Överdödlighet, fattigdom och hemlöshet ökar bland dem som
Fortsatt debatt rörande levnadsförhållanden för dem som drabbats av schizofreni och liknande psykoser… Överdödlighet, fattigdom och hemlöshet ökar bland dem som drabbats av schizofreni eller liknande psykoser och ett alltför stort ansvar har lagts på de anhöriga. Underlag till konferens den 12 april 2011. Schizofreniföreningen i Skåne Studieförbundet Vuxenskolan, Skåneregionen www.dagensmedicin.se redaktör Susanne Fredriksson kontakt 08–545 164 48, [email protected] erik wilander och ulf gyllensten: ”Inför HPV-test i stället för cellprov” sidan 20 debatt Här har alla läsare möjlighet att delta i en några förhållningsregler: konstruktiv debatt om den svenska sjukvården. »Skriv kort. Då kommer fler till tals. »Skriv titel och skicka med ett foto. Det är en viktig upplysning för våra läsare att veta peter stenvinkel med flera: ”Satsa mer på njurforskningen” sidan 21 exakt var och med vad debattören arbetar. »Vi vill kunna nå dig snabbt. När du kontaktar Dagens Medicin med debattartiklar är det viktigt att det finns tydliga upplysningar om hur vi dagens medicin nr 14/10 torsdag 8 april 19 bengt järhult: ”SKL bortser från elementära vetenskapliga krav” sidan 21 kan nå dig för eventuella frågor eller ändringar. »Eventuella strykningar sker i samråd med skribenten. »E-post: [email protected] Reformerna har inte förbättrat livet för patienter med schizofreni Många drabbade lever ett kortare och sämre liv än innan 1994, skriver två debattörer. Överdödligheten och fattigdomen ökar bland dem som drabbats av schizofreni eller liknande psykoser. Det som brister är myndigheters och vårdansvarigas förmåga att skydda, förbättra livsvillkoren och bidra till ett hälsosammare och längre liv för de långvarigt, allvarligt psykiskt sjuka. Gruppen som tidigare isolerats och stigmatiserats räknas fortfarande inte till samhället. Orsakerna till schizofreni och andra liknande psykoser är fortfarande okända och diagnoserna drabbar alla samhällsklasser och folk, ingen går fri från risken att drabbas. har resulterat i en psykiatri som inte har samhällets respekt samtidigt som överdödligheten under senare år ökat hos dem som burit diagnoser som till exempel schizofreni. bristerna i vården av de psykiskt de senaste årens miljardrullning till psykiatrin har haft liten eller ingen effekt. Det konstaterade Riksrevisionen i en svidande rapport år 2009. Konstaterandet stämmer bra med de observationer som vi kunnat göra som brukare, anhöriga eller engagerade personer. Professor Martin Ingvar som i sin dagliga gärning står utanför det psykiatriska systemet analyserade och kommenterade den uppkomna situationen för psykiatrin i Dagens Nyheters debattserie Arma själar 2009. Kvalitetsbrister och systemfel Rakel Lundgren är förbundsordförande för Schizofreniförbundet. Harald Wilhelmsson är ordförande för Schizofreniföreningen i Skåne och före detta huvudsekreterare i den statliga psykiatriutredningen. sjuka både inom psykiatrin och socialtjänsten är lika uppenbara i dag som tidigare, konstaterade Socialstyrelsen i uppföljningen av psykiatrireformen år 2005. Om vi tittar på ett antal faktorer som brukar vara goda indikationer på hur människor lever sina liv i samhället så finner vi följande: » Dödligheten i jämförelse med normalbefolkningen har successivt ökat i Malmö under i vart fall de senaste tio åren, konstaterar docent Lise-Lotte Nilsson. Situationen är troligen densamma i stora delar av riket. Orsakerna är inte klarlagda men biverkningar som metabolt syndrom, extrem fattigdom, ensamhet, utanförskap, oupptäckta och obehandlade fysiska sjukdomar, självmord och hemlöshet verkar vara några av förklaringarna. » Medellivslängden har successivt 1 minskat i jämförelse med befolk- De senaste årens miljardrullning till psykiatrin har haft liten eller ingen effekt” ningen i övrigt, konstaterar psykiatern och medicine doktorn Urban Ösby. » Hemlösheten har ökat för gruppen sedan början av 1990-talet, enligt Socialstyrelsens inventeringar. » Den ekonomiska standarden har successivt minskat sedan 1990-talets början. Det har lett till en extrem fattigdomsutveckling som förstärkts och vuxit sig permanent under de senaste 20 åren, se rapport 2006:4 från Nationell psykiatrisamordning och Schizofreniförbundet. den fysiska sjukligheten är i dag en trolig huvudorsak till den ökade dödligheten i gruppen. En förbättring kräver insatser för att minska biverkningar, fattigdom, ensamhet, sysslolöshet, hemlöshet och utanförskap. Befintliga lagar skyddar inte de enskilda personerna från fattigdom, ensamhet och utanförskap, försäm- rad fysisk hälsa, alltför tidig död eller att i stor omfattning utnyttjas av andra starkare personer. Olika insatser från kommunernas socialtjänst har inte balanserat detta. Tidigare tendenser har i stället successivt förstärkts. Vi har fortfarande inte en lagstiftning som skyddar de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade i den samhällsintegration som Sveriges riksdag beslöt om 1994. Riksdagen förstod aldrig riktigt vilka hjälpbehov som krävdes för att samhällsintegrationen skulle lyckas. många av dem som drabbats av schi- zofreni och liknande psykoser lever i dag ett kortare och sämre liv än före 1994. Vi måste nu återigen, 20 år efter psykiatriutredningen – SOU 1992:73 – ställa de basala frågorna när det gäller villkoren för de långvarigt psykiskt sjuka/funktionshindrades integration i samhället. Om vi inte gör något nu så får vår generation skämmas för att vi trots insikter och kunskap lämnat en hårt drabbad grupp bakom oss när vi utvecklar och försvarar den svenska välfärdsstaten. Stoppa det enfaldiga drevet mot hyrläkarna replik Hyrläkarna är värda varenda krona, anser Lars Wester, som själv arbetar som hyrläkare. Några reflektioner med anledning av Sven Brittons hyrläkarinlägg i Dagens Medicin nr 12/10: Sven Britton torde ha satt ett nytt lågvattenmärke genom att i sitt inlägg kalla hyrläkarna för girig ohyra. Med tanke på Brittons ordval undandrar han sig varje seriöst bemötande i sak. Det är bara att skaka på huvudet åt blamagen. På 40-talet när jag var en liten knatte drev min mor en mindre speceriaff är. Hon klarade ruljansen själv men behövde hyra in hjälp vid jultiden. Det var den tidens hyrpersonal. Ingen höjde ett ögonbryn. När jag i min tidigare yrkeskarriär som ingenjör under 70-talet valsade runt på ett antal firmor som konsulterande ingenjör, var det heller ingen som raljerade över detta. När jag nu efter millenieskiftet som pensionär och sporadisk hyrläkare tycker det är trevligt att behålla kontakten med yrket i någon omfattning, finner jag mig ingå i ett kollektiv som regelbundet på osakliga grunder hudflängs. Uppskatt- Enklaste och billigaste lösningen att ta hjälp av inhyrd tillfällig personal” ningen på de arbetsplatser det gäller är dock inte att ta miste på. Sannolikt kommer hyrläkarverksamheten att plana ut på en något lägre nivå än dagens, för att stanna. Allt avhängigt landstingens personalpolitik. Det vore kontraproduktivt att av ideologiska eller förment ekonomiska skäl helt eliminera hyrläkarverksamheten. Skälen till detta är många. varje klinik drabbas av tillfälliga toppar i verksamheten med skenande väntelistor och av olika typer av temporära personalbortfall. Till exempel långvarig sjukskrivning, graviditetsledigheter, semesterproblematiken, oväntade uppsägningar, halvsulning på annan klinik med mera. Eller strukturella problem, när verksamheten/orten saknar basala förutsättningar för smal specialistverksamhet. I alla dessa fall är den enklaste och billigaste lösningen att ta hjälp av inhyrd tillfällig personal. Industrin har fattat detta för länge sedan. mycket av kritiken mot hyrläkarna gäller de höga ersättningsnivåerna. Ersättningen är förvisso cirka dubbel överläkarlön. Men då får arbetsgivaren en kvalificerad specialist som till praktiskt taget 100 procent sysslar med sjukvårdsproduktion. Nästan