Social bedömning inför beslut om ev. mottagande i särskola
Social bedömning inför beslut om mottagande i särskola Skolkuratorsdagarna i Kalmar 8-9 oktober 2012 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbf, Stockholms stad Skolstöd, Avd. för uppdrag kring lärande & elevhälsa 1:a skolkurator – kompetensstöd (120 skolkuratorer) Introduktion, nätverk, omvärldsbevakning, yrkesmässigt stöd, handledning, fortbildning, dokumentation, Elevhälsorapport Avgränsade uppdrag handledning, konsultation, utbildning, föreläsning Abonnemang – fristående gymnasieskola Samverkansprojekt BUS-Kompis (BUS-kompetens i Stockholm) EBIC – Skolsocial kartläggning/utredning 10:e skolåret i grundskolan Tidig upptäckt (BMM-BVC-UM-SOC-FSK(Ö)-GRSK) Tvärprofessionell handledning - EBIC Socionomen i skolan Elevvård en pedagogisk fråga SÄRSKOLA SOCIAL BEDÖMNING Grundsärskola 9 år -Inriktning träningsskola Gymnasiesärskola 4 år -Nationella program -Individuella program Särvux/Lärvux ”Rektors utredning” Elev i skolsvårigheter Inför elevs ev. mottagande i särskolan Skolsocial utredning Social bedömning i en tvärprofessionell utredning SÄRSKILT STÖD SÄRSKOLA EBIC ELEVENS BEHOV SÄRSKOLA I CENTRUM EBIC som bedömningsunderlag vid social utredning mottagande i särskola KUNSKAP – FOSTRAN – HÄLSA HÄLSA – UPPFOSTRAN – OMVÅRDNAD Hälsa Grundläggande omsorg Utbildning Säkerhet Känslo- och beteendemässig utveckling Känslomässig tillgänglighet Stimulans Identitet Vägledning och gränssättning Familj och sociala relationer Socialt uppträdande ELEVEN Stabilitet Klara sig själv ELEV OCH MILJÖ – Faktorer i hem och skola SKOLA OCH MILJÖ Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens nätverk – privata/professionella Elevens fritid, Elevens sociala integrering Skolans resurser HEM OCH MILJÖ Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende, Arbete, Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser Hälsa Utbildning Grundläggande omsorg Säkerhet Känslo- och beteendeKänslomässig tillgänglighet mässig utveckling Identitet Familj och sociala Stimulans BARNET relationer Vägledning Socialt uppträdande och gränssättning Klara sig själv Stabilitet Familj och miljö KUNSKAP – FOSTRAN – HÄLSA HÄLSA – UPPFOSTRAN – OMVÅRDNAD Hälsa Utbildning Känslo- och beteendemässig utveckling Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv ELEVEN KUNSKAP – FOSTRAN – HÄLSA HÄLSA – UPPFOSTRAN – OMVÅRDNAD Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning ELEVEN Stabilitet KUNSKAP – FOSTRAN – HÄLSA HÄLSA – UPPFOSTRAN – OMVÅRDNAD ELEVEN ELEV OCH MILJÖ – Faktorer i hem och skola HEM OCH MILJÖ Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende, Arbete, Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser KUNSKAP – FOSTRAN – HÄLSA HÄLSA – UPPFOSTRAN – OMVÅRDNAD ELEVEN ELEV OCH MILJÖ – Faktorer i hem och skola SKOLA OCH MILJÖ Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens nätverk – privata/professionella Elevens fritid Elevens sociala integrering Skolans resurser Utredning om mottagande i särskolan Allmänna råd om rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan Underlag för bedömningen Helhetsbedömning Utredningar Pedagogisk Psykologisk Medicinsk Social Initiering av ett ärende • Både representanter för kommunen och vårdnadshavarna kan väcka frågan om elevs mottagande i särskolan • Kommunen bör ha tydliga rutiner för detta Målgruppstillhörighet • Hemkommunen är skyldig att utreda målgruppstillhörigheten om det framkommer indikationer på att en elev inte tillhör målgruppen för grund- respektive gymnasiesärskolan. Förändring av målgruppen • Barn med autism hör bara till målgruppen om de också har en utvecklingsstörning uppföljning/omprövning • Om utredarna finner det särskilt angeläget att bedömningen följs upp och omprövas ska det tydligt framgå, både i utredningen och i beslutsmotiveringen. • Skäl till detta kan t ex vara att eleven är nyanländ i Sverige eller att bedömningen av annat skäl är osäker. • Det är sedan rektors ansvar att se till att uppföljning verkligen kommer till stånd. Barnets bästa • Helhetsbedömning bör utgå från barnets bästa, sett på kort och lång sikt Delaktighet • Vårdnadshavarnas erfarenheter och syn på eleven och dess utveckling bör alltid tas tillvara. Likaså bör eleven själv få komma till tals och ges möjlighet att beskriva sin skolsituation och sina behov och önskemål. Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Stödmaterial för utredning inför eventuellt mottagande i grundsärskolan gymnasiesärskolan Pedagogisk, Social, Medicinsk, Psykologisk SÄRSKOLA Ansökan – mottagande och antagning Mottagande i grundsärskolan & gymnasiesärskolan • För elever som ansöker om mottagande i gymnasiesärskolan, fordras följande fyra bedömningar: 1. 