Hemmasittare

Hemmasittare
Peter Friberg leg. Psykolog
Magelungen Utveckling AB
Hemmasittarprogrammet (HSP)
www.magelakademin.se
Peter Friberg
HSP-samordnare
Leg. Psykolog
Utbildningsansvarig
[email protected] , 070-730 70 02
Hur mycket kostar utanförskapet i Uppsala?
www.magelungen.com
www.magelakademin.se
Skolan som
skyddsfaktor!
Betyg från grundskolan den enskilt
viktigaste skyddsfaktorn
Gäller alla ungdomar, inte bara de
socialt utsatta
Inga/låga/ofullst. betyg innebär
överrisker för missbruk, suicid,
utanförskap, psykisk ohälsa.
källa: Social rapport 2010, Professor Bo Vinnerljung och kollegor; bl.a.
Prevalens
Skolverkets rapporter 309 (2008) 341 (2010)
• 1600 ogiltigt frånvarande sedan minst en månad läsåret 2006/2007
• 100 elever borta hela året
• Vanligast förekommande i åk 7-9
• Vanligare i storstad
• Siffror från Sundbyberg och Södertälje indikerar högre frånvarotal
• Hur ser det ut hos er?
Skolfrånvaro på olika sätt
Hemmasittare
Skolk
• Skolan förknippas med ett
känslomässigt obehag
• Frånvaron ofta känd av
föräldrarna
• Ej kriminalitet, missbruk osv
• Eleven isolerar sig ofta under
skoltid. Kan ha fungerande
aktiviteter efter skola eller under
lov
• Eleven har en önskan om att gå i
skolan
• Skolan beskrivs som tråkig
• Eleven försöker dölja frånvaron
från föräldrarna
• Antisocialt beteende. Ibland i
sällskap med andra med samma
problematik
• Eleven är inte hemma under
skoltid
• Är inte intresserad av skolan
Källa: Remont, W.P. (2003)
Olika typer av skolfrånvaro
Eleven är i skolan men under stark ångest eller oro
Eleven är ströfrånvarande utan tydligt mönster
Eleven kommer ofta för sent
Eleven är i skolan men inte på lektionerna
Eleven vägrar vissa moment eller vissa tidpunkter
Eleven har isolerat sig hemma
Eleven är aldrig i skolan men inte heller hemma på
dagarna
Vad kan och bör skolan göra?
Förebyggande insatser - Framgångsfaktorer
• Närvaroregistrering, se mönster för närvaro/frånvaro. Tidig upptäckt
och tidiga insatser.
• Rutiner för att upptäcka frånvaro. Vem på skolan har sedan
ansvaret? Utse nyckelpersoner som arbetar med frågan!
•Viktigt att personal på skolan ser på skolfrånvaro på samma sätt.
• Kartlägg svårigheter för elever i riskzonen och anpassa
undervisningen.
Förebyggande insatser - Framgångsfaktorer
•Tydligt vem som ansvarar för arbetet med skolfrånvaro.
• Utveckla samverkan med BUP och socialtjänst. Ligg på, använd
individuell samordnad plan (SiP). Bygg relationer med andra
inblandade.
• Handledning av personal i skolan och föräldrar.
• Utveckla samverkan mellan skolan och hemmet. Hur kan ni stödja
föräldrarna?
Utse några på skolan som gör följande:
• Ringer alla elever som inte är i skolan
• Har kontakt via telefon med föräldrar och elev. Tät kontakt med
föräldrar till barn i riskzonen.
• Viktigt med feedback till både elev och föräldrar.
• Träffar alla elever som har hemmasittarproblematik en kort stund
varje dag.
• Fungerar som en person som eleven måste säga till om den ska gå
hem tidigare.
• Hjälper elev och inblandade lärare att skapa struktur i skolarbetet.
Förebyggande insatser – Arbetsgång vid frånvaro
Informera alla som går på skolan om följande:
Frånvaro skall anmälas av vårdnadshavare. Bestäm till vem och vid
vilken tidpunkt.
Alla lärare på skolan ska notera frånvaro vid varje lektion. Detta gör
det lättare att se mönster i elevers frånvaro.
Skolan kontaktar alla elever som är ogiltigt frånvarande samma dag
som frånvaron är.
