2012-01-04 Relativ ålderseffekt (”Relative Age Effect”) inom simning Inom många idrotter har det pågått diskussioner om ålderseffekter inom ungdomsidrott. Under Tomas Petersons (professor i Idrottsvetenskap på Malmö Allmänna Högskola) ledning, har ett antal rapporter publicerats som tydliggör hur ålderseffekten – främst under ungdomsåren – slår inom olika idrotter. Bland annat har han och hans forskarlag tagit fram rapporterna ”Swedish Soccer is Searching For Talent, but Finding Age” och ”Selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll”, som tydliggör detta främst inom fotbollen. Riksidrottsförbundet har också tagit fram rapporten ”Att finna och utveckla talang”, där en utvärdering av talangidentifieringsprocessen inom olika specialförbund redovisas. Mitt intresse kring detta är för att jag är engagerad i simning på föreningsnivå. I min klubb har vi ett antal simmare som är födda sent på året och jag har med egna ögon sett de förutsättningar de getts. Exempel 1: Duktig bröstsimmerska född sent i december 1999. Inte topp-50 på vare sig 50m bröst eller 100m bröst i sin åldersklass i landet. Hade hon varit född 2 veckor senare, hade hon varit topp25 i båda grenarna. Exempel 2: Duktig fri- och ryggsimmare född sent i december 2000. Just utanför topp-50 i sin åldersklass, men hade varit topp-20 i både frisim och ryggsim om han varit född 10 dagar senare. Exempel 3: Två simmare, den ene född 29/12 och den andre 1/1. De har tränat och tävlat tillsammans under hela sin uppväxt och tydliggjort hur orättvist systemet slår. Den 3 dagar äldre simmaren har varit något bättre i de flesta simsätten under hela deras gemensamma ungdomskarriär, men har sällan fått medaljer, klarat kvaltider eller framskjutna placeringar. Den ”yngre” simmaren har däremot fått fler pallplaceringar och uppnått fler framgångar, trots att hans tider varit sämre under alla år. Den 3 dagar äldre, har hela tiden tvingats vara 362 dagar bättre. Genom detta har jag intresserat mig för och läst en del av de rapporter som skrivits i Sverige, men också utomlands om det som kallas för ”the relative age effect”. Det finns mycket material att utgå ifrån och det finns många som har iakttagit problemet och analyserat konsekvenserna av det. Syfte Syftet med denna studie är att belysa hur den relativa ålderseffekten slår inom simningen. Eftersom talanger inte växer på träd och det är uttalat från simförbundet att det är viktigt att vi identifierar talangerna, menar jag att det är minst lika viktigt att vi inte lurar oss själva när vi identifierar talangerna. Framför allt är det viktigt att vi sätter prestation på träning och tävling i relation till fysisk ålder och mognad. Metod För att belysa hur ålderseffekten slår över simningens tävlingar, har jag gått igenom resultat från Höstsimiaden 2011 och Sum-sim regionsfinalerna nu i höst och därigenom fått fram åldersfördelning i födelsemånad för de som nått slutat topp-6 i Höstsimiaden och de som nått de 24 finalplatserna i Sum-sim. Bästa metoden är kvantitet och jag har därför genom OctoStatistik sammanställt födelsedatum för:    Alla som har placerat sig bland de 6 bästa i Höstsimiaden Stockholm, VSSF, Ludvika, Trelleborg samt Oskarshamn. Alla 24 simmare som har kvalat in till riksfinalerna i Sum-sim i Helsingborg i någon gren. Som kuriosa har jag också sammanställt födelsedatumen bland de som blev uttagna till NJM, Utvecklingslägret i Borås 2-4 september samt EYOF i Turkiet. I OctoStatistik registreras simmare vid anmälning till tävlingar. Vid de tillfällen tränare/ledare inte har tillgång till ”rätt” födelsedatum, anges ofta ÅÅÅÅ-01-01. De simmare som har registrerats med detta födelsedatum har därför helt tagits bort ur urvalet. Genomförande Genom statistiken i OctoStatistik finns landets alla simmare, men också statistik över de bästa resultaten i