Två av tre har funderat på att hoppa av Två av tre har funderat på att

U en
tidning om ledarskap från fackförbundet
lö n e s ta ti
s ti k . Tio års
löneutfall i
landstingen
si d 5
U nr 4 September 2012
U Lösnummerpris 60 kr
Från byn till
kommuntoppen
våga misslyckas. Bryt ihop
& kom igen
sid 34
sid 26
Svensken vill inte
ha en gammal
­gammal
chef
Medarbetarnas hälsa
– ditt ansvar
sid 21
sid 5
stor stressundersökning. Två av tre har
funderat på
att hoppa av
sid 8
Färgglada moln hjälpte Irene
sid 12
gör det själv. Så latar du
dig frisk
ett slag for
battre halsa
sid 14
Frivillighet nyckeln till framgångsrik friskvård
sid 22
Hannons e
ns
no
An
Chefen i fokus Nummer 4
U September 2012
innehåll
reportage
Chefens hälsa. Nio av tio
chefer känner sig stressade
av jobbet och nästan lika
många har funderat på att
hoppa av. En utveckling
som måste stoppas om
offentlig sektor ska klara
chefsförsörjningen i framtiden. Det är både
fack och arbetsgivare överens om.
16
På djupt vatten. Hon jobbar bland havskatter
och bläckfiskar. Som VD på Havets hus i Lysekil får Maria Jämting kombinera sin kärlek
för djur med intresset för marknadsföring.
Hur mår du?
rickard kilström
D
et här första numret för hösten ägnas till största delen åt
hälsa. Din hälsa och dina medarbetares hälsa. Det är
just vid den här tiden på året som vi målar upp bilder
av allt vi ska göra under hösten. Börja träna, gå ner
vikt, bli strukturerad på jobbet. Det är ungefär som
nyårslöften, en del misslyckas vi med. Men några lyckas vi faktiskt infria, och det är dom vi ska vara stolta över.
Vi har gjort en undersökning där 800 chefer i kommuner, landsting,
kyrka och kommunala bolag, har svarat på frågor om stress och hälsa.
Resultatet är tyvärr inte så upplyftande. Majoriteten svarar att de tycker
att stressen har ökat och många har funderat på att hoppa av sitt jobb.
Stressdoktorn Tomas Danielsson berättar hur du kan minska stressen
genom att vara lite lat och smart. Möt Irene Ilonen som under en period
skötte tre personers jobb. Men med hjälp av ett
smart färgsystem har hon fått det lugnare.
Apropå misslyckanden så är det också häl­
sosamt att våga prata om misslyckanden. Vi har
träffat tre chefer som berättar om när det gick
riktigt på tok och vad de lärde sig av det.
Målet med Chefen i fokus är att ge dig
verktyg, tips och råd som du kan ha nytta
av på jobbet. Berätta hur du tycker att vi
lyckas. Vi finns på Facebook och den
24 oktober finns vi också på Stora
Chefsdagen på Nalen i Stockholm.
Vi ses!
robert hilmersson
8
Stärkande promenad.
22
Morot eller piska? Träningen ska vara
fri­villig men chefen ska föregå med gott
exempel och uppmuntra medarbetarna att
röra på sig. Så ser biträdande enhetschefen
Harriet Holmgren i Nacka på det här med
friskvård på jobbet.
26
Lär av misstagen. Det är nyttigt att
­misslyckas. I alla fall om du vågar prata om
dina misslyckanden då kan du lära nytt och
bli kreativ. Möt tre chefer som hanterar
misslyckanden på helt olika sätt.
avdelningar
4 chefsenkäten
Ekonom blir bristyrke.
1 4 gör det själv
Så tyglar du stresstigrarna.
21 lagar & regler
Susanne Blick
Hälsofrämjande ledarskap.
Chefredaktör
3 0 kort från vision
32 böcker & tidskrifter
U Hör av dig! Har du tips, idéer eller synpunkter
så tveka inte att höra av dig. Mejla susanne.blick
@chefenifokus.se eller ring 08-789 64 52.
adress
Box 7825, 103 97 Stockholm
Besök: Kungsgatan 28 A
PRENUMERATION
Vision-medlem 168 kr/år,
icke-medlem 360 kr/år.
www.vision.se
www.chefenifokus.se
33 fråga din ombudsman
3 ­­4 min karriär
Thure Morin drivs av samhällsengagemang.
Chefredaktör
layout
Skribenter
Insänt material
omslag
Susanne Blick
08-789 64 52
070-578 64 52
susanne.blick
@chefenifokus.se
Michael Ennab
08-789 64 51
[email protected]
Erik Larsson
08-789 65 31
[email protected]
Tidningen ansvarar inte för
insänt, ej beställt material.
Allt material i Chefen i fokus
lagras och publiceras elektroniskt. I princip publiceras
inget material med förbehåll
mot denna hantering.
Rickard Kilström
Ansvarig utgivare
Ingela Hofsten
Sara Jonerin
Annika Larsson
Helena Munther
Johan Rönnblom
Lars Soold
Kent Källqvist
08-789 64 55
[email protected]
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
Teknisk redaktör
Annonsförsäljare
Ad4you Media AB
Benny Eklund
08-505 667 80
[email protected]
Chefen i fokus är medlem av
Tryck
V-TAB Vimmerby AB
-medeltal 2011 är 16 600
ISSN 1653-8773
Chefen i fokus är en
medlemstidning.
Producerad av Allt om
Jobbet Media AB
Utgiven av Vision.
3
inkorgen
chefsenkäten
Tro på ekonombrist
U Mer än hälften av kommu-
nernas ekonomichefer tror att det kommer bli svårt att
locka till sig ekonomer i framtiden, enligt Visions undersökning.
Landets kommunala ekonomi­
chefer har fått svara på en
enkät om den framtida rekry­
teringen av ekonomer. Mer än
hälften, 54 procent, tror att det
kommer bli svårt att rekrytera
ekonomer med rätt kom­
petens de närmaste
åren.
Endast tre av tio
ekonomi­chefer säger
sig kunna erbjuda en
konkurrenskraftig lön
vid nyanställning, och
endast fyra av tio anser att de
kan erbjuda goda karriärmöj­
ligheter.
– Det är dags för landets
kommuner att hitta strategier
för att locka till sig nya med­
arbetare och för att behålla
de kompetenta medarbetare
man har. Ekonomernas löner
behöver höjas, säger Visions
ordförande Annika Strandhäll i
en kommentar.
Hon menar att det handlar
om strukturella löneskillnader.
Lönerna i mansdominerade
sektorer, som privata företag, är
betydligt högre än i kommuner
och landsting som är kvinnodo­
minerade.
Kommunernas ekonomiche­
fer har också fått svara på några
frågor som handlar om mutor
och bestickning. Bland annat
om de upplever att beslutsfat­
tande tjänstemän i samband
med upphandlingar/inköp,
hamnar i situationer där de ut­
lovas belöningar?
Här svarar 22 procent
att det händer någon
gång ibland, medan
knappt en procent
tror sig veta att det
är vanligt förekom­
mande. De flesta svarar
också att kommunerna har
antingen en policy om mutor
eller att man har en återkom­
mande utbildning som stöd till
medarbetare som kan hamna i
situationer där de frestas. Drygt
14 procent av kommunerna
har både en policy mot mutor
och utbildning av tjänstemän­
nen. J
rekrytering
P Hur lätt tror du att ni kommer
att hitta ekonomer med rätt
­kompetens de närmaste tre åren?
P Kan ni erbjuda konkurrenskraftiga
karriärmöjligheter för att få de
bästa ekonomerna?
5%
1,7 %
”Mycket lätt” ”Kan ej
bedöma”
39,5 %
”Ganska
lätt”
10 %
”Kan ej bedöma”
3,4 %
”Mycket
svårt”
48,3 %
”Nej”
50,4 %
”Ganska
svårt”
P Kan ni erbjuda tillräckligt
­intressanta arbetsuppgifter för
att få de bästa ekonomerna?
41,7 %
”Ja”
P Kan ni erbjuda konkurrenskraftig lön för att få de bästa
ekonomerna?
0,8 %
”Kan ej bedöma”
6,7 %
”Nej”
9,2 %
”Kan ej bedöma”
31,7 %
”Ja”
92,5 %
”Ja”
59,2 %
”Nej”
research gerry andersson
text Johan rönnblom & susanne blick
grafik michael ennab
Så gjordes undersökningen: En enkät skickades ut till 306 ekonomichefer. 119 svarade vilket ger
en svarsfrekvens på 39 procent.
colourbox
Röntgenchef
blev årets ledare
Forskar om
­livspussel
Patricia Enocson har utsetts till
årets kvinnliga ledare i vården av
tidningen Dagens Medicin. Hon är
verksamhetschef på Röntgen Öst
på Centralsjukhuset i Kristianstad.
”Patricia Enocson får utmärkelsen för sitt synliga och stöttande
ledarskap i en geografiskt utspridd
organisation, där hon genom ett
stort engagemang och strategiskt
arbete, har lyckats åstadkomma
motiverade medarbetare, tydliga
förbättringar och mätbara resultat”,
skriver juryn.
Många människor
talar om att de har svårt att
hitta balansen mellan jobb och privatliv. Nu satsar AFA Försäkring
två miljoner kronor på ett treårigt
forskningsprojekt vid Stockholms
universitet där man ska studera
frågor som gränsdragning, flexibilitet och balans i livet i förhållande
till stress, hälsa och prestation.
Med hjälp av intervjuer och en enkätundersökning ska man ta reda
på hur stort problemet är.
4
Strandhäll utreder jämställdhet
Visions ordförande Annika
Strandhäll har utsetts
till ledamot av regeringens delegation för
jämställdhet i arbetslivet.
Delegationens uppdrag
är bland annat att lämna
förslag på insatser som kan
främja jämställdhet i arbetslivet. Som ledamot
kommer hon också att
driva frågan om strukturella löneskillnader.
– Jag är jätteglad över
att få möjlighet att vara
med och ta arbetet med
ett mer jämställt arbetsliv steg
framåt. Sverige har en av de mest
könssegregerade arbetsmarknaderna och Vision har under en
längre tid drivit kravet på en jämställdhetskommission.
– Jag är också glad över att
regeringen nu både lyssnat på oss
och tillsatt en delegation och
dessutom ger oss möjligheten
att vara med i arbetet, säger
Annika Strandhäll.
rickard kilström
Annika Strandhäll,
­Visions ordförande leder
arbete för jämställdhet.
