina egna rättigheter – då kommer antalet problem
blir lättare att få syn på strukturer som hindrar rättigheternas
att minska och misstagen bli färre.
*
Här kvarstår mycket arbete för att kunna säga att Sverige lever upp till barnkonventionens krav. Det saknas ett
systematiskt och kontinuerligt arbete med barnets rättigheter, ofta reduceras arbetet till enstaka punktinsatser.
Vi tenderar också att alltför ofta prata
över huvudet på barnet, om barnet istället för med barnet, och har svårt för
att på allvar ge barn inflytande.
De mänskliga rättigheterna är odelbara och del av samma helhet, det går inte att plocka bort
någon rättighet utan att det får effekter på andra rättigheter. Om exempelvis inte rätten till skolgång uppfylls för en individ, får det här i förlängningen konsekvenser för individens
övriga rättigheter som exempelvis rätt till god levnadsstandard.
26
barnbladet
nr 2 april 2014
V
år kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan
inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via kosten. eye q innehåller en speciell
kombination av viktiga fettsyror och är ett
enkelt och bekvämt sätt att säkerställa det
dagliga intaget. Idag används eye q av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.
Rekommenderas av experter
eye q är den i särklass mest välstuderade
produkten inom sitt område och är därför
säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till vuxna
och barn som behöver ett smart tillskott av
omegafettsyror.
eye q säljs på apotek och i hälsobutiker.
Konsumentkontakt Tel: 040-239520 [email protected] www.iqmedical.se
se
För hjärnans och ögats utveckling
mumomega är ett kosttillskott med specifika omega-3 och omega-6 fettsyror, som DHA, EPA och GLA. Dessa
fettsyror är speciellt viktiga vid en avgörande tidpunkt i livet: graviditeten och amningsperioden.
För ögats och hjärnans utveckling
Moderns intag av DHA bidrar till att
hjärnan och ögonen utvecklas normalt hos foster och spädbarn som
ammas. Fettsyran DHA bidrar även till
att synen utvecklas normalt hos spädbarn. mumomega innehåller DHA-rik
fiskolja och nattljusolja. Nattljusoljan
är rik på GLA (gammalinolensyra),
som i kroppen omvandlas till den viktiga fettsyran arakidonsyra, AA.
av 300 mg DHA dagligen, vilket
du finner i en kapsel mumomega.
mumomega kan tas under hela graviditeten och så länge du ammar.
För din och ditt barns trygghet
DHA utvinns ur omega-3 fiskolja och
GLA utvinns ur nattljusolja. Tillverkningen följer de krav som ställs från
EU och WHO. mumomega är därför
säker att använda för gravida och
ammande.
Rekommenderad dagsdos
”International Society for the Study of
Fatty Acids and Lipids” (www.issfal.
org) har utfärdat en rekommendation
att gravida och ammande är i behov
Konsumentkontakt Tel: 040-239520 [email protected] www.iqmedical.se
tema
olycksfall
Child
injuries
at
home
– Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds
Sverige har en internationellt sett låg barnolycksfallsfrekvens. De olyckor som
sker, sker oftast i hemmet – närmare bestämt köket (Räddningsverket, 2007). Min
avhandling handlar därför om hur vi kan skaffa mer kunskap om, och därmed förebygga, barnolycksfall – med fokus på skåll- och brännskador.
A
tt förebygga är viktigt; smärtan och traumat av be-
handlingar är stora för barn, sjukhusvistelser och rehabilitering kan vara långa, ibland med bestående men.
Syftet med avhandlingen var att beskriva barns (0–6 år) utsatthet för olycksfallsrisker i hemmiljö genom att fokusera på
föräldrars uppgifter om hur de följer olycksförebyggande råd,
omfattningen av bränn- och skållskador, föräldrars uppfattningar
om påverkande faktorer till olyckshändelser, samt effekten av
individanpassad information om barnolycksfall.
Anna Carlsson,
doktor i medicinsk vetenskap, barnsjuksköterska, universitetslektor vid Malmö högskola
Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för
Vårdvetenskap, Skånes universitetssjukhus,
[email protected]
28
barnbladet
nr 2 april 2014
Jag har använt mig av enkätsvar från föräldrar, med ett representativt urval för Malmö som helhet. Jag har också granskat
barnens journaler avseende bakgrundsdata och diagnos, och intervjuat föräldrar till barn som skållskadats. Sista delstudien är
en interventionsstudie med en jämförelsegrupp och designen är
quasi-experimentell.
Drygt 30 procent av föräldrarna uppgav att de följde mindre
än hälften av de förebyggande råden som sjuksköterskan från
barnhälsovården förmedlat. Föräldrarnas bakgrund och socioekonomiska situation hade betydelse. Med låg utbildning minskade benägenheten att följa råd. De barn som oftast drabbades av
brännskador var 1–2 år gamla och pojkar (64 procent). Barn till
utlandsfödda föräldrar drabbades oftare än barn till svenskfödda
föräldrar. 81 procent av brännskadorna var skållskador.
tema
olycksfall
“De barn som oftast drabbades av brännskador var 1–2 år gamla och
pojkar (64 procent)”
Föräldrarnas uppfattningar om faktorer som påverkat att barnen drabbades av
skållskador kan beskrivas i
två teman: ”Avvikelse från
det normala” och ”Missbedömning av barnets förmåga”. En av faktorerna som
enligt föräldrarna påverkat att olyckan hände kunde vara att det inträffade något oförutsett, som ett oväntat besök, eller att någon familjemedlem var trött eller
stressad. Föräldrarna beskrev att de ofta överskattade sitt barns
förmåga att förstå faror och inte var medvetna om vad barnet
kunde förmå att göra förrän barnet hade gjort det. Det handlade om missbedömningar av barnets snabbhet och räckvidd, men
också av barnets preventiva förmåga. Föräldrarna uppgav att de
hade svårt att följa med i barnets snabba utveckling, särskilt under de två första levnadsåren.
Individanpassad utökad information i samband med hembesök, vid behov med språkligt och kulturellt stöd (hälsoinformatörer), visade sig ha en mindre inverkan på attityden till barnolycksfall men en större inverkan på vilka åtgärder som vidtogs i
hemmet för att minska risken
för barnolycksfall.
Den viktigaste slutsatsen
som kan dras från resultatet
av studierna är att föräldrarna underskattar barnens
räckvidd och snabbhet, men
överskattar barnens förmåga
att förstå risker i hemmet,
samt att riktad och individanpassad rådgivning kan
motivera till fler olycksförebyggande åtgärder i hemmet. Vidare väcks frågan hur
barnhälsovården når och möter föräldrarna med sin information
om förebyggande åtgärder. Kunskaperna från dessa studier stödjer barnhälsovården att arbeta mer individanpassat.
Referens
Carlsson,A (2010) Med bättre kunskap kan barnolycksfall förebyggas, Läkartidningen nr 21, sid 1368
Disputationen ägde rum 19 mars 2010. Opponent: Professor emeritus Mehari Gebre-Medhin, Uppsala universitet. Länk till avhandlingen:
http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/2043/9999/1/
Anna%20C.pdf
*
Viktig
information
till alla med
små barn!
Barn är nyfikna
Förgiftningar hos barn är vanligast vid 1–3 år, då de
utforskar sin omgivning. Medicinskt kol binder till sig
de flesta läkemedel, svamp- och växtgifter och kan
motverka att de giftiga ämnena tas upp i kroppen. Kol
ska ges så snabbt som möjligt, helst inom 15 minuter.
Därför bör det alltid finnas hemma. Kolsuspension är en
färdigblandad lösning som säljs receptfritt på apotek.
Beställ vår informationsbroschyr gratis på
OBS! Ge inte medicinskt kol utan att först kontakta Giftinformationscentralen
eller läkare. För mer information www.giftinformationscentralen.se
Kolsuspension (aktivt kol) A07BA01. Oral suspension 150 mg/ml. Akuta förgiftningar och
förgiftningstillbud. Kol bör ej ges före tillförsel av kräksirap och ej heller om det är aktuellt
att tillföra specifik antidot per os. Plastflaska 100 ml. OTC. För mer produktinformation och
prisuppgifter se FASS.se. Läs bipacksedeln före användning.
Datum för översyn av produktresumé: 2012-08-15.
