September - Skogsbruket
Skogsbruket 9|2013 Kommunala planerare försvårar skogsjobben De fixar de knepiga trädfällningarna Bioekonomisk strategi ger nytt hopp för cellulosan Enar hotas av massdöd – aggressiv svamp angriper Skogsbruket 9|2013 la Kommuna re ra e plan rar försvå en skogsjobb i detta nummer a dfällningarn losan knepiga trä pp för cellu r De fixar de ger nytt ho mp angripe isk strategi aggressiv sva Bioekonom – öd ssd av ma Enar hotas 8 10 NY LAG FÖR VIRKESMÄTNING Lindrigare krav på noggrannhet för små travar. GENERALPLANER BEGRÄNSAR Skogsforskningsinstitutet Metla har undersökt hur planläggningen påverkar skogsbruket i södra Finland. GRUNDLÖS GENERALISERING Ett dödsbo kan visst fungera som en aktiv skogsägare. 11 PRISRAS I SVERIGE 12 14 17 18 20 BIOEKONOMIN GER NY BUSINESS Finland får snart en bioekonomisk strategi. Den kan innebära större efterfrågan på virke. SKADOR I SKOGEN Aggressiv skyttesvamp, frosttorka och askskottsjuka är några aktuella problem som drabbat skogsägarna. BESTÄLL BÄTTRE Du kan vinna mycket genom att vara noggrann då du beställer skogsvårdstjänster. DE FÄLLER FARLIGA TRÄD Låt en expert ta hand om de svårfällda träden. De utgör både en ekonomisk risk och en säkerhetsrisk. BYGGSATS FÖR SKOGSMASKINER Den händige kan nu bygga sitt eget aggregat till avverkningsmaskinen. 22 MASKINEN SOM ROSAR RISMARKNADEN 24 18 Skogsbruket granskade virkespriserna i länderna runt Östersjön. 12 FOTO: neste oil 7 BIOKOLet kommer igen? Träkolet håller på att bli ett intressant alternativ till stenkolet. FOTO: mia berg-lundqvist Fixteri balar energived. KVINNLIG SKOGSÄGARE I TREDJE GENERATION Trots sin Helsingforsbakgrund är Unda-Marina Nemlander en intresserad och aktiv skogsägare. Nu vill hon föra intresset vidare till sina barn. PÄrmFOTO: MIA BERG-LUNDQVIST 2 Skogsbruket 9/2013 24 FOTO: marianne palmgren 6 Skogsbruket LEDAREN 12.9.2013 OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 9/2013 . SEPTEMBER . ÅRGÅNG 83 www.skogsbruket.fi Utgivare FÖRENINGEN FÖR SKOGSKULTUR RF Förlag Oy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, 02360 Esbo tfn 09 888 6017 Redaktion Chefredaktör Anders Portin Redaktionschef Gerd Mattsson-Turku tfn 0500 718 256 Redaktionssekr. Peter Nordling tfn 050 559 5778 MedarbetareMia Berg-Lundqvist tfn 040 589 4872 [email protected] Helena Forsgård tfn 018 155 50 [email protected] Nina Jungell tfn 050 378 6954 [email protected] Siv Karlsson tfn 044 262 7910 [email protected] Marianne Palmgren [email protected] Johnny Sved [email protected] Bertel Widjeskog tfn 0500 888 530 [email protected] Annonsförsäljning Oy Nordinfo Ab Mats Almqvist tfn 040 548 5316 [email protected] Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn 09 888 6016 040 522 0770 [email protected] Prenumerationspriser (inkl. moms 10 %) Helårsprenumeration (11 nr) 49 euro i Finland 45 euro på Åland (moms 0 %) 460 SEK i Sverige 58 euro i övriga EU-länder 53 euro i övriga länder (moms 0 %) ISSN 0037-6434 Medlem i Tidskrifternas Förbund Layout och ombrytning Oy Nordinfo Ab, Maj-Len Roos Tryckeri Oy Painotalo tt-urex Ab, Borgå BEAKTA SKOGSBRUKET I PLANLÄGGNINGEN! KOMMUNERNA har monopol på planläggningsfrågor såsom generalplaner och detaljplaner. Planläggning och markanvändning är en väsentlig del av systemet för planering av samhällsstrukturen. I dem dras riktlinjerna för kommande infrastrukturer upp. De anger till exempel var det ska byggas och var byggandet ska begränsas. Ibland innebär det här begränsningar ur individens synvinkel. Speciellt i närheten av bebyggelse påverkar planerna markanvändningen och i allt högre grad nyttjandet av skogarna. Speciellt generalplanerna och utdragna processer kring dem kan ställa till förtret för skogsägaren och minska intäkterna för en lång tid framöver. Självfallet måste samhället och kommunerna styra utvecklingen. Detta är politikernas och tjänstemännens roll och generalplanerna är ett verktyg i detta. Men lika självklart ska det vara att markägaren måste få ersättning, ifall samhällets intressen är så starka att de åsamkar privatekonomisk skada. Speciellt då processen kan fortgå i åratal. Ur individens synvinkel kan det vara förödande att ägorna får en beteckning i gråzonen mellan skogsbruksmark och skyddsområde. Då kan skogen inte användas i ekonomiskt syfte – men å andra sidan får markägaren ingen ersättning eftersom det inte är fråga om regelrätt naturskydd. Det gäller med andra ord att vara observant och följa med planläggningsprocesserna för att påverka då det ännu är möjligt. Saken blir inte lättare av att planebeteckningarna varierar stort mellan olika kommuner och att sätta sig in i vad en viss beteckning eller förkortning betyder i respektive kommun är inte lätt. Lika regler, strukturer och beteckningar i olika kommuner är det minsta man kan begära. Beslutsfattarna i kommunerna borde också inse att följderna av ogrundade och oklara begränsningar i sista hand också drabbar hela samhällets ekonomi och minskar skatteintäkterna som verkligen behövs för att minska trycket på den hårt ansatta kommunala välfärdsservicen. Man borde helt enkelt göra konsekvensbedömningar för hur planen inverkar på till exempel skogsanvändningen så att besluten grundar sig på väl avvägd fakta. ANDERS PORTIN Skogsbruket 9/2013 3 Älg inne eller ute V Damer vill läsa på papper D e som läser damtidningar vill läsa dem i tryckt form också om fem år. Det visar undersökningen Naistenlehdet & netti som gjorts av Lahden Muotoilu- ja taideinstituutti. De som deltog i undersökningen säger att de troligen allt oftare även börjar läsa damtidningar i digital form parallellt med papperstidningen. Men tre av fyra läsare vill inte avstå från den tryckta tidningen. I nättidningen söker de tips som underlättar vardagen och mera ingående information om sådant som intresserar dem. Yngre läsare är villiga att betala extra för ett bredare digitalt utbud i samband med prenumerationen på papperstidningen. • i måste värna om våra traditioner och föra dem vidare till kommande generationer, så de inte faller i glömska. Ibland kan traditionerna behöva möta både ny form och ny funktion. Som att vara hopfällbara, säger formgivare Lina Börjesson i Uppsala. Börjesson har skapat älgen Ärling, som är hopfällbar. – Jag tycker den är en utmärkt dekoration under jaktsäsongen. Ärling finns både som vit- och brunlackad gjord av MDF-skiva och i 15 millimeter tjock stålplåt. Enligt Börjesson rostar den vackert om den får stå ute i ur och skur. Storleken är 58x24x52 cm. • N u är det klart att det omtalade trähuset i Bergen som har fått namnet Treet verkligen kommer att byggas, skriver woodnet.se. Huset har totalt femton våningar, varav 14 är av trä. Höjden på trädelen av bygget är 47 meter och inflyttning beräknas ske nästa höst. I dagsläget är 48 procent av lägenheterna sålda. • Drag i USAs pelletexport P elletexporten från Nordamerika ökade med 50 procent under första kvartalet 2013 jämfört med samma period i fjol. Under de tre första månaderna i år nåddes rekordvolymen en miljon ton, skriver woodnet.se. Det är den ökande efterfrågan i Storbritannien som gör att allt mer pelletar skeppas från USA och Kanada. I södra USA används oftast spill från gallringar vid pellettillverkning. I västra Kanada är sågspån vanligast som råvara och som en konsekvens av detta har spånpriserna stigit med 15 procent. • Körkort för motorsåg i Sverige I Sverige ska alla som jobbar med motorsåg och röjsåg ha körkort för detta. Kravet trädde i kraft i december 2012. I juli 2013 hade över 41 000 motorsågsoch röjsågskörkort utfärdats. Kravet gäller inte skogsägare som jobbar i egen skog, men den som hjälper en annan skogsägare måste ha körkort. En familjemedlem får använda motorsåg och röjsåg på den familjeägda fastigheten utan körkort. Körkortsprovet innehåller både ett teoretiskt prov och ett praktiskt prov. Det finns drygt 200 certifierade instruktörer 4 Skogsbruket 9/2013 Trähusrekord som är behöriga att ordna körkortsprov. De flesta jobbar på Skogsstyrelsen eller inom den skogliga utbildningen. Det räcker inte med att ha en äldre skogsutbildning. En utbildning före 2005 måste kompletteras med ett motorsågsoch röjsågskörkort. För dessa gäller en övergångstid till den 1 januari 2015. • Häst i stadsnära miljö I Sverige får Lycksele kommun och Föreningen Hästveckan pengar för att sköta den tätortsnära naturen med häst. Föreningen ska testa användning av hästar i samhället i form av skötsel av grönytor och tätortsnära skogsbruk. Pengarna kommer från Länsstyrelsen. Föreningen ska under en tvåårsperiod utbilda sina medlemmar och deras hästar och se om det är möjligt att i framtiden fortsätta arbetet med att sköta Lycksele kommuns marker på ett miljövänligt sätt som gynnar den biologiska mångfalden och stadsmiljön. • Pennan som blir en krydda FOTO: WIKIMEDIA Fördelar och nackdelar med renar T illgången på renlav under vintern är ett livsvillkor för renens överlevnad. Inventeringar, som Skogsforskningsinstitutet gjort, visar att renlaven har gått tillbaka de senaste trettio åren. Forskarna kan inte entydigt säga vad det beror på. Finns det för mycket ren, är det skogsbruket eller turismen? Renen håller helst till i gamla skogar. I plantskogar och ungskogar är sikten dålig och det gör renen mera utsatt för attacker av rovdjur. Renen förbrukar mycket energi vintertid när den gräver fram renlav under snötäcket. Den klarar sig när det finns 300 kilo renlav per hektar, men Skogsforskningsinstitutets inventeringar inom renbetesområdet visar att det i snitt bara finns 100–300 kilo renlav per hektar. Ur skogsbrukets synvinkel är renen både bra och mindre bra. När den gräver fram renlav under snötäcket, utför den en lätt markberedning som gynnar naturlig förnyelse av tall. Men samtidigt skadar den små skogsplantor mekaniskt. Studier som Skogsforskningsinstitutet gjort visar att det finns 30 procent mindre plantor på provytor, som inte varit ingärdade, jämfört med provytor som varit ingärdade. • Trä runt din Iphone FOTO: Sprout N är blyertspennan blivit för kort för att skriva med kan du plantera den i mylla. Efter några veckor har du en kryddväxt som du kan använda i matlagningen. Pennan heter Sprout, som på svenska betyder spira, och den är framtagen av designstuderande i USA. Pennan är av cederträ. Den innehåller fyra frön, som finns i en vattenaktiverad frökapsel i ändan på pennan. När pennan är för kort trycks den ner i mylla. Då frökapseln exponeras för fukt börjar den brytas ned och fröna i Sprout-pennan frigörs och börjar gro. Det finns pennor med sju olika örter; basilika, dill, koriander, mynta, rosmarin, salvia och timjan. I planteringsinstruktionerna sägs att det tar 2–3 veckor för fröna att gro och 4–5 veckor innan kryddväxten är färdig för användning i matlagning. – En penna kostar omkring tre euro, uppger Michael Stausholm på Sprout Europa. • F öretaget Lastucase i Uleåborg har utvecklat en serie fodral och paneler i trä till Iphone, Ipad och Macbook, skriver woodnet.se. Förutom att tillverka och sälja fodralen, samlar företaget in pengar till ett trädplanteringsprojekt i Zambia i Afrika. För varje fodral som säljs skänks fyra euro till trädplanteringen där. Fodralen är tillverkade av faner som skurits ut med laser och sedan vaxbehandlats fyra gånger för att bli stabila och inte spricka. Företagets ägare Sakari Arffman berättar att skalen, som finns i fyra olika ädla trädslag, säljer bäst i Sverige och USA, men att de även har köpare i Finland, skriver woodnet.se vidare. Utöver trä ingår skinn och även laxskinn i en del produkter. • Kina stort på viskos U nder de kommande åren väntas tillverkningen av viskos öka med tio procent per år, skriver papernet.se. Kina är världens största producent av viskos och stod för drygt 60 procent av den totala globala viskosproduktionen under 2012. Viskos framställs av textilmassa, dissolvingsmassa. I Finland tillverkar Stora Enso textilmassa av björkmassaved vid sin fabrik i Uimaharju. • Kudde med årsringar D en här kudden med årsringar och sprickor är något för den som vill ha det lilla extra i sin soffa. Tyget är bomull. Den kan beställas hos Verket interiørs webbshop i Norge och kostar 595 norska kronor. • Skogsbruket 9/2013 5 Renässans för träkol? Europas mål att öka andelen förnybar energi till 20 procent före år 2020 gör att energiproducenterna söker nya sätt att producera energi. Ett mycket intressant alternativ är att ersätta stenkol med torrefierat trä, i praktiken träkol. Träkolet är intressant av tre orsaker: det brinner på samma sätt som stenkol, det har nästan lika hög energitäthet och det kan lagras på samma sätt. En övergång till biobränslen skulle alltså kunna ske enkelt i befintliga kraftverk. Torrefierat trä görs genom att rosta träflis i 250–300 graders värme i en syrefri miljö. Det samma sker i en traditionell kolmila, men där är processen inte lika kontrollerad som den kunde vara i en fabrik. Kaffe rostas på samma sätt och vid kafferostningen kan processingenjörerna styra rostningen så att exakt rätt rostningsgrad uppnås; vi kan få det ljusa lättrostade kaffe vi tycker om och svenskarna kan få sin mörka rost. Brandrisk Brandrisken har visat sig vara den största utmaningen i produktionen. Träkolet och pelletarna avger ett finkornigt damm när de hanteras. Dammet blir explosivt när det blandas med syrehaltig luft. Risken finns i produktionen, i lagringen och transporten och när pelletarna