1. No category

EN TIDNING TILL SCANIAS AKTIEÄGARE
KVARTAL 2 2013
%
20
Rörelsemarginal
16
12
8
4
0
-11 -11 -11 -12 -12 -12 -12 -13 -13
Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2
Rapporten.
Starkare krona
drog ner
marginalerna.
> SID 2
Intervjun.
Harald Ludanek
om Scanias
forskningsarbete.
> SID 3
Finans.
Effekterna av
svag konjunktur
och stark krona.
> SID 6–7
Turkiet mot toppen
Xxxxx xxxxekonomi
xxxxxxxx
xx xefterfrågan
xxxxxx xxxxx.
> SID 4–5 > SID 4–5
Boomande
ökar
på transporter
FIGURES INIFOCUS:
NYCKELTAL
FOKUS:
XXX
22%
Xxxxxx xxx xx
Orderingång
+22%
första
xxxx xxxx
xxxxx
xxxhalvåret 2013
(jmf
med xx.
H1 2012).
xxxx
xxxxx
Första 6 månaderna i siffror
Orderingång och leveranser per region, kv2 (antal fordon)
EURASIEN
Orderingång
-8%
21 074
756 -14%
EUROPA
Orderingång
Leveranser
6 329
10
306-15
+26
%%
1 973
661 -6
+14
%%
Leveranser
-9%%
86 047
215 +15
LATINMERIKA
AFRIKA OCH OCEANIEN
ASIEN
Orderingång
Orderingång
Orderingång
Leveranser
Leveranser
Leveranser
65 436
791 +2%
+38%
-27%
21 453
935 -31
1 295
114 +10%
+31%
+16%
1927
1160%
74 325
262 +126%
-19%
-55
21 581
782 -9
%%
Omsättning per produktgrupp
produktgrupp*
Nettoomsättning
MSEK
25 000
Begagnade
fordon 5%
Övrigt 3%
Rörelseresultat och marginal
Rörelseresultat, i MSEK
%
MSEK
Marginal, i procent
20
3 500
3 000
20 000
16
Serviceprodukter 20%
2 500
15 000
12
Lastbilar 64%
10 000
2 000
1 500
8
Motorer 1%
1 000
5 000
4
Bussar 7%
500
0
2
1
Kv
Kv
13
13
20
3
4
Kv
20
2
Kv
12
20
1
Kv
12
20
4
Kv
12
12
20
3
Kv
11
20
Kv
Kv
11
11
20
*Avser första halvåret 2013
20
2
0
20
1
2
Kv
4
Kv
13
13
20
3
Kv
12
20
2
Kv
12
20
1
Kv
Kv
12
20
20
3
4
Kv
12
11
20
Kv
20
11
20
20
11
Kv
2
0
Nyckeltal
2013,
2012, 6
9 mån
2012,
2011, 69 mån
Förändring, %
Nettoomsättning, Scaniakoncernen
42
57 139
261
39
64 338
795
7
-12
Rörelseresultat, Fordon och tjänster
3
5 669
702
39 944
294
-39
-7
(MSEK om ej annat anges)
Rörelseresultat, Financial Services
302
433
313
363
19
-4
Rörelseresultat
3
6 971
135
49 257
657
-36
-7
Resultat före skatt
3
6 914
156
49 275
805
-37
-8
Periodens resultat
2
4 771
750
37 249
290
-15
-35
10,8
14,9
Rörelsemarginal, %
10,7
9,4
Avkastning på eget kapital, %
18,0
20,2
23,1
33,7
Avkastning på sysselsatt kapital, Fordon och tjänster, %
21,3
25,2
29,2
42,3
Resultat per aktie (SEK)
3,47
5,94
4,06
9,11
-15
-35
2 744
176
13 769
866
-58
-44
Antal anställda, 30 september
juni
38 116
580
40
733
37 802
Orderingång (antal, lastbilar och bussar)
52,320
43
351
60,997
35
395
Kassaflöde, Fordon och tjänster
Leveranser (antal, lastbilar och bussar)
46,879
58,985
37
980
32
032
2 SCANIA VALUE • Q2/2013
-14
22
kort om H1:
2012 i korthet:
leveranserna
steg
med 19 procent till
Leveranserna
37
980
fordon
minskade
med 21 procent
till
46
879
fordon.