ABIGO Medical AB • Ekonomivägen 5 • 436 33 Askim
Tel 031-748 49 50 • Fax 031-68 39 51 • [email protected] • www.abigo.se
navigator |
[email protected]
tema
olycksfall
Unga män i bil
– framtida utmaningar för trafiksäkerhetsarbete
K
alle, Jens, Jocke och Carro står på parkeringsplatsen och
pratar, mest om Kalles bil. Kalle säger att han är sugen på
att spränga ett av däcken, för att de är så slitna och han
hellre skulle vilja sätta på nya. Han sätter sig i bilen efter att de
andra uppmuntrat honom att bränna lite däck, och gasar på samtidigt som handbromsen är i. Fönstret till förarsätet är nedrullat
och han ropar ut små kommentarer till kompisarna medan han
kör. Han åker runt runt på parkeringen och gnistor slår i bakhjulen, rökutvecklingen är stor och det börjar lukta bränt gummi.
Jens ropar att det verkar vara ganska mycket rök i karossen, och
Kalle undrar var fan det kommer ifrån. Han stannar till, hoppar
ur bilen och öppnar bakluckan. Hittar rökkällan och säger lättat att det inte är nån fara. Stänger bakluckan igen och sätter sig i
bilen medan de övriga pratar om hur illa det måste lukta i bilen.
Kalle backar och kör en till vända med den, sladdar och burnar så
att gnistorna i bakhjulen flyger. Jens och resten av åskådarna tittar förtjust på, inklusive jag. Försöker dölja min oro för att något
ska hända. Kalle kommer körande mot sällskapet vid mitten av
parken och stannar bilen enbart några centimeter från Jens ben.
Det luktar starkt av bränt gummi. Kalle hoppar ut och går och
kollar märkena på asfalten. Han tjuter förtjust och plockar upp
små gummiremsor och visar upp dem för de andra som står i en
klunga vid Jens bil. Alla bryter ut i uppskattande rop.
Tanja Joelsson
Fil.dr i genusvetenskap
Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet
30
barnbladet
nr 2 april 2014
Det är sommar 2011 och jag befinner mig i Lillby, ett litet
samhälle ungefär 20 km från en större stad. Jag är på ett sista
återbesök innan fältarbetet ska avslutas; det är viktigt att också
studera hur Volvoraggarnas sommar utspelar sig vid sidan av de
övriga årstiderna. Sommaren är trots allt det de lever för – efter
vinterns och vårens kyla och snö, och innan skolan eller jobbet
återigen börjar till hösten. Det är nu de kan umgås i närområdet
utan att frysa, det är nu de kan välja och vraka mellan vilka fester
de vill bevista. Anledningen till att jag är där den sommarkvällen
är för att jag vill förstå varför den här typen av ungdomskultur
är så stark just i Lillby och för att jag särskilt intresserat mig för
risktagande handlingar i trafiken. Mer om det senare, först måste
Volvoraggarna presenteras.
En livskraftig ungdomskultur
Kalle, Jens, Jocke och Carro är en del av den grupp på cirka 20
stycken unga som identifierar sig som Volvoraggare. De gillar att
hänga på parkeringsplatsen (året om) och fritidsgården (om vintrarna). De är mellan 15 och 20 år gamla, de flesta är unga killar,
men en och annan ung tjej ingår också. Det är med andra ord
en ungdomskultur som utgörs av unga män, vilka gärna kör sin
Volvo 240 eller 740 i alldeles för hög fart. Hur kommer det sig
att denna typ av ungdomskultur fortfarande trivs och frodas på
många mindre orter i Sverige? Och på vilket sätt kan deras risktagande med olika slags fordon förstås? Det var några av de frågor jag som forskare ställde när jag fick höra talas om Volvoraggarkulturen i Lillby.
I den första frågan finns ”fortfarande” med; ordet signalerar
hur den här typen av motorkulturer av majoritetssamhället anses
tema
tillhöra det förgångna, vara omoderna och
framförallt, hänvisas till tynande landsbygdsorter. Och det är viktigt att komma
ihåg menar jag, eftersom just plats inverkar på och påverkar människors vardag på
olika sätt. Att Lillby är ett mindre samhälle
på landsbygden påverkar omgivningens
bild av dels samhället, dels deras invånare.
Ofta förstås landsbygden som lite långsam,
omodern, traditionell och bakåtsträvande.
Tvärtemot den moderna, rörliga staden.
Det blir särskilt tydligt för ungdomar,
eftersom ungdomstiden å sin sida ofta
förknippas med just staden och dess föreställda oändliga möjligheter. Landsbygden
stigmatiseras, liksom dess invånare och
vinner sällan kampen gentemot den normerande staden. Maja, 17 år, säger så här:
Det negativa är ju att när man börjar gymnasiet så blir man kallad för bonde eller raggare
/ för att man åker den vita bussen ut och inte
den röda bussen / (Tanja: så du blir kallad för
bonde alltså) / nej alltså / det är mest folk som
retas/ fast det är en del som tror att dom är lite
mer / bättre än alla andra / som säjer typ det
bara för att man åker en vit buss och inte en röd
Ungdomstiden är en tid där de jämnårigas betydelse ökar; det är mot andra ungdomar du speglar dig, jämför och kontrasterar. Det är andra ungdomars åsikter och
synpunkter som är viktigast i världen, och
det är också i den här jämnårigkulturen de
unga genomgår en informell socialisation.
På så sätt kan man säga att det exempelvis är unga som särskilt drabbas av att bo
på landet – inte bara vad gäller stigmatiseringen, utan även av mer påtagliga saker
som försämrad basservice och färre satsningar på exempelvis kollektivtrafik eller
infrastruktur.
Risktagande med bil – en slags kränkning?
Jens, 18 år, pluggar in sin Iphone varje
gång han sätter sig i bilen, loggar in på
Spotify och börjar lyssna på någon låt. Han
vänder sig då och då till kompisen Tim, 17
år, i baksätet och kommenterar en låt. Han
trycker på max på högtalarna och låten
dundrar ut genom dem, basen är till max.
Jag tänker ett kort lobotomerat ögonblick
be honom sänka, men låter bli. Kollar istället ut genom fönstret och genomlider någon minuts full volym. Då plötsligt händer det. Jens sänker musiken och meddelar i lugn ton att vägen här är perfekt för
att sladda. Jag känner hur bilens hastighet
ökar, han väntar sig inget svar direkt, och
ser hur Jens förbereder manövern som för
bilkroppen i sladd. Jag undslipper ett litet skrik medan jag tar tag i dörrhandtaget och med kroppen försöker parera bilens svängningar. Ett skrik som signalerar
min olikhet gentemot raggarna: vikten
av att inte beröras, att framstå som cool,
handlingskraftig och kompetent, situationen till trots. Jens kör nämligen väldigt avslappnat, även när han sladdar. En hand på
ratten, sätet nedfällt. Bältet är på. Jag känner mig plötsligt väldigt gammal.
Den beskrivna händelsen illustrerar
hur Jens kan framstå som en skicklig förare: han skapar en farlig situation, vilken
han själv också löser tack vare sin körförmåga. I intervjuer nämner många av
raggarna att de som hamnar i olyckor är
antingen de som kört fulla eller de som
inte är duktiga nog på att köra. Paradoxalt
framställer Volvoraggarna sig som de mest
trafiksäkra. Deras samvaro bygger på att
umgås med andra som också är bilintresserade, de pratar om bilar och motorer och
har sedan ung ålder tränat på att köra eller
mecka med olika motorfordon. De följer
också en strikt regel att inte dricka alkohol
om de kör bil, eftersom de har erfarenhet
olycksfall
av alltför många vänner eller bekanta som
förolyckats av kombinationen.
Utöver att förstå varför risktagande
med bil är så attraktivt har jag som forskare
funderat kring hur ett sådant risktagande
kan benämnas. Istället för att förstå det
som ett risktagande kan den här typen av
handlingar istället utifrån ett konsekvensperspektiv benämnas som en slags kränkning av andras säkerhet, rörelsefrihet och
tillgång till det offentliga rummet.
Ungdomar i trafik: några avslutande ord
På ett plan har de informationsinsatser
som riktat sig till unga i Sverige kring
trafiksäkerhet varit framgångsrika. Volvoraggarna visar genomgående prov på både kunskap och intresse kring trafiksäkerhetsfrågor. De har ett utvecklat sätt att resonera kring möjliga konsekvenser av sitt
risktagande med olika slags motorfordon.
Hur kommer det sig då att de fortsätter
att köra för fort eller sladda? Det enklaste svaret är för att det finns andra mycket
starkare, sociala, krafter som ligger bakom
risktagandet.Vikten av framstå som en kul
person som gör roliga saker är genomgående, och de jämnårigas åsikter skall inte
underskattas.
Ett annat kompletterande svar berör
den modell som ofta ligger bakom olika
slags informationskampanjer: att information och kunskap per automatik innebär
förändrat beteende. Styrkan i de sociala
krafterna visar däremot att en sådan modell
av rationellt tänkande inte kommer åt problemet med tjusningen att köra fort (vilket
för övrigt gäller också vuxna förare).