mals sönder innan de bränns i kraftverket. Inom EU-projektet BalBic har Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio tillsammans med Helsingfors universitet och Silava från Lettland tagit fram ett GIS-verktyg för att hitta optimala placeringsorter för nya biokolanläggningar. Virkesförråd, vägar, hamnar och konkurrerande användning beaktas i analysen. Två testberäkningar har gjorts och på Finlands sydkust pekas Salo ut som en lämplig placeringsort med gott om råvara och beläget mitt emellan stora kolkraftverk i Åbo och Helsingfors. Kanske vi om några år får se de första industriella biokolfabrikerna i Finland. • Text: Johnny Sved FOTO: PIXMAC AvgörAnde gaser Under rostningen avdunstar vatten, och lättflyktiga ämnen, som finns i veden, förgasas. Gaserna kan tas till vara och antingen brännas för att ge värme till att hålla igång processen eller tas till vara för den kemiska industrin. Stenkol är billigt och för att få ekonomi i torrefieringen kan raffineringen av gaserna bli avgörande. De senaste åren har det jobbats för fullt runt om i Europa med att ta fram en process som fungerar för att rosta trä. I teorin vet man hur det ska gå till och torrefieringen fungerar bra på laboratorienivå. Den stora utmaningen ligger i att få igång en träkolsproduktion som svarar mot kraftverkens behov. Målet är nu att skala upp det hela och ta fram fungerande och konkurrenskraftiga koncept. Erfarenheter och komponenter utnyttjas nu från andra industrigrenar för att bygga och testa pilotanläggningar. Nästa steg blir att bygga för full produktion. Stramproy Green Technology är ett av de första bolagen som försökt att producera ”grönt kol” i industriell skala. I Steenswijk i Nederländerna byggde bolaget upp en anläggning som i full produktion skulle ge 90 000 ton pelleterad träkol per år. Uppkörningsfasen gick hyggligt men i februari 2012 utbröt en större eldsvåda. I maj i år tog pengarna slut. Produktionen ligger nu nere och företagsledningen misstänks för bedrägeri. Ett bakslag, men bland annat Andritz fortsätter utveckla tekniken. 6 Skogsbruket 9/2013 Nya spelregler gäller En ny virkesmätningslag har trätt i kraft. Noggrannhetskravet för små travar har luckrats upp. – I praktiken fortsätter allt som förut sett ur skogsägarens synvinkel, säger virkesuppköpare Fred Nordell på Stora Enso. Hans inköpsområde är Kimito. Då det är dags att skriva under avverkningskontraktet kan du bestämma vilken virkesmätningsmetod du vill ha. Beroende på metoden varierar noggrannhetskravet vid mätningen. I den nya lagen gäller, beroende på metod, 4–25 procents noggrannhet. Vid rotförsäljning används oftast avverkningsmaskinens mätresultat, den så kallade motomätningen, som överlåtelsemätning. I den nya lagen har motomätning fortsättningsvis ett noggrannhetskrav på fyra procent. När stockarna mäts först när de kommer till sågverket är noggrannhetskravet nu två procent. Små virkespartier med helträd har ett noggrannhetskrav på 25 procent. – På Stora Enso förutsätter vi vid moto- mätning två procents noggrannhet och kontrollerar regelbundet avverkningsmaskinens mätaggregat för att kunna följa upp tillförlitligheten. Efter avverkningen ska skogsägaren få ett mätbevis där han kan kolla mätresultaten. Virkesköparen ska på begäran ge information om stammarnas fördelning på massaved och timmer. – Ibland brukar skogsägare fråga efter stocklistan. Men överlag får jag sällan frågor om virkesmätning, de flesta vet att mätningen nuförtiden är noga kontrollerad. Annat var det förr när virkesuppköparen mätte virket med måttband, en 3 meter lång trämåttstock och klave. Då kunde det uppstå diskussioner, säger Fred Nordell. Energived inkluderas Den förra virkesmätningslagen var från 1991 och en uppdatering var på sin plats då mätpraxis har ändrats. Nytt är att virkesmätningslagen inkluderar energived, vilket ökar skogsägarnas rättskydd. Den del i den nya lagstiftingen som gäller energived träder i kraft efter årsskiftet. – Jag rekommenderar att skogsägarna låter mäta sin energived genom vägning eller som flisad. Det ger det säkraste mätresultatet. Kommer skogsägaren inte överens med virkesköparen om mätresultatet har han rätt att kräva en officiell mätning. Virkesmätning hör till Skogsforskningsinstitutets myndighetsuppgift. Skogsägare kan kräva en officiell mätning per brev eller elektroniskt. Den som även är missnöjd med den officiella mätningen kan besvära sig vidare till en mätningsnämnd. Är någon part missnöjd med mätningsnämndens beslut kan denna besvära sig till förvaltningsdomstolen och vidare till högsta förvaltingsdomstolen. • Text: Marianne Palmgren Nu eldas det med stenkol För närvarande är situationen på marknaden för energived unik. För första gången på många år tyder allt på att Kemera-stöden för uttag av energived inte förbrukas helt. FOTO: PIXMAC I slutet av augusti hade 45 procent av de beviljade medlen utbetalats i Svenskfinland, det vill säga inom Kustens region. Siffran för hela landet är några procent lägre. – Statstödet för uttag av energived kommer att räcka till i hela landet i år enligt nuvarande läge, säger Greger Erikslund på Finlands Skogscentral. Jämfört med samma tid i fjol har vi betalat ut 13 procent mindre. Bioenergi rf*) säger i ett pressmeddelande att regeringen snabbt borde reagera på den situation som nu har uppstått, då stenkol ersätter skogsbränslen och torv. Orsaken till bränslebytet vid årsskiftet var sänkningen av stödet till skogsbränslen, som var en direkt följd av att skatten på torv steg från 1,9 till 4,9 euro/MWh. Stödet sänktes från 18 till 13 euro/MWh. Det här drabbar kraftverk som Alholmens Kraft i Jakobstad och Vaskiluodon Voima i Vasa. Enligt Bioenergi rf borde regeringen i snabb takt höja stödet för användning av energived och sänka skatten på torv. Vid årsskiftet försvann även flisningsstödet som utbetalades till värmeverk som använde skogsbränslen. Stödet var 1,70 euro per fliskubikmeter, vilket motsvarar 4,25 euro per fastkubikmeter. Det har dock en mindre inverkan. Det är speciellt kraftverk vid kusten som har gått över till stenkol. När transportsträckan från hamnen till värmeverket ökar, är stenkolet inte längre lika fördelaktigt. – Läget är dystrare än på många år. Energived går säkert fortsättningsvis att sälja, men priset sjunker, säger Tage Fredriksson på Bioenergi rf. Alholmens Kraft i Jakobstad har kraftigt minskat användningen av energived. Vd Roger Holm säger i en intervju i Metsälehti att energiveden i dag är det dyraste bränslet. De senaste åren har Alholmens Kraft använt rekordstora mängder energived och lite stenkol, men nu är det tvärtom. – Priset avgör vilken typ av bränsle vi använder, säger Holm i intervjun. • Text: Gerd Mattsson-Turku *) Bioenergi rf är en förening för stora och små företag som producerar biobränslen, det vill säga skogsbränslen, torv och pelletar. Medlemmarna producerar 80 procent av all förnybar energi som produceras i Finland. Skogsbruket 9/2013 7 Skogsägarna mot stadsarkitekterna I Finland beaktar man inte inverkan på skogsbruk då man gör upp generalplaner. Det innebär kostnader för markägaren – men också i sista hand för alla finländare. Skogen har en speciell plats i de flesta finländares hjärtan. Det är till skogen många styr för att få andrum. Det är där vi joggar, plockar svamp och orienterar. För många innebär skogen också levebröd i någon form. Det finns över 600 000 skogsägare i Finland och många företag som på ett eller annat sätt går till skogen för att få råmaterial. Också kommunerna får sitt från skogen i form av skatteintäkter från virkesförsäljningsvinsterna. Ändå finns det tydliga tecken på att man vid planläggningen inte beaktar inverkningarna på skogsbruket. I internationell jämförelse är de finska skogarna hårt naturskyddade. Befinner sig ens skog under en generalplan är det inte så där bara att hugga ner 8 Skogsbruket 9/2013 den. Man måste ansöka om tillstånd för miljöåtgärd. Eftersom en stor del av de finländska skogsägarnas skog åtminstone delvis är planlagda vållar det här bekymmer. Denna konfliktsituation diskuterades under ett seminarium som ordnades i september av Södra Finlands skogsägarförbund. Förbundet har tillsammans med Skogsforskningsinstitutet Metla gjort en omfattande undersökning med syftet att kartlägga hur planläggningen påverkar skogsbruket i södra Finland. Undersökningen, som leddes av professor Tuula Packalen vid Metla, kom till att generalplaner begränsar skogsbruket avsevärt, och att man vid planläggning av områden inte verkar beakta följderna för skogsbruket. Försvårar råmaterialanskaffning Pauli Otava ansvarar för anskaffning av råmaterial på Versowood Oy, en av de större producenterna och förädlarna av sågvaror i Finland. Företaget är följaktligen en stor kö- pare av virke. Men affärerna vill inte alltid gå så smidigt. Företaget har en produktionsanläggning i Riihimäki, och för att minska transportkostnader är det givetvis av intresse att göra råmaterialanskaffningen så nära fabriken som möjligt. I Högfors finns det gott om skog samt skogsägare som är villiga att sälja sitt virke. Men dessvärre måste man för över 20 procent av skogen ansöka om tillstånd för miljöåtgärder för att få avverka. Det krånglar till det en hel del. Och då det blir krångligt brukar det oftast innebära en högre prislapp. – Det finns många friluftsområden i Högfors och det styr skogsbruket. Att få tillstånd för en miljöåtgärd innebär extra kostnader både för oss och för markägaren, konstaterade Otava. Där man gjort upp en avverkningsplan kan det mitt i allt uppkomma områden där man inte får hugga. – Det innebär att vi måste flytta våra maskiner och det blir mer krävande att optimera transporterna. Vi får högre kostnader och i Finland lyder under generalplan eller någon annan begränsning grundar sig på att man vill skydda landskapet och naturen, och vill försäkra sig om att medborgarna har tillräckligt mycket naturområden för rekreationssyften, sade Jarva. Tuula Packalen. det innebär att vi skyr skogsområden i Högfors, vilket givetvis innebär mindre intäkter för både skogsägarna där och för kommunen som går miste om skatteintäkter, konstaterade han. Längre process Det är stadsarkitekterna som gör upp generalplanerna. Under seminariet talade arkitekt Anne Jarva, som ansvarar för planläggningen i Hyvinge stad. Hon konstaterade att man som stadsarkitekt måste utgå från invånarnas behov. – Även om majoriteten av stadens invånare bor i tätorter uppskattar alla också vår natur, sade hon. Natur finns det gott om i Hyvinge där över två tredjedelar av arealen är landsbygd. Hyvingeborna kan njuta av stora friluftsområden och vildmark. Även om också Hyvinge stad är en stor skogsägare – staden innehar 1 800 hektar skog och förtjänar upp till 250 000 euro i avverkningsintäkter per år – är man enligt Jarva mån om att skydda naturområdena. Hela staden lyder under en generalplan, och i den har man velat trygga dessa vildmarksområden. Eftersom kommunen inte har haft råd att inlösa den här marken har man istället utsatt den för begränsningar, vilket innebär att skogsägaren inte kan hugga hur han vill. Ett fall ur skogsägarens synvinkel presenterades på seminariet. En skogsägare, som äger skog i Hyvinge, ville avverka på ett 40 hektar stort område. Han fick lovet men inte utan kostnader och omvägar. En person besvärade sig mot avverkningsansökan och krävde att avverkningen skulle skötas med häst för att inte förstöra omgivningen. Besväret godkändes inte, men fördröjde hela processen med över ett år. Om skogsägarens mark finns på ett område som lyder under generalplanen måste han ansöka om tillstånd för miljöåtgärder, och det kan fördröja avverkningen med år. Dessutom måste markägaren betala för att få sin ansökan behandlad. Markägarens intressen är alltså inte alltid samstämmiga med kommunens. – Orsaken till att så stora markområden Synkronisering nödvändig Men det blir lätt en djungel av olika specialsituationer. Professor Tuula Packalen lyfte fram ett fall som lydde under en generalplan från 2011 och en landskapsplan från 2012. Därtill var marken ett skogsskyddsområde men samtidigt också ett Natura 2000-fall. – Vem kan i sista hand fatta beslutet om man får avverka eller inte på ett sådant område, frågade hon sig. De flesta talare under seminariet ondgjorde sig över att planläggningsprocesserna skiljer sig stort mellan olika kommuner och att materialet om all mark inte finns samlat på ett och samma ställe. Det finns stora variationer i förfarandet att ansöka och bli beviljad tillstånd för miljöåtgärd från kommun till kommun. Packalen efterlyste ett gemensamt förfaringssätt. – Vi måste få skogsägarnas planer synkroniserade med planläggningen för att båda sidor ska bli nöjda, sade hon. Tuula Packalen påpekade att ivern att sköta sin skog minskar markant om man inte kan vänta sig inkomster av den. – Träförädlingen flyttas till andra ställen och skogarna förblir oskötta. Det har konsekvenser för hela samhället, konstaterade hon. • Text: Lena Barner-Rasmussen Foto: Lena Barner-Rasmussen och PETER NORDLING Omfattande forskningsrapport Forskningsprojektet gjordes på initiativ av Södra Finlands skogsägarförbund och finansierades av Finlands skogsstiftelse. Totalt 32 kommuner av förbundets 41 medlemskommuner ingick i forskningsmateria- let. Dessa 32 kommuner representerar ungefär 78 procent av förbundets totala verksamhetsområde. Av skogsmarken och impedimenten på det undersökta området faller cirka 19 procent under en generalplan. • Vem ska ersätta förlusterna? I princip borde markägaren bli ersatt för de ekonomiska förluster planläggning av området ger upphov till. Men i praktiken är det svårt eftersom det i de flesta planläggningsfall saknas en ekonomisk uppskattning över dessa förluster. I värsta fall kan ett krav på tillstånd för miljöåtgärder sätta käppar i hjulen för all form av skogsbruk. Dessutom faller det på skogsägaren att själv ta reda på om det finns begräsningar för att idka skogsbruk på sin egen mark – det är ingenting staden informerar om. Också den här processen innebär kostnader för skogsägaren. • Skogsbruket 9/2013 9 Ett dödsbo kan ha fördelar Skogsägare i form av dödsbon lyfts ofta fram som problembarn. Skogen är oskött och står orörd då delägarna i dödsboet inte kommer överens. Den här generaliseringen stämmer inte, säger Clas Stenvall på Finlands skogscentral. – I Nyland finns cirka 2 500 dödsbon. Jag har via anmälningar, som skickas till Skogscentralen, om användning av skog kunnat se vilken aktivitet det är i skogen och jag blev kanske litet förvånad. I över hälften av de skogar, som ägs av dödsbon, utförs avverkningar regelbundet. Ifall man utgår från en tio års period utan att lämna in en åtgärdsanmälan räknas mindre än 20 procent av dödsbona som passiva, säger Clas Stenvall. Ett annat intressant fenomen kom också fram när han började undersöka dödsbon som skogsägare. – Delägarna i dödsbon delar ofta skogen och åkern, men behåller gården i dödsboets namn. Av de passiva dödsbona är många sådana som egentligen bara består av någon hektar skog närmast gården. Delägarna har valt att behålla föräldrarnas hus och använda det gemensamt. Som ett konkret exempel tar Clas Stenvall Lappträsk. Clas Stenvall. 