Kvalitetsbokslut 2013
14 20 kvalitetsbokslut FÖR PraktikertjänstS primärvård INNEHÅLL detta är praktikertjänst................................................................sid 3 INLEDNING......................................................................................................sid 4 kvalitetsmått inom primärvården.............................................sid 6 Kontinuitet.................................................................................................sid 9 patientupplevd kvalitet....................................................................sid 12 tillgänglighet inom primärvården...........................................sid 15 kompetens...................................................................................................sid 17 anmälningsärenden............................................................................sid 19 kvalitets- och patientsäkerhetsarbete................................sid 20 miljö................................................................................................................sid 22 1 ”För oss på Praktikertjänst är det viktigt att varje dag arbeta för att skapa en bra och trygg vård för patienten. De idéer vi arbetar efter är unika inom vårdsverige; vi ägs och drivs av professionen, våra aktieägare möter patienter varje dag, och den största delen av vårt överskott används till att utveckla verksamheterna inte minst inom kvalitet och patientsäkerhet. Det skapar ett engagemang och ett driv som är själva kärnan till vår framgång. Ledarskapet spelar en stor roll i uppfyllandet av vår vision: bättre vård för bättre liv.” Eric Wahlberg affärsområdeschef Hälso- och sjukvård Praktikertjänst 2 3 Detta är praktikertjänst Praktikertjänst är Sveriges största koncern Det är läkare, sjuksköterskor, fysioterapeu- och hälso- och sjukvård med 2 000 aktieä- psykologer, barnmorskor, psykoanalytiker, inom privat entreprenörsdriven tandvård gare. Sedan starten för över 50 år sedan gäller att endast den som utövar vård med ter/sjukgymnaster, dietister, kiropraktorer, arbetsterapeuter, socionomer och logopeder. Omsättningen uppgick 2013 till 4,8 miljar- yrkeslegitimation får vara aktieägare i Prak- der kronor. våra aktieägare också är verksamhetsan- Praktikertjänst hälso- och sjukvård har cirka runt om i landet. Det ger förutsättningar kategorier. Nästan alla verksamheter är små- tikertjänst. Det ger en unik affärsmodell där svariga som varje dag möter sina patienter för god vård av hög medicinsk kvalitet och kontinuitet, och skapar ett engagemang som är själva kärnan till vår framgång. Praktikertjänst affärsområde Hälso- och sjukvård är den största aktören i Sverige inom privatdriven vård. Vi innehar en femtedel av 3 100 medarbetare inom ett stort antal yrkesskaliga där alla arbetar nära och teambaserat och där alla har stora möjligheter att direkt påverka sin arbetsmiljö. Det ger arbetsplatser där man trivs och stannar kvar. Den genomsnittliga anställningstiden för läkare är 13 år, och för sjuksköterskor 12 år. den totala privata sjukvårdsmarknaden inom Trivsamma arbetsplatser leder också till låg som ägs av Praktikertjänst och drivs av verk- ges friskaste företag. Mellan 2012 och 2013 primärvården med 80 vårdcentraler (2013) samhetsansvariga. Från Vittangi i norr till Ystad i söder, i storstad och på landsbygd, utvecklar och driver vi småskalig vård nära våra patienter. Ungefär 700 000 personer är listade vid Praktikertjänsts vårdcentraler. Totalt finns ungefär 690 verksamhetsansva- riga inom affärsområde Hälso- och sjukvård. sjukfrånvaro. Praktikertjänst är ett av Sverihade sjukfrånvaron i Praktikertjänstkoncer- nen minskat med en tredjedel för att landa på 2,14 procent. Av alla medarbetare i moder- bolaget var det 57 procent som inte tagit ut en sjukdag under 2013. SCB:s statistik visar en genomsnittlig sjukfrånvaro på 3,5 procent totalt inom vården och 4,6 procent inom den landstingsdrivna vården. 