Automation med flerfaldig vinst
NR 1 / ÅRGÅNG 16 / APRIL 2010 Norra Djurgårdsstaden Framtidens ”hållbara stad” NBE Sweden Etanol från trä Eon Flåsjö Integrerat med IEC 61850 Automation med flerfaldig vinst Lundbergs innehåll NR 1 APRIL 2010 SVC ökar kapaciteten hos LKAB Nytt grustempo för Skanska NBE spännande bioenergikombinat Lager håller takten hos Volvo Banverket byter skydd Outokumpus nya linje Nytt hjärta till Fortums kraftvärmeverk Nya ställverk hos Vattenfall Stockholm satsar på ”hållbar stad” Ny skyddsteknik i EON:s Flåsjö kraftverk Bertil Vallien – världskänd glasinnovatör Genomföringar till Forsmark Automationsvinst för Lundbergs ABB-profilen: Stefan Lindgren Gästen: Magnus Lindkvist Aktuellt från ABB Solkraft från Sege Park Operatörsstation nr 25 000 till Zinkgruvan 4 6 8 10 13 14 16 18 19 24 26 29 30 32 35 36 38 39 4 En SVC-anläggning från ABB ger LKAB möjlighet att öka produktionen i Kiruna. ”I praktiken kan vi nu köra anläggningarna för fullt, utan restriktioner”, säger LKAB:s projektledare Lennart Mukka. 6 Skanskas grustäkt i Sperlingsholm har fått nytt liv med ny ABB-motor och frekvensomriktare. Mattias Meijer, ABB, Andreas Henriksson, Skanska, och Peder Wale från ABB:s partner Elektro-Dynamo, visar grus- och stenkvaliteter från sorteringsverket. 26 Först i världen med tekniken att sandgjuta glas. Nu känd och prisbelönt över hela världen. Bertil Vallien och hans glaskonstverk väcker både förundran och uppskattning. ABB KUNDEN 32 ”Kraftbranschen har aldrig varit så het som nu och det är jätteroligt. Nu hoppas vi att det stora allmänintresset för elproduktion och elnät också lockar många unga ingenjörer”, säger Stefan Lindgren, säljchef för kraft på ABB. 2 APRIL 2010 Elbranschen allt ”hetare” Visste ni att industrin idag står för den största delen av energianvändningen i Sverige, nämligen 39 procent? Övriga delar är bostäder och service (36 procent) samt transport (25 procent). Frågan är då om det går att göra någonting åt elanvändningen inom den energiintensiva industrin? Svaret är otvetydigt ja och ett exempel hittar man på Energimyndighetens webbplats. Där redovisas hur 87 svenska företag under en femårsperiod genomfört 1 066 olika åtgärder för att minska elanvändningen. Företagen effektiviserade bland annat sina produktionsprocesser, pumpsystem och elmotorer. Totalt sänktes elbehovet med 1,4 TWh. Det kan jämföras med svensk vindkraftproduktion som år 2008 uppgick till 1,6 TWh. Små insatser i elintensiv industri kan alltså ge stora effekter. 10 Hos Volvo Umeå tar ABB-robotar hand om monteringen. Driftsäkerheten är enormt viktig men hjälpen alltid nära: ABB har installerat ett kontraktslager inne i Volvofabriken. Lätt åtkomligt för mekaniker Stefan Öhman. EN TIDNING FRÅN ABB SVERIGE W E B B P L AT S www.abb.se A N S VA R I G U T G I VA R E Suzanne Lagerholm REDAKTÖRER Hans Westerlund 021-32 50 19 Marianne Lindeborg 019-10 11 32 GRAFISK FORM Joakim Borkovic REPRO Done PRODUKTION OTW Publishing TRYCK Arkpressen Västerås ADRESSÄNDRING ABB Kunden, CSCC, 721 83 Västerås E-post: [email protected] I takt med att energipriserna ökar lönar det sig ännu mer att effektivisera för att vara konkurrenskraftig. Vi på ABB har produkterna och systemen för att hjälpa företag och industrier runt om i världen med energieffektivitet och ökad produktionskapacitet. Betänk också att idag bor drygt 50 procent av världens befolkning i städer. År 2050 beräknas cirka 70 procent göra det. Det ställer stora krav på ett smartare elsystem samt ger oss utmaningar i dagens energiomställning. Ett exempel där ABB spelar en viktig roll i morgondagens energieffektiva samhälle med minskade utsläpp är Stockholms nya stadsdel Norra Djurgårdsstaden. Där ska vi med vår teknik och våra system i samarbete med Fortum testa och utveckla framtidens smarta elnät och energilager. Det handlar också om energieffektiva hus och hem, lokal förnybar elproduktion samt energismart konsumentbeteende. Det är ett otroligt spännande projekt, till skillnad mot under 1980-talet då elbranschen upplevdes som lite mer ”tråkig”. Det har verkligen utvecklats. Idag står elkraftsindustrin inför stora satsningar. Bara inom de närmaste 30 åren kommer 16 000 miljarder dollar att investeras i olika elkraftsprojekt, en summa som motsvarar 1 procent av världens samlade BNP. Ja, idag kan vi verkligen tala om en ”het” bransch. Sverige är en av världsledarna när det gäller elkraft och det finns en enorm potential för nya jobb inom detta område de närmaste årtiondena. Det som gläder mig är också att allt fler unga ser elbranschen som en spännande framtidsbransch med miljön i fokus. OMSLAGSBILDEN Lundbergs pressgjuteri, ABB och Svia har tillsammans anpassat en robotcell utifrån pressgjuteriets behov och Svias och ABB:s teknik. ”Småföretag behöver mer automatisering”, säger VD Cajsa Lundberg och får medhåll av Thomas Rosell, Svia, t v, och Anders Wetter, ABB, mitten. Foto: Mats Samuelsson STEN JAKOBSSON VD ABB SVERIGE ABB KUNDEN 3 APRIL 2010 Med LKAB:s nya SVC-anläggning skonas elnätet i staden Kiruna. I bakgrunden LKAB:s gruva. Foto: Kjell Törmä. Maxad malmtransport Nu kan de jättelika malmhissarna i LKAB:s Kiirunavaaragruva för första gången köras utan begränsningar. Med hjälp av en SVC-anläggning från ABB har risken för störningar för det övriga elnätet helt enkelt försvunnit. På köpet har malmhissarnas transportkapacitet ökat med 30 procent. – Det är nog det mest lyckade projekt jag varit med om, säger LKAB:s projektledare Lennart Mukka. Text: Kjell Törmä ABB KUNDEN 4 APRIL 2010 E fter finanskrisen går nu LKAB:s gruvor i Malmfälten för fullt igen.Varenda ton malm som kan tas upp ur gruvorna finns det kunder till. Och fler ton ska det bli framöver. I såväl Kiruna som i Malmberget bygger gruvkoncernen nya huvudnivåer längre ned i berget. Den nya huvudnivån i Kiirunavaaragruvan som ska tas i bruk med början 2013 ligger drygt 1,1 kilometer under markytan och ska, när den är klar, ha en produktionskapacitet på 35 miljoner ton råmalm per år. Det är cirka sju miljoner ton mer än i dagsläget. Men för att klara detta måste transportkapaciteten öka. Begränsningar En mycket viktig länk i transportkedjan är bergspelen, malmhissarna, som lyfter malmen från gruvans botten den dryga kilometern upp till förädlingsverken ovan jord. Det finns i dag sju bergspel som drivs av stora likströmsmotorer och de största hisskorgarna rymmer 40 ton malm. Det dånar när den jättelika hisskorgen i stål lastas och sedan accelereras till en hastighet av cirka 17 meter i sekunden på sin väg uppåt. Det handlar om enorma krafter En lastmaskin på väg med malm som sedan ska lyftas nästan en kilometer med hjälp av malmhissar. Foto: LKAB. ”I praktiken kan vi nu köra anläggningarna för fullt, utan restriktioner”, säger LKAB:s projektledare Lennart Mukka och konstaterar att SVC-anläggningen till och med har högre prestanda än vad som utlovades i kontraktet. Foto: Kjell Törmä. som krävs vid framför allt accelerationen. Och detta har varit ett problem. Bergspelen orsakade tidigare stora spänningsvariationer i elnätet, både inom och framför allt utanför LKAB. – Det som kan hända är att elanläggningar som inte tål mer än ett visst spänningsfall löser ut. Vi fick klagomål från Vattenfall och har tvingats att införa restriktioner i vårt styrsystem som inte tillåtit mer än ett av sju spel att accelerera samtidigt, berättar Lennart Mukka, projektledare vid LKAB, och konstaterar att detta förstås begränsat den möjliga transportkapaciteten i anläggningarna. Lyckat prov Lennart Mukka har sedan länge haft ögonen på anläggningar för dynamisk faskompensering som en lösning på problemet. Sommaren 2008 tog LKAB beslutet att investera i en SVC-anläggning, som ett led i arbetet med att åstadkomma en högre produktionskapacitet på den nya huvudnivån. Beställningen gick till ABB, som sedan länge haft ett omfattande samarbete med LKAB. Förra sommaren startade markarbetena intill LKAB:s sovringsverk på Kiirunavaara LKAB Koncernen LKAB har totalt cirka 3 700 anställda varav drygt 600 utanför Sverige. I Kiruna och Malmberget finns två underjordsgruvor och fem pelletsverk och ytterligare ett pelletsverk finns i Svappavaara. Dessutom har LKAB hamnanläggningar i Luleå och norska Narvik. LKAB levererade 2008 totalt 22,7 miljoner ton färdiga järnmalmsprodukter och använder årligen cirka 1,7 TWh el. I bergspelshallen står mycket kraftiga likströmsmotorer som driver de sju malmhissarna, varav de största lastar så mycket som 40 ton. Cirka 80 000 ton råmalm tas i dag upp från Kiirunavaaragruvan varje dygn, året runt. Det ska öka till 100 000 ton vilket är möjligt med hjälp av en SVC-anläggning. Foto: Kjell Törmä. ” I praktiken kan vi nu köra anläggningarna för fullt, utan restriktioner. Teoretiskt innebär det att vi kan öka kapaciteten med så mycket som 30 procent. och 27 oktober kunde SVC-anläggningen spänningssättas. Ett par dagar senare genomfördes prestandaprov med personal från ABB, LKAB och oberoende konsultföretag som gruvbolaget anlitat för att verifiera resultaten. Anläggningens prestanda visade sig till och med vara högre än det som utlovats i kontraktet, konstaterar en nöjd Lennart Mukka. – Som mest accelererade vi fem spel samtidigt, och det var inga problem. I praktiken kan vi nu köra anläggningarna för fullt, utan restriktioner. Teoretiskt innebär det att vi kan öka kapaciteten med så mycket som 30 procent. Lyckat projekt Den nya SVC-anläggningen var en investering på totalt 46 miljoner för LKAB. Väl investerade pengar, anser Lennart Mukka. – Det var lyckat, sett till såväl tidplan som till funktion och ekonomi. Jag har jobbat som projektledare länge, men detta är nog det mest lyckade projekt jag varit med om, säger Lennart Mukka. Det glädjer förstås Pier Blomkvist, projektledare på ABB-enheten FACTS. ABB KUNDEN 5 APRIL 2010 ABB I ABB:s leverans ingår: Två delar: En komplettering av befintligt mellanspänningsställverk samt en SVCanläggning på 0-35 MVAr. Ställverkskompletteringen innehöll skåp för att mata SVC:n samt förberedelser för framtida inmatningar. SVC-anläggningen levererades av ABB-enheten FACTS. – SVC-anläggningar är i och för sig inte ovanliga och används ofta i till exempel stålverk. Däremot är det väldigt ovanligt att vi säljer dessa anläggningar i Sverige. Samarbetet med alla inblandade fungerade bra och det blev ett mycket lyckat projekt, konstaterar han. Kanske väntar ytterligare en beställning från LKAB framöver. Lennart Mukka berättar att projektet i Kiruna kan komma att få en efterföljare. – LKAB har inlett ett projekt för att se över möjligheterna till en liknande lösning för Vitåforsgruvan i Malmberget. Problemen vi har där är ju desamma och vinsterna med en SVCanläggning borde därmed också vara det. När kraftöverföringen i sorteringsverket i Sperlingsholm havererade kontaktade Andreas Henriksson på Skanska Peder Wale på ElektroDynamo i Halmstad, en av ABB:s auktoriserade tekniska partners. En vecka senare var verket uppdaterat med ABB:s nya och energisparande drivsystem och i full drift. Text: Claes hindenfelt Foto: anna rehnberg Inget grus i maskineriet U Skanska Sperlingsholm Skanska tar varje år 50 000 ton grus ur grustäkten. Det sorteras av två mobila sorteringsverk till gjutgrus 0-8 och 0-4, singel 8-16, 8-32, 16-25 och 32-100, samt kullersten. En hjullastare förser sorteringsverken med råvara. Varje skopa tar sex kubikmeter. te på anläggningen vid Nissastigen konstaterade Elektro–Dynamo att den drygt tjugo år gamla variatorn var i mycket dåligt skick och inte värd att reparera. Andreas Henriksson, produktionschef på Skanska, ville ha igång sorteringsverket snabbt och samtidigt komma ifrån den gamla variatorkraftöverföringen. – Jag tyckte det borde finnas något bättre att satsa på, att utvecklingen gått framåt de senaste tjugo åren och jag beställde en nyckelfärdig funktion, säger Andreas Henriksson. – Elektro–Dynamos folk tittade och räknade för att se hur de skulle tillgodose ABB KUNDEN 6 APRIL 2010 behovet. Sedan bollade vi lite idéer. Det skulle vara enkelt så att vem som helst kunde köra verket. Peder föreslog en lösning med en modern, energisnål ABB–motor och frekvensomriktare till ett pris som jag accepterade. Samtidigt gav det en möjlighet att prova ny teknik i ett gammalt verk. – Jag är väldigt nöjd, särskilt med tanke på vintern och den stränga kylan som inte har påverkat vare sig verket eller funktionen. Elektronik kan ju vara känslig men här fungerar det utmärkt, säger Andreas Henriksson. Mattias Meijer, ABB, Andreas Henriksson, Skanska, och Peder Wale, Elektro-Dynamo, visar tre av grusoch stenkvaliteterna från sorteringsverket. Andreas Henriksson på Skanska är mycket nöjd med den nya frekvensomriktaren som är enkel att sköta och har klarat vinterns kyla utan problem. kommersiell verksamhet med betongfabrik, som nu är nerlagd, innan Skanska tog över. – Det fungerar väldigt bra med denna moderna men i och för sig tidigare oprövade lösning i ett gammalt verk, säger Peder Wale, försäljningsingenjör på Elektro– Dynamo. I nya, liknande verk är jag säker på att det redan sitter frekvensomriktare. Han förklarar att Elektro–Dynamo fungerar som ABB:s förlängda arm genom det nya Partnerskapsprogrammet. – Kunderna får kvalificerade tekniska partners genom att vi auktoriseras efter ett flertal utbildningar och slutprov. Dels säkerställer det en hög kvalitet, dels håller vi oss skärpta och alerta. – Vi har ett likadant verk i Falkenberg med samma kraftöverföring, så det här var ett bra sätt att testa ny utrustning. Går det verket sönder har vi redan en färdig lösning. Sortering igång I januari hade vintern kopplat ett ordentligt grepp om grustäkten.Sorteringsverket går för fullt och Lars Karlén, som kör den stora hjullastaren, håller sorteringen igång. Tre sorters grus och kullersten sorteras fram och säljs främst till vattenreningsändamål på avloppsreningsverk, för filtrering av grundvatten och liknande samt till betongindustrin. Råmaterialet i naturgrustäkten är sorterat och format av isälvar när inlandsisen smälte för många tusen år sedan. Sperlingsholm har varit en lokal sandtäkt för bönderna i trakten i drygt 100 år och sedan 1960–talet en LOKALA PARTNER Flera av ABB:s divisioner har partnerprogram. Det är relativt nytt och tydliggör vilka kunskapskrav ABB ställer på sina partners beträffande försäljning, teknik, lagerhållning med mera. – Våra partners lokala närvaro och närhet Elektro-Dynamo I Elektro-Dynamos leverans ingick: ABB:s frekvensomriktare ACS550 5,5 kW tung drift. ABB:s motor 5,5 kW Bico Axelkoppling. Byggnation av