10 Skogsbruket 9/2013 – I Lappträsk finns det 82 dödsbon som tillsammans har omkring 1 400 hektar skog. Av dessa äger de trettio största dödsbona cirka 1 200 hektar, cirka fem sjättedelar. De ger en medelareal på 30 hektar. Drygt femtio dödsbon har sammanlagt bara 200 hektar mark och det ger en medelareal på 4 hektar. Det stöder min uppfattning om att skogen och åkermarken ofta delas och att den som är skogsintresserad tar över den. Barn och studerande Om det i dödsboet finns barn som studerar, lönar det sig beskattningsmässigt att hålla kvar dödsboet. Inkomsterna av skogen påverkar inte möjligheten att få studiestöd och bostadsstöd, då inkomsterna inte betraktas som personliga inkomster. – Dödsbon där delägarna är oense om skötseln är jobbiga för alla. Beslut om skogen ska fattas gemensamt. Om en delägare motsätter sig en åtgärd, som exempelvis en gallring, blir den outförd. Undantag är naturkatastrofer, såsom betydande stormskador i skogen. När det finns risk för omfattande insektangrepp på det skadade virket krävs det inte ett enhälligt beslut, säger Clas Stenvall. Underskott Många dödsbon omvandlas till beskattningssammanslutningar, men det är inget måste. Beskattningsmässigt har det nästan enbart fördelar med undantag av om det finns studerande som delägare. – I en beskattningssammanslutning betraktas inkomster av skogen som delägarnas personliga kapitalinkomster. På kapitalinkomsten betalas 30 procent i inkomstskatt på inkomster upp till 50 000 euro och 32 procent på det överstigande beloppet. Ett negativt resultat från skogsbruket dras av från delägarnas övriga kapitalinkomster. Om det inte finns sådana, träder systemet med underskottsgottgörelse i kraft. Det innebär att 30 procent av det negativa resultatet på kapitalinkomstsidan dras av från den skatt som fastställs på löneinkomster eller pensionsinkomster. I ett dödsbo hör inkomsterna till dödsboet. På kapitalinkomsten betalas 30 procent i inkomstskatt på inkomster upp till 50 000 euro och 32 procent på det överstigande beloppet. Kapitalinkomsten av skogen delas mellan delägarna i förhållande till deras andelar. Om skogsbruket uppvisar ett under- skott, träder inte systemet med underskottsgottgörels i kraft, underskottet kan alltså inte dras av från delägarnas förvärvsinkomster. Det negativa resultatet kan däremot avdras från dödsboets kapitalinkomster under de följande 10 åren. Sälja sin andel En delägare i ett dödsbo kan sälja sin andel. För att försäljningsvinsten ska vara skattefri, måste delägaren ha ägt sin andel i minst tio år och det är bara till syskon, barn och barnbarn som en delägare kan sälja skattefritt. Men den som köper andelen får inte göra skogsavdrag, då försäljningen betraktas som försäljning av lös egendom. Då en delägare vill sälja sin andel är det fördelaktigt att först ombilda dödsboet till en beskattningssammanslutning. Den som köper andelen får göra skogsavdrag, då försäljningen betraktas som försäljning av fast egendom. Här gäller också regeln om skattefrihet, då säljaren ägt sin andel över tio år. En delägare kan kräva att ett dödsbo delas. Det behövs inget samtycke av de andra delägarna. Lantmäteriverket sköter delningen eller klyvningen, som det officiellt heter. • Text: Gerd Mattsson-Turku Vill du veta mera? Skogscentralen har till Nyland fått EUpengar via den så kallade europeiska jordbruksfonden för att sprida information om alternativa ägarformer till dödsbon och om generationsskiften på skogsfastigheter. Genom skatteplaneringen kan du minimera skatten. Projektet startade 2013 och avslutas 2015. Det sköts av skogsbruksingenjör Clas Stenvall. Under hösten kommer Stenvall att ordna träffar, som är öppna för alla intresserade, på olika platser i Nyland. Följande datum är redan fastslagna: 1.10 kl. 18.00–20.30 Lovisa, Kuggom Folkhögskola 3.10 kl. 18.00–20.30 Borgå, Inveon 8.10 kl. 18.00–20.30 Ingå, kommunhuset 17.10.kl. 18.00–20.30 Karis, Lärkkulla Konsulteringen är gratis. Priserna på svensk stock rasade Skogsbruket har granskat den officiella prisstatistiken gällande Finland, Sverige, Estland och Litauen för att jämföra virkespriserna och prisutvecklingen i länderna runt Östersjön. Både virkeshandeln och sättet att mäta virke är lite olika i de här länderna. För att kunna göra en jämförelse har vi använt oss av statistikförda priser för virke levererat till skogsväg. Priserna är korrigerade så att de gäller fastkubikmeter på bark och omräknade till euro med valutakursen i slutet av juni för respektive år. ro. Esterna fick alltså mer än 50 procent mera betalt för sin stock än sina skogsbröder i Mellansverige. De estniska sågarna konkurrerar hårt om stocken med höga priser som följd. Egentligen är det lite förvånande att esterna inte börjat importera talltimmer från Sverige. Bra betalt för kvalitetsbjörk I Sverige är björktimmer ett marginellt sortiment som Skogsstyrelsen inte publicerar officiell prisstatistik för. För vår del rasade priserna redan för flera år sedan när produktionen av björkfaner minskade, men i Baltikum verkar priserna på björkstock stå sig. Estland för som enda land skild statistik över priset på fanerstock. I juni var leveranspriset på kvalitetsbjörk 110 euro per kubikmeter utan bark, motsvarande pris i Finland skul- le bli 95 euro då vi mäter virket med bark. Jämnare pris på massaveden På massavedssidan har vi för tillfället en rätt jämn prisbild runt Östersjön. I Baltikum är priserna aningen lägre, vilket är naturligt då det mesta av massaveden exporteras till Sverige och Finland. Massavedspriserna i Baltikum varierar kraftigt beroende på hur virkesexporten drar. Björkmassavedens prisutveckling i södra Sverige är mycket intressant. Södra skogsägarnas satsning på dissolvingmassa för textilindistrun har klart höjt efterfågan och priserna har hållit efter att ha stigit rejält förra året. • Text: Johnny Sved Stora skillnader I Finland har stockpriserna återhämFinland, Sverige, tat sig en aning sedan nedgången Finland, Sydkusten Sverige, Syd Estland Litauen Österbotten Mellan 2012, men det är fortfarande en bit Pris i juni 2011 förändring på 12 Pris i 2 kvartalet 2011 förändring på Pris i juni 2011 förändring på 12 12 mån. mån. mån. kvar till 2011 års priser. Konjunktu57 62 50 53 55 42 ren börjar långsamt svänga och ef- Talltimmmer 56 61 49 55 52 47 Grantimmer terfrågan på sågvaror ökar sakta. I Björktimmer 48 48 51 49 Europa råder fortfarande stor osä31 33 31 34 33 30 kerhet, men i USA har man äntligen Tallmassaved 32 34 32 34 31 31 Granmassaved ridit ut finanskrisen och byggverk- Björkmassaved 31 33 31 33 38 34 samheten har kommit igång på allvar. USA suger upp allt mer av det Sverige, Finland, Estland Litauen Sverige, Syd Finland, Sydkusten Mellan Österbotten kanadensiska virket, vilket ger större utrymme för finska sågvaror av hög Pris i juni 2012 förändring på 12 Pris i 2 kvartalet 2012 förändring på Pris i juni 2012 förändring på 12 12 mån. mån. mån. kvalitet i bland annat Asien. Transportkostnaderna är ett evigt Talltimmmer 53 -‐7% 56 -‐10% 46 -‐8% 51 -‐6% 56 2% 47 11% 52 -‐7% 59 -‐3% 46 -‐6% 55 0% 55 6% 50 6% problem för den finska skogsindu- Grantimmer Björktimmer 46 -‐4% 46 -‐4% 56 10% 52 7% strin, för att komma ut i världen 30 -‐3% 29 -‐12% 28 -‐9% 33 -‐3% 26 -‐21% 19 -‐38% måste vi först korsa Östersjön. EU:s Tallmassaved Granmassaved 31 -‐3% 32 -‐6% 30 -‐7% 33 -‐2% 26 -‐16% 20 -‐36% svaveldirektiv kan leda till ännu hö- Björkmassaved 30 -‐3% 30 -‐9% 30 -‐2% 36 8% 28 -‐26% 23 -‐30% gre kostnader och industrin lobbar hårt för att få något slags kompensaFinland, Sverige, Estland Litauen Finland, Sydkusten Sverige, Syd tion till stånd. Österbotten Mellan I Sverige har man upplevt ett diPris i juni 2013 förändring på 12 Pris i 2 kvartalet 2013 förändring på Pris i juni 2013 förändring på 12 rekt prisras på sågtimmer. De svensmån. 12 mån. mån. ka priserna sjönk redan 2012 och nu Talltimmmer 56 6% 60 7% 41 -‐10% 46 -‐9% 63 13% 52 9% har stockpriserna sjunkit ytterligare Grantimmer 54 4% 59 0% 43 -‐8% 51 -‐6% 61 11% 53 7% 45 -‐2% 45 -‐2% 56 0% 53 1% med närmare 10 procent. Den svenska Björktimmer stocken är idag betydligt billigare än Tallmassaved 29 -‐3% 31 7% 25 -‐11% 29 -‐10% 26 0% 23 24% 30 -‐3% 31 -‐3% 27 -‐11% 30 -‐10% 25 -‐4% 24 23% stock i Finland och Baltikum. Ytter- Granmassaved Björkmassaved 30 0% 30 0% 30 -‐2% 36 1% 26 -‐7% 26 10% ligheten hittar vi på tallsidan, medan Virkespriserna i några Östersjöländer hösten 2013. Priserna har förändrats med mellan –10 proesterna fick 63 euro per kubikmeter cent och +24 procent beroende på land och sortiment från sommaren 2012 till sommaren 2013. för sin tallstock fick man i det mellansvenska prisdiket nöja sig med 41 euKällor: Skogsforskningsinstitutet Metla, Skogsvårdsstyrelsen Skogsbruket 9/2013 11 Bioekonomin öppnar nya affärsmöjligheter I höst får Finland sin genom tiderna första bioekonomiska strategi. Avsikten är att skapa ny affärsverksamhet och förbättra sysselsättningen genom att utveckla produkter och tjänster som baserar sig på förnybara resurser. Det kan innebära nya användningsområden för cellulosa och en större efterfrågan på virke. EU antog i fjol en bioekonomistrategi. I Finland håller en arbetsgrupp, tillsatt av Arbets- och näringsministeriet, nu på att färdigställa ett förslag till motsvarande strategi för landet. Den 13 man starka arbetsgruppen, som leds av biträdande avdelningschef Liisa Saarenmaa vid Jord- och skogsbruksministeriets skogsavdelning, har som mål att överlåta förslaget för godkännande åt regeringen under hösten. 12 Skogsbruket 9/2013 Sixten Sunabacka, strategidirektör för Skogsbranschens strategiska program på Arbets- och näringsministeriet, är en av medlemmarna i arbetsgruppen. Han konstaterar att flera EU-länder redan antagit egna bioekonomistrategier. Många länder, till exempel Danmark och Holland har strategier som baserar sig på agrobioekonomi, alltså livsmedel som kommer från jordbruket. – Om vi kan skilja oss från mängden kan vi också göra vår röst hörd i internationella sammanhang. Därför utgör skogen en bra bas för den finländska bioekonomin, säger Sixten Sunabacka och tillägger att det nu handlar om en mera mångsidig användning av virket än att tillverka papper och plankor. I ordet bioekonomi kan den första delen, bio, definieras som att förädla och konsumera produkter av förnybara naturresurser. Ekonomin är minst lika viktig. Produkterna ska nämligen ge oss en ekonomisk väl- färd, det vill säga arbetsplatser, inkomster och exportintäkter. Redan här Sixten Sunabacka konstaterar att utvecklingsprocessen, trots avsaknad av en klar strategi, startade redan för ett tiotal år sedan. Bioekonomins andel av Finlands bruttonationalprodukt (ca 160 miljarder euro i fjol) är redan över 10 procent. Skogen svarar för ungefär hälften av vår bioekonomi och enligt Sunabacka har vi de rätta förutsättningarna för att öka den skogsbaserade bioekonomins betydelse. Som det första steget i utvecklingen betraktar han skogsintegraten, där man förutom cellulosa och papper, producerar energi som säljs som fjärrvärme och elektricitet. – Det här är inte vanligt i andra delar av världen. Och vi har nu en teknik som vi kan exportera, säger han. Följande steg togs då den kemiska indu- FOTO: NESTE OIL Kuopioföretaget Green Fuel Nordic planerar att bygga flera anläggningar som producerar bioolja i Finland och Neste Oil tillverkar palmoljebränsle både i Sköldvik och Rotterdam. – Jag hoppas att vi på det här sättet snabbt kommer in i den nya bioekonomin. Vem kunde för tio år sedan tro att vi av virke gör olja och bränsle för bilar, frågar Sixten Sunabacka retoriskt och