1. No category

U en
tidning om ledarskap från fackförbundet
lö n e s ta ti
s ti k . Så har
lönerna ökat
på fem år
si d 5
U nr 6 december 2011 U Lösnummerpris 60 kr
reportage . Lär dig läsa
kroppens
språk
Svårt att
driva värdig
äldreomsorg
sid 4
sid 26
"Julstress,
vad är det?"
sid 29
prisad socialtjänst. Årets chef
finns i Höör
sid 16
Många flörtar på jobbet
sid 5
mediaträning. Så pratar du
med journalister
vagrar vara
tyst pa natet
sid 22
Alex Hirschi bloggar och twittrar om äldreomsorgen
sid 12
Hannons e
Chefen i fokus Nummer 6
U December 2011
innehåll
reportage
16
En envis visionär.
Möt Cecilia Grefve,
socialchef i Höör som
har lyckats få med både
medarbetare som medborgare i båten vid ett
omfattande förändringsarbete.
22
Kom inte igenom mediebruset. Polisen fick
kom ut i press, radio och TV men sällan
socialtjänsten. Därför har frustrerade chefer
inom socialtjänsten i Göteborg har bildat en
mediegrupp.
ad är ett värdigt avslut på livet? Ja, det är definitivt inte
värdigt när gamla människor dör av svält på våra äldre­
boenden. Det är en fruktansvärd bild av ålderdomen vi ser
nu. En bild som skrämmer inte bara mig, utan också mina
än så länge friska föräldrar, från vettet.
”Vi har en värdig äldreomsorg, men precis på gränsen
­ibland. Hade man som chef färre underställda skulle man kunna
jobba mer tillsammans med personalen, utveckla verksamheten, jobba
med mål och så vidare…” En av många kommentarer i Visions under­
sören andersson
V
Sluta blunda börja blogga. De sociala medierna har blivit något som alla chefer måste
förhålla sig till. Det menar experterna. Det
handlar om att öppna verksamheten och
skapa en dialog med allmänheten, anser två
chefer som gärna twittrar och bloggar.
fredrik persson
Värdigt & ovärdigt
8
sökning om hur enhetscheferna inom äldreomsorgen uppfattar sin arbets­
situation. Läs mer om undersökningen i detta nummer.
Det blir allt viktigare att jobba med etik, moral och värderingar. I Höör
finns en chef som jobbat hårt med att införa en gemensam värdegrund
för socialtjänsten. För det arbetet, och för sitt sätt leda en stor omorgani­
sation, har Cecilia Grevfe fått stora Chefspriset. Jag
mötte henne på hemmaplan i kommunhuset som
tidigare var ett äldreboende.
Till sist, det går alltså inte att sticka huvudet i
sanden längre. Vi twittrar, bloggar och facebookar
som aldrig förr. Alex Hirschi, även han enhets­
chef inom äldreomsorgen, vill ge en annan
bild genom att blogga om sitt jobb.
Nästa nummer av Chefen i fokus kom­
mer i januari. Ha en stressfri jul och gilla oss
på Facebook.
Det går att säga mycket med kroppsspråket.
26
Att tala med kroppen. Vet du vilka signaler
du sänder ut med ditt kroppsspråk? Markerar du hög- eller lågstatus. Det går att träna
på att läsa sitt eget och andras kroppsspråk.
avdelningar
4 chefsenkäten
Svårt att ge värdig äldreomsorg
1 4 lagar & regler
Vad är en visslare?
20 gör det själv
Susanne Blick
Lär dig hantera jobbiga människor.
Chefredaktör
3 0 kort från vision
32 böcker & tidskrifter
U Hör av dig! Har du tips, idéer eller synpunkter
så tveka inte att höra av dig. Mejla susanne.blick
@chefenifokus.se eller ring 08-789 64 52.
adress
Box 7825, 103 97 Stockholm
Besök: Kungsgatan 28 A
PRENUMERATION
Vision-medlem 168 kr/år,
icke-medlem 360 kr/år.
www.vision.se
www.chefenifokus.se
3 3 fråga din ombudsman
3 ­­4 min karriär
Monica Birgersson slutar om det inte är kul.
Chefredaktör
layout
Skribenter
Insänt material
omslag
Susanne Blick
08-789 64 52
070-578 64 52
susanne.blick
@chefenifokus.se
Michael Ennab
08-789 64 51
[email protected]
Erik Larsson
08-789 65 31
[email protected]
Tidningen ansvarar inte för
insänt, ej beställt material.
Allt material i Chefen i fokus
lagras och publiceras elektroniskt. I princip publiceras
inget material med förbehåll
mot denna hantering.
Anna Rehnberg
Ansvarig utgivare
Anni Alm
Lotta Ekstedt
Ingela Hofsten
Oscar Magnusson
Helena Munther
Lotta Svensson
Kent Källqvist
08-789 64 55
[email protected]
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
Teknisk redaktör
Annonsförsäljare
Ad4you Media AB
Benny Eklund
08-505 667 80
[email protected]
Chefen i fokus är medlem av
Tryck
V-TAB Vimmerby AB
medeltal 2010 är 16 900
ISSN 1653-8773
Chefen i fokus är en
medlemstidning.
Producerad av Allt om
Jobbet Media AB
Utgiven av Vision.
3
inkorgen
chefsenkäten
Tuff tid för chefer
U En majoritet av cheferna
inom äldreomsorgen tycker
att de har möjlighet att påtala brister inom sin egen
verksamhet. Det gäller såväl
chefer i kommunalt driven
äldreomsorg som de som jobbar privat. Det visar en undersökning som Vision har gjort.
o
rb
u
lo
Regeringen har beviljat Sveriges
Kommuner och Landsting 15 miljoner kronor för att stödja jämställdhetsintegrering i landets kommuner och landsting inom
ramen för SKL:s program
Hållbar Jämställdhet. Pengarna
ska gå till arbetet med att
utveckla medborgarservicen
så att både kvinnor och
män, och flickor och pojkar
får vård och annan service
på jämställda villkor.
61,7 %
”Ja”
96,9 %
”Ja”
privat
P Tycker du att du har förutsättningar att driva/medverka till en
värdig äldreomsorg?
P Har du möjlighet att påtala
brister inom den verksamhet
du själv arbetar?
5,7 %
”Nej”
29,1 %
”Nej”
70,9 %
”Ja”
94,3 %
”Ja”
Så gjordes undersökningen: En enkät gick ut till 1 200 enhetschefer inom kommunal och privat äldre­
omsorg. Drygt 500 personer svarade och av dessa var 10 procent från den privata äldreomsorgen.
Kommun med få företag lever farligt
Många kommuner är alltför beroende av ett eller ett par företag
och riskerar att drabbas hårt
vid en konjunkturnedgång.
Det visar en
ny studie om
sårbara kommuner som
Tillväxtverket och Svenskt
Näringsliv har gjort.
I den rangordning som
gjorts väger man också in
arbetsmarknadssituationen
på orten, möjligheterna
till pendling och förutsättningarna för företagande,
det vill säga möjligheterna att
ersätta förlorade privata jobb med
nya.
De tio mest sårbara kommunerna är enligt rangordningen Hofors, Hällefors,
Filipstad, Olofström,
Oxelösund, Fagersta,
Ljusnarsberg, Skinnskatteberg, Sandviken och Emmaboda. I flera
av de kommunerna sysselsätter
ett företag en stor del av alla anställda, samtidigt som kommunen
har hög arbetslöshet.
x
De senaste tio åren har attityderna
till HBT-personer förbättrats på
arbetsplatserna. Det visar LO:s rapport Öppenhet i arbetslivet. Sex av
tio som medverkat i undersökningen
anser att det är lättare att vara
öppen om sin sexuella läggning
på arbetsplatsen i dag jämfört
med för tio år sedan. Det finns
dock en skillnad mellan olika
anställningsformer. Det
är lättare att vara öppen
och säga ifrån om man
har en fast anställning.
3,1 %
”Nej”
bo
15 miljoner till
jämställdhet
38,3 %
”Nej”
P Har du möjlighet att påtala
brister inom den verksamhet
du själv arbetar?
ur
Lättare vara
gay på jobbet
P Tycker du att du har förutsättningar att driva/medverka till en
värdig äldreomsorg?
lo
Co
research gerry andersson
text Susanne blick
grafik michael ennab
kommun
Co
x
I samband med att missförhål­
landen på äldreboenden som
drivs av Carema Care uppda­
gats, har Vision ställt frågor till
1 200 enhetschefer inom kom­
munal och privat äldreomsorg.
En av frågorna var: ”Har du
möjlighet att påtala brister inom
den verksamhet där du själv
arbetar?” Svaret från de som
deltagit i undersökningen är
entydigt: 96 procent av de kom­
munala cheferna och 94 procent
av de privatanställda cheferna
svarar ja på den frågan.
På frågan om de tycker att
kommunen uppföljning av
­äldreomsorgen är tillräckligt
bra, svarar drygt hälften av
båda chefsgrupperna däremot
ett klart nej. Det är också an­
märkningsvärt många chefer
som svarar nej på frågan om de
tycker att de har förutsättningar
att driva/medverka till en vär­
dig äldreomsorg. Inom den
kommunala äldreomsorgen sva­
rar drygt 38 procent nej på den
frågan och inom den privata är
motsvarande siffra 29 procent.
– Det är allvarligt och det vi­
sar att det saknas förutsättning­
ar för chefer att göra sitt viktiga
arbete. I dag har de alldeles för
många underställda och ofta
ett bristande administrativt
stöd. Det behövs både resurser,
­mandat och en ökad profes­
sionalisering av äldreomsor­
gen, säger Visions ordförande
A
­ nnika Strandhäll.
En annan fråga handlar om
det är dags att certifiera äldre­
omsorgen:
”Kvalitetssäkring av verk­
samheten är något som debatte­
ras mycket i dagarna. Anser du
att införandet av ett kvalitets­
säkringssystem typ certifiering,
skulle lösa de kvalitetsbrister
som finns i dag?”
Drygt 76 procent av de kom­
munanställda cheferna och de
privatanställda svarar ja eller ja,
men bara delvis på den frågan.
Det har Vision tagit fasta på
och driver nu frågan att äldre­
omsorgen måste kvalitetssäk­
ras. J
Colourbox
4
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
Var fjärde flörtar på arbetstid
ler för cheferna: nio av tio vill inte
ha en närmare relation med sina
medarbetare. Samtidigt uppger 20
procent av
cheferna,
och hela
24 procent av
de manliga, att de
flörtar med medarbetarna. Flörtigast är man i reklambranschen medan man i byggbranschen och inom hälso- och sjukvård
flörtar betydligt mindre.
colourbox
Vi gråter, skrattar och kramas på
jobbet men endast två procent
uppger att de flörtat med chefen.
Samtidigt uppger var fjärde manlig
chef att de någon gång flörtat med
medarbetare. Detta framgår av den
senaste Work Life-undersökningen
i samarbete med Kairos Future där
drygt 8 000 personer svarat på frågor om arbete och karriär.
Undersökningen visar att endast
en av tio anställda önskar att de
hade en närmare personlig relation
med sin chef och detsamma gäl-
lönestatistik
Yrke
Enhetschef inom äldreomsorgen om arbetssituationen.
colourbox
Svenskar jobbar
länge än snittet
Svenskar jobbar i snitt drygt tre
år längre än genomsnittet i EU.
Det visar uppgifter från Pensionsmyndigheten, skriver Du&Jobbet.
Genomsnittsåldern då människor i
Sverige lämnar arbetslivet är 63,1
år. Snittet för de 15 största EUländerna, är 59,9 år. Övriga EUmedborgare går alltså i pension
tre år tidigare än svenskarna.
I vissa länder, som Ungern,
Polen, Österrike, Frankrike och Italien lämnar man arbetslivet redan
vid 58–59 år. De så hårt kritiserade grekerna har en verklig pensionsålder på 60,1 år. Spanjorerna
lämnar vid 60,5, portugiserna vid
62,4 och irländarna vid 62,5 år.
