JULNUMMER 1948 - ICA
JULNUMMER 1948 NR 12 F R E D A G E N 10 DEC. 8:E ÅRGÅNGEN 1948 U t k o m m e r en g å n g i m å n a d e n . Ansvarig utgivare: G Ö S T A E K H O L M Prenumeration: Direkt hos förlaget kr. 3.— Redaktör: SVEN LINDBLAD för köpmän och anställda i ICA-anslutna Återgivande av t e x t eller b i l d e r fax affärer, övriga kr. 6.—. Postgiro 270429 ej s k e u t a n a n g i v a n d e av k ä l l a n I C A - F Ö R L A G E T A B • V Ä S T E R Å S - T E L . : N A M N A N R O P "ICA" ARBETETS ADVENT Nu är det rastlösa springandets tid ty julhelgen Nu är den tid då affärsmannen jäktar nalkas. och jagas av alla, Jagas av kunder och andra in till den sista adventen. Tom står väl därför ofta hans säng under nattliga timmar, Finner man honom i stället höjd över lagerbeskeden, Konton och bokföringsböcker som snart ge besked om hans handel. Dagarna står han vid disken och hälsar där alla välkomna. Bjuder dem varor och julfröjd på löpande band i butiken — Ost, karameller och nötter och äpplen, adventstjärnor vackra. Lust har han över dessutom att önska god jul till sin kundkrets, Önskar av uppriktigt hjärta åt mammorna krafter till övers Ge sina barn och sin make av jidfrid och helgstämning mycket, Tänkande: Nog kommer julen trots brådskan till mig och de mina. T. 3 Att aldrig g e tappt Köpman Lennarth O l s s o n i Kolsva berättar om egna upplevelser Köpman Lennarth Olsson i Kolsva kan blicka tillbaka på en framgångsrik köpmannabana. Tavlan ovan visar en bild av ajjären som den såg ut tidigare. Kolsva Handel av idag ser vi på bilden till höger. NäI är jag sitter och inventerar mina minnen är det särskilt en händelse som bryter sig ut och starkt präglar hågkomsterna från barndomsåren. Det är min fars död. Fars sista ord till oss var att vi skulle leva kristet och handla rätt här i världen. De orden har jag kallat fars testamente, och de var ingen dålig färdkost. Min mor stod ensam med tre små utan några större jordiska ägodelar. Man ville hon skulle ta arbete och att vi barn skulle utarrenderas. Men vi fick stanna hos mor. Styrelsen för Björkö & Igelfors H.A.B., där min far varit affärsföreståndare, ordnade bostad och gav oss barn ett mindre underhåll under några år. Vi fick växa upp i ett visserligen enkelt men gott hem. Redan under skoltiden började jag arbeta i affären. Föreståndare efter min far blev köpman Thure Kind- 4 blad, sedermera och alltfort framgångsrik köpman i Stjärnhov. Hans förste man var min morbror Theodor Landström, som senare under många år var egen köpman i Ö. Vingåker. Dessa båda män fostrade mig i köpmannayrket, och jag har förstått att de lade en god grund. Jag har många minnen från den tiden. Arbetet räckte i regel från åtta på morgonen till nio på kvällen. Fram mot kvällningen kom traktens bönder och arbetare för att få sina snusdosor fyllda och för att prata bort en halvtimme. Sist samlades smed- och bonddrängarna i handelsboden och hade en trevlig stund med historier, fingerkrok och en och annan liten affär. Till likviddagarna varje vecka vägde vi upp mjöl i fem- och tiokilospåsar. En gång hade jag och en något äldre kamrat vägt upp omkring tusen kilo, då chefen fann att vi hade slarvat och fått 30—40 grams övervikt i varje påse. Nästa kväll fick vi väga om alltihop. Den gången lärde vi oss väga mjöl. Det var T h . Landström som lärde mig göra strutar. Jag svarvade och grät och svarvade igen, men småningom kom den dag, då jag kunde avlägga gesällprov. Det besod i att göra en strut, fylla den med orostade kaffebönor och slänga den i golvet med all kraft. Höll vikningen i strutens båda ändar godkändes provet. Så kom sommaren 1917. Jag reste till en ny anställning i Jämtland. Mitt första anstältningsbetyg gällde från samma dag jag slutat folkskolan, och en guldtia, som följde betyget, bär jag alltjämt i min plånbok. Nog kände jag mig något enkel, då jag efter en natts resa steg av vid Munkflohögens station för att börja som ensambiträde hos handlanden A. P. Olsson. Jag upplevde en arbetsam och lärorik tid, snickrade hyllor och ordnade efter eget tycke i lagret, drog hem varor från stationen och lossade ensam järnvägsvagna r med mjölsäckar å 100 kilo. Lossningen av femtio cementfat på vardera 180 kilo var kanske inte den sämsta träningen. Under expediering en gjorde jag för första gången bekantskap med surströmming , tunnbröd och getmesost. Det var i karbidlampor nas tid, i varubristens och bränslekommi ssionens. Även småpojkar hade goda förtjänster, och det hände att en tioåring kastade upp en hundralapp och köpte för tio kronor kolastänger — det enda snask vi hade. Men tiden bjöd inte bara arbete. Vi samlades några ungdomar någon kväll i veckan i chefens hem och idkade föreningsliv. Musik och sång dominerade programmet. Bland annat bildade vi sångkören Munkarna, vilken till och med konserterade i Häggenäs kyrka. Men min längtan stod söderut, och i maj 1918 befann jag mig hos Otto Nilsson i Fjärdhundra i norra Västmanland — en av länets största lantaffärer med en varusortering av det mest skiftande slag. Fodervaror, dynamit, damhattar och likkistor säger något om mångsidighete n. Efterfrågan på den sistnämnda varukategorin var på hösten 1918 svårast att fylla! Då rasade spanska sjukan! Jag delade min tid mellan affären och kontoret, och några timmar dagligen tjänstgjorde jag på ett bankkontor. Mitt intresse för studier hade vaknat sista skolåret, och under hela uppväxttiden sökte jag studera systematiskt varje dag en timme före arbetets början. Jag anlitade Osby korresponden sinstitut och ämnena var svenska och tyska språken, bokföring och handelskorres pondens. Jag var även intresserad av böcker, och de författare som fångade mig mest var Are Waerland, överste Melander och Skovgard Petersen. Men vägen fortsatte också från Fjärdhundra och på rekommendation av min lärare i strutsvarvning, Th. Landström, efterträdde jag honom som föreståndare för Hjalmar Perssons i Vingåker filial i Hacksta. Det var något av feodal anda inom Hjalmar Så här imponerande ter sig Kolsva Handel ut. Lager och färghandel i källarvåningen, övriga avdelningar i bottenplanet samt syateljé och bostadslägenheter i de övre våningarna. Perssons stora firma. Gästfrihet och det bästa samarbete kom medhjälparna att känna sig som hemma hos köpmannafamiljen. Under åren i Hacksta hann jag själv sätta bo. De ökade utgifter detta drog med sig klarade jag genom att på fritiden arbeta som försäkringsma n. Rundradion hade just startat och de nymodiga kristallapparatem a började hitta ut i bygderna. Där var ett tillfälle, och jag tog mig för att sälja och montera in radioapparater i stugorna. Åtskilliga stugoch ladutak har jag krupit och satt upp antenner på i den bygden. Men så hade jag också tillfredsställal sen att se nöjda bybor förundrat lyssna i lurarna, när nålen i kristallen händelsevis hittade någon bra punkt. Naturligtvis drömde jag som alla affärsanställda att få en egen affär. Saken hade varit på tal mellan mig och Hakonbolaget s resanden, och en dag kom chansen i Kolsva. Det var en gammal brukshandel med anor från 1800-talets mitt. På olika sätt lyckades jag genom kontantlån och borgen skaffa närmare 20.009 kronor, och Hakonbolaget trädde i övrigt hjälpande emellan. De första åren blev bekymmersam ma med hård konkurrens från Konsum och ett tyngande lager, delvis okurant, som måste bort. Jag minns att vi hade ett hundratal par skor i ilsket gul färg. Vi försökte realisera, men det var omöjligt. Då satte mina medhjälpare och jag igång att måla skorna svarta. Det luktade narvsvärta om oss i flera veckor, men skorna gick åt. Redan 1932 beslöt Konsum bygga en affär i vår närhet, och det gjorde oss nog inte så litet bekymrade. Men följande år — innan konkurrenten var klar — erbjöds vi övertaga samhällets andra privata affär. Där fick vi en lönande filial, och så var vi och medtävlaren jämspelta igen. Ett par år senare startade vi försäljning med butiksbil, en sak som fyllde ett verkligt behov i denna del av Bergslagen. Krigsutbrotte t satte punkt för den rörelsen liksom för så mycket annat. Ja, krigsåren var svåra. Stundom var både jag och flera av mina medhjälpare inkallade. När jag vid årsskiftet den hårda vintern 1940—41 låg i tält vid finska gränsen, var det inte de 40 graderna under noll på termometern som i första hand skapade sömnlöshet. Fastmera tanken på att omsättningssk atten skulle införas och affären inventeras. Redan före kriget började jag med skisserna till en ny affärsbyggnad . Behovet av ändamålsenliga och tidsenliga lokaler var drivfjädern, men de första planernas vällde ut betydligt, innan det hela var moget. Bland annat krävdes det ju en kombination av affärshus och bostadshus för att byggtillstånd skulle beviljas, men därmed var tillåtelsen att bygga långt ifrån given. Köpmarmaföi- bundets arkitekt hade sitt första förslag klart 1943, men först den 2 februari 1947 fick vi satta spaden i jorden. Det är underbart att se ett hus komma till, först i detalj på ritningar, sedan från grunden tills det står färdigt. Inte mindre intressant är det att på två dygn Forts, ä nästa sida. Speceri och charkuteri. jk i I ] Hl I Vi presenterar här ett bildsvep med interiörer från Kolsva Handel. Affären är genomgående synnerligen smakfull och tilltalande. Till vänster speceri- och charkuteributiken med sin praktiska men stilrena utformning. Järn och husgeråd. Både järn- och färgavdelning finns. Så här luftig är järn- och husgerådsavdelningen. Den inrymmer fullständig sortering av järnhandelns alla varor. Manufaktur och korta varor. Här har vi en del av manufakturavdelningen. Den synnerligen rymliga, lokalen exponerar tyger och manufakturvarorna mycket bra. I bildens högra kant skymtar trappan som leder till syateljén på andra våningen. Garner. Även garnhyllan har imponerande mått och Kolsva Handel kan tydligen mäta sig med vilken specialaffär som helst när det gäller garnsortering. Skor. Skoavdelningen är också rymlig och elegant. Observera de sluttande hyllorna till vänster som på ett förträffligt sätt exponerar de skotyper som finns i lager. flytta ett stort varulager från en lokal till en annan. På bestämd dag och givet klockslag skall allt vara klart och affären öppna. Det är en spännande tävlan med tiden. När vi stängde vår gamla affär för sista gången en lördagskväll stod hela personalen plus några närboende f.d. medhjälpare samt tjänstemän och chaufförer från Hakonbolaget i Köping redo. Trettio man allt som allt. Klockan sex på söndagsmorgonen var det mesta flyttat, och efter en arbetsam måndag stod vi tisdagen den 27 november färdiga att ta emot den första kunden. Nu har snart ett år gått och vi har all anledning vara tacksamma över framgången i vårt arbete. Det är många ting som samverkar till en firmas framgång. På trosvisshetens grund har vi, ledning och goda och intresserade medhjälpare, byggt i samarbete. Stödet och förtroendet från Hakonbolaget och alla dess män har också varit av oskattbart värde. Jag har inventerat mina minnen och erfarenheter för att få åberopa dessa i ett råd till alla unga affärsmedhjälpare. Det rådet är att aldrig ge tappt! För några år sedan hade jag en rask och duktig springpojke. Han var vad rektor Ivan Larsson på Köpmannainstitutet brukade kalla en »påläggskalv». En dag ville han sluta för att börja som springpojke i järnverket, där det gavs högre lön. En dag träffade jag hans mor och frågade vad hon helst valde för sin son, en framgångsrik köpmannabana eller framtiden som arbetare i järnverket. Modem föredrog köpmannabanan. Men, undrade hon, har pojken från det enkla arbetarhemmet någon möjlighet att bli sin egen? Jag berättade i få ord, vad jag berättat här, och jag pekade på flera av mina tidigare medhjälpare, som nu är egna köpmän — alla kom vi från enkla hem och hade stått utan ekonomiska resurser. Ynglingen är nu ett duktigt biträde, och fortsätter han med nit och intresse blir han en dag sin egen. Denna min återblick skulle vara allt för bristfällig, om jag förbiginge, vad jag anser ha varit styrkan i mitt liv — förtröstan vid att en högre makt styr människors steg. När jag här velat vända mig till ungdomen vore jag en förnekare om jag inte berättade hur jag under hela mitt liv alltid erfarit Guds hjälp och ledning. Varje gång jag ser tillbaka stärks denna min erfarenhet. Lennarth Olsson Av personal som tidigare varit anställd hos köpman Lennarth Olsson i Kolsva Sådan är chefen . . . är nio numera sina egna. Vi låter här fem av dem berätta om kolsvatiden och den egna affären. Köpman Rune Strömberg, Köping. Telegramkomponering ingick i kundservicen. — Jag har arbetat i Kolsva Handel i 14 år trots erbjudande av andra platser. Det säger väl en hel del om trivseln i arbetet. De fjorton åren var den bästa tänkbara skolan för mig och det jag lärde har varit till stor nytta nu då jag blivit min egen. Typiskt med arbetet hos Olsson var den goda kamratanda som rådde mellan chef och biträden. Chefen var alltid lugn och hjälpsam. Hjälpsamheten kanske även tog sig uttryck i en kundservice av ovanligare slag. Det var åtskilliga kolsvabor som fick hjälp med litet av varje. Det var till exempel inte alls ovanligt att vi hjälpte en del kunder med att dikta ihop telegram. Av alla goda uppslag jag kommer ihåg från kolsvatiden vill jag speciellt rekommendera idén med små försäljningstävlingar att sälja »hyllvärmare». Den idén har jag med framgång senare även praktiserat i min egen butik. Köpman Harry Johansson, Borgens Livsmedel, Smedjebacken. Släpp fram edra ungdomar i affärerna! — Vad jag alltid kommer att minnas från min anställningstid hos Lennarth Olsson är trivseln,, ansvaret och humorn. Vi trivdes och hade roligt tillsammans och det var nog inte så litet chefens förtjänst. De 5—6 åren i Kolsva var lärorika. Följande givna regler betonadec särskilt: Var ärlig mot dina kunder! Försök ej blott, utan lär dig att hålla vad du lovat dem! Erbjuda goda varor till bestämda priser! Den tilltro som Lennarth Olsson hade till personalen och det ansvar som präglade de anställda försöker jag själv genomföra i min egen affär. Mina anställda är unga men jag har fullt förtroende för dem. Det har visat sig att de klarat sig bra och helt gått upp i firmans arbete. Mitt råd blir alltså: Släpp fram ungdomen! Får de unga förtroende så gör de allt vad som står i deras makt att klara sin uppgift. De unga växer då fort och är snart färdiga för större uppgifter. Köpman David Rondin, Köping. Vi tyckte chefen hörde till kamraterna. — Blickar jag tillbaka på min anställningstid i Kolsva Handel 1935—1939 möter jag enbart ljusa och trevliga minnen. Lennarth Olsson kunde konsten att hålla vårt intresse för affären uppe. Hans goda föredöme sporrade till nya ansträngningar såväl vad beträffar försäljning som i övrigt förekommande sysslor. Hans lediga sätt att umgås med sin personal gjorde, att man gärna räknade honom till kamraterna, dock inte på bekostnad av respekten. Karakteristiskt för affären var den Här ser vi köpman Lennarth Olsson tillsammans med den nuvarande personalen som uppgår till 20. goda »insyn» de anställda hade. Det fanns inga> affärshemligheter. På så vis blev de anställdas utbildning mycket allsidig. Köpman Fredrik Allvin, Strömsholm. Olssons butiksbuss populär i Bergslagen. — Jag var anställd i den affär som Lennarth Olsson övertog 1931. Den rådande depressionstiden gjorde, att det hade sina problem att driva en affär. Det fanns gott om varor men inga pengar. Men Olsson klarade situationen. Han gick in för lägre kalkyler