småler. strin började producera skogsbaserade drivmedel, såsom biodiesel. Men också här är skogsindustrin på frammarsch. Nästa år börjar UPM tillverka drivmedel för fordon vid en anläggning i Villmanstrand. Drivmedlet görs av tallolja som uppstår som en biprodukt vid cellulosaframställningen. Samtidigt har energiindustrin kommit in på samma område, dragit till skogs för att hämta råvara för nya produkter. I Joensuu tillverkar Fortum bioolja som kan användas på samma sätt som tung brännolja, men även förädlas vidare till nya, mera utvecklade produkter. Därmed har Fortum skapat en ny plattform att bygga på. Exemplen på innovationer av samma karaktär är flera. St1-koncernen utvecklar till exempel en metod för att utvinna etanol ur sågspån (Skogsbruket 6–7/2013). Koncernen tillverkar redan etanol av bland annat gammalt bröd. Etanolen blandas i bensin för att ge ett miljövänligare drivmedel. Fortsättning följer Och det här är bara början. Den fortsatta utvecklingen kan redan skönjas. Stora Enso har till exempel beslutat vidareförädla lignin vid sin fabrik i Sunila i Kotka. Ur ligninet, som kan kompensera fossila råmaterial, kan man utvinna kemiska produkter och tekniska material. Det är ännu för tidigt att säga hur omfattande användningen av lignin kan bli. Men enligt Sixten Sunabacka innebär beslutet att bygga anläggningen i sig ett stort kliv framåt. Han bedömer att lignin bland annat kan användas i stället får stål och plast i olika kompositmaterial. Ytterligare ett steg i utvecklingen väntar bakom hörnet. Ur cellulosa utvinner man i framtiden, med en till visshet gränsande sannolikhet, också kemiska ämnen som råvara för läkemedels- och kosmetikaindus trin. – Här handlar det om klart högre förädlingsvärden. Men med de nya produkterna kommer vi aldrig upp till samma virkesåtgång som med de traditionella. Därför kommer vi nog att såga bräder och plankor vid sidan om cellulosatillverkningen också i framtiden, säger Sixten Sunabacka. Specialcellulosa Han tror dock att morgondagens cellulosa ser annorlunda ut än dagens. – Framför allt kommer vi att ha ännu flera olika varianter och kvaliteter av cellulosa, beroende på slutanvändningen. Idag har vi skild cellulosa för skilda pappers- och förpackningsmaterial. Men differentieringen fortsätter. Stora Ensos linje för dissolving- eller textilmassa i Uimaharju ger en fingervisning om vart utvecklingen är på väg. Världsmarknadspriset på textilmasa är klart högre än på pappersmassa. Och genom att göra textiler av trä i stället för av bomull frigör man åkerjord för livsmedelsproduktion. Speciellt för Kina kan det här ha en stor betydelse i framtiden. Sixten Sunabacka ser en betydande potential i dissolvingmassan. – Värdet på årets export är beräknad till mellan 50 och 80 miljoner euro. Storleksordningen är den samma som Rovios årsomsättning för år 2011. Tänk om tillväxten för dissolvingmassan blir den samma som för Rovio, säger han förhoppningsfullt, men kanske inte alldeles ogrundat. – Vi pratar nog mycket om spelindustrin, men väldigt lite om möjligheterna inom den skogsbaserade bioekonomin. Den står faktiskt redan för ungefär hälften av den finländska bioekonomin. Tjänster och kunnande på export Till den framtida bioekonomin hör också tjänster, tjänster som i Finlands fall baserar sig på skogskunnande. Enligt Sixten Sunabacka finns även här en betydande exportpotential. Han tänker till exempel på hur finländskt kunnande kan utnyttjas för stadsplanering där man effektivt kombinerar virke och teknologi för smart byggande. Tack vare bioekonomin räknar han med att skogsindustrin i framtiden står för en betydligt större del av den finländska bruttonationalprodukten än idag. Nu härrör 4–5 procent av Finlands BNP från skogen. Skogsindustrins problem har debatterats livligt och inte utan orsak. Användningen av timmer för sågvaror har minskat med oroväckande 25 procent sedan år 2000 och den grafiska pappersindustrin befinner sig i kris. Men trots olyckskorparnas kraxande tror Sixten Sunabacka inte att skogsindustrin behöver frukta ett Nokiaöde. Tack vare bioekonomin ser han tämligen ljust på framtiden. – Gemene man vet knappast att vi i fjol använde drygt 31 miljoner kubikmeter inhemsk massaved. Det är mer än någonsin tidigare. Och i år är det möjligt att uttaget av gagnvirke från finländska skogarna kommer upp till samma nivå som under rekordåret 2007 då uttaget var 58 miljoner kubikmeter. Sixten Sunabacka framhåller att det är möjligt att på ett hållbart sätt öka uttaget av gagnvirke med 10–15 miljoner kubikmeter per år och att öka användningen av energived med ungefär lika mycket. – Dessutom, säger han, förstärker de globala trenderna våra möjligheter att förnya skogsbranchen genom att utveckla bioekonomin. Med hjälp av den skogsbaserade bioekonomin kan vi svara mot det tryck som klimatförändringen, miljöproblemen, dyrare icke förnybara råvaror, befolkningsökningen och urbaniseringen innebär. • TEXT: PETER NORDLING Skogsbruket 9/2013 13 Plantor tork Bruna, torra tallplantor är inte en syn du som skogsägare vill se då du granskar den nyplanterade ytan. Men det är fullt möjligt. Så här ser enen ut i mitten av juli när den angripits av skytte- och grensvamp. Fotot är taget i Kimito av Risto Jalkanen. – På den tre hektar stora ytan i Vallgrund i Korsholm var över hälften av plantorna bruna och de hade inga synliga skador. Skogsägaren märkte i vilket skick plantorna var då han granskade ytan på våren. Skadan kan ha skett redan under senhösten. Det här berättar skogsvårdsinstruktör Anders Hjortman på Skogsvårdsföreningen Österbotten. – Planteringen utfördes förra hösten. Förnyelseytan hade inte markberetts, Risk för massdöd Räddningsak bland enar Har du sett bruna enar i sommar? De är sannolikt angripna av en aggressiv skyttesvamp. Det är en barrangripande skytte- och grensvamp med det latinska namnet Stigmina juniperina som dödar enar i Finland. Specialforskare Risto Jalkanen på Skogsforskningsinstitutet Metla befarar att angreppen inte ännu nått sin kulmen. Mycket beror på hurudan höst vi får. Svampen har funnits i skogarna sedan mitten av 1900-talet. År 2005 började svampen massföröka sig eftersom det då regnade sällsynt mycket. I närmare tio års tid har svampen bidat sin tid i skogen i väntan på bättre tider. – Regnkaoset förra hösten var precis vad svampen behövde. Sjukdomsbild Skyttesvampen angriper inte andra träd, men sprider sig effektivt mellan enarna. Svampen producerar nya sporer hela sommaren och förekommer nu ända upp till Simo i Lappland. – Om de lägsta grenarna på enen först blev bruna och torkan sedan spred sig mot toppen, då är det fråga om ett angrepp av Stigmina juniperina, säger Risto Jalkanen. Kolla också hur de bruna barren ser ut. 14 Skogsbruket 9/2013 Svampen bildar mycket små svarta punktformiga fruktkroppar, som du hittar på barrens översida. En angripen en kämpar vidare med några få gröna kvistar i toppen, men dör sannolikt inom ett par år. Toppen hålls längst vid liv eftersom där är som torrast, alltså förhållanden som svampen ogillar. Risto Jalkanen tillägger att om man ser enar som på kort tid har blivit helt och hållet bruna kan det vara frågan om att de har torkat. Skogen återhämtade sig Han har i sommar rest runt i Finland för att granska hur skogen och naturen klarade av regnmassorna förra hösten. – Det är råder inget tvivel om att alla trädslag tog stryk. Träden angreps av olika svampsjukdomar som gynnas av regnigt väder. Träden har mot alla odds återhämtat sig förvånansvärt väl. En orsak kan vara att maj månad var varmare än vanligt och gav träden möjlighet att tidigt växa sig starka. – Skogens ekosystem är så otroligt invecklat. Alla fenomen kan helt enkelt inte förklaras. • Text: Marianne Palmgren De senaste tio åren har askskottsjukan spridit sig snabbt i Sverige. Nu startar en insamling av friska ympkvistar för att försöka bevara asken – ett arbete där allmänheten kan hjälpa till. Sveriges lantbruksuniversitet SLU och Skogforsk samlar under de närmaste åren in kvistar av helt friska askar eller av lätt skadade askar, vilka har vuxit i närheten av mycket sjuka träd. Kvistarna ska samlas i en genbank och analyseras av forskare som vill komma underfund med varför vissa askar har bättre motståndskraft mot askskottsjukan än andra. Vissnade blad, döda skott och sår på grenar och stam är typiska symptom för askskottsjukan. Sjukdomen har sedan den först observerades i Litauen och Polen under mitten av 1990-talet nått stora delar av Europa. Skogsstyrelsen har nyligen gett ut nya rekommendationer för hanteringen av skadade träd. Att avverka skadade askar förhindrar inte nämnvärt spridningen av sjukdomen. Skogsstyrelsens råd är att man såvitt det är möjligt låter bli att fälla döda eller döende askar. Också i Finland I Finland påträffades askskottsjukan första gången 2007, i Tusby. Efter det har skador inrapporterats till Skogsforskningsinstitutet från kade på ytan men plantorna var i utmärkt skick och planteringen rätt utförd. Frosttorka i Sverige Liknande skador har också uppmärksammats i Sverige. Skogsstyrelsen meddelar att det på flera håll i södra och mellersta Sverige finns skador på plantor och plantskog. Den troliga orsaken är frosttorka, även kal�lad tjältorka eller fysiologisk torka. Frosttorka orsakas av solexponering under senvinter och tidig vår då det ännu finns tjäle i marken. Sådana förhållanden rådde i södra och mellersta Sverige i mars och början av april i år. Frosttorka sker på platser där träd exponeras för solljus under senvintern och tidig vår, alltså i skogsbryn och på hyggen. Ska- dorna är ofta kraftigast mot söder och sydväst eller i de gröna delar av plantan som stuckit upp ovanför snötäcket. På gran och tall ser man att barren blir bruna i de delar som varit utsatta för starkt solsken. Skadorna sker i mars och april. Barren värms upp av solen och börjar avge vatten. Om det samtidigt finns tjäle i marken hindras vattenförsörjningen av plantorna och barren torkar ut och dör. Kan planteringsytan med de bruna tallarna ha drabbats av frosttorka? – Jag tvivlar på att det är frosttorka som drabbade plantorna, säger Anders Hjortman. Han har konsulterat vd Rainer Bodman på Mellanå Plant och orsaken står sannolikt att söka i en alltför lång och regnig växtsäsong som följdes av en snabb kyla, vilket överraskade plantorna som inte hann förbereda sig för vintern. Ersättning för skador Hjortman tillägger att det i närheten finns en annan planteringsyta som också drabbats av bruna tallplantor. Här kan frosttorka vara orsaken, då ytan finns på en solexponerad ås. – Frosttorka har hos oss också drabbat enar och en del prydnadsträd och bärbuskar. Skogsägaren har rätt att söka ersättning för naturskada hos Skogscentralen. Godkänns anhållan ersätts nya plantor och 35 procent av arbetskostnaderna. • Text: Marianne Palmgren flera platser inom askens naturliga utbredningsområde i södra Finland. Området finns söder om linjen Björneborg–Villmanstrand. Professor Jarkko Hanttula på Skogsforskningsinstitutet säger som sina svenska kolleger att vi inte skall fälla en skadad ask innan den är så gott som död. – Det verkar som om askträd som är skadade repar sig då och då. Större träd verkar motstå skador bättre än små. Rolf Wickström, som är skogsinstruktör i Södra skogsreviret, observerade askskottsjukan för drygt fem år sedan på askar som han har planterat i egen skog i Sibbo. – Jag såg att askarna inte mådde bra, men visste inte vad det var, berättar Rolf Wickström. Jag tyckte att skadorna påminde om knäckesjuka på tall och om basfläcksjuka på björk. Ett par år senare fick jag höra om askskottsjukan och då visste jag vad mina askar hade drabbats av. – De svagaste askarna dog efter ett par år. En mindre ask har kämpat emot i fyra år och har en massa toppar i dag. En cirka 20-årig ask tappade all bladskrud, men fick följande år en otroligt bra fröskörd, från vilken jag har drivit upp några nya plantor. Följande år dog den. – Några skogsägare som har haft riktigt stora askar på sina gårdar har också fått sina askar angripna av askskottsjukan. • Text: Gerd Mattsson-Turku Den här askplantan i Rolf Wickströms skog har kämpat mot aspskottsjukan i fyra år och har idag en massa toppar. Foto: Rolf Wickström aktion för döende ask Skogsbruket 9/2013 15 – koncentrerad naturhänsyn Ekonomiskogsbruket behöver mera död ved. De bästa naturvårdsträden är sälgar med tydlig stam, grova aspar, rönn och klibbal. Oftast är de träd, som är minst viktiga ur skogsbrukets synvinkel, de värdefullaste ur mångfaldens perspektiv. – Att lämna grupper av naturvårdsträd är en självklarhet i dagens skogsbruk, skogsfackmännen har naturhänsynen i ryggmärgen, säger naturvårdsrådgivare Mona Bäckman på Finlands skogscentral. Till hennes arbetsuppgifter hör att granska att naturvärdena beaktas i skogsbruket. Städa inte för rent Om naturvårdsträd blåser omkull ska de få ligga kvar som död ved. Men skogsägare brukar vara snabba att städa rent på avverkningsytan. Omkullfallna träd upplevs som fula, speciellt om de är halvt ruttna. Bakom städbehovet kan också finnas en oro att naturvårdsträdet ska bli en granbarkborrehärd. – Granbarkborrarna vill ha äldre granar. 