Nettoomsättningen
steg
med 7 procent till
Rörelseresultatet
MSEK
42 139
minskade
med 36 procent
till
MSEK
6
135aktie
VinsteN per
minskade
med 15 procent
KASSAFLÖDET
till
SEK 3,47
uppgick
till MSEK 2 176
-21
19
www.scania.com/se
intervju
text: conny hetting , per - ola knutas foto: kjell olausson
”Vi ska fortsätta med ett
öppet sätt att analysera
problem och hitta lösningar.”
Harald Ludanek, chef för forskning och utveckling
Sedan 2012 är Harald Ludanek chef för Scanias forskning och utveckling. Han ser positivt på de områden som Scania satsar på för att minska
koldioxidutsläppen.
Flera vägar mot lägre utsläpp
En av Scanias utmaningar är
att minska koldioxidutsläppen
från tunga transporter. Harald
Ludanek, chef för Scanias forskning och utveckling, framhåller
att det finns en rad möjligheter.
Vilken bakgrund har du?
– Jag har arbetat i 20 år med forskning och
utveckling inom Volkswagenkoncernen, bland
annat som samordningschef för Volkswagens
globala forskningscenter. Under de senaste
fem åren var jag chef för fordonsutveckling på
Volkswagen AG. I prototypverkstaden arbetade
mitt team med projekt som Touareg, Jetta och
Beetle i Mexiko, Passat i USA och sjätte generationens Golf. Ett specialprojekt var enlitersbilen
VW-XL1, som har en särskilt lätt konstruktion
och kaross i kolfibermaterial.
Vad har du främst fokuserat på under dina
första tio månader i Scania?
– Under hela min karriär har jag strävat efter
att titta, lyssna och förstå innan jag börjar ändra
www.scania.com/se
och förbättra. En av de första saker jag gjorde
när jag flyttade hit var att köra en Scanialastbil från Wolfsburg i Tyskland till Södertälje
för att känna på hur det är att köra och bo i en
lastbil. Genom möten och provkörningar med
mina nya kollegor har jag lärt mig lastbilsbranschen och jag har även kunnat ge några
råd om förbättringar. När jag provade på som
testförare av lastbilar lärde jag mig en hel del,
så jag har den största respekt för arbetet med
hållfasthetstestning.
Hur kan transportsektorn minska sina koldioxidutsläpp?
– Det finns ingen enkel uppfinning som
minskar koldioxidutsläppen. Därför kommer
Scania att fortsätta att utveckla de tekniker som
vi redan har, till exempel biobränslen, hybriddrivlinor och elbilar som använder elöverföring
via en luftledning eller induktion via vägytan.
Andra lovande områden när det gäller
effektivare transporter är utvecklingen av mer
datorbaserade fordon, kopplingen mellan fordon, förare, kontor och verkstad samt förbätt-
ringar när det gäller återvinning av spillvärme i
drivlinan.
Eftersom våra kunder gärna betalar mer för
motorer med bättre bränsleeffektivitet och därmed lägre koldioxidutsläpp, ligger det helt i linje
med Scanias affärsmodell.
Scania rankas som ett av världens 100 mest
innovativa företag. Vad ska du göra för att
behålla och utveckla innovationskulturen
inom företaget?
– För att behålla Scanias innovationsvänliga
arbetsmiljö är det viktigt att bygga vidare på våra
starka värden och egenskaper. Vi ska fortsätta
med ett öppet sätt att analysera problem och hitta
lösningar, och också ha en fortsatt hög kompetensnivå bland ingenjörer och tekniker vid vårt
tekniska centrum i Södertälje. Vi behöver också
samarbeten och kunskapsdelning för att fortsätta
vara framgångsrika. Därför kommer vi att fortsätta
att samarbeta med universitet, forskningsinstitutioner, leverantörer och kunder. Jag tror också att
Scanias tillgång till Volkswagens globala utvecklingsnätverk kan medföra stora möjligheter.
Q2/2013 • SCANIA VALUE 3
fokus: turkiet
Nya segment
lockar i Turkiet
Placerat i täten bland världens
snabbast växande ekonomier
satsar Turkiet på att bli Europas
största ekonomi år 2050. Scania
siktar på att bredda sig på
marknaden genom att stärka
relationerna till inhemska
åkerier och gå in i nya segment.
I sagoomspunna Istanbul med 13,6 miljoner
invånare speglar sig nu lyftkranar och skyskrapor i Bosporens vatten, bredvid tusenåriga
minareter. Med sin placering mellan Europa
och Asien fungerar Turkiet som en språngbräda
mot Mellanöstern, norra Afrika och Centralasien. Från Maslak, affärscentrum i den europeiska delen av Istanbul, har ett växande antal
inhemska och internationella företag panoramavy mot 1,5 miljarder kunder i Europa, Mellanöstern och Asien.