Rusning till
etikkurser
Svensken drömmer om bättre hälsa,
men det har blivit mindre viktigt i
tider av politisk och ekonomisk oro
i världen. Det framgår av Dröm­
barometern, en undersökning av
Sifo på uppdrag av Lotto/Svenska
Spel, som för tredje året i rad kartlägger svenska folkets drömmar.
Kvinnor drömmer mer om hälsa,
både för sig själva och anhöriga,
medan männen drömmer mer om
pengar. 5 procent drömmer om en
framgångsrik karriär och bara 1 procent drömmer om att starta eget.
Efter den
senaste
tidens
vårdskandaler inom äldreomsorgen
har Socialstyrelsen fått mängder
av anmälningar till sina kurser i
värde­grundsfrågor. Det är framför
allt kommunala enhetschefer och
chefer inom små privata bolag
som anmäler sig till Socialstyrelsens utbildningar i värdegrundsfrågor inom äldreomsorgen. Det
uppger tidningen Dagens Medicin.
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
colourbox
Realistiska
drömmar
U Att vara chef inom vård och omsorg lönar sig bättre i privat regi
än i kommuner och landsting. Men bäst tjänar man som chef om
man är man och satsat på en karriär som ekonomichef i ett privat
företag. Märkligt i statistiken är att snittlönerna för landstings­
anställda chefer inom vård och omsorg sjunkit under de senaste
fem åren. Men det kan ju ge cheferna där vatten på sin kvarn när
de konstaterar att lönen räcker allt sämre med åren. Den egentliga
förklaringen ligger säkert i att klassificeringen av en del yrken i
kommuner och landsting ändrades 2008.
J
Har arbetat så många år som
chef i omsorg så jag har lärt mig…
att gena, deligera, blunda… sätter
­brukaren i fokus, resten får vänta.”
Solstolen får vänta. Snittåldern
då svenskar går i pension är 63,1
år, tre år senare än EU-snittet.
En man i privat
­sektor tjänar bäst
2005 KOMMUNAL SEKTOR
P Verksamhetschef vård/omsorg
Män
31 800
Kvinnor
29 200
P Ekonomi/administrativ chef
Män
38 000
Kvinnor
34 900
P Personalchef
38 900
Män Kvinnor
37 600
P It-chef
Män
34 200
33 400
Kvinnor
LANDSTINGSSEKTOR
P Verksamhetschef vård/omsorg
47 300
Män
Kvinnor
39 500
P Ekonomi/administrativ chef
42 800
Män
Kvinnor
38 200
P Personalchef
Män
42 800
Kvinnor
40 800
P It-chef
Män
41 500
Kvinnor
35 900
PRIVAT SEKTOR
P Verksamhetschef vård/omsorg
Män
–
Kvinnor
33 800
P Ekonomi/administrativ chef
Män
48 800
Kvinnor
39 200
P Personalchef
Män
48 700
Kvinnor
45 500
P It-chef
Män
47 900
Kvinnor
50 000
2010
+/- %
34 200
33 000
7,55
13,01
47 900
47 200
26,05
35,24
46 800
46 900
20,31
24,73
43 500
49 500
27,19
48,20
44 600
37 700
-5,71
-4,56
54 600
56000
27,57
46,60
54 500
55 700
27,34
36,52
53 500
52 700
28,92
46,80
49 000
39 300
–
16,27
61 400
46 700
25,82
19,13
57 900
54 300
18,89
19,34
55 800
54 500
16,49
9,00
Källa SCB, september 2011.
5
inkorgen
kent norberg
Hallå Där...
chef i Arvidsjaurs kommun,
som har satt upp en Herr Gåman-skylt för ekorrarna mitt
i city, alldeles intill människornas övergångsställe.
Har ni många ekorrar i
­Arvidsjaur?
– Jo vi har några som springer
runt här i stan.
Har det skett många trafik­
olyckor med ekorrarna?
– Ja, det har det säkert, men
inte efter att skylten kom upp.
Så ekorrarna håller sig lag­
lydigt till övergångsstället?
– De har hyfsat trafikvett, men
precis som alla andra trafikan­
ter så finns det de som strun­
tar i reglerna.
Varför har ni en Herr Gåmanskylt för ekorrar?
– Det var faktiskt när Tra­
fikverket hade byggt om vägen
som de erkände att de hade
glömt bort en trafikgrupp och
gav oss skylten på skoj. Jag
hade ingen aning om att det
skulle bli ett sådant medie­
uppbåd när vi satte upp den,
men det kanske ökar attrak­
tionsvärdet för kommunen.
Men nu kanske andra djur
­känner sig bortglömda.
– Ja, det kan faktiskt vara så.
Så vilken Herr Gåman-skylt
kommer härnäst?
– Jaa du, en myggskylt skulle
vara bra. Vi har så mycket
mygg här på somrarna, så då
skulle de förhoppningsvis
hålla sig på en plats. Och så
skulle de klara sig också.
J
Tre av fyra chefer i Göteborgs
stad har fått mer att göra det
senaste året. Det visar en
stor chefsundersökning som
Vision och Lärarförbundet
genomfört.
Flera stora omorganisationer
har genomförts i Göteborg det
senaste året och många chefer
har fått nya arbetsuppgifter.
För att ta reda på vad föränd­
ringarna inneburit för arbets­
situationen har Vision och
Lärarförbundet kontaktat
1 000 chefer i Göteborg per
mejl. 556 av dem svarade på
enkätundersökningen. Delar av
resultaten är nedslående.
Några exempel:
P Hälften av cheferna uppger
att deras arbetssituation för­
sämrats under det senaste året.
P Tre av fyra uppger att de fått
mer att göra.
P Hälften uppger att den psy­
kiska pressen har ökat.
P 57 procent känner inget stöd
från den politiska ledningen.
P Nära hälften uppger att de
inte kan framföra åsikter om ar­
betssituationen till massmedia.
– Undersökningen bekräftar
vår bild av att cheferna i sta­
den är väldigt trötta och slitna,
­säger Marcus Gustavsson,
Hälften av de 556 göteborgschefer som svarat på enkätundersökningen
har fått en sämre arbetssituation.
­Visions ordförande i Göteborg.
Han pekar också på att
många chefer är kritiska till
omorganisationen, där 20
stadsdelar slogs samman till 10.
Förändringen har genomförts
för fort, kommunicerats för
dåligt och många förstår inte
den nya chefsstrukturen, enligt
Marcus Gustavsson.
Men det finns även mer po­
sitiva synpunkter i enkätsvaren.
Exempelvis uppger 78 procent
av cheferna att de känner stöd
från sina högre chefer och 90
procent känner stöd från per­
sonalen.
Vision och Lärarförbundet
ger också ett
antal förslag till
förbättringar.
Facken föreslår
bland annat att
cheferna ska ha
max 25 under­
Marcus
ställda medar­
­Gustavsson
betare och att
det kontinuerligt genomförs
arbetsmiljöronder för chefer. J
text oscar magnusson
Två av tre får julbord av arbetsgivaren En av tio ljuger för
En majoritet av svenskarna blir
IT-bemanningsföretaget PEAK-IT
sin framtida chef
bjudna på julbord av arbetsgisom genomfört en undersökning
varen i år. Men det råder stor
skillnad i generositet mellan
olika branscher. Minst generösa
är landsting och kommuner. Här
blir färre än hälften, 45 procent
bjudna på julbord i år.
Det är
text lotta ekstedt
colourbox
6
erik Abel/scanpix
U … Mårten Enoksson, gatu­
Tyngre arbetsbörda
efter omorganisation
kring löneförmåner hos svenska
folket. ”Julbordsglappet” mellan
offentliganställda och anställda
inom det privata näringslivet
ökar, visar undersökningen. 2010
blev 56 procent i den offentliga
sektorn bjudna julbord och 66
procent i det privata näringslivet.
I år är siffran för julbordsätandet i
offentlig sektor exakt den samma
som förra året medan antalet julbordsätare i privata näringslivet
har ökat till 70 procent.
Närmare 10 procent av befolkningen
erkänner att de kryddar sina meriter
i sin CV och även under arbetsintervjun. Det visar en undersökning
om svenskarnas beteenden vid
anställningsintervjuer, gjord på
uppdrag av IT-bemanningsföretaget
PEAK-IT. Det är något vanligare
bland männen (10,6 %) än hos
kvinnorna (7,9%). Unga mellan
18–24 år ­toppar listan över de mest
oärliga arbetssökande med drygt 16
procent.
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
Hannons e
sociala medier
sluta blu
dra nytt
Facebook, Twitter, Flickr,
­Youtube och alla andra sociala
medier har blivit något alla
­chefer måste förhålla sig till.
8
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
sociala medier
nda – börja
a av nätet!
Det går inte längre att stoppa huvudet i sanden. De sociala
­medierna har blivit något som alla chefer måste förhålla sig
till. Men fortfarande finns en stor rädsla – trots att de sociala
medierna både kan vara till nytta och har stor potential.
K
text helena munther foto colourbox montage michael ennab
ommunikationsstrategen
Lena Carlsson har skrivit
böcker om sociala medier och
är ofta ute och föreläser på olika
arbetsplatser. Ofta ser hon en
stor osäkerhet bland många
chefer både inom offent­
liga sektorn och i näringslivet.
– De ser inte nyttan och förstår inte hur
man använder de sociala medierna. De kän­
ner sig osäkra på hur man ska skilja på sin
yrkesroll och sin privata person, säger Lena
Carlsson.
Visserligen har allt fler kommuner öppnat
upp en blogg eller skapat ett Facebookkonto
och det har börjat komma riktlinjer för hur
anställda ska använda sociala medier. Men
arbetet är än så länge i sin linda, enligt Lena
Carlsson.
Fler än fyra miljoner Facebookkonton
finns registrerade i Sverige. Väldigt många är
ute på Facebook. Det är en realitet. Något att
förhålla sig till. Ingen kan egentligen säga att
de kan undvika sociala medier i dag. Plötsligt
är verksamheten omnämnd på Facebook, på
forum eller i någon blogg. Någon är missnöjd
– och talar om det för andra. Är man inte ute
på nätet och kan bemöta, förklara och nyan­
sera bilden snabbt kan missnöjet spridas med
ljusets hastighet.
Många är rädda för just kritik. Frågan de då
måste ställa sig är: vad är de rädda för? Är
oron befogad? Om man vill minska risken
för negativ kritik är bästa sättet att ta hand
om sina kunder eller medborgare, särskilt de
missnöjda. Stoppa huvudet i sanden är sällan
en framgångsrik strategi, även om rädslan är
förståerlig.
– Att inte ha kontroll över vad folk säger
är en läskig känsla, men man bestämmer inte
om man vill vara med. Därför måste det finnas
tydliga riktlinjer på arbetsplatserna hur man
bör förhålla sig. Innan det finns är alla rädda
att göra fel, säger Lena Carlsson.
Riktlinjerna kan handla om den grafiska
profilen, vem som är kontaktperson, vad man
bör undvika att skriva, att komma ihåg lagarna
om sekretess, förtal och hets mot folkgrupp
även på nätet. Därför måste någon vara an­
svarig för att ta bort olämpliga kommentarer.
– Man kan inte bara ta sommarlov från nä­
tet, man har ansvar för allt innehåll på sina
sidor, även andras kommentarer.
Fortfarande finns dock policys både på en
del företag och kommunala förvaltningar att
man ska stänga av Facebook på arbetstid.
– Man är mer inriktad på att begränsa än
uppmuntra. Många glömmer att informera
om nyttan.
E
Kommunala verksamheter kan upplevas som slutna. Men på nätet
har man möjlighet att öppna och skapa en dialog med allmänheten.
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
9
sociala medier
E
kreafon
Både Facebook, Twitter och Linkedin kan
vara bra för både att skaffa information, låta
sig inspireras och för kontaktutbyte. Dessut­
om kan man få bättre kundrelationer, stärka
varumärket och ge en bättre bild av den egna
verksamheten.