16 Skogsbruket 9/2013 Oftast är de granar som blir naturvårdsträd så små att de inte duger åt granbarkborrarna, upplyser Mona Bäckman. Överlag ska man undvika granar som naturvårdsträd, främst därför att de faller omkull på grund av sitt ytliga rotsystem. Bäckman tipsar att man i brist på bättre kan göra granen till en högstubbe. – Och döda granar är inget att oroa sig för, granbarkborren vill ha färskt virke. Lämna buskskiktet oröjt Det bästa är om skogsägaren, som kan sin skog, diskuterar med virkesuppköparen var han eller hon vill att gruppen av naturvårdsträd ska placeras på förnyelseytan. Enligt skogscertifieringskriterierna ska det på en förnyelseyta lämnas 5–10 naturvårdsträd per hektar. Naturvårdsträdens diameter ska vara över 10 centimeter. Naturvårdsträden kan blåsa omkull så de ska inte finnas intill vägar eller vid ellinjer. Avsikten är att träden med tiden ska bli död ved i beståndet. FOTO: AnnikKa Selander Naturvårdsträd Naturvårdsträden kan exempelvis placeras intill sumpiga områden och vid bergsknallar. Då blir också den ekonomiska uppoffringen liten för skogsägaren. I gruppen av naturvårdsträd ska man inte bara välja trädslag av olika storlek, också trädens kvalitet ska beaktas. En gammal tall med tjock bark är värdefull med tanke på skogens mångfald. Hålträd och gamla björkar är också viktiga. En välgjord grupp av naturvårdsträd kräver en viss förhandsplanering. Men det är värt mödan. Under årens lopp kommer den att pigga upp landskapet, speciellt då den nya och äldre trädgenerationen samsas sida vid sida. Mona Bäckman tillägger att man med hjälp av grupper av naturvårdsträd kan få stora avverkningsytor att se mindre och naturligare ut. – Kom ihåg att lämna buskskiktet oröjt i grupperna av naturvårsträd. Här sker oftast misstag. Hela ytan röjs upp i hasten, också där gruppen av naturvårdsträden ska bli. Det betyder onödiga extra kostnader för skogsägaren. • Text: Marianne Palmgren Bli en bra beställare – Det finns alla förutsättningar att sköta väl om skogen oavsett vilka de tidigare erfarenheterna av skogsbruk är, säger Annikka Selander, expert på skogsvård och naturvård på Kustens regionenhet vid Finlands skogscentral. Det finns många aktörer som säljer skogsvårdstjänster. De erbjuder allt från helhetspaket till enskilda arbetsuppdrag. Innan du gör en beställning på exempelvis röjning, gallring eller en förnyelseavverkning inklusive förnyelsearbeten gäller det att tänka igenom beställningen. Du fattar besluten Som skogsägare är det du som bestämmer vilka skogsåtgärder som ska utföras i skogen. Marknaden för skogsvårdstjänster är ännu outvecklad och kvaliteten varierar. Därför är det viktigt att du ger en tydlig beställning med kvalitetsförklaringar. – Aktörerna inom skogssektorn ska verkligen lyssna på dig och vilka målsättningar du har med ditt skogsinnehav. Fråga efter alternativ och följder och be att få dem förklarade på ett begripligt sätt, säger Annikka Selander. – Skriv på förhand upp dina frågor och målsättningar. Ha klart för dig vilka krav som du inte kan kompromissa om. Ha med dig listan under diskussionen. Bestäm vad du gör själv och vad du beställer, råder hon. Jämför anbuden Begär anbud av flera virkesköpare eller tjänsteleverantörer. Vilket anbud du väljer beror på priset, men ge också akt på vilken service du får. I virkesaffärer lönar det sig att jämföra mått- och kvalitetsfordringar, tidpunkten för avverkningen och hur dina önskemål beaktas. Virkesaffären i en förnyelseavverkning är i de flesta fall den viktigaste affären för dig som skogsägare. Då får du de största skogsinkomsterna. Skogen har vuxit 80– 90 år. Det lönar sig därför att använda några timmar på att utreda avverkningen och anläggande av ett nytt plantbestånd. Diskutera förnyelsemetod, markberedning och plantering samt eventuellt uttag av energived. Kom också överens om naturvårdsträd, kantzoner och vattenvård. – Gå till skogen tillsammans med skogsfackmannen. Efter rådgivningen ska du känna till de olika alternativen och de sannolika följderna, säger Annikka Selander. FOTO: PIXMAC Allt fler skogsägare beställer i dag skogsvårdstjänster. Du har mycket att vinna genom att göra en välplanerad och specifik beställning. Gör inget förhastat Du ska kunna fatta trygga och välgrundade beslut. Ha inte för bråttom med att skriva under kontraktet. – Fråga alltid om något blev oklart. Och glöm inte att upprätta skriftliga avtal vid överenskommelser. Om du vill vara med i skogen under avverkningen, ska du be köparen meddela innan avverkningen börjar, påpekar Annikka Selander. Kolla resultatet Fråga efter egenkontroll av den som utför arbetet, det har visat sig vara en av hörnstenarna i kostnadseffektivt skogsbruk. Be att få ta del av uppföljningsrapporten. Det är bra om du efteråt diskuterar resultatet med den du anlitat. Ge genast respons om du är missnöjd. Speciellt viktigt är att kolla upp markberedningen och planteringstätheten samt drivningskvaliteten i gallringar. Var inte en tidsoptimist Att köpa tjänster är dyrt. Att själv utföra lättare skogsvårdsarbeten sparar pengar. Men det gäller att göra en realistisk uppskattning av det du behöver i tid, färdigheter och utrustning för att kunna vara självverksam. – Det är lätt hänt att man överskattar sin kapacitet eller är tidsoptimist. Om du behöver hela din semester eller många veckoslut för att plantera eller röja, är det på sin plats att fundera på andra alternativ. Räkna med två till fyra dagar för att plantera en hektar och ungefär tre dagar för att röja en hektar plantskog. Att försöka göra allt själv kan leda till att planerade arbeten inte hinner bli utförda vid rätt tidpunkt. – Tidpunkten för skogsvårdsåtgärder och avverkningar påverkar direkt kostnader och inkomster. Kostnaderna för arbeten gjorda vid en senare tidpunkt blir högre, eller också förlorar du en del av tillväxt och kvalitet och därmed inkomster, framhåller Annikka Selander. • Text: Marianne Palmgren Skogsbruket 9/2013 17 Med vinsch och vajer får en trädfällningsexpert trädet att falla i önskad riktning även om det lutar åt rakt motsatt håll. Det krävs teknik för att fälla träd som är grövre än dubbla längden på ett normallångt svärd. Alternativt byter trädfällaren till ett längre svärd. De tar hand om de knepiga Sommaren är förbi, vilket innebär att högsäsongen börjar nå sitt slut vid Nylands Skogservice Ab och arbetsuppdragen börjar minska. Även denna sommar har företaget varit fullt sysselsatt med att bland annat såga ner svårfällda träd där hus, ellinjer, garage, grannens växthus eller annat liknande varit i riskzonen. Esa Nykänen, vd och ägare till Nylands Skogservice Ab, får frågan om det finns någon speciell typ av träd som en amatör inte ska försöka fälla eller situationer som han bör undvika. – Inte är trädfällning så märkvärdigt. Men det finns förstås extra besvärliga träd och då handlar det om många små detaljer som alla måste lyckas. Den erfarenheten kommer inte genast, inte ens om man arbetar med det dagligen. Det tar två till tre år innan man behärskar trädfällningarna rent generellt, men man lär sig hela tiden något nytt. Esa Nykänen berättar att olika träd kräver olika strategier och att samma trädslag kan bete sig på olika sätt under olika årstider. En björk håller exempelvis brytmånen 18 Skogsbruket 9/2013 rätt bra sommartid, däremot kan det vara svårt att uppskatta trädets tyngdpunkt, speciellt om trädet växt på en öppen plats och kvistarna fritt har fått breda ut sig i olika riktningar. – Det är väldigt viktigt att brytmånen håller, eftersom den styr trädet och fungerar som ett gångjärn. Trots att riktskäret riktar sig åt ett visst håll, betyder det inte att trädet automatiskt faller i just den riktningen. Det är en kombination av trädets tyngdpunkt och riktskärets vinkel som avgör vart trädet slutligen faller – Då man jämför olika trädslag, kan man konstatera att granens brytmån håller rätt bra sommar som vinter. Nykänen säger att det är den här typen av kunskap man bör behärska, i synnerhet i situationer då det ska klättras i träd eller då skylift behövs som hjälpmedel. I annat fall är risken för misstag stor. Det vanligaste felet amatörer gör sig skyldiga till är att de i misstag sågar av brytmånen. Räddar vid misstag Nylands Skogservice Ab får årligen en del uppdrag med att slutföra påbörjade trädfällningar som gått snett. En vanlig situation är att man börjat fälla ett träd som sedan satt sig bakåt. Detta är lätt hänt, också i situa- tioner där trädet från början stått helt rakt och man använt spännlinor. Speciellt stora träd utgör en risk. – Massan är så pass stor att om det kommer en liten vindpust, som man inte förutsett, sätter sig trädet. Då är det bara rätt utrustning som räddar situationen, förklarar Nykänen. Kan man säga att stora, gamla träd inte är att rekommendera för amatörer? – Ja, men intressant nog brukar de små arbetsolyckor vi haft hända med små träd. Esa Nykänen påpekar att man kan tappa fokus då man har ett ”lätt” träd att fälla och inte lika noggrant vidtar alla säkerhetsåtgärder. – Men de små träden förorsakar lika stora skador om de faller över en ellinje eller på en stupränna. Osäker försäkring Den som ger sig i kast med svårfällda träd, utan tillräckliga kunskaper, utsätter sig inte bara för en säkerhetsrisk, utan också för en ekonomisk risk. Försäkringsbolagen har givetvis olika begränsningar i sina försäkringar. Men om det sker en olycka och det klart framkommer att olyckan förorsakats av bristande yrkeskunnighet, ersätter hemförsäkringen sannolikt inte de uppkomna skadorna. fällningarna • Esa Nykänen grundade Nylands Skogservice Ab år 2005. Han började med trädfällning redan under studietiden vid Ekenäs Forstinstitut i slutet av nittiotalet, för att få extra fickpengar. • Företaget har sitt kontor i Lappvik, Hangö och sysselsätter sommartid 15–20 personer av vilka de ungas andel är betydande. • Nylands Skogservice Ab strävar efter att erbjuda sina kunder en heltäckande service med allt som har att göra med skog och virke, allt från avverkningar för landskapsvård till tomtavverkningar och även småskaliga gårdsarbeten. • Kunderna består av skogsindustrin (ca 40 procent), privata sektorn (ca 50 procent) och staten och kommuner (ca 10 procent). • Arbetet är starkt säsongsbetonat med högsäsong under sommaren. – Det görs troligtvis en fallgranskning av varje incident. Men det är jämförbart med att du själv kopplar vattenrör och det uppstår vattenskador som en följd därav. Då får man antagligen själv stå för kostnaderna, säger Nykänen. Avdragsgill tjänst Något som kan uppmuntra till att anlita yrkeskunnigt folk är att tjänsten är avdragsgill som hushållsavdrag. I dagsläget är den avdragbara delen 45 procent på upp till 2 000 euro per person och år. – Om trädfällningen kräver någon form av maskin, är hyran för maskinen inte avdragsgill, men nog kostnaden för chauffören. Det är med andra ord själva arbetet som man får räkna till godo, förtydligar Esa Nykänen. Vilket är ditt bästa råd till fritidsträdfällaren? – Man ska vara medveten om sina begränsningar. • TEXT OCH FOTO: MIA BERG-LUNDQVIST Samma trädslag kan bete sig olika under olika årstider. För att fälla ett extra besvärligt träd ska många små detaljer falla på rätt plats, säger Esa Nykänen, vd för Nylands Skogsservice Ab. Skogsbruket 9/2013 19 Montera ditt eget aggregat för gallring Det finns många mindre aggregat till avverkningsmaskiner ute på marknaden. Men det finns inget som Syketecs Jobo. Aggregatet, som lämpar sig för gallringar och energivedsuttag, kan nämligen beställas som byggsats. Kunden får själv montera ihop det. – Många jordbrukare och skogsägare har ett stort maskinintresse och kan bygga och meka. Därför valde jag att satsa på ett aggregat som kunden själv kan montera, och intresset för den här produkten har varit ganska stort, säger Börje Fågelklo. För drygt ett år sedan grundade han Oy Syketec Ab i Replot. Företagets huvudprodukt är ett mindre aggregat till en avverkningsmaskin som heter Jobo ST75. Fågelklo har utvecklat aggregatet under flera års tid och det kom nyligen ut på marknaden. Det unika med aggregatet är att det kan köpas antingen färdigmonterat eller som byggsats. Byggsatsen levereras i en låda som innehåller alla delar för att montera ihop det på egen hand. – Det som krävs för att montera aggregatet själv är erfarenhet av svetsning och metallarbete. Med byggsatsen följer noggranna manualer, antingen som dokument eller i digital form. Köparen måste också kunna följa anvisningarna, säger Börje Fågelklo. Inte svårt Han får medhåll av Josef Solborg från Malax. Han köpte den första byggsatsen av företaget och enligt honom var det inte svårt att montera ihop den själv. – Det gick ganska smärtfritt och det beror på att anvisningarna var väldigt tydliga och man undviker misstag genom att vara noggrann. Först häftade jag fast delarna och provade innan jag svetsade. Trots det råkade jag göra ett misstag, men då kapade jag loss den delen och svetsade fast den på nytt, säger han. Till yrket är Josef Solborg elingenjör och han driver också ett litet jord- och skogsbruk. Det som bidrog till att han valde att 20 Skogsbruket 9/2013 köpa ett omonterat aggregat var att han är fascinerad av maskiner. – Jag har alltid tyckt om att bygga saker själv. Därför valde jag att slå till och köpa byggsatsen. Jag ångrar inte det valet, för känslovärdet ökar också när man använder något som man har byggt själv. Aggregatet fungerar mycket bra så jag är nöjd, säger han. Enligt tillverkaren får man räkna med en arbetstid på ungefär 100 timmar för att färdigställa aggregatet. Kostnaden för ett omonterat aggregat är 7 900 euro, vilket