varje simsätt och respektive tid. Varje simmare har också ett födelsedatum angivet. I undersökningen har jag tagit fram födelsemånaden för samtliga simmare i urvalet. Jag redovisar statistiken i 2 diagramformat; ett som belyser antalet simmare som är födda i respektive kvartal i procent och ett där antalet simmare i procent ackumuleras i den månad de är född. I bägge fallen är det redovisat för flickor och pojkar för sig. För Höstsimiaden har jag också jämfört med SCB’s siffror över hur riksgenomsnittet år 2000 ser ut när det gäller födelsemånad. Höstsimiaden 2011 totalt: I ett flertal fall i detta urval har samma simmare placerat sig högt i flera grenar och i flera fall har simmare registrerats med ett ”fiktivt” födelsenummer enligt redovisat ovan. Totalt ingår därför 154 pojkar och 169 flickor i urvalet. Det representerar de som placerat sig topp-6 i någon gren i Höstsimiaden och vars födelsedatum är korrekt angivet. Födelsekvartal samtliga deltagare 45,0% 40,0% 35,0% % 30,0% Pojkar 25,0% 20,0% Flickor 15,0% Snitt 2000 10,0% 5,0% 0,0% Mar Jun Sep Dec Kvartal 35,1% av pojkarna och 39,1% av flickorna är födda i första kvartalet. Kvartalsfördelningen bland flickor är nästan identisk med de siffror som redovisats ur andra idrotter i Tomas Petersons studier kring fotboll och ishockey. Över 50% fler av de flickor som placerat sig topp-6 är födda i första kvartalet än riksgenomsnittet 2000. Inte ens hälften av pojksimmarna är födda i fjärde kvartalet jämfört med riksgenomsnittet 2000. Ack % födelsemånad 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% % Pojkar 50,0% Flickor 40,0% Snitt år 2000 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad På detta diagram kan man tydligt utläsa att nästan 70% av flickorna och 63% av pojkarna är födda under det första halvåret och nära 90% i de 3 första kvartalen såväl bland flickor som pojkar. Nästan 40% av flickorna är födda i första kvartalet. Den olivgröna linjen representerar snittet för ackumulerade födslar år 2000. Riksgenomsnittet visar på att det finns en tonvikt på födslar under första halvåret (51,6% jmf 48,4%), men är ändå relativt jämnt fördelat. En iögonfallande iakttagelse från Höstsimiaden i Oskarshamn, var att ingen av pojkarna (34 st) var född i november eller december och endast 1 simmare i oktober. En annan att mer än 45% av flickorna i Höstsimiaden Ludvika var födda på första kvartalet. Sum-sims riksfinal Här är urvalet gjort på samtliga de 24 som kvalat i varje gren. Siffrorna är liktydiga med Höstsimiaden. I vissa fall är det ännu mer tonvikt på första kvartalet eller första halvåret, men i vissa klasser är det relativt jämnt. Alla deltagare ack % 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% Pojkar 60,0% Flickor 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Bland alla dessa 130 flickor och 146 pojkar som urvalet har baserats på kan man utläsa följande siffror:    Flickor födda i första kvartalet = 38,2% 64,7% av flickorna och 61,9% av pojkarna är födda på första halvåret. 85,3% av flickorna är födda under årets 9 första månader. Genom att studera de specifika åldersklasserna för sig får man dock en helt annan bild: Födda 1997 Födda 1998 12 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10 8 6 4 2 0 J F M A M J J A Månad 12 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10 8 6 4 2 0 S O N D J F M A M J J A Månad S O N D I åldersklasserna 1998 och 1997 är det mycket stor övervikt för födelsedatum under första kvartalet och halvåret med 41% respektive 38% för första kvartalet och drygt 57% respektive72% för första halvåret. Kanske mest iögonfallande är att det är 87% i bägge dessa åldersklasser som är födda under de 3 första kvartalen. Den tävlingsklass som sticker ut mest är klassen flickor födda 1997. Distributionen över deltagarna (35 st) ser ut så här: Flickor födda 