4 INLEDNING Det här är första gången som Praktiker- »» Vi tror att ökad öppenhet kommer att visning för vår primärvård runt om i landet. Alltmer välinformerade och kravställ- tjänst presenterar en samlad kvalitetsredoKvalitetsbokslutet omfattar resultat i form av nationella mätningar av tillgänglighet, kontinuitet och vårdresultat men också patienternas uppfattning om den vård vi levererar. Det finns flera skäl till varför vi presenterar ett kvalitetsbokslut för primärvården: höja hela hälso- och sjukvårdens kvalitet. ande patienter förväntar sig också mer öppenhet. »» Vi arbetar med ständiga förbättringar. Genom att mäta och utvärdera kan vi också vidareutveckla och förbättra hälsooch sjukvården för våra patienter. Att ta fram ett kvalitetsbokslut för primär- »» Vi är stolta över den hälso- och sjukvård vård innebär många utmaningar. Primärvård kvalitet och god kontinuitet, och över kvalitetsaspekter och uppdraget är omfatt- som ges vid våra vårdcentraler, med hög den djupa och breda kompetensen hos alla medarbetare. är en komplex verksamhet med många olika ande med många olika patientgrupper samt en mängd olika problem och diagnoser att hantera. Primärvården samverkar med 5 många olika aktörer såsom akutsjukvård, liga vårdcentraler, såväl offentliga som priva- sorg, försäkringskassa med flera. Som för- patientenkät som mäter den patientupplevda öppen specialistsjukvård, kommunal omsta linjens sjukvård ska primärvården se till patientens helhet och ge en god och säker vård som är evidensbaserad och anpassad till patientens behov. Det finns ingen nationell enhetlighet i pri- ta, jämförs. Det gäller exempelvis Nationell vårdkvaliteten, samt Väntetider i vården, som mäter hur den nationella vårdgarantin efterlevs i primärvården. Andra resultat i detta kvalitetsbokslut har vi hämtat från de olika journalsystem som används. märvårdens organisation. Landsting och Praktikertjänst ser kvalitetsbokslutet som vårdval, ersättningsystem och journalsystem. tivationen i förbättringsarbetet och känna regioner har exempelvis olika system för Praktikertjänst har 80 vårdcentraler (2013) i 15 olika landsting vilket skapar utmaningar när det gäller att jämföra verksamheter. Sveriges kommuner och landsting, SKL, genomför vissa mätningar där i princip samt- ett sätt att stimulera till lärande, öka mostolthet över den hälso- och sjukvård vi ger våra patienter. Elisabet Linder kvalitetschef Hälso- och sjukvård Praktikertjänst 6 Kvalitetsmått inom primärvården I Sverige finns ingen enhetlig primärvård. cinska kvalitetsmått. Arbete pågår med att tem utifrån övergripande hälso- och sjuk- ska kunna visa fler vårdresultat i kommande Varje landsting har utformat sitt eget sysvårdslagstiftning. Landstingen har olika vårdvalssystem för primärvården, där de överbrygga dessa svårigheter i syfte att vi kvalitetsbokslut. använder olika journalsystem, inte tillämpar Ett initiativ har tagits syftande till bättre regler och krav som styr både landstings kvalitet. Socialstyrelsen har föreslagit till enhetlig terminologi, och tillämpar olika egna och privata vårdcentraler. Avsaknad av enhetlig uppföljning medför svårigheter att jämföra medicinska resultat mellan olika delar av landet, särskilt för en vårdgivare som Praktikertjänst med 80 vårdcentraler (2013) i 15 olika landsting. Vi har i arbetet med detta kvalitetsbokslut haft ambitionen att redovisa ett antal olika medi- cinska vårdresultat avseende 2013, exempelvis för patienter med diabetes eller astma och KOL. Svårigheterna att föra samman data uppföljning på nationell nivå och högre vårdregeringen att det nationella patientregistret (NPR), som i dag samlar in detaljerade data om alla patientbesök, diagnoser och behandlingar inom öppen och sluten specialistsjukvård, i framtiden även ska omfatta primärvården. Något beslut i frågan har ännu inte fattats. Under ett flertal år har olika nationella aktörer diskuterat ett gemensamt kvalitetsregister för primärvården. Det finns i dag ingen tidsplan för när ett sådant register kan införas. från olika journalsystem och det faktum att Praktikertjänst har i arbetet med kvalitets- och uppföljning i de olika vårdvalssystemen vårdcentraler som använder två av de mest det saknas enhetlighet kring dokumentation i landstingen, har medfört att vi inte kunnat få fram kvalitetssäkrade data. Därför tvingas vi avstå från att presentera medi- bokslutet hämtat in intern statistik från våra förekommande journalsystemen, Take Care och Journal III. Det innebär att vi har hämtat statistik från 54 av våra vårdcentraler. Vid 7 Diabetes typ 2 tillhör de vanligaste diagnoserna inom primärvården. dessa vårdcentraler gjordes drygt 1,5 miljoner gäller att ta hand om patienter med vanliga avsåg läkarbesök och cirka 500 000 besök var KOL. Omkring 5 procent av alla besök gäl- besök under 2013, varav närmare 900 000 till sjuksköterska/distriktssköterska. För att kunna ge en god och säker vård är det viktigt att patienten får rätt diagnos, och att diagnosen registreras i patientjournalen för att kunna ge rätt vård och utvärdera resultatet av olika behandlingar. Vid de vårdcentraler som ingår i statistiken hade patienten en fastställd diagnos vid cirka 86 procent av läkarbesöken. 