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
Få kan tänka sig en äldre chef
Allt fler svenskar väljer att arbeta
efter 65 år. Men väljer man att
fortsätta jobba finns risken att
man stöter på negativa attityder.
Få svenskar tycks nämligen vara
positiva till att ha en äldre chef.
Det visar en ny undersökning som
AMF tagit fram i samarbete med
Novus.
– Efter vårens debatt om
uppskjuten pensionsålder är
det intressant att se vad
som är accepterat att
jobba med långt upp i
åren. Det visar sig att
endast 18 procent
lönestatistik
skulle vara ganska eller mycket positiva till en chef som är 75 år. Bara
19 procent skulle ställa sig positiva
till en 75-årig statsminister, säger
Carina Blomberg, trygghetsekonom på AMF.
Attityderna till äldre inom olika
yrkesgrupper skiljer sig också
åt. Medan 61 procent uppger
sig vara ganska eller mycket
negativa till en förskollärare
som är 75 år, är bara 16 procent ganska eller mycket negativa till en skådespelare i samma ålder.
vg
on
.se
I offentlig verksamhet
behöver man inte fundera
över om det finns andra drivkrafter än att värna ­medborgarna.”
re
gi
colourbox
Ann-Sofie Lodin, ny regiondirektör i Västra Götaland tidigare chef
i flera privata vårdbolag, i en intervju i Dagens Samhälle.
colourbox
Får pengar för
frisk personal
Frisk som en nötkärna.
De kommunal- och landstingsanställda i Jönköpings län har varit
oväntat friska. Därför betalar nu
AFA försäkring tillbaka 118 miljoner kronor. Pengarna kommer i
Jönköping kommuns fall gå till att
finansiera nya investeringar och
gör att kommunen inte behöver
låna lika mycket pengar som budgeterat. Även andra kommuner
och landsting får tillbaka
pengar. Enligt SKL:s beräkningar handlar det om
totalt 10 miljarder kronor.
Malmö backar
från tuffa krav
Falkenbergs kommun har utsetts
till årets tillväxtkommun 2012.
Priset delas ut till en kommun som arbetar långsiktigt
för tillväxt och har ett bra
företagsklimat. ”Falkenbergs
kommun har tillsammans
med näringslivet skapat en
stark vi-anda, präglat av ett
utvecklingsengagemang för
både stad och landsbygd”. Så
lyder en del av motiveringen till att
Falkenberg fick utmärkelsen som
delades ut vid Kommekmässan.
Det går inte riva kontrakt med
företag som flyttar vinster till skatteparadis, visar Malmö stads
utredning om nya upphandlingsregler. Vita jobb-modellen
kallar Malmö stad sina nya
regler för upphandling.
Men kravet att stoppa företag
som placerar vinster i skatteparadis går inte att genomföra.
Problemen är bland annat att det
är svårt att definiera vad som är ett
skatteparadis och att rättsläget är
oklart, skriver Sydsvenskan.
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
U För de flesta chefer i landstingen har seklets början inneburit
rätt bra reallöneökningar. Bäst löneutveckling har ekonomichefer­
na haft följt av personalcheferna. Verksamhetscheferna inom vård
och omsorg, SSYK 1228, har däremot inte haft samma utveckling
och hamnar i nivå med undersköterskorna. Statistiken visar att de
administrativa assistenterna haft sämst löneutveckling.
Och det är mycket glädjande att kvinnorna verkar ha fått en
bättre reallöneökning än männen, även om det är en bra bit kvar
till jämställdhet.
J
Kent Källqvist
LÖN
2001
LÖN
2011
inflation reallöne- (17,86%)
ökning
Verksamhetschefer inom vård och omsorg
Kvinnor
29 200
38 700
Män
35 800
46 100
5 200
6 400
4 300
3 100
Ekonomichefer/administrativa chefer
Kvinnor
33 300
57 600
Män
36 500
59 400
5 950
6 500
18 350
16 400
Personalchefer
Kvinnor
Män
34 400
36 900
56 400
57 700
6 150
6 600
15 850
14 200
IT-chefer
Kvinnor
Män
34 300
37 100
49 600
55 400
6 150
6 650
9 150
11 650
Administrativa assistenter
Kvinnor
20 400
25 500
3 650
1 450
Undersköterskor
Kvinnor
24 000
3 100
3 500
17 400
Fler utbildar sig
Fler och fler svenskar skaffar
sig en högre utbildning efter
gymnasiet. Det visar siffror från
Statistiska Centralbyrån. Andelen
högutbildade har ökat i alla kommuner även i glesbygd.
Mellan åren 2000 och 2010 har
andelen invånare som har en eftergymnasial utbildning ökat med
åtta procentenheter, från 16 till 24
procent i snitt. Flest högutbildade
finns i Stockholm, Uppsala, Lund
och Malmö. Norrbotten är det
enda län där invånarna som är i
arbetsför ålder minskat i samtliga kommuner under den här
colourbox
Falkenberg får
pris för tillväxt
Tio år av
höjd reallön
perioden. Trots det så ökar alla
Norrbottenskommuner sin andel
högutbildade. Det förklaras av experterna med att de äldre invånarna, som inte är högutbildade dör.
Medan den yngre generationen
läser vidare och väljer att bo kvar.
5
inkorgen
Få vill jobba
­utomlands
Varannan går
sjuk till jobbet
Enligt siffrorna från Statistiska
centralbyrån och Arbetsmiljöverket går 50 procent av kvinnorna
och 47 procent av männen till jobbet trots att de inte är friska, skriver tidningen Arbetet. Siffrorna i
Arbetsmiljöundersökningen visar
också att sjuknärvaron har ökat
med tre procentenheter sedan den
förra undersökningen. Det motsvarar 140 000 fler personer.
Enligt professor Gunnar Aronsson på psykologiska institutionen
vid Stockholms universitet är det
framför allt tre grupper som har
hög sjuknärvaro: lågavlönade, personer med otrygga anställningar
och specialister som kan vara
svåra att ersätta.
Blir du stressad av strulande datorer? Du är inte ensam. Var femte
svensk drabbas av IT- eller teknikproblem på jobbet varje
dag. Det vanligaste problemet är att program
och system är tröga
eller går långsamt.
Andra problem är internetuppkopplingar
och skrivare samt
datorer som låser
sig eller kraschar, visar en undersökning av Manpower
Work Life. Undersökningen visar
också att 24 procent ibland eller
ofta tar med sig egen teknik- eller
IT-utrustning till jobbet för att den
som finns inte är tillräckligt bra.
6
Lottie Knutson, kommunikationsdirektör på Fritidsresor.
U Du ska medverka på Stora
chefsdagen på Nalen i oktober.
Temat är stolt chef. Är du en
stolt chef?
– Ja, jag är stolt över den resa
som mitt företag har gjort när
vi har gått från glansiga katalo­
ger till cyberspace. Jag är också
väldigt stolt över mina med­
arbetare som är betydligt mer
avancerade än jag när det gäller
ny teknik.
Vad kommer du att prata om?
– Det är den resan jag kommer
att berätta om på Nalen. Det
krävdes ett hårt arbete för att
genomföra den kulturföränd­
ring som alla i företaget har
varit med om. Det var en tuff
resa även för mig. Jag är den
minst tekniska person man kan
tänka sig. Dessutom kommer
jag att prata om varumärkes­
byggande och kommunikation
på webben. I det arbetet är jag
drivande.
Vad ska vi ha resebyråerna till
när man kan göra allt på webben?
– Jag tror i och för sig att det
alltid kommer att finnas visst
behov av personlig rådgivning.
Lottie Knutson talar på Stora chefsdagen på Nalen i Stockholm.
Men alltmer sker på webben
och det är ett misstag att tro
att det bara är unga människor
som använder sig av sociala
medier och webb. Min pappa är
72 och han använder nätet till
det mesta.
Har det här arbetet påverkat
ditt ledarskap?
– Absolut, det är ingen popula­
ritetstävling att vara ledare.
Jag måste vara lyhörd för de
unga och då vara beredd på att
man trampar de äldre på tårna.
Man måste våga fatta obekväma
beslut. När vi slopade den
­glassiga papperskatalogen fick
jag ta emot mycket kritik. I dag
är det ingen som ifrågasätter
det.
J
Tävla med Chefen i fokus
– vinn en resa till Köpenhamn!
P Stolt chef är temat för Stora
Chefsdagen på Nalen i Stockholm
den 24 oktober. Där deltar inte
bara Lottie Knutson, kommunikationsdirektör på Fritidsresor, utan
även Per Holknekt, entreprenör
och grundare för klädföretaget
Odd Molly och Stockholmsbörsens VD Jens Henriksson.
Stora chefsdagen på Nalen är
ett samarbete mellan fackförbunden Vision, Unionen, ST och
Finansförbundet. Nytt för i år är
text susanne blick
colourbox
Vanligt med
­teknikstrul
Hallå där ...
fritidsresor
En utlandskarriär står lågt i kurs
bland Sveriges chefer. Endast 4
procent av cheferna anger att en
flytt utomlands är ett tänkbart
alternativ i dag. Det visar en färsk
undersökning bland chefer
som Ledarna genomfört
tillsammans med Novus.
Chefer i privat sektor
är mer benägna att
flytta, 5 procent ser det
som en karriärväg medan
endast 2 procent av cheferna i
offentlig sektor lockas av utlandet.
Cheferna fick också svara på
om de var intresserade av att byta
arbetsgivare. Majoriteten av cheferna (62 procent) uppger att de
vill stanna kvar hos samma arbetsgivare.
att vi, din tidning Chefen i fokus,
har en central roll i arrangemanget. Tillsammans med Unionens
chefstidning Position kommer vi
att hitta på diverse överraskningar under kvällen. En hemlig gäst
kommer och i vår monter kan du
tävla om en weekendresa till Köpenhamn. Vinnaren presenteras
under middagen.
Så ta tillfället i akt att träffa
chefskollegor och mingla med
Chefen i fokus. Vi ses på Nalen!
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
ns
no
An
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
7
hälsa
trött &
Du är
8
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
hälsa
stressad?
inte ensam
Två av tre chefer i kommuner och landsting
funderar ofta eller ibland på att hoppa av som chef.