och rensade ofta varulagret genom realisationer. Jag kommer ihåg många glada och angenäma minnen från den tiden. Inte minst då jag fick introducera Olssons butLksbuss i Bergslagen. Ett arbete som var nog så påfrestande men samtidigt roligt och rikt på kuriosa. Butiksbussen förorsakade nog en hel del extra möten bland de kooperativa föreningarna. Men då avstånden var stora i Bergslagen var butiksbussen i regel välkommen överallt. Förutom specerier och livsmedel försålde vi en hel del varor genom att upptaga order och sedan medföra dessa på nästa resa. Sortimentet blev därigenom mycket skiftande och vi stod allmogen i Bergslagen till hands med allt som önskades, från Morsdags-tårtor till lättviktsmotorcyklar. Köpman A. Limmersten, Kärrgruvan. Den goda ordningen dominerade. — Alla affärsanställda drömmer väl att så småningom bli sin; egen. Har man sådana tankar är jag för min del glad att jag fick tillfälle att lära detaljhandelsyrket hos Lennarth Olsson i Kolsva. Han var en stimulerande chef och det som gladde mig mest, var att arbetet var så omväxlande. Jag fick inte enbart syssla med kundbetjäning utan även hjälpa till med inköp, kalkylering och kontorsarbete. Och jag lärde mig en viktig sak, den goda ordningen. Var sak på sin plats, var parollen i den affären. Kolsva Handel av idag kallas inte för ro skull Kolsva NK. Det tilltalande affärshuset är en prydnad inte blott för Lennarth Olsson utan för all enskild detaljhandel. Ett mönsterprov på vad eget initiativ och en enastående arbetsförmåga kan skapa. Sedan några år driver jag egen affär och även jag har haft glädjen att se den utvecklas i rätt riktning. De goda synpunkter och köpmannaegenskaper jag lärde mig under min biträdestid i Kolsva Handel har varit mig till stor nytta. . . . som lärt upp nio köpmän 7 3 NYA EGENSKAPER 2 GER NYTT VITT UV AT GULNAD TVÄTT KONSERVERAR VITHETEN Om Ni redan fått en gul färgton Radion har fått en ny ingrediens, på Eder tvätt, så återställer Radion SOLIUM, en redan världsbekant uppfin- numera den ursprungliga vitheten, ning. Man tror knappt vad ögonen ser, ty nu konserveras samtidigt som kläderna blir doftan- vitheten hos tyger, om man tvättar dem i Radion. de rena och skonsamt behandlade. GÖR KULÖRTA PLAGG KLARA OCH LYSANDE Kulörta plagg blir klarare och vackrare än någonsin. Och allt detta sker utan ändring av den enkla tvättmetoden. Köp hem Radion och pröva själv. redan i dag Solium är patentskyddat. RAPION KONSERVERAR VITHETEN GER NYTT VITT UV AT GULNAD TVÄTT AB Sunlight, N y k ö p i n g 8 R A 231—2303. En amerikansk detaljhandlare ger här en intressant appell till handelns män. VAGA VARA OLIKA M er än en livsmedelshandlare har missat glänsande tillfällen till förtjänst bara därför att han inte vågar vara olika de andra. Hans affär kan vara välförsedd och ha mycket på lager, men den har samma förkrossande enformighet som tusen andra små livsmedelsaffärer. — Vad borde han göra? Vi skulle göra praktiskt taget vad som helst för att dra uppmärksamhet och kunder till vår affär. Tro det eller ej men vi har faktiskt bränt av raketer och skickat upp fyrverkeri framför affären, gjort upp eldar och bjudit ungdomarna på varm korv, skänkt ballonger och sötsaker till småbarnen och rosenbuketter till husmödrarna, vi har en gång hyrt en orkester och ja, en mängd andra saker. Folk blev nyfikna. Vi hade faktiskt roligt, och vårt dagliga liv i affären blev intressantare genom detta. Kunderna började dessutom tala om oss och undra: Vad kommer dessa människor att göra härnäst? Och tillströmningen av kunder var inta att klaga på. Naturligtvis kan vi inte rekommendera någon annan att göra precis samma saker som vi, men vi skulle vilja upprepa: Var olik andra! Vår generation frodas på sensationer, spänning och nyheter. Publiken avskyr enformighet som pesten. Det är omöjligt att råda någon direkt hur han skall göra att få sin affär olika andras — det kan variera från fall till fall. Vi kan bara berätta något om de försök, som gjorts av andra och föreslå några utvägar till denna eftei-strävade individualitet. Här är några av de åtgärder som vi vidtagit — och fortfarande vidtar: 1. Vi slog oss ner i en del av staden, som var väl försedd med parkeringsplatser. 2. Och inrymde affären i ett hus, vars arkitektur var helt och hållet olikt någon annan affärsbyggnad i staden. 3. Anlade en plantering affären. med blommor och buskar framför 4. Vi har till dags dato inte satt upp någon skylt eller något namn överhuvudtaget utanför affären. 5. Vi öppnade affären på ett storslaget sätt, som drog i hundratal. kunder 6. Vi har från början gjort allt för att vara först i staden att introducera nya varor — vi var de första, som sålde djupfrusen mat, etc. 7. Vi försöker vara de första med nya idéer överhuvudtaget, vi var t.ex. de första att införa de små kärrorna med korgar för varorna, som kunderna lätt kan skjuta framför sig i affären. 8. Vi läser uppmärksamt alla tidningar i branschen, inklusive annonserna, och skickar in många svarskuponger för att få nya idéer och nya produkter eller nya användningar för »gamla» varor. 9. Vi annonserar konsekvent; våra annonser är alltid illustrerade och försöker ge något av allmänmänskligt intresse utöver det rent yrkesmässiga. 10. Vi försummar aldrig något möte yrkesmän emellan, som kan vara av intresse för oss. 11. Vi besöker våra konkurrenters affärer för att se, vad de har för uppslag och tvekar inte att kopiera deras goda idéer. 12. Vi ber de resande försäljare, som kommer komma med goda idéer och förslag. 13. Vi läser damtidningarna recept. till affären, att för att få uppslag om mat och 14. Vi lägger an på hälsomat och vitaminer och förser kunder med broschyrer med recept och dietlistor, rekommenderas av läkare. våra som 15. Ordna demonstrationer mycket, mycket ofta — en stor affär kan ha råd att anställa en dam endast för att demonstrera varorna. 16. Ändra ofta varornas uppställning och fönsterskyltningarna. 17. Stå i livlig kontakt med producenterna och ta del av deras annonsering och försäljningskampanjer. 18. Sätt upp skyltar på allting. och affischer i affären med tydliga 19. Ha alltid friska blommor och krukväxter pris i affären. 20. Använd papperspåsar i glada färger i stället för de vanliga bruna påsarna, det blir en höjd kostnad på endast 20 %. En god idé som kan vara värd ett försök, är denna: Låt nyblivna föräldrar utställa de första bilderna av sina barn nära disken med babymat eller i fönstret. Alla kvinnor är intresserade av nyfödda. Glöm inte att sätta ut barnets namn och föräldrarnas namn och adress. En stor man sade en gång: »Utan seendet skulle människan gå under.» — Låt oss få mera »seende» och fantasi i försäljningen av mat — livsmedelsindustrin är en viktig verksamhetsgren, som man har all anledning att känna sig stolt över att arbeta i. Och slutligen, i sin strävan efter individualitet, kommar varje affärsinnehavare att bli mera intresserad av sitt arbete, och det ökade intresset kommer att skapa större energi. Han kommer att göra mera affär och få utbyte av livet, och han kommer att göra livet mera omväxlande för sina kunder. Arthur G.West som är författare till denna artikel är köpman i Commerce. Texas och välkänd medarbetare i vår kollega The Progessive Grocer. 9 FLYTTA JULEN TILL SOLTID OCH AFFÄREN TILL SÖDERN. Fotot: Elly Wikström vid fjolårets När novemberdimmorna och vinterkylan sätter in tänker man gärna tillbaka på den tid man ägnat åt Mercurius vid specerihandelsdisken — och så frågar man sig kanske själv: Hur har jag kunnat stoppa genom 30 jular? Stoppa för denna press och påfrestning såväl psykiskt som fysiskt, som följer med årets största högtid eller rättare sagt ruschen fram till den . . . Det har många gånger påtalats att detta jäkt och denna rusning till julen är överdriven, meningslös och helt omotiverad under den tid som skall vara vilans för naturen och människorna. Den enda riktiga lösningen vore att flytta julen till lämpligare och ljusare tid på året — då solen står närmare zenit och människorna är mera trimmade, speciellt då speceristerna för att möta kundinvasionen. Vilken skön tanke — den gröna julen med palm på bordet! Kan man räkna med en sådan ändring till år 1950 eller år 2100? Allt ändras och förändras så fort nu, så man vet ju aldrig. . . Solen går det väl däremot inte att ändra på och be om sommar 9 månader av året istället för 3 är kanske allt för utopiskt? Och så måste vi ju ha fjällresorna kvar... En annan lösning vore att flytta oss själva och affärerna, liksom flyttfåglarna, till sydligare streck under den mörkaste årstiden. Tänk så härligt det skulle vara ICA-fjälljärd. LJUSARE TILLVARO OM 150 ÅR Trevliga svar i julenquéte KVINNLIG HANDELSMINISTER! Fick jag en chans att komma igen om 150 år så vore det första jag skulle önska runt omkring mig givetvis verklig fred på jorden. Och håller man sig sedan inom en mera personlig ram_ så är det väl inte svårt att önska sig en hel del när man får drömma sig så långt bort i tiden. Jag skulle tycka det väldigt intressant och givande att vara handelsminister då, få vara med och bestämma över importen och allt som skulle få strömma in i landet, oss alla till godo. Det skulle vara fri handel då, ingen hårdvaluta som satte spärrar. En han- 10 delsminister under sådana lyckliga förhållanden skulle nog bli populär, men det är nu inte därför jag önskar mig in i den posten. Tänk att få släppa in hur mycket risgryn som helst till julen — och ananas, stora, saftiga sydfrukter atf njuta av — och så förstås nylonstrumpor i obegränsad mängd. Eftersom man i alla fall är kvinna . . . Ett stort gods skulle jag önska mig för att dra mig tillbaka från ministerbestyren, en vacker gård i Dalom eller Värmland. Och så gott om pengar att jag kunde hjälpa alla fattiga här i landet. ELLY WIKSTRÖM, Borlänge — käck kundlockerska — ICA-Tidningen kastade nyligen fram en kanske något chockerande rundfråga till välbekant köpmannafolk inom vår stora »familjekrets». Den frågan löd: »Om Ni skulle ges tillfälle komma igen till detta jordeliv om 150 år, hur skulle Ni då vilja ha Er tillvaro? Vilken miljö, vilka önskemål?» Vi tackar för vänliga svar och överlåter direkt åt våra läsare att stimuleras av dem. Och kanske själva tänka sig in i annan tillvaro än den som vi ändå nu vill göra så ljus och trivsam som möjligt. INTERVJUANDE JULTOMTE: Gunvald Hälsanson att få öppna butiken en solskön morgon på Mallorca eller i Casablanca! I synnerhet som där tillämpas 4 timmars middagsrast, den s.k. siestan. Den vore väl något för Nordens specerister att gå in för. EVERT UNGMARK, Katrineholm — driftig sörmlandsköpman — FRID PÅ JORDEN. Vad jag skulle önska uppleva om jag fick komma igen om 150 år vore nog precis detsamma som jag nu vill skatta som det högsta av allt: Frid på jorden och människorna en god vilja. NATHAN HEDIN, Sunne — köpmannanestor — KOM IGEN AR 2100 ... Jag har inte tid att drömma mig bort från den upptagna verkligheten, det överlåter jag åt dom som hinner med och har lust. Kom igen om 150 år, får vi se. Skulle man ändå önska sig något vore det väl en tid av mindre jäkt, en tid där man hade mera tid till meditation. Och kanske till att svara på svåra enquéter. . . GÖSTA LÖFVEBERG, Visby — hårt engagerad köpman — MERA STÖD AT KÖPMANNAUNGDOM — MINDRE ÅT PKN OCH LK. Chansen om 150 år skulle jag — om jag fick den — utnyttja så att jag även då ville vara köpman och som bevis för att jag verkligen gjort hyggligt ifrån mig då skulle jag vilja vara ordförande i någon köpmannasammanslutning. Inte för att jag traktar efter det, men för att det vore ett förtroende som kunde göra mig nöjd med mig själv. Och med utgångspunkt från dagens läge skulle jag som ordf. i SKUR önska att de äldre då villigt ville visa lite större förståelse för vår ungdomsrörelse. Naturligtvis skulle det inte finnas någon PKN eller LK då och vore det så att de ändå envetet bet sig kvar hos oss, så skulle jag vilja vara journalist med handelsrätt — så man hade större möjligheter att komma nån vart, att sjunga ut då det behövs. . . GÖSTA JOHANSSON, Norrköping — ung köpman, nyvald i SKUR — UTAN RANSONERINGAR. Kunde man få önska sig en så drömlik tillvaro som en utan r a n s o n e r i n g a r . . . CARL LARSSON, Hälsingborg — disponent i Eolbolaget — CAUFORNIEN, SVENSKA SKOGAR, PROBLEM ATT LÖSA. Om 150 år? Ja för ögonblicket har jag fyra dars semester och ligger långt uppe i det vackra Värmland, så jag kan knappast vara mera nöjd med tillvaron. Just innan ICA-samtalet nådde mig kom jag från en uppfriskande långpromenad med karta och kompass i skogen och då ler hela livet. Om jag drömt mig till Califorfiien nån gång? Ja, kanske det. Jag var faktiskt där en tid under min amerikaresa i år, så det var väl mera verklighet än dröm. Och jag måste erkänna att jag trivdes fantastiskt fint därborta — klimatet är underbart, naturen tjusig, man går bara ut i trädgården när andan faller på och plockar sina apelsiner, fikon eller andra sydfrukter, och dessutom är människorna märkbart glada, sorglösa och vänliga av sig. Ändå går nog ingenting upp mot Sverige. Fick jag uppleva år 2100 här på jorden skulle jag först och främst vilja uppleva svensk miljö igen, i andra hand gärna californisk. Sett ur vidare sektor än min egen skulle jag önska att man om 150 år inte vet mera om sin framtid än vi om vår, det är nog lyckligast så. Och naturligtvis vore det då också bäst om man alltjämt hade många problem att lösa både inom produktionen, distributionen och konsumtionen. Ty man skall ha något stimulerande inom arbetet att brottas med det är det produktiva arbetet som ger livet innehåll och stimulans. GUNNAR SANDBERG, Stockholm — friluftsälskande dir. i SSLF — Forts, a sid. 19. NYÅRSDAGEN 1949 inträder en ny epoh i Er försäljning: o Drag alla fördelar av situationen genom M Ä N G F Y L L Ä R E N L,evin-automaten som säljer & gånger mera! MÄNGFYLLÄREN av hö fi ^lanspolerat, rostfritt kromnickelstål är p e r varurum räknat clea billigaste automat som finns i Sverige. En kund skriver: Vi kunna rekommendera MÄNGFYLLÄREN som den mest ändamålsenliga som framkommit änder åren. Alla förpackade impulsvaror som tillhandahållas i butiken får 6äljas i automat uppsatt i anslutning, till denna. Automaten skall ha godkänts av Statens institut för folkhälsan efter samråd med Statens kriminaltekniska anstalt. MÄNGFYLLÄREN är godkänd för försäljning av alla staga varor utom såd. med mycket begr. hållbarhet ex. mjölk, grädde, färskt kött el. fisk. Viktigt! Tobaksvaror få säljas i automat! Tillstånd a t t ao tomat forsa] ja tobak beviljas fr.o.m. 1/1 3949 alla 6pecialtobakshandlare samt på o r t e r utan specialtobakshandel alla återförsäljare av tobak för avhämtning. Efter särskild prövning i Tobaksmonopolet k a n tillstånd meddelas sådana återförsäljare en på o r t e r då specialtobaksbaudel finns. Ett begränsat antal for leverans till En väsentlig utökning av automathandeln träder som bekant i kraft 1/1 1949. En mängd varor som genom butikstängningslagen »stängts in» efter ett visst klockslag bli nu fria för automatförsäljning dygnet runt. Vad detta betyder för Er omsättning ligger i öppen dag. Automaten blir en effektiv, pålitlig, oavlönad försäljare som samtidigt gör reklam för Edra varor. Det idealiska biträdet . . . ljusreklamen som säljer omedelbart! Denna chans att effektivisera och förbilliga Er försäljning utnyttjar Ni bäst med MÄNGFYLLÄREN. En vanlig automat om 36 luckrum måste ju vid livligare omsättning påfyllas gång på gång. Den treradiga