temperaturkompenserat automatikskåp. ” Jag är väldigt nöjd. Elektronik kan ju vara känslig men här fungerar det utmärkt ABB KUNDEN 7 APRIL 2010 till kunden har ett stort värde för ABB, säger Mattias Meijer, försäljningsingenjör på ABB i Malmö. Den personliga kontakten med kunderna är mycket viktig liksom närheten till reparationer och lokal lagerhållning. – Vi har för närvarande femton partners, i södra Sverige är de tre. Elektro–Dynamo har kontor i flera städer och en annan partner i två vilket medverkar till att skapa ett finmaskigt nät av auktoriserade partners vilket gynnar våra kunder, stora som små. På Sperlingsholm är det mesta snötäckt och kallt. Brinken är hård och kräver rejäla tag med hjullastarens skopa för att ge med sig. Men varje vår återvänder kolonin av backsvalor för att häcka och än en gång fylls den gamla grustäkten med liv. Ny ABB-motor och frekvensomriktare ger sorteringsverket nytt liv. Peder Wale, Elektro-Dynamo, Andreas Henriksson, Skanska, och Mattias Meijer, ABB, konstaterar att det också kommer att dra mindre energi. Härjedalen-Kina i pilotprojekt Kramar etanol ur ved Etanol från trä och halm är ett av målen för en ny pilotanläggning i Sveg. Det kan bli en av världens mest intressanta bioenergianläggningar, i fronten med ny miljöteknik. När företaget NBE Sweden AB ska finslipa processen till fulländning och därmed god lönsamhet, är ABB:s styrsystem 800xA till stor hjälp. Text: Bosse Yman Foto: Joachim Lagercrantz R edan på 1990–talet – långt innan klimatfrågorna hamnade högst på den politiska agendan – började framsynta industrimän och politiker i Härjedalen att diskutera möjligheten att framställa industrietanol ur skogsråvara. En av anledningarna var att det redan finns en biobränsleindustri i Sveg, Härjedalens Miljöbränsle AB, som tillverkar pellets och briketter av trä och torv till värmeverk och industri. Lignin, den restprodukt som blir kvar när man producerar etanol ur cellulosa, är ett fullgott bränsle som med fördel kan ingå i briketterna. Att placera etanoltillverkningen intill biobränslefabriken kunde därför vara ekonomiskt och resurseffektivt. Kina engagerat Avgörande för projektets framåtskridande var att det skapades kontakter med kinesiska energiaktörer som såg nödvändigheten i att Kina växlar över från kolenergi till mera miljövänliga energiformer. Kineserna var beredda att bidra med kapital och kunskaper för att utveckla framtidens bioenergikombinat med global attraktionskraft. Förutom etanolanläggningen och brikettfabriken ingår ett kraftvärmeverk i det planerade kombinatet. Egenproducerat bränsle genererar ström och värme till anläggningen, fjärrvärme till Svegs samhälle och el till riksnätet. För att utnyttja energiutbytet maximalt anläggs också växthus som drar nytta av varje uns av spillvärme – på 50 000 kvadratmeter växthusyta ska det odlas frukt, grönsaker, kryddväxter eller blommor. Ur resterna från destilleriet framställs dessutom biogas som renas till fordonsbränsle. På så sätt kan bioenergikombinatet dra nytta av en extremt stor del av råvarans teoretiska energiinnehåll, samtidigt som bioenergilösningen väl försvarar sin plats i ett kretsloppssamhälle. ”Samarbetet med ABB har varit fruktbart och okomplicerat”, säger Lars Fritz, VD på NBE Sweden. ”I vårt utvecklingsarbete ingår att utvärdera vad styrsystem 800xA kan bidra med inför bygget av den fullskaliga etanolanläggningen.” Hydrolystanken med ABB:s styrsystem 800xA är pilotanläggningens hjärta. ABB KUNDEN 8 APRIL 2010 Bransch- & produktnytt Transientskydd för stolpmonterade transformatorer ” En styrka med 800xA är att man kan få ut så mycket data för att kontrollera processen I väntan på miljötillstånd och andra viktiga pusselbitar fortgår arbetet i NBE Swedens pilotanläggning med finslipning av den nya tekniken att omvandla cellulosa till jäsbart socker. Från svensk sida fokuserar man mest på träråvara, medan de båda kinesiska huvudägarna NBE Co Ltd och Dragon Power Co Ltd i första hand intresserar sig för halm. Hjärtat i pilotanläggningen är det hydrolyskärl där cellulosan spjälkas till socker. De parametrar som påverkar processen är inte svårbegripliga; tid, temperatur, tryck och ph–värde ska styras. Men precisionen måste vara hög för att spjälkningen ska optimeras och det är här ABB:s styrsystem 800xA kommer in i bilden. – Styrsystemet är oerhört väsentligt, säger Lars Fritz, VD för NBE Sweden och arkitekten bakom pilotanläggningen. En styrka med 800xA är att man kan få ut så mycket data för att kontrollera processen. – Eftersom vår teknik, som bygger på batch–vis behandling av råvaran, är oprövad i industriell skala samarbetar vi intensivt med Lunds tekniska högskola. Det sker en ständig återkoppling för att finjus- tera receptet. Vi har väl ännu inte lärt oss utnyttja alla möjligheter med styrsystemet fullt ut, men det kommer vi att göra. Ny styrteknik ABB kom tidigt in i arbetet med att skapa pilotanläggningen. – Även om vi sålt tusentals exemplar av styrsystem 800xA, så är varje projekt unikt, säger Ronny Athle, projektledare på ABB. I det här fallet har det varit väldigt roligt att få vara med och utforma en hittills oprövad teknik. Lars Fritz har satt stort värde på ABB:s engagemang. – Vi har under projekteringsfasen fått mycket professionella råd från ABB, främst genom Jörgen Karlsson som suttit med i vår projektgrupp. Det finns ju så oerhört mycket kunskap inom koncernen. Ett annat skäl till att vi valde ABB var att man kunde leverera ett helt komplett styrsystem, inklusive mjukvara. Det undanröjer många problem. – Jag är helt klart nöjd med ABB:s insatser. Skulle jag börja om från början skulle jag absolut slå numret till ABB och Jörgen Karlsson igen! Med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Energimyndigheten har företaget byggt en pilotanläggning för att i industriell skala optimera utvinning av etanol ur råvaror som träflis, halm och industrihampa. Nästa steg är att bygga ett fullskaligt energikombinat. ABB Funktionsåtagande DCS från beskrivning till driftsatt och klar anläggning. www.abb.se/lagspanning www.abb.se/frekvensomriktare I ABB:s leverans ingår: Automationssystem 800xA. Anläggningskonstruktion, fältbussdesign och anläggningsdokumentation. ABB lanserar i Modulserien en ny Joystick för användning inom applikationer som t ex kranstyrning, hissar och skylift. Produkten finns i utförande med 2-lägen respektive 4-lägen, med opåverkat läge i mitten, och med återgående funktion eller icke återgående. Samtliga Joystick håller kapslingsklass IP66/IP69K. En helt ny variant av knappar i svamputförande lanseras i den populära Compactserien. Knapparna finns i flera färger, samtliga med återgående funktion. Knapparna har diameter 40 mm och kapslingsklass IP66/IP69K. ABB lanserar en ny frekvensomriktare ACS355 för användning i olika maskiner. Den är konstruerad med fokus på hög tillgänglighet och möjligheter till energibesparing. Stor vikt har lagts vid säkerhet. ACS355 är utvecklad med tanke på systemintegratörer, OEM-tillverkare och skåpsbyggare och är lämplig för en mängd industrier, till exempel vid produktion av livsmedel, läkemedel eller för träbearbetning. Den kan förberedas med kapsling och passar därför också för miljöer med höga krav på renhet och i dammiga eller fuktiga miljöer. Frekvensomriktaren finns för uteffekter från 0,37 till 22 kW. NBE Sweden AB bildades 2006 och ägs av de kinesiska energibolagen National Bio Energy Co Ltd och Dragon Power Co Ltd, tillsammans med Härjedalens Miljöbränsle AB och Härjedalens kommun. Instrumentleverans inklusive vågutrustning. Joystick och svamptryckknappar Ny frekvensomriktare för maskiner NBE Sweden Styrsystem AC800 Controller med fältbusslösning Profibus. Stolpmonterade distributionstransformatorer kan utsättas för väldigt snabba och branta strömstötar, transienter, från åsköverspänningar. ABB har utvecklat skyddet SmartChoke som ett effektivt skydd för mycket branta transienter. SmartChoke reducerar den branta överspänningsvåg som riskerar att förstöra isolationen i lindningarna. Skyddet kan fås integrerat i transformatorns högspänningsgenomföringar, och med detta tillval ökar säkerhetsmarginalen jämfört med traditionella transformatorer. SmartChoke levereras som tillval till transformatorer max 200 kVA, 12/24kV, och är testad och godkänd enligt IEC 60076-3 och SFS 2646. www.abb.se/energi I NBE Swedens pilotanläggning i Sveg pågår finslipning av den nya tekniken som ska leda till etanol ur trä eller halm. På sikt ska etanoltillverkningen ingå i ett bioenergikombinat som väntas stå mall för biobränsleanläggningar över hela världen. ABB KUNDEN 9 APRIL 2010 Johan Larsson (i mitten) från ABB är på plats dagligen för att se att allt flyter. Han flankeras av Peter Arklöf, ABB:s driftansvarige för kontraktslagret, och Peter Norrman, underhållsledare vid Volvo Lastvagnar. Kontraktslager får Volvo Ett produktionsstopp vid Volvo Lastvagnar i Umeå kostar stora summor – varje minut. Men om ett fel skulle uppstå, är hjälpen nära. Tack vare ABB:s kontraktslager finns reservdelar på plats, vilket ger avsevärt kortare stopptider och därmed säkerställd produktivitet för hyttfabriken. V olvo Lastvagnars anläggning i Umeå är av senaste snitt. Den nyligen utbyggda fabriken har en helglasad fasad, som egentligen inte för tankarna till verkstadsindustri. På insidan sker tillverkningen av lastbilshytter på hög teknisk nivå. – På lastbilssidan är det här den första produktionslinan med det här konceptet, säger Ulf Christoffersson, teknikchef vid Robotservice i ABB:s Region Norrland. Volvo Lastvagnar, umeå Anläggningen har kapacitet för en årlig produktion av 75 000 lastbilshytter vid tvåskift. Fabrikens totala yta är 300 244 kvm Volvos lastbilar säljs i 140 länder runt om i världen. Text: Claes Björnberg Foto: Jan Lindmark Här kan man verkligen tala om produktionslina. Den sträcker sig rakt igenom en stor del av den en kilometer långa fabriken. I ena änden av huvudlinan arbetar sju personer med att ladda in material. Sedan tar 184 orangefärgade ABB-robotar hand om monteringen. – Robotar har ersatt tidigare moment med manuell svetsning, berättar Peter Norrman, underhållsledare vid Volvo Lastvagnar. Lager på plats Totalt ska ABB leverera cirka 250 robotar. Deras driftsäkerhet är av största betydelse, med tanke på att redan två minuters produktionsstopp är väldigt kostsamt. Men fel kan givetvis uppstå i princip varsomhelst. Att då vänta en dag, eller flera dagar för tyngre komponenter, på expressfrakt ABB KUNDEN 10 APRIL 2010 från ABB:s huvudlager i Tyskland är förstås ohållbart. ABB har löst det genom att installera ett kontraktslager inne i Volvofabriken. Vid fel på en komponent är artikelnumret den bästa hjälpen. Redan ute i fabriken finns ett system där numret kan knappas in för att hitta bästa sökväg till en ny del. – Så när man kommer in på lagret ska man veta vilken sökväg man ska använda. Genom att knappa in uppgifterna i lagrets dator får man veta på vilken hyllplats delen finns, säger Peter Arklöf, serviceingenjör vid ABB och driftansvarig för lagret. Enkla rutiner Vid ett uttag görs automatiskt en beställning av en likadan del för ständig uppdatering av lagret. – Hög tillgänglighet och tillförlitlighet i Snabba ryck är vad som gäller när mekanikern Stefan Öhman måste byta ut en del. Den långt automatiserade produktionslinan är dimensionerad för en årlig produktion av 75 000 hytter vid tvåskift. att rulla anläggningen plus ett gott samarbete, med en bra dialog mellan ABB och Volvo, är otroligt viktigt för att båda parter ska vara nöjda, säger Ulf Christoffersson. Att målet är att säkra produktionen kan ibland innebära att man hellre gör ett snabbt byte av en större enhet, exempelvis en hel mediapanel, än att byta ut den felande komponenten. Den kan beställas och ersättas vid ett planerat produktionsstopp. Enkla rutiner har bidragit till att uppstar- ABB Vid ABB Service i Umeå arbetar cirka 26 medarbetare, varav 6 på Robotservice. ten av lagret har fungerat bra, tycker Peter Norrman vid Volvo Lastvagnar. Han menar också att det är högst naturligt att ABB ansvarar för lagret. – Vem kan vara mer lämpad att ta hand om detta än den som levererat utrustningen. Det blir en del i det totala leveransåtagandet. Trimmat mot produktionen Produktionen följs dagligen av en medarbetare från ABB som har Volvo Lastvagnar som sin arbetsplats. Hans uppgift är att tillsammans med Volvo se till att allt flyter och att försöka hitta förbättringar. Själva kontraktslagret ska dock enligt planerna vara i stort sett självgående. Både ABB:s och Volvos personal har tillgång till lagret med dess rutiner och kan vid behov Peter Norrman, underhållsledare vid Volvo Lastvagnar, och Peter Arklöf, ABB:s driftansvarige för kontraktslagret, studerar en mediapanel, en av de över 1 000 artiklar som ska ingå i lagret. ABB KUNDEN ” ABB:s leverans till Volvo Lastvagnar omfattar totalt ca 250 robotar. Hittills har det gjorts 5–6 uttag per månad från kontraktslagret. hämta ut detaljer när som helst på dygnet. ABB:s Peter Arklöf ser till att påfyllnad av detaljer görs och att det webbaserade datasystemet är uppdaterat. Lagerytan är på cirka 160 kvadratmeter och antalet artiklar i lagret ökas på veckovis under den pågående intrimningen av lagret. – Månatliga listor avslöjar vilka detaljer som omsätts och det gör att vi kan trimma lagret mot produktionen ännu bättre. Ett annat krav är att lagret är kostnadseffektivt. I grunden vill ingen egentligen ha ett lager, men här är det en driftsäkerhetsfråga, säger Ulf Christoffersson. Genom att knappa in uppgifterna i lagrets dator får man veta på vilken hyllplats delen finns 11 APRIL 2010 Ellens Byrålåda M4BP. Effektivt utnyttjande av energi ger 40 % lägre energiförluster. Nu har ABB en ny motorgeneration fylld av kraft och energieffektivitet. Processmotorn M4BP uppfyller dagens högsta krav på verkningsgrad IE3. Motorn har upp till 5 procent bättre verkningsgrad än installerade motorer inom svensk industri idag, vilket gör att energiförlusterna vid ett byte till M4BP kan reduceras med cirka 40 procent. Detta innebär en ungefärlig energibesparing på 12 500 kronor per motor och år vilket i sin tur ger cirka 11 ton mindre utsläpp av CO2. I en normalstor industrianläggning finns 1000-tals motorer installerade. Om samtliga elmotorer inom svensk industri uppgraderas till IE3 skulle det ge en årlig energibesparing motsvarande uppvärmningen av 60 000 villor och en reducering av CO2-utsläppen motsvarande 185 000 bilar. Läs mer på www.abb.se/motorer&generatorer Uppgraderat skydd med ABB:s