86% fastställda diagnoser Vid våra vårdcentraler är det, liksom i resten av primärvården, de stora folksjukdomarna som dominerar. Högt blodtryck, övre luftvägsinfektion och depression är de tre största diagnosgrupperna. På listan över de tolv vanligaste diagnoserna finns även diabetes och astma (se nästa sida). Primärvården har ett stort ansvar när det kroniska sjukdomar som diabetes, astma och ler patienter med diabetes typ 2. För dessa patienter är det viktigt att följa behandling- en genom blodprovet HbA1c, som är ett medelvärde på hur blodsockervärdet varit de senaste 6-8 veckorna. Vid de vårdcentraler som ingår i vår redovisning har drygt 85 procent av diabetespatienterna ett fastställt HbA1c-värde. I Sverige finns ett stort antal nationella kvalitetsregister med patientuppgifter inom specifika områden eller diagnoser. Registren används för förbättringsarbete och uppfölj- ning av vårdens resultat både på verksamhetsnivå och på nationell nivå samt för forskning. Inom Praktikertjänst primärvård rapporterar vi främst till följande register: »» »» »» Nationella diabetesregistret ( NDR) Senior alert (nutrition, trycksår, fall gällande äldre patienter) Svenska Demensregistret (SveDem) 8 De 12 vanligaste diagnoserna ställda vid Praktikertjänsts vårdcentraler. ”Kvalitet kan mätas på olika sätt, i patientens upplevelse eller i de medicinska resultaten. Båda är viktiga. Jag drivs av att hjälpa människor till en bättre livskvalitet och där är många gånger behandlingen och träningen avgörande. Men på mottagningen får vi också ofta höra att våra patienter uppskattar vår tillgänglighet, mitt i många storstadspendlares resväg, och att man alltid får ett trevligt bemötande här.” Jay Lewis leg. sjukgymnast Danvik rehab & kiropraktik 9 KONTInuITET Att medarbetare på vårdcentralen känner frågan, jämfört med 66 procent i genomsnitt grundtanke i vårt system med vårdcentra- traler i landet. På frågan om patienterna vid till patienten och dennes sjukdomar är en ler som första linjens sjukvård. Sedan 20 år finns angivet i Hälso- och sjukvårdslagen att primärvården ska organiseras så att alla som är bosatta inom landstinget/regionen själva kan välja utförare av hälso- och sjukvårdstjänster samt få tillgång till och välja för samtliga privata och offentliga vårdcensitt senaste besök fick träffa sin vanliga läkare var genomsnittet bland Praktikertjänsts vårdcentraler att 75 procent av patienterna fick göra det, jämfört med cirka 64 procent för samtliga vårdcentraler (se diagram). en fast läkarkontakt. God kontinuitet är % särskilt viktigt för patienter med kroniska 100 sjukdomar, som ofta behöver träffa läkare 90 och annan vårdpersonal. 80 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, 70 genomför årligen en omfattande enkätun- 60 dersökning bland patienter inom primär- 50 vården (NPE). Den senaste undersökningen från hösten 2013 bygger på svar från cirka 40 138 000 patienter på offentliga och privata 30 vårdcentraler över hela landet. Det fram- 20 kommer att över 90 procent av patienterna tycker att det är mycket viktigt, eller vik- 10 tigt, att få träffa samma läkare vid besök på 0 vårdcentralen. 1 2 Praktikertjänst Praktikerttjänst (80 0 st vårdcentraler) vård dcentraler) Medel hela Sverige En fråga i NPE lyder: ”Brukar du få träffa samma läkare vid dina besök på mottagningen?” Genomsnittet för Praktikertjänsts vårdcentraler var att cirka 83 procent svarade ja på 1 Brukar du få träffa samma läkare vid dina besök på mottagningen? 2 Fick du träffa den läkare som du brukar träffa? 