Social bedömning
inför beslut om mottagande i särskola
Skolkuratorsdagarna i Kalmar
8-9 oktober 2012
Yvonne D-Wester
1:a skolkurator, Utbf, Stockholms stad
 Skolstöd, Avd. för uppdrag kring lärande & elevhälsa
 1:a skolkurator – kompetensstöd (120 skolkuratorer)
 Introduktion, nätverk, omvärldsbevakning, yrkesmässigt stöd,
 handledning, fortbildning, dokumentation, Elevhälsorapport
 Avgränsade uppdrag
 handledning, konsultation, utbildning, föreläsning
 Abonnemang – fristående gymnasieskola
 Samverkansprojekt





BUS-Kompis (BUS-kompetens i Stockholm)
EBIC – Skolsocial kartläggning/utredning
10:e skolåret i grundskolan
Tidig upptäckt (BMM-BVC-UM-SOC-FSK(Ö)-GRSK)
Tvärprofessionell handledning - EBIC
 Socionomen i skolan
 Elevvård en pedagogisk fråga
SÄRSKOLA
SOCIAL BEDÖMNING
Grundsärskola 9 år
-Inriktning träningsskola
Gymnasiesärskola 4 år
-Nationella program
-Individuella program
Särvux/Lärvux
”Rektors utredning”
Elev i skolsvårigheter
Inför elevs
ev. mottagande i särskolan
Skolsocial
utredning
Social bedömning
i en tvärprofessionell utredning
SÄRSKILT
STÖD
SÄRSKOLA
EBIC
ELEVENS BEHOV
SÄRSKOLA
I CENTRUM
EBIC
som bedömningsunderlag
vid
social utredning
mottagande i särskola
KUNSKAP – FOSTRAN – HÄLSA
HÄLSA – UPPFOSTRAN – OMVÅRDNAD
Hälsa
Grundläggande omsorg
Utbildning
Säkerhet
Känslo- och beteendemässig utveckling
Känslomässig tillgänglighet
Stimulans
Identitet
Vägledning
och gränssättning
Familj och sociala
relationer
Socialt uppträdande
ELEVEN
Stabilitet
Klara sig själv
ELEV OCH MILJÖ – Faktorer i hem och skola
SKOLA OCH MILJÖ
Elevens skolbakgrund och situation
Elevens nuvarande skolsammanhang
Elevens nätverk – privata/professionella
Elevens fritid, Elevens sociala integrering
Skolans resurser
HEM OCH MILJÖ
Familjens bakgrund och situation
Familjenätverk
Boende, Arbete, Ekonomi
Social integrering
Lokalsamhällets resurser
Hälsa
Utbildning
Grundläggande omsorg
Säkerhet
Känslo- och beteendeKänslomässig tillgänglighet
mässig utveckling
Identitet
Familj och sociala
Stimulans
BARNET
relationer
Vägledning
Socialt uppträdande
och gränssättning
Klara sig själv
Stabilitet
Familj och miljö
KUNSKAP – FOSTRAN – HÄLSA
HÄLSA – UPPFOSTRAN – OMVÅRDNAD
Hälsa
Utbildning
Känslo- och beteendemässig utveckling
Identitet
Familj och sociala
relationer
Socialt uppträdande
Klara sig själv
ELEVEN
KUNSKAP – FOSTRAN – HÄLSA
HÄLSA – UPPFOSTRAN – OMVÅRDNAD
Grundläggande omsorg
Säkerhet
Känslomässig tillgänglighet
Stimulans
Vägledning
och gränssättning
ELEVEN
Stabilitet
KUNSKAP – FOSTRAN – HÄLSA
HÄLSA – UPPFOSTRAN – OMVÅRDNAD
ELEVEN
ELEV OCH MILJÖ – Faktorer i hem och skola
HEM OCH MILJÖ
Familjens bakgrund och situation
Familjenätverk
Boende, Arbete, Ekonomi
Social integrering
Lokalsamhällets resurser
KUNSKAP – FOSTRAN – HÄLSA
HÄLSA – UPPFOSTRAN – OMVÅRDNAD
ELEVEN
ELEV OCH MILJÖ – Faktorer i hem och skola
SKOLA OCH MILJÖ
Elevens skolbakgrund och situation
Elevens nuvarande skolsammanhang
Elevens nätverk – privata/professionella
Elevens fritid
Elevens sociala integrering
Skolans resurser
Utredning om
mottagande i särskolan
Allmänna råd
om rutiner
för utredning och beslut
om mottagande i särskolan
Underlag för bedömningen
Helhetsbedömning
Utredningar
Pedagogisk
Psykologisk
Medicinsk
Social
Initiering av ett ärende
• Både representanter för kommunen och vårdnadshavarna kan
väcka frågan om elevs mottagande i särskolan
•
Kommunen bör ha tydliga rutiner för detta
Målgruppstillhörighet
• Hemkommunen är skyldig att
utreda målgruppstillhörigheten
om det framkommer indikationer på att
en elev inte tillhör målgruppen
för grund- respektive gymnasiesärskolan.