2. 3. 4. Pedagogisk Psykologisk Social Medicinsk • En utredning! Social bedömning i en tvärprofessionell utredning Social bedömning i en tvärprofessionell utredning SÄRSKOLA Inför elevs eventuella mottagande i grundsärskolan respektive gymnasiesärskolan Social bedömning - Syfte Den sociala bedömningen syftar till att klarlägga om det finns faktorer i elevens sociala situation utanför skolan som kan påverka elevens möjligheter att • • nå grundskolans kunskapskrav klara kraven i gymnasieskolan SÄRSKOLA Frågeställningar social utredning/bedömning - Ger situationen i hemmet ytterligare förklaring av betydelse beträffande elevens förutsättningar att nå grundskolans kunskapskrav? - Ger situationen utanför skolan ytterligare förklaring av betydelse beträffande elevens förutsättningar att nå grundskolans kunskapskrav? SÄRSKOLA • Utredningens fyra steg eller delar 1.1. Faktorer • • • • • i hemmiljön Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende, arbete, ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser SÄRSKOLA Ger faktorer i hemmiljön ytterligare förklaring (annan än utvecklingsstörning) av betydelse för elevens förutsättningar att nå grundskolans kunskapskrav? JA NEJ 1.2. Situationen i hemmet – Barnets/den unges tillgång till omvårdnad och stöd för sin utveckling Vårdnadshavarnas: • • • • • • Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet SÄRSKOLA Myndig elev SÄRSKOLA • för myndiga elever ges en tillbakablick på tiden som omyndig som den myndige eleven får granska och ta ställning till SÄRSKOLA Ger situationen i hemmet – barnets/den unges tillgång till omvårdnad och stöd för sin utveckling – ytterligare förklaring (annan än utvecklingsstörning) av betydelse för elevens förutsättningar att nå grundskolans kunskapskrav? JA NEJ 1.3. Elevens sociala relationer i och utanför hemmet Elevens: • • • • • • • Privata och professionella nätverk Fritid Känslo- och beteendemässig utveckling Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Förmåga att klara sig själv SÄRSKOLA SÄRSKOLA Ger elevens sociala relationer i och utanför hemmet ytterligare förklaring (annan än utvecklingsstörning) av betydelse för elevens förutsättningar att nå grundskolans kunskapskrav? JA NEJ 1.4 Sammanfattande bedömning SÄRSKOLA Ger elevens sociala situation utanför skolan ytterligare förklaring (annan än utvecklingsstörning) av betydelse för elevens förutsättningar att nå grundskolans kunskapskrav? JA NEJ Sociala utredningar SÄRSKOLA • barn/elever som är placerade av socialtjänsten i familjehem eller på institution • barn/elever vars familj lever med långvarigt stöd från socialtjänsten • barn/elever som bott endast en kortare tid i landet Pedagogiska konsekvenser – socialt utsatta elever UTBILDNING Eleven möts av ... – Låga förväntningar • Lärare • Föräldrar • Familjehem / institution Eleven saknar ... – Tillgång till dator, bredband – Tillgång till stöd och utrymme för läxläsning/ skolarbete Elevens... – Kunskapsluckor – Koncentration, fokus – Sociala integrering (skolaktiviteter, fritid, kamratrelationer) – Självbild (självförtroende, självkänsla, framtidstro) HÄLSA – Syn (glasögon) – Psykisk ohälsa – Fysisk hälsa 2013 Nya Allmänna råd om rutiner … för utredning och beslut om mottagande i särskolan EBIC som bedömningsunderlag Social bedömning - särskola KUNSKAP – FOSTRAN – HÄLSA HÄLSA – UPPFOSTRAN – OMVÅRDNAD Hälsa Grundläggande omsorg Utbildning Socialt uppträdande BE HO V ELEVEN Stimulans Klara sig själv www.skolkurator.nu Vägledning och gränssättning R VA NS SA EL EV EN S Familj och sociala relationer Känslomässig tillgänglighet NA AR AV SH AD Identitet N RD VÅ Känslo- och beteendemässig utveckling Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Skolstöd Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Säkerhet Stabilitet ELEV OCH MILJÖ – Faktorer i hem och skola www.gothiaforlag.se www.stockholm.se/skolstod SKOLA OCH MILJÖ Elevens skolbakgrund och situation Elevens nuvarande skolsammanhang Elevens nätverk – privata/professionella Elevens fritid Elevens sociala integrering Skolans resurser HEM OCH MILJÖ Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Boende, Arbete, Ekonomi Social integrering Lokalsamhällets resurser [email protected] 070-46 33 646 SÄRSKOLA EBIC ELEVENS BEHOV I CENTRUM EBIC (Elevens behov i Centrum) – Skolkuratorns skolsociala utredning Vad är syftet med en skolsocial utredning? För vilka elever kan det bli aktuellt? Hur får skolkuratorn uppdraget? Hur går utredningen till? Utredningsprocessen EBIC som bedömningsunderlag – (skol)social utredning EBIC som samverkansinstrument
© Copyright 2024