Nio av tio känner sig ofta eller ibland stressade av
jobbet. Samtidigt är rekryteringsbehovet av nya chefer
stort. Hur ska ekvationen gå ihop?
text susanne blick illustration robert hilmersson
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
Vänd och läs vidare! E
9
hälsa
N
rickard kilström
ästan alla chefer i kom­
muner och landsting
känner av stress på job­
bet och hälften tycker att
den ökat under de senaste
åren. Det yttrar sig i sömn­
svårigheter, koncentra­
tionssvårigheter och humörsvängningar.
Det visar en undersökning som Chefen i
fokus gjort bland 800 chefer i kommuner och
landsting. Var fjärde chef har
också fysiska problem som
ont i magen.
– Tyvärr så är jag inte så
jätteförvånad över resulta­
ten. När jag träffar chefer
inom framför allt vård och
Annika Strandhäll
omsorg, så vittnar de bland
annat om att den administrativa bördan
har mångdubblats, säger Visions ordförande
Annika Strandhäll.
Två av tre chefer funderar ofta eller ibland
på att hoppa av som chef, visar undersökning­
en. Samtidigt behöver offentlig sektor rekry­
tera ett stort ­antal chefer de närmaste åren.
Hur ska den ekvationen gå ihop?
– Det är förstås en ohållbar situation. Det
krävs ett antal åtgärder för att värna
de chefer vi har, och
samtidigt skapa möj­
ligheter för fler att ta
på sig chefsuppdrag.
– Arbetsgivarna
måste ta sitt ansvar.
Chefsutvecklings­
program, stöd i form
av handledning och
mentorskap är några
saker. Dessutom be­
hövs det både fler kar­
riärvägar och möjlig­
heter för chefer att
kliva av.
– Lagom stora chefsuppdrag är också en
viktig fråga. Och det betyder inte 60 under­
ställda!
Majoriteten av de som svarar att de
är stressade, är mellanchefer och 1:a linjens
chefer inom social omsorg, vård- eller tand­
vård, samt administration. En majoritet är
kvinnor.
Har du funderat
på att hoppa av
som chef?
Är stressen en könsfråga?
– Många av våra kvinnliga medlem­
mar är chefer inom områden där
löner och villkor släpar efter. Det
går inte att sticka under stol med
det. Titta på antalet under­
ställda till exempel. Chefer
inom vård och omsorg har
betydligt fler underställda
än chefer inom tekniska för­
valtningar. Det vittnar om
en extremt förlegad syn på
sektorn.
Skulle du rekommendera
dina barn att blir chef?
36%
"Aldrig"
– Jag brinner för välfärds­
frågorna och det är spän­
nande jobb där man fak­
tiskt kan göra skillnad.
Jag skulle uppmuntra
mina döttrar att bli che­
fer. Men jag skulle
också peppa dem till
att ställa krav för att
de ska ha förutsätt­
ningar att göra ett bra
jobb.
Agneta Jöhnk är chef för
­arbetsgivarpolitiska
avdel­
ningen på SKL (Sveriges Kom­
muner och Landsting). Hon har
inte heller några problem att
rekommendera sina barn att ta
arbetsmiljöexperten: "sunt
Är du stressad, mår dåligt och
har sömnproblem så är det väl
egentligen fullständigt sunt
att du funderar över vad du
håller på med.
Allting hänger ihop konstaterar
Carola Löfstrand, expert på
arbetsmiljö på Vision, när hon
tar del av Chefen i fokus under­
sökning.
För många underställda,
10
för lite administrativt stöd och
otydliga direktiv uppifrån top­
par listan på orsaker till att
stressen ökat bland Visions
chefer. Sömnsvårigheter är den
absolut vanligaste symptomen
på stress och för lite sömn får i
sin tur rent fysiska effekter på
kroppen.
– Kroppen behöver sömn för
att reparera det som är slitet.
Sover du dåligt får du koncen­
trationsproblem och fysiska
symptom som stel nacke, ont i
magen och så vidare. I dag finns
det till och med ett särskilt ka­
pitel när du ska ta körkort som
SÅ yttrar sig stressen
Sömnproblem.......................63 %
Koncentrationssvårigheter..........................41 %
Humörsvängningar............ 28 %
handlar om hur farligt det är att
köra bil om du inte har sovit,
säger Carola Löfstrand.
Så egentligen är det självklart:
För att fungera på jobbet måste
du sova gott.
– Är du stressad glömmer du
saker och du blir mer mottaglig
för konflikter och får svårare att
hantera dem, säger hon
Carola Löfstrand bekräftar
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
hälsa
9%
"Ofta"
ett chefsjobb i kommun el­
ler landsting.
– Det är spännande och
kul uppdrag med många
härliga medarbetare. Men
du måste jobba smart för att
hålla och självklart måste
villkoren vara rimliga.
Känner du dig
stressad av jobbet?
8%
"Nej"
Agneta Jöhnk
Vad säger du om resultatet?
– Det är självklart att man ibland måste
reflektera över sin arbetssituation.
Men det är aldrig bra om du är så
stressad att du tvingas sluta på
grund av det.
Det kommer att vara brist på
chefer i framtiden så det krävs ett
antal åtgärder för att värna de vi har.
– Vi har forskning som vi­
sar att det oftast inte är den
högste chefen som känner
sig stressad utan det är mel­
lanchefer som har för många
medarbetare per chef.
22%
"Ofta"
68%
"Ja, ibland"
Känner du dig mer
stressad än tidigare?
18%
"Nej"
Vissa har 100 underställda?
55%
"Ibland"
– Ja, det är oacceptabelt. Det går
inte att vara chef över så många.
Men vi kan ju inte bestämma åt
kommunerna vilket antal medar­
betere cheferna ska ha. Det vi kan
göra är att informera och sprida våra
forskningsresultat till arbetsgivarna.
2%
"Alltid"
46%
"Ja"
36%
"Som förut"
Är det här en kvinnofråga?
– Det kan det vara. De flesta av de här che­
ferna är kvinnor och jämför man med teknikoch samhällsbyggnadskontoren så har de ofta
färre medarbetare. Det behöver vi verkligen
ha en dialog med kommunerna om.
J
att vilja hoppa av"
också att det är mellanchefer
och 1:a linjens chefer inom vård
och omsorg som är mest utsatta.
– De pressas både upp- och
nerifrån. Många gånger är de­
legationsordningen otydlig och
det är svårt att veta vad jag har
för mandat som mellanchef.
Inte sällan har det en gång i
tiden kommit en 1:a linjens chef
från en tjänst där mycket admi­
nistration ingick och personen
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
fortsätter med de arbetsupp­
gifterna även som chef. När en
ny chef sen kommer, så ”ärver”
han eller hon den administra­
tionen, och budgeten har anpas­
sat sig efter att den tjänsten är
borta.
– Att vara en proffsig admi­
nistratör är ofta inte samma sak
som att vara en motiverande
ledare.
J
text susanne blick
Hur har gränsen mellan
jobb och fritid ändrats
sen du blev chef?
6%
"Jobbar mindre"
31%
"Ingen skillnad"
Carola Löfstrand
63%
"Jobbar mer"
SÅ slipper Irene ILONEN stressen! E
11
hälsa
färgglad koll på
dagarna
Hon använder bussresorna
till jobbläsning och skriver
in tid för administration i sin
kalender. Men läser aldrig
mejl på fritiden och har en
särskild privat mobil. Sedan
Irene Ilonen blev bättre på att
prioritera och strukturera sina
arbetsuppgifter har hon fått
det lugnare på jobbet.
Grönt betyder jobb, gult är lika
med ledig. Ett lila moln betyder
att hela familjen ska göra något
tillsammans, medan ett orange­
färgat dito visar att hon har en
egen aktivitet som hon ser fram
emot. Irene Ilonen bläddrar
mellan de färgglada sidorna i
kalendern på sitt skrivbord.
– Här ska vi på hockey, säger
hon och pekar på ett lilafärgat
moln en eftermiddag i septem­
ber. Och på förmiddagen ska jag
planera APT mellan tio och tolv.
Irene Ilonen är verksamhetschef
inom hemtjänst och särskilt
boende i Hudiksvalls kommun.
Hon chefar över tolv enhetsche­
fer och är utöver det ansvarig
för hemtjänstens planerings­
grupp och kommunens person­
liga ombud.
Det var för ett år sedan som
hon började med sitt kalender­
system. Under en övergångspe­
riod hade hon två chefstjänster
på olika orter.
12
– Så jag blev tvungen att
träna på att ha mycket att göra,
samtidigt som det blev alldeles
självklart att jag inte kunde hin­
na med allt. Det intressanta är
att då blev jag med ens lugnare.
Det var Irenes handledare som
föreslog att hon skulle börja
föra in alla sina aktiviteter i
almanackan. Tidigare
hade hon bara skri­
vit in möten och
andra tider
som måste
passas. Och
bara sådant
som hade
med jobbet
att göra, i
linje med sitt
tänk om att
separera jobb
och fritid.
– Jag har alltid va­
rit noga med att ”stänga
av” jobbet när jag är hemma, så
jag tog aldrig hem kalendern.
Men det blev en stress i sig. När
jag började skriva in de privata
sakerna också men tydligt mar­
kera vad som är jobb och vad
som är fritid fick jag bättre koll.
Att föra in planering och
administration i kalendern har
gjort det lättare att säga nej till
andra, kanske roligare, saker.
– Eftersom jag gillar mänsk­
liga möten mer än administra­
Ett moln i kalendern betyder
alltid en rolig aktivitet. Shoppa
med dottern ­eller träffa handledaren, till exempel.
tion blev
det lätt så att
pappersarbetet
blev bortprioriterat
– och så fick jag sitta med
det på kvällarna. Numera skri­
ver jag till och med in när jag
ska planera planering.
Under vårt samtal återkommer
hon gång på gång till ordet
prioritering.
– Man måste hela tiden fun­
dera på vad som är allra vikti­
gast just nu.
Men visst vet hon att det är
lättare sagt än gjort.
– När man har väldigt myck­
et att göra känns allt viktigt.
Som då hon var enhetschef i
Bjuråker och både hennes kol­
lega och assistent blev sjuka, så
Irene jobbade för dem alla tre.
– Jag tyckte jag var jätteduk­
tig, men till slut påpekade min
man, som jobbar på ljusfabriken
i Delsbo, att han aldrig skulle
kunna göra tre personers jobb.
Först då insåg jag vad jag höll
på med. Sen var jag sjukskriven
för utmattning i några månader.
Irene Ilonen har haft olika
chefstjänster i elva år. De se­
naste fem har hon haft en hand­
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
hälsa
fakta U
Irene ­Ilonen
P Ålder: 39.