Ytterligare svar berör vilken status vi
ger bilen och hur vi bygger och planerar
våra samhällen utifrån bilen som norm.
I sammanhanget är det också viktigt att
påpeka hur områden utanför storstaden
och tätorten tenderar att glömmas bort
eller inte anses tillräckligt lönsamma när
frågor om infrastruktur, kollektivtrafik eller liknande beslutas om. Om cykel- och
gångvägar saknas eller bussen inte går, är
längtan efter körkortet och den egna bilen med tillhörande frihetskänsla och fri
rörlighet inte så svår att förstå. Oavsett hur
många trafiksäkerhetskampanjer som regeringen beslutar om.
*
nr 2 april 2014
barnbladet
31
tema
olycksfall
Inga barn ska
behöva drunkna
Drunkning är en av de vanligaste dödsolyckorna bland barn mellan ett och sex år.
För ett barn som kan flyta minskar risken att drunkna avsevärt, därför har TryggHansa i samarbete med Svenska Livräddningssällskapet startat ett flytprogram
som ska hjälpa föräldrar att lära sina barn flyta.
U
ngefär tio barn dör i drunkningsolyckor varje år, en-
ligt MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, bland barn mellan ett och sex år är drunkning tillsammans med trafikolyckor den vanligaste dödsolyckan. Enligt
Svenska Livräddningssällskapets drunkningsstatistik, sker flest
drunkningsolyckor under sommarhalvåret och under varma
somrar ökar antalet olyckor.
– Barn dör innan de hunnit lära sig simma och vi vill göra allt
vi kan för att förhindra det. Alla föräldrar har inte möjlighet att
låta sina barn gå på simlekis eller i simskola, men de allra flesta
kan bada med barnet i ett badkar eller en badbalja hemma, säger
Alexandra Gahnström, barnens försäkringsexpert på TryggHansa.
Att kunna flyta är det första steget för ökad säkerhet i och vid
vatten, detta är extra viktigt att tänka på inför sommarmånaderna.
Att flyta handlar inte bara om att plaska runt på rygg i några minuter utan ger också vattenvana och lär barnet att känna trygghet,
32
barnbladet
nr 2 april 2014
ha roligt i vattnet och bidrar till att minska antalet drunkningsolyckor.
– Det här är ett helt unikt och oerhört viktigt projekt.Att lära
sig flyta är ett första steg mot att lära sig simma, det här projektet
kommer rädda liv, säger Mona Lisa Wernesten, utbildningsansvarig på Svenska Livräddningssällskapet.
Positivt nog drunknar allt färre barn i Sverige. En förklaring
är att Svenska Livräddningssällskapet har satsat mycket på allmän
simkunnighet och kunskap om vattensäkerhet. Idag finns ett simkunnighetskrav i skolans läroplan för årskurs sex, men 70 procent
av drunkningsolyckorna bland barn sker innan de har hunnit bli
så gamla. Med Trygg-Hansas och Svenska Livräddningssällskapets flytprogram Babybojen hoppas man nu bidra till att antalet
drunkningsolyckor och tillbud minskar ytterligare.
Flytprogrammet Babybojen lanseras den 23 maj. För barn upp
till nio månader handlar det mest om att få vattenvana, för äldre
barn börjar övningarna med att ”bubbla”, lära sig titta under vat-
tema
olycksfall
ten och efter ytterligare några steg – lära sig flyta.
Några grundläggande tips för föräldrar som badar med barn
hemma:
• Vira in den heta vattenkranen i en våt handduk så finns det
ingen risk att barnen kan bränna eller slå sig på kranen under badet.
• När barnet blivit lite större kan det vara bra att säkra badkaret med halkmatta eller självhäftande märken.
• Överskatta inte säkerheten med badtillbehör. Sugkoppar på
badstolar kan lossna och badstolar kan tippa när barnet gör
plötsliga rörelser.
• Se alltid till att ni har roligt tillsammans under badstunden.
Le och skratta mycket så kommer ditt barn älska att bada.
• Lämna aldrig barnet utan uppsikt. Du måste alltid befinna
dig på gripavstånd.
Fakta
Drunkning är en av de vanligaste dödsolyckorna bland barn
i åldern 1-6 år. När Trygg-Hansa frågade 1 014 föräldrar till
barn mellan 0-5 år visar det sig att hela 34 procent inte har
besökt ett badhus med sitt barn det senaste året. Och 31
procent har inte tagit med barnen till en badstrand. Det vanligaste skälet är tidsbrist, uppger föräldrarna. För ett barn som
kan flyta minskar risken att drunkna avsevärt.
Flytprogrammet kan laddas ned via www.trygghansa.se/
babybojen
Källa: Svenska Livräddningssällskapet och Trygg Hansa
NYHET
Limisan
Mild och smärtfri
plåsterborttagning
å
Finns p
apotek
•
•
•
•
•
•
Mycket milt, irriterar inte huden
Enkelt att använda
Fungerar genast, svider inte!
Lämnar inga rester
Återfuktar huden
Lämplig för både vuxna och barn
Limisan innehåller blandning av ingredienser som snabbt bildar
ett lager mellan plåstrets klister och huden. Detta lager bryter den
vidhäftande bindningen och gör att vidhäftningen släpper helt så
att plåstret lätt kan lyftas bort. Limisan efterlämnar inga rester, och
därför kan ett nytt plåster sättas på genast.
Fråga mera om produkten på apoteket eller kontakta distributören
Unigroup ApS, [email protected] eller servicetelefon: 020140 1120.
tema
olycksfall
Krocksäkerhet eftersatt för barn i bil
Trots välutvecklade säkerhetssystem i moderna bilar kan mer göras för att skydda framåtvända barn mellan fyra och tolv år. Det visar en doktorsavhandling som nu presenteras vid Karolinska Institutet. Säkerhetssystemen ger i många fall ett bra skydd för de vuxna i framsätet, men barnen i baksätet är till stor
del bortglömda.
Ä
ven om trenden är att färre dör i trafiken så är trafikolyckor fortfarande en stor orsak till att barn dör och får
bestående, allvarliga hälsoproblem på grund av milda
till allvarliga hjärnskador och whiplashskador. Det här beror
enligt en avhandling som lagts fram vid Karolinska Institutet
delvis på att bilens säkerhetssystem inte är utvecklade för
barnen.
– Vuxna är bättre skyddade än barnen. Avancerade bälten, krockkuddar och sidoskydd med mera skyddar i framsätet, men inte i baksätet. Många tror att de åker runt med
en säker bil, men tänker inte på att det inte gäller barnen
i samma utsträckning, säger Katarina Bohman, doktorand
vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, vid Karolinska
Institutet, till vardags forskningsingenjör på Autoliv.
I sitt avhandlingsarbete har hon bland annat undersökt
2619 barn i åldern fyra till tolv år och som suttit framåtvända
i bilen och där flera fått huvudskador till följd av trafikolyckor.
Barns hjärnskador vid frontala kollisioner sker då barnet slår
i huvudet i stolsryggen framför eller i sidostrukturer, trots att
de sitter fast i bälte.
– I en uppföljande körstudie såg vi att en förklaring är att
barnen glider ur sina bälten. Därför måste man utveckla bilens
skyddssystem där barnen förblir fastspända under en krock.
Krocksäkerheten måste utvärderas i dynamiska krockprover,
där man även tar hänsyn till hur barn sitter i sina bilbarnstolar.
Sittpositionerna hos krockdockorna som används vid krockprover återspeglar inte barnens vanliga sittpositioner, säger
Katarina Bohman.
Bristfällig bilsäkerhet är en bidragande orsak till att barn
skadas vid en krock. Ett problem är att bilbarnstolar testas
separat och inte är en naturlig del av bilens utrustning.
34
barnbladet
nr 2 april 2014
Ett annat stort problem är att av alla de bälteskuddar som
används idag så är 60 procent felanvända och det ökar också
risken för allvarlig skada vid en krock. Men det går att minska
olycksrisken.
– Bland annat kan bälteskuddar utformas annorlunda för
att minimera risken för felanvändning även om barnet sätter
på sig bältet själv. Avhandlingen visar att när bilkudden var
inbyggd i bilen minskade felanvändningen till 4 procent jämfört med eftermonterbar bälteskudde, säger Katarina Bohman.
Hennes önskan är att man utvecklar bilens skyddssystem
så att även barnen skyddas av bilen i framtiden och att biltillverkare har större fokus på barnen i baksätet. Och att man
dessutom utvecklar bättre skydd så barnen förbli fastspända
under en krock.