10 En grundförutsättning för kontinuitet inom der kronor 2012. Hyrläkare stod 2013 för centralen är stabil; att samma läkare finns procent av kostnaderna gällde primärvården. primärvården är att bemanningen på vårdpå plats varje dag. Sett ur det perspektivet är det viktigt att andelen hyrläkare är låg. De senaste åren har frågan om inhyrda läkare och annan vårdpersonal debatterats alltmer, 85 procent av kostnaderna, och omkring 40 Landstingens kostnader för inhyrd personal utgjorde 2,3 procent av landstingssektorns totala personalkostnader. i takt med att kostnaderna ökat. Under 2013 Praktikertjänst har genomfört en undersök- och sjukvård som drivs av landstingen 2,86 där data från register kompletterats med en kostade inhyrd personal inom den hälso- miljarder kronor, jämfört med 2,66 miljar- ning bland våra 83 vårdcentraler (feb. 2014) enkätundersökning. Vår undersökning visar ”Vi kompromissar inte med kontinuiteten, till exempel åker vi aldrig på utbildningar eller konferenser med hela personalstyrkan samtidigt. Prakti- kertjänsts konstruktion där den verksamhetsansvarige även är aktieägare och anställd är en stor förklaring till att det fungerar. Kontinuitet är en kvalitetsfaktor som ger effektivare och därmed billigare vård.” Anders Lindh specialist allmänmedicin Husläkarna i Österåker 11 att en vanlig tisdag i februari 2014 utgjorde Läkarförbundets undersökning visade att let specialistläkartjänster på vårdcentralerna tisdag hösten 2012 utgjorde 20 procent av hyrläkare cirka 4 procent av det totala anta(14 av 340 heltidstjänster). Vi har jämfört Praktikertjänsts siffror med den omfattande enkätundersökning som Läkarförbundet genomfört bland landets 1 160 vårdcentraler. andelen hyrläkare på vårdcentralerna en läkarbemanningen. För offentligt drivna vårdcentraler beräknas andelen hyrläkare till 23 procent och för privata vårdcentraler 15 procent (se diagram). % 30 25 20 15 10 23% 15% 5 4% Sveriges läkarförbund andel hyrläkare offentliga Sveriges läkarförbund andel hyrläkare privata Praktikertjänst andel hyrläkare Andel hyrläkare ställt i relation till antalet heltidstjänster för specialister i allmänmedicin. Andelen för Praktikertjänst var 4 procent. I diagrammet har andelen hyrläkare för offentliga (23 procent) respektive privata (15 procent) vårdcentraler räknats fram utifrån Läkarförbundets undersökning från hösten 2012. 12 PATIENTUPPLEVD KVALITET Nationell patientenkät, NPE, från Sveri- i vilken mån de fått vara delaktiga och vilket undersökningen om hur patienterna upp- tralens tillgänglighet, vilken nytta de upplevt ges kommuner och landsting är den främsta lever kvaliteten på den vård som ges inom primärvården. Undersökningen är helt öppen och alla resultat ned till enskild vårdcentral publiceras på hemsidan för NPE. Därmed förtroende de känner för sin läkare, vårdcen- av vården och vilket helhetsintryck de har av sina besök, samt om de skulle rekommendera vårdenheten till någon bekant. kan patienter jämföra hur kvaliteten upp- Praktikertjänsts 83 vårdcentraler utmärker andra. Den senaste mätningen genomfördes I sju av åtta dimensioner når Praktikertjänst levs vid den egna vårdcentralen jämfört med hösten 2013. NPE omfattar alla drygt 1 000 vårdcentraler i Sverige. Patientupplevd kvalitet mäts i åtta olika di- mensioner. De mäter i vilken grad patienterna är nöjda med bemötande och information, sig med det högsta betyget från patienterna. högre betyg än offentliga och övriga privata vårdcentraler. Endast i dimensionen upplevd tillgänglighet når övriga privata vårdcentraler samma nivå som Praktikertjänst (se diagram och tabell.) 1,00 0,90 Praktikertjänst Medel Pra Medel privata priv utom Praktikertjänst Praktikertj 0,80 0 0 offentliga Medel offe 0,70 0 0 0,60 0 ,60 0 He l he ts in try ck Be m öt an de De la kt ig he t Fö rtr oe nd e In fo rm at io Re n ko m m en de ra Ti llg än gl ig he Up t pl ev d ny tta 0,50 0 0 Diagram: Genomsnittsbetyg för samtliga kategorier per vårdgivarklass, hela Sverige. Källa: Nationell patientenkät (SKL) Medel samtliga 13 Helhetsintryck Praktikertjänst övriga privata offentliga samtliga 0,76 0,73 0,70 0,71 Bemötande 0,93 0,90 0,89 0,90 Delaktighet 0,82 0,79 0,77 0,78 Förtroende 0,88 0,85 0,83 0,84 Information 0,81 0,78 0,76 0,77 Rekommendera 0,89 0,84 0,80 0,82 Tillgänglighet 0,80 0,80 0,79 0,79 Upplevd nytta 0,85 0,82 0,80 0,81 Tabell: Genomsnittsbetyg för samtliga kategorier per vårdgivarklass, hela Sverige. Källa: Nationell patientenkät (SKL) NPE redovisar även det samlade patient- betyget för varje enskild vårdcentral. Även här utmärker sig Praktikertjänst med 6 vård- centraler bland de 23 främsta på rankinglistan