P Yrke: Verksamhetschef
­hemtjänst och särskilt boende
i Hudiksvall.
P Bor: Nyinflyttad i familjens ­tidigare sommartorp i
Ängebo, dryga sex mil från
Hudiksvall.
P Familj: Make och två
barn, 16 och 9 år.
ledare. Ovärderligt, tycker hon.
Hon lovordar sina chefer
som inte bara låter henne ha
en handledare utan också upp­
med en av ”sina” enhetschefer
på brukskafét i Strömbacka i
stället för på kontoret.
– Det kändes som om mötet
Man kommer ändå aldrig
gå att gå hem från jobbet och
känna att man gjort allt.
muntrar nätverksträffar och tid
för andrum.
Irene Ilonen månar också
om att skapa små oaser i jobbet.
Som då hon i somras hade möte
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
blev ännu bättre när vi åkte bil
dit tillsammans och sen satt i en
trevlig miljö och pratade. Sam­
tidigt måste man vara lyhörd
– en del vill hellre ha möten
”hemma” och då ska man för­
stås ha det.
Hon har också lärt sig att an­
vända sin tid mer effektivt. Till
exempel läser hon jobbpapper
på bussen till och från jobbet.
– Förut körde jag bil, men
det är perfekt att ha restiden till
läsning och reflektion.
Hon har en smart telefon och
använder förstås mejl dagligen.
Men inte när hon är ledig.
– Hellre planerar jag in en
timme eller två på måndags­
morgonen för att läsa och åt­
gärda mejl.
Irene Ilonen känner att hon
sticker ut hakan lite när hon
säger att hon har lagom mycket
att göra på jobbet, eftersom hon
upplever att det finns en kultur
som går ut på att man ska säga
att kalendern är överfull, att
man inte hinner med.
Det gäller att göra bästa möjliga
utifrån de förutsättningar man
har, helt enkelt.
– Man kommer ändå ald­
rig att gå hem från jobbet och
känna att man gjort allt!
J
text Ingela Hofsten
foto Bo Fernström
13
gör det själv
Jobba, pausa! Så
U Att stressa ibland är naturligt och
nödvändigt. Men det gäller att undvika
den negativa stressen.
text ingela hofsten ILLUSTRATION NICKAN JONASSON
föredrag och kurser på arbets­
Smart och lat. Den är tänkt att
platser, inte minst i kommuner
provocera lite, titeln på ”stress­
och landsting.
doktorn” Tomas Danielssons
– I grunden handlar det om
senaste bok, som kom i våras.
att ta pauser och våga bromsa,
Den är hans tredje på temat
säger han.
stress och vänder sig till den
Och det är här uttrycket
som ”ligger sömnlös över om­
”smart och lat” kommer in.
organisationen på jobbet eller
– Bäst arbetsresultat får den
träningsrundor som aldrig blir
som koncentrerar
av. Som inte kan
sig på det som är
njuta en kopp kaffe
viktigt i stället för
en vårdag utanför
att spilla tid på att
huset eftersom
enkla råd för att bli grubbla över ovä­
grannarna är i full
"smart och lat"
sentligheter och
fart med att kratta,
göra fel saker.
olja, snickra, sätta
Pausera. Stanna upp
Det handlar om
surdegar…”.
och ge dig tid att tänka.
att själv förändra
Reflektera. Hur är
sitt beteende.
Fenomenet kallar
situationen? Vad är
– Man måste
han additions­
akut, vad kan göras selära sig att pausera,
stress, det vill
nare?
reflektera och do­
säga den känsla av
Dosera. Gör det nödsera!
otillräcklighet vi
vändiga – eller det
känner då vi lägger lustfyllda – och lägg det
ihop allt som vi ser andra åt sidan.
Lätt att säga för en
människor i vår
som inte varit ute
omvärld göra.
i den bistra verkligheten, kanske
– Vi ägnar alldeles för mycket någon invänder.
tid och energi åt att tro att an­
– Då säger jag att det är ett
dra människor är effektivare
dåligt försvar. Allt i livet är
och duktigare än vi, säger To­
oändligt och inte minst inom
mas Danielsson, som är beteen­
offentlig förvaltning går det ju
devetare och brukar ge råd om
alltid att hitta nya saker som
stress i tv och radio samt hålla
borde göras. Men verkligheten
3
1
2
3
alexander von sydow
Vi ägnar alldeles
’’
för mycket tid och
energi åt att tro att
andra människor är
effektivare och
­ uktigare än vi. d
Tomas Danielsson
14
är inte oändlig. Därför måste
man prioritera.
– Vi kan bara göra en sak i
taget, hur gärna vi än vill tro
något annat!
Vår förmåga att stressa är
i grunden normal och viktig.
I vissa situationer behöver vi
kunna slå på stresshormonerna
för att fly en fara – eller hinna
i tid till tandläkaren. Att jäkta
tillfälligt är inte något bekym­
mer.
– Man kan ta igen sig efteråt.
Men om man brukar känna sig
stressad också på helgerna och
är konstant uppe i varv är man i
farozonen.
Grunden för sådan ond stress
är brist på kontroll.
– Det är inte farligt att ha 37
obesvarade mejl om man kan
tänka att jag tar dem i morgon.
Men om de där mejlen påverkar
mig resten av dagen och kvällen,
är det inte bra.
Tomas Danielsson menar också
att stress faktiskt kan uppstå ur
vår egen tro att vi är stressade.
– Om man ägnar en massa
tid åt att prata om hur ont om
tid man har får man ju till slut
ont om tid… Som någon sa på en
arbetsplats: ”Vi är fyra personer
här, men vi pratar så mycket
om att vi borde vara fem, så att
egentligen är vi nog bara tre”.
Också de sociala medierna
och allt tal om hur man ska
få ihop ”livspusslet” ökar vår
känsla av stress, tror han.
När det gäller stresshan­
tering på arbetsplatser har
cheferna en nyckelroll, menar
Tomas Danielsson som anser
att chefer dels måste skaffa sig
kunskap om stress, dels vara bra
förebilder. Och då gäller det ju
att börja hos sig själv.
– Bland många chefer frodas
en myt som egentligen bygger
på dåligt självförtroende och
som går ut på att man måste
vara med överallt, vara tillgäng­
lig jämt, kunna allt.
Hos högre chefer går också
mycket tid till det som han kal�­
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
hittar du lugnet
där jag bara velat klappa i hän­
derna och be dem komma till
skott någon gång. För att inte
tala om alla studiebesök. Varför
skicka iväg alla chefer i stället
för att en eller två observatörer
reser iväg och sen rapporterar
till de andra?
Annars då? Lever stressdoktorn
lar social surfning, det vill säga
olika sorters sociala tillställ­
ningar, mässor etcetera.
– Mycket av det är fullt
­möjligt att dra ner på.
Om titeln på hans bok är
provocerande kan nog det han
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
säger på föreläsningar och i in­
tervjuer som denna göra en och
annan riktigt irriterad.
– Det finns så mycket onödigt
blarr, så mycket improduktivitet
ute på arbetsplatserna. Jag har
suttit som observatör på möten
som han lär? Ja, för det mesta,
blir svaret. Men hans hustru
har en viktig roll i det, medger
han.
– Jag skulle kunna jobba jämt
och har en tendens att göra
mig själv övertillgänglig. Men
hon tvingar mig att ta ledigt. I
våras kom hon och visade mig
en intervju med mig och sa att
jag borde läsa den, för jag kunde
lära mig mycket av den där
kloka mannen, haha!
J
1
Mobilstress. Kontrollera och prioritera, loggar jag in digitalt det sista
jag gör innan jag somnar
och det första jag gör när
jag vaknar, i så fall varför?
Våga stänga av, de flesta
behöver inte svara i telefon när de läser Emil i Lönneberga för barnen. Kör
dubbelt, skaffa ett
privatabonnemang.
2
E-poststress.
Avsätt en
bestämd tid för att
läsa och besvara epost. När du väl tar
dig tid till e-posten
försök att besvara
och åtgärda allt du
måste. Det är ingen
idé att låta stresshögen
växa i mejlen.
colourbox
Det handlar alltså om att inte
låta sig uppslukas, våga göra sig
umbärlig. Om att välja vilka ar­
betsuppgifter, telefonsamtal och
mejl man måste ta itu med ge­
nast, vilka sociala sammanhang
som är viktigast, vilka möten
man måste gå på.
– En chef måste våga säga
att ”jag kommer inte på mötet
i eftermiddag, utan åker ut och
träffar personalen på äldreboen­
det Solsidan i stället”.
Dagens smarta mobiler gör
det än viktigare för oss att do­
sera förnuftigt, tycker han.
– Om mobilen är på jämt
måste man kunna avstå från att
svara på samtal och sms ibland.
Och även om man tjuvkikar
på sina mejl när man är ledig
måste man ju inte svara på dem
genast.
Själv har Tomas Danielsson
två olika mobilnummer, varav
ett är strikt privat.
– Annars skulle jag nog jobba
jämt.
4
stresstigrar att
akta sig för
3
Mötesstress. Gör
vissa dagar i veckan
mötesfria på jobbet. Alltför ofta blir mötena rutinmässiga tillställningar där
det gamla vanliga gänget
bekräftar varandra. Färre
sådana möten och fler
oväntade kvalitetsmöten
är ett bra recept mot
stress på arbetsplatsen.
4
Ekonomisk stress.
Dålig ekonomi och
skulder är en av de stora
stresskällorna i våra liv.
Det är inte möjligt att ge
några enkla råd. Men hur
tufft det än kan kännas så
är den bästa åtgärden att
ta tjuren vid hornen. Gå
igenom din ekonomiska
situation och skaffa dig
kunskap. Problemen försvinner inte för att man
blundar, tvärtom växer de.
Källa: Smart och lat av
Tomas Danielsson
15
porträttet
fakta U Maria Jämting
P Titel: VD, Havets Hus i Lysekil AB.
P Yrke: Marknadsförare och turism­
utvecklare.
P Utbildning: Ekonomie kandidat­examen, ­turismvetenskapliga programmet,
Mitt­universitet Östersund.
P Lön: 45 000 kronor/månad.
P Ålder: 39.
P Bor: Ljungskile, Bohuslän.
P Familj: Sambo och två barn.