– Det här måste bli en prioriterad fråga. I slutet av 1990talet satte regeringen upp ett mål om en nollvision. Människor
skulle inte dödas eller skadas för livet i trafiken. En nollvision
borde också rimligen gälla barnen. Tack och lov är det relativt
få barn som dödas, men bilar byggs för vuxna och därför har
barn inte fått ta del av den säkerhetsutveckling som skett i
samma utsträckning, säger Katarina Bohman avslutningsvis.
Forskningen har finansierats av Autoliv och Vinnova.
Handledare har varit Maria Krafft, docent vid Umeå universitet
och professor Kristina Alexanderson vid Karolinska Institutet.
Disputation sker den 5 juni 2013.
Doktorsavhandling: Car Safety for Children Aged 4-12;
real world evaluations of long-term injury outcome, head injury
causation scenarios, misuse, and pre-crash maneuver kinematics,
av Katarina Bohman, institutionen för klinisk neurovetenskap,
Karolinska Institutet (2013), ISBN 978-91-7549-124-0.
Källa: Karolinska institutet
Reducerar risken för småbarnseksem
med omkring 50% 1, 2
Speciellt avsedd för barn
med ärftlighet för allergi.
Minskar risken för
eksem hos barn upp
till 6-års ålder. 1, 3
Har en långvarig
förebyggende effekt. 4
Förekomsten av allergi ökar bland barn och unga.
15 kliniska studier har visat att NAN H.A. 1 är ett säkert och effektivt alternativ för de barn som inte
kan få bröstmjölk, och samtidigt har ökad risk för allergi.
För mer information, besök www.nestlenan.se
1. Szajewska H, Horvath A. Meta-analysis of the evidence for a partially hydrolyzed 100% whey
formula for the prevention of allergic diseases. Curr Med Res Opin. 2010;26(2):423-37.
2. Alexander DD & Cabana MD. Partioally Hydrolyzed 100% Whey Protein Infant Formula and
Reduced Risk of Atopic Dermatitis: A Meta-analysis. JPGN 2010; 50(4): 422-430.
3. von Berg A, Filipiak-Pittroff B, Krämer U et al. Preventive effect of hydrolysed infant formulas
persists until age 6 years: long-term results from the German Infant Nutritional Intervention Study
(GINI). J Allergy Clin Immunol 2008;121:1442-7. (GINI study only shows effect on atopic dermatitis).
4. von Berg A, Filipiak-Pittroff B, Krämer U, Hoffmann B, Link E, Beckmann C, Hoffmann U,
Reinhardt D, Grübl A, Heinrich J, Wichmann HE, Bauer CP, Koletzko S, Berdel D; GINIplus
study group. Allergies in high-risk schoolchildren after early intervention with cow’s milk protein
hydrolysates: 10-year results from the German Infant Nutritional Intervention (GINI) study. J Allergy
Clin Immunol. 2013 Jun;131(6):1565-73.
Bröstmjölk är den bästa näringen för barnet under de första månaderna i livet och bör om möjligt alltid vara det första alternativet. Produkten bör användas endast på tillrådan av barnhälsovården.
aktuell forskare
Föräldrar ser inte barnens övervikt
Den 28 februari lade Susann Regber vid Sahlgrenska akademin fram sin i media
uppmärksammade doktorsavhandling ”Barriers and Facilitators of Health Promotion
and Obesity Prevention in Early Childhood: A Focus on Parents. Results from the
IDEFICS Study”. I avhandlingen presenteras flera resultat som bör lyftas fram, bl a det
faktum att en stor andel föräldrar har en felaktig uppfattning om sina barns viktstatus.
S
usann Regber har under många år behandlat och fors-
kat om barn med fetma, bl a annat var hon med och startade ”Runda Barn”-teamet i Göteborg för drygt tio år sedan, och är även en flitigt anlitad föreläsare om unga och övervikt.
Tre av delarbetena i hennes avhandling bygger på data som
samlats in under den omfattande IDEFICS-studien. Den första,
Developing the IDEFICS community-based intervention program to
enhance eating behaviors in 2- to 8-year-old children: findings from focus
groups with children and parents, vilar på samtal från 20 fokusgrupper med barn, respektive 36 med föräldrar, och sätter fingret på
många av de svårigheter och hinder som föräldrar ställs inför när
det gäller att anamma hälsosamma vanor i familjen.
– Resultaten kunde variera mycket inom de 8 länder som inMagnus Forslin
Barnbladet
[email protected]
36
barnbladet
nr 2 april 2014
gick i IDEFICS-studien, berättar Susann Regber. Men de kunde
även vara samstämmiga. När vi t ex frågade barnen om de fick lov
att dricka läsk hemma, var det många barn i samtliga länder som
svarade att det fick de göra närhelst de ville, medan läskdrickande
var mer reglerat i andra hem. Exemplet visar hur viktigt det är
med den struktur, eller familjekultur som föräldrarna väljer att
etablera i hemmet.
Susanne förtydligar sitt resonemang med ett citat hon fått från
ett av barnen: ”I think I am allowed to drink soft drinks every day, but
we don’t have any at home.”
– I det här fallet är detta med läsk inte ens en fråga. Föräldrarna
hade aldrig introducerat drycken, och de hamnar därför heller
inte i förhandlingslägen eller diskussioner av typen: ”Jag har ju sagt
att du inte får läsk förrän på lördag”. Familjestrukturerna är centrala
för att skapa en hälsosam hemmiljö för barnen.
Vidare betyder givetvis föräldrarnas situation och valmöjligheter mycket för hur det sedan faktiskt blir.Vilja och ambitionsnivå kan vara ytterst vällovliga medan faktorer i verkliga vardagslivet drar åt ett annat håll: Mamman som kommer hem sent efter
aktuell forskare
att ha hämtat på dagis och skall sätta i gång med en halvtimmes
matlagning. Ungarna är hungriga och skriker. En situation som
lätt slutar med att mamman sätter sig och brer smörgåsar istället
för att tilllaga den tänkta middagen.
– Avsikten med min avhandling har varit att försöka identifiera både de faktorer som främjar och de som hindrar hälsosamma
val och levnadsvanor. Föräldrarna kan inte bära hela ansvaret, och
jag har försökt att lyfta fram underliggande samhällsstrukturer
som verkar för och emot.
Ett positivt exempel är skollunchen. Det är endast Estland och
Sverige som har kostnadsfria skolluncher. Susann Regber beklagar att vi har en tendens att svepande kritisera våra skolluncher,
men de är en samhällsförmån att uppskatta, och som borgar för
att alla barn i Sverige åtminstone får ett rejält och näringsrikt mål
mat om dagen.
– Som i vårt exempel är det många föräldrar som är stressade,
har långa arbetsdagar och inte hinner med att lägga så mycket
tid på dessa hälsohänsyn. I det internationella perspektivet var
det också många i flera länder som inte hade råd att handla de
hälsosamma alternativen. Färsk frukt och grönsaker är inte alltid
det billigaste, och många har det svårt ekonomiskt idag.
Problemet med att en make eller maka inte drog åt samma
håll var också vanligt, liksom missriktad omtanke från mor- och
farföräldrar som gärna sticker till barnbarnen sötsaker.
– Jag vill gärna i sammanhanget slå hål på myten om att
barn alltid helst vill ha godis; i
intervjuerna lyfte de istället ofta
fram hälsosam mat om de själva
fick välja.
Susann Regber återkommer
till familjestrukturerna, och
ifrågasätter fenomenet med att
de söta alternativen alltid kommer fram som en positiv förstärkning – t ex då vi vill ha mysigt eller något skall premieras.
Barn med fetma ses som
normalviktiga
Det är den andra artikeln i Susann Regbers avhandling som
under februari rönt så stor medial uppmärksamhet: Parental
perceptions of and concerns about
child’s body weight in eight European countries – the IDEFICS study. I den har hon visat att ca 40
% av föräldrarna till barn med
såväl övervikt som fetma oroar
sig över att barnet ska bli underviktigt. Av de svenska föräldrar-
na till barn med övervikt (ej obesa) ansåg 58 % att deras barn var
normalviktiga. I de tre Sydeuropeiska länderna som deltog var
siffran 70 till 75 %. Man skall då ha i åtanke att andelen barn med
övervikt och fetma är nästan 45 % i Italien.
Ett observandum är att vi erfar en förskjutning på vad som i
allmänhet anses vara normalviktigt. Föräldrar och samhälle tycks
gradvis vänja sig vid runda barn.