inget administrativt arbete. Inga kurs- eller semesterledigheter. Inga sjukskrivningar. Inget sovande i sammanträdesrummen. Utslaget på effektiv sjukvårdsproduktion torde hyrläkarkostnaderna vara i paritet med kostnaderna för fast anställd personal. Beräkningar har dessutom visat att den samlade kostnaden för hyrläkarna uppgår till enstaka procent av landstingsbudgetarna. Ingen kassadränering precis! Lars Wester är pensionerad radiolog och stolt hyrläkare. Bland de viktigaste nackdelarna med hyrläkarna är den bristande kontinuiteten i patientkontakten. (Som inte säkert finns ändå!) Att fördelarna med hyrläkare överväger vid en samlad bedömning torde väl stå klart. De hyrläkare som arbetar på ledig tid respektive de som är pensionärer genererar ett rent nettotillskott av sjukvårdsproduktion. dessa kategorier får naturligtvis en rejäl kassaförstärkning utöver vad som annars skulle varit fallet, men har samtidigt möjligheten/tvånget att bidra till det allmänna genom att betala cirka 57 procent i marginalskatt – en del därav landstingsskatt – på extrainkomsterna, och således arbeta mer för samhället än för sig själva. Beaktat olägenheterna att leva i kappsäck, vilket det för det mesta innebär, samt den hjälp kliniker får som annars skulle befunnit sig i en mycket prekär situation, tycker jag att hyrläkarna är värda varenda krona. 2 3 SKL: "Vi har ett jättestort ansvar" Publicerad: 22 juni 2010, 12.55. Senast ändrad: 22 juni 2010, 15.29 Sveriges kommuner och landsting är inte förvånade över att psykiskt sjuka får sämre vård än andra när de drabbas av fyskiska sjukdomar. "Vi är alla dåliga på att kräva deras rätt och själva har de svårt att nå fram", säger SKL:s handläggare i psykiatri till SvD.se. Nu arbetar man för att öka kunskapen ute i kommuner och landsting. Socialminister Göran Hägglund varnar för "stuprörsmodellen". Dödligheten i stroke och cancer är till exempel högre för dem med psykisk sjukdom, skriver Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Hom i en debattartikel på SvD Brännpunkt och understryker att landstingen är ytterst ansvariga för att jämna ut dessa orättvisor. Och han får rätt på varje punkt av Ing-Marie Wieselgren, handläggare i psykiatri på Sveriges kommuner och landsting, SKL. – Vi vet redan allt det där men det är bra att problemet lyfts fram. På något sätt är det som att kroppssjukvården är starkare än vården av psykiskt sjuka, ambitionsnivån är inte densamma, säger hon till SvD.se. Vilket ansvar har ni för det? – Vi har ett jättestort ansvar för att lyfta fram problematiken till politikerna och det har alla som jobbar med det här, vi måste hjälpas åt. Och det gör vi, bland annat med rapporter och artiklar som den här. En av förklaringarna är enligt Ing-Marie Wieselgren att de som jobbar inom psykiatrin inte varit lika duktiga på att lyfta fram sitt område som andra specialistgrenar. – Varje gång det skrivs om att psykiatrin inte fungerar får man känslan av att det är svårt att få hjälp. Jämför det med sjukdomar som cancer där man ofta fokuserar på framsteg. Då vågar man lita på att det finns hjälp. Ett annat problem är att kvalitén mellan landstingen är olika. Det försöker SKL nu råda bot på med hjälp av de 50 miljoner i tre år de fått av socialdepartementet. – Vi har bland annat tittat på de olika landstingen för att kunna tala om vad de erbjuder och för att kunna låta dem ta del av varandras arbete. Det är ett sätt att samla kunskap och dela den med varandra och skapa bättre mer detaljerade beskrivningar för hur varje landsting arbetar. Ytterligare ett problem inom psykiatrin är att samordningen mellan öppen- och slutenvård, så kallad heldygnsvård är dålig. Vad beror det på? – Det är svårt att säga men en analys man kan göra är att hela vården är en sådan gigantisk apparat och att förändringar tar tid. Det behövs till exempel fler psykiatriker men leveranstiden på en sådan är cirka 10 år. Även socialminister Göran Hägglund (KD) gör samma analys. 4 – Alla verksamheter är fullt upptagna med sitt och då kan det lätt bli stuprörsmodellen. Det är därför det är viktigt att lyfta goda exempel, säger han till SvD.se och nämner Södertälje kommun och Gagnef som två exempel på verksamheter där psykiatrin och den vanliga vården har samarbetat väl. 5 ”Staten har misslyckats med stöd till funktionshindrade” Publicerat 2010-06-29 00:50 Socialstyrelsen i ny rapport: Stora skillnader i levnadsförhållanden mellan funktionshindrade och befolkningen i övrigt – trots tio års politiskt arbete. Det har gått tio år sedan riksdagen slog fast de handikappolitiska målen som säger att personer med funktionsnedsättning ska ha lika förutsättningar för goda levnadsförhållanden som andra medborgare. Men gapet mellan idé och verklighet är stort. Socialstyrelsens rapport ”Alltjämt ojämt”, som publiceras i dag, bygger på en undersökning av 57 500 vuxna funktionshindrade personer. Den visar att funktionshindrade bland annat har sämre utbildning, arbete, ekonomi och hälsa. Särskilt tuffa livsvillkor har personer mellan 20 och 29 år med psykisk ohälsa, skriver Håkan Ceder och Karin Flyckt. Bakgrund: SoL och LSS I socialtjänstlagen, SoL, finns bestämmelser om medborgarnas rättigheter till ekonomiskt och socialt stöd och om de skyldigheter som kommunerna har. Kommunerna har ett särskilt ansvar för vissa grupper, som människor med funktionshinder. LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Källa: Socialstyrelsen Annons: Rapporten ”Alltjämt ojämt” lämnas över till regeringen i dag. Den bygger på en undersökning om livsvillkoren för 57 500 vuxna funktionshindrade personer med insatser från socialtjänsten enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det handlar bland annat om personer med psykisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning, rörelsehinder, talsvårigheter och synnedsättning. Resultaten visar på stora skillnader i levnadsförhållanden mellan funktionshindrade och befolkningen i övrigt. Det gäller samtliga undersökta områden – utbildning, arbete, ekonomi, aktiv fritid och hälsa med boendestandard som enda undantag. Mest oroväckande är situationen för personer i åldern 20–29 år med insatser enligt socialtjänstlagen. I gruppen finns många personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. Många har en låg utbildningsnivå och står helt utanför arbetsmarknaden samtidigt som de har en svag personlig ekonomi och en mindre aktiv fritid. I rapporten konstaterar Socialstyrelsen behovet av fördjupade analyser och ansträngningar inom flera områden: • Se över stödsystemens inlåsningseffekter. Personer med funktionsnedsättning tillhör samhällets låginkomsttagare med en klart lägre ekonomisk standard än andra grupper. Till stor del förklaras det av att många sedan unga år har sjuk- eller aktivitetsersättning eller ekonomiskt bistånd som huvudsaklig inkomstkälla. Detta är inkomstkällor som bara täcker det nödvändigaste utgifterna och de riskerar ett liv strax ovanför fattigdomsstrecket. Att kompensera för den låga inkomsten är möjligt till en viss gräns, men för att den ekonomiska situationen verkligen ska förbättras krävs att en högre andel kommer ut på arbetsmarknaden. Trots att varken sjuk- eller aktivitetsersättning eller ekonomiskt bistånd är avsedda som permanenta inkomstkällor visar undersökningens resultat att så är fallet för många. Det förstärker den ekonomiska utsattheten ytterligare. Socialstyrelsen anser att regeringen bör initiera en översyn av den ekonomiska situationen för personer med insatser enligt SoL eller LSS. Särskilt angeläget är att titta närmare på den dåliga ekonomin och det långvariga beroendet av ekonomiskt bistånd bland dem med psykisk ohälsa i åldern 20–29 år. • Fler behöver gymnasieutbildning. Vuxna personer med funktionsnedsättning har väsentligt lägre utbildningsnivå än befolkningen i övrigt. Få fortsätter till eftergymnasial utbildning. En stor andel personer med insatser enligt