– Kommunala verksamheter kan upplevas
som slutna. Men på nätet har man möjlighet
att öppna den och skapa en dialog med allmän­
heten där man kan få ställa
frågor och lära sig av varan­
dra, säger Lena Carlsson.
Hon nämner Karlstad
kommun som ett exempel
på en aktiv aktör.
– De hade dricksvatten­
Lena Carlsson
kris för ett tag sedan och var
väldigt aktiva på sin Facebook-sida, de gav
information och svarade på frågor.
Ett annat exempel är Göteborg, där allt
fler är aktiva på olika sociala medier, allt från
skolor, fritidsgårdar, kulturverksamheter och
inom äldreomsorgen.
5
olika sociala
medier
Facebook.
U Mattias Jansson har på kort
tid blivit den mest kända kommunchefen inom de sociala
medierna. Han twittrar, facebookar och bloggar, och han
gör det personligt. I år har han
nominerats till årets chef. Men
också hamnat i hetluften.
Flickr.
Youtube.
Få kommunaltjänstemän är dock så aktiva som
kommunchefen Mattias Jansson i Katrine­
holm, säger hon.
– Han är på flera sätt ganska modig efter­
som han är personlig. Alla vill kanske inte
göra på samma sätt. Men om man är fyra till
fem personer som delar på ansvaret blir det
lättare att driva en blogg eller sida.
För det kostar tid och engagemang. Många
frågar henne hur mycket tid det tar att driva
en blogg. Hon tycker inte att man behöver
uppdatera så ofta, en del gör det en gång
i veckan, så det behöver inte ta mer än en
timme. Men ju mer tid och engagemang, ju
fler följare, ju större kommunikation, bredare
nätverk och kunskapsutbyte.
Det finns dock en stor potential att visa
sin verksamhet utifrån både nyttigare och
roligare perspektiv. Varför inte filma sop­
hanteringen på ett kul sätt? Eller göra snygga
bildspel från vardagen inom äldreomsorgen?
Det finns en mängd verktyg och hjälpmedel
på nätet. Via Youtube kan man lägga upp fil­
mer från verksamheten, via Flickr kan man
lägga upp bilder, via Linkedin kan man skapa
eller delta i professionella nätverk och förstås
utbyta tips, inspiration och nätverka via Fa­
J
cebook och Twitter.
"tillsam
är vi klo
Twitter.
Linkedin.
!
Gilla oss
Kolla in Chefen i fokus på
­Facebook!
För honom är det inget konstigt
att blogga eller twittra. Det är
nästan som att prata i telefon.
Det handlar om att nätverka.
Skillnaden är att på nätet har
han möjlighet att komma i
kontakt med en massa okända
människor.
– Det är den största kraften,
att möta människor jag aldrig
personlig. Om man via nätet får
veta att barnen varit sjuka, då är
det lättare att bygga vidare på
det när man möts, säger han.
Det handlar också om att
lyssna på medarbetare och med­
borgare.
– Ibland försöker vi prata
om en fråga innan vi har en lös­
ning. Vi tog till exempel upp
invandringstråden utan att göra
den politisk och i stället prata
om fakta ur en kommunchefs
perspektiv.
Det gör det lättare att skapa del­
aktighet, såväl från resursstarka
som utsatta grupper. På nätet
bryts auktoritära barriärer ner.
Vem som helst kan ställa
en fråga till mig på nätet, det är
lättare än att stämma möte
med mig på kommunen.
skulle ha mött annars, säger
Mattias Jansson, kommunchef i
Katrineholm sedan tre år.
Hans utgångspunkter är tron
på öppenhet, medskapande och
relationsbyggande processer på
nätet.
– Det för människor närmare
varandra. Relationer är alltid
mellan personer, inte organisa­
tioner. Därför bör
man också vara
– Vem som helst kan ställa
en fråga till mig på nätet, det är
lättare än att stämma möte med
mig på kommunen.
Och kommunen ska vara
ö
­ ppen.
– Vi behöver knappt fundera
på vad som är hemligt. Vi har en
lagstiftad öppenhet.
Att vara så öppen skapar
ännu en positiv bieffekt menar
han, en etisk kompass.
fakta U Dra nytta av sociala medier i ditt jobb
P Blogga om vardagsbetraktelser, goda exempel
och annan inspiration. Intervjua experter och brukare. Du kan även bygga ditt
eget personliga varumärke
och ge en öppnare bild av
verksamheten gentemot
omgivningen.
P Nätverka på Facebook,
Twitter och LinkedIn för
kunskaps- och erfarenhets-
P Använd sociala
medier i verksamheten för att låta andra
tipsa eller ge synpunkter på ett kommande
projekt.
utbyte och nya
kontakter.
P Dela med
dig av tips,
råd, support och
bruksanvisningar
colourbox
10
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
sociala medier
mans
kare"
har fått för lite feedback och
därför inser inte vad som blivit
fel förrän det är för sent och blir
skandal.
Andra skriverier i medierna,
som till exempel handlar om
någon som förlorat jobbet på
grund av vad de skrivit på Face­
book, det är inte Facebooks fel,
menar han.
– Anledningen är att de tyck­
er tokiga saker.
Sveriges mest kända kommunchef
bland sociala medier. Mattias
Jansson i Katrineholm.
– Kan jag inte skriva ut det
på nätet och inte kan stå för det
jag gör, då kanske jag inte ska
göra det alls.
Han berättar om ett tillfälle då
han tvekade att lägga ut en sak
på nätet. Han skulle åka tåg,
men fick höra av tågledningen
att det skulle bli en komplicerad
resa med flera byten på grund
av nedfallna träd.
– Då tvekade jag att skriva ut
att jag fick ta taxi för 3 500 kro­
nor. Visserligen behövde inte
skattebetalarna betala hela sum­
man, men det skulle nog inte
folk tycka om ändå.
Han skrev ut det, stod för
det, men det fick honom att re­
flektera lite extra.
– Många skandaler vi får läsa
om, till exempel Caremas blöj­
skandal, det handlar om slutna
företag som skapat sin egen
bubbla.
Han anser att de företagen
För att hantera nätet väl och
känna sig tryggare i cyberspace
ser han därför till att ge de kom­
munanställda kurser i sociala
medier. Men det handlar inte
om restriktioner, utan hellre be
om att uppmuntra personalen.
– Engagera er i nätet om ni
vill. Bredda era nätverk, det är
en del av er kompetens. Till­
sammans är vi klokare, brukar
han säga.
– Vi kan inte tvinga någon att
vara personlig på nätet, det blir
inte bra, man måste vilja. Men
vi jobbar med att inspirera dem.
Han brukar tipsa om att
börja försiktigt. Man behöver
till exempel inte börja med egna
kanaler, utan kan involvera sig i
andras diskussioner. Han skulle
aldrig ens drömma om att för­
bjuda användningen av sociala
medier på arbetstid.
– Om någon använder Face­
book mycket privat så har det
inte med Facebook att göra, då
kan personen lika gärna prata
bort tiden i telefon. Självklart ska
alla göra sitt jobb, men man kan
behöva integrera de sociala me­
dierna mer effektivt i arbetet.
Han är ofta ute och föreläser
om sociala medier för andra
kommuner. Där stöter han på
frustrerade informatörer som
berättar om ledningsgrupper
som inte förstår sig på sociala
E
fakta U Så här skyddar du dig på nätet
P Om kapade användarkonton. Kontot kan kapas
om lösenordet kommer
ut. Alla hemsidor har inte
säker förvaring av lösenorden. Det krävdes till
exempel inget geni för att
hacka bloggtoppen.se som
offentliggjorde mängder
med kändisars lösenord.
P Om lösenorden. Ha inte
samma lösenord överallt
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
och byt dem med jämna
mellanrum. Blanda bokstäver och siffror.
P Tänk på vad du skriver.
Lagar om förtal, sekretess
och hets mot folkgrupp gäl-
ler förstås även på nätet.
P Om man söker nytt jobb
ska man kunna stå för allt
som man har publicerat
på nätet, såväl privat som
i jobbet. Tänk också på att
alla inte har samma humor.
Ironi kan lätt missuppfattas, särskilt om det är
ett känsligt ämne eller om
någon kan känna sig träffad.
11
sociala medier
"vill ge
U Han brinner för äldreomsor-
gen och vill både skapa debatt
och ge en annan bild av äldreomsorgen. Därför driver han
flera bloggar och är aktiv på
både Facebook och Twitter.
Jim-Alex Minorsson Hirschi är enhetschef inom äldreomsorgen i Göteborg.
Att vara öppen på sociala medier, skapar en etisk kompass. Det du
inte kan stå för där ska du kanske inte göra, menar Mattias Jansson.
E mediers framtid, som är osäkra
och rädda för kritiska troll på
nätet som det inte går att reso­
nera med.
– Och visst, de finns. Jag
har själv ett par förföljare. De
är jättejobbiga att hantera, de
skriver inlägg och det är inte
alltid jag bemöter dem. Men
man ska inte överdriva proble­
met. Det är jobbigt, men värt
priset.
Även Katrineholmskuriren
försökte sig på en granskning
av hans nätaktiviteter.
– De gjorde ett skandalre­
portage där de tryckte upp ett
av mina vardagliga inlägg på
första sidan. De försökte visa
att det handlar om trams, som
ett sätt att förlöjliga mig.
Tidningen hade också
­skickat några frågor till ho­
nom, som han la ut på bloggen
för att fråga allmänheten vad
de skulle svara på någon fråga.
– Tidningen kallade min
­öppenhet för härskarteknik.
Det blev absurda diskussioner.
Men oavsett om det upp­
står negativa kommentarer
och innebär risker för kom­
munens varumärke, så anser
han det vara bättre att vara ute
på nätet för att kunna bemöta
­diskussionerna.
– Varumärket är inte vad
någon säger att det är, det är
summan av alla uppfattningar
som finns.
Han anser dock att den
kommunala verksamheten är
kraftigt undervärderad i me­
dierna.
– Vi gör bra riktigt bra saker
som inte kommer fram i medi­
erna. Vi är bättre än vårt rykte,
därför vinner vi på öppenhet.J
text Helena munther
foto henrik witt
Det var i januari i år som han
blev ansvarig för Annedals hem­
tjänst. Där ville man skapa bätt­
re kommunikation med de äldre
och med anhöriga. Så han star­
tade en blogg. Alla är inte ute på
nätet, så det är fortfarande bara
ett komplement till andra ka­
naler. En del inom hemtjänsten
i hans område är yngre och en
del läser vad han skriver. Det är
den enda bloggen han driver på
arbetstid. Resten driver han på
fritiden. Bloggen Släpp loss de
äldre handlar om verksamheten,
där han vill reflektera kring
vad som är bra äldreomsorg,
förmedla tips, länkar och skapa
debatt. På sin systerblogg Äldre­
omsorgsledarna fokuserar han
på ledarskapsfrågor. Och på Fa­
cebook driver han ett forum.
– Jag tyckte det saknades ett
forum för just äldreomsorgsfrå­
gor, så jag startade Facebooksidan Social omsorg.
Han tycker dock att medi­
erna ger en ensidig bild av äld­
reomsorgen. Det gör att många
upplever äldreomsorgen som
negativ.
– Det är bara vi som jobbar
i branschen som kan ändra det
och visa på en annan verklighet.
Om man trivs blir man en god
ambassadör, då behöver man
inte arbeta med PR på samma
sätt, säger Jim-Alex Minorsson
Hirschi.
Han tror att sociala medier
är bra att använda sig av i mark­
nadsföringssyfte. Själv är han
fascinerad över att äldreomsor­
gen fungerar så pass bra trots
att det inte alltid finns förutsätt­
ningar. Men han tycker det be­
hövs en bättre dialog mellan be­
slutsfattare och människor som
arbetar inom äldreomsorgen.
– Många tror att man ska
vara tyst bara för att man är
fakta U Så skyddar du dig på Facebook
P Betrakta allt på Facebook som offentligt och var
försiktig i privata meddelanden. Facebook bedöms
inte vara nog säkert för sekretessbelagd information.
