1. No category

Sms-biljetten
växer snabbt
Satsning på
störningsinformation
i tågtrafiken
strålkastaren
Belyser Västtrafik • Nr 4 • 2011
ledare
Den här hösten blir
osedvanligt intensiv …
Mycket nytt på en gång för Västtrafik. Det är vad en osedvanligt intensiv höst bär med sig i år.
Vi ska lägga fast budgetarna för 2012, förbereda införandet
av trängselskatten i Göteborg 2013, planera trafik, göra upphandlingar och börja jobba efter den nya kollektivtrafiklagen.
Dessutom kommer det ändringar i vår organisation som en
följd av den nya kollektivtrafiklagen, av ett större fokus på vår
leverans och av att Västtrafik byter ägare den 1 januari 2012.
Vårens omval till regionfullmäktige kom olyckligt. Vi tappade dyr-
bar tid och kunde inte följa tidsramarna för bland annat budgetarbetet. Budgeten är förstås avgörande för nivån på satsningarna under
nästa år och inför trängselskatterna.
Samtidigt förändras vår organisation. ”Vi på Västtrafik” får ny betydelse i och med att vi får nya och viktiga samarbetspartner i form
av politikerna i en ny kollektivtrafiknämnd och tjänstemän på ett nytt
kollektivtrafikkontor. Båda finns hos Västra Götalandsregionen som
tar över som ensam ägare av Västtrafik från årsskiftet.
Västtrafiks uppgifter blir något smalare och jag tror att det är nödvändigt för att få bra spets på vårt arbete. Som jag ser det, hamnar vi
där vi ska hamna – tydligare på kundernas planhalva. Läs mera om
de nya rollerna på sidorna 10–11.
Införandet av trängselskatten 2013 ställer nya krav på Västtrafik.
Redan i höst måste planeringen av trafiken vara klar, förhandlingar påbörjas och upphandlingar förberedas så att rätt resurser finns på rätt
plats för att möta befintliga och nya kunder. Det är en stor utmaning
eftersom vi inte med säkerhet vet vilka effekter trängselskatten får.
Ett nytt sortiment med nya priser står också på vår att-göra-lista.
Fullt ut löser vi det inte till 2013, men förhoppningsvis hinner vi
införa en del förbättringar som kan sänka tröskeln till kollektivt
resande för potentiella kunder.
Vi ska vara beredda på förändringar när den nya kollektivtrafik-
lagen öppnar för fri konkurrens. Marknaden tar över Flygbussarna till
Landvetter Airport och Göteborg City Airport, men vad som händer
i övrigt vet vi ingenting om.
Strålkastaren är en tidning för alla som arbetar inom eller för
Västtrafik.
Ansvarig utgivare: Gunilla Wicktor
Redaktionsråd:
Gunilla Wicktor, Petra Ebbeson, Josefin Viidas, Anna-Karin Jonsson
och Stig Brattberg.
Kontakt med redaktionsrådet?
Ring Gunilla Wicktor, 0500-46 44 00, faxa: 0500-48 91 48 eller
e-posta: [email protected]
Redaktion och produktion:
Axelson Information AB, Trollhättan, tel. 0520-47 99 91, 47 99 90
och Alsin Design, Trollhättan, tel. 0520-171 45
2 Strålkastaren • nr 4 • 2011
Att gå in i något helt nytt är stimulerande, tycker jag. Ovissheten är
en del av tjusningen. Förhoppningsvis får vi en mer färgglad palett av
produkter och tjänster i kollektivtrafiken. Nya företag med duktiga entreprenörer som förverkligar nya idéer och gör kollektivtrafiken bättre
för våra kunder.
Västtrafiks dagliga arbete i höst känner jag mig trygg med. Vi har en
plan och jobbar målmedvetet för att säkra trafiken, göra informationen till kunderna bättre och få maximal driftsäkerhet i betalsystemet.
Till stor del bygger detta på att vi lyssnar på våra kunder och har en bra
dialog och samverkan med trafikföretagen, Trafikverket och Trafikkontoret i Göteborg.
Sist, men inte minst: Stort tack till alla som kom och gjorde Västtrafikdagarna på Skara Sommarland i augusti till en fantastisk fest. Fler
än 12 000 besökare hade Västtrafiks vita VIP-band runt handleden.
Jag mötte tusentals positiva människor och så många leenden. Stämningen var härlig – nästan som om vi var en stor familj.
Ha det gott, hälsar
Lars Backström
vd Västtrafik AB
Grafisk form: Erika Alsin
Tryckeri: Strokirk-Landströms
Upplaga: 11 250 ex. Tryckt på miljömärkt papper
Omslagsbild: En sommardag i Göteborg: polisvolontärerna
Daniel Broberg och Lena Schmith är beredda att stötta polisen
där det behövs i kollektivtrafiken. Foto: Allan Karlsson
Adressändringar och frågor om din prenume­ration på
Strålkasta­ren mejlar du till
adres­[email protected]
eller ringer 0500-46 44 00
eller så skickar du meddelande till Västtrafik AB,
Box 123, 541 23 Skövde
Värt att veta om Västtrafik
Västtrafik finns till för alla som reser kollektivt i
Västra Götaland. Vi är Sveriges näst största kollektivtrafikföretag.
All trafik upphandlas i konkurrens och körs
på entreprenad.
Vi ägs av kommunerna i Västra Götaland och
Västra Götalandsregionen.
Huvudkontoret finns i Skövde och lokalkontor
finns i Borås, Göteborg, Skövde och Vänersborg.
Västtrafik har cirka 250 anställda och 6 500
förare kör för företaget.
Varje dag görs cirka 1,1 miljoner resor, varav
7 000 med den anropsstyrda trafiken, med våra
2 750 fordon i form av bussar, tåg, spårvagnar,
bilar och båtar. Det innebär att fordonen kör
39 000 mil eller 9,6 varv runt jorden.
innehåll
4
Noterat ...................................................... 3
6
Kvällspressen
Fredag 6 maj 2011
Sms-biljettens för- och nackdelar............ 4–5
Volontärer stöttar polisen........................ 6–7
Satsning på utvalda pendlarstråk................ 7
TERRORBOMBEN I GÖTEBORG
Brolyft längs Alependeln......................... 8–9
Ny rollfördelning mellan Västtrafik
och Västra Götalandsregionen............ 10 –11
Lärorik katastrofövning för
Västtrafiks ledning...............................12–13
8
Förbättrad trafik bygger på
goda relationer.......................................... 14
12
Här dog tjugo
Satsning på störningsinformation
i tågtrafiken . ............................................ 15
Stor succé för Västtrafikdagarna på
Skara Sommarland.............................. 16 –17
Mimmi von Troil – ny vice ordförande
i Västtrafiks styrelse.................................. 18
Resandets utveckling................................ 19
Därför trivs Ulla Persson på jobbet........... 20
14
16
noterat
Läsarna ger Strålkastaren
höga betyg
Sex nya Reginatåg i höst
strålkastaren
Sms-biljet
ten
växer snabb
t
Satsning
på
störningsin
i tågtrafike formation
n
”Det bästa med Strålkastaren är att man får läsa
vad som är på gång – inom
Västtrafik och sådant som
berör ens eget jobb.”
Det visar en ny läsvärdesundersökning bland
240 anställda på olika
trafikföretag och bland
politiker och tjänstemän i Västtrafiks ägarkommuner och Västra Götalandsregionen.
Strålkastaren får mycket goda betyg. Läsarna
tycker att den är lättläst, trevlig och har ett tilltalande utseende.
Nio av tio tillfrågade säger spontant att de fått
Strålkastaren den senaste tiden. 60 procent läser allt eller det mesta, främst artiklar om det
egna yrkesområdet eller den egna regionen. 13
procent läser inte tidningen.
Det finns många önskemål om vad man vill
läsa mer om. De flesta gäller det egna yrkesområdet eller den egna regionen.
Belyser Västtra
fik • Nr 4
• 2011
I höst levererar Bombardier sex nya Reginatåg
med vardera tre vagnar till Västtrafik. Tre av tågen har Västtrafiks design och ska användas i regiontrafiken, där resenärerna nu får ytterligare
813 sittplatser. De övriga tre tågen är utformade
som Inter-citytåg. Västtrafik hyr ut dem till SJ för
tågtrafiken mellan Göteborg och Karlstad.
Samtliga nya tåg är utrustade med teknik för
det allra senaste signalsystemet, ERMTS, som
innebär trådlös överföring av signaler när systemet är fullt utbyggt.
Reginatågen är uppskattade för sin tillförlitlig­
het och komfort. 2013 levereras ytterligare sex
Reginatåg med tre vagnar. De ska anpassas
till en ny europeisk standard för personer med
funktionsnedsättningar. Tågen får en lite annorlunda inredning jämfört med dagens Reginatåg.