Combiflex Säkrad el till tågen Banverket har inlett en genomgripande upprustning av kraftförsörjningen till de svenska järnvägarna. En del av det stora projektet är översyn av samtliga reläskydd. - Det fanns brister i den äldre utrustningen och vi uppgraderar nu till nya ABB reläskydd, säger Mats Strandberg, elkraftingenjör Banverket. Text: Marianne Lindeborg F ör kraftförsörjningen till de svenska järnvägarna har Banverket sitt eget landstäckande elnät med både olika spänningsnivåer och olika frekvenser. I kraftmatningssystemet finns 130 kV med frekvensen 16 2/3 Hz och, direkt i kontaktledningen för loken, 15 kV med 16 2/3 Hz. Dessutom finns 22 och 11 kV med frekvensen 50 Hz i hjälpkraftledning för objekt längs banan, såsom signaler och värme till växlar. I mars 2009 inleddes projektet för översyn och byte av reläskydd inom samtliga spännings- och frekvensområden, i drygt 100 anläggningar. - Vi har många anläggningar med olika typer av Combiflex-reläer och det underlättar vår uppgradering att fortsatta med reläer i samma byggsystem. De fungerar väldigt bra och vi känner oss trygga med dem, säger Mats Strandberg. Nödfrånkoppling En mycket viktig och speciell funktion för banverkets reläskydd är att kunna bryta snabbt om ledningar med de olika frekvenserna skulle slå ihop. Till exempel om ett träd skulle falla ner över banan och slå ner 50 Hz-signalledningen överst på stolpen ner mot lokens kontaktledning med 16 2/3 Hz. - Reläskyddet ska då lösa ut nödfrånkoppling och göra banavsnittet spänningslöst för att skydda systemet i sin helhet. Här har vi i många anläggningar tidigare inte haft reläer med rätt filter för att denna funktion ska kunna fungera perfekt. Men nu får vi nya reläer i Combiflexutförande som har de filter som behövs för att ge detta skydd. Lars Rask på ABB:s kontor i Stockholm tillägger att de Combiflexreläer som används i detta sammanhang har en mycket skarp filtrering där påver- kan från andra frekvenser blir försumbar. - Det gör att Combiflex är väl lämpade till denna typ av anläggning. De är också enkla att uppgradera och installera. Projektet för utbyte och uppgradering av reläskydden omfattar cirka 600 reläskydd, från överströmsskydd till jordfelsskydd. En del är Combiflex; övriga är andra typer från ABB. Utbytet ska vara klart i mitten av 2011. ”Vi gör en översyn av samtliga reläskydd och reläskyddsinställningar. Det ska vara klart 2011”, säger Mats Strandberg, elkraftingenjör på Banverket. Foto: Greta Brännlund. ABB I ABB:s leverans ingår: Utbyte av reläskydd för Banverket utförs på totalentreprenad av Dateli AB, installationsföretag och leverantör av tjänster och hårdvara inom bland annat tele, el och automation. Utbytet gäller totalt cirka 600 reläskydd från ABB, både Combiflex och andra typer. Banverket Banverket ansvarar bland annat för drift och förvaltning av statens spåranläggningar och har totalt 6 500 anställda. Järnvägsnätet i Sverige mäter nästan 1 200 mil. Merparten är elektrifierad. I kraftmatningssystemet ingår bland annat 190 mil kraftledning 130 kV, 16 2/3 Hz. Tågdriften använder cirka 2 100 GWh el per år och till övriga ändamål används cirka 300 GWh. ABB KUNDEN 13 APRIL 2010 Nya reläskydd från ABB bidrar till säkrare elförsörjning till järnvägens alla tåg. Nyby finslipar produktionen För Outokumpu Stainless Thin Strip i Nyby utanför Eskilstuna är det specialstål som gäller. Nyligen investerade företaget cirka 250 miljoner kronor i världens förmodligen största bandsliplinje. ABB har ansvarat för elektrifieringen, inklusive de nya driv- och styrsystemen. Text: Lars-Göran Dybeck Foto: Pia Nordlander Outokumpu Stainless Outokumpu Stainless är en av världens ledande leverantörer av rostfritt stål. På Thin Strip i Nyby tillverkas tunna band i specialkvaliteter som används till bland annat värmeväxlare, varmvattenberedare, tankar, avgassystem och ventilationssystem. Investeringen i en ny slipmaskin ingår i ett projekt som innebär en fördubbling av Nybys specialstålskapacitet. Investeringen i den nya slipmaskinen har fördubblat produktionskapaciteten vid Thin Strip i Nyby. S om många gånger tidigare när det gäller Nyby har ABB fått svara för all elektrifiering. Denna gång till den nya sliplinjen. – Vi ville dessutom att ABB i Västerås skulle göra jobbet. De kan vår tillverkning och närheten betyder mycket, säger Annika Agneson, som är elchef vid Thin Strip i Nyby. Anledningen till investeringen är att den tidigare sliplinjen var en flaskhals i produktionen. Nu har man fördubblat kapaciteten och kan även höja kvaliteten några steg till. – Varvtalsreglerade drivsystem och den typ av servodrivsystem som ingår i leveransen ger mycket bra reglernoggrannhet för den här typen av produktion och därigenom också bättre kvalitet, säger Anders Kullgren, kundansvarig inom ABB för Outokumpu. Den nya slipmaskinen bidrar till att produktionskapaciteten kan höjas från 35 000 ton till hela 70 000 ton per år. – Vår nya anläggning är byggd för kontinuerlig produktion, dygnet runt, alla dagar i veckan. Drifttillgängligheten är därför A och O för oss, säger Jan Kuhlin, projektchef i Nyby. Energieffektiva val Slipmaskinens processtyrning går genom ABB:s 800xA-system och alla slipparametrar ABB KUNDEN 14 APRIL 2010 ställs in automatiskt utifrån information från materialplaneringssystemet. – Hanteringen i bandlagret är också automatisk, från inleverans via truck till frammatningen av de band som slipmaskinen kallar på. Mycket av den tunga manuella hanteringen vid slipningen har vi därför kunna eliminera, säger Jan Kuhlin. Motorerna till slipmaskinens slipkabiner har en sammanlagd effekt på 1 000 kW och därför har också motorernas energieffektiva egenskaper stor betydelse. – Vi har som filosofi att bara köpa motorer med högsta möjliga energiklassning och att ABB-resurs på Nyby ”ABB har en bra service och de har genom åren tagit mycket väl hand om oss som kund”, säger Annika Agneson, elchef vid Thin Strip. Här ses hon tillsammans med Jan Kuhlin, projektchef vid Thin Strip, John Lindberg, ABB och Anders Kullgren, ABB. alla motorer varvtalsregleras med ett drivsystem. Därför känns det naturligt för oss att delta i Energimyndighetens energieffektiviseringsprogram för energiintensiv industri som dessutom ger oss en viss skattelättnad vid inköp av el, säger Annika Agneson. Långvarig relation En viktig anledning till den långvariga relationen mellan Outokumpu Stainless i Nyby och ABB är samarbetet med ABB:s serviceenhet i Västerås. – ABB har bra service och de har genom åren tagit mycket väl hand om oss som kund, säger Annika Agneson. Speciellt gäller det servicetekniker John Lindberg från ABB i Västerås som sedan många år är en resurs Nyby anlitar på heltid. – John är en nyckelperson för oss. Han har inte bara installerat el och styrsystemen för ABB:s leverans utan också svarat för utbildningen av all vår underhållspersonal. Han kan verkligen dela med sig av sin kunskap på ett pedagogiskt sätt. Annika Agneson betonar också vikten av att ha en kontinuitet i leverantörskontakterna. – John har varit med oss i många år och han har hela tiden varit en inspirationskälla. Dessutom kan han genom sin gedigna kunskap om vår verksamhet sätta in ny teknik och nya produkter i rätt sammanhang för oss. Det är en mycket viktig tillgång som vi har i John. ABB I ABB:s leverans ingår: Bland annat procesställverk, manöverpulpeter, motorer, drivsystem och styrsystem. Dessutom ingick konstruktion, programmering, installation, igångkörning samt utbildning. Drivsystemen är av typ ACS800 Multidrive och Singledrive, servodrivsystemen av typ ACSM1. Styrning och övervakning hanteras av System 800xA med processpaneler. ABB KUNDEN 15 APRIL 2010 John Lindberg är servicetekniker på ABB:s serviceenhet i Västerås. Men det är på Outokumpu Stainless i Nyby som man oftast hittar honom – sedan många år är han där en resurs stora delar av året. – Jag kom hit första gången 1990 och har lärt mig min kund från grunden. Det är viktigt att verkligen känna till verksamheten för att kunna göra ett bra jobb. De få dagar om året då han inte finns på plats i Nyby arbetar han med utbildning och uppgraderingsprojekt både i Sverige och internationellt, specialområden är styr- och drivsystem. – Det känns bra att kunna dela med mig av den kunskap jag har. Även här på Nyby är utbildning en viktig del av mitt jobb. John Lindberg ser det som något av ett förtroendeuppdrag att få möjlighet att arbeta så nära en kund. – Det handlar om att kunden känner att man kan lita på mig. Jag är ingen försäljare men min verksamhet här har ändå inneburit en hel del affärer för ABB. Att få arbeta med en kund under så lång tid betyder att man blir en del av anläggningens historia – och framtid. – Det här är något som jag uppskattar, att få vara med om hur en verksamhet kontinuerligt utvecklas och att jag kan bidra i det arbetet. John Lindberg är servicetekniker vid ABB i Västerås och har arbetat som en inhyrd resurs vid Outokumpu Stainless Thin Strip sedan 1990. Automationsingenjör Grzegorz Dec och Bristaverkets platschef Christer Tofte ser fram emot fortsatt säker drift och trygga elleveranser med hjälp av ny ABB-utrustning. Nytt hjärta i Bristaverket – Vi var egentligen nöjda med hur tekniken från 1996 fungerade, men vi insåg att vi levde farligt med gammal utrustning. Vi bytte till ABB:s turbin- och spänningsregulatorer och ABB:s leverans är nu hjärtat i elframställningen, säger Grzegorz Dec, automationsingenjör vid Fortum Värmes kraftvärmeverk i Brista. Text: Peter Olofsson Foto: Clas Göran Carlsson ” Nu säkerställer vi behovet av el och värme till hushåll, kontor och industrier FORTUM VÄRME Fortum Värme producerar energi i 21 kraftvärmeanläggningar och i flera hundra värmeverk i Norden, Baltikum och Polen. I Stockholmsområdet finns fem kraftvärmeoch fjärrvärmeanläggningar. Det fliseldade Bristaverket ligger i Sigtuna kommun och producerar årligen 760 GWh värme och 300 GWh el. F ortums värmedivision har i Stockholmsområdet fem kraftvärme– och fjärrvärmeanläggningar. Det fliseldade Bristaverket i Sigtuna kommun stödjer försörjningen i Stockholms nordvästra delar. Bristaverket producerar 760 GWh värme och 300 GWh el per år. Genom en samtidig kraftvärmeprocess produceras el och värme med samma tillförsel av bränsle. Elen går till det nationella kraftnätet, medan överskottsvärmen från elframställningen omvandlas till fjärrvärme. Bristaverket förbrukar totalt närmare 450 000 ton skogsbränsle per år. Det motsvarar 50 lastbilar om dagen och är tillräckligt för att värma omkring 50 000 villor. Biomassan tas i första hand från skogen i en omkrets av cirka åtta mil från verket, men övriga Sverige och i viss mån Baltikum måste också ge ett tillskott. Turbin i helhetsåtagande Kraftvärmeverket i Brista byggdes 1996 och ABB KUNDEN 16 APRIL 2010 togs i kommersiell drift ett år senare. ABB Stal, numera Siemens, levererade då bland annat ångturbinen och turbinregleringen baserad på ABB:s styrsystem AC110. Leveransen från ABB Stal var ett helhetsåtagande. Tankarna kring ett teknikskifte på Bristaverket började egentligen för fyra år sedan då man, enligt Grzegorz Dec, började upptäcka att man ”levde farligt” med det ursprungliga operatörssystemet. Bland annat började det bli allt svårare att hitta reservdelar. För ABB kom därför leveransen att bli en tvåstegsraket där man först installerade det nya operatörssystemet 800xA och därefter integrerade ett nytt styrsystem. När uppgraderingen i verket planerades på vårkanten 2008 var det inte alls givet att beställningen skulle gå till den gamla leverantören. Även om ursprungsleverantören levererat allt från ångturbin till turbinregulator, turbinskydd, spänningsregulator och vibrationsövervakning. Men i slutänden blev det ändå ABB som fick uppdraget att byta ut befintlig turbinregulator och spänningsregu- Kontrollrumsingenjören Roger Hjorth håller ett vakande öga på anläggningen med hjälp av ABB:s leverans. Bransch- & produktnytt Kostnadsfri motorsupport ABB:s Motorsupport tar kostnadsfritt emot alla typer av frågor gällande lågspända motorer från ABB. I ABB:s Motorsupport ingår support via telefon eller e-post under kontorstid med specialistkompetens som inom en timme svarar på frågor eller hänvisar till rätt kontakt. I supporten ingår också hantering av alla garantiärenden rörande lågspänningsmotorer. ABB:s åtagande kan även utökas med tilläggstjänster efter önskemål. www.abb.se/motorer&generatorer Flexibelt med 6-axlig portalrobot lator baserad på AC110 samt turbinskydd, fasning och dumpförbud baserade på MP51. Mycket beroende på att ABB–tekniken kändes mest användbar för en totalintegrering, menar Grzegorz Dec. – Som vid de flesta leveranser av den här typen så brottades vi med en del barnsjukdomar, men det är inte alls ovanligt. Snarare regel än undantag. Med gemensamma insatser löstes alla problem i rask takt och sedan ett halvår tillbaka fungerar allting minst lika bra som tidigare. – Nu säkerställer vi behovet av el och värme till hushåll, kontor och industrier. Med den stora skillnaden att vi inte behöver vara oroliga för brist på reservdelar. Fortsatt tryggt Bristaverkets kunder i Stockholmsregionen märker inte skiftet till ny teknik överhuvudtaget. Verket fortsätter att generera el och värme, lika troget som förr. Men om ABB inte gjort denna leverans kunde det på sikt ha fått konsekvenser i form av avbrott. – Framtiden innebär snabbare och snabbare teknikbyten. Men vi räknar med att ABB I ABB:s leverans ingår: Operatörssystem 800xA Byte av befintlig turbinregulator och spänningsregulator baserat på styrsystemet AC110. Byte av turbinskydd, fasning och dumpförbud baserade på MP51. vi ska kunna klara oss med ABB–tekniken i ungefär 10–15 år, även om operatörssystemet behöver bytas oftare. Ingemar Larsson, säljare på ABB, är mycket nöjd med att ha fått leverera till Bristaverket. – ABB har jobbat länge med Bristaverket och vi har haft ett bra samarbetsklimat genom åren. Det känns därför extra roligt att få leverera en tämligen ny produkt till Brista. Risken för produktionsbortfall har nu minskat radikalt. Fortum Värme ansökte under våren 2009 om miljötillstånd för utbyggnad av Bristaverket. Fliseldning kommer i och med utbyggnaden att kompletteras med avfallseldning. Men det är en annan historia! ABB lanserar en ny 6-axlig portalrobot för 150 kg, IRB 6620LX. Den är idealisk för maskinbetjäning och materialhantering och väl lämpad för applikationer såsom montering av motorer, bågsvetsning och slipning. IRB 6620LX består av en inverterad eller vägghängd 5-axlig robotarm som monteras på