1997 7 100,0% 90,0% 80,0% 5 70,0% 4 60,0% 50,0% 3 40,0% 2 30,0% Ack % Antal 6 20,0% 1 10,0% 0 0,0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad 45,7% av de som kvalat in är födda före 1:a april och 80% är födda på första halvåret och endast 2 simmare av de 35 är födda efter 31:a augusti. Att det ser ut på detta sätt beror med största sannolikhet på att det är mitt i den stora tillväxtperioden, vilket gör att de sent födda till stor del inte har kommit dit ännu, medan många av de tidigt födda redan genomgått en del av tillväxten. När man studerar den äldsta åldersklassen har det jämnat ut sig någon, men det är fortsatt en övervikt för födslar under första halvåret. Födda 1995-1996 20 100% 18 90% 16 80% 14 70% 12 60% 10 50% 8 40% 6 30% 4 20% 2 10% 0 0% J F M A M J J A S O N D Månad Denna trend stöds också av Simförbundets Utvecklingstrappa 2005 som bedömer att vid 16-17 årsåldern är tillväxtperioderna utjämnade och därför har födelsemånaden mindre betydelse. Trots detta är det nästan 62 % av simmarna som är födda på första halvåret. Effekter Ju yngre klasser, desto större är utvecklingen under ett år. I en gren under Sum-sim riksfinal i Helsingborg, är simmaren som rankats på första plats född tidigt i januari och den som är rankad 12:e simmare, född i november. Det skiljer drygt 10 månader mellan dem och går man tillbaka och ser över de tider de båda har presterat och leker med tanken att den 1:e rankade fick tillgodoräkna sig tiderna han gjorde vid samma levnadsålder som den 12:e rankade, visar det sig att den senare har en bättre tid. Så vem är då egentligen den störste talangen? Den som tidigare i sin levnadsålder har nått denna nivå, eller den som är född först? Med en annan ”ålderslek”, men vänd åt andra hållet, skulle den försterankade inte vara topp-5 i den äldre åldersklassen om han var född 10 dagar tidigare. Är det rimligt att ett födelsedatum nära brytdatumet, ska få sådan signifikans? Den 12:e rankade kommer sannolikt inte att belönas med medalj under riksfinalen, trots att han nått en högre nivå och bättre tid tidigare i sitt liv än den som leder statistiken och med stor sannolikhet tar medalj. En sådan sned fördelning genom ungdomsåren riskerar att döda intresset för de som har tiden mot sig och tvingas tävla på orättvisa villkor. Alla studier som är gjorda i ämnet, påvisar att ålderseffekten börjar jämna ut sig först vid 16-17 års ålder för pojkar och vid 15-16 års ålder för flickor. Det är inte omöjligt att han kommer att ha ungefär samma position (10:e – 15:e plats) i Sumsim riksfinal till och med det år han fyller 16, om han orkar fortsätta träna för att hela tiden se sig slagen på tävling, trots att han bevisligen simmar på en högre nivå än sina konkurrenter i förhållande till sin relativa ålder. I andra idrotter identifieras också talanger tidigt med samma utgångspunkt. Inom fotboll och ishockey skickas spelar på s.k zonläger och till stads- eller distriktslag om de är en ”talang”. Denna urskillning har visat att den på samma sätt grundar sig på födelsemånad och fysisk mognad snarare än relativ talang. I de idrotterna har man också identifiera t att det är svårt att i efterhand komma in i dessa stads- och distriktslag om man inte kom med från början. Citat från Tomas Petersons publikation “Swedish Soccer is Searching For Talent but finding Age” “It is therefore paradoxical that physical development should be given such weight in the selection process, since it is probably the only parameter that cannot be influenced by training”. I simningens fall handlar det om att vi via åldersklassindelningen som i Sum-sim eller Höstsimiader identifierar talanger på samma sätt som man inom fotboll, ishockey, längdskidåkning eller andra idrotter väljer ut utövare; baserat på ålder och fysisk utveckling. Det finns därför samma risk för tidig