BarnBladet Nr 2• Volym XXXIX Teman: Mångkultur & Olycksfall april 2014 Innehåll Barnbladet # 2.14 Ledare............................................................................................................................................................. 6 t ema: mult ikult ur Kulturell kompetens underlättar möten med familjer med utländsk bakgrund på BVC...................... 8 ASYL-BVC.......................................................................................................................................................12 Skrattet som förlösande faktor i arbetet med nyanlända ungdomar.....................................................14 Omskärelse av flickor och pojkar...............................................................................................................16 Föräldraskap i olika kulturer.......................................................................................................................20 gästskribenten Emma Broberg: Att säkra barnets rättigheter vid beslut..........................................................................24 t ema: olyck sfal l Avhandling: Child injuries at home ...........................................................................................................28 Unga män i bil..............................................................................................................................................30 Inga barn skall behöva drunkna.................................................................................................................32 ak tuell forsk are Susanne Regber: Föräldrar ser inte barnens övervikt..............................................................................36 RfB-stipendiat: Alina Heringhaus................................................................................................................40 Medlemssidor ..............................................................................................................................................45 20 30 8 4 barnbladet 32 nr 2 april 2014 När du vill ge prematura barn bredast möjliga skydd mot pneumokocksjukdom Indikationer Prevenar 13 •Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom, pneumoni och akut otitis media orsakad av Streptococcus pneumoniae hos barn i åldern 6 veckor till 17 år. •Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom orsakad av Streptococcus pneumoniae hos vuxna ≥18 år och äldre. Prevenar 13 (polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent) med sina tre extra serotyper ger det bredaste skyddet mot pneumokocksjukdom bland konjugerade vacciner.1,2 Nu har produktresumén uppdaterats kring vaccination av prematura barn: Prevenar 13 administreras vid 2, 3, 4 och 12 månaders ålder (3+1-schema).1 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent PRE20140120PSE04 Referenser: 1. Produktresumé Prevenar 13. www.fass.se 2. Produktresumé Synflorix. www.fass.se PREVENAR 13. Rx. Polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent. 0,5 ml injektionsvätska, suspension i förfylld spruta. Pneumokockpolysackarid serotyp 1, 3, 4, 5, 6A, 7F, 9V, 14, 18C, 19A, 19F, 23F om vardera 2,2 μg samt 6B om 4,4 μg. Serotyperna är konjugerade till bärarprotein CRM197 och adsorberad till aluminiumfosfat. ATC-kod: J07AL02. Indikationer: Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom, pneumoni och akut otitis media orsakad av Streptococcus pneumoniae hos spädbarn, barn och ungdomar i åldern 6 veckor till 17 år. Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom orsakad av Streptococcus pneumoniae hos vuxna ≥ 18 år och äldre. Användningen av Prevenar 13 skall baseras på officiella Prevenar 13 rekommendationer, där hänsyn tas till såväl betydelsen av invasiv pneumokocksjukdom i olika åldersgrupper som variationen i förekomst av serotyper i olika geografiska områden. Varningsföreskrifter, begränsningar och information om hjälpämnen hänvisas till www.fass.se Datum för översyn av produktresumén: 20 november 2013. Prevenar 13 ingår inte i läkemedelsförmånen. Pfizer AB, www.pfizer.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se ledare ordföranden Bästa kollegor! F ör någon månad sedan hamnade sjuksköterskors arbetsvillkor och betydelsen av specialistutbildade sjuksköterskor i fokus i media. Orsaken var två studier där patientsäkerhet relaterades till sjuksköterskors arbetsvillkor och utbildningsnivå i Europa (Aiken et al. 2014) och i Sverige (Smeds Alenius et al. 2014). Aiken et al. visade att om sjuksköterskor har för många patienter att ta hand om, dvs. för stor arbetsbörda, och inte är specialistsjuksköterskeutbildade så innebär det en högre risk för patientdödlighet. Forskarna drog slutsatsen att det är dålig politik att minska antalet sjuksköterskor för att spara pengar. I stället bör man satsa på specialistsjuksköterskor för att minska riskerna för patienterna. En svensk studie av Smeds Alenius et al. (2014) kom till liknande resultat: sjuksköterskor ansåg att patientsäkerheten är starkt relaterad till att det finns resurser att bedriva ett bra omvårdnadsarbete, tillgång till kollegor att diskutera med, ett synligt och tydligt ledarskap och en bra och kollegial arbetsrelation till läkarna. Tyvärr har vi sett en motsatt utveckling på många barnkliniker under det senaste decenniet men dessa två studier kanske kan främja en konstruktiv och bra diskussion som så småningom kan leda till en förändring. En annan nyhet som fick stor publicitet var BRIS rapport till FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. BRIS påtalar att barn som kommer i kontakt med sociala myndigheter sällan får möjlighet att själv framföra sina åsikter och om de kan göra det så tas åsikterna ofta inte på allvar. Detta sker trots att Barnkonventionen firar 25 år i år. Kattis Ahlström, BRIS generalsekreterare, slår dessutom fast att barn ofta hamnar mellan stolarna eftersom de bollas runt mellan olika parter i samhället. BRIS ger flera förslag på åtgärder för att stärka barnens position. Bland annat skriver de att barn 6 barnbladet nr 2 april 2014 måste bli lyssnade på, att regeringen ska arbeta för ett likvärdigt stöd för alla barn i Sverige och att barnombudsmannen bör få behörighet att utreda individuella klagomål. BRIS efterlyser också mer och bättre samarbete mellan olika instanser i samhället som möter barn i behov av hjälp och stöd. Detta berör i hög grad barnsjuksköterskor. Alla måste ta sitt ansvar för att leva upp till Barnkonventionens artiklar och speciellt artikel 3: att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Vid årsmötet i april slutar jag som ledamot i styrelsen och därmed också som chefredaktör för Barnbladet. Det sker inte utan separationsångest, det kan jag försäkra. Jag har lärt mig massor under de åtta år som jag suttit i styrelsen och haft väldigt roligt hela tiden. Nu lämnar jag över chefredaktörskapet till Charlotte Pålsson från Hudiksvall och jag har redan sett att nu kommer det att hända saker i Barnbladet! Tack alla läsare, nuvarande och gamla redaktionskompisar och styrelsevänner. Och lycka till med Barnbladet, Charlotte. Berit Aiken, L. et al. Nurse staffing and education and hospital mortality in nine European countries: a retrospective observational study. Published online February 26, 2014 http://dx.doi.org/10.1016/ S0140-6736(13)62631-8 Smeds Alenius, L., Tishelman, C., Runesdotter, Lindqvist, F. Staffing and resource adequacy strongly related to RNs’ assessment of patient safety: a national study of RNs working in acute-care hospitalsin Sweden. BMJ Qual Saf 2014;23:242–249. doi:10.1136/ bmjqs-2012-001734 Vi har frågat de som dagligen vårdar patienter med sondnäring Våren 2013 frågade vi i en enkät 206 sjuksköterskor, undersköterskor och dietister om deras erfarenheter av sondnäringar1. Här är ett axplock av deras svar: 36 % 58 % Av personalen ansåg att tolerans var den viktigaste faktorn i val av sondnäring. Av personalen ansåg att Isosource® Mix tolererades bättre, mycket bättre eller exceptionellt mycket bättre än standardsondnäring. 37 % 77 % Av personalen uppgav att diarré var det vanligaste symtomet vid toleransproblem. Av personalen tror att innehållet av riktig mat i Isosource® Mix har betydelse. Beställ sammanfattningen ”Isosource® Mix. När patienterna har svårt att tolerera vanlig sondnäring” genom att ringa vår kundtjänst 020 78 00 20. 1. Nestlé Health Science. 2013. Data on file. www.nestlehealthscience.se Kundservice: 020- 780020 N O U R I S H I N G P E R S O N A L H E A LT H tema multikultur Kulturell kompetens underlättar möten med familjer med utländsk bakgrund på BVC Kulturell kompetens – en förståelse för kulturmötets förutsättningar samt kunskap om hur man praktiskt kan lära sig att hantera det som är främmande och annorlunda i vårdmötet. G lobalisering och immigration har gjort Sverige till ett mångkulturellt samhälle. Oavsett orsak till människors flytt eller flykt är det alltid mer eller mindre plågsamt att lämna sitt hemland, komma till ett annat land och anpassa sig till en ny sociokulturell situation och ett nytt språk. Såväl tidigare upplevelser i hemlandet samt att möta annorlunda förutsättningarna i det nya landet är stora och svåra omställningar för en familj att hantera i samband med migration. För individen är migrationsprocessen ett förändringstillstånd som kan vara i flera år. Ungefär en fjärdedel av Sveriges totala befolkning har utländsk bakgrund, d v s är födda i ett annat land eller är barn till Anita Berlin Barnsjuksköterska, universitetsadjunkt, Medicine doktor, Karolinska Institutet, Stockholm [email protected] 8 barnbladet nr 2 april 2014 utlandsfödd förälder. I Stockholms län utgör denna siffra 33 %, och vart tredje barn i åldrarna 0-6 år, inskriven inom barnhälsovården (BHV) i länet, har utländsk härkomst. Andelen barn och föräldrar med utländsk härkomst varierar i Stockholms olika primärvårdsområden, alltifrån några få procent till så gott som 100 % i andra områden. Av denna grupp barn och föräldrar som besöker barnavårdscentraler (BVC) finns ett brett spektrum med allt ifrån nyinvandrade föräldrar, föräldrar med posttraumatiska stressyndrom till socialt väletablerade och välutbildade föräldrar. För en del av dessa individer består livet i Sverige inte sällan av utanförskap, arbetslöshet samt boenden i segregerade och socialt utsatta områden där barn tycks ha den sämsta hälsan. För dessa familjer och deras barn är det hälsobefrämjande arbetet på BVC extra viktigt och det är angeläget att BVC-sjuksköterskan har en förmåga och rätt kompetens för att etablera en optimal kontakt samt skapa förtroende. Mötet mellan BVC-sjuksköterskan och föräldrarna blir ofta ett möte mellan olika föreställningsvärldar med skilda referensramar. tema multikultur Följderna av stress och en dålig kommunikation mellan vårdare och vårdtagare kan antingen bli ett underutnyttjande eller ett överutnyttjande av sjukvårdsresurser pga att man tolkar fel eller blir osäker. Man gör alltså antingen för lite eller för mycket och utsätter därmed barnet och familjen för färre eller fler undersökningar än nödvändigt. BHV har en lång tradition i det svenska samhället och har utvecklats i ett land som under många år präglats av etnisk homogenitet. De råd och stöd som ges samt det förebyggande arbetssättet som präglar arbetet på BVC kan upplevas som främmande av föräldrar som inte vuxit upp med den svenska folkhälsofostran. Många samtal på BVC leder rakt in i familjernas personliga sfär när ämnen som barnuppfostran, matvanor och val av livsstil diskuteras. Det är ju aspekter i människors liv som är starkt präglat av den kultur man lever i och den uppfostran man fått.Vad är rätt och vad är fel? I mitt avhandlingsarbete framgår att de flesta BVC sjuksköterskor upplevde det som stimulerande och utvecklande att möta barnen och deras föräldrar. Samtidigt tyckte hela 84 procent av sjuksköterskorna att det var svårt i samspelet med barn och föräldrar från andra kulturer. Ungefär hälften kände sig inte nöjda med sin arbetsinsats. De flesta saknade även riktlinjer, stöd och kunskap om kulturell kompetens. Andra svårigheter var att bedöma om den psykosociala hemmiljön kunde utgöra en risk för barnets hälsa och utveckling, till exempel om föräldrarna har varit utsatta för traumatiserande händelser. Jag vet av egen erfarenhet att det tar tid att få insyn i hur en familj lever och är extra knepigt om sjuksköterskorna och föräldrarna inte har ett gemensamt språk och en någorlunda lika kulturell bakgrund. Att många föräldrar ofta har en svår livshistoria bakom sig och känner sig isolerade i Sverige komplicerar situationen ytterligare. I intervjuer berättade föräldrarna om sin syn på samspelet. Bilden var samstämmig. De kände sig utsatta och oroliga att bli missbedömda som förälder på grund av sin härkomst och var oerhört observanta på BVC sjuksköterskornas mimik och kroppsspråk. Beroende på vad de upplevde i dessa möten kände de sig antingen accepterade, osäkra eller ifrågasatta. Möjligheterna att etablera ett samförstånd verkade öka om sjuksköterskorna hade ett öppet, sympatiskt och förstående förhållningssätt. I avhandlingsarbetet utvärderades även ett utbildningsprogram om kulturell kompetens med gott resultat där sjuksköterskorna bland annat fick lära sig mer om att bli medveten om egna förhållningssätt, seder, religion, traditioner och lagstiftning. Avhandlingen mynnade även ut i två teoretiska modeller som 8 DET BLEV PRECIS LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT. Vi är glada att presentera en komplett portfölj med specialanpassad kostbehandling för barn med födoämnesallergi och/eller födoämnesintolerans. Althéra® är förstahandsval vid komjölksproteinallergi och lämplig för barn med lindriga/medelsvåra symtom. Alfamino® är framtagen för barn med komplicerade symtom eller multipel födoämnesallergi/intolerans. Alfaré® väljer du till barn med svårare magtarmsymtom och/eller problem med digestion och absorbtion. Vid frågor, ring vår kundtjänst: 020-78 00 20. VAL SOM FÖRÄNDRAR LIVET tema multikultur 8 illustrerar såväl BVC sjuksköterskornas som föräldrarnas upplevelse av att mötas på BVC. De kan förhoppningsvis bli användbara i det dagliga arbetet för både sjuksköterskor och studenter. De kan vara en hjälp att förstå när och varför det kan bli problem i mötet och vara ett stöd för att identifiera svåra fall. Efter avhandlingsarbetets slut och fram till idag har ett antal BVC-sjuksköterskor i Stockholms och Sörmlands län erbjudits att delta i utbildningsprogrammet. Resultatet av utvärderingarna visar att de som genomgått utbildningen har fått en ökad insikt om sig själva som kulturbärare. De har skattat användbarheten för arbetet på BVC högt och upplever att de fått viktig kunskap och insikt som underlättar i möten med alla föräldrar oavsett härkomst. I litteratur och forskningsstudier världen över har det beskrivits vara en stor utmaning att erbjuda hälsovård till patienter med varierande kulturellt och nationellt ursprung. Det är främst kommunikationsproblem, känsla av stress, frustration och hjälplöshet som är de svårigheter vårdpersonal i olika sammanhang rapporterats uppleva i kulturmöten. Dessa s k kulturmöten i vården är i allmänhet svåra p g av stress, tidsbrist och arbetsbelastning. Sjukvårdspersonal tenderar att vilja komma med snabba lösningar. I mötet med människor från andra kulturer måste man låta saker ta tid och man måste våga fråga: Jag förstår inte, hur menar du nu? Man måste ha möjlighet att möta varje person som en individ och inte ”förblindas” av det vi kallar kultur. Följderna av stress och en dålig kommunikation mellan vårdare och vårdtagare kan antingen bli ett underutnyttjande eller ett överutnyttjande av sjukvårdsresurser p g a att man tolkar fel eller blir osäker. Man gör alltså antingen för lite eller för mycket och utsätter därmed barnet och familjen för färre eller fler undersökningar än nödvändigt. Det kanske viktigaste av allt är att som sjukvårdspersonal våga ifrågasätta sig själva:Varför reagerar jag som jag gör? Varför tänker jag som jag gör? Kulturmöten handlar om att våga blotta sig och visa äkta känslor och intresse för den person man möter. 10 barnbladet nr 2 april 2014 Länk till avhandlingen http://diss.kib.ki.se/2010/978-91-7409-885-3/thesis.pdf Referenslista Berlin A. Cultural competence in Primary Child Health Care services - interaction between Primary Child Health Care nurses and parents of foreign origin and their children. Doktorsavhandling. Stockholm: Karolinska Institutet, 2010. Berlin, A., Johansson, S-E., Törnkvist, L. (2006) Working conditions and cultural competence when interacting with children and parents of foreign origin - Primary Child Health Nurses’ opinions. Scandinavian Journal of Caring Sciences 2006;20, 160-168. Berlin, A., Hylander, I., Törnkvist, L. (2007). Primary Child Health Care Nurses assessment of health risks in children of foreign origin and their parents - a theoretical model. Scandinavian Journal of Caring Sciences 2008;22;118-127. Berlin, A., Törnkvist, L. Hylander, I. Watchfully checking rapport with the Primary Child Health Care nurses – a theoretical model from the perspective of parents of foreign origin. BMC Nursing 2010, 9:14. Berlin, A., Nilsson, G., Törnkvist, L. Cultural competence among Swedish child health nurses after specific training - a randomized trial. Nursing and Health Sciences (2010), 12, pp381-391. Blennow, M. Lindfors, A-C., Ekroth de Porcel, M., Martin, H., Fassih, N., Frenzel, L., Heimer, Å. & Schedvins, M. (2012). Barnhälsovården. Stockholms Läns Landsting. Årsrapport 2012. Stockholm: Barnhälsovårdsenheten i Stockholms Län 2013. http://www.webbhotell.sll.se/ Global/Bhv/Dokument/Rapporter/BHV_SLL_2012_Rapport.pdf Bäärnhielm S m.fl. Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik. Manual för intervju enligt kulturformuleringen i DSM-IV. Stockholm: Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting, 2007. http://www.slso.sll.se/upload/ Migrationsverket (2014) Statistik. http://www.migrationsverket. se/Om-Migrationsverket/Statistik.html (hämtad 20140316) Stockholm Stad (2014) Statistik om Stockholm. http://www.statistikomstockholm.se/ (hämtad 20140316) * $ :6@>;?B<@?B9DA->A@D/C@CDB(9@C CB<A>C94 ,#%$&*'DCB56B<=DB6@D=BC//>D?B=6>>CB<AD823D=BC//>DC57;?B9CB<A =:6@>=>?;;CB<A AA7>A@D0B=7C=D5?<D)@82A<1@=:6@>C4D,#%$&*'D9A@ AA7>D@A<CBDDA->A@DD "DCB<A>C9D823D6@D:C?:C;D?B8:DD :?B1>A@4D->A@DC5=;1>C<DD>?;;-0@=A;DC57;?B9C@DAA7>ABD=BC//>D?B8: AB<C=>DB(9@CD:?B1>A@4 ,#%$&*'D6@DABD:A<?2?B=7D9C=/;CB<B?B9D-0@D?B3C;C>?8BD=8: ?BBA3(;;A@D".DD:A<?2?B=7D;1=>9C=D823D".DD:A<?2?B=7D89AB4 ,#%$&*'DC<:?B?D=>@A@C=D5?CDABDCB=?7>=:C=7D823D<A:CB<5AB>?;D-0@ /A3CB<;?B9DC5D=:6@>CD823D@6<=;CD5?<D5(@< 1B<A@D=07B?B9C@D823 :?B<@AD7?@1@9?=7CD8@>8)A<?=7CD823D:A<?2?B=7C ?B9@A))D-0@D/C@BD823 51BC4 %!#%%!#"" $$#"#$ ,?B<ADAC;>32C@AD++D+D,?<?B90 A;D. +D+.D..D!!!4;?B<A 3AC;>32C@A4=A D,#%$&*'D6@DA>>D@A9?=>@A@C>D5C@1:6@7AD=8:D>?;;30@D3AD,?B<AD@81)4 $D".DD;1=>9C=".DD89ABD-0@D?B3C;C>?8B4D$ '.+*4D#4 !%"%! ,#%$&*'D6@D?B<?2A@C>D-0@D/A3CB<;?B9DC5D78@>5C@?9CD=:6@>>?;;=>(B<DC5D:?;<D>?;;D:(>>;?9D?B>AB=?>A>D<6@D=BC//>D ?B=6>>CB<AD823DC57;?B9CB<ADCBC;9A>?=7CDAA7>A@D6@D0B=756@<C4D,#%$&*'D7CBDCB56B<C=D>?;;D)C>?AB>A@D?DC;;CD(;<@C@D1>8:D/C@BD 1B<A@DABD:(BC<4D " %! % 0@5C@C=DAD?D;69@AD>A:)A@C>1@D6BD"D4DD0@D:A@D?B-8@:C>?8BD=AD!!!4-C==4=A4D ABC=>AD05A@=BDC5D)@8<17>@A=1: D.+ .+ 4D +DD.+ . tema multikultur ASYL-BVC En vårdag för ca ett år sedan satt Ann Wahlstedt, barnsjuksköterska på Delsbo BVC, och läste lokaltidningen. Där var det ett kortare reportage om att ett asylboende skulle öppnas ett par kilometer utanför byn. Någon vecka därefter fick hon information av sin chef att det nu fanns nya barn i byn. Under året 2013 ökade barnantalet i byn med 1/3. Hur förbereder man sig för en helt ny uppgift, även om det fortfarande handlar om barnhälsovård? Visst hade jag funderingar på om jag skulle klara av uppdraget. Dels för att det var nytt för mig och att jag redan var fullbokad med de barn som fanns på orten. Jag visste inte vad som skulle krävas av mig. Med goda råd och tips från två kollegor i Söderhamn som redan hade en struktur för BVC och asylsökande har vi nu en fungerande mottagning för dessa barn och deras föräldrar. Det är roligt, spännande och kul. Intressant att möta människor från andra kulturer. Jag lär mig något nytt varje dag. Det hjälper att de flesta familjer är otroligt tacksamma över den hjälp och vård som finns i Sverige. Barnen kommer med olika förutsättningar, inget möte är det andra likt. Charlotte Pålsson Barnbladet 12 barnbladet nr 2 april 2014 Vad är den största utmaningen med asyl BVC besöken? Här är det nog språket som är den stora skillnaden. Förstår vi inte varandra så utgör detta ett ganska stort kommunikationshinder. Även om man i stor grad använder sig av kroppsspråk. För att både Ann och patienten/patientens familj ska göra sig förstådd används telefontolk. Med hjälp av högtalarfunktionen underlättas samtalet. Hur får du reda på att barnen finns på asylboendet? Om barnen är födda i ett annat land så kommer de först till mig efter att Asylhälsan har träffat föräldrarna och barnen.Vid de tillfället görs en hälsointervju samt viss provtagning. Efter detta besök bokas barnet till ett BVC-besök. Som asylsökande i Sverige har du möjlighet att ta del av samma hälsokontroller som svenskfödda barn. Hur går ett första besök till? Vid ett första möte hos mig på BVC bokas en telefontolk för 1-1,5 timme. Då berättar familjen kort om barnets första tid. tema Hur var graviditeten, förlossningen, finns det några ärftliga sjukdomar, har barnet legat på sjukhus eller blivit undersökt av läkare tidigare. Viktigt är även att kontrollera vaccinationsstatusen. Det förekommer att barn är såväl över- som undervaccinerade. multikultur tinget Gävleborg, har vi ett samarbete med kirurgmottagningen på Odenplans läkarhus i Stockholm. Tvärtom är det med flickorna. Jag har inte mött en endaste mamma eller pappa som kommer från ett land där kvinnlig könsstympning förekommer som önskar sin dotter detta. Föräldrarna är enormt glada för att detta inte utförs i Sverige. Jag vet att barnmorskor till och med skriver intyg till migrationsverket om det finns risk för könsstympning i hemlandet. Detta intyg att göra att de som ej ännu har svenskt medborgarskap får detta. Vid detta möte informerar jag även lite kort om de lagar vi har i Sverige som handlar om barn. Där berättar jag om att vi inte får slå våra barn i uppfostringssyfte. Många föräldrar blir förvånade och undrar om det går att uppfostra på det viset. Då brukar jag peka på mig själv och säga att jag är ett bevis på att det går. Då brukar de skratta. Har du några tips för att underlätta Om barnen föds i Sverige arbetet på asyl-BVC till kollegor i av asylsökande föräldrar får jag liknande situation? reda på deras existens via BB Samarbetet med asylboendet är eller av föräldrarna själva. Det viktigt. Det är ett stort plus att första besöket sker då på asylboha en nära kontakt med ansvaendet, ett hembesök helt enkel. rig för boendet. Det känns fint Då brukar flera kvinnor och att jag kan ringa dit och många barn närvara och många gånger Barnsjuksköterska Ann Wahlstedt (Foto: Charlotte Pålsson) gånger få de svar jag söker. Ibland sitter alla i en ring på golvet. Även flyttar familjerna med kort varsel. Det underlättar att få reda på här berättar jag om de hälsokontroller vi i Sverige erbjuder alla vart flytten gått. Då kan jag sända journaler vidare till nästa vårdbarn/familjer. Det är nästan alltid så att de vill vara ”så svenska givare. Allt för att underlätta uppföljningen är bra. som möjligt”. Man vill ge barnen svensk välling, svensk burkmat och gröt. Så länge familjen och barnen bor kvar så följer man Hur ser framtiden ut? sedan de sedvanliga kontrollerna på BVC. Som det är just nu så är det oklart om asylboendet i Delsbo ska fortsätta vara ett boende även för familjer som kommer med Oavsett om det första besöket sker på BVC eller på asylboendet så bokas ett besökt till läkare för en kroppslig undersökning. barn. Det senaste Ann hörde var att en mindre ort ett par mil bort ska bli platsen för detta. AnledHär följer man upp de svar på fråningen är att platsen räkas som gor som BVC sköterskan ställt mer barnvänlig. vid det första besöket. Här ställs Delsbo. Ett samhälle med Men vi får se, inget är hugäven riktad fråga om omskärelse. 5.000 innevånare get i sten. Jag är beredd om Föräldrarna får vidare informadet kommer ett nytt busslass i tion om svensk lag (1982:316 morgon! Förbud mot könsstympning av kvinnor). Ann har varit sjuksköterska sedan 2001 och var klar med sin Hur är det med frågor kring omspecialistutbildning inom barn- & skärelse? ungdom 2007. Före BVC så arEn fråga som nästan alltid dyker betade hon på barnavdelningen på upp, från föräldrar som kommer Hudiksvalls sjukhus: ”Visst sakfrån länder där omskärelse på nar jag att träffa kollegor varje dag. pojkar är vanlig, är när och hur Jobbet på BVC är många gånger detta kan ske. Då får de inforensamt men ger även utrymme för stort eget ansvar. Det gillar jag.” * mation om vart de ska vända sig. Här i Delsbo, som tillhör Lands- nr 2 april 2014 barnbladet 13 tema multikultur Skrattet som förlösande faktor i arbetet med nyanlända ungdomar En kollega till mig säger: ¨Veronika, jag tror inte det finns något rum där det skrattas så mycket på som ditt, och ändå har du kanske de elever som mår allra sämst¨. Det min kollega säger stämmer och är inte heller en tillfällighet. Skrattet och humorn är för mig ett viktigt redskap i mötet med dessa unga människor som oftast har med sig ett bagage fyllt med svåra upplevelser. Upplevelser som tyvärr inte alltför sällan innebär förluster av eller försvunna familjemedlemmar. M ina elever har överlevt krig, övergrepp, tortyr, flykt över öppet hav och genom oländig terräng. De har skakat av rädsla för att bli upptäckta då de gömt sig. De har litat på personer som senare visat sig vara beredda att skada dem för att tjäna pengar. De har sett människor dö av köld i en gummibåt guppande på havet med vågor höga som hus. De har sett människor tappa taget och glida ner i djupet. Med detta på så kort tid som dagar bakom sig möter jag och skolans kurator dessa blivande elever inför att de ska börja skolan. Men ska unga människor som utsatts för så svåra upplevelser gå i skolan? Ja, det är precis vad de både längtar efter och behöver. Skolan ger ungdomarna en struktur för dagen. Rutinerna bidrar Veronika Demmer Selstam Skolsköterska på språkintroduktionen Polhemskolan Lund [email protected] 14 barnbladet nr 2 april 2014 till att skapa den stabilitet de så länge varit utan. Med andra ord är skola en av de viktigaste insatser vi kan erbjuda. Byråkrati och okunskap får därför inte stå i vägen för en skolstart. Ja, men först måste de vara hälsoundersökta på en vårdcentral och provsvar måste ha analyserats o s v. Men vad är det egentligen vi behöver veta innan en ny elev kan gå in i en klass? Jo, har de några symtom från mag-tarmkanalen och eller luftvägarna? Har de inga symtom är det heller ingen risk att eventuell smitta överförs till klasskamrater eller lärare. På Polhemskolan där jag arbetar träffar därför skolhälsovården alla blivande elever och är de symptomfria ger vi klartecken till skolans studie- och yrkesvägledare samt lärare om att ”eleven är klar för skolstart”. Detta är det ena perspektivet, dvs smittspridningsperspektivet. Det andra som är minst lika viktigt är den nyanländes mående och behov. Min erfarenhet är att det inte alltid är den som utsatts för de svåraste upplevelserna som mår sämst och tvärtom. På min skola håller skolsköterskan och kuratorn tema multikultur ”Skolan ger ungdomarna en struktur för dagen. Rutinerna bidrar till att skapa den stabilitet de så länge varit utan. Med andra ord är skola en av de viktigaste insatser vi kan erbjuda.” detta inledande samtal tillsammans för att bespara eleven att behöva upprepa samma sak om och om igen.Vi bjuder även in gode män, anhöriga eller boendepersonal. Under själva hälsointervjun får eleven själv välja vilka av dessa som ska vara med.Vi använder i stort sätt alltid en telefontolk. På det sättet kan eleven behålla sin anonymitet. Även om tolkar har tystnadsplikt har vi nämligen märkt att många elever känner obehag över att ha en tolk närvarande som de sedan kan riskera att möta i privata sammanhang. Detta blir förstås extra tydligt i små språkgrupper. Telefontolk är därför ett mycket gott val enligt vår erfarenhet. Vad är då syftet med detta vårt första samtal? Ja, det finns flera. Främst önskar vi förstås skapa en relation med eleven.Vi behöver presentera oss och våra funktioner. De flesta av de vi möter har aldrig träffat en kurator eller skolsköterska och har inte heller positiva bilder av myndighetspersoner. Sekretess, hm kan man lita på det? Ja, det blir upp till oss att bevisa och grunden till det ligger förstås i att skapa tillit. Och just detta är nog en av de saker jag känner mest ödmjukhet inför, att dessa unga människor trots sina ofta mycket tråkiga vuxenerfarenheter har modet att ännu en gång våga lita på oss som vuxna. Det vi också vill bidra med under vårt samtal är att försöka stabilisera det för eleven.Vi ställer frågor som eleven själv bestämmer om han vill svara på; eleven måste få lov att känna att det är han som styr det vi pratar om. Att försöka tvinga sig in i en elevs upplevelser kan till och med orsaka skada och det är därför oerhört viktigt att vara lyhörd för den unges signaler. De frågor som enligt vår erfarenhet bäst svarar på hur pass dåligt en elev mår är: När somnar du och har du några mardrömmar? Vi frågar om de utsatts för våld eller bevittnat våld och ”nöjer oss med” ett ja eller nej om inte eleven själv spontant berättar vidare.Vi vet att deras berättelser kommer om och när de klarar av att förmedla dem. En av de viktigaste saker vi tar upp med eleverna är att reaktioner de har, som t ex ångest, koncentrationssvårigheter och mardrömmar, inte är något onormalt utan det är det som de varit med om som är onormalt. Redan vid första träffen ger vi ungdomarna sin första läxa. En timme om dagen vill vi att de är utomhus och rör sig.Vi förklarar kopplingen mellan fysisk aktivitet och mående samt inlärning. Förra terminen gjorde vi en insats för dessa elever i form av att vi under varje dag under lektionstid bröt lektionerna för en stunds avslappning och en halvtimmes promenad.Avslappningen föll väl ut men promenaderna i vintervädret var mindre populära. På något märkligt vis försvann halva styrkan innan vi ens börjat. Positiva lärare flaxade över skolgården för att hitta de försvunna men de gömde sig så väl att utbytet blev litet. Just denna ”jakt” har vi personal och elever skrattat mycket åt. Det har säkert sett komiskt ut på håll. En utmaning i mötet med människor som kommer från svåra förhållanden är att som sjuksköterska hela tiden ha med sig att eventuella symptom kan ha sitt ursprung både inom psykosomatiken och/eller inom somatiken.Vi vet att det finns en överrepresentation av fysisk ohälsa i gruppen men också att en trau- matiserad själ kan ge kroppsliga symtom. Just detta kan ställas på sin spets då en elev drabbas av en svår flashback. Symptomen kan vara oerhört skiftande och dramatiska och om jag inte känner till elevens bakgrund kan de tolkas som någon form av akut insjuknande. Eleven förs då med ambulans till en akutmottagning med allt vad det innebär. Indirekt kan eleven tolka detta som att de trots allt är onormala istället för att deras reaktioner beror på att de varit med om något onormalt. Samtidigt är min erfarenhet att min elevgrupp tyvärr inte alltför sällan nonchaleras då de söker vård och alltför lättvindigt bedöms som ”en posttraumatisk stress reaktion”. Många av mina samtal med eleverna handlar om hur kropp och själ hör samman. För många är detta ett nytt sätt att tänka. När eleven söker för något bekymmer kan jag fortsätta resonemanget genom att ställa frågor som t ex vad tror du själv är orsaken till att du har ont i huvudet? Utifrån svaret tar vi oss sedan vidare både i kropp- och själ-”spåret”. I samband med detta är det också värt att nämna de ungdomar som drabbats av det vi kallar för en leende depression, d v s personen visar utåt sett ett leende ansikte men är trots detta deprimerad. Ett av mina sätt att ta reda på hur det förhåller sig är att fråga ungefär så här ”när jag sitter här och pratar med dig ser jag en kille som ler och ser glad ut. Är du lika glad på insidan?” Att som ensamkommande ha lämnat sin familj och flytt sitt land innebär ofta långa perioder utan kroppslig kontakt. Den kroppsliga kontakt de haft kan enbart ha bestått av fysiskt våld. Inte sällan har våldet lämnat spår i form av ärr och deformationer. Många elever har också i sin förtvivlan skadat sig själva t ex genom att skära sig med kniv. Därför är det om möjligt ännu viktigare att beröra eleven mjukt och försiktigt vid t ex undersökningar. En extra klapp, på handen, hud mot hud bidrar enligt min erfarenhet till något positivt. Det är inte ovanligt att ungdomar söker mig för småblessyrer och där jag upplever att deras önskan handlar om att bli kroppsligt berörda, de ”tankar” beröring. Det blir ett tillfälle för kroppslig kontakt med koppling till något positivt. När vi vaccinerar ungdomarna är det även här viktigt att ta hänsyn till att det kan bli reaktioner utifrån den smärta sticket ger. Vissa elever kryper ihop i fosterställning och gråter, andra stänger av sig helt och blir onåbara.Vi låter eleverna få tid på sig att reagera.Vi erbjuder dem både att hålla om och hålla handen vilket merparten gärna antar. När kollegor frågar mig om vad det är för skillnad att arbeta med denna elevgrupp jämfört med andra brukar jag svara att jag istället utgår från likheter. Oavsett ursprung finns det saker som förstås över hela världen. Att vilja någon väl och att försöka att förstå en medmänniska är exempel på detta. Hur var det nu det här med humorn och skrattet? Min övertygelse är att ingen människa klarar av att vara i det svåra för länge. Det behövs små pauser av t ex skratt för att ta sig igenom ett krävande samtal. Skrattet har även den egenskapen enligt min erfarenhet att det är förlösande och samtidigt skapar en känsla av gemenskap * nr 2 april 2014 barnbladet 15 tema multikultur Omskärelse av flickor och pojkar Sverige har en lag som förbjuder omskärelse av flickor (könsstympning) och en lag som reglerar omskärelse av pojkar. På det internationella forskningsfältet diskuteras idag allt mer på vilka grunder det ena ingreppet försvaras och utförs inom vården, samtidigt som alla former av det andra ingreppet är kriminaliserade. I artikeln diskuteras omskärelse utifrån internationell debatt. Avslutningsvis sammanfattas dagens svenska diskussion om omskärelse av pojkar och olika argument kring hur det svenska samhället och vården bör förhålla sig. K an omskärelse av flickor och pojkar ens jämföras? Ungefär en tredjedel av världens pojkar genomgår omskärelse, medan omskärelseritualer för flickor främst sker i ett trettiotal afrikanska länder. Vissa grupper i Mellanöstern och Asien utför också omskärelse på flickor. I alla samhällen som praktiserar omskärelse av flickor omskärs också pojkar; däremot finns det många samhällen där bara pojkar omskärs. Det finns klara skillnader mellan ingreppen som gör dem svåra att jämföra, inte minst det faktum att flickor omskärs runt om i världen i helt olika former.Visserligen kan borttagande av förhuden på pojkar utföras på olika sätt, men de ingrepp som görs på flickor visar en långt större variation: från en prickning i klitoris eller klitoris förhud (för att framkalla en droppe blod, av rituell betydelse) till ingrepp där man skär bort vävnad från blygdläppar och klitoris yttre delar. I ungefär 15% av fallen globalt sluter man också samman vävnad och stänger den vaginala öppningen nästan helt (”faraonisk omskärelse” eller infibulation).Vissa ingrepp på flickor kan alltså ses som klart mer omfattande än vad som görs på pojkar, medan andra former är mildare. I västerländska länder, samt i en del afrikanska, är ingrepp på flickor förbjudna. Ingenstans i världen är ingrepp på pojkar förbjudna. Komplikationer och frågan om samtycke Sara Johnsdotter Professor i medicinsk antropologi Malmö högskola [email protected] 16 barnbladet nr 2 april 2014 Likheterna mellan de rituella genitala ingrepp som görs på pojkar och flickor handlar om att de båda har samma omedelbara medicinska konsekvenser: De leder till smärta, blödning, infektionsrisk och svårigheter att kissa. När det gäller långsiktiga konsekvenser är dessa omtvistade både vad gäller flickor och pojkar. Det finns tema en vedertagen syn att omskärelse på flickor i de flesta fall får allvarliga långsiktiga konsekvenser. En kår av kritiska forskare hävdar att många av de påståenden som florerar är överdrifter som inte har vetenskapligt stöd (t ex Obermeyer 2005, Shweder 2013, The Public Policy Advisory Network on Female Genital Surgeries in Africa, 2012). På motsvarande sätt är den vedertagna bilden av omskärelse av pojkar att sådana ingrepp generellt sett inte får några långsiktiga medicinska och sexuella konsekvenser, medan en växande grupp av forskare lyfter komplikationer som följer av omskärelse av pojkar, komplikationer som ofta har tystats eller förtigits (t ex Bronsaeler et al. 2013, Frisch et al. 2011, Svoboda 2013). Det handlar om livslång minskad sensitivitet i ollonet som en följd av att förhuden avlägsnats, men också om komplikationer som en direkt följd av ingreppet, som excessiv blödning, infektion och akut urinretention (Weiss et al. 2010). Åtskilliga fall av misslyckade omskärelser i Sverige har nått HSAN och även lett till fällande domar i vanlig domstol. Idag har det skett en förskjutning i den allmänna diskussion om omskärelse av pojkar, så att man oftare kan se kritiskt Illustration: Wikipedia formulerade rubriker och massmediarapporter med ordval och vinklingar som tidigare bara förekommit när det gällt flickor. Ett exempel: under rubriken Omskärelse dödar pojkar i Sydafrika” (SvD 3 juli 2010) rapporterades det att ”Nu är den tiden på året då sydafrikanska pojkar dör av dåligt utförda omskärelser. Hittills har minst 40 pojkar dött av infektioner, kallbrand och blodförgiftning, sedan de omskurits med smutsiga och rostiga knivar”. I flera västerländska länder har läkarförbund gått ut offent- multikultur ligt och tagit principiellt avstånd från omskärelse av pojkar utan medicinsk indikation. Bland dem återfinns det holländska läkarförbundet (KNMG 2010) och Svenska Läkaresällskapet (2010). I USA omskärs fortfarande en majoritet av pojkarna – oavsett familjens religiösa bakgrund – och det har vuxit fram en rörelse av aktivister som ofta benämns intactivists, med målet att barn ska vara ”intakta” tills de själva kan lämna samtycke. Här finns den andra gemensamma nämnaren mellan flickors och pojkars omskärelser: Båda är ingrepp utan medicinsk grund som oftast sker utan att informerat samtycke inhämtats från den det gäller. WHO spelar en nyckelroll WHO ställer sig helt olika till de båda praktikerna. Sedan 1990-talet fördöms kvinnlig omskärelse av WHO och begreppet könsstympning innefattar också de mildaste ingreppen, de som inte innebär borttagande av vävnad (så kallad prickning, WHO 2008). I frågan om omskärelse av pojkar har WHO gått ifrån att vara neutrala till att under senare år vara förespråkare (WHO 2007). Detta har att göra med studier som visar att manlig omskärelse minskar risken för hiv-smitta med 50-60% – omskärelse av pojkar ses alltså som ett led i försöken att begränsa hivepidemin i världen. Kritik mot WHO:s hållning har framförts från flera håll, bland annat utifrån jämförelser med flickors situation: Skulle vi acceptera omskärelse av flickor runt om i världen som ett led i kampen mot hiv? Annan kritik har varit av mer medicinskt slag, som från epidemiologiskt håll, där man konstaterar att en minskad risk för hiv med 60 % inte är särskilt starkt minskad risk alls i ett livsförloppsperspektiv, av exempelvis tret8 tio år av aktivt sexualliv (Garenne 2006). Den andra gemensamma nämnaren mellan flickors och pojkars omskärelser: Båda är ingrepp utan medicinsk grund som oftast sker utan att informerat samtycke inhämtats från den det gäller. nr 2 april 2014 barnbladet 17 tema multikultur 8 Diskussionen i Sverige I augusti 1999 dog en treårig muslimsk pojke vid en svensk vårdcentral efter för höga doser av bedövning i samband med en omskärelse. Ett par år tidigare hade det rapporterats om fall av misslyckade omskärelser som gått till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, och en läkare fick legitimationen indragen efter att han ”varit grovt oskicklig vid omskärelseoperationer” (Läkartidningen, 1998; 95(32–33): 3450). Den första egentliga debatten i Sverige om omskärelse av pojkar kom i gång. Nu tillsattes utredningar som en förberedelse för en lagstiftning som skulle reglera omskärelse av pojkar. Den lag som trädde i kraft 2001 innebar bland annat krav på smärtlindring och att omskärelsen enbart fick utföras av läkare eller person som hade särskilt tillstånd från socialstyrelsen. Socialstyrelsens hållning är att det helt saknas medicinska skäl för att utföra omskärelse på friska pojkar och män. Ändå förespråkas att dessa omskärelser sker inom vården. Socialstyrelsen föreslog 2007 att alla landsting enligt lag skulle vara tvungna att erbjuda omskärelse av pojkar; detta för att skydda pojkar från att bli oprofessionellt omskurna utanför vården med ökade risker för komplikationer. Frågan aktualiserades åter 2011, då en grupp av elva debattörer, bland annat f d socialministern Bengt Westerberg och författaren P C Jersild på DN Debatt (18 nov 2011) publicerade uppropet ”Därför måste regeringen stoppa omskärelse av pojkar”. Bland svaren fanns integrationsminister Erik Ullenhag som inte förespråkade lagändringar ”som innebär att majoritetssamhället ska berätta för judar och muslimer att de har drabbats av övergrepp när de själva inte uppfattar att deras rättigheter är kränkta” (18 nov 2011). I september 2013 flammade en ny debatt upp, då barnombudsmannen tillsammans med ordföranden i Svenska Läkare- sällskapets delegation för medicinsk etik, förbundsordföranden i Vårdförbundet, ordföranden i Sveriges barnläkarförening och ordföranden i Svensk barn-kirurgisk förening tillsammans gick ut på DN Debatt (28 sept 2013) under rubriken ”Omskärelse strider mot barns mänskliga rättigheter”. Deras huvudargument var att ingreppet saknar medicinsk grund och att det står i strid med Barnkonventionen. I debatten som följde i DN anfördes som motargument att en hel mängd andra ingrepp görs på barn inom vården av kulturella skäl (som operationer vid utstående öron, 30 sept 2013), att det visst finns goda medicinska grunder att omskära pojkar (30 sept 2013), att skribenterna inte visat tillräcklig respekt för världsreligionerna (1 okt 2013), att utspel av det här slaget slår mot redan utsatta grupper i samhället (2 okt 2013) och är ett svek mot judiska barns mänskliga rättigheter (4 okt 2013). I skrivande stund pågår en debatt i Läkartidningen (11/2014), som inleddes när 23 läkare gick ut med kritik mot det ställningstagande mot rituell omskärelse av pojkar som gjorts av Läkarförbundets etik- och ansvarsråd. Det finns idag i Sverige en levande debatt som också kan ses i andra västerländska länder. I exempelvis Danmark pågår en het debatt om ett lagligt förbud mot rituell omskärelse av pojkar. I Tyskland väckte ett domslut i Köln 2012 stor internationell uppmärksamhet, då domstolen i ett enskilt omskärelsefall menade att omskärelse på religiösa grunder var att betrakta som grov misshandel. På högsta nivå i det tyska rättssystemet togs sedan ett principiellt beslut om att omskärelse av minderåriga pojkar ska vara fortsatt tillåtet. Ett olösligt dilemma? Detta är västvärldens dilemma: I de flesta västerländska länderna finns det judiska och muslimska befolkningsgrupper, inom vilka de flesta inte kommer att vilja avstå från den religiöst grundade, rituella omskärelsen av pojkar. Förslag om förbud kan tolkas Barn som inväntar islamsk rituell omskärelse (april 2013, Thailand) 18 barnbladet nr 2 april 2014 som diskriminering av religiösa minoriteter. Dessutom omskär en majoritet av amerikanerna sina nyfödda pojkar – ett faktum som fortsatt kommer att påverka diskussionen i frågan, liksom att WHO ställer sig positivt till ingreppet. I ett vårdperspektiv handlar det främst om att omskärelse av pojkar är ett ingrepp utan medicinsk indikation som kan leda till allvarliga komplikationer, både inom och utanför vårdkontexten. Många professionella inom vården ställer sig kritiska till att omskärelserna utförs inom vården, andra menar att det ändå är bättre att de ungefär 3 000 omskärelserna årligen i Sverige sker inom vården än utanför – då de i så fall skulle utföras med rena instrument och smärtlindring, och då vården i vilket fall som helst får ta hand om komplikationerna (t ex Heyman, 2009). I ett större samhälleligt perspektiv måste förr eller senare frågan lösas: Om minsta lilla prickning på flickors genitalier kan bestraffas, varför ska då inte små pojkar ha samma lagliga skydd för sin kroppsliga integritet? Referenser Bronselaer, G.A., J.M. Schober, H.F.L. Meyer-Bahlburg, G.T’sjoen, R.Vlietinck, and P.B. Hoebeke (2013).“Male circumcision decreases penile sensitivity as measured in a large cohort.” BJU International, 111(5): 820–827. Frisch, M., M. Lindolm, M. and Grønbæk, (2011). “Male circumcision and sexual function in men and women: A survey-based, crosssectional study in Denmark.” International Journal of Epidemiology 40: 1367–1381. Garenne, M. (2006). ”Male circumcision and HIV control in Africa.” PLoS Medicine 3(1): 143–144. Heyman, A. (2009). ”Slutreplik om manlig omskärelse: Frågan större än summan av legala och medicinska aspekter.” Läkartidningen 39: 2475. KNMG, The Royal Dutch Medical Association (2010) Non-therapeutic circumcision of male minors. knmg.artsennet.nl/.../knmgpublicaties/KNMGpublicatie/Nontherapeutic-circumcision-ofmale-minors-2010.html. Obermeyer, C.M. (2005). “The consequences of female circumcision for health and sexuality: An update on the evidence.” Culture, Health & Sexuality 7(5): 443–461. Shweder, R. (2013). ”The goose and the gander: the genital wars.” Global Discourse, Special Issue: Circumcision, Public Health, Genital Autonomy and Cultural Rights, 3(2): 348–366. Svenska Läkaresällskapet (2010). Icke-medicinskt motiverad omskärelse av pojkar. http://www.sls.se/PageFiles/227/000012124.pdf Svoboda, J. Steven (2013).“Promoting genital autonomy by exploring commonalities between male, female, intersex, and cosmetic female genital cutting.” Global Discourse 3(2): 237–255. The Public Policy Advisory Network on Female Genital Surgeries in Africa (2012). “Seven things to know about female genital surgeries in Africa.” Hastings Center Report 6: 19–27. Weiss, H.A., N. Larke, D. Halperin and I. Schenker (2010). “Complications of circumcision in male neonates, infants and children: a systematic review.” BMC Urology 2010, 10:2 doi:10.1186/14712490-10-2 WHO, World Health Organization (2007). New data on male circumcision and HIV prevention: Policy and programme implications. Geneva:WHO & UNAIDS. WHO,World Health Organization (2008). Eliminating female genital mutilation: an interagency statement. Geneva:WHO, Department of Reproductive Health and Research. * Naturlig hjälp vid gaser och magknip Pysventilen Windi® - för spädbarn med kolik och andra gasproblem. Windi® hittar du på apotek. Kontaka oss gärna för prover och information. Telefon 040 699 25 15 Läs mer på www.windi.se nr 2 april 2014 barnbladet 19 tema multikultur Våra barn är det som ligger oss närmast om hjärtat och de flesta föräldrar vill sina barn väl. Men när vi tittar på hur andra uppfostrar sina barn, så kan vi ibland ha svårt för att förstå oss på deras agerande. Varför gör föräldrarna si och inte så? Förstår de inte att barnet mår bättre av en annan form av bemötande? Ja, åsikterna kring hur man ska förhålla sig till barn och vad som är bäst för dem är en alltid lika aktuell fråga. Inte minst aktualiseras frågan då det gäller föräldrar och barn i andra kulturer än vår egen. Vi fascineras och förundras över vilka kulturella variationer som förekommer, vad som ligger bakom föräldrarnas beteende och inte minst undrar vi hur det påverkar barnen. F Föräldraskap i olika kulturer Emma Sorbring Docent i psykologi Verksamhetsledare för Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön vid Högskolan Väst [email protected] 20 barnbladet nr 2 april 2014 öräldrar i alla kulturer har som mål att deras barn ska överleva, ha hälsa, vara lyckliga och att de på lång sikt ska vara kapabla att forma och bibehålla nära relationer, fostra barn, försörja sig och sina nära och vara välfungerande medborgare i den kultur de lever.Trots att föräldrars mål för uppfostran inte verkar skilja sig nämnvärt åt mellan olika kulturer har det visat sig att föräldrar i olika kulturer varierar i sin tro på vilka uppfostringsmetoder och föräldrabeteenden som leder fram till dessa mål (Maccoby, 1992; Maccoby, 2000). Detta kan delvis förstås med att även om målet är t ex att vara en välfungerande person, så kan välfungerande innebära olika i olika kulturer, med andra ord strävar man mot samma mål, men ändå inte, eftersom innehållet i målet är något annat. En annan förklaring är att det från generation till generation förmedlas en sorts folklig tro på vilka metoder och föräldrabeteenden som är effektiva i uppfostringssynpunkt och vilka som är mindre effektiva eller till och med skadliga för barnet. Filosofiska och religiösa traditioner, tillsammans med samhällets syn och förhållningssätt, är del i formandet av föräldrars tro om vad som är bra och effektiva uppfostringsmetoder. Teorier om vilka uppfostringsmetoder som är bra för barnet och som bidrar till en positiv utveckling, är dock starkt västerländskt influerade. En majoritet av de forskningsstudier som finns att tillgå inom området bygger på information från västerländska föräldrar och barn. Vid en granskning av publicerade artiklar i ledande internationella tidskrifter visar det sig att 95 % av informanterna var från industrialiserade länder, varav 68 % var från USA. Dessa informanter representerar endast 12 % av jordens befolkning, men har under decennier använts som förklaringsmodell för resten av världen (Arnett, 2008). Även om denna forskning bidrar till vår kunskap inom området på flera viktiga och meningsfulla sätt, är det uppenbart att den inte kan ge en fullständig bild av hur föräldraskap ter sig i olika kulturer. Istället har västerländska förklaringsmodeller använts och en normativ syn antagits, vilket bidragit till att det som inte stämmer överens med dessa modeller har ansetts som avvikande. Detta i sin tur har i vissa fall inneburit att hela kulturer och det föräldraskap som där finns representerat har beskrivits som avvikande och onormalt, vilket är en risk med så kallade ”globala teorier”. De senaste årens forskning har därför kritiserat dessa globala förklaringsmodeller och multikultur hospice tema pekat på att de behöver revideras, t ex har Baumrinds typologiska modell från 1970-talet, vilken varit en tongivande teoretisk modell inom föräldraskapsforskning, ifrågasatts på grund av att den inte tar i beaktning kulturell variation. Baumrinds typologiska modell gör bland annat gällande att föräldrars beteenden har en specifik effekt på barnets utveckling, vilket visat sig inte vara hela sanningen. På senare år har forskning pekat på att föräldrars attityder, beteenden och uppfostringsstrategier har olika påverkan på barns utveckling och anpassning beroende på den kulturella kontexten (t ex. Lansford m fl., 2005; Pinderhughes m fl., 2005). Hur kommer det sig då att samma uppfostringsmetod kan ha olika effekt på barnets utveckling i olika kulturer? Det tvärkulturella projektet Parenting Across Cultures (se faktaruta) utformades för att ge svar på denna fråga. Totalt följs drygt 1400 familjer, i totalt elva olika länder, under en period av nio år. Årligen samlas material in från barnet genom strukturerad intervju, och från mamman och pappan via pappersenkät.Vid första datainsamlingen var barnen 8 år gamla (2008) och då projektet avslutas (2016) kommer de att vara 16 år gamla. Sammanlagt involverar projektet ett tjugotal forskare spridda över hela världen. Projektets huvudsakliga syfte är att un- dersöka sambandet mellan föräldrars beteende och barns utveckling och anpassning, samt vilken roll kulturella ramar och barnets tolkning spelar för detta samband. Ett viktigt mål med studien är att bidra till forskningsfältet genom att erbjuda en empirisk tvärkulturell studie, som genom sin design har möjlighet att utmana och i förlängningen utveckla klassiska föräldraskapsmodeller. Saker är som de upplevs och inte nödvändigtvis som de är… I den begränsade forskning som finns lyfts barnets sociala kognitioner (tankar om andra människors beteenden och tankar) fram som en viktig faktor för att förstå varför samma föräldrabeteende kan ge upphov till olika utveckling i olika kulturer. Mer konkret innebär det att barnets tolkning av situationen och av förälderns beteende påverkar hur barnet väljer att agera men också vilken effekt förälderns beteende har på barnet. I de fall barnet tolkar förälderns beteende som ett bevis på att hon/han visar sin kärlek ser vi en mer positiv utveckling, än om barnet känner sig oälskat (Gershoff m fl., 2010). Användningen av fysisk bestraffning i uppfostringssyfte har dock visat sig leda till en mer problematisk utveckling och är en uppfostringsmetod som barn över hela värden tar avstånd från (t ex. Lansford m fl, 2005). 