Förändring av målgruppen
• Barn med autism hör bara till målgruppen
om de också har en utvecklingsstörning
uppföljning/omprövning
• Om utredarna finner det särskilt angeläget att
bedömningen följs upp och omprövas
ska det tydligt framgå, både i utredningen och i beslutsmotiveringen.
• Skäl till detta kan t ex vara att
eleven är nyanländ i Sverige eller att bedömningen av annat skäl är
osäker.
• Det är sedan rektors ansvar att se till att uppföljning
verkligen kommer till stånd.
Barnets bästa
• Helhetsbedömning
bör utgå från barnets
bästa, sett på kort
och lång sikt
Delaktighet
• Vårdnadshavarnas erfarenheter och syn
på eleven och dess utveckling bör alltid tas tillvara.
Likaså bör eleven själv få komma till tals och
ges möjlighet att beskriva sin skolsituation och sina behov och
önskemål.
Utbildningsförvaltningen
Stockholms stad
Stödmaterial för utredning
inför eventuellt mottagande i
grundsärskolan
gymnasiesärskolan
Pedagogisk, Social,
Medicinsk, Psykologisk
SÄRSKOLA
Ansökan – mottagande och antagning
Mottagande i grundsärskolan & gymnasiesärskolan
• För elever som ansöker om mottagande i gymnasiesärskolan,
fordras följande fyra bedömningar:
1.
2.
3.
4.
Pedagogisk
Psykologisk
Social
Medicinsk
• En utredning!
Social bedömning
i en tvärprofessionell utredning
Social bedömning
i en tvärprofessionell utredning
SÄRSKOLA
Inför elevs
eventuella mottagande i
grundsärskolan respektive
gymnasiesärskolan
Social bedömning - Syfte
Den sociala bedömningen syftar till att
klarlägga om det finns faktorer
i elevens sociala situation utanför skolan
som kan påverka elevens möjligheter att
•
•
nå grundskolans kunskapskrav
klara kraven i gymnasieskolan
SÄRSKOLA
Frågeställningar
social utredning/bedömning
- Ger situationen i hemmet
ytterligare förklaring
av betydelse beträffande
elevens
förutsättningar att nå
grundskolans kunskapskrav?
- Ger situationen utanför
skolan ytterligare förklaring
av betydelse beträffande
elevens
förutsättningar att nå
grundskolans kunskapskrav?
SÄRSKOLA
• Utredningens fyra steg eller delar
1.1. Faktorer
•
•
•
•
•
i hemmiljön
Familjens bakgrund och situation
Familjenätverk
Boende, arbete, ekonomi
Social integrering
Lokalsamhällets resurser
SÄRSKOLA
Ger faktorer i hemmiljön
ytterligare förklaring (annan än utvecklingsstörning) av betydelse för
elevens förutsättningar att nå grundskolans kunskapskrav?
