Min historia

gynsam – gyncancerföreningarnas nationella samarbetsorganisation
nr 3 september 2011  
10-årsjubileum i
Norge och Danmark!
Extra
riksstämma
GCF-föreningarnas
sommaraktiviteter
Min historia
Nina mot
cancern 1-0
We Can Cure Cancer
Lyckat event för forskning
Akupunkturproceduren lindrar
8
Nina mot
cancern 1-0
Gynsamposten ges ut av
Gynsam som är en ideell
intresseorganisation för kvinnor
med gynekologisk cancer
Årgång 11
Storgatan 52 B, 852 30 Sundsvall
08-23 30 20, [email protected]
www.gynsam.se
plusgiro
129 69 63-0
bankgiro
374-9660
Ansvarig utgivare
Margaretha Sundsten
Redaktion
[email protected]
Maude Andersson
Birgit Feychting
Gun-Brith Ottosson
Manusstopp 2011
Nr 1: 24 januari Nr 2: 29 april
Nr 3: 15 augusti Nr 4: 1 november
Foto: LOUISE TRAMPEDACH
Manus för publicering
insändes till redaktionen per
e-post eller cd. Redaktionen
ansvarar ej för insänt ej
beställt material samt förbehåller
sig rätten att korta
i texter och insändare.
Referat ur artiklar och andra
källor om läkemedel och
behandlingsmetoder innebär
inget ställningstagande
från Gynsams sida.
Innehåll nr 3 september 2011
Annonser
Kontakta Gynsam på
[email protected]
Prenumeration
200 kronor per kalenderår.
Gynsamposten utkommer
med fyra nummer per år.
Produktion och grafisk form
Fronthill Kommunikation AB, Stockholm
tryck
DanagårdLiTHO AB, Ödeshög
issn
1651-4351
Omslagsfoto
Colourbox
GYNSAM – GYNCANCERFÖRENINGARNAS NATIONELLA SAMARBETSORGANISATION
NR 3 SEPTEMBER 2011
berättar om sina aktiviteter
10-årsjubileum i
Norge och Danmark!
Extra
riksstämma
4 Kraftbok – boken jag saknade
5 Föreläsning om gynekologisk cancer och RCC
6 Patientorganisationernas arbete på europanivå
Styrelsen i danska KIU
7 We Can Cure Cancer, event för forskning
vid jubiléet. Se sid 13.
12 Akupunkturproceduren lindrar illamående
13 Danmark: patientorganisationen Kreft i underlivet 10-årsjubilerar
14 Norge: Patientorganisationen Gynkreftforeningen 10-årsjubilerar
15 Behandling, forskning, överlevnad och hyppighet
17 Livskvalitet efter återfall
18 Det gjorde du bra, Maria!
21 GCF Anemonen, Musslan och NYCK Västerås
GCF-FÖRENINGARNAS
SOMMARAKTIVITETER
Min historia
Nina mot
cancern 1-0
alltid i Gynsamposten
3 Margaretha har ordet
8Min historia – Nina mot cancern 1-0
19 Boktips
We Can Cure Cancer
LYCKAT EVENT FÖR FORSKNING
AKUPUNKTURPROCEDUREN LINDRAR
2
gynsamposten nr 3 septemper 2011
 
Margaretha har ordet
Både flickor och pojkar
bör vaccineras!
oppas att ni alla har haft en riktigt skön och
avkopplande sommar. Nu ser vi fram emot en
härlig höst med promenader i klar luft.
Efter en hektisk vår med många aktiviteter kändes det skönt att få koppla av. Nu har naturligtvis styrelsen inte varit helt lediga. Vi har besvarat mejl
och telefonsamtal. Trots att det är sommar så har vi både
medlemmar och kanske blivande medlemmar som vill
ha kontakt med oss. Självklart har vi ställt upp.
Innan sommarledigheten var både maj och juni ganska mötestäta. Det är ett gott tecken på att det finns en
hel del saker på gång när det gäller gynekologisk cancer. Gynsam har varit representerat både vid våra danska och norska systerföreningars 10-årsjubileer. Gynkreftforeningen i Norge har firat 10 år med både fest
och intressanta seminarier. Maude Andersson närvarade och återspeglar dagen längre fram i tidningen.
Även i Danmark var det dags för 10-årsjubileum.
Yvonne Subay representerade Gynsam och deltog i
studiebesök, seminarium och fest.
Olika typer av kontakter och informationsutbyte
mellan grannländerna hoppas vi kunna genomföra mer
av i framtiden. Det finns mycket erfarenheter och kunskap som vi kan dela med oss av till varandra.
Det har också varit ett mycket intressant kunskapsseminarium om HPV-vaccination, »Vad vet vi idag och
hur ser det ut i framtiden«. Man brukar säga att om
framtiden vet vi inte så mycket men som representant
för en patientorganisation vet jag att forskningen gör
stora framsteg, vi kanske inte kan utrota våra gyncancersjukdomar men jag är helt övertygad om att antalet insjuknade kommer att minska. Som ni kanske
kommer ihåg så har vi inom Gynsam och fler med oss
framhållit att vi tycker att även pojkar ska vaccineras
mot HPV-viruset. Vid den här konferensen framkom
Extra rikstämma, Gynsam
Gynsam kallar till extra riksstämma den 15 okt
2011, med anledning av den tidigare beslutade
stadgeändringen.
Plats: SKTF-huset, Kungsgatan 28 A, Stockholm
Program
09.30 Registrering med kaffe
10.00 Föreläsning – Gertrude Aigner talar om sex och samliv efter cancerdiagnos
12.00 Lunch
13.00 Stämmoförhandlingar med
anledning av stadgeändring
15.00 Dagen avslutas.
Varmt välkommen. Se också www.gynsam.se
att det verkligen kan ge effekter, inte bara för att kvinnorna inte ska drabbas av livmoderhalscancer, utan även
att vaccinationen kan ge ett skydd mot ändtarmscancer. Genom att bredda vaccinationsmöjligheten även till
pojkarna så ges både män och kvinnor möjlighet att få
ett bra skydd i framtiden.
Nu väntar vi bara på att upphandlingen av vaccinet
ska bli klart så att vaccinationen på unga tjejer och
killar kan starta.
Med en dåres envishet tar jag åter igen upp att alla
kvinnor ska gå på de cellprovskontroller vi blir kallade
till. Glöm inte heller mammografin. Dessa kontroller är
en billig livförsäkring.
Har, tillsammans med GCF Stockholms ordförande
Birgit Feychting, deltagit i en konferens under namnet
»Framtidens cancervård – en dag om den nationella
cancerstrategin«. Konferensen arrangerades av Socialdepartementet.
Som en trevlig avslutning på vårterminen var jag
inbjuden till Cancerfondens 60-årsjubileum. Var hade
vi stått idag om inte Cancerfonden och deras viktiga
forskning och insamlingsaktiviteter funnits? Deras viktiga och omfattande arbete är ovärderligt.
Bland mycket annat kan vi tacka Cancerfonden för
att Gynsam har möjlighet att genomföra utbildning av
stödpersoner. En ny sådan utbildning planeras under
hösten. Håll ögonen öppna.
Vill också passa på att tacka Ursula Tengelin, Cancerfondens generalsekreterare, som nu slutar på Cancerfonden för att övergå till andra arbetsuppgifter. Lycka
till Ursula! Samtidigt hälsar vi Stefan Bergh välkommen till Cancerfonden, vi hoppas på ett fortsatt gott
samarbete.
Nu startar en intressant höst. Jag kommer bland
annat att delta vid ett möte vid Socialutskottet i oktober.
Utskottets ordförande, Kennet Johansson har kallat
till mötet. En rapport kommer i nästa nummer
av Gynsamposten.
Det är glädjande att höra att NYCK Västerås
kommit igång ordentligt med sin verksamhet. Sedan starten i våras har de ordnat flera
träffar. Lycka till framåt. Ert arbete och
allt det ni genomför är guld värt.
Margaretha Sundsten ordförande
[email protected]
gynsamposten nr 3 september 2011
3
saxat och läsvärt
Kraftbok – boken jag saknade
På onkologen hittade jag boken jag saknade under mina cytostatikabehandlingar. Den heter Kraftbok, en styrkebok inför behandling av
cancer av författarna Kaija Carlson och Suzanne Färnert. Det klatschigt
röda omslaget och pedagogiskt utformade lilla boken med flikar och
utrymme för egna anteckningar och adresser attraherar direkt till läsning.
Text MARGARETA FRÖLICH
örutom bokens utformning är det
författarnas fokus på livets glädjeämnen, också i de svåraste stunderna under månader av behandlingar och biverkningar, tilltalar mig. Allt
som kan ge tips som lyfter mig som cancerpatient är guld värt under den tuffaste kamp man kan utkämpa. Författarnas
egna cancererfarenheter gör råden handfasta och användbara. Jag delar upplevelsen av att stärkas av att leva så vanligt som
möjligt, men att försöka bara göra sådant
jag mår bra av. Författarna ger många
tänkvärda exempel på styrkeaktiviteter
att peppas av som dans, musik, komedier,
skrattkvällar med vänner eller en semestervecka i solen.
Förhållningssätten till vårdpersonal,
anhöriga och vänner är också kloka och
användbara. Till exempel »Du kommer att
möta människor bland dem du minst anar,
som berättar historier om släktingar och
vänners behandlingar. Lyssna inte på dem.
Kom ihåg: du vet bäst och är mest uppdaterad. » Själv har jag förvånats över annars
vettiga människors totala brist på omdöme
när de undfägnat mig som cancersjuk med
hårresande historier om cancer och död.
Jag har fått säga ifrån: berätta gärna om
sjuka som lever väl och som det går
bra för men bespara mig från resten.
Hopp och förtröstan är en bristvara som man inte kan få för
mycket av under sin kamp. Om
läkare bara visste vilka guldkorn
av den varan de skulle kunna ge
oss drabbade skulle var patient
få ovärderliga vapen i striden
mot sjukdomen. »Du får den
bästa behandling som finns«.
Ja, jag vet att det inte finns
några garantier i det här
gamet, som min läkare
uttryckte det en gång, men
jag tror att det alltid finns ett uppmuntrande ord att ge patienten att leva på. Ta
aldrig från oss hoppet så länge vi kämpar!
Kloka är också bokens tips till släkt
och vänner om att våga fråga mycket och
till den sjuka att våga be om hjälp. Detta
senare är väl värt att betonas eftersom
det verkligen är svårt för oss kvinnor som
präglats av duktigflicka-syndromet att
lära oss att be om hjälp.
Tema kraftsamling genomsyrar sympatiskt kapitlen om mat och dryck. Jag blir
uppmuntrad av att få tips av sommeliern
på lämpliga viner som fördras
ihop med cytostatika. Alla glädjekällor att ösa ur välkomnas!
Mycket kloka råd
att leva som förut fast
kanske i en annan takt
ges också liksom förslag
på lustfyllda aktiviteter.
Att tillåta sig att deppa
för att det är självklart och
normalt känns skönt att
få bekräftat av författarna.
Befriande nog behandlas sex
också
i ett kapitel präglat av vidsynthet och öppehet.
Avslutningsvis tipsas vi med praktiska
synpunkter på hur man kan tackla livet
efter det man är färdigbehandlad. Den
lilla lättlästa glatt röda boken Kraftbok av
Kaija Carlson och Susanne Färnert borde
erbjudas alla kvinnor inför behandling av
cancer.