Nytt avtal klart för
anropsstyrd trafik
Nu är det nya avtalet klart för Västtrafiks anropsstyrda trafik. Ett 60-tal företag kommer att köra
trafiken från den 17 juni 2012 och i fem år framåt.
Västtrafik skärper kraven på många områden
för att ge kunderna ännu bättre service. Bland
annat krävs miljöfordon med ett högsta utsläpp
på 120 gram koldioxid per kilometer. Några
andra krav på trafikföretagen är att de ska ha
egenkontroll av fordonens hastighet, fler reservfordon att tillgå och kvalitetssäkring minst
en gång per år.
Förarna ska till exempel ha genomgått förarcertifiering, bära namnbrickor, ha geografiska
kunskaper och rapportera eventuella olyckor och
incidenter.
Nytt företag tar över produktionen av Strålkastaren
Sedan utgivningen av Strålkastaren startade 1999 har tidningen producerats av Axelson Information och Alsin Design. En ny upphandling av tidningsproduktionen har gjorts under våren
och den innebär att Newsroom tar över produktionen från och med nästa nummer.
Strålkastaren • nr 4 • 2011 3
TEXT: ulf axelson • foto: DAN ALMQVIST
Sms-biljetten – uppskattad av många,
men krånglig för vissa
Den är mycket uppskattad av resenärerna, ger inga problem
för förare i stadstrafiken i Göteborg, men är lite mer krävande
för förare som måste göra visering.
Det handlar om den snabbt växande sms-biljetten.
– Om resenärerna fick bestämma själva
skulle vi ha hur många sms-biljetter som
helst, säger Marie Albihn som är säljkoor­
dinator på Västtrafik.
– Det finns önskemål om att kunna
resa med sms på vissa sträckor eller inom egna områden. Känslan är att ”alla”
vill ha en särskild biljett där just de reser,
men det blir inte praktiskt möjligt för oss
att lösa.
De säljer mer och mer och floran av
sms-biljetter har med tiden blivit allt
större. Sms-biljetten som är giltig i Göteborg står för 75 procent av försäljningen. I övriga delar av regionen finns
sms-biljetter för alla de större tätorterna
och även för en rad mindre orter.
– Eftersom vi har öppen visering i
stadstrafiken i Göteborg påverkar smsbiljetten inte förarna. För förare på andra
linjer ställer den däremot speciella krav
på kontroll.
Kolla nummer och kod
Det som måste kollas är avsändarens
num­mer och kontrollkoden. I avsändarnumret ska bland annat Västtrafiknumret
72450 finnas med. Dessutom ska ett an-
tal kontrollsiffror stämma överens.
– Exakta uppgifter om detta har gått
ut till alla trafikföretag som självklart informerar sina förare om vad som gäller,
säger Marie.
Kan vara lite stressande
– Jag förstår att det kan upplevas som lite
stressande för viserande förare om flera
personer går ombord samtidigt och alla
har sms-biljetter. Texterna kan vara olika
placerade på olika mobilskärmar. På små
skärmar får all text inte plats i rutan.
– Men att göra viseringen ingår i jobbet och måste få ta den tid som den tar. Ju
fler viseringar man gör desto lättare blir
det att hitta rätt siffror på olika skärmar. I
de fall alla uppgifter inte syns på skärmen
ska föraren be kunden att söka upp och
visa dem. Föraren ska aldrig ta resenärens mobiltelefon.
Om biljetten är ogiltig ska föraren be
resenären att lösa biljett eller gå av fordonet.
– Det fungerar precis på samma sätt
som vilken annan visering som helst.
Otydliga regler ger
behov av översyn
Inte mer fusk med
sms-biljetter
I den undersökning som Biljettkontrollen gjorde i vintras framkom att mer än
en tredjedel av resenärerna trodde att
det var okej att köpa sms-biljett ombord på fordonet.
– Man ska ha sms-biljetten i telefonen före påstigning, men vi har förstått
att reglerna kan uppfattas som otydliga
och därför ska vi se över dem, säger
Maria Holmström som är Västtrafiks
försäljningschef privatkund.
Det fuskas inte mer med sms-biljetter än med andra biljetter i Västtrafik.
Under två veckor i vintras gjorde
Biljettkontrollen intervjuer med ungefär 11 000 resenärer. Undersökningen
handlade inte om att bötfälla, utan om
att få veta mera om resenärernas kunskaper och beteenden.
Det visade sig att 1,5 procent av smsbiljetterna var falska. Uppfattningen att
många resenärer reser med falska biljetter stämmer alltså inte.
4 Strålkastaren • nr 4 • 2011
Fler och fler reser med sms-biljett.
Utvecklingen är positiv men viseringen
kan vara krävande för förare.
Sms-biljetterna fick fart
av förbudet mot kontanthantering
Sms-biljetten är stor i Sverige. Ny teknik kan göra den
ännu större.
– Det som drev på utvecklingen här i landet var kontanthanteringsförbudet. När kontantstoppen kom blev mobilen
en livlina för att vi fortsatt skulle kunna sälja enkelbiljetter i
kollektivtrafiken, säger Jarl Klang som är affärsutvecklare
på Samtrafiken.
Övergången från att köpa enkelbiljett
med kontanter till att använda mobilen
som betalningsmedel har gått snabbt.
Den blev mer eller mindre framtvingad
av Arbetsmiljöverkets förbud mot att
hantera kontanter ombord på fordon.
Att ha automater för betalning överallt var inte praktiskt möjligt, men eftersom nästan alla resenärer har mobiltelefon blev det en effektiv lösning.
Länstrafiken i Mälardalen och SL i
Stockholm var först och lanserade biljet­t­­­
typen under 2006 och 2007. Idag går det
att köpa sms-biljetter hos 12 av de 21
trafikhuvudmännen i Sverige.
Hos alla de stora trafikhuvudmännen
är det numera en etablerad tjänst och andelen resor som betalas med sms ökar
stadigt. För 2011 räknar Samtrafiken
med en ökning på 10–12 procent. Smsbiljetternas andel av det totala antalet
biljetter är cirka 6 procent.
Köpa enkelbiljetter
– Det är köp av enkelbiljetter som gäller
när man handlar resor med sms, berättar Jarl Klang. Ett undantag är Västtrafik där man även kan köpa 1-dygns- och
3-dygnskort.
– Alla köp av sms-biljetter i Sverige
bygger på att resenären skickar en beställningskod till ett servicenummer
och får en sms-biljett i retur efter ett par
sekunder. När det gäller den övriga uppbyggnaden av systemen, bland annat av
kontrollfunktionerna, ser det olika ut
runt om i landet.
Sjunkande provisioner
Sms-biljetterna är en relativt dyr affär
för trafikhuvudmännen eftersom teleoperatörerna tar ut höga försäljningsprovisioner.
Med tiden har provisionerna gått ner
något i pris, men de ligger fortfarande
på en högre nivå än den som gäller för
”vanliga” försäljningsombud i butiker
och andra försäljningsställen.
Jarl Klang tror på en fortsatt sänkning
av de kostnaderna i takt med att både
konkurrens och alternativa försäljningskanaler ökar. Som exempel nämner han
appar i telefonerna som är knutna direkt
till kundens bank- eller betalkort.
Smidig lösning
Han tror också att den nya kollektivtrafiklagen som öppnar för konkurrens
kommer att öka behovet av sms-biljetten.
– I ett läge där marknaden är avreglerad kan sms-biljetten fylla en viktig
roll. Det är en smidig och snabb lösning
eftersom den inte kräver att det finns
installerad försäljningsutrustning hos
ombud eller på fordonen.
– Men helst bör det finnas en automatisk avläsare ombord för att verifiera giltigheten och säkra snabb ombordstigning. Sådana lösningar används idag på
Flygbussarna och av SJ:s tågvärdar för
att läsa av sms-biljetter.
Plånbok i mobilen
Utvecklingen att använda telefonen
som betalmedel går mycket snabbt. Det
finns lösningar där det går att koppla
telefonen till ett eller flera bankkonton.
Då får mobilen i princip samma funktion som kontokorten har idag.
– Om två till tre år är jag övertygad
om att mobilen är vår nya plånbok som
också innehåller vår biljett till kollektivtrafiken.
Strålkastaren • nr 4 • 2011 5
TEXT: malin husàr
VOLONTÄRER
foto: allan karlsson
SOM STÖTTAR POLISEN
– Det finns goda krafter som faktiskt bryr sig, det är de här personerna ett klart bevis på.
Nicke Ehk, projektledare på Västtrafik, lovordar de nya polisvolontärerna som syns i
Göteborg sedan början av sommaren. Deras uppgift är att skapa större trygghet på
offentliga platser.