JA
NEJ
1.2. Situationen i hemmet –
Barnets/den unges tillgång till
omvårdnad och stöd för sin utveckling
Vårdnadshavarnas:
•
•
•
•
•
•
Grundläggande omsorg
Säkerhet
Känslomässig tillgänglighet
Stimulans
Vägledning och gränssättning
Stabilitet
SÄRSKOLA
Myndig elev
SÄRSKOLA
• för myndiga elever ges en tillbakablick på tiden som
omyndig som den myndige eleven får granska och ta
ställning till
SÄRSKOLA
Ger situationen i hemmet – barnets/den unges
tillgång till omvårdnad och stöd för sin utveckling
–
ytterligare förklaring (annan än utvecklingsstörning) av
betydelse för elevens förutsättningar att nå grundskolans
kunskapskrav?
JA
NEJ
1.3. Elevens sociala relationer
i och utanför hemmet
Elevens:
•
•
•
•
•
•
•
Privata och professionella nätverk
Fritid
Känslo- och beteendemässig utveckling
Identitet
Familj och sociala relationer
Socialt uppträdande
Förmåga att klara sig själv
SÄRSKOLA
SÄRSKOLA
Ger elevens sociala relationer i och utanför
hemmet
ytterligare förklaring (annan än utvecklingsstörning) av
betydelse för elevens förutsättningar att nå
grundskolans kunskapskrav?
JA
NEJ
1.4
Sammanfattande bedömning
SÄRSKOLA
Ger elevens sociala situation utanför skolan ytterligare
förklaring (annan än utvecklingsstörning) av betydelse för
elevens förutsättningar att nå grundskolans kunskapskrav?
JA
NEJ
Sociala utredningar
SÄRSKOLA
• barn/elever som är placerade av socialtjänsten i
familjehem eller på institution
• barn/elever vars familj lever med långvarigt stöd
från socialtjänsten
• barn/elever som bott endast en kortare tid i
landet
Pedagogiska konsekvenser –
socialt utsatta elever
UTBILDNING
Eleven möts av ...
– Låga förväntningar
• Lärare
• Föräldrar
• Familjehem / institution
Eleven saknar ...
– Tillgång till dator, bredband
– Tillgång till stöd och utrymme för
läxläsning/ skolarbete
Elevens...
– Kunskapsluckor
– Koncentration, fokus
– Sociala integrering
(skolaktiviteter, fritid,
kamratrelationer)
– Självbild (självförtroende,
självkänsla, framtidstro)
HÄLSA
– Syn (glasögon)
– Psykisk ohälsa
– Fysisk hälsa
2013
Nya Allmänna råd
om rutiner
… för utredning och beslut
om mottagande i särskolan
EBIC
som bedömningsunderlag
Social bedömning - särskola
KUNSKAP – FOSTRAN – HÄLSA
HÄLSA – UPPFOSTRAN – OMVÅRDNAD
Hälsa
Grundläggande omsorg
Utbildning
Socialt uppträdande
BE
HO
V
ELEVEN
Stimulans
Klara sig själv
www.skolkurator.nu
Vägledning
och gränssättning
R
VA
NS
SA
EL
EV
EN
S
Familj och sociala
relationer
Känslomässig tillgänglighet
NA
AR
AV
SH
AD
Identitet
N
RD
VÅ
Känslo- och beteendemässig utveckling
Yvonne D-Wester
1:a skolkurator, Skolstöd
Utbildningsförvaltningen
Stockholms stad
Säkerhet
Stabilitet
ELEV OCH MILJÖ – Faktorer i hem och skola
www.gothiaforlag.se
www.stockholm.se/skolstod
SKOLA OCH MILJÖ
Elevens skolbakgrund och situation
Elevens nuvarande skolsammanhang
Elevens nätverk – privata/professionella
Elevens fritid
Elevens sociala integrering
Skolans resurser
HEM OCH MILJÖ
Familjens bakgrund och situation
Familjenätverk
Boende, Arbete, Ekonomi
Social integrering
Lokalsamhällets resurser
[email protected]
070-46 33 646
SÄRSKOLA
EBIC
ELEVENS BEHOV
I CENTRUM
EBIC (Elevens behov i Centrum) –
Skolkuratorns skolsociala utredning
Vad är syftet med en skolsocial utredning?
För vilka elever kan det bli aktuellt?
Hur får skolkuratorn uppdraget?
Hur går utredningen till? Utredningsprocessen
EBIC som bedömningsunderlag – (skol)social utredning
EBIC som samverkansinstrument