Finn Dig själv - finn vägen till Lydiagården
specialdesignat program för cancerrehabilitering
• kunskap om cancer
• samtal, enskilt och i grupp
• fysisk aktivitet
• kreativ och kulturell verksamhet
• gemenskap
Vi erbjuder professionell rehabilitering till såväl patienter som närstående under
fem dygns internatvistelse i vacker miljö. Personal med utbildning/erfarenhet av
tumörsjukvård.
Lydiagården har ramavtal med Försäkringskassan kring
Arbetslivsinriktad rehabilitering.
Tel: 0413-692 50
4
gynsamposten nr 3 septemper 2011
 
Fax: 0413-55 31 35
www.lydiagarden.se
Landet runt
Öppen föreläsning om Ënekologisk
cancer och regionala cancercentra
Text KERSTIN MÅRDBERG
åndagen den 23 maj bjöd Gyn- ling, möjligheter och utmaningar, och inte
cancerföreningen Ada &
minst vad Shokoufeh berättade om tänkBeda, Gynsams medlemsför- bar framtida utveckling väckte vår nyfiening i Göteborgsområdet, in kenhet.
till en öppen föreläsningskväll om gyneEfter vår fruktpaus anlände profeskologisk cancer och regionala
sor Nils Conradi direkt från
cancercentra. Inbjudan gjordes i
en arbetsdag i Stockholm om
samarbete med läkemedelsföreregionala cancercentra. Nils
taget Roche som hade deltaganConradi har varit projektlede representanter och sponsrade
dare för RCC Regionalt CanAda & Beda den här kvällen.
cerCentrum Västra Götaland
Ett tjugotal intresserade
och kunde meddela att han
mötte upp på Hotell Liseberg
Shokoufeh
nu är utsedd till att vara chef
Manouchehrpour
Heden. Överläkare Shokoufeh
för verksamheten och ska leda
Manouchehrpour, Jubileumsarbetet in i framtiden. Veckan
kliniken Sahlgrenska Universitetssjukföre hade Nils Conradi haft ett dialoghuset, föreläste under rubriken Behandmöte med representanter för alla cancer-
patientföreningar i Västra Götaland,
en inbjudan som Ada & Beda dessvärre
missat. Nu fick desto fler medlemmar i
Ada & Beda tillfälle att träffa Nils Conradi och få direktinformation, vilket vi
verkligen uppskattade. Nils Conradi
vill fokusera på patientinflytande och
i det fortsatta arbetet kommer vi i Ada
& Beda att vara delaktiga och aktiva.
Vi kände att vår nye chef för RCC Västra Götaland, har en öppen attityd och
hyser stor tilltro till att vi som patienter
verkligen kan bidra på ett betydelsefullt
sätt. Kvällen avslutades med en inspirationsföreläsning om bra mat för bättre
hälsa och uppskattad föreläsare var kostrådgivare Susanne Dahlsätt.
en helt ny frisyr.
ELLEn wILLE©
PERUKER TILL BÅDE VARDAG & FEST - FöR BäSTA KänSLA och KomFoRT.
Vi erbjuder ett stort utbud av peruker i olika modeller och i en mängd både moderiktiga och klassiska frisyrer.
Perukerna görs i material och fiber som är naturliknande och stämmer väl överens med ett naturligt hår.
Kontakta oss för fri konsultation. Vi har avtal med landstinget. Varmt välkommen till Carl M Lundh / C.M.L. Haircenter!
carlmlundh.se
&
BUTIKER/SALONGER CARL M LUNDH & PERUKSHOPEN:
STOCKHOLM: Storgatan 11, 08-545 66 800 STOCKHOLM Perukshopen: Gamla Brogatan 34, 08-20 10 06 GÖTEBORG:
Västra Hamngatan 5, 031-10 23 80 Salong Wivi: Sahlgrenska Sjukhuset, 031-342 17 17 MALMÖ: Kalendegatan 12, 040-733 20
JÖNKÖPING: Östra Storgatan 16, 036-15 02 70 K ALMAR: Funkabotorget 1, 0480-268 30.
SAKNAR DU EN BUTIK/SALONG DÄR DU BOR? ring 020-36 87 00 för din närmaste återförsäljare.
gynsamposten nr 3 september 2011
5
Gynsam
Cancerpatientorganisationernas
arbete på europanivå
v i söker?
ig
d
t
e
d
r
Ä
Text KERSTIN MÅRDBERG
ynsam följer flera cancerpatientorganisationers
arbete inom Europa, men även i andra länder.
Gynsam får inbjudningar till konferenser och
genom ett ökat deltagande och engagemang
skulle vi kunna vara mycket bättre insatta i pågående arbeten.
Gynsam är en liten cancerpatientorganisation men vår
målgrupp är lika viktig som de stora organisationernas.
Vi ska bevaka vårt specialområde, situationen för kvinnor
med gynekologisk cancer. Vi behöver höras och synas. En
del konferenser anordnas av organisationer med möjligheter att erbjuda ersättning för resa, logi och konferensavgift. För att delta i andra konferenser behöver Gynsam söka
finansieringshjälp. Läkemedelsföretag har ibland hjälpt oss.
Gynsams styrelse vill nyttja de möjligheter som finns.
Men vi behöver komma i kontakt med medlemmar som
behärskar engelska väl och som är villiga att resa ut och representera Gynsam. Känner du att det här skulle vara ett passande uppdrag för dig så lämna din intresseanmälan till vår
ordförande Margaretha Sundsten.
Några organisationer sänder ut nyhetsbrev. Så gör
ECPC, The European Cancer Patient Coalition, varje
vecka sedan årets början. ECPC etablerades 2003 och är
den enda gemensamma rösten för det europeiska cancerpatientsamhället. De representerar alla cancerpatientgrupper från de stora till de mer sällan förekommande cancersjukdomarnas. ECPC deltar aktivt i debatten för att påverka besluten inom cancerpatienternas områden på europaparlamentsnivån. ECPC har mottot »Nothing about us
without us« och representerar 300 patientorganisationer i
42 länder, inkluderande EUs 27 medlemsstater.
Nu har vi fått en svensk representant i ECPCs styrelse. Ingrid Kössler, för oss välkänd som ordförande i BRO, Bröstcancerföreningarnas riksorganisation, ett uppdrag som hon lämnade den 1 januari i
år efter 10 år, men nya arbetsuppgifter i ECPC väntade. Ingrid Kössler kommer att höras och kämpa
för cancerpatienternas sak i Europa. Hon är redan
väl inskolad genom att ha varit medlem av The
European Economic and Social Committee i
Bryssel sedan 2006. Läs mer om ECPC på
www.ecpc-online.org
WACC, Women Against Cervical Cancer, är en
stor nätverksorganisation och som framgår av namnet inriktad på livmoderhalscancer. WACC håller varje år ett stort nätverksforum och i år var det
förlagt till Lissabon i början av maj. Läs gärna mer
på internet www.wacc-network.org Gynsam har
ännu inte haft möjlighet att delta i WACCs nätverksforum. En annan organisation av intresse för
Gynsams medlemmar är ESGO, European Society
of Gynaecological Oncology. Organisationen håller
ett patientsemiarium i Milano den 11 september med
rubriken Patient Education in Gynaecological
Cancers: Where is it going? Här läser du mer på
www.esgo.org.
Hör gärna av dig till Gynsam så berättar vi mer
om vad det kan innebära att representera Gynsam
vid olika viktiga evenemang i Europa.
Återhämtning och reflektion
Funderar du på vart du skall åka på rehabilitering? Hos oss
på RehabCenter Mösseberg i Falköping får du värdefull tid
för återhämtning och reflektion, i vår vackra park- och kurortsmiljö. Du får även möjlighet att delta i aktiviteter och gå
på föreläsningar – oavsett var du befinner dig i livet.
Läs mer på www.brackediakoni.se/mosseberg
6
gynsamposten nr 3 septemper 2011
 
Landet runt
3
4
5
1
2
1. Knut Knutsson, auktionsförrättare.
2. Malin Stenman, Cecilia och Anna Gremner.
3. Professor Karin Sundfeldt, projektledare.
4. Cecilia Gremner och professor Ian Milson.
5. Ingvar Oldsberg, konferencier.
Event för forskning om
äggstockscancer i Göteborg
Text KERSTIN MÅRDBERG FOTO KATJA ANDERSSON
första numret av Gynsamposten i år
fick vi ta del av Jennie Augustssons
livshistoria berättad genom hennes
vän Ulla Gabay. Ulla inledde sin artikel om Jennie med orden:
– Att träffa Jennie Augustsson är som
att möta livet självt. Livet personifierat.
Just så var det att få lära känna Jennie.
Det var en privilegierad upplevelse. Jag
lärde känna Jennie i GCF Ada & Beda
och Jennie kände varmt för vår förening.
Jennies engagemang och styrka räckte till
mycket och hon ville stödja forskningen
om sin egen sjukdom, äggstockscancer,
som drabbade henne mitt i livet.
Tillsammans med sina nära vänner
Anna Gremner, Cecilia Gremner och
Malin Stenman och stöttade av Jennies
familj startades under våren 2011 en ideell
förening, We can cure cancer, i syfte att
samla in pengar till forskningen om äggstockscancer.
Så här skriver Malin, Cecilia och Anna
på webbsidan http://wecancurecancer.se:
Det var i september 2005 som vår älskade Jennie fick diagnosen äggstockscancer … Vi i familjen tillsammans med
nära och kära har försökt stötta och hjälpa Jennie på alla sätt vi bara kunnat, men
det känns aldrig tillräckligt! Därav växte
idén till eventet I CAN, YOU CAN, WE
CAN CURE CANCER . Från början skulle
eventet äga rum på ett galleri i Vasastan
här i Göteborg och inbjudan skulle skickas ut till alla vi kände. Men allt eftersom
vi berättade om eventet och sökte kontakt
med företag angående sponsring förstod
vi att intresset var stort. Vi möttes av oerhört positiva reaktioner och ALLA ville
vara med och hjälpa till. Vi insåg att galleriet var alldeles för litet och sökte då
kontakt med restaurang Incontro och på
den vägen är det! Galleriet var för litet
men på restaurang Incontro i anslutning
till Svenska Mässan i Göteborg genomfördes eventet.
Kön var lång utanför restaurangen på
kvällen den 14 maj. 650 gäster mötte upp
och alla medlemmar i GCF Ada & Beda
var inbjudna. Inne i lobbyn var auktionen förberedd och många kända företag
sponsrade med attraktiva auktionsföremål. Insamlingen hade redan tagit god
fart och efter genomförd auktion var den
uppe i en miljon kronor. Konferencier respektive auktionsförrättare var två välkända profiler från SVT, Ingvar Oldsberg och
Knut Knutsson. Det blev en glad kväll
just som Jennie själv önskat. Jennie lämnade sitt jordiska liv på långfredagen den
22 april men hon var i högsta grad närvarande. Det kände vi alla.
Forskningspengarna överlämnades
under kvällen till prefekt och professor Ian
Milson för att användas inom en forskningsgrupp ledd av överläkare och professor Karin Sundfeldt och båda tackade
varmt för detta glädjande bidrag till forskningen på vägen mot gåtans lösning.
Föreningen We can cure cancer lever
vidare och vill du stödja forskningen skänk
din gåva till bankgiro 741-6993.
gynsamposten nr 3 september 2011
7
min historia
1-0!
