Nr 03 – Barnens första år | IBS & probiotika
BarnBladet Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor • årgång 37 # 3/2012 tema: barnets första år | IBS & probiotika F OTO : D E N I S E G R Ü N S T E I N Nyhet! Natusan® first touch. Utvecklad för den nyfödda hudens unika behov. Forskningen visar att spädbarnshud är nästan en tredjedel tunnare än vuxen hud1 och att den tappar fukt snabbare än hos vuxna.2 Dessutom får 60% av småbarnen torr hud någon gång under det första året 2 och upp till 50% får utslag på stjärten någon gång under blöjtiden.3 Hudvårdsprodukterna i serien Natusan first touch är utvecklade specifikt för den nyfödda hudens behov och är fri från parfymer och färgämnen. Bakom Natusan ligger en omfattande dokumentation och mer än 60 års klinisk erfarenhet. Dokumenterad mild för huden Test av ingredienserna Test för säkerhet och tolerans Dermatologiskt testad No More Tears® - Mild mot ögat Test av ingredienserna In vitro tester, irritation och lakrimation In vivo tester, irritation och sveda Samtliga hudvårdsprodukter inklusive Tvättservetter och Schampo Zinksalva, Bath, Lotion, Schampo och Tvättservetter 1 Stamatas GN et al. Infant skin microstructure assessed in vivo differs from adult skin in organization and at the cellular level. Pediatric Dermatology, 2009; July/Aug issue. 2 Nikolovski J, et al. Barrier function and water-holding and transport properties of infant stratum corneum are different from adult and continue to develop through the first year of life. J Invest Dermatol 2008; 128:1728–36. 3 Atherton D, Mills K. What can be done to keep babies’ skin healthy? RCM. Midwives 2004;7:288–290. Finns nu även på utvalda apotek! För mer information, besök www.natusanbaby.se eller maila [email protected] ” ledare . .................................................................................................................... 4 aktuell forskare : Elisabeth Mangrio Tidiga livsfaktorer och hälsa bland små barn i Malmö....................... 6 tema barnets första år Plötslig spädbarnsdöd i Sverige – aktuella studier................................... 8 Barnets anknytning första året................................................................... 10 Screening på barnavårdscentralen............................................................. 14 Rengöring av bebisens stjärt med tvättservetter – lika säkert som vatten och tvättlappar. ............................................................................... . 18 Allt fler skador bland de minsta. ............................................................. . 20 gästskribenten Hugo Lagercrantz: Barnfostran grundad på hjärnan............................. 22 tema ibs och probiotika Mag-tarmbesvär hos barn.. ................................................................24 Mikrobiota, nervsystem och hjärna – ett känsligt samspel.................... 26 Mitt liv med ibs................................................................................................ 28 Barnveckan 2012 i borås................................................................................. 34 Curlade barn går vilse i vuxenvärlden...................................................... 34 Nu finns RfB på facebook! Gå med du också. Sök på Riksföreningen för Barnsjuksköterskor så hittar du oss. barnbladet # 3/2012 3 ledare Bästa kollegor! B ehövs barnveckan? JA, barnveckan behövs! Det behövs en konferens där sjuksköterskor och läkare som arbetar med barn möts, tar del av samma nyheter och får gemensamma upplevelser. På så vis kan arbetet utvecklas på hemmaplan. Att delta i en konferens ger en alldeles speciell upplevelse. Det är svårt att återge denna känsla till kollegor när man kommer hem. Det låter kanske inte så speciellt att det var mycket folk, många utställare, fantastiska föredrag etc. Det är en helhetsupplevelse som man behöver få erfara själv; att uppdatera sig inom barnsjukvård på ett extra trevligt sätt. Det hade varit roligt att i framtidens barnvecka få träffa fler skolsköterskor, distriktssköterskor och även andra professioner som arbetar med barnsjukvård och barnhälsovård. Det skulle stärka teamarbetet ännu mer. Om alla konferenser skulle vara specifika och enbart riktade till en profession skulle inte det teamarbete vi ämnar utföra inom hälso- och sjukvården för barn och ungdomar främjas. Därmed inte sagt att vi inte behöver sjukdomsspecifika eller ämnesspecifika konferenser och mötespunkter där bara vi sjuksköterskor kan diskutera omvårdnad av barn och ungdomar. Vi behöver både bredd och djup i vårt yrke. Har du varit på någon konferens nyligen? I november bjuder Riksföreningen för Barnsjuksköterskor in till utbildningsdag med tema BHV i Stockholm, en dag vi ordnar i samverkan med Distriktssköterskeföreningen och nästa vår blir det barnvecka i Karlstad. Barnbladets tema denna gång är IBS/probiotika och Barnets första år. Det händer mycket under det första levnadsåret. Barnsjuksköterskan har en ansvarsfull roll för att upptäcka avvikelser tidigt, se och tolka eventuella signaler på ohälsa och/eller bristande anknytning, råda föräldrar som undrar om barnet är sjukt, friskt, omoget eller ”normalt” och samtidigt ha ett salutogent förhållningssätt. Jag får ibland höra att vi barnsjuksköterskor är för snälla, att vi inte står på oss och höjer våra röster för det som vi vet är rätt. Till exempel att vi 4 4 barnbladet #3/2012 barnbladet #4 2010 inte alltid säger rakt ut till föräldrar vad vi tycker i vissa frågor för att vi är rädda att de ska sluta anförtro sig och vilja byta sjuksköterska. Men jag tror det är tvärtom; föräldrar anförtror sig och litar på dem som visar sin kunskap. Föräldrar, liksom barn, vill ha fakta och vill att sjuksköterskan ska veta vad han/hon pratar om. Jag vet att det finns väldigt mycket kunskap bland landets alla barnsjuksköterskor men vi behöver bli bättre på att visa vad vi kan, både för föräldrar och allmänhet. Att vara aktiv i styrelsen är ett sätt att göra sig hörd och jobba för frågor som rör barnsjuksköterskan arbete. Riksföreningen för Barnsjuksköterskor har haft årsmöte. Catarina Barth och Catrin Jonsson lämnade styrelsen efter gediget ideellt arbete under flera år. Jag är så glad att jag fått lära känna er och arbeta tillsammans med er i styrelsen. Tack och lycka till med era nya projekt! Vi välkomnar nu Annelie Arvidsson från Sundsvall och Jessica Jubner Wegbratt från Trelleborg. Känner du någon som skulle passa i styrelsen? Nominera då honom eller henne, kanske just din vän blir nästa styrelseledamot! Det är en ära, en värdefull merit och en berikande erfarenhet att ingå i styrelsen. Maj är en av de jäktigaste månaderna på året; många av dem jag pratar med uttrycker att det är mycket att göra, inte bara på jobbet utan även hemma. Det är skolavslutningar, skoluppvisningar, personalfester, betygshets, föräldramöten med korvgrillning, semesterplanering och så vill man umgås med alla vänner man inte hunnit träffa under vintern. Idel roliga saker men som kan upplevas som stressiga när de hopar sig. Vilken tur att våren även bjuder på mer ljus, smekande solstrålar, ljumma vindar och skogar som det går att jogga i. Efter mycket fysisk aktivitet är det dessutom lättare att sova och därmed återhämta sig från stressen. Så spring ut i det nordiska ljuset och njut av livet, det är du värd! Trevlig sommar! Evalotte Mörelius, Ordförande Prevenar 13 kan förhindra upp till 95% av alla fall av allvarlig pneumokocksjukdom hos barn under 2 år.1 Nu finns Prevenar 13 tillgängligt och kan administreras enligt det svenska barnvaccinationsprogrammet (2+1)2. Prevenar 13 är en vidareutveckling av Prevenar och täcker ytterligare sex serotyper av Streptococcus pneumoniae – 1, 3, 5, 6A, 7F och 19A. Serotyp 19A är på väg att bli en vanlig orsak till allvarliga pneumokockinfektioner och är en serotyp som i hög utsträckning uppvisat resistens mot antibiotika3, 4. Prevenar 13 har bredast täckning av alla konjugerade pneumokockvacciner, vilket medför att upp till 95% av alla invasiva pneumokockinfektioner hos barn under 2 år kan förhindras1. *Täcker flest serotyper av alla konjugerade pneumokockvacciner1. polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Prevenar 13, RX, EF, J07AL02m SPC 2010-12-10. Polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat. Indikation: Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom, pneumoni och akut otitis media orsakad av Streptococcus pneumoniae hos spädbarn och barn i åldern 6 veckor till 5 år. Injektionsvätska, suspension i förfylld spruta om 0,5 ml. För fullständig information om varningsföreskrifter, begränsningar och dosering, se www.fass.se. För aktuellt pris se www.apoteketfarmaci.se Referenser: 1. Darenberg J, Henriques Normark B. Vaccine 2009;27S:G27–G32. 2. Fass.se. 3. Hicks LA, Harrison LH, Flannery B, et al; for Active Bacterial Core Surveillance Program of the Emerging Infections Program Network. J Infect Dis 2007;196:1346–54. 4. Dagan R, Givon-Lavi N, Leibovitz E, et al. J Infect Dis 2009;199:776–85. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se PRE110620PSE14 ™ Aktuell forskare Aktuell forskare Aktuell forskare Aktuell forskare Aktuell avhandling 6 Andelen barn vars mor rökte under graviditeten var fem gånger så hög bland barn till lågutbildade mödrar jämfört med barn till mödrar med hög utbildning Tidiga livsfaktorer och hälsa bland små barn i Malmö S venska barn har en god hälsa i internationella Elisabeth Mangrio Barnsjuksköterska Doktor i Medicinsk Vetenskap BVC Lindängen, Malmö Högskoleadjunkt Malmö Högskola (från hösten 2012) elisabeth78.m@gmail. com barnbladet # 3/2012 jämförelser. Spädbarnsdödligheten är bland den lägsta i världen, dödligheten till följd av olyckor är relativt låg, och en hög andel barn vaccineras mot olika sjukdomar. Samtidigt har det setts en ökning av andelen barn med astma, hösnuva och eksem under de senaste femtio åren. Astma och andra allergiska sjukdomar är idag den vanligaste kroniska sjukdomen under barndomen, medan infektionssjukdomar bland barn är den vanligaste orsaken till akut sjukdom. Vidare har andelen barn med övervikt dubblerats och andelen barn med fetma ökat än mer under de senaste tjugo åren. Barnets hälsotillstånd varierar beroende på föräldrarnas socioekonomiska position, vilket bland annat kan relateras till skillnader i levnadsförhållanden, levnadsvanor samt psykosociala faktorer. Senare års studier har visat på betydelsen av exponering för riskfaktorer tidigt i livet (under fosterstadiet, samt under de första levnadsåren) för utvecklandet av kronisk sjukdom i vuxenlivet. Det finns olika teoretiska modeller för att förklara dessa samband. Barkerhypotesen är en välkänd sådan modell, där det hävdas att ofördelaktiga miljöfaktorer i livmodern, banar väg för framtida sjukdom genom dess negativa inverkan på cellernas respektive organens bildande. Däremot finns det långt färre studier av sambandet mellan tidiga riskfaktorer och barns hälsa. Syftet med avhandlingen var att undersöka sambandet mellan sociodemografiska faktorer, tidig exponering för riskfaktorer och barns hälsa och vårdsökande. Det empiriska underlaget utgjordes av data från den enkät som kontinuerligt delats ut i anslutning till BVC-kontroller (vid 8 månader respektive 4 år), för att följa barns hälsa och levnadsförhållanden under perioden 2003-2008 i Malmö. Antibiotikaanvändning bland 8 månaders barn Syftet med den första studien var att undersöka sambandet mellan antibiotikaanvändning bland barn i åldern 8 månader och olika karakteristika hos barnen respektive sociodemografiska faktorer, levnadsvanor och psykosociala faktorer bland föräldrarna. Resultatet visade att barn till föräldrar som är födda utomlands konsumerade mer antibiotika, jämfört med barn till föräldrar födda i Sverige. Och detta samband skulle kunna bero på ett annorlunda kulturellt sökmönster gällande infektioner. Även barn till lågutbildade föräldrar, konsumerade mer antibiotika jämfört med barn till högutbildade. Ett samband som skulle kunna förklaras med högre infektionsfrekvens i denna grupp och även en ökad infektionsbenägenhet r/t trångboddhet, sämre näringsintag, rökning och stress. Barn får också en större mängd antibiotika i familjer där det förekommer ekonomisk stress och föräldrarna upplever sig ha ett lågt emotionellt stöd. Amningen visade sig vara en skyddande faktor när det gäller antibiotikakonsumtionen och tidigare studier har visat på liknande resultat. Vidare så kunde det ses att barn med en låg födelsevikt (<2,5 kg), förbrukade mer antibiotika och detta skulle kunna bero på en högre infektionsfrekvens bland dessa barn och mer luftvägsbesvär och även det faktum att försämrad till- växt i livmodern påverkar lungmognaden, som i sin tur påverkar immunförsvaret. Likaså var pojkar oftare förskrivna antibiotika och en anledning till detta skulle kunna vara könsskillnader i lungstruktur och lungmognad, vilket gör att pojkar oftare drabbas utav nedre luftvägsinfektioner. Passiv rökning och allergiutveckling hos barn Syftet med den andra studien var att undersöka sambandet mellan passiv rökning och förekomst av allergi bland 4-åriga barn. Resultaten visade bland annat att exponering för passiv rökning var vanligare bland barn vars föräldrar hade låg utbildning och bland barn vars föräldrar var födda utomlands. Vidare så hade barn till allergiska föräldrar två till fyra gånger ökad risk att själva utveckla en allergi. Resultaten visade även på rejält ökade odds för allergiutveckling, hos de barn som både hade allergiska föräldrar och som samtidigt utsattes för passiv rökning. En slutsats i studien är att med tanke på att tidig exponering för passiv rökning inte är självvald och med tanke på dess tidiga hälsokonsekvenser, är det av stor vikt att reducera andelen rökare bland småbarnsföräldrar. Tidiga faktorer hos barnet och övervikt vid 4 år Syftet med den tredje studien var att studera sambandet mellan exponering för riskfaktorer tidigt i livet (rökning under graviditet, tidig exponering för passiv rökning, hög födelsevikt, samt frånvaro av amning) och förekomst av övervikt och fetma i 4 års åldern. Resultaten visade på ett samband mellan exponering för vissa tidiga riskfaktorer (rökning under graviditet, passiv rökning och hög födelsevikt) och förekomst av övervikt/fetma i 4 års åldern. Dessa samband kunde inte förklaras av skillnader i förekomst av andra uppmätta riskfaktorer för utvecklande av övervikt, såsom föräldrarnas utbildningsnivå eller förekomst av övervikt bland föräldrarna. Vidare visade resultaten en tydligare effekt av exponering för vissa tidiga riskfaktorer bland barn vars föräldrar var överviktiga. En sådan faktor är rökning under graviditeten och detta samband med senare övervikt hos barnet skulle kunna förklaras med en reducerad tillväxt i livmodern på grund av nikotinet och en påverkan på olika hormoner i kroppen och därmed kroniska förändringar i fördelningen av fett. Det finns även teorier om att det påverkar aptit och tillfredsställelse, vilket efter födseln kan göra att barnet går upp mer i vikt än vad som är genetiskt förutbestämt. Exponering för ofördelaktiga faktorer tidigt i livet förefaller således sammanhänga med en ökad förekomst av övervikt senare i barndomen. En viktig slutsats i studien är att det är av stor vikt att arbeta förebyggande för att minska en sådan exponering tidigt i livet. En begränsning med studien är dock att det enbart fanns bristfällig information om kost och fysisk aktivitet. Resultaten bör således konfirmeras i ytterligare studier, med mer utförlig information om kost samt fysisk aktivitet. Moderns utbildningsnivå, tidiga livsfaktorer och vårdkonsumtion I den fjärde artikeln studerades skillnader i små barns exponering för hälsofrämjande faktorer respektive riskexponering utifrån moderns utbildningsnivå. Vidare studerades socioekonomiska skillnader i små barns vårdkonsumtion. Resultaten visade bland annat på tydliga skillnader i riskexponering, socialt stöd, exponering för hälsofrämjande faktorer samt vårdkonsumtion beroende på moderns utbildningsnivå. Andelen barn vars mor rökte under graviditeten var fem gånger så hög bland barn till lågutbildade mödrar jämfört med barn till mödrar med hög utbildning, medan andelen som helammade sina barn under minst fyra månader var betydligt lägre i den förra gruppen. De skillnader som sågs i vårdkonsumtionen, där barn till mödrar med låg utbildning konsumerade mer vård, kunde till stor del förklaras av skillnader i tidig exponering för olika hälsorisker. Slutsatser Slutsatsen som kan dras av denna avhandling är att små barns hälsa i hög grad påverkas av familjens socioekonomiska position, levnadsförhållanden och av föräldrarnas hälsa. Vidare förefaller små barns hälsa att påverkas av exponering för