MÄNGFYLLÄREN rymmer bakom sina 36 glasrutor upp till 288 luckrum! Såsom figuren visar möjliggör nämligen MÄNGFYLLÄREN 8 fyllningar i varje luckrum. När ett luckrum tomts och stängts, vrids ett fyllt automatiskt fram. MÄNGFYLLÄREN ger Er alltså juli ledighet med 8-faldig vinst! nyår. Tobftlisautomaten från Ä . »J". Tjevin kommer! AKTIEBOLAGET MALMÖ Filialer: Stockholm, Göteborg, Linköping och Sundsvall. Aukt. återförsäljare samt servicestationer på ett flertal platser i landet. I O k a Er omsättning så att det märks — öka den genom El A-försäljning! Från den minsta till den största EIAzserien täcker alla behov och smakriktningar MINOR RECORD TRIUMF EIA:S radioserie på fem apparater — från den lilla Minoren på 4 rör (och lika många kilo!) till radiogrammofonen Tag" hem några ElA-apparater omgående högsäsong OlligaenÖe - det det är är högsäsong Record som är en lyxmöbel — tillfredsställer de mest inom radiobranschen w 0 skilda smakriktningar och anspråk såväl när det gäller just nu! MINOR 4 rör 216— NATIONAL 5 rör 274; TRIUMF 7 r ö r 365 - EXCELIENT 9 rör 522: RECORD 8 rör 872: - storleksordning som prisklasser. EIA:S samtliga apparater står också på toppen av svensk radioteknik. (exld. grammofonvev, ELEKTRISKA INDUSTRI AB - STOCKHOLM 6 12 Telefon 232140 EIA MIN DAGBOK FRÅN WIEN En av ICA-tidningens medarbetare har under tre månader deltagit i Rädda Barnens arbete i Wien. I dag visste jag inte hur jag skulle bära mig åt. Det kom in en karl, som innan han hann få fram mer än några få ord kvävdes av gråt. Jag har nog aldrig tagit hand om en karl som gråtit, och jag vet inte riktigt vad jag sade och gjorde. Jag fick honom i alla fall att sätta sig. Hela kroppen ryckte och han gjorde fantastiska ansträngningar att behärska sig. Jag stod lutad över honom och försökte förstå. Han fick upp ett kort, en liten flicka på ett par år. En av systrarna hjälpte honom, vi bjöd honom på cigarretter och så småningom torkade tårarna, som trillat ner på hans rock. Han var grek, som av krigets vågor kastats upp i Wien. I tre år hade han bott i ett hål under en ruin. Han hade haft två barn men hans sista lilla dotter dukade under i går. Ingen ville ha honom i tjänst, hans fru var sjuk, inga kläder, ingen mat. Jag såg tydligt hans tunna ben genom de totalt nerslitna byxorna. . . En av våra chaufförer tappade ett stort fat äppelmos på Franz Josefs Kaj. Det bredde ut sig som en gul filt över den smutsiga gatan. Men folk, som inte sett dylik lyxmat på år och dag kastade sig som gamar över smeten. De öste med sinal bara händer, de låg på knä och åt, de kom med skedar, muggar och skopor; en man fyllde sin mögelfärgade slokhatt till randen och sprang därifrån. Två rumänska kvinnor har berett oss bekymmer i eftermiddag. De bar på var sitt barn och var klädda i värre lumpor än jag förut sett i staden. De kom till oss på anvisning av wienarna, och de visste egentligen inte vad de ville, de överlämnade sig bara trötta och omtöcknade. De hade gått till fots ända från Berlin, där de bott under kriget, gifta med rikstyskar. Deras män var försvunna i Ryssland. Nu sökte de sig tillbaks till Rumänien. De ville åtminstone dö där de kände sig hemma. Vi lät dem sitta i våra bästa stolar och gav dem bullar för barnen. Men det blev att lukta så förfärligt så det hjälpte inte, att vi öppnade alla fönster, vi måste en och en ta oss ut utanför väggen för att andas. De var barfota och gråa av smuts och håret hängde tovigt och glanslöst. Men de var inte gamla — 25—30 år tror jag. Vi måste klä bilen med säckar, innan vi kunde skjutsa bort dem . .. han och slog liga barnen sulorna med nen kommer liv. Och det sig gruvligt. Jag vill inte höra de här små olyckgråta. Det borrar så djupt i kroppen. De stela decimeterhöga snörskaft vanställer gången. Baratt gå stelbenta med tårna riktade utåt i hela sitt är inte att undra på om de faller .. . Pratern var egentligen en angenäm historia. Den var inte som vanliga nöjesfält med staket och inträdesavgift. Den var mera en marknad där var och en fristående skötte sin kommers. Och när man hade lämnat nöjesområdet, gubben, som stod på en låda och stack 20 svärd genom en tunna med en ung dam i och sedan tog kollekt av alla, som ville klättra upp på lådan och se ner i tunnan, och varietén, som hade en kvarts program inne i och en kvarts visning utanför tältet, kom man direkt ut i det gröna. Här mellan åar och stigar gick kossorna lösa med skällor trots att det var i en park. Men än lustigare var det med de husdjur, som annars gömda i våningar i staden nu burits dit i korgar eller väskor för att en stund med snöre om ben eller hals få njuta av gröngräs. Beziehungen är det enda halmstrå folk klamrar sig fast vid. Det betyder en vän i Sverige, Schweiz eller Amerika. Att få paket är en himmelsk lycka. För en påse torrmjölk blir folk så överlyckliga att man skäms, när man ser det. Man skäms över hela sitt sätt att leva och värdera och vill helst gå och gömma sig. Min vän Franz, som hela tiden stått rakryggad och inte velat ta emot någonting av mig därför att han trodde att vår vänskap skulle störas därav, lyckades i stället få mig att ta emot ett sidentyg av honom, ett tyg som skulle ha varit hans frus brudklänningstyg. Detta tyg köptes strax före kriget, men då bröllopet skulle stå var inte tid för högtidsdräkt. Fruns tårar och bedyran om hur lycklig hon skulle bli om jag tog emot tyget hade nu kommit mig att falla efter veckors vägran. Den frun hade 10 dagar efter sin förstfödsel tillsammans med sitt barn suttit gömd i ett träd i hela två dygn, medan de kvinnogalna ryska pionjärerna dragit förbi. — »Vad kan jag då göra för er?» frågade jag när jag for. Franz betänkte sig en stund, så kom det tveksamt: »Om du skulle få råd någon gång, kunde du ju skicka ett paket chokladpuddingpulver.» Eskil Svensson Jag har funderat på om inte barnen blir förstörda av sina träskor med skaft. Som i dag på utspisningen. Den lille parveln skulle springa före oss ner för trappan för att öppna alla dörrar —. säkert på anvisning av föreståndarinnan. Och så föll G Ä V O P A K E T E T måste ha rätt adress och väl ifyllda formulär. Fru Brita Engel kontrollerar här sitt paket hos köpman F. Leon Råden i Västerås. n Nya varor, material, service KOPMANNATJA Lysrörsarmatu r för butiker Lysämnesrör är den bästa ljuskällan för affärslokaler. De lämna ett kraftigt men ändå behagligt ljusflöde och de äro därjämte strömbesparande. Från Köpmannatjänst kan Ni rekvirera armaturer i ovanstående och ett flertal andra typer. Begär prisuppgift! Inventering och bokslut sker i regel vid eller i närheten av årsskiftet. Därvid behövs kontorsböcker av olika slag. Från Köpmannatjänst kan Ni rekvirera bl.a. nedanstående ICA :s kreditbokföringssystem Inventeringsböcker art. 9551 A Samlingspärm B Register från 1 till 100 C Kontrabokspäxm Dupl.- och Tripl.-notor Kontoblad art. »> t » Köpmannainstitutets bokföringssystem art. 9642 3 Kassabok » .. 9642 5 Huvudbok 9643 9644,36 Inköpsbok » 9644/5 nr 3 » 5 » 41 » 36 » 5 9581 50x1 blad gruppindelad 9582 50X2 » ej gruppindelad » » 9583 25 > 2 » » » 9584 10x2 » skriftserie Köpmannainstitutets art. 9647 Handledning till Köpmannainstitutets bokföringssystem ;; 9651 Deklaration och bokföring Diverse art. » » » 9671 Påsar för återbäringskvitton 9401 Anställningskontrakt 9722 Tjänstgöringsbetyg 9491 Avlöningsböcker för källskatt 14 därutöver ha en arbetslampa vid skribordet, så bör Ni välja vår art. 9042. K Ö P M A N N A T J Ä N S T A K T I E B O L A G E T Utställning: StocLbolm Masteriamuelngatan 22 Tel.: 2080 70. 1008 90 I Vill ni HUVUDKONTOR: VÄSTERÅS Tel.: Namiiatirop Utställning: Göteborg Magasinsgatan 3 Tel.: 13 08 10. 11 39 10 Hur mycket betyder reklamen? Amerikansk undersökning försöker besvara frågan. Några vanliga teckningar N,I är man kommer in på frågan om reklam lönar sig går ofta åsikterna i sär. Var och en stöder sig på vad han anser vara sin erfarenhet även om den inte är så omfattande att den äger något avgörande bevisvärde. För oss inom detaljhandeln är frågan dock av stor betydelse. Även om våra reklamanslag är ganska begränsade vill vi ha valuta för våra utlägg. ICA-tidningen är här i tillfälle att återge resultatet av en amerikansk undersökning som ger ett ganska gott besked. 109 reklamexperter fick följande fråga: Om all reklam för en vara lades ner men all personlig försäljning o.d. fortsatte. Hur mycket skulle detta påverka försäljningen för varan under ett år. Försäljningsminskning på grund av att reklamen upphört. 18 reklam- och försäljningsexperter: i genomsnitt för 22 fall, där reklamen inställts 12 % 91 — uppskattning utan verkliga fall: 61 uppskattade minskningen till mellan 0 och 50 % i genomsnitt 17% 27 ville inte ange någon siffra men ansåg att försäljningen skulle minska. Provade preparat 300 mödrar gav fabrikant goda råd innan barnpreparat släpptes ut i marknaden. Merana Barnserie — omfattande barnpuder, barnsalva och barntvål i höst lanseras på den svenska marknaden, har ett nytt betydelsefullt initiativ tagits till konsumenternas bästa. Produkterna i Barnserien är nämligen inte blott utprövade av läkare och barnbördshus, de är också prövade och befunna fullgoda av ett stort antal svenska mödrar. Tanken att det i sista hand är konsumenterna själva som avgör om en vara är bra eller dålig är ingalunda ny. I det här aktuella fallet tog fabrikanten steget fullt ut och lät över 300 mödrar med spädbarn i förväg prova de olika artiklar som ingår i Bamserien. Deltagarna i varuprövningen var spridda över hela landet och tillhörde olika socialgrupper och åldrar. På basis av mödrarnas åsikter om de olika preparaten gjordes så vissa kvalitetsförbättringar, och först därefter släpptes de nya varorna ut på marknaden. Det är glädjande att fler och fler svenska konsumtionsvaru-industrier börjar gå tillväga på ungefär samma sätt och låter konsumenterna själva ha ett viktigt ord med i laget när det gäller utformningen av varor som de själva skall förbruka. på beut- ländsk torkad frukt. Choice Fancy Slabs Selected Dried Evaporatcd Sundried Freestone Peaeh es Seeded Seedless Peeled Svaren blev: N:är Språkhörnan Unpeclo.l Pitted Recleaned Split prunes Sun maid tschojs utvald fä'nsi hög kvalitet släbs ej fullgod kvalitet siléktid utvald drajd torkad ivä'pörejtid ångtorkad sandrajd soltorkade frWstäon piitschis kärnlösa persikor kärnfri genom sii'did urkäming sii'dlis kärnfri genom förädling piild fruktskalet avlägsnat anpiild oskalad urkämade pittid stenfrukter rikliind borstningsprocedur plommon skadade splitt prons i skalet vissa califomiska san mejd torkade russin Sjä Ivbetjäning i Vilhelmina Här nedan ser vi den självbetjäningsavdeming som Uddo R. Jakobssons Eftr. i Vilhelmina sedan några månader tillbaka med framgång lanserat i sin butik. Lägg märke till hur överskådligt varorna ordnats. När man skall få kunderna att gå in för det nya systemet gäller det se till så de utan någon som helst svårighet hittar varorna. Överskådliga skyltar av denna typ är absolut nödvändiga. Carl-Hakon Swenson: MOT SAMM4 Glimtar från köpmännens inköpscentraler i Schweiz och våra nordiska grannländer. Kesko Oys huvudkontor är en av Helsingfors mest stilrena och pampiga byggnader. Gi r år vi utanför Sverige så finner man att köpmännen även i flera andra europeiska länder bildat egna inköpsorganisationer. Genom att uppbyggandet av dessa skett under olika förhållanden skiljer de sig i vissa avseenden från varandra. Alla har de emellertid i sin utformning särdrag som är speciellt intressanta. Låt oss därför i tankarna intervjua några köpmän från olika länder och se vad de har att berätta om sina inköpscentraler. Norges största margarinfabrik ägs av köpmän. För man det ekonomiska samarbetet på tal med en norsk köpman berättar Margarinfabriken i Borgar är en modern livsmedelsindustri. mycket han gärna med stolthet om de fabriker köpmännen äger. — Vår största fabrik heter Borgar Margarinfabrik och ligger i Fredriksstad ca 8 mil från Oslo. Fabriken har ett eget välutrustat laboratorium och moderna maskiner. De fem stora förpackningsautomatema har en sammanlagd kapacitet av ca 70 000 margarinpaket per dag. Vi köpmän som ägt fabriken sedan 1935 har följt dess kraftiga utveckling med stort intresse. Andelskapitalet är nu uppe i 1,6 miljoner och fondema uppgår till 0,6 miljoner. Så långt vår norska kollega. Att de norska köpmännen har kommit ganska långt på väg ifråga om ekonomiskt samarbete framgår även av den lista han ger oss över vad detta arbete frambragt. Av denna ser vi att de norska köpmännen idag bl.a. har egen bank eget försäkringsföretag eget kreditgivningsinstitut 5 margarinfabriker 1 tvål- och såpfabrik 2 mineralvattenfabriker. Såväl fabrikerna som de lokala inköpscentralerna i Norge har i år samlats i en landsomfattande centralorganisation kallad, K.Ö.F.F. A/S, Kjöpmennenes Ökonomiske Fellesforetagende A/S. Till ledare för K.Ö.F.F. har utsetts direktör Thorleif Hanssen, tidigare känd som skicklag kooperativ organisatör. Schweizarna har gått in för automatisk fakturering. Som vi tidigare berättat om i ICA-tidningen finns i Schweiz den stora inköpscentralen Usego, som de schweiziska köpmännen har byggt ut till ett mycket starkt företag. För Usegomedlemmen är fakturering genom inköpscentralen en viktig detalj: — Vår inköpscentral har nu under många år samarbetat intimt med de ledande tillverkarna av livsmedel och kemiskt-tekniska varor. Regelbundet varje år gör man upp kontrakt om automatisk fakturering genom inköpscentralen. Direktör Thorleif Hanssen. Norge. STORA MAL Alla order, som vederbörande fabriker upptar hog Usego-anslutna köpmän faktureras utan resonemang över inköpscentralen. Usego har en sammanlagd omsättning på 225 miljoner sch. fr. och därav går inte mindre än 65 % direkt från fabrikanten till Usegomedlemmen. För varje år kommer ständigt allt flera fabriker, som vill ansluta sig till detta system. Chef för den schweiziska inköpscentralen är Walter Brandenberger, son till Usegos grundare, direktör Gottfrid Brandenberger. Keskos järnavdelning, en av de största i branschen, Låt oss sedan styra kosan öster ut och prata litet med en finsk lanthandlare. — För oss lanthandlare är Keskos järnvaruavdelning av oerhörd betydelse. Under de första åren arbetade den med stora svårigheter. Fackhandeln sökte i det längsta förhindra det köpmannaägda företaget! att komma i direkt förbindelse med järnvarufabrikanterna. Nu är dock avdelningen helt utbyggd och räknas till en av Finlands största i branschen. Även stora järnhandelsdetaljister är numera anslutna som medlemmar. Vår inköpscentral har dessutom en mycket förnämlig lantavdelning för bl.a. lantbruksmaskiner. Den säljer allt från harvar till skördetröskor. Redan för 40 år sedan realiserade man i Finland tanken på ett köpmannaägt Direktör Gustav Bj0rn-Riihne, Danmark. Direktör Walter Brandenberger, Schweiz. företag, men först år 1940 tillkom Kesko efter sammanslagning av de fyra tidigare befintliga inköpsföretagen. Chef för Kesko är bergsrådet E. J. Railo. Han har varit inom köpmännens ekonomiska organisationer nästan sedan början. De danska köpmännen idkar exportverksamhet. Tar vi till sist en tripp över sundet och studerar de danska inköpscentralema skall vi finna att den största av dem, inköpsföreningen Hoki, genom ett dotterbolag bedriver betydande exportaffärer. Vi låter en dansk köpman förklara saken: — Orsaken till att vår inköpsförening startade en exportavdelriing var uteslutande den att samtliga köpmän i Danmark uppköper