utslagning om man inte tar hänsyn till att fler kan ha en bättre utvecklingskurva senare. Av ren kuriosa tog jag med trupperna till EYOF Turkiet, Utvecklingsläger Borås 2-4 september och uttagningen till NJM också i min studie för att se om samma förutsättningar gäller för hur vi tar ut de som ska representera Sverige, eller de som anses vara talangfulla nog att få åka med på utvecklingsläger. I fallen EYOF och NJM handlar det om små grupper, så underlagets korrekthet rent statistisk kan diskuteras, men det är ändå intressant att se om det i dessa fall finns några liknelser med Höstsimiaden och Sum-sim. EYOF Turkiet: Flickor födelsemånad ack % 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% % 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Månad   Alla flickor födda före 1:a september 4 av 5 pojkar födda första kvartalet Utvecklingsläger Borås: Aug Sep Okt Nov Dec Födelsemånad ack % 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% % 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad   Hälften av pojkarna (8 av 16) födda i januari eller februari, 62,5% är födda första kvartalet och nästan 70% födda före 1:a juni 94,4% av flickorna födda före 1:a oktober NJM: 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% Pojkar 40,0% Flickor 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec   Helt jämnt fördelat bland flickorna 66,7% av pojkarna födda i första kvartalet EYOF och NJM har så litet deltagarantal att en enda simmare får stort utslag. NJM flickor är den enda kurvan som är helt jämn i alla de urval jag har gjort. Den slår till och med till fördel för det senare kvartalet, eftersom födslarna i Sverige är fördelade ca 51,5% mot 48,5%. I fallet ”Utvecklingsläger Borås”, verkar samma trend föreligga där hela 62,5% av pojkarna och 44,4% av flickorna är födda det första kvartalet och 68,8% respektive 61,1% är födda på första halvåret. ”Att ungdomar tidigt födda på året är överrepresenterade i vissa idrotters talangsatsningar innebär de facto att talang förväxlas med fysisk mognad.” Ur Tomas Petersons statliga utredning ”Föreningsfostran och tävlingsfostran – En utvärdering av statens stöd till idrotten” (SOU 2008:59) Andra iakttagelser I 2 av åldersklasserna under Sum-sim kan yngre/äldre simmare delta. I klassen 95-96 får alltså ungdomar födda 1995 simma och i klassen 1998 får också simmare födda 1999 och 2000 delta. I den senare är det intressant att se att det finns fler simmare som kommer ifrån en åldersklass under den åldersklass man tävlar i, än vad det är simmare ur det fjärde kvartalet för åldersklassen. Självklart finns det naturliga orsaker till varför en 12-åring är lika utvecklad som en 13-åring. Alla är individer och kommer att utvecklas olika. Därför kommer det också finnas de som mognar mycket tidigare såväl i fysik som i koordination. En annan faktor är att vi i föreningarna tidigt uppmärksammar dessa simmare med fysiska förutsättningar och handplockar dem för att nå framgångar och flyttar de till bättre träningsgrupper med mer träningstid, bättre träningsmotstånd och bättre tränare, fast de enligt ”utvecklingstrappan” kanske borde stanna kvar och lära sig mer av simtekniken. I Riksidrottsförbundets skrivelse; ”Att finna och utveckla talang” är talangidentifieringen belyst hos flera specialidrottsförbund, simning inkluderad, där representanten från Simförbundet har sagt: ”Jag tror att man många gånger förväxlar talang med fysisk mognad. I vår idrott blir det väldigt, väldigt tydligt att när man är tio, elva, tolv och storvuxen så klarar man sig väldigt bra på den här storleken och styrkan som man har fått. Många förväxlar nog det med talang för de går ofta långt i tävlingar och mästerskap. Sen kommer det en dag när de är femton, sexton och de andra har vuxit ikapp. Då står de där med sin urusla teknik, som de många gånger