Den turkiska ekonomin har de senaste åren
haft en stadig tillväxt på i genomsnitt 7 procent
per år och Turkiets BNP-nivå har mer än tredubblats under perioden 2002 till 2011. Framtidsplanerna är ambitiösa i ett land som allt
oftare kallas Europas Kina.
– Den ekonomiska tillväxten i Turkiet förväntas fortsätta robust, då både inhemska efter-
frågan och exporten mot Europa tar fart. Den
unga och växande befolkningen tillsammans
med den ekonomiska tillväxten och förbättringen av levnadsstandarden gör Turkiet till ett
intressant land med mycket potential på lång
sikt, säger Annika Lindblad, makroekonomisk
analytiker vid banken Nordea.
För Scania är Turkiet redan i dag en viktig
marknad: under rekordåret 2011 var det Scanias
sjunde största marknad med 2 900 sålda fordon
(att jämföra med 800 år 2009 och 1 700 år 2012).
– Vi siktar på att bli den ledande importören,
berättar Oscar Jaern, landansvarig för Scania i
Turkiet.
Draghjälp av lokal partner
Totalmarknaden för lastbilar i det tunga segmentet är cirka 30 000 per år och är i storlek
jämförbar med Frankrike och Storbritannien.
Den samlade transport- och logistiksektorn i
Turkiet tredubblades mellan 2002 och 2008,
och uppskattades då till 59 miljarder US dollar med en servicemarknad på ytterligare 22
miljarder. Prognosen för 2015 är 120 miljarder
US dollar.
I dag har Scania stark draghjälp av sin distributionspartner Doğuş Otomotiv som har 21
serviceställen över hela Turkiet och är en del
”Vi siktar på att bli den
ledande importören.”
Oscar Jaern, landansvarig för Scania i Turkiet
4 SCANIA VALUE • Q2/2013
av ett av landets största företagskonglomerat:
Doğuş Group. Doğuş är den främsta premiumspelaren i fordonsbranschen med bland annat
personbilar från VW, Audi, Porsche och Skoda
i portföljen.
– Doğuş är en kompetent och erfaren partner
som vi redan 1994 inledde partnerskap med,
säger Oscar Jaern som arbetar med en rad kvalitetsförbättringar som ska stärka Scanias ställning på marknaden.
Från att främst ha varit leverantör till internationella företag med närvaro i Turkiet är Doğuş
och Scanias sikte sedan en tid inställt på att
även stärka relationen till inhemska åkerier och
nya segment av marknaden.
– Det är en spännande utmaning, säger Oscar
Jaern. De internationella kunderna har ju ofta
tydliga specifikationer baserat på verksamhet.
Men inhemska transportörer har väldigt skiftande behov och är inriktade på lösningar där
olika typer av frakter kan samsas. Ena dagen
kan det vara frukt och grönsaker och andra
dagen byggmaterial.
www.scania.com/se
text: mattias andersson foto: alp esin, kjell olausson, istockphoto
Från vänster till höger: Förarna
Mustafa Saylar, Metin İşcan och
Şener Çağlayan från Çalışkan Lojistik.
De transporterar byggkemikalier
och råmaterial i Turkiet, Georgien,
Frankrike, Albanien och Kosovo.
Turkiet och
lastbilsmarknaden
Siktar på att bli störst i branschen
En av Scanias kunder i Turkiet är Çalışkan Taşımacılık
Otomotiv ve Sanayi Ticaret
A.Ş. som har bedrivit
Muzaffer
transportverksamhet sedan
Uğurlu
1998. Företaget har i dag 70
lastbilar, samtliga från Scania, och bedriver
både internationell och inhemsk transport
av bland annat byggkemikalier. Dessutom
erbjuder de logistiklösningar. Företaget
har som mål att bli störst i Turkiet inom
sin bransch.
– Jag uppskattar att Scania bidrar till
att hålla nere våra driftskostnader genom
bland annat bränslebesparingar, säger
Muzaffer Uğurlu, åkeriets ägare.
Befolkning: 75 miljoner
BNP per capita (2011): 11 840 USD (köpkraftsparitet, PPP: 15 910)
Främsta exportmarknader: Tyskland,
Frankrike, Storbritannien, Italien, Irak
Importländer: Ryssland, Tyskland, Kina,
USA, Italien, Frankrike
Transporter: Vägtransporter är dominerande transportmedel med 95 procent
av passagerar- och 90 procent av godstransporterna.