12
P Var försiktig med applikationer. De görs av andra
företag och kan lägga upp
information i din logg – om
du godkänt det. Applikationer kan innehålla virus.
P Välj säkert Facebookkonto. Då krypteras
datatrafiken som skydd
bland annat mot hackerprogrammet Firesheep,
som använts för att kapa
användarkonton. Gå in på
kontoinställningar, välj säkerhet och aktivera ”säker
anslutning”.
P Välj vilka vänner som får
se vad. Gå in på sekretess­
inställningar, här kan du
välja vilka som ska se vad
du gör. Det går att dela in
vännerna i olika listor och
välja vilka listor som ska få
se vad du skriver.
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
sociala medier
en annan bild"
äldre. Där balanserar han på
en hårfin gräns när han ger ett
exempel från vardagen där an­
höriga hade pratat över huvudet
på en boende.
– Det var lite svårt att skriva
om, men det viktiga är att ingen
får känna igen vilka det handlar
om. Det är en svår gränsdrag­
ning, men jag ville komma åt
fenomenet.
Han stöter på det etiska proble­
Ständigt uppkopplad.
Jim-Alex Minorsson Hirschi
bloggar om äldreomsorgen
på arbetstid.
Många tror att man ska vara
tyst bara för att man är chef.
chef och känner sig klämd mel­
lan arbetsgivare och anställda,
säger han.
Själv tycker han tvärtom.
– Jag måste få ifrågasätta.
Och om det finns risk att social­
tjänstlagen inte uppfylls är jag
P Låt alla taggningar godkännas av dig själv. Om
någon taggar dig kan
det vara bra att själv välja
om det ska synas i ditt nyhetsflöde. Gå in på sekre-
till och med skyldig att säga
ifrån. Jag har ett ansvar att göra
riskbedömningar.
Andra yrkesgrupper som lä­
kare och rektorer har av någon
anledning lättare att gå samman
och synas i debatten.
Han tycker att det är viktigt
tessinställningar och
välj att alla taggningar
alltid ska godkännas av dig
själv.
P Vissa webbsidor och appar kan göra automatiska
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
att vara lojal mot fattade beslut.
Och han skulle inte skriva ne­
gativt om sin arbetsgivare på
nätet. Där går en viktig gräns.
– Jag har undvikit att skriva
om vissa saker, om det till ex­
empel varit något problem på
jobbet. Då har jag antingen tagit
upp det internt, eller skrivit om
det i min privata dagbok.
Men vissa frågor går att ta
upp på en principiell nivå. Som
till exempel när han skrev om
att folk pratar över huvudet på
inlägg i ditt nyhetsflöde,
om du loggat in på dessa
sidor via Facebook. Det
gäller exempelvis om du
lyssnat på Spotify, läst
artiklar i vissa tidskrifter på
met då och då och ville upp­
märksamma det.
– Även om man blivit 85 år,
är skröplig och dement, så kan
man uttrycka sina behov. Män­
niskor ska behandlas med res­
pekt hela livet. Vi måste prata
om sådant och ha det med oss
hela tiden.
Och visst händer det att
någon försöker skriva negativa
kommentarer på bloggen. Men
han granskar allt innan han til�­
låter publicering.
– En del har jag valt att inte
publicera. Jag vill inte att förtal
ska synas på mina bloggar.
Men han drar sig inte för att
diskutera problem på generell
nivå. Därför har han till exem­
pel vidarebefordrat länkar till
artiklar om vanvården, nu se­
nast om Carema-skandalen.
– Det går inte att undvika
den debatten. Det skulle vara
mer konstigt att inte ta upp det
som alla pratar om.
Största nyttan med medierna
tycker han är att vem som helst
kan få twittra och blogga.
– Man blir inte censurerad.
Alla kan få tycka vad de vill. J
nätet, eller om du betygsatt
någon produkt på nätet.
Om du inte är inloggad
kommer inte Facebook åt
det du gör.
P Logga alltid ut från Face-
text Helena munther
foto anna rehnberg
book, särskilt om du använder en offentlig dator. Det
räcker inte med att stänga
ned rutan. Nästa som öppnar Facebook kommer rakt
in i din Facebooksida.
13
lagar & regler
Visslare, vad är det?
UI kölvattnet av avslöjanden om missför-
P Du som chef eller din ar­
betsgivare får inte utdela
repressalier mot någon som
utnyttjat sin yttrandefrihet
på jobbet
P Du som chef eller din
arbetsgivare får inte
efterforska källan, det
vill säga vem som läm­
nat informationen till
medier (efterforsk­
ningsförbudet).
P Lagen om skydd för fö­
retagshemligheter gäller
inte dig som är anställd
i offentlig sek­
tor.
hållanden inom äldreomsorgen, har ett nytt
ord dykt upp, whistleblowers eller visslare
på svenska. Som chef kommer du förr eller
senare att stöta på begreppet. Kanske för
att du själv är den som visslar.
text Susanne blick ILLUSTRATION NICKAN JONASSON
Whistlerblowers är ett engelskt
begrepp som avser personer
som slår larm om oegentligheter
eller brottslighet, oftast hos sin
arbetsgivare eller hos en myn­
dighet.
Begreppet förknippas ofta
med en person som är under­
ordnad i organisationen. Men
visslaren kan också vara chef.
Som chef har du nämligen pre­
cis samma rätt att använda dig
av lagen om yttrandefrihet som
andra, men du har högre krav
på lojalitet mot verksamheten.
Nu har både TCO och SKL
(Sveriges Kommuner och
Landsting) tagit fram varsin
skrift som riktar sig till anställda
och chefer för att ge stöd i hur
man kan agera när det före­
kommer missförhållanden på
arbetsplatsen, och vad man bör
tänka på när man överväger att
slå larm.
TCO passar i sin nya handbok
om yttrandefriheten på jobbet,
Rätten att slår larm – en hand­
bok för Whistleblowers, på att
lägga fram några egna förslag
till hur man kan stärka den an­
ställdes yttrandefrihet. De före­
slår bland annat att en särskild
statlig myndighet, till exempel
Ar­
bets­
miljö­
verket,
får i
uppdrag
att utbilda
anställda och che­
fer om hur lagstift­
ningen och rättig­
heterna ser ut. TCO
kräver också att
efterforsknings- och
repressalieförbudet
stärks så att samma
regler gäller för all
verksamhet som är
offentligt finansierad,
alltså även i privata företag
som kommunen anlitar.
P Om du som
chef eller din
arbetsgivare bryter
mot reglerna om yttran­
defrihet kan det anmälas
till JO, som kan uttala kritik.
Även SKL har låtit sina jurister
reda ut begreppet yttrandefrihet
i boken Yttrandefrihet och
lojalitet där de juridiska rikt­
linjerna beskrivs för att stärka
politiker och chefer i deras
roller. Skriften tar upp viktiga
frågor för arbetsgivaren, som
lagar och arbetsrättsliga reg­
ler, ­fråge­ställningar om vad
arbetsgivaren får och kan göra
och vilka regler som gäller för
anställdas yttrande- och med­
delarfrihet.
FÖR ANSTÄLLDA INOM
­OFFENTLIG SEKTOR GÄLLER:
P Du som chef eller din arbets­
givare får inte begränsa din
yttrandefrihet utöver vad som
anges i lag.
För anställda inom privat sektor
gäller att du inte har någon
grundlagsskyddad yttrandefri­
het på jobbet. Lagen om före­
tagshemligheter begränsar dina
möjligheter att sprida informa­
tion om företaget.
Men du har under vissa
förutsättningar rätt
att k
­ ritisera din ar­
betsgivare. Nyligen
har de privata vård­
bolagen Capio och
Vivida Assistans,
som erbjuder per­
sonlig assistans till funktions­
nedsatta barn och ungdomar,
tecknat egna avtal om utökat
meddelarskydd, vilket innebär
att medarbetarna har samma
rätt till meddelarfrihet som
­offentligt anställda. J
lagen U Yttrandefrihet
Så säger yttrandefrihetsgrundlagen 1:a kapitlet
grundläggande bestämmelser:
P Alla i Sverige har rätt
att i tal, skrift, bild eller på
14
annat sätt uttrycka sina
åsikter och ge upplysningar
utan att staten ingriper eller bestraffar.
P Alla i Sverige är försäkrade yttrandefrihet
gentemot det allmänna.
Med ”det allmänna” avses
stat, ­kommun och landsting. Detta betyder att alla
i Sverige har rätt att i tal,
skrift,bild eller på annat
sätt uttrycka sina åsikter
och ge upplysningar utan
att staten ingriper eller
bestraffar.
P Läs mer på www.tco.se
och www.skl.se
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
Hannons e
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
15
porträttet
prisad che
­fötterna i
En dirigent som leder orkestern. Så beskriver hon sig själv
­Cecilia Grefve, socialchef i Höör som fått stora chefspriset
2011. Juryn kallar henne en engagerad visionär som drivit ett
förändringsarbete där alla känt sig delaktiga.
S
text susanne blick foto fredrik persson
tora chefspriset, Värdegrunds­
pris, och ISO-certifiering. På
Cecilia Grefves rum i kommun­
huset i Höör trängs diplomen på
en byrå.
– Det klart att det är jättero­
ligt att vi blir uppmärksammade.
I näringslivet har man hållit på med priser
länge och det verkar ha spridit sig till offent­
lig sektor. Det är bra. Jag är förstås otroligt
stolt men också medveten om att vi har fått
ögonen på oss.
Ett uttalande, som ska det visa sig, är lite
typiskt för henne. Cecilia Grefve låter sig inte
fara iväg i första taget, utan förefaller att vara
en kvinna med båda fötterna på jorden.
Höör ligger mitt i Skåne och är en ganska ty­
pisk välmående liten kommun med drygt
15 000 invånare. Här finns många småföretag
och en hög andel privata utförare av kom­
munala tjänster. Moderaterna är största parti
och Sverigedemokraterna har 5 mandat. Med
bil tar det en halvtimme till Hässleholm och
ungefär lika lång tid till Lund.
Hit kom Cecilia Grefve som socialchef i
januari 2003. Hon fick ett omedelbart upp­
drag att omorganisera. I juni samma år kom
ett besparingkrav på 2,5 miljoner kronor
över hela socialtjänsten. Hon gick till soci­
alnämnden och fick grönt ljus för att arbeta
med utveckling och förändring under tre år.
Förändringsarbetet berörde totalt 450 an­
ställda. Många av dem ville vara med aktivt
16
Prisad socialtjänst. Vitsippepriset har gått till
verksamheten för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar.
och skapa något nytt. Medborgarnas behov
och socialtjänstens krympande budget skulle
stämma överens och för det krävdes fantasi
och kreativitet.
– I halvtid gick vi till politiken i fullmäktige
och berättade vad vi ville göra. Då hade vi 50
projekt på gång. Idéerna flödade.
Cecilia Grefve var projektledare och 15
enhetschefer tog på sig rollen som delpro­
jektledare.
– Tidigare hade varje enhet haft fokus på
den egna ekonomin. Det blev en sorts tävling.
Nu gällde det att få ihop totalen och få till ett
koncerntänk. År 2005 var vi i gång.
Cecilia Grefve tog åter till ett målande
bildspråk för att åskådliggöra förändrings­
processen:
– Jag beskrev det som att vi kastade loss
med en båt som ska ta oss framåt mot tydliga
mål. Men vi visste inte i vilken hamn båten
skulle lägga till. Med båten fanns också en li­
ten flotte och i den kunde man befinna sig en
liten tid, men inte allt för länge innan man fick
kliva på den stora båten, alternativt ta flotten
någon annanstans.
– Så här i efterhand har jag förstått att en
del blev provocerade av den här ”båtbilden”
för att de tyckte det var jobbigt att inte veta
exakt vart vi var på väg. Och för att det blev
så tydligt att man som medarbetare hade ett
eget val om man ville vara med eller inte, sä­
ger hon.