riskfaktorer tidigt i livet. Fostret och det växande barnet är speciellt känsligt för en sådan tidig riskexponering till följd av dess snabba tillväxt och utveckling. Genom att studera sambandet mellan tidiga faktorer och barns hälsa ges en möjlighet att identifiera eventuella tidiga stadier av en begynnande kronisk sjukdom samt att studera tidsförloppet mellan tidig exponering och effekt. En ökad kunskap om en sådan effekt av tidig exponering ökar vidare möjligheterna till tidiga preventiva insatser. Referenser Upp till 18 år. Fakta om barn och ungdom. Barnombudsmannen rapporterar BR 2010:01. Statistiska centralbyrån, Stockholm, 2010. Socialstyrelsen: Folkhälsorapport 2009: Barns hälsa. Stockholm 2009. Barker DJ, Osmond C. Infant mortality, childhood nutrition and ischaemic heart disease in England and Wales. Lancet 1986;1:1077-81. Thrane N, Olsen C, Schonheyder HC, Sorensen HT: Socioeconomic factors and prescription of antibiotics in 0to 2 year old Danish children. J Antimicrob Chemother 2003, 51:683-9. Clarke JR, Salmon B, Silverman M. Bronchial responsivness in the neonatal period as a risk factor for wheezing in infancy. Am J Respir Crit Care Med. 1995;151:1434-40. Durmus B, Kruithof CJ, Gillman MH, Willemsen SP, Hofman A, Raat H et al. Parental smoking during pregnancy, early growth, and the risk of obesity in preschool children: the generation R study. Am J Clin Nutr 2011;94:164-71. Matijasevich A, Brion MJ, Menezes AM, Barros AJ, Santos IS, Barros FC. Maternal smoking during pregnancy and offspring growth in childhood:1993 and 2004 Pelotas cohort studies. Arch Dis Child 2011;96:519-25. barnbladet #3/2012 7 Tema / barnets första år Plötslig spädbarnsdöd i Sverige - aktuella studier Varför ser vi en ökning av SIDS de senaste åren? Kan vi inte det mesta om bakgrundsfaktorer till dessa tragiska fall? B akgrund: Antalet fall av plötslig spädÅr 2007 nåddes en lägsta nivå på 0,12, som kvarbarnsdöd (SIDS) ökade kraftigt under stod på ungefär samma nivå 2008 (4). Under 2005 utgav 1970-talet för att kulminera 1991 med en in- AAP (American Academy of Pediatrics) nya rekommencidens på cirka 1,1 per 1000 dationer för att undvika plötslevande födda (1). Detta anlig spädbarnsdöd baserade på tas ha berott på att magläge de senaste rönen i internatioFakta: SIDS • SIDS (Sudden Infant Death Syndrom) infördes då man hade teonell forskning (5). Vad som eller plötslig spädbarnsdöd definieras som Per Möllborg rier om att aspiration kunvar nytt i detta dokument var ”plötslig död under spädbarnsåret som Barnhälsovårdsöverläkare de vara inblandad. Erfarenfynden att samsovning med inte kan förklaras efter genomgång av Doktorand Sahlgrenska heter från krigsmedicin om barn hade visats öka risken för klinik, omständigheterna vid dödsfallet och akademin fördelar med framstupa siSIDS om modern rökte. För obduktion” Primärvården Västra • Antalet fall kulminerade 1991 med doläge och från neonatalbarn under 2-3 månader gällde Götaland en incidens av 1,1 /1000 levande födda vården, där man funnit att riskökningen även om modern och 2007 noterades den lägsta siffran [email protected] för tidigt födda barn mådinte rökte. Man såg även att an0,12/1000 levande födda. de bättre på mage, bidrog vändande av napp minskade • Det allra viktigaste förebyggande rådet är till detta. Sedan magläge risken. Under 2006 utfördes att barnet skall sova på rygg. När barnet är vaket är magläge bra. under sömn, rökning och ett arbete med att förnya de • Andra faktorer som kan skydda är amflaskuppfödning i internasvenska råden utifrån dessa inning, och att barnet inte skall ligga för tionella studier (2) kunde ternationella erfarenheter, och varmt och kunna röra sig. identifieras som riskfaksamma år kom Socialstyrelsen • Känd riskfaktor är nikotinbruk hos torer, introducerades unut med nya råd och ny bromodern. • Att sova i föräldrars säng kan under vissa der våren 1992 i Sverige fyschyr. Vi tror att det är denna omständigheter medföra en ökad risk. ra råd för att minska risken broschyr och den efterföljande • Napp, introducerad efter att amning Bernt Alm för plötslig spädbarnsdöd. uppmärksamheten i media fungerar, har i en del studier visat sig ha en Barnhälsovårdsöverläkare Detta ledde till att incidensom bidrog till den efterföljanskyddande effekt. Docent sen sjönk dramatiskt fram de sjunkande incidensen. Region Halland till 1995, därefter planade År 2009 ökade incidensen bernt.alm@ nedgången ut för att ungefär från år 2000 ligga sta- något till 0,16 men 2010 noterades en dramatisk ökregionhalland.se bilt runt 0,25 per 1000 levande födda (3). ning då 27 fall rapporterades från Rättsmedicinalver- 8 barnbladet # 3/2012 Tema / barnets första år ket. Detta motsvarar en incidens på 0,23/1000 levande födda och därmed har den nedgång som noterades mellan 2006 och 2007 fullständigt utraderats. De senaste årens ökning av SIDS-incidensen [se diagram] är ett incitament för oss att forska vidare kring eventuellt påverkbara riskfaktorer. Nya studier Vid årsskiftet 2011/2012 påbörjades en nationell prospektiv studie med syfte att se vilka omgivningsfaktorer som kan vara inblandade i plötslig spädbarnsdöd. Vi har uppgifter från obduktionen och medicinska födelseregistret, men saknar data om barnets sovläge, amning, eventuell napp och nikotinbruk hos modern. Vi vill också ha uppgifter om samsovning, om barnet sov i en ”ny miljö” och om hur kudde och täcke användes. De olika rättsmedicinska avdelningarna i landet rapporterar in till oss när fall inträffat och då tar vi kontakt med den ansvariga läkaren som frågar om föräldrarna kan och vill besvara enkäten. Som kontroller fungerar friska barn i ålder 0-12 månader som väljs ut slumpmässigt och får svara på i stort sett samma frågor om hur deras barn sov senaste dygnet, amning, nikotin osv. Vi kommer också inhämta uppgifter från MFR (Medicinska Födelseregistret). Vi har precis påbörjat studien och det kommer ta viss tid innan vi kan redovisa resultat då antalet fall förhoppningsvis fortsätter vara lågt. Studien har genomgått etisk prövning och godkänts av etikprövningsnämnden i Göteborg. Den andra studien, där datainsamlingen påbörjats, rör frågeställningen om varför incidensen av plötslig spädbarnsdöd ökat 2009-2010. Vi har fått stöd av socialstyrelsen i detta arbete samt etiskt godkännande och materialet samlas nu in från de olika rättsmedicinska avdelningarna och skickas till vår forskningsgrupp där även professor Göran Wennergren, Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus ingår. Parallellt med sistnämnda retrospektiva studie har socialstyrelsen alldeles nyligen påbörjat ett arbete för utveckling av vägledningsmaterial för att förebygga SIDS. Det skall vara klart nästa höst och skall dels utmynna i en vägledning för professionen, dels i ett material som vänder sig till gravida och nyblivna föräldrar. Avslutning Att förlora ett barn är ett trauma som påverkar hela livet. När man inte vet varför så kan det ytterligare komplicera bearbetningen och vår förhoppning är att vi kan finna någon ytterligare liten pusselbit för att minska incidensen. Vi är också övertygade om att forskningen måste fortgå inom området och att vi inte betraktar SIDS som en ”avklarad diagnos”. Vi har funnit tendenser i vår kliniska vardag att man varit tydlig med ej magläge men ibland ”godkänt” rygg/sida medan gällande rekommendation är ryggläge. Samsovning och nappanvändande är ibland kontroversiella förebyggande råd och vi söker nya data för att få mer kännedom om hur dessa interagerar i riskhänseende. Referenser: 1. Alm B, Möllborg P, Erdes L, Pettersson R, Åberg N, Norvenius G, et al. SIDS risk factors and factors associated with prone sleeping in Sweden. Arch Dis Child. 2006 Nov;91(11):915-9. 2. Mitchell EA, Scragg R, Stewart AW, Becroft DM, Taylor BJ, Ford RP, et al. Results from the first year of the New Zealand cot death study. N Z Med J. 1991;104(906):71-6. 3. Möllborg P, Alm B. Sudden infant death syndrome during low incidence in Sweden 1997-2005. Acta Paediatr. 2010 Jan;99(1):94-8. 4. Causes of death 2008. Stockholm: The National Board of Health and Welfare 2010 Contract. ISBN 978-9186585-19-8. 5. AAP. The changing concept of sudden infant death syndrome: diagnostic coding shifts, controversies regarding the sleeping environment, and new variables to consider in reducing risk. Pediatrics. 2005;116(Epub 2005 Oct 10. ):1245-55. barnbladet # 3/2012 9 Tema / barnets första år Barnets anknytning första året Hur kan anknytningsperspektivet ge större förståelse för psykisk ohälsa hos barn? Finns det anledning att tro att anknytning påverkar uppkomsten av beteendeproblem som aggressivitet och trots, ångest och depression? Följande artikel är ett försök till ökad förståelse på området anknytning och senare psykisk hälsa respektive ohälsa. Syftet är att lyfta fram hur viktiga de förebyggande insatserna kring att stödja etablerandet av en trygg och stabil anknytning under de första levnadsåren är. Parallellt med att man hos de äldre barnen arbetar med behandling av symptom och genom att tillrättalägga miljön för att kompensera funktionsnedsättningar bör man arbeta preventivt och föräldrastödjande under de första åren. Genom insatser kan man minska lidandet och också minska risken för en utveckling mot än tyngre problematik. A Magdalena Svensson Leg Psykolog Resursteamet Malmö stad hildamagdalena@ gmail.com 10 barnbladet # 3/2012 nknytningsteorin värnar om det lilla barnets behov av att under de första levnadsåren ha tillgång till trygga anknytningsobjekt. Föräldrarnas omvårdnad är av stor betydelse för barnets psykiska hälsa och utveckling. Anknytningens kvalitet påverkar så viktiga områden som att senare i livet ha förmåga och önskemål om att etablera nära känslomässiga relationer, förmåga att reglera sina känslor utan att bli helt överväldigad av dem och förmåga att se andra som separata individer med egna känslor, tankar och intentioner och på så sätt kunna respektera andras gränser. De barn som blir aktualiserade i skolans elevvårdsteam och inom barnpsykiatrin har ofta stora svårigheter inom just dessa områden. I forskningen har man framförallt sett samband mellan det vi kallar desorganiserad anknytning och ökade risker för senare utveckling av psykisk ohälsa, beteendeproblem och psykopatologi. Hur sambanden mellan psykisk hälsa och anknytning ser ut är en komplex fråga som vi ska se närmare på. Det viktiga i mötet med familjer som har svårt att hitta det lugn och den ro som barnet behöver är inte att utreda komplexa orsaksförhållanden kring om det är barnet eller föräldern som har svårigheter, utan att stötta och skapa intresse för barnet, utifrån en insikt om att barn är olika även på så sätt att de har olika stort omvårdnadsbehov. Att få bekräftelse på att man fått ett barn som är mindre flexibelt avseende hur den tidiga omvårdnaden ska vara, kan ge motivation att skapa ett extra gott omhändertagande och undvika att man hamnar i känslor av misslyckande, skuld och vanmakt. I arbetet med barn är det viktig kunskap att ha med sig att det verkar vara så att det finns en grupp barn som bär på en genetisk sårbarhet som medför att det blir avgörande för deras fortsatta utveckling hur miljöbetingelserna runt dem ser ut. De avgörande miljöbetingelserna under de första åren utgörs av föräldrarnas förmåga att ge omvårdnad. Vad kan vi lära av anknytningsteorin om vad som är viktiga föräldraegenskaper för att främja en god anknytning? Arv och miljö Vi föds med en nedärvd förprogrammerad tendens att utveckla anknytningsrelationer eller psykologiska band till de personer som finns i vår närhet under det Tema / barnets första år första levnadsåret. Syftet med anknytningen är att organisera strategier för att reglera behovet av närhet och avstånd, trygghet och utforskande. En miljöbetingad förutsättning för att anknytningssystemet ska aktiveras är att det finns en regelbunden fysisk kontakt mellan barn och förälder. Däremot finns det inte hos barnet någon nedärvd urskiljningsförmåga när det gäller val av anknytningsobjekt. Barn knyter således även an till misshandlande eller vanvårdande föräldrar. Beroende på hur kvalitén i omvårdnaden ser ut, utvecklar barn olika anknytningsmönster. Genom Ainsworths kliniska forskning fann man olika mönster av att relatera som man grupperade i trygg och otrygg anknytning. Otrygg anknytning kunde vara av antingen ambivalent eller undvikande typ. Det fanns också en grupp barn som inte enkelt kunde kategoriseras in i vare sig trygg eller otrygg anknytning. Dessa barn betecknades som desorganiserat anknutna (D-anknytning), en brist i anknytningen som senare visat sig ha stor betydelse för utvecklingen. Barn med trygg anknytning hade med sin primära vårdnadshavare ett samspelsmönster som enligt Ainsworth framförallt byggde på lyhördhet, acceptans, samarbete och psykologisk tillgänglighet (Havnesköld & Risholm Motander, 2002). En trygg anknytning kan beskrivas ta form genom de goda samspelserfarenheter av att bli tröstad och lugnad och få sina behov tillgodosedda på ett kontinuerligt och återkommande sätt. Dessa erfarenheter blir inre strukturer hos barnet genom vilka barnet successivt utvecklar en förmåga att även trösta och lugna sig själv. När samspelet är gott, får barnet en internaliserad erfarenhet av att kunna förlita sig på att föräldern är tillgänglig och beskyddande i en eventuell farosituation, vilket ger utrymme för nyfiket utforskande och upptäckande. Ökad lyhördhet, minskad D-anknytning När den förälder som ska erbjuda trygghet istället samtidigt är den som framkallar rädsla hos barnet, kan barnet inte hitta någon anknytningsstrategi, utan hamnar i en omöjlig konfliksituation som, om detta är återkommande, kan resultera i ett desorganiserat anknytningsmönster. Barn med D-anknytning är överrepresenterade i socialt utsatta grupper, men förekommer också i så kallade icke-kliniska grupper. Förekomsten av Danknytning verkar utgöra så mycket som ca 1 av 7 i normalpopulationer som liknar svenska förhållanden enligt Sroufe & Waters (1977), Main & Solomon (1990), van Ijzendoorn m.fl. (1999) vilka samtliga är refererade i Broberg m.fl. (2009). Varför blir så många barn övervägande skrämda i samspelet med sina föräldrar? Det kan handla om misshandel och vanvård, exempelvis till följd av en missbruksproblematik. Eller om föräldrar som på grund av egna trauman har ett dissociativt sätt att fungera och inte kan hålla isär sin inre värld och barnet, och reagerar på dess gråt med vad som upplevs som aggressivitet och rädsla. Det antas också kunna handla om mer subtilt beteende, där föräldern inte tillräck- ligt väl kan fullfölja sin föräldraroll. En central faktor i ett föräldrabeteende som leder till D-anknytning är att föräldern inte, när barnet väl blivit skrämt, hjälper det till känslomässig reglering av den upplevda rädslan och stressen så att det kan komma till ro (Solomon & George (1999); Schuder & Lyons-Ruth (2004), ref. i Broberg m.fl. 2006). När barnet i en stressad situation inte får hjälp av sin anknytningsperson att komma ur stressen, och när dessa stressreaktioner får fortgå över tid, riskerar detta att leda till bestående biokemiska förändringar i hjärnan. Det verkar finnas ett samband mellan förhöjd utsöndring av kortisol och desorganiserat beteende. (Schuder & Lyons-Ruth (2004); Spangler & Grossmann (1993), ref. i Broberg m.fl. 2009). De höga nivåerna av stresshormon har en negativ inverkan på hjärnans förmåga att hantera och reglera känslor, vilket i sin tur medför att barnet tenderar att utveckla beteendemönster som har hög beredskap för kamp och flykt och där aggressivitet blir en lättväckt affekt (Perry m. fl (1995); Shore, (2001), ref. i Broberg m.fl. 2009). Att föräldrar till barn med desorganiserad anknytning själva uppvisar en egen liknande problematik betyder dock inte att vi enkelt kan dra slutsatsen att föräldrarnas bristande omvårdnadsbeteende har orsakat barnets bristfälliga anknytningsstrategier. Gemensam genetisk sårbarhet är troligtvis en men inte den enda förklaringen till det störda samspelsmönstret. Det finns studier som visar att när föräldrarna får hjälp med att bli mer lyhörda i sin föräldraroll, minskar förekomsten av D-anknytning. (Bakermans-Kranenburg m.fl. (2005) ref. i Broberg m.fl. 2006) Det finns indikationer på att det finns en genetisk koppling till uppkomsten av D-anknytning precis som det finns genetik bakom utagerande problematik och ADHD. Sambandet verkar se ut som så att en viss gen ger en sårbarhet för att utveckla D-anknytning, men anknytningen blir desorganiserad endast när det i miljön samtidigt finns andra riskfaktorer. D-anknytning har visat sig vara kopplad till senare problem med utagerande beteende hos barnet. Anledningen antas vara att barn med D-anknytning har en sämre