socialtjänstlagen, där psykisk ohälsa är vanligt, saknar gymnasieutbildning. I åldern 20–29 år har varannan enbart grundskoleutbildning jämfört med var tionde i motsvarande ålder i befolkningen. Psykisk sjukdom bryter ofta ut i unga år just när personer är mitt i sin utbildning och funktionsnedsättningen riskerar att försvåra fortsatta studier. Det krävs fördjupade analyser av vad som kan göras för att möjliggöra för fler att gå vidare till gymnasial utbildning. Vidareutbildning och fortbildning är extra viktigt för den här gruppen och bör vara ett inslag i personernas rehabilitering. • Arbetsförmågan måste tas tillvara. Anknytningen till arbetsmarknaden är betydligt svagare för personer med funktionsnedsättning än för totalbefolkningen – cirka 10 procent jämfört med runt 80 procent. Att nio av tio personer med funktionsnedsättning står utanför arbetslivet får återverkningar på en rad andra områden. Det bidrar till en svag privatekonomi, det riskerar att leda till isolering och minskar möjligheterna till aktivitet och 6 delaktighet. Därför är rätten till arbete en av grundbultarna i handikappolitiken, och därför krävs det mycket mer av krafttag för att öppna arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. • Öka tillgängligheten till en rikare fritid. Personer med insatser enligt LSS och SoL deltar i mindre utsträckning i kultur- och nöjeslivet samt motions- och friluftslivet än befolkningen i stort. De reser inte heller bort på semester eller har tillgång till dator och internet i samma utsträckning som totalbefolkningen. Det finns inga skäl att tro att alla funktionshindrade har en mindre benägenhet eller vilja att ägna sig åt fritidsaktiviteter än andra. Det annorlunda fritidsmönstret är snarare en konsekvens av bristande tillgänglighet, sämre ekonomiska förutsättningar och brister i olika stödsystem. • Se över läkemedelsförskrivningen. Psykofarmaka är mycket vanligt bland personer med utvecklingsstörning och autism. Särkilt anmärkningsvärt är att var femte använder läkemedel mot schizofreni och psykoser. Många får omoderna läkemedel, som ger ökad risk för biverkningar. Att läkemedel dessutom ofta skrivs ut i avrådda kombinationer tyder på att deras läkemedelslistor revideras för sällan. Ångestdämpande medicin skrivs också ut i hög grad till personer med utvecklingsstörning eller autism, troligen för att hantera beteendestörningar. Trots att det i dag finns ett flertal pedagogiska och kognitiva metoder för att behandla till exempel utagerande beteende och dålig impulskontroll. Även dessa läkemedel innebär risk för biverkningar, i form av ökad aggressivitet och förhöjd oro. Att samtliga dessa brister i jämlikhet konstateras samma år som den nationella handlingsplanen för handikappolitiken löper ut visar på behovet av förnyade ansträngningar. Regeringen har utlovat en ny handikappolitisk strategi som ska säkerställa att mer blir gjort och att roller och ansvar blir tydligare. De områden som ingår i vår undersökning – ekonomi, hälsa, fritid, utbildning och arbete – samspelar och förstärker varandra. De är alla av grundläggande betydelse för våra livsvillkor. Socialtjänstens insatser för personer med funktionsnedsättningar utgör en viktig del men kan inte isolerat utjämna skillnaderna. För att de handikappolitiska målen ska bli verklighet måste hela samhället mobiliseras. Särskilt viktigt är att arbetsförmedlingen och utbildningsväsendet inkluderas mer i arbetet. Håkan Ceder, överdirektör Socialstyrelsen Karin Flyckt, utredare Socialstyrelsen http://www.dn.se/debatt/staten‐har‐misslyckats‐med‐stod‐till‐funktionshindrade‐ 1.1129763 7 Psykiskt sjuka mer utsatta på senare år REPLIK | PSYKISKT SJUKA Publicerad: 29 juni 2010, 04.33. Senast ändrad: 29 juni 2010, 08.22 Generaldirektören Lars-Erik Holm hävdar i SvD den 22 juni att psykiskt sjuka får sämre vård och dör i förtid. Orsakerna till schizofreni och liknande psykoser är fortfarande okända och diagnoserna drabbar alla samhällsklasser och folk, ingen går fri från risken att drabbas. Tillvaron för personer med schizofreni och liknande psykoser har blivit sämre sedan 1994, flera reformer till trots. Detta har Schizofreniförbundet uppmärksammat och fört fram i olika sammanhang. Det som brister är myndigheters och vårdansvarigas förmåga att ge vård till behövande, skydda och förbättra livsvillkoren och bidra till ett hälsosammare och längre liv för de långvarigt, allvarligt psykiskt sjuka. De senaste årens miljardrullning till psykiatrin har haft liten eller ingen effekt. Det konstaterade Riksrevisionen i en svidande rapport år 2009. Kvalitetsbrister och systemfel har resulterat i en psykiatri som inte har samhällets respekt samtidigt som överdödligheten, fattigdomen och hemlösheten har ökat hos de svårast sjuka. Om vi tittar på ett antal faktorer som brukar vara goda indikatorer på hur människor lever sina liv i samhället så finner vi följande: •Dödligheten i jämförelse med normalbefolkningen har successivt ökat i Malmö under i vart fall de senaste tio åren, konstaterar docent Lise-Lotte Nilsson. Situationen är troligen densamma i stora delar av riket. •Medellivslängden har successivt minskat jämfört med befolkningen i övrigt. •Hemlösheten har ökat för gruppen sedan början av 1990-talet. •Den ekonomiska standarden har successivt minskat sedan 1990- talets början. Det har lett till en extrem fattigdomsutveckling som förstärkts och vuxit sig permanent under de senaste 20 åren. Den fysiska sjukligheten är idag en trolig huvudorsak till den ökande dödligheten i gruppen. Det har förstärkts de senaste tio åren. En förbättring kräver insatser för att minska biverkningar, fattigdom, ensamhet, sysslolöshet, hemlöshet och utanförskap, samt att göra vården tillgänglig. Vi har nu fått fakta från den centrala myndigheten som bekräftar den bild vi själva haft. De allvarligt, psykiskt sjuka får inte det stöd, den vård och rehabilitering som de behöver och har rätt till. Vi kräver nu att samtliga politiska partier redovisar vilka åtgärder de tänker genomföra för att råda bot på missförhållandena under nästa mandatperiod. RAKEL LUNDGREN Förbundsordförande Schizofreniförbundet HARALD WILHELMSSON Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne och före detta huvudsekreterare i Psykiatriutredningen 8 Harald Wilhelmsson, ordförande i Schizofreniföreningen i Skåne frågar inför valet i september 2010: Vad tänker partierna göra för att förhindra för tidig död? Schizofreniförbundet, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) är nu överens om att de allvaligt psykiskt sjuka har fått det allt sämre sedan riksdagen 1994 beslöt rörande den s k psykiatrireformen. Dagens situation är enligt alla oacceptabel. För att komma tillrätta med missförhållandena krävs det åtgärder som påverkar livssituationen och som minskar rättsosäkerheten, den fysiska sjukligheten och en alltför tidig död, insatser som minskar biverkningarna från nödvändiga mediciner, insatser som minskar fattigdom, hemlöshet, ensamhet, sysslolöshet och utanförskap. Problemen för gruppen är så komplexa att de inte går att påverka annat än marginellt genom enskilda åtgärder. Det krävs ett samlat program av politiska, juridiska, medicinska, psykologiska och sociala åtgärder. Riksdagens beslut 1994 var ”samhällsintegration på lika villkor” och ökad makt för den enskilde över sitt liv och över den service, stöd, vård och rehabilitering som den behöver för att kunna leva i samhället. Grunden för de missförhållanden som utvecklats sedan 1994 är att det saknas lagligt stöd som skyddar gruppen när den skall integreras i samhället. Det saknas även lagligt stöd för att ge gruppen ökad makt och inflytande över sin situation. Befintliga lagar som SOL och Hälso- och sjukvårdslagen är ramlagar som, vilket redan psykiatriutredningen konstaterade, inte ger gruppen ett nödvändigt skydd vid samhällsintegration. Handikapplagen (LSS) har satts ur spel för gruppen genom att