Tangentbord
- En inmatningsenhet
En beskrivning av tangentbordets utveckling, funktioner och
varianter.
Anna Fryxell, Tärna folkhögskola, ht 2011
2011-10-05
TANGENTBORD - BAKGRUND ________________________________________________________ 1
QWERTY-TANGENTBORDET ____________________________________________________________
DVORAK__________________________________________________________________________
SVORAK __________________________________________________________________________
COLEMAK _________________________________________________________________________
ANDRA TANGENTBORD________________________________________________________________
2
2
3
3
3
TANGENTBORDETS FUNKTIONER_____________________________________________________ 4
INMATNINGSTANGENTER_______________________________________________________________
KONTROLLTANGENTER ________________________________________________________________
FUNKTIONSTANGENTER ________________________________________________________________
STYRTANGENTER ____________________________________________________________________
NUMERISKT TANGENTBORD _____________________________________________________________
4
4
4
4
4
TANGENTBORDETS TEKNIK _________________________________________________________ 5
OLIKA TEKNIKER ATT BRYTA KRETSAR ______________________________________________________ 5
TANGENTBORDETS ANSLUTNINGAR __________________________________________________ 6
TANGENTBORDETS ERGONOMI ______________________________________________________ 6
TANGENTBORDETS PRISER __________________________________________________________ 7
AVSLUTNING _____________________________________________________________________ 7
KÄLLFÖRTECKNING ________________________________________________________________ 8
1
TANGENTBORD - BAKGRUND
Tangentbordet är ett av tillbehören till datorn som är en inmatningsenhet. Det används både för att skriv in ren
text (eller siffror) och för att ge kommandon och instruktioner till datorn.
Men långt innan tangentbordet var en inmatningsenhet så fanns skrivmaskinen med sitt tangentbord.
(bild: www.oxon.se – Nilssons lilla värld)
Man experimenterade ganska friskt under sent 1800-tal med olika slags skrivmaskiner. Ursprungligen handlade
det om att ge hjälp för blinda att skriva, men också för att få fram effektivare sätt att hantera större mängder
av text.
En intressant variant var skrivkulan:
(http://sv.wikipedia.org/wiki/Skrivmaskin)
Den uppfanns redan 1865 och med den gick det plötsligt fortare att skriva på maskin än för hand. Som gammal
tangentbordsentusiast skulle jag gärna vilja prova en slik maskin. Samlarvärdet är högt och skrivmaskinen till
vänster uppbringar ett värde av cirka 250 000 kr.
2
QWERTY-TANGENTBORDET
Från början var tangenterna placerade i alfabetisk ordning vilket var synnerligen opraktiskt. Dels blir det svårt
att få upp någon hastighet i skrivandet, dels var ju tangenterna kopplade till typarmar som skulle slå mot
papper och när tangenterna låg i bokstavsordning trasslade dessa armar gärna ihop sig.
En herre som hette C. L. Sholes (1819-1890) experimenterade med tangentbordets utformning för att komma
ifrån problemet med att typarmarna trasslade in sig i varandra. Han kombinerade typarmarna och tangenterna
på så sätt att de bokstäver som ofta förekom efter varandra i ord också hade typarmar som låg långt från
varandra. Det slutliga resultatet blev det tangentbord vi fortfarande använder idag. På ett sätt kan man säga att
det är konstruerat för att vara tillräckligt långsamt så att typarmarna ska hänga med. Ändå är det den
vanligaste tangentbordslayouten idag. Det kallas för QWERTY-tangentbordet. Det är alltså döpt efter de första
bokstäverna från vänster räknat i översta raden i tastaturen.
DVORAK
Det betyder dock inte att man inte experimenterat med mer funktionella tangentbord. Den förste var August
Dvorak (1894-1975). Under tolv år jobbade han med att samla in data inom områdena statistik, psykologi och
fysiologi och därefter utvecklade han en tangentbordslayout som han kallade The Simplified Keyboard.