Om en elev avviker från en lektion ska det finnas rutiner för vem
eleven anmäler detta till. T ex om eleven blir sjuk eller ska på giltig
aktivitet utanför skolan.
Förebyggande insatser – Vilka möten ska finnas?
Skapa rutiner för möten med elever och familjer som behöver
information eller stöd. Försök ha klart följande:
1.
2.
3.
4.
5.
Vem kallar till möten?
Vilka är med på möten?
Vilken roll har de olika deltagarna på mötet?
Agenda på mötet?
Anmäl till socialtjänsten vid behov. Det behövs en gemensam syn
på när man ska anmäla skolfrånvaro till socialtjänsten.
Kort checklista för kartläggning
• Hur ser det ut socialt för eleven. Mobbing?
• Vad gör barnet när det inte är i skolan?
• Vilken funktion verkar skolfrånvaron fylla?
• Finns specifika rädslor eller svårighetssituationer?
• När började problemet, vet föräldrar eller barn vad som utlöste
problemet?
• Tycker föräldrar och/eller barnet att det är ett problem?
• Motivationsarbete? Hur motiverad är barnet?
• Gör en prioriteringslista, vad behöver åtgärdas först?
• Är skolsituationen pedagogiskt anpassad för eleven?
• Överstiger kraven elevens förmåga?
• Om åtgärderna inte får effekt, gör om!
Kort checklista för kartläggning
Individfaktorer
Skolfaktorer
Familjefaktorer
Kamratfaktorer
Vi kartlägger både styrkor och svagheter
Individfaktorer
Hur motiverad är eleven?
Vad gör eleven när den inte är i skolan?
Hur ser det ut somatiskt?
Hur har det sett ut tidigare?
Hur ser det ut i hemmiljön?
Hur är den sociala förmågan, kognitiv förmåga?
Vilka styrkor har eleven?
Skolfaktorer
Mobbing eller andra sociala svårigheter?
Pedagogiskt anpassad efter elevens förmåga?
Är det för lätt, för svårt eller upplever eleven det
som meningslöst?
Relationen föä och skola?
Relationen lärare och elev?
Hur arbetar ni med skolfrånvaroproblematik?
Familjefaktorer
Konflikter i familjen?
Svårt med att hantera elevens oro/ångest
Egen oro/ångest
Hur ser föä på elevens frånvaro?
Hur var föä skolgång?
Psykiskt mående?
Morgonrutiner?
Möjlighet att ge skjuts till skolan?
Hänt något i familjen nyligen?
Vad förväntar sig föä i form av elevens skolprestation?
Kamratfaktorer
Har eleven kamrater?
Vilken typ av kamrater?
Mobbing?
Alkohol/droger?
Umgås eleven med andra som har hög skolfrånvaro?
Tips till föräldrar till hemmasittare
• Förflytta diskussioner från hemmet
• Stötta barnet/ungdomen att stå ut med obehag. Träna på det som
förälder.
• Tydliga regler för när man får vara hemma och vad man får göra då
• Anpassning av arbetstider?
• Uteslut medicinska orsaker, kontakt med
skolhälsovård etc.
• Öka mängden positiv samvaro med barnet!
När skolfrånvarande elever kommer tillbaka
Skolan måste vara på tårna när elever som
varit frånvarande länge kommer tillbaka!
Den första skoldagen ska vara planerad in i
minsta detalj.
Olika perspektiv
Elever med svårigheter, eller elever i
svårigheter?
Hög Elevens förväntningar
Hög Lärarens trovärdighet i elevernas ögon
Vilka faktorer har i
genomsnitt hög
påverkan på
elevernas
studieresultat?
Hög Formativ bedömning
Hög Relationen lärare – elev
Hög Användning av begreppskartor
Medel Hemläxor
Medel Strukturerad undervisning
Medel Samarbetsinriktat i förhållande till individuellt lärande
Medel Kamratpåverkan
Medel Lärarens förväntningar
Låg Anpassning av undervisningen efter elevens lärstil
Låg Kvarsittning (gå om en årskurs)
Låg Nivågruppering
Låg Lärares ämneskunskaper
Källa: Visible Learing, Hattie, J
Hur kan fler få kvalificerad hjälp?