– Ditt eget barn är något överviktig, men det är också hans
kompis och kusinen, osv. Det är inget man oroar sig för – det är
så här barn ser ut, säger Susann Regber. Många föräldrar uppfattar alltså inte tillväxtökningen, och är därför i behov av objektiv
information från exempelvis BVC eller skolhälsovården för att
börja fundera över vilka livsstilsförändringar de kan göra i sin
hemmiljö. En enkel åtgärd är att man som rutin inom barnhälsovården alltid visar barnets BMI-kurva för föräldrarna.
Människans naturliga drift att ta hand om sin avkomma ligger djupt i våra gener. Att dämpa de nedärvda impulserna att
vilja förse barnet med påbackning eller ”en smörgås till”, kräver
ett påtagligt och odiskutabelt argument som en tydlig, objektiv
BMI-kurva.
Faktorer till grund för övervikt
Det är också kring dessa frågor som Susanne Regbers delarbete,
Barriers to and facilitators of nurse-parent interaction intended to promote healthy weight gain and prevent childhood obesity at Swedish
child health centers, till vissa delar uppehåller sig kring. Ett arbete som bygger på intervjuer
med distrikts- och barnsjuksköterskor på barnavårdscentraler runtom i Västra Götaland.
– Jag ville ta reda på vilka tidiga faktorer som kan ligga till
grund för att vissa barn utvecklar övervikt, t ex betydelsen av
en besvärlig nyföddhetsperiod
efter för tidig födsel, amningsproblem, svårigheter med tillvänjning till vanlig mat, osv. 8
”Många föräldrar ser helt enkelt inte
tillväxtökningen, och är beroende
av objektiv information från exempelvis BVC eller skolhälsovård för att
reagera. En enkel åtgärd kan vara
att man inom barn- och skolhälsovården inför som rutin att alltid visa
barnets BMI-kurva för föräldrarna”,
menar Susann Regber som under
många år har arbetat med barn och
ungdomar med fetma och deras
familjer.
nr 2 april 2014
barnbladet
37
8
FAKTA: IDEFICS
Tidiga problem gör att
mycket uppmärksamhet
r 2006 startade EU-studien
ägnas åt maten, vikt och
IDEFICS med ett deltagande
längd, normalkurvor, etc,
av åtta olika länder i Europa.
och det kan vara svårt för
Studien har som ett syfte att
föräldrarna att stänga av
utveckla och införa kommunbadetta fokus även efter att
serade handlingsplaner för att
barnet börjat utvecklas
på olika sätt stimulera och bidra
normalt.
till en hälsosam livsstil hos barn
Det är barnsjuksköi åldern 2-10 år och på så vis
terskan som har möjligminska förekomst av övervikt och
het att göra föräldrarna
fetma.
uppmärksammade på att
I Sverige har kommunerna
barnet ökat för mycket i
Partille, Alingsås och Mölndal
vikt, och i vissa landsting
medverkat. Den hälsofrämjande
i Sverige finns idag en
undersökningen har skett i Partille,
rekommendation om att
övriga kommuner har medverkat
man bör visa föräldrarna
som kontrollkommuner. Totalt har
just barnets BMI-kurva.
drygt 16 000 barn studerats i hela
Den gamla vikt- och
Europa, varav hälften kommer från
längdkurvan är alldeles för
kommuner som på olika sätt arbeoprecis för att vara ett bra
tat med förebyggande insatser för
pedagogiskt instrument i
det här sammanhanget.
– BMI-kurvan försätter
heller inte sjuksköterskan i en svår situation, eftersom det handlar om fakta och inte om ”löst tyckande” från sjuksköterskans
sida, vilket gör det avgjort lättare att kommunicera övervikt eller
fetma med föräldrarna; något många tycker är både känsligt och
besvärande.
Susann Regber ser det som viktigt att alla föräldrar får den här
möjligheten att ta del av denna information – det skall inte vara
avhängigt vilken BVC man besöker. Hon ser det också som betydelsefullt i detta sammanhang att försöka avdramatisera överviktproblematiken.
– Det är inte fråga om att skuldbelägga eller kritisera. Det
är, som tidigare sagts, inte en lätt sak att vara förälder idag, och
vi lever i en extremt fetmafrämjande miljö. Man behöver heller
inte fokusera på barnets vikt i sig, utan man bör istället tala om
livsstilsförändringar och tillsammans identifiera orsakssamband
och olika möjliga åtgärder.
Å
Rättvisande studier
I Susanne Regbers återstående delarbete, Assessment
of selection bias in a health
survey of children and families – the IDEFICS Swedenstudy, ville hon utröna huruvida det förelåg en selective bias, dvs om urvalet av
deltagande familjer i IDEFICS var snedfördelat.
– Vi hade två hypoteser,
berättar hon. Den första
byggde på ett antagande
om att de inkluderade
familjerna var mer hälsoorienterade och hade en
bättre ekonomisk och social grund att stå på. Så var
också fallet. I jämförelse
med en referensgrupp hade
de deltagande familjerna
det bättre ekonomiskt, var
oftare svenskfödda, bestod
mer sällan av ensamstående
föräldrar, hade bättre utbildning och det var här färre mammor
som rökt före graviditeten.
Den andra hypotesen – att barn med övervikt eller fetma var
underrepresenterade i IDEFICS – blev däremot och glädjande
nog inte bekräftad. Föräldrar till barn med övervikt eller fetma
hade alltså inte undvikit att delta.
– En annan slutsats som IDEFICS kunde presentera var att
det i allmänhet är den välutbildade medelklassen som tar till sig
nya rön och livsstilsförändringar, men andra studier har visat att
denna öppenhet jämnar ut sig med tiden och omfattas efter ett
par år även av andra grupper i samhället. Jag är mycket jämlikhetsorienterad och mån om att alla skall kunna få råd och
stöd. Somliga familjer behöver kanske mer av detta, och då mer
anpassad hjälp. One size, fits all fungerar inte alltid, och då måste
vi – avslutar Susann Regber – som verkar inom folkhälsan också
vara lite mer flexibla.
*
barn på olika nivåer via barnavårdcentraler, folktandvården, näringslivet och skolor. Exempel på insatser är att skolgårdar byggts om för
att underlätta fysiska aktiviteter
och att barn- och föräldrar via
informationsinsatser fått kunskap
om vikten av rätt kost och motion.
Forskningsprojektets namn är
en förkortning för Identification
and prevention of dietary and
lifestyle-induced health effects in
children and infants. I projektet,
som samordnas av universitetet
i Bremen, ingår epidemiologer,
genetiker, läkare, beteendeforskare, biokemister och samhällsvetare
från åtta olika EU-länder. Förutom
Sverige och Tyskland ingår också
Belgien, Cypern, Estland, Italien,
Spanien och Ungern.
Ett observandum är att vi erfar en förskjutning på vad som i allmänhet anses
vara normalviktigt. Föräldrar och samhälle tycks gradvis
vänja sig vid runda barn.
38
barnbladet
nr 2 april 2014
Ta en genväg till
toleransutveckling
g
y
N in
kn
rs
fo
För spädbarn med komjölksproteinallergi,
Välj Nutramigen LGG® för att få dem att bli toleranta snabbare*
Tolerans för komjölk efter 12 månader1
Extensivt hydrolyserad
kaseinersättning
44%
Hydrolyserad
risersättning
33%
Sojaersättning
24%
Aminosyraersättning
18%
”Nytt utseende,
samma innehåll”
Lita på Nutramigen LGG®
Den enda modersmjölksersättningen som både rekommenderas som förstahandsval vid komjölksproteinallergi och som
kliniskt bevisat förkortar tiden till toleransutveckling1-6
Viktigt: Bröstmjölk är spädbarnets bästa föda. Nutramigen är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål
och skall endast användas på inrådan av läkare eller dietist.
LGG = Lactobacillus rhamnosus GG
*Andel spädbarn som blivit toleranta för komjölk efter 12 månader med olika sorters ersättning
References: 1. Berni Canani R et al. J Pediatr. 2013. [Epub ahead of print.] 2. Koletzko S et al. J Pediatr Gastroenterol
Nutr. 2012;55:221-229. 3. Høst A et al. Arch Dis Child. 1999;81:80-84. 4. Kleinman RE, ed. Pediatric Nutrition Handbook,
6th ed. Washington, DC: American Academy of Pediatrics; 2009. 5. Fiocchi A et al. Pediatr Allergy Immunol. 2010;21(suppl
21):1-125. 6. Vandenplas Y et al. Arch Dis Child. 2007;92:902-908.
Mediq Sverige AB, Tel. 08-586 33 500
Box 10302, 434 24 Kungsbacka
www.nutramigen.se
© 2013 Mead Johnson & Company, LLC. Material avsett för sjukvårdspersonal.