Layouten anses, av vissa, vara 200-300 % mer effektiv än qwerty-tangentbordet.
Layouten bygger på att vokaler och konsonanter ska ligga på olika sidor av tangentbordet. Det ger en större
variation i handanvändningen. De vanligaste bokstäverna i engelska alfabetet placerades på den mittersta
raden för att man inte ska behöva flytta händerna i höjdled så mycket.
Spridningen av den här layouten har inte blivit så stor utan används av en minoritet som främst består av
programmerare och förstås, skrivmaskinsentusiaster.
3
SVORAK
Det finns också en inofficiell variant av Dvorak-layouten som kallas för Svorak, en svenskanpassad layout:
Här har man satt dit Å, Ä och Ö uppe till vänster och flyttat på apostrof, komma och punkt till andra delar av
tangentbordet.
COLEMAK
Colemak-layouten är den nyaste varianten av tangentbord. Layouten skapades så sent som 2006 av en herre
vid namn Shai Coleman. Den ska vara ett alternativ för i första hand Dvorak och det anses allmänt att Colemak
är lättare att lära sig för dem som tidigare använt Qwerty-layouten.
Orsaken till att det är lättare för Qwerty-användare att lära sig denna layout är att man har strävat efter att
flytta på så få tangenter som möjligt. Colemak sägs vara optimerat för touch-typing – alltså sättet att skriva
med fingersättning på mittraden och användning av alla fingrarna utom vänster tumme. Det ska vara snabbt
och ergonomiskt.
Idag finns det officiellt stöd för Colemak på flera plattformar, bland andra Windows, Linux och OS X. Om man
vill kan man ställa om sitt qwerty-tangentbord till ett Colemak-tangentbord utan att flytta tangenterna.
För en intressant och engagerad beskrivning av de olika tangentbordslayouterna och hur man kan ändra sitt
tangentbord hänvisar jag till http://www.varg42.se/smf/index.php?topic=3190.0. Sidan är visserligen
stängd, men detta gamla inlägg från 2010 går fortfarande att läsa.
ANDRA TANGENTBORD
Det finns också något som kallas för ackordtangentbord. Dessa har tangenter där man med en knapptryckning
skriver flera tecken, vanligtvis en stavelse. På den gamla goda tiden när jag var grafiker på kungliga Norstedts
tryckeri var jag under en mycket kort period med och testade någon form av detta slags tangentbord.
Sedan finns det förstås tangentbord som fungerar även för kineser och andra folk som inte har vårt alfabet,
men jag har inte gått närmare in på det här – tänkte ju inte skriva en uppsats.
4
TANGENTBORDETS FUNKTIONER
På de gamla skrivmaskinerna hade tangenterna endast två lägen. Man kunde skriva stora och små bokstäver
och man kunde använda skifttangenten på siffrorna för att få fram olika symboler. Idag ser det litet annorlunda
ut, då en tangent kan ha både två och tre funktioner. Tangentbordets uppbyggnad är sig hyfsat lik oavsett
datormodell och ett vanligt svenskt tangentbord har 102 tangenter. De är delade i grupper efter funktion och
utöver dessa knappar finns också ett antal statuslampor som visar i fall man t.ex. har skiftlåset (CapsLock) aktivt
eller om trådlöst nätverk är tillgängligt och på.
(Bild: http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows-vista/Using-your-keyboard)
INMATNINGSTANGENTER
Dessa tangenter motsvarar vad som tidigare fanns på gamla skrivmaskiner. Det är i princip bokstäver och siffror
samt diverse allmänt förekommande symboler.
KONTROLLTANGENTER
De här tangenterna används antingen ensamma eller i kombination med andra tangenter för att vissa åtgärder
ska utföras. De vanligaste är Ctrl (Control), Alt (Alternative) och Esc (Escape). Hit räknas också
Windowstangenten (den med flaggan) och AltGr (Alternative Graphical).