en linjär portalenhet. Med den utökade räckvidden kan roboten betjäna flera maskiner eller arbetsstationer och utnyttjas för fler processer vid en arbetsstation, såsom kvalitetskontroll, gradning, paketering och limning. Roboten kan snabbt och enkelt ställas om för olika typer av applikationer och produkter. www.abb.se/robotics Vindkraftlämplig avgreningsmodul Med Kabeldon HDC-A kan 12-36 kV kabel avgrenas och skarvas ovan jord. Det gör HDC-A lämpligt för bland annat vindkraft. HDC-A ersätter HDC för 12-24 kV, medan avgreningsmodul HDC-A för 36 kV är en nyhet. Upp till 4 kablar 50-630 kvadratmillimeter 12-36 kV kan anslutas parallellt. I skåpen används ABB:s skärmade anslutningar typ Kabeldon SOC (12-24 kV) och Kabeldon CSE-A (36 kV). www.abb.se/kabeldon Ny transformatorfamilj EcoDry Med den nya transformatorfamiljen EcoDry erbjuder ABB torrisolerade transformatorer med lägre förluster och betydligt lägre miljöpåverkan än standardtransformatorer. I EcoDry-familjen ingår transformatorer, max 72 kV och 60 MVA, för mycket energiintensiva applikationer, belastningar som är lika över tiden, som eldistribution, eller kontinuerligt varierande laster från exempelvis vindkraft eller solkraft. I tillverkningen används de mest optimala materialen som tillsammans med sofistikerade designverktyg ger 40-70 procent lägre förluster i transformatorerna, vilket resulterar i mycket god totalekonomi över livslängden. ”Genom ABB:s leverans av nya turbin- och spänningsregulatorer till vår turbinanläggning har vi säkerställt behovet av el till hushåll, kontor och industrier”, säger Bristaverkets automationsingenjör Grzegorz Dec. www.abb.se/energi ABB KUNDEN 17 APRIL 2010 Det hade blivit både kallt och mörkt i Uppsala om Vattenfalls kraftvärmeverk stannat under den gångna vargavintern. Men det är väl sörjt för både driftsäkerhet och personsäkerhet, inte minst tack vare de nya kapslade ställverken från ABB. Text: Claes-Göran Hanberg Foto: Lasse Modin Om kraftvärmeverket stannat … I samband med ett omfattande renoveringsprogram byttes de äldre ställverken ut mot UniGear mellanspänningsställverk och MNS lågspänningsställverk från ABB som även levererat ljusbågsvakter till kraftvärmeverket. Ställverken svarar för elförsörjningen till bland annat cirkulationspumpar, återkylare och ackumulator. – De gamla ställverken installerades på 1970–talet, berättar Wlodek Winkler, elchef på Vattenfall Nordic Heat, Uppsala. De uppfyllde därför inte dagens höga krav vad gäller säkerhet, hälsa och miljö. De var också underhållskrävande och bristen på reservdelar kunde leda till dyrbara driftsavbrott. De nya ställverken har reläskydd med modern digitalteknik. – Det ger en förbättrad övervakning, både av ställverken och av den utrustning som är ansluten till dem, framhåller Wlodek Winkler. Flera leverantörer lämnade anbud. – När vi vägde samman pris, teknik, leveranssäkerhet och förmågan att matcha vår tuffa tidplan blev ABB vinnaren, säger Wlodek Winkler. Ställverksbytet måste göras under sommarmånaderna, då vi inte producerar el för avsalu, och avbrotten i den interna elproduktionen måste minimeras. Gott samarbete Wlodek Winkler är mycket nöjd med de nya ställverken från ABB och med arbetet som installatören EKTK AB i Sala utfört. – Hög kompetens, gott samarbetsklimat och förmågan att göra de rätta prioriteringarna kännetecknade projektet. Ställverken har nu varit i drift sedan november 2008 utan några problem. För en tid sedan uppstod en ljusbåge i en transformator. – Tack vare ljusbågsvakten detekterades gnistan så snabbt att skadorna på transformatorn blev obetydliga. Utan ljusbågsvakt hade vi tvingats reparera eller byta transformatorn och oljesanera lokalen. Risken för brand hade också varit stor. Så kostnaden för ljusbågsvakterna är redan intjänad. Pasi Karppinen, projektledare på ABB–enheten LV Systems, berättar: – Vi har på plats anpassat UniGearställverken till kraftvärmeverkets speciella driftsmiljö för att de ska slippa omfattande ändringar i dokumentationen. Per Jennedal, teknisk säljare på ABB, tillägger: – Vi har haft nöjet att få arbeta med en mycket kunnig kund och har även levererat ställverk till värmeverkets nya oljepanna i Knivsta. Uppsala kraftvärmeverk I kraftvärmeverket i Uppsala producerar Vattenfall fjärrvärme och el. När anläggningen går för fullt förbränns 80 ton torv och träspån per timme vilket ger 245 MW värme och 120 MW el. Utsläppen renas på olika sätt, bland annat katalytiskt. I anläggningarna för förbränning av avfall produceras fjärrvärme, ånga, el och fjärrkyla. abb I ABB:s leverans ingår: Sex lågspänningsställverk, MNS 3.0: två 400 V och fyra 525 V. 26 UniGear mellanspänningsställverk 10 kV. Varje ställverksdel är utrustad med en ljusbågsvakt som snabbt löser ut huvudbrytaren vid kortslutning med ljusbåge. Kommunikationen mellan ljusbågvakt och detektor sker med optokabel. Kjell Andersson, konsult från Ramböll, Wlodek Winkler, Vattenfall Nordic Heat, och Peter Danielsen, elingenjör från Vattenfall Service, kan se tillbaka på ett lyckat renoveringsprojekt på kraftvärmeverket i Uppsala. Ställverken från ABB i bakgrunden installerades under projektet och fungerar perfekt. ABB KUNDEN 18 APRIL 2010 Norra Djurgårdsstaden Stockholms nya ”hållbara stad” Planeringen är i full gång för Stockholms nya stadsdel Norra Djurgårdsstaden. Stadsdelen ska bli en av världens ”hållbara städer” med ytterst låg energianvändning och låga koldioxidutsläpp, med hjälp av bland annat ABB:s teknik och system. Text: Marianne Lindeborg Projektet är ett klimat- och miljöprojekt i världsklass och det är i hög grad internationellt uppmärksammat. Bland annat ingår det i samarbetet inom Clinton Climate Initiative, CCI, som arbetar för att utveckla lösningar för klimatsmarta samhällen runtom i världen. Några av klimat- och miljömålen för projektet är att stadsdelen ska bli klimatpositiv ABB KUNDEN och vara fossilbränslefri år 2030, samt att koldioxidutsläppen minskar från dagens genomsnitt för en Stockholmsinvånare på 4 ton per år till 1,5 ton år 2020. Målen ställer nya krav på elnätet och dess funktioner och här kommer Sveriges första smarta elnät att utvecklas av Fortum och ABB i en gemensam forsknings- och utvecklingsanläggning. 19 APRIL 2010 Visioner & elnät sid 20-21 ”Norra Djurgårdsstaden är ett av flera internationella projekt på temat ”hållbar stad” som ingår i ett miljöutvecklingsprogram från Clinton Climate Initiative”, säger Tomas Gustafsson, miljö- och hållbarhetsstrateg hos Stockholms stad. Stockholms stad har visionerna ”En miljöstadsdel i världsklass” är målet för Norra Djurgårdsstaden. – Vi siktar mot en fossilbränslefri och klimatpositiv stadsdel, säger Tomas Gustafsson, miljö– och hållbarhetsstrateg Stockholms stad. S tockholms stad har länge legat i fronten i miljöfrågor. – En del av detta miljöengagemang innebär hållbart stadsbyggande och Stockholms stad driver på miljöfrågorna både som markägare, som politisk aktör och som utvecklingsaktör, säger Tomas Gustafsson. – För några år sedan färdigställdes stadsdelen Hammarby sjöstad med tydlig miljöprofil. Nu använder vi erfarenheter därifrån och går vidare i nya områden, varav Norra Djurgårdsstaden är det första. Ett av de övergripande målen är att nå fram till en klimatpositiv stadsdel utan utsläpp av koldioxid. – Det innebär bland annat att husen som byggs ska vara passivhus eller ”plus”–hus som genererar mer energi än det använder. Transportsystem och energisystem ska ställas om till sådana som inte påverkar klimatet, och smarta elnät kommer att ingå som ett viktigt instrument för effektiv energianvändning och förnybar energi. Första spadtagen för Norra Djurgårdsstaden tas i Hjorthagen under 2010. Projektet i sin helhet, med 10 000 bostäder, 30 000 arbetsplatser, 600 000 kvadratmeter kommersiella ytor och hamn för färjor och fartyg, kommer att vara klart framåt 2030. Fortum utvecklar elnät och elmarknad – Med Norra Djurgårdsstaden får vi en arena för att utveckla nya lösningar inom både elnät och elmarknad, säger Tomas Wall, forsknings– och utvecklingschef Fortum Sverige. – Målet är ett elnät som gör det möjligt att använda el på ett miljösmart sätt och en elmarknad med tjänster som aktiverar konsumenterna. F ortum och ABB håller som bäst på att dra upp riktlinjer för den gemensamma forskningsanläggningen i Norra Djurgårdsstaden – För både Fortum och ABB blir Norra Djurgårdsstaden ett pilotprojekt i utvecklingen av smarta elnät, elnät som gör det möjligt för invånare att både använda och själva producera el på ett förnuftigt sätt, säger Tomas Wall. I projektet ska Fortum utveckla elnätet och testa dess funktioner under de nya förhållanden som krävs för att nå stadsdelens miljökrav. Nätet ska kunna ta emot el från solceller, använda energilager för att utjämna elanvändningen, försörja laddplatser för elfordon och kunna samspela med styrningen i fastigheterna och med system- information från elmarknaden. – Det handlar i hög grad om att kunna styra konsumtionen över dygnet för att utjämna belastningstoppar. Att minska elanvändningen när elpriset och miljöpåverkan är hög, till exempel på morgnarna, och ”spara” den elen till perioder på dygnet med lågt pris och låg miljöpåverkan. För att få ut den största kund– och miljönyttan krävs ny teknik som exempelvis energilager och att vi involverar tillverkare av apparater och vitvaror och, framför allt, att vi kan mäta och ta betalt för elen per timme. Aktiva konsumenter med stöd av timmätning är lite av ett lösenord för smarta elnät. Det mänskliga beteendet är avgörande för att Norra Djurgårdsstaden ska nå de uppsatta miljömålen. ABB KUNDEN 20 APRIL 2010 – Tillsammans med ABB ska vi hitta teknik och systemlösningar som samverkar och ger behövligt stöd för konsumenten.Teknik och gränssnitt som gör det enkelt att göra rätt. Systemet ska arbeta mot en elmarknad och det skapar behov av nya lösningar. Tomas Wall konstaterar att han för första gången får arbeta med elmarknadsfrågor i direkt samverkan med en systemleverantör som ABB, slutkunder och olika apparattillverkare. – Tidigare har vi nog mest suttit på vår kant … men smarta elnät måste både transportera el och hantera elmarknadsprocesser ända ut till slutkundens olika apparater. – Det måste vara ekonomiskt lönsamt för invånarna att vara smarta.Vilket innebär att vi måste ha fram nya regler och politiska Norra Djurgårdsstaden Norra Djurgårdsstadens miljöprofil ska: Befästa Stockholms position som en ledande huvudstad i klimatarbetet. Stödja marknadsföringen av svensk miljöteknik. Bidra till utveckling av ny teknik som kommer allt bostadsbyggande till godo. ” De ambitiösa miljömålen för stadsdelen gör att närproducerad el och smarta elnät blir viktiga komponenter för att minska koldioxidutsläppen. Med denna anläggning får vi ytterligare möjlighet att i stor skala testa nya tekniker och ha en direkt återkoppling till dem som bor i området Per Langer, VD Fortum Sverige Området från Husarviken i norr till Loudden i söder i Stockholm är Sveriges största stadsutvecklingsområde. Här ska Norra Djurgårdsstaden, en modern, innovativ och miljöanpassad stadsdel, växa fram. Planerna för området inleddes i början av 2000-talet och innehåller bland annat 10 000 nya bostäder och 30 000 nya arbetsplatser. Visionsbild: Dynagraph. beslut; vi får samarbeta med politiker och myndigheter, och engagera branschen och universiteten. Tomas Wall framhåller att Norra Djurgårdsstaden kan bli ett världsunikt projekt just när det gäller elmarknaden. – Vi har en så pass avancerad marknad i Norden att steget inte är så långt till att bjuda in konsumenterna för ett aktivt deltagande i både produktion och elanvändning. Nu kan vi få en reell marknad med prissignaler som fungerar i varje stund även för kunderna, en helt fri marknad. FÖRSTÄRKNING Byggnationen i Norra Djurgårdsstaden ska påbörjas hösten 2010. Området som bland annat består av stora hamnområden för- sörjs idag med el från en 130 kV inmatning och flera 10 kV distributionsstationer. – Säkert behöver vi förstärka distributionen och vi kommer att behöva installera intelligent automationsteknik. För övrigt driver Fortum också fjärrvärmenätet i området, och även i detta ska ny teknik och nya användningsområden prövas för att nå högre verkningsgrad och lägre miljöpåverkan. Det första steget i Fortums och ABB:s forskningsanläggning är inrättandet av ett Smart Grid Lab där nätet och systemen kan simuleras och testas och projektdata samlas in och registreras. – Det blir viktigt både för kommande drift och för forskningsarbetet. Här ska Fortum, ABB och forskare från olika institutioner på KTH utvärdera och följa upp miljömålen. ABB KUNDEN 21 APRIL 2010 ”Med Norra Djurgårdsstaden får vi möjlighet att utveckla det smarta elnätet och driva på den nödvändiga utvecklingen av elmarknaden”, säger Tomas Wall, forsknings- och utvecklingschef Fortum Sverige. Foto: Marianne Lindeborg. Samverkar med teknik sid 22 Första leveransen från ABB till forskningsanläggningen Norra Djurgårdsstaden är ett Smart Grid Lab för systemkörning, tester och utvärdering. Karl Elfstadius och Tommy Carlsson diskuterar vid en demonstrationsanläggning hos ABB hur det kan fungera i praktiskt bruk. Foto: Marianne Lindeborg. ABB utvecklar ny teknik för elnät och ny automation För ABB innebär Norra Djurgårdsstaden ett forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan med Fortum, KTH och många andra aktörer. Ett projekt där integrerad teknik och system från många olika ABBenheter ska göra det möjligt att nå en klimatsmart elanvändning. P å ett av ABB:s kontor i Västerås finns driftcentralsystemet Network Manager uppbyggt för utbildning och kunddemonstrationer. Karl Elfstadius, ABB:s globala Smart Grid–team, och Tommy Carlsson, ABB:s projektledare för projekt Norra Djurgårdsstaden, sätter sig en stund och diskuterar nya funktioner i systemet. – Detta blir en viktig del i ett smart elnät, förklarar Karl Elfstadius. Med nya funktioner i driftcentralen kompletterat med utökad nätautomation samt nya elkraftkomponenter som exempelvis energilager kan man klara att ta emot mycket sol– och vindkraft. För att ge förutsättningar för människor att minska toppbelastning krävs dessutom komponenter i fastigheten för lokal produktion och energilagring, styrbara hushållsapparater samt automatik för att hantera detta lokala energisystem och dess samspel med nätet. Automation och mycket ny elnätsteknik ska tas fram för Norra Djurgårdsstadens bostäder, kommersiella fastigheter och hamnar, i det med Fortum gemensamma forskningsprojektet. – Ytterst handlar det om