ägg av sina kunder, och ägg är som bekant en ev Danmarks större exportartiklar. Hoki upprättade Även Usegos avdelningskontor är inrymda i mycket moderna och ändamålsenliga lokaler. Bilden från Winterhur. därför en äggsorteringscentral och blev erkänd som auktoriserad exportör. Huvudavnämare är England, och utvecklingen har gjort att vi senare vid sidan av äggen även gått in för export av ost, potatis, färsk frukt m.m. Erfarenheten har visat att Hokis exportagenturer i främmande länder även kunnat vara till en viss nytta, när det gällt att skaffa begärliga varor för den danska hemmamarknaden och därmed även för oss anslutna köpmän. Direktör Gustav Bj0rn-Ruhne leder Hoki med skicklighet, präglad av äkta dansk gemyt. De danska köpmännen har egen äggexport. Här en bild från de eleganta distributionsbilarna i London. Ni som står bakom disken är själv kund ibland. Ni är insatt i kundens problem och vet vilka krav allmänheten ställer på livsmedelsbranschens expediter: erfarenhet och varukännedom, parad med en strävan att alltid ge kunden det bästa. det är Ni som säljer, m e n . . . det är hon Kunden har alltid som väljer rätt såtillvida att han eller hon aldrig får övertalas att köpa en annan vara än den som prövats och befunnits hålla vad etiketten lovar. Det finns mänga sorters majonnäs ; marknaden. Om en kund, en husmor, begär att få köpa Reymersholms majonnäs, vill hon ha den och ingenting annat. Både Ni och hon vet att Reymersholms-märket ar en garanti, att Reymersholm håller vad de lovar: en äkta h å l l b a r majonnäs. Konsistensen majonnäsens är den äkta adelsmärke Förstklassiga råvaror, en lång. gedigen erfarenhet och ett speciellt tekniskt förfarande vid tillverkningen är förutsättningaiför majonnäsens rätta konsistens: Tillverkningsda* t u m å förpackningen icke n ö d v ä n d i g . Tack vare den höga kvaliteten håller sig Reymersholms majonnäs mycket länge vid ändamålsenlig lagring. lätt och porös men samtidigt smidig. Härigenom kan majonnäsen lätt utdrygas med grädde, frukt- eller grönsaksspad. Majonnäs måste vara B***""0*** MAJONNÄS hållbar. Hållbarhet under lagring är ett oeftergivligt villkor då det gäller en vara, som icke alltid konsumeras direkt utan oftast utgör en oumbärlig skafferireserv för hushållet. Vidare kan distributionstiden från fabriken över de olika handelsleden icke beräknas och är oftast synnerligen lång. Reymersholms äkta majonnäs är hållbar. Glasburken är försedd med en helt omslutande etikett och skyddande papphylsa. Härigenom förhindras kvalitetsförsäm- 18 ring under transport och lagring. Ingen majonnäs tål nämligen solljus, som förorsakar oxidation och därmed följande härskning. Reymersholms majonnäs försaljes i 50, 100, 250 och 500 gr. förpackningar, vilket ger konsumenterna möjlighet att inköpa just den mängd som varje behovstillfälle kräver. r* Ljusare tillva Forts. jr. sid. 11 ICA-KURIREN OM 150 ÅR ICA-kuriren har om 150 år rörpostförbindelse med sina lokalredaktioner världen runt och egna direkta telefonlinjer även till mars och månen för säkerhets skull. Samtliga redaktionsmedlemmar är reaktionsdrivna och kan på några ögonblick vara exempelvis i Afrika för att lära husmödrarna där hur man gör svart till vitt. I tidningens jätteiaboratorier med idel nobelpristagare prövas ständigt nya piller ut. Då och dä undervisar vi husmödrarna per television, och vi kan se om t.ex. fru Andersson i Alingsås har för mycket järnvitriol och kimrök i frukostpillema och korrigera henne. Världspressen har varje dag ett klipp ur ICA-kuriren på första sidan. Folk slåsä om att få skriva i vår tidning. Tyvärr kan vi inte tillmötesgå alla pensionerade presidenter och liknande personer, som lider av skrivklåda och gärna vill ha in en stump i kuriren. Det stora evenemanget i Sverige år 2 000 är, när ICA-kurirens stora pris om e n miljon kronor utdelas till den person, som hittat på något märkligt inom det husliga området. (Det finns trots allt fortfarande saker att uppfinna och upptäcka, kanske upptäcker man rent av några av de manuskript som jag tappade bort 1948!) Vid denna lysande fest, till vilken världens mest prominenta personer i god tid bokat plats, utdelas priset av konungen, som tycker så bra om våra pillerrecept. EVA LUNDGREN — redaktionssekreterare i ICA-kuriren — Gör reklam för kontant. . . I skilda former trivs det sköna skulle man kunna säga om dessa olika reklamsaker från Kindblads i Finspång. Vid ett besök hos Kindblads i Finspång fastnade vi för ovanstående trevliga skylt om kontantköp. Köpman Carl Kindblad berättar att den var ett resultat av det goda samarbetet inom Norra Östergötlands Köpmannaförening, som omfattar Finspång, Skärblacka och en del andra platser. Efter en diskussion om åtgärder för ökad kontant handel beslöt man ordna en gemensam propagandaskylt. Idén utformade några av deltagarna och själva skylten uppdrog man sedan åt en reklamfirma att tillverka. Skylten finns nu ute i DET SPAR / , I DESSUTOM * j , <f tid oé arbete v affärerna och verkan ser ut att bli mycket god. Den månadskredit man lämnar till vissa fasta kunder anser man fortfarande berättigad, men en del förmåner som sammanhänger med denna kommer nu att tas upp till kritisk granskning. Efter detta exempel på upplysande reklam av god klass fick vi även ta del av nedanstående mera goodwillbetonade skyltning för kungajubileet och en mer än vanligt elegant försäljningsskyltning. God reklam på alla fronter! .. . och skyltar En stilren skyltning som väckte mycken uppmärksamhet i Finspång. KONTÄNTKÖP elegant ' » *<# *»*»'-%*• Hakons-stipendier Följande har erhållit stipendier från Hakonbolaget och bevistat en 14-dagars instruktionskurs vid Köpmannainstitutet 15—27 november 1948. Bengt Hedberg, Hjo. Bertil Olsson, Sunne. Inga-Lisa Johansson, Transtrand. Kaffesorterna är huvudargument i denna skyltning. 19 ÄR DU POPULÄR BLAND Studera bilderna på d e t t a uppslag och besvara sedan frågan så o p a r t i s k t som m ö j l i g t . Det kan inte hjälpas ibland att det uppstår situationer som denna. Kommer det in kunder när Du måste städa undan något medan butiken fortfarande är öppen, avbryt då arbetet och be kunden snabbt om överseende för "ostädat" uppträdande. Att svälja de vänliga ord om överseende som Du tänkt komma med betraktar säkert de flesta kunder som oförlåtligt. Att plocka ner även de paket som kunden har på armen är en av de där små vänligheterna som tar så liten tid, men ändå betyder så mycket. För varje kund är en sådan liten uppmärksamhet ett mycket påtagligt tecken på att Du verkligen tänker på bästa. Den är många gånger hennes långt mer vältalig än en dyrbar och braskande reklam. nar Du tänkt på att kunderna granskar Dig kritiskt varje dag. Vad är då deras åsikt om Dig och Din affär? Det är inte lätt för Dig att själv få reda på detta. För att hjälpa Dig återger vi på detta uppslag några typiska bilder från Ditt dagliga arbete. Försök att jämföra med dem och tänk efter hur Du klarar motsvarande situationer. Är Ditt uppträdande mycket gott, gott eller endast godtagbart eller rent av ? ? ? ? Kom ihåg att det ofta är efter de små, små detaljerna som tillsammantagna kunden bedömer Dig. Sätt betyg för varje detalj så kommer Du säkert ganska nära verkligheten. 20 KUNDERNA? OCH SOM GARNERING ÄR Kan Du snabbt prestera ett behagligt och fullständigt svar när en kund önskar veta något? Det finns så många sätt att svara på frågor. Din ton kan vara vänlig, likgiltig eller besvärad. Du kanske inte tänker på det själv men det är så. På samma sätt är det med innehållet i Ditt svar. Det kan vara fullständigt, oklart, ofullständigt eller rent av felaktigt. Just därför lönar det sig att lära konsten att svara på frågor. Kunden som på egen hand är på upptäcktsfärd bland varorna är ofta ett problem. Det gäller för Dig att endast ingripa när kunden verkligen önskar hjälp. Försöker Du lista ut hur det ligger till? Anser kunderna Dig för påträngande, som tjänstvillig i det rätta ögonblicket eller som ointresserad och slö. Har Du varit kund någon gång och råkat ut för en situation som denna. Försäljarna har en liten privat diskussion och har helt glömt bort att Du existerar. Har Du känt hur lätt man då blir irriterad och är färdig att brusa upp. Handen på hjärtat prövar Du aldrig på något liknande sätt kundernas tålamod? Tänk noga efter! 21 Den populäre ICA-ehefen. Gustaf KoUberg. framför mikrofonen. När mantalsintendent Kollberg Gustaf under krigsåren t a - lade i radio lyssnade hela svenska folket i spänning. till, genom sin tidigare verksamhet. Han blev chef för motboksavdelningen när systemet startade 1914 — vilka djupa inblickar måste inte detta ha gett honom i svenska folkets vanor! 1926 blev han medlem av den kommitté som skulle omorganisera mantalskontoret och 1926 blev han chef för den stora folkräkningen. När mantalskontoret kom under överståthållarämbetet fick han den titel som för allmänheten blivit outplånligt förenat med namnet Gustaf Kollberg — mantalsintendent. Varför han under sin tid i livsmedelskommissionen förutom > kortgeneralen» även kallades »matsalsintendenten». Kärt barn har många namn. Första gången svenska Vailken radiotalare har samlat de flesta lyssnarna? Om det funnes någon tillförlitlig statistik på den saken, skulle man nog finna att när direktör Gustaf Kollberg talade satt största delen av svenska folket andlöst lyssnande framför sina radioapparater. Ty när det annonserades i radio att mantalsintendent Gustaf Kollberg skulle tala visste alla att en ny vara ransonerats — eller frigivits. I sex år satt direktör Kollberg som chef för livsmedelskommissionens konsumtionsavdelning och som sådan hade han det föga avundsvärda arbetet att rättvist fördela våra stundom mycket knappa livsmedelslager. Och under dessa sex år blev han inte impopulär — något som en man i hans ställning hade alla förutsättningar att bli. Han blev tvärtom mycket populär, en god prestation om man betänker att han ibland inte hade så mycket att fördela. Vi minns det svåra året 1942 då bara 13 gram kaffe och 210 gram kött per vecka kunde falla på vars och ens lott. Alla är ense om att ingen person kunnat organisera vårt ransoneringssystem bättre och smidigare än Gustaf Kollberg. Men så hade han också stora förutsättningar där- 22 folket fick höra direktör Kollbergs röst i radion var tredjedag påsk 1940 då kaffet ransonerades. Men innan dess hade han hunnit organisera både tryckning och utdelning av kort och inventeringar av våra livsmedelslager. Ty tack vare att man satte in ransoneringarna medan det ännu fanns lager i landet kunde man bemästra de största svårigheterna. Under förra världskriget sattes ransoneringarna in så sent, att det knappast fanns några varor kvar att ransonera. Den här gången har vi fått och får ut vad vi är berättigade till enligt ransoneringskalendem — utom de olycksaliga äggen. När man talar med direktör Kollberg om ransoneringarna och nämner äggransoneringen, ler han och säger: — Tala med mig om vilken ransonering som helst, men äggransoneringen vill jag helst inte diskutera. Han log säkert inte när den ransoneringen var aktuell. Bäst att glömma den och tala om något angenämare. Som till exempel allmänhetens lojalitet. Då glömmer vi fortfarande äggransoneringen, vilket direktör Kollberg snabbt tycks ha gjort när han prisar allmänheten för den stora lojalitet den visade. Man tycktes överlag inse att ransonering av livsmedel var en nödvändig åtgärd för att alla skulle få sin del. När ett litet parti brutna risgryn kunde säljas utan kupong skrev en husmor och beklagade sig och slutade sitt brev så här: ». .. med kupong fick man vad som rättvist kom på ens lott. Dela aldrig ut något mera utan kort». Det senare understruket med tjocka streck. Om ransoneringarna säger direktör Kollberg själv: — På livsmedelskommissionen arbetade vi naturligtvis med tanke på konsumentemas bästa men också med tanke på att ransonering är ett stöd för handeln i tider av varubrist. Det förstod säkert handlarna, i synnerhet den som råkat sälja slut på sina risgryn innan den förbittrade frun som skrev det ovan citerade brevet kom för att handla. Men kom inte med kritik? detaljhandlarna Jo, det gjorde de, svarade direktör Kollberg. Men detaljhandlarnas kritik var oftast så saklig, att vi kunde rätta oss efter den. En köpman påpekade t.ex. hur besvärligt det var att kuponger för olika slags varor hade samma färg. Vi tog tacksamt upp hans kritik och lät trycka korten i flera färger. Detaljhandlarna har också visat sig mycket tacksamma för vårt nuvarande ransoneringssystem, särskilt de som är gamla nog att minnas hur förra krigets ransoneringssystem gjorde specerihandlartillvaron till en mardröm. Då gällde exempelvis en kupong för ett franskt bröd. Som man förstår blev det ganska många kuponger att hålla reda på för handlaren, som också varje vecka måste lämna dem till en redovisningsbyrå. Det nuvarande ransoneringssystemet är oerhört förenklat, dels genom växlingskort och dels genom att kupongerna följer med betalningen för varan från kund till detaljist och vidare till grossist och fabrikant. Detta är direktör Kollbergs egen uppfinning, men det basunerar han inte ut, utan det får man antingen lirka ur honom eller också ta reda på av dem som var hans medarbetare. Hur reagerade allmänheten? Medan kriget ännu pågick skrev man och bad om litet större ransoner av vissa varor eller föreslog vissa ändringar. När sedan kriget tog slut trodde de flesta, att all ransonering omedelbart skulle slopas, och när det inte blev så, kunde man märka en viss irritation. Och så skrev man gärna till kortgeneralen personligen för att försöka få ett extra tilläggskort. En gubbe bad om extrakort för matfett, ägg och smör. I gengäld lovade han att förutsäga vädret för sommaren, och han lovade en mycket god skörd. Men oftast är det »vårt kära kaffe», »den bästa drycken på jorden» som förmått folk att fatta pennan och skriva ner sina önskemål i brev. Ett av dem lät så här: Vi tycker S <>CKER Komesisonen gjorde klokast i att sälja slut på kaffet som fins inan alt blir bort stulit så allmänheten finge något af det för när det blir så med kaffe stulit så blir det bara en del som får af det som kan betala stora pengar och vi de små får klara oss utan det är inte rättvist och en sak sälj utt kaffet som fins och när man vett att det är slut så är man nöjd för då vett man att det inte fins mer att stjäla och en del får som kan betala mest och en annan ingenting. Det är det rättaste sättet tycker man. Och att man tycker man borde få någon hekto till Påsk att fira Påsken med när man inga ägg får. Teknat af flera husmödrar. P.S. Hoppas på att Komistornen låter oss få ett hekto på man till Påsk det vore ju Ricktigt Kärkomit. När man bläddrar i den där brevbunten finner man hur många tacksamma och vänliga brev direktör Kollberg fått. De där breven är en ganska god barometer på hans popularitet. Ty det är lättare att sätta sig ned och ta fram papper och penna och skriva av sig sin ilska och missbelåtenhet än att komma sig för med att skriva och tala om att man är nöjd. I sådana fall brukar ju de flesta tiga och tacksamt acceptera. TVATTMEDEt MATFETT • Många, många brev är skrivna av darrande händer, det är gamla gummor från alla delar av Sverige som tackar för att de fått mera kaffe. Och en husmor från norra Sverige skriver: Härmed ett enkelt tack från mig själv och många fler för Edert trevliga framförande i Radio om allt i Livsmedelsväg som vi fått under alla dessa år. På oss har ingen nöd gått. Men, ett måste man påstå, nog har många varor varit knappa, särskilt socker och smör, det är vi alla ense om. Men då tänker man alltid hur bra vi haft mot utlandet. Och »Skatte betalare» som ber om litet extra kaffe slutar sitt brev: — Snälla Herr Kollberg. gör nu något i hast så att man åtminstone kan få kaffe! Ni är rätt så hygglig har jag hört sägas.» De där sista orden kan vi väl alla hålla med om. M. F. " MJÖL, BRÖD 23 Sälj Trafikspelet Grand-Prix spelet med nytta och nöje l! Jag sätter in en hacka varje månad ICA-förlaget har lagom till julmarknaden kommit ut med en nyhet med stora möjligheter att bli en verklig schlager bland julklappsköparna — Trafikspelet GRAND-PRIX. Samtidigt som det är mycket skojigt och spännande att spela för både gammal och ung så ger det automatiskt de spelande en lärorik lektion i trafikvett. Spelet går nämligen ut på att lotsa små miniatyrbilar genom en storstads alla labyrinter av trafikknutar, välja rätt körfil, stanna för rött ljus, respektera gula strecken, korsande huvudleder, förbjuden körriktning osv. Bryter man mot trafikbestämmelserna får man bota till spelkassan, kör man hänsynsfullt och uppmärksamt får- man belöning. Spelet har fått de amplaste lovord av bl.a. Trafikpolisintendenten och Trafikfrämjandet i Stockholm. Det har utförts i förnämligt flerfärgstryck och kostar endast kr. 10: 50. Med ICA till fjälls. ICA-tidningens vårliga fjällresa till Hövringen i Norge blev stor succé. Förfrågningarna om en ny resa har varit många och intresset tycks vara stort. Det gläder ICA-tidningens redaktion och det återstår bara en sak — att göra ICAfjällfärden till tradition. Förhandlingar om plats och tid för en ny fjällresa pågår. Vart vi styr färden kan alltså inte meddelas ännu. Att vi i år stannar inom landets gränser och att den jämtländska fjällvärlden blir målet, så mycket är dock säkert. Preliminärt datum för fjällveckan är 27 febr.