8 MAM Manuell Bröstpump Enkel, bekväm och individuellt inställningsbar. MAM Manuell Bröstpump är enkel att använda och rengöra eftersom den endast består av fyra delar. Tratten har inbyggda kuddar och kan roteras 360°. Det gör det möjligt att pumpa ur alla mjölkgångar, vilket bidrar till att risken för mjölkstockning minskar och att mjölkproduktionen hålls igång. mambaby.com REgLERBAR pUMpsTyRKA Inställningshjulet gör det enkelt att ställa in sugstyrkan på pumpen från svag till kraftig. Med reglerbar pumpstyrka är det lättare att hitta ett bekvämt sätt att pumpa. Bröstpumpen passar till MAM:s populära nappflaska MAM Anti-Colic, som tack vare sin ventilerade botten ger ett idealiskt mjölkflöde och minskar kolik hos 8 av 10 bebisar*. Flaskan har dessutom en silkeslen dinapp som gör det lätt att växla mellan amning och flaska. Bröstpumpen finns på utvalda apotek och i barnvagnsbutiker. Beställ en bröstpump kostnadsfritt på [email protected]. Om du har frågor är du välkommen att ringa vår sjuksköterska Carina Gunnarsson på telefon 08-545 180 70. Beställ ett prov kostnadsfritt! *Medicinsk studie 2011/marknadsundersökning 2010, testat av 204 mödrar. MJUK OCH BEKVÄM Inbyggt i tratten finns kuddar som ger en bekväm känsla och gör att tratten fäster bättre på bröstet. LÄTT ATT ANVÄNDA OCH MONTERA Bröstpumpen monteras och tas isär i fyra enkla steg. Den är lätt att hantera och rengöra eftersom den endast består av fyra delar – förbindningsrör, pump och handtag (en del), silikonventil och tratt. tema olycksfall 8 Samma beteende, men olika Till grund för barnets innebörd – eller olika betetolkning av situation och av ende, men samma innebörd? förälderns beteende ligger en En bärande idé i forskningsrad olika faktorer som har att projektet PAC är att den kulgöra med barnets förförståelturella kontexten fungerar se och erfarenheter av liknansom referensram då barnet de situationer med föräldern. Projekt: Parenting Across Cultures tolkar vad som sker i dess omDen kanadensiska forskaren Pågående: 2007 – 2016 givning. Hur kan det då komLeon Kuczynski med kolleSyfte: Att undersöka sambandet mellan ma sig att barn i olika kultuger (kommande) har under föräldrars beteende och barns rer tolkar samma föräldrabetemånga år studerat uppfost utveckling och anpassning, samt ende på olika sätt? Ett sätt att ringssituationen och menar vilken roll kulturella ramar och barnets tänka på föräldraskapets kultuatt både föräldern och barnet tolkning spelar för detta samband. rella variationer är att skilja på agerar i situationen utifrån att Deltagare: Drygt 1400 barn (vid projektstart 8 år hur föräldrabeteendet utförs den är en del i föräldra–barn gamla) och deras föräldrar och vilken betydelse det beterelationen. Föräldrar–barnreMedverkande länder: Sverige, Columbia, Estland, Filippendet har i den aktuella kultulationen skulle kunna sägas inierna, Indien, Italien, Jordanien, ren. Genom att skilja på form utgöra en mikrokontext som Kenya, Kina, Thailand och USA (utförande) och funktion (beligger till grund för hur både Finansiering: Projektledningen kommer från Duke tydelse) går det också lättare att barnet och föräldern kän University och finansieringen från förstå varför ett beteende kan ner och agerar i den speci National Institute of Health i USA. ha en effekt i en kultur, men en fika uppfostringssituationen. Svensk partner: Barn- och ungdomsvetenskaliga forskannan effekt i en annan kultur. Även om tidigare erfarenhe ningsmiljön, Högskolan Väst, Trollhättan. Den amerikanska forskaren ter utgör en viktig utgångsMarc Bornstein (1995;2012) punkt för barnets tolkning, använder sig av en fyrfälts moså spelar också barnets tankar dell i relation till form och funktion för att det betyder att barnets tolkning och age- illustrera hur föräldrars beteende kan ses om en förväntad gemensam framtid in rande inte bara är avhängt historik, framtid utifrån ett kulturellt perspektiv (se figur). i hur barnet väljer att tolka och agera i och känslor som existerar i föräldra–barn- Ett kulturellt universellt föräldrabeteende situationen. Den kanske viktigaste komrelationen, utan i allra högsta grad färgas av (rutan till vänster högst upp), är ett beteponenten som ligger till grund för barden omgivande kulturen. Oavsett kultur är ende som utförs på samma sätt i alla kulnets tolkning är hur hon/han uppfattar det viktigt att föräldrar kommunicerar till turer och har samma mening i alla kultuförälderns känslor, kärlek och omtanke. barnet att det är älskat och accepterat, men rer. Till exempel tycks föräldrar i alla kulOm barnet upplever att föräldern hyser vilken form av föräldrabeteende som tjänar turer använda en speciell ”babyröst” när de kärlek till henne/honom så tolkar barnet denna funktion varierar mellan kulturer. I tilltalar ett litet barn, vilket tolkas positivt situation och förälderns beteende med vissa kulturer är fysisk ömhet ett sätt att visa av barnet. Ett formbart föräldrabeteende detta som utgångspunkt – att föräldern sin kärlek på, medan det i andra kulturer (rutan till höger höst upp), är i utförandet vill henne/honom väl. Däremot om barkanske snarare förmedlas genom tonfall, det samma i alla kulturer, men innebörden net känner sig oälskad så bidrar detta till tilltal eller på andra sätt (Bornstein & Lans- av beteendet varierar mellan olika kultuatt barnet tolkar uppfostringssituationen ford, 2010). Ett barn som t ex förväntar sig rer. Till exempel att titta ett barn i ögonen och förälderns beteende som ett sätt för en kram som bevis på att det är accepterat vid tilltal kan i vissa kulturer betyda att förföräldern att visa sitt avståndstagande och älskat kan tolka andra kulturers ut- äldern lyssnar och intresserar sig för barnet gentemot barnet. Föräldra–barnrelatiotryck för föräldrakärlek som ett tecken på och i andra kulturer som en del i ett mycknen som mikro-kontext är inbäddad i en avståndstagande. större kontext, den omgivande kulturen, et strikt bemötande, kanske en tillrättavis- Funktion – Betydelsen av förälderns beteende Lika Form – Hur beteendet utförs Olika Lika Olika Kulturellt universellt Samma aktivitet utförs och innebörden är den samma Formbart Samma aktivitet utförs, men innebörden skiljer sig åt. Kontextuellt specifikt Olika aktiviteter utförs, men innebörden är den samma. Kulturellt specifikt Olika aktiviteter utförs och innebörden skiljer sig åt. Källa: Figur – Form och Funktion av Bornstein, 1995;2012 (fritt översatt av författaren) 22 barnbladet nr 2 april 2014 ning. Ett kontextuellt specifikt föräldrabeteende (rutan till höger längst mer), varierar i utförande mellan olika kulturer, men innebörden är det samma. Detta skulle till exempel kunna vara olika övergångsriter, då föräldrar och andra vuxna agerar på ett specifikt sätt för att signalera till ungdomen att hon/han nu är vuxen. Slutligen, ett kulturellt specifikt föräldrabeteende (rutan till vänster längst ner), varierar i utförandet och i betydelsen mellan olika kulturer. Detta är med andra ord beteenden och innebörder tema som skiljer sig helt åt mellan olika kulturer. Man kan dock fråga sig om det finns några kulturellt specifika föräldrabeteenden, som ju skulle innebära att ett beteende inte har sin motsvarighet i något annat beteende i annan kultur – kanske är det snarare så att de flesta beteenden som varierar i utformande är kontextuella specifika föräldrabeteenden. Avrundning Forskningsprojektet PAC har drygt fyra år kvar och under tiden kommer ett antal frågeställningar att studeras och förhoppningsvis så småningom besvaras. Genom att betrakta uppfostran från barnets perspektiv och utifrån det kulturella sammanhanget barnet och föräldrarna befinner sig i har vi en större möjlighet att förstå kulturella variationer och dess effekt på barns utveckling och anpassning. I förlängningen kan vi även få en större förståelse för migrerade familjer. När familjer flyttar från ett land till ett annat, från en kultur till en annan, är det inte ovanligt att familjens kulturella referensramar till en början utgörs av hemlandets, men att dessa så småningom kompletteras med nya referensramar. Den här processen (ackulturation) går fortare för barnet än för föräldern och det är inte ovanligt att familjen upplever ett glapp mellan förälderns och barnets värderingar och attityder, vilket kan leda till menings¬skiljaktigheter (Kuzcynski m fl., kommande). En kombination av att föräldern påverkas av barnets förhållningssätt och att föräldern har en önskan om att barnet ska erhålla en utbildning, kunna försörja sig själv och i framtiden vara en välfungerande medborgare i det nya landet, gör att även föräldern så småning- olycksfall om anammar nya referensramar vilket kan leda till förändrade föräldrabeteenden – men under processens gång kan det behövas såväl stöd som förståelse från omgivningen. Referenser Arnett, J. J. (2008).The neglected 95%: why American psychology needs to become less American. Am Psychol, 63(7), 602-614. Bornstein, M.H. (1995). Form and function: Implications for studies of culture and human development. Culture & Psychology, 1,123-137. Bornstein, M.H. (2012). Cultural approaches to parenting. Parenting: Science and Practice, 12(2-3), 212-221. Bornstein, M. H., & Lansford, J. E. (2010). Parenting. In M. H. Bornstein (Ed.), The handbook of cross-cultural developmental science (s. 259-277). New York: Taylor and Francis. Gershoff, E. T., Grogan-Kaylor, A., Lansford, J. E., Chang, L., Zelli, A., DeaterDeckard, K., & Dodge, K. A. (2010). Parent discipline practices in an international sample: Associations with child behaviors and moderation by perceived normativeness. Child Development, 81, 487-502. Lansford, J., Lei, C., Dodge, K., Malone, P., Oburu, P., Palmérus, K., Bacchini, D., Pastorelli, C., Bombi,A. S., Zelli,A.,Tapanya, S., Chaudhary, N., Deater-Deckard, K., Manke, B., & Quinn, N. (2015). Physical Discipline and Children’s Adjustment: Cultural Normativeness as a Moderator. Child Development, 76(6), 1234-1246. Kuczynski, L. & De Mol, J. (kommande). Social relational theory: Dialectical models of transaction in parent-child relationships and socialisation. In preparation for M. Learner (Editor in chief) Handbook of child psychology and developmental science, 7th ed. Maccoby, E. E. (1992).The role of parents in the socialization of children: An historical overview. Developemental Psychology, 28(6), 1006-1017. Maccoby, E. E. (2000). Parenting and its effects on children: On reading and misreading behavior genetics. Annual Reviews Psychology, 51, 1-27. Pinderhughes, Dodge, Bates, Pettit & Zelli, (2005) Physical Discipline and Children’s Adjustment: Cultural Normativeness as a Moderator. Child Development, 76 (6), 1234 – 1246. * MiniMax® En hel måltid i en liten tetra* – baserad på färsk mjölk och ekologisk grädde *MiniMax barnsondnäring och Resource MiniMax näringsdrycker är näringsmässigt kompletta med 240 kcal/förpackning (200 ml). Barnsondnäringen rekommenderas från 6 månader och näringsdryckerna från 1 års ålder. www.nestlehealthscience.se Nestlé Kundservice: 020-78 00 20 N O U R I S H I N G P E R S O N A L H E A LT H gästskribenten Att säkra barnets rättigheter vid beslut I år är det 25 år sedan FN antog konventionen om barnets rättigheter, som redogör för de mänskliga rättigheterna för alla barn. Konventionen erkänner barnet som aktör med rättigheter, som expert på sin situation och med rätt till handlingsutrymme kring sitt liv. En femtedel av Sveriges medborgare är barn och unga under 18 år. Dessa medborgare måste på allvar känna och uppleva att deras rättigheter är verkliga i sin vardag och där de befinner sig, i sitt möte med varandra och med vuxenvärlden. Först då kan vi tala om att barnkonventionen har blivit ett levande verktyg i Sverige och är fullt ut implementerad. Här återstår mycket arbete och många utmaningar. Ett sätt att säkerställa barnets rättigheter är att göra barnkonsekvensanalyser inför beslut som kan komma att påverka barn och unga. På så sätt tar vuxenvärlden hänsyn till vilka effekter och konsekvenser ett beslut kan ha för en femtedel av befolkningen tillsammans med de verkliga experterna, barn och unga. Å r 1948 antog FN den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som ett antal juridiskt bindande konventioner om mänskliga rättigheter sedan har utvecklats ur. Den allmänna förklaringen fastställer grundläggande tankegångar inom de mänskliga rättigheterna och erkänner det fulla människovärdet för alla människor. De mänskliga rättigheterna ska inte förtjänas utan vi har dem alla enbart i egenskap av att vara människa och vi är alla lika i värde, värdighet och rättigheter. Alla människor ska bemötas med respekt och med skydd för den fysiska och psykiska värdigheten. De mänskliga rättigheterna är odelbara och del av samma helhet, det går inte att plocka bort någon rättighet utan att det får effekter på andra rättigheter. Om exempelvis inte rätten till skolgång uppfylls för en individ, får det här i förlängningen konsekvenser för individens öv- Emma Broberg MR-strateg med inriktning barnrätt Rättighetskommitténs kansli Västra Götalandsregionen 24 barnbladet nr 2 april 2014 riga rättigheter som exempelvis rätt till god levnadsstandard. De mänskliga rättigheterna fastställer vidare skyldigheter som staterna har om vad som måste göras för att varje människa ska ha rätt till ett värdigt liv och vad som inte får göras för att kränka individens rättigheter. Det offentliga Sverige är skyldighetsbärare av de mänskliga rättigheterna, det vill säga har en skyldighet att se till att rättighetsbäraren, individen som äger rättigheterna, får dessa tillgodosedda. På samma sätt kan vi slå fast att barnets rättigheter är vuxnas skyldigheter, vi är skyldighetsbärare gentemot barnen med ansvar att se till att rättigheterna blir verklighet. Det här blir extra tydligt då barn och unga saknar inflytande i den demokratiska processen, genom att de får rösträtt först vid 18 års ålder. Barnet som rättighetsbärare År 1989 antog FN konventionen om barnets rättigheter, som redogör för de mänskliga rättigheterna för alla barn. Sverige var ett av de första länderna att ansluta sig till barnkonventionen, vilket skedde år 1990. Barnkonventionen fastställer en syn på barn och barndom där alla barn har lika värde och rättigheter. Konventionen framhåller barndomens vikt och värde. Att vara barn ses i barnkonventionen inte som att vara i väntan på att bli en fullvär- gästskribenten dig människa med rättigheter, utan barn har rättigheter här och nu. De har unika erfarenheter och har rätt till stöd, skydd och delaktighet i alla frågor som berör barnet. Barn erkänns som kompetenta aktörer som ska bemötas med respekt i alla sammanhang. Barnkonventionen består av 54 stycken artiklar, som dels beskriver vilka rättigheter barnet har, dels hur staterna ska arbeta med att säkerställa artiklarna. Konventionen definierar varje barns rätt till bland annat hälsa och hälso- och sjukvård, överlevnad och utveckling, lek och fritid, skolgång, integritet och delaktighet. Barnets bästa är konventionens portalparagraf och barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla beslut, åtgärder och frågor som rör barn såväl direkt som indirekt. Och vilka beslut, åtgärder och frågor berör inte barn på något sätt? FN:s Barnrättskommitté granskar staternas arbete med barnkonventionen och har tagit fram en modell i sex punkter för vad vi är skyldiga att göra för att säkerställa barnets rättigheter: • Vi ska ha god överblick över barns levnadsvillkor och hälsa för att kunna följa utvecklingen över tid, uppmärksamma och agera kring geografiska skillnader, prioritera insatser, men även uppmärksamma olika barns förutsättningar på detta område. Barn är inte enbart personer under 18 år; de har ett kön, etnisk tillhörighet, ålder, funktionsförmåga och lever under skilda socio-ekonomiska villkor, vilket påverkar deras möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda.Vi måste därför anlägga ett normkritiskt perspektiv på arbetet för att kunna stärka alla barns rättigheter. • Vi ska göra prövningar av barnets bästa, så kallade barnkonsekvensanalyser vid alla beslut som berör barn, för att kunna fatta beslut som stärker barnets rättigheter • Vi ska möjliggöra barns inflytande och delaktighet på alla områden som berör dem • Vi ska sträva efter samverkan och helhetssyn över exempelvis organisatoriska gränser med barnet i centrum • Vi ska vidare se till att barn/unga och vuxna har god kunskap om barnets rättigheter. Att ha god kunskap om barnets rättigheter och de skyldigheter som vi har mot barnen, är en förutsättning för att barnkonventionen ska förverkligas. På samma sätt måste barn och unga ha god kunskap om sina egna rättigheter, för att bättre kunna få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Siffror visar att endast en femtedel av alla Sveriges barn idag känner till att de har specifika rättigheter, vilket är skrämmande låg andel. • Vi ska också prioritera barn/unga i våra verksamheter, det vill säga vi ska avsätta tillräckliga resurser för barn och unga. Det här kan handla om direkta satsningar, som hur stor del av en budget som kommer barn/unga till gagn i jämförelse med andra grupper, men också om personella resurser för att säkerställa barnets rättigheter. 