1. No category

Ge en gåva!
90 01 22-3 Pg
900-1223 Bg
fem recept från världen och ett kort med engagemangstips
foto: malin robertson harén
Svartögd böngryta med sötpotatis
5 pers
400 g svartögda bönor
2 gul lök
3 tomater
2 tsk curry
4 msk olja
2 dl osötat jordnötssmör
1 vitlöksklyfta
salt/peppar efter smak
5 sötpotatisar
Hacka lök och tomater fint. Fräs dem i
oljan tillsammans med curry och riven
vitlök. Blanda i bönorna (använd bönor
på tetrapack eller burk, blötlägg annars
de torkade bönorna enligt anvisningar
på förpackningen). Till sist vänder du
runt jordnötspastan med bönröran och
smakar av med salt och peppar. Servera
med kokt sötpotatis.
Välj varor som producerats med miljö
och människor i åtanke, t ex Fairtradecertifierade och ekologiska varor.
TIPS!
Hittar du inget jordnötssmör är det enkelt att
göra eget. Mixa 200 gram saltade jordnötter
– som du rostat i en stekpanna – i en mixer,
tillsätt olivolja till önskad konsistens. ½ dl är
att rekommendera.
Välsignad är du Gud, att vi
får sitta här tillsammans.
Välsigna maten som vi äter idag.
Välsigna våra händer
som har gjort denna mat.
Välsigna oss Gud.
Amen.
bordsbön från uganda
Den svartögda böngrytan äts ofta under
torrperioder av människor i norra
Uganda och av flyktingar i området.
För den som odlar sin egen mat blir
jordbrukets rytm livets rytm – så och
skörda, plöja och gallra, vattna och
gödsla, och sälja det som eventuellt blir
över. Man måste vara stark och frisk
nog för att orka odla, hantera torka,
översvämningar, erosion och förödande
klimatförändringar. Den fattige odlaren
tvingas anpassa sin mat efter jordbrukets växlingar – tider av överflöd och
tider av nöd kräver olika recept.
Vilken är din livsrytm? Vem eller vad
styr den? Vad lägger du din tid på?
Vill du samtala med andra om hur man
kan leva mer hållbart och rättvist?
Starta ett matlag för klimaträttvisa!
Material finns på www.varldenskurs.se.
foto: malin robertson harén
Bladspenat- och fetaostsoppa
5 pers
1 grön paprika
1 röd paprika
1 gul lök
¼ grön chili
1 stor potatis
50 g färsk bladspenat/babyspenat
3 röda tomater
3 vitlöksklyftor
4 msk olivolja
200 g fetaost
ett knippe färsk basilika
ett knippe färsk oregano
ett stänk paprikapulver
salt/peppar
Kärna ur paprikan och chilin och skär i
bitar. Hacka löken. Skala och skiva
potatisen. Hacka tomaterna. Fräs
paprika, chili, pressad vitlök, lök och
potatis kort i oljan. Häll på ca 9 dl
vatten. Tillsätt tomaterna, paprikapulver, salt och peppar. Koka 10 min.
Avsluta med att lägga i tärnad fetaost,
basilika och oregano samt spenaten och
rör om. Smaka av med salt och peppar.
Välj varor som producerats med miljö
och människor i åtanke, t ex Fairtradecertifierade och ekologiska varor.
TIPS!
Om du önskar en matigare variant, servera
med kokt basmatiris i en skål till soppan.
Käre Gud, vi tackar dig för maten du ger
oss. Vi ber att du ser efter alla människor
som lider av hunger och hjälper oss att
räcka ut våra händer och erbjuda dem vår
hjälp. I Faderns, Sonens, och den Helige
Andes namn. Amen.
bordsbön från eritrea
Receptet på bladspenat- och fetaostsoppa kommer från Colombia. Basföda
för flertalet människor i Colombia är
kokbananer, ris och salt ost. Osten är en
central proteinkälla, särskilt när priset
på fisk i perioder är högre än vad många
har råd att betala.
Hur du tillgodoser ditt dagliga behov av
mat ser olika ut i olika delar av världen
och styrs mycket av din ekonomi. Att ha
makten över sin egen mat – att ha råd
att köpa eller möjlighet att odla mat
som räcker och är näringsriktig – är en
mänsklig rättighet som inte är alla
förunnad.
När Jesus möter människor återupprättar han deras värdighet genom att möta
dem som jämlikar. Han ser dem som
personer som kan återta makten över
sina egna liv. Att få makt över sin tillgång till mat handlar i stor utsträckning
om att återfå sin mänskliga värdighet.
Hur kan vi räcka ut våra händer till
den som behöver, utan att för den skull
reducera någon till en passiv mottagare
av välgörenhet?
Vill du samtala med andra om hur man
kan leva mer hållbart och rättvist?
Starta ett matlag för klimaträttvisa!