Nina mot cancern,
Text NINA PERSSON
ag fick reda på att jag hade livmoderhalscancer när jag och min
man sökte hjälp för att bli gravida. Vi hade försökt ett bra tag
och ville veta om något var fel. Vår fertilitetsläkare ville då att jag skulle gå till
en »vanlig« gynekolog för en rutinkoll,
eftersom jag inte hade varit på ett par år
på grund av mitt ständiga resande. Så jag
hittade en i gula sidorna som verkade bra.
Hon gjorde de vanliga undersökningarna och tog de vanliga proverna, däribland
ett cellprov. Jag har kvar brevet från hennes mottagning där hon bad mig att ringa
henne direkt. När man gör cellprov säger
de alltid att de bara hör av sig om något
verkar onormalt, så jag förstod att provet måste ha visat att där fanns cellförändringar. Jag hade haft cellförändringar
några år tidigare, men de hade gått tillbaka av sig själva, så jag blev inte så väldigt
orolig då, mest irriterad över att bli sinkad
i vår process att få till en bebis.
Jag fick komma in ganska direkt så att
gynekologen kunde göra en biopsi från
livmoderhalsen. Man »knipsar av« en
liten bit vävnad, det gjorde jävligt ont,
den största fysiska smärtan under hela
min cancerresa, märkligt nog, trots alla
stora ingrepp och oändliga nålar som
skulle stickas här och där i mig. Detta ska
man få bedövning för tycker jag. Nog om
detta … Biopsin visade på mer utbredda
cellförändringar så hon ville boka en tid
för en konisering, som ibland kan vara
nog för att få bort cancern, om inte så
ger det åtminstone en bra bit vävnad för
diagnostisering. Detta var första gången jag blev riktigt ängslig. Hon använde
ordet cancer när hon förklarade vad detta
kunde innebära och varför det var viktigt
8
gynsamposten nr 3 septemper 2011
 
att göra koniseringen ganska omgående,
det ordet har ju en sådan fruktansvärd
laddning.
Min svärfar arbetar på ett cancersjukhus på Manhattan (Sloan-Kettering), så
jag pratade med honom om detta och han
tyckte att jag skulle träffa en läkare där
direkt, så att ifall jag skulle behöva fler
procedurer så skulle allt kunna ske med
samma läkare och under samma tak (om
det skulle visa sig vara allvarligt så skulle
jag ju opereras där så småningom ändå).
Så jag fick mina prover med mig till en
Dr. Chi på sjukhusets gyncanceravdelning. Han gjorde sedan en konisering,
och de proverna visade att där fortfarande fanns mer cancer, av en typ som kallas
»clear cell cancer«, det vill säga inte synliga för ögat. Jag har HPV men det var visst
inte det som orsakade min cancer. Han
frågade mig om min mamma hade fått en
speciell typ av hormon när hon var gravid
med mig (en behandling som användes
under en period under 60- och 70-talen).
Tydligen ska det i vissa fall ha orsakat livmoderhalscancer hos döttrar i min generation, men det var inte fallet för mig
eftersom min mamma inte hade fått några
hormoner alls. Och det är jag så glad
över, för det hade nog varit svårt för min
mamma att få reda på att något hon hade
gjort skulle ha fått sådana konsekvenser.
Jag valde trachelectomi
Så då var det livmoderhalscancer. Det
hade drabbat mig, jag som alltid varit så
frisk och aldrig haft hål i tänderna. Jag
gick på möte med läkaren med min man
och ett anteckningsblock. Jag fick redogjort för mig att jag hade tre alternativ
– hysterectomi, trachelectomi eller att
inte operera alls. Jag valde trachelectomi
(man opererar bort livmoderhalsen och
syr sedan ihop livmodern direkt på vaginan, kan man säga) eftersom jag är i fertil ålder och gärna ville kunna få barn om
det var möjligt. Min livmoder ville jag ha
kvar! Men även om målet var att operationen bara skulle innebära att de tog bort
min livmoderhals, så fanns fortfarande
risken att jag skulle vakna upp utan livmoder. Det är nämligen omöjligt att veta
exakt hur mycket cancern har spridit sig
förrän under operationen. De skär bort
lite i taget, skickar det till ett labb, inväntar provresultaten och fortsätter sedan
tills vävnaden är helt cancerfri. Och detta
skrämde mig oerhört, tanken på att vakna
upp och att någon jag inte kände berättar
för mig att jag inte har livmodern kvar var
fruktansvärd. Då skulle jag vara helt berövad möjligheten att få egna barn och detta
var för mig värre än att cancern inte skulle
ha gått att få bort helt. Det var då jag blev
riktigt ledsen och det började gå upp för
mig vad jag hade framför mig.
Han visste att tröst behövs
Min läkare sa att han troligen kunde läka
mig men han kunde inte trösta mig, så
han gav mig ett telefonnummer till Jen,
en av hans tidigare patienter som är i min
ålder och som har genomgått samma operation. Prata med henne, sa han. Klokt av
honom tycker jag, han insåg sina begränsningar! Han är kirurg och tränad att ägna
sig åt andra, mer tekniska saker än att
trösta, men han visste att tröst behövdes
så han såg till att hjälpa mig få det hos
någon som var bättre på det. Jag fick också
träffa en socialarbetare anställd på sjukhuset som gav mig en lunta med >
Foto: LOUISE TRAMPEDACH
gynsamposten nr 3 september 2011
9
min historia
Frihetsgudinnan på Liberty Island i New Yorks hamn.
> information om adoption, samtalsgrupper för cancerpatienter och hur man dilaterar, det vill säga masserar den opererade
livmoderhalsen med en plaststav för att
hålla den nya »öppningen« öppen.
Så kom jag hem från mötet med en
plaststav och huvudet tomt, all information jag fått hade bara fastnat i min
anteckningsbok och i min mans hjärna.
Jag var nog i chocktillstånd, jag blev lite
manisk. Och tyst. Och fokuserad. Så jag
satte igång att lägga ett pussel på 1500
bitar medan min man googlade på clear
cell cancer och trachelectomi, han hade
ett behov på ett annat sätt än jag att samla
fakta och veta allt. Jag bara bestämde mig
för att det jävlar skulle gå bra och att jag
måste samla mod.
Dr. Chi hänvisade oss också till en fertilitetsläkare specialiserad på kvinnor
med gyncancer, så vi gick dit och beslutade göra en »halv runda« IVF, det vill säga
plocka ut ägg och befrukta dem och frysa
ned embryon för framtiden, ifall cancerbehandlingen skulle skada mina ägg, vilket strålning och cellgifter ofta gör. Så jag
fick en påse hormonsprutor med mig hem
och efter ett par veckor kunde vi skörda
ägg. Det blev en ganska sorgligt knaper
skörd, bara ett enda som var starkt nog att
sparas. Fertilitetsläkaren sa att det kanske
berodde på »cancermiljön« i min kropp,
men något sådant är inte bevisat. Under
10
gynsamposten nr 3 septemper 2011
 
med slangar hit och dit och gör gangsterhormonbehandlingen gjorde jag och mitt
tecken. Lite bisarrt, men vi var nog bara
band A Camp klart vår skiva. Jag älskar
tvungna att ha lite kul. Jag hade varit välatt spela in skivor och mina bandkamradigt nervös inför epuduralen, men jag
ter är min man och en god vän så det var
hade blivit så hög på medicinen att jag
väldigt skönt att vara i en så trygg miljö
inte ens märkte den, jag frågade min man
och att ha det som förkovring under en
»ska han inte sticka in den snart?« Och
tid då jag mådde märkligt av hormonermin man svarade att
na som flödade i
slangen suttit i min
kroppen, ägg som
rygg ett par minuter
höll på att växa sig »… all information jag
fått hade bara fastnat i
redan. Så det gick ju
stora som vindrulätt! Tack gode gud
vor i magen och en min anteckningsbok …«
för smärtstillande.
miljard tankar och
Min operation
en massa oro. Två
tog nio timmar. Jag vaknade upp efter
dagar innan operationen hade vi mixat
operationen flera gånger, kan man säga.
klart albumet. Och dagen därpå kom
Varje gång var jag ledsen och orolig för
mina föräldrar resande från Sverige för
att jag skulle ha blivit av med min livmoatt vara hos mig under operationen.
der eller att cancern inte gått att få bort.
Fotograferad i operationshätta
Min man var där varje gång och berättade
Så åkte vi till sjukhuset tidigt på morgotålmodogt för mig att allt hade gått bra,
nen den 2 maj 2008, jag, min man, mina
det blev en trachelectomi, de tog bort en
föräldrar och mina svärföräldrar. Jag
massa lymfkörtlar i ljumskarna, men cankände mig väldigt ängslig men jag fokucern var troligtvis helt borta. Då grät jag
serade på att hålla mig lugn och jag och
av lycka. Varje gång. Till slut vaknade jag
min man kunde inte låta bli att flina bara
tillräckligt för att börja förstå och det var
lite åt situationen, även om den inte alls
dags att börja läka och fungera igen. Jag
var rolig. Han satt hos mig när jag förbefick stanna på sjukhuset i en vecka. Min
reddes av personalen, fick sjukhussärk,
man eller mina föräldrar var hos mig på
IV-nålar i armen, lårhöga bomulls-strumdagarna, jag fick börja försöka gå i korripor och härliga doser lugnande. Vi har
dorerna stödd på ett droppstativ, jag blev
foton som min man tog på mig när jag
tvingad av en sträng sjuksköterska att
ligger i min löjliga operationshätta och
göra andningsövningar så att lungorna
min historia
sök så lyckades det och jag blev gravid.
Jag hittade en väldigt noggrann och försiktig läkare specialiserad på risk-graviditeter som jag tyckte mycket om. Han
ordinerade mig sängläge i femte månaden, så i fyra månader låg jag på vår soffa.
Jag reste mig i princip bara upp för att
gå på toa och duscha och gå på läkarbesök, vilket blev många. Jag hade en värkmonitor hemma hos mig och en sjuksköterska kom till mig en gång i veckan och
gav mig progesteroninjektioner för att
stärka kroppens förmåga att behålla barnet. Och jag klarade hålla min graviditet
hela vägen! I vecka 38 blev det ett planerat kejsarsnitt och en Nils! Och då känVärdefullt med ett bra nätverk
des det som att jag verkligen hade vunnit,
Vi blev tillsagda att vänta ett år med att
Nina mot cancern, 1-0!
försöka bli med barn, så att allt kunde
Nu är Nils tio månader och det är över
läka helt och hållet. Så vi skiftade vårt
tre år sen jag opererades. Jag har lite
fokus från barnalängtan till att kasta oss
bestående men – jag har lymfödem i ett
in i jobbet med skivan som vi gjort, förben, en ganska vanlig sidoåkomma efter
beredde skivomslag, letade skivbolag
att de opererat bort så många lymfkörtoch bokade turneer. Jag hade blivit god
lar. Och min nybyggda livmoderhals
vän med min cancerkollega Jen som min
växer lätt igen, eller ärrar igen rättare
läkare hade ordinerat, vi
sagt, så jag har gjort en
hade pratat många många
operation för att åtgär»Min livmoder
timmar med varandra.
da det och nu ska jag
ville jag ha kvar!« snart tyvärr göra en till,
Jag gick med henne på
ex-cancerpatient-möten
för den första fungerade
i sjukhusets regi. Det var väldigt värdeinte. Det är lite trista saker att dras med,
fullt. Man fick prata om sina upplevelser
men så väldigt mycket enklare att handoch hur livet efter cancer ser ut. Jag börskas med när man är »på andra sidan« om
jade i terapi själv, jag var rädd för att få en cancern. Det har varit en hemsk upplekänslomässig smäll när den fysiska läkvelse med mycket smärta (mer psykisk än
ningen hade slutat vara det primära, så jag fysisk dock). Men jag lever och jag fick
»bäddade fint« åt mig själv, jag ville ha ett ett barn, så jag kan knapra i mig sviterna
bra nätverk så att det inte skulle bli alltoch jag slapp som tur var cellgifter och
för ångestfyllt. Jag var såklart fortfarande strålning, vilket verkar vara mycket svårädd för att inte kunna bli med barn. Även rare eftersom man på ett annat sätt blir
om livmodern fanns kvar så hade ju hela
riktigt sjuk och mår så dåligt. Jag har lärt
mitt system utsatts för ett väldigt stort
mig att jag är sårbar, och det är en jobingrepp. Och vi var dessutom inte helt
big insikt som kanske inte gör mig lycksäkra på vår fertilitet förutan cancern hel- ligare men jag har blivit en mycket nöjler. Turneer och musicerande blev en väldare människa och nöjd är inte så illa att
digt bra distraktion. Bra timing!
känna sig!