portalparagrafen inte ger gruppen tillträde till lagens åtgärder annat än i begränsad omfattning, ca 2 700 personer av en grupp svår funktionshindrade som uppgår till ca 43 000 personer. Situationen gör det nödvändigt att samtlig politiska partier på riksnivå, på regional nivå Regioner och landsting) och på lokal nivå (kommuner) utvecklar samlade strategier för att komma till rätta med missförhållandena. Om detta ej sker eller om strategierna inte är effektiva i förhållande till de problem som de är avsedda att lösa så får vi räkna med att nuvarande missförhållanden kvarstår eller, vilket är sannolikt, förvärras under de närmaste tio åren. 9 På denna – Hemsida ‐ kommer alla sådana politiska strategier att publiceras. De bedöms utifrån den samlade kunskap och erfarenhet som finns lagrade hos anhöriga, själverfarna och engagerade personer inom Schizofreniförbundets olika organisationer. Allianspartierna Idag finns ingen samlad strategi tillgänglig. Moderaterna Idag finns ingen samlad strategi tillgänglig. Folkpartiet Idag finns ingen samlad strategi tillgänglig. Centern Idag finns ingen samlad strategi tillgänglig. Kristdemokraterna Idag finns ingen samlad strategi tillgänglig. De rödgröna partierna. Idag finns ingen samlad strategi tillgänglig. Socialdemokraterna Idag finns ingen samlad strategi tillgänglig. Miljöpartiet Idag finns ingen samlad strategi tillgänglig. Vänsterpartiet Idag finns ingen samlad strategi tillgänglig. 10 Fortsatt debatt i Schizofreniförbundets valstuga fram till valet 2010: Schizofreniförbundet frågar inför valet 2010: Vad tänker partierna göra för att förhindra för tidig död, fattigdom och sämre vård? Av uttalanden som gjorts under sommaren, 2010, kan man utläsa att både Socialstyrelsen (SOS) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) instämmer med Intresseförbundet för personer med Schizofreni och liknande psykoser (Schizofreniförbundet) att ”långvarigt, allvarligt psykisk sjuka”, har fått det allt sämre de senaste åren. Psykiatrireformen 1995, som beslöts av en mycket enig Riksdag, till trots. Dagens situation är helt oacceptabel. Rakel Lundgren Ordförande Schizofreniförbundet 1 Kommentarer av: Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne 25 augusti 2010 15:07 Sveriges Riksdag beslöt 940602 att alla allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade skulle integreras i samhället på lika villkor. Det är därmed Sveriges Riksdag som har huvudansvaret för hur samhällsintegrationen genomförs. Nuvarande missförhållanden är därmed en fråga i första hand för riksdagens parter. Situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade kan inte lösas utan medverkan från Sveriges Riksdag. Det är även en uppgift för riksdagen att skydda de svagaste och mest utsatta i vårt samhälle. 2 Kommentarer av Elisabet Alphonce 30 augusti 2010 17:53 Det talas om skattesänkningar för löntagare och för ålderspensionärer - men vem bryr sig om de svagastes ekonomi? Om man aldrig har kommit ut i arbetslivet pga en allvarlig sjukdom som schizofreni har man en sämre ekonomi än de flesta andra i samhället. Pengarna kanske inte ens räcker till mat hela månaden, och att göra något extra som att gå på bio är inte att tänka på. Många får också otillräcklig hjälp av vården att bryta ex. tobaksberoende, som både kostar pengar och försämrar hälsan. Kraftiga förbättringar behövs. När jag fick min djupa psykos 1995 hade jag 60 kr/dag kvar att leva på efter räkningarna var betalda - och detta skulle räcka till mat, busskort, nöjen, kläder mm åt mig och min dotter tillsammans. Situationen är denassa idag. Pengarna räcker helt enkelt inte för de med lägsta sjukersättningen. Det ger inte en normal levnadsnivå. I Sverige borde alla kunna få råd att äta sig mätta, klä sig propert, och göra något roligt ibland. Vi är trots allt ett rikt land som säger sig värna om människorna. Politiker - tänk till! Glöm oss inte! 11 3 Kommentarer av Kim Lützén 31 augusti 2010 17:31 Hej, Vi har tidigare träffats i samband med ett projekt om anhöriga. Nu är kandiderar jag för landsting och kommun för M. Det som jag vill driva som politiker är bättre vård för personer med psykiska funktionshinder. Läs min artikel idag 31/8 i Norrteljetidningen. Jag vill gärna att personer i Norrtälje kommun sätter ett kryss vid mitt namn. mvh Kim Lützén 4 Kommentarer av Madeleine Mjöberg Socialdemokraterna/Rödgröna 27 augusti 2010 10:20 Vi ska ha en vård i världsklass för alla former av sjukdomar, fysiska som psykiska. Plånbokens tjocklek eller vilka försäkringar man har råd med får aldrig avgöra om man får vård eller inte i. Det finns ingen genväg till en vård i toppklass - det krävs välutbildad vårdpersonal, en väl fungerande infrastruktur av sjukhus och vårdcentraler och inte minst framgångsrik medicinsk forskning Vi lägger redan 12 miljarder kronor mer än regeringen på välfärden och kommer att matcha varje ytterligare krona regeringen föreslår. Om de anser att utrymme också finns för fortsatta skattesänkningar för höginkomsttagare så kommer vi istället att använda de resurserna till investeringar i jobb, välfärd och klimat. Den nuvarande regeringen har steg för steg gjort lagändringar som leder bort från vård efter behov. Nu är det tillåtet för personer som har en privat försäkring eller kan betala själv att köpa sig företräde före den som har större medicinska behov. Det är också tillåtet att sälja ut alla sjukhus som vi har finansierat gemensamt, även universitetssjukhusen. Vårdbolagen kan etablera sig där det är mest lönsamt istället för där behoven finns. Det är inte rätt! Vi kommer också satsa mer på rehabilitering. Vi vill ha individuell bedömning av arbetsförmågan och alla skall ha rätt till en individuell rehabiliteringsplan. För att säkerställa att fler får rehabilitering satsar vi 800 miljoner kr per år mer än regeringen. Den som behöver rehabiliteringsinsatser ska kunna få rehabiliteringspenning, och vi vill skapa en rehabiliteringsfond. Vår välfärd bygger på att alla som kan jobba också gör det. Alla har rätt att få bidra med arbete efter de egna förutsättningarna. Varje arbetad timme behövs. För den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden vill vi satsa på lönebidrag och en utvidgad arbetsmarknad. Ett antal personer har dock så svåra skador eller funktionshinder att de helt saknar arbetsförmåga. För dem finns aktivitets- och sjukersättning (tidigare s k förtidspension). Vi rödgröna har genom vår överenskommelse om sjukförsäkringen visat att det finns ett alternativ till regeringens kalla politik. Vi vill på sikt höja taket i sjukförsäkringen till 10 prisbasbelopp för att fler faktiskt får ut 80 procent av sin inkomst när de är sjuka. Redan nu påbörjar vi det arbetet genom att höja taket till drygt 28 200 kronor 2011 och drygt 30 000 kronor 2012. Vi föreslår också att ersättningen i sjukpen- 12 ningen höjs till 80 procent under hela sjukskrivningsperioden. Tack för dina frågor. Återkom gärna om du har andra funderingar eller synpynkter på vår politik. Vänliga hälsningar Madeleine Mjöberg 5 Kommentarer av Anders Flanking Partisekreterare Centerpartiet 31 augusti 2010 15:51 Centerpartiet har i regeringsställning drivit på för att vallöftet om ökade resurser till psykiatrin har genomförts. Liksom en stor satsning på barn och ungas psykiska ohälsa. Det behövs pengar för att klara att korta väntetiderna till BUP mm, för att få specialutbildad personal, nya behandlings- och boendeformer osv. Men det behövs också mer kunskap och information om utsattheten. Centerpartiet har vid olika tillfällen pekat på det viktiga i att forska mer om gruppens utsatthet, och om vad man kan göra för att på bästa sätt underlätta vardagen. Det är viktigt att uppvärdera de anhörigas roll. Man måste få bort stämpeln som till viss del finns kvar, att det är skamligt att ha en psykisk sjukdom Centerpartiet har också belyst svårigheterna för dem som har dubbla diagnoser. Valfrihet i vården