är 2 000 euro förmånligare än för ett färdigmonterat. Priserna innehåller inga skatter. – Vi har räknat ut att timlönen är cirka 20 euro för den som väljer att köpa ett omonterat aggregat och bygga det själv jämfört med att köpa ett färdigt. Men det är inte det som är drivkraften för kunderna. Drivkraften är viljan att bygga själv, anser Fågelklo. Han sticker inte under stol med att det är lättare att köpa ett färdigt aggregat. Ett färdigt monterat aggregat är också CE-märkt, vilket inte är fallet med en produkt som man monterar själv. – I dag ska alla produkter ha CE-märkning. När det gäller de omonterade aggregaten kan jag inte erbjuda helhetsgaranti, men alla komponenter har normalt ett års garanti. Samarbetar med underleverantörer Syketec tillverkar inga delar utan köper in alla delar och komponenter av underleverantörer. Enligt Börje Fågelklo finns det många lämpliga leverantörer som håller mycket hög kvalitet till följd av de tuffa kraven som storindustrin ställer. – Jag har själv arbetat på Wärtsilä i många år och under den tiden skapade jag mig ett kontaktnät till leverantörer. De kontakter- En sådan här låda anländer till de kunder som beställer Syketecs omonterade aggregat för avverkningsmaskiner. I början av året grundade Börje Fågelklo företaget Oy Syketec Ab. Barrträdens klocka tickar långsamt Dokumentation är något som Oy Syketec Ab har satsat mycket på. Manualer fås antingen som broschyr eller i digital form. na utnyttjade jag när jag grundade företaget, berättar han. Råmaterialet, stålet, är inhemskt och av bästa kvalitet. – Jag prutar inte på kvaliteten, för det är viktigt att aggregatet är hållbart samtidigt som det är lätt. Det enda som kommer utifrån är hydrauliken och sågmotorn. Under sin tid på Wärtsilä arbetade Börje Fågelklo mycket med dokumentation, kunskap som är ytterst värdefull nu när han är privatföretagare och sedan en månad pensionär. – Jag kan skriva manualer och jag vågar påstå att jag har marknadens bästa. Jag har också satsat på att dokumentera reservdelarna och alla reservdelar finns här på Replot, säger han. Jobo ST75-aggregatet lämpar sig för energivedsgallringar, första och andra gallringar. Aggregatet fungerar effektivast på mindre skogstraktorer och grävmaskiner. – Om hydrauliken inte räcker till säljer vi också en frontpump som förbättrar effektiviteten, tillägger han. Smidigt i ungskogar Några av fördelarna med Jobo ST75 är att ventilbordet är monterat på den stående lyftarmen, vilket gör att det inte är i vägen när man avverkar i trånga förhållanden. Utöver det dras trädet igenom aggregatet som effektiverar matningen. – De allra flesta andra aggregat drar fram trädet med knivarna, vilket minskar effektiviteten under isiga och snöiga förhållanden. Genom att träden dras med gripklor ökar matningskraften, säger Börje Fågelklo Sedan starten har han sålt ett tiotal aggregat – både färdigmonterade och som byggsatser. Men han är inte helt belåten med inledningen. – Jag har hundratals förfrågningar och de flesta gäller byggsatsen. Men försäljningen har gått sämre och det beror dels på att många skogsbrukare också är jordbrukare som har haft fullt upp. Nu under hösten förväntar jag mig att försäljningen ökar. • Barrträden är en av de äldsta växtgrupperna på jorden. De första dök upp för cirka 300 miljoner år sedan, skriver Skog & Framtid. Blomväxter utvecklades för cirka 150 miljoner år sedan, men fanns länge bara i begränsad omfattning. Först efter den stora katastrof som för 65 miljoner år sedan utplånade dinosaurierna expanderade de och då på ett närmast explosivt sätt. Idag finns det hundratusentals olika blomväxter, men bara några hundra barrträdsarter. – Det ligger nära till hands att tro att blomväxterna skulle ha konkurrerat ut barrväxterna. Men barrväxterna kom uppenbarligen på någonting för 300 miljoner år sedan som fortfarande ger dem fördelar i den evolutionära konkurrensen, säger Ove Nilsson, professor och föreståndare för Umeå Plant Science Center (UPSC), i en intervju i Skog & Framtid. – När vi nu jämför fossila fynd av barrväxter med deras DNA kan vi också se när olika arter separerade. Till exempel att gran och tall gick skilda vägar för cirka 75 miljoner år sedan. Genom årmiljonerna förändrar sig växterna beroende på mutationer och genom att de gradvis anpassar sig till de yttre förutsättningarna. Det är som en klocka som tickar. Ju längre från anfadern, desto flera förändringar i arvsmassan. – Men barrväxterna är sig förvånansvärt lika genom tiden. Deras klocka går långsammare än hos andra växter, konstaterar Ove Nilsson. • Text och foto: Christoffer Thomasfolk Skogsbruket 9/2013 21 Fixterifixar fixt Längs körstråket ligger knappt tre meter långa risbalar som hålls ihop av snören. Ändorna på balarna visar att de innehåller kvistar, toppar och klenare stammar. På Hakevuori är anskaffningschef Anssi Korsström verkligt nöjd med Fixteri, balningsmaskinen som företaget använder i energivedsgallringar. – Fixteri gör balar av standardmått. De är lätta att transportera vidare och dessutom är värmevärdet per bal högt, då innehållet är hoppressat. Snabba ryck Hakevuori, med huvudkontor i Askola i östra Nyland, är en stor hanterare av energived. – De färskaste siffrorna är från i fjol, då 22 Skogsbruket 9/2013 flisade vi 320 000 kubikmeter energived. Det gav 800 000 kubikmeter flis. För att transportera den mängden flis behövs det 8 000 långtradare med fliscontainer både på dragbilen och på släpvagnen. Av den energived Hakevuori hanterar är omkring en tredjedel, drygt 100 000 kubikmeter, virke som företaget köper av skogsägare, skogsserviceföretagare, kommuner och städer. Mycket virke kommer från avverkningar på områden som ska bli nya industriområden i huvudstadsregionen. – På de här områdena är avverkningstakten snabb. När byggnadslovet kommer blir det fart. Det är inte ovanligt att markbyggnadsmaskiner kommer dit nästan samtidigt som vi kommer med våra maskiner. De väntar bara på att vi ska ta bort träd, kvistar och stubbar så snabbt som möjligt så att det egentliga byggnadsarbetet kommer igång, säger Anssi Korsström. Hoppressade balar – Fixteris fördelar kommer tydligast fram vid transport av energiveden från skogen till lagerplatsen intill väg. När energiveden är balad får skogstraktorn, som kör ut energiveden, 50 procent mera virke på lasset. På motsvarande sätt ryms det mera virke på lagerplatsen. Ekipaget som vi ser i skogen, Fixteri monterad på en Logman skogsmaskin med energivedsgrip, kostar närmare 500 000 euro, säger Korsström. Ungskogsgallringar med träd som är 7–11 centimeter grova är det optimala för Fixteri. Aggregatet är av ackumulerande typ, vilket innebär att det kan klippa av flera träd och etappvis fylla utrymmet mellan griparmarna. När gripen är fylld matas stammarna in i balningsmaskinen, Fixteri. I balningsmaskinen pressas stammarna ihop till balar som är 2,6 meter långa och 0,8 meter i diameter. Näring kvar Enligt Korsström blir en stor del barr och löv kvar i skogen som näring även när energiveden balas. Även en del av barken lossnar under hanteringen och de klenaste kvistarna brister både i gripen och under inmatningsfasen. Det här har också den fördelen att torkningen påskyndas. – Det virke som vid normala förstagallringar blir kvar på marken och skyddar mot körskador, finns inte. Därför är förhandsplaneringen av energivedsgallringar viktig. Fixteri hinner normalt med ungefär en hektar per vecka. Dagsprestationen är i snitt 75–80 balar per dag. – Maskinen jobbar i ett skift. Vi har en van förare, men trots det säger han att det även i dagsljus kan vara svårt att välja vilka stammar som ska bort och vilka som ska bli kvar. Ju tätare granskog desto sämre sikt. I mörker i strålkastarljus skulle det vara så gott som omöjligt. Rätt trädslagsval är grunden för ungskogens fortsatta utveckling, säger Anssi Korsström. • Text och foto: Gerd Mattsson-Turku FOTO: PIXMAC Brokig prissättning Varje bal vägs automatiskt och den väger 400–500 kilo. – Vägning har den fördelen att vi genast får reda på virkesmängden. Med hjälp av koefficienter omvandlar vi vikten till fastkubikmeter. Skogsägaren får betalt för sitt virke utgående från ett pris som är angivet i euro per kubikmeter eller samma system som används vid prissättning av massaved och stock, säger Korsström. Prissättningen av energiveden är brokig. Förutom euro per fastkubikmeter, anges priset i euro per fliskubikmeter och euro per avverkad kubikmeter gagnvirke. Enligt Korsström avgör energivedens art prissättningsgrunden. När energiveden består av kvistar och toppar från en slutavverkning, dvs. grot, får skogsägaren vanligtvis betalt för energiveden enligt euro/avverkad kubikmeter gagnvirke. Priset skrivs in i kontraktet och skogsägaren får betalt inom en vecka efter att avverkningen är slutförd. När energiveden kommer från en ungskog som gallras på traditionellt sätt, fås virkesmängden först när virket flisas. Priset anges i euro per fliskubikmeter. Energiveden ska torka över en sommar för att värmevärdet ska stiga och det betyder att skogsägaren får vänta på virkeslikviden från energivedsförsäljningen. Fyrtio år med sorkskador Allt sedan början av 1970-talet har våra plantskogar varit utsatta för sorkskador. På många håll har skadorna tidvis varit allvarligare än älgskador. Vintern 2008–2009 nådde sorkpopulationen sin högsta topp någonsin i Finland. Då totalförstörde sorkarna omkring 20 000 hektar plantskog. Lindrigare skador såsom avbitna toppar förekom på ett tre gånger större område. Uppskattningsvis orsakade sorkarna skador för mer än 20 miljoner euro. Sorkskadorna har direkt samband med sorkpopulationens storlek. De värsta skadorna uppkommer på vintern. På vintern under toppåren tar sorkarnas favoritföda, bland annat gräs, slut och då ger de sig på plantor. Markberedning, avlägsnande av hyggesrester och gräs- och slybekämpning minskar tillgången på gräs och därmed också risken för sorkskador. Även då sorkpopulationen är stor, är det på lokal nivå stor variation i plantskadornas omfattning. Trots att sorkskador har allvarliga ekonomiska följder, vidtar skogsägare rätt sällan åtgärder för att bekämpa sorkar. Skogsforskningsinstitutet Metla ger följande råd: • plantera inte sådana år då sorkarnas population är på toppnivå • utför en ordentlig markberedning • bekämpa gräset kemiskt eller mekaniskt i hela plantbeståndet och inte enbart i plantornas omedelbara närhet • förse plantorna med plantskydd eller använd avskräckningsmedel • minska sorkpopulationen på hösten in- för en vinter då skaderisk föreligger, an- tingen genom att sätta ut fällor eller gif- ter. Trampa ner snön runt på plantorna. • Ny invasion att vänta Metlas färskaste prognos från juni anger att sorkpopulationen ökar söder om linjen Uleåborg–Kajana. Hösten 2014 beräknas populationen vara störst. Det innebär att de värsta skadorna inträffar vintern 2014/2015. Redan den här vintern kan skogsägare räkna med att sorkar kommer att äta toppskott på plantor. Enligt forskare Otso Huito på Metla håller Trico, det avskräckningsmedel som används för att motverka skador av älg, även sorkar borta från plantskogar. Om sorkar, trots allt, biter av skott på plantor och även toppskottet, kan skogsägare försöka rädda de betade plantorna genom att klippa bort alla skott utom de längsta och det som ser bäst ut. Då utvecklas det till en ny huvudstam. Med ökad sorkpopulation följer ökad risk för sorkfeber. Skogsbruket 9/2013 23 Skogen förenar släktens kvinnor I tre generationer är det kvinnorna i Unda-Marina Nemlanders släkt som har haft ett speciellt intresse för skog och skogsbruk. – Att vara skogsägare är ett livslångt lärande. Man kan verkligen kalla Unda-Marina Nemlander för stadsskogsägare. Hon är uppvuxen i södra Helsingfors och arbetar för närvarande som facilitetskoordinator på varuhuset Stockmann i Helsingfors absoluta centrum. – Jag är faktiskt inte den enda på min ar- 24 Skogsbruket 9/2013 betsplats som är intresserad av skog. Bland annat har två av mina kolleger jordbruk. Det blir inte så mycket prat om skogsbruk men nog allmänt om skog, jakt och natur. De flesta veckoslut bär det av till fritidshuset och skogen som finns på Strömsland i Lovisa. Unda-Marina Nemlander äger skogen tillsammans med sin syster samt syskonbarn och hon har dessutom en egen parcell på tio hektar. Ett smultronställe Nemlanders fritidshus är ett riktigt smultronställe, ett rött hus med vita knutar. Det är en av de sista sensommardagarna, luften är frisk och kylig men solen värmer ännu. Brorsdottern Lilly Janson är också på besök och de planerar att gå ut i svampskogen tillsammans under veckoslutet. – Nu när barnen är äldre har jag äntligen tid över för skogen, säger Lilly. Skogen går som ett gemensamt band mellan kvinnorna i släkten. Först skötte Unda-Marina Nemlanders mormor, Leni von Born, om skogen, hon planterade och vårdade den och förde samtidigt intresset vidare till sin dotter Ellan Janson. I början av 1980-talet blev det Nemlan- Skogsbruksplanen är i flitigt bruk. Lilly Janson (t.v) och Unda-Marina Nemlander planerar att i vinter att låta utföra en senare gallring. ders tur att axla ansvaret. Det var en annan tid då andra ideal rådde. Nemlander upplevde att hon inte fick det stöd och de råd av skogsfackmännen som hon behövde. För att råda bot på det gick hon på en kurs för skogsägare på Forstinstitutet i Ekenäs, nuvarande Novia. – Jag ville förstå