FUNKTIONSTANGENTER
Funktionstangenterna är de som sitter i översta raden och är döpta från F1 till F12. Oftast sitter hjälpen för ett
program på F1, men annars har tangenterna olika funktioner beroende på vilket program man jobbar i.
STYRTANGENTER
Med styrtangenterna förflyttar man sig i program eller på en sida. Det är dels piltangenterna men också Home,
End, PgUp, PgDn, Del och Ins.
NUMERISKT TANGENTBORD
Det numeriska tangentbordet saknas ofta på bärbara datorer, men är praktiskt att ha om man arbetar mycket
med siffror. På bärbara datorer är det ofta infällt i de alfanumeriska tangenterna, med raden 4-5-6 placerade
på j-k-l.
5
TANGENTBORDETS TEKNIK
Ett tangentbord är som en liten minidator. Det har en egen processor med kretsar som bär information till och
från processorn.
Processorn med kontrollkretsarna för tangentbordet (Bild: http://computer.howstuffworks.com/keyboard.htm)
Matrisen består av ett rutnät av kretsar under tangenterna. När man trycker på en tangent, pressas en brytare
ned och en krets sluts så att en mindre mängd ström kan flyta igenom. När processorn hittar en stängd krets
jämförs positionen med en teckentabell. Teckentabellen är i princip en lista där det står vad varje
tangenttryckning eller kombination av tangenttryckningar betyder.
Tangentmatrisen (Bild: http://computer.howstuffworks.com/keyboard.htm
OLIKA TEKNIKER ATT BRYTA KRETSAR
Det finns flera olika sätt att sluta kretsar med tangenttryckningar, de flesta av dem anses vara mekaniska. Det
finns dock en som anses icke-mekanisk eftersom den inte fysiskt sluter en krets som vid de andra
tangentbordsteknikerna. Den kallas för kapacitiv koppling och med det menas en slags störning av
strömkretsen. Här flyter ström hela tiden genom alla delar av matrisen och varje nyckel är fjäderbelastad.
Under den sitter en liten platta och när man trycker på en tangent förs platta och nyckel närmare varandra och
mängden ström som flyter genom matrisen förändras. Processorn känner av förändringen och tolkar det som
en knapptryckning på just den platsen på matrisen. Tangentbord utformade på detta sätt är dyra, men har lång
livslängd.
Alla andra former av brytningstekniker är mekaniska. Den vanligaste är gummimatrisen. Den består av små
gummiytor med en hård kolkärna. När man trycker på en knapp, så trycks en kolv ned och kolet pressar ned en
hård, plan yta mot matrisen. Så länge knappen hålls nere bryts kretsen. Den här formen av tangentbord är
billiga och svarar bra på knapptryckningar. De är också ganska motståndskraftiga mot spill och korrosion
eftersom gummit täcker matrisen.
Vissa tangentbord har membran som sträcker sig över hela ytan från sida till sida istället för att ha en kontakt
för varje tangent. Ett mönster är tryckt i membranet och sluter kretsen när man trycker på en tangent. Det
6
finns vissa tangentbord av den här sorten som på en plan yta har avbildningar av tangenter istället för själva
tangenterna. De är inte särskilt lätta att skriva på och vissa kan dessutom sakna det ljud som normalt uppstår
när man skriver på ett tangentbord. Däremot är de oftast billiga att göra.
Tangentbord med metallkontakter eller skumgummi blir allt ovanligare. Metallbrytare har en fjädrande knapp
med en remsa av metall på undersidan. När knappen trycks ned sluts kretsen. Skumgummisbrytaren fungerar i
princip på samma sätt men har en bit skumgummi emellan istället för metall, vilket ger bättre respons vid
knapptryckningar. Dessa är visserligen billiga att producera, men de slits också fortare ut än de andra
varianterna. De är också känsligare för damm och vätska.