P Fritidsintressen: Umgås med familj
och vänner, djur, natur och friluftsliv.
en chef so
på botten
16
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
porträttet
m trivs
Flickrummet i byn Björnänge utanför Åre var fyllt av levande
djur. Maria Jämting hade allt från råttor till hundar och hennes
­vänner lämnade djur till henne. Nu omger hon sig på jobbet
med akvarier fyllda av västerhavets undervattensvärld.
text lars soold foto sofia sabel
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
17
"Vill du känna hur en sjöstjärna känns?"
S
om VD för det prisade museet
Havets Hus i Lysekil får Maria
Jämting kombinera passionen
för djur med sitt stora intresse
för marknadsföring.
– Jag är bra på marknadsfö­
ring och på att leda verksamhet.
Handslaget och blicken är fast, dialekten
norrländsk och svaren raka och tydliga. In­
trycket är att detta är en person som vet vad
hon vill.
Havets Hus är egentligen en stor grotta
med kontoren ovan jord med utsikt över Gull­
marsfjordens mynning. Fyllt av akvarier och
ett par större bassänger ligger museet i direkt
anslutning till Lysekils strandpromenad. Ute
bland vågorna navigerar fritidsbåtarna och ett
sjömärke några hundra från land markerar
havsvattenintaget till Ha­
vets Hus. På 32 meters djup
ligger en ledning som förser
akvarierna med samma vat­
ten som havets fiskar, djur
och växter lever i.
Några steg från strand­
promenaden leder ned mot Maria Jämting
entrén. Lutningen skapar en känsla av att vara
på väg ned i underjorden, eller som i det här
fallet, ner under vattenytan.
I entrén förbyts dagsljuset till ett upplyst
mörker, som går i en blandning av vitt, blått
och svart. Besökaren leds via gångar och rum
till akvarier och bassänger med drygt hundra
arter av allt från små fiskar, krabbor och sjö­
borrar till alger och hajar.
– Vi berättar om livet i Västerhavet och
flera av arterna är få eller utrotningshotade.
Jag vill föra ut kunskap för att bidra till att
bevara det som finns under ytan. Alla känner
till hur en ekorre ser ut, men hur många kan
rita en marulk?
Maria Jämting drivs av lusten att utveckla verk­
samheten, att lösa problem och att ständigt
förbättra marknadsföringen. Att marknads­
föra ett akvarium skiljer sig från exempelvis
en skoaffär.
– Det är lättare att marknadsföra en attrak­
tion. Att få med material i tidningen om födsel
av havskatter är inte så svårt.
Hon skiljer på PR och marknadsföring. PR
18
Havets Hus är ett populärt utflyktsmål för förskolor och barnfamiljer.
Roger Jansson visar upp en sjö­
borre för Helen Sjöde och Hugo.
Även om det kan vara ensamt som chef
uppvägs det med råge av hetluften och av
­stimulansen att arbeta med helheten.
anser hon handla om att långsiktigt bygga ett
starkt och trovärdigt varumärke, medan hon
ser marknadsförning som ett sätt att slå an
strängar för att väcka intresse. Hon är själv
pressansvarig och arbetar mot ett flertal mål­
grupper genom olika kanaler, där sociala me­
dier får en allt större betydelse.
Hon är företagsekonom med inriktning på
turism och var tidigare PR-chef på Nordens
Ark, en djurpark för utrotningshotade djur
fyra mil norr om Lysekil. Hon samarbetade
i jobbet med Havets Hus och tyckte att hon
hade sitt drömjobb. Men när chefsjobbet
blev ledigt kunde hon inte motstå att höra av
sig. Att hon då nyligen fått ett barn stoppade
henne inte från ett krävande heltidsarbete ti­
digare än hon hade tänkt.
– Det fungerade bra och min man har varit
mer föräldraledig än jag. Men det är klart att
jag ibland har dåligt samvete för att jag jobbar
för mycket.
Huset öppnades 1993 som en kommunal
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
porträttet
"Den var inte så vass."
Bläckfisk.
U
Maria Jämting om ...
P ... samhällets förutsättningar för att
bevara havets djur och flora:
”Det finns ett ökat intresse från samhället
och allmänheten. Men samhället borde
satsa mer på forskning, information och
åtgärder för att rädda hotade arter och
biotoper. Att bara vara intresserad räcker
inte utan det krävs mer resurser för detta”.
heten som finns i aktiebolagslagen och tror
att det kan ha varit ett skäl till ombildningen.
Som exempel tar hon ett mer styrt ekonomiskt
regelverk.
– Det blir tydligt hur verksamheten ska
ledas och vilka krav som ställs. Tydlighet är
bra, både för mig själv, organisationen och för
de anställda.
Tittut, en havskatt.
P ... att vara föräldraledig från en VD-post:
”Som VD har du ett ansvar enligt aktiebolagslagen och kan bli dömd om du inte
lever upp till detta. Detta ansvar går inte
att vara ”föräldraledig” från. Jag var
därför tvungen att avregistrera mig som
VD under föräldraledigheten och kom
sedan tillbaka igen. Det är ju lite märkligt
att det är så det fungerar fortfarande. Det
måste finnas fler VD:ar än jag som får
barn”.
P ... att hantera stora svängningar i personalstyrkan mellan låg- och högsäsong:
”Det ställer krav på hela organisationen.
De medarbetare som arbetar året runt får
hjälpa de nya. Vi försöker också vara bra
på att fånga upp synpunkter och idéer från
dessa 'färska ögon'”.
Just tydligheten i ett uppdrag är avgörande för
förvaltning men ombildades 2005, två år inn­
an Maria Jämting kom dit, till ett kommunägt
aktiebolag.
– Den största skillnaden jämfört med i en
förvaltning är att jag kan utkrävas ett större
ansvar.
Hon har inte lett en förvaltning och kan
därför inte jämföra, men hon gillar tydlig­
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
att skapa en hållbar arbetssituation. Maria
Jämting känner att hon har detta och också
ett bra stöd från sin styrelse. Hennes chef,
styrelsens ordförande, håller medarbetaroch lönesamtal med henne och är också ett
yrkesmässigt stöd med sin erfarenhet som VD
för ett försäkringsbolag.
– Vi pratar en hel del i telefon och jag kan
ringa när jag behöver.
Ibland känner hon sig ensam och otillräck­
lig. Ensamheten råder hon till viss del bot på
genom nätverk och träffar med andra kommu­
nala bolags-VD, arbetsgivarorganisationens
branschråd, Svenska Djurparksföreningen
och andra samarbetspartners.
Känslan av otillräcklighet kan göra henne
missnöjd, ambitiös och engagerad som hon är. E
19
porträttet
En eremitkräfta kollar
utsikten från sitt bo.
fakta U Havets Hus
P Verksamhet: Havsakvarium.
P Omsättning: 7–8 miljoner/år.
P Antal anställda: 8 varav 4 på heltid.
P På Havets Hus finns över 100 arter som
är hemmahörande eller på besök i Västerhavet, från småfläckig rödhaj till död mans
hand. Färden i Akvariets värld börjar vid
strandområdet och fortsätter genom Västerhavets olika miljöer ned till de djupa
bottnarna.
E Men hon säger sig ha accepterat att hon inte
hinner med allting, att hon inte kan leva upp
till sina ambitioner. Men frågan är om det är
något hon intalar sig.
– Nej, jag har accepterat det. Jag gör det
jag måste. Sen vill jag gärna göra mer, men
man kan inte jobba dygnet runt. Jag har en
familj också.
För att koppla av skrotar hon hemma med
familjen, ger sig ut i naturen, arbetar i träd­
gården eller träffar vänner. Hon rider ett par
gånger i veckan och skulle gärna vilja hinna
med fler gånger.
20
Arbetsplatsen är inte så stor, de är åtta fast
anställda vara fyra på heltid, plus ett stort an­
tal säsongsarbetare under sommaren. Hon är
inblandad i det mesta, men har fått lära sig att
släppa taget om det som andra är bättre på.
– Om jag ska säga det själv så är jag både
bra och dålig på att delegera. Jag kan vara
petig med sådant som jag begriper, men jag
är en av de med kortast erfarenhet av huset
så jag måste vara väldigt lyhörd när det gäller
verksamheten.
Som chef vill hon att personalen ska känna
sig sedd av henne. Att se en medarbetare är för
henne att lyssna och att lära känna personen
också på ett personligt plan. Hon vill ge dem
bra förutsättningar och säger ifrån ordentligt
när e-postmeddelanden och annat avslöjar att
de jobbar på fel tider.
När hon började fick hon ett tjänsterum på 30
kvadratmeter med utsikt över fjorden.
– Det kändes fel när personalen hade ett
trångt kafferum med två små fönstergluggar
mot norr. De fick mitt rum och jag flyttade in
i ett mindre. Det är viktigt för mig att visa att
jag tycker att de ska ha det lugnt och skönt på
rasterna och att de får ljus.
Samtidigt som hon vill personalens bästa
tvekar hon inte att sätta ned foten. Ett exem­
pel är semesterveckorna. Havets Hus har 40
procent av årets alla besökare i juli och under
de två mest intensiva veckorna beviljar hon
inga semestrar alls. Detta protesterar perso­
nalen mot.
– Men jag viker mig inte. Vi tjänar mest
pengar då och måste ha all kompetens på
plats. Facket säger inte emot mig för de förstår
att verksamheten kräver detta.
J
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
lagar & regler
Lite omtanke ger
friska ­medarbetare
U En
viktig uppgift för dig som chef
är att ha koll på hälsan hos dina med­
arbetare och snabbt se signalerna när
stress och ohälsa dyker upp.
text susanne blick ILLUSTRATION NICKAN JONASSON
Det ligger i arbetsgivarens in­
tresse att de anställda är friska
och friskvårdens betydelse för
medarbetarnas prestationer är
viktig. Friskvård på jobbet kan
vara allt möjligt som gör att vi
sköter om kropp och själ till ex­
empel sponsrade motionskort,
kostrådgivning, rökavvänjning,
fruktkorg, yoga, meditation
och annat. Frisk­
vården ska
ge möj­
Genom ett hälsofrämjande ledarskap kan du skaffa bra arbetsvillkor för dina medarbetare.
lagen U Det ska arbetsgivaren göra
Arbetsmiljölagen 3 kap
1a - 3§.
P Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön
och ska...
...vidta alla åtgärder som
behövs för att förebygga
ohälsa och olycksfall.
...instruera och informera de anställda
för att undvika
risker.
...ha en organisation för
rehabiliterings- och
anpassningsverksamhet.
...anlita den företags­
hälsovård som behövs.