Behov av att skapa en konkret beskrivning av insatsen
Behov av att finnas på flera orter
Behov av utvärdering
Hemmasittarprogrammet (HSP)
Arbetsmodell
Inlärningsteori/kognitiv
beteendeterapi
Elev
Föräldrar
Kartläggningsfas
Behandlingsfas
Vidmakthållandefas
Skola
Samverkan
Samordning
Teamarbete
Individualiserad insats
med syfte att öka
skolnärvaron
Fundera två och två!
Skolfrånvarobeteenden
Skolnärvarobeteenden
Skolfrånvarobeteenden
• Inklusionskriterie för HSP
• Mål: Att minska mängden
skolfrånvarobeteenden
Sova på dagarna
Konflikter inför skoldag
Undvika att lämna in skolarbeten
Skolnärvarobeteenden
• Mål: Att öka mängden
skolnärvarobeteenden
Stiga upp på morgonen
Borsta tänderna, duscha
Ha kontakt med klasskompisar
Kartläggningsfas
Skapa hypoteser kring skolfrånvaron
Information från föräldrar, elev, skola,
andra viktiga
Ta del av tidigare material
Formulera mål med insats
Arbeta aktivt för att skapa god allians och relation!
Funktionell analys
Situation – Beteende – Konsekvens
Vilken funktion fyller beteendet?
När problemet är komplext kan det se ut
så här…
Specifik
händelse, tex i
familjen eller i
skolan
Psykiatriska
svårigheter
Spelberoende?
SKOLFRÅNVARO
Föräldrarnas
förmåga/eget
mående
Neuropsykiatri
Skolsituationen
…eller så här:
Orsaker:
• Egen problematik
• Bristande stöd
• Ökade krav
-pedagogiska
-sociala
• Minskat hållande
• Bristande känsla av att
skolan är meningsfull
• Undvikande av något
obehagligt
Vidmakthållande:
• Vinster av att vara hemma
• Omgivningens anpassning
Återlämning av kartläggningsfasen
• Så här har vi förstått
problematiken
• Det här tänker vi är faktorer
som vidmakthåller
problematiken
• Det här är vårt förslag till
insats
Vad tänker ni om det? Ska vi
prova?
Du kan om du vill!
Du kan om du vill!
Målet och de små stegen på väg dit
Övergripande mål: Att vara i skolan 100%.
Vad behöver eleven kunna för
att klara det?
Vad behöver föräldrarna?
Vad behöver skolan?
Målet och de små stegen på väg dit
Övergripande mål: Att vara i skolan 100%.
Vad behöver eleven kunna för
att klara det?
• Ha strategier att hantera svårigheter
• Åka kommunalt
• Sociala färdigheter, t ex ögonkontakt
• Prata inför andra
• Veta vad jag ska säga till klasskompisarna
Vad behöver föräldrarna?
Vad behöver skolan?
Samarbete med föräldrar
”The goal of treatment is to help your child learn ways to reduce
anxiety and return to school” www.aafp.org
Ha regelbundna samtal
Planera behandlingsupplägg gemensamt
Stötta föräldrarna att genomföra förändringar
Hjälp föräldrar att vara bra skolföräldrar
Validera och förstärk!
Samarbete med skolan
Hjälp skolan att förstå problematiken och funktion av beteenden
Ha ett tätt samarbete så att behandling och skola bildar en
helhet
Arbeta aktivt för att föräldrar och skola att få ett bra samarbete
Gör eventuella anpassningar som behöver göras
Minska glappet mellan hem och skola
Samarbete med skolan
Tydlig planering för skolsituationen när eleven kommer
tillbaka
- Vanligt schema/anpassat?
- Bemötande?
- Hur ska eleven ta igen det han/hon har missat?
Ha täta uppföljningar för att utvärdera resultat
Ge elev och föräldrar den hjälp och stöd de behöver
för att kunna genomföra planeringen. Vad kan skolan
göra? Behöver andra aktörer involveras?
Vidmakthållande
Hur ska det fungera på lång sikt för eleven?
Vilka insatser ska vi fortsätta med?
Hur länge?
Vad blir nästa steg?
Tack för att du hjälpte mig att hjälpa mig själv!