Lena Schmith och Daniel Broberg är två av
ett 30-tal polisvolontärer som ger polisen
i Göteborg extra stöd.
6 Strålkastaren • nr 4 • 2011
TEXT: KARIN LJUNGMAN • foto:thomas harrysson
Polisvolontärerna är helt vanliga, frivilliga medborgare som ska finnas till hands
när polisen behöver extra stöd. Men det
handlar inte om att gå runt med batong
och bekämpa våld på ett aktivt sätt. Volontärerna har ingen makt och inga andra
befogenheter än vem som helst av oss.
– De här personerna ska finnas till
hands när det samlas mycket folk, till exempel vid demonstrationer och andra
stora evenemang. Det innebär att de också
syns i kollek­tivtrafiken, som faktiskt är
den största allmänna samlingsplatsen med
mer än 300 000 människor i rörelse varje
dag, säger Nicke Ehk.
Satsning på utvalda stråk
ska göra det lättare att pendla
Med många, mindre åtgärder går det att åstadkomma stora förbättringar för dem som pendlar till arbeten och studier. Under perioden
2010–2021 finns 315 miljoner kronor anslagna till åtgärder på nio utvalda
stråk i Västra Götaland.
Iakttar och larmar
– Volontärernas uppgift är i första hand att
iaktta, larma polisen vid behov och vittna
om vad som hänt, säger Heléne Blennermark Zendegani, projektledare för polis­
ens volontärer i Västra Götaland.
Heléne har tidigare varit med och byggt
upp en liknande volontärverksamhet i
Stockholm – där finns i dag 1 000 volontärer utspridda i länet. I Skåne län finns de
också. Tanken är att en liknande verksamhet ska skapas i Västra Götaland, och man
börjar med storstadsområdet Göteborg.
Rekrytering pågår
– Vi är väldigt tacksamma över att så många
redan har visat intresse. Vi hade vårt första
informationsmöte här i Göteborg i mars
och då kom ungefär 150 personer. Av dem
har vi gallrat ut 30 volontärer som nu finns
att tillgå. I höst kommer vi att ta ut ytterligare 60 volontärer, och det följer ännu
fler framöver, säger Heléne Blennermark
Zendegani.
För att kunna jobba som polisens volontär måste man bland annat ha fyllt 18 år
och inte finnas med i belastningsregistret.
Man ska även kunna stå upp för demokratiska rättigheter och alla människors lika
värde.
När man blir godkänd som volontär kan
man bli inkallad när som helst, men det
är alltid polisen som avgör och beställer
tjänsten när de anser att den behövs.
Dyker upp i kollektivtrafiken
För Västtrafiks del innebär det att personalen på bussar, tåg och spårvagnar får
vara beredda på att låta polisvolontärerna
åka med utan att behöva visa något färdbevis.
– Vi ställer självklart upp på detta och
bara bejakar och hejar på. För att personalen ska veta vad det handlar om har vi gått
ut med information, säger Nicke Ehk på
Västtrafik.
Tidigare har kommunerna och kommunalförbunden i länet pekat ut dessa nio stråk
som särskilt viktiga för att skapa en större
arbetsmarknad och för att regionen ska
kunna växa.
Hösten 2010 bjöd Västra Götalandsregionen in Västtrafik, Trafikverket, de fyra
kommunalförbunden, berörda kommuner, folkhälsosekretariatet med flera till en
första workshop för fyra av stråken. Frågan
var: Hur borde stråken fungera för att ge
ökad pendling? Trafikverket och Västtrafik
arbetade sedan gemensamt fram två konkreta åtgärdsförslag för respektive stråk.
Västtrafik – en självklar part
Under en andra workshop diskuterade
parterna förslagen. Totalt rörde det sig om
tusentals idéer, till exempel sidoräcken, förändrade hastigheter, busskörfält, viltstängsel, pendelparkeringar, gång- och cykelvägar och säkrare busshållplatser. Diskussionens utgångspunkt var att varje vägåtgärd
fick kosta högst 25 miljoner kronor och
varje åtgärd för kollektivtrafiken högst 10
miljoner.
– Mest positivt är att de andra aktörerna
har sett Västtrafik som en självklar part i
arbetet. Därför har vi kunnat lyfta fram
många förbättringsförslag för kollektivtrafiken, som exempelvis bra byteshållplat-
ser. Kollektivtrafiken är mycket viktig för
pendlingen och måste vara prioriterad före
bilen, säger Christina Bryvik, trafikutvecklare på Västtrafik.
195 miljoner till fyra stråk
De första satsningarna görs på fyra stråk
till en totalkostnad av195 miljoner kronor.
Det är stråken Uddevalla–Arvika (60 miljoner), Tidaholm–Göteborg (35 miljoner),
Trollhättan–Jönköping (30 miljoner) och
Lysekil–Askersund (70 miljoner). Under
2012 startar arbetet med de övriga fem
stråken.
– Ett problem är att Trafikverkets stråk
följer läns- och riksvägar och går inte via
de olika kommunernas resecentra. Nu är
det viktigt att kommunerna fyller på med
åtgärder så att vägnätet blir komplett, säger
Christina Bryvik.
Beredningsgruppen för hållbar utveckling inom Västra Götalandsregionen har
skickat ut förslaget på remiss till kommunerna och de fyra kommunalförbunden.
Den 15 oktober ska de ha besvarat remissen.
– De första fyra stråken är bara början;
det ska bli förbättringar på alla nio, säger
Ingrid Winblad, enheten för infrastruktur
och kollektivtrafik på Västra Götalandsregionen.
Strålkastaren • nr 4 • 2011 7
för kollektivtrafiken
Sista lördagen i maj lyftes den första av totalt fem gångbroar
över E45:an. Broarna ska förbinda stationerna med samhällena längs Alependeln. I början av juli kom gångbro nummer två på plats.
TEXT: LILLEMOR BULUKIN • foto: ALLAN KARLSSON
Den 47 ton tunga bron i Nol lyftes
på plats av två rejäla kranbilar med
en lyftkapacitet på över 200 ton
vardera.
8 Strålkastaren • nr 4 • 2011
Gångbroarna över E45:an har en stålkonstruktion, väggarna är av glas och innergolvet i trä. Brons underkant ligger närmare åtta meter över vägbanan. Broarna
är tillverkade på andra sidan älven,
i Kungälv.
Fakta om BanaVäg
Utbyggnaden av 77 km fyrfältsväg på E45:an och
dubbelspår på järnvägen mellan Trollhättan och
Göteborg är en av Sveriges största infrastruktursatsningar någonsin. Totala kostnaden ligger
kring 10 miljarder kronor. När allt är klart i december 2012 kortas restiden med tåg mellan Trollhättan och Göteborg med 20 minuter jämfört med
dagens restider. Och tågresan med Alependeln
mellan Älvängen och Göteborg, en sträcka på
drygt 40 km, kommer att ta 25 minuter.
Nöjd med brolyftet var Lennart
Bengtsson som hyrts in som
projektledare med ansvar för
tidsplaneringen.
Längs Göta älv ner mot Göteborg förändras landskapsbilden nästan dag för dag. Mellan Trollhättan
och Göteborg byggs fyrfältsväg, planskilda korsningar, dubbelspårig järnväg, järnvägsbroar, pendeltågstationer och pendelparkeringar. I Älvängen,
som ska bli det nya pendeltågets slutstation, ska det
byggas resecentrum, busstorg och en vändslinga
för tåget. Allt ska vara klart till december 2012 – till
glädje för många resenärer, näringsliv och boende
i Göta älvdalen.
Lördag den 28 maj lyftes den första av fem gångbroar som ska korsa motorvägen på plats. Den blivande pendeltågstationen i Nol är nu förbunden
med samhället.
– Det känns bra, säger Lennart Bengtsson, när
han kikar upp på den drygt 47 meter långa och fyra
meter höga bron som varsamt hanteras av två rejäla
kranbilar. Lennart är inhyrd av Västtrafik för att ansvara för tidsplaneringen i projektet.
Lyftet tog en halvtimme
Tidsplanen, som hittills följts med god marginal,
höll även vid det stora lyftet. Det tog inte mycket
mer än en halvtimme att lägga gångbron på plats.
Kraftig vind kunde försvårat och antagligen stoppat
lyftet, men vädrets makter stod på projektets sida.
Säkerhetsbestämmelserna är rigorösa.
– Vi har väldigt stort fokus på säkerheten i det vi
gör, säger Lennart Bengtsson. Till exempel måste
de som jobbar i tornen, som rymmer trappor och
hissar till gångbron, bära sele. Och alla i projektet
måste ha läst och förstått vår arbetsmiljöplan.
I början av juli lyfte man gångbron i Surte på plats.
Nästa brolyft blir i Älvängen under hösten.