Källa: Vision, Previa,
Arbetsmiljöverket
ligheter att uppmuntra alla,
och framför allt, dem som inte
redan har sunda motions- och
kostvanor.
Att arbetsgivaren står för
friskvårdskostnader beror på
att man räknar med att en frisk
medarbetare som motionerar och
äter bra också presterar bättre.
Vad är då ditt ansvar när det
gäller dina medarbetares hälsa?
Är inte det inte upp till varje en­
skild individ att ta ansvar för sin
egen hälsa? Till viss del är det
sant men när det gäller arbets­
miljön har chefen ofta ett dele­
gerat ansvar från arbetsgivaren.
Friskvård handlar både om
att förebygga och främja en
god hälsa hos medarbetarna.
Genom ett hälsofrämjande
ledarskap kan du skaffa
bra arbetsvillkor för dina
medarbetare. Rent konkret
kan det handla om att visa
omtanke mot dina medarbe­
tare, och om att uppmuntra
regelbundna fikapauser,
tillhandahålla friskvård och
tekniska hjälpmedel som
fungerar som de ska.
Försök mota Olle i grind,
alltså motverka stress både hos
dig själv och hos dina medarbe­
tare, innan den uppstår:
P Ta pauser.
P Prata med varandra.
P Bryt ned projekt i mindre
delar.
P Samarbeta och våga be om
hjälp.
P Prata om rätten att säga nej.
P Be om feedback.
P Delegera.
P Effektiva möten.
P Var uppmärksam på person­
liga kriser. J
Läs mer på vision.se/chef
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
21
friskvård
Dags för veckans styrkepass.
Camille Edgren (tv), hälsoombud och Sofia Rooth Andersson tränar
tillsammans och peppar varandra.
ett lyft f
text annika larsson foto rickard kilström
I Nacka kommun utanför Stockholm är friskvård en viktig del av
På äldreenheten är biträdande enhetschef Harriet Holmgren driv
P
å äldreenheten i Nacka är häl­
soaktiviteterna många. De
har varit igång i flera år och
på senare år har också kom­
munen satsat allt mer på friskvård.
De erbjuder friskvårdsbidrag, frisk­
vårdstimme, stressprofil och olika
aktiviteter och utbildningsinsatser kring hälsa.
I källaren på det relativt nybyggda stads­
huset finns både gym och en gymnastiksal.
Där h
­ åller något av äldreenhetens tre hälso­
22
ombud styrketräningspass en gång i veckan.
– Det är lite olika hur
många som kommer. En del
vill bara testa om det är något
de tycker om och man gör ju
det man orkar. Vi var kanske
lite optimistiska själva också
när vi provade ut ­övningarna,
Harriet Holmgren
konstaterar Camilla Edgren,
biståndshandläggare och hälsoombud på en­
heten.
Själv har hon inte varit så aktiv tidigare och
är en av dem på enheten som med lite drag­
hjälp från kollegor kommit igång och tycker
träningen är kul. Som hälsoombud håller hon
koll på vilka olika lopp som är på gång och
vilka aktiviteter som går att delta i via kom­
munen. På apt-möten får alla medarbetare
också komma med förslag på aktiviteter och
så bestämmer de gemensamt vad de ska vara
med på. När kommunen ordnat stegtävlingar
har de varit med och de har även hittat på egna
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
friskvård
ör hälsan
personalpolicyn.
ande i hälsoarbetet.
aktiviteter, som tipspromenader på lunchen,
gå på fotografiska museet och springa blod­
omloppet.
– Fotografiska museet är ju friskvård i ett lite
vidare perspektiv. Och loppet kan ju alla vara
med på eftersom man kan gå om man vill. Så
får man en picknick-korg om man är några
stycken så det blir lite socialt också, säger
biträdande enhetschefen Harriet Holmgren.
I september ska hela socialtjänsten ha en
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
friskvårdsdag och förra hösten erbjöds alla
anställda inom socialtjänsten att göra ett
hälsotest. De mätte blodtryck och kolesterol,
fick göra ett cykeltest och svara på frågor om
livsstil. Testet var frivilligt men alla tog chan­
sen och i höst får de göra om testet och se om
de gjort några förbättringar. Som chef får
Harriet Holmgren inte reda på individu­
ella resultat men får en sammanfattning för­
enheten. Stegtävlingen däremot redovisades
öppet. Alla som var med, och det var nästan
alla, kunde se hur de andra låg till.
– Det var många som gick mycket mer än
de brukar göra. Det blir också en gemensam
grej, alla har något att prata om vid fikabordet,
säger Sofia Rooth Andersson, biståndshand­
läggare.
Från kommunens sida är syftet förstås att E
Allt är frivilligt. Jag ser det mer en möjlighet vi kan erbjuda som arbetsgivare och att
man uppmuntrar till att vara aktiv på så sätt.
23
friskvård
E personalen ska vara friskare och orka med
både jobb och fritid. Däremot har Harriet
Holmgren inte upplevt någon press uppifrån.
– Allt är frivilligt. Jag ser det mer en möj­
lighet vi kan erbjuda som arbetsgivare, med
träningslokalen, friskvårdstimmen och frisk­
vårdsbidraget och att man uppmuntrar till att
vara aktiv på så sätt, säger hon.
Det är också så hon ser på sin roll som chef,
att ge personalen möjligheten och samtidigt
visa att hon tycker friskvården är viktig ge­
nom att delta själv. Att aktiviteterna skulle
upplevas som pressande för någon medar­
betare har hon svårt att se. Snarare tycker
hon det stärkt sammanhållningen i gruppen.
Camilla Edgren och Sofia Rooth Andersson
håller med.
– Det är ju inget direkt tryck att göra det
här. Vi tar upp förslag på aktiviteter på möten
och märker vi att det inte finns intresse så läg­
ger vi det på is, säger Camilla Edgren.
– Ja, det drabbar ju ingen annan om jag tar
en promenad på lunchen och det är ju inte så
att man tjatar på de som inte vill vara med.
Det är högst frivilligt, säger Sofia Rooth An­
dersson.
Till hösten har de ännu inte planerat in
vilka aktiviteter de ska göra. De har pratat
om en bowlingkväll och ska fortsätta med
styrkepassen men det får vänta till efter den
gemensamma friskvårdsdagen.
– Det är ingen långtidsplanering på detta.
Vi tar en termin eller några månader åt gång­
en. Det är ungefär lagom ambitionsnivå, säger
Harriet Holmgren.
J
Uppmuntran snarare än press,
så ser Harriet Holmgren på
möjligheten att erbjuda sin
personal friskvård på jobbet.
"bra att det satsas"
Hälsa har blivit ett allt viktigare, även på jobbet. Fler och
fler arbetsgivare satsar för att
få personalen i rörelse samtidigt som det också börjat talas
om en ”hälsohets”. Christin
Berg, hälsostrateg, tror det
ofta handlar om brister i informationen.
Med tanke på all ohälsa i sam­
hället tycker Christin Berg det
är bra att arbetsgivare tar ett
större ansvar för personalens
hälsa. För arbetsgivarna handlar
det förstås om att få ner kostna­
der för frånvaro, men också
24
om att få ett hållbart arbetsliv.
– Däremot ska ingen känna
sig kontrollerad eller hetsad att
träna eller gå ner i vikt. Perso­
nalen ska känna att de är delak­
tiga och får stöd i att må bättre.
Det måste finnas en strategi och
informationen ska vara kul och
peppande utan pekpinnar, säger
hon.
Christin Berg tycker man som
arbetsgivare ska vara tydlig och
förklara varför man satsar på
friskvård, eller som hon själv
föredrar att kalla det, strategiskt
hälsoarbete. Ordet friskvård
kopplas ofta samman med fysisk
aktivitet men Christin Berg me­
nar att det behövs ett bredare
perspektiv. Mo­
tion är visserli­
gen viktigt, men
även kost, stress
och sömn påver­
kar hur vi mår.
– Varje ar­
Christin Berg
betsplats be­
höver titta på vad man har för
utgångsläge. Vilken typ av per­
sonal har vi? Var är vi och vart
vill vi? Först därefter kan man
se vilka verktyg som ska använ­
das, säger hon.
Vilka verktyg som fungerar
beror på utgångsläge och mål.
När det gäller fysisk aktivitet
har träningsbidrag och frisk­
vårdstimme visat sig gynna
främst de som redan är aktiva,
men det tycker inte Christin
Berg behöver vara fel.
– Det är bra att visa för dem
som är igång att vi uppmuntrar
och stöttar dem i träningen. Det
svåra är oftast att nå de som inte
rör sig alls och då kan en steg­
tävling vara ett alternativ, säger
hon. J
text annika larsson
foto mikael rosqvist
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
Hannons e
ns
no
An
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
25
ledarskap
Alla vill de främja misslyckanden. Utan att våga misslyckas är det
Och utan att prata om det kan ingen heller lära sig av det. Men tre
konsten att
"Det var bara att ge
sig in i getingboet igen"
U Man får bättre förtroende
om man vågar erkänna sina
misslyckanden. Det tror Heli
Kunnas, chef för ett äldreboende i Göteborg, som öppet
berättar hur det var att ge
sig in i getingboet efter en
Lex-Sarah-anmälan från en
anhörig.
Heli Kunnas hade jobbat många
år inom barnomsorgen när hon
en dag för två år sedan fick job­
bet som chef för äldreboendet
Barken i stadsdelen MajornaLinné. Med nya ögon såg hon
behovet av såväl bättrade ru­
tiner, schemaändringar som
att flytta runt personalen – för
verksamhetens bästa.
– Få hade nog gjort så myck­
et förändringar innan jag kom
hit, säger Heli Kunnas.
För att illustrera det flyger
hon upp och öppnar dörren till
sitt kontor för att visa teckning­
en på en häxa med texten ”Man
vet aldrig vad hon kokar ihop”.
Hon skrattar gott, tonen är rå
men hjärtlig. Visst, allt har inte
varit populärt, särskilt inte att
flytta runt personalen. Men hon
säger samtidigt att hon fått fan­
tastiskt resultat i medarbetaren­
käten, och känner sig trygg med
att de gillar henne som chef.
Men förändringarna har inne­
burit ett risktagande, en risk
att misslyckas. Om det går fel
brukar hon inte ha svårt att er­
känna sina misslyckanden. Hon
tycker att man måste stå för det.
Motsatsen vore värre.
26
Heli Kunnas misslyckades
och fick hantera en Lex
Sarah-anmälan.