är en annan viktig sak, även för psykiskt funktionshindrade. De kommer definitivt att gynnas av regeringens nya LOV-lag. Vi har dessutom varit pådrivande vid LSS-lagstiftningen. Regeringen har gett myndigheterna i uppdrag att se över de ungas sysselsättningsmöjligheter. Det är viktigt för oss att se en helhet i politiken och i verkligheten. Vi vill vara med och forma en vardag som är både trygg och fylld av valmöjligheter. Det tjänar alla på! Vi i Centerpartiet jobbar på olika sätt med frågor som rör de funktionshindrades vardag. Vår grundinställning är att vi ska ha ett samhälle som är tillgängligt för alla! Delaktighet är ett måste. Centerpartiet accepterar inte att människor utestängs. Vår klara uppfattning och krav är att det är dags att trycka på speedknappen i tillgänglighetsarbetet. Vi vill införa samhällslön för att trygga ekonomisk försörjning för de som inte kan jobba på grund av omfattande funktionsnedsättningar. Vi vill även satsa på arbetsanpassning så att de som har möjlighet att arbeta kan göra det. Hälsningar Anders Flanking Partisekreterare 6 Kommentarer av Johannes Kindstedt Politisk sekreterare Vänsterpartiet 01 september 2010 10:17 Situationen för personer som har psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar är allvarlig och det är en av de mest utsatta grupperna i samhället. Vänsterpartiet vill att det ska utformas en nationell handlingsplan för psykiatrin där man satsar på utveckling, högre kvalitet och tillgänglighet och mer ekonomiska resurser. Man måste också i högre grad än idag hjälpa individen med hela levnadssituationen, utöver själva vårddelen. Vidare måste man satsa hårdare på att få människor i arbete, men göra det utan piskor som resulterar i fattigdom för dem som inte lyckas. Vi vill skapa en ny rehabiliteringsmyndighet och återupp- 13 rätta en ”rymlig” sjukpenning som underlättar samordnad och individanpassad rehabilitering, arbetsförmågan kan variera över tid. De som under stora delar av livet måste gå på sjuk- och aktivitetsersättning måste försäkras bättre levnadsvillkor än idag. För att hjälpa fler tillbaka till arbete vill vi satsa mer pengar bland annat Samhall och fler lönebidragsanställningar. För att kunna ta tillvara arbetsförmågan hos personer som varit långtidssjukskrivna och/eller personer med funktionsnedsättning som inte bedöms kunna få arbete på den ordinarie arbetsmarknaden vill vi utveckla en utvidgad arbetsmarknad. Detta har vi kommit överens med S och MP om. Staten bör bjuda in berörda parter på arbetsmarknaden till en diskussion om förutsättningarna för att personer som befinner sig längst borta från den ordinarie arbetsmarknaden ska kunna få en anställning med lön enligt nytt kollektivavtal. Även andra modeller kan ses över och prövas. En sådan skulle kunna bygga på det tidigare systemet med Plusjobb, dvs. arbeten som annars inte utförs inom offentlig sektor men också ideell verksamhet. Sociala företag och kooperativ bör kunna spela en väsentligt större roll än idag. 7 Kommentarer av Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne 07 september 2010 11:25 Hej Till Madeleine Mjöberg Brevsvar Socialdemokraterna/Rödgröna Johannes Kindstedt Politisk sekreterare Vänsterpartiet Flanking Partisekreterare Centerpartiet De verkar inte som om Ni har läst artiklarna från vårens debatt i Dagens Medicin 8 april, Sv Dagbladet 22 och 29 juni och Martin Ingvars artikel i Schizofreniförbundets tidskrift Phrenicus nr 1 2010. Era svar handlar om vad ni har i Era valplattformar och utspel. Vår fråga är; Vilka åtgärder tänker riksdagspartierna vidta för att råda bot på dessa missförhållanden under nästa mandatperiod? Nuvarande utveckling är oacceptabel! 8 Kommenatarer av Gabriella Norén Handläggarchef Nya Moderaterna 31 augusti 2010 14:40 Överdödligheten för personer med schizofreni och andra allvarliga psykiska sjukdomar är naturligtvis ett allvarligt problem som kräver insatser från samhället. Psykisk hälsa är en viktig del i människors upplevelse av livskvalitet och välfärd. Vården och omsorgen måste ha en helhetssyn på människan, för att på bästa sätt möta de behov som finns, men också för att kunna skapa de bästa förutsättningarna för ett gott liv. Psykiatrin har under den gångna mandatperioden varit ett av alliansregeringens högst prioriterade områden. Via den så kallade psykiatrisatsningen har insatser gjorts för att den psykiatriska vården ska vara kunskapsbaserad, tillgänglig och likvärdig över hela landet. Bland annat har satsningar gjorts för att förbättra tillgängligheten i barn- och ungdoms- 14 psykiatrin och vidareutbilda personal. Alliansen har nu presenterat sitt valmanifest och vi föreslår att psykiatrisatsningen permanentas. Det ger möjlighet för stat, landsting och kommuner att gemensamt ställa upp höga mål och göra långsiktiga investeringar i verksamheten. Satsningen uppgår till 900 miljoner kronor per år från och med 2013. Tillsammans med de medel som redan satsats på psykiatri under 2011 och 2012 uppgår satsningen för nästa mandatperiod till 3,6 miljarder kronor. 9 Kommentarer av Mikaela Munck af Rosenschöld Alliansens brevstab 03 september 2010 00:00 Psykiatrin har under den gångna mandatperioden varit ett av alliansregeringens högst prioriterade områden. En arbetsgrupp inom Alliansen har i juni i år lagt fram en rapport om vårdvalet vari även särskilt behandlas psykiatrin. Arbetsgruppen föreslår en permanentning av den pågående psykiatrisatsningen. Med vänliga hälsningar Mikaela Munck af Rosenschöld Alliansens brevstab 10 Kommentarer av Andreas Bergström, politiskt sakkunnig Folkpartiet 01 september 2010 14:40 Fattigdom – Under mandatperioden har Folkpartiet varit med och stått bakom en förbättring av bostadstillägget för personer med sjukersättning. Vi är beredda att titta vidare på ytterligare förbättringar för dem som har sjukersättning, särskilt de med sämst ekonomi. En möjlighet är att även de ska få ta del av skattesänkningarna, på samma sätt som vi har gjort med ålderspensionärerna. Sämre vård – Den som har många olika vårdbehov och har svårt att tala för sig behöver någon som tar ett helhetsansvar. Folkpartiet menar därför att det är viktigt att alla som behöver det har en husläkare som kan hålla samman vården, så att den som t.ex. lider av en psykisk sjukdom samtidigt får sina somatiska vårdbehov tillgodosedda. Överdödlighet – Förutom en mer sammanhållen vård menar Folkpartiet att det är viktigt att alla personer med kroniska psykiska sjukdomar har ett kontaktnät och saker att göra om dagarna. Vi vill därför införa en rätt till daglig sysselsättning för personkrets 3 i LSS. Den som har människor runt omkring sig mår bättre. Daglig sysselsättning innebär också att det finns någon som slår larm om sjukdomen förvärras. Vänliga hälsningar, Andreas Bergström, politiskt sakkunnig 11 Kommentarer av Kristdemokraterna 08 juli 2010 11:18 Pilotstudier för färre självmord - Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (NASP) vid Karolinska institutet får i uppdrag att genomföra en pilotstudie för att förebygga självmord. Regeringen anslår 5 miljoner kronor till detta. Målsättningen ska vara att inom respektive program utbilda 1 000 personer 15 under en och samma tidsperiod om totalt 12 månader. Projektet syftar till att öka kunskapen om, och förståelsen för, självmordsprocessen, bedöma hjälpbehov och förmedla redskap att kunna bemöta en självmordsnära person och bidra till att han eller hon söker professionell hjälp. Med utgångspunkt i regeringens vision, att ingen ska behöva ta sitt liv, går vi nu vidare med två pilotstudier på självmordsförebyggande program, säger äldre- och folkhälsominister Maria Larsson. Sedan 1980 har antalet självmord sjunkit i alla åldersgrupper över 25 år. I åldersgruppen 15-24 år har dock ingen minskning kunnat ses sedan 1990-talets början. Regeringens insatser för färre självmord, innefattar bland annat utvecklad psykiatri med fokus på tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatri, händelseanalys vid självmord i eller i anslutning till hälso- och sjukvård, samarbete med frivilligorganisationer och sänkt alkoholkonsumtion. Hösten 2009 tillsattes dessutom en utredning med uppdrag att klargöra och analysera förutsättningarna för att inom hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens område utveckla och förbättra händelseanalyser av inträffade självmord. Utredningen presenterade i april 2010 delbetänkandet Första Hjälpen i Psykisk Hälsa. Med anledning av delbetänkandets förslag beslutar regeringen att ge Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (NASP) vid Karolinska institutet i uppdrag att genomföra en pilotstudie. Den ska bygga dels på det australiska självmordsförebyggande programmet The Mental Health First Aid Training and Research Program (MHFA), dels på det kanadensiska självmordsförebyggande programmet Applied Suicide Intervention Skills Training (ASIST). Målsättningen ska vara att inom respektive program utbilda 1 000 personer under en och samma tidsperiod om totalt 12 månader. Utgångspunkten för studien är att ge kunskap om förutsättningarna för genomförande av respektive program på rikstäckande nivå. Projektet syftar till att öka kunskapen om, och förståelsen för, självmordsprocessen, bedöma hjälpbehov och förmedla redskap att kunna bemöta en självmordsnära person och bidra till att han eller hon söker professionell hjälp. Pilotstudierna ska genomföras i ett till två län där Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam inom ramen för regeringens attityduppdrag Hjärnkoll genomför särskilda aktiviteter för att bl.a. engagera arbetsgivare. Planering och organisering av studierna och dess genomförande ska ske i samarbete med Handisam. Programmen ska riktas till allmänheten och personer som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med människor med psykisk ohälsa och/eller med personer som är självmordsnära t.ex. personal inom socialtjänsten, individ- och familje-, handikapp- och äldreomsorgen, skolan, polisen, kriminalvården och brandkåren, samt ambulanspersonal och distriktssköterskor inom primärvården. Särskilt angelägna yrkesgrupper är lärare, skolsköterskor och skolkuratorer samt fritidsledare och fältassistenter. Regeringen beslutar att till Karolinska institutet anslå 5 miljoner kronor för att genomföra uppdraget och redovisa projektet senast den 15 december 2012. Regeringen beslutar samtidigt att ge Socialstyrelsen i uppdrag att utvärdera pilotstudien. Vänliga hälsningar Kristdemokraterna 16 12 Kommentarer av Harald Wilhelmsson, Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. 08 september 2010 14:42 Svar till Kristdemokraterna: Ni har presenterat ett bra program som kan betyda att antalet självmord minskar ytterligare. Personer som drabbats av schizofreni och liknande psykoser har idag en hög självmordsrisk. Orsakerna finns troligen i ensamhet, övergivenhet, bostadslöshet, utanförskap och brist på adekvat stöd och något meningsfullt att göra. Program som inte beaktar detta har små möjligheter att påverka självmordsfrekvensen bland dem. 13 Kommentarer av Madeleine Mjöberg 08 september 2010 15:23 Mer konkret: Vi vill skapa förutsättningar för människor att själva bestämma hur de ska bli behandlade när de drabbas av psykisk sjukdom. I ett vårdkontrakt kan den som drabbas av psykisk sjukdom teckna ner hur han eller hon vill bli behandlad under sjukdomsperioderna. Det är viktigt att det finns olika behandlings- och terapimetoder att välja mellan. Vi är olika som människor och reagerar olika på olika behandlingar. Vi vill införa fler vård- och sviktplatser. Det behövs fler vårdplatser i psykiatrin. Det har skett en kraftig minskning av antalet vårdplatser under ganska många år. Vi anser att personliga ombud ska finnas i alla kommuner då det är en mycket välriktad reform genom att det kommer psykiskt sjuka och psykiskt sjuka med funktionshinder direkt till del. Ombuden hjälper brukarna att få tillgång till den hjälp de har rätt att få från kommunen, landstinget och olika stödenheter. Ombuden har som funktion att de arbetar nära brukaren och helt på dennes uppdrag. Utvärderingar visar bra resultat genom minskat antal vårddagar, och de som får denna hjälp har upplevt det mycket konkret och positivt. Det är viktigt att alla som behöver har tillgång till ombud oavsett var man bor. Vi vill också se över en konstruktion för ökat oberoende genom ändrat huvudmannaskap, stärkt roll för brukarorganisationerna och koppling regionalt till länsstyrelserna. Vi vill satsa på barn och unga. I varje kommun skall det finnas en ”barnens räddningstjänst” – en kommunal åtgärdsplan för barn och unga med svårigheter. Ansvarsfördelningen ska vara tydlig så att det inte råder några oklarheter om till vem man ska vända sig och vem som ansvarar för vad. Vi föreslår att det i varje kommun ska finnas Samverkansmodeller för barn och ungdomar med problem (samverkan skola, socialtjänst, BUP, Ungdomsmottagning). 14 Kommentarer av Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. 08 september 2010 16:25 Svar till: Madeleine Mjöberg Socialdemokraterna/Rödgröna Det var ju roligt att Du blev så konkret i detta senaste ilägg 100908. Där finns flera bra förslag 17 som kan komma att förbättra situationen för de drabbade. Stöd genom personligt ombud är kanske den mest effektfulla åtgärden som finns för de som drabbats av schizofreni och likande psykoser. Den ger omedelbar effekt för den som får sådant stöd. Idag får inte ens hälften av de som skulle behöva sådant stöd för att förbättra sina levnadsförhållanden och sin rättssäkerhet insatsen. Kommunerna vill inte påta sig det ekonomiska ansvaret för sådana insatser. Statsbidraget har varit oförändrat sedan 2000 då det inrättades och kommunerna fick rätt när de redan från början sa att staten kommer att övervältra kostnaderna på kommunerna. För att alla som behöver och accepterar sådant stöd skall få tillgång till det krävs att staten finansierar reformen helt och fullt. Det är ingen kostnadskrävande reform då den har en starkt avlastande effekt på psykiatrin och med en liten fördröjning på 2-3 år även socialtjänsten. Den avlastar även de anhöriga som idag bär den tyngsta bördan för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrde. När deras barn har stöd av personliga ombud kan de få lite tid för dem själva och känna sig mer lugna och trygga inför framtiden. Mycket talar för att riksdagen hade rätt när den 1994 sa att ökad makt och inflytande över sina egna liv och över den service, stöd och vård om de behöver är en förutsättning för att den s k ”Psykiatrireformen” med samhällsintegration på lika villkor för de allvarligtpsykiskt sjuka/funktionshindrade skall lyckas. Idag kan vi konstatera att vi efter 15 år har misslyckats. Är vi nu beredda att ge de drabbade ökas makt över sina liv och över den service, stöd och vård som de behöver? En central fråga när det gäller inflytande är att alla som vårdas frivilligt skall få information om medicinering – dess verkan och biverkningar, alternativa preparat etc – samt att själva få avgöra hur de vill ha det. Vi behöver en lagstiftning som ger de drabbade rätt till ”informerat samtycke” och att detta antecknas och kvitteras i journalen av den drabbade. 