Nils, 10 månader.
Foto: LOUISE TRAMPEDACH
kom igång, efter ett par dagar kunde jag
tvätta mig själv och mot slutet av veckan
kunde jag äta och prutta, så då fick jag åka
hem med kateterpåse på benet.
I sex veckor var jag sjukskriven hemma.
Den tiden minns jag inte så mycket av,
jag sov nog mycket och läste lite böcker
så gott jag kunde i mitt töcken av starka
smärtstillande tabletter. Jag var i början
rädd för att titta på mitt ärr, som gick från
höft till höft, men efter ett tag vande jag
mig och det blev fascinerande och jag tog
hand om det väl, smorde det med speciell salva och masserade den stumma ärrvävnaden.
Jag klarade hålla min graviditet
Sen när ett år hade gått, tog vi kontakt
med fertilitetsläkaren igen, och vi beslutade att gå direkt på IVF. Den stora utmaningen visade sig vara det rent mekaniska, det vill säga insättningen. Öppningen i den »nybyggda« livmoderhalsen är
stum och oförutsägbar och livmodern har
en annan form än en normal. Min äggproduktion var som tur var intakt, så vi
behövde inte använda det stackars gamla
embryot som vi hade på is. Efter tre för-
»… då kändes det
som att jag verkligen hade vunnit«
Vy över New York.
gynsamposten nr 3 september 2011
11
forskning
Akupunkturproceduren
lindrade illamående
Under strålbehandling är det många som har problem med illamående. Anna Enblom vid
Linköpings Universitet har presenterat en avhandling där försök beskrivs att med hjälp
av akupunktur lindra biverkningarna. I försöken framgick att användning av riktiga akupunkturnålar och att simulera akupunktur var lika effektivt.
Text ANNA ENBLOM
Foto Karolinska Institutet
llamående är ett vanskopisk, trubbig »placeboligt problem vid strålnål« användes, vilken fästes
behandling över bukmot huden med en särskild
och bäckenregionen.
plast-tub. När »placeboMånga patienter är intresnålen« nuddar huden och
serade av akupunktur, som
ger en illusion av ett nålkännetecknas av nålstick på
stick, så glider nålen upp i
traditionella akupunkturdess skaft istället för ned
punkter. Det är inte tidii armen. Behandlingarna
gare känt om akupunktur
upprepades 12 gånger under
lindrar strålningsutlöst illaden vanligen fem veckor
mående och kräkningar.
långa perioden med dagliga
Därför var det intressant att Anna Enblom, Legitimerad strålbehandlingar. Patienstudera om akupunkturen
ternas illamående och
sjukgymnast och Medicine
doktor vid Institutionen
i sig kan lindra illamående,
kräkningar jämfördes med
för Medicin och Hälsa,
eller om en eventuell effekt
62 patienter som bara fått
Linköpings Universitet
orsakas av omhändertagan- och Osher Centrum för
den ordinarie vården med
det av patienten under akuläkemedel, men ingen akuIntegrativ Medicin,
Karolinska Institutet.
punkturproceduren och
punktur. Patienterna visste
patientens förväntningar att
inte vilken av akupunkturfå effekter.
typerna som gavs men 86 procent gissade
I studien lottades 215 patienter till att få
att de fått genuin akupunktur.
genuin (109 patienter) eller simulerad akuUnder en vanlig strålbehandlingsvecka
punktur (106 patienter) av sjukgymnaster. mådde 63 procent av patienterna som fått
Genuin akupunktur gavs med nålar som
ordinarie vård illa och 15 procent kräktes.
stacks ned genom huden och stimuleraDe patienter som fått genuin akupunktur
de den traditionella illamåendelindranmådde betydligt bättre: bara 37 procent
de punkten PC6 nära båda handlederna.
mådde illa och 7 procent kräktes. Men
Simulerad akupunktur gavs utanför traäven de som fått simulerad akupunktur
ditionella akupunkturpunkter. En telemådde lika bra: 38 procent mådde illa och
7 procent kräktes. Nästan alla patienter
(95 procent) förväntade sig effekter på illamående av akupunkturen. Av de patienter
som inte förväntade sig illamående blev
bara 50 procent illamående någon gång
under strålbehandlingsperioden medan av
de patienter som förväntade sig illamående blev 81 procent illamående.
Det vi kan lära oss av studien är att illamående och kräkningar minskade både
hos patienter som fick genuin och simulerad akupunktur jämfört med patienter som
enbart fick ordinarie vård. De illamåendelindrande effekterna tros inte bero på akupunkturens specifika kännetecken. Effekterna berodde troligen istället på den extra
vård som akupunkturproceduren innebar,
såsom beröring och kommunikation med
sjukgymnasterna, vila och avslappning
under behandlingarna, och patienternas
positiva tilltro till effekten. Nästa steg är
därför att studera vad i omhändertagandet
som kan ge dessa mycket värdefulla effekter. Omhändertagandet av patienter behöver studeras i lika strikt vetenskapliga studier som läkemedel för att optimera vårdkvaliteten inte bara i cancervården, utan i
vården generellt sett.
Studien i sammandrag
Artikeln »Getting the Grip on Nonspecific Treatment
Effects: Emesis in Patients Randomized to Acupuncture or Sham Compared to Patients Receiving Standard
Care«, författad av Anna Enblom, Mats Lekander, Mats
Hammar, Anna Johnsson, Erik Onelöv, Martin Ingvar,
Gunnar Steineck och Sussanne Börjeson, är publicerad
i PLoS One. Den kan läsas i sammandrag på tillgänglig
på http://ki.se/OCIM
12
gynsamposten nr 3 septemper 2011
 
10-årsjubileum i Danmark
Morgondopp.
Frigörande dans.
Ghita Nörby omgiven av dagens föreläsare.
Kraeft i Underlivet
i Danmark fyller 10 år
TEXT och FOTO YVONNE SUBAY
en 29 april åkte jag till
Danmark för att delta vid
KIUs 10-årsjubileum. KIU
betyder Kraeft i Underlivet
och de sätter fokus i Danmark på underlivscancer.
Jubileet var förlagt till Runsted Havn
som ligger utanför Köpenhamn, inte
långt från Karen Blixens barndomshem.
Vi bodde väldigt fint med utsikt över
havet.
På fredagen fick vi en guidning på
Karen Blixens Museum, vilket var mycket intressant. På kvällen var det gemensam middag. Därefter hade vi tid att lära
känna varandra och utbyta erfarenheter.
Lördagens första föredragshållare var en
kvinna som var både fysioterapeut och
lymfterapeut. Hon var mycket kunnig och
sympatisk och hon satte verkligen patienten i fokus. Föreläsaren samarbetade med
Props and Pearls som också driver en affär
som bland annat saluför den typ av massagestavar som många kvinnor måste
använda efter operation, bland annat
jag själv. De tillhandahåller även olika
receptfria läkemedel för torra slemhinnor
samt underkläder.
Efter lunch så fick vi »dansa« och göra
olika rörelser för att frigöra spänningar
i kroppen. Det var en lång övning som
pågick i två och en halv timme.
Därefter fick vi en liten paus för att lite
senare inta ännu en 3-rättersmiddag. Efter
middagen kåserade Ghita Nörby, den kända
danska skådespelerskan, som jag efteråt
hade förmånen att bli presenterad för.
Resten av kvällen hade vi till att umgås.
Välkommen till Enheten för
onkologisk rehabilitering vid
Röda Korsets Sjukhus
Det var mycket givande och intressanta dagar och jag blev väldigt väl mottagen. På söndagen var det årsmöte som
gick till på samma sätt som hos oss i
svenska Gynsam.
Kvinnorna i KIUs styrelse vill gärna ha
ett samarbete med oss i Sverige, vilket jag
hoppas att vi kan förverkliga.
Nätverket för yngre
cancerdiagnostiserade
kvinnor, se
www.gynsam.se
Efter en cancersjukdom är det värdefullt att få möjlighet
till rehabilitering som underlättar återgång till vardag och
arbetsliv. Att uppnå en så god livskvalitet som möjligt är
ett viktigt mål.
Vi erbjuder ett två veckors rehabiliteringsprogram som
är anpassat till din individuella förmåga och dina behov.
Programmet består av fysisk aktivitet, samtal, information
och möjlighet att dela tankar med andra i liknande situation.
Vacker natur ger avkoppling och möjlighet till återhämtning.
Mer information på
www.rks.se
eller tel. 08-791 14 18
Röda Korsets Sjukhus
gynsamposten nr 3 september 2011
13
10-årsjubileum i norge
10-årsjubileum
Gynkreftforeningen i Norge
rdförande Eli Lidal hälsade
alla välkomna till 10-års
jubileet. Hon berättade om
föreningens historia. Andra
kvinnor och män som varit med länge
mindes händelser som de varit med om.
Egentligen startade det redan tidigare,
1998, då Synnove Johansen och Åse Bekkholt tog kontakt med Den Norske Kreftforening, eftersom de visste att det fanns
ett stort behov av att skapa en förening där
man kunde stötta kvinnor som hade/hade
haft gynekologisk cancer. De sökte anslag
till detta genom en TV-aktion och slutligen fick man ihop pengarna och etablerade en interimsstyrelse och en deltidsanställd sekreterare (som då var anställd på
Omsorgssenter Akershus). Thorunn Oftedahl valdes till ordförande för föreningens
interimsstyrelse.
Till föreningens första officiella ordförande (2001–2004) valdes senare Merete Furuberg. Åren 2004–2008 innehade
Halldis Meling ordförandeposten. Därefter följde Erna Hogrenning som ledde
föreningens arbete fram till 2010, då Eli
Lidal tillträdde som föreningens ordförande, eller leder som man säger här i
Norge.
Under de första åren hette föreningen Underlivskreftforeningen, men de
fick ändra detta namn till Föreningen för
gynekologisk kreftrammede (FGK) för
att det första namnet väckte anstöt och
blev tabubelagt. Nu heter de Gynkreftforeningen och är en av patientföreningarna
inom Norsk kreftforening.
En liten, trevlig fotoutställning med
fotografier från de tio åren hade man sammanställt till jubiléet. En som var med
och som många nämnde med vördnad var
Anne-Lise Prebo från svenska Gynsam.