har. Medan andra har utvecklat en bättre teknik därför att de var tvungna att göra det.” Om man redan har identifierat detta problem inom Svenska Simförbundet, varför fortsätter vi att hänga medaljer runt halsen på de största, längsta och starkaste istället för att se till att belöna och uppmärksamma de som givet sin fysiska mognad och relativa ålder presterar bättre och påvisar en större talang i tidig ålder? Är det inte den talangen vi ska försöka vårda, nära och se till att den stannar kvar under många år, istället för att systematiskt missgynna denne tills han/hon tappar lusten? Slutledning och diskussion I Simförbundets dokument ”Utvecklingstrappa” från 2005, finns mycket skrivet om hänsyn till biologisk och antropometrisk mognad. Dokumentet hänvisar till hur simträning kan/bör bedrivas i olika åldrar. Det som jag anser är märkligt i detta sammanhang är att det inte finns ett sammanhang mellan hur simmarna bör träna och hur tävlingsstrukturen ser ut. De tävlar alla med kronologisk ålder som enda villkor, men bör anpassa träningen efter den fysiska mognaden. Citat: Det finns en rad utvecklingsmodeller beaktande mognad, för grundläggande behov och motoriska färdigheter. Studier och tester vid ICAR i Colorado Springs under 1990-talet påvisade hur fysiologiska funktioner hos amerikanska simmare utvecklades genom ungdomsåren. Slutsatser från dessa studier kan sammanfattas i följande punkter:    Basera träningen på biologisk och antropometrisk mognad snarare än på kronologisk ålder Särskilt avseende bör fästas vid energisystemen, muskelstyrka (styrkemoment) och kroppsdimensioner. Efter hand som dessa blir fullt utvecklade kan träningen designas för att inriktas för att sammanfalla med dessa förändringar (Känsliga perioder, Fönster) Tester och mätningar av olika förmåga i dessa avseenden gjordes vid träningsläger för landets bästa simmare. Viktiga fynd var att de som kvalade in till lägren i de äldre klasserna tenderade att vara mer mogna än de i de yngre klasserna. Den antropometriska utvecklingen har nästan stannat upp vid 16årsåldern. Signifikanta korrelationer påvisades mellan fysisk mognad och motorisk skicklighet, vilket styrker tanken på ett samband mellan biologisk mognad och simteknik. Den största ändringen i prestation skedde mellan 14 och 15 års ålder för flickorna och mellan 15 och 16 för pojkarna. Att det enligt denna fysiska utvecklingscykel inte enbart ges större muskulär styrka, utan att det också föreligger ett samband med koordinationen, innebär att de tidigt födda eller utvecklade, inte enbart är fysiskt starkare, utan samtidigt också mognar tidigare motoriskt, vilket gör skillnaderna mellan simmarna än större. Att allt detta är identifierat för bästa träningsmetoder är bra tänkt, men borde vi inte tävla efter samma förutsättningar i så fall, dvs efter ”antropometrisk mognad snarare än på kronologisk ålder”? ”Detta innebär att det kan vara stora skillnader mellan jämnåriga fram till någonstans i mitten av tonårsperioden – i rent fysiska tal upp till 50 cm i längd och 50 kg i vikt mellan 13-åringar! Eftersom grunden för indelning i tävlingsklasser inom ungdomsidrotten oftast är baserad på ålder blir ju förutsättningarna för deltagarna helt olika. Sent utvecklade får betydligt svårare att göra sig själv rättvisa och av skäl de ej styr över. Inom kraftsporter är detta så uppenbart att åldersindelningen också kombinerats med viktklasser. Hur skulle annars en knattebrottare på 40 kg kunna mäta sig med en jämnårig kamrat som kanske väger det dubbla? ”, Ur Rolf Carlssons rapport från 2007, ”Från talang till stjärna” ”Det föreligger en uppenbar risk att en sent utvecklad individ, som kanske hade blivit bäst som vuxen om han/hon fått fortsätta idrotta, tappar lusten och slutar i förtid, när man alltid får stå tillbaka för sina tidigare utvecklade