LGG® och LGG® Logo är registrerade varumärken av Valio Ltd, Finland
*Varumärke som tillhör Mead Johnson & Company, LLC.
RfB-stipendiat
Föräldrars upplevelse av sitt nyfödda
barns hypotermibehandling i NIVA
U
nder mitt mångåriga arbete som barnsjuksköterska
på neonatalavdelningar i Tyskland och Sverige har jag
mött många svårt sjuka barn och deras föräldrar och reflekterat över hur föräldrar upplever att se sitt nyfödda barn svårt
sjukt. Ett nyfött barn med asfyxi som behöver behandlas med hypotermi (kylbehandling) kan upplevas som blekt, kallt och/eller
livlöst. Barnet kräver intensivvård på en neonatal intensivvårdsavdelning (NIVA). Hur är det för föräldrar att se sitt lilla nyfödda barn så? Denna fundering var ursprunget till att genomföra
en kvalitativ intervjustudie med föräldrar vars barn hypotermibehandlats på en NIVA i Sverige.
Ungefär en till två nyfödda barn per 1000 drabbas av asfyxi
under förlossningen och ca 23 % av alla barn runt om i världen
dör till följd av en asfyxi varje år (Lawn, Cousens, & Zupan,
Alina Heringhaus
Barnenheten
Hallands sjukhus, Varberg
[email protected]
40
barnbladet
nr 2 april 2014
2005). De barn som överlever har en större risk att få ett funktionshinder såsom cerebral pares (CP) eller hörselskada (Battin,
Dezoete, Gunn, Gluckman, & Gunn, 2001). Sedan i slutet av år
2006 används hypotermibehandling på svenska neonatalavdelningar för att minimera risken för barnet att drabbas av hjärnskada. Hypotermibehandling pågår i 72 timmar och innebär att
barnet är nedkylt till en kroppstemperatur mellan 33-34ºC. Efter
72 timmar värms barnet sakta med 0,5ºC/ timme, tills en normal
kroppstemperatur på 37ºC (± 0,2ºC) är uppnådd. Under tiden
hypotermibehandlingen pågår är barnet sederat och kopplat till
övervakningsapparatur. Alla stimulationsfaktorer som ljus, ljud
och manipulation reduceras till ett minimum och oftast är barnet
så instabilt att föräldrarna inte kan hålla det i famnen (Long &
Brandon, 2007). Tidigare studier har visat att föräldrar till ett för
tidigt fött eller allvarligt sjukt barn känner stress, rädsla, oro och
skuldkänsla (Aockiasamy, Holsti & Albersheim, 2008; Heermann,
Wilson & Wilhelm, 2005; Lefkowitz, Baxt, & Evans, 2010; Pinelli
et al., 2008; Wigert, Johansson, Berg & Hellström, 2006) och att
det finns ett samband mellan upplevelse av en traumatisk förlossning och posttraumatisk stressreaktion (Beck, 2004).
”Ungefär en till två nyfödda barn per 1000 drabbas av asfyxi
under förlossningen och ca 23 % av alla barn runt om i världen
dör till följd av en asfyxi varje år”
Intervjuerna med föräldrarna till 16 barn ägde rum hösten
2010. Vid intervjutillfället var barnen mellan fem månader och
fyra år gammalt.Tre barn hade funktionshinder.
Resultatet presenteras här i två huvudkategorier: Att hamna i
kaos, Att befinna sig i overklighet, med sex subkategorier. Dessutom uppkom ett övergripande tema: Känslor och tillvaro åker
berg- och dalbana (Tabell 1).
Resultat
Här presenteras en kort sammanfattning av resultatet samt föräldrarnas (M=mor, F=far) citat:
Upplevelsen av att bli förälder till ett barn med asfyxi kan beskrivas som en känslomässig berg- och dalbana. Föräldrarna kastas in
i en kaotisk situation, som ofta börjat med en traumatisk förlossning, till hur det är att leva med att ha ett barn med asfyxi hemma. Föreställningen om hur det skulle vara avbröts plötsligt av den
traumatiska förlossningen, det akuta omhändertagande av barnet,
inläggning på NIVA och att barnet föds med syrebrist, allt detta
framkallade en känsla av hjälplöshet hos föräldrarnas.
” … när jag låg kvar då (förlossningsrum) tänkte jag bara undrar om han
lever eller är död… ”(M18)
Samtidigt kände fäderna sig övergivna efter förlossningen när
mamman och barnet togs omhand på olika avdelningar och varken barnmorskor eller NIVA-personal tagit hand om papporna.
”… i detta läge när en sån här katastrof händer, det måste finnas nån
som plocka upp pappan i detta fall, det kan alltså det kan hända det ena
och det andra…”(P12)
Eftersom barnet behövde professionell vård på NIVA, och hypotermibehandlas, ledde detta till en ofrivillig förälder/barn-sepa-
ration de första dagarna i barnets liv. Dessutom trodde föräldrarna att barnet skulle dö, eller redan var dött.
”… sen kommer hon ut och ligger hjälplös, hon är död… Hon var död
… vi vet inte om hon kommer att överleva första natten... ”(P4)
Föräldrarna upplevde hela situationen som overklig men kände
att de måste fungera, även om de i början inte kände hunger och
det var svårt för dem att sova.
”… ja det kändes overkligt och man kände sig som en robot, att man
gjorde det man skulle…”(M10)
Föräldrarna hanterade NIVA-tiden genom att ta det steg för steg,
de upplevde olika milstolpar i en annars kaotisk tid. Det var viktigt att barnet var lugnt under hypotermibehandlingen.
”… det gick inte att hålla henne helt lugn, trots att hon hade mycket
morfin… det var jobbigt alltså att hon hela tiden kämpade mot det liksom… det kändes att det var så obehagligt för henne… trots tunga mediciner reagerade hon, det var svårt att se… det var svårt att se hon led så
på samma sätt. Jag bestämde mig att ta mediciner för att sova…”(M16)
Föräldrarna beskrev känslor av otillräcklighet när de inte kunde
ta hand om sitt barn och mammorna ansåg att BB inte var den
rätta platsen för dem att vistas på.
”… separeras och när jag kom upp till neonatal överhuvudtaget så kände jag, inte ens liksom fått nån lapp eller så, visste jag inte ens att han
var min…”(M17)
”… BB är ingen miljö för mammor som inte har fått med sig sitt barn
som är svårt sjukt som man inte vet om han ska överleva… det var en tragisk natt, den första natten och så där fruktansvärt… Då var jag ensam,
8
Tabell 1. Resultatets tema, kategorier, subkategorier och koder
Tema
Känslor och tillvaro åker berg- och dalbana
Kategorier
Att hamna i kaos
Att befinna sig i ovisshet
Subkategorier
Uppleva
dramatisk förlossning
Förstå att
något är fel
Känner sig övergiven
Att få information
Vänta
Inte veta
Koder
Känslokaos
Hjälplös
Förstå allvaret
Måste gå ut
från operationssal
Ensamt
Ingen att prata
med
Kontinuerlig
information
Negativa
besked
Vänta på MR- undersökning
Tror att barnet är piggt
efter hypotermibehandling
Känner inte till
NIVA
Vilka skador ska
barnet ha?
nr 2 april 2014
barnbladet
41
“Studier visar på att bli föräldrar till
ett för tidigt fött eller allvarlig sjukt
8
barn är kopplat till stress, rädsla, oro
och skuldkänsla.”
jag trodde jag skulle ta mitt liv liksom, hoppa ut från ett fönster här…”(M17)
Föräldrarna väntade på en av de viktigaste milstolparna för dem under barnets sjukhusvistelse: magnetröntgen
(MR), där de skulle få reda på eventuella hjärnskador och vara mer förberedda för framtida familjeliv.
”… hela tiden nån slags väntan och väntan
är verkligen det värsta…”(P2)
”… jag var inställd på att hon skulle ha
nån slags CP-skada helt enkelt. Kommer
hon att vara helt rullstolsbunden eller kommer hon rent ut sagt vara en grönsak…”(P2)
Några av föräldrarna kände, redan innan MR gjordes, att barnet
inte var allvarligt skadat. Efter utskrivning från NIVA uppskattade föräldrarna uppföljningen med läkarbesök, men många av
dem hade fortfarande obesvarade frågor om förlossningen, tiden
på NIVA och effekterna av hypotermibehandlingen. Föräldrarna kände sig påverkade av hela upplevelsen. Den påverkade deras tankar om att skaffa ett barn till och återspeglade sig när de
besökte sjukhuset igen.