—6 mars. Vi återkommer i nästa nummer med uppgift om kostnader och allt annat som rör fjällresan. Så sant som det är sagt. 3iin IHI it k iir Det är på samma sätt med affärer som med bilar; de gå inte av sig själva — viöjligtvis utför. Det krävs 50 muskler får att rynka på pannan och se bekymrad ut — bara 14 för att le. Den som gör sin vardagliga syssla till något av en konst, han har funnit arbetets rätta melodi. SKYLTNING SOM SÄLJER Luftiga och överskådliga skyltningar har många gånger den kraftigaste effekten. En prisskyltning med originella varuarrangemang. Dekoratör: Rudy Heribert, Kolsva. Denna enkla men ovanligt slående exponering som presenterar varorna på ett trevligt sätt är från G. Starlanders Eftr •te Stai j » 4 « l ; H « . « Trivsamt sommarlätt är denna hyl(skyltning som säkert kan få den mörkaste affär att lysa upp. Dekoratör: Rudy Heribert, Kolsva. 25 Ö k a er försäljning av stålull genom att göra en sådan här specialskyltning. Textskivan sågas av ' / 2 ' porös treetex och målas ljusgrön. Texten kan antingen målas eller klippas av mörkgrön plakatkartong. Podieskivor av vitmålad treetex och stöden av grön rullad kartong. Denna skyltning bygger på en annons i ICA-tidninc och handen klippt av p l a k a t k a r t o n g . Röda tygbanc plattor av 12 mm plywood. D e k o r a t ö r : Herbert värdefulla skyltningstips. Denna skyltning och skyltningarna t.h. år utförda vid Köpmannainstitutets Skyltningsskola. Blickfånget målat i färgerna r o t t , svart och grönt. Texten 1.25 i svart. Podier av t r ä och podieplattor av 12 mm plywood. D e k o r a t ö r : Daniel Davidsson. En skyltning treetex som t u r e l i t gult podiestöden 26 med argumenterande och slående te> fastsättes på två t r ä l ä k t . Blå kant med texten Decamin blå. Ö v r i g t< gula. m, Texten BLIXT svart och övrig text röd. Ansiktet rån handen till annonsen. Podier av t r ä och podieilsson. Studera tidningarnas annonser! De kan ge lör vitaminpreparat. Textskivan av vitmålad porös "t textskivan och texten blå. Decaminpillret na• vit på röd botten. Podieskivorna är vita och Har ni speglar i lager är det lämpligt att visa det med en skyltning. Gör en fondskiva av porös treetex och klä den med en randad tapet. Ramen sågas av porös treetex och målas vit. Texten ljusblå och mörkblå på vit skiva. De större speglarna fästes i taket med j ä r n t r å d . Blickfånget målas och appliceras. Pilen och punkterna klippes av röd k a r t o n g . Texten målas svart. Podier av t r ä och podieskivor av plywood. För a t t varorna skall f r a m t r ä d a bättre har man lagt ljusröda kartongskivor på podieskivorna. D e k o r a t ö r : Folke Larsson. I 27 Skultuna håller mot stötar och slag. Det spar utgifter! Elspisens hetta buktar ej plansvarvad botten. Det spar elektricitet! SpH eket aldrig 28 rostar aldrig ! Småtips om järnvaror Praktiska detaljer som ni d a g l i g e n kan ha nytta av i ert arbete. Kom ihåg att alltid vända handtagen åt höger när ni skyltar med kokkärl eller andra varor som har handtag avsedda för endast den ena handen. De flesta kunder är kan vara nog så viktigt att komma högerhänta ihåg när man och vill detta göra skyltningen kontaktskapande. Vet ni att hästskosöm nr 7 passar till hästskor nr Visa kunden en provkarta Expedieringen av gångjärn tar mindre tid med detta enkla hjälpmedel. Den karta med gångjärn vi visar härintill underlättar försäljningen. Var och en som arbetat i en lanthandel vet vilken tid det kan ta att expediera en sådan enkel sak som ett par gångjärn. Kunden vet kanske inte vilken modell han skall ha, vilken storlek det skall vara osv. Har man en karta som denna går det strax betydligt snabbare. På några sekunder tar man fram kartan, kunden pekar ut vilken sort han önskar och sedan är det bara att direkt ta fram rätt kartong. Gängjärnen ordnas som bilden visar efter storlek. På kartan anges storlek, pris, skruvgrovlek o.d. Fastsättningen av gångjärnen sker bäst med skruv som sedan på baksidan nypes av med en tång. 1—2—3—4. Söm nr 8 passar till hästskor nr 5 och 6 och söm nr 9 till hästsko- Kom ihåg under december! storlekar över nr 6. Sätt upp ett litet anslag därom på den plats där ni förvarar söm, så finns uppgiften alltid till hands vid expedieringen. När ni säljer dörr- och fönstergångjärn skall ni alltid komma ihåg att skilja på vänster och höger. Lär nybörjarna detta så att ni slipper onödiga felexpedieringar. På bilden här nedan ser vi e t t . . . ? Ja, är det vänster- eller högergångjärn? Den som går bet på frågan kan bläddra fram till sidan 36, där det finns svar på frågan. Väg upp och förpacka alla lösviktsvaror så att Ni slipper detta när de bråda dagarna kommer! Gör presentförpackningar i mån av tillgång av frukt och gotter i cellofanpåsar och små korgar. Plocka fram julvarorna på en dominerande och lättillgänglig plats i butiken! Sätt ut tydliga prislistor och märk allt som behövs, så att även extrapersonalen är säker på priserna och ingen tid behöver spillas med förfrågningar. Gör före julskyltningen en skyltning med putsmedel för silver, koppar, tenn och dylikt, vilket nu går åt! Gör en skyltning med konfektyrer och kaffe till Anna-dagen den 9 d e c ! Försök påverka kunderna att lämna in sina julorder i god tid! Sätt fram ICA-dammsugaren på en synlig plats. Texta ett litet plakat och påminn om, att den är en utmärkt hjälp i julstädningen och dessutom en välkommen julklapp. Glöm ej bort att sportartiklarna är aktuella julklappar! Kom ihåg innedekorationerna! Platsen ovanför hyllfacken bör förses med några trevliga julblickfång. Förse dessa om möjligt med el. ljus, det piggar upp butiken och framhåller varorna bättre. Har Ni gott om plats utanför disken kan Ni där ordna med särskilda försäljningsbord för de aktuella julvarorna. Tänk även på att julbetona butikens yttre! Detta påverkar kunderna till den rätta julstämningen. Så tar vi fram det verkliga julstämningshumöret, det återverkar på kunderna och gör arbetet roligare för oss själva. Vi hjälps åt att alla göra vårt bästa, så blir även denna julen en god och trevlig jul. När julen är över, tag då bort de plakat o . d . med God Jul och ersätt dem med Gott Nytt År. Som en lämplig nyårsskyltning kan Ni ju skylta med "solstickan" och på så sätt slå ett slag för barn och gamla. En aktuell vara är även fruktsaltsamarin. Ivonne Lindboms Så ser min intervjuade budget ICA-flickan budget ut, säger den och visar oss här hur hon disponerar sin lön. Inkomster: Lön 355: Utgifter: Hyra (gm. firman) Skatt Kost (gm. firman) Telefon Försäkr., sjukkassa Skor, slitage, nytt Strumpor, för arbetet Strumpor, för fritiden Tvätt Kläder Resor (till hemmet över helgen Presenter till dem därhemma. . Linne, heminredning Kaffebröd o.d Nöjen och övrigt 40 42 45 5 15 15 25 15 7 45 20 20: 10 35 15 Summa 354 BILLIG BOSTAD BÄTTRAR BUTIKSFLICKANS BUDGET Nöjen? Menar man bio, danshak, flicka i teater och sånt, så räcker nog inte peng- hoppas vi arna till. För nöjenas skull annan gång. mindre spelar tivoli, det kunna Landsortsflickan återkomma till en förströelser, som kostar mindre men ger mer — fripromenader, simhallar, stick- slitaget betydande genom det Strumpkontot Inom Ericsson livsmedelsbutik ning, radio därhemma i vrån, samvaro. .. finner För att nu nämna de Lindbom. vanligaste. upp strumpkontot till en betydande storlek. Det kan hända att det ibland går 3—4 strumpor i veckan.. . Därtill blir roll. Dom klarar man sig lika bra utan. Det finns ju andra luftsliv}, Stockholm. vi vårt slukar slantar. & Benrings — ute på intervjuoffer, moderna ständiga gåendet. Nylonet har faktiskt inträtt som delvis räddande faktor för flickorna i Årstatorg butik — men tyvärr är inte importpla- Ivonne nen helt på flickornas sida i detta fall. Det svaret från en ICA-flicka kan stå Vi presenterar Ivonne Lindboms bud- som ett gemensamt, vackert monument get i särskild ruta. Strumpkontot förefal- över den enkla, sunda livssyn som den ler måhända en smula högt vid första unga expedit representerar — och pre- reflexionen. Men det står också som en senterar ICA-tidningens närgångna Skokontot blir analogt med strumpkontot i butiksyrket. Fyra kamrater lägenhet. delar trerums- in- självklarhet vid närmare eftertanke att — Jag har 6 år i yrket nu, var förut tervjuare, då vi gör det har julnummer- butiksyrket med sina många lådor och fyra år i Hammarby höjdens Livsmedel, reportaget om budgetbalansen för butiks- vassa föremål har stora chanser att nysta men har hamnat här på Årsta nu och 30 där trivs jag bra sedan i mars i år. är hon inte med i någon klubb och där- Trevliga arbetskamrater och nära till bo- för blir det inga tävlingar längre. Däre- staden. Lön? I normalläge skulle jag tro mot skogen ändå — och så Forsgrenska — 355 kronor, men i storstaden är allting Badet i Medborgarhuset. dyrt. Mat och eftermiddagskaffe emellertid i firmans eget Om det blir något över på lönen? Nej, lunchrum, knappast. 1 kronas plus blir det i den och det betalar vi med 45:— i måna- budget den bara. Dessutom får vi hyra billigt »finansplan» och bra i en lägenhet genom likheter med övriga butiksflickor att vi förmedling. Vi kanske kan firmans titta där nu när vi har halvannan in timmes lunchstångning — en skön sak. gör upp. har så pass Och hennes genomgående till Ivonne jämförelsematerial Lindboms letat rätt budget i ICA-kuriren. första kolumnen Siffrorna upptar utgifterna månad och andra kolumnen manlagda i Stock- tion eftersom, Ivonne varje helg åker till holm måste hålla sig inom. Reflexioner Bålsta, där hon har sitt riktiga hem — kring hittar vi fyra arbetskamrater som delar ärade läsare. Varsågod! den överlåter vi åt Dig själv, På bilden till vänster ser vi hur Ivonne Lindbom håller på att juldekorera. Härintill en sång- och dragspelsduett, Ivonne tillsammans med sin rumskamrat Elvy Lundin. Under, budget- och filmdiskussion under lunchpausen. Från v. Birger Svensson. Gösta Högberg, Birgitta Svensson och Ivonno Lindbom. som Priscilla för en tid sedan gav en ung flicka väl knappast behöver gå in på en när- budgetram våra butiksflickor har vi på ett budgetförslag mare dissekering av den. Exemplet glimtar emellertid fram den »Därhemma>> — vi sätter det inom cita- budgetförslag För att få något får vi Ivonne "^ Priscillas utgifterna per år. i per de samObser- vera att sparmedlen uppgår till 50 kr per månad i detta budgetförslag! Källskatt 70 — 10 — Försäkringar 50 — Sparmedel 150: • Hvra och kost Kläder 35 Toalettartiklar, personlig hygien 10 — 10 Hälsovård Resor, semester 25 — Tidningar, böcker, S— Nöjen, gåvor. div. .. 12 — Kronor 377: — v 840 — 120 600 1800 420 120 120 300 — — — — — — 60: — 144:4 524:— ^ en trerumslägenhet. Själv delar Ivonne rum med lilla Elvy Lundin, som tycker är bra mycket av illusion mot vad hon tänkt sig när hon Stockholm flyttade dit från landet, som hon ännu längtar till. Arholmavalsen nalenjazzen. framför Men de fyra trivs bra tillsammans — när de är hemma och stickar och tar igen sig tar ofta Ivonne fram dragspelet, som hon själv hanterat förut, men som hon nu låter Elvy hantera istället och så sjungs det Svarte Rudolf och Arholmavals så humöret kommer ännu mer i topp. Det vanliga brusande storstads- nöjeslivet har alltså inte en chans att locka — när flickorna går ut gör de det i så fall hellre i skog och mark än i Nålens dimmiga djungler. Ivonne har förut varit aktiv orienterartös, men nu 31 VARIFRÅN FÅR VI ANANAS? ICA-tidningens frågesport "Rätt svarat" är oerhört populär och för att i någon mån tillfredsställa läsarnas intresse för huvudbry under julhelgen har vi samlat några flera uppgifter på en gång. Till varje fråga finns tre svar och det hela går ut på att avgöra vilket som är rätt. Här och var finns små fällor gillrade. Vill Ni veta hur ni lyckats undvika dem finner ni de rätta svaren på sid. 36. Innan ni tittar där gäller det emellertid att gnugga geniknölarna. VILKA AV DESSA SVAR ÄR RÄTT? 1. VARIFRÅN FÅR VI ANANAS? c) Reklammärke av frimärkstyp att klistra på brev och fakturor från ICA. a) Från Antarktis. b) Från Anderna. c) Från Söderhavsöarna. 2. 6. VILKEN AV FÖLJANDE PRODUKTER BÖR INGÅ I "JANSONS FRESTELSE"? a) Ansjovis. b) Linoleumfernissa. c) Certo. 3. 4. a) Nål med knapp i förgyllt silver och blå emalj, som kunderna i ICA-butikerna bär i knapphålet. b) Skylt av glas, som är upphängd i ICA-affärens fönster, som vägvisare för kunderna och symbol för samarbetet mellan affärsinnehavarna. 32 8. VILKEN AV FÖLJANDE BOKGRUPPER ÄR UTGIVEN PÅ ICA-FÖRLAGET? a) Stora Kokboken, Ägget och jag, Alltid Amber. b) Rödhåriga äga företräde, Grönsaksgott, Blåa Band. c) Varför blommar icke hembiträdet?, Den gröna syltboken, Osynliga länkar. VARFÖR BÖR M A N STRÖ SOCKER PÅ SAFTKRÄM I N N A N DEN SERVERAS? VAD ÄR ICA-MÄRKET? VILKA FÄRGER INGÅ I ICA-MÄRKET? a) Rött, blått, gult. b) Svart, gult, vitt. c) Grönt, gult, rött. VILKA AV FÖLJANDE VARUGRUPPER OMFATTAR MÄRKESVAROR FRÅN ICA? a) För att den inte skall "skinna sig". b) För att det är föreskrivet i Hälsovårdsstadgan. c) För att den inte skall mögla. 5. a) Blixtgyllen. b) Radion. c) Corona. 7. a) Makaroner, torkad frukt, såskulör, krattor, potatisskalare. b) Havregryn, dammsugare, ättika, vattenglas, nypon. c) Diskpulver, margarin, tvål, salt, konserveringsglas. VILKET AV FÖLJANDE VARUMÄRKE LEDER TANKEN DIREKT TILL ICA? 9. VAD ÄR ICA-KURIREN? a) Snabbtåg som trafikerar sträckan Illinois— Chicago—Amazon på andra sidan "Polen". b) Äventyrsbok författad av Jules Verne och behandlande det kejserliga ryska sändebudet Mikael Strogoffs äventyr i Sibirien. c) Tidning för svenska husmödrar med råd och goda förslag för hushållens rationalisering. SVAREN FINNS PÅ SIDAN 36 ICA HAKONBOLAGET NORDSVENSKA ESSVE försäkra i Sjökompaniet I N N A N NI K Ö P E R IN EN V A R A / 2 FOLKRÖRELSERNAS behöver mina varan? kunder 4m* har de råd att köpa J får de valuta pengar? för den ? sina SPARKAMPANJ Bästa sättet att sänka ett pris, är att inte betala det! 33 hjälper Er till enklare och bättre försäljning av DECAMIN —fiskolja i piller. Rekvirera s k y l t m a t e r i a l . FERROSAN, MALMÖ S01.