Material finns på www.varldenskurs.se.
foto: malin robertson harén
Grönsakswok med bröd
4 pers
2 morötter
250 g haricots verts
300 g kål, t ex broccoli/palmkål/
savojkål
1 gul lök
5 msk olivolja
3 gröna pepparfrukter (ej chili
utan större, mer som paprika)
3-4 vitlöksklyftor
2 cm riven ingefära
½ tsk gurkmeja
Skär morötter i stavar, dela haricots
verts, hacka lök och pepparfrukt. Dela
kålen i småbitar. Fräs grönsakerna i
oljan. Tillsätt pressad vitlök och riven
ingefära. Fräs en kort stund och tillsätt
1 dl vatten. Låt småputtra några min.
Smaka av med salt och peppar. Servera
med ett gott bröd.
Om du gör ett eget är detta recept
gott och enkelt:
8 tunna portionsbröd
200 g vetemjöl
80 g dinkel fullkorn
1 tsk salt
2 tsk olja
2 dl varmt vatten
Blanda samman torra ingredienser
först. Tillsätt olja och vatten. Låt stå 20
min. Dela i 8 bitar och kavla ut tunna
bröd. Stek i varm torr panna.
Välj varor som producerats med miljö
och människor i åtanke, t ex Fairtradecertifierade och ekologiska varor.
Kom Gud och bli vår
gäst, välsigna maten vi
äter så att vi får energi
att vandra dina vägar.
Amen.
bordsbön från tanzania, som man lär barn att sjunga före måltiden
Denna grönsakswok är en vanlig maträtt
i Etiopien. Den serveras tillsammans med
injera, ett stort mjukt platt bröd.
Vissa av oss tar tre mål mat om dagen
för givet, medan andra får kämpa för
endast ett mål mat. Mat är livsnödvändigt och kanske just därför centralt i
många religioner. Ofta uttrycker vi tacksamhet över maten som en Guds gåva.
Att avstå från mat, att fasta, har också en
central plats i många religioner. Att fasta
kan vara ett uttryck för ånger eller bön
om förlåtelse, men också inspirera oss
att dela bröd med den som hungrar.
Att vara kristen är att ständigt försöka välja kärlekens väg. Under fastan
kan vi reflektera kring och söka svar på
frågan – Vad innebär det för mig att
vandra kärlekens väg?
Vill du samtala med andra om hur man
kan leva mer hållbart och rättvist?
Starta ett matlag för klimaträttvisa!
Material finns på www.varldenskurs.se.
foto: malin robertson harén
Indisk dal på röda linser
4 pers
4 dl röda linser
5-6 dl vatten
1 grön chili
½ dl olivolja
1 tsk riven ingefära
2 rivna vitlöksklyftor
½ tsk gurkmeja
½ tsk garam masala
½ tsk tandoorikrydda
4-5 msk tomatpuré
Skölj linserna. Koka mjuka i vattnet ca
10 min. Fräs alla kryddor och lök i en
kastrull. Mixa med en stavmixer
tillsammans med de kokta linserna och
tomatpurén. Smaka av med salt och
peppar. Konsistensen liknar en tjock
soppa när den är klar.
Servera med kokt basmatiris och en
klick yogurt med lite riven gurka och
färsk mynta i.
Välj varor som producerats med miljö
och människor i åtanke, t ex Fairtradecertifierade och ekologiska varor.
TIPS!
Byt ut basmatiriset mot matvete eller couscous så blir din måltid ännu mer klimatsmart.
Välsignad är du Gud, och
för dessa gåvor som vi får
gör oss uppriktigt tacksamma.
bordsbön från uganda
Dal är en vanligt förekommande maträtt
i Indien som tillreds i olika varianter.
Eftersom dal lagas av baljväxter som
linser, ärtor eller bönor är det en viktig
proteinkälla.
För den som lever under knappa
omständigheter kan maträtter som lagas
av billiga näringsriktiga baslivsmedel
vara avgörande för hälsa och överlevnad. I kärva tider kan de göra att den
fattige har råd att åtminstone äta ett mål
mat om dagen. I bättre tider kan rätterna kompletteras med något extra – en
sås, en garnering eller en sidorätt av kött
eller fisk.
Vi är många som dagligen äter det där
”extra”, det som gör att vi lever över
jordens resurser. Det finns ett samband
mellan vad vi äter, klimatförändringarna och hungerkrisen i världen. Vad vi
konsumerar påverkar vår planets förmåga att föda dess befolkning. Att
producera kött är extremt resurskrävande jämfört med likvärdig mängd
näring av vegetabilier.
Skulle vi, som har en valmöjlighet,
kunna välja att se kött och fisk som något
att äta enbart vid festligare tillfällen?
Vill du samtala med andra om hur man
kan leva mer hållbart och rättvist?
Starta ett matlag för klimaträttvisa!
Material finns på www.varldenskurs.se.
foto: malin robertson harén
Nepalesiskt grönsaksris
5 pers
4 dl basmatiris
1 färsk blomkål
2 potatisar
2 dl gröna ärtor
½ dl olivolja
2 medelstora gula lökar
3 gröna pepparfrukter (ej chili
utan större mildare variant, mer
som paprika)
3 lagerblad
2 vitlöksklyftor
1 tsk hel spiskummin
1 tsk gurkmeja
2 tsk mald koriander
2 tsk mald spiskummin
1 stänk chilipulver
1 kruka färsk koriander
1 kruka färsk persilja
2 dl cashewnötter
Blötlägg basmatiris i vatten 2 timmar.