Blinkar när tåget kommer
Lyften av gångbroarna är spektakulära men ännu
svårare är olika spårnära arbeten som genomförs
när tågtrafiken rullar. Något enklare var monteringen
av den säkerhetsbelysning som måste finnas på perrongerna. Den består av 200 lampor som enligt en
ny EU-regel ska blinka när tåget kommer in på stationen. Det arbetet gjordes under sommaren då all
tågtrafik mellan Trollhättan och Göteborg låg nere.
Då färdigställdes också ytbeläggningen på perrongerna på de fem pendeltågstationerna i Ale kommun.
Under hösten startar entreprenaden av det nya
resecentrumet i Älvängen samtidigt som arbetet
med att färdigställa tornen vid pendeltågstationerna fortsätter.
Strålkastaren • nr 4 • 2011 9
TEXT: CHRISTINA AXELSON
FOTO:thomas harrysson
NY ROLLFÖRDELNING
mellan Västtrafik och
Västra Götalandsregionen
från årsskiftet
Västra Götalandsregionen och Västtrafik förbereder sig som bäst
inför de stora nyheter som gäller från den 1 januari 2012. Då blir
Västra Götalandsregionen ensam ägare till Västtrafik och får samtidigt rollen som regional kollektivtrafikmyndighet. Samma dag
börjar den nya kollektivtrafiklagen att gälla.
Det är mycket nytt som händer inom kollektivtrafiken den 1 januari. Från den dagen är
Västtrafik inte längre länstrafikhuvudman
i Västra Götaland. Enligt den nya kollektivtrafiklag som börjar gälla då, blir Västra
Götalandsregionen regional kollektivtrafikmyndighet. Det betyder bland annat att
arbetsfördelningen mellan Västtrafik och
Västra Götalandsregionen förändras något.
Lite förenklat blir det så att Västra Götalandsregionen planerar och bestämmer vilka mål och ramar som Västtrafik ska arbeta
efter.
Ny kollektivtrafiknämnd
Inom Västra Götalandsregionen finns en
nybildad kollektivtrafiknämnd som ska fatta
viktiga beslut om all kollektivtrafik i länet*.
Den ska arbeta med strategiska kollektivtrafikfrågor, ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram, samarbeta med länets
kommuner i kollektivtrafikfrågor och driva
forskning och utveckling. En av nämndens
första uppgifter blir att besluta om inriktningen för en kommande pris- och sortimentsstrategi.
– Den regionala kollektivtrafikmyndigheten bestämmer också vilken trafik som
Västtrafik ska upphandla, det vill säga den
trafik som ska omfattas av den allmänna
trafikplikten. Det är den kollektivtrafik som
10 Strålkastaren • nr 4 • 2011
resenärerna kan räkna med att få från samhället, förklarar Leif Blomqvist, Västtrafiks
styrelseordförande.
– Flygbusstrafiken mellan Göteborg och
Landvetter kommer till exempel inte att
omfattas av den allmänna trafikplikten. Den
linjen har så många betalande resenärer att
samhället inte behöver gå in med ekonomiskt stöd, säger Leif.
Ny avdelning stöttar nämnden
Västra Götalandsregionens kollektivtrafiknämnd får stöd av en utökad tjänstemanna­
stab med kompetens inom kollektivtrafik.
En ny kollektivtrafikavdelning bildas med
10 till 15 personer. Ulrika Bokeberg på Västra Götalandsregionen arbetar som tillförordnad chef fram tills att en kollektivtrafikchef är utsedd.
– Regionens nya uppdrag gör det nödvändigt att skapa en avdelning med rätt kompetens och resurser att hantera kollektivtrafikfrågorna, säger Ulrika Bokeberg.
Budgeten för kollektivtrafiken motsvarar
cirka sju procent av regionfullmäktiges totala budget. Det handlar om drygt 3 miljarder
kronor för år 2012.
Strategier och planering
Personalen kommer i första hand att arbeta med långsiktig strategisk utveckling
och planering av kollektivtrafiken i länet. På
avdelningen
kommer det
framförallt att
finnas utredare,
analytiker och
processledare
med lite olika
inriktningar.
– Vi har redan
startat flera strategiska utredningar, bland annat för tågtrafiken fram till år 2035. Vi ska
också ta fram förslag till ett regionalt
trafikförsörjningsprogram med en gemensam målbild för kollektivtrafiken i hela
Västra Götaland. Programmet ska omfatta
både den trafik Västtrafik driver och den
övriga kommersiella trafik som kan bli
aktuell, säger Ulrika.
Kollektivtrafikfrågorna behöver samord-
roll. Med en ägare istället
för 50 blir det enklare att
ta beslut och att ge tydliga
uppdrag till Västtrafik.
Det strategiska utvecklings- och planeringsarbete som
Västtrafik hittills gjort tas över av
den nya kollektivtrafikavdelningen. I övrigt får Västtrafik i princip samma
uppgifter som idag – att handla upp och ta
ansvar för den trafik som kollektivtrafiknämnden beställer, att hålla i kontakterna
med trafikföretagen och kunderna med
mera.
Nära samarbete med kommuner
nas med regionens
övriga samhällsplanering. Det är en viktig anledning till att den nya kollektivtrafikavdelningen placerats i
Göteborg nära avdelningarna för
regionutveckling och infrastruktur.
Västtrafik får tydligare uppdrag
Förändringarna ger Västtrafik en tydligare
Även om kommunerna i Västra Götaland inte längre blir ägare till Västtrafik så
kommer de att vara med och påverka kollektivtrafiken. Politiker från hela regionen
sitter med i den nya kollektivtrafiknämnden. Alla kommuner deltar i de delregionala kollektivtrafiksamråd som ska bildas.
Det skapas också ett regionalt forum där
representanter från kommuner och regionen kan mötas.
– En av de viktigaste uppgifterna för
kollektivtrafiknämnden är att föra en löpande dialog med kommunerna när det
gäller övergripande strategiska frågor.
Men Västtrafik kommer också att fortsätta kommunicera med kommunerna
när det gäller mer konkreta trafikfrågor,
säger Ulrika.
* Precis som idag kommer kollektivtrafiken i
Kungsbacka kommun att ingå i Västra Götalands trafikområde.
Hur ska tågtrafiken utvecklas fram till 2035?
Det är en av utredningarna som den nya kollektivtrafikavdelningen på Västra Götalandsregionen redan har påbörjat.
Deras uppgift är i första hand att arbeta med långsiktig strategisk utveckling och planering av kollektivtrafiken i länet.
VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS NYA
KOLLEKTIVTRAFIKNÄMND
Sedan den 1 juli 2011 har Västra Götalandsregionen en kollektivtrafiknämnd som
ansvarar för de strategiska utvecklingsfrågorna för kollektivtrafiken i Västra Götaland. Nämnden har 15 ordinarie ledamöter
och 15 ersättare:
ORDINARIE LEDAMÖTER:
Ulrika Frick (S), ordförande, Mölndal
Alex Bergström (S), v ordförande, Falköping
Birgitta Adolfsson (FP), v ordförande, Skärhamn
Vivi-Ann Nilsson (S), Torslanda
Patrik Karlsson (S), Mölndal
Lena Malm (S), Göteborg
Robert Hansson (S), Borås
Fredrika Almkvist (S), Trollhättan
Gunilla Levén (M), Vara
Jan Skog (M), Älvängen
Susanna Cassberg (M), Göteborg
Carin Ramneskär (M), Uddevalla
Anders Fasth (KD), Västra Frölunda
Lars Engen (V), Göteborg
Rickard Nordin (C), Göteborg
Strålkastaren • nr 4 • 2011 11
KATASTROF
OVNING
satte ledningen på hårda prov
Telefonen ringer strax efter klockan sju på morgonen. Jourhavande chef får
besked om att det brinner i Nils Ericsonterminalen mitt i centrala Göteborg.
Inom en timme har hela Västtrafiks ledningsgrupp samlats.
Snart står det klart att en självmordsbombare har sprängt en buss.
TEXT: MALIN HUSÁR • bilder: västtrafik
Kvällspressen
Fredag 6 maj 2011
Torsdag 25 nov
ember
2010
TERRORBOMBEN I GÖTEBORG
Fredag 6 maj
JUST NU:
GÖTEBOR
G
Här dog tjugo
12 Strålkastaren • nr 4 • 2011
Den 6 maj i år var det riktigt hett läge
under några timmar på Västtrafiks
huvudkontor i Göteborg. Ledningsgruppen hade visserligen informerats
om att det skulle vara en krisövning
samma dag. Men i stället för att starta
klockan nio på morgonen som det
var sagt, drog den igång ett par timmar tidigare för att skapa en så genuin
överraskningseffekt som möjligt. Och
scenariot blev mer verklighetstroget än
många kunnat ana.