15 Kommentarer av Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne 08 september 2010 16:31 Svar till Gabriella Norén Handläggarchef Nya Moderaterna Mikaela Munck af Rosenschöld Alliansens brevstab Andreas Bergström, politiskt sakkunnig Folkpartiet Tack för att Ni tagit vår fråga på allvar och bemödat Er om att läsa på och försöka förstå hur allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade har det. När det gäller pengar så är det mycket bra med Er satsning på psykiatrin men Riksrevisionens rapport ”Psykiatrin och effektiviteten i det statliga stödet (RIR 2009:10 visar liksom våra erfarenheter att träffsäkerheten är mycket låg. ”De senaste årens miljardrullning till psykiatrin har haft liten eller ingen effekt. Det konstaterar Riksrevisionen i en svidande rapport. Oklara mål, otydligt ansvar och dålig uppföljning gör att resultatet inte kan spåras. ”Det har genomgående varit dålig styrning. När vi gått igenom de utvärderingar som gjorts visar det sig att effektiviteten är väldigt låg. Ofta saknas uppföljningar, anslagen har helt enkelt försvunnit ut i ett allmänt hav av pengar. I vissa fall finns inte ens någon garanti för 18 att de över huvud taget nått psykiatrin”, säger Claes Norgren från Riksrevisionen.” DN debatt 20090809. Vi behöver nya otraditionella former av verksamheter om vi skall kunna ändra på den rådande trenden med fortsatta försämringar av levnadsförhållanden, brist på adekvat vård och den ökande dödligheten. Vi behöver avbyråkratisera Er kommande satsning på ”psykiatrin” om vi skall kunna ändra på situationen. Mer pengar på samma sätt kommer troligen inte att hjälpa de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade. Om satsningen skall nå ner till de behövande så behöver Ni använda nya former för att distribuera pengarna och nya vård- och stödformer annars hamnar de någon annanstans. Folkpartiet föreslår införande av en rätt till daglig sysselsättning för personkrets 3 i LSS. ”Den som har människor runt omkring sig mår bättre. Daglig sysselsättning innebär också att det finns någon som slår larm om sjukdomen förvärras.” Det här är en förändring som kan betyda något påtagligt och konkret för enskilda individer med allvarlig psykisk sjukdom/funktionshinder. Tyvärr är det ju så att portalparagrafen i LSS utestänger över 90 procent av alla med allvarlig psykisk sjukdom/ funktionshinder från lagens stöd. Men det vore bra om de som får stöd av lagen även fick rätt till daglig sysselsättning. 16 Kommentarer av Andreas Bergström, Folkpartiet 09 september 2010 09:14 Trevligt att ni uppskattar att vi vill att sysselsättningsgarantin ska omfatta även personkrets 3! Sedan är det helt sant att det inte har varit lätt att visa vart alla psykiatrisatsningar har tagit vägen. Vilket i och för sig inte behöver innebära att pengarna inte har kommit till nytta. De senaste åren har vi ändrat utformningen en del, så att mycket av pengarna har gått till insatser som kunskapscenter hos Socialstyrelsen, fortbildning för personalen och en överenskommelse om 1 månads vårdgaranti i barn- och ungdomspsykiatrin. Då vet vi precis vad vi får för pengarna. Under nästa mandatperiod vill vi arbeta vidare som vi gjort med BUP, och komma överens med kommuner om långsiktiga mål som de får betalt om de uppnår. Då vet vi att pengarna inte slösas bort, samtidigt som vi ger kommuner och landsting frihet att styra hur de gör för att uppnå målen. 17 Kommentarer av Rakel Lundgren Ordförande i Schizofreniförbundet Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne 13 september 2010 11:14 Kommentar till samtliga politiska partier Åtgärder som förbättrar livet för de som drabbats av schizofreni och liknande psykoser och deras anhöriga. Inledning Erfarenheten har visat att riksdagens beslut från 1994 om ”Samhällsintegration på lika villkor” för alla allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade inte har 19 kunnat genomföras med nuvarande lagstiftning. Varken SoL eller HSL eller LSS i sina nuvarande utformningar har kunnat bidra till ett genomförande av beslutet. Idag 16 år efter riksdagens beslut är det fortfarande över 40 procent av de allvarligt psykiskt sjuka/ funktionshindrade som inte integrerats. De lever som hemlösa, bostadslösa eller vistas på HVB-hem och behandlingshem institutionsliknande former med många gånger sämre standard än på de gamla mentalsjukhusen. Här till kommer ett okänt antal personer som lever sina liv helt beroende av stöd från anhöriga – ekonomiskt, socialt, skydd mot att utnyttjas av kriminella m m - och som vid de anhörigas frånfälle kommer att vara hjälplösa och riskera att marginaliseras. I stället har de allvarligt psykiskt sjuka/ funktionshindrade fått en successiv försämring av sin situation. Kvalitetsbrister och systemfel inom psykiatrin har resulterat i en psykiatri som inte har samhällets respekt samtidigt som överdödligheten, fattigdomen och hemlösheten har ökat hos de svårast sjuka. Dödligheten i jämförelse med normalbefolkningen har successivt ökat i Malmö under i vart fall de senaste tio åren, konstaterar docent Lise-Lotte Nilsson. Situationen är troligen densamma i stora delar av riket. -Medellivslängden har successivt minskat jämfört med befolkningen i övrigt. Hemlösheten har ökat för gruppen sedan början av 1990-talet. Den ekonomiska standarden har successivt minskat sedan 1990- talets början. Det har lett till en extrem fattigdomsutveckling som förstärkts och vuxit sig permanent under de senaste 20 åren. Den fysiska sjukligheten är idag en trolig huvudorsak till den ökande dödligheten i gruppen. Det har förstärkts de senaste tio åren. Schizofreniförbundet kräver nu en särskild lagstiftning för de allvarligt psykilskt sjuka/ funktionshindrade som garanterar tillgång till service, stöd, vård och rehabilitering och som ger dem ett tillräckligt skydd i samhället. Utan en sådan lagstiftning är vi övertygade om att förhållandena i framtiden kan komma att fortsätta att försämras. Utifrån vår erfarenhet ger vi några exempel på åtgärder som vi vet når fram till personer med allvarlig psykisk sjukdom/ funktionshinder och som dessutom är kostnadseffektiva. 1 Personligt stöd av personliga ombud till alla allvarligt psykiskt sjuka/ funktionshindrade som behöver och accepterar sådant stöd. Stärker de allvaligt psykiskt sjuka/funktionshindrades makt och inflytande över sina egna liv och relationen till vårdgivare och myndigheter. Evidensbaserad metod. 2 Informerat samtycke vid all medicinering för alla frivilligt vårdade med psykos. Det informerade samtycket skall antecknas i journal av PAL och patienten skall signera sitt samtycke. Reformen bör ges lagligt stöd för att bli effektiv. Informationen skall avse både förväntad verkan och kända risker för biverkningar och även innehålla de särskilda risker som uppstår då patienten har 20 släktingar med diabetes, hjärta och kärlsjukdomar etc. etc. Stärker den terapeutiska alliansen mellan patient och läkare samt kan bidra till att minska förekomsten av biverkningar som ”metabolt syndrom” och fenomenet att mindre än 45 % av patienterna idag följer läkarens förskrivning av mediciner Forskning tyder på att detta kan förändras till att 90 % eller fler följer läkarnas ordinationer. 3 Personer med både psykos och ett dokumenterat missbruk skall mötas av en vård som utformats efter erfarenheter från ex POM-teamet i Lund och/eller DD-teamet i Malmö eller andra liknande verksamheter. Evidensbaserad metod. Stärker denna mycket utsatta grupps ställning som ofta lever utanför samhället och bidrar till återhämtning och integration i samhället. Garanterar tillgång till både psykiatrisk vård och somatiska vård samt sociala insatser efter de enskilda individernas behov. Evidensbaserad metod. 4 Kamratstöd – stöd från drabbad till drabbad - och anhörigstöd – stöd från anhörig till anhörig och från anhörig till drabbad. Stärker de psykiskt sjuka/funktionshindrades situation och bidrar till rehabilitering och återhämtning. Stärker de anhörigas roll som vårdgivare. Evidensbaserad metod. 5 Fontänhus. Stärker de allvaligt psykiskt sjukas/ funktionshindrades situation i samhället, bidrar till rehabilitering och återhämtning samt ger en möjlighet för dem att komma ut i arbetslivet. Evidensbaserad metod. 