8 nr 2 april 2014 barnbladet 25 gästskribenten 8 FAKTA: Kommittén för rättighetsfrågor realisering. Redskapet bidrar till att skapa ett bättre beslutsunderlag, då Kommittén för rättighetsfrågor inrättades konsekvenser och effekter som beden 1 januari 2011 och är Västra Götalandsslutet kan ha för en femtedel av vår regionens svar på hur den regionala nivån tar befolkning vägs in. Erfarenheten ansvar för de internationella konventioner och visar också att beslut som tar hänsyn deklarationer som Sverige har anslutit sig till. till barnets rättigheter blir betydligt Kommittén för rättighetsfrågor har ett unikt mer hållbara än övriga och håller uppdrag att stödja och utveckla ett systemahögre kvalitet, helt enkelt eftersom tiskt arbete för mänskliga rättigheter. Syftet är målgruppens synpunkter har tagits att förbättra Västra Götalandsregionens kapamed i underlaget. Då barn och unga citet att leva upp till sina skyldigheter enligt de är experter på sin egen situation har Prövningar av barnets bästa – ett sätt mänskliga rättigheterna. Kommittén för rättigde kunskap som vi vuxna saknar, att säkerställa barnets rättigheter hetsfrågor ska också motverka diskriminering vilket kompletterar beslutsunderRedskapen för att göra en barnkonoch uppmärksamma brister i samhället som gör laget. Systematiska prövningar av sekvensanalys kan ha olika former och att grupper med svagt skydd blir utsatta, och barnets bästa vid beslut som görs utseende, men syftar till att bättre ta tillpå så sätt främja människors möjligheter att tillsammans med barn/unga, innevara barnets rättigheter och leva upp få sina rättigheter tillgodosedda på lika villkor. bär också hälsofrämjande aspekter till barnkonventionens krav. BarnkonRättighetskommitténs kansli är tjänstemanför berörda barn och unga. Processekvensanalyser görs för att säkerstälnakansli till kommittén. Läs mer om vårt arbete sen skapar en känsla av ägandeskap la att rättighetsbäraren får sina rättigpå Västra Götalandsregionens webbplats www. i arbetet och bidrar till fortsatt heter tillgodosedda och ska därför gövgregion.se engagemang. Att erkänna barnet ras på alla nivåer i samhället, där rättigsom aktör i sitt eget liv med handhetsbäraren finns och kan komma att lingsutrymme och rättigheter, är en påverkas av beslutet. Det innebär att de hälsofrämjande aspekt i sig. Det stärker ska göras vid politiska beslut men också vid barnets egenmakt, känsla av sammanhang och kontroll över sin beslut på exempelvis verksamhetsnivå. En barnkonsekvensanasituation. lys handlar om att reda ut vilka barn och unga som kan komma att påverkas av beslutet, och i dialog med berörda barn och unga undersöka hur de ser på beslutet. Det handlar om att undersöSammanfattningsvis ka eventuella målkonflikter mellan barn och vuxna, mellan olika Sedan FN antog barnkonventionen för 25 år sedan har många barn och unga, samt ta hänsyn till vad som är barnets bästa på såbeslut fattats på olika nivåer om att barnets rättigheter ska följas. väl kort som lång sikt. Barnens åsikter måste ges reellt utrymme En rad utmaningar kvarstår för att vi ska kunna säga att barnkoni analysen och återkoppling av beslutets utkomst måste alltid ske ventionen är implementerad i Sverige och det är först när barnets till berörda barn. Om beslutsfattare inte kan ta hänsyn till barnets rättigheter ställs på sin spets som vi kan se om dessa beslut har nåbästa och barnets rättigheter, så måste beslutsfattaren undersöka gon effekt i praktiken. Systematiska prövningar av barnets bästa kompensatoriska åtgärder. Går det att säkra dessa berörda barns vid beslut är en väg att komma förbi dessa utmaningar och göra rättigheter på något annat sätt?Vad har berörda barn och unga för barnkonventionen till ett reellt verktyg för barnets röst, plats och förslag kring detta? Att öppna upp för berörda barns och ungas respekt i samhället. Och vi får inte glömma att det är barnet, rätinflytande på riktigt är således en grundläggande del av arbetet tighetsbäraren, som äger makten att avgöra hur processen ska gå med barnkonsekvensanalyser, där barnen måste känna att vuxentill och när vi är i hamn. Som pedagogen och barnläkaren Janusz världen tar dem på allvar och på ett jämlikt sätt. Korczak, verksam i början av 1900-talet och inspiratör till barnEtt systematiskt arbete med att säkra barnets rättigheter vid konventionen, har sagt: beslut innebär att barnet sätts i centrum för verksamheten, med När vi mognar till att känna respekt och förtroende för bareffekten att rutiner och arbetssätt organiseras runt barnet. Barnen, när de fått förtroende för oss vuxna och själva framför vad nets rättigheter kommer högre upp på dagordningen och det de tycker om sina egna rättigheter – då kommer antalet problem blir lättare att få syn på strukturer som hindrar rättigheternas att minska och misstagen bli färre. * Här kvarstår mycket arbete för att kunna säga att Sverige lever upp till barnkonventionens krav. Det saknas ett systematiskt och kontinuerligt arbete med barnets rättigheter, ofta reduceras arbetet till enstaka punktinsatser. Vi tenderar också att alltför ofta prata över huvudet på barnet, om barnet istället för med barnet, och har svårt för att på allvar ge barn inflytande. De mänskliga rättigheterna är odelbara och del av samma helhet, det går inte att plocka bort någon rättighet utan att det får effekter på andra rättigheter. Om exempelvis inte rätten till skolgång uppfylls för en individ, får det här i förlängningen konsekvenser för individens övriga rättigheter som exempelvis rätt till god levnadsstandard. 26 barnbladet nr 2 april 2014 V år kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via kosten. eye q innehåller en speciell kombination av viktiga fettsyror och är ett enkelt och bekvämt sätt att säkerställa det dagliga intaget. Idag används eye q av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen. Rekommenderas av experter eye q är den i särklass mest välstuderade produkten inom sitt område och är därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till vuxna och barn som behöver ett smart tillskott av omegafettsyror. eye q säljs på apotek och i hälsobutiker. Konsumentkontakt Tel: 040-239520 [email protected] www.iqmedical.se se För hjärnans och ögats utveckling mumomega är ett kosttillskott med specifika omega-3 och omega-6 fettsyror, som DHA, EPA och GLA. Dessa fettsyror är speciellt viktiga vid en avgörande tidpunkt i livet: graviditeten och amningsperioden. För ögats och hjärnans utveckling Moderns intag av DHA bidrar till att hjärnan och ögonen utvecklas normalt hos foster och spädbarn som ammas. Fettsyran DHA bidrar även till att synen utvecklas normalt hos spädbarn. mumomega innehåller DHA-rik fiskolja och nattljusolja. Nattljusoljan är rik på GLA (gammalinolensyra), som i kroppen omvandlas till den viktiga fettsyran arakidonsyra, AA. av 300 mg DHA dagligen, vilket du finner i en kapsel mumomega. mumomega kan tas under hela graviditeten och så länge du ammar. För din och ditt barns trygghet DHA utvinns ur omega-3 fiskolja och GLA utvinns ur nattljusolja. Tillverkningen följer de krav som ställs från EU och WHO. mumomega är därför säker att använda för gravida och ammande. Rekommenderad dagsdos ”International Society for the Study of Fatty Acids and Lipids” (www.issfal. org) har utfärdat en rekommendation att gravida och ammande är i behov Konsumentkontakt Tel: 040-239520 [email protected] www.iqmedical.se tema olycksfall Child injuries at home – Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds Sverige har en internationellt sett låg barnolycksfallsfrekvens. De olyckor som sker, sker oftast i hemmet – närmare bestämt köket (Räddningsverket, 2007). Min avhandling handlar därför om hur vi kan skaffa mer kunskap om, och därmed förebygga, barnolycksfall – med fokus på skåll- och brännskador. A tt förebygga är viktigt; smärtan och traumat av be- handlingar är stora för barn, sjukhusvistelser och rehabilitering kan vara långa, ibland med bestående men. Syftet med avhandlingen var att beskriva barns (0–6 år) utsatthet för olycksfallsrisker i hemmiljö genom att fokusera på föräldrars uppgifter om hur de följer olycksförebyggande råd, omfattningen av bränn- och skållskador, föräldrars uppfattningar om påverkande faktorer till olyckshändelser, samt effekten av individanpassad information om barnolycksfall. Anna Carlsson, doktor i medicinsk vetenskap, barnsjuksköterska, universitetslektor vid Malmö högskola Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Vårdvetenskap, Skånes universitetssjukhus, [email protected] 28 barnbladet nr 2 april 2014 Jag har använt mig av enkätsvar från föräldrar, med ett representativt urval för Malmö som helhet. Jag har också granskat barnens journaler avseende bakgrundsdata och diagnos, och intervjuat föräldrar till barn som skållskadats. Sista delstudien är en interventionsstudie med en jämförelsegrupp och designen är quasi-experimentell. Drygt 30 procent av föräldrarna uppgav att de följde mindre än hälften av de förebyggande råden som sjuksköterskan från barnhälsovården förmedlat. Föräldrarnas bakgrund och socioekonomiska situation hade betydelse. Med låg utbildning minskade benägenheten att följa råd. De barn som oftast drabbades av brännskador var 1–2 år gamla och pojkar (64 procent). Barn till utlandsfödda föräldrar drabbades oftare än barn till svenskfödda föräldrar. 81 procent av brännskadorna var skållskador. tema olycksfall “De barn som oftast drabbades av brännskador var 1–2 år gamla och pojkar (64 procent)” Föräldrarnas uppfattningar om faktorer som påverkat att barnen drabbades av skållskador kan beskrivas i två teman: ”Avvikelse från det normala” och ”Missbedömning av barnets förmåga”. En av faktorerna som enligt föräldrarna påverkat att olyckan hände kunde vara att det inträffade något oförutsett, som ett oväntat besök, eller att någon familjemedlem var trött eller stressad. Föräldrarna beskrev att de ofta överskattade sitt barns förmåga att förstå faror och inte var medvetna om vad barnet kunde förmå att göra förrän barnet hade gjort det. Det handlade om missbedömningar av barnets snabbhet och räckvidd, men också av barnets preventiva förmåga. Föräldrarna uppgav att de hade svårt att följa med i barnets snabba utveckling, särskilt under de två första levnadsåren. Individanpassad utökad information i samband med hembesök, vid behov med språkligt och kulturellt stöd (hälsoinformatörer), visade sig ha en mindre inverkan på attityden till barnolycksfall men en större inverkan på vilka åtgärder som vidtogs i hemmet för att minska risken för barnolycksfall. Den viktigaste slutsatsen som kan dras från resultatet av studierna är att föräldrarna underskattar barnens räckvidd och snabbhet, men överskattar barnens förmåga att förstå risker i hemmet, samt att riktad och individanpassad rådgivning kan motivera till fler olycksförebyggande åtgärder i hemmet. Vidare väcks frågan hur barnhälsovården når och möter föräldrarna med sin information om förebyggande åtgärder. Kunskaperna från dessa studier stödjer barnhälsovården att arbeta mer individanpassat. Referens Carlsson,A (2010) Med bättre kunskap kan barnolycksfall förebyggas, Läkartidningen nr 21, sid 1368 Disputationen ägde rum 19 mars 2010. Opponent: Professor emeritus Mehari Gebre-Medhin, Uppsala universitet. Länk till avhandlingen: http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/2043/9999/1/ Anna%20C.pdf * Viktig information till alla med små barn! Barn är nyfikna Förgiftningar hos barn är vanligast vid 1–3 år, då de utforskar sin omgivning. Medicinskt kol binder till sig de flesta läkemedel, svamp- och växtgifter och kan motverka att de giftiga ämnena tas upp i kroppen. Kol ska ges så snabbt som möjligt, helst inom 15 minuter. Därför bör det alltid finnas hemma. Kolsuspension är en färdigblandad lösning som säljs receptfritt på apotek. Beställ vår informationsbroschyr gratis på OBS! Ge inte medicinskt kol utan att först kontakta Giftinformationscentralen eller läkare. För mer information www.giftinformationscentralen.se Kolsuspension (aktivt kol) A07BA01. Oral suspension 150 mg/ml. Akuta förgiftningar och förgiftningstillbud. Kol bör ej ges före tillförsel av kräksirap och ej heller om det är aktuellt att tillföra specifik antidot per os. Plastflaska 100 ml. OTC. För mer produktinformation och prisuppgifter se FASS.se. Läs bipacksedeln före användning. Datum för översyn av produktresumé: 2012-08-15. ABIGO Medical AB • Ekonomivägen 5 • 436 33 Askim Tel 031-748 49 50 • Fax 031-68 39 51 • [email protected] • www.abigo.se navigator | [email protected] tema olycksfall Unga män i bil – framtida utmaningar för trafiksäkerhetsarbete K alle, Jens, Jocke och Carro står på parkeringsplatsen och pratar, mest om Kalles bil. Kalle säger att han är sugen på att spränga ett av däcken, för att de är så slitna och han hellre skulle vilja sätta på nya. Han sätter sig i bilen efter att de andra uppmuntrat honom att bränna lite däck, och gasar på samtidigt som handbromsen är i. Fönstret till förarsätet är nedrullat och han ropar ut små kommentarer till kompisarna medan han kör. Han åker runt runt på parkeringen och gnistor slår i bakhjulen, rökutvecklingen är stor och det börjar lukta bränt gummi. Jens ropar att det verkar vara ganska mycket rök i karossen, och Kalle undrar var fan det kommer ifrån. Han stannar till, hoppar ur bilen och öppnar bakluckan. Hittar rökkällan och säger lättat att det inte är nån fara. Stänger bakluckan igen och sätter sig i bilen medan de övriga pratar om hur illa det måste lukta i bilen. Kalle backar och kör en till vända med den, sladdar och burnar så att gnistorna i bakhjulen flyger. Jens och resten av åskådarna tittar förtjust på, inklusive jag. Försöker dölja min oro för att något ska hända. Kalle kommer körande mot sällskapet vid mitten av parken och stannar bilen enbart några centimeter från Jens ben. Det luktar starkt av bränt gummi. Kalle hoppar ut och går och kollar märkena på asfalten. Han tjuter förtjust och plockar upp små gummiremsor och visar upp dem för de andra som står i en klunga vid Jens bil. Alla bryter ut i uppskattande rop. Tanja Joelsson Fil.dr i genusvetenskap Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet 30 barnbladet nr 2 april 2014 Det är sommar 2011 och jag befinner mig i Lillby, ett litet samhälle ungefär 20 km från en större stad. Jag är på ett sista återbesök innan fältarbetet ska avslutas; det är viktigt att också studera hur Volvoraggarnas sommar utspelar sig vid sidan av de övriga årstiderna. Sommaren är trots allt det de lever för – efter vinterns och vårens kyla och snö, och innan skolan eller jobbet återigen börjar till