-VITAM1H ' Han svarade på annonsen: Dugligt biträde erhåller plats i mindre lanthandel och drömde sedan detta. var färdig. Hon hade ljusa lockar och ögon i violens färg. Dessa ögon stannade i en uppskattande blick på Gösta, som blev varm långt ner i hjärterötterna. När uppenbarelsen försvunnit tänkte han: I den här affären kommer jag att stanna till min död! M en, käre Alarik, vad är det som är på tok. Fru Pettersson såg ängslig ut medan hon hällde u p p kaffe åt sin make, lanthandlare Alarik Pettersson. Denne tände en cigarrcigarrett och grymtade misslynt. — Kan du säga mig, vart folk tar vägen? Här annonserar jag i fyra tidningar efter ett dugligt biträde, och så får jag ett enda svar. Ett dugligt biträde ville jag ha, och så kommer en ung spoling, som aldrig stuckit näsan bakom disken, och begär etthundrafemtio kronor i lön! Och så maten, Hulda! När en annan var ung fick man tio kronor i månaden, och man var glad och tacksam för det. Det är bara skräp med nutidens ungdom. Sanna mina ord! Gösta Björk hade visserligen aldrig stått i affär förut, men sedan han som femåring lyckats sälja en bukett halvvissna blåklockor åt den snålaste frun i trakten hade han varit övertygad om sin affärsbegåvning. Och nu svarade han på annonsen »dugligt biträde erhåller plats i mindre lanthandel». Första dagen på den nya platsen hade han med sig en portfölj. Han bockade för herr Pettersson, öppnade portföljen och tog fram en bländvit rock, som han satte på sig. — Vad nu då, fräste chefen. Sådana där stadsfasoner har vi inte här i Målarby! Min kavaj har fått duga åt mig i trettio år. Den duger än. Men Gösta Björk hade dagen till ära sin bästa kostym på sig, och den ville han inte mjöla ner. Så rocken fick sitta på. På eftermiddagen kom provinsialläkarens fru in för att köpa säkerhetsnålar. — Nej men så trevligt och hygieniskt, sade hon. Vita rockar borde vara påbjudna i lag. Alarik Pettersson tummade sin kavaj och såg plötsligt hur smutsig den var. Kanske skulle han skaffa sig en mörkgrå rock . . . Sådana nymodigheter som vita rockar — aldrig! Han sneglade på doktorinnan. Hon hade tydligen kommit på gott humör, ty hon handlade för nitton kronor. På kvällen kom Alarik Petterssons enda barn och ögonsten Annmarie ner i affären för att tala om att kvällsmaten Hans fasta beslut mognade än mer under måltiden. När han ätit och gått in till sitt lilla rum, avgjordes hans öde inne hos lanthandlarens, men därom visste Gösta intet. — Vilket trevligt biträde du fått pappa, sade Annmarie. Så stilig han var! Pappan tittade förskräckt upp. Något tycke mellan sitt nya biträde och sin dotter ville han inte veta av. Alarik Pettersson hade för länge sedan bestämt att hans måg skulle överta affären. Och barn skall lyda sina föräldrar, den principen höll han styvt på. FÖRLOVADE Gösta Björk Annmarie Pettersson Julafton 1948 — Jag förbjuder dig att gå och bli intresserad av den där spolingen! Kom ihåg det! Det var bestämda ord men* ack, så okloka. Annmarie kände trotset växa i sig. Fick hon inte tycka om vem hon ville...? Nu kände hon att hon var djupt förälskad i den unge expediten. Gösta visste ingenting om allt detta. Han arbetade på att bli en bra expedit, och det var inte så lätt. Försälj artalang var nog bra, men kunderna ville också veta skillnaden mellan vinättika och vinäger och om man kunde äta falukorven rå Gösta skrev efter en korrespondenskurs. — Tänk vad kunderna tycker om herr Björk, kvittrade Annmarie. — Struntprat, fräste pappan. Gösta hade länge sneglat på skyltfönstret. I det ena stod ett plakat med texten »Campingmat» och därunder några dammiga saftflaskor. Han föreslog en liten omskyltning. — Ingen människa tittar i skyltfönster här på landet, sa herr Pettersson. Förresten har vi annat att göra. — Men jag skyltar så gärna ikväll, när vi har stängt. — Var så god, skrattade herr Petters- son. Han får se att ingen bryr sig om att titta på härligheten. På lagret hade Gösta hittat ett gammalt parti strumpor i modefärgerna 1933. Klockan fyra på morgonen var skyltfönstret färdigt. På ett stort plakat stod det: Ny look — ny strumpfärg! Nästa kväll fanns det bara ett dussin kvar — av de allra skäraste. Ett par veckor före jul måste herr Pettersson åka till staden i affärer. Sent en kväll kom han tillbaka, nöjd och glad efter lyckade affärer och en god middag hos disponenten i Färgkompaniet. Det lyste i skyltfönstret. Hela fönstret var fullt av vakuumtorkad mat — barnmat och mat för vuxna. Alarik Pettersson blev stel. Han hade inte köpt någon vakuumtorkad mat. Den där spolingen därinne måtte väl inte ha tagit sig några befogenheter . ...? Han tog trappan i två steg. Gösta Björk stod på en stege och satte julklockor i taket. — Vad menas med det här? skrek herr Pettersson. Var har all snustorr mat kommit ifrån? Kan han svara på det? — Jo, dom ringde från varucentralen och jag tog hem ett parti. Det kom i morse. Herr Pettersson kippade efter andan. — Ut härifrån, skrek han. Annmarie hade hört oväsendet och rusade till. Hon fick se sin far höja sin bastanta promenadkäpp. — Gösta, skrek hon och sprang och slog armarna om halsen på honom. Du tänker väl inte slå honom pappa? — Jag har god lust. Han ruinerar mig — köper hem en massa skräp, som ingen vill köpa. Jag drar av det på lönen, hör han det, jag drar av det på l ö n e n . . . ! — Tror inte det behövs, sade Gösta lugnt. Jag har nämligen sålt nästan hela partiet. Jag tror vi får ringa efter mer i morgon. — Är han inte underbar, viskade Annmarie. Herr Pettersson sade ingenting. Han gick in på sitt kontor och stängde dörren efter sig. Där satt han och funderade. Kanske det kunde bli någonting av den där pojken. Julafton stod det en förlovningsannons i ortstidningen. 35 ICA-tidningens specialsidor för d e yngre VI SOM V/U OPP.. Skidans och skogens Ulla V i stod för en tid sedan i en solig glänta i Upplandsmarkerna — platta och smågropiga som en jättevåffla — och väntade folk från skogen. 400 skärmletare strövade genom terrängen och listade sig undan för undan fram mot vårt mål. Där kom STIL OCH också orienteringens FRAMÅTANDA »ständiga tvåa», Vackra Maud Wirstam, lätt löpande. Hon har varit nära SM-tecken år efter år, ofta också tvåa på DM. Men nu hade hon en fjolårsseger att försvara. Och hon tycktes göra det — älvadansande flickor och flåsande fruns trängde in i målfållan utan att spränga över Mauds tidsgräns. Men så kom en sommarskön stormvind. Det var en liten nätt välbyggd flickas gestalt som svepte in över gläntan. Tilltalande löpte hon, flyfotat flög Tre år har hon orienterat på allvar. Det är en ovanligt koncentrerad tidrymd att bli mästare på i överlägset starkaste damdistriktet i Sverige. Och världen, förresten. Men konditionen har hon hämtat i sin slanka lekamen redan från barnlekarna och friluftslivet i djupa smålandsskogar. Ulla är från Nässjö. Där hette hon också Mårtensson. Och det namnet har fått klang redan. I skidkretsar. Sedan 1945 har det ritats in i skidSM:s prislistor så här högt upp: Kramfors 14:e, Sollefteå 3:a, Falun 6:a och Kiruna 4:a. Det senare var i vintras. Då hade hon varit i Enskede i knappt 3 år. Och där sen ett halvår tillbaka hunnit bli fru, lyckligt gift med orienteraren Torsten Jansson. Så nu behöver unga Ulla inte ströva ensam i skog och mark när pysslet i hemmet är klart . . . Skidans Ulla kommer säkerligen nu att helt bli Skogens Ulla. Gunvald Håkanson. Svarade ni så här? Ulla Jansson, Stockholm, tillhör svenska eliten både i orientering och skidor. hon fram. Fart och stil och friskhet. Med 14 minuter dansade hon upp över Maud i prislistan. Stockholm hade fått en sensationell segrarinna. Ulla Jansson heter den behagliga, söta huldran med det soligaste av alla leenden. Det säger ännu inte så mycket för Idrottssverige. Men det är ett namn att lägga på minnet. Hon har ännu sin största framtid liggande som ett blankt, orört hav framför sig. 36 Vi presenterar här de rätta svaren till frågesporten på sid. 32. Fråga 1: Från Söderhavsbarna. Fråga 2: Ansjovis. Fråga 3: Havregryn, dammsugare, ättika, vattenglas, nypon. Fråga 4: För att den inte skall »skinna sig». Fråga 5: Skylt av glas, som är upphängd i ICAaffärens fönster, som vägvisare för kunderna och symbol för samarbetet mellan affärsinnehaimrna. Fråga 6: Corona. Fråga 7: Rött, blått och gult. Fråga 8: Rödhåriga äga tillträde, Grönsaksgott. Blåa Band. Fråga 9: Tidning för svenska husmödrar med råd och goda förslag för hushållens rationalisering. Vänster eller höger? Bilden på sidan 29 visade ett gångjärn. vänster- Kalla mig inte för tant Jag har tittat mig i spegeln flera gånger. Men nej, jag kan inte se ett grått hårstrå. Inte en rynka. Och inte har någon annan sagt att jag ser gammal ut. Och dock sa' springpojken som var här nyss . . . Ja, det var så att jag hade ringt efter litet varor från speceriaffären. I stället för den vanliga springpojken kom en ny grabb. Han såg ut att vara minst 17 år, riktigt trevlig verkade han, torkade sig om fötterna på dörrmattan, lyfte på mössan och hälsade artigt. Och så följde han med mej in i köket med sin varukorg och så sa' han: — Skall jag ställa varorna på bordet, tant? Tant! Tant! TANT! Än är jag inte trettio år och än vill jag inte kallas tant av pojkar som är lika långa som jag. Och även när jag blir alldeles vithårig så föredrar jag att bli kallad fru Blomquist, för det måste den h ä r springpojken ha vetat att jag hette, för Blomquist stod det på dörren och Blomquist stod det på notan. Tant, det är ett tilltalsord som mycket små barn använder när dom talar till sin mammas goda vänner. Snälla springpojkar, säg inte tant, för det vill ingen kallas! Millis EXTRA 7l/t-P£RS«MU REKORDEN S HISTORIA Löpning 200 m. 200 meter och 220 yards var sprinterdistanser som mycket sällan löptes i Europa före och vid sekelskiftet, däremot var man pigga på att rusa fram över den dubbla hundrameterssträckan i USA, som också dominerar statistiken så fullkomligt som gärna kan tänkas. På 200-metersdistansen finns det överhuvudtaget ingen europé och på den 1,17 meter längre yardsträckan är det bara C. G. Wood, England, som 1887 lyckats pressa in sig i statistiken av idel amris. Från 1886 till våra dagar! Så här gestaltar sig utvecklingen i stort på sträckan. En herre vid namn Tewskbury från USA (med anfäder nå'n annanstans ifrån?) rusade fram på 22,2 redan år 1900 — en så pass god tid att den i Sverige underskreds först 1920 av Nisse Engdahl (numera på IB) som parkerade svenska rekordet på 21,9. En tid som Lennart Strandberg först 1934 började Ungdomsböcker för julens önskelistor förbättra via 21,8 och 21,6 till nuvarande 21,5 Världsrekordet har en mycket finare utvecklingskurva. Det första godkända världsrekordet sattes av A. Hahn (tysk i USA) år 1904 och löd på 21,6. Det stod sig ända tills legendariska Paddock började röra på sig. Men han rörde sig desto blixtsnabbare: 1921 skubbade han på både 21,2 och 20,8 sek. och den senare tiden tangerade han 1924. Sen kom R. Locke och R. Metcalfe på 20,6 år 1926 och 33. »Midnattsexpressens» rekord klipptes sedan av med hela 3 tiondelar av hans svarte broder, den oförliknelige Jesse Owens — året innan han blev trefaldig olympisk guldman. Det lustiga är att rekordet på 220 yards ända till 1921 varit bättre än på den över 1 meter kortare distansen — sen har det varit lika till och med Lockes 20,6 år 1926. Beroende på att 200meterstiden knäppts »i förbifarten». Det ska jag absolut undvika Som avkoppling: J. K. Jerome: Tre män i en båt. Frans G. Bengtsson: Sjöfarare i västerled. Hemma och i österled. .Stig Trenter: Ingen kan hejda döden. Hope: Fången på Zenda. H. Macfie: Norrskenets man. E. Bergwall: Vid målsnöret. Eva Berg: När hon är död. Gunnar Widengren: Rödhåriga äga företräde. Elin Vägner: Åsa-Hanna. 0. Håra: Åskmolnet och juvelen. Montgomery: Ann på Grönkulla. God yrkeslitteratur: Detaljhandelns bok: Livsmedel, Varukunskap. Lundqvist: Handbok i skyltning och dekoration. Dale Caraegie: Hur man vinner vänner och inflytande. Norstedts Uppslagsbok. 1. Larsson: Praktisk Handelslära. Harry Maiander: Lär er svenska själv. Svenska Akademien: Ordlista över svenska språket. Säg inte absolut eller liknande ord i var och varannan mening. De flesta av oss har sådana vanor utan att veta om det. Fråga en god vän om han tycker att ni allt för ofta använder ett eller flera av följande ord och uttryck. Väl, nog, ju, förnämlig, chic. jätte, finfin, högfin, flott, elegant, hemskt, rysligt, gräsligt, uruselt, alltså, naturligtvis, absolut, självklart, skriv upp det, en rolig sak, var så säker, det bästa tänkbara, då sa' han, då sa' ja. En tjusig fjällvecka utan ett öres kostnad, ja så lockande är förstapriset i vår julpristävlan (se novembernumret). Det gällde att komma med en pigg julidé. Sänd ditt bidrag! Vem vet, det blir kanske du som blir den lycklige vinnaren. Berlin, London, Stockholm Höst och vinter igen. Och naturligtvis hittar vi ånyo ICA-tidningens speciella ungdomar, Sture och Stina, på biopromenad. . . — Nu har du berättat så mycket om olympiaden, tala nu om lite vad du såg för filmer också när du var i London, Sture. — Ja, du Stina, det var inte mycket jag hann med, när det var så mycket annat att se. Men ett par gånger såg jag filmer som var tidigare där än i Sverige. .Berlinexpressen» var den i särklass starkaste. Engelsk inspelning med Merle Oberon i kvinnliga huvudrollen och med ryskt tillstånd också autentiska glimtar från Berlin av i dag och i natt. . . Det var ganska kusligt. Berlin är ju en ruinöken i jämförelse med överraskande oskadda London. Ja, så såg jag vitale, livssprudlande Maurice Chevalier i en film som jag tror är densamma som man kallat »Allt för Madeleine» här i Sverige. En trivsam sak. Tredje filmen var »Silver River» — floden som nu också kommit till Sverige och för med sig en äventyrlig fläkt från Vilda Västern med stilfulle Errol Flynn som huvudansvarig. . . Vad har du sett under tiden då? — Ett par bussiga svenska filmer. »Nu börjar livet» — en del tidningar har visst varit hånfulla mot den, men jag var faktiskt inte ensam om att ha någon tår i ögonvrån, när jag tumlade ut från bion. Att jag fångades av den och dess budskap beror väl på att jag tog den på allvar, försökte känna med — och det är helt Mai Zetterlings förtjänst. — Instämmer och skulle vilja tillägga en massa. Men var den andra svenska filmen då? — »Lars Hård» med Georg Fant och en rad utmärkta skådespelare. Måste motvilligt erkänna att Hampe Faustman regisserat så fint att Jan Fridegård bör vara nöjd med filmen. Tyvärr är det väl mycket horisontalläge, men filmen har ju som väl är högre syftningar. Och en scen när Lars fader tittar ut genom fönsterrutan där han sitter inne i torpet och sörjer sin hustru, det var ett stort ögonblick, mästerligt spelat. Lägg märke till det när du ser filmen, den scenen tar nästan spelet från F a n t . .. Filmman 37 o ang ende Er tillgång i vinter på gurkor Rekvirera Er vinterförbrukning innan kölden kommer Felix välkända gurkor är stora a r t i k l a r i Er försäljning — men liksom alla inlagda gurkor