Häll bort vattnet sen. Hacka lök, dela
blomkål i små buketter, skiva pepparfrukt, hacka potatis i små kuber. Fräs
alla kryddor i oljan några sekunder,
tillsätt ris, lök, potatis, pepparfrukt.
Lägg i övriga grönsaker och häll på 4 dl
vatten. Sjud på svag värme under lock
ca 15 min. Rör om ibland. Smaka av
med salt och peppar.
Blanda till sist med persilja och
koriander. Toppa med cashewnötter
och några buketter rå blomkål.
Välj varor som producerats med miljö
och människor i åtanke, t ex Fairtradecertifierade och ekologiska varor.
TIPS!
Byt ut basmatiriset mot matvete eller couscous så blir din måltid ännu mer klimatsmart.
Jesus, livets Gud, vi tackar dig
för att du håller oss levande
genom den mat du ger oss, och
vi ber dig att välsigna den mat
som nu står på vårt bord.
bordsbön från etiopien
Grönsaksriset är en vanlig rätt i Nepal.
Hur många mål mat äter du per dag?
Hur lång tid tar det att laga maten du
äter? Vem tillagar den? Äter du en näringsriktig och varierad kost? Troligen
besvarar du frågorna olika beroende på
var i världen du bor, hur din ekonomiska
situation ser ut, vilken köksutrustning du
har, hur miljön i din närhet ser ut, vilken
typ av kunskap du har, osv.
I den tidiga kristna kyrkan blev en
enkel kvällsmåltid en viktig manifestation i samhället. De som hade makten i
det romerska imperiet oroades när
människor samlades och delade bröd
som jämlikar. Den gemensamma kvällsmåltiden var en demonstration av alla
människors värdighet och lika värde,
oberoende av bakgrund och rang.
Måltiderna var inte tomma symbolhandlingar utan en rättvis fördelning av
mat och en förebild för vardagen.
Fundera över hur vi i vardagen kan
förverkliga nattvardens ord: Brödet,
som vi bryter, är en delaktighet av Kristi
kropp. Så är vi, fastän många, en enda
kropp, ty alla får vi del av ett och
samma bröd.
Vill du samtala med andra om hur man
kan leva mer hållbart och rättvist?
Starta ett matlag för klimaträttvisa!
Material finns på www.varldenskurs.se.
foto: anna jonasson/ikon
Samuel Skånberg lagar mat med närproducerade råvaror i ett Matlag för klimaträttvisa.
Fyra sätt att engagera sig
matlag för klimaträttvisa:
Lär er mer om konsumtion och rättvisa
samtidigt som ni umgås och lagar mat
tillsammans. Genom klimatkalkylatorn
kan ni följa ert eget ekologiska fotavtryck.
Ladda ner materialet gratis på
www.varldenskurs.se
ageranätverket: Påverka i frågor du
brinner för! Genom påverkansnätverket
Agera får du e-postutskick där du kan
påverka ansvariga politiker i aktuella
frågor. Läs mer och bli medlem i ageranätverket på www.svenskakyrkan.se/agera.
kyrka för fairtrade: Genom att
handla fairtrade-märkt skapar du
förutsättningar för odlare och anställda i
utvecklingsländer att förbättra sina
levnadsvillkor. Många församlingar
engagerar sig och kan bli diplomerade
som Kyrka för Fairtrade. Läs mer på
www.kyrkaforfairtrade.org
internationell grupp: Grunden för
Svenska kyrkans internationella arbete är
ditt engagemang. I en internationell
grupp kan du engagera dig i insamling,
påverkans- och livsstilsarbete, lärande
och fördjupning. Kontakta din församling
om du vill veta mer.
Vill du veta mer om hur Svenska kyrkan
jobbar med rätten till mat, klimat eller
andra globala påverkansfrågor? Läs
mer på www.svenskakyrkan.se/agera
eller skriv till [email protected]
foto: magnus aronson/ikon
Varje vecka bakar Tiringo Sisay bröd som hon säljer på marknaden i byn i Etiopien. Bananbladen runt brödet fungerar
som ett slags bakpapper.
Ät världen mer rättvis
För många av oss är mat på bordet varje
kväll en självklarhet. Samtidigt går nästan
en miljard människor till sängs hungriga.
Recepten du håller i din hand kommer
från hela världen. Varje kort innehåller
en bordsbön och en kort reflektion om
mat och rättvisa. Använd dem med din
familj eller vänner. Laga maten, be
bordsbönen och fundera över texterna.
svenska kyrkans internationella arbete är en del av act-alliansen, action by
churches together, ett globalt samarbete mellan kyrkor och kyrkorelaterade
organisationer för katastrofinsatser, utvecklings- och påverkansarbete.
Hunger kan inte skyllas på matbrist,
utan på fattigdom och orättvisor. Hur
kan jag med min matkonsumtion bidra
till en mer hållbar och rättvis värld? Låt
receptkorten vara en påminnelse om
att våra matvanor kan bidra till att göra
världen bättre.
På andra sidan av detta kort hittar du
tips på hur du kan engagera dig!