Ett förändringsarbete måste innehålla ett antal
fakta U Cecilia Grefve
Arbetsplats Höörs kommun Yrke Social­
chef Ålder 50 år Bor i Hjularp utanför Höör
Familj Make och två döttrar plus fyra bonusbarn som inte bor hemma Kopplar av med
Stavgång, lyssnar på musik och läser. Ibland
blir det någon kortare resa. Senast var vi i
Krakow.
framgångsfaktorer. Cecilia Grefve formule­
rade några mål:
– Vi skulle vara en attraktiv arbetsgivare,
ha ett medborgarperspektiv och en gemen­
sam värdegrund att stå på, berättar hon.
På frågan hur värdegrunden lyder kommer
svaret automatiskt:
– Bemötande, ansvar, tillit och respekt. Ja, E
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
porträttet
f med
myllan
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
17
porträttet
Det ska sägas med en gång: Det hör inte till vanligheterna att Cecilia Grefve fikar med sin personal. Där finns en förbättringspotential enligt henne själv. Det blir alldeles för ofta en springfika.
E jag skulle kunna rabbla den mitt natten, säger
hon och ser för första gången lite generad ut.
Kommunen har fått pris även för värde­
grunden visar det sig.
– Det är tidningen Äldreomsorg som de­
lar ut ett pris på Äldreomsorgsdagarna. Det
här var 2010 och bara jag visste att vi skulle
få priset. Jag hade fullt sjå att få med mig
folk dit. Vi hade 20 platser reserverade
längst fram och när Björn Ranelid från
scenen ropade ut Höörs kommun som vinnare
skrek alla till av glädje, minns hon.
Men det har tagit många år för den att sätta
sig så naturligt.
Hon avslöjar några knep som de använt
sig av. Hon visar bland annat en kortlek som
används vid värdegrundssamtal. De har också
haft gästföreläsare som satt tankar och funde­
ringar i rullning. Bland andra Egon Rommer­
dal, känd teolog och psykoterapeut.
Men de har också använt andra, lite mer
okonventionella metoder.
– Varje fredag i 40 veckor, alltid vid samma
tid skrev vi chefer ned några tänkvärda ord
Varje fredag i 40 veckor, alltid vid samma
tid skrev vi chefer ned några tänkvärda ord
som vi smugglade upp på personaltoaletterna.
Arbetet med värdegrunden skedde i sex
värdegrundsgrupper där representanter för
alla personalgrupper ingick. Delprojektle­
darna var samtalsledare under dessa första
sex samtal.
– Värdegrundsorden är alltså ingenting
som vi i ledningen hittat på. De har samtliga
medarbetare varit med om att "processa"
fram. Värdegrunden finns med i vardagen.
En familjerättssekreterare till exempel an­
vänder värdegrunden i samtal med familjer.
som vi smugglade upp på personaltoaletterna.
Och en sommar skickade vi ut en överrask­
ningsbok om Antonowskis lära om känslan av
ett sammanhang, precis lagom till semestern.
Tidpunkten uppskattades kanske inte av rik­
tigt alla.
Cecilia Grefve är bördig från Tollarp, en by
utanför Kristianstad. Hennes karriär bör­
jade för 30 år sedan då hon, efter att ha läst
på vårdlinjen på gymnasiet, fick jobb på
18
för äldreomsorg och skola.
P Under Cecilia Grefves ledning har socialtjänsten i Höör,
som första kommun i landet,
blivit ISO-certifierat (ISO 9001
är en metod för att bygga ett
ledningssystem för kvalitet).
ett kommunalt äldreboende i Kristianstad.
– Där träffade jag helt fantastisk personal
och en föreståndare som var långt framme i
sitt tänk. Jag bestämde mig där och då för att
jag ville jobba inom äldreomsorgen.
Hon fortsatte så småningom skolan på soci­
fakta U Socialtjänsten i Höör
P Socialtjänsten i Höör består
av Individ- och familjeomsorg,
äldreomsorg och verksamhet
för personer med funktionsnedsättningar. Här ingår
också kommunal hälso- och
sjukvård samt måltidsservicen
Lugnet före stormen. Datorerna fungerar inte denna ­Agneta Bjurman, arkivredogörare, Margareta Rask, P För det arbetet fick hon
stora chefspriset som delas ut
av Svensk Chefsförening. Prissumman är 20 000 kronor.
Den har hon skänkt till Barncancerfonden och till forskning kring Lwey body demens.
ala omsorgslinjen i Norrköping och därmed
breddades ämnesområdet till att omfatta
socialtjänst. Därefter har hon även läst till
lärare i socialt arbete. Under flera år bodde
och jobbade hon i Dalsland och Värmland.
Hon började i Bengtsfors kommun, fortsatte
till Säffle och jobbet som öppenvårdschef
och sedan vidare till Årjäng där hon blev
ställföreträdande socialchef.
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
porträttet
novemberfredag, dagen före ovädret drog in över Skåne. Det är lugnt på Socialkontoret i Höör och det finns tid för lite social samvaro. Från vänster:
debiteringsassistent, Eva Näslund, socialt ansvarig socionom och Henrik von Post, socialsekreterare.
– Efter några år började jag längta hemåt
till syskon och föräldrar. En semester tog jag
med en massa tidningar som inte blivit lästa
och i den dåvarande Kommunaktuellt hittade
jag en otroligt tilltalande platsannons om so­
cialchef i Höör. Men tidningen var som sagt
U
gammal och ansökningstiden hade gått ut.
Men jag ringde och fick skicka in min ansökan
i efterskott. På den vägen är det, berättar hon.
Hon skryter ogärna om sig själv men gär­
na om Höörs kommun, dess socialtjänst och
medarbetare.
Cecilia Grefve om...
P ... att ta pauser:
”När det gäller mina luncher
och fikapauser, så är det ett
stort förbättringsområde. Jag
måste verkligen påminna mig
själv om att jag är en förebild.
Det blir alldeles för mycket
språngfika och för många
överhoppade luncher. Sen är
jag urhungrig på kvällen.”
P ... karriärdrömmar:
”Jag skulle gärna vilja avsluta
min karriär med någon form
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
av biståndsarbete, efter pensioneringen kanske”.
P ... utmärkelser:
”Visst är priser viktiga men
förgängliga. Det är viktigt att
komma ihåg”
– Personalomsättningen är låg och det är
också sjukfrånvaron. Innan vi började föränd­
ringsarbetet låg sjukfrånvaron i vår sektor på
14 procent, nu är den nere i fyra procent.
– Jag trivs så fantastiskt bra. Det är lätt att
arbeta här. Korta beslutsvägar.
Nu bor familjen, som består av make och
två döttrar, på en liten hästgård på landet ut­
anför Höör. Men snart går nog flyttlasset igen,
denna gång till en lägenhet för att få mer fritid.
– Jag tycker fortfarande att det är en otro­
ligt viktig uppgift att jobba inom socialtjäns­
ten och välfärden. Min stora svaghet är nog
att jag är lite väl engagerad. Jag har svårt att
stänga av när jag kommer hem. Ibland säger
barnen; hallå, mamma var är du nu?
J
19
gör det själv
Så hanterar du jo
UMedarbetare som ständigt kommer för-
sent, bara pratar och aldrig lyssnar eller
som sticker kniven i ryggen på kollegan.
Psykologen Mattias Lundberg vet hur du
tacklar besvärliga människor.
text anni alm ILLUSTRATION NICKAN JONASSON
Det finns vissa människor som
har förmågan att reta upp sina
kollegor eller chefer med sitt
beteende. Det kan vara den
som alltid måste iväg på något
viktigt eller till och med sjuk­
anmäler sig när någon jobbig
arbetsuppgift ska
göras. Eller den
som alltid ser till
att få det roligaste
jobbet, den största
bullen och bästa
skrivbordet. Eller
den som river upp
himmel och jord
så fort någon gör
minsta lilla fel. Job­
biga människor, helt
enkelt. Psykologen
Mattias Lundberg
har skrivit boken Jäkla män­
niska! tillsammans med Anders
Wahlberg.
– De här människorna har
alltid funnits men de har blivit
synligare. Förut kunde man
skicka iväg någon som var be­
svärlig till ett obetydligt jobb
långt bort. Men när vi slimmar
organisationerna och alla får
tydligare ansvarsområden blir
de ett problem, säger Mattias
Lundberg.
Han betonar att det egent­
ligen inte handlar om jobbiga
personer utan om beteenden.
Och bara för att du har en kon­
flikt eller upplever att en person
beter sig illa behöver det inte
vara en jobbig människa. Men
om beteendet är
systematiskt och
återkommande,
om fler än bara du
uppmärksammat
det och mår dåligt
över det är det
sannolikt en job­
big människa.
– Det är viktigt
att komma ihåg
att personen själv
kan vara helt
omedveten om att
hans eller hennes beteende stör.
I vissa fall kan arbetskamrater
till och med understödja och bi­
dra till beteendet, säger Mattias
Lundberg.
Han tar exemplet tidsoptimisten,
som inte medvetet ställer klock­
an en halvtimme efter utan bara
är dålig på att passa tiden. När
personen kommer med den
mer dråpliga historien efter den
andra om varför han eller hon
Vi är bara ­
’’människor.
Det är
inte kul att ta tag i
något som kan bli
jobbigt och otrevligt. Mattias Lundberg
20
är försenad skrattar kollegorna.
Då kan tidsoptimisten tro att
det inte är så farligt att komma
försent.
Men att ha folk som sitter
och väntar en halvtimme på
en person kostar pengar.
Likaså att ha en medarbe­
tare som är otrevlig och
skrämmer bort kunder.
Som chef kan det vara
svårt att ta tag i män­
niskor som på olika vis
skapar dålig stämning på
arbetsplatsen.
– Vi är bara
människor.
Det är inte
kul att ta tag
i något som
kan bli jobbigt
och otrevligt. Som
chef kan man
också känna
att man borde
kunna få en person
att sluta vara be­
svärlig och om det
inte går känns det
som att det beror
på brister i sitt
eget ledarskap.
1
Att ta tag i en jobbig
människa är tidskrä­
vande. Som
chef måste
du visa att
du ser det oönskade
beteendet.
– Om någon kommer försent
för tredje gången den veckan
kan du markera att du ser ge­
nom att påpeka det.
Det är också viktigt att fun­
dera på vad beteendet beror på.
Det finns till exempel flera olika
sorters smitare, som försvinner
när besvärliga uppgifter ska
göras. Det finns personer som
är helt ointresserade av sitt jobb
och därför inte gör vissa arbets­
uppgifter men det finns också
personer som smiter för att de
är rädda för att misslyckas.
– De här personerna måste
hanteras på helt olika sätt. Den
rädda smitaren behöver kanske
hjälp med självförtroendet och
att komma igång med uppgifter,
säger Mattias Lundberg.
Som chef har du också befo­
genheter att dela ut varningar
eller i värsta fall säga upp en
jobbig människa. Då är det vik­
tigt att du dokumenterar alla
händelser ordentligt. J
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
bbiga människor
fakta U Fem exempel på jobbiga människor
1
Egoisten
PKännetecken: Ser alltid till
att få de lättaste och roligaste
uppgifterna. Personen får äran för
något du gjort. Inget är hans eller
hennes fel.
PGör så här: Dokumentera det
som egoisten gör som du tycker
är fel. Ha fakta när du argumenterar. Personen kommer
att försöka ljuga. Klia honom
eller henne på ryggen. Förstärk
beteenden som gynnar andra
än bara egoisten.
PGör inte: Fjäska inte. Akta dig
för att bli medskyldig i personens
beteende.
2
DEN AGGRESSIVA
PKännetecken: Skrämmer
sin omgivning genom att
höja rösten och skrika. Minsta lilla
fel eller misstag behandlas som en
världskatastrof.
PGör så här: Håll dig lugn. Tala
om vad du tycker men sakligt och
välformulerat. Utöva ditt chefskap
och tala om för personen att beteendet inte är okej. Om situationen
leder till fysiskt våld – polisanmäl.
PGör inte: Reagera inte känslomässigt och skäll tillbaka.
Backa aldrig om den
aggressiva anklagar dig.