hösten. Det är nu de kan umgås i närområdet utan att frysa, det är nu de kan välja och vraka mellan vilka fester de vill bevista. Anledningen till att jag är där den sommarkvällen är för att jag vill förstå varför den här typen av ungdomskultur är så stark just i Lillby och för att jag särskilt intresserat mig för risktagande handlingar i trafiken. Mer om det senare, först måste Volvoraggarna presenteras. En livskraftig ungdomskultur Kalle, Jens, Jocke och Carro är en del av den grupp på cirka 20 stycken unga som identifierar sig som Volvoraggare. De gillar att hänga på parkeringsplatsen (året om) och fritidsgården (om vintrarna). De är mellan 15 och 20 år gamla, de flesta är unga killar, men en och annan ung tjej ingår också. Det är med andra ord en ungdomskultur som utgörs av unga män, vilka gärna kör sin Volvo 240 eller 740 i alldeles för hög fart. Hur kommer det sig att denna typ av ungdomskultur fortfarande trivs och frodas på många mindre orter i Sverige? Och på vilket sätt kan deras risktagande med olika slags fordon förstås? Det var några av de frågor jag som forskare ställde när jag fick höra talas om Volvoraggarkulturen i Lillby. I den första frågan finns ”fortfarande” med; ordet signalerar hur den här typen av motorkulturer av majoritetssamhället anses tema tillhöra det förgångna, vara omoderna och framförallt, hänvisas till tynande landsbygdsorter. Och det är viktigt att komma ihåg menar jag, eftersom just plats inverkar på och påverkar människors vardag på olika sätt. Att Lillby är ett mindre samhälle på landsbygden påverkar omgivningens bild av dels samhället, dels deras invånare. Ofta förstås landsbygden som lite långsam, omodern, traditionell och bakåtsträvande. Tvärtemot den moderna, rörliga staden. Det blir särskilt tydligt för ungdomar, eftersom ungdomstiden å sin sida ofta förknippas med just staden och dess föreställda oändliga möjligheter. Landsbygden stigmatiseras, liksom dess invånare och vinner sällan kampen gentemot den normerande staden. Maja, 17 år, säger så här: Det negativa är ju att när man börjar gymnasiet så blir man kallad för bonde eller raggare / för att man åker den vita bussen ut och inte den röda bussen / (Tanja: så du blir kallad för bonde alltså) / nej alltså / det är mest folk som retas/ fast det är en del som tror att dom är lite mer / bättre än alla andra / som säjer typ det bara för att man åker en vit buss och inte en röd Ungdomstiden är en tid där de jämnårigas betydelse ökar; det är mot andra ungdomar du speglar dig, jämför och kontrasterar. Det är andra ungdomars åsikter och synpunkter som är viktigast i världen, och det är också i den här jämnårigkulturen de unga genomgår en informell socialisation. På så sätt kan man säga att det exempelvis är unga som särskilt drabbas av att bo på landet – inte bara vad gäller stigmatiseringen, utan även av mer påtagliga saker som försämrad basservice och färre satsningar på exempelvis kollektivtrafik eller infrastruktur. Risktagande med bil – en slags kränkning? Jens, 18 år, pluggar in sin Iphone varje gång han sätter sig i bilen, loggar in på Spotify och börjar lyssna på någon låt. Han vänder sig då och då till kompisen Tim, 17 år, i baksätet och kommenterar en låt. Han trycker på max på högtalarna och låten dundrar ut genom dem, basen är till max. Jag tänker ett kort lobotomerat ögonblick be honom sänka, men låter bli. Kollar istället ut genom fönstret och genomlider någon minuts full volym. Då plötsligt händer det. Jens sänker musiken och meddelar i lugn ton att vägen här är perfekt för att sladda. Jag känner hur bilens hastighet ökar, han väntar sig inget svar direkt, och ser hur Jens förbereder manövern som för bilkroppen i sladd. Jag undslipper ett litet skrik medan jag tar tag i dörrhandtaget och med kroppen försöker parera bilens svängningar. Ett skrik som signalerar min olikhet gentemot raggarna: vikten av att inte beröras, att framstå som cool, handlingskraftig och kompetent, situationen till trots. Jens kör nämligen väldigt avslappnat, även när han sladdar. En hand på ratten, sätet nedfällt. Bältet är på. Jag känner mig plötsligt väldigt gammal. Den beskrivna händelsen illustrerar hur Jens kan framstå som en skicklig förare: han skapar en farlig situation, vilken han själv också löser tack vare sin körförmåga. I intervjuer nämner många av raggarna att de som hamnar i olyckor är antingen de som kört fulla eller de som inte är duktiga nog på att köra. Paradoxalt framställer Volvoraggarna sig som de mest trafiksäkra. Deras samvaro bygger på att umgås med andra som också är bilintresserade, de pratar om bilar och motorer och har sedan ung ålder tränat på att köra eller mecka med olika motorfordon. De följer också en strikt regel att inte dricka alkohol om de kör bil, eftersom de har erfarenhet olycksfall av alltför många vänner eller bekanta som förolyckats av kombinationen. Utöver att förstå varför risktagande med bil är så attraktivt har jag som forskare funderat kring hur ett sådant risktagande kan benämnas. Istället för att förstå det som ett risktagande kan den här typen av handlingar istället utifrån ett konsekvensperspektiv benämnas som en slags kränkning av andras säkerhet, rörelsefrihet och tillgång till det offentliga rummet. Ungdomar i trafik: några avslutande ord På ett plan har de informationsinsatser som riktat sig till unga i Sverige kring trafiksäkerhet varit framgångsrika. Volvoraggarna visar genomgående prov på både kunskap och intresse kring trafiksäkerhetsfrågor. De har ett utvecklat sätt att resonera kring möjliga konsekvenser av sitt risktagande med olika slags motorfordon. Hur kommer det sig då att de fortsätter att köra för fort eller sladda? Det enklaste svaret är för att det finns andra mycket starkare, sociala, krafter som ligger bakom risktagandet.Vikten av framstå som en kul person som gör roliga saker är genomgående, och de jämnårigas åsikter skall inte underskattas. Ett annat kompletterande svar berör den modell som ofta ligger bakom olika slags informationskampanjer: att information och kunskap per automatik innebär förändrat beteende. Styrkan i de sociala krafterna visar däremot att en sådan modell av rationellt tänkande inte kommer åt problemet med tjusningen att köra fort (vilket för övrigt gäller också vuxna förare). Ytterligare svar berör vilken status vi ger bilen och hur vi bygger och planerar våra samhällen utifrån bilen som norm. I sammanhanget är det också viktigt att påpeka hur områden utanför storstaden och tätorten tenderar att glömmas bort eller inte anses tillräckligt lönsamma när frågor om infrastruktur, kollektivtrafik eller liknande beslutas om. Om cykel- och gångvägar saknas eller bussen inte går, är längtan efter körkortet och den egna bilen med tillhörande frihetskänsla och fri rörlighet inte så svår att förstå. Oavsett hur många trafiksäkerhetskampanjer som regeringen beslutar om. * nr 2 april 2014 barnbladet 31 tema olycksfall Inga barn ska behöva drunkna Drunkning är en av de vanligaste dödsolyckorna bland barn mellan ett och sex år. För ett barn som kan flyta minskar risken att drunkna avsevärt, därför har TryggHansa i samarbete med Svenska Livräddningssällskapet startat ett flytprogram som ska hjälpa föräldrar att lära sina barn flyta. U ngefär tio barn dör i drunkningsolyckor varje år, en- ligt MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, bland barn mellan ett och sex år är drunkning tillsammans med trafikolyckor den vanligaste dödsolyckan. Enligt Svenska Livräddningssällskapets drunkningsstatistik, sker flest drunkningsolyckor under sommarhalvåret och under varma somrar ökar antalet olyckor. – Barn dör innan de hunnit lära sig simma och vi vill göra allt vi kan för att förhindra det. Alla föräldrar har inte möjlighet att låta sina barn gå på simlekis eller i simskola, men de allra flesta kan bada med barnet i ett badkar eller en badbalja hemma, säger Alexandra Gahnström, barnens försäkringsexpert på TryggHansa. Att kunna flyta är det första steget för ökad säkerhet i och vid vatten, detta är extra viktigt att tänka på inför sommarmånaderna. Att flyta handlar inte bara om att plaska runt på rygg i några minuter utan ger också vattenvana och lär barnet att känna trygghet, 32 barnbladet nr 2 april 2014 ha roligt i vattnet och bidrar till att minska antalet drunkningsolyckor. – Det här är ett helt unikt och oerhört viktigt projekt.Att lära sig flyta är ett första steg mot att lära sig simma, det här projektet kommer rädda liv, säger Mona Lisa Wernesten, utbildningsansvarig på Svenska Livräddningssällskapet. Positivt nog drunknar allt färre barn i Sverige. En förklaring är att Svenska Livräddningssällskapet har satsat mycket på allmän simkunnighet och kunskap om vattensäkerhet. Idag finns ett simkunnighetskrav i skolans läroplan för årskurs sex, men 70 procent av drunkningsolyckorna bland barn sker innan de har hunnit bli så gamla. Med Trygg-Hansas och Svenska Livräddningssällskapets flytprogram Babybojen hoppas man nu bidra till att antalet drunkningsolyckor och tillbud minskar ytterligare. Flytprogrammet Babybojen lanseras den 23 maj. För barn upp till nio månader handlar det mest om att få vattenvana, för äldre barn börjar övningarna med att ”bubbla”, lära sig titta under vat- tema olycksfall ten och efter ytterligare några steg – lära sig flyta. Några grundläggande tips för föräldrar som badar med barn hemma: • Vira in den heta vattenkranen i en våt handduk så finns det ingen risk att barnen kan bränna eller slå sig på kranen under badet. • När barnet blivit lite större kan det vara bra att säkra badkaret med halkmatta eller självhäftande märken. • Överskatta inte säkerheten med badtillbehör. Sugkoppar på badstolar kan lossna och badstolar kan tippa när barnet gör plötsliga rörelser. • Se alltid till att ni har roligt tillsammans under badstunden. Le och skratta mycket så kommer ditt barn älska att bada. • Lämna aldrig barnet utan uppsikt. Du måste alltid befinna dig på gripavstånd. Fakta Drunkning är en av de vanligaste dödsolyckorna bland barn i åldern 1-6 år. När Trygg-Hansa frågade 1 014 föräldrar till barn mellan 0-5 år visar det sig att hela 34 procent inte har besökt ett badhus med sitt barn det senaste året. Och 31 procent har inte tagit med barnen till en badstrand. Det vanligaste skälet är tidsbrist, uppger föräldrarna. För ett barn som kan flyta minskar risken att drunkna avsevärt. Flytprogrammet kan laddas ned via www.trygghansa.se/ babybojen Källa: Svenska Livräddningssällskapet och Trygg Hansa NYHET Limisan Mild och smärtfri plåsterborttagning å Finns p apotek • • • • • • Mycket milt, irriterar inte huden Enkelt att använda Fungerar genast, svider inte! Lämnar inga rester Återfuktar huden Lämplig för både vuxna och barn Limisan innehåller blandning av ingredienser som snabbt bildar ett lager mellan plåstrets klister och huden. Detta lager bryter den vidhäftande bindningen och gör att vidhäftningen släpper helt så att plåstret lätt kan lyftas bort. Limisan efterlämnar inga rester, och därför kan ett nytt plåster sättas på genast. Fråga mera om produkten på apoteket eller kontakta distributören Unigroup ApS, [email protected] eller servicetelefon: 020140 1120. tema olycksfall Krocksäkerhet eftersatt för barn i bil Trots välutvecklade säkerhetssystem i moderna bilar kan mer göras för att skydda framåtvända barn mellan fyra och tolv år. Det visar en doktorsavhandling som nu presenteras vid Karolinska Institutet. Säkerhetssystemen ger i många fall ett bra skydd för de vuxna i framsätet, men barnen i baksätet är till stor del bortglömda. Ä ven om trenden är att färre dör i trafiken så är trafikolyckor fortfarande en stor orsak till att barn dör och får bestående, allvarliga hälsoproblem på grund av milda till allvarliga hjärnskador och whiplashskador. Det här beror enligt en avhandling som lagts fram vid Karolinska Institutet delvis på att bilens säkerhetssystem inte är utvecklade för barnen. – Vuxna är bättre skyddade än barnen. Avancerade bälten, krockkuddar och sidoskydd med mera skyddar i framsätet, men inte i baksätet. Många tror att de åker runt med en säker bil, men tänker inte på att det inte gäller barnen i samma utsträckning, säger Katarina Bohman, doktorand vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, vid Karolinska Institutet, till vardags forskningsingenjör på Autoliv. I sitt avhandlingsarbete har hon bland annat undersökt 2619 barn i åldern fyra till tolv år och som suttit framåtvända i bilen och där flera fått huvudskador till följd av trafikolyckor. Barns hjärnskador vid frontala kollisioner sker då barnet slår i huvudet i stolsryggen framför eller i sidostrukturer, trots att de sitter fast i bälte. – I en uppföljande körstudie såg vi att en förklaring är att barnen glider ur sina bälten. Därför måste man utveckla bilens skyddssystem där barnen förblir fastspända under en krock. Krocksäkerheten måste utvärderas i dynamiska krockprover, där man även tar hänsyn till hur barn sitter i sina bilbarnstolar. Sittpositionerna hos krockdockorna som används vid krockprover återspeglar inte barnens vanliga sittpositioner, säger Katarina Bohman. Bristfällig bilsäkerhet är en bidragande orsak till att barn skadas vid en krock. Ett problem är att bilbarnstolar testas separat och inte är en naturlig del av bilens utrustning. 34 barnbladet nr 2 april 2014 Ett annat stort problem är att av alla de bälteskuddar som används idag så är 60 procent felanvända och det ökar också risken för allvarlig skada vid en krock. Men det går att minska olycksrisken. – Bland annat kan bälteskuddar utformas annorlunda för att minimera risken för felanvändning även om barnet sätter på sig bältet själv. Avhandlingen visar att när bilkudden var inbyggd i bilen minskade felanvändningen till 4 procent jämfört med eftermonterbar bälteskudde, säger Katarina Bohman. Hennes önskan är att man utvecklar bilens skyddssystem så att även barnen skyddas av bilen i framtiden och att biltillverkare har större fokus på barnen i baksätet. Och att man dessutom utvecklar bättre skydd så barnen förbli fastspända under en krock. – Det här måste bli en prioriterad fråga. I slutet av 1990talet satte regeringen upp ett mål om en nollvision. Människor skulle inte dödas eller skadas för livet i trafiken. En nollvision borde också rimligen gälla barnen. Tack och lov är det relativt få barn som dödas, men bilar byggs för vuxna och därför har barn inte fått ta del av den säkerhetsutveckling som skett i samma utsträckning, säger Katarina Bohman avslutningsvis. Forskningen har finansierats av Autoliv och Vinnova. Handledare har varit Maria Krafft, docent vid Umeå universitet och professor Kristina Alexanderson vid Karolinska Institutet. Disputation sker den 5 juni 2013. Doktorsavhandling: Car Safety for Children Aged 4-12; real world evaluations of long-term injury outcome, head injury causation scenarios, misuse, and pre-crash maneuver kinematics, av Katarina Bohman, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet (2013), ISBN 978-91-7549-124-0. Källa: Karolinska institutet Reducerar risken för småbarnseksem med omkring 50% 1, 2 Speciellt avsedd för barn med ärftlighet för allergi. Minskar risken för eksem hos barn upp till 6-års ålder. 1, 3 Har en långvarig förebyggende effekt. 4 Förekomsten av allergi ökar bland barn och unga. 15 kliniska studier har visat att NAN H.A. 1 är ett säkert och effektivt alternativ för de barn som inte kan få bröstmjölk, och samtidigt har ökad risk för allergi. För mer information, besök www.nestlenan.se 1. Szajewska H, Horvath A. Meta-analysis of the evidence for a partially hydrolyzed 100% whey formula for the prevention of allergic diseases. Curr Med Res Opin. 2010;26(2):423-37. 2. Alexander DD & Cabana MD. Partioally Hydrolyzed 100% Whey Protein Infant Formula and Reduced Risk of Atopic Dermatitis: A Meta-analysis. JPGN 2010; 50(4): 422-430. 3. von Berg A, Filipiak-Pittroff B, Krämer U et al. Preventive effect of hydrolysed infant formulas persists until age 6 years: long-term results from the German Infant Nutritional Intervention Study (GINI). J Allergy Clin Immunol 2008;121:1442-7. (GINI study only shows effect on atopic dermatitis). 4. von Berg A, Filipiak-Pittroff B, Krämer U, Hoffmann B, Link E, Beckmann C, Hoffmann U, Reinhardt D, Grübl A, Heinrich J, Wichmann HE, Bauer CP, Koletzko S, Berdel D; GINIplus study group. Allergies in high-risk schoolchildren after early intervention with cow’s milk protein hydrolysates: 10-year results from the German Infant Nutritional Intervention (GINI) study. J Allergy Clin Immunol. 