förmåga att reglera sig själva, vilket innefattar en sämre förmåga att reglera negativa känslor. Arv och miljö kan interagera på så sätt att en miljöfaktor kan ha betydelse enbart för de individer som har en genetisk sårbarhet för att utveckla en viss psykopatologi. Detta samband har visar sig gälla både för uppförandestörning (Caspi m.fl. 2002) och för depression (Caspi m.fl. 2003). Det är troligt att gener och miljöfaktorer samspelar på liknande sätt även när det gäller annan typ av psykopatologi. Man kan generellt säga att ju större den genetiska sårbarheten är, desto viktigare blir miljöbetingelserna Komplex interaktion Om vi tar ett steg tillbaka, kan man i stora drag säga att det förhärskande synsättet innan andra världskriget var att man utgick ifrån antagandet att allt var genetik och att inget kunde repareras. Efter andra världskriget såg man å andra sidan alltför ensidigt det mesta barnbladet # 3/2012 11 Tema / barnets första år som miljöbetingat och reparabelt – båda dessa synsätt har visat sig vara otillräckliga. Idag vet vi att frågan om vad som är avgörande för barnets utveckling inte handlar om arv eller miljö, utan att båda, genom en ständig komplex interaktion har en helt avgörande betydelse för utvecklingen. Man kan generellt säga att ju större den genetiska sårbarheten är, desto viktigare blir miljöbetingelserna (Beier m.fl. 2012). Översatt till anknytningsteori betyder detta att ett robust barn med ett lättreglerat temperament tål ganska stora variationer i föräldrarnas omhändertagande förmågor, medan ju mer genetisk sårbarhet ett barn föds med, desto större krav ställs på föräldrarna att de ska vara goda anknytningsobjekt. Det handlar i stora drag om att skapa en lugn miljö för barnet där det kan samspela med sina föräldrar. Det är också viktigt att, utan att skuldbelägga, lyfta fram samband mellan föräldrarnas egen psykiska hälsa och barnets mående. Barn är framförallt känslomässiga och sociala varelser. Även om barnet inte har utvecklat ett språk, har det en stor kapacitet att relatera och uppleva känslor. Ainsworths forskning visade att den lagbundenhet av att föräldrar för vidare sina egna anknytningsmönster till sina barn, kan brytas genom att föräldrarna blir medvetna om sina egna erfarenheter. Genom ett medvetet reflekterande, såsom sker i en terapi, kan föräldrar skapa goda förutsättningar för trygg anknytning hos sina barn, trots att de själva inte varit tryggt. Utifrån min erfarenhet av att ha jobbat som psykolog på BUP och inom skolan, är sällan terapi för föräldrarna en möjlig eller tillräcklig lösning när det gäller de desorganiserat anknutna barnen. De återfinns ofta i familjer med en komplex problematik, där insatser på flera plan är nödvändiga. Tidig upptäckt är viktigt och den möjliga vägen att nå fram till något som gör skillnad för dessa barn är ofta ett nära samarbete mellan socialtjänst, barnoch ungdomspsykiatri och barnomsorg/skola. Fokus måste vara att arbeta salutogent och stärka bandet mellan barn och föräldrar. Oavsett yrkesroll har vi alla en viktig roll att fylla genom att särskilt se, uppmärksamma och lyssna på de här barnen. Referenslista Beier, H., Heilskov Elvén, B., Koborg Veje, H. (2012). Udviklingsforstyrrelser og psykisk sårbarhed. Dansk psykologisk Forlag. Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T., Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori, Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Natur & Kultur. Broberg, A., Risholm Mothander, P., Granqvist, P., Ivarsson, T. (2009). Anknytning i praktiken. Tillämpningar av anknytningsteorin. Natur & Kultur. Caspi, A., McClay, J., Mofitt, T.E., Mill, J., Craig, I.W.m.fl.(2002). Role of Genotype in the Cycle of Violence in Maltreated Children 851-853 Science, vol 297, 851-854. Caspi, A., Sugden, K., Mofitt, T.E., Taylor, A., Craig, I.W, Harrington, H. m. fl. (2003). Influence of life stress on depression: moderation by a polymorphism in the 5-HTT gene. Science, 301, 386-389. Havnesköld, L., Risholm, P. (2002) Utvecklingspsykologi, psykodynamisk teori i nya perspektiv. Liber. Får du frågor om nappar? Ring gärna vår sjuksköterska Carina Gunnarsson på Bambino Mam, 08-545 180 70 Du kan även beställa kostnadsfria prover och information om våra nappar på [email protected] Be ko stä st ll p n ro 12adbarnbladet sf ver # 3/2012 rit t! 0-2 månader 0-6 månader För prematura & nyfödda För det första halvåret MAM Start MAM Original MAM Nappar Trygghet och tröst, mjuk och behaglig i den lilla munnen. Utvecklade av designers i nära samarbete med tandläkare för att ge barnet det allra bästa. Alla MAM produkter är självklart tillverkade av material fritt från BPA. VETENSKAPLIGT TESTADE MAM-produkterna har tagits fram i samråd med hälsoexperter, www.icmrs.org mambaby.com Althéra ® Hypoallergen specialnäring vid komjölksproteinallergi God och mild smak • Unik hydrolyseringsprocess • Högt laktosinnehåll, som i bröstmjölken Besök vår nya hemsida för Althéra! Nestlé HealthCare Nutrition stöder WHOs kod om att bröstmjölk är barnets bästa föda För mer inFormAtion kontAktA: Kundservice: 020-78 00 20 eller gå in på www.althera.se www.nestlenutrition.se 13H N O U R I S H I N G P E R barnbladet S O N A L #3/2012 H E A LT Tema / barnets första år Screening på barnavårdscentralen – en möjlighet att tidigt upptäcka barn i behov av intervention och stöd? Alltsedan slutet av 1990-talet har behovet av metodutveckling inom barnhälsovården påtalats (MFR, 1999). I takt med att kunskapen om hjärnans plasticitet under barnets första 18 månader ökat (Ozonoff, 2010; Shore, 2003; Goldberg, 2001) har också frågan om betydelsen av tidig upptäckt av tecken på avvikelser i barnets utveckling lyfts fram. The American Academy of Pediatrics (AAP) påpekade i sitt Embargo (2007) betydelsen av tidig populationsbaserad screening av spädbarn då detta möjliggör insatser som tidig intervention med syfte att mildra symptom och förbättra barnets utvecklingsmöjligheter. Redan under spädbarnstiden (Greenspan, DeGangi & Wieder, 2001; Brazelton & Nugent, 1995) kan tecken och symptom på senare utvecklingsproblem skönjas (Rostad, Nyberg & Sivberg, 2008; Shu, Jia & Zhang, 2001). D en svenska barnhälsovårdens möjlighe- Berit Nordström fil dr., leg. psykolog, Lunds universitet, Institutionen för Hälsa, Vård och Samhälle, Medicinska fakulteten. e-post berit. [email protected] 14 barnbladet # 3/2012 ter att nå i stort sett alla spädbarn ger en möjlighet att undersöka om tidig screening med påföljande intervention och stöd för de barn som visar behov av tidiga insatser kan ge positiva effekter på barnets utveckling. Frågan som ofta infinner sig då bedömning av spädbarn diskuteras är, ska vi oroa föräldrar så tidigt, ska de inte få lära känna varandra i lugn och ro utan att behöva bekymra sig för olika bedömningar och resultaten av dessa? Det ligger naturligtvis en del i detta resonemang samtidigt som det ingår i barnhälsovårdens uppdrag att följa barns utveckling, att upptäcka tecken på eventuella avvikelser och att med olika insatser främja fysisk och psykisk hälsa och utveckling. Av och till riktas kritik mot barnhälsovården för att verksamheten intar en alltför avvaktande hållning, att vänta och se, när föräldrar ställer frågor om eventuell försening i barnets utveckling eller då föräldrar uttrycker farhågor för att det är något som inte står rätt till. Erfarenheten visar att om något avviker i barnets utveckling är föräldrar i de allra flesta fall medvetna om detta och efterfrågar stöd och hjälp. Samtidigt är barnhälsovårdens avvaktande hållning förståelig. Om det inte finns någon fungerande behandling eller intervention att erbjuda varför då oroa föräldrarna? Risken med att avvakta är att möjligheterna att förbättra barnets utveckling under den tid då hjärnan är som mest plastisk kan gå förlorad. En rad studier (Geva & Feldman, 2008; AAP Embargo, 2007; Goldberg, 2001) konstaterar att framgång med tidig intervention till stor del är en effekt av hjärnans plasticitet under barnets första 18 månader. Under denna period anses det vara möjligt att bland annat motverka framväxande symptom av olika slag hos spädbarn. Screening av spädbarn måste utgöras av ett paket, där insatser och stöd som visat sig förbättra möjligheterna till en mera gynnsam utveckling för barnet ska kunna erbjudas de familjer vars barn faller ut i samband med en screening. Under några år har ett arbete med att utveckla ett screeninginstrument, kallat SÖK (Nordström, Edwinson-Månssson, Petersson, Sivberg & Persson, 2011), pågått vid institutionen för Hälsa, Vård och Samhälle vid Lunds universitet. I gruppen, som är tvärprofessionell, ingår omvårdnadsforskare, psykologer, och barnsjuksköterskor. Syftet med screeningen är bland annat att undersöka om det hos 8 månader gamla barn går att upptäcka tecken på avvikelser i utvecklingen. SÖK-instrumentet är tänkt att användas i samband med ett reguljärt besök på barnavårdscentralen. Syftet är inte att ställa diagnos utan att hitta de barn som förefaller vara i behov av stöd och tidiga insatser. Efter en pilotstudie (Persson, Nordström, Petersson, Edwinson Månsson & Sivberg, 2006) med en för- Tema / barnets första år sta version av SÖK instrumentet tillfrågades föräldrar till barn som ingick i studien, om hur de upplevt att vara med i undersökningen. Flertalet föräldrar uppgav att de uppskattade en, som de upplevde, noggrann undersökning av deras barn. Sjuksköterskorna som hade medverkat i projektet träffades senare i fokusgrupper och fick där redogöra för sina erfarenheter av screeningen. Flertalet av dem menade att screeningen inte innebar att de gjorde så mycket nytt, men att det underlättade att ha ett protokoll att följa. De ansåg att metoden medförde en ökad struktur och överblick, och att de arbetade på ett mera systematiskt vis i bedömningssituationen. SÖK-instrumentet har reviderats utifrån de erfarenheter som gjordes i samband med pilotstudien. Pågående screening Screening med det reviderade instrumentet pågår sedan våren 2011 vid samtliga vårdcentraler med BVC i landstinget Kronoberg. Studien är ett samarbetsprojekt mellan Landstinget Kronoberg, Linnéuniversitetet och Lunds universitet. Projektet startade med att utbilda samtliga distriktssjuksköterskor med BVC-verksamhet i screeningmetoden under våren 2011. Familjer med barn i den aktuella åldersgruppen har fått såväl muntlig som skriftlig information om syftet med screeningen och om hur undersökningen går till. De är vidare informerade om att studien är ett forskningsprojekt och att medverkan är frivillig. Föräldrarna har därefter erhållit en blankett som de undertecknar om de vill medverka. Vilka barn hoppas vi kunna hitta? Förhoppningsvis finner vi barn med tecken på utvecklingsförsening, neuropsykiatriska symptom men också barn som reagerar med olika symptom utifrån en icke fungerande miljö, som till exempel barn till psykiskt sjuka föräldrar eller där det finns annan problematik i familjen. SÖK-screeningen utförs genom att sjuksköterskan gör observationer av barnet utifrån sex olika om- råden: Samspel, Kommunikation, Koordination och stabilitet, Kroppskontakt, Reglering, samt Kognition. Dessa observationsområden innehåller vart och ett flera variabler, totalt 31 stycken, som ska bedömas, som socialt leende, hur ofta barnet avläser förälderns ansiktsuttryck, ansiktsmimik, joller, gemensam uppmärksamhet och förmåga att imitera för att nämna några exempel. Sjuksköterskan frågar också om barnets mat- och sömnrytm eftersom detta inte kan observeras på mottagningen. Sammanfattningsvis ska sjuksköterskan också svara på om hon känner oro för barnet och dess utveckling och om föräldrarna uttrycker någon oro för sitt barn. Undersökningen tar ca 20 minuter att genomföra. För varje uppgift som bedöms skrivs 0 då inga avvikelser tycks föreligga, 1 om det finns en svag avvikelse och 2 om tydliga avvikelser framkommer. Det finns också ett fält för kommentarer. Om det är så att ett beteende inte går att observera, till exempel om barnet inte behöver tröstas, då kan följaktligen inte tröstbarhet bedömas och då noteras detta med IO (icke observerbart). Screening 1. Observationsområden : Samspel, Kommunikation, Koordination och stabilitet, Kroppskontakt, Reglering och Kognition Screening I Screening II Intervention Observationsområden Samspel Kommunikation Koordination och stabilitet Kroppskontakt Reglering Kognition Förnyad screening inom tre veckor Videoinspelning föräldra-barn samspel Videoinspelning föräldra-barn samspel Frågor frågor ställs till föräldrarna om eventuell oro för barnet samt frågor om mat och sömn Intervention utförs av föräldrarna i hemmet under 6 månader Videoinspelning föräldra-barn samspel efter avslutad intervention barnbladet #3/2012 15 Tema / barnets första år Intervention Barn som får minst 4 poäng inom minst två dimensioner med tonvikt på Samspel och Kommunikation kallas till en ny undersökning inom tre veckor. Detta för att säkerställa att det uppnådda antalet poäng inte beror på tillfälligheter som infektion, trötthet eller liknande. Denna andra screening genomförs av någon i forskargruppen. Om antalet poäng kvarstår vid den andra screeningsomgången eller har ökat, erbjuds varannan familj där barnet har höga poäng, att delta i en hembaserad intervention under sex månader och varannan familj får ingå i en kontrollgrupp utan särskilda insatser. Om det visar sig att interventionen har en gynnsam inverkan på barnets utveckling av olika förmågor eller en minskning av tidigare symptom kommer även barnen i kontrollgruppen att erbjudas en åldersadekvat intervention efter de sex månader som interventionen i projektet pågår. Hittills har ca 1.400 barn genomgått undersökningen. Ett antal barn har fallit ut efter första screeningen och därefter inom tre veckor genomgått en ny bedömning. Föräldrar till barn som fallit ut också vid den andra bedömningen har fått erbjudande om att medverka i interventionen. Projektet pågår tills att ett en interventions- och en kontrollgrupp med ca 50 barn i vardera gruppen erhållits. Interventionen baseras på the Early Start Denver Model, ESDM utvecklad av Rogers och Dawson (2010). Interventionen genomförs på ett sådant sätt att barnet stimuleras till samspel i en så varm och känslomässigt positiv situation som möjligt. Det enskilda barnets funktionsnivå är utgångspunkten för på vilken nivå och med vilka övningar interventionen inleds. En barnpsykolog tränar föräldrarna i interventionens olika delar. Interventionen genomförs vid två tillfällen/dag omkring 20 minuter/tillfälle av en förälder tillsammans med barnet. Föräldrarna får under denna tid stöd och hjälp av någon i interventionsteamet. Innan interventionsprogrammet påbörjas videoinspelas samspel mellan förälder – barn för att få ett mått på hur samspelet fungerar. Efter avslutad intervention, 6 månader senare, görs en ny videoinspelning i akt och mening att utläsa eventuella effekter av interventionen. Även kontrollgruppens familjer videoinspelas vid samma tidpunkter så att en jämförelse mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp kan genomföras. Vilka frågor hoppas vi kunna besvara? • Kan SÖK-instrumentet identifiera de barn som är i behov av tidig intervention och skilja ut dem från typiska barn? 16 barnbladet # 3/2012 • Kan tecken/markörer på olika avvikelser i utvecklingen urskiljas hos spädbarn vid 8 månaders ålder? • Är den interventionsmetod som prövas lämpad för att förbättra förmågor som t ex kommunikation, reglering, motorik hos de barn som faller ut i SÖK screeningen? • Vilka är personalens erfarenheter av att använda SÖK instrumentet? • Vilka är interventionsteamets- och föräldrarnas erfarenheter av den 6 månader långa interventionen? Referenser American Academy of Pedriatrics Embargo, Pediatrics, 2007; 120(5): 1183-1215. Geva, R. & Feldman, R, A neurobiological model for the effects of early brainstem functioning on the development of behavior and emotion regulation in infants: Implications for prenatal and perinatal risk. Journal of Child Psychology and Psychiatry; 2008; 49(10): 1031-1041. Goldberg, E. (2001). The executive brain. Frontal lobes and the civilized mind, New York: Oxford University Press. Ozonoff, S. (2010). A prospective Study of the Emergence of Early Behavioral Signs of Autism. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, Volume 49, Issue 3, Pages 256-266.e2, March 2010. Medicinska Forskningsrådet, MFR (1999). Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa: En analys av möjligheter och begränsningar i ett familjeperspektiv. Stockholm, Medicinska Forskningsrådet. State of the Art konferens. Nordström, B., Sivberg, B. & Persson, B. (2010). The SEEK Instrument. Opublicerat. Persson, B., Nordström, B., Petersson, K., Edwinson Månsson, M., Sivberg, B. Screening for Infants with Developmental Deficits and/ or Autism: A Swedish Pilot Study. Journal of Pediatric Nursing, 2006; 21(4): 313 – 324. Rogers, S., & Dawson, G. (2010). Early Start Denver Model for Young Children with Autism. Promoting Language, Learning and Engagement. The Guilford Press. New York Rostad, A-M., Nyberg, P. & Sivberg, B. Predicting developmental deficiencies at the age of four based on data from the first seven months. Infant Mental Health Journal, 2008; 29(6): 588-608. Shore, A. (2003). Affect dysregulation and disorders of the Self. New York: Norton. Werner, E., Dawson, G., Osterling, J., Dinno, N. J. Recognition of autism spectrum disorders before one year of age: a retrospective study based on home video tapes. J Autism Dev Disord, 2000; 30(2):157-62. WHO rekommenderar alla länder att införa allmän rotavirusvaccination1 2008 dog 453 000 barn på grund av rotavirusinfektion enligt WHO2. I Europa vet vi att mer än hälften av sjukhusinläggningarna av små barn på grund av magsjuka är orsakade av rotavirus3. I Sverige kan rotavirusvaccination ges genom läkarordination, men föräldrar får betala vaccinet själva. RotaTeq har sedan 2006 distribuerats i mer än 67 miljoner doser runt om i världen4. Sedan hösten 2009 erbjuds alla spädbarn i vårt grannland Finland RotaTeq i det allmänna programmet5. NYTT DOSSCHEMA Dos 3 Dos 2 GES ORALT RotaTeq är färdigblandat, sött och ges oralt med en klämtub. NYHET! Dos 1 Veckor Födsel RotaTeq_SE00368 2012-05 NYHET! 6 12 18 24 30 Referenser: 1) WHO Weekly epidemiological record, 5 JUNE 2009, 84th YEAR No.23, 2009, 84, 213-236 2) http://www.who.int/immunization_monitoring/burden/ rotavirus_estimates/en/index.html (senast besökt 10 april 2012) 3) Forster, Pediatrics, 2009, 123:393-400 4) SPMSD data on file 5) http://www.ktl.fi/portal/8979 (senast besökt 10 april 2012) RotaTeq, Rx EF. Oral Lösning. Rotavirusvaccin. Indikation: RotaTeq är indicerat för aktiv immunisering av spädbarn från 6 till 32 veckors ålder för förebyggande av gastroenterit orsakat av rotavirusinfektion. För fullständig information om innehåll, varningsföreskrifter, begränsningar och biverkningar se www.fass.se Datum för översyn av produktresumén 2012-02-21. Sanofi Pasteur MSD, Box 6023, 171 06 Solna www.spmsd.se Tema / barnets första år Rengöring av bebisens stjärt med tvättservetter, lika säkert som vatten och tvättlapp Att rengöra den nyfödda babyns stjärt med dokumenterat milda tvättservetter är lika säkert för den ömtåliga babyhuden som att använda vatten och tvättlapp. Det visar en ny brittisk forskningsstudie som är gjord vid universitet i Manchester. Sophie Ternheim Denna randomiserade studie (1) är den första studie som undersöker om rengöring av babystjärten med dokumenterat milda tvättservetter är likvärdigt med att använda vatten och tvättlapp. Resultatet som pekar på att de båda rengöringsformerna är säkra och jämbördiga, visade att mödrar som använde tvättservett upplevde förekomsten av blöjeksem lägre jämfört med gruppen som använde vatten och tvättlapp. Studien som omfattar 280 nyfödda bebisar är den största i sitt slag. – För första gången har vi en vetenskaplig studie som visar att rengöring med tvättservetter är lika skonsamt mot babystjärten som vatten och tvättlapp. Dessa studier ger entydiga bevis som kan påverka tidigare riktlinjer. Mödrar bör få ta del av resultatet så att de själva kan välja den rengöringsmetod som känns bäst, säger Tina Lavender, professor och barnmorska vid universitets sjukhuset i Manchester. Babyhuden är känsligare Nyföddas hud är annorlunda jämfört med vuxnas och ska behandlas därefter. Forskning visar att överhuden hos en bebis är 30 procent tunnare än huden hos en vuxen, dessutom är hudcellerna mindre. Hydrationen, förmågan att behålla fukt och absorbtionsnivån, förmågan att ta upp fukt i huden är hos babyn mycket högre än hos en vuxen. Dessutom släpper ett spädbarns hud igenom fukt snabbare än hos huden på en vuxen, s.k. TEWL = Trans Epidermal Water Loss. Detta innebär att bebishuden lättare blir torr och är 18 barnbladet # 3/2012 mer lättgenomtränglig än hos en vuxen. Bebishuden behöver därför ett särskilt omhändertagande de första åren i livet (2). Otydliga riktlinjer för rengöring av babystjärten vid blöjbyten Evidensbaserade riktlinjer för hur man rengör det nyfödda barnet är begränsade. Sedan tidigare finns en studie, ”Bathing and cleansing in newborns from day 1 to first year of life” publicerats i JEADV, med rekommendationer för rengöring och bad av babyn från dag ett (3). Inom området för rengöring av specifikt babystjärten vid blöjbyte, har det saknats forskning och riktlinjer. Rörande frågan om vilken rengöring som är den bästa för bebisens hud; vatten och tvättlapp eller användning av tvättservetter, går meningarna isär. Valet är mer knutet till traditioner och vanor, snarare än empiriska bevis och forskningsstudier (4). Syftet med Tina Lavenders studie har varit att genom klinisk forskning få en mer vetenskaplig grund att stå på vid jämförelse av de olika alternativen. Oavsett vilken rengöringsmetod som används är det viktigt att hålla barnens hud mjuk och frisk, för att förebygga torr hud och irritation samt för att hjälpa huden att utvecklas bättre. Enbart vatten är inte alltid tillräckligt för att rengöra babyn, vatten tar till exempel inte bort fettlösliga ämnen. Dessutom finns det studier som visar att vatten i sig själv har en uttorkande effekt (5). Tema / barnets första år Genomförande av studien Orsak blöjeksem Syftet med studien har varit att ta reda på om hypotesen att användning av parfymfria, dokumenterat milda tvättservetter har samma effekt på den nyfödda bebisens stjärt gällande hudens hydration, som rengöring med vatten och tvättlapp. Studien som är den största i sitt slag, omfattade 280 friska bebisar, nyfödda från vecka 37. Alla bebisar som ingick i studien har rekryterats från Universitetssjukhuset i Manchester. I gruppen fanns också bebisar som kom från familjer där atopiskt eksem förekommit, ett hudeksem som är genetiskt betingat. Tina Lavender, professor och barnmorska vid universitetet i Manchester Storbritannien, har lett den kontrollerade, randomiserade studien, som är den största studien som hitintills har gjorts kring rengöring av den nyfödda bebisen stjärt vid blöjbyten. Till sin hjälp har hon haft ett oberoende medicinskt team bestående av barnläkare, hudläkare, mikrobiologer och statistiker. Forskningsresultaten presenterades på världskongressen för barnmorskor, i Sydafrika, juni 2011. Randomiseringen omfattade 280 mödrar, som delades in i två grupper; en grupp som rengjorde babyn med vatten och en tvättlapp och en grupp som använde tvättservetter Tvättservetterna som användes var oparfymerade och alkoholfria samt med en återfuktande och rengörande effekt. Den höga vätskefaktorn, över 97 %, kombinerat med utvalda ingredienser bidrar till att hålla huden mjuk, ta bort smuts som avföring och urin och bibehåller hudens pH-värde. Studien som genomfördes både på sjukhuset och i hemmet pågick under 4 veckor. Mödrar som rengjorde bebisen stjärt med vatten och tvättlapp använde ingen annan produkt, med undantag om barnet besvärades av eksem. I de fallen användes en skyddande babykräm. Under barnets blöjperiod är det inte ovanligt med blöjeksem. Upp till 50 procent (6) av alla barn som använder Det finns flera faktorer som kan påverka blöjeksem. Den vanligaste orsaken är att huden har varit fuktig och varm under en längre tid. När den känsliga babystjärten är fuktig och varm ökar risken för mikroorganismer, som bakterier och svamp. Det leder till att huden kan bli irriterad med eksem som påföljd. Urin och avföring som påverkar hudens pH-värde ökar risken för fekala enzymer som kan skada hudvävnaden. En ytterligare faktor som kan bidra till blöjeksem är friktionen från blöjan. När babyn börjar krypa och gå rör sig blöjan, med följden att den skaver mot den känsliga babyhuden och irritation kan uppstå. I förebyggande syfte är det viktigt att tänka på vikten av hygien. Att först tvätta händerna innan babystjärten görs ren och sedan avlägsna smuts som inkluderar både avföring, fettlösliga ämnen som skyddande krämer och oljor är viktigt. När barnets hud är ordentligt rengjord kan stjärten smörjas in med mjukgörande kräm, salva eller lotion, det bidrar till att hålla huden mjuk och frisk. Resultat och slutsatser Studien visade att användning av tvättservetter är jämförbart med vatten och tvättlapp avseende hudens hydration. Ingen signifikant skillnad upptäcktes mellan de två grupperna, gällande hudens pH-värde, hudrodnad, erythem, TEWL, transepidermal water loss och bakterieangrepp på huden, under den tiden studien pågick. Däremot rapporterade mödrar som använde tvättservett att förekomsten av blöjeksem var lägre jämfört med gruppen som använde vatten och tvättlapp. Inga följdverkningar var observerade i någon av de två grupperna. Sammanfattningsvis visar resultaten att föräldrar och vårdpersonal som rekommenderar att välja tvättservetter med liknande formula som användes i den kliniska studien, kan känna sig trygga. Dokumenterat milda, parfymfria tvättservetter för att rengöra den nyfödda babystjärten är ett likvärdigt alternativ till vatten och tvättlapp (1). Blöjdermatitis Grad 1 Blöjdermatitis Grad 4 Referenser studie: (1) Lavender T et al. Effect on skin hydration of using baby wipes to clean the napkin area of newborn babies: assessor blinded, randomized, controlled equivalence trial. Presented at the International Confederation of Midwives (ICM) congress, Durban, South Africa; June 19 – 23, 2011 (2) Cork MJ. The importance of skin barrier function. J Dermatolog Treat 1997; 8:S7-S13 (3) Blume-Peytavi U. et al. Bathing and cleansing in newborns from day 1 to first year of life. JEADV. 2009;23:751 - 759 (4) Lavender T. Bedwell C, Tseriki-O´Brien E Hart A, Turner M,Cork M. A qualitative study exploringwomen´s and health professionals viewsof newborn bathing practices. Evidence Based Midwifvery. 2009;7:112-121 (5) Tsai TF, Maibach HI, How Irritant is water? an overview, Contact Dermatitis, 1999;41:311 - 314 (6) Atherton D, Mills K . ”What can be done to keep babies skin healthy? RCM Midwives 2004; 7:288-290 För ytterligare information och referenser, vänligen kontakta: Carina Kardell, Johnson & Johnson Consumer Nordic, Skincare/Natusan E-mail: Ckardell@its. jnj.com. Tel.nr: 076–760 50 45 barnbladet #3/2012 19 Tema / barnets första år Allt fler skador bland de minsta Skador bland barn i Sverige har minskat stadigt under en lång tid och det är ingen överdrift att påstå att vi lever i ett av världens säkraste länder för barn. Men det finns dock trender som inte pekar åt rätt håll. En sådan är att skadorna bland de allra minsta barnen, de som ännu inte har fyllt ett år, tycks öka något. Vad beror det på? Och vad kan man göra för att vända trenden? A Åsa Olsson Barnsäkerhetskoordinator Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB [email protected] 20 barnbladet # 3/2012 ntalet barn under ett år som dör på grund av skador i Sverige, är så litet att det nästan inte är någon idé att göra statistik av siffrorna. Men om man gör det så kan man till exempel räkna ut att 3,3 barn under ett års ålder dog till följd av en olycka varje år mellan 2005 och 2008 (Socialstyrelsen 2011). Det är en låg siffra i jämförelse med de hundratal spädbarn som avlidit på grund av för tidig födsel, förlossningskomplikationer eller missbildningar. Det är också internationellt sett en så låg siffra att den kan väcka både misstro och förundran bland barnsäkerhetsarbetare av olika slag i andra länder. Men det handlar ändå om fler än tre tragedier varje år. Då det rör sig om så få fall är det svårt att urskilja några trender eller mönster, men två saker kan konstateras; den ena är att det funnits avsiktliga handlingar bakom några av dödsfallen. Den andra är att omkring fyra av det tiotal barn som dog den aktuella tidsperioden, kvävdes. Tittar man på statistiken då det gäller spädbarn som skadats så pass allvarligt att det krävts behandling på sjukhus så är den årliga siffran omkring 6600 barn. Trendkurvorna går lite upp och ned men siffran har under 2000-talet ökat med omkring tio procent (Socialstyrelsen 2011) och det finns också tecken på att skadorna har blivit allvarligare. Den absolut vanligaste orsaken till att spädbarn skadas är fallolyckor som ligger bakom mer än 60 procent av skadorna hos barnen som skrivs in på sjukhus. Fall från en möbel så som en säng (ofta föräldrarnas), soffa eller stol är vanligt men också fall från skötbord. Varje dag faller två barn ned från ett skötbord, statistiskt sett. Då barnens huvuden är tunga i förhållande till kroppen faller barnen ofta från en för vuxna bekväm arbetshöjd på nästan en meter ned på golvet med huvudet före. Fall nedför trappor är också en vanlig orsak och inte sällan är en gåstol iblandad. Hela 400 barn trillar ned för en trappa i sin gåstol varje år i Sverige, trots att det numer finns en standard för gåstolar som kräver att de bromsas på översta trappsteget. De tekniska skydden fungerar inte alltid som de ska och dessutom finns det gåstolar på marknaden som inte följer den rådande standarden. Drabbas barn till utlandsfödda oftare? En annan vanlig orsak till att spädbarns skadas är brännskador och skållning. Barn till utlandsfödda föräldrar drabbas oftare än barn till svenskfödda föräldrar (Carlsson 2010). En orsak till detta skulle kunna vara det som ibland benämns som ”tekanne-syndromet” d v s att det är vanligare att man dricker heta drycker med barnet i knät eller i barnets närhet. En annan orsak kan vara att det i vissa kulturer är brukligt att man tvättar barnet i stjärten med vatten vid blöjbyte istället för med våtservetter vilket ökar risken för skållningsskador. Här skulle man ju kunna ledas in på en hypotes om att det är ökad invandring som har Tema / barnets första år lett till fler skador bland små barn. Är det så att familjer med invandrarbakgrund har sämre kunskaper än svenskfödda och att det är bakgrunden till en ökning av barns skador? Om man tittar på drunkningsstatistik så skulle man kunna få stöd för en sådan hypotes. En studie av alla drunkningsfall bland barn 0-18 år under en tioårsperiod (Schyllander m fl. 2010) visar att barn till invandrare är överrepresenterade i drunkningsstatistiken. Men det gäller inte alla grupper utan främst familjer från Iran och övriga Mellanöstern. För övrigt drabbar drunkning inte spädbarnen i särskilt stor utsträckning. Analyserar man skadestatistiken generellt så finns det inget belägg för att barn till svenskfödda föräldrar skulle leva en säkrare tillvaro än barn till utlandsfödda. Däremot finns det åtminstone en studie (NCO 2007:13) som visat att barn till utlandsfödda föräldrar löper en lägre risk att skadas i en olycka som leder till sjukhusvistele. Att ha föräldrar födda i ett annat land än Sverige var enligt den studien en skyddsfaktor. ”Livsfarliga hemmapappor”? Men vad är orsaken till ökningen av skador bland spädbarn? En hypotes som har framförts av familjerådgivaren Eva Stenberg är att ”hemmapapporna är livsfarliga för barnen”. Ett liknande resonemang fördes av hjärnforskare och professor Annica Dahlström, som i sin bok och i en uppmärksammad intervju i Aftonbladet hävdade att de flesta män inte är lämpade att ensamma ta hand om små barn. Fler och fler föräldradagar tas ut av pappor och kanske är papporna inte lika medvetna om faror eller kanske har de sämre uppsikt? Kan det vara papporna som ligger bakom den negativa trenden? När forskare vid Karolinska Institutet studerade detta visade det sig att antalet skador bland barn under två år, under perioden 1987-2007 halverades, samtidigt som uttaget av pappadagar tredubblades. Det vore dock fel att ge papporna hela äran för detta menar forskarna men när de tittade närmare på alla skadefall under åren 1988-89 bland små barn som var hemma med föräldralediga pappor och mammor så visade det sig att barnen statistiskt sett löpte lägre risk att skadas när det var pappan som var hemma. När man justerade för olika sociodemografiska faktorer som exempelvis utbildningsnivå så försvann denna statistiska skillnad, eftersom familjer där pappor valde att vara hemma ofta var socialt gynnade. Slutsatsen blev alltså att mammor och pappor är lika bra på att skydda sina barn från att skadas. När studien presenterades tidigt 2012 blossade debatten kring professor Annica Dahlström tes upp på nytt och hon valde att lämna Hjärnfondens styrelse i januari i år. Så vad kan det då vara som gör att skador till följd av olyckshändelser bland spädbarn ökar? Vid konferensen Barnsäkerhetsforum hösten 2011 framförde Konsumentverket i en presentation några hypoteser. En var att föräldrars beteenden och