4
3
Den fullkomliga
PKännetecken: Kan allt
och vet allt även om du kan
bevisa motsatsen. Tar över alla
möten och berättar om sin expertkunskap. Får dig att känna dig
inkompetent.
PGör så här: Se till att den fullkomliga får uppmärksamhet och
bekräftelse. Se till att han eller hon
kan behålla kontrollen. Konfrontera
enskilt och inte i grupp.
PGör inte: Låt inte personen tappa
ansiktet – framför allt inte i grupp.
Hamna inte i ett känslomässigt underläge. Det stärker den fullkomligas överlägsenhet.
4
Negativisten
PKännetecken: Får alltid
mötena att bli omöjliga.
Ingenting är bra och inget kommer att fungera. Dessutom har
man provat tidigare och då gick
det inte bra.
PGör så här: Tvinga negativisten
att motivera sina ställningstaganden. Visa att du och andra
ser personens beteende. Utnyttja
chefskapet – du kan ställa ultimatum och använda dig av
formella medel,
till exempel
varningar.
PGör inte:
Ge inte
personen frihet att
spekulera
och
antyda.
Låt inte
honom
eller
henne
lämna
sakfrågan.
5
Falsk­
spelaren
PKännetecken:
Kan vara din bästa kollega så länge du håller
med. När du sätter gränser eller
har en annan åsikt
slår personen till
och det hårt. Han
eller hon sänker
ditt självförtroende och
ifrågasätter
allt du säger.
Utvecklingen i organisationen
blir stoppad – i huvudsak av en
person.
PGör så här: Tänk på att det är
ett spel och att det är du som utgör hotet och därför egentligen är i
överläge. Fokusera på sak och inte
person. Avslöja genom att ställa
frågor om hur personen agerar.
Låt inte hans eller hennes spel stå
oemotsagt.
PGör inte: Lägg dig inte i om andra bli utsatt av falskspelaren om
du inte är säker på att den utsatta
vill ha hjälp. Påstå inte saker om
falskspelaren. Använd frågor.
5
4
sätt att ta reda på om det är en jobbig person
1
Brukar personen
reagera på det
sätt som han eller
hon gjorde i den här
situationen?
2
Är du överdrivet
känslig just nu
som gör att du själv
reagerar starkt?
3
Är reaktionen
hos den andra
begriplig? Skulle
andra du känner
­reagera på samma
sätt?
4
Skulle det fungera att sätta
sig med den jobbiga
personen och enkelt
prata ut om situationen?
!
Svarar du nej på
första frågan eller
ja på någon av de andra har du antagligen
inte med en jobbig
person att göra.
21
mediakontakter
öppnar d
socialtjänst
De
I Göteborg har socialtjänsten bildat en mediegrupp av fyra
chefer. Gruppens ­förhållningssätt till journalister är tydligt:
”Se media som ett verktyg till att göra bra saker i framtiden”.
T
text Lotta Svensson foto Julia Sjöberg
anken om att bilda en medie­
grupp föddes utifrån en frus­
tration över att socialtjänstens
bild av vissa situationer aldrig syntes
utåt. Organisationer, som till exem­
pel polisen, fick lättare utrymme i
tidningar, radio och tv. 2007 gjor­
des en studie av organisationen Tryggare och
Mänskligare Göteborg där man gick igenom
det utrymme som socialtjänsten fick i gö­
teborgska tidningar. Resultatet bekräftade
den frustrerade känslan. Socialtjänsten var
en doldis i sammanhanget och andra aktörer
var helt klart bättre på att synas.
I dag är Gunnel Pettersson och Juan Navas två
av sammanlagt fyra medlemmar i Göteborgs
socialtjänsts mediegrupp, en sammansättning
som tog form 2008. Genom
de fyra gruppmedlemmarna,
alla från olika stadsdelar,
kan journalister lätt få in­
formation och framförallt
lotsas vidare till rätt person i
aktuella ärenden. Göteborgs
Juan Navas
stad är stort och genom med­
iegruppen vill man undvika att information,
som borde komma ut till allmänheten, faller
mellan stolar.
Senaste insatsen från mediegruppen hand­
lade om att ge allmänheten en mer nyanserad
bild av familjehem, tidigare kallat fosterhem.
Ett ämne som varit aktuellt senaste tiden, inte
minst på grund av debatten kring de barn som
utsattes för vanvård i familjehem och barn­
hem mellan åren 1920–80.
Mediegruppen valde att skriva en de­
22
battartikel som publicerades i två tidningar.
Man ville föra fram det goda i familjehem­
men och belysa de positiva erfarenheter
som många ­familjehemsplacerade barn bär
på. Det ­främsta syftet var att inte kommande
fosterhemsföräldrar skulle skrämmas bort
av en alltför negativ mediebild.
Ett ytterligare syfte för gruppen, utöver att
öppna socialtjänstens dörr, är att gruppen ska
vara proaktiv.
Gunnel Pettersson, sektorschef för individoch familjeomsorg samt funktionshinder i
Angered.
Det kanske viktigaste för mediegruppen är att
ta fram det positiva som socialtjänsten gör.
– Syftet ska vara gott. Gruppens uppgift
ska inte vara att gå i försvar ute i mediebru­
set, utan vi vill göra bra saker för de vi är till
för – alltså klienterna. I dagsläget är social­
Gruppens uppgift ska inte vara att gå i
­försvar i mediebruset, utan vi vill göra bra
­saker för de vi är till för – alltså klienterna.
Gruppen möts tre gånger per termin och då
behov uppstår. Ibland är det snabba ryck som
gäller och vid de tillfällena kan det vara skönt
att föra en dialog med någon utomstående.
– Mediegruppen har tät kontakt med kom­
munikatörerna i stadskansliet och vi samråder
kring när det kan vara läge att agera. De fung­
erar som ett bra bollplank helt enkelt, säger
arbetarnas röst, i det stora hela, väldigt liten,
säger Gunnel Pettersson.
Göteborg Stad består i dag av tio stads­
delar. Sammanlagt arbetar 7 000 under so­
cialtjänstens tak. Juan Navas är sektorschef
för individ- och familjeomsorgen samt funk­
tionshinder, i stadsdelen Centrum som har
430 ­anställda. Gunnel Pettersson i Angered, i E
tips U Så pratar du med journalister
PVar uppmärksam på vilket
tonläge du har, ditt kroppsspråk och din blick. Framstå
som det du vill sända ut.
PSäg aldrig att du inte har
några kommentarer. Motivera i stället varför du inte
kan svara.
PHitta inte på, utan hänvisa
vidare till någon som kan
tänkas veta.
PBe alltid att få läsa direktcitat av dig själv.
PBli inte arg eller upprörd.
PTänk på att allt som sägs
ingår i en intervju.
PVar aktiv och för fram information som borde komma
ut – använd din hemsida!
PÄr du missnöjd över hur du
eller din organisation blivit
behandlad i media – ring upp
vederbörande chef för en
dialog.
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
mediakontakter
örren till
en
Frustrerade över hur svårt det var att bryta
igenom mediebruset, startade socialtjänsten
i Göteborg en mediegrupp. Gunnel
Pettersson och Juan Navas ingår i den.
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
23
mediakontakter
Genom medieträning har chefer på flera
n
­ ivåer lärt sig möta journalister.
E norra Göteborg ansvarar för en grupp på 625
personer.
De båda cheferna beskriver socialtjänsten
som en mycket komplex organisation. Sällan
är det svart eller vitt. De menar att många
socialsekreterare bär på skuldkänslor och en
känsla av otillräcklighet. Därför är det extra
viktigt att stå upp för sina medarbetare både
utåt och inåt i organisationen. Genom sina
chefsroller vill de förmedla en känsla av stolt­
het till sina anställda. Gunnel
Pettersson och Juan Navas,
som själva har bakgrund som
socialsekreterare, är överty­
gade om att medarbetarnas
förhållningssätt återspeglas
Gunnel Pettersson i förhållandet till de klienter
som är aktuella inom social­
tjänsten.
När beslut fattas inom socialtjänsten är det
flera parametrar som spelar in. Lagstiftning
och rättssäkerhet är två av dem och det gäller
att ta ett steg i taget.
– Ibland kan det kanske vara frestande att ta
en genväg som chef, men det är alltid bäst att
24
hålla sig till sanningen. Som jag brukar säga,
”no monkey business”, säger Juan Navas.
Gunnel Pettersson funderar vidare kring
förhållandet mellan kommunanställda och
journalister. Hon menar att det är viktigt att
granskningen går till på ett sakligt sätt.
– Det är ju faktiskt medias roll att bevaka
oss, då vi hanterar skattebetalarnas pengar.
Och jag tycker att det skett en märkbar för­
Genom just mediaträning har cheferna i
gruppen, och enhetschefer under dem, lärt sig
att möta journalister och att bli medveten om
egenheter som inte alltid är självklara.
I höst väntar en ny träningsomgång kring
media för de anställda cheferna hos Gun­
nel Pettersson i Angered. Tidigare arbetade
hon som socialchef i Kungsbacka, några mil
Det är ju faktiskt medias roll att bevaka
oss, då vi hanterar skattebetalarnas pengar.
ändring i kontakterna mellan socialtjänsten
och media, nu möter vår organisation upp
mer. Men det ska vara schyssta granskningar
som görs av oss.
Det blir en del leenden under intervjuns
gång och cheferna verkar bekväma med att
prata kring ämnet media. De är noga med att
ge exempel på saker de tar upp och kanske
är det något de lärt sig genom mediaträning.
För just exempel är något journalister älskar
att ta del av.
söder om Göteborg. Där blev hon och andra
kommunanställda vana med täta besök från
lokalpressen.
– De ringde om praktiskt taget allt. Efter
ett tag började vi lägga ut information på vår
hemsida som vi ville nå ut med, och vi såg
faktiskt en märkbar skillnad i artiklarna som
blev mer nyanserade. Tidspressade journalis­
ter gillar att klippa och klistra och några är
lite lata, konstaterar hon leende med ett citat­
tecken i luften. J
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
Hannons e
kroppsspråk
nå fram me
Egentligen är vi experter på det. Men det handlar om omedveten
att läsa andra människors kroppsspråk och veta vilka signaler vi
H
åller du armarna i kors
eller utbredda över stolens
ryggstöd? Står föreläsaren
still, med armarna häng­
ande och stelt ansikte, eller
rör hon sig runt, gestikule­
rar, använder mimik?
Tittar din medarbetare dig i ögonen eller
flackar han med blicken och har händerna
i ansiktet?
26
Vi har hört det förut: vårt kroppsspråk
har minst lika stor betydelse för hur vi upp­
fattar varandra som orden vi säger. Ändå
tänker vi sällan på det. Men det finns skäl
att lära sig att både läsa andras kroppsspråk
och att ha koll på sitt eget, inte minst för den
som är chef.
– Den chef som kan tolka andras kropps­
språk och använda sitt eget får nya nycklar
till sin medarbetarstab, säger Martin Geijer,
regissör och teaterpedagog, som bland annat
håller kurser i kroppsspråk för chefer och
ledare.
– Fast egentligen är det inget språk, utan
ett signalsystem, som beskriver vårt känslo­
mässiga och sociala tillstånd, eller status som
vi säger inom teatern. Och det sker här och nu.
I grunden handlar det hela om att inordna sig i
gruppen, finna sin position, något som oftast
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
kroppsspråk
d signaler
kunskap, som vi sällan reflekterar över:
själva sänder ut.
text Ingela hofsten foto sören andersson
sker omedvetet och utifrån den bild vi har av
oss själva.
– Precis som andra flockdjur inordnar vi
oss i hierarkier, för att slippa göra upp om det
varje gång. Men det är inte statiskt. Positio­
nerna kan ändras.
Det är också vår förmåga att avläsa kropps­
språk som gör att vi märker när en människa
säger en sak men menar något annat.
Kroppsspråket handlar inte bara om hur
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
vi gestikulerar, utan också om hur vi förhåller
oss till rummet, vår kroppshållning, vår blick
och vår röst och andning.