I denna studie kom det fram att själva hypotermibehandlingen
inte låg i föräldrarnas fokus utan att det var en helhetsupplevelse.
Föräldrarna funderade inte mycket över hypotermibehandlingens konsekvens under själva vistelsen, utan funderingarna kom
först efter utskrivningen. Det som var starkt i alla berättelser var
den traumatiska förlossningen som även upp till fyra år efteråt
fanns tydligt närvarande hos såväl mammor som pappor. Detta
har inte belysts tidigare.
Läs gärna hela artikeln som är fritt tillgänglig under http://
dx.doi.org/10.3402/qhw.v8i0.20539.
Referenslista
Arockiasamy,V., Holsti, L., & Albersheim, S. (2008). Fathers’ Experiences in the Neonatal Intensive Care Unit:A Search for Control. Pediatrics, 121(2), e215-e222. doi: 10.1542/peds.2007-1005
Battin, M. R., Dezoete, J. A., Gunn,
T. R., Gluckman, P. D., & Gunn, A. J.
(2001).Neurodevelopmental outcome of infants treated with head cooling and mild hypothermia after perinatal asphyxia. Pediatrics, 107(3), 480484.
Beck, C.T. (2004). Birth trauma: in the
eye of the beholder. Nursing Research,
53, 28-35.
Heermann, J. A., Wilson, M. E., &
Wilhelm, P. A. (2005). Mothers in the
NICU: outsider to partner. Pediatric
Nursing [NLM - MEDLINE], 31(3),
176-181.
Heringhaus, A. Dellenmark Blom, M & Wigert, H. (2013) Becoming a parent to a child with birth asphyxia-From a traumatic
delivery to living with the experience at home. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. 8, http://dx.doi.
org/10.3402/qhw.v8i0.20539.
Lawn, J. E., Cousens, S., & Zupan, J. (2005). 4 million neonatal
deaths:When? Where? Why? Lancet, 365(9462), 891–900.
Lefkowitz, D. S., Baxt, C., & Evans, J. R. (2010). Prevalence and
Correlates of Posttraumatic Stress and Postpartum Depression in
Parents of Infants in the Neonatal Intensive Care Unit (NICU).
Journal of Clinical Psychology in Medical Settings, 17(3), 230-237.
doi: 10.1007/s10880-010-9202-7
Long, M., & Brandon, D. (2007). Induced Hypothermia for
Neonates with hypoxic-ischemi encephalopathy. Journal of Obstetric, Gynecologic and Neonatal Nursing, 36, 293-298.
Pinelli, J., Saigal, S., Billwu, Y., Cunningham, C., Dicenso, A.,
Steele, S.,Turner, S. (2008). Patterns of change in family functioning, resources, coping and parental depression in mothers and
fathers of sick newborns over the first year of life. Journal of Neonatal Nursing, 14(5), 156-165. doi: 10.1016/j.jnn.2008.03.015
Wigert, H., Johansson, R., Berg, M., & Hellström, A-L. (2006).
Mothers´experiences of having their newborn child in a neonatal intensive care unit. Scandinavian Journal Caring Science, 20(1),
35-41.
*
”Samtidigt kände fäderna sig övergivna efter förlossningen när mamman
och barnet togs omhand på olika avdelningar och varken barnmorskor eller NIVA
personal tog hand om papporna ”
42
barnbladet
nr 2 april 2014
WHO rekommenderar alla länder att införa
allmän rotavirusvaccination1
2008 dog 453 000 barn på grund av rotavirusinfektion enligt WHO2. I Europa vet vi att mer än hälften
av sjukhusinläggningarna av små barn på grund av magsjuka är orsakade av rotavirus3. I Sverige kan
rotavirusvaccination ges genom läkarordination, men föräldrar får betala vaccinet själva.
RotaTeq har sedan 2006 distribuerats
i mer än 67 miljoner doser runt om i
världen4. Sedan hösten 2009 erbjuds
alla spädbarn i vårt grannland Finland
RotaTeq i det allmänna programmet5.
DOSSCHEMA
Dos 3
Dos 2
GES ORALT
RotaTeq är färdigblandat, sött och
ges oralt med en klämtub.
Dos 1
Veckor
SE00449 03-2013
Födsel
6
12
18
24
30
Referenser: 1) WHO Weekly epidemiological record, 5 JUNE 2009, 84th YEAR No.23, 2009, 84, 213-236 2) http://www.who.int/immunization_monitoring/burden/
rotavirus_estimates/en/index.html (senast besökt 2013-02-19) 3) Forster, Pediatrics, 2009, 123:393-400 4) SPMSD data on file 5) http://www.thl.fi/fi_FI/web/fi/
uutinen?id=19222 (senast besökt 2013-02-19)
RotaTeq, Rx EF. Oral Lösning. Rotavirusvaccin. Indikation: RotaTeq är indicerat för aktiv immunisering av spädbarn från 6 till 32 veckors ålder för förebyggande
av gastroenterit orsakat av rotavirusinfektion. För fullständig information om innehåll, varningsföreskrifter, begränsningar och biverkningar se www.fass.se
Datum för översyn av produktresumén 2012-10-24. Sanofi Pasteur MSD, Box 6023, 171 06 Solna
www.spmsd.se
boktipset
Titel: Växa och upptäcka världen.
Författare: Frans X. Plooij och Hetty Van de Rijt
Utgiven: 2013-04
Översättare: Mia Ruthman
ISBN: 9788798872283
Förlag: Human Publishing
Upplaga: 2
Antal sidor: 384 sidor
V
äxa och upptäcka världen. Tio steg i barnets utveckling är
en bok av Hetty van de Rijt och Frans X. Plooij med ett lite
annorlunda perspektiv på barnets utveckling. I boken beskrivs
barnets utveckling i form av att barnet upplever olika ”världar”
med utgångspunkt i barnets ålder i veckor. Boken spänner från
vecka 1 till barnets 75e levnadsvecka, i allt som allt tio kapitel.
Boken riktar sig i första hand till föräldrar men den har också
mycket att ge till professionella.
Beskrivningarna av varje värld är innehållsrika. Varje kapitel innehåller en beskrivning av vilka tecken som kan ses hos
und till hur föräldern kan stimulera barnet och hjälpa det att
lära sig nya färdigheter anpassade till det nya skedet.
barnet i den aktuella åldersegmentet, hur barnet förändras, hur
barnet utforskar den nya världen. Det finns råd och faktabakgr-
Boken kan beställas på nätet och mer information finns på
http://xn--tittajagvxer-ocb.se/
GASTROSTOMIPORT
MED LÅG PROFIL FÖR
BARN OCH VUXNA
*
– Ett sätt att äta
MIC-Key® gastrostomiport är en enkel, liten och
smidig produkt för att få näring, vätska och läkemedel på ett säkert sätt vid olika sväljningsbesvär.
MIC-Key® gastrostomiport finns i många storlekar
för individuell passform och bästa komfort för både
barn och vuxna.
MIC-Key® har en tydlig storleksangivelse och
märkt ballonginfart, BAL. Tillverkad i vävnadsvänlig silikon och levereras i kompletta set.
MIC-Key® kopplingsslangar med säkerhetsspärr
och klämma som gör det lätt att tillföra näring,
passar såväl spruta som aggregat. Slangarna är
DEHP fria.
Med den nya metoden MIC Introducer Kit kan
patienten få en MIC-Key® direkt.
44
barnbladet
nr 2 april 2014
Meda AB Box 906 170 09 Solna. Tel: 08 630 19 00 Fax: 08 630 19 38
E-post: [email protected] • www.medasverige.se • www.mic-key.se
* Registered Trademark or Trademark of Kimberly-Clark Worldwide, Inc.
1512-001-mars-2013. Barnbladet nr2-2014.
medlemssidor
Information om Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
Riksföreningen är öppen för sjuksköterskor vilka arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och
ungdom. Föreningen har funnits sedan
1975 och arbetar bland annat för:
• att sprida kunskap om barnsjuksköterskans utbildning, kompetens och
arbetsområden
• att värna om barns rättigheter till
kompetent barnutbildad personal,
barnvänlig miljö etc
• att främja utveckling och forskning inom medlemmarnas funktionsområden
Riksföreningens styrelse består av nio
medlemmar, vilka är bosatta på geografiskt spridda orter och arbetar inom olika pediatriska områden. Styrelsen sammanträder 8–10 gånger/år och agerar i
aktuella frågor, svarar på remisser, planerar verksamheten mm.
Föreningens högsta beslutande organ är
årsmötet vilket hålls före maj månads utgång.