Första punkten på programmet var Elin
Iversen och Eddy Grönset som berättade
om den nya hemsidan, www.gynkreftforeningen.no och tidningen som heter
Afrodite. En mycket bra patienttidning
med många intressanta och trevliga artiklar, som vänder sig till alla medlemmar.
14
gynsamposten nr 3 septemper 2011
 
Den 18 juni 2011 firade den norska patientföreningen,
Gynkreftforeningen, sitt 10-årsjubileum på Clarion Royal
Christiania Hotell i Oslo. Gynkreftforeningen är en del av
Norsk kreftforening. Maude Andersson deltog som Gynsams
representant, och hon beskriver en fantastisk intressant,
lärorik och trevlig dag med många nya vänner
Text och foto MAUDE ANDERSSON
samma gång hölls av Per Anders NordPå kvällen bjöds det till festmiddag med
engen. Han är präst i Oslo och har tidimycket god mat och dryck. Dessutom
bjöds vi på underhållning i Kongesviten på gare även varit präst i Sydafrika. Han sa
bland annat att »Ingen lever utan att ryste.
hotellet. Det var Hege Höisaeter, mezzoLivet är tyvärr orättvist och alla upplever
sopran och John Lidal, piano som underhöll oss med ett utsökt program med bland oväntade och obehagliga händelser – som
ni har erfarit nämligen sjukdom.«
annat musik av Bizet, Kurt Weill, Edvard
Per Anders NordGrieg och Benjamin
engren menar att för
Britten.
att komma framåt är
Jag önskade dem
det viktigt att acceplycka till från Gyntera vad som hänt och
samföreningen i Sveförsona sig med sin
rige med de nästsjukdom, sin smärta,
kommande 10 åren
sitt liv. Vi kan välja att
och överlämnade en
vara offer för det som
Klässbolsduk som
skett eller vara skapare
föreställer Gamla
av ett så gott liv som
Stenbron i Karlstad.
möjligt. Ska jag ge upp
Gynsam har föreller kämpa? Konsten
hoppningen att vi ska
Per Anders Nordengen
är att göra det bästa av
fortsätta det samarlivet. Hopp är viktigt,
bete som vi nu startat
ett vackert ord som ser framåt och inte
upp. Det behövs många krafter som tryckbakåt. Hopp kan ge mod i förtvivlan och
er på för att vi ska få till mera forskning
krafter i motgång.
och pengar, som slutligen kan leda till att
Därefter framförde Per Anders ett
gynekologisk cancer blir ett minne blott.
kåseri som hade anknytning till hopp
Minikonferens
och som han kallade »hopp på fälgen«
Dagen omfattade även en minikonferens
– om en cykeltur som slutade med en
under rubriken »Utvecklingen inom gynpunktering. Som en livsresa som slutar
cancerområdet de senaste 10 åren«. Även
med en sjukdom. (se gärna www.peranden var mycket intressant. Läs gärna
dersnordengren.no).
vidare referaten från bland annat Kristina
Lindemans och Hilde Hjulstads föreläsningar.
Ingen lever utan att ryste
En fantastisk föreläsning som var både
rolig, tänkvärd, spirituell och andlig på
10-årsjubileum i norge
Styrelsen Gynkreftforening, Norge
Behandling, forskning,
överlevnad och hyppighet
Titeln på Dr. Kristina Lindemanns föreläsning vid 10-årsjubileet i Norge var Behandling
forskning, överlevnad och hyppighet (förekomst). Kristina Lindemann arbetar på
Radiumhospitalet i Oslo, Universitetssjukhuset, avdelningen för gynekologisk cancer.
Norge högst, 3,1 respektive 2,1% jämfört
öreläsningen behandlade de fyra
vanligast cancerformerna nämli- med 0,2–1,2% för övriga.
gen livmoderhalscancer, livmoLivmoderhalscancer
dercancer, äggstockscancer och
HPV (Humant Papilloma Virus) ger en
vulvacancer.
förhöjd men inte tillräckKristina Lindemann redogjorlig riskfaktor för att utveckla
de för dessa cancerformer ur en
livmoderhalscancer. Andra
epidemiologisk-, överlevnads-,
faktorer är rökning, användbehandlings- och forskningsning av OC lång tid, HIVsynpunkt.
infektion. Sannolika kofakto270 kvinnor fick Cervixcanrer kan vara HSV2-infektion.
cer 2008 och då var den relatiDr. Kristina
Lindemann
Klamydia, immunsuppresva 5-åriga överlevnadsprocenten
sion, diet och näring. Sedan
73,5%, Endometrium 760 kvinvisade Dr. Lindemann flera
nor, 82,9% överlevnad och äggdiagram över hur många som överlever/
stockscancer 457 kvinnor, 45,9% överlevnad. Siffrorna är tagna från www.kreftre- dör i Cervixcancer i Norge samt den femåriga relativa överlevnaden.
gisteret.no.
Geografiska skillnader
Tidig behandling
När det gäller livstidsrisken för att
utveckla gynekologisk cancer i olika länder så visar det på att Cervixcancer har
färre fall i Norge, USA och Israel, det
ligger på 0,4–0,9%, medan Sydamerika och Indien ligger på 5,3 respektive
2,2%, antagligen för att kvinnorna gifter
sig tidigare i dessa länder och på så sätt
utvecklar Cervixcancer tidigare. När det
gäller äggstockscancer så ligger Sydamerika och Indien lägre i %-tal, 0,8 respektive 0,9% mot övriga 1,3–1,5%. För Endometriet (livmoderhinnan) ligger USA och
Behandling i tidigt stadium (begränsat
till livmoderhalsen) så är det tillräckligt
att göra en konisering (små tumörer, mindre än 7 mm). Vid större tumörer så tas
hela livmodern samt lymfknutor på bäckenväggen bort. Tumörer som är mer än 2
cm i diameter och växer djupt in i livmoderhalsväggen kommer tillbaka efter operation om man inte ger strålbehandling
efteråt. Om livmoderhalscancern spridit
sig till lymfknutorna så ges alltid strålbehandling efter operation. Strålbehandling efter operation medför en hög risk
för lymfödem. Om man ser att strålbehandling måste göras efter operation då
behandlas patienten enbart med strålning.
Detta ökar överlevnad samt reducerar risken för lymfödem. Man gör också en fertilitetsbevarande kirurgi vid små tumörer.
Femtio kvinnor har fått en sådan behandling – och 12 barn har fötts.
När det gäller forskning om livmoderhalscancer (i tidiga stadier) så räknar man
med att komma igång med en studie på
mindre omfattande kirurgi i små tumörer
och att detta kan minska följdverkningar/
folgetillstander efter operationen.
Vid livmoderhalscancer med spridning
utanför livmoderhalsen så visar forskning att med modern bilddiagnostik så
kan man göra en bättre bedömning av
tumörens utbredning. (Kombination av
3-dimensionell dosplanering). Om man
samtidig använder kemoterapi så ökar
strålningseffekten. På Radiumhospitalet i
Oslo så forskar man på livmoderhalscancer i syfte att optimera strålbehandling,
bedöma biologiska faktorer av betydelse
för strålkänslighet när det gäller att förbättra behandlingen för patienten, och att
bedöma den omgivande vävnadskänsligheten vid strålning för att kunna reducera
strålningsskador.
Slutsatser kring livmoderhalscancer
Screening har medfört färre antal kvinnor >
gynsamposten nr 3 september 2011
15
10-årsjubileum i norge
> med livmoderhalscancer. Man lever
längre och det gäller i alla stadierna.
Risken för lymfödem är betydligt mindre
om man väljer antingen operation eller
strålning. Strålterapi följt av kemoterapi
är bättre än endast strålterapi.
När det gäller livmodercancer så är det
en kirurgisk behandling, man tar bort livmodern och äggstockarna och man tar
också bort lymfknutor när man ser en
risk att cancern sprider sig till dessa (mer
än 10% risk). Även överflödigt bukfett
avlägsnas, när man ser att cancern kan
sprida sig till bukhålan (serös papillär).
Efterbehandling
Strålbehandling användes i många år och
används fortfarande i utlandet. Den reducerar risken för återfall i bäckenet men
inte överlevnad. Strålbehandlingen ger
också en del biverkningar, därför användes inte strålbehandling rutinmässigt i
Norge. Kemoterapi efter operation ges till
patienter med särskild hög risk för återfall eftersom det ger en väsentlig förbättring av överlevnaden (ca 10%). Kemoterapi
med Karboplatin och Paklitael (läkemedel som används i behandling av bland
annat äggstockscancer) användes därför
nu rutinmässigt som tilläggsbehandling
till patienter med särskild risk för återfall.
– Antalet fall stiger. Som efterbehandling
väljer vi nu kemoterapi framför strålbehandling. Det forskas för lite, men man
planerar att forska mera på området »targeted therapy«, menar Kristina Lindemann.
tiska faktorer (ärftlighet). Äggstockscancer uppstår av ytan på äggstocken och den
sprids fort till hela bukhålen. Den sprids
också vidare till lymfknutor på bäckenväggar och längs de stora blodkärlen på
bakre bukvägg. Spridning kan också ske
till lungsäcken, särskilt på högra sidan.
Behandlingen är kirurgi. Man tar bort all
tumörvävnad. Vanligtvis börjar man med
kirurgi och sedan fortsätter man med
kemoterapi. Om inte tumören försvinner vid operationen så har patienten inte
behövt opereras, det är därför viktigt att
bedöma utsikterna för en lyckad operation (ingrepp).
Ska vi ge kemoterapi först? En sexveckorskur med karboplatin och paklitaxel var
tredje vecka är standard. Det hjälper inte
att ge mer än sex kurer. Kommer tumören tillbaka efter sex kurer så måste man
fortsätta med cellgifter. Det är möjligt
att vi i framtiden får tillgång till enklare
behandlingar som kan hålla tumörerna i
schack.
Dr. Lindemann visade flera OHbilder och diagram på olika läkemedel
och kurer, men påvisade också att många
av dessa var helt negativa. Hon talade
också om återfall. Det primära målet är
symtomlindring och livskvalitet. Kemoterapi kan förlänga överlevnaden och det
kan även selektiv kirurgi. Äggstockscancer kan anses vara en kronisk sjukdom.
Ärftlighet vid äggstockscancer
Slutsats äggstockscancer
10% av äggstockscancer orsakas av gene-
Standard är operation med sex cycler
Behandling av återfall
Om det är isolerat till bäckenet så kan
man nå goda resultat med strålbehandling. Om cancern har spridit sig utanför
bäckenet så behövs kemoterapi, hormonbehandling och ibland strålbehandling.
Forskning
Det har inte forskats speciellt mycket på
denna cancerform. Man använder ibland
så kallad »targeted therapy«, det vill säga
man ger läkemedel som blockerar vissa
funktioner i cancercellen som är avgörande för den. Man hoppas därmed att
kunna ta död på, eller åtminstone stoppa
att cancercellen växer.
Slutsats när de gäller livmodercancer
16
Deltgarna lyssnade intresserat.
gynsamposten nr 3 septemper 2011
 
Carboplatin/Paclitaxel. Bevacizumab
kan vara till nytta för kvinnor med resttumörer eller vid återfall. Lovande forskning på läkemedel som hämmar tillväxt.
Är kirurgi vid lokaliserat återfall ett alternativ?
Vulvacancer
Vid vulvacancer är standardbehandlingen att ta bort tumörer kirurgiskt om det
är möjligt. Det är risk för spridning till
lymfknutorna. Eftersom dessa tas bort så
är risken för lymfödem stor i ljumskarna.