de beslut skogsfackmännen fattade och eventuellt ifrågasätta dem. Och på så sätt avgöra om det fanns andra möjligheter att sköta om skogen än den de föreslår. Unda-Marina Nemlander var också med om att startade en förening, Skogsgillet, i början av 1990-talet. Meningen var att medlemmarna, i första hand stadsskogägare, gemensamt kunde utbyta erfarenheter, kunskaper, samt tips om skogsbruk och skogsägande. I dag är det lättare att få information tack vare internet och skogsfackmännen kan tydligare förklara vad en viss åtgärd betyder i skogen. Skogsgillet lever en tynande tillvaro, men Nemlander anser att det fortfarande finns ett behov att berätta om skogsbruk. Om inte annat, så för att engagera de unga. Beakta landskapet bättre Unda-Marina Nemlander passar på att ge en eloge åt Bo Forslund från Skogsreviret. Han var revirforstmästare då hon var nybliven skogsägare. – Han var bra mycket före sin tid. Han kunde enkelt och förståeligt förklara vad en viss skogsvårdsåtgärd konkret betydde i skogen, så att också en stadsskogsägare förstod. Men servicen kan alltid bli bättre. Hon har nu 50 klibbalar, kvalitetsvirke, som har nått stockdimensioner och är redo att säljas. Såväl skogsbolagen som Södra skogsreviret sade att det inte finns avsättning för dem. – Jag efterlyser exempelvis en lista på uppköpare av speciellare trädslag som skogvårdsföreningarna, i mitt fall skogsreviret, kunde förmedla. Nyblivna stadsskogsägare vet inte hur de skall gå tillväga, utan får ett dåligt pris för virke som kunde säljas som specialvirke. Tack vare egna kontakter ser det nu ut som om jag själv lyckats fixa en uppköpare. Hon tycker att landskapsvärden överlag bättre borde beaktas i dagens skogsbruk. Kalavverkade ytor är ingen fröjd för ögat och Nemlander är exempelvis öppen för att pröva på den nya skötselmetoden kontinuerlig förnyelse i sin skog. – Jag vet att på en rötinfekterad yta hjälper inget annat än trädslagsbyte. Men det ser fult ut med ett par ensamma svajande träd som blåser omkull vid den första stormen. Specialträdslag som hobby Unda-Marina Nemlanders ledord som skogsägare är att sköta väl om skogen. Skogsintäkter spelar en roll även om inkomsterna inte är avgörande. I första hand är skogen en plats där det finns tid att dra andan och skogen fungerar samtidigt som en givande hobby. Hon gillar exempelvis att pröva på att odla specialträdslag i sin skog. – Mina försök har framskridit med varierande framgång. Under årens lopp har jag småskaligt planterat ask, lärk, ek samt masurbjörk och skogslind. Helt problemfritt har det inte varit, bland annat har älgarna gått hårt åt ekplantorna. Skogen i Strömsland är i främsta rummet blandskog. En lång strandlinje leder till att marken är blålera. För några år sedan fanns också en gammal granskog, en riktig – Hasselbusken bakom mig har jag planterat i början på 1990-talet, säger Unda-Marina Nemlander. trollskog på området, men den blåste omkull under en höststorm. Nu är ytan planterad med lärk. I planerna ingår också att låta naturen återhämta sig på en dikad mosse. På ytan växer nu drygt fem meter höga tallar med 50 år på nacken. – Naturen tar igen sig, jag har sett att det börjar finnas hjortron på ytan, säger Lilly Janson. Mitt i ekorrhjulet Unda-Marina Nemlanders målsättning som skogsägare har varit att föra skogsintresset vidare till nästa generation. Hennes barn är intresserade av skogen och har jakt som hobby, men särskilt mycket tid att ägna sig åt skogsbruk finns inte. – Båda är mitt uppe i livet med många järn i elden. Familj och arbetskarriär kräver sin beskärda del av tiden. Faktum är att det finns tid över för skogsbruk först den dagen de värsta rusningsåren är förbi. • Text och foto: Marianne Palmgren Skogsbruket 9/2013 25 ÖVERSIKT ÖVER virkesmarknaden Kraftigt drag i Asienexporten Utvecklingen på marknaden för finska sågade trävaror ser relativt ljus ut. Det är positivt ur skogsägarnas synvinkel och med tanke på efterfrågan på timmer. Under 2013 har exportvolymerna ökat. Exportvolymen för sågade trävaror av gran ökade under perioden januari–juni med 13 procent och för sågade trävaror av tall med 10 procent. Mest har trävaruexporten till Asien ökat. Exporten till Kina har ökat med över 200 procent och till Japan med cirka 50 procent. Till Kina exporteras främst sågade trävaror av gran. Exportvolymen till Kina startade dock i fjol på en relativt låg nivå. Kinas ekonomi väntas fortsätta att växa kraftigt. När staten genomför storskaliga byggprogram, är den potentiella efterfrågan på trävaror stor. Sannolikt ökar Kinas roll som exportområde för finska sågade trävaror fortsättningsvis. Även i Japan kommer byggnationen att Stenkol och olja billiga Mervärdesskatt ingår inte medan bränsleskatt och försörjningsberedskapsavgift ingår. Obs. Bränslen inom elproduktion är skattefria (kolumn B); från siffrorna i kolumnerna C, D och E ska värdet i kolumn B avdras. 6) Pris för storkonsumenter 7) Medelpris 8) Lös pelletar för storkonsumenter Det finns ingen statistik över återanvändningsbränslen. Källa: Pöyry Energy Oy 26 Skogsbruket 9/2013 öka och såväl efterfrågan som importen av sågade trävaror har återgått till det normala. Japans ekonomiska och industriella tillväxt upprätthålls av statliga stimulansåtgärder och i viss mån pågår fortfarande reparationer av skador efter jordbävningen 2011. Å andra sidan har en expansiv penningpolitik lett till att yenens värde försämrats, vilket försvagar euroområdets konkurrenskraft i fråga om att exportera sågade trävaror till den japanska marknaden. Detta har inte ännu påverkat exporten av finska sågade trävaror till Japan. En kollaps av byggnationen i USA under de senaste åren ökade exporten av kanadensiskt virke till Kina och Japan. Nu har byggnationen i USA vänt i en positiv riktning och priserna på sågade trävaror ökade klart i april. Samtidigt har den kanadensiska virkesexporten börjat vända tillbaka till sitt traditionella exportområde, det vill säga Bränslepriser, juni 2013 A Konsumentpris Nordamerika. Ur finsk synvinkel ökar detta sannolikt exportmöjligheterna till Asien. Exporten av sågade trävaror från Finland till några europeiska länder har också ökat under 2013. Trävaruexporten till Egypten har varit det största orosmolnet. Till följd av den politiska instabiliteten i Egypten har intäkterna från turismen minskat och landets valutareserv har minskat snabbt. I april 2013 rapporterades landets ekonomi vara nära en kollaps. Den svaga ekonomiska situationen återspeglar sig på importen och under perioden januari–maj minskade exporten av sågade trävaror från Finland till Egypten med cirka 14 procent jämfört med fjolåret. • Text: Erno Järvinen forskningschef för MTK:s skogslinje Bränslets pris i värmeproduktion (inkl. bränsleskatt och försörjningberedskapsavgift dvs. kolumn B) C B D E Skatter och Bränslets pris 3 mån. glidande 12 mån. glidande avgifter medelvärde medelvärde euro/MWh euro/GJ euro/MWh euro/MWh euro/MWh Frästorv 6) -‐ transport ca 50 km -‐ transport ca 100 km 18,3 euro/MWh 19,0 euro/MWh 4,9 4,9 5,1 5,3 18,3 19,0 18,3 19,0 16,0 16,9 Stycketorv 6) -‐ transport ca 50 km -‐ transport ca 100 km 22,3 euro/MWh 22,9 euro/MWh 4,9 4,9 6,2 6,4 22,3 22,9 22,2 22,9 20,2 21,1 Skogsflis 7) 21,6 euro/MWh 0,0 6,0 21,6 19,9 19,6 Träpelletar 8) 36,3 euro/MWh 0,0 10,1 36,3 36,3 35,8 Nominella priser exkl. mervärdesskatt för bränslen i värmeproduktion Rotpriser vecka 36 Hela landet p q stigande sjunkande Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 56,64 p 46,25 p 48,61 p Granstock 57,05 p 46,88 q 48,81 p Björkstock 41,96 q 32,08 p 37,81 q Tallmv*) 17,85 p 14,63 p 14,60 p Granmv 18,78 p 14,98 q 15,32 p Björkmv 17,62 p 13,72 p 14,26 p Tallsmåstock 25,17 p 20,59 p 20,42 q Gransmåstock 25,04 p 21,09 p 20,47 p *) mv=massaved Södra Finland Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 58,17 p 47,89 p 51,12 p Granstock 58,05 47,26 q 50,33 p p q stigande sjunkande Björkstock 41,27 q ... 37,09 p Tallmv 16,94 p 15,01 p 14,68 p Granmv 19,13 p 15,30 p 15,72 p Björkmv 16,85 q 13,97 p 14,32 p ... … ... 26,73 p – … Tallsmåstock Gransmåstock I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar med toppdiametern 12–13 centimeter. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som överenskommits med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer Skogsforskningsinstitutet Metla om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken ingår inköpta virkesmängder och priser från ca 84 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespriser som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det virke som köpts de senaste fyra veckorna. Om virkesmängden för något sortiment vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp under 500 m³ anges inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris. På Skogsbrukets webbsajt under rubriken Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och dem hittar du på din faktura. • Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa i Europa de senaste 52 veckorna PIX är varumärkesskyddat och kommersiellt utnyttjande kräver tillstånd av FOEX Indexes Ab. Virkesprisstatistik Södra Österbotten p q stigande sjunkande Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 57,18 p 46,62 p 46,98 Granstock 55,78 p ... … Björkstock 39,04 p ... ... Tallmv 18,71 p 14,92 p 14,71 p Granmv 18,52 p – 14,60 p Björkmv 17,86 p 14,38 p 14,17 p Tallsmåstock 26,12 p 22,02 p 20,85 p Gransmåstock 26,12 q ... ... Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna Leveranspriser vecka 36 Hela landet Södra Finland Tallstock 57,67 q 60,71 q 54,97 p Granstock 58,15 q 60,10 q 54,06 q Björkstock 46,96 p 49,07 p – p q stigande sjunkande Södra Österbotten Tallmv*) 29,61 q 29,91 q 29,96 p Granmv 31,26 q 32,67 q 30,14 q Björkmv 30,57 p 30,57 q 30,59 q Tallsmåstock 36,44 p – 34,83 p ... ... – Gransmåstock *) mv=massaved Skogsbruket 9/2013 27 Våra trädslag TEXT: NINA JUNGELL Aspen Aspen är ett trädslag som sticker ut ur mängden på hösten då de dallrande bladen lyser i granna färger. Men aspen är också ett av våra viktigaste naturvårdsträd, det myllrar av liv i och omkring aspen. Asp (Populus tremula) var ett av de första trädslagen som vandrade in i Finland efter istiden. På hösten ser aspens trädkronor ut att vara fyllda med gyllene mynt eller små äpplen. Stammen är ofta ett konstverk i sig då olika lavar har tecknat spännande mönster på den. Om du någon gång har stått under en asp då vinden drar genom lövkronan har du säkert sett att aspens löv darrar på ett speciellt sätt. Samtidigt uppstår ett mjukt, prasslande ljud. Ljudet uppstår då de styva bladen med långa bladskaft slår mot varandra. Det är värt att gå ut för att lyssna till bladens körsång. FOTO: PIXMAC dallrar och myllrar På aspens blad ser man ofta utväxter, galler, stora som ärtor. Det är gallmyggan som varit framme. Inuti gallerna ligger en larv. På sensommaren kan bladen på unga aspar se vissna, nästan svarta, ut. Då är det svampens aspskorv som varit framme. Besvärlig knäckesjuka Aspen förökar sig genom att sprida frön och skjuta rotskott. Rotskotten är samma individ som moderträdet, de har samma gener. Det är förklaringen till varför löven i olika trädgrupper kan slå ut vid väldigt olika tidpunkt på våren, eller varför en trädgrupp lyser gul på hösten då löven i gruppen bredvid är helt röda. Rotskotten kan vara mycket besvärliga. En nedsågad asp innebär massor med nya små skott runtomkring. För att slippa detta problem kan du ringbarka stammen några år innan du fäller den. Detta sätter stopp för trädets transport av vatten och näringsämnen, som ju rör sig i barken, och trädet dör stående inom några år. Tallplantor och asp går inte ihop. Det beror på att aspen sprider en svampsjukdom som heter knäckesjuka till små tallar. Knäckesjukan försvagar tallarnas toppskott, vilka därefter lätt knäcks. Ifall toppskottet överlever blir det kraftigt S-format och trädet växer sig krokigt. asp och den amerikanska varianten. Hybridaspar finns planterade på många håll och de växer dubbelt så snabbt som våra vanliga aspar, på bara 30 år är trädet fullvuxet. Ifall dina granskogar är utsatta för röta kan asp vara ett alternativ för dig. Aspvirke används i möbler och till papper. Bastulavar görs ofta av asp, eftersom aspens ved inte innehåller kåda. Tändstickor är också gjorda av asp. Under en arbetsdag kan en tändsticksfabrik producera 16 miljoner tändstickor och till det behövs 2 500 aspstockar. Aspbark färgar ull svart medan löven färgar ullen gul. Löven är proteinrika och kvistar samlades förr som foder åt kreatur. Barken innehåller flera antiseptiska och febernedsättande ämnen, bland andra salicylsyra som finns i aspirin. Torkade löv lär ska ha varit bra mot diarré medan ljummen sav botade öronvärk och vårtor. • Snabbväxande tändstickor Aspen är det trädslag som växer snabbast i Finland. Särskilt snabbt växer hybridaspen, som är en korsning mellan vår inhemska Boktips: Asp – dallra min asp, myllra min värld av Bengt Ehnström och Martin Holmer. Utväxter med gallmyggslarver. Aspfjäril. Lunglav. FOTO: WIKIMeDIA Ett myller av liv Om det finns flera aspar i landskapet, speciellt gamla sådana, bidrar de till en rikare miljö. Aspens ved är mjuk och därför är stammarna omtyckta av fåglar som gör bohål. Hundratals olika fjärilar, skalbaggar, steklar, fåglar, mossor, lavar och svampar trivs på aspen eller inuti den. Vissa vill bo i unga aspar, andra i gamla