att utveckla en ny elmarknad med aktiva konsumenter samt ett elnät som möjliggör detta och med ett regelverk som stöd. Därför är vår avsikt att involvera även andra intressenter från svenska elbranschen, exempelvis myndigheter och forskningsinstitut – och flera internationella organisationer, genom exempelvis European Institute of Technology, där KTH fått ledarskapet för Smart Grid, säger Karl Elfstadius som själv arbetar internationellt med frågor om smarta elnät. – Med projekt Norra Djurgårdsstaden tar Sverige en unik ledarroll i hållbar stadsutveckling i Europa och det är spännande att ABB får vara en partner i projektet. ABB-samverkan Projektet innebär mycket samverkan inom ABB, främst med forskningsenheten Corporate Research som har en viktig roll för den forskning och utveckling som behövs. Andra engagerade ABB–enheter är Cewe– Control som står för lågspänningsutrustning och fastighetsautomation, Network Management med driftcentralen samt Facts och Substation Automation med elnätsteknik och automation. – Alla dessa enheter är starka kompetenscentra och har inom internationella ABB globalt ansvar för sin respektive teknik. Nu får de möjligheten att testa det nya på hemmaplan, säger Tommy Carlsson. Sedan tidigare har ABB ett koncept för smarta elnät och har länge sökt efter ett forskningssamarbete med ett kraftbolag för att gå vidare med praktiska tester. Med Norra Djurgårdsstaden öppnade sig denna möjlighet och nu pågår arbetet med att konkretisera vad som behövs. – Det handlar om att utveckla nytt, integrera och kombinera till nya innovationer. FORSKNING Tommy Carlsson räknar upp en del av det som ska tas fram: teknik för att ta emot solenergi, ny automationsutrustning för transformatorstationer och ny elförsörjning till kryssningsfartygen i hamnen. – För alla komponenter krävs mycket forskning och utveckling. Det är nya produktions– och lastscenarior, helt andra datamängder än idag och interaktivitet mellan alla aktörer. Och mer än så: att skapa ett kretsloppstänk och rätt beteende hos stadsdelens invånare, genom att visualisera energianvändningen på ett enkelt sätt. ABB kan ge verktygen för det och för forskningsprojektets mätningar och utvärderingar, säger Tommy Carlsson. Han och Karl Elfstadius drar gärna iväg med framtidsvisioner för tekniken som nu utvecklas av svenska företag. – Ett sådant fokuserat program som Stockholm satt igång betyder att svensk industri får chansen att i samverkan med andra aktörer utveckla mycket och ny ingenjörskunskap. Det kan bli en arena för framtida svensk export av miljöteknik. ” I en verklig miljö kan vi nu utveckla och testa nya tekniska lösningar för framtidens elnät och möjligheter att hitta energieffektiva lösningar där invånarna är aktiva elkonsumenter Sten Jakobsson, VD för ABB Sverige ABB KUNDEN 22 APRIL 2010 Modulbyggda stationskoncept. Skalskyddade transformatorstationer med högre driftsäkerhet. ABB erbjuder ett flertal modulbyggda och skalskyddade inomhuslösningar med kompakt utförande som passar lika bra vid förnyelse av region- och lokalnät som vid anslutning av förnybar energiproduktion såsom vindkraft. Våra stationskoncept ger dig många fördelar i en och samma lösning jämfört med traditionella utomhusstationer. De miljövänliga inomhuslösningarna ger ökad tillgänglighet, tar mindre plats samt ger lägre underhållskostnader. De ger också ökad personsäkerhet och kräver mindre underhåll vilket i sin tur betyder lägre livscykelkostnader. Våra stationskoncept tryggar kraftdistributionen och smälter samtidigt på ett naturligt sätt in i stadsmiljö lika väl som bland åkrar och ängar, skogar och fjäll. Läs mer på www.abb.se/energi Flåsjö världspionjär – kontroll av både el och process i samma system I höstas blev EON:s vattenkraftverk i jämtländska Flåsjö ett av de första i världen med att integrera det elektriska kontrollsystemet i samma System 800xA som hanterar processtyrningen. Resultatet av detta genombrott inom automationsområdet är bättre övervakningsmöjligheter, högre tillgänglighet och förenklat ingenjörsarbete. Text: Lars-Göran Dybeck Foto: Peter Hamberg F låsjö är en obemannad vattenkraftstation, med ett aggregat på 24 MW, som styrs och övervakas av EON:s driftcentral i Sundsvall. Styrningen av processen och det elektriska kontrollsyste- eon vatteNkraft EON Vattenkraft är den tredje största vattenkraftproducenten i Sverige och producerar ett normalår cirka 8 TWh i 77 vattenkraftverk. Fram till 2015 satsas 6 miljarder kronor i förnyelse av vattenkraftanläggningarna. Det kommer bland annat att innebära en produktionsökning på cirka 130 GWh. ”Genom installationen i Flåsjö har vi förhoppningsvis gläntat lite på dörren till framtiden”, säger Assar Svensson, teknikansvarig för kontroll- och styrsystem inom EON Vattenkraft. met har hela tiden hanterats separat. När man i början av 2009 beslöt sig för att byta ut vattenkraftverkets el- och kontrollsystem blev det naturligt att skapa ett gemensamt system byggt på den nya världsstandarden IEC 61850. Allra helst som ABB kunde erbjuda en lösning som motsvarade kraven man ställde. – IEC 61850 är något vi har haft med i våra kravspecifikationer sedan 2005, men ingen har tidigare kunnat offerera en sådan lösning. När ABB nu gav oss möjlighet så kunde vi inte gärna säga nej, säger Assar Svensson, teknikansvarig för kontroll- och styrsystem inom EON Vattenkraft. Det är kombinationen av ABB:s nya reläskydd i Relionfamiljen och System 800xA och att båda använder sig av IEC 61850-standarden som var nyckeln till beställningen. Produkterna i Relionfamiljen kan samverka med andra produkter och system som uppfyller IEC 61850-standarden. Dessutom är ABB:s automationssystem 800xA det första processkontrollsystemet som stöder den nya standarden. Det innebär att EON:s 800xA-system, som tidigare bara kunnat hantera processkontrollen via Profibus, nu även har tillgång till data från det elektriska kontrollsystemet – exempelvis mätvärden, indikeringar och manövrar. Detta genom ett mer databasbaserat sätt att konfigurera hela anläggningen. Allt kan EON:s vattenkraftverk i Flåsjö är pionjären där standarden IEC 61850, ABB:s Relion och System 800xA för första gången knyter samman styrningen av processen och det elektriska kontrollsystemet. ”ABB har gjort ett mycket bra jobb”, säger Tomas Kristoffersson, anläggningsansvarig för EON:s vattenkraftverk i Flåsjö. ABB KUNDEN 24 APRIL 2010 Bransch- & produktnytt visas för operatören i ett gemensamt gränssnitt som även inkluderar turbinstyrning och vibrationsövervakning. Kort tid för installation Arbetet med installationen i Flåsjö kom igång i april 2009 och anläggningen kunde tas i drift den 17 oktober 2009 efter ett stopp på endast sju veckor. – ABB har gjort ett mycket bra jobb. Jag är särskilt imponerad av att man klarade det på den korta tid som stod till buds. Mindre än sex månader från kontrakt till driftstart, det är väldigt snabbt, säger Tomas Kristoffersson, anläggningsansvarig för tre av EON:s fem vattenkraftverk i Ljungan. Under våren 2010 påbörjar ABB en liknande installation i ett annat av EON:s vattenkraftverk. – Nu går vi vidare med kraftverket i Trångfors där vi på samma sätt ska byta el- och kontrollsystem till ett gemensamt system baserat på IEC 61850. Därefter ska bägge projekten noggrant utvärderas. Fler standardlösningar Anledningen till att EON riktar ett starkt strålkastarljus mot dessa pilotprojekt är att uppgraderingen av el- och kontrollsystemen vid vattenkraftverken i Ljungan ingår i en pågående förnyelse av vattenkraftverken. Det innebär att en stor del av el- och kontrollsystemen ska bytas under kommande år. – Det är ett omfattande ombyggnadsarbete vi har framför oss.Vi efterfrågar därför fler standardiserade lösningar enligt IEC 61850, än så länge handlar det enbart om reläskydden, säger Assar Svensson. För EON skulle det ge nya möjligheter att öka tillgängligheten och förenkla ingenjörsarbetet. Fler standardiserade komponenter gör det möjligt att bygga en anläggning på ett mer strukturerat sätt och innebär dessutom bättre möjligheter att testa anläggningen innan igångkörning. Men det finns redan nu uppenbara fördelar. Förutom utökad information om hela anläggningen som operatörerna får tillgång till, kan exempelvis servicearbetet vändas från felsökning till ett mer förebyggande underhåll. Systemet kan själv tala om när en komponent behöver servas eller bytas ut. – Dessutom har installationsarbetet snabbats upp genom att det krävs betydligt mindre kablage, vilket innebär att felkällorna minskar. Assar Svensson tillägger: – Jag har nu stora förväntningar på våra leverantörers förmåga att ge oss ytterligare möjligheter att standardisera och förenkla uppbyggnaden av el- och kontrollsystemen för vattenkraftanläggningar. Genom installationen i Flåsjö har vi förhoppningsvis bara gläntat lite på dörren till framtiden. ABB I ABB:s leverans ingår: System 800xA tillsammans med AC800M controller samt reläskydden REG670 (generatorskydd), REL670 (distansskydd), Combiflexreläer och provningssystemet Combitest. Ny dvärgbrytarserie Compact Home Compact Home omfattar dvärgbrytare SH200 och jordfelsbrytare FH200, med tillhörande strömskenor PSH. De är fullt kompatibla med övriga proM Compact-produkter, vilket erbjuder flera funktionsmöjligheter som trappautomater, kopplingsur eller skymningsreläer. Compact Home är anpassad för elcentraler i hus, flerbostadshus och kommersiella fastigheter där inga särskilda krav på tillbehör behövs. www.abb.se/lagspanning Rätt inställda reglerloopar med LPM Loop Performance Manager, LPM, är ett programvarupaket som ger hjälp att enkelt ställa in reglerkretsar och sedan kontrollera parametrar och rapportera avvikelser. LPM gör det möjligt att utnyttja en anläggnings fulla potential med rätt inställda reglerkretsar som innebär ökad kvalitet, färre kassationer och högre produktivitet. LPM har två huvudfunktioner. Tuning med finjustering av reglerloop samt kontroll av reglerloop då LPM kontinuerligt övervakar den väl inställda reglerloopen och rapporterar alla avvikelser. ABB:s serviceenheter säljer Loop Performance Manager, ger assistans i arbetet med LPM eller kan via avtal ta hand om inställningsarbetet. www.abb.se/service Gröna distributionstransformatorer ABB erbjuder ett ”grönt” transformatorprogram innehållande oljeisolerade distributionstransformatorer, max 36 kV och 10 MVA, med miljövänlig olja och mycket låga transformatorförluster. Den miljövänliga oljan, typ BioTemp, är baserad på solrosolja och kombinerar excellenta brandegenskaper med hög biologisk nedbrytbarhet samt förlängd livslängd på isolationsmaterialet. Det ”gröna” transformatorprogrammet ger en höjning av verkningsgraden och en kraftigt förbättrad livslängdsekonomi. Samtidigt bidrar programmets transformatorer till en bättre miljö på grund av lägre emissioner. www.abb.se/energi Ny serie lågspänningsmotorer Introduktionen av nya motorserier inom ABB:s produktprogram av lågspänningsmotorer fortsätter. Nästa är M3BA, en ny serie industrimotorer i gjutjärnsutförande. Serien omfattar motorer i axelstorlekar 71-250, effektområdet 1,1 till 75 kW, med verkningsgradsklass IE2. M3BA är en robust motor med hög verkningsgrad och den erbjuder många tillvalsmöjligheter och variantkoder för kunder med behov av att kunna skräddarsy och påverka tillval och utförande. Genom Flåsjös turbin passerar varje sekund 60 kubikmeter vatten. Årsproduktionen ett normalår är 73 GWh. www.abb.se/motorer&drivsystem ABB KUNDEN 25 APRIL 2010 Båtar av glas med inneslutna detaljer; skrovligt och blankslipat, drömskt och påtagligt massivt – över hela världen har människor fascinerats av Bertil Valliens båtar och andra glaskonstverk. Framställningen sker med hans egen sandgjutningsteknik, en krävande teknik utvecklad hand i hand med det kreativa uttrycket. TEXT: MARIANNE LINDEBORG Nyskapande teknik Å Många huvuden och ansikten har växt fram ur Bertil Valliens skisser. Ansikten som skymtar fram genom en blank springa i en skrovlig yta, några skulpturer med dubbla ansikten - som guden Janus. r efter år ställer Bertil Vallien ut sin glaskonst på utställningar i USA, Japan, Australien och många europeiska städer. Hans verk väcker stort intresse och han har mottagit många priser och utmärkelser för sitt konstnärskap. Hans signum är de sandgjutna konstverken. Båtar, huvuden, landskap och andra skulpturer, framställda i en teknik som han själv tagit fram och utvecklat i samarbete med skickliga glasarbetare. Det handlar om lagarbete. Med tydlig ledare. Med utmanande kreativt mål. Och med suveränt resultat. Som till exempel en flera meter lång, genuin glasbåt, vilande på stadigt stålfundament. Glasytan är skrovlig, med vissa mindre partier och hela överdelen blankslipad. De blanka ytorna bildar genomskinliga titthål in mot båtens inre där detaljer skymtar, lysande av ett inre ljus. Ett människohuvud, en trappa, en nyckel, andra diffusa symboler – inuti båten flyter de i den för evigt stelnade klara glasmassan. Bertil Vallien började arbeta med sandgjutning i början av 1960–talet. Då använde en keramiker metoden för stengods men ingen hade provat med materialet glas. – Jag arbetade då halvtid som formgivare och halvtid som konstnär på glasbruket ABB KUNDEN Åfors. Som konstnär ställde jag mig snart frågan om man kunde uttrycka sig friare än med bara glasblåsningstekniken, och det blev starten för mina försök med sandgjutning, berättar Bertil Vallien. Bertil Vallien och glasarbetarna provade med olika sorter av sand, experimenterade mycket och gjorde många försök med den känsliga kylningsprocessen. Genombrottet för de gjutna glasbåtarna kom 1980 med en mycket uppmärksammad utställning i New York. – Det blev en vändpunkt. Nu kände jag att jag fick mer stöd, både från fabriken och från glasarbetarna som i förstone inte var särskilt förtjusta, de tyckte metoden stred mot deras ideal om det perfekta, skimrande glaset. Gräver ut i sand Båtarna gjuts i en låda fylld med sand, numera med importerad finkornig sand blandad med bentonitlera som ger formbeständighet. – I sanden gräver jag ut formen på båten, ofta med olika verktyg för att skapa olika ytor. Men innan dess har jag låtit göra de detaljer som ska ligga i båten, berättar Bertil Vallien. Detaljerna är symboler, eller metaforer som han kallar dem, det kan vara ett huvud, en mänsklig figur, ett hus, en trappa, en nyckel, en spiral. – Jag har ett slags eget teckenspråk med ”ord” som känns spännande – trappan som leder någonstans, spiralen som leder uppåt … det uppstår en historia vid betraktandet. Detaljerna tillverkas