kompisar”. Ur Tomas Petersons rapport ”Selektions- och rangordningslogiker inom svensk fotboll”. Fler talanger Självklart ska talanger identifieras, stimuleras och sporras, men det är hur denna identifiering ska ske som är avgörande. Så länge förbunden arrangerar tävlingar för åldersklasser som spänner hela år eller mer, kommer föreningarna att identifiera sina talanger därefter. Bevisligen missgynnas både de sent födda, men också simningen i stort, då vi riskerar att tappa talanger under vägen, bara för att vi valde fel selekteringsmodell i unga år. Föreningarna tävlar sinsemellan idag i en gynnsam konkurrens. De vill visa att deras verksamhet är framgångsrik, vilket gör att de kommer att plocka ut de bästa och de med störst chans att placera sig för att representera klubben i de åldersklassindelade förbundstävlingarna. Samma scenario gäller för Sum-sim där kvaltider bestämmer deltagandet. Mellan två simmare kan ett helt års tävlande skilja för att klara en kvaltid pga födelsemånad. Det gör att de sent födda hela tiden ges sämre chanser. Därför måste vi hitta ett tävlings- och klassificeringssystem som gör att föreningarna väljer, sporrar och uppmuntrar även de sent födda/fysiskt utvecklade simmarna. Det kan bara innebära nya gränsdragningar, olika brytdatum i olika tävlingar eller förändrad kategorisering i klasser som skapar jämnare klassificeringar och ger en rättvisare konkurrens. Dessa initiativ måste komma från förbunden, så att föreningarna sedan kan träna och tävla mot nya mål. Föreningarna har små möjligheter att motivera simmare att fortsätta genom att säga: ”när du väl har växt klart, då ska du få se”. Föreningarna måste därför ges denna morot att inte enbart söka framgång på kort sikt, utan se till att göra så mycket som möjligt för att stimulera fler till att stanna längre inom simningen. Framgångar även för simmarna vars fysiska mognad och/eller födelsetid på året idag talar emot dem, löser det problemet. Ur Tomas Petersons skrivelse ”Selektions- och rangordningslogiker inom svensk fotboll”: ”Genom att selektera efter fysisk mognad, och genom att göra den avgörande in- och utsorteringen vid en tidpunkt då prognosvärdet är som sämst, menar jag att fotbollen frivilligt avhänder sig stora delar av den talang som finns i varje ålderskull. De som har denna talang och är födda sent på året blir systematiskt missgynnade, förbigångna och mindre uppmuntrade inom verksamheten. En stor andel av dem kommer förr eller senare, som ett resultat av detta, att sluta spela fotboll. De som utsätts för denna utsortering, men som väljer att inte ge upp, har å andra sidan en jämförelsevis god prognos. Det är bland dessa, som får ta sig fram “vid sidan av allfartsvägen”, vi finner de som blir träningsnarkomaner och utvecklar ett mycket starkt tävlingspsyke, som knyter näven i byxfickan och bestämmer sig för att inte lita på de vuxnas bedömningar, som går sin egen väg och lär sig sätta långsiktiga målsättningar och envetet arbeta mot dem, det är bland dessa som vi tio år senare kommer att finna många av elitseriernas spelare. Men de har då inte blivit elitspelare tack vare svenska fotbollsförbundets utbildningsverksamhet, utan snarare trots denna. Och för var och en som inte ger upp finns det allt för många som gör det, tack vare det existerande selektionssystemet.” Samma risk föreligger inom simningen eftersom vi belönar och uppmärksammar på samma grunder. Simningen är dessutom ännu mer beroende av att hitta alla talanger, eftersom vi har betydligt färre utövare än fotbollen. Att låta de sent födda tålmodigt få vänta på sina framgångar är ett riskabelt sätt att få fram talanger som ska bli nästa storstjärnor i seniorsammanhang. I Svenska Simförbundets tävlingsplanering för åren 2009-2012, står att läsa under punkt 2 Planeringsprinciper: ”Helhet. Tävlingsplaneringen ska