eller döda. Vissa är intresserade av trädstammen och andra av bladen. Asparna är som höghus – fulla av hyresgäster av alla de slag som flyttar in och ut. 28 Skogsbruket 9/2013 Flera fördelar med höstplantering Höstplantering är ett ypperligt sätt att sprida skogsarbeten över en längre tidsperiod. Och på våren kan plantorna direkt kickstarta tillväxten och utnyttja växtperioden maximalt. – Det verkar vara tradition i skogsbruket att man alltid ska plantera ny skog på våren med väldig brådska, trots att höstplantering har flera fördelar, säger Metsä Groups skogsvårdschef Juho Rantala. Han har tidigare jobbat som forskare på Skogsforskningsinstitutet Metla och talar för kostnadseffektivitet och kvalitet i skogsbruket. – Höstplantering betyder inte att man skjuter ogjorda arbeten framför sig. Genom att plantera på hösten ger man plantorna möjlighet att utnyttja inkommande växtperiod till max. Granen är bästa alternativet Höstplanteringen sker mellan augusti och september. Senare än så lönar det sig inte att plantera, eftersom plantorna måste få tillräckligt med tid att etablera ett rotsystem innan vintern är i antågande. Vid planteringen ska plantorna i jorden så fort som möjligt efter att markberedningen utförts, och det gäller också vid höstplantering. Gran är det bästa trädslagsvalet och även tall går att plantera på hösten. Björk och asp är inte lämpliga alternativ då trädslagens förmåga att etablera sig försämras redan i augusti. – Men senast i mitten av september måste skogsägaren beställa planteringen till samma höst, förutsatt att markberedningen är utförd. Finns det grot på ytan som ska tas tillvara får man lämna planteringsarbetet till våren. Vid en höstplantering ska man plantera kortdagsbehandlade täckrotsplantor eftersom de tål kyla. Cirka 70–80 procent av mineraljordarna lämpar sig för höstplantering. Förnyelseytor på mjäl- och lerjordar är bäst att plantera på våren. Ypperliga förutsättningar Metsä Group har planterat på hösten i dryga tio års tid och andelen höstplanteringar ökar stadigt. Det har att göra med att maskinell plantering ökar. – Höstplantering är en förutsättning för maskinell plantering. För att få en lönsamhet i verksamheten ska maskinerna vara i användning under hela växtsäsongen. Juho Rantala poängterar att den optimala användningen av maskinparken inte är den enda orsaken till att höstplanteringarna ökar. Även de biologiska förutsättningarna är ypperliga. – Att plantera på våren och försomma- ren har sina risker, förutom torka kan planteringen också ske för tidigt. Plantera alltså inte om marken är frusen. Han säger att den maskinella planteringen kommer att öka i framtiden. Kvaliteten vid maskinell höstplantering är utmärkt och arbetet löper smidigt och snabbt. – Fördelen vid maskinell plantering är att markberedningen och planteringen sker samtidigt. • Text: Marianne Palmgren FOTO: GERD MATTSSON-TURKU Höstplantering • Vill du pröva på att plantera själv är hösten en lämplig tidpunkt, vädret är svalt och det är behagligt att vistas och jobba i skogen. • Plantera inte för sent på hösten. Plantorna ska hinna etablera sig innan vintern kommer. Plantera inte i frusen mark. • Är ett sorkår i antågande finns det en risk att sorkarna går till angrepp. Skogsbruket 9/2013 29 KÖP & sälj På den här annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog. Utbud på tjänster i Österbotten • Närpes röjningstjänst utför röjningar och planteringar i sydösterbotten, tfn 050 366 6251 • Maskinell slyröjning, Timberjack med kättingaggregat i Österbotten. Räckvidd 10 m, arb.bredd 1,7 m. Dan Renlund, tfn 040 583 2681 • F:ma O. Sandström utför röjningar och andra skogsvårdsarbeten i Pedersöre, Larsmo, Kronoby, Jakobstad, Nykarleby området, tfn 050 517 3712. • Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor i området Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749. • Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534 8565. • Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn 041 435 8089. • Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567. • Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197. • Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. • Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 750 7929. • ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. • Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171. • Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. • Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. • Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 050 518 1054. • Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. • Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449. • Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, tfn 0500 160 669. • Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn 050 505 7088. • Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508. • Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn 0400 867 373. Utbud av tjänser vid sydkusten • Röjningar (Kemera), tomtavverkningar och trädfällningar utförs i västra Nyland. Fredriks Skogstjänst, tfn 040 716 2994. • Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887 240. • Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, tfn 040 5057 723. • Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. En annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag. Skicka in annonstexten till [email protected]. Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar. Månadens TOK Ikeas katalog tryckt i Finland Den Ikea-katalog som du bläddrar i nu i höst har papper från europeiska pappersfabriker, men den är tryckt i Finland. Det är Ikea som styr vilket katalogpapper som används i varje land där Ikeakatalogen finns. Kravet är att pappret ska vara tillverkat av virke från certifierade skogar. – När vi köper papper iakttar vi kvalitet, hållbarhet och pris på pappret. I fråga om tryckerier ska de ha tillräcklig kapacitet, säger pr-ansvariga Laura Saksala på Ikea i Finland. Årets katalog trycktes i totalt 212 miljoner exemplar och Stora Enso står för cirka 29 procent av allt papper i den. I Finland trycktes drygt 2 miljoner exemplar. 30 Skogsbruket 9/2013 – Slutvuxen granskog!? Granarna växer ju så det knakar i dem! – Ljudet du hör kommer från granbarkborrens näringsgnag! Monopolet slut Ladda mobilen över öppen eld En uppfinning som gör värme från eld till elektricitet. Det är PowerPot, en liten bärbar energikälla som du kan ladda mobilen och andra små manicker som har USB-uttag med. Lämplig på en sommarstuga utan el eller på en vandring i Lappland. PowerPot består av ett 1,4 liters kärl med speciell tek- nik, som kan omvandla värme till elektricitet, i bottnen. Kärlet fylls med vatten, ställs på till exempel en öppen eld och ansluts till en värmetålig kabel som i andra ändan kopplas till en USB-port. Det räcker 60–90 minuter att ladda mobilen. Powerpoten väger under ett halvt kilo. Finlands skogscentral har hittills haft monopol på att utföra naturvårdsarbeten som finansieras med statsstöd enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. Men nu kräver Jord- och skogsbruksministeriet att arbetena ska utannonseras. Skogscentralen utlyser från och med i höst alla naturvårdsprojekt, vilket innebär att de utannonseras och att skogsserviceföretag, virkesköpande bolag och skogsvårdsföreningar kan lämna in anbud. – Skogscentralen utlyser alla projekt på sin webbplats, säger Annikka Selander på Skogscentralen. Det är Skogscentralens enhet för offentliga tjänster som gör det. Dessutom skickar vi e-post om projekt till vårt aktörsnätverk. Aktörer som vill komma med i vårt nätverk får gärna höra av sig. Det finns redan projekt som är utlysta på finskspråkiga områden. – Anbudstiden kommer att vara minst en månad. Målet är att ett beslut om vem som får ett projekt ska fattas inom en vecka efter att anbudstiden gått ut. Skogscentralen är numera uppdelad i två enheter, enheten för offentliga tjänster och enheten för skogstjänster. Enheten för offentliga tjänster får inte längre utföra naturvårdsarbeten. Enheten för skogstjänster får göra det, men ska lämna in anbud och är en aktör bland andra. Läsarbild NFC-tag garanterar äktheten Foto: rfid journal Vill du köpa ett vin av den klassiska bordeauxproducenten Château Le Pin får du vara beredd att betala. Vinerna hör till de dyraste i världen. En flaska French Bordeaux från Chateau Le Pin kan kosta från 2 200 euro till över 7 000 euro. För att hjälpa kunderna att kontrollera äktheten har tillverkaren börjat applicera NFCtaggar (Near Field Communication)på flaskorna, skriver packnyheter.se. NFC-taggen sitter på etikettens baksida på hela sortimentet från 2010. Kunderna kan ladda ner en app till sin smarttelefon och sedan lägga telefonen mot etiketten för att få ett besked om äktheten. Dessutom får man information om serienummer, vingården och vilka druvor som ingår i vinet. Kombinationen av smarttelefoner och NFC-taggar är något vi kommer att få se mycket mer av i framtiden, inte minst därför att taggarna blir allt billigare. En NFC-tagg är ett litet chip och kan vara utformat som ett klistermärke. När man touchar mobiltelefonen på taggen utförs en förprogrammerad uppgift som kan bestå av flera delar. Som en tentakel slingrar sig björkens rot ner i marken över stenen den växer på. Björkens diameter är cirka 60 cm och höjden är runt 20 meter. Tyvärr har björken drabbats av röta. Björken växer i Tavastland och fotot är inskickat av Torbjörn Nikus. Skogsbruket 9/2013 31 * . QG7 1 * ANNONS Ett skogsbruk skonsamt mot vattendrag är ett val Det är helt naturligt att det skogsrikaste landet i Europa fungerar som förebild för skogsvården ute i världen. Principerna för en hållbar utveckling har redan länge varit starkt närvarande inom finländskt skogsbruk. E n av principerna inom den finländska skogsvården har varit att minska belastningen av vattendrag. Trots att skogsbrukets belastning av vattendragen är liten jämfört med utsläppen från lantbruk eller samhällen, kan skogsvårdsarbete medföra olägenheter i synnerhet för mindre vattendrag. Inom skogsbruket belastas vattendragen huvudsakligen av skogsdikning, skogsgödsling och förnyelseavverkning. Till följd av dessa transporteras till vattendragen fasta partiklar, humus, kväve, fosfor och järn. Skyddszoner räddar bäckar På Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio har man redan länge utfört utvecklingsarbete för ett lönsamt och ekologiskt hållbart skogsbruk. Ett av de viktigaste resultaten av arbetet är handboken ”Råd i god skogsvård”. Finlands skogscentral följer i samarbete med Tapio hur rekommendationerna om vattenvård verkställs i förnyelseavverkningar. På så sätt säkerställs att skogsarbetena förorsakar så lite olägenheter som möjligt för små vattendrag såsom bäckar, källor och tjärnar. ”Skyddszonerna inom vattenvården har avsevärt minskat den belastning som skogsbruket förorsakar vattendragen. Skyddszonernas och iståndsättningsdikningarnas vattenvårdande inverkan har varit bra för de små vattendragen i skogarna”, berättar Kalle Vanhatalo, skogs- och miljövårdsexpert på Tapio. Kvävefri bekämpning av röta Förutom med skyddszoner kan skogsägaren påverka de små vattendragens skick i sin skog genom att välja miljövänliga skogsvårdsmetoder. Exempelvis stubbehandling som förhindrar rottickan att sprida sig kan genomföras med den helt biologiska Rotstop-produkten. Rotstop är helt kvävefri och förlitar sig på naturens egna mekanismer, och är det enda bekämpningsmedlet mot rotticka vars användning inte har begränsats nära vattendrag. Visserligen spelar stubbehandling en liten roll med tanke på den totala eutrofieringen av vattendrag. Programdirektör Marja Koljonen från Stiftelsen för ett levande Östersjön påminner ändå om att ’många bäckar små gör en stor å’ och många åar blir ett hav – i vårt fall Östersjön. Stiftelsen för ett levande Östersjön är mera känd under sitt internationella namn Baltic Sea Action Group (BSAG), och dess uppgift är samla resurser för att rädda Östersjön. Koljonen anser att Rotstop är ett exempel på tänkande i rätta banor, som beaktar miljöaspekter också inom ekonomisk verksamhet. ”Med tanke på motverkandet av klimatförändringen är det viktigt att skogarna hålls i gott skick. Det är bra för Östersjön om vi i stället för metoder som förorsakar eutrofiering använder oss av naturenliga alternativ”, säger Koljonen. Även Verdera som tillverkar Rotstop deltar i det gemensamma arbetet för Östersjön. För varje förpackning Rotstop som säljs ger Verdera 50 cent till stiftelsen BSAG för att skydda Östersjön. N GE N I re, NDL ren. a äg A fä gs BEH esaf o Sk UB virk T p G S ör up Å IH du g M r KO nä Rotstop SC för skogsvård UREA ROTSTOP koldioxidavtryck koldioxidavtryck 1,35 kg/ton lösning 1 200 kg/ton lösning • Hållbar vård och användning av skogarna är ett av målen i Finlands nationella skogsprogram som utarbetats av jord- och skogsbruksministeriet • En förstklassig skogsvård tryggar en kraftig tillväxt i våra skogar • Viktigt i lönsam skogsvård är också bekämpning av röta: rottickan förorsakar årligen förluster på cirka 50 milj. euro • För bekämpning av rottickan beviljar staten Kemera-stöd • Av metoderna för att bekämpa rottickan (kemisk eller biologisk stubbehandling eller stubbrytning) är naturenliga Rotstop den enda metoden som inte förorsakar risk för eutrofiering av vattendrag • Läs mer om Rotstop på adressen www.rotstop.fi
© Copyright 2024