Behandling med Sentinal Node-teknik
används vid tumörer på max 4 cm i diameter, detta reducerar risken för lymfödem betydligt utan att det går ut över
säkerheten.
Dr. Kristina Lindemanns föreläsning
var mycket intressant och informativ.
Nätverket för yngre
cancerdiagnostiserade
kvinnor, se
www.gynsam.se
10-årsjubileum i norge
Livskvalitet efter återfall
i gynekologisk cancer
Människan har en unik förmåga att anpassa sig, säger
Hilde Hjulstad, som är onkologisjuksköterska vid St. Olavs
Hospital, Universitetsjukhuset i Trondheim. Hilde Hjulstads
seminarium var en del av minikonferensen vid den norska
Gynkreftforeningens 10-årsjubileum.
et är viktigt att få svar på saker
som man funderar över när
det gäller gynekologisk cancer.
Information bidrar till att ta
bort den otrygghet och ängslan som man
kan känna. Det är också viktigt att hela
familjen får ta del av informationen.
Det finns 14 sängplatser på sjukhuset
i Trondheim där Hilde Hjulstad arbetar som onkologisjuksköterska, och alla
patienterna har egna rum. Det finns också
fyra öppenvårdsplatser vid kemoterapiavdelningen.
Hilde Hjulstad beskrev vilka olika
typer av cancer som
innefattas i begrepHilde Hjulstad
pet gynekologisk cancer. Cirka 1 500 kvinnor i Norge får varje
år cancer i underlivsorganen. 450 av dessa
är äggstockscancer.
Detta utgör 15 procent
av all cancer bland
kvinnor. Gynekologisk cancer kan uppstå i äggstockarna
(ovarier), äggledarna
(tubor), livmodern (corpus), livmoderhalscancer (cervix), vaginan och de yttre
könsorganen (vulvacancer).
Hon talade också om dålig respektive
god livskvalitet. Dålig livskvalitet i det
sammanhanget kan vara livmoder- och
äggstockscancer, strålning, cellgifter,
dåligt socialt stöd, ensamhet och arbets-
löshet. God livskvalitet är positiva – men
också negativa – upplevelser, att skapa
mening i livet och att leva så normalt som
möjligt. Positiv egoism kan vara bra.
Det är viktigt att alla patienter får en
stabil uppföljning vid läkarbesök, att de
håller modet uppe, att vi har sett, hört och
bekräftat patienterna är också viktigt. Det
är oacceptabelt med allvarliga besked via
telefon.
Hilde Hjulstad berättade om Aaron
Antonovsky, professor i medicinsk sociologi, som upplevde holocaust och som
myntade uttrycket Känsla Av SAMmanhang (KASAM).
Han menade att
en individ aldrig är
antingen helt frisk
eller helt sjuk utan
att vi hela tiden rör
oss mellan de två
polerna frisk och
sjuk. Han funderade mycket på vad
det är som gör att
en del av oss klarar av även mycket
svåra påfrestningar
med hälsan i behåll, och kanske till och
med växer och vidareutvecklas av dem.
Hans tes är att motståndskraften beror på
vår känsla av sammanhang det vill säga
den utsträckning i vilken vi upplever tillvaron som meningsfull, begriplig och
hanterbar.
Hilde berättar vidare att de vid St.
Olavs Hospital samarbetar tätt med
andra yrkesgrupper för att kunna erbjuda bästa möjliga behandling och vård.
– En gång i månaden träffas vi tvärvetenskapligt, berättade hon, men även
vid behov.
De grupper som de samarbetar med är
smärtgruppen, fysioterapeuter, socionomer, dietister, präster, sexterapeuter och
SLB (Sektionslindrande behandling på
Canceravdelningen).
– De fyra huvudmålen som vi arbetar med är patientbehandling, forskning,
upplärning av personal och av patienter.
Hilde Hjulstad sa många bra saker.
Hon är dessutom en av de första kvinnorna som var med vid starten av Gyncancerföreningen i Norge. Mycket
omtyckt av alla. Tack Hilde!
Henriksson
i ny roll
Roger Henriksson har utsetts
till ny chef för Regionalt cancer­
centrum Stockholm Gotland. Roger
Henriksson är professor i experimentell onkologi och överläkare och verksamhetschef vid Onkologiska kliniken vid
Radiumhemmet,
Södersjukhuset och
Danderyds Sjukhus.
gynsamposten nr 3 september 2011
17
saxat och läsvärt
Det gjorde du bra,
Maria!
Text MAUDE ANDERSSON
Ny substans mot
äggstockscancer
väcker nytt hopp
mot icke ärftlig äggstockscancer har
testats. Det visar sig att substansen minskade tumörernas storlek hos en fjärdedel av patienterna.
Det är kanadensiska forskare som har testat substansen
Olaparib. De hoppas nu att den ska bli ett nytt vapen
mot äggstockscancer som är en av de mest dödliga hos
kvinnor.
En ny substans
KÄLLA DAGENS NYHETER (TT).
Maria Kulle och Leif Andrée, som
spelar maken i serien
»Gynekologen i Askim«.
Skådespelerskan
Maria Kulle.
Foto: SVT, publicerade med tillstånd av Annika Hellström, Cinenic Film AB
ag har varit i kontakt med skådespelerskan Maria Kulle
som spelade Kristina Larsson af Geigerstam i TV-serien
»Gynekologen i Askim« och tackat henne för hennes
rollprestation som den cancersjuka kvinnan i serien. En
roll som har påverkat många kvinnor.
Det var många igenkänningsscener för oss om har/har haft
gynekologisk cancer i någon form. Detta att inte berätta, att
vara stark och inte gråta så att någon ser det – att man ska försöka klara sig igenom hela sjukdomen utan att berätta för någon
anhörig, vän eller arbetskamrat, precis som rollfiguren Kristina
Larsson gjorde.
Maria Kulle skickar med en hälsning till oss alla och tackar
oss för allt det viktiga arbetet som vi i gyncancerföreningarna
gör för alla kvinnor och deras anhöriga.
Har ni inte sett TV-serien så gör det när den kommer i repris,
för det hoppas jag att den gör snart.
Ett stort tack till Maria Kulle!
DNA-test för
livmoderhalscancer
Traditionell cellprovtagning är inte ett lika känsligt
test för livmoderhalscancer som ett DNA-test. Det visar
en omfattande amerikansk studie på 50 000 kvinnor,
enligt en rapport i Vetenskapsradion.
Studien stödjer tidigare forskningsresultat och Stockholms läns landsting blir först i Sverige med det nya systemet. Det nya testet för papillomvirus, HPV ökar känsligheten och så många som 10 procent fångas upp. Men
de traditionella cellproverna kommer inte att försvinna
då de kommer att användas i ett nästa led för att verkligen gallra fram de som behöver besöka gynekolog.
– Det nya testet kan ge en bättre cancerförebyggande
effekt, menar Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi på Karolinska Institutet. Jag vill understryka att
den är ganska begränsad. Det cellprov som redan finns
ger också ett bra skydd. Det rör sig om en förbättring av
ett redan bra test till något som är lite modernare och
lite bättre.
KÄLLA: NETDOKTOR:SE
GCF Musslans sommarträff
TEXT OCH FOTO MAUDE ANDERSSON
Ja, nu har vi i GCF Musslan traditionsenligt haft vår sommarfest på Café August i Karlstad. Många medlemmar kom, vilket var glädjande. Traditionsenligt så regnade det timmarna innan festen, men lika traditionsenligt så upphörde regnet och solen tittade fram,
precis som den ska göra här i Karlstad.
Det var trevligt att träffa alla medlemmar och sitta och prata och diskutera. Här får man
prata om allt, man får prata av sig om man behöver det. Vi mindes också vänner som gått
bort, vänner som gjort stort intryck på oss alla med sin glädje, värme och livslust. Kvinnor
som vi aldrig glömmer.
Marie-Louise Jansson gjorde debut som poesiestradör på restaurangen när hon högt
på värmländska läste en dikt av Gunnar Ehne. Hon fick stående ovationer.
Ja, det var mycket trevligt och det är också nödvändigt att ibland få komma ut, ta ett
glas vin, skratta och leva ut!
Vi önskar alla våra medlemmar i GCF Musslan en riktigt skön höst!
18
gynsamposten nr 3 septemper 2011
 
boktips
Den röda grevinnan
Av Yvonne Hirdman
Utgiven på Ordfront förlag i april 2011.
ISBN 978-91-7037-419-7
in mamma är grevinna. Så sa
författaren i det snoriga Hökarängen, till de inflyttade ljushåriga ungarna från Norrlands skogar. Inte
undra på att de gav sig på Yvonne. Hon
var faktiskt grevinna, Yvonnes mor. Fru
Charlotte Hirdman hade ett hemligt,
kringflackande liv innan hon blev Yvonnes utländska mamma. Så dog hon hux
flux, innan hon kunde få bli människa.
En människa man ville veta mer om.
Varsamt har jag byggt upp denna
mamma igen, skriver Yvonne Hirdman.
Naturligtvis är hon färgad av författaren. Men hennes liv är inte uppdiktat.
Yvonne har letat reda på det i gamla dagböcker, brev, skilsmässodokument, den
danska säkerhetspolisens aterial,samtida romaner, foton, vykort m.m.
Hon föddes efter den ryska revolutionen i Estland, dåvarande Tsarryssland.
Hon levde sin barndom under det första
världskriget i utkanten av Österrike-Ungern. Hon gifte sig med en utfattig baltisk
greve, levde det vilda livet i Weimartidens
Berlin. Där förälskade hon sig i en tysk
kommunist och flydde med honom undan
Hitler till Moskva. Kom till Sverige på
nyåret 1940.
Charlotte Hirdman utgör en del av mellankrigstidens historia. Den röda grevinnan är en fängslande biografi över ett
ovanligt liv. Det är en kvinnas historia
och Europas.
Yvonne Hirdman är författare och en
av redaktörerna för flerbandsverket
Sveriges historia. Tidigare professor i
kvinnohistoria vid Göteborgs universitet, professor i genushistoria vid Stockholms universitet. Nu verksam
vid Södertörns högskola och Stockholms universitet.Tidigare utgivit Det
tänkande hjärtat, Boken om Alva Myrdal mnm. År 2005 tilldelades hon Sv
Akademiens Kellgrenpris.
Hundpojken
Siri
Av Eva Hornung
Av Lena Einhorn
Utgiven på Forum bokförlag i augusti 2011.
ISBN 978-91-37-13656-1
Utgiven på Norstedts förlag i augusti
2011. IBSN 978-91-1-30396-9
emma är maten slut och fyraåge
Romotjkas mamma är försvunnen.
Romotjka tar sin tillflykt till gatorna i Moskva. Pojken blir snart vän med en
herrelös hund, en alfatik som lever med
sin flock i en källare i utkanten av stan.
Där delar han mat med hundarna, leker
med dem. Tack vare värmen från sina nya
familjemedlemmar klarar han den kalla
ryska vintern. Pojken uppfostras av hundarna och börjar härma deras beteende.
Med tiden blir han något av en ledare
för hundflocken. Samtidigt känner han
sig fången mellan två världar, han är varken människa eller hund. En dag upptas
en ny pojke i hundgemenskapen. Han hittas dock av myndigheterna och placeras på
ett hem för utsatta barn. Romotjka saknar
sin förlorade »bror« och bestämmer sig för
att söka upp honom på barnhemmet.