Gunilla Wicktor, som bland annat är
krissamordnare på Västtrafik, ansvarade för krisövningen. Hon berättar
att det lades ner ett stort jobb för att
ta fram ett realistiskt scenario. Till sin
hjälp hade hon företaget Svensk krisledning som bland annat arrangerade
fejkade nyhetssändningar om ”olyckan”. De visades på en tv i ett särskilt
krisledningsrum där ledningsgruppen
hade samlats.
Intensivt krisläge
Samtidigt agerade personal från Västtrafik reportrar som ringde upp ledningsgruppen och ville ha svar på en
Fejkade kvällstidningar gjorde krisövningen ännu mer verklig.
TERRORB
OMB I
G
Centralstation
en i Göteborg
utsatt för
terrorattentat
? Flera dödsof
fer befaras.
Strax efter klo
ckan sju imor
se körde en
linjebuss från
Veolia rakt in
i
terminalbygg
naden vid Nils
Ericsonsplan
Göterborg so
i
m bl a inrymm
er SJ
centralstation
. Kort därefte
r hördes en
kraftig explosio
n och brand ut
bröt.
Ögonvittnen
säger att buss
en med hög far
rände rakt in
t
i bygganden oc
h att
explosionen ko
m strax därefte
r. Det finns
uppgifter om
att en mängd
skadade och
eventuellt dö
da har påträffa
ts i byggande
Räddningsins
n.
atsen pågår fo
rtfarande och
branden i bygg
anden är omfat
tande.
Personal från
5 brandkårer
plus en mängd
massa frågor. Vissa spelade anhöriga
som ringde för att höra om någon av
deras närstående hade drabbats, medan andra låtsades vara från Räddningstjänsten och från andra myndigheter.
– Efterhand som telefonen ringde
och tv-sändningarna pågick fick personerna i krisledningsrummet klart
för sig vad som hade hänt. Till slut
visade det sig att det fanns flera döda,
varav fem Västtrafikanställda, och att
hundra­tals var skadade. Övningen avslutades med en presskonferens och
först därefter kunde alla pusta ut, berättar Gunilla Wicktor.
Större än tidigare krisövningar
Syftet med hela övningen var att säkerställa att den interna krisplan som
finns hos Västtrafik fungerar när det är
skarpt läge. Tidigare har mindre krisövningar gjorts, men den här gången
var det ett större pådrag än vanligt. Nu
gällde det verkligen att visa att man hade koll på läget – hur man snabbt fick
tag på folk, hur man kommunicerade
utåt, arbetade strategiskt och delade ut
uppgifter till olika operativa krisgrupper. Efter övningen gavs det tid för
självreflektion och utvärdering.
Grönt, gult eller rött läge?
– Grundtanken i krisplanen är att vi
alltid, så långt det är möjligt, ska agera
som vanligt. Sedan finns det förstås en graderingsskala för hur allvarlig situationen är.
Grönt betyder att
läget är som vanligt
och att det finns rutiner. Gult betyder höjd
beredskap inför något
som kan utvecklas till
kris. Och rött betyder
att krisen har brutit ut,
förklarar Gunilla Wick­
tor.
Krisplanen är ett internt verktyg som har
funnits i flera år och som
uppdateras med jämna
mellanrum. Den innehåller inga konkreta exempel utan är mer ett förhållningssätt för hur ledningsgruppen ska samlas,
agera och så vidare.
– Det här rollspelet blev
ett bra kvitto på att vi gör
rätt och att vi har goda
rutiner när det oönskade
in­träffar, säger Gunilla
Wicktor.
Så här reagerade
ledningsgruppen
LARS BACKSTRÖM, VD
Hur upplevde du övningen?
– Jag visste om att det skulle vara en
övning från klockan nio den dagen, men
jag blev väldigt överraskad när telefonen ringde redan vid sju på morgonen.
Från den stunden var det hundra procent på riktigt och
det var oerhört intensivt några timmar framåt.
Lärde du dig något?
– Den största lärdomen var att om det händer på riktigt
så kommer vi att fixa det. Gruppen fungerade oerhört
bra som ett team. Sedan var det bra att få möjlighet till
feedback efteråt för att kunna förbättra vår insats ännu
mer.
LENA JOVÉN, KOMMUNIKATIONSCHEF
Hur upplevde du övningen?
– Den drog igång snabbt, tidigt på morgonen, och det kändes som kris direkt.
Det var en intensiv start. Sedan var det
nyttigt att se att det fungerar och att alla i ledningen
kunde vara på plats inom en timme. Det var väldigt bra
upplagt.
Lärde du dig något?
– Det var en nyttig erfarenhet och en bekräftelse på att
vi som grupp funkar bra tillsammans. Alla vet sina roller
och vet vad de ska göra. Man blir dock mer observant
under en sådan här övning och ser små saker som man
kan rätta till.
MARIA BJÖRNER BRAUER, ENHETSCHEF FÖRSÄLJNING OCH MARKNAD
Hur upplevde du övningen?
– Det var väldigt realistiskt och därför
också väldigt obehagligt och omskakande. Samtidigt var det bra att vi hanterade situationen hyfsat väl. Vi var väldigt fokuserade,
samarbetet funkade bra och nu vet jag att vi fixar det om
det skulle hända på riktigt.
Lärde du dig något?
– Att man är tydlig med att dela upp rollerna, vem som
ska göra vad. Det är viktigt att inte alla springer på samma boll, för då riskerar man att tappa saker mellan sig.
Sedan är det väldigt bra att stanna upp mellan varven, ta
en kort time-out och summera läget.
ROGER VAHNBERG, VICE VD
Hur upplevde du övningen?
– Jag har varit på några krisövningar tidigare men ingen har varit så bra som
denna. Den var bra genomförd och jag
tyckte den var väldigt givande. Min bild
är att vi alla levde oss in i situationen. Det var inte som
att sitta på ett vanligt möte precis …
Lärde du dig något?
– Vi upptäckte vissa brister, även om jag tycker att det
generellt gick riktigt bra. Dels måste telefonnumren i
krisplanen ständigt uppdateras – vissa nummer var inaktuella. Dels kan vi bli bättre på att ta kortare pauser så
vi hinner samla oss emellanåt.
Strålkastaren • nr 4 • 2011 13
TEXT: ULF AXELSON
foto: JEANETTE LARSSON
Goda relationer
är en röd tråd
i förbättringen
av trafiken
Insatserna för att förbättra trafiken i Göteborg ger
goda resultat. Veolia, som tidigare i år hade stora
problem, har blivit mycket bättre.
– Alla framstegen har byggt på att det finns
goda relationer och förtroende mellan Veolia och
oss på Västtrafik. Det är en erfarenhet som vi
bygger vidare på, säger Mikael Olsson som är
chef för Västtrafiks trafikenhet.
Mikael anser att samarbetet med Veolia
fungerar väldigt bra. Det har gått från dagrapporter under den mest kritiska tiden i
mars, till månadsuppföljningar och fokus på
att sätta in åtgärder innan något händer. Med
bussar som regelbundet får korrekt underhåll minskar risken för stopp i trafiken.
Koll på 24-metersbussarna
– Nu har vi kommit så långt att vi tittar på
särskilda risker, säger Mikael. En sådan risk
är 24-metersbussarna som är särskilt känsliga i vinterväglag.
– Tillsammans med Veolia och Trafikkontoret i Göteborg undersöker vi vad som kan
göras i form av underhåll och åtgärder på
gator och vägar. Vi kommer även att blanda
in fordonstillverkaren för att få hjälp med en
del av problemen.
Tuff trafikmiljö
–Trafikmiljön i Göteborg är tuff. Det är
mycket som påverkar hur väl trafiken fungerar. Till de viktigaste faktorerna hör tekniken
i bussarna, förarnas sätt att köra och underhållet. Men naturligtvis har även utformningen och underhållet av gator och vägar
stor betydelse.
Det finns inte en person, ett företag eller
en myndighet som ensam ”äger” frågan.
14 Strålkastaren • nr 4 • 2011
Därför har Mikael dragit slutsatsen att effektivt samarbete är absolut nödvändigt.
Bygga förtroende
Relationer och förtroende kommer upp i
fler sammanhang. En rapport om hur Västtrafiks avtal med GS Buss har fungerat, visar
att de båda parterna inte har haft samma bild
av avtalet och de har inte haft fullt förtroende för varandra.
Det ska rättas till innan GS Buss i juni
nästa år börjar köra det nya avtalet för Göteborg centrum. Vid det laget ska båda parter
ha exakt samma uppfattning om vad avtalet
innebär.
– Samma diskussioner ska vi också ha med
Keolis som fått avtalet för Göteborg nordost.