är de tyvärr känsliga för stark kyla. Frosten bryter nämligen ner cellvävnaderna och gör att g u r k o r n a , då de åter töar u p p , förlorar sin goda smak och aptitliga färg. Riskera därför inte kvaliteten hos Ed ra lagerg u r k o r i vinter genom att rekvirera först när kölden satt in och vi i n t e kan expediera Edra order. Ännu finns del Felix goda gurkor i sterila plåtförpackningar som utan risk kan förvaras mycket länge. Se därför igenom Ert lager i dag och beställ hos Er grossist på en gång vad Ni tror går åt i vinter — vi sätter till alla k r a f t e r för alt expediera innan kölden kommer! HÅKANSSONS KONSERVER AB E S L Ö V OSRAM kvalitetslampan -ledande jedan * Den elekviska fackliancleln säljer OSRAM - en garanti lör hög kvalitet. decennier OSRAM är den enskilda nandelns och svenska industriens egen lampa. Sedan decennier tillbaka har den svenska folkels fu.Ja lörtioende. Kvalificerad arbetarstam och ständigt föi bättrad teknisk utrustning har gjort det möjligt att hålla och förstärka OSRAM-lampans ledande ställning. AKTIEBOLAGET OSRAM-ELEKTRAVERKEN - STOCKHOLM 20 - Filialer i GOTEBORG och MALMP 38 ICANDER^ Julrusningen hade börjat tidigare än vanligt. Från morgon till kväll var butiken packad med folk. Chefen under kvällens butikssamtal: Alla uppslag som kan spara tid är nu dubbelt värdefulla. Maken till brådska har jag inte varit med om. Icander tänker: Telefonorderna antecknar vi först på ett vanligt papper och sedan skriver vi om ordern vid expedieringen. Det ar ett dubbelarbete som kan undvikas. Icander föreslog därför att orderna alltid skulle antecknas direkt på paragonblocket, och redan nästa dag tillämpade alla den nya metoden. Samtidigt med expedieringen kompletterades notorna med priser o. d. Genom att man skrev snyggt och prydligt kunde samma metod användas även för kredit no tering av telefonorder. Kamraterna till Icander på julafton: Idag skulle vi egentligen hissa Dig. Tack vare Din fina idé har hela julhandeln gått som en dans. 39 Tillverkare: A B T O B O B B U K , T o b o . Försälj es g e n o m : A B Cykelfabriken Monark, Varberg. Varför bara i köket? Föreslå till exempel kunderna att experimentera med vaxduk i någon läcker färg ovanpå toalettbordet i flickrummet eller med hushållsduk i barnkammarens lek- skåp, på garderobens hyllor o. dyl. Det finns många platser i hemmet där man har praktisk nytta av färgglada och hållbara SVENSKA VAXDUKS AB - Smålands Anneberg 40 Tidsbegränsning är beg ärd Kryddberg i klubben redogör för en del Hinderliga uttryck» och termer frun föreningsmötet. P ast jag inte har varit med i föreningslivet mer än några månader, har jag i alla fall kommit i kontakt med en hel del underliga uttryck och termer, som användes i föreningssnacket. När jag för första gången under en diskussion hörde en mötesdeltagare ropa »streck» trodde jag, att mannen ifråga inte var riktigt normal. Jag fruktade nästan att han ville ha ett klädstreck att hänga ordföranden i, för att han låtit deltagarna diskutera för länge. Min tanke om att diskussionen hade pågått för länge var riktig, men det där med klädstrecket var »urdumt» — det vet jag nu. När någon begär »streck», vill han att diskussionen ska avslutas och att streck ska sättas på den lista, där ordföranden antecknat talarna. Då en deltagare begär »tidsbegränsning» tycker han, att överläggningen i en viss fråga dragit ut för mycket på tiden och han vill då, att tiden för varje talares inlägg skall begränsas till exempelvis 5 minuter. Det där är nog bra att veta säger Ni, men hur skall man göra då, om man sitter som ordförande? Jo, det är enkelt, man säger bara så här, så snart den talare, som har ordet slutat: — Tidsbegränsning är begärd. Bifaller mötet förslaget om tidsbegränsning? Är det fråga om streck säger man så här: —• Streck är begärt. Beslutar mötet, att diskussionen ska vara avslutad, sedan de talare, som redan anmält sig, och de, som nu anmäler sig, haft ordet? — Nu vet Ni det! Men vet Ni vad som menas med ajournering då? Jaså inte det, då skall jag till en början tala om att ordet uttalas »aschornering» och säg för all del inte som ledamoten i kommunalfullmäktige i X-berg. Han föreslog att »mötet skulle akksjoneras till klockan 2». Det är som bekant stor skillnad på ajournering och auktionering. Det förra betyder uppskov med förhandlingar, och det senare betyder att sälja på auktion, t.ex. en väl använd korgstol — knappast ett föreningsmöte. Ska man yttra sig och ställa förslag på ett möte, gäller det alltså att kunna förstå olika ords betydelse och uttal, an- nars kan man lätt bli utsatt för löje. Om man vill anmärka på föreningens räkenskaper duger det inte att stå och säga »att det är ett enda Jcoas» i räkenskaperna, utan man bör veta att det heter kaos. Det heter inte heller »Kon^rofcfsproposition» utan kontraproposition — motförslag — och den som säger, att »styrelsen sköter sin uppgift på ett slenrrammässigt sätt» han kan nog gå hem och breda något gammalt över sig, tills han lärt sig att det heter slentrianmässigt. Har Ni förresten hört historien om den där nyvalde ordföranden i en ungdomsklubb, som skulle tacka Per Albin Hansson, när PA hade hållit ett föredrag i klubben? Han stod upp med skälvande röst och kallsvetten på pannan och sade: ». . . så vill jag till slut framföra klubbens tack för herr statsministerns relativt goda tal!» Det var väl en relativt bra historia, men nu bordlägger — uppskov med ett ärendes behandling —• vi skrivandet till nästa gång tycker Förvara ICA-tidningen Pris 1.40 Kryddberg. i pärm! Har ni tänkt på hur praktiskt det är att ha 1CA-tidningens alla årgångar samlade i en pärm. Där har ni dem lätt till hands när ni skall skylta eller sätta er in i andra problem som rör ert arbete. Rekvirera samlingspärmen.' Till ICA-FÖRLAGETS EXPEDITION , Västerås. k Härmed rekvireras st. samlingspärmar till ICA-tidningen. Stryk under den årgång som önskas — 1948 — 1949. Likviden kr. 1: 40 4- 0: 60 i porto per pärm oifogas i frimärken. Namn Postadress 41 AK7UEU MMNFÖRÄN&KtNG men är fortfarande samma sensationella t v ä t t - och diskmedel av amerikansk typ KICK är fritt från soda — skonar därför händer och tvätt. Idealiskt även i hårt vatten. Namnet TICK har på grund av registreringstekniska skäl fått lov att ändras till KICK. Samma förträffliga egenskaper, som Edra kunder redan lärt sig uppskatta hos Tick finner de hos Kick. — Kick är utmärkt för strumpor, ylleplagg och barntvätt. Även för disk är Kick överlägset! Det aktiva löddret löser snabbt u p p allt fett. Den höga kvaliteten hos denna nya Colgate-Palmolive produkt samt den omfattande reklamen hjälper Er att få snabb omsättning och god förtjänst. Gör en trevlig KICK-skvltning i Edra fönster eller inne i butikslokalen — det kommer att löna sig. Skriv eller ring Palmolive, Stockholm, om Ni önskar skvltmaterial. COLGATE-PALMOLIVE-PEET A. B., STOCKHOLM ar en sammanslutning av mejeriföretag, som erlägga insatskapital i förhållande till sin ostproduktion. Riksost är därigenom en ekonomisk förening, vars eget kapital tillskjutits av dess medlemmar, överskottet av verksamheten kommer helt medlemmarna — och därmed de till dem anslutna jordbrukarna — tillgodo. har till ändamål att främja medlemmarnas intressen genom att I. uppföra för lagring av osl lämpliga lokaler eller på annat sätt anskaffa dylika. 2, lagra, inköpa och försälja av medlemmarna producerad ost, smältost och mesvaror. 3, befordra ostproduktionens rationella bedrivande hos medlemmarna ävensom höjande av produkternas kvalitet. MEJERIERNAS EGET "Inte bara en smaksak att välja Slotts-Senap' representerar mejerier vars ostproduktion uppgår till 80 "/o av hela landets ostproduktion, som år 1947 totalt utgjorde 48 miljoner kg. FÖRSÄLJNINGSORGAN Smaken, den söta och milda "Slotts-smaken", var ju den som skapade succén redan då Slotts-Senap kom ut i handeln för 27 ar sedan. Men namnet Slotts- Senap innebär även en garanti att senapen är tillverkad i en hygienisk mönsterfabrik, en helautomatisk anläggning. Namnet oaranterar också att råvarorna äro av utsöktaste slag. Den stora, med varje år ständigt ökade efterfrågan, vittnar om Slotts-Senapens popularitet och garanterar en snabb omsättning av varan i butikerna, så att Ni alltid kan ge Edra kunder fabriksfär sk vara. AB U P S A L A A T T I K S F A B R I K U P S A L A 43 BRAGDERNAS ?MÄNf OUL& t a&leut lllllU!i« MÄNSKLIGHETENS STORE VÄLGÖRARE 3W0 Det var den 7 april 1864. Allt vad Paris hade av lärt och vittert folk hade fylkat sig på bänkarna i den stora amfiteatern i Sorbonneuniversitetet. Den unge professorn Louis Pasteur skulle hålla sin första föreläsning för allmänheten. Man kände väl till honom, denne den vetenskapliga världens orostiftare, som sedan tio år tillbaka sökt rubba så många av ålder fastställda teorier. Här och var på bänkarna satt hans arga vedersakare, färdiga för en nedgörande kritik. »Intet kan uppstå av självt, intet kan komma till världen utan frön, utan föräldrar,» begynte han. »Öl och vin jäser ej genom någon egen inre kraft, ej heller kan mjölk surna eller kött ruttna av sig självt. — Allt detta åstadkommes genom små levande varelser, som tillföres utifrån genom luft, genom vatten, genom jord eller andra ämnen. — Låt oss nu se, hur dessa mikroorganismer, dessa människolivets bittraste och lömskaste fiender, nå fram till sitt mål.» Han lät försänka salen i mörker och lät så en ljusstråle spela in. »Se där de virvlande dammkornen!» ropade han. »I dem har mikroberna sitt hemvist. De är nu på jakt efter någonting, som de kan förstöra. Låt oss upptaga kampen mot dem.» Med denna föreläsning började Pasteur på allvar sin kamp mot de svampar och bakterier, som har en så förtärande inverkan på våra materiella värden. Hans vapen var mikroskopet. Lutad över detta gjorde Pasteur sina rön och utarbetade sina försvarsplaner. Snart var han ej längre ensam och förhånad. Inför absoluta fakta böjde sig de flesta av hans motståndare och blev i stället hans medhjälpare. Hela livsmedelsin- dustrien reformerades enligt av Pasteur anvisade metoder. Det hela var ju så enkelt — lika enkelt som problemet om Kolumbi ägg. Det var faktiskt bara att upphetta dryckerna och livsmedlen till en värmegrad under kokpunkten, där respektive mikroorganismer dödades. Pastöriseringen är i våra dagar en så naturlig åtgärd, att man aldrig reflekterar över den hårda kamp Pasteur fick utstå, innan han vann seger. Redan tidigt stod det klart för Pasteur, att de upptäckter, som banat nya vägar för industrien, även kunde vara av betydelse i medicinens värld. Men här mötte han ett ännu mer kompakt och frenetiskt motstånd. Läkareskrået avvisade varje försök till samarbete. Vad kunde en kemist som Pasteur ha att lära män av facket? Men nu hade de fått att göra med en man, som aldrig gav sig. Bekymrad lutade han sitt tunga, mäktiga huvud över de statistiska tabellerna för år 1871: dödsprocenten vid förlossningar 25 (dvs. en fjärdedel av alla barnaföderskor var dömda till döden); dödsprocenten för alla opererade sårade minst 90; dödsprocenten för alla rabiespatienter (dvs. sådana som bitits av hundar med vattuskräck) 100. De två första grupperna åtminstone borde kunna hjälpas. Här borde det vara klart även för den mest förstockade kirurg, att smittoämnet införts i såret utifrån, kanske genom läkaren själv. Kampen mot kirurgerna blev hård och bitter. Den första segern vann han, då kirurgen Guerin enligt hans anvisningar sökte stänga ut de i luften virvlande mikroberna från det rentvättade såret medelst vaddförband. Och se! Dödlighetsprocenten nedgick till under 50. Nästa steg kom, då den skotske dok- torn Lister kom på den tanken att omgiva hela operationsfältet med en sky av karbolsyra, desinficiera händer och instrument och lägga på desinficierade förband, så att varje tillträde av mikrober blev förhindrat. För kirurgien inbröt nu en ny tid. Den olidliga stanken från varet, som förut varit typisk för alla sår, försvann. En stor operation var ej längre detsamma som döden. Den antiseptiska metoden gick segrande fram. Endast när det gällde barnsängsepidemierna på barnbördshusen var Pasteur vanmäktig. Det gick med honom som med professor Semmelweiss i Budapest, som också förklarade, att barnsängsfebern berodde på bristande renlighet hos läkarna och uraktlåtenhet att sterilisera instrumenten. Läkarna mötte dem med iskall skepicism och axelryckningar. Att bara våga komma med ett sådant påstående, att infektionen, som åstadkom barnsängsfebern, kom från läkaren och hans personal! Pasteur kämpade med helig vrede, ty han stred för att mödrarna i hans älskade fosterland skulle få föda sina barn utan att behöva riskera livet genom läkares okunnighet. Sanningen sipprade igenom, men det skulle dröja många år efter Pasteurs död, innan hans idéer segrade över gammal slentrian och okunnighet. År 1868 fick Pasteur ett glädjebudskap. Kejsar Napoleon hade beviljat medel till ett nytt laboratorium, vars föreståndare han skulle bli. Han skulle få flytta från sin mörka, trånga femrumslänga till en modernt utrustad arbetsanstalt. Från sitt matsalsfönster kunde han se, hur grunden lades och väggarna begynte resa sig. Då kom olyckan över honom. Han drabbades av ett slaganfall, och hela vänstra sidan förlamades. »Jag är ledsen att behöva dö. Det finns ännu mycket, som jag kan göra för mitt land», sade Pasteur förtvivlad, där han låg på sin sjukbädd. Det som smärtade honom mest var, att man stoppat hans bygge. Inga hammarslag hördes därifrån, intet kärrgnissel, intet ljud av fallande plankor. Betraktade man honom redan som död? Kejsaren fick kännedom om hans bekymmer. En order, och arbetet upptogs på nytt. Och se! För varje hammarslag, flor varje centimeter som byggnaden reste sig över marken, förbättrades den sjukes tillstånd. De förlamade musklerna började åter få liv, tungan nekade ej längre att göra tjänst, och tankeförmågan lyste klarare än någonsin. Och när laboratoriet stod färdigt, satt Pasteur i sin länstol och ledde försöken. Och nu började de sista skedet i hans levnadshistoria — kampen mot de smittosamma sjukdomarna: kolera, tuberkulos, difteri, skarlakansfeber, tyfus och rabies. Det var en hel härskara vetenskapsmän som gick till kamp mot dessa mänsklighetens fiender. Över dem alla höjde sig fransmannen Louis Pasteur och tysken Robert Koch. Den store föregångsmannen var Jenner, som redan hundra år förut genom vaccinationen lyckats besegra de fruktade smittokopporna. Metoden var alltid för Pasteur densamma. Det gällde att först upptäcka själva sjukdomsalstraren, bacillen, och sedan finna botemedlet. Mest bekant är Pas- Framgång beror inte så mycket på hjälp utifrån som på självförtroende. Abraham Lincoln Lycka är mer än ett leende ansikte, den är jubel i hjärtat. Den är känslan av att ens maskineri fungerar som det skall för det arbete det avsetts för. Likaväl som människan var skapad att vara sund och frisk, likaväl skapades hon till att vara lycklig. Maeterlinek Det säkraste sättet att undvika medgång är att Jämna ett tillfälle obegagnat. Philarete Chasels teurs kamp mot rabies, vattuskräcken, som på den tiden var en vitt utbredd sjukdom, spridd av vargar eller galna hundar. Undersökningsmaterialet, rabiesgiftet, tog han mestadels direkt från de sjuka hundarna. Han lät ett par män bända upp käkarna på de galna djuren, stack in små glasrör i munnen på dessa och sög upp den giftiga fradgan, utan att det minsta bry sig om att hans näsa var blott ett par tum från de ursinniga djurens huggtänder. Efter många års