– Grovt förenklat kan man säga att det handlar
om hög- och lågstatus. Den som vill signalera
högstatus håller kvar ögonkontakten, tar stor
plats i rummet, öppnar upp kroppen, talar
avspänt. Och tvärtom: den som väjer undan
med blicken, håller armarna nära kroppen
e­ ller i ansiktet, placerar sig själv lågt i hie­
rarkin.
Samtidigt som vi använder kroppsspråket
för att positionera oss, dras vi ofta till män­
niskor som liknar oss, bland annat i fråga om
kroppsspråk.
– Vilka vill vi bli vänner med? Vilka anstäl­
ler vi? Jo, de som liknar oss själva.
Det här handlar om vårt nedärvda beteen­
de att spegla och härma varandra, något som
nästan alla djur, gör.
Genom att efterlikna andra visar vi att vi
gillar dem. Alltså anpassar vi inte bara vårt
sätt att prata, men också kroppsspråket i mö­
tet med andra människor. Oftast sker detta E
27
E
"Vi använder kroppsspråket för att positionera oss. Den som markerar hög status håller kvar blicken, tar plats och öppnar upp kroppen. Låg status väjer undan med blicken och håller armarna nära kroppen", säger Martin Geijer.
Den chef som kan
tolka andras kroppsspråk och använda
sitt eget får nya
nycklar till sin
medarbetarstab.
Positionerna kan ändras under ett samtal.
­Genom att avläsa kroppsspråk…
E omedvetet, men det går också att göra det till
en strategi.
– Konsulter och säljare använder det där
hela tiden.
Som chef har man användning av att kun­
na läsa av andra människors kroppsspråk i
många olika situationer. I samtal med en en­
skild medarbetare är det värdefullt att kunna
sänka eller höja sig själv till sin samtalspart­
ners nivå. När man iakttar medarbetarna i
interaktion med varandra har man stor nytta
av att inte bara lyssna på ord och tonfall utan
också läsa av deras kroppsspråk. När man står
inför sin arbetsgrupp eller kolleger och ska
hålla ett anförande har ens sätt att röra sig och
gestikulera stor betydelse för om budskapet
ska nå fram. Och så vidare.
Kroppsspråk skiljer sig åt mellan olika kul­
28
turer, men vissa saker tycks var universella,
både vad gäller gester och mimik. Den ameri­
kanske forskaren Paul Ekman har en teori om
att det finns sju ansiktsuttryck som betyder
samma sak i hela världen. Också en del gester
läses likadant var än på jorden man befinner
sig. Men det finns också skillnader, mellan
olika länder liksom mellan unga och gamla,
män och kvinnor.
– Jag tror att det handlar om kulturella tra­
ditioner, inlärda mönster, snarare än nedärvt
beteende, säger Martin Geijer och konstaterar
att den som ska vistas utomlands har nytta av
att vara uppmärksam på hur kroppsspråket
ser ut i det nya landet.
Många av de kroppsspråkliga signalerna
är ganska uppenbara om man börjar fundera
över dem. Utbredda armar över en soffrygg,
liksom rak hållning och stadig blick ger ett
självsäkert intryck, medan en person som
flackar med blicken, kryper ihop med krop­
pen och sitter längst ut på stolen sänder ut
signaler om osäkerhet. .
– Egentligen är vi alla experter på det här,
säger Martin Geijer. Vi har lärt oss att koda av
det sedan vi var små.
När man gått en kurs eller läst en sådan här
artikel blir man ännu mer medveten. Ett tag.
Sedan är det lätt att falla in i gamla vanor igen
– man ser det man alltid sett hos människor i
sin omgivning och använder själv sitt gamla
vanliga kroppsspråk.
– Det är likadant för mig, fast det är
mitt jobb. Inte sitter jag och analyserar mina
kompisar eller arbetskamraters kroppsspråk.
…märker vi när en människa säger en sak men
menar något annat.
Men jag kan slå på den blicken om jag vill.
Det svåra är alltså att hålla kunskapen ak­
tiv, använda sig av den, kanske rentav till att
bredda sitt kroppsliga språk. För precis som
man kan utöka sitt ordförråd och lära sig främ­
mande tungomål går det att tillägna sig fler
kroppsliga uttryck.
– Om jag ska stå inför en ny grupp övar
jag mig före, laddar genom att bre ut mig lite,
­provar kanske någon ny gest. Så tror jag att
man måste hålla på och så kan alla göra inför
olika situationer.
På så sätt kan man både ge ett säkrare
intryck och kanske förändra sin position
i gruppen, dels bli smidigare i sitt um­
gänge med andra.
– Men man måste träna, ge sig sjut­
ton på det!
J
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
hälsa
Ta kontroll över den
stundande julstressen
U Med planering kan du stänga julstressen
ute. Det handlar om att sätta ribban på
en nivå man mår bra av. Och glöm inte att
tala vänligt till varandra.
lo
ur
bo
x
text Mårten kierkegaard
KIM BERGSTRÖM, enhetschef
i äldreomsorgen i Falköpings
kommun.
– Jag är ganska
stressad för
det är extra
mycket av allt
just nu. Det är
mycket som
ska vara klart
på jobbet innan jul, det är ändringar i scheman och ändringar
när det gäller personal.
– Jag har inga direkta knep för
att bota stressen, det är bara
att köra på. Dessutom tycker
jag att det är kul när det händer
mycket. Som tur var slipper jag anordna julfirande. Jag drar hem
till mina föräldrar och
de fixar julmiddagen.
Det är lite lyxigt!
privat
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
co
LENA KARLSSON, chef Stockholm Parkering.
– Julen är
kraftigt överreklamerad. Jag
har lagt ned
julprojektet
mer och mer,
så jag blir inte
särskilt stressad. Jag ställer
helt enkelt inte upp på julstressen längre. För 3–4 år sedan
kastade jag en oerhörd massa
julmat och det kändes inte
rimligt.
– Då bestämde jag mig för att
skruva ner förväntningarna och
ambitionerna. Jag sprider ut det
hela, träffar släkt en dag och
vänner en annan så att det
inte blir så hysteriskt. Jag har
också minskat på julklappar
till barn och barnbarn. Det kan
bli någon resa som vi kan göra
tillsammans någon annan tid på
året.
text niklas lindstedt
malin hoelstad
Stressforskarens bästa tips är att våga säga ifrån till moroch farföräldrar.
person i 70-talistgenerationen.
– Det är ofta kvinnor som har
utbildning, karriär, barn, som
lägger stor vikt vid utseende
och hälsa, är ständigt uppkopp­
lade och nåbara som drabbas
värst. Stress och aggressivitet
präglar deras beteende, säger
Tomas Danielsson, också han
stressforskare.
Hans bästa tips för att bättre
klara av julens utmaningar är
därför att ha en logistisk plan,
våga säga ifrån till mor- och far­
föräldrar, och framför allt – laga
bara mat ni orkar äta upp.
Vi har frågat några chefer
om deras bästa
knep för
att inte
stressa
upp sig
till jul. J
TOMMY SVENSSON, huschef
på N3, mötesplats för ung kultur i Trollhättan.
– Jag har precis
varit ledig tre
dagar så här på
jobbet ligger
jag efter. Men
när det gäller julfirandet
så försöker vi helt enkelt göra
saker i tid och inte vänta tills
sista stund. Det gäller allting:
Att bestämma var man ska fira
julen, presenter och
annat som hör
julen till.
– Vi firar
hos mor- och
farföräldrar och
samarbetar om
julmaten med dem så att
det ska bli bra för alla. Alla bidrar. Jag ser faktiskt fram emot
julen. Det ska bli trevligt.
dragan mitrovic
– Tanken är ju att man ska
njuta. Det är också bättre att
man planerar julen tillsammans
i stället för att en person gör all­
ting, säger Dan Hasson, forskare
på Stressforskningsinstitutet,
Stockholms universitet till TT.
Lösningen heter planering.
Om man i god tid sätter sig ner
och drar upp riktlinjerna för jul­
firandet är mycket vunnet. När
känslan av kontroll ökar mins­
kar stressen. En strategi som
borde gynna chefer som är vana
att sätta upp mål och planera
verksamhet.
Mest utsatta för julstressens
konsekvenser är kvinnor runt
37, ofta småbarnsmammor, kar­
riärister, högpresterare, urty­
pen av en
KRISTIAN ­ARENANDER,
­it-chef Micasa Fastigheter,
Stockholm.
– Julstress, vad
är det? Jag har
redan avverkat
alla julklappar.
Ungarna får ju
lite mer klappar och där är
det bara att bocka av listan utifrån vad budgeten tillåter.
Vi vuxna i släkten har ett
system där vi bara köper en
julklapp till en person som vi
lottar fram. Det är bättre än
att skicka runt saker som
ingen ändå vill ha.
– Släkten roterar
också var vi firar jul och
just nu slåss frugans två
systrar, som båda nyss köpt
hus, om var vi ska vara. Vi har
knytis. Då hinner man umgås
för det är ju det som är hela vitsen med jul –inte att äta massor
med mat.text anni alm
magnus pehrsson
text susanne blick foto colourbox
enkät U Hur hanterar du julstressen?
text karin warne
29
böcker & tidskrifter
En konst att leda möten
Mötesbok för ledare
Eva C Johansson & Gunilla
­Orrebrink
Förändringsarbetarna
U Recension
Möten och åter möten. Hur
många håller du i under en
månad och hur många deltar
du i? Svaret på de frågorna är
förmodligen alltför många. Jag
har flera kollegor som avskyr
möten. De sitter på nålar och är
på språng hela tiden. De tycker
att de flesta möten är slöseri
med tid och att de alltid är för
många. Själv är jag inte heller
någon älskare av möten. Om jag
inte håller i dem själv har jag en
tendens att slumra till. Men jag
vet samtidigt att de är nödvän­
diga för att verksamheten ska gå
framåt.
Eva C Johansson och Gu­
nilla Orrebrink har skrivit en
alldeles utmärkt hjälpreda
för den som vill förändra el­
ler förbättra sin möteskultur.
Målet är att så många möten
som möjligt ska bli goda möten.
Möten som präglas av att allt är
väl förberett, att de ger energi,
är lärande, att alla deltar aktivt
utgivet
till delta­
garna. Mötesledaren kan också
växla mellan dessa roller. Återi­
gen är det viktigt att anpassa
ledarskapet efter gruppens
mognad och förstås efter syftet
med mötet.
Vad händer när ett
möte blir riktigt dåligt
och varför blir det så
ibland? Ibland beror
det på olika typer av
mötessabotage, både
medvetna och omed­
vetna. De resonerar
kring vad som kan ligga
bakom det och ger tips
om hur du kan hantera
situationer som när nå­
gon till exempel pratar
för mycket eller för lite,
eller spolierar andras
inlägg. Vad gör du när
någon irriterande nog
medvetet sitter och pillar
med mobilen i stället för
att delta? När det händer
under pågående möte
måste du ha beredskap för
att hantera det. Och det
får du här.
Det här är verkligen en
klassisk handbok. Hela
sista delen ägnas åt olika
­metoder och tekniker för att
hålla möten. Här finns bikupa,
akvarium, brainstorming, swot
och en mängd andra metoder.
Några kan säkert vara värda att
pröva.
text susanne blick
ett axplock av nyutkommen ledarskapslitteratur
Ditt professionella rykte
Per Frykman&Karin Sandin
Roos&Tegnér
Vad vore IKEA utan
Ingvar Kamprad, el­
ler Apple utan Steve
Jobs? Att leva och
utveckla sitt eget
personliga varu­
märke kommer att
bli oerhört viktigt i framtiden.
Det menar i alla fall författarna
till den här boken. De hävdar
till och med att det personliga
varumärket spelar större roll
än hur många och vilka utbild­
30
med sina synpunkter
och att det råder öp­
penhet. Alla ska gå från
mötet och känna sig
engagerade och ha fått
nya perspektiv. Höga
ambitioner visst, men
inte helt orealistiskt om
man låter sig inspireras
av denna bok.