attityder har förändrats över tid och att de har kommit att i allt för hög grad förlita sig på att produkter ska vara säkra. En annan hypotes var att det numer är vanligare med hårda golvmaterial som klinker jämfört med tidigare då plastmattor var vanliga i badrum och andra utrymmen. Vid MSB pågår för närvarande studier kring denna fråga, som beräknas vara klara före sommaren. Går man tillbaka till statistiken igen och tittar på den stora dominansen av fallolyckor som bakomliggande orsak till skador bland spädbarn så kan man konstatera att fall från skötbord står för omkring en femtedel, och fall med gåstolar för drygt en tiondel av olyckorna. Det finns alltså goda skäl att inrikta sig på just dem om man aktivt vill arbeta för att minska skador bland de minsta barnen. FAKTA I Kanada är gåstolar förbjudMyndigheten för samhällsskydd na och European Child Safety Aloch beredskap, MSB, koordinerar liance, ECSA, har propagerat för barnsäkerhetsarbetet på nationell nivå. En viktig del i detta arbete är att samordna ett förbud även inom EU utan att Barnsäkerhetsrådet, bestående av få gehör av EU-kommissionen. representanter för elva svenska myndigheter. Även i Sverige möts förslag om Barnsäkerhetsforum arrangerades av MSB förbud mot gåstolar ofta av ett och Barnsäkerhetsrådet 3-4 oktober 2011. massivt motstånd i debatten av Konferensen återkommer hösten 2013 Statistiken i artikeln är hämtad från Socialstydem som menar att Sverige är relsens register, Patientregistret, PAR, Dödsoren nation av trygghetsnarkomasaksregistret, DOR och Injury Data Base, IDB ner. Ett vanligt argument är att Läs mer om barnsäkerhet i ”Barns och ungas gåstolen i sig inte är farlig utan säkerhet”, Myndigheten för samhällsskydd att det är den mänskliga faktorn och beredskap, 2011307 European Child Safety Alliance, ECSA är ett som gör att barnet skadas, dvs program inom EuroSafe, (European Associaatt vuxnas uppmärksamhet har tion for Injury Prevention) brustit. Men man kan ju fråga sig om en sådan argumentation håller hela vägen ut, eftersom det är det lilla barnet som skadas. Lite tillspetsat: Vem är det som får ”skylla sig själv” när barnet får en hjärnskakning för att en förälder glömt stänga trappgrinden? I USA och Kanada finns krav på att skötbord ska ha höga kanter på alla fyra sidorna och på ett ”säkerhetsbälte” som förhindrar att barnet ramlar ned, krav som inte ställs enlig den europeiska standarden. I Storbritannien är dock antalet fall från skötbord en tiondel så stort som i Sverige per 100 000 invånare, sannolikt för att det där är vanligt att föräldrarna byter på sina barn på golvet (MSB 2011). Det är inget nytt inom barnhälsovården i Sverige att ge råd till föräldrar att sköta blöjbyten på golvet. Men det är som att vi inte fullt ut tror på det rådet. Föreställningen om ett skötbord i arbetshöjd är så djupt rotad att vi inte kan tänka bort det. I sammanställningar av tips och råd om säkerhet vid skötplatsen förekommer oftast först råd om hur ett barnbladet #3/2012 21 Bytes med fördel på golvet skötbord ska vara utformat med höga kanter på minst tre sidor, stabilt, med förvaring på ett smart sätt så att man alltid kan hålla en hand på barnet och så vidare. Allra längst ned när man har utrett skötbordets alla säkerhetsaspekter framhåller man försynt att man inte ens behöver ha något skötbord. Föräldrar med dåliga ryggar kanske behöver sitt skötbord men fortfarande är de flesta nyblivna föräldrar inte äldre än att de utan svårighet borde klara av att ha en skötplats på golvet. Barnhälsovårdens betydelse för barnsäkerheten i Sverige kan inte överskattas. Studier om hur många liv och funktionsnedsättningar barnhälsovården sparat finns mig veterligen inte. Däremot har forskning visat att barnhälsovårdens rådgivning påverkar föräldrars beteenden i mycket hög grad (Carlsson 2010). Ett säkert kort vore att ge tydliga råd om att avstå från gåstolar och höga skötbord, vilket alltså skulle kunna förhindra mer än tusen allvarliga fallskador bland de allra minsta barnen, varje år. Referenser: Carlsson, A. Child injuries at home – Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds. Doktorsavhandling Malmö högskola, 2010 Laflamme L, Månsdotter A, Lundberg M, Magnusson C. Dangerous dads? Ecological and longitudinal analyses of paternity leave and risk for child injury. Journal of Epidemiology and Community Health: Published Online First: 12 January 2012 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Barns och ungas säkerhet. MSB 2011:307 Nationellt centrum för lärande av olyckor, NCO: Sociala bakgrundsfaktorer hos skadade barn och ungdomar. NCO 2007:13 Schyllander J, Janson S, Hansson C, Eriksson U-B. Varför drunknar barn? En retrospektiv studie över barn som drunknat i Sverige 1998–2007. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; 2010. Publikationsnummer 0139-10 Socialstyrelsen. Skador bland barn i Sverige, Olycksfall, övergrepp och avsiktligt självdestruktiv handling. Rapport 2011 Känner du till barnhälsovårdens 1177-guide? N u är guiden för hur man på BVC kan använda 1177.se i mötet med föräldrar uppdaterad med länkar till ännu mer nytt material. Guiden är ett verktyg för dig som arbetar inom BVC, för att komplettera och inspirera i det dagliga arbetet. Guiden riktar sig till dig som arbetar inom barnhälsovården och erbjuder råd och tips på hur du kan använda dig av 1177.se som ett komplement till det personliga stöd och den rådgivning du ger när du möter föräldrar på den mottagning där du jobbar. På 1177.se kan föräldern, i lugn och ro hemma få fördjupad information om det ni pratat om på BVC – och ta del av andras tankar och upplevelser. Landstingsägd webbplats 1177.se är hela Sveriges webbplats med råd om vård. Webbplatsen drivs och utvecklas av Inera AB, ett landstingsägt bolag. På 1177.se kan allmänheten få hälso- och sjukvårdsinformation, anonymt ställa frågor och få ett personligt svar, leta vårdmottagningar i hela Sverige och använda lokala e-tjänster för att kontakta 22 barnbladet # 3/2012 vården. Det finns särskilda temasidor på 1177.se som bland annat erbjuder faktatexter, filmer, bildspel, intervjuer, personliga berättelser kring graviditet, föräldraskap och barns hälsa och utveckling. Självklara kunskapskällan Syftet med webbplatsen är att vara den självklara kunskapskällan när föräldrar söker svar på frågor kring graviditet, barn och familjeliv. Vi vill därför bjuda in dig som arbetar med barn och föräldrar, och hoppas att du ska känna dig hemma. Du är välkomman att visa och hänvisa till 1177.se i dina kontakter. Allt innehåll på 1177.se är fritt att skriva ut och dela ut. Det finns också klistermärken att fästa på ert informationsmaterial för att påminna om webbadressen. Kontakta informationsavdelningen i ditt landsting/region för beställning av dessa. Klistermärken och guider finns på Ineras bolagsebb, men även på Rikshandboken i barnhälsovårds webbplats, www.rikshandboken-bhv.se. Kontakta 1177-redaktionen Vi välkomnar synpunkter och kontakt med er som arbetar ute i verksamheterna, så kontakta oss gärna på [email protected]. Det går också bra att direkt kontakta samordnare för Tema Barn och föräldrar, Hanna Qwist: hanna.qwist@ inera.se. Hur ersätter man något så grundläggande som modersmjölk när man måste? Prebiotika (GOS) Omega-3 och omega-6 Ekologisk HiPPs modersmjölksersättning har fått nytt namn – HiPP Baby Combiotik – och ny praktisk förpackning. I sortimentet finns dessutom tillskottsnäring för barn från 6 månader och från 12 månader. HiPP Baby Combiotik innehåller bland annat galaktooligosackarider (GOS) - fibrer som stimulerar tillväxten av både laktobaciller1,3 och bifidusbakterier1,2,3. För mer information, se hippbarnmat.se/nutrition 1 2 3 Ben XM et al. Chin Med J 2004; 117(6): 927-931 Fanaro S et al. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2009; 48(1):82-88 Ben XM et al.World J Gastroenterol 2008 Nov 14; 14(42):6564-8 ästskribenten Gästskribenten Gästskribenten Gästskribenten Gästskribente Foto: Jacob Forsell 24 Barnfostran grundad på kunskap om hjärnan Hugo Lagercrantz Överläkare vid neonatalavdelningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus Professor vid Karolinska sjukhuset barnbladet # 3/2012 F öräldragurun Anna Wahlgren har blivit avslöjad av sin dotter som en oduglig mamma till sina nio barn. I flera tidningsartiklar förklaras hon nu vara slut som rådgivare till miljontals föräldrar. Frågan är dock om man måste leva som man lär. Särskilt när det gäller barn, så tar de snarare efter sina förebilder än lyssnar till goda råd. Men en av Upplysningstidens främsta filosofer som skrev råd om barnuppfostran var heller ingen förebild. Jean-Jaques Rousseau lämnade in sina barn på barnhem. Ändå så kan man tacka honom för hans råd om att man skall amma sina barn och inte slå dem. Han framhöll också att barn är inga miniatyrer av vuxna och att de är födda med goda avsikter och inte som syndare som Luther påstod. En annan föregångsman när det gällde att ta hand om barn särskilt besvärliga pojkar var Skå-Gustav Jonsson som var min lärare i barnpsykiatri. Jag rankar honom som en av de bästa föreläsarna vi hade. Men häromåret odugligförklarades han som pappa av sin son Staffan Lamm. Problemet med nästan all uppfostringslitteratur är att den är baserad till största delen på tro och sunt förnuft. Inom medicinen säger vi att vi grundar vår behandling på beprövad erfarenhet och vetenskap. Om vetenskap utgör upp till 30-40% av all medicinsk behandling i den rika världen, så kanske barnuppfostringsråd baseras bara på 10-20% på vetenskap. Med vetenskap avses i detta sammanhang i första hand kunskap om hjärnans utveckling och randomiserade kontrollerade studier om hur man exempelvis skall få små barn att sova. En engelsk akademiker och fyrbarnsmor, bestämde sig för att ta reda på exakt hur hon skulle ta hand om och uppfostra sina barn. Hon började därför noggrant läsa igenom all tänkbar facklitteratur om barnavård. Hon fann då att man kan finna stöd för nästan vilken uppfattning som helst, alltifrån fri uppfostran enligt Rousseau till kalvinistisk kadaverdisciplin. Som ett resultat av sina efterforskningar gav hon ut en bok med titeln ”Dream babies. Child care from Locke to Spock.” När Benjamin Spock skrev första upplagan av sin bok alldeles efter andra världskriget visste man inte mycket om sambandet mellan hjärnans och beteendets utveckling. Hjärnforskare och barnpsykologer kommunicerade knappast med varandra. Barnets hjärna förblev en svart låda. I dag befinner vi oss i ett helt annat läge. Vi kan se vad som händer i barnets hjärna när det jollrar, ser sin mamma, skräms av främlingar och så vidare. Tiden kanske börjar bli mogen för att anpassa vårt liv med våra barn till den nya kunskapen om barnets hjärna? År 1997 kallade dåvarande presidentparet Bill och Hillary Clinton till en konferens i Vita Huset med landets ledande experter på barnets hjärna. Vid mötet kom man fram till att man skulle gå ut med en uppmaning att så tidigt som möjligt träna sina barn. För- äldrar uppmanades att prata mycket med sina barn. Barnen skulle också tränas att leka med olika slags pedagogiska leksaker. Så tidigt som möjligt skulle sedan barnet få fiol- eller pianolektioner. Allt för att träna hjärnan under utvecklingen. De bakomliggande forskningsresultaten väckte oerhörd uppmärksamhet i både Newsweek och Time Magazine. Särskilt betonades betydelsen av att inte missa hjärnans kritiska inlärningsperioder eller, för att uttrycka det lite mer positivt, utnyttja fönstren för inlärning av språk, matematik och musik. Betydelsen av att läsa högt för barn och sedan uppmuntra dem att läsa själva betonades, medan alltför mycket tv-tittande fördömdes. En rad studier har sedermera visat att småbarns tv-tittande under flera timmar per dag är skadligt, då det försämrar sömnen och leder till koncentrationssvårigheter i skolan. Till och med s.k. pedagogiska program på dvd såsom Baby-Einstein och Baby-Mozart har visat sig ha negativa effekter och försena språkutvecklingen. En annan viktig ny kunskap om hjärnans mognad är att man visat att de exekutiva funktionerna, som är lokaliserade till pannloben mognar först i 20-års åldern. Det kan förklara varför ungdomar oftare gör dumdristiga saker. Men också varför barn och ungdo- mar har svårt att välja. Man kan inte fråga en fyraåring om han eller hon vill gå hem från dagis och välja middagsmat. Socialstyrelsens skrift: ”Att leva med barn” från 1990-talet är inaktuell. Föräldrar och lärare skall inte leva på samma demokratiska villkor med sina barn som med andra vuxna och vara kompisar med barnen. De skall i stället vara förebilder och lära dem ”det sanna, det vackra och det goda”, som redan Platon uttryckte det. – Ett sätt att äta MIC-Key gastrostomiport är en enkel, liten och smidig produkt för att få näring, vätska och läkemedel. ® MIC-Key har en tydlig storleksangivelse och märkt ballonginfart, BAL. ® MIC-Key kopplingsslangar med säkerhetsspärr och klämma som gör det lätt att tillföra näring. ® MIC* Introducer Kit Ett alternativ för dig och patienten vid anläggande nläggande av gastrostomi MIC Introducer Kit är en enkell och säker metod för att skapa en gastrostomi. Med MIC Introducer ducer Kit anlägger du en ballongfixerad gastrostomi, mi, en MIC-KEY* direkt, därmed kan alla följande nde byten skötas i hemsjukvården. Du når oss för mer information på telefon: 08 630 19 00 eller [email protected] GASTROSTOMIPORT MED LÅG PROFIL FÖR BARN OCH VUXNA Meda AB Box 906 170 09 Solna. Tel: 08 630 19 00 Fax: 08 630 19 38 w.mic-key.se E-post: [email protected] • www.medasverige.se • www.mic-key.se Tema / IBS & probiotika Mag-tarmbesvär hos barn många får ingen diagnos, de flesta inget stöd Lena Grahnquist Barnläkare, Överläkare Barngastroenterolgi, hepatologi och nutrition Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset 26 barnbladet # 3/2012 U ngefär var 10:e person, ung som gammal har besvär från mag-tarmkanalen som stör deras dagliga liv. Många har utretts med gastroskopier, röntgen, blod-och avföringsprover och fått lugnande besked. Kanske har de fått lugnande besked om att det inte är något fel, eller så har de själva och deras anhöriga tolkat att det inte är något fel. Kroniskt återkommande mag-tarmproblem där utredningar inte visat något avvikande prov och som uppfyller vissa symptom, kallas funktionella och återfinns i alla åldrar. Funktionella mag-tarmproblem klassificeras enligt de så kallade Rome III-kriterierna. För barn och ungdomar finns egna diagnoskriterier uppdelat på under eller över fyra års ålder. Inom vuxenmedicinen är IBS (Irritable Bowel Syndrom, också så kallad Colon irritabile) eller dyspepsi väl kända och de flesta vuxenläkare ställer dessa diagnoser. De bygger på positiv anamnes tillsammans med uteslutande av annan sjukdom. Inom barn- och ungdomsmedicin har vi länge tolkat buksmärtor som tecken på psykosocial ohälsa och att förekomst och behandling av mag-bakterien Helikobakter pylori skulle leda till färre onda magar. Efter nästan 20 års forskning vet vi nu att sambandet magont- helikobakter pylori är svagt och svårt att identifiera. Under åren har allt fler barn börjat behandlas för gastroesofageal reflux med syrahämmare. Det är bra för de patienter som verkligen har diagnosen, men många barn får syrahämmare i onödan. Just nu får många barn diagnosen laktosintolerans i tron om att de ska bli bättre i sin onda mage, men barn har inte laktosintolerans. När vi har uteslutit mag-tarmsjukdomar som ska behandlas med kost eller läkemedel så bör man fråga sig om detta är funktionella besvär! Vad är då funktionella mag-tarmproblem? Orsaken till dessa besvär är inte känd men den aktuella hypotesen är en störd upplevelse (neuronal) av symptom från mag-tarmkanalen. Forskning har visat att personer med IBS upplever insprutad gas i mage eller ändtarm med kraftigare smärta än personer utan IBS. Jag brukar förklara detta som att det finns en förstärkare av alla de känslor som uppkommer då man äter, luft och vätska som passerar i mag-tarmkanalen. Exempel på funktionella mag-tarmproblem hos barn och ungdomar är långvariga buksmärtor, IBS, luftsväljningar och avföringsproblem. Gemensamt för alla funktionella mag-tarmproblem är: 1) Att barnet uppfyller den aktuella diagnosens kriterier 2) Barnet växer och utvecklas väl samt inte har några tecken på inflammatoriska, anatomiska, metabola eller neoplastiska processer som orsak till Tema / IBS & probiotika problemen vid anamnes, status och (begränsade) utredningar. 