experimenterande fann han den rätta metoden. Han fann, att rabiesmikroben förändrades, om den ympades från djur till djur i längre följd. Som försöksdjur hade han kaniner. Han tog ut den färska ryggmärgen från kaniner, som dött i rabies, torkade den en viss tid i luft och fick så ett serum, som dödade inte blott rabiesmikroben utan även hela giftfamiljen, dvs. alla de med mirkroben förbundna bacil- lerna. Medlet visade sig vara osvikligt, när det gällde rabiessmittade hundar. Skulle det även kunna bota människor? Pasteur visste det ej, men han skaffade sig ett förråd vaccin av torkade kaninryggmärgar och bidade sin tid. Så kom tillfället. Det var högsommartiden 1885 i en by i Elsass. Den nioårige Joseph Meister var på väg till skolan. Plötsligt anfölls han av specerihandlarens stora hund, som kastade honom till marken och bet honom i armar och ben. Handlaren fick tag på en bössa och sköt sin hund, medan man bar hem lille Joseph, som blödde ur fjorton sår. Man skar upp den döda hunden och fann i magsäcken, gräs, halm och träbitar. Samtidigt såg läkaren, att gossens sår var förgiftade. Han var dödsdömd. Det kanske skulle ta veckor, innan den hemska sjukdomen bröt ut, men den måste komma. Föräldrarna och specerihandlaren tog då resolut pojken med sig och reste till Paris, till den vida omtalade professorn, som botade rabiessjuka hundar. Pasteur var ytterligt tveksam. Skulle han våga använda sitt motgift på en människa? Till slut lät han övertala sig. Men hans oro var stor. Efter de första insprutningarna växte hans oro till ångest. När han såg den lille gossen leka i trädgården, tycktes det honom, som om döden ständigt förföljde pojken för att hämta honom till sitt rike. Det slutade med att gossen blev fullständigt frisk, medan däremot hans läkare blev sjuk på grund av sina själskval. Men undret hade skett. Pasteurs metod visade sig så effektiv, att av de första 350 människor, som behandlades, endast en avled, en liten flicka, som fördes till honom en hel månad för sent. Timme efter timme satt Pasteur vid den döende Louises säng med hennes hand i sin. Snyftande lämnade han rummet, när hon låg där död. Det är så man får tänka sig Louis Pasteur, denne mänsklighetens store välgörare. Utåt kunde han förefalla hård och häftig, då man ej ville förstå honom och förlöjligade honom och hans teorier. Denna häftighet kom av hans rättfärdighetskänsla. Han måste ju hela sitt liv kämpa mot oresonliga motståndare. Innerst inne var han helt annan. Han var de lidandes tröst och barnens vän. Med sin djupa religiositet och sin kärlek till mänskligheten, med sin pliktkänsla, sin energi och sin sega forskarvilja är han ett ädelt föredöme för nutiden. Martin Nylund. 45 Sälj lämpar i hushållsförpackningl Philips har, med stor framgång, förpackningsvägen sökt råda bot på en välkänd företeelse inom detaljhandeln — strököpen av lampor. Med Philips praktiska hushållsförpackning har problemet fått en utomordentlig lösning. Den trevliga bärbara kartongen innehåller sex lampor — tre 25 W och tre 40 W, en klar och två innermatterade av vardera sorten — just ett lagom förråd för ett hem. Priset är kr 5:70. Med Philips hushållsförpackning säljer Ni SEX lampor i stället för EN. Utnyttja de utmärkta möjligheter till merförsäljning som hushållsförpackningen ger och beställ ett betryggande lager! RrS=3 N Y PHILIPS kvalitetsprodukt från A. W. Herdins Färgverk AB, Falun • ett pålitligt och effektivt medel i kampen mot Paradimal-skott. För garderober och klädskåp. Hänges högt. MÅL, FLUGOR, MYGG, OHYRA och ÄNDRA SKADEINSEKTER — ett medel Ni med fullt förtroende kan rekommendera Edra kunder. Paradimal-pulver. För mattor, möbler och klädkistor. Lämpligt alt använda i dammsugare. B-tabletter. Samma som Paradimal-skott men i mindre förpackning. Just nu gäller det målen! I denna nyaste H E R D I Nprodukt har vetenskapens allra senaste rön på insektsmedlens område tillvaratagits. Det har blivit ett oerhört effektivt medel, som ger omedelbart resultat och vars insektsdödande egenskaper hestår under långa tider. P-spray verkar hade snabbt och långe! Säljande skyltställ ;ir i.n. under tryckning och kommer att distribueras underhand. Tänk övriga, välkända och lättsålda länkar i PARADIMAL-kedjan: C-tabletter. Stoppas i lador, kistor, i fickor på kläder o.s.v. och så naturligtvis Vi 1. kr. 5:80 ° po att det bara är några kvar tills malsäsongen börjar månader igen I P-ringen kanske den mest praktiska av dem alla. Hänges direkt på krokar eller klädhängare i garderoben. Möjliggör ständig kontroll, »avdunstad» ring ersattes behändigt med ny! A. W . H E R D I N S F A R G V E R K AB • F A L U N 46 Innehållsförteckning 1948 Denna innehållsförteckning är uppdelad i sju rubriker: Ledare, Skyltning och reklam, Varukunskap, Försäljning och butiksarbete, Affärens bokföring och förvaltning, Allmän ekonomi, Diverse. Under varje rubrik stå artiklarna i bokstavsordning. A. Ledare. Att vara stolt över Att vinna en tävlan Den lilla idén om en sticka Goda föresatser realiseras Kampen om initiativet Lättskött och trivsamt lager Måste vi byta skor? Se upp för spöket Små tillfällen blir stora! Sparsamhet och kontanthandel Arbetets advent Nr Sid. 3 3 2 ö 9 3 7- -8 3 6 3 10 3 11 3 1 3 5 3 4 3 12 3 B . S k y l t n i n g och r e k l a m . Annonsen en dagslända Elevskyltning från Köpmannainstitutet Ett säljande skyltställ Fullträffar som vi minns Fönsterparaden Fönstret Gemensam direktreklam Gör reklam för kontant Hur man ytbehandlar podier ... Hur mycket betyder reklamen? Isärtagbara podier Jag vinkar och blinkar Julfinesser på hyllfacket Julfint i skyltlådan Jultips för den händige Klipp till av kartong Låt färgerna sälja Ny skyltningstävlan Podier måste det finnas Reklam som säljer Rimmat för j ulfönster Skyltkarta för gångjärn Skyltning som säljer Skyltningskunnig äger företräde 2 4 3 11 3 6 -8 7—: 9 10 11 12 1 2 4 5 3 12 4 12 6 11 11 11 11 11 G 9 11 1 11 12 12 4 12 31 31 31 30 18 22 24 24 24 26 25 25 32 18 19 19 31 21 20 30 22 27 21 29 25 26 26 7 27 29 25 11 Nr Spärra texten riktigt Svanström skyltar själv Tomtar ska' de va' Vackert och lättläst Varför krångla i onödan? Vi är gjorda av strumpor och sågspån 30 kronor räcker till 7—8 6 11 6 10 11 11 C. V a r u k u n s k a p . Där man fryser för att få sol 3 En hållare som håller 7—8 Fernissa eller linoleumlack? 6 Foder som ger forcerad varpning 3 Fula knölar blir prunkande blomster 3 Från fura till laggkärl 4 Grönsakskonserver 2 Hur blir det med konserverna? 10 ICA-tidningens skyltbörs 7—8 Konfekt Choklad Karameller 11 Köttkonserver åter i handeln 4 Majonnäs tål inte köld och är fri från paraffinolja 5 Matföa-giftning — illamående — feber 7—8 Mindre byk i baljan 10 Nu »nobbas* sillen 9 Praktfull som lotusblomman 9 Reklam som lönar sig 7—8 Rent mjöl i påsen? 2 Rätt svarat? 1 » » 2 » » 3 » » 4 » » 5 6 » » 7—8 » » 9 » » 10 » » 11 Sirapalimpan slår ut kavringen 10 Smör och margarin i »små portioner» 4 Som sill skall smaka 1 Språkhörnan 2 » 3 » 4 » 5 » 6 » 7—8 Spiåkhörnan Vad menas med en gauge? Vad vi måste känna till om gryn Varför spricker korven? Vilka importvaror kan vi hoppas på? Ättika flyr ej okorkad flaska Nr Sid. Nr 9 12 9 1 3 9 7—8 13 Priset på hyllan 1 Prislapparna på rätt plats " Prata yrke 9 Provade preparat 12 På kritisk butiksrond " Rent spel i affärer 2 Rostfritt trattställ pryder upp mjölkbutiken 5 Räkna rätt på enkelt sätt 9 Rätta greppet 9 Självbetjäning i Skövde 2 Självbetjäning i Vilhelmina 12 Skammens rodnad bränner mina kinder 7—8 Slump eller omtanke? 7—8 Små försäljningar blir stora 5 Småtips om järnvaror 12 Storköpman i sommarstad 7—8 Svirmet växlade mellan 450 och 6 050 kr. per försäljare och år 2 Sådan är chefen 12 Så här inreder vi 10 Så här skall en pennficka se ut 9 Såga lutfisken 11 Sälj potatis i större poster 9 Sälj rättl konserveringsmedel 7—8 Tar ni fram rätt storlek? 4 Två tusenlappar till Tibro 4 Ulla bara stirrade 6 Undervärdera inte kunden 2 Vad och när får vi bygga? 10 Varför är Icander så glad? 1 » s » » » 2 » » » » » 3 >> » » » » 4 » » » » » 5 » » » » » 6 » » » » » 7—8 » » »' » » 9 » » » » » 10 » » » » » 12 Varor med vingar 11 Vattentätt förkläde 6 Vi knäcker julnötter 11 Vi tar väl ett stort paket? 4 Viktigt om vikter 9 Våga vara olika 12 Väg upp 6 Väg upp i femkilospåsar 9 Är Ni populär bland kunderna? 12 Östersund prövar självbetjäning 11 3 kundtyper 2 24 14 14 16 11 14 D. F ö r s ä l j n i n g och b u t i k s a r b e t e . Affären som inte får ha något svinn Alla voro ense Att aldrig ge tappt Att väga på vågen Bra fack för penslar Bra lager landet runt Butiken — en bygglåda Bättre och bekvämare! Det fanns ju i min butik Diplomati vid disken Diskexponering en köplustbarometer En god vana En ledfyr för lanthandeln Ett billass varor åt gången Ett säljande strumpfack — lätt att tillverka Eva sken som solen Fackkunskap nödvändig) Frestande Fyll flaskorna i förväg Gamla butiken blev idrottshall Glöm inte ta betalt Goda idéer på lager ... Gå in för självbetjäning Går Ni 25 mil extra per år? Handelsrättigheter sökes för min omyndige son . . . Han ville ha choklad Hemligheter avslöjas Hetsen under julhandeln Hjälp kunden välja rätt slipsfärg Hjälpmedel måste vi ha Hur har Ni det på lagret? Hur havregryn blir slottsgryn Hur mycket skall man veta? Hur hälsar Ni på kunden? Husmoderns syn på förpackningar Icanderidé ökade omsättningen Innan jakten börjar Inte så — men så Jag trodde honom, tyvärr Kalkylera styckningen Kom ihåg under september » » » oktober » » » november » » » december Konsten att slå in en yxa Lantaffärens gamla magasin blev modern specialbutik Med tonvikt på takt Millkvist, mediterar Norrländska köpmän på frammarsch När handlar Ni? Ordning på nummerbrickorna Ostskärare eliminerar svirmet Pigg byggidé 48 1 3 12 5 1 10 3 10 9 4 3 6 2 9 9 11 3 5 2 4 5 10 11 10 10 2 10 11 2 19 10 7—8 6 9 1 7—8 1 7—8 9 2 9 10 11 12 4 5 1 10 9 2 7—8 5 9 16 10 4 16 27 6 24 9 17 19 15 13 16 28 38 45 26 18 29 14 33 16 4 8 26 46 44 10 36 14 11 10 17 10 22 13 27 21 13 24 38 29 45 E. A f f ä r e n s bokföring; och förvaltning;. 29 Affärshemligheter Hur man skriver prydliga brev Kontanthandel slår ut kontraboken Minst 20 miljoner i svinn Nytt system för filialbokföring 23 5 19 35 4 4 7—8 l i 4 35 F. A l l m ä n 11 Hur produktionen fungerar Penningen genom tiderna Varför får vi vattnet gratis? 18 16 ekonomi. i 4 2 Nr Varför kostar dollarn 3,59? Vartill tjänar utrikeshandeln? N 5 3 G. Diverse. Allt om handel i ny handbok Amerika tur och retur Anderssons blå dun Att fatta med händerna Besök på redaktionen » » » Billig bostd bättrar butiksflickans budget Bli redaktör för en dag Bliv ICA-förlagets bokombud på fritid! Bra bok för detaljhandeln Bragdernas män » » » » Chicagos »Fyrtorn, är byggt av tuggummi Det besvärliga svenska språket Det var nära att jag tackat nej Diplompristagarna presenteras Direktörsskifte vid Winborgs Do you speak English? En bok som man läser och läser om En lyckad styckning En propagandaaffisch EOL i Tranås i nya lokaler Ett klarläggande om ICA-kuriren Fakta om format Festlig glans kring EOL-jubileet Fjällfärd till Sagoland Fjällrenens väg till charkuteridisken Flera diplomvinnare — Vinnaren korad Fliten premierad i diplom tävlingens final Fram för smörgåsen Framåtanda i Västergötland Fritt från flugor Från Diplomiavlingen sjunde etappen » » sista etappen Full lön åt familjen i schweizisk lanthandel Föreningens klockarfar Förlovade Gösta Björk—Annmarie Pettersson Första steget till eget Genomgripande eff ektivisering Glasinsättning — en kundtjänst Godkännes denna voteringsproposition? God ton — i olustig situation Gräsänklingen på shopping Hakonbolaget firar 30 år Hakonsmän studerar Usego Han är en av de vare Hjälp Boden Hur vill Ni uppleva år 2100 ICA avlöser K F ICA-tidningens Varubarometer ICA:s omsättning tredubblad ICA ökade till 371,6 miljoner I fädrens spår I särklass eller hur? Jag finner frågan med ja besvarad Kollberg hos Yrkeskvinnorna 7—8 7—8 2 2 7—8 9 12 3 10 4 1 2 12 1 3 6 2 11 3 9 2 3 9 1 7—8 7—8 1 4 3 4 10 6 4 1 2 7—8 7—8 12 12 11 2 11 4 7—8 1 5 5 11 12 11 6 3 4 4 10 9 11 20 16 35 29 20 40 30 46 29 23 37 45 44 10 37 6 11 41 28 41 25 11 35 11 13 17 21 8 37 28 19 24 35 38 46 4 13 34 15 8 36 41 35 31 13 11 6 22 10 7 11 9 13 26 35 19 16 Konsten att slippa kundförluster Kontakt med Onkel Sam Kryddberg i klubben » » » Köpmansfruar Med Luxus i tankarna Min dagbok från Wien Min köpmanskurs på Kl Mot samma stora mål Märkliga utmärkelser Ni kan lätt tjäna 25—50 kronor extra varje månad ... Nordsvenskas Umeåträff Nya stipendier Nya tusenlappar till Tibro Ordförandeskifte i Hakonbolaget Pekfingervalsen omodern Postförskott kommer Radiotimmar för handelns ungdom Rent spel i affärer Se upp med eldfaran Sitt rätt — skriv lätt Sjömans Textil AB i Västerås Skotskt Som försäljare jorden runt Som köpman i ruinstaden Som man är klädd Springpojksfight med poänger Stopp stanna vid döi-ren SV-möte i Stockholm SV-stipendier Sälj ICA:s folkböcker Ta död på råttorna Tidsbegränsning är begärd Tips i tid Tjusig fjällvecka för bästa julidén Trevlig studieträff på gammalt slott Ursäkta jag besvärar Vackert resultat väntas av ICA-kurirens stora prenumerationskampanj Varför har Edra kunder fått vänta på ICA-kuriren? Varför hjälpte inte DDT? Varifrån får vi ananas? Vi som vill opp! » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » Vi trivs så bra, men Vi vill tillbaka Vi vädjar till landets husmödrar Vivstavarvare vann olympiaden! Ändrad förpackning för uppsågat Wasabröd Är det för mycket begärt? 40 man bakom disken i Milanobutik 107 deltagare på ICA:s fjällfärd 5 000 kronor att vinna i ICA-förlagets nya bokförsälj ningstävlan 2 2 5 6 3 5 12 7—8 12 10 11 7—8 3 11 7—8 2 11 10 3 2 3 2 4 3 5 2 11 2 7—8 7—8 6 1 12 5 11 5 6 9 3 3 12 1 2 3 4 5 6 7—8 9 10 12 6 5 12 6 3 7—8 6 3 5 — Vell, Mr. Svanson, what do you taga med you för glad memories from Sviden when you gå back to Wild West. — All right bovs, vi går nu h e m till vår big poultryfarm in Texas med t r u n k a r n a fyllda av det absolut best we fann in Sverige — and tro me bovs, det är något för my chicken, som snart skall göra mig till big millionär — nämligen Fors D 3 . 50 Prinsess-Kaffet paketeras i ett flertal praktiska lufttäta förpackningar. Härigenom bevaras dun utsökta arom, som gjort Prinsess-Kaffet så omtyckt bland kaffevänner. Prinsess-Kaffe Pris per I -l-kgkartong kr. I : 45 Prinsess-Kaffe P r i s per 1 2-kgkartong kr. L>: 90 Prinsess-Kaffe i vacuumförpackning Pris per 1 1-kg-lnirk kr. 1 : XS Finnes för såväl kokning som bryggning. rekommenderar endast det bästa... PRINSESS-KAFFE Prinsess-Kaffe i vacuumförpackning. Pris per 1 '2-kgImrk k r . •>: ,-,:, Finnes för såväi kokning som bryggning. Prinsess-Kaffe saljes även i en ä n d a m å l s enlig hushållsförpackning om 1/2 kg. Själva förpackningen ar lämplig a t1 använda som kaffeburk i hemmet. Pris kr. i: 50 inkl. kaffe. Wasafabriken i Filipstad har länge varit världens största knäckebrödsfabrik. Bakom Wasas frammarsch, som t o r d e sakna motstycke inom modern svensk livsmedelsindustri, ligger en omutlig strävan att genom nya metoder inom p r o d u k t i o n , distribution och försäljning tillförsäkra allmänheten spisbröd av högsta kvalitet till billigt pris. Att dessa strävanden krönts med sådan framgång beror icke minst på det utomordentliga intresse och stöd, som handeln givit, för vilket vi inför julen och det stundande årsskiftet be att fa tacka. FILIPSTAD • SKELLEFTEÅ . STOCKHOLM (Jiezata . TANNEFORS
© Copyright 2024