av glasarbetare och målas av Bertil Vallien. Inför gjutningen av båten läggs de i en ugn som håller 600 grader, de måste vara varma för att inte sprängas av båtens heta glasmassa. – När det är dags för gjutning samlar jag ihop ett team av duktiga glasarbetare, kollar att allt är klart med den 1 300 grader heta glasmassan av finaste kristallkvalitet och sätter igång. De häller en eller flera skopor i formen till ett första lager, jag lägger dit utvalda detaljer och de häller på nästa lager. Under tiden får vi blåsa med gasolbrännare för att hålla glasmassan fortsatt het. Lager läggs på lager med fler detaljer emellan. Det kan bli uppåt tjugo lager innan båten är komplett. När båten är färdiggjuten vidtar den kri26 APRIL 2010 Under en dags hett arbete kan Bertil Vallien tillsammans med de skickliga glasarbetarna vid Åfors glasbruk gjuta ett 15-tal föremål. för lysande konst tiska och långa kylningsprocessen. Första steget i kylugnen är 550 grader i ett dygn, sedan tar en dator vid och styr processen i temperatur och tid. ”Före datorstyrningen förlorade vi en del verk; om de kallnar för snabbt så imploderar glaset”. Efter tre veckor kan kylugnen öppnas och Bertil Vallien och hans glasarbetare få se resultatet. ”Jättespännande!” Sedan följer sista steget i framställningen: slipning av mindre partier och vanligen hela ovansidan på båten. Delger och diskuterar Som få andra konstnärers verksamhet innebär glaskonst ett lagarbete. – Det är viktigt att jag tydligt visar med mina skisser hur jag tänkt mig och gör alla delaktiga. Och diskuterar metoder och resultat, vad som blev bra och vad som blev mindre bra. – Det gäller också att få glasarbetarna entusiastiska – och göra sådant de inte tror att de kan – när jag fått ännu en av mina knäppa idéer, säger Bertil Vallien med ett leende. Det är tillsammans vi har utvecklat sandgjutningen till den process det är idag. Tillverkningen av båtar har fortsatt och utvecklats både i metod och i konstnärligt uttryck. Återkommande är olika existentiella och andliga symboler. – Det finns ett melankoliskt och sakralt drag i mina verk. Kanske är det ett sätt för mig att fjärma mig från glasets konventionella värld där glaset mest ses som skimrande prydnader … jag är inte intresserad av glasets skimrande utan av dess förmåga att innehålla ljus … – Genom att smälta sten till glas finns en möjlighet att frysa in en historia som är där för evigt. En härlig och fantastisk process, säger Bertil Vallien som nyligen tog nästa steg i konstnärligt uttryck: kolsvart glas. Fött ur ett misstag …”misstag är viktiga för kreativ utveckling”. Bertil Vallien är verksam vid Åfors glasbruk där han arbetar både med konstverk i glas och med design av bruksglas. Foto: Hans Runesson. ABB KUNDEN 27 APRIL 2010 Personligt Namn: Bertil Vallien Ålder: 71 Bor: Åfors och Stockholm Familj: Gift med glaskonstnären Ulrica Hydman-Vallien, två söner. Yrke: Konstnär med världsberömmelse och formgivare av bland annat servisglas vid Åfors glasbruk i Orrefors KostaBoda-koncernen. Känd för sina sandgjutna glasskulpturer, främst båtar och huvuden, ofta med mytiska symboler. Han har i många år haft stor betydelse för svensk glaskonst och för den svenska konstglasproduktionen. Han är hedersdoktor vid Växjö universitet och har erhållit rader av svenska och internationella utmärkelser. Foto: Preemraff Göteborg MNS i S. Ett framtidssäkert procesställverk med programmerbar funktionalitet. MNS i S erbjuder den allra senaste tekniken för effektiv motorstyrning och övervakning. All funktionalitet är anpassningsbar genom intern programmering. Ström och spänning mäts med mycket hög noggrannhet med mikroprocessorteknik och motorerna kan därför dimensioneras utan extra säkerhetsmarginaler vilket ger minskade förluster och bättre energieffektivitet. Med MNS i S tillståndsövervakningssystem ges även möjligheter till proaktivt tillståndsbaserat underhåll för maximal tillgänglighet. Välj MNS i S så riskerar du aldrig att fastna på en viss tekniknivå. Det är ett öppet koncept som du alltid kan bygga vidare på. www.abb.se/lagspanning ABB AB LV Systems 721 62 VÄSTERÅS Telefon 021 32 50 00 Transformatorerna på Forsmark 1 och Forsmark 2 får under ett flerårigt projekt nya genomföringar från ABB. – Bytena har genomförts på ett mycket kvalificerat sätt av Forsmarks och ABB:s tekniker, säger Bengt Jansson, Forsmark Text: Marianne Lindeborg Geschwint genomfört K ”Skönt att få de gamla genomföringarna bytta, de hade visat tecken på oljeläckage. Nu har vi nya för bortåt 15 års drift”, säger Bengt Jansson, elchef på Forsmark. Foto: Sara Söderström. ranbilen lyfter försiktigt den 5,5 meter långa genomföringen upp till transformatorns ovansida. En montör tar emot och styr genomföringen med precision ner i uttaget i transformatorn och skruvar fast den. Precision och detaljplanering är utmärkande för Projekt Utbyte Genomföringar, ett projekt som inleddes 2007 och avslutas 2010. – Genomföringarna på 400 kV–transformatorerna på Forsmark 1 och 2 hade varit med från transformatorernas driftstart och det var hög tid att byta, av förebyggande skäl, berättar elchef Bengt Jansson. Forsmark 1 och 2 har vardera två transformatorer som omvandlar generatorernas 20 kV till 400 kV för elnätet. År 2007 beställde Forsmark nya genomföringar till transformatorerna, tre till varje, sammanlagt tolv, från ABB. År 2008 genomfördes det första bytet då en transformator på Forsmark 1 fick sina nya genomföringar. Sommaren 2009 byttes alla sex genomföringarna på Forsmark 2:s bägge transformatorer. – Byte kan bara ske under revisionen då reaktorn är avställd. Det är ändå en grannlaga uppgift med närhet till elektrisk utrustning. Och inget arbete om det regnar. Definitivt inget arbete om det åskar. Forsmark Ett engagerat team från Forsmark och ABB byter porslinsgenomföringarna på 400 kV-transformatorn. Foto: Forsmark. Till och med kranbilen måste vara jordad för att undvika åsknedslag. Samarbete Vid varje byte samarbetar Forsmarks underhållstekniker med montörer från ABB:s serviceverkstad i Storvik och ABB:s enhet Transformers i Ludvika. Bytet inleds med att transformatorn töms på olja. Därefter demonteras de gamla genomföringarna och de nya lyfts på plats, monteras och ansluts till 400 kV–ledningen. Under tiden filtreras och renas transformatorns olja för att sedan pumpas tillbaka efter bytet. Håkan Andersson på enheten Kraftservice på ABB förklarar att transformatorn även vakuumsugs innan oljan fylls på. – Det är mycket viktigt att få bort all fukt och alla eventuella partiklar för att transformatorn ska behålla sin goda funktion. Bengt Jansson summerar 2009 års projekt på Forsmark 2: – Det gick mycket bra och det genomfördes med god logistik. Många var inblandade, 5–6 montörer och kranbilsförare, men tidplanen på 35 dygn höll. I sommar avslutas projektet med byte av genomföringar på Forsmark 1:s återstående transformator. ABB Kärnkraftverket i Forsmark i norra Uppland drivs av Forsmarks Kraftgrupp AB med Vattenfall som huvudägare. I ABB:s leverans ingår: Tolv genomföringar till 400 kV-transformatorerna på Forsmark 1 och 2. Forsmark 1 och 2 är systerreaktorer med en effekt på cirka 1 000 MW vardera. Genomföringarna är cirka 5,5 meter långa och väger cirka 1 500 kilo. De firar i år 30-årsjubileum och moderniseras för fortsatt drift. Montage och transformatorvård genomförs av montörer från ABB i samarbete med Forsmarks tekniker. ABB KUNDEN 29 APRIL 2010 Känsla för robot – ger vinst för gjuteri Lundbergs pressgjuteri, ABB och Svia har något speciellt gemensamt. – Tillsammans har vi anpassat robotcellen Grindline utifrån våra behov, Svias inmatningssystem och ABB:s kraftstyrningslösning Force Control, säger VD Cajsa Lundberg och poängterar: – För småföretag är utvecklingen mot billigare robotar livsviktig. TEXT: KIA ROMAN FOTO: MATS SAMUELSSON I ett gemensamt projekt har Thomas Rosell, försäljningschef på Svia, Anders Wetter, regionansvarig säljare inom ABB-enheten Robotics och Cajsa Lundberg, VD för Lundbergs pressgjuteri i Vrigstad, satt fart på pressgjuteriets automatisering med en ny robotcell. Lundbergs pressgjuteri Lundbergs pressgjuteri i Vrigstad grundades 1947. Företaget ägs av familjen Lundberg och har 21 anställda. Lundbergs pressgjuteri tillverkar komponenter i zink och aluminium till kunder inom telekom, fordonsindustri, verkstad och medicinteknik. 20 procent av tillverkningen går på export. ABB I ABB:s leverans ingår: En robot IRB6620 med funktionspaketet Force Control. Force Control består av tre delar: Forceware, en kraftsensor för programmering av komplicerade robotrörelser. Speedchange som minimerar verktygsslitage och bearbetningstid. Pressure för maximal ytfinish. G juteribranschen är en rejält konkurrensutsatt bransch. Prispressen från lågkostnadsländer i kombination med höga kvalitetskrav från kunderna kräver ständigt nytänk för överlevnad. Många av Lundbergs svenska konkurrenter har blivit uppköpta men det är inget som är aktuellt för Cajsa Lundberg. För att säkra att företaget stannade i familjen, tog hon över som VD år 2000 – trots att hon trivdes som språklärare och absolut inte skulle in i familjeföretaget. Sommaren 2007 åkte Cajsa Lundberg på GIFA-mässan i Düsseldorf. Där fick hon syn på en robot som kunde känna sig fram längs konturer och själv lära in rörelser, något hon länge saknat i det egna gjuteriet. Utställaren var ABB som presenterade världsnyheten Force Control som sköter programmering, kraftkontroll och hastighetskontroll. Kontakt med integratör Väl hemma igen kom hon i kontakt med robotintegratören Svia i Jönköping som just höll på att utveckla sin första Grindline-anläggning för rensning av gjutgods. ABB KUNDEN 30 APRIL 2010 – Sedan länge har vi jobbat med seende robotar, nu öppnades nya möjligheter med robotar som också kan känna. Vi behövde en kund med de behov som finns inom pressgjutning för att komma vidare, säger Thomas Rosell, försäljningschef på Svia. Lundbergs pressgjuteri hade ett väldefinierat behov och Svia hade en lösning där ABB:s robotlösning Force Control var en viktig pusselbit. – Så föddes vårt gemensamma projekt, säger Cajsa Lundberg entusiastiskt och får medhåll av Anders Wetter, regionansvarig säljare inom ABB-enheten Robotics, och Thomas Rosell. Lundbergs gör korta och mellanstora serier av avancerade gjutgodskomponenter med höga krav på bland annat ytfinish och svetsbarhet. Kraven på kvalitet och flexibilitet från slutkunderna är mycket höga och kräver många verktygsbyten och omprogrammeringar. Med Grindline har nyprogrammeringstiden minskat från en vecka till ett par timmar. Grindline har också högst väsentligt förbättrat arbetsmiljön då roboten är placerad Bransch- & produktnytt Tjänst för högsta säkerhet Lundbergs egna tekniker har inte haft några problem med att lära sig programmera och underhålla anläggningen. Pierre Gustafsson, arbetsledare, t v, och Morgan Fransson, processtekniker, synar resultatet. i ett slutet rum vilket minskar buller och damm. Drift och underhåll klarar Lundbergs internt med egen personal. – Det behövs ingen ingenjörsexamen. Motivation och ambitionen att lära är viktigast hos de tekniker som ska sköta maskinerna, säger Thomas Rosell. Gärna mer automatisering Cajsa Lundberg är engagerad i branschorganisationen Svenska Gjuteriföreningen och ser flera fördelar med mer teknik och högre grad av automatisering i små och medelstora företag. – Mer automatisering sänker personalkostnaderna. Personalbehovet minskar men de som är kvar får mer varierade arbetsuppgifter och det underlättar rekrytering. Just nu är vi inne i en lågkonjunktur men så snart konjunkturen vänder måste vi snabbt kunna gå upp i kapacitet. Det klarar vi lättare med automatiserad produktion. Anders Wetter är inne på samma spår: – Småföretag som köper robotar ökar Alla produktionssystem kräver regelbunden översyn för att behålla en hög tillgänglighet. ABB:s nya tjänst Security Audit ger full kontroll över säkerhetsnivån i anläggningen och ger möjlighet att i tid åtgärda eventuella risker. Security Audit utförs av ABB:s serviceenheter och är en komplett säkerhetsgenomgång av nätverk, rutiner och den fysiska miljön runt produktionssystemen. Tjänsten kan utformas som ett långsiktigt avtal med säkerhetsgranskning utförd med vissa intervaller eller beställas som en engångstjänst. www.abb.se/service ”Framtiden för små tillverkare är automatisering, annars flyttar kunden utomlands”, säger Cajsa Lundberg, VD för Lundbergs pressgjuteri. sitt teknikkunnande och bättrar på sin image, sådant ska man inte underskatta när fler unga behövs i industrin. Man kan inte stirra sig blind på återbetalningstiden. Nu har Grindline klarat av de flesta barnsjukdomarna. Alla tre är nöjda med resultatet och har med sig lärdomar in i nästa projekt. Anders Wetter ser att ABB har mer att lära av Svias arbetssätt med anpassning på plats till verkligheten. – För oss är det jätteviktigt med kunder som Lundbergs som vågar ligga i framkant och själva är beredda att lägga tid för att hitta de optimala lösningarna, säger han. För Svia har det också inneburit att ta till andra argument i kommunikationen, inte fastna i teknik, prestanda och tekniska data. – Cajsa har tänkt i andra banor, mera på funktion, hur man håller den ren och hur användarvänlig den är, säger Thomas Rosell. Och i Vrigstad går Cajsa Lundberg och planerar för mer automatisering. Snart kompletteras de nio ABB-robotarna med tre nya ”kompisar”. Lundbergs pressgjuteri i Vrigstad har i samarbete med ABB och Svia installerat en Grindline, en robotbaserad anläggning för rensning av gjutgods. Thomas Rosell, Svia, Anders Wetter på ABB och Cajsa Lundberg, VD för Lundbergs pressgjuteri, gläds åt gott resultat. ABB KUNDEN 31 APRIL 2010 Nya temperaturomvandlare ABB:s nya temperaturomvandlare TTH300 och TTF300 erbjuder ökad tillgänglighet genom bland annat givarredundans som ger färre fel och driftstopp, längre underhållsintervall och kostnadsbesparingar för service och underhåll. Kontinuerlig övervakning av givare och matningsspänning samt utökad diagnostik ger ökad säkerhet och färre avbrott. De nya omvandlarna är SIL2godkända med en eller två givare och är enkla att konfigurera. www.abb.se/instrumentation Fler Relion reläskydd Tillverkning och leveranser av Relion 650-serien är nu i full gång. 650-seriens IED:er är färdigkonfigurerade och innehåller fördefinierade funktioner speciellt anpassade till applikationer i regionnät 70-130 kV. 650-seriens IED:er består av färdiga lösningar klara att användas som linjeskydd, transformatorskydd och