3) Problemen förekommer under en viss tid. Dessa är exempel på ”röda flaggor” som inte får förekomma vid funktionella besvär: • Ofrivillig viktnedgång • Avplanad tillväxt • Gastrointestinal blödning • Signifikant kräkning • Kronisk svår diarré • Oklar feber • Ihållande smärta i höger övre eller nedre kvadrant• Fistlar Vad ska man göra åt funktionella besvär? För en del familjer räcker det att läkaren ger en förklaring och kan förklara. För andra barn och ungdomar fortsätter besvären att skapa problem. I Stockholm arbetar vi just nu fram ett vårdprogram för diagnos och behandlingsförslag. Parallellt pågår forskning kring KBT (Kognitiv BeteendeTerapi) behandling. Som barnläkare är det viktigt att känna till funktionella mag-tarmproblem och kunna ställa den diagnosen. Vi har ännu begränsad kunskap om hur vi ska behandla, men mycket forskning pågår internationellt. Den kunskap vi har måste vi använda på bästa sätt. Forskning och utveckling: Vad händer inom pediatrisk omvårdnad i Sverige? V i söker rapporter och utvecklingsarbeten som kan ge barnsjuksköterskor ny kunskap. Barnbladet är ingen vetenskaplig tidskrift i akademisk mening, men vi vill ändå vara ett forum där ny vetenskaplig kunskap kan presenteras. Därför vill vi be er som har skrivit en uppsats, arbetat med ett utvecklingsprojekt på er arbetsplats eller publicerat ny forskning; skicka in era abstract till oss! Beroende på hur många abstracts vi får in så kommer vi att försöka hitta olika former för att publicera innehållet. Några författare kommer vi att kontakta för att be om en utförligare presentation som kan publiceras i tidningen. Andra abstracts kommer vi att sammanställa och presentera ämnesvis för att ge en bild av vilken kunskapsutveckling som är på gång inom olika områden. En del abstracts kommer vi att publicera som de är, för att ge läsarna möjlighet att ta kontakt med författarna för ytterligare information. Vi vill på detta sätt kunna ge er läsare en uppfattning av vad barnsjuksköterskor i Sverige arbetar med för att utveckla och evidensbasera vården. Så gräv i datorn! Vi är intresserade av alla former av projekt. Abstracten ska mailas till Stefan Nilsson Med vänliga hälsningar Berit Finnström Chefredaktör & Ansv.utg. [email protected] Stefan Nilsson Redaktör [email protected] I samklang med människa och natur Sedan 1921 Helt naturligt, precis som ditt barn I samklang med människa och natur Sedan 1921 facebook.com/ weledababybarn Tema / IBS & probiotika Mikrobiota, nervsystem och hjärna - ett känsligt samspel E.coli-bakterie förstorad 10.000x IBS (Irritable Bowel Syndrom, ICD-10: K58) är en av vår tids allra vanligaste sjukdomar som drabbar både barn och vuxna. Mellan 15 och 20 procent av alla människor tros drabbas någon gång under livet. Trots omfattande forskning är de bakomliggande orsakerna långt ifrån klargjorda, även om en rad kvalificerade hypoteser har presenterats under senare tid. Likaså har det varit svårt att finna en effektiv behandling, men probiotika tycks – allteftersom – visa sig vara den kandidat som har bäst behandlande effekt. E ftersom IBS är en s k funktionell störning Magnus Forslin Barnbladet fastställs inte diagnos genom tester, som blodprov, ofta handlar det istället om att utesluta andra besvär som t ex födoämnesintolerans och IBD. Symptom kan uppträda i hela den gastrointestinala kanalen från munhåla till rectum. Men på senare tid har forskarna ifrågasatt om att det inte skulle finnas en organisk komponent i etiologin, och somliga är övertygade om att vi inom fem år kommer att kunna beskriva ett sådant samband. 1st World Summit ”Gut Microbiota for Health” Mikrobiota och hälsosamma bakteriekulturer är forskningsområden som formligen exploderat under senare tid. En bekräftelse på detta är att av de 1600 artiklar i ämnet som finns listade i PubMed, tillkom en tredjedel under 2011. Vissa talar om ett paradigmskifte när det gäller de nya möjligheter inom områden som kost, nutrition och medicin. Detta menade Fernando Azpiroz, ordförande för Gut Microbiota & Health Section under sitt invigningstal vid organisationens första internationella kongress i mars i det natursköna franska Evian. The 1st World Summit ”Gut 28 barnbladet # 3/2012 Microbiota for Health” samlade ett stort antal forskare som kunde presentera de senaste rönen inom detta fascinerande och ännu pionjära område. En orsak till detta är den explosiva utvecklingen inom mikrobiotaforskningen, dvs studiet av vår tarmflora och dess betydelse för vår hälsa och utvecklingen av en rad sjukdomar. Eftersom mikrobiota är intimt förknippad med vårt immunförsvar, kan den ligga bakom en rad autoimmuna sjukdomar, insulinresistens och diabetes. Allergi, astma och eksem är andra exempel som kan ha samma ursprung. Vidare nämns i dessa sammanhang beteendeförändringar, neurodegenererande sjukdomar och psykiatriska diagnoser, som t ex autism. Högt blodtryck och kardiovaskulära sjukdomar bedöms också som möjliga konsekvenser av ett mikrobiom i olag. The Gut-Brain Axis En hypotes som vilar på dessa samband är att IBS är en manifestation av den s k the Gut-Brain Axis, dvs det neurala nätverk som knyter samman mikrobiotan med mage, nervsystem och hjärna. Efter hjärnan är det enteriska nervsystemet i det gastrointestinala Tema / IBS & probiotika området vårt största nervsystem. Den dubbelriktade kommunikationsvägen påverkar olika funktioner från tarmmotilitet, till olika psykologiska tillstånd. (I försök med möss har man t ex kunnat dämpa oro och smärta genom att påverka djurens tarmbakterier). I en aktuell, och ännu inte publicerad, studie av Willem de Vos, presenterad vid the Hemo Microbiom Congress i Paris tidigare i år, visas att patienter med IBS har en begränsad mängd bifidobacterium i tarmen. Genom att tillföra bakterien kunde forskarna lindra symptomen. Samma forskargrupp kunde också knyta förekomsten av gammaproteobakterier (vibrio och pseudomonas) till barn med IBS-symptom som magsmärtor och uppblåsthet. Det bedöms som sannolikt att dessa bakterier har stimulerande effekt på immun- eller nervsystem, och triggar just smärtsignalering till hjärnan. Probiotika och IBS När det gäller probiotika och IBS så visar flera kliniska undersökningar med olika probiotiska preparat att de har effekt, men bevisen är otillräckliga när det gäller att fastställa vad som skall ges till vilka patienter. – Det finns gott om exempel i litteraturen, främst rörande djurförsök, att probiotika kan påverka patofysiologiska faktorer som bedöms ha betydelse vid IBS, säger Magnus Simrén, professor och överläkare på Medicinkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Probiotika har effekt på tarmepitelcellerna, hypersensitivitet, esofageal neuromotor dysfunktion, och senare forskning visar också att den kan påverka nämnda Gut-brain axel. Ett exempel på detta är att antidepressiv medici- en annan kan vara betjänt av mer kolhydrater med nering ibland har god effekt på smärtsymtomen vid stark prebiotisk effekt, medan en tredje behöver en IBS. Orsaken är att 93 procent av kroppens eget se- särskild probiotika. rotonin finns i mag-tarmkanalen, att jämföra med de tre procent som finns i Immunförsvaret och mikrobiota hjärnan. Normalt sett har vi Vårt immunförsvar och tarmMikrobiota vs tarmflora ett filter som sållar signalerna flora är väl integrerade i ett Under senare år har det varit en viss från magen. IBS-patienter har ständigt pågående samarbete, diskussion kring villket begrepp som skall ett glesare filter som gör att fler som håller skadliga och sjukanvändas för att beskriva de gastrointstinala bakterierna. Tarmflora (flora signaler från mage och tarm domsframkallande inkräktare eller gut flora) är kanske den term som når medvetandet. Antidepresstången. Det är ett teamwork tidigare var mest gångbar, men i och siv behandling tätar filtret och som initieras mycket tidigt. med att ”flora” har en så missvisande minskar intensiteten. Immunmodulerande mikrokonnotation med referenser till växtriket, Magnus Simrén pekar på biella komponenter från spädhar begreppet allt mer fått stryka på foten till förmån för just ”mikrobiota”. att det finns ytterligare sätt barnets tarmflora är avgöranatt modulera mikrobiotan vid de för en lyckad induktion av IBS; olika dieter kan ge lindoral tolerans, dvs den kritiska ring, magsyrebarriären kan manipuleras genom PPI process som förhindrar att tarmen uppfattar livsmed(proton pump inhibitors) och motiliteten kan påverel eller symbiotiska bakterier som fiender, och redukas av Loperamide. cerar därmed risken att överreagera mot dem – över– Generellt kan man dock säga att probiotika är ett reaktioner som i sin tur kan ge upphov till allergier säkert och relativt effektivt sätt att lindra besvären vid och inflammatoriska sjukdomar. IBS, fortsätter han. Inte minst för att de konventioVid födseln exponeras vi för våra första bakterier. nella behandlingar som finns tillgängliga idag har så Vid en normal födelse kommer barnet i kontakt med pass begränsad effekt. Jag skulle också vilja framhålla ett av fem olika vaginala mikrobiom. Under amningatt vi som läkare i framtiden måste lära oss att indivien tillkommer ytterligare omkring 100 arter, då från danpassa och skräddarsy den behandling som ges vid huden. Bröstmjölkens oligosackarider hjälper till att IBS. En patient kan bli bättre vid kolhydratreduktion, ge tarmen näring. Vid tre års ålder har barnet ett mik- The Gut-Brain Axis – det neurala nätverk som knyter samman mikrobiotan med mage, nervsystem och hjärna. barnbladet #3/2012 29 Tema / IBS & probiotika robiom som börjar likna den vuxnes, och innehåller omkring 700 olika stammar. Men det är också under dessa tre år som det är lättast att utveckla permanenta störningar, och risken för sjukdom senare är som störst. Exempelvis kan behandling med antibiotika störa den fina balansen, och sedan aldrig återhämta sig. Den mikrobiotiska profilen och störd homeostas förändrar sålunda riskfaktorerna för sjukdom senare i livet eftersom man påverkar de signalprocesser som vår utveckling är beroende av. Detta innebär inte bara att varje mikrobiom utgör ett känsligt ekologiskt system, utan också att det är unikt för varje individ. IBS FAKTA Vid the 1st World Summit Rom III-kriterierna uttryckte Olivier Goulet proIBS är en av 27 funktionella gastrointestifessor i pediatrik, University nala sjukdomar som definieras i Rome III kriterierna (1). Gemensamt för diagnoof Paris, en viss oro beträffanserna är att orsakerna till symtomen ännu de nyföddas och spädbarns inte har definierats. Definitionen baseras minskade exponering av vikpå patientens symtom. tiga bakterierstammar. Återkommande buksmärta eller obehag – När det gäller moderunder minst 3 dagar/månad de 3 senaste månaderna. Symtomdebut för minst 6 mjölksersättning är det oermånader sedan och med minst 2 av 3 hört viktigt att den så mycket kännetecken: möjligt liknar bröstmjölken i 1. smärtan lättar vid tarmtömning sin sammansättning, och att 2. smärtan är associerad med ändrad den säkrar tillförseln av bifiavföringsfrekvens 3. smärtan är associerad med ändrad dobakterier – den allra viktiavföringskonsistens. gaste bakterien tidigt i livet. Men vad som än mer beKriterier som stödjer IBS-diagnosen kymrar Olivier Goulet är hur 1. Färre än 3 tarmtömningar/vecka eller kejsarsnitt i många länder har fler än 3 tarmtömningar/dag 2. Hård avföring (”harlortar”) blivit alltmer vanligt förekom3. Lös eller vattnig avföring mande. I USA sker 33% av alla 4. Krystning vid tarmtömning födslar via kejsarsnitt, i Italien 5. ”Urgency” (bråttom till toalett) 36%, och i Sydkorea över 40% 6. Känsla av ofullständig tarmtömning [I Sverige är siffran 17%]. 7. Slem i avföringen 8. Buksvullnad, känsla av uppblåsthet i Dessa barn riskerar att få en buken hämmad tillväxt och utveckling av bifidiobakterier. – Det optimala är att barnet föds fullgånget vid en normal födelse, det ammas, och exponeras inte för antibiotika under den första tiden. Men ibland är inte detta möjligt och då får man efteråt försöka kompensera. Det följer naturligtvis inte heller med nödvändighet att ett barn som fötts för tidigt genom kejsarsnitt och sedan inte kunnat ammas, kommer att bli sjukt för resten av livet, men det ökar risken för senare komplikationer. Hygienhypotesen – tillbaka En gammal idé som har fått förnyad aktualitet är den s k hygienhypotesen, dvs att barn i västvärlden exponeras för allt mindre bakterier och det leder till att bl.a mucosan inte stimuleras tillräckligt i sin mognad, vilket kan leda till att allergier och olika överkänsligheter utvecklas. 30 barnbladet # 3/2012 Professor i pediatrik Olivier Goulet talar under the 1st World Summit ”Gut Microbiota for Health – Det tycks vara så att mångfalden i sig är skyddande, fortsätter Olivier Goulet, och det kan vara en poäng att inte bara bevara utan också främja exponeringen av denna bakteriella mångfald. Olivier Goulet illustrerar detta med en ny studie publicerad 2011, där man jämfört två grupper av barn från samma by. Barnen i den ena gruppen växte upp på en gård, medan den andra befanns i en mer ”skyddad” miljö. De följdes under fem år. Flera barn i den senare gruppen utvecklade atopi och astma, medan inget av barnen på gårdarna uppvisade några symptom. – Idag är medicinen evidensbaserad, och det krävs stora mängder data för att fastställa en probiotikas verkliga effekt, säger Olivier Goulet avslutningsvis. I nuläget finns evidens för att probiotika kan förebygga och behandla infektiös diarré, diarré knutet till antibiotikaanvänding och clostridium difficile, nekrotisk enterocolit och intestinal functional disorder. Men vi måste inse att det inte finns en probiotika som kan lösa allt. Sammanfattning Eftersom orsaken till IBS ännu inte är fastställd är det också svårt att ta fram riktigt effektiva terapier. Ofta är det därför istället en fråga om att mildra symptom. Problem rörande avföring kan man i viss mån reglera, medan det är svårare att få bukt med obehag och smärtor. Ibland används tricykliska antidepressiva mediciner i låg dos, men de har ingen avgörande effekt och är heller inte lämpligt för alla. Probiotika är ett område som ser mycket hoppfullt ut även om forskningsresultaten ännu är svårbedömda. Somliga tycks bli bättre, andra inte alls. Lactobacillus plantarum 299v är en mjölsyrebakterie som lyfts fram i dessa sammanhang: I flera studier har man fått positiva resultat och behandlade patienter har upplevt sig i det närmaste som symptomfria. Forskningen kring probiotika vilar ännu i sin linda men förväntningarna på framtidens resultat är minst sagt betydande. Tänk om du kunde minska risken för allergi * hos barn med 1 50%? NAN H.A. 1 - den enda modersmjölksersättning som bevisat minskar risken för allergier hos barn upp till 6-års ålder 1,2,3 Smaken av hydrolyserad modersmjölksersättning uppskattas inte alltid av de små och kan orsaka frustration hos föräldrarna. NAN H.A. 1 är ett välsmakande alternativ med bevisad effekt. NAN H.A. 1 är den enda delvis hydrolyserade modersmjölksersättning som i 15 stora kliniska studier har visat sig effektivt hämma utvecklingen av allergier* hos upp till 52% av de barn som inte ammas och som har allergier i familjen. Ny förbättrad förpackning Viktig information: Bröstmjölk är den bästa näringen för barnet under de första månaderna i livet. Om möjligt bör därför bröstmjölk alltid vara första alternativet. Produkten bör användas endast på tillrådan av opartiska personer som har medicinsk, näringsfysiologisk eller farmaceutisk utbildning, eller andra som arbetar med barn- och mödravård. *Atopisk dermatit 1. Szajewska H, Horvath A. Meta-analysis of the evidence for a partially hydrolyzed 100% whey formula for the prevention of allergic diseases. Curr Med Res Opin. 2010;26(2):423-37. 2. von Berg A, Filipiak-Pittroff B, Krämer U et al. Preventive effect of hydrolysed infant formulas persists until age 6 years: long-term results from the German Infant Nutritional Intervention Study (GINI). J Allergy Clin Immunol 2008;121:1442-7. (GINI study only shows effect on atopic dermatitis). 3. Alexander DD, Cabana MD. Partially hydrolyzed 100% whey protein infant formula and reduced risk of atopic dermatitis: a meta-analysis. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2010;50:422-30. För mer information, kontakta produktspecialist Åsa Paulander på tel. 070-340 92 86 alt. [email protected] eller besök www.nestlenutrition.se 1) Fukushima Y et al. Int J Food Microbiol. 