över hela landet (se tabell). Vårdcentral inom Praktikertjänst Sammanvägt poängsnitt av de 8 dimensionerna (maximalt 1,00) 2 Söndrumskliniken, Halland 0,96 7 Sotenäs vårdcentral, Västra Götalandsregionen 0,93 10 Töckforspraktiken, Värmland 0,93 Ranking bland vårdcentraler i Sverige 13 Öregrunds vårdcentral, Uppsala 0,92 16 Vårdcentralen Visborg, Gotland 0,92 23 Brahehälsan, Skåne 0,91 14 Även när undersökningen bryts ned på lands- tegorier. I övriga landsting är antalet enhe- vårdcentraler toppbetyg. I Västra Göta- osäkerhet. Patienterna ger dock högre betyg tings- och regionnivå når Praktikertjänsts landsregionen och Halland når våra enheter högsta betyg i samtliga kategorier. I Region Skåne, Stockholms läns landsting och Västmanlands läns lansting får Praktikertjänst högst betyg av patienterna i sju av åtta ka- ter inom Praktikertjänst få vilket ger högre jämfört med offentliga och andra privata vårdgivare i följande landsting: Södermanland, Gotland, Gävleborg, Kalmar, Uppsala, Värmland, Västerbotten och Västernorrland. ”Arlanda Sky Clinic har fått höga betyg i de senaste Nationella Patientenkäterna, i synnerhet när det gäller tillgänglighet och bemötande. Jämfört med en vanlig vårdcentral har vi inte några givna patienter, för det finns ju ingen som bor här. Det ställer krav på oss att anpassa oss efter de behov som finns och vässa vårderbjudandet därefter. Så vi måste hålla en hög servicenivå och medicinsk kvalitet för att hålla kvar våra patienter.” Annika Gudmundsson distrikstläkare och verksamhetsansvarig Arlanda Sky Clinic 15 Tillgänglighet inom primärvården Nationell vårdgaranti 0 – 7 – 90 – 90 7 – Läkarbesök i primärvården inom sju Den nationella vårdgarantin har funnits i sin ver träffa en läkare ska man få tid på vård- nuvarande form sedan 2005 och den är sedan 2010 en del av hälso- och sjukvårdslagen. dagar: Bedömer vårdpersonal att man behö- centralen inom högst sju dagar. Den omfattar både primärvården och den 90 – Besök inom planerad specialiserad akut vård. Sveriges kommuner och landsting man sökt vård utan remiss. specialiserade sjukvården, med undantag för mäter i mars och oktober varje år hur vård- vård inom 90 dagar: Det gäller även om garantin efterlevs hos såväl offentliga som 90 – Behandling/operation påbörjad inom på en särskild hemsida. Den senaste mät- specialiserad vård, till exempel en operation, privata vårdgivare och redovisar resultaten ningen är från våren 2014. Praktikertjänst redovisar här den del av vårdgarantin som 90 dagar: Efter beslut om behandling inom ska man få en tid till detta inom 90 dagar. avser primärvården. 0 – Kontakt med primärvården samma dag Tidsgränserna 0 - 7 - 90 - 90 innebär: Det som mäts är alla samtal till vårdcentra- 0 – Kontakt med primärvården samma dag: eller bokning av tid till läkare. Uppgifter Samma dag som man söker hjälp ska man få kontakt med primärvården, till exempel vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen. Det kan ske via telefon eller genom besök. lerna som handlar om sjukvårdsrådgivning hämtas endast från vårdcentraler med åter- uppringnings- eller datoriserade telefonisystem. 16 95,4% 95,4 procent av patienterna vid Praktikertjänsts vårdcentraler får kontakt med sin vårdcentral samma dag. Det genomsnittliga nationella värdet var 92 procent. Stockholms läns landsting deltar inte i denna Mätningen visar att i genomsnitt 95,1 att mäta telefontillgänglighet inte är jämför- tjänsts vårdcentraler får tid till läkare inom redovisning eftersom landstingets metod för bar med övriga landet. procent av alla patienter hos Praktiker7 dagar (medel nationellt 93 procent) Den senaste mätningen visar att av patienterna vid Praktikertjänsts vårdcentraler får E-tjänster via Mina vårdkontakter i genomsnitt 95,4 procent kontakt med sin vårdcentral samma dag. Det genomsnittliga Det blir allt vanligare att vägen till vården nationella värdet var 92 procent. går via den egna datorn, surfplattan eller mobilen. I dag är samtliga landsting anslutna 7 – Läkarbesök i primärvården inom sju dagar till den nationella e-tjänsten Mina vårdkontakter. Bedömer vårdpersonal att man behöver träffa Av Praktikertjänsts vårdcentraler är 81 Alla landsting/regioner redovisar tillgäng- kan den enskilde till exempel beställa tid, en läkare ska man få tid inom högst sju dagar. av 83 anslutna (2014). Efter inloggning lighet till allmänläkarbesök två gånger om av- och omboka som fick ett läkarbesök inom sju dagar och eller be mottag- året. Det som mäts är hur många patienter omfattar patienter som besökt vårdcentralen för ett nytt hälsoproblem eller för en kraftig försämring av ett tidigare känt hälsoproblem. Kontroller och uppföljning av tidigare besök, hälsointyg och vaccinationer är exempel på besök som inte ingår i redovisningen eftersom de inte omfattas av vårdgarantin. tid, förnya recept ningen kontakta patienten. Utbudet av tjänster i Mina vårdkontakter kan variera mellan landstingen och regionerna. 