– Att skylla ifrån sig på nå­
gon annan, det är inte bra.
Heli Kunnas tror att alla lär
sig av att prata om sina
misstag. Hon upplever
att det finns ett öppet
klimat där man vågar
berätta om missta­
CHEF FÖR ­
gen.
ÄLDREBOENDE
– Personalen be­
höver varandras stött­
ning, därför är det bra att
prata om det.
HELI
Särskilt efter en Lex-Sarah-an­
mälan. Visst var det läskigt att
hantera ett sådant misslyckan­
de. Heli Kunnas var på semester
när anmälan damp ner. Hon
hann tänka tusen tankar innan
hon var tillbaka på jobbet.
– Men det var bara att ge sig
in i getingboet igen. Ta reda på
vad som gått fel, varför och hur
det kunde ske.
Det framgick ganska snabbt
att det berodde på bristande ru­
tiner och på personalbrist.
– Det fick jag ta på mig. Man
försöker alltid dra ner på som­
marvikarierna. Men det blev
ohållbart, personalen hann inte
med och gjorde saker slarvigt.
Utredningen hade räknat
på hur de skulle hinna göra
allt under denna tidspress, det
visade på en ohållbar situation
eftersom de boende hade stor
vårdtyngd.
– Jag lärde mig otroligt
mycket på det. Jag fick förbättra
rutiner, scheman och kan nu ar­
gumentera för behovet av per­
sonal till vårt stora vårdbehov. J
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
ledarskap
svårt att lära sig av misstagen, tänka nytt och våga vara kreativ.
olika chefer hanterar misslyckanden på helt olika sätt på jobbet.
misslyckas!
text helena munther
anna rehnberg
"Jag försöker bjuda på
mig själv och mina fel"
Mats Udde Jonsson
U Ekonomichefen Ralph Haf-
ström vill främja ett tillåtande
klimat där man vågar kommunicera sitt misstag. Frågan är i
vilket forum och inför vem.
Ralph Hafström fick för snart
två år sedan ansvar för eko­
nomiavdelningen på ÖrgryteHärlanda stadsdelsnämnd och
vikarierar för tillfället även som
stadsdelsdirektör. De två stads­
delarna hade slagits ihop med
sina olika kulturer och krävde
nya rutiner, det bästa av de olika
världarna. Han har försökt reso­
nera sig fram till lösningar, men
allt passar inte alla. Då krävs det
mod att ta nya risker, som kan
lyckas – eller inte.
– Jag jobbar mest med po­
sitiv feedback, för att förstärka
det som gjorts bra, säger Ralph
Hafström, men måste som alla
andra även hantera misstag.
försiktighet gynnar det öppna
och tillåtande klimatet och gör
att medarbetarna känner att de
vågar komma till honom med
sina misstag.
Den största risken för misstag
ligger dock i bedömningen av
den ekonomiska utvecklingen.
Det misstag han gjort fick
han erkänna både här och där.
– Det var ett periodiseringsfel
som var 4,5 miljoner fel. Det här
gör riktigt ont, säger han och
pausar en stund.
I den bästa av världar anser
– Jag fick berätta för
han att det är bra att
avdelningen, lednings­
lära av varandras
gruppen, stadskans­
misstag, att prata
liet, facket, alla, att
öppet om det. Men
vi hade ett felaktigt
det är viktigt att inte
EKONOMIbeslutsunderlag.
Det
hänga ut någon.
CHEF
upptäcktes i tid, men
– Jag tror det kan
det kunde ha fått konse­
vara förödande för hela
kvenser, säger han.
gruppen, säger Ralph Haf­
Det bär honom emot att be­
ström.
rätta om det, men tycker samti­
I stället tas misstagen mest
digt att det är mänskligt.
upp med chefen och han tar se­
– Jag försöker bjuda på mig
dan med sig kunskapen när han
själv och mina fel, för att även
i sin tur stöttar någon annan
andra ska våga göra det. J
medarbetare. Han tror att hans
RALPH
läs om områdeschefen linda johannessen E
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
27
ledarskap
"Det är en farlig självbild att vilja vara perfekt"
rädd att göra misstag, rädd
att misslyckas. I dag ser hon
misslyckanden som lärande.
farenheten, den finns i kroppen.
Det misstaget försöker jag inte
göra om, säger Linda Johan­
nessen.
– Det är en farlig självbild att
vilja vara perfekt, ingen kan
vara det, inte heller jag, säger
Linda Johannessen.
Hon är ny områdeschef för
kultur och fritid i stadsdelen
Majorna-Linné i Göteborg. Det
första hon fick lära sig var att
följa linjevägen, rätt ordning
på vem som ska få information
först. Sådana misstag har hon
varit med om både mot sig själv
och att göra själv.
– När min chef hoppade över
mig, då lärde jag mig av den er­
Men misstag sker och det bästa
anser hon vara att skapa en
kultur där alla hjälps åt att se
risken för misslyckanden
i tid – och då kunna
korrigera varandra.
– En hjärna kan
inte styra en stads­
– Vi säger inte: Så­
del, det vore hy­
OMRÅDESdär
gör man inte. Vi
bris. Därför måste
F
CHE
korrigerar lugnt, sakligt
jag som chef också
och personligt.
kunna bli korrigerad
En kultur med nålstick,
och se det som en gåva.
hämnd eller där folk känner sig
Hur det sägs kan dock vara
hotade försämrar tilliten.
viktigt.
Utan misslyckanden skulle vi
aldrig utvecklas, våga hitta
nya vägar eller nya lösningar
på oväntade problem. Då
krävs mod att ta risker – och
därmed mod att misslyckas.
Arbetslivsforskaren Sandra
Jönsson förklarar vad som
underlättar ett öppet och til�låtande klimat.
riskerade att misslyckas. De
blir rädda för misslyckanden
för de tror inte de är tillräckligt
smarta. Hur ska de då utvecklas
och nå framgång?
Per svensson
U Förr var Linda Johannessen
LINDA
– Om någon driver en fråga
som verkar kontraproduktiv,
som ser ut att vara ett misstag,
då försöker jag först förstå,
oftast handlar det om missför­
stånd.
För att få medarbetarna att våga
prata om sina misslyckanden
har hon flera strategier.
– Jag kan inleda mötena med
två frågor: vad har varit bra
såhär långt och vad har varit
dåligt?
– Då finns ett forum för att
ta upp misstag eller sådant som
kan upplevas besvärligt. Misstag
som hamnar i papperskorgen,
som ingen pratar om, det är inte
lärande.
J
missar har betydelse
för senare framgångar
28
Det kan under­
lättas av ett bra
socialt klimat
och stöd på
jobbet.
– Får
man feed­
back av
chefen
och av
kollegor? Hur ser
det emotionella
stödet ut, lyssnar
man på varandra,
eller får man hjälp
handgripligen till att lösa en
uppgift, eller kanske informa­
tivt stöd? Hur är attityden kol­
legorna emellan? Misstänksam
eller avslappnad och positiv?
Sådant bör ledare tänka på. J
colourbox
Problemet är att vi ofta har lärt
in att det är fult att misslyckas.
Redan som barn formas vi in i
en kultur där man stärker det
lyckade mer än det misslyckade.
Alina Tugend, en amerikansk
journalist har gett ut boken Better by mistake, där hon fördju­
par sig i både orsakerna kring
varför vi är så rädda att miss­
lyckas och varför det tvärtom är
smart att våga misslyckas.
Alina Tugend hänvisar bland
annat till studier som gjorts
bland smarta studenter. De
valde hellre enkla test för att
fortsätta betraktas som smarta,
i stället för svårare test där de
Att misslyckanden har betydelse
för framgång blir kanske tydli­
gast i högriskyrken som piloter
och läkare. Där måste alla lära
sig av varandras misslyckanden
för att bli bättre och inte uppre­
pa samma misstag. Ett tänkesätt
vi alla kan lära oss av.
Sandra Jönsson pratar där­
för om vikten av att skapa en
lärande miljö. För att ta reda
på om en sådan miljö råder på
arbetsplatsen och för att hitta
förbättringsområden kan man
reflektera över ett antal frågor.
Hjälper man varandra att ut­
vecklas på avdelningen? Blir
man belönad för utvecklingen?
Ger man varandra öppen och
ärlig feedback? Frågar man
varandra vad de tycker om en
egen idé?
– Om man jobbar med dessa
saker skapar man förutsättning­
ar för ett lärande klimat, säger
Sandra Jönsson.
Ett annat sätt är att främja
ett innovativt klimat.
– Det handlar mycket om
kommunikation, att
man har möjlig­
het att prata med
varann och upp­
muntrar för­
bättringar och
egna initiativ.
Det är bara att bryta
ihop och komma igen. Chefen i fokus nr 4 U september 2012
Hannonser e
ns
no
An
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
29
böcker & tidskrifter
Bra inspirationskälla
Så lyckas du som chef
De tio vanligaste utmaningarna –
och lösningarna
Nina Karlsdotter & Dag Bremberg
Ekerlids Förlag
U Recension
Vilka är de vanligaste utmaning­
arna du som chef ställs inför?
NLP-coachen* Nina Karls­
dotter och Dag Bremberg, kom­
munpolitiker och chefredaktör
för chefstidningen Position, har
gjort gemensam sak och iden­
tifierat tio vanliga utmaningar
chefen kan råka ut för:
Formulera vision och grund.
Leva efter sin värdegrund. Lägga livspusslet. Släppa specialistrollen. Klara mellanchefens
roller. Motivera medarbetare.
Kommunicera effektivt. Hantera konflikter. Förebygga stress.
Förmedla företagets uppdrag.
Deras gemensamma bok
bygger på tio fall. En chef har
ett problem och vänder sig till
NLP-coachen för att få hjälp
med att bena ut problemet.
Namnen är påhittade men fal­
len bygger på verkliga chefer
utgivet
I den andra delen av
boken presenteras ett an­
tal modeller för att bli en
bättre chef. Här blir det
å andra sidan väldigt ve­
tenskapligt när författarna
redogör för Maslows be­
hovstrappa, modeller för
konflikthantering och för
kommunikation. Lite stil­
brott får man nog säga och
en bok blir två.
Det finns inga univer­
sallösningar eller enkla
checklistor för att bli en
bra ledare, konstaterar
Nina Karlsdotter och Dag
Bremberg i efterordet. De
aspirerar inte på att sitta
på alla svaren utan vill att
boken ska fungerar som in­
spirationskälla när du stöter
på problem i ditt chefskap.