Boken är en psykologiskt tankeväckande skildring och en internationellt uppmärksammad bok. Hundpojken utkommer i femton länder.
Hornung , australiensisk författare, är
mångfalt prisbelönad för sina romaner och sin litteraturkritik. Hon fick
2010 det prestigefyllda Premiärministerns skönlitterära pris i Australien.
Hon lever i Adelaide och har tidigare
skrivit under pseudonymen Eva Sallis.
tt år efter mötet med författaren
August Strindberg beslutar sig friherrinnan Siri Wrangel för att
lämna sitt trygga hem med man och barn.
Siri vill bli aktris, det har hon alltid velat.
Men en friherrinna, till råga på allt gift
med en kapten i gardet, kan förstås under
inga omständigheter stå på en scen.
Siri von Essen riskerar nu allt för att gå in i
ett nytt äktenskap och ett helt nytt liv. Hon välkommnas i Augusts konstnärskretsar och
hon gör skådespelardebut på nationalscenen Dramaten.
Lena Einhorn skildrar en stark och livsbejakande kvinna som vågar bryta mot sin tids
och framför allt sin omgivnings konventioner. Men äktenskapet med Strindberg ska till
slut komma att bli hennes olycka.
I romanen löper två parallella tidsplan, ett
som skildrar nyförälskelsen och ett med utgångspunkt i den uppslitande skilsmässan
från Strindberg. Där spelar väninnan Marie David en viktig roll. Dessa två spår vrider sig
mot och runt varandra till den avgörande punkt där allt går samman och slits sönder på
samma gång.
Lena Einhorn är författare, filmare
och regissör. För sin bok Ninas resa
fick hon Agustpriset 2005. Hon fick
även Guldbaggar för bästa film och
bästa manus för Ninas resa.
gynsamposten nr 3 september 2011
19
saxat och läsvärt
Metabolisk terapi
under 1900-talet
Text Maud Holmberg
Text MAUDE ANDERSSON
Det är många som har eller har haft cancer i någon form
som försökt pröva olika sätt att bota sig själva när de
märker att ingenting annat hjälper, till exempel med
metabolisk terapi. Här är två exempel från tidigt 1900-tal.
Max Gersons bok Fifty Cases som
utkom 1959 kan man läsa hur denne
tyske läkare utvecklade sin egen
»näringsbehandling för degenerationssjukdomar baserad på vegetarisk diet« inkluderande 8-10 glas grönsaksjuice per dag. Med den här dieten
behandlade han allt från artrit till cancer. Hans hypotes var att kött på något
sätt var giftigt för människokroppen
och speciellt för levern, och att färsk
frukt och grönsaker hjälpte kroppen
att rena levern samt gjorde att immunförsvaret fungerade bättre. Han var
inte säker på hur detta skulle förklaras
vetenskapligt, men hans resultat ansågs
vara mycket bra.
En annan man, tandläkaren
William Kelley, var mycket dåligt,
men trodde att det berodde på att han
arbetade så mycket. Det var först när
han började tappa sitt tjocka hår som
han kontaktade en läkare, som sa att han
hade en tumör i bukspottkörteln. Läkaren gav honom 4-5 veckor att leva.
William Kelley kontaktade sin mor
och berättade, men hon svarade honom
»Struntprat« och åkte hem till honom.
Anledningen var att hon ville att sonen
skulle bli bra och börja arbeta igen och
själv ta hand om sina fyra barn och hustru. Nu skulle hon se till att sonen blev
bättre.
Det första hon gjorde var att kasta all
skräpmat. Sonen älskade choklad och
kunde inte tänka sig att vara utan det
goda, men modern hade andra tankar.
Hon gick ner och köpte färsk frukt, färska grönsaker, nötter, frön, bönor och
groddar. Sedan började hans stränga diet.
Inget animaliskt protein, ingen fisk, kött,
fågel eller mejeriprodukter. Det var svårt,
men det gick bra. De sex veckorna gick
och han levde fortfarande. Åtta veckor
gick med samma resultat. Efter tre månader kom modern in och sa att nu kunde
han börja arbeta igen, hon hade gjort sitt.
Kelleys tillstånd stabiliserades och
han blev starkare allteftersom tiden gick.
Tumören i pancreas fanns kvar och var
så stor att han kunde känna den. Om
han slarvade med dieten, vilket hände
ibland, så blev han sämre eftersom tumören började växa igen. Men höll han dieten så mådde han bra. Efter 6–7 månader minskade inte tumören längre. Istället fick han allvarliga matsmältningsproblem, vilket är vanligt hos patienter med
pankreassjukdomar. Han fick rådet att
ta pankreasenzymer eftersom hans egen
pankreas inte producerade några. Varje
gång han tog sina tabletter gjorde det ont
i tumörområdet, men efter några veckor började tumören att mjukna och lösas
upp, det hela verkade oförklarligt.
Två år efter Kelleys första besök hos
läkaren levde han fortfarande. Senare behandlade han själv andra patienter
med likartade diagnoser. Det resulterade
i att han hamnade i fängelse. Detta var i
början av 1900-talet och mycket har hänt
sedan dess och man får alltid ta dessa
mirakel med en nypa salt.
Framtidens
botemedel?
Är ormgift framtidens botemedel mot
cancersjukdomar? Ja, om man får tro artiklar
och undersökningar som gjorts runt om i hela
världen, så är det så.
är ett supereffektivt vapen, som har utvecklats och raffinerats under mer än 100 miljoner år. Många människor lider av ormfobi. När vi går ut i skogen så pratar vi högt för att skrämma iväg eventuella ormar i vår väg, men det gör faktiskt ingen större nytta eftersom ormar inte kan höra. Däremot om vi stampar ordentligt så kan
ormarna känna vibrationer i marken och flyr undan.
Ny Medicin hade en artikel redan 1998 om ormgiftsbehandling
mot cancermetastaser. Det finns ett ämne i ormarnas gift, eristostatin, som har förmågan att hindra cancermetastaser hos möss och i
dag 12 år senare så försöker forskarna avkoda giftet för att få fram en
ny medicin som eventuellt kan hjälpa cancerpatienter i framtiden.
Så låt oss slå ett slag för ormen, inte slå ihjäl den – den kanske blir
vår räddning en vacker dag!
Ormgift
20
gynsamposten nr 3 septemper 2011
 
Har du frågor om cancer?
Ring eller mejla Cancerfondens informations- och stödlinje.
020-595959
[email protected]
90x65
Missa inte
informationen
på sidan 3
om den extra
riksstämman!
saxat och läsvärt
GCF Anemonen
Halland 5 år
»En skön dag« var temat när GCF Anemonen
Halland firade föreningens 5-årsjubileum på
Tylebäck Konferensanläggning i Halmstad.
Ett antal medlemmar umgicks och kopplade
av under en tidig vårdag med våra föreläsare
Ann Håkansson, kurator och Torbjörn Nielsen,
sjukgymnast.
Text MARGARETA FRÖLICH
i samlades i en härlig lokal med skön musik och fick njuta
av vackra landskapsbilder från ett bildspel. Solen tittade in
genom fönstren och bidrog till en härlig stämning redan
från början.
Efter presentation av oss själva och föreläsarna, uppmanade Torbjörn
oss att lyssna på oss själva. Det gjorde vi genom att skaka loss hela
kroppen och berätta om hur vi kände oss. Många kände sig stressade
– vi lever ofta under stressade förhållanden. Det gäller att ta vara på
livet och må bra. Man ser på en människa när hon är stressad.
Vad gör man då för att må bra? Ta vara på stunderna av pauser, lyssna på kropp och hjärta, stillhet under dagen, meditation och tankar på
helheten. Kroppen mår just som det är för tillfället – glöm inte att ta
in djupa andetag. Fötterna som bär upp hela kroppen är viktiga. Uppmärksamma dem genom att »känna in« fötterna varje dag, våga få ner
tyngden och korrigera in hela kroppen.
Kurator Anns tema var gynekologisk cancer och sexualitet. Det
senare är en väsentlig del av en människa och har en viktig roll för vår
livskvalité. Den är privat och intim. Vågar jag vara medveten? Hur
fungerade sexlivet före operationen? Om det var bra finns stora möjligheter att det fortsätter så. Var det mindre bra är risken att det blir
svårare. Tystnaden och oron för vad man tror och tänker kan vara ett
hinder. Sexualiteten är ett kitt i relationen. Diagnosen man får kan
orsaka att man tappar fotfästet. Vi kan alla ha en ryggsäck att bära
på från vår barndom rörande sexualitet. Den kan innehålla kulturella bakgrunder, tidiga sexuella erfarenheter, religion och psykosociala
relationer. Det kan bli en förändrad självkänsla – man isolerar sig.
Det är synd och skam.
Man ska ge akt på sin egen självbild, bli medveten om sina egna
tankar. Vi har både hjälpsamma och ohjälpsamma sådana. Då gäller det att träna de hjälpsamma tankarna och ge sig själv möjligheter.
Man kan känna sig trött, ledsen och nedstämd. Det gäller att hitta
nya vägar. Hur kan sexlusten väckas? Skinnhunger är ett uttryck när
man talar om beröring och närhet. Det kan gälla att beröra sig själv,
kroppskontakten och att vara nära varandra med smekningar. Ann
tog även upp olika ställningar och hjälpmedel. Anne talade också
kring var vi kan köpa olika hjälpmedel, till exempel www.rfsu.se.
Dagen avslutades med en avslappande promenad i lugn och ro i det
soliga och sköna landskapet kring Tylebäck. Torbjörn påminde oss
om olika andningsövningar utan jäkt och spring och med eftertanke.
Kom ihåg: Gör aldrig mer än en sak i taget och tänk på helheten.
Alla åkte vi hem mer lättade och välmående än förut. Ett stort och
varmt tack framför vi till HSO Handikappföreningarna i Halland
och Roche läkemedelsföretag för bidrag till att kunna genomföra
denna »sköna dag«.
Cancerrehabilitering
på Spenshult sjukhus
Vi erbjuder ett rehabiliteringsprogram med syfte att
ge ökad kunskap om sjukdomen, samt verktyg och
hjälp för att mentalt hantera livssituationen.
Målsättningen är att hjälpa personer med cancer
att återfå livslust, ökad självkänsla och därigenom
minska ångest och depressioner.
lVi vill ge bättre självkännedom, kunskap och
verktyg som bidrar till ökad livskvalitet.
lRehabilitering med variation av individuella
samtal/behandlingar och gruppaktiviteter.
lMöjlighet att träffa och dela erfarenheter med
andra i samma situation.
lEtt program med fokus på din psykosociala
situation i en läkande och unik miljö.
lOmväxlande aktiviteter för att stärka det friska.
Vi har avtal med Region Skåne, landstingen
Blekinge och Kronoberg samt fr o m hösten även
Stockholms Läns Landsting. Övriga regioner kan
söka via riksavtalet.
Har du behov av rehabilitering? Be din kurator eller
läkare om en remiss till oss.
Veckoplanering och mer om vår verksamhet finns
på www.spenshult.se
313 92 OSKARSTRÖM - Telefon 035-263 52 61
E-post: [email protected]
gynsamposten nr 3 september 2011
21
saxat och läsvärt
Jag gav henne den information som hon
Nätverket för
kunde få vid detta tillfälle och bjöd in
till vårt nästa styrelsemöte, vilinvandrarkvinnor henne
ket var ett medlemsmöte. Där fick hon
med gynekologisk mer information och hon fick dessutom
tala med andra kvinnor i samma situacancer
tion, trots att hon var betydligt yngre
Text MAUDE ANDERSON
rojektet startade när Maude
Andersson stod på Karlstad
Torg 2010 och delade ut informationsblad för GCF Musslan
i Värmland tillsammans med andra föreningar inom HSO Värmland. Det var
många kvinnor som kom fram och ville
prata och fråga.