Marknad tunga lastbilar: Cirka 30 000
fordon/år.
Källor: IMF, TurkStat och Investment Support and
Promotion Agency of Turkey.
Stark partner
Sedan starten 1945 har Scania sålt 20 000 lastbilar i Turkiet, varav en stor del fortfarande rul�lar. Scanias befintliga servicenätverk håller hög
standard och utmärker sig jämfört med normalstandard i regionen, något som ger goda förhoppningar om ytterligare tillväxt. På agendan
för Oscar Jaern och hans kollegor står en satsning på marknaden för reservdelar där Scania i
dag har en förhållandevis låg marknadsandel.
En annan viktig pusselbit i verksamheten är det
egna finansbolaget Scania Tüketici Finansmanı.
www.scania.com/se
– Bilden från europeisk horisont av Turkiet
kan ibland vara lite fördomsfull, men bland
annat vissa delar av banksektorn är i dag både
mer moderna och stabila jämfört med många
andra europeiska länder, konstaterar Oscar
Jaern och nämner enkelhet och transparens
vid kreditupplysningar som exempel.
Han tillbringar mycket av sin arbetstid på
plats i Turkiet och har en stark framtidstro:
– Jobbar vi vidare med fokus på nöjda kunder tror jag på en mycket stark utveckling.
Doğuş Otomotiv representerar Scania i
Turkiet och är den ledande distributören av importerade bilar med ett stort
nätverk för försäljning, service och finansieringslösningar. Bilverksamheten
är del av Doğuş Group, grundat 1951
och i dag ett av Turkiets största företag
med över 30 000 medarbetare och verksamhet även inom bank och finans,
media, bygg, energi och turism.
Q2/2013 • SCANIA VALUE 5
finans: valutapåverkan
Krona och konjunktur
utmanar Scania
Svenska exportföretag utmanas
av den ovanliga kombinationen
med svag konjunktur, framförallt
i Europa, samtidigt som kronan
stärkts. Men den negativa
effekten för Scania kunde ha varit
ännu större, menar analytiker.
Den svenska kronkursens betydelse för svensk
exportindustri är inget nytt fenomen. Ända
sedan kronan släpptes fri 1992, från att tidigare
varit knuten till andra valutor, har vi haft väldigt stora kursfluktuationer. Normalfallet har
varit att en svag konjunktur inneburit flykt till
dollar och euro samtidigt som den svenska kronan försvagats. Men under rådande konjunktursvacka, där eurokrisen är i fokus, gäller inte
det gamla sambandet; nu har kronan hållit uppe
samtidigt som ekonomin har försvagats.
För Scania innebär det att företaget har
fått hantera både svagare efterfrågan i Europa, ökade kostnader för att producera i Sverige och lägre intäkter omräknat i kronor från
utlandsförsäljningen.
– Scania har klarat sig något sämre än sina
konkurrenter på grund av att en stor del av produktionen sker i Sverige men effekten av kronförstärkningen hade kunnat vara ännu större,
säger Kenneth Toll Johansson, analytiker på
Carnegie. Företaget har varit väldigt framgångsrikt i att styra om sina inköp till kostnader i
euro för att matcha försäljningen.
Sedan ett par år har Scania valt att inte skydda framtida förändringar via terminer och
derivat. Efter krisen 2009 lades mycket kraft på
att arbeta med stabila och korta ledtider från
order till leverans för att öka flexibiliteten.
Kortare exponering mellan order och leverans
minskade också behovet av att säkra valutaflödena. Ambitionen är att ha en helhetssyn på
alla beställningar så att inköpen av komponenter i största möjliga mån styrs till rätt produktionsenhet för att matcha försäljningen.
Johansson. År 2010 när kronan var svag hade
ju Scania å andra sidan väldigt fina vinster. Att
arbeta aktivt med valutasäkring via terminer
och derivat gör ju bara att effekten av valutaförändringarna fördröjs.
Hampus Engellau, analytiker på Handelsbanken menar att Scanias största problem historiskt när det gäller valutaexponeringen har varit
förknippade med den brasilianska marknaden
och realens fluktuationer. Trots att Scania har
en stor inhemsk produktion i Brasilien gör de
höga leveranserna till den brasilianska marknaden att en betydande del av de negativa valutaeffekterna under det första halvåret 2013 är
hänförlig till den svagare realen.