2013 Jun;131(6):1565-73. Bröstmjölk är den bästa näringen för barnet under de första månaderna i livet och bör om möjligt alltid vara det första alternativet. Produkten bör användas endast på tillrådan av barnhälsovården. aktuell forskare Föräldrar ser inte barnens övervikt Den 28 februari lade Susann Regber vid Sahlgrenska akademin fram sin i media uppmärksammade doktorsavhandling ”Barriers and Facilitators of Health Promotion and Obesity Prevention in Early Childhood: A Focus on Parents. Results from the IDEFICS Study”. I avhandlingen presenteras flera resultat som bör lyftas fram, bl a det faktum att en stor andel föräldrar har en felaktig uppfattning om sina barns viktstatus. S usann Regber har under många år behandlat och fors- kat om barn med fetma, bl a annat var hon med och startade ”Runda Barn”-teamet i Göteborg för drygt tio år sedan, och är även en flitigt anlitad föreläsare om unga och övervikt. Tre av delarbetena i hennes avhandling bygger på data som samlats in under den omfattande IDEFICS-studien. Den första, Developing the IDEFICS community-based intervention program to enhance eating behaviors in 2- to 8-year-old children: findings from focus groups with children and parents, vilar på samtal från 20 fokusgrupper med barn, respektive 36 med föräldrar, och sätter fingret på många av de svårigheter och hinder som föräldrar ställs inför när det gäller att anamma hälsosamma vanor i familjen. – Resultaten kunde variera mycket inom de 8 länder som inMagnus Forslin Barnbladet [email protected] 36 barnbladet nr 2 april 2014 gick i IDEFICS-studien, berättar Susann Regber. Men de kunde även vara samstämmiga. När vi t ex frågade barnen om de fick lov att dricka läsk hemma, var det många barn i samtliga länder som svarade att det fick de göra närhelst de ville, medan läskdrickande var mer reglerat i andra hem. Exemplet visar hur viktigt det är med den struktur, eller familjekultur som föräldrarna väljer att etablera i hemmet. Susanne förtydligar sitt resonemang med ett citat hon fått från ett av barnen: ”I think I am allowed to drink soft drinks every day, but we don’t have any at home.” – I det här fallet är detta med läsk inte ens en fråga. Föräldrarna hade aldrig introducerat drycken, och de hamnar därför heller inte i förhandlingslägen eller diskussioner av typen: ”Jag har ju sagt att du inte får läsk förrän på lördag”. Familjestrukturerna är centrala för att skapa en hälsosam hemmiljö för barnen. Vidare betyder givetvis föräldrarnas situation och valmöjligheter mycket för hur det sedan faktiskt blir.Vilja och ambitionsnivå kan vara ytterst vällovliga medan faktorer i verkliga vardagslivet drar åt ett annat håll: Mamman som kommer hem sent efter aktuell forskare att ha hämtat på dagis och skall sätta i gång med en halvtimmes matlagning. Ungarna är hungriga och skriker. En situation som lätt slutar med att mamman sätter sig och brer smörgåsar istället för att tilllaga den tänkta middagen. – Avsikten med min avhandling har varit att försöka identifiera både de faktorer som främjar och de som hindrar hälsosamma val och levnadsvanor. Föräldrarna kan inte bära hela ansvaret, och jag har försökt att lyfta fram underliggande samhällsstrukturer som verkar för och emot. Ett positivt exempel är skollunchen. Det är endast Estland och Sverige som har kostnadsfria skolluncher. Susann Regber beklagar att vi har en tendens att svepande kritisera våra skolluncher, men de är en samhällsförmån att uppskatta, och som borgar för att alla barn i Sverige åtminstone får ett rejält och näringsrikt mål mat om dagen. – Som i vårt exempel är det många föräldrar som är stressade, har långa arbetsdagar och inte hinner med att lägga så mycket tid på dessa hälsohänsyn. I det internationella perspektivet var det också många i flera länder som inte hade råd att handla de hälsosamma alternativen. Färsk frukt och grönsaker är inte alltid det billigaste, och många har det svårt ekonomiskt idag. Problemet med att en make eller maka inte drog åt samma håll var också vanligt, liksom missriktad omtanke från mor- och farföräldrar som gärna sticker till barnbarnen sötsaker. – Jag vill gärna i sammanhanget slå hål på myten om att barn alltid helst vill ha godis; i intervjuerna lyfte de istället ofta fram hälsosam mat om de själva fick välja. Susann Regber återkommer till familjestrukturerna, och ifrågasätter fenomenet med att de söta alternativen alltid kommer fram som en positiv förstärkning – t ex då vi vill ha mysigt eller något skall premieras. Barn med fetma ses som normalviktiga Det är den andra artikeln i Susann Regbers avhandling som under februari rönt så stor medial uppmärksamhet: Parental perceptions of and concerns about child’s body weight in eight European countries – the IDEFICS study. I den har hon visat att ca 40 % av föräldrarna till barn med såväl övervikt som fetma oroar sig över att barnet ska bli underviktigt. Av de svenska föräldrar- na till barn med övervikt (ej obesa) ansåg 58 % att deras barn var normalviktiga. I de tre Sydeuropeiska länderna som deltog var siffran 70 till 75 %. Man skall då ha i åtanke att andelen barn med övervikt och fetma är nästan 45 % i Italien. Ett observandum är att vi erfar en förskjutning på vad som i allmänhet anses vara normalviktigt. Föräldrar och samhälle tycks gradvis vänja sig vid runda barn. – Ditt eget barn är något överviktig, men det är också hans kompis och kusinen, osv. Det är inget man oroar sig för – det är så här barn ser ut, säger Susann Regber. Många föräldrar uppfattar alltså inte tillväxtökningen, och är därför i behov av objektiv information från exempelvis BVC eller skolhälsovården för att börja fundera över vilka livsstilsförändringar de kan göra i sin hemmiljö. En enkel åtgärd är att man som rutin inom barnhälsovården alltid visar barnets BMI-kurva för föräldrarna. Människans naturliga drift att ta hand om sin avkomma ligger djupt i våra gener. Att dämpa de nedärvda impulserna att vilja förse barnet med påbackning eller ”en smörgås till”, kräver ett påtagligt och odiskutabelt argument som en tydlig, objektiv BMI-kurva. Faktorer till grund för övervikt Det är också kring dessa frågor som Susanne Regbers delarbete, Barriers to and facilitators of nurse-parent interaction intended to promote healthy weight gain and prevent childhood obesity at Swedish child health centers, till vissa delar uppehåller sig kring. Ett arbete som bygger på intervjuer med distrikts- och barnsjuksköterskor på barnavårdscentraler runtom i Västra Götaland. – Jag ville ta reda på vilka tidiga faktorer som kan ligga till grund för att vissa barn utvecklar övervikt, t ex betydelsen av en besvärlig nyföddhetsperiod efter för tidig födsel, amningsproblem, svårigheter med tillvänjning till vanlig mat, osv. 8 ”Många föräldrar ser helt enkelt inte tillväxtökningen, och är beroende av objektiv information från exempelvis BVC eller skolhälsovård för att reagera. En enkel åtgärd kan vara att man inom barn- och skolhälsovården inför som rutin att alltid visa barnets BMI-kurva för föräldrarna”, menar Susann Regber som under många år har arbetat med barn och ungdomar med fetma och deras familjer. nr 2 april 2014 barnbladet 37 8 FAKTA: IDEFICS Tidiga problem gör att mycket uppmärksamhet r 2006 startade EU-studien ägnas åt maten, vikt och IDEFICS med ett deltagande längd, normalkurvor, etc, av åtta olika länder i Europa. och det kan vara svårt för Studien har som ett syfte att föräldrarna att stänga av utveckla och införa kommunbadetta fokus även efter att serade handlingsplaner för att barnet börjat utvecklas på olika sätt stimulera och bidra normalt. till en hälsosam livsstil hos barn Det är barnsjuksköi åldern 2-10 år och på så vis terskan som har möjligminska förekomst av övervikt och het att göra föräldrarna fetma. uppmärksammade på att I Sverige har kommunerna barnet ökat för mycket i Partille, Alingsås och Mölndal vikt, och i vissa landsting medverkat. Den hälsofrämjande i Sverige finns idag en undersökningen har skett i Partille, rekommendation om att övriga kommuner har medverkat man bör visa föräldrarna som kontrollkommuner. Totalt har just barnets BMI-kurva. drygt 16 000 barn studerats i hela Den gamla vikt- och Europa, varav hälften kommer från längdkurvan är alldeles för kommuner som på olika sätt arbeoprecis för att vara ett bra tat med förebyggande insatser för pedagogiskt instrument i det här sammanhanget. – BMI-kurvan försätter heller inte sjuksköterskan i en svår situation, eftersom det handlar om fakta och inte om ”löst tyckande” från sjuksköterskans sida, vilket gör det avgjort lättare att kommunicera övervikt eller fetma med föräldrarna; något många tycker är både känsligt och besvärande. Susann Regber ser det som viktigt att alla föräldrar får den här möjligheten att ta del av denna information – det skall inte vara avhängigt vilken BVC man besöker. Hon ser det också som betydelsefullt i detta sammanhang att försöka avdramatisera överviktproblematiken. – Det är inte fråga om att skuldbelägga eller kritisera. Det är, som tidigare sagts, inte en lätt sak att vara förälder idag, och vi lever i en extremt fetmafrämjande miljö. Man behöver heller inte fokusera på barnets vikt i sig, utan man bör istället tala om livsstilsförändringar och tillsammans identifiera orsakssamband och olika möjliga åtgärder. Å Rättvisande studier I Susanne Regbers återstående delarbete, Assessment of selection bias in a health survey of children and families – the IDEFICS Swedenstudy, ville hon utröna huruvida det förelåg en selective bias, dvs om urvalet av deltagande familjer i IDEFICS var snedfördelat. – Vi hade två hypoteser, berättar hon. Den första byggde på ett antagande om att de inkluderade familjerna var mer hälsoorienterade och hade en bättre ekonomisk och social grund att stå på. Så var också fallet. I jämförelse med en referensgrupp hade de deltagande familjerna det bättre ekonomiskt, var oftare svenskfödda, bestod mer sällan av ensamstående föräldrar, hade bättre utbildning och det var här färre mammor som rökt före graviditeten. Den andra hypotesen – att barn med övervikt eller fetma var underrepresenterade i IDEFICS – blev däremot och glädjande nog inte bekräftad. Föräldrar till barn med övervikt eller fetma hade alltså inte undvikit att delta. – En annan slutsats som IDEFICS kunde presentera var att det i allmänhet är den välutbildade medelklassen som tar till sig nya rön och livsstilsförändringar, men andra studier har visat att denna öppenhet jämnar ut sig med tiden och omfattas efter ett par år även av andra grupper i samhället. Jag är mycket jämlikhetsorienterad och mån om att alla skall kunna få råd och stöd. Somliga familjer behöver kanske mer av detta, och då mer anpassad hjälp. One size, fits all fungerar inte alltid, och då måste vi – avslutar Susann Regber – som verkar inom folkhälsan också vara lite mer flexibla. * barn på olika nivåer via barnavårdcentraler, folktandvården, näringslivet och skolor. Exempel på insatser är att skolgårdar byggts om för att underlätta fysiska aktiviteter och att barn- och föräldrar via informationsinsatser fått kunskap om vikten av rätt kost och motion. Forskningsprojektets namn är en förkortning för Identification and prevention of dietary and lifestyle-induced health effects in children and infants. I projektet, som samordnas av universitetet i Bremen, ingår epidemiologer, genetiker, läkare, beteendeforskare, biokemister och samhällsvetare från åtta olika EU-länder. Förutom Sverige och Tyskland ingår också Belgien, Cypern, Estland, Italien, Spanien och Ungern. Ett observandum är att vi erfar en förskjutning på vad som i allmänhet anses vara normalviktigt. Föräldrar och samhälle tycks gradvis vänja sig vid runda barn. 38 barnbladet nr 2 april 2014 Ta en genväg till toleransutveckling g y N in kn rs fo För spädbarn med komjölksproteinallergi, Välj Nutramigen LGG® för att få dem att bli toleranta snabbare* Tolerans för komjölk efter 12 månader1 Extensivt hydrolyserad kaseinersättning 44% Hydrolyserad risersättning 33% Sojaersättning 24% Aminosyraersättning 18% ”Nytt utseende, samma innehåll” Lita på Nutramigen LGG® Den enda modersmjölksersättningen som både rekommenderas som förstahandsval vid komjölksproteinallergi och som kliniskt bevisat förkortar tiden till toleransutveckling1-6 Viktigt: Bröstmjölk är spädbarnets bästa föda. Nutramigen är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål och skall endast användas på inrådan av läkare eller dietist. LGG = Lactobacillus rhamnosus GG *Andel spädbarn som blivit toleranta för komjölk efter 12 månader med olika sorters ersättning References: 1. Berni Canani R et al. J Pediatr. 2013. [Epub ahead of print.] 2. Koletzko S et al. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2012;55:221-229. 3. Høst A et al. Arch Dis Child. 1999;81:80-84. 4. Kleinman RE, ed. Pediatric Nutrition Handbook, 6th ed. Washington, DC: American Academy of Pediatrics; 2009. 5. Fiocchi A et al. Pediatr Allergy Immunol. 2010;21(suppl 21):1-125. 6. Vandenplas Y et al. Arch Dis Child. 2007;92:902-908. Mediq Sverige AB, Tel. 08-586 33 500 Box 10302, 434 24 Kungsbacka www.nutramigen.se © 2013 Mead Johnson & Company, LLC. Material avsett för sjukvårdspersonal. LGG® och LGG® Logo är registrerade varumärken av Valio Ltd, Finland *Varumärke som tillhör Mead Johnson & Company, LLC. RfB-stipendiat Föräldrars upplevelse av sitt nyfödda barns hypotermibehandling i NIVA U nder mitt mångåriga arbete som barnsjuksköterska på neonatalavdelningar i Tyskland och Sverige har jag mött många svårt sjuka barn och deras föräldrar och reflekterat över hur föräldrar upplever att se sitt nyfödda barn svårt sjukt. Ett nyfött barn med asfyxi som behöver behandlas med hypotermi (kylbehandling) kan upplevas som blekt, kallt och/eller livlöst. Barnet kräver intensivvård på en neonatal intensivvårdsavdelning (NIVA). Hur är det för föräldrar att se sitt lilla nyfödda barn så? Denna fundering var ursprunget till att genomföra en kvalitativ intervjustudie med föräldrar vars barn hypotermibehandlats på en NIVA i Sverige. Ungefär en till två nyfödda barn per 1000 drabbas av asfyxi under förlossningen och ca 23 % av alla barn runt om i världen dör till följd av en asfyxi varje år (Lawn, Cousens, & Zupan, Alina Heringhaus Barnenheten Hallands sjukhus, Varberg [email protected] 40 barnbladet nr 2 april 2014 2005). De barn som överlever har en större risk att få ett funktionshinder såsom cerebral pares (CP) eller hörselskada (Battin, Dezoete, Gunn, Gluckman, & Gunn, 2001). Sedan i slutet av år 2006 används hypotermibehandling på svenska neonatalavdelningar för att minimera risken för barnet att drabbas av hjärnskada. Hypotermibehandling pågår i 72 timmar och innebär att barnet är nedkylt till en kroppstemperatur mellan 33-34ºC. Efter 72 timmar värms barnet sakta med 0,5ºC/ timme, tills en normal kroppstemperatur på 37ºC (± 0,2ºC) är uppnådd. Under tiden hypotermibehandlingen pågår är barnet sederat och kopplat till övervakningsapparatur. Alla stimulationsfaktorer som ljus, ljud och manipulation reduceras till ett minimum och oftast är barnet så instabilt att föräldrarna inte kan hålla det i famnen (Long & Brandon, 2007). Tidigare studier har visat att föräldrar till ett för tidigt fött eller allvarligt sjukt barn känner stress, rädsla, oro och skuldkänsla (Aockiasamy, Holsti & Albersheim, 2008; Heermann, Wilson & Wilhelm, 2005; Lefkowitz, Baxt, & Evans, 2010; Pinelli et al., 2008; Wigert, Johansson, Berg & Hellström, 2006) och att det finns ett samband mellan upplevelse av en traumatisk förlossning och posttraumatisk stressreaktion (Beck, 2004). ”Ungefär en till två nyfödda barn per 1000 drabbas av asfyxi under förlossningen och ca 23 % av alla barn runt om i världen dör till följd av en asfyxi varje år” Intervjuerna med föräldrarna till 16 barn ägde rum hösten 2010. Vid intervjutillfället var barnen mellan fem månader och fyra år gammalt.Tre barn hade funktionshinder. Resultatet presenteras här i två huvudkategorier: Att hamna i kaos, Att befinna sig i overklighet, med sex subkategorier. Dessutom uppkom ett övergripande tema: Känslor och tillvaro åker berg- och dalbana (Tabell 1). Resultat Här presenteras en kort sammanfattning av resultatet samt föräldrarnas (M=mor, F=far) citat: Upplevelsen av att bli förälder till ett barn med asfyxi kan beskrivas som en känslomässig berg- och dalbana. Föräldrarna kastas in i en kaotisk situation, som ofta börjat med en traumatisk förlossning, till hur det är att leva med att ha ett barn med asfyxi hemma. Föreställningen om hur det skulle vara avbröts plötsligt av den traumatiska förlossningen, det akuta omhändertagande av barnet, inläggning på NIVA och att barnet föds med syrebrist, allt detta framkallade en känsla av hjälplöshet hos föräldrarnas. ” … när jag låg kvar då (förlossningsrum) tänkte jag bara undrar om han lever eller är död… ”(M18) Samtidigt kände fäderna sig övergivna efter förlossningen när mamman och barnet togs omhand på olika avdelningar och varken barnmorskor eller NIVA-personal tagit hand om papporna. ”… i detta läge när en sån här katastrof händer, det måste finnas nån som plocka upp pappan i detta fall, det kan alltså det kan hända det ena och det andra…”(P12) Eftersom barnet behövde professionell vård på NIVA, och hypotermibehandlas, ledde detta till en ofrivillig förälder/barn-sepa- ration de första dagarna i barnets liv. Dessutom trodde föräldrarna att barnet skulle dö, eller redan var dött. ”… sen kommer hon ut och ligger hjälplös, hon är död… Hon var död … vi vet inte om hon kommer att överleva första natten... ”(P4) Föräldrarna upplevde hela situationen som overklig men kände att de måste fungera, även om de i början inte kände hunger och det var svårt för dem att sova. ”… ja det