En förutsättning
för att leda bra möten
är att du känner din
arbetsgrupp och kan
anpassa mötesformer­
na efter var gruppen
befinner sig i utveck­
lingen. Därför inleds
boken med en genom­
gång av olika teorier
om gruppers utveck­
ling. Därefter går
författarna igenom
olika typer av möten
och hur du som är
ansvarig för mötet
kan sätta tonen. Som ord­
förande kan du inta olika roller.
Antingen en ren ordföranderoll
eller så kan du ta facilitatorsrol­
len, vilket innebär att du som
mötesledare är öppen och ger
ramarna men lämnar innehållet
ningar man har. Ett sätt för Per
Frykman och Karin Sandin att
utveckla sitt eget personliga va­
rumärke har varit att skriva en
bok om ämnet. Kul läsning om
du vill få tips om hur du mark­
nadsför dig själv.
Ett hållbart arbetsliv –
om organisation och ledarskap
Anders Nilsson
FAS, Forskningsrådet för arbetsliv
och socialvetenskap
Ett hållbart a­ rbetsliv ställer
höga krav på arbetsorganisa­
tionens utformning och ett
modernt ledarskap
där medarbetarna
finns med som en
aktiv part. Boken
tar bland annat
upp vad som kän­
netecknar en bra och effektiv
arbetsplats, nya arbetsformer
och betydelsen av nätverk.
Medarbetare eller motarbetare
My Schüld, Ylva & Lennart Lindén
Komlitt
Har din arbetsplats fastnat i ett
tillstånd där man lägger mer
kraft på att klaga på sakernas
tillstånd än att
försöka komma
tillrätta med pro­
blemen? Den här
boken försöker
belysa fenomenet
”missnöjesklimat” i grupper och
på arbetsplatser. Författarna
visar var det kan förekomma,
hur det kan uppstå, hur det kan
yttra sig samt vad man kan göra
för att förebygga och hantera
missnöjet. Den vänder sig till
chefer, medarbetare eller för­
troendevalda som på något sätt
jobbar med människor.
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
fråga ombudsmannen
U Har du frågor till din personliga ombudsman?
Skicka ett mejl till [email protected].
Skriv ”Fråga ombudsmannen” i ämnesrutan.
Din ansökan är alltid
en officiell handling
?
Jag vill gå vidare i min
karriär och tänker
därför söka en förvaltnings­
chefstjänst. Kan jag begära
att min ansökan ska behand­
las konfidentiellt och är de
som rekryterar skyldiga att
uppfylla denna begäran?
!
I dag är det vanligt att
arbetsgivare använder sig
av rekryteringsföretag när de
avser tillsätta en högre chefs­
befattning. Detta innebär oftast
att du ställer din ansökan till
kommunen eller till landstinget
men att du skickar din ansökan
till rekryteringsföretaget. Det
är viktigt att du känner till att
oavsett om du skickar din ansö­
kan till ett rekryteringsföretag
eller direkt till landstinget el­
ler kommunen så är detta en
offentlig handling. Media kan
således alltid begära att få se
ansökningshandlingar som
kommit in till de som rekryte­
rar. Om ett rekryteringsföretag
anlitas så kommer de ofta fram
till kanske 3–4 kandidater
som man bedömer motsvarar
uppdragsgivarens kravprofil.
I det skedet lämnas informa­
tion och handlingar över till
uppdragsgivaren och denne
väljer att antingen själv eller
också tillsammans med rekry­
teringsföretaget att fortsätta
urvalsprocessen för att försöka
komma fram till vem av de
slutkandidater som tagits fram
som man vill anställa. Berörda
fackliga organisationer bör vara
med så tidigt som möjligt i pro­
cessen.
Även om en sökande har
begärt konfidentiell behandling
av sin ansökan riskerar den sö­
kande således ändå att uppgift
om att vederbörande sökt en
förvaltningschefstjänst blir of­
fentlig. Arbetsgivaren brukar
informera lokala media om
vilka sökande som begärt konfi­
dentiell behandling av sin ansö­
kan men det är inte alltid detta
respekteras av media. Försök
har gjorts att sekretessbelägga
ansökningshandlingar till högre
chefstjänster inom kommuner
och landsting men sådan sekre­
tessbeläggning har inte visat sig
hålla vid en juridisk prövning.
Inom Vision organiserar vi
även högre chefer hos exem­
pelvis privata vårdgivare. Där
är situationen en helt annan ef­
tersom full sekretess tillämpas
under rekryteringsförfarandet.
Inom Svenska kyrkan har
arbetsgivaren påtagit sig en
handlingsoffentlighet motsva­
rande den som gäller i kommu­
ner och landsting. Detta medför
att ansökningshandlingar till
chefsbefattningar inom Svens­
ka kyrkan också är offentliga.
Avslutningsvis så föreligger
en förhandlingsskyldighet för
arbetsgivaren med de fackliga
organisationerna inför tillsät­
tandet av en högre chef.
Mats Sjöberg
Personlig ombudsman för chefer
TRE AV
FYRA BARN
ÖVERLEVER
CANCER
Nästan varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer. Forskning har gjort att många fler klarar sig idag än för bara några
decennier sedan. Tre av fyra barn överlever. Men i var fjärde
familj inträffar fortfarande det ofattbara.
Barncancerfonden finansierar cirka 90 % av all forskning i
Sverige som har med barncancer att göra. Med din hjälp kan
forskningen skapa effektivare behandlingsformer, rädda ännu
fler liv och ge drabbade barn och familjer en bättre tillvaro.
Var med och kämpa för livet.
Stöd Barncancerfonden
PG 90 20 90-0 Tel 020-902090
U Mats Sjöberg är en av Visions sju personliga om-
budsmän. Som chefmedlem i Vision kan du ­genom din
personliga ombudsman få bland annat en rådgivare
och ett bollplank, hjälp med avtalstolkning, en diskussionspartner i arbets­miljöfrågor med mera, samt stöd av
Vision vid förhandlingar som gäller dina villkor. Läs mer
på www.vision.se/chef
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
31
min karriär
Enhetschefen Monica Birgersson har utsetts till Årets ledare
i ­Göteborgs stad. Priset delades ut på Kvalitetsmässan av Marcus
­Gustavsson, Visions avdelningsordförande i Göteborg.
intervju & foto susanne blick
U
Hennes korrekta titel
är enhetschef med om­
rådesansvar. Monica
Birgersson leder 20 medarbetare
varav 15 biståndsbedömare på
biståndsenheten i Göteborgs cen­
trum. När hon började för fyra år
sedan mötte hon en ganska stukad
personalgrupp som förlorat ar­
betsglädjen. Ett skäl till att hen­
nes personal nominerat henne till
Årets ledare, var just att hon gett
dem arbetsglädjen tillbaka. Monica
Birgersson är oerhört stolt över
utmärkelsen.
– Det känns helt fantastiskt. Jag
fick nypa mig i armen.
Vi har slitit hårt tillsammans med
att få ihop en bra organisation.
Innan jag började hade det varit
turbulent här och vi har gjort en
fantastisk resa tillsammans.
På vilket sätt var det turbulent?
Hur gör du för att skapa den
tryggheten?
– Jag brukar alltid ha lära
­känna-samtal med mina medarbe­
tare och då försöker jag verkligen
gå på djupet. Sen har jag en ganska
avvaktande inställning. Jag iakt­
tar och lär mig organisationen och
verksamheten först, innan jag går
in och styr. Sedan jobbar jag nog
ganska metodiskt med resultatåterkoppling, struktur och medbe­
stämmande.
– Om det händer något som inte
är så bra så försöker jag titta på
strukturerna för att se varför det
hände snarare än att söka fel på
personer. Jag gillar inte att söka
syndabockar. Det är också viktigt
att människor har det bra på job­
bet. Det ska vara roligt att gå dit.
Tycker du alltid att det är kul att
gå till jobbet?
– Det handlade om att det hade
– Ja, det gör jag faktiskt nästan
varit chefsbyten och jag fick job­
alltid när jag går upp på morgonen.
bet som ett uppdrag när jag under
Det har hänt att jag jobbat med en
en kort tid hade eget företag. Me­
organisation som inte följer min
ningen var att jag skulle jobba i
värdegrund. Då är det inte kul. Då
fakta U Monica Birgersson
tre månader för att få ordning på
slutar jag.
Titel: Enhetschef med områdesansvar Ålder: 53 Lön: 43 200 kronor
organisationen. Men sen fick jag
Familj: Man, tre barn, fyra barnbarn plus två bonusbarnbarn Fritid:
Beskriv din värdegrund?
erbjudandet om att stanna kvar
Ja, faktiskt. Jag gillar att röra på mig och att gå på bio och teater och
och tog det.
– Att bedriva omsorg om äldre och
umgås med familj och kompisar. Övrigt: Är en njutare. ­Brukar belöna
Monica Birgersson är 53 år och mig själv ofta. Ibland med massage eller en ansiktsbehandling eller
handikappade ska vara en idéburen
har jobbat som ledare i olika kom­ med ett varmt bad och en dry Martini på en onsdag.
verksamhet, inte bara vinstdrivan­
muner sedan hon var 27 år.
de. Jag tycker det är bra att vi har
– Jag började som 16-åring på
fått en debatt om äldreomsorgen.
ett vårdhem för utvecklingsstörda och sedan utbildade jag mig
Antalet äldre ökar och pengarna minskar. Det behöver vi prata om.
inom det gebitet. När verksamheten kommunaliserades och de ut­
Man kan bara effektivisera till en viss gräns och jag tror att vi nått
vecklingsstörda flyttades ut i samhället fick jag en föreståndartjänst den gränsen nu. Det vi behöver jobba med nu är kvalitetsuppfölj­
och sedan dess har det rullat på.
ning och det gäller även offentlig verksamhet, inte bara privat.
Vad tycker du själv är dina starkaste egenskaper som ledare?
– Min utgångspunkt är att alla medarbetare vill göra ett bra jobb.
Jag är också bra på att skapa relationer och visa resultat.
– Det är min uppgift att skapa en trygghet i gruppen så att alla
vågar säga vad de tycker och komma med de galna idéerna. Jag
tror att de bästa idéerna kommer från dem som jobbar nära verk­
samheten.
U Chefen
32
Det har varit en stor organisationsförändring i Göteborg som
­påverkat framför allt cheferna. Hur har ditt jobb påverkats?
– En sådan stor förändring påverkar nog alla, själv ingår jag i en led­
ningsgrupp som har förändrats med två nya kollegor som tillkom­
mit under året. I grunden tycker jag förändringen är bra, det tar tid
att hitta sina nya roller och vi är en väldigt stor organisation. Men
visst, jag tycker själv att jag fått betydligt mer att göra. J
i fokus nr 1 utkommer den 1 februari 2012
Chefen i fokus nr 6 U december 2011
Tidningar som ger dig
verktyg i arbetslivet.
tidningenvision.se
– rykande färska
fackliga nyheter som
uppdateras dagligen.
Allt om jobbet är en
tidning för dig som ­
arbetar eller studerar
och är medlem i Vision.
Här går vi på djupet i
ett ämne. Vi tar fram de
goda exemplen och ger
massor med tips. Allt
om jobbet kommer
ut fyra gånger per år.
SocialQrage är tidningen
för dig som arbetar inom
det sociala området.
­Förklarar, analyserar och
skapar ­debatt sex gånger
om året
Tidningen Vision är en
facklig ­nyhetstidning
som bevakar, granskar
och ­kommenterar
händelser inom
­arbetsmarknad, politik
och samhälle.
Chefen i fokus är en
tidning om ledarskap
för dig som är chef och
­medlem i Vision. Den ut­
kommer med sex nummer
per år.
Intresserad av att prenumerera på någon av våra tidningar,
eller vill du ha gratis provexemplar? Kontakta redaktionen på
telefon 0771-44 00 00 eller mejla till [email protected]
Vision är ett partipolitiskt obundet fackförbund för tjänstemän i kommuner, landsting, kyrka
och hos privata arbetsgivare inom bland annat vård och omsorg.