Öppen valutaexponering
Alternativa leverantörer
Detta innebär att Scania numera har en helt
öppen valutaexponering där de största exponeringarna ligger i brasilianska real, amerikanska
dollar, ryska rubel, brittiska pund och norska
kronor. Den mycket svaga marknaden i södra
Europa de senaste åren har inneburit att påverkan från eurokursen minskat betydligt. Det
första halvåret var den negativa valutaeffekten
cirka 1 miljard på Scanias rörelseresultat.
– Valutaförändringar mot den svenska kronan slår ju åt båda hållen, säger Kenneth Toll
– Ett annat problem är stelheten i underleverantörernas priser, där många bara ändrar sina
prislistor två gånger per år, oavsett hur marknaden utvecklas, säger Hampus Engellau. Till
skillnad från många andra lastbilstillverkare
som ofta bara har en leverantör av komponenter så har Scania alltid minst två vilket gör att
företaget kan jobba mer aktivt med att köpa in
från rätt leverantörer valutamässigt.
Båda analytikerna är överens om att utvecklingen med kronförstärkningen som slår negativt på Scanias resultat kommer att bestå den
närmaste tiden, så länge skuldkrisen i Europa
och en långsam återhämtning av konjunkturen
i USA fortsätter.
– Den stora utmaningen för Scania framöver
blir att balansera de två ekonomierna: Europa,
med sin svaga efterfrågan, kontra Brasiliens
överhettade marknad. Det gäller att hantera
den starka orderingången i Brasilien och att
få ut tillräckligt många lastbilar, och samtidigt
hålla koll på kostnaderna och kunna räkna hem
resultatet, säger Hampus Engellau.
”Företaget har varit väldigt
framgångsrikt i att styra om sina
inköp till kostnader i euro för
att matcha försäljningen.”
Kenneth Toll Johansson, analytiker på Carnegie.
6 SCANIA VALUE • Q2/2013
www.scania.com/se
text: susanna hjertonsson foto: istockphoto, kjell olausson
Svenska kronans utveckling
TCW-index står för Total Competitiveness
Weights och är ett index uträknat av Internationella valutafonden, IMF. TCW-indexet är ett
viktat genomsnitt av flera olika valutor som
mäter den svenska valutan gentemot en korg av
flera andra valutor. En valutas vikt baseras på
hur stor Sveriges handel är med landet i förhållande till de övriga länderna. Som indexet visar
har den svenska kronan stärkts avsevärt mot
TCW sedan 2009. Men tittar man långsiktigt är
den svenska kronan inte ovanligt stark. Ett lågt
värde på index betyder att kronans värde har
förstärkts – korgen av valutor har blivit billigare
att köpa med svenska kronor.
TCW-index
150
149
130
120
110
100
Q12013
Q42012
Q32012
Q22012
Q12012
Q42011
Q32011
Q22011
Q12011
Q42010
Q32010
Q22010
Q12010
Q42009
Q32009
Q22009
Q12009
Q42008
Q32008
0+ 0
Källa: Sveriges riksbank
Scania väljer faktureringsvaluta
Matchning av enskilda valutor, aktiva val av
faktureringsvaluta och inga valutasäkringar.
Så ser i korthet Scanias
valutastrategi ut i dag,
säger Frederik Ljungdahl, Head of Scania
Group Treasury.
Grundfilosofin för att
hantera effekterna av
den svenska kronans påverkan på Scanias resultat är att matcha flöden
Frederik Ljungdahl från försäljningen med
kostnader i produktionen
i varje enskild valuta. Både Scanias försäljning
av lastbilar och inköp av produktionsmaterial
sker löpande över tiden. Genom att minska
nettoflödet i varje enskild valuta kommer
valutakurspåverkan på den slutliga marginalen att minska.
www.scania.com/se
– När Scania säljer produkter till egna dotterbolag, sker detta i dotterbolagens egen
valuta. Detta gör att valutarisk som skapas i
försäljningsledet centraliseras till Group Treasury, samtidigt som dotterbolag inte behöver
hantera valutarisk utan kan koncentrera sig
på sin kärnverksamhet.
Centraliserad valutarisk
Detta tillsammans med att inköp av tillverkningskomponenter sker centralt till fabrik,
gör att Group Treasury enkelt kan se vilken
nettoexponering som Scania har i en given
valuta. Genom att aktivt arbeta med nettoexponeringen kan centrala inköp göras i en
annan valuta där så är möjligt för att på så vis
minska nettoexponeringen i en given valuta,
säger Frederik Ljungdahl.