kändes overkligt och man kände sig som en robot, att man gjorde det man skulle…”(M10) Föräldrarna hanterade NIVA-tiden genom att ta det steg för steg, de upplevde olika milstolpar i en annars kaotisk tid. Det var viktigt att barnet var lugnt under hypotermibehandlingen. ”… det gick inte att hålla henne helt lugn, trots att hon hade mycket morfin… det var jobbigt alltså att hon hela tiden kämpade mot det liksom… det kändes att det var så obehagligt för henne… trots tunga mediciner reagerade hon, det var svårt att se… det var svårt att se hon led så på samma sätt. Jag bestämde mig att ta mediciner för att sova…”(M16) Föräldrarna beskrev känslor av otillräcklighet när de inte kunde ta hand om sitt barn och mammorna ansåg att BB inte var den rätta platsen för dem att vistas på. ”… separeras och när jag kom upp till neonatal överhuvudtaget så kände jag, inte ens liksom fått nån lapp eller så, visste jag inte ens att han var min…”(M17) ”… BB är ingen miljö för mammor som inte har fått med sig sitt barn som är svårt sjukt som man inte vet om han ska överleva… det var en tragisk natt, den första natten och så där fruktansvärt… Då var jag ensam, 8 Tabell 1. Resultatets tema, kategorier, subkategorier och koder Tema Känslor och tillvaro åker berg- och dalbana Kategorier Att hamna i kaos Att befinna sig i ovisshet Subkategorier Uppleva dramatisk förlossning Förstå att något är fel Känner sig övergiven Att få information Vänta Inte veta Koder Känslokaos Hjälplös Förstå allvaret Måste gå ut från operationssal Ensamt Ingen att prata med Kontinuerlig information Negativa besked Vänta på MR- undersökning Tror att barnet är piggt efter hypotermibehandling Känner inte till NIVA Vilka skador ska barnet ha? nr 2 april 2014 barnbladet 41 “Studier visar på att bli föräldrar till ett för tidigt fött eller allvarlig sjukt 8 barn är kopplat till stress, rädsla, oro och skuldkänsla.” jag trodde jag skulle ta mitt liv liksom, hoppa ut från ett fönster här…”(M17) Föräldrarna väntade på en av de viktigaste milstolparna för dem under barnets sjukhusvistelse: magnetröntgen (MR), där de skulle få reda på eventuella hjärnskador och vara mer förberedda för framtida familjeliv. ”… hela tiden nån slags väntan och väntan är verkligen det värsta…”(P2) ”… jag var inställd på att hon skulle ha nån slags CP-skada helt enkelt. Kommer hon att vara helt rullstolsbunden eller kommer hon rent ut sagt vara en grönsak…”(P2) Några av föräldrarna kände, redan innan MR gjordes, att barnet inte var allvarligt skadat. Efter utskrivning från NIVA uppskattade föräldrarna uppföljningen med läkarbesök, men många av dem hade fortfarande obesvarade frågor om förlossningen, tiden på NIVA och effekterna av hypotermibehandlingen. Föräldrarna kände sig påverkade av hela upplevelsen. Den påverkade deras tankar om att skaffa ett barn till och återspeglade sig när de besökte sjukhuset igen. I denna studie kom det fram att själva hypotermibehandlingen inte låg i föräldrarnas fokus utan att det var en helhetsupplevelse. Föräldrarna funderade inte mycket över hypotermibehandlingens konsekvens under själva vistelsen, utan funderingarna kom först efter utskrivningen. Det som var starkt i alla berättelser var den traumatiska förlossningen som även upp till fyra år efteråt fanns tydligt närvarande hos såväl mammor som pappor. Detta har inte belysts tidigare. Läs gärna hela artikeln som är fritt tillgänglig under http:// dx.doi.org/10.3402/qhw.v8i0.20539. Referenslista Arockiasamy,V., Holsti, L., & Albersheim, S. (2008). Fathers’ Experiences in the Neonatal Intensive Care Unit:A Search for Control. Pediatrics, 121(2), e215-e222. doi: 10.1542/peds.2007-1005 Battin, M. R., Dezoete, J. A., Gunn, T. R., Gluckman, P. D., & Gunn, A. J. (2001).Neurodevelopmental outcome of infants treated with head cooling and mild hypothermia after perinatal asphyxia. Pediatrics, 107(3), 480484. Beck, C.T. (2004). Birth trauma: in the eye of the beholder. Nursing Research, 53, 28-35. Heermann, J. A., Wilson, M. E., & Wilhelm, P. A. (2005). Mothers in the NICU: outsider to partner. Pediatric Nursing [NLM - MEDLINE], 31(3), 176-181. Heringhaus, A. Dellenmark Blom, M & Wigert, H. (2013) Becoming a parent to a child with birth asphyxia-From a traumatic delivery to living with the experience at home. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. 8, http://dx.doi. org/10.3402/qhw.v8i0.20539. Lawn, J. E., Cousens, S., & Zupan, J. (2005). 4 million neonatal deaths:When? Where? Why? Lancet, 365(9462), 891–900. Lefkowitz, D. S., Baxt, C., & Evans, J. R. (2010). Prevalence and Correlates of Posttraumatic Stress and Postpartum Depression in Parents of Infants in the Neonatal Intensive Care Unit (NICU). Journal of Clinical Psychology in Medical Settings, 17(3), 230-237. doi: 10.1007/s10880-010-9202-7 Long, M., & Brandon, D. (2007). Induced Hypothermia for Neonates with hypoxic-ischemi encephalopathy. Journal of Obstetric, Gynecologic and Neonatal Nursing, 36, 293-298. Pinelli, J., Saigal, S., Billwu, Y., Cunningham, C., Dicenso, A., Steele, S.,Turner, S. (2008). Patterns of change in family functioning, resources, coping and parental depression in mothers and fathers of sick newborns over the first year of life. Journal of Neonatal Nursing, 14(5), 156-165. doi: 10.1016/j.jnn.2008.03.015 Wigert, H., Johansson, R., Berg, M., & Hellström, A-L. (2006). Mothers´experiences of having their newborn child in a neonatal intensive care unit. Scandinavian Journal Caring Science, 20(1), 35-41. * ”Samtidigt kände fäderna sig övergivna efter förlossningen när mamman och barnet togs omhand på olika avdelningar och varken barnmorskor eller NIVA personal tog hand om papporna ” 42 barnbladet nr 2 april 2014 WHO rekommenderar alla länder att införa allmän rotavirusvaccination1 2008 dog 453 000 barn på grund av rotavirusinfektion enligt WHO2. I Europa vet vi att mer än hälften av sjukhusinläggningarna av små barn på grund av magsjuka är orsakade av rotavirus3. I Sverige kan rotavirusvaccination ges genom läkarordination, men föräldrar får betala vaccinet själva. RotaTeq har sedan 2006 distribuerats i mer än 67 miljoner doser runt om i världen4. Sedan hösten 2009 erbjuds alla spädbarn i vårt grannland Finland RotaTeq i det allmänna programmet5. DOSSCHEMA Dos 3 Dos 2 GES ORALT RotaTeq är färdigblandat, sött och ges oralt med en klämtub. Dos 1 Veckor SE00449 03-2013 Födsel 6 12 18 24 30 Referenser: 1) WHO Weekly epidemiological record, 5 JUNE 2009, 84th YEAR No.23, 2009, 84, 213-236 2) http://www.who.int/immunization_monitoring/burden/ rotavirus_estimates/en/index.html (senast besökt 2013-02-19) 3) Forster, Pediatrics, 2009, 123:393-400 4) SPMSD data on file 5) http://www.thl.fi/fi_FI/web/fi/ uutinen?id=19222 (senast besökt 2013-02-19) RotaTeq, Rx EF. Oral Lösning. Rotavirusvaccin. Indikation: RotaTeq är indicerat för aktiv immunisering av spädbarn från 6 till 32 veckors ålder för förebyggande av gastroenterit orsakat av rotavirusinfektion. För fullständig information om innehåll, varningsföreskrifter, begränsningar och biverkningar se www.fass.se Datum för översyn av produktresumén 2012-10-24. Sanofi Pasteur MSD, Box 6023, 171 06 Solna www.spmsd.se boktipset Titel: Växa och upptäcka världen. Författare: Frans X. Plooij och Hetty Van de Rijt Utgiven: 2013-04 Översättare: Mia Ruthman ISBN: 9788798872283 Förlag: Human Publishing Upplaga: 2 Antal sidor: 384 sidor V äxa och upptäcka världen. Tio steg i barnets utveckling är en bok av Hetty van de Rijt och Frans X. Plooij med ett lite annorlunda perspektiv på barnets utveckling. I boken beskrivs barnets utveckling i form av att barnet upplever olika ”världar” med utgångspunkt i barnets ålder i veckor. Boken spänner från vecka 1 till barnets 75e levnadsvecka, i allt som allt tio kapitel. Boken riktar sig i första hand till föräldrar men den har också mycket att ge till professionella. Beskrivningarna av varje värld är innehållsrika. Varje kapitel innehåller en beskrivning av vilka tecken som kan ses hos und till hur föräldern kan stimulera barnet och hjälpa det att lära sig nya färdigheter anpassade till det nya skedet. barnet i den aktuella åldersegmentet, hur barnet förändras, hur barnet utforskar den nya världen. Det finns råd och faktabakgr- Boken kan beställas på nätet och mer information finns på http://xn--tittajagvxer-ocb.se/ GASTROSTOMIPORT MED LÅG PROFIL FÖR BARN OCH VUXNA * – Ett sätt att äta MIC-Key® gastrostomiport är en enkel, liten och smidig produkt för att få näring, vätska och läkemedel på ett säkert sätt vid olika sväljningsbesvär. MIC-Key® gastrostomiport finns i många storlekar för individuell passform och bästa komfort för både barn och vuxna. MIC-Key® har en tydlig storleksangivelse och märkt ballonginfart, BAL. Tillverkad i vävnadsvänlig silikon och levereras i kompletta set. MIC-Key® kopplingsslangar med säkerhetsspärr och klämma som gör det lätt att tillföra näring, passar såväl spruta som aggregat. Slangarna är DEHP fria. Med den nya metoden MIC Introducer Kit kan patienten få en MIC-Key® direkt. 44 barnbladet nr 2 april 2014 Meda AB Box 906 170 09 Solna. Tel: 08 630 19 00 Fax: 08 630 19 38 E-post: [email protected] • www.medasverige.se • www.mic-key.se * Registered Trademark or Trademark of Kimberly-Clark Worldwide, Inc. 1512-001-mars-2013. Barnbladet nr2-2014. medlemssidor Information om Riksföreningen för Barnsjuksköterskor Riksföreningen är öppen för sjuksköterskor vilka arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Föreningen har funnits sedan 1975 och arbetar bland annat för: • att sprida kunskap om barnsjuksköterskans utbildning, kompetens och arbetsområden • att värna om barns rättigheter till kompetent barnutbildad personal, barnvänlig miljö etc • att främja utveckling och forskning inom medlemmarnas funktionsområden Riksföreningens styrelse består av nio medlemmar, vilka är bosatta på geografiskt spridda orter och arbetar inom olika pediatriska områden. Styrelsen sammanträder 8–10 gånger/år och agerar i aktuella frågor, svarar på remisser, planerar verksamheten mm. Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet vilket hålls före maj månads utgång. Kongress arrangeras en till två gånger/år. Dessa dagar erbjuder föreläsningar om aktuella ämnen samt möjligheter att träffa kollegor från hela landet. ”Barnbladet”, vår tidning, utkommer med sex nummer varje år och innehåller artiklar om pediatrisk omvårdnad och hälsovård. Barnbladet är ett utmärkt organ att använda vid spridning av nyheter mellan kollegor runt om i landet och även från våra nordiska grannländer. Tidningen ingår i medlemsavgiften. Medlemsavgiften är 300 kr/år, pensionär 200 kr/år. Sjuksköterska som är medlem i annan riksförening 250 kr/år. Prenumeration av Barnbladet 350:-/ år. Medlemskap iVårdförbundet eller SSF berättigar inte till reducerad avgift. Bli medlem i Riksföreningen för barnsjuksköterskor! Alla sjuksköterskor som arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och ungdomar kan bli medlemmar. Du söker medlemskap på www.barnsjukskoterska.com, eller genom att maila till som är ansvarig för medlemsregistret [email protected] Du kan även bli medlem genom att betala in medlemsavgiften på riksföreningens pg 19 51 19-3 eller bg 5831-6704. Ange namn, adress och personnummer samt eventuell annan riksförening på inbetalningskortet. Medlemskapet kostar 300 kr/år. I medlemskapet ingår bl a att du får Barnbladet 6 ggr/år, rätt att söka våra stipendier och att du kan delta i våra utbildningsdagar till medlemspris. Grattis till vinnarna i bokutlottningen! Utlottningen av böcker i förra numret av Barnbladet lockade • Martin Zetterlund, Linköping: Barn med funktionsnedsättning många. Och vinnarna är: • Karin Svärdkrona, Farsta: Unga föräldrar – identitet, möj- • Louise Darhult, Varberg: Barn möter vården ligheter och utmaningar • Catarina Mattsson, Rydebäck: Moderslycka. Vart tog glädjen Intresset var dock lite ojämnt fördelat så en bok finns fort- vägen farande kvar: Grön barnmat. Näringslära och vegomat. Är du • Maud Thunström, Västerås: Motiverande samtal och behan- intresserad av den så maila [email protected]. Först till dling vid övervikt och fetma kvarn… Stipendium Du som är registrerad medlem i Riksföreningen för Barnsjuksköterskor erbjuds att söka stipendium två gånger per år. Din ansökan skall vara styrelsen tillhanda senast 15 april eller 15 oktober. Syftet med stipendiet är att stimulera medlemmar att utveckla och sprida kunskap om omvårdnad riktat till barn och ungdomar. För information om kriterier för att erhålla stipendiet och ansökningsförfarande, v.g. se RfB:s hemsida www.barnsjukskoterska.com Beslut avseende stipendiefördelning lämnas den 15 juni respektive 15 december. Stipendiaten ska inom 3 månader efter avslutat projekt inkomma med skriftlig rapport som efter överenskommelse publiceras i Barnbladet. Tag gärna kontakt med stipendieansvarig via [email protected] Välkommen med din ansökan. http://jordnarait.se/Nosb/index_2.htm nr 2 april 2014 barnbladet 45 medlemssidor Kompetensbeskrivning för barnsjuksköterska • Vad är en barnsjuksköterska? • Vad ska en barnsjuksköterska kunna? • Var kan en barnsjuksköterska arbeta? • Vad ska ingå i utbildningen? Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar finns att tillgå på www.barnsjukskoterska.com. Styrelsen för Riksföreningen för Barnsjuksköterskor 2013 ISSN 0349-1994 TS-upplaga: 3.900 ex Anne Wennick Ansvarig stipendier [email protected] Berit Finnstrom Vice ordförande Chefredaktör Barnbladet [email protected] Haide Anisian Ansvarig medlemsregister [email protected] Postadress Box 48 267 21 BJUV Maria Forsner Forsknings- & Utbildn.ansvarig [email protected] Telefon +46 (0)31 27 39 27 +46 (0)42 70 250 Annelie Arvidsson Kassör [email protected] Helena Wigert Sekreterare [email protected] Haide Anisian och Mia Zetterbjörk Ansvarig kongress/utställare [email protected] Har du bytt adress eller skaffat en ny mailadress meddela då oss: [email protected] Kalendarium 2014 8-9 maj Skolsköterskekongress Arrangör: Riksföreningen för skolsköterskor Plats: Stockholm www.skolskoterskor.se 8-9 maj Konferens i pediatrisk omvårdnad Plats: Gunnelsalen Psykiatrins hus, Uppsala [email protected] 10-13 maj NOBOS konferens Arrangör: NOBOS - Nordic Society of Pediatric Oncology Nurses Plats: Bergen, Norge http://www.nobos.org/congress 16-18 juni 2nd European Regional Conference Leadership, Learning and Research in Nursing and Midwifery Arrangör: Sigma Theta Tau International Honor Society Plats: Göteborg www.sttiec2014.net/ barnbladet Utges av Riksföreningen för Barnsjuksköterskor www.barnsjukskoterska.com Annica Örtenstrand Ordförande [email protected] Flyttat? 46 BarnBladet nr 2 april 2014 4-5 september Lyssna till barnen – nordisk konferens Arrangör: Riksföreningen för Barnsjuksköterskor, Riksföreningen för skolsköterskor och Distriktssköterskeföreningen Plats: Garnisonen konferens, Stockholm http://jordnarait.se/nosb/index.htm 26 september NOBAB konferens Arrangör: NOBAB www.nobab.se 14 november Utbildningsdag, barn och långvarig smärta Arrangör: Svensk barnsmärtförening Plats: Uppsala www.svenskbarnsmartforening.se 19-20 november Sjuksköterskedagarna - Lust och kunskap Arrangör: Svensk sjuksköterskeförening Plats: City Conference Centre, Stockholm www.swenurse.se Ansvarig utgivare/Chefredaktör Berit Finnström [email protected] Redaktion Berit Finnström [email protected] Stefan Nilsson [email protected] Magnus Forslin [email protected] 042-70 250 072-7272 640 Annonser Linda Larsson Levin [email protected] 08-551 785 85 0733-22 88 35 www.adviser.se Grafisk Form STODAB [email protected] 042-70 250 Tryckeri Lenanders Tryckeri Box 4018, 390 04 Kalmar Tel 0480-44 48 00 Kommande temanummer 2014 #3 Reumatologi och Genus #4 Vårdnad vid separationer och Potträning Fastställd TS-upplaga 2013: 3.900 ex Medlem av Prenumerationer Prenumerationen på Barnbladet kostar 350 kr/6 nr. Enstaka exemplar 50 kr/st. Sätt in 350 kr på plusgiro 19 51 19-3 eller bankgiro 5831-6704. Ange prenumeration på Barnbladet samt texta tydligt namn och adress Den enda modersmjölksersättningen berikad med som: Minskar koliksymtom hos 95% av barn. 1, * Ger lindring redan efter 7 dagar. 1, 2,* Minskar skriktiden med 70%. 1, 2,* Förbättrar familjens upplevda livskvalitet. 2,* Kolik och koliksymtom är vanliga spädbarnsproblem. I de fall barnet ges modersmjölksersättning, kan man nu rekommendera NAN Sensitive. NAN Sensitive är den första modersmjölksersättningen som berikats med Lactobacillus reuteri – en aktiv bakteriekultur som har dokumenterat lindrande effekt vid kolik och koliksymtom. 1-2 Din rådgivning kan göra en stor skillnad För mer information om NAN Sensitive, besök www.nestlenan.se 1. Savino F, et al. Pediatrics 2010; 126(3):e526-533. 2. Szajewska H, et al. J Pediatr 2013; 162(2):257-262. * Resultat baseras på kliniska studier av Lactobacillus reuteri. Bröstmjölk är den bästa näringen för barnet under de första månaderna i livet och bör om möjligt alltid vara det första alternativet. Produkten bör användas endast på tillrådan av barnhälsovården. POSTTIDNING B Returadress: BarnBladet, Box 48, 267 21 BJUV, SWEDEN
© Copyright 2024