Kongress arrangeras en till två gånger/år. Dessa dagar erbjuder föreläsningar
om aktuella ämnen samt möjligheter att
träffa kollegor från hela landet.
”Barnbladet”, vår tidning, utkommer
med sex nummer varje år och innehåller artiklar om pediatrisk omvårdnad
och hälsovård. Barnbladet är ett utmärkt
organ att använda vid spridning av nyheter mellan kollegor runt om i landet och
även från våra nordiska grannländer.
Tidningen ingår i medlemsavgiften.
Medlemsavgiften är 300 kr/år, pensionär 200 kr/år. Sjuksköterska som är
medlem i annan riksförening 250 kr/år.
Prenumeration av Barnbladet 350:-/
år. Medlemskap iVårdförbundet eller SSF
berättigar inte till reducerad avgift.
Bli medlem i Riksföreningen
för barnsjuksköterskor!
Alla sjuksköterskor som arbetar med
eller är intresserade av hälso- och
sjukvård för barn och ungdomar kan
bli medlemmar. Du söker medlemskap
på www.barnsjukskoterska.com, eller
genom att maila till som är ansvarig
för medlemsregistret [email protected]
Du kan även bli medlem genom
att betala in medlemsavgiften på riksföreningens pg 19 51 19-3 eller bg
5831-6704. Ange namn, adress och
personnummer samt eventuell annan
riksförening på inbetalningskortet.
Medlemskapet kostar 300 kr/år.
I medlemskapet ingår bl a att du får
Barnbladet 6 ggr/år, rätt att söka våra
stipendier och att du kan delta i våra
utbildningsdagar till medlemspris.
Grattis till vinnarna i bokutlottningen!
Utlottningen av böcker i förra numret av Barnbladet lockade
• Martin Zetterlund, Linköping: Barn med funktionsnedsättning
många. Och vinnarna är:
• Karin Svärdkrona, Farsta: Unga föräldrar – identitet, möj-
• Louise Darhult, Varberg: Barn möter vården
ligheter och utmaningar
• Catarina Mattsson, Rydebäck: Moderslycka. Vart tog glädjen
Intresset var dock lite ojämnt fördelat så en bok finns fort-
vägen
farande kvar: Grön barnmat. Näringslära och vegomat. Är du
• Maud Thunström, Västerås: Motiverande samtal och behan-
intresserad av den så maila [email protected]. Först till
dling vid övervikt och fetma
kvarn…
Stipendium
Du som är registrerad
medlem i Riksföreningen för
Barnsjuksköterskor erbjuds att
söka stipendium två gånger
per år. Din ansökan skall vara
styrelsen tillhanda senast 15
april eller 15 oktober.
Syftet med stipendiet är att
stimulera medlemmar att
utveckla och sprida kunskap
om omvårdnad riktat till barn
och ungdomar.
För information om kriterier
för att erhålla stipendiet och
ansökningsförfarande, v.g. se
RfB:s hemsida www.barnsjukskoterska.com
Beslut avseende stipendiefördelning lämnas den 15 juni
respektive 15 december.
Stipendiaten ska inom 3
månader efter avslutat projekt
inkomma med skriftlig rapport
som efter överenskommelse
publiceras i Barnbladet.
Tag gärna kontakt med stipendieansvarig via [email protected]
Välkommen med din ansökan.
http://jordnarait.se/Nosb/index_2.htm
nr 2 april 2014
barnbladet
45
medlemssidor
Kompetensbeskrivning för
barnsjuksköterska
• Vad är en barnsjuksköterska?
• Vad ska en barnsjuksköterska
kunna?
• Var kan en barnsjuksköterska
arbeta?
• Vad ska ingå i utbildningen?
Kompetensbeskrivningen för
legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen
med inriktning mot hälso- och
sjukvård för barn och ungdomar
finns att tillgå på www.barnsjukskoterska.com.
Styrelsen för Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor 2013
ISSN 0349-1994
TS-upplaga: 3.900 ex
Anne Wennick
Ansvarig stipendier
[email protected]
Berit Finnstrom
Vice ordförande
Chefredaktör Barnbladet
[email protected]
Haide Anisian
Ansvarig medlemsregister
[email protected]
Postadress
Box 48
267 21 BJUV
Maria Forsner
Forsknings- & Utbildn.ansvarig
[email protected]
Telefon
+46 (0)31 27 39 27
+46 (0)42 70 250
Annelie Arvidsson
Kassör
[email protected]
Helena Wigert
Sekreterare
[email protected]
Haide Anisian och
Mia Zetterbjörk
Ansvarig kongress/utställare
[email protected]
Har du bytt adress eller skaffat en ny mailadress meddela då oss:
[email protected]
Kalendarium 2014
8-9 maj
Skolsköterskekongress
Arrangör: Riksföreningen för skolsköterskor
Plats: Stockholm
www.skolskoterskor.se
8-9 maj
Konferens i pediatrisk omvårdnad
Plats: Gunnelsalen Psykiatrins hus,
Uppsala
[email protected]
10-13 maj
NOBOS konferens
Arrangör: NOBOS - Nordic Society of
Pediatric Oncology Nurses
Plats: Bergen, Norge
http://www.nobos.org/congress
16-18 juni
2nd European Regional Conference
Leadership, Learning and Research in
Nursing and Midwifery
Arrangör: Sigma Theta Tau International
Honor Society
Plats: Göteborg
www.sttiec2014.net/
barnbladet
Utges av Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor
www.barnsjukskoterska.com
Annica Örtenstrand
Ordförande
[email protected]
Flyttat?
46
BarnBladet
nr 2 april 2014
4-5 september
Lyssna till barnen – nordisk konferens
Arrangör: Riksföreningen för
Barnsjuksköterskor, Riksföreningen
för skolsköterskor och
Distriktssköterskeföreningen
Plats: Garnisonen konferens, Stockholm
http://jordnarait.se/nosb/index.htm
26 september
NOBAB konferens
Arrangör: NOBAB
www.nobab.se
14 november
Utbildningsdag, barn och långvarig smärta
Arrangör: Svensk barnsmärtförening
Plats: Uppsala
www.svenskbarnsmartforening.se
19-20 november
Sjuksköterskedagarna - Lust och kunskap
Arrangör: Svensk sjuksköterskeförening
Plats: City Conference Centre, Stockholm
www.swenurse.se
Ansvarig utgivare/Chefredaktör
Berit Finnström
[email protected]
Redaktion
Berit Finnström
[email protected]
Stefan Nilsson
[email protected]
Magnus Forslin
[email protected]
042-70 250
072-7272 640
Annonser
Linda Larsson Levin
[email protected]
08-551 785 85
0733-22 88 35
www.adviser.se
Grafisk Form
STODAB
[email protected]
042-70 250
Tryckeri
Lenanders Tryckeri
Box 4018, 390 04 Kalmar
Tel 0480-44 48 00
Kommande temanummer 2014
#3 Reumatologi och Genus
#4 Vårdnad vid separationer
och Potträning
Fastställd TS-upplaga 2013:
3.900 ex
Medlem av
Prenumerationer
Prenumerationen på Barnbladet
kostar 350 kr/6 nr. Enstaka exemplar
50 kr/st. Sätt in 350 kr på plusgiro
19 51 19-3 eller bankgiro 5831-6704.
Ange prenumeration på Barnbladet
samt texta tydligt namn och adress
Den enda modersmjölksersättningen
berikad med
som:
Minskar koliksymtom
hos 95% av barn. 1, *
Ger lindring redan
efter 7 dagar. 1, 2,*
Minskar skriktiden
med 70%. 1, 2,*
Förbättrar familjens
upplevda livskvalitet. 2,*
Kolik och koliksymtom är vanliga spädbarnsproblem.
I de fall barnet ges modersmjölksersättning, kan man nu rekommendera NAN Sensitive.
NAN Sensitive är den första modersmjölksersättningen som berikats med Lactobacillus reuteri
– en aktiv bakteriekultur som har dokumenterat lindrande effekt vid kolik och koliksymtom. 1-2
Din rådgivning kan göra en stor skillnad
För mer information om NAN Sensitive, besök
www.nestlenan.se
1. Savino F, et al. Pediatrics 2010; 126(3):e526-533.
2. Szajewska H, et al. J Pediatr 2013; 162(2):257-262.
* Resultat baseras på kliniska studier av Lactobacillus reuteri.
Bröstmjölk är den bästa näringen för barnet under de första månaderna i livet och bör om möjligt alltid vara det första alternativet. Produkten bör användas endast på tillrådan av barnhälsovården.
POSTTIDNING B
Returadress:
BarnBladet, Box 48, 267 21 BJUV, SWEDEN