En rysk kvinna kom fram och ville ha
information. Hon hade en mycket ovanlig form av gynekologisk cancer som det
inte finns så mycket om att läsa på internet. Hon sa att det hon visste var den
information som hon sökt på internet i
Ryssland. Det visade sig att denna unga
kvinna var utbildad till läkare i Ryssland.
än vi andra.
Under dagen på Karlstad Torg hade
jag säkerligen ett tiotal kvinnor från
andra länder som kom fram och ville
prata.
Min dag på torget var alltså starten
till detta nätverksprojekt. Jag sökte på
internet om det fanns något liknande tidigare och det fanns det – NIKE
– Nätverket för invandrarkvinnor med
reumatiska sjukdomar. Jag kontaktade Eva Fägerlind som varit ansvarig
för NIKE och vi bestämde att vi skulle träffas i Stockholm, vilket vi också
gjorde. Jag kontaktade också olika föreningar i Värmland som jag visste hade
kontakt med invandrarkvinnor, för att
få hjälp med att nå ut till kvinnorna.
De föreningar som jag kontaktade var
Rädda Barnen, Sensus, Länsstyrelsen,
Alla Kvinnors Hus, Kvinnojouren, Rådgivningscentrum Stella, Centralsjukhuset i Karlstad, Internationella Qvinnoföreningen i Karlstad samt Iris Restaurang
och Café.
När jag sedan åkte till styrelsemöte i
Stockholm med Gynsam så berättade
jag om projektet och styrelsen tyckte att
det var helt i linje med vad vi skulle arbeta med och beslut togs att vi skulle starta
upp ett pilotprojekt i Karlstad och söka
pengar ur Allmänna arvsfonden.
Vi vet att många av invandrarkvinnorna har svårare att tala om gynekologiska sjukdomar, liksom vi själva tycker att
det kan vara obehagligt och svårt ibland.
Därför behövs det nya nätverket som ett
stöd till alla dessa kvinnor.
Vi kommer, om vi blir beviljade pengarna, att försöka starta nätverket och senare
redovisa i Gynsamposten hur vårt arbete
framskrider.
Mer fokus på
gyncancervård!
Vem vågar rida först? Spännande och roligt sommarminne.
NYCK Västerås har rivstartat
Sedan NYCK Västerås startades upp i våras har det blivit ett
flertal trevliga träffar. Bland annat var vi några som firade nationaldagen tillsammans uppe på Djäkneberget. När det var dags
för sommaravslutningen inför stundande semestrar ordnade vi
en familjeträff. Vi var då ute hos en av våra medlemmar som bor
naturskönt strax utanför Västerås med nära anslutning till ett stall.
Vi grillade och barnen fick rida till deras stora förtjusning.
Höstens planer på aktiviteter är än så länge preliminära, men vi
börjar med att ordna en ny familjeträff den 20:e augusti då det blir
lite av en kräftskiva och de som inte äter kräftor kommer att kunna
grilla. Vill man delta i våra aktiviteter är det enklast att gå med i
vår grupp »NYCK Västerås«, på Facebook, där vi regelbundet skriver om vad som händer och sker. Varmt välkommen!
22
gynsamposten nr 3 septemper 2011
 
Ann-Christine Dehlin är medlem i GynCancerFöreningen GCF Stockholm. I oktober 2010 blev
hon upprörd över att bröstcancervård, omvårdnad och forskning, enligt hennes uppfattning, fick
all uppmärksamhet i den offentliga debatten.
Hon startade på eget initiativ ett upprop som
samlat 625 undertecknade namn från hela Sverige. Uppropet understryker vikten av att gyncancervården av äggstockscancerpatienter uppmärksammas, på samma sätt som bröstcancervården, med behov av mer riktad forskning.. Uppropet uppmärksammades på såväl Gynsams som
GynCancerFöreningen GCF Stockholms årsmöten
våren 2011, och flera medlemmar har deltagit.
Initialt var uppropet riktat till Cancerfonden, vars
dåvarande generalsekreterare Ursula Tengelin och
medarbetare Britta Hedeborg tog emot en delegation med Ann-Christine själv och representanter från GynCancerFöreningen GCF Stockholm.
Besked gavs att det inte saknas pengar för gyncancerforskning utan problemet är att det inte
finns tillräckligt med forskare och ansökningar om
medel till gyncancerforskning. Vidare konstaterades att det handlar om ett stort problem med
otillräcklig klinisk forskning och ovärdiga anställningsförhållanden för forskare vid universitetssjukhusen.
gynsam kontakt
Gynsams styrelse
Gynsams medlemsföreningar
Ordförande
GCF Ada & Beda
GCF Musslan
Margaretha Sundsten
060-12 77 54
Mobil 0730-82 23 24
[email protected]
Göteborg med omnejd
Värmland
Önnereds Bryggväg 69 D
421 57 Västra Frölunda
031-69 18 03
[email protected]
Plusgiro 25 79 48-0
Maude Andersson
Östra Kanalgatan 4, 652 20 Karlstad
054-18 52 90
[email protected]
Plusgiro 607 68 16-5
GCF Anemonen
GCF Stockholm
halland
Stockholmsområdet
Janita Strutz
073-632 45 02
[email protected]
Gun-Brith Ottosson
070 35 30 480
[email protected]
Bankgiro 5883-7428
Ledamot
GCF Linnéa
Box 22245, 104 22 Stockholm
08-644 84 46, 0176-813 12
[email protected]
www.gcf.nu
Plusgiro 2 55 94-3
Kerstin Mårdberg
031-12 16 15
[email protected]
Medelpad
GCF Viola
Margaretha Sundsten
Storgatan 52 B, 852 30 Sundsvall
060-12 77 54
[email protected]
Plusgiro 498 01 70-7
Skåne
Kassör
Ulla Samuelsson
021-248 71
[email protected]
sekreterare
Ledamot och redaktör
Maude Andersson
054-18 52 90
[email protected]
Suppleant
Västerås med omnejd
GCF Örebro
Camilla Johansson
0704-82 33 33
[email protected]
Maija Parviainen
Stockrosvägen 2, 722 46 Västerås
070-294 11 63
[email protected]
Plusgiro 24 48 46-2
örebro
Suppleant
Yvonne Subay
013-21 10 46
[email protected]
Valberedningen
Iréne Andersson
0346-817 79
[email protected]
Gun-Brith Ottosson
08-647 15 17, 035-21 16 94
Marie-Louise Jansson
0550-520 72
[email protected]
Revisor
Osborne Revision AB
Revisorssuppleant
Catherine Dahlström
08-643 55 44
[email protected]
gynsams adressregister
Gynsam har ett centralt medlems­
register för distribution av Gynsamposten. Uppgifterna behandlas
med sekretess och lämnas inte ut
till obehöriga. Är du medlem i lokal
GCF och upptäcker felaktigheter –
eller om du flyttar och ändrar adress
– kontakta din lokala GCF för rättelse.
I övriga fall kontakta Gynsam.
Kalendarium
för Gynsam finns på Gynsams
hemsida, www.gynsam.se.
GCF Mariarosen
Gullbritt Palm
Brunkelstorp 3086, 283 91 Osby
040-97 39 58
[email protected]
Plusgiro 921 31 12-7
Teija Ericsson
Sergeantvägen 7E, 632 36 Eskilstuna
073-706 06 91, [email protected]
Bankgiro 754-5593
Diskussionsforum på internet
På Cancerfondens hemsida, www.cancerfonden.se, hittar du forumet »Diskutera cancer«. Det finns flera olika rubriker, bland annat »Gynekologisk cancer« och
»Anhörigas situation«.
stödpersoner
Vill du tala med någon som lyssnar?
Våra stödpersoner träffas på sina hemtelefoner — välkommen att ringa.
Britt Björk 044-21 48 15
Vivianne Johansson 0456-250 21
Liss-Britt Persson 044-573 00
Yvonne Subay 013-21 10 46
Ulla Samuelsson 021-248 71
Britt-Marie Moberg 0226-711 40
Iréne Andersson 0346-817 79
Ann Håkansson 070-35 30 480
Maude Andersson 054-18 52 90
Marie-Louise Jansson 0550-520 72
Ann-Christine Broström 08-645 70 93
Lena Elfsberg 08-668 40 83
Birgit Feychting 08-644 84 46 eller
0176-813 12
Cecilia Hägglund 070-777 80 45
Christina Uggla 08-758 71 65
Ann-Christin Hjertström 060-53 68 16
Iris Westman 0611-103 12
För anhöriga
Eva-Maria Dufva 08-739 25 65
Wiveka Ramel 08-660 51 31
En stödperson
• har själv haft gynekologisk
cancer eller är närstående
• vet genom egen erfarenhet
hur viktigt det är att ha någon
att tala med om sin situation
• har tid att lyssna
• har moralisk tystnadsplikt
• hänvisar till sjukvårdspersonal
i medicinska frågor
• är ett komplement till sjukvården
• är utbildad för sin uppgift
• träffas på sin hemtelefon
eller via Gynsams hemsida.
gynsamposten nr 3 september 2011
23
Posttidning B
Returadress: Gynsam, Ulla Samuelsson
Hökåsvägen 35, 722 31 Västerås
stöd
gynsam!
välkommen
med ert bidrag.
plusgiro
129 69 63-0.
Gynsam stödjer kvinnor
med gynekologisk cancer
och deras anhöriga
Vad är gynsam?
Stöd till verksamheten
Föreningens medlemmar är kvinnor som in­sjuknat i underlivscancer (patientmedlemmar) och deras anhöriga samt
övriga som stödjer Gynsams verksamhet (stödmedlemmar).
Gynsam ger stöd och information till alla patientmedlemmar och deras anhöriga via stödpersonsverksamheten,
www.gynsam.se, tidningen Gynsamposten och olika akti­
viteter i de lokala medlemsföreningarna.
Gynsam informerar och debatterar med politiker och
andra som i sitt beslutsfattande påverkar situationen för
kvinnor med gynekologisk cancer. Vårt mål är att alla kvinnor med gynekologisk cancer ska ha tillgång till optimal
sjukvård.
Företag och organisationer kan stödja Gynsam genom
gåvor och annonsering i Gynsamposten. Genom att stödja vårt arbete i Gynsam är ni med och påverkar vården för
kvinnor med gynekologisk cancer!
Bli medlem
Anmäl dig på www.gynsam.se, eller kontakta föreningens
kassör på 021-248 71 eller e-post [email protected]. Årsavgiften är 150 SEK, sätts in på Gynsams plusgiro 129 69 63-0
eller bank­giro 374-9660.
Uppge namn och adress, samt om du önskar vara patienteller stödmedlem. Företag, organisationer och mottagningar stödjer genom sitt medlemskap verksamheten och får
tidningen Gynsamposten.
Gynsambandet
Beställ gärna Gynsambandet. Det är vår symbol. Bandet, i förgylld metall, kostar 30 kronor som sätts in på Gynsams
plusgiro 129 69 63-0 eller bankgiro 374-9660. Uppge namn och adress och att betalningen avser Gynsambandet,
så kommer det per post.