fackstyrning, och är enkla att hantera för såväl systemintegratören som användaren. Produktserien är från grunden konstruerad för IEC 61850-standarden för kommunikation och samdrift av utrustning för stationsautomation. www.abb.se/relion Ny serie säkringslastbrytare ABB lanserar nya säkringslastbrytare OS Gamma som ersättning för det nuvarande sortimentet från 32 A till 160 A. De nya OS-brytarna har samma tekniska lösning och samma design som det större OS-sortimentet från 200 A till 1250 A. Nya OS 32-160 A är utvecklad för att klara krävande applikationer i lågspänningsställverk, motor control center eller som avsäkring/frånskiljning i HVAC-applikationer samt övriga ställen där kombinationen avsäkring/ frånskiljning behövs. www.abb.se/lagspanning Den svenska kraftförsörjningen står inför stora förändringar. – Mitt ibland oss pågår upprustning av elnätet och effekthöjningar i kraftverk, och i startläge ligger den stora evolutionen i elnäten som vi kallar Smart Grid. En spännande tid, säger Stefan Lindgren, säljchef för kraft på ABB. TEXT: MARIANNE LINDEBORG FOTO: LASSE FREDRIKSSON Medspelare i kraftfull omdaning M ed ett antal års perspektiv på den svenska kraftförsörjningen ser Stefan Lindgren fram emot en spännande utveckling, en som just tagit sin början. – I slutet av 1980–talet hände inte mycket inom elproduktion och elnät. Det var en undanskymd och lite tråkig bransch. Det säger Stefan Lindgren med ett leende – det var i den branschen han själv redan då höll till, som chef för den svenska försäljningen av kraftprodukter inom ABB. – På 1990–talet medförde avregleringen att investeringarna hölls på en låg nivå. Men sedan dess har aktiviteten i branschen ökat markant. En förändring som inleddes redan i början av 2000–talet är en i stort sett allmän upprustning av elnätet. Befintligt bestånd av utrustning rustas upp, och högspänningsnäten byggs ut och förstärks med bland annat nya ledningar och nya HVDC–anläggningar. – Mitt i denna aktiva bransch står ABB med nya produkter och system; men också med en rad nya tjänster för livstidsförlängning av befintlig utrustning. Tjänster som kan ge lönsamma alternativ till nyinvesteringar. Stefan Lindgren nämner Step–Up–produkter som exempelvis uppgraderar gamla mellanspänningsbrytare till nya, diagnostiktjänster som kan värdera en transformators återstående livslängd, och oljeregenerering som förlänger livet på en transformator. Energieffektiv kärnplåt När det gäller nya produkter driver ABB en fortsatt satsning på energieffektivitet – inte bara för motorer och annat där man brukar jaga energi utan också transformatorer. – De har förbättrats mycket sedan 1960–1970–talen. Till exempel har kärnplåten utvecklats så att förlusterna i transformatorn minskar. Och det är inga småsmulor energi som kan sparas: transformatorförlusterna i gamla transformatorer bränner bort en TWh el i onödan bara i Sverige. ABB:s transformatorer har också tagit flera steg framåt i miljöhänseende, bland annat genom en ny, vegetabiliskt baserad olja och med torrisolerade transformatorer inom högre effektområden än tidigare. Även för andra kraftprodukter ABB KUNDEN söker ABB:s forskare och produktutvecklare lösningar för att minimera miljöpåverkan. Men det som kanske har mest betydelse för miljö och klimat globalt är automationssystemen i elproduktionen och elnäten. – Bra system är en förutsättning för att ta tillvara förnybar el och hålla en hög tillförlitlighet, säger Stefan Lindgren som därmed närmar sig dagens stora fråga inom kraftbranschen: smarta elnät. – Jag tror mycket på Smart Grid–idéerna. Smarta elnät är viktiga för att världen ska nå miljömålen.Vi måste se till att den intermittenta elproduktionen från vind och sol tas om hand när den finns och vi måste kunna styra och balansera elanvändningen på ett smart sätt.Kraven sätter miljömålen i centrum för utvecklingsarbetet – istället för tekniken – och det är mycket spännande. Den pågående debatten om miljö och klimat har väckt ett allmänt intresse för el. Elproduktion är numera ett ämne som engagerar politiker och sätter spår på insändarsidorna, och förnybar el är huvudsaken. – Jag tror att el blir allt mer intressant som energibärare i framtiden. Ju mer el desto mindre sammanlagd energiförbrukning eftersom el för med sig så höga verkningsgrader. Mer el är alltså fördelaktigt för samhället. Fler unga och mer export Stefan Lindgren har många likasinnade som talar varmt om el och 1980–talets ”tråkiga” bransch har börjat glänsa i förnyelse och nytänkande. – Nu hoppas vi att det stora allmänintresset för elproduktion och elnät också lockar många unga ingenjörer. Nytänkande kommer in med de unga och kan paras ihop med de fortsatta höga kraven på teknisk pålitlighet och tillförlitlighet. Stefan Lindgren tillägger att Smart Grid och de produkter som växer fram ur den utvecklingen kan komma att ge nya möjligheter till export av produkter med miljönytta. – Sverige har varit bra på ingenjörsexport de senaste hundra åren; ABB exporterar idag 90 procent av alla kraftprodukter och kraftsystem som tillverkas i Sverige. Nu ser jag fram emot ny ingenjörskunskap som kan ge de lösningar klimat– och miljöfrågorna behöver. – Branschen har aldrig varit så het som nu och det är jätteroligt. 32 APRIL 2010 Profilen Personligt Stefan Lindgren har arbetat med kraft på ABB sedan 1974. Sedan 1980-talet har han haft olika chefsroller inom den svenska försäljningen av kraftprodukter och kraftsystem. Bor centralt i Västerås med hustru, i familjen ingår också två barn och två barnbarn. På fritiden händer det att han spelar golf men det stora fritidsnöjet är att bygga hus på torpet nära Sala. För tillfället finns där 6-7 stycken stora och små hus, ”kul att slå in fyrtumsspik och det är skönt att lämna kontoret för lite mer praktiskt arbete”. Bland andra talanger odlar Stefan Lindgren sången. Han sjunger i ABB-kören och ”är bra på att leda snapsvisor”. När det är dags för fredagsmiddag röstar han för fisk, gärna stekt gös med egenplockade kantareller. Och ett glas gott vin. ” Vi går en spännande utveckling till mötes inom branschen. Med många satsningar inom elnät och elproduktion, med mycket ny teknik och med optimism ABB KUNDEN 33 APRIL 2010 Är det möjligt att jobba dygnet runt? Absolut. Söker du efter en skicklig, pålitlig och flexibel medarbetare som aldrig är sjuk och som är billig i drift? Då har vi den perfekta kandidaten. Robotar från ABB presterar på topp dygnet runt även om arbetsuppgifterna inte alltid är så roliga. Det gör gott för ditt företags produktivitet, produktkvalitet och konkurrenskraft. Många bearbetningsfunktioner är redan inbyggda, men robotarna kan enkelt anpassas till olika produktionsuppgifter. Läs mer om din nya medarbetare på www.abb.se/robotics Gästkrönikan Hästen & den oväntade energimarknaden ”Om vi inte förändrar vårt sätt att leva och arbeta kommer stan i framtiden att fyllas av tre meter hästskit.” Så kunde det låta i New York i slutet av 1890-talet och det är lätt att förstå hur de tänkte. Med stadens tillväxt kom ett ökat behov av hästar och därigenom en ökad produktion av hästavföring. Att det skulle komma något som heter ”bil” vilket i sin tur skulle göra hästar till sällskapsdjur istället för arbetsredskap var det ingen som kunde förutspå. En tillräckligt avancerad teknologi är ju som bekant omöjlig att skilja från magi. Idag får vi höra att om vi inte förändrar vårt sätt att leva och arbeta så kommer koldioxidhalten förvandla det globala klimatet till en enda kaotisk röra med stort lidande som följd. När energiexperter tillfrågas om framtidens energi så säger de, likt Ted Gärdestad, sol, vind och vatten … och kanske lite kärnkraft. Är det framtiden? Mathias Uhlén, bioteknikforskare vid KTH, berättade för mig nyligen om ett litet företag i Kalifornien som dresserat bakterier och fått dem att producera dieselolja som avföring. Craig Venter, berömd forskare, har startat ett företag tillsammans med Exxon Mobil för att skapa bränslen med hjälp av alger. I garage, laboratorier och entreprenörshjärnor runt om i världen skapas idag en mängd idéer och prototyper för morgondagens energiformer.Att det då skulle vara just någon av dagens befintliga energiformer som slår igenom i framtiden är inte särskilt sannolikt. I början av 1990-talet var telekom-marknaden dominerad av tidigare monopolföretag och ett fåtal producenter med lång historik inom telefoni. Då kom entreprenörerna och tjugo år senare har jordens alla Skype, iPhones, Blackberries och Tre-operatörer gjort att marknaden gått från en stagnerad koloss som sålde telefoni per minut i ledningar uppburna av trästolpar till en blandning av drömmar, möjligheter och experiment. Att förutspå telekommunikationens framtid idag är mycket svårare än det var 1989 men betydligt mer inspirerande. Energimarknaden står inför samma omvälvande entreprenörsbehandling och det finns anledning att tro att många befintliga storaktörer i energibranschen kommer förlora på det. Skälet är enkelt. Ett storföretag arbetar enligt rutiner, planer och strategier. De måste kunna betala löner varje månad, underhålla sitt callcenter och sin hemsida, arrangera julfester för personalen och annonsera i olika medier. Det är dyrt och för att kunna finansiera allt detta håller de sig ofta till befintligt lönsamma affärsmodeller. Entreprenören är van att slita hårt, tvingas ofta söka ny finansiering, avstår från lön, har inte råd med annonser eller julfest och ägnar all sin vakna tid åt att förverkliga sin vision om framtidens sätt att generera eller distribuera energi. Entreprenörerna blir också fler. De senaste 15 åren har vi i Sverige gått från noll till över femtio utbildningar i entreprenörskap och de mest attraktiva arbetsplatserna tenderar att vara IKEA, H&M, Apple, Spotify eller att starta något på egen hand. Vi går alltså en spännande, oförutsägbar tid i energimarknaden till mötes och det bästa tipset för hur vi kan tänka då fick jag av Elfte-september-kommissionens haverirapport: ”Om vi vill förutspå det oväntade så är det av yttersta vikt att vi gör rutin av, rentav byråkratiserar, fantasi.” ” Energimarknaden står inför samma omvälvande entreprenörsbehandling som telekom-marknaden fått utstå … ABB KUNDEN 35 APRIL 2010 Magnus Lindkvist Trendspanare och Årets Talare 2009. Driver företaget Pattern Recognition AB som hjälper företag och organisationer att förstå framtiden. Medlem i trendspaningsnätverket TED och futurologsällskapet Long Now Foundation. Aktuellt från ABB Relion skyddar också Flåsjö Det är nu möjligt att skydda en hel vattenkraftsanläggning med bara ett fåtal enheter för skydd och kontroll. Utan att kompromissa med säkerhet och pålitlighet. Ett exempel på Relion 670-seriens prestanda finns i den nyligen installerade anläggningen i EON:s vattenkraftverk i Flåsjö. Där används endast tre enheter ur Relion 670-serien för att skydda generator, transformatorer och utgående transmissionsledning. Två generatorskydd av typen REG670 och ett distansskydd av typen REL670 skyddar hela anläggningen. – REG670 med hög prestanda och flexibilitet uppfyller med råge kraven och behoven för att skydda kraftanläggningar i olika storlekar. Skyddet går lika bra att använda till nya anläggningar som till anläggningar där man genomfört en omfattande renovering, säger Jim Lundahl på ABB:s kontor i Sundsvall. I ett REG670 generatorskydd finns möj- Reläskydden i Relionfamiljen är helt designade för standarden IEC 61850. ligheten att integrera differentialskydd för både generator och transformatorer tillsammans med all annan funktionalitet som normalt behövs för att skydda kraftanläggningar. Det ger en mycket kostnadseffektiv lösning. En 230 kV-ledning kan skyddas av distansskyddet REL670 som används för skydd, kontroll och övervakning av luftledningar och kablar i transmissionsnät- verk. Skyddet har fem distansskyddszoner, ett stort urval av skydds- och kontrollfunktioner som tillsammans med flexibla inställningsmöjligheter gör att skyddet lätt kan tillämpas för i stort sett alla distansskyddsapplikationer. 670-serien tillhör Relionfamiljen som är framtagen för att täcka hela området från kraftgenerering och sammanlänkade kraftnät till distribution via nätstationer. Efter introduktionen av 650-serien, som är en serie färdigkonfigurerade IED:er främst avsedda att passa regionnätsapplikationer, samt 630-serien för lokalnät och regionnät, är Relionfamiljen komplett. Relionfamiljen är i sin helhet designad för IEC 61850. – Som en ytterligare fördel hanteras alla produkter i Relionfamiljen av ett gemensamt verktyg för konfigurering, kommunikation, skyddsinställningar och övervakning, säger Jim Lundahl. 