1998;42:39-44. Tema / IBS & probiotika Mitt liv med IBS D et började när jag var 12 år, med extre- Caroline Hessman,16 år ma smärtor i magen. Jag åkte in på sjukhus, lämnade prover för allt, gjorde ultraljud och skiktröntgen men de hittade inget fel så jag fick tabletter mot magkatarr. Tabletterna hjälpte inte, så två veckor senare satt vi i vårdcentralens väntrum igen och där skulle vi sitta många gånger. Jag blev inkallad till en läkare som kände på min mage. Han berättade att han kände att det var mycket gaser i den och det höll jag med om. Han frågade om jag hade några speciella symptom. Jag berättade att jag var väldigt gasig, alltid hade ont och konstant förändring i min avföring. Han sa att det inte var något konstigt med min mage, så jag fick åka hem. Utan att veta var det var. Någon dag senare satt vi där igen, med samma problem. Blev inte tagen på allvar Tyvärr fick jag träffa samma läkare och jag kände redan då, fast jag var bara 12 år, att de inte tog mig på allvar. Fick mer tabletter för magkatarr, åt dem i två veckor och magen blev bara sämre och sämre. Efter en natt med magkramper åkte vi till akuten. Där fick jag höra att det bara var stress. Jag var så otroligt ledsen och rädd, trodde att jag var psykisk sjuk, inbillade mig, att jag bara tyckte synd om mig själv och bestämde mig för att försöka leva med magen, att försöka sluta gnälla. Jag fick känslan av att även mina föräldrar trodde jag ”hittade på”. Någon månad gick och jag hade så ont att jag vissa 32 barnbladet # 3/2012 dagar inte kunde äta och min mage var alltid svullen. Jag trodde att jag var tjock och när man ska börja högstadiet då ”kan” man ju inte vara tjock. Så jag fick ätstörningar, något jag lider av än idag. Diagnos tack vare pojkvän Min högstadietid var väl sådär. Eftersom jag var mycket borta så kom jag aldrig in i klassen riktigt. Jag kämpade mig igenom åttan, hade många IG varningar och fick alltid göra omprov. Kunde inte riktigt koncentrera mig på lektionerna men klarade åttans betyg mycket tack vare lärarnas stöd. Första terminen i nian fick jag mitt första seriösa förhållande och jag har honom att tacka för att jag fick en diagnos. I början av vårt förhållande tyckte jag det var ganska jobbigt, var förstoppad/hade diarré hela tiden. Efter några månader gick det inte att dölja längre. Han förstod att jag hade ont och var ofta med på sjukhuset. Våren 2009 åkte jag in med kraftigare smärtor än vanligt och läkarna, som trodde det var början till blindtarmsinflammation, bestämde att blindtarmen skulle bort. Den första veckan efter operationen hade jag väldigt ont, operationssmärtorna var ju givetvis de som kändes mest, men efter en vecka fanns de gamla vanliga smärtorna där igen. I maj var jag och min pojkvän i Åhus för att hälsa på två av hans vänner. Den helgen vi var där mådde jag rent ut sagt för j----t. I bilen på väg hem bröt jag ihop och svimmade av smärtan. Vi åkte i ilfart till Tema / pedodonti Kristianstads sjukhus. Jag fick lyftas upp på en brits för att komma in till undersökning. Jag fick smärtstillande och blev inlagd över natten. Dagen därpå kom läkaren och berättade att allt såg bra ut. Dom kunde inte se något fel alls. Det var bara att åka hem och väl hemma började smärtorna igen. Men jag kämpade på och klarade grundskolan, något jag är otroligt stolt över. Sedan började gymnasiet. Jag läser entreprenörskap och tyvärr går det inte bra i skolan. Kan inte koncentrera mig med de smärtor jag har och jag gör väldigt många sjukhusbesök. Till slut fick jag i alla fall en remiss till barnkliniken och där sa dom att jag hade IBS. Att få höra det, att man har en diagnos, den känslan är underbar. I fyra år hade jag besökt alla möjliga sjukhus och läkare, och nu fick jag äntligen ett svar. Mother &Baby magazine Känner mig annorlunda Fortfarande känner jag mig ändå väldigt annorlunda. Att vara 16 år, och få reda på att du kommer att vara sjuk resten av ditt liv är ingen rolig start på livet. Jag tar två olika mediciner; smärtstillande tabletter och bulkmedel. Min kost ser helt annorlunda ut än vad den gjorde för någon månad sedan. Jag kan inte äta laktos, laktosprotein, gluten, lök, paprika, bönor eller någon annan ”stark” mat. I början accepterade jag inte det, för jag vill ju inte vara annorlunda. I dag vet de flesta i klassen om det. Vi äter ute på restauranger varje dag och jag brukar ringa så att man kan förbereda något åt mig. Det fungerar väldigt bra. Det jobbiga är när de man äter med vill äta pizza eller pasta vilket är omöjligt för mig. Min dröm Min ”dröm” är att kunna operera tarmen men det går ju inte vid IBS, inte än i alla fall, men jag hoppas att forskarna kan komma på både varför man får IBS och ett botemedel. Jag är sjuk men har bestämt mig att trots det lyckas med mitt liv. Jag ska få drömjobbet jag vill ha, jag ska få den familj jag drömmer om. Men viktigast av allt, jag ska leva mitt liv. En lyckokram till alla som har en mag- och tarmsjukdom. Tillsammans är vi starka nog att fixa våra problem. Med stöd från både våra nära och andra i samma situation klarar vi det. Ge aldrig upp! Stå på er! Artikeln har tidigare publicerats i Kanalen nr 2, 2010 Bäst i test. Genom att eliminera vakuum och luftbubblor bibehåller man vitaminerna C, A och E bättre i Dr Brown´s napp�aska än i andra �askor. (www.nutrientstudy.com University of Nevada-Reno, USA.) www.careb.se · www.handi-craft.com barnbladet #3/2012 33 Barnveckan 2012 Barnveckan 2012 i Borås Den 23-27 april var det fullt fokus på barn i Borås. Barnveckan hade kommit till stan! Under torsdagen fanns ett mer barnsjuksköterskeinriktat program men i övrigt så var allt innehållet öppet för alla, vilket också är tanken med Barnveckan. Nedan finns ett axplock av det stora utbud av föreläsningar som barnveckan i Borås bjöd på. J an Svedmyr föreläste om olika inhalationsbe- Berit Finnström Barnbladet Annelie Arvidsson Barnbladet handlingar och dess varande eller inte varande. På en del håll i landet används s k spacer även vid akut behandling av astma/astmaliknande symtom och på andra ställen använder man sig av den mer traditionella behandlingen med nebulisator. Det som är svårigheten med att använda spacer att barnet skriker och inte får i sig tillräcklig mängd medicin och att barnet vägrar att sätta inhalationsmasken mot ansiktet. En annan nackdel är att inhalationsmasken inte sluter tätt. Det finns dock nya bra inhalationsmasker på marknaden som är bättre än de gamla. Svedmyr menar att i de fall där barnet är mycket litet eller inte alls vill medverka till inhalation med spacer, kanske nebulisering är att föredra. Vi har i ett tidigare nummer av Barnbladet presenterat ett projekt på just detta område som vi kommer att följa upp senare i år. Under föreläsningen Tema Astma presenterade Göran Wennergren en långtidsuppföljning hos barn med både infektionsutlöst astma samt traditionell astma diagnos. Barnen (101 st) hade innan ett års ålder behandlats för astmasymtom. Uppföljningar skedde vid förskoleåldern, ca 10 års ålder, 18 års ålder samt vuxen ålder. Uppföljningen visar att ca hälften av de barn som behandlats för astma symptom innan två års ålder var besvärsfria vid 10 års ålder. Många stod trots detta fortfarande kvar på astmamedicinering, vilket kan tyda på att många kanske får behandling fast de inte är i behov av den. Filmkritiker Orvar Säfström 34 barnbladet # 3/2012 Barnveckan 2012 Onsdagen 25 april Onsdagen var en temadag vikt åt sociala medier och spel. Till sociala medier räknas till exempel bloggar, Facebook, Twitter och YouTube. Google+ är en ny site som växer enormt och som spås bli lika stor eller större än Facebook. Både föräldrar och patienter använder bloggar för att kommunicera sina erfarenheter från vården. De s.k. sjukdomsbloggarna kom 2007 och har sedan dess bara ökat. Sara Natt och Dag har följt många bloggar och också skrivit böcker i ämnet, bland annat Livet kan inte vänta om tre tjejer med cancer där alla tre bloggade ända tills livet tog slut. Det blev en intressant diskussion om hur vårdpersonal skall förhålla sig till bloggande patienter och anhöriga. Vad gör man när vårdpersonal kritiseras och dessutom namnges i bloggen? Får den som bloggar mer uppmärksamhet och mer resurser i vården för att undvika negativa skriverier? Och är det OK att föräldrar bloggar om sina sjuka barn, blogginlägg som sedan ligger på nätet för gott? Sara Natt och Dag menade att det är viktigt att prata med den som bloggar och diskutera det som man reagerat över eller upplevt som kränkande. Marielle Korend Larsson är kommunikationschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och har medverkat till att SU nu har en egen Facebooksida, något som inte var helt okontroversiellt. På Facebooksidan lägger man ut information och nyheter i en lite mer lättillgänglig ton än på hemsidan. Där kan också allmänheten ställa frågor och sjukhuset kan förmedla aktuell riktad information som till exempel råd vid pollenallergi när pollensäsongen drar igång. Ibland används också Facebook-sidan när man på sjukhuset anser att det skrivits något felaktigt i dagspressen. Det är näst intill omöjligt att få pressen att dementera felaktigheter, men på Facebook kan kommunikationsavdelningen ge sin egen version och rätta till. Marielle Korend Larsson tog också upp att det är film- och fotoförbud på sjukhusen i Västragötalandsregionen. Som vårdpersonal kan man alltså neka att vara med på film. Det har funnits tillfällen då anhöriga kopplat upp mot Skype dygnet runt på patientens rum för att de anhöriga ska kunna övervaka vad som sker. När det gäller ljudinspelning är regelverket mera luddigt. Lagstiftningen har inte hängt med här. Orvar Säfström, kanske mest känd som programledare för Filmkrönikan, föreläste om TV- och dataspelens historia. Men han började med att berätta om sitt filmintresse och hur lycklig han blev när familjen skaffade en videobandspelare. Orvar och hans farmor fick uppdraget att gå till affären för att välja videofilm. Farmor gillade inte Orvars filmförslag utan fick tag på en annan film som hon tyckte verkade vara ”en fin naturfilm som hela familjen kunde titta på” - och så vandrade de hem med Hajen under armen! Vi lotsades genom spelhistorien som startade någon gång på 50-talet och som tog ordentlig fart på 70-talet med Atari TV-spel. Sedan gjorde hemdatorerna sitt inträde och Nintendo och senare Play Station gjorde entré och fick en enorm genomslagskraft. Nu finns det dessutom mängder med on-line-spel och ett av de största är World of War Craft. Orvar Säfström fick också många kritiska frågor från publiken angående spelens inverkan på barn och ungdomar. Flera hade negativa erfarenheter av ungdomar som tillbringade många timmar varje dag framför våldsamma spel och kände oro för hur det påverkade individen. Säfström drog paralleller till andra kulturyttringar och menade att överkonsumtion är dåligt antingen det gäller spel, bokläsning eller teater och att våldsamma inslag finns både i litteratur och i film. Han menade att det finns risker med spel men de ska inte överdrivas. Han fick till viss del medhåll av Ulf Dalquist från Statens Medieråd. Där har man gått igenom ett stort antal studier gjorda 2000-2011 för att bland annat få svar på frågan om spelen gör spelaren aggressiv och våldsam, och ja, resultaten tyder på att spel kan föda aggression och våldsamt beteende men det gäller manliga individer som har en bakomliggande problematik med exempelvis. psykisk ohälsa eller destruktiva familjeförhållanden. Det är dock svårt att utifrån studierna avgöra vad som är hönan och ägget. Är det så att dessa individer söker sig till våldsamma spel? Kvinnor blir inte våldsamma i samma utsträckning som män. Susanna Möller, journalist och spelfrälst, gav oss en inblick i spelens värld utifrån ett kvinnligt perspektiv. Spelen konstrueras av män och de flesta spelarna är män, vilket ger en del att önska när men ser hur kvinnor framställs i spelen. Överhuvudtaget är spelen starkt genuskodade. Det räcker att titta på spelsiterna En eloge till Barnveckans arbetsgrupp för ett lyckat arrangemang. Fr.v Stefan Nilsson, Margaretha Jenholt Nolbris och Madeleine Nilsson. barnbladet #3/2012 35 Barnveckan 2012 Girl-games och Boy-games som är för barn. Girl-games är idel tjejigt rosagulligt medan Boygames har en mycket tuffare framtoning. Enligt Susanna är risken stor att få en del fula tillmälen om motspelaren förstår att han spelar mot en kvinna. Spelen verkar vara männens arena på gott och ont. Barnsjuksköterskeprogrammet Lenita Fjellström Nygård, själv barnsjuksköterska verksam vid barnkliniken i Vasa i Finland Torsdagen innehöll ett eget barnsjuksköterskeprogram. Evalotte Mörelius hälsade välkommen och lämnade över till Annelie Menke Karlsson och Gunilla Solton som presenterade Kliniskt TräningsCentrum (KTC) vid Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus i Göteborg. Under många år har all personal kunnat träna kliniskt på olika procedurer innan de utförs praktiskt på barnen. KTC är öppet för alla och det är ingen kostnad för de som tillhör barnsjukhuset. Andra avdelningar är naturligtvis även de välkomna men då tillkommer en kostnad som debiteras den aktuella kliniken. Vid diskussionen efter föreläsningen framkom att detta var något som borde finnas tillgängligt för alla som arbetar med barn. Lenita Fjellström Nygård, själv barnsjuksköterska verksam vid barnkliniken i Vasa i Finland, höll en intressant föreläsning om vårdtyngdsinstrumentet Rafaela som vi skrivit flera artiklar om i Barnbladet. Laura Darcy har undersökt hälsa hos små barn (3-6 år) med cancer. Hon beskrev hur viktigt det var att familjen kunde få vara samlad under sjukdomstiden och maktlösheten som drabbar de närstående. Under sjukdomstiden genomgår barnen en identitetskris och Laura menar att det tar tid för barnen att identifiera sig med sjukdomen. De tappar bort sig själv och kikar ofta på bilder från när de var friska, de kan även tycka att det är läskigt med andra cancersjuka barn. Det är viktigt att familjen och barnen får stöttning genom hela processen och att barnen får hjälp att sätta ord på hur de känner. Västra Sverige. Maria beskrev svårigheten att drabbas av cancer då man är tonåring. Man hör liksom inte hemma i varken kategorin barn med cancer eller vuxna med cancer, utan är någonstans mitt emellan. Ofta hamnar man på barnavdelningen där det inte finns så mycket för tonåringar/unga vuxna att göra. Maria berättar om Ung Cancer, en mötesplats för unga vuxna som drabbats av cancer. Föreningen är ett bra stöd för dessa ungdomar och har som uppgift att förbättra unga vuxna cancerdrabbades levnadssituation. Under föreläsningen visades en mycket gripande film som gjorts av Ung Cancer. Titta gärna på den, du hittar den på www.ungcancer.se. RfB:s Årsmöte På torsdagen var det också dags för Riksföreningen för Barnsjuksköterskors årsmöte. Evalotte Mörelius omvaldes som föreningen ordförande. Två styrelsemedlemmar lämnade sina uppdrag och avtackades. Det är Catarina Barth som varit föreningens kassör de senaste sex åren. Catarina ersätts av Annelie Arvidsson från Sundsvall (Annelie ingår också i Barnbladets redaktion). Catrin Jonsson, också från Sundsvall, har varit medlemsansvarig och lämnar över sitt uppdrag till Jessica Jubner Wegbratt från Trelleborg. De nya styrelseledamöterna hälsades välkomna i föreningen. Barnsjuksköterskorna Margaretha Jenholt Nolbris, Madeleine Nilsson och Stefan Nilsson har gjort ett fantastiskt arbete i Barnveckans arbetsgrupp och de var också moderatorer vid föreläsningarna. Stort tack till er! Nu går stafettpinnen till Barnkliniken Karlstad där Barnveckan landar nästa år. Mötesplats: Ung cancer Maria Olsson är konsultsjuksköterska inom barncancervård och arbetar vid Barncancercentrum i 36 barnbladet # 3/2012 Linda Larsson Levin – vid RfB:s och Barnbladets monter. Mitt i vimlet Barnveckan 2012 barnbladet #3/2012 Fler mingelbilder finns på www.barnbladet.org 37 ? Curlade barn går vilse i vuxenvärlden Gör vi våra friska barn sjuka? Rubriken och grundfrågeställningen på det seminarium som Mjölkfrämjandet arrangerade om barn- och ungdomshälsa i höstas handlar om livsstil, värderingar och hur föräldrars oro påverkar barnens hälsa. V Av Kajsa Asp Leg dietist, journalist Mersmak kommunikation [email protected] 38 barnbladet # 3/2012 ärldens tryggaste och räddaste folk Sverige har en extremt låg barnadödlighet och lång medellivslängd. Vi har en trygg skola och barnomsorg. Vi är försäkrade upp över öronen. Ändå är vi så rädda och oroliga att det gör oss sjuka. Oron påverkar förstås även barnen. Symtom som ont i magen är vanligt, och istället för att gå till botten med de verkliga problemen letar vi efter orsaker som är lättare att plocka bort. Ofta blir mat och dryck, till exempel mjölk eller laktos, syndabockar. Då tillgången till dietister ofta är låg får skolsköterskan, personalen på förskolan eller BVC ta emot föräldrarnas frågor. Barnallergologen Stig Örjestad berättade i sin föreläsning om olika icke immunologiska grunder till födoämnesreaktioner. Symtom och reaktioner på mat kan grunda sig i metabola rubbningar, enzym- eller transportdefekter, och ibland rör det sig om en aversion. Den psykosociala miljön spelar stor roll. Prevalens av laktosintolerans hos infödda vuxna svenskar är 3-5 procent. I Finland är det 15 procent och globalt sett 60-70 procent. Enzymeffekten