– Genom att analysera den valutamix som
Scania har kan ny faktureringsvaluta införas
där så är möjligt, för att den totala valutakorgen ska vara mer stabil mot kronans utveckling, fortsätter han.
– Svenska kronan har historiskt sett rört sig
starkare mot vissa valutor, samtidigt som den
har försvagats mot andra. Genom att aktivt
välja vilken valuta som Scania ska fakturera i,
för de marknader där det erbjuds valmöjlighet,
kan vi minska påverkan.
Scanias valutarisk
Baserat på 2012 års intäkter och
kostnader i utländska valutor medför
en procentenhets förändring av den
svenska kronan mot övriga valutor,
exklusive valutasäkringar, en påverkan
på Scanias rörelseresultat på årsbasis
om cirka MSEK 281.
Q2/2013 • SCANIA VALUE 7
NOTERAT
redaktör: cecilia vinell foto: scania , fredrik persson, peggy bergman
ADAC Postbus ska förbinda 30 storstäder
i Tyskland med nya bussar från Scania.
Bussar till nya
linjer i Tyskland
ADAC Postbus startar busstrafik mellan tyska
städer och har valt Scania som leverantör av
bussar och servicetjänster. Den nya bussoperatören drivs gemensamt av Deutsche Post
och ADAC, den stora tyska motorföreningen.
Redan våren 2014 ska ADAC Postbus förbinda de 30 största tyska städerna med 63
Scaniabussar. Det nya bussnätverket ska
gradvis utvidgas till att omfatta hela landet.
– Scanias unika modulsystem ger oss möjlighet att erbjuda flera anpassade fordonsspecifikationer och därmed den flexibilitet som
krävs för att möta kundbehoven, säger Frank
Koschatzky, försäljningsdirektör på Scania
Deutschland Österreich.
Scanias VD Martin Lundstedt vid Sidas rundabordssamtal.
Samtal för hållbar utveckling
Tillsammans med 19 andra svenska storföretag
deltog Scania i maj i rundabordssamtal för att få
fram konkreta åtaganden för en hållbar global
utveckling. Samtalen ordnades av biståndsmyndigheten Sida. Syftet är att hitta områden
där svenskt näringsliv kan samarbeta för att nå
goda lösningar och skapa partnerskap mellan
näringslivet och offentlig sektor.
– På Scania är vi övertygade om att ett starkt
hållbarhetsfokus bidrar till att skapa tillväxt
för företagen såväl på befintliga som på nya
marknader. Här spelar partnerskap en avgörande roll. Ett exempel på hur vi integrerar
hållbarhet i vår affärsmodell är Ecolution by
Scania, ett koncept som optimerar bränsleeffektiviteten och minimerar koldioxidutsläppen för våra kunder. Ett annat exempel
är Bus Rapid Transit, en lösning för hållbar
trafik i storstäder, säger Scanias VD Martin
Lundstedt.
Vill du prenumerera?
För en kostnadsfri prenumeration,
gå till www.scania.com/scaniavalue/se
Anders Gustavsson, VD för Scania
Transportlaboratorium.
Expert på minskade
koldioxidutsläpp
Den svenska regeringen har fastställt visionen
att man i Sverige till 2050 ska uppnå en hållbar
och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser. Det är betydligt ambitiösare än EU:s mål för transportsektorn.
Scania är representerat i flera expertgrupper
som ska bidra till den statliga utredningen.
– Vi fokuserar på energieffektiva transporter,
att på bättre sätt utnyttja energin i den befintliga
strukturen här och nu. Vi pratar inte energislag
utan hur man effektivast kan flytta gods och
människor, oaktat energislag, säger Anders Gustavsson, VD för Scania Transportlaboratorium.
KOMMANDE
HÄNDELSER
2013-09-19
Kapitalmarknadsdag
2013-10-23
Delårsrapport jan–sep 2013
2014-01-29
Bokslutskommuniké 2013
Scania Value ges ut av Scania och
riktar sig till Scanias aktieägare.
Ansvarig utgivare
Per Hillström, [email protected]
Chefredaktör
[email protected]
Projektledare
[email protected]
Art Director
[email protected]
Produktion
Appelberg Publishing Group
www.appelberg.com
Print: Trosa Tryckeri
Omslagsfoto: Göran Wink
Kontakt
Scania Investor Relations
151 87 Södertälje
Tel: 08-553 81 000
E-post: [email protected]