Och som sådan fungerar
den bra. text Susanne blick
*Neuro Lingvistisk Programmering rör sambandet mellan
det sätt som vi tänker på och
det sätt på vilket vi uttrycker
oss i ord och kroppsspråk.
ett axplock av nyutkommen ledarskapslitteratur
All Inclusive
Maria Jacobson
Premiss förlag
Här introduceras
begreppet norm­
kritik. Det är en
metod där du som
är chef får lära
dig att ifrågasätta
det som anses
normalt i stället för att fokusera
på det, som anses avvikande.
Tanken är att komma bort från
ett ”vi och dom-tänkande” och
på så sätt hjälpa organisationer
att komma tillrätta med diskri­
minering och stärka mångfalds­
30
som Nina Karlsdot­
ter har samtalat
med. Hon serverar
inga lösningar,
utan samtalen är
coachande och
terapeutiska och
syftar till att få
cheferna att gå
hem och fundera
över sin situation
och till slut själva
hitta lösningarna.
Dag Brem­
bergs roll är
journalistens.
Efter varje fall
”intervjuar” han
Nina Karlsdot­
ter och borrar
lite djupare i
varje fall. Ett
litet annorlunda
grepp som jag
gillar eftersom
de på det sättet
faktiskt lyckas
problematisera
de ibland lite
ytliga självklara
råden från coachen.
arbetet. Du som chef, i egenskap
av formellt överordnad, har
normativ och social makt. Makt
att framhålla vilka värderingar
samt vilka etiska och moraliska
principer som ska vara vägle­
dande.
Det är inte magi det är energi
Tommy Lundberg, Beatrice Svedberg, Stefan Åsbrink
Meeting International Publishing
Konkreta tips om hur du gör för
att lyckas med genomförandet
av en konferens, en kickoff, ett
chefsmöte eller något annat
möte där det handlar om att
kommunicera. Du
lär dig något som
författarna kallar
upplevelsebaserad
kommunikation,
möjligheten att
oavsett vilket
budskapet är, kunna förmedla det
på ett sätt som i sig blir en upple­
velse. Lyckas du kan du få män­
niskor att röra sig åt samma håll.
Maktens signaler – från plym
till naket huvud
Barbro Hedvall
SNS Förlag
Svenska kvinnor bör inte bära
kläder som är för
urringade i halsen,
framför allt inte
om du är en kvinna
med makt. Nord­
iska kvinnohalsar
är nämligen rätt
bleka på vintern och då blir
­intrycket tanigt, lite ängsligt,
fruset och utsatt. Svep en schal
om halsen! Den uppmaningen
riktar före detta DN-journa­
listen Barbro Hedvall i denna
bok om vad kläder signalerar
och betyder för människor med
makt. Hon tar exempel från
både dåtid och nutid.
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
fråga ombudsmannen
Hannonser e
U Har du frågor till din personliga ombudsman?
Skicka ett mejl till [email protected].
Skriv ”Fråga ombudsmannen” i ämnesrutan.
?
Jag har en medarbetare
som medvetet smiter
undan arbetsuppgifter som
hon tilldelats. Hon har alltid
en förklaring som inte går att
vifta bort. Jag är ny enhetschef på ett äldreboende och
har 37 underställda. Min roll
bygger på att medarbetarna
i hög grad själva ser och tar
ansvar för vad som behöver
göras. Jag kan inte arbetsleda enskilda medarbetare i
dagliga rutiner.
Jag funderar på att ha
samtal med henne och hennes fackliga företrädare men
är osäker på vad jag får/kan
säga. Frustrerad, hur gör jag?
!
Problemet du tar upp här
är något som förekommer
då och då på alla arbetsplatser.
Du som chef är medveten
om vikten av att ge medarbe­
tarna utrymme att ta ansvar för
de arbetsuppgifter de har att
utföra. Och medarbetarna är
väl medvetna om vad som för­
väntas i deras roll i organisatio­
nen. Om du inte redan har haft
samtal med vederbörande är
det att rekommendera att börja
med ett ”uppföljningssamtal”
som man bör ha med sina med­
arbetare någon/några gånger
under verksamhetsåret utöver
lönesamtalet och utvecklings­
samtalet.
Det är bra att ni sätter er i
ett första samtal för att höra
hur medarbetaren uppfattar sig
själv och sina insatser. Doku­
mentera det ni samtalar om och
särskilt det ni kommer överens
om. Jag rekommenderar dock
att det första samtalet hålls
bara mellan dig och medar­
betaren. Det kan kännas mer
informellt och odramatiskt på
det viset.
Du bör ta hjälp av någon HR-
resurs om det finns hos dig och
medarbetaren kan ta med sig
ett fackligt ombud som stöd om
de första samtalen inte leder
till önskat resultat. Det är ju
också så att om samtalen inte
leder till någon positiv föränd­
ring måste du som arbetsgivare
vidta andra arbetsrättsliga åt­
gärder och i det läget är det bra
om du kan visa dokumentation
på vad du/ ni har gjort för att få
till en positiv förändring.
Försök att leda samtalet i en
sådan riktning att medarbeta­
ren själv får föreslå åtgärder för
att få till en positiv förändring.
Kanske finns det helt pri­
vata orsaker till det som hänt?
­Eller det kanske är något i er
”relation” som bidrar till att
medarbetaren inte har kunnat
förmedla vad det är i arbets­
uppgifterna eller i arbetsmiljön
som gör att arbetet inte utförs?
Ett tips är också att ta hjälp
av dina mer erfarna chefskol­
legor. Du kan också få råd och
stöd från din personliga om­
budsman som finns nära dig i
din region.
Beatrice Öhrnberg
Personlig ombudsman för chefer
Annons
Min medarbetare smiter
ifrån sina ­arbetsuppgifter
U Beatrice Öhrnberg är en av Visions sju personliga
ombudsmän. Som chefmedlem i Vision kan du ­genom
din personliga ombudsman få bland annat en rådgivare
och ett bollplank, hjälp med avtalstolkning, en diskussionspartner i arbets­miljöfrågor med mera, samt stöd av
Vision vid förhandlingar som gäller dina villkor. Läs mer
på www.vision.se/chef
Chefen i fokus nr 4 U september 2012
31
min karriär
Thure Morins samhällsengagemang tändes under uppväxten
i det norrbottniska sågverkssamhället. Engagemanget är en drivkraft
som väglett honom u
­ nder hans snart 30-åriga chefskarriär, som
just tagit en ny vändning.
intervju sara jonerin
eskilstuna kommun
U
Du har nyligen bytt jobb.
Hur kom det sig?
– Jag fick frågan av min
arbetsgivare om jag ville ha ansvar
för individ- och familjeomsorgen,
arbetsmarknadsinsatser och vux­
enutbildning i kommunen. Det
kändes rätt med en ny utmaning
så jag tackade ja. En viktig uppgift
blir nu att göra det möjligt för fler
eskilstunabor att försörja sig själva,
det vill säga minska behovet av för­
sörjningsstöd. Ytterligare ett skäl
är att jag då hade jobbat i åtta år på
Vuxenförvaltningen i Eskilstuna
kommun, den längsta tid jag haft en
tjänst hittills.
Det är en lång resa från arbetarhemmet till kommuntoppen. Hur
hamnade du här?
– Den vägen har inte varit utstakad
från början, utan har gett sig av sig
själv. Men visst är det en lång resa,
när jag som 21-åring började socio­
nomutbildningen i Örebro hade jag
inte varit söder om Sundsvall.
Vad har du gjort sedan?
Hur länge har du stannat på dina
tidigare tjänster?
– Jag har bytt jobb var femte, sjätte
år under hela min yrkeskarriär. Jag
tycker att det brukar kännas bra att
byta efter ungefär så lång tid. Då är
det dags att pröva sig själv i ett nytt
sammanhang och att utveckla nya
sidor. Sedan kan det vara bra för
verksamheten att någon ny kom­
mer in som har ett annat perspektiv
och idéer.
Det låter som att det är viktigt för
dig att pröva nya saker. Stämmer
det?
Hur tycker du att det är att vara
chef?
– Jag har jobbat i Västerås kom­
mun i många år. Bland annat som
boendestödjare, chef för ett be­
handlingshem, distriktschef inom
förskolan, kommundelschef i Skul­
tuna och chef för sociala nämnder­
nas stab, som ombudsman på SKTF
och så i Eskilstuna kommun som
förvaltningschef.
fakta U Thure Morin
Titel Chef för arbetsmarknads- och familjeförvaltningen. Arbetsplats Eskilstuna kommun. Ålder 59 år. Lön 72 900 kronor i månaden. Familj Gift med Kristina som är lärare, har två egna barn, två
bonusbarn samt tre barnbarn. Fritid Gillar att vara i fritidshuset i
Dalarna, fiska och fota, träna och vara med barnbarnen.
colourbox
– Ja, att få utvecklas är en stark
drivkraft. Och att bli bättre och
­vässas i det man gör.
– Jag gillar det och att jobba i en
verksamhet som jag tycker är viktig
och meningsfull. Jag har ett starkt
samhällsengagemang och jobbar även ideellt för Stadsmissionen.
Var kommer engagemanget ifrån?
– Jag är uppväxt i ett gammalt sågverkssamhälle i Norrbotten, Båt­
U Chefen
32
skärsnäs som kallades ”Sveriges rö­
daste näste”, där gick hela familjer
på fackmöten. Det var oundvikligt
(skratt) att bli samhällsengagerad
när man kommer därifrån. Den lilla
människans utsatthet blev så tydlig.
Du har ju jobbat i 28 år som chef.
Vad är det jobbigaste du varit med
om?
– Att kombinera myndighetsutö­
vande med att stötta människor är
alltid svårt, att omhänderta barn
som far illa till exempel. Det finns
också mycket som kan vara jobbigt i samband med personalfrågor.
Hur har du hanterat det?
– Jag har försökt att ha lagom distans, utan att för
den skull förtränga mina känslor. Det viktiga är att
fokusera på vilket uppdrag och vilken roll man
har i sammanhanget.
Vilka är dina främsta styrkor som chef tycker du?
– Jag har väl lyckats inspirera och motivera mina medarbetare för
uppdraget. Jag har också ett norrländskt lugn med mig i kombina­
tion med ett starkt samhällsengagemang. J
i fokus nr 5 utkommer den 31 oktober 2012
Chefen i fokus nr 4 U september 2012