i tarmen nedregleras gradvis från 10-14-årsåldern och gör att man får problem med att spjälka och ta upp mjölksocker (laktos), symtomen kommer succesivt. Bland förskolebarn förekommer laktosintolerans i princip enbart hos barn med asiatiskt ursprung. Enligt Mjölkfrämjandets undersökning 2009 hade 3,4 procent av förskolebarn i Sverige specialkost på grund av laktosintolerans, i Halland 2,2 procent och Norrbotten 6,5 procent. På privata förskolor var det betydligt vanligare än på kommunala. Att det varierar så stort över landet beror på att beslutsprocessen är ganska godtycklig, på många ställen är det enbart föräldrarnas ord som ligger till grund för ”diagnosen”. – Det är viktigt att man som vårdpersonal tänker till innan man accepterar föräldrarnas ”diagnosticering” av laktosintolerans hos sitt barn, menar Stig Örjestad. Att äta specialkost ger konsekvenser hos barnet som inte alltid är så positiva – man särbehandlas vid varje måltid, och i värsta fall får man inte delta i aktiviteter tillsammans med gruppen. Specialkosten innebär ökade kostnader och det finns en stor risk att man missar den grundläggande orsaken till laktasbristen, till exempel IBS eller glutenintolerans. Problem med magen kan också komma av en komjölksallergi, som innebär en helt annan typ av specialkost, eller av en bakteriell överväxt – som bör behandlas med antibiotika. Psykiatern och författaren David Eberhard höll en tänkvärd föreläsning om hur värderingar och vadderingar påverkar vår psykiska hälsa. Han menar att det i Sverige råder ett nationellt paniksyndrom. Vi är så skyddade från faktiska risker att vi skapar ”nästanfaror” – och plötsligt är vi rädda för det som är helt normalt. Vad är farligt? Att bestiga berg? Att cykla utan hjälm? Att motionera? Att inte motionera? Att arbeta? Att förlora jobbet? Röka? Mobiltelefoner? Att mata fåglar? Att dricka mjölk? För bara trettio år sedan betraktades det som inte var garanterat farligt som ofarligt. Nu lever vi efter försiktighetsprincipen ”är det inte garanterat ofarligt bör vi betrakta det som farligt”. Överdriven försiktighet skapar andra problem och onödiga kostnader, och gör oss handlingsförlamade – för det finns ingenting som är garanterat ofarligt. ”Om vi bara lever för att skydda oss mot allting, så riskerar vi att leva lite mindre.” Välmenande curlingföräldrar hindrar sina barn att växa upp, ta eget ansvar och förberedas för vuxenlivet. Detta kan vara en förklaring till att unga människor idag inte klarar minsta motgång, utan söker vård hos psykakuten så fort det blir lite jobbigt. Man upplever en ökad stress för helt normala händelser som att flickvännen gjort slut eller att man inte riktigt trivs på jobbet. – Trygghetsnarkomani är ett av världens mest utbredda fenomen, och rädsla färdas snabbare än förnuft. Rädslan gör oss rädda, fega, lata och slutna som människor, menar David Eberhard. Vi måste utmana våra rädslor, våga vända på perspektivet och låt a individer ta ett eget ansvar. Ibland kan det vara svårt att värdera risker, men genom att våga leva lite mindre ”vadderat” kommer man att uppleva mer och känna sig mer nöjd och stolt över vad man åstadkommer i livet. Den svenska rättvisan David Eberhard berättade vidare om hur livsvillkoren i Sverige har förändrats. Jämfört med tidigare generationer arbetar vi mindre, vi har längre semester och har mindre monotona arbeten. Vi borde alltså må bättre. Samtidigt har andelen sjukskrivna med psykiska besvär har ökat med 200 procent på mindre än tio år. Ångest och utmattningssyndrom ökar, även hos unga. Kraven på millimeterrättvisa är många gånger absurd. – I världens tryggaste och säkraste land är de största farorna att vi rör oss för lite och äter för mycket, menar David Eberhard. Det är farligt att leva. Livet har en hundraprocentigt dödlig utgång – och det kan hända när som helst. Att möta och bemöta oroliga föräldrar är en stor utmaning för alla som på något sätt arbetar med barn. Genom att peka på det positiva kan vi hjälpa dem att stärka sin självkänsla i föräldrarollen, och minska oron. Alla barn har rätt att växa upp utan oro, och att njuta av mat och dryck. Idag har 18.000 förskolebarn specialkost på grund av laktosintolerans, ofta baserat på oroliga föräldrars egen bedömning. Det skapar onödiga merkostnader och krångel, och en oönskad särbehandling av barnet. – Vi behöver hämta tillbaka det sunda förnuftet, och lära oss att hitta en nivå som är good enough, avslutade David Eberhard. Om Mjölkfrämjandet Intresseorganisationen Mjölkfrämjande vill främja konsumtionen av svensk mjölk. Det vill de göra genom att informera om samband mellan mjölk, kost och hälsa samt om mjölkens och mjölkprodukternas roll i den svenska matkulturen. Mjölkfrämjandet har funnits sedan 1991 och ingår i Svensk Mjölk, som är mejeriindustrins branschorganisation. Naturlig hjälp vid gaser och magknip Pysventilen Windi® - för spädbarn med kolik och andra gasproblem. Windi® hittar du på utvalda apotek. Kontakta oss gärna för prover och information. Läs mer på www.windi.se barnbladet #3/2012 39 Stipendier PAMPERS STIPENDIUM Stipendium P D rocter & Gamble har nöjet att inbjuda dig som är sjuksköterska och som arbetar inom barnhälsovård eller barnsjukvård till att söka PAMPERS stipendium som uppgår till 25.000 kronor. Syftet med stipendiet är att stimulera till utveckling och kunskapsspridning inom områdena barnhälsovård och barnsjukvård. Behörig att söka stipendiet är medlem i Riksföreningen för Barnsjuksköterskor. Riksföreningens årsmöte under Barnveckan. Utdelning av PAMPERS stipendiet sker i samband med Sista ansökningsdag är den 15 januari. För information om kriterier för att erhålla stipendiet och ansökningsförfarande, v.g. se RfB:s hemsida www.barnsjukskoterska.com Sänd gärna din ansökan via nätet. Ansökan kan också mejlas till [email protected] Det är viktigt att ansökan är korrekt ifylld för att kunna beaktas. Riksföreningen för Barnsjuksköterskor u som är registrerad medlem i Riksföreningen för Barnsjuksköterskor erbjuds att söka stipendium två gånger per år. Din ansökan skall vara styrelsen tillhanda senast 15 april eller 15 oktober. Syftet med stipendiet är att stimulera medlemmar att utveckla och sprida kunskap om omvårdnad riktat till barn och ungdomar För information om kriterier för att erhålla stipendiet och ansökningsförfarande, v.g. se RfB:s hemsida www.barnsjukskoterska.com Beslut avseende stipendiefördelning lämnas den 15 juni respektive 15 december. Stipendiaten ska inom 3 månader efter avslutat projekt inkomma med skriftlig rapport som efter överenskommelse publiceras i Barnbladet. OBS! Förtroendevalda i riksföreningen får ej söka stipendiet. Tag gärna kontakt med stipendieansvarig via [email protected] Välkommen med din ansökan PAMPERSSTIPENDIAT 2012 Monica Hagwall får Pampers stipendium på 25000 kr. Stipendiet avser att täcka utebliven lön i samband med masteruppsats 30 hp våren 2012 – januari 2013 Uppsatsens syfte är att belysa föräldrars behov samt upplevelser av vårdpersonals bemötande i samband med att deras barn med flerfunktionshinder får akut vård på barnklinik. Call for abstract! Medicinska riksstämman 2012 Skriv i Barnbladet! Svensk sjuksköterskeförening samverkar med Svenska Läkarsällskapet vid Medicinska riksstämman för att skapa en arena för doktorander och forskande sjuksköterskor att presentera sina arbeten. Medicinska riksstämman äger rum den 28 – 30 november på Stockholmsmässan Älvsjö. Årets tema är ”Framtidens hälsa”. Svensk sjuksköterskeförenings vetenskapliga program omfattar muntliga presentationer i form av ”Fria föredrag” och Posterutställning. Sista anmälningsdag för abstrakt är 24 augusti! Vi tar gärna emot artiklar som kan vara av intresse för barnsjuksköterskor och andra som läser Barnbladet. För att underlätta för dig som författare och för att göra manusprocessen så smidig som möjligt har vi utarbetat några riktlinjer: Anmälan av abstrakt görs via Medicinska riksstämmans hemsida. Där finns också mer information om vilka regler som gäller för hur abstraktet skall vara skrivet. http://www.sls.se/Riksstamman/Omkongressen/. Abstrakten granskas av Svensk sjuksköterskeförenings Vetenskapliga råd. Besked om antagna abstrakt meddelas senast 12/9. Frågor besvaras av Elisabeth Strandberg 08 - 412 24 34 eller elisabeth. [email protected] Ring 020-90 20 90 www.barncancerfonden.se 40 barnbladet #1 2011 • Skriv helst i Times New Roman, 12 punkter i enkelt radavstånd. • Lämpligt antal sidor är ca 2-3, exklusive bilder. Numrera sidorna. • Skriv tydligt och enkelt • Inled artikeln med en ingress som ger en kort introduktion till ämnesområdet • Bryt upp texten med mellanrubriker • Skriv gärna en ”faktaruta” med bakgrundsinformation • Artikeln undertecknas med namn, yrkestitel, arbetsplats och e-mailadress • Maila ditt bidrag till redaktionen@barnbladet. org • Bifoga gärna ett foto på dig själv och/eller ett foto som illustrerar det du skrivit om Digitala foton skall skickas som bildfiler i det format som de finns i kameran (.jpg, .tif), och inte inbäddade i Wordfilen. Riksföreningen är öppen för sjuksköterskor vilka arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Föreningen har funnits sedan 1975 och arbetar bland annat för: • att sprida kunskap om barnsjuksköterskans utbildning, kompetens och arbetsområden • att värna om barns rättigheter till kompetent barnutbildad personal, barnvänlig miljö etc • att främja utveckling och forskning inom medlemmarnas funktionsområden Riksföreningens styrelse består av nio medlemmar, vilka är bosatta på geografiskt spridda orter och arbetar inom olika pediatriska områden. Styrelsen sammanträder 8–10 gånger/år och agerar i aktuella frågor, svarar på remisser, planerar verksamheten mm. Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet vilket hålls före maj månads utgång. Kongress arrangeras en till två gånger/år. Dessa dagar erbjuder föreläsningar om aktuella ämnen samt möjligheter att träffa kollegor från hela landet. ”Barnbladet”, vår tidning, utkommer med sex nummer varje år och innehåller artiklar om pediatrisk omvårdnad och hälsovård. Barnbladet är ett utmärkt organ att använda vid spridning av nyheter mellan kollegor runt om i landet och även från våra nordiska grannländer. Tidningen ingår i medlemsavgiften. Medlemsavgiften är 300 kr/år, pensionär 200 kr/år. Sjuksköterska som är medlem i annan riksförening 250 kr/år. Prenumeration av Barnbladet 350:-/ år. Medlemskap i Vårdförbundet eller SSF berättigar inte till reducerad avgift. Bli medlem i Riksföreningen för barnsjuksköterskor! Alla sjuksköterskor som arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och ungdomar kan bli medlemmar. Du söker medlemskap på www.barnsjukskoterska.com, eller genom att maila till som är ansvarig för medlemsregistret [email protected] Du kan även bli medlem genom att betala in medlemsavgiften på riksföreningens pg 19 51 19-3 eller bg 5831-6704. Ange namn, adress och personnummer samt eventuell annan riksförening på inbetalningskortet. Medlemskapet kostar 300 kr/år. I medlemskapet ingår bl a att du får Barnbladet 6 ggr/år, rätt att söka våra stipendier och att du kan delta i våra utbildningsdagar till medlemspris. Medlemssidor Information om Riksföreningen för Barnsjuksköterskor Stipendier för barnoch ungdomshälsa Sök Mjölkfrämjandets stipendier som främjar barn- och ungdomshälsa inom området mat och motion. Stipendierna kan förverkliga idéer, belöna befintliga arbetssätt eller bidra till den eller de som gjort det där lilla extra. Stipendierna riktar sig till dig som arbetar inom barn- och skolhälsovård, kostchefer, dietister och personal inom förskola och skola. Vi prioriterar samverkan mellan olika yrkesgrupper eller aktörer i samhället. Projektet ska naturligtvis involvera barn och ungdomar och temat bör vara kopplat till mat och rörelse. Två stipendier delas ut. Ett till en enskild person, upp till 20 000 kr. Det andra för hel verksamhet eller grupp, upp till 40 000 kr. Ansök senast den 17 september 2012. Mer information och ansökan hittar du på www.svenskmjolk.se/stipendium Ansök idag eller senast 17/9 2012! Styrelsen för Riksföreningen för Barnsjuksköterskor 2011 Medlemssidor Kompetensbeskrivning för barnsjuksköterska • Vad är en barnsjuksköterska? • Vad ska en barnsjuksköterska kunna? • Var kan en barnsjuksköterska arbeta? • Vad ska ingå i utbildningen? Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar finns att tillgå på www. barnsjukskoterska.com. Evalotte Mörelius Ordförande [email protected] Anne Wennick Ansvarig stipendier [email protected] Annica Örtenstrand Vice ordförande [email protected] Jessica Jubner Wegbratt Ansvarig medlemsregister [email protected] Annelie Arvidsson Kassör [email protected] Maria Forsner Forsknings- & Utbildn.ansvarig [email protected] Berit Gustafsson Sekreterare [email protected] Berit Finnstrom Chefredaktör Barnbladet [email protected] Haide Anisian Ansvarig kongress/utställare [email protected] Kalendarium 2012 5-7 september NordPedPain 2012 - 6th Nordic Congress on Pediatric Pain Arrangör: University of Iceland, the Landspitali University Children’s Hospital, the Icelandic Association of Pain Plats: Reykjavik, Island http://www.congress.is/pedpain2012/welcome. aspx 27-28 september Träff för Habiliteringssjuksköterskor Arrangör: Nätverket för Habiliteringssjuksköterskor Plats: Hotel Park Inn, Uppsala [email protected] 6-9 november The 16th International Nursing Research Conference Arrangör: ISCIII Plats: Cartagena, Spain www.investigacionencuidados.es 21-22 november Allergistämma 2012 Arrangör: Astma och Allergiförbundet Plats: Göteborg http://www.astmaoallergiforbundet.se 28-30 november Riksstämma 2012 Arrangör:Svenska läkaresällskapet Plats: Stockholmsmässan Älvsjö http://www.sls.se/Riksstamman/Om-kongressen/ 2013 17-20 juni ISPP 2013 Arrangör: Svensk barnsmärtförening Plats: Stockholm www.ispp2013.org Augusti Connecting in children and young people’s healthcare Arrangör: the Australian College of Children and Young People’s Nurses (ACCYPN) Plats: Melbourne, Australien http://www.accypnconf.com.au/ 5-8 september 8th International Neonatal Nursing Conference Arrangör: The Council of International Neonatal Nursing Plats: Belfast, Irland www.coinnurses.org Flyttat? Har du bytt adress eller skaffat en ny mailadress meddela då oss: [email protected] 42 barnbladet # 3/2012 BarnBladet Utges av Riksföreningen för Barnsjuksköterskor www.barnsjukskoterska.com ISSN 0349-1994 Upplaga: 3.800 ex POSTADRESS Stensjöberg 15 431 36 Mölndal TELEFON + 46 (0) 31 27 39 27 Ansvarig utgivare/Chefredaktör Berit Finnström ansv.utg@barnsjuksköterska.se Redaktion Berit Finnström [email protected] Anneli Arvidsson [email protected] Stefan Nilsson [email protected] Magnus Forslin [email protected] 042-70 250 0733-854486 Annonser Linda Larsson Levin [email protected] 08-653 60 48 0733-940571 www.adviser.se Grafisk Form STODAB [email protected] 042-70 250 Tryckeri Lenanders Tryckeri Box 4018, 390 04 Kalmar Amerikavägen 6B Tel 0480-44 48 00 Kommande temanummer 2012 # 3 IBS&Probiotika/Barnets första år #4 Vaccinationer/Nedsatt hörsel #5 Sömn/Sociala medier #6 Hemsjukvård/Cystisk Fibros Fastställd TS-upplaga 2011: 3.800 ex Medlem av Prenumerationer Prenumerationen på Barnbladet kostar 350 kr/6 nr. Enstaka exemplar 50 kr/st. Sätt in 350 kr på riksföreningens plusgiro 19 51 19-3 eller bankgiro 5831-6704. Ange prenumeration på Barnbladet samt texta tydligt namn och adress Tänk om en modersmjölksersättning skulle kunna bidra till toleransutveckling mot komjölk redan under barnets första år? Ny forskning: En unik kombination av Nutramigen och LGG hjälper spädbarn att snabbare utveckla tolerans mot komjölk1 g y N nin k rs fo Historiskt Nutramigen med LGG Barn med KMPA utvecklar tolerans först vid 3 till 5 års ålder2-4 Ny forskning visar att 81% av alla spädbarn med KMPA utvecklade tolerans inom 12 månader1 Lita på Nutramigen med LGG Den enda vetenskapligt bevisade modersmjölksersättningen som snabbt behandlar symtom på KMPA samt ger en snabbare toleransutveckling KMPA = komjölksproteinallergi; LGG = Lactobacillus rhamnsous GG Referenser: 1. Berni Canani R et al. J Allergy Clin Immunol. 2012;129:580-582. 2. Wood RA. Pediatrics. 2003;111:1631-1637. 3. Høst A et al. Allergy. 1990;45:587-596. 4. Bishop JM et al. J Pediatr. 1990;116:862-867. Mediq Sverige AB, Tel. 08-586 33 500 Box 10302, 434 24 Kungsbacka © 2012 Mead Johnson & Company, LLC. This advertisement is for Health Care Practitioners only LGG® and the LGG® Logo are registered trademark of Valio Ltd, Finland 70 år. 70 studier. Endast Nutramigen. POSTTIDNING B Returadress: BarnBladet, Box 48, 267 21 BJUV, SWEDEN Fo r s m a n & Bodenfors libero.se Du har bara en chans att göra ett första intryck. SC A P ro d u c t s A B
© Copyright 2024