erbjuda alla simmare, oavsett kön, ålder och färdighetsnivå tävlingar som är stimulerande och utvecklande. Hänsyn skall tas till ett centralt heltäckande tävlingsprogram när tävlingssanktioner ges. Rekrytering. Förbundets tävlingsplanering ska underlätta rekrytering av ungdomar till tävlingsidrotten simning. Det innebär att den svenska tävlingskalendern och programmet skall utformas så att den ”säljer” simidrotten. Den ska även stimulera ungdomars utveckling så att rekrytering till våra landslag säkerställs.” Ska simningen erbjuda riktigt stimulerande och utvecklande tävlingar, måste vi se till att skapa rättvisa tävlingsförutsättningar. Annars är de inte stimulerande för alla. För de framtida landslagens skull – om inte för ungdomarna själva – skulle en rättvisare tävlingsmiljö ge bättre förutsättningar för de som idag ständigt missgynnas av faktorer de inte rår över och därför få fler att stanna längre inom simningen. Andra metoder för gruppering och kategorisering I Muschs & Grondins publikation från 2002, ser man att ”Relative Age Effect” är rotat i de flesta idrotter. Att problemet just har med ett specifikt s.k ”cut-off” datum att göra, har de också bevisat, där man inom baseboll har 1:a augusti som brytdatum och exakt samma trender redovisas, men med en förskjutning på 8 månader. För att komma ur detta fenomen, krävs att man funderar i andra banor över hur man kan gruppera utövarna för att skapa rättvisare förutsättningar och identifiera talangerna på andra sätt än genom födelsetid på året. Där nämns både gruppering i biologisk ålder (vikt, längd) som i brottning och boxning, men också att skapa mindre åldersklasser för att minska signifikansen av födelsemånad. Bland annat nämns här ett system som är baserat på 9-månadersperioder som gör att man under 3 år har 4 åldersklasser; JanSep, Okt-Jun, Jul-Mars och Mars-Dec. Genom det urval jag har gjort i syns det också tydligt att ett 9månaders system väsentligt skulle förändra förutsättningarna, eftersom det i många av åldersklasserna är fler än 90% som är födda i de 3 första kvartalen. Referenser och länkar Tomas Petersons rapport, “Swedish Soccer is Searching For Talent but Finding Age”: (http://www.idrottsforum.org/articles/peterson/peterson040831_eng.pdf) Tomas Petersons rapport, ”Selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll” (http://www.idrottsforum.org/articles/peterson/peterson040831.pdf) Riksidrottsförbundets rapport: ”Att finna och utveckla talang” (http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_20218/scope_0/ImageVaultHandler.aspx) Rolf Carlssons rapport: ”Från talang till stjärna” (http://iof1.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_22526/cf_74/Fr%C3%A5n%20talang%20till%20stj%C3 %A4rna%20av%20Rolf%20Carlsson.PDF) Musch & Grondin, ”Unequal Competition as an Impediment to Personal Development: A Review of the Relative Age Effect in Sport”, (http://synapse.princeton.edu/~brained/redshirting/musch_grondin_RelativeAgeEffectSportsMusch 2001.pdf) Holländsk studie över U-17 laget i EM: http://11tegen11.wordpress.com/2011/07/01/the-dutch-u17-squad-and-the-lost-generation/ Zport 2009-02-03: 20 av 25 skidstjärnor är födda under första halvåret. (http://zport.se/start/opsport/1.497289-20-av-25-svenska-skidstjarnor-ar-fodda-under-forstahalvaret) Zport 2009-02-04: Länets klubbar slarvar bort talangerna. (http://zport.se/start/opsport/1.499814lanets-elitklubbar-slarvar-bort-talangerna) Journal of Sport Sciences: Relative Age Effect in youth soccer across Europe (http://www.dkysa.org/RelativeAgeEffectSportsHelsenEtAl_2005.pdf) Kanadensisk studie om relativ ålderseffekt inom ishockey, baseball och fotboll: http://www.socialproblemindex.ualberta.ca/familyplanning.pdf Spansk studie om relativ ålderseffekt inom spansk ungdomsfotboll: http://www.jssm.org/vol9/n2/5/v9n2-5pdf.pdf