17 KOMPETENS 73% av läkarbesöken hos oss sker hos en läkare med specialistkompetens i allmänmedicin. Hög kompetens är en grundpelare inom Utöver detta omfattar Praktikertjänst pri- på kompetens och erfarenhet hos de specia- exempelvis kuratorer, psykologer, fysiotera- Praktikertjänst. Vi ställer mycket höga krav lister som driver verksamheter inom Prak- tikertjänst. Våra 80 vårdcentraler (2013) är För den framtida läkarförsörjningen är det medicin. Vid Praktikertjänsts vårdcentraler läkare under specialistutbildning i allmän- arbetar cirka 400 specialister i allmänmedicin. Av dessa är 75 procent aktieägare i Praktikertjänst och övriga anställda specialister i allmänmedicin. Utöver det finns cirka 130 ST-läkare i allmänmedicin på vårdcentralerna. Även när det gäller andra yrkeskategorier på våra vårdcentraler är andelen med specialist- kompetens mycket hög. På våra vårdcentraler arbetar bland annat: 139 215 peuter och arbetsterapeuter. nästan uteslutande bemannade av specialister i allmänmedicin, eller ST-läkare i allmän- 359 197 märvård ett flertal andra yrkeskategorier som distriktssköterskor sjuksköterskor, varav 18 med specialistkompetens inom barnsjukvård undersköterskor läkarsekreterare viktigt att ha en tillräckligt hög andel STmedicin på vårdcentralerna. Praktikertjänst skulle kunna erbjuda fler läkare ST-tjänstgöring på våra vårdcentraler, men ofta utgör lokala regelverk i landstingen som missgynnar privata vårdgivare ett hinder för detta. Det finns också betydande skillnader mellan landstingen vad gäller den ersättning som lämnas för ST-läkare. Av alla läkarbesök på våra vårdcentraler görs 73 procent hos en läkare med specialistkompetens i allmänmedicin. Ungefär 25 procent görs hos främst ST- läkare i allmänmedicin, medan 2 procent av besöken görs hos läkare med specialist- kompetens inom andra områden som exempelvis barnmedicin eller geriatrik. 18 Forskning och fortbildning Praktikertjänst bedriver en kunskapsintensiv verksamhet, cirka 65-70 procent av våra anställda är högskoleutbildade. Vi strävar alltid efter att våra verksamheter ska ha en lärande arbetsmiljö där kollegor utbyter erfarenheter och kunskaper. Vi utvecklar ett sammanhållet fortbildningssystem och att vi erbjuder en struktur som stödjer och underlättar forskningsmedverkan. Att stödja forskning och utveckling och generera ny kunskap är en viktig del av verksamheten. Praktikertjänsts FoU-bidrag har som syfte att stimulera forsknings- och utvecklingsarbete som kan få betydelse för företagets verksamhet. I mer än 15 år har Praktikertjänst årligen delat ut över en halv miljon kronor till medarbetare som engagerat sig i egna forsknings- och utvecklingsprojekt. ”Praktikertjänst centralt vill att vi ska förkovra oss och är måna om att läkarna ska ha en sann fasad av kunskap. Dessutom är det brist på disputerade allmänläkare och likaså är det viktigt att forskare arbetar kliniskt ute i verkligheten. En del forskare anser att de inte har tid, men jag tycker det är viktigt att personer med hög akademisk kompetens är verksamma i vården.” Lars Agreus allmänläkare på Öregrunds vårdcentral och professor i allmänmedicin på Karolinska Institutet. 