Medan man skriver på tangentbordet analyserar processorn matrisen och bestämmer vilka tecken som ska
sändas till datorn. Tecknen buffras i minnet och data sänds iväg.
TANGENTBORDETS ANSLUTNINGAR
En del tangentbord har kontakt med datorn med hjälp av en PS/2-kabel eller med en USB-kabel. I bärbara
datorer finns naturligtvis anslutningen i själva datorn.
Trådlösa tangentbord ansluter till datorn med IR eller blåtandsanslutningar. Är tangentbordet trådlöst måste
det finnas en mottagare i det för att kommunicera med datorn, antingen inbyggd eller via USB.
TANGENTBORDETS ERGONOMI
Lika länge som tangentbord har funnits har man också experimenterat med utformningen av tangentbordet.
Alla är inte platta och fyrkantiga trots att man kan tro det när man ser sig omkring.
För en som började slå med full kraft på tröga tangenter mekaniskt hopkopplade med typarmar på en gammal
Remington är varje steg bort från dem en framkomlig väg. Att sitta åtta timmar eller mer vid ett tangentbord
tär ändå på handleder, nacke och axlar. Som exempel på hur det kan se ut kommer här en bildsvit av möjliga
och omöjliga tangentbord.
7
TANGENTBORDETS PRISER
Ett tangentbord kan kosta precis efter ens egen plånbok. När jag jämförde priser på Pricerunner kostade det
billigaste tangentbordet 19 kr. Det dyraste jag hittade kostade 15 298 kronor och trots att jag läste den tekniska
specifikationen kunde jag inte komma fram till varför det var så dyrt.
Som ett mellanting kan nämnas att det tangentbord jag själv använder på jobbet kostar litet drygt 5 000 kr.
Med det tangentbordet tillsammans med en scroll-pinne har jag räddat många dagar från ryggont och
nackspärr.
AVSLUTNING
Det finns mycket mer att skriva om tangentbord, men jag har medvetet valt att fokusera på det som står ovan
istället för att i detalj t.ex. gå igenom de olika tangenternas funktioner. De flesta av oss idag är vana vid olika
slags tangentbord och vet hur de fungerar och ska kombineras för att få de tecken eller funktioner man
behöver.
I min värld har tangentbord varit närvarande som en del av mitt liv sedan jag var 14 år. Jag har jobbat vid
tangentbord sedan jag var 17. När man tittar på utvecklingen över tid kan man nästan tro att tiden har stått
still. På andra områden i tangentbordens värld har det uppenbarligen skett en utveckling, men ändå är det
ingenting som slagit igenom och blivit allmänt känt, t.ex. andra layouter och olika bättre ergonomiska
lösningar.
I min värld är ett bra tangentbord ett där man kan nå AltGr och 2-an (snabel-a) med en hand (med tumme och
lillfinger). Alla tangentbord som inte uppfyller det kravet är dåliga tangentbord. För någon med korta fingrar
och små händer är det inte många tangentbord som uppfyller det kravet.
I min värld kan man inte bara köpa en dator – man måste prova tangentbordet också, för att känna hur det
svarar under fingrarna. Tangentbordet är datorns viktigaste instrument och måste ha full funktionalitet och
passa ditt sätt att arbeta.
Om du funderar över hur din tangentbordsvana ser ut tipsar jag dig om denna länk där du kan testa din
snabbhet. Det var riktigt roligt.
http://www.sense-lang.org/lang.php?lang=SV
(Bild: Anna. Mitt eget 5 000-kronorstangentbord på jobbet. Världens bästa tangentbord.)
8
KÄLLFÖRTECKNING
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tangentbord
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows-vista/Using-your-keyboard
http://computer.howstuffworks.com/keyboard.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki/Qwerty
http://sv.wikipedia.org/wiki/Dvorak_(tangentbordslayout)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Svorak
http://sv.wikipedia.org/wiki/Colemak
http://www.ne.se/lang/tangentbord
http://www.ne.se/
http://www.pricerunner.se/