100:e M4BP-motorn till Korsnäs Frövi Göran Johansson och Stefan Borgström, Korsnäs AB Frövi, tar emot diplom för den 100:e sålda nya M4BP-motorn av Stellan Rosenquist, ABB. ABB:s nya högeffektiva processmotor M4BP väcker allt större intresse hos företag som sätter energibesparingar högt. Den 100:e motorn såldes nyligen till Korsnäs AB, Frövi, och för ABB gav det en anledning att hos Korsnäs automationsverkstad fira med tårta och diplom. – För Korsnäs är energieffektivitet viktigt och vi deltar bland annat i Energimyndighetens effektiviseringsprogram. Det innebär att vi alltid letar energisnåla alternativ, förklarar verkstadschef Stefan Borgström. Den 100:e M4BP-motorn som är på 45 kW landade i ett reservlager och kommer troligen att få driva en blandare eller pump. Cirka 400 motorer i den aktuella storleksklassen 22-132 kW finns i drift i det integrerade massa- och pappersbruket som producerar livsmedels- och vätskekartong. – Det var roligt att få bjuda på tårta och diplom, säger Stellan Rosenquist på ABB. Vi gläds åt en god försäljning av denna pålitliga motor som har förmågan att spara mängder av energi i processindustrier av alla typer. I samband med lanseringen 2009 vann M4BP Industrins Hållbarhetspris i kategorin Årets Hållbara Produkt. Munksjökoncernen i Sverige väljer ABB ABB har tecknat ett långsiktigt avtal med Munksjökoncernen och är nu prioriterad leverantör för alla produkter och system för drift och automatisering av pappers– och massaproduktion samt servicetjänster. Uppdraget gäller för alla massa– och pappersbruk inom Munksjö i Sverige. – Vi ser ett stort värde i att köpa från en så bred leverantör som ABB för att få en sammanhållen teknik och kunskap, säger Göran Tidstam, ansvarig för underhåll och investeringsmaterial inom Munksjös inköpsorganisation. – Genom att köpa allt från ABB blir vi en prioriterad kund hos ABB och får fördelar i leveransprocessen liksom tillgång till den senaste tekniken genom kontinuerliga träffar och nyhetsuppdateringar. Munksjökoncernen som är ett specialpappersföretag med tillverkning av unika papper och speciella pappersmassor, arbetar med ett koncernövergripande inköpssystem för att skapa bättre inköpsvillkor och hitta smartare lösningar. – För ABB:s del innebär avtalet ett stort förtroende, säger Kent Jansson, affärsområdeschef Massa & Papper inom ABB. Det ger oss inte bara chansen till ökade försäljningsvolymer utan ger oss också chansen att tillsammans med Munksjö optimera våra egna sälj– och leveransprocesser. I avtalet ingår följande teknikområden: ABB KUNDEN 36 APRIL 2010 Munksjö Aspa bruk. ABB:s specifika Massa & Pappers–erbjudande som drivsystem, kvalitetssystem och produktionsplaneringssystem; motorer och frekvensomriktare; instrument, DCS–system, lågspänningssystem, kontrollprodukter samt servicetjänster. Aktuellt från ABB Reningsverk till Sri Lanka I Sri Lanka är både ytvatten och grundvatten ofta mycket förorenat. Till stor nytta blir två nya avloppsreningsverk med teknik från Purac i Västra Frölunda, till JaEla och Ratmalana nära Colombo i Sri Lanka. Purac, en del av Läckeby Water Group, levererar all mekanisk utrustning och teknik för reningsverken, och inkluderar utrustning från andra leverantörer som elektrifiering, styrsystem, instrumentering och laboratoriesystem. Styr- och övervakningssystemet för JaEla-verket levereras av ABB och är av typ PLC-Scada. Det består av Compact HMI med två operatörsstationer och fyra AC800M processtationer samt Process Panel 800 för lokal manövrering. Ratmalana kommer att få samma typ av PLC-Scada-lösning. Kund är National Water Supply and Drainage Board i Colombo och projekten finansieras av Sida. Bakgrunden är behovet att minska den höga graden av föroreningar i mark och i grundvatten i de båda områdena. Reningsverken ska samla och rena vatten från industrier och samhällen innan det går vidare till mottagande vat- Bättre vatten i havet vid Sri Lanka blir det med två nya avloppsreningsverk med teknik från Purac i Västra Frölunda, inkluderat kontrollsystem från ABB. tendrag. Verken kan hantera föroreningar som motsvarar utsläpp från 82 000 respektive 167 000 personer. Läckeby Water etablerade sig i Sri Lanka år 2003 och har sedan dess genomfört ett antal projekt inom vattensektorn. Några av projekten innefattar system ABB 800xA som till exempel färskvattenverket Kalu Ganga. Effektiv reparation i ny drivsystemverkstad I ABB:s drivsystemverkstad i Västerås omhändertas frekvensomriktare inom lågspänningsområdet för reparation och service. - Oftast handlar det om industrins frekvensomriktare för fläktar, pumpar och andra motordrifter, upp till 690 V. Våra kunder skickar hit frekvensomriktaren eller en modul av den, för reparation eller uppgradering, säger Ivan Näslund, teknikchef drivsystemservice. - Service i verkstad ger bättre förutsätt- ningar för fortsatt hög tillgänglighet än service ute i fält, eftersom vi kan göra fler tester. Verkstaden är specialdesignad för service av drivsystem och ingår i ABB:s globala nätverk av drivsystemverkstäder. Den betjänar kunder från Sverige, Norge och Danmark. Utöver reparation kan verkstadens servicetekniker rekonditionera och uppgradera frekvensomriktaren enligt dess underhållsprogram samt utföra belastningsprov och långtidstest. Målet är att minska risken för haverier och säkra en hög driftsäkerhet. - En fullständig service ger en frekvensomriktare i nyskick och medför att ABB förnyar frekvensomriktarens garantiperiod. Drivsystemverkstaden i Västerås invigdes i mars 2009 med visning för ABB:s partners och återförsäljare. Här repareras frekvensomriktare upp till 690 V. Foto: Lasse Fredriksson ABB KUNDEN 37 APRIL 2010 Samarbete för behovsnära kraftservice Under september stod ABB:s transformatorservice i Ludvika som värd för en workshop tillsammans med Vattenfall Elnät, Vattenfall Service och Vattenfalls konsultavdelning. Syftet var att diskutera och se möjligheter att få till stånd en väl lämpad och behovsstyrd service för Vattenfalls kraftutrustning. Initiativet kom från Vattenfall och mottogs med stort intresse av ABB:s representanter för transformatorservice och övrig kraftservice. Under workshopen diskuterades aktuella behov och önskemål av service för transformatorer och brytare, kontrollutrustning och andra komponenter i ställverk. ABB fick möjlighet att presentera för behoven utvalda produkter och servicetjänster. Mötet har lett till ett närmare, mer behovsanpassat servicesamarbete mellan ABB och Vattenfall och ABB söker på sikt även liknande samarbetsformer med andra kraftbolag. ABB satsar på KNX-certifiering Området fastighetsautomation växer stadigt. ABB satsar på KNX, det dominerande systemet för fastighetsautomation, bland annat genom att KNXcertifiera medarbetare. Hos ABB Stotz i Heidelberg i södra Tyskland finns ett utbildningscentrum där ABB utbildar medarbetare, leverantörer och systemintegratörer. Certifieringen handlar om att lära sig programvaran för att kunna programmera KNX. Roger Johansson, certifierad KNX-lärare vid tekniksupport på ABB, berättar att ABB planerar att utbilda kunder i hela landet med utbildningscenter i Nyköping, Göteborg och Småland. – Installationen av KNX bussaktorer är inte komplicerad. Svårigheten ligger i att känna till och se möjligheterna med KNX. Certifieringen höjer kompetensen, säger han. Certifieringsprocessen leds från Bryssel av KNX Association. Symboliskt kabelskåp Konststuderande Joakim Forsgren har sett en likhet mellan ett kabelskåp och ett kärnkraftverk. Genom att sätta eltejp på skåp får han likheten att träda fram och skåpen förvandlade till skulpturer. Idén till skulpturerna kom från Joakims intresse för ideologier och stora visioner som gått fel, som exempelvis kärnkraftsdebatten under 1970- och 80-talen. Nu när Barsebäck är nedlagt i Sverige har den tydligaste symbolen för kampen försvunnit. Joakim såg den arkitektoniska och innehållsmässiga likheten mellan kabelskåpen och reaktorbyggnaderna. – Till en början visste jag inte hur jag skulle lösa det rent tekniskt men sedan kom jag på att det gick med hjälp av eltejp. Joakim hävdar att kabelskåp är arkitektur som inte uppmärksammas men som har en viktig samhällsbärande funktion. – Ett kabelskåp adopteras i olika sammanhang som möteseller skyltplats och som ett ställe för graffiti och gatukonst. Konstnären Joakim Forsgren gjorde ett Barsebäck av ett kabelskåp. ”Med Barsebäck förlorade både kärnkraftsförespråkarna och motståndarna sin randiga galjonsfigur”, säger han. På lite avstånd ser det ut som vilket tak som helst. I själva verket är denna anläggning i Sege Park i Malmö en av de största solcellsanläggningarna i Sverige. För ABB är det ett litet men viktigt projekt för lågspänningsprodukter. Text: Göran Svedberg FOTO: ENERGIKONSULTERNA AB Solkraft i storformat A nläggningstypen kallas BIPV – Building Integrated Photo Voltaics – och kännetecknas av att solcellerna utgör en del av själva takbeklädnaden. I botten ligger ett vanligt papptak. Ovanpå detta har man fäst solcellspaneler. En panel består av en bottenplatta på vilket det sitter kiselceller och ovanpå dem ett speciellt glas, ett pyramidglas. – På så sätt kan den ta emot solljuset från olika håll utan att behöva vridas, säger Jonas Bengtsson, VD på Energikonsulterna AB. I en solcell förvandlas solljus till likström tack vare att spänning bildas mellan cellens fram– och baksida. Via växelriktare omvandlas likströmmen till växelström och matas in i byggnadens ordinarie elsystem. Den totala ytan är på drygt 800 kvadratmeter, fördelade på två tak. – Vi förväntar oss kunna producera 85 000–95 000 kWh per år. Det motsvarar hushållsel för 25–30 villor. Husrenovering Det var våren 2009 som Peab fick uppdraget att renovera husen i Sege Park och att dessutom installera en solcellsanläggning. – Vi tog kontakt med Peab och erbjöd våra tjänster, säger Jonas Bengtsson. De blev intresserade av våra byggintegrerade lösningar. Beställare var Malmö kommun. Trots storleken på anläggningen har uppbyggnad skett i all tysthet. – Anledningen är att byggnaden hyser rättspsykiatriska kliniken. ABB levererade lågspänningsprodukter och åskskydd via sin logistikpartner Elgross´n. – Vårt företag är ganska nytt, men flera av våra medarbetare har kontakter med ABB som går många år tillbaka i tiden, säger Jonas Bengtsson. Samarbetet har fungerat bra. – Efter några inledande problem med leveranser har allt flutit på, säger Anders Bruhner, kundansvarig på ABB. Det här är ingen jätteorder, men viktig eftersom förnybar energi är ett angeläget område för oss. Vi är ju redan stora inom vindkraft. Solcellsanläggningar är inget för gemene man – än så länge. – Så länge man inte själv kan använda all energi man producerar, eller får göra en årsavräkning där den energi man matar ut på elnätet kvittas mot den energi man själv använder, kommer det att ta lång tid för en solcellsanläggning att betala sig, säger Jonas Bengtsson. Så just nu är det mest kommuner, institutioner och enstaka eldsjälar som nappar och då när man renoverar eller bygger nytt. I detta projekt har staten svarat för 55 procent av kostnaderna via sitt solcellsstöd. Energikonsulterna Energikonsulterna AB är ett Malmöföretag med sju anställda. Företaget hjälper fastighetsägare och förvaltare med allt från teoretisk till praktisk service och underhåll. Man övervakar också drift av byggnaders värmesystem. Förutom solcellsanläggningar utvecklar företaget ett solvärmesystem. ABB I ABB:s leverans ingår: Ventilavledare 1 kV Högeffektdvärgbrytare S800 Normkapslingar Europa IP65 Säkerhetsbrytare typ OT Säkerhetsbrytare typ BAS Totalt 800 kvadratmeter takplacerade solceller förväntas ge 85 000-95 000 kWh per år. ”Solcellsanläggningen i Sege Park är en byggintegrerad lösning, lämplig vid renovering”, säger Jonas Bengtsson, VD Energikonsulterna AB. ABB KUNDEN 38 APRIL 2010 25 000 sålda I sju år har ABB sålt operatörsstationer till 800xA över hela världen. I höstas nådde ABB antalet 25 000 sålda - och operatörsstation nr 25 000 landade i Zinkgruvan, Närke, Sverige. Text & FOTO: Marianne Lindeborg A BB:s automationssystem System 800xA har sålts och installerats i industrier över hela världen från början av 2000–talet. En vital del av automationssystemet är den tillhörande operatörsstationen 800xA Process Portal som under åren har sålts i stort antal. I höstas larmade räkneverket att ABB sålt 25 000 operatörsstationer. Den aktuella ordern på operatörsstation nr 25 000 visade sig komma från Zinkgruvan söder om Örebro, en gruva till stora delar styrd och övervakad av ABB:s automationssystem 800xA. – Vi har flera gruvspel, krosseri, kvarnar, flotationsprocess och pastaverk och för dessa och de flesta andra processer använder vi 800xA. Eller föregångaren ABB Advant, berättar Thomas Fogelqvist, elansvarig Zinkgruvan. Behovet av en ny anläggning för styrning av ett gruvspel var orsaken till att operatörsstation nr 25 000 landade i Zinkgruvan. – Gruvspelet till vår största lave P2 styrdes av äldre ABB–system med två Windows NT–stationer. Men det började bli omöjligt att få tag på reservdelar och det gick inte att bygga vidare på dem. Så det fick bli ett komplett byte till två nya 800xA–stationer. Gruvspelet driver hissen som når ner till gruvans djupaste delar på 800–metersnivån. På morgon och förmiddag fraktas personal upp och ner och på eftermiddag, kväll och natt fraktas malm, cirka 20 ton per gång, upp ur underjorden. Gruvspelet styrs till stora delar med automatik men inramat av snäva säkerhetsgränser. – Styrningen måste fungera oklanderligt; gruvbrytningen får aldrig stå still, säger Thomas Fogelqvist. En för driftcentralen Till gruvspelet ingår två operatörsstationer. En huvudstation vägg i vägg med gruvhissen där spelet kan övervakas och vid behov köras manuellt av elektriker, och en station i driftcentralen där processledare dygnet runt styr och övervakar allt som sker i gruva och anrikningsverk. Anders Lindberg på ABB i Skellefteå som sålt operatörsstationerna engagerade gruvkunniga vid ABB:s serviceenhet som konverterade de bägge befintliga NT–stationernas funktioner till nya 800xA. De programmerade och skapade också bilder före leverans. ZINKGRUVAN Zinkgruvan Mining AB är en av sex gruvor ägda av Lundin Mining AB. Huvudbrytningen i Zinkgruvan gäller zink, med biprodukterna bly och silver. År 2009 bröts 990 000 ton zink. Ny utvinning av koppar har inletts med provbrytning. Den betonggrå gruvlaven byggdes 1974 och dess gruvspel når ner till Zinkgruvans 800-metersnivå. När Zinkgruvan Mining AB beställde två nya operatörsstationer till gruvspelet innebar ordern att ABB nådde upp till exakt 25 000 sålda 800xA Process Portal operatörsstationer över hela världen. – ABB körde igång stationerna i februari och det gick bra att få igång dem. Vi hade bara fyra timmars stillestånd på gruvspelet, säger Thomas Fogelqvist. Driftcentralens skärm ger ett otal val för att visa upp olika bilder och information men visningen ska förfinas ytterligare och mycket av ändringsarbetet utförs av Zinkgruvans egna systemansvariga på elavdelningen. – Vi är vana; vi har redan ett 10–tal 800xA operatörsstationer i gruvans olika verk, säger Thomas Fogelqvist. Och fler kan det kanske bli. I Zinkgruvan pågår förberedelser för att börja bryta koppar, i en ny fyndighet i zink– bly-silvergruvan i de traditionella bergsbruksmarkerna. 800xA Operatörsstation Operatörsstationen till 800xA, Process Portal station, består av skärm, tangentbord och mus samt dator som samlar och presenterar information från processstationerna. Operatörsstationen fungerar som en ”förarplats” för styrning och övervakning av processen, med bland annat användarvänligt gränssnitt och rapportmöjligheter. ABB KUNDEN 39 APRIL 2010 Roland Schröder, en av de två systemansvariga i Zinkgruvan, har tillsammans med sin kollega programmerat och anpassat 800xA operatörsstationen med bland annat nya ikoner för snabb navigering. Kraftservice. Höjd driftsäkerhet samt ökad tillgänglighet och lönsamhet i kraftanläggningen. Inom kraftserviceområdet erbjuder ABB ett brett utbud av livscykeltjänster, från reservdelar och reparation, underhåll, uppgraderingar och utbildning till fjärrövervakning och teknisk support. För att optimera driften under hela livslängden, erbjuder vi service av hög kvalitet för både förebyggande och avhjälpande underhåll inom alla kraftproduktområden, som mellan- och högspänningsprodukter samt transformatorer. Mer information hittar du på www.abb.se/energi
© Copyright 2024