19 ANMÄLNINGSÄRENDEN Praktikertjänst har tydliga rutiner för risk- Patienten kan också vända sig med sitt kla- Avseende risker i verksamheten görs en ris- nämnd för hälso- och sjukvård, PaN. Under och avvikelsehantering i ledningssystemet. kanalys vid förändring i verksamheten, införande av nya metoder, material och annat som direkt kan påverka patientsäkerheten. Patientens rätt till ett bra bemötande, information kring behandlingsalternativ och delaktighet i vården är grundläggande för en gomål till landstingens/regionernas patient2013 gjordes 266 sådana anmälningar gällande Praktikertjänsts primärvård. Patienter kan även göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. (Före 1 juni 2013 skedde detta till Socialstyrelsen.) Antalet anmälningar till IVO var 54 stycken. framgångsrik vård. Trots insatser från vård- Praktikertjänst har också liksom andra ändå klagomål riktade dels mot vårdgivaren, ser som medfört eller hade kunnat medföra givarens och verksamhetens sida inträffar dels mot enskilda vårdutövare. Patienters och närståendes synpunkter på vården är viktiga för oss. Klagomål direkt till enheterna, till Patientnämnderna och till Inspektionsmyndigheten för vård och omsorg är en del av det förbättringsarbete som sker ute i verksamheterna. Genom att ta till vara synpunkterna på ett systematiskt sätt, och genom att dokumentera, åtgärda och följa upp blir vården bättre. Viktigt är också att patienten får en återkoppling på vårdgivare skyldighet att anmäla händel- en allvarlig vårdskada till IVO, enligt lex Maria. Under 2013 gjorde Praktikertjänst 13 sådana anmälningar. Av dessa gällde 3 stycken brister i behandling, medan 3 gällde att patienten fått vänta för länge på sin diagnos. Resterande 7 anmälningar enligt lex Maria gällde självmord. Praktikertjänst är enligt lagen skyldigt att göra en anmälan om en patient begått självmord inom fyra veckor efter vårdkontakten med den aktuella vårdcentralen. sitt klagomål. I samband med en anmälan enligt lex Maria Vanligast är att verksamheterna direkt han- att få svar på vad det är som hänt, varför terar klagomålet/synpunkten och återkopplar till patient eller närstående. Ett klagomål registreras som en avvikelse. göra alltid en särskild händelseanalys, i syfte det inträffat, och vad som kan göras för att förhindra liknande händelser i framtiden. 20 Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete För oss inom Praktikertjänst har kvalitets- Kvalitetsledningssystem prioritet. Det är ett arbete som sker ute i alla webbaserat ledningssystem på intranätet där och patientsäkerhetsarbete högsta möjliga Praktikertjänst Hälso- och sjukvård har ett verksamheter där patienterna finns. Kvali- verksamheterna dokumenterar sina rutiner tets- och patientsäkerhetsarbete ställer höga krav på samordning och stöd då kraven från oss själva, från myndigheter och från patien- terna hela tiden förändras och ökar. Det är en ständigt pågående kunskapsspridning. Vi arbetar kontinuerligt och metodiskt för direkt i systemet. Det är ett integrerat ledningssystem som innefattar kvalitet, miljö, arbetsmiljö och säkerhet. Ledningssystemet uppdateras och revideras kontinuerligt utifrån ändrade krav från bland annat myndigheter och beställare. att ge stöd till alla verksamheter inom pri- Kvalitetsdialogen rat kvalitetsledningssystem, en intern diplo- att ytterligare följa upp det kvalitets- märvården bland annat genom ett webbase- 2012 införde vi Kvalitetsdialogen för meringsmodell och vår uppföljningsmodell och patientsäkerhetsarbete som pågår i Kvalitetsdialogen. Praktikertjänst har hög beredskap och öppenhet i dessa viktiga frågor. Kvalitetsbok- slutet är ett led i att göra vårt arbete mer tillgängligt. Det långsiktiga målet med Praktikertjänst interna kvalitetsarbete är att vara marknadsledande när det gäller kvalitet- och patientsäkerhet. verksamheterna. Kvalitetsdialogen innebär att alla verksamheter får ett personligt besök av en kollega med specifik kunskap kring kvalitet, där kvalitet och patientsäkerhet diskuteras strukturerat. Exempel på några områden som vi följer upp är avvikelsehanteringen, patientsäkerhetsberättelsen, hygienrutiner och journalhantering. Kvalitetsdialogen följer en genomarbetad struktur där förbättringsområden identi- 21 ”Inom Praktikertjänst finns stor kompetens kring kvalitet och ledning, det finns ett tänk kring långsiktighet.” Marianne Ericsson specialist allmänmedicin och verksamhetsansvarig Primapraktiken, Trollhättan fieras och dokumenteras. Under 2013 har totalt 40 Kvalitetsdialoger genomförts i primärvården. Praktikertjänst har fem interna kvalitetskonsulter, varav tre läkare, en barnmorska och en distriktssköterska. Diplomeringsmodell Vår interna kvalitetsdiplomering innebär att verksamheten ska ha alla rutiner dokumenterade och att man årligen uppdaterar dessa. Verksamheten ska också arbeta systematiskt med