Fokus på tågtrafiken
Relationer och förtroende står högt upp på
dagordningen även i de kommande diskussionerna med DSB First som kör en stor del
av tågtrafiken för Västtrafik. Under sommaren drabbades tågtrafiken av många inställda
turer som berodde på dålig semesterplanering hos DSB First.
I höst ska Västtrafik göra en kvalitetsrevision på företaget. Siktet är enligt Mikael
Olsson att höja kvaliteten ”ett snäpp” till på
tågsidan.
– Vi går in i diskussionen med en positiv
inställning. Det handlar om att göra resorna
för våra kunder ännu bättre och då gäller det
att vi har goda relationer och att vi hittar en
bra form för samarbetet.
En bit på väg
– När det gäller den dagliga trafiken med
buss och spårvagn är vi en bit på väg, konstaterar Mikael. Men det kommer alltid att
finnas utrymme för att göra trafiken bättre
och det jobbar vi vidare på – hela tiden.
Han hänvisar till kundundersökningar
som visar att kunderna vill resa med fordon
som är hela och rena och som kommer och
går när de ska.
– Det är basen för vårt arbete.
Förebyggande information
– Utöver det måste vi satsa ännu mer för att
bli bättre på förebyggande information.
När vi vet att något ska hända, till exempel
större underhåll av spårvagnsspår, måste vi
berätta det i god tid. Kunderna ska veta och
vara trygga den dag det kommer ersättningsbussar istället för spårvagnar.
– Också de som jobbar med exempelvis
ett spårarbete ska kunna möta kunderna på
ett bra sätt och förklara vad som händer och
varför.
SÄRSKILD
SATSNING
på störningsinformationen i tågtrafiken
Störningsinformationen till kunderna i buss- och spårvagnstrafiken har blivit mycket
bättre sedan Västtrafiks kundinformationscenter, KIC, startade den 1 april i år.
– Under hösten ska vi satsa särskilt på att lyfta informationen till våra kunder i
tågtrafiken, berättar Ronny Thörnqvist som är enhetschef för KIC.
Fem minuter efter att en störning har blivit rapporterad till KIC ska kunderna veta vad som har
hänt. Det är den nya regel som gäller och den
fungerar mestadels i buss- och spårvagnstrafiken.
– Bra kan alltid bli bättre och nu jobbar vi tillsammans med trafikföretagen på att göra finslipningar, säger Ronny.
Rapportera först
Rapportera först och åtgärda sedan är tänket som
gäller. Skulle till exempel en bussdörr fastna ska
föraren börja med att ringa sin trafikledning och
berätta om felet. Sedan kan föraren kolla om hon
eller han själv kan lösa det.
– Vi sparar tid och vi kan förbereda ett störningsmeddelande om vi får rapporteringen direkt, säger Ronny. Fixar föraren felet på egen
hand stryker vi meddelandet.
– Detta är en del av finslipningen – ett sätt att
göra informationen till våra kunder ännu snabbare.
Det som i första hand irriterar kunderna är inte
att det inträffar förseningar, utan att det brister i
informationen.
Ny tjänst för strategiskt
arbete med störningsinformation
Svårare med tågtrafiken
Västtrafiks störningsinformation får
förstärkning i form av ny tjänst med
strategiskt ansvar. Personen blir
anställd av Västtrafik men kommer
inte att vara knuten till KIC. Tjänsten
hamnar istället i en position mellan
KIC och trafikföretagen.
I jobbet ingår att driva på utvecklingen av störningsinformationen,
göra uppföljningar, lyfta fram goda
exempel och liknande.
I tågtrafiken är störningsinformationen mer
komplicerad eftersom fler parter är inblandade;
tågoperatörerna, Trafikverket och Västtrafik.
–Vi har olika informationssystem och finns på
olika webbplatser. Helhetsbilden saknas.
Informationen om en och samma störning kan
bli olika beroende på om man får den från Trafikverket eller Västtrafik.
– Så ska det naturligtvis inte vara, men i hetsen
att snabbt få ut information om en störning till
kunderna, blir det lätt så att var och en jobbar för
sig. Vårt mål är att samordna insatserna och i höst
gör vi en stor satsning på att hitta lösningar.
Strålkastaren • nr 4 • 2011 15
Rekordmånga kom till
SKARA
SOMMARLAND
Folkfest! Fantastiskt! Jättekul!
Det var gott om glada utrop när Västtrafiks inbjudna gäster umgicks och roade sig på
Skara Sommarland i slutet av augusti. I år kom fler än någonsin – hela 12 000 ”Västtrafikare” fyllde nöjesparken under den soliga helgen.
– Det är rekord, många fler än vi kunnat drömma om. Bara under lördagen kom 7 500.
Det är lika många som totalt kom till fjolårets arrangemang, summerar Gunilla Wicktor,
ansvarig för arrangemanget på Västtrafik.
Med kamera och penna i folkvimlet: Ulf och Christina Axelson
en!
fick vänta på bussteborg
m
so
i
n
lla
a
t
å
rl
Fö
från Gö
en av gäster
trömning
alen inte
Den stora tills
Ericsontermin
arna från Nils
ss
innebar att bu
smorgonen.
nta
0 gäster fick vä
räckte på lördag
över att cirka 30
ds
a fram
dn
or
it
nn
– Vi är så le na
hu
hade
timmar innan vi
fik.
i upp till några
icktor på Västtra
W
lla
ni
Gu
r
ge
e oss. Vi
ad
pl
m
ru
fler bussar, sä
er
let gäster öv
ta
an
a
or
s att det
st
os
t
a
– De
asi föreställ
r vildaste fant
t gjorde
de
m
so
g
kunde inte i vå
da
många på en
a
lik
a
m
m
ko
skulle
gav
r ifjol.
mmaren inte
under två daga
t i början av so
ke
e
er
nd
ikv
ku
af
te
Tr
in
r
vi
– Nä
bar det att
tågbanan inne
med en
s
os
at
er
rd
oss platser på
ga
vi
g. Därför hade
a hundra fler
chartra några tå
plats för någr
ed
m
ar
ss
bu
tåg och buss
ed
m
massa extra
st
med de som re
rt
fö
jäm
er
on
pers
gjorde
förra året.
na till. Men vi
te inte bussar
ck
rä
et var
t
m
de
le
s
ob
ot
Pr
Tr
–
m fler bussar.
fra
få
t
at
mr
fö
a
e
vad vi kund
väg till Skar So
re redan var på
ar
ra
ss
fö
bu
ga
ån
tra
m
ex
att så
ll få fram
kades i alla fa
teborg till
Gö
n
frå
marland… Vi lyc
ar
ss
bu
e 42 fullastade
och totalt körd
agen.
rd
lö
r
de
un
och vi
d
Sommarlan
att vänt a iväg
alla som valde
m
g på
ko
da
t
a
br
slu
ll
en
Ti
–
rna fick
t de här familje
hoppas ändå at
Sommarland.
Folk fikade, grillade, tävlade och
umgicks vid Västtrafiks mötesplats.
Vad är det bästa med den här dagen?
– Att det är så mycket
folk och att få bjuda dem
på fika.
Diana Björck Laursén,
GIS-samordnare på
Västtrafik.
– Att barnen har så kul, de
ser verkligen fram emot
detta varje år.
Ahmed Abukar, jobbar
med servicearbete på
Göteborgs Spårvägar.
– Det är en trevlig tradition att åka hit med familjen.
Christer Öhman, förare på Taxi Skara, med familjemedlemmarna Kristina, Tanja och Daniel samt Lukas Fabiansson.
– Att få köra gokart och åka alla grejer.
Vi ska testa Tranan, fast den ser lite
läskig ut.
Bröderna Gabriel och Alexander
Hernqvist. Deras pappa är förare på
Nettbuss i Stenungsund.
– Trevligt sätt att träffas på. Vi förare jobbar
ju obekväma tider och kan sällan träffas
så här många samtidigt.
Pernilla Karlsson, förare på Nobina i
Skövde, och hennes dotter Pauline.
– Det är ett gott avbrott
från vardagen. Vi är här för
femte gången men tyvärr
kunde inte barnen följa
med i år.
Mikael Grindebäck,
verkstadsmekaniker på
Nobina i Älvängen.
– Att fika ihop och ta del av
nyheter inom taxi och kollektivtrafik.
Anders Andrén, förare
på Hjo Taxi, under fikapausen med familjen.
– Det blir en skön dag
med hela familjen. Det
här är första gången vi
är med.
Malin Qvist, train
manager på DSB First i
Nässjö.
– Att bada med kompisarna.
Amina, Nima, Iman och Shirwac från
Göteborg.
– Det är kul att åka hit med hela familjen.
Leif och Johan Lindvall, vars fru/mamma kör spårvagn för
Göteborgs Spårvägar.
– Man kan åka en massa grejer. Fast
det är nog bara stora barn som får
åka Tranan.
Ella Forsman och Emma Nordh
från Göteborg.
– Att så många kommer när
vi bjuder in till folkfest, det är
riktigt roligt.
Gunilla Wicktor, informatör
och festansvarig, Västtrafik.
– Att alla som jobbar för Västtrafik
förenas – alla har ju
något gemensamt.
Monika
Hulthén med
dottern Marina.
Pappa kör buss i
Tranemo.
– Fantastiskt att Västtrafik bjuder på det
här. Det här är som en minisemester
för mig och familjen. Jag har inte haft
semester i sommar.
Tejan Bah, förare på Nobina.
– Att lära känna kollegorna och deras familjer. Vi jobbar ju bara ihop annars.
Safin Omar med familj. Safin är förare
på Borås Lokaltrafik.
– Att träffa alla arbetskamrater. Det är kul att mötas
här.
Peter Lind, förare på
Nobina i Älvängen. Kör
bland annat Lila express.
– Att det här uppskattas av
så många familjer.
Lars Backström, vd för
Västtrafik.
– Att alla är tillsammans
och har kul ihop. Och att
köra gokart, förstås.
Kari Said, vars pappa jobbar på Nobina i Nödinge.
– Att se all glädje. Det är
första gången jag är med
här.
Fredrik Larsson, prisstrateg på Västtrafik.
– Alla glada
miner. Det här
evenemanget
har blivit en skön
tradition.
Lars Wollter,
chef för Västtrafiks anropsstyrda trafik.
Strålkastaren • nr 4 • 2011 17
Om Mimmi:
Namn: Mimmi von Troil
Ålder: 49
Partitillhörighet: Moderaterna
Bakgrund: Född i Finland. Kom
till Sverige som 15-åring efter att
ha bott på Jamaica och i Etiopien.
Gör: Vd på Fria förskolors samverkansorganisation.
Favoritlinje: Röda vagnen, spårvagnslinje 5
Aktuell: Första kvinnan som utsetts till vice ordförande i Västtrafiks styrelse
MIMMI VON TROIL
– vice ordförande med vilda idéer
”Positiv, kollektivtrafikälskande, med vilda idéer”.
Så beskriver Västtrafiks styrelses nya vice ordförande, Mimmi
von Troil, sig själv. Och hon är märkbart stolt över sitt nya uppdrag.
TEXT: LILLEMOR BULUKIN • FOTO: ALLAN KARLSSON
Vad vill du bidra med som vice ordförande i styrelsen?
– Lite vilda idéer och ett synsätt som
inte är så ”kollektivtrafikistiskt”. Hämta
inspiration från andra branscher, flyget
sysslar ju också med kollektivtrafik. Och
utgå ännu mer från kundernas behov.
Hur har du förberett dig för uppdraget?
– Jag har länge varit engagerad i infrastrukturfrågor och har tidigare suttit i styrelsen för Västtrafik Göteborgsområdet.
Så ämnet är välbekant.
Vad driver dig?
– Jag tycker att kollektivtrafiken är jättehäftig och viktigare än någonsin. Oavsett
hur rena bilarna blir kommer vi inte att
få plats på vägarna. Vi måste hitta smarta
sätt att resa tillsammans. Dessutom ser
jag mötet mellan människor som grunden för ett fredligt samhälle.
Hur ska kollektivtrafiken utvecklas i
framtiden?
– Vi måste erbjuda våra resenärer ett mer­
värde, som gratis trådlös uppkoppling
ombord. Och vi måste jobba med enkelheten. Idag är det enkelt för den som är
van. Men det måste bli lätt även för dem
som är ovana och för gäster i regionen.
Till exempel informationsdiskar på våra
flygplatser där man säljer biljetter till kollektivtrafiken. Det fungerar väldigt smidigt i Madrid till exempel.
18 Strålkastaren • nr 4 • 2011
Västtrafik står inför stora förändringar.
Hur känns det att komma in i det skedet?
– Det är en otrolig förmån att få vara med
just nu. Jag är väldigt stolt över mitt nya
uppdrag och känner stort ansvar.
Hur ser du på de ekonomiska utmaningar som Västtrafik står inför?
– Eftersom vi har en begränsad budget
måste vi göra det som är bäst för flest.
Det är också möjligt att hitta alternativ
finansiering vid stora investeringar som
Västlänken.Varför inte leasa ut stationerna Haga och Korsvägen i 90 år? Bygg
resecentrum ovan jord och shoppinggallerior under mark och låt leasingtagarna
få intäkterna.
Västtrafik dras med ett något skamfilat
rykte. Hur förbättrar ni varumärket?
– Västtrafik har alltför länge tagit resenärerna för givna. I stället måste vi vinna
res­enärerna varje dag, vid varje resa. De
ska komma fram i tid, färdas i rena fordon och serveras caffe latte på stationen.
–Förmedlar vi den rätta känslan vill
kunderna resa med oss. Dessutom ökar
stoltheten inom företaget, vilket också
skapar positiva känslor. Processen som
pågår inom Västtrafik, där vi blir mer
lyssnande och ödmjuka inför vår uppgift,
är en förutsättning för framgång.
FLER NYA LEDAMÖTER
I VÄSTTRAFIKS
STYRELSE
Utöver Mimmi von Troil valdes också nio
andra nya ledamöter in i Västtrafiks styrelse
vid årsstämman i juni.
BO PETTERSSON (S)
Yrke: Kommunalarbetare, nu oppositionsråd.
Heltidsarvoderad politiker sedan 1997.
Favoritlinje: Bohusbanan Stenungsund–Göteborg.
Kollektivtrafikens största utmaning för att nå
fördubblingsmålet: Att få ihop Västlänken.
ELVING ANDERSSON (C)
Yrke: Förtroendevald
Favoritlinje: Bohusbanan Uddevalla–Göteborg
Kollektivtrafikens största utmaning: Pålitlighet,
enkelhet och god kvalitet.
HENRIK JOHANSSON (S)
Yrke: Ombudsman
Favoritlinje: Spårvagnslinje 7
Kollektivtrafikens största utmaning: Tillförlitlighet
och turtäthet.
LINNEA WALL (S)
Yrke: Truckförare
Favoritlinje: Linje 500 Mariestad–Skövde.
Kollektivtrafikens största utmaning: Att bussen är
i tid, att den är ett billigt alternativ till andra färdmedel
och att turtätheten är hög.
HENRIK JOSTEN (M)
Yrke: Lärare
Favoritlinje: Spårvagnslinje 6
Kollektivtrafikens största utmaning: Att vara lyhörd för resenärernas önskemål och att anpassa trafiken efter dem i så hög grad som det bara går.
JAN-ERIK WALLIN (M)
Yrke: Oppositionsråd
Favoritlinje: Tåg Vara–Stockholm (X2000 från Herrljunga)
Kollektivtrafikens största utmaning: Trafiken ska
gå i tid och komma fram i tid.
SOFI BRINGSONIOU (S)
Yrke: Studerar juridik
Favoritlinje: Spårvagnslinje 9
Kollektivtrafikens största utmaning: Västlänken
och att man kan lita på kollektivtrafiken.
BENNY STRANDBERG (KD)
Yrke: Specialpedagog, heltidspolitiker sedan 1998
Favoritlinje: Röd express
Kollektivtrafikens största utmaning: Återupprättat
förtroende för Västtrafik genom ett begripligt taxesystem och fordon i tid.
MARIA KJELLBERG (M)
Yrke: Hästföretagare och marknadskonsult
Favoritlinje: Marstrand express
Kollektivtrafikens största utmaning: Att så många
som möjligt får närhet till knutpunkter där trafiken går
så ofta att det inte behövs tidtabeller. Här har kommunerna en stor utmaning.
Västtrafiks totala resandeutveckling från årets början är mycket positiv samtidigt
som kundernas nöjdhet minskar. Västtrafik fokuserar nu tillsammans med trafikföretagen på att höja kvaliteten i trafiken.
TEXT: christina axelson
Sedan årsskiftet och fram till och med juli
har resandet i Västtrafik ökat med hela 14,6
procent jämfört med samma period ifjol.
Men statistiken är inte helt rättvisande eftersom stämplingsbenägenheten i Göteborgs
stadstrafik inte mättes under 2010.
– Utvecklingen är oerhört positiv och
samtidigt en naturlig effekt av att vi har förbättrat och utökat trafiken under flera år, säger Mikael Olsson, trafikchef på Västtrafik.