avvikelsehantering. Detta för att säkerhetsställa att verksamheterna lever upp till de krav som finns inom kvalitet och föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Patientsäkerhetsberättelsen är en sammanställning av patientsäkerhetsarbetet där det framgår hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. Vi anger också i patientsäkerhetsberättelsen hur patientsäkerhetsarbetet ska bedrivas un- der det kommande året och vilka förbättringsområden som identifierats. patientsäkerhet. Den patientsäkerhetsberättelse som Prak- Våren 2014 var 68 vårdcentraler (motsva- redogörelse över patientsäkerhetsarbetet och rande 85 procent) inom Praktikertjänst diplomerade. Arbetet fortsätter med målet att samtliga vårdcentraler ska vara diplomerade under 2014. Patientsäkerhetsberättelse Varje år upprättar Praktikertjänst en Patientsäkerhetsberättelse, enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och Socialstyrelsens tikertjänst upprättar på koncernnivå är en finns att ta del av på www.praktikertjanst.se Varje verksamhet tar även fram en egen lokal patientsäkerhetsberättelse med beskrivning av den egna verksamhetens patientsäkerhetsarbete. Den övergripande redogörelsen utgör tillsammans med den lokala en komplett redovisning av patientsäkerhetsarbetet. 22 MILJÖ Praktikertjänsts vårdcentraler arbetar aktivt Medarbetaren har ett personligt ansvar för ernas kvalitets- och verksamhetsutveckling arbete. Praktikertjänst samverkar med leve- med miljöarbete. Det ingår i verksamhetoch bedrivs på samma systematiska sätt som övriga ledningsfrågor. Miljöarbetet baseras på Praktikertjänsts miljöledningssystem, som motsvarar kraven för certifiering enligt ISO 14001. miljön och deltar aktivt i verksamhetens miljö- rantörer, kunder och beställare i arbetet för en hållbar utveckling. Planerade och ISO 14001 vidtagna följs kontinuerligt CERTIFIKAT SP är ett av SWEDAC ackrediterat organ för certifiering av miljöledningssystem SP is a Certification Body, accredited by SWEDAC, for certification of environmental management systems 1002 ISO/IEC 17 021 CERTIFICATE nr/no. 5245 M Härmed intygas att:/This is to certify that: PRAKTIKERTJÄNST AB AFFÄRSOMRÅDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Varje verksamhet har har ett miljöledningssystem som uppfyller kraven enligt SS-EN ISO 14001:2004 med multisite vad gäller: has an eco management system that fulfils the requirements of SS-EN ISO 14001:2004 with multisite regarding to: ler att tillämpliga lagar This certificate is valid until and including 30 December, 2015 and was originally issued 30 December, 2009. Additional details are provided at www.sp.se/certification and in the appertaining appendix. rutiner som säkerstäloch andra krav är kända Hälso- och sjukvård i privat regi Private provider of health and medical care Certifikatet är giltigt till och med 30 december 2015 och utfärdades ursprungligen 30 december 2009. Kompletterande uppgifter finns på www.sp.se/certifiering och i tillhörande bilaga. Borås den 18 december 2012/18 December, 2012 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Technical Research Institute of Sweden Certifiering - Certification och följs. Verksamheten ska göra det som behövs för att förhindra och Lennart Månsson Detta är en avskrift av originalcertifikatet utförd av SP./ This is a duplicate of the original certificate issued by SP. förebygga skada eller olägenhet till skydd för åtgärder upp och kompletteras vid behov för att uppnå avsedd effekt. Det görs vid arbetsplatsmöten, i avvikelsehanter- ingen, i kvalitetsarbetet och genom löpande uppdatering av ledningssystemet. Samtliga vårdcen- traler i Västra Götaland, Region Skåne, människors hälsa och miljön. Miljömål for- Stockholms län, Västmanlands län, motsva- bättringar och målen följs upp och utvärderas. traler, är miljöcertifierade enligt ISO 14001. muleras i varje verksamhet, för ständiga för- rande 75 procent av Praktikertjänsts vårdcen- 23 24 Praktikertjänst är den största koncernen inom privat tandvård och hälso- och sjukvård i Sverige. Affärsmodellen är unik med 2 000 aktieägare som själva är verksamhetsansvariga på mottagningar runt om i landet. Omsättningen är cirka 9,7 miljarder kronor och antalet medarbetare cirka 8 780. Inom koncernen ingår även femton dotterbolag. Grafisk produktion: Johanna Reveman
© Copyright 2024