Resandeutveckling
Januari–juli 2011
Västtågen 11,7 procent
Spårvagnstrafiken 8,1 procent
Pendeltågen 8,7 procent
Stadstrafiken
Trollhättan/Vänersborg
10,1 procent
Stadstrafiken i Borås 10,1 procent
Stadstrafiken i Skaraborgs
städer 15 procent
Fokus på höja kundnöjdheten
– Det är mycket glädjande att resandet har
ökat med 40 000 fler resor per dag. Men samtidigt visar undersökningar att våra kunder
Test med anropsstyrd trafik
på busslinjer
Tänk om anropsstyrd trafik kunde ersätta busslinjer på landsbygden under skollov. Under loven
används inte anropsstyrda fordon för skolskjuts
och fler fordon finns tillgängliga, även i högtrafik.
Den idén fick Christina Bryvik, trafikutvecklare
på Västtrafik.
– Många linjer körs bara på skoldagar. Men
om vi använder anropsstyrd trafik för att köra
de linjerna på loven blir det lättare för kunder på
landsbygden att arbetspendla med kollektivtrafik, säger Christina Bryvik.
I december startar Västtrafik ett treårigt försök med just detta på utvalda busslinjer i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. Västtrafik har fått
10 miljoner kronor från regionutvecklingsnämnden för att finansiera projektet.
En anropsstyrd linje eller tur har en fast tidtabell och fasta hållplatser.Tiderna på varje håll­plats
är i stort desamma som skolturerna. Kunden
måste beställa sin resa minst två timmar innan
turen startar. Endast beställda resor utförs.
är mindre nöjda med Västtrafik och med sin
senaste resa. Det är motsägelsefullt och inte
alls bra, säger Lars Backström, Västtrafiks vd.
– Antalet kunder som varit nöjda med sin
senaste Västtrafikresa har legat på en relativt
jämn nivå sedan januari 2010, det har pendlat mellan cirka 75–85 procent. Men i juli i år
var bara 72 procent nöjda med sin senaste
resa. Förklaringen är sannolikt att det blev
väldigt trångt på våra fordon i Göteborg under sommaren och att det varit mycket strul
i tågtrafiken, säger Lars.
– Kunderna är också mindre nöjda med
Västtrafik generellt sett – den siffran har
pendlat mellan 48 och 55 procent mellan
januari och juli, säger Lars.
– Jag är besviken över resultatet med
tanke på att vi under våren har gjort en hel
del insatser för att höja kvaliteten i trafiken,
i störningsinformationen och för att skapa
driftsäkerhet i betalsystemet.
– Tillsammans med våra trafikföretag fokuserar vi stenhårt på punktlighet och pålitlighet. Våra kunder måste kunna lita på Västtrafik. Vår förmåga att vinna nya pendlare
beror till stor del på vilken bild av Västtrafik
de har.
Positiva försäljningssiffror
Två nya chefer på Västtrafik
Förarfrågan
Sedan den 15 augusti är
Anna Färnevik ny marknadschef på Västtrafik.
Anna kommer närmast från
MQ där hon har haft flera
olika ledande befattningar
inom marknadsområdet.
Hon har lång erfarenhet av konsumentmarknadsföring och detaljhandel.
Vem ansvarar för utrustning och skötsel av
förarutrymmen på Västtrafiks resecentrum
och andra knutpunkter? Jag tycker att standarden kan variera en hel del mellan olika
platser.
Förare som vill vara anonym
Ny presschef är Kristian
Lans från den 1 september. Kristian är journalist
och kommer närmast från
SVT där han varit redaktör
för Uppdrag granskning.
Han har också lång erfarenhet av bland annat nyhetssändningar och
morgonprogram inom TV4 Göteborg.
– När Västtrafik bygger resecentrum planerar
vi alltid in ett förarutrymme. Men utformning
och innehåll kan variera beroende på vilka lokala
förutsättningar som finns, det vill säga faktorer
som byggnadens storlek och trafikeringsunderlaget. Standard är att vi bygger pausutrymmen
med pentry, toaletter och vilrum med slittåliga
material. Vi brukar hyra ut lokalerna möblerade
till trafikföretag som vi har avtal med. I de allra
flesta fall är det också Västtrafik som ansvarar
för att lokalerna städas och underhålls.
Mellan januari och juli ökade försäljningen
av Västtrafiks färdbevis med nästan 10 procent, varav knappt en tredjedel beror på att
biljettförsäljningen på Västtågen numera
räknas till Västtrafiks intäkter.
– Det är en otroligt bra utveckling. Alla
våra färdbevis säljer bra och vi ser en tydlig
ökning mellan maj och juli, kommenterar
Maria Björner Brauer, enhetschef för Försäljning och Marknad på Västtrafik.
Periodkorten och sms-biljetterna är de
färdbevis som ökar mest. Men också kontoladdningen säljs till fler.
– Den negativa försäljningstrenden bröts
under hösten 2010, sedan dess har kontoladdningen fortsatt att öka.
Två andra nyheter på försäljningssidan
har också slagit väl ut:
• 40 000 kunder har redan valt att autoladda
sitt Västtrafikkort, de flesta gäller kontoladdningar.
• 9 000 enkelbiljetter har sålts via reseplaneraren sedan juni när den försäljningskanalen öppnades.
Svar från Stefan Ekman, chef för infrastrukturavdelningen på Västtrafik:
Strålkastaren • nr 4 • 2011 19
B
POSTTIDNING
Därför trivs jag på jobbet
PORTO
BETALT
SVERIGE
TEXT: christina axelson • foto: rune andersson
FAKTA OM ULLA PERSSON
Jobbar som: Vd- och styrelsesekreterare på Västtrafik
Ålder: 60 år
Bor: Skärhamn
Familj: Maken Kent, en dotter, två barnbarn och två
katter.
Gör helst på fritiden: ”Gillar att vara utomhus, gärna i
trädgården. Är mycket trädgårdsintresserad. Läser ofta
en bok när jag vill koppla av ordentligt.”
Ulla Persson pendlar totalt två timmar mellan Skärhamn och Göteborg
varje dag. Hon kör bil till Stora Höga
och tar tåget in till Göteborg.
– Det ger mig extra tid både till att
förbereda arbetsdagen och till att
reflektera över den
Som vd-sekreterare är Ulla
alltid i händelsernas centrum
Ulla Persson har jobbat i kollektivtrafikbranschen i 35 år.
– Under de här åren har utvecklingen av kollektivtrafiken varit enorm. Mitt jobb som
vd-sekreterare är helt annorlunda idag och jag stortrivs fortfarande, säger Ulla.
Ulla är en av medarbetarna på Västtrafik som
varit med längst i kollektivtrafikbranschen.
Hon började jobba med kollektivtrafikfrågor
på Göteborgsregionens kommunalförbund
1976 och fortsatte som vd-sekreterare på GL
när det bildades 1978 som en avdelning i kommunalförbundet.
– Då var det tre grabbar och jag som jobbade
med kollektivtrafik i Göteborgsområdet. Jag
hade mycket kontakter med trafikföretagen
och gjorde allt från att räkna stämplingar manuellt till att skriva mötesprotokoll, berättar
Ulla.
Flytt till Skaraborg
Sedan dess har det hänt väldigt mycket i hennes arbetsliv. Hon var vd-sekreterare i GLAB
fram till 1999 och deltog i arbetsgruppen som
förberedde bildandet av Västtrafik. Ulla tack-
ade ja till jobbet som vd-sekreterare på Västtrafik och flyttade med familjen från Tjuvkil
innanför Marstrand till Torsö utanför Mariestad.
– För mig som är uppvuxen vid havet var det
ett stort steg att flytta till Vänerns strand. Jag
har trivts bra med att arbeta på huvudkontoret
i Skövde. För mig är det viktigast att jobba i
ett gott arbetsklimat med bra arbetskompisar
och att ha kul på jobbet.
– Det var också väldigt intressant att följa
processen att slå samman fyra länstrafikbolag
och delar av Trafikkontoret i Göteborg till ett
bolag.
Omväxlande jobb
Efter elva år i Skaraborg flyttade Ulla i fjol tillbaka till Västkusten och jobbar numera från
kontoret i Göteborg. Förutom att vara vd Lars
Box 123, 541 23 Skövde
Backströms högra hand är det hon som ser till
att alla handlingar och beslutsunderlag finns
framme i god tid inför Västtrafiks styrelsemöten, ledningsgruppsmöten och presidiemöten. Det är också Ulla som för protokollen
under de mötena.
– På väg till jobbet på morgonen tänker jag
ofta igenom vad jag ska göra under dagen.
Men så blir det nästan aldrig. Det händer alltid
något oväntat som jag behöver ta tag i. Visst
kan det vara stressigt ibland men jag trivs med
att ha mycket kring mig.
– Min tjänst som vd-sekreterare har förändrats otroligt mycket genom åren. Det är som
att jag har haft flera olika jobb, så jag har inte
känt behov av att söka mig till något annat. De
närmaste åren kommer också att innebära nya
utmaningar för Västtrafik.
Nästa nummer av Strålkastaren kommer i oktober.