6 Kostnadsfria fristående juristkonsultationer och juristhjälp till alla allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade som behöver och accepterar sådan hjälp. (Organiseras med fördel i brukar och anhörigrörelsernas regi) De allvarligt psykiskt sjukas rättsliga ställning är mycket svag och de har själva små möjligheter att hävda sina rättigheter. Schizofreniföreningen i Skåne har idag en deltidsarbetande jurist som ger 100 sådana konsultationer årligen till personer med allvarlig psykisk sjukdom/funktionshinder och deras anhöriga. Schizofreniförbundet har idag en jurist som arbetar med sådan rådgivning och stöd 25 % av sin tid. Behovet av sådant stöd är betydligt större. Stärker patientens rättsliga ställning i samhället och ger ökat inflytande visavi vårdgivare och myndigheter. Evidensbaserad metod. 18 Miljöpartiet 14 september 2010 11:42 Vi vill förstärka reformen personliga ombud. Alla som behöver personligt ombud ska kunna få ett sådant, vilket stärker enskildas situation och säkrare ser till att de verkligen får rätt insatser. Vi vill därför ha ett utökat statsbidrag. Vi vill också förändra konstruktionen så att de personliga ombuden kopplas till brukarorganisationerna och regionalt till länsstyrelserna i stället för till kommunerna. På så sätt tas det indirekta beroendeförhållande bort som idag är inbyggt i konstruktionen. Det är viktigt att de personliga ombuden kan stå på sig och lyfta kritik när enskilda inte får de insatser de bör ha rätt till. Det är svårt om det samtidigt innebär kritik mot den egna arbetsgivaren . Se vidare motion: Motion 21 2009/10:So401 Personliga ombud Vi driver också förslaget om omvänt kravförhållande inom psykiatrisk tvångsvård som inkluderar möjlighet till särskild avgift. Vi anser att vårdplaner i psykiatrin ofta varit för dåligt eller otydligt utformade. Ibland har de inte funnits över huvud taget. Kraven har till viss del skärpts i och med den öppna tvångsvården. Vi anser att det måste finnas ett tydligt krav gentemot huvudmännen att planerna blir tydliga, men också att huvudmännen verkligen gör det som de sagt att de ska. När det inte görs vill vi att det ska finnas en kännbar särskilt avgift. Det finns i dag redan för biståndsbeslut inom socialtjänsten och för LSS, men inte för de insatser som sammantaget behövs vid psykisk sjukdom. Sjuka och anhöriga måste känna sig säkra på att de får bra och utlovad hjälp. Se vidare motion: Motion 2008/09:So498 Vårdplaner i psykiatrisk tvångsvård Vi anser också att en utredning behöver se över den ekonomiska situationen för människor som långvarigt lever med ekonomiskt små marginaler. Det berör t e x långvarigt sjuka med permanent sjukersättning, aktivitetsersättning eller socialbidrag. Vi föreslår vissa förbättringar i nuläget genom sänkt skatt för att skatten mellan löntagare och andra grupper ska vara desamma. Vi vill också höja bostadstillägget. Vi anser också att personer som vårdas inom den slutna psykiatriska vården inte ska behöva betala vårdavgift eller läkemedel. Se vidare motion: Motion 2008/09:So285 Kostnader inom psykiatrisk tvångsvård Utifrån vad vi vet om livsstil och betydelsen av fysisk aktivitet vill vi också att vården hittar former för att stimulera en ökad fysisk aktivitet för psykiskt sjuka och funktionshindrade. Den är ofta eftersatt vilket resulterar i att människor mår sämre både fysiskt och psykiskt, vilket till viss del kan förbättras. Se vidare motion: Motion 2009/10:So402 Fysisk aktivitet för psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade Övergripande är förstås en bra vård och ett fungerande stöd till anhörig och anhörigorganisationer är av största vikt, liksom en bra dialog för att kontinuerligt förbättra det som inte fungerar tillräckligt bra. 19 Kommentarer av Rakel Lundgren Ordförande Schizofreniförbundet Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. 16 september 2010 08:54 Fråga till partierna inom Alliansen: och De rödgröna. Fler partier tycks anse att personligt stöd genom personliga ombud är en effektiv väg att stödja de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade (Personer som drabbats av schizofreni och liknande psykoser) och signalerar att de vill bygga ut reformen till alla kommuner och till fler behövande. Ett parti vill även ändra på nuvarande organisation med kommunerna som huvudansvariga och ge brukar- och anhörigorganisationerna en utökad roll i genomförandet. Personliga ombudsreformen innebär i korthet följande: -Den ger omedelbar effekt på många av livets områden för dem som får sådant stöd. =Den medverkar till att bryta isolering och utanförskap. =Den minskar antalet vräkningar. 22 =Den ökar rättssäkerheten för en grupp som lever mycket utsatta i samhället och som har små möjligheter att själva hävda sin rätt. =Den ökar säkerheten för en särskilt brottsutsatt grupp. -Den leder till en kraftig avlastning av psykiatrin. -Med ett par tre års fördröjning avlastar den även kommunerna. -De allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade uppskattar själva stöd från personliga ombud. -Den avlastar även anhöriga från en del av den tunga vårdroll som de har idag. Belastningen för de anhöriga orsakar social isolering, hög sjuklighet och i många fall en alltför tidig pensionering. De anhöriga uppskattar därför mycket att deras barn får stöd av personliga ombud. Kan Alliansen/De rödgröna tänka sig att under den kommande valperioden använda medel ur satsningen på psykiatrin till att ge ett långsiktigt stöd åt de allvaligt psykiskt sjuka/funktionshindrade genom personliga ombud i alla kommuner och genom en utökning av reformens omfattning till en situation med full behovstäckning. Idag får knappt hälften av dem som skulle behöva sådant stöd för att kunna leva i samhället del av reformen. -------------------- 23 Forskning är psykiatrins framtid! Programkommittén för seminarieserien »Bilden av psykiatrin« Lennart Lundin leg psykolog, sektionschef, Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg [email protected] Cecilia Brain vårdenhetsöverläkare, Psykiatri Sahlgrenska, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg; doktorand, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet [email protected] Anders Franck programchef, Jonsereds herrgård, Göteborgs universitet [email protected] De stora framsteg som hälso- och sjukvården gjort de senaste årtiondena har möjliggjorts av en målmed-veten satsning på forskning. Samtidigt har vårdpersonalens grundkompetens höjts. Inom psykiatrin har fokus legat på utbildning för baspersonal och stöd till samverkan, medan den kliniska forskningen inte prioriterats i lika hög grad. För att lyfta psykiatrin är det nu dags för en stor, bred, uthållig och riktad satsning på psykiatrisk klinisk forskning. • Gör psykiatrisk forskning till ett strategiskt forskningsområde! • Varje rekommendation i Socialstyrelsens riktlinjer för schizofreni ska kunna styrkas av minst en god svensk studie! • Inom heldygnsvården ska minst 20 procent av patienterna ha möjlighet att delta i bra forskningsprojekt! • Forskning som fokuserar på målgruppens livskvalitet ska prioriteras! • Forskningen ska bedrivas med målet att minska stigmatiseringen av psykiatrins patienter och av psykiatrin! 24 • Forskningen ska bedrivas med brukarmedverkan och former för denna ska utvecklas! • Forskningen ska bedrivas tvärvetenskapligt. Flera aspekter av psykisk sjukdom ska belysas! • Alla yrkeskategorier i psykiatrin ska ges möjlighet till forskning! • En FoU-enhet som stödjer det lokala utvecklingsarbetet ska finnas vid varje psykiatrisk klinik/verksamhetsområde! • Varje universitetsklinik ska ha ett psykiatriskt forskningscentrum! • Varje region/landsting ska ha speciella forskningsanslag som reserveras för klinisk psykiatrisk forskning! Uttalandet diskuterades första gången vid Jonsereds-seminariet »Priset för psykiatrin« den 14 juni 2010. Det ingår i seminarieserien »Bilden av psykiatrin« som är ett samarbete mellan Psykiatri Sahlgrenska och Göteborgs universitet. 25 Psyket utgår från hjärnan FOTO: MORGUEFILE FREE PHOTO ! ! ! " # $ 4 % & ' " ( ! )* *+ 26 , - ! . ! PHRENICUS, 1/ 2010 / $ " , & & 0 ' ! & ! !!!& ! !& & , & ' !! & & " PHRENICUS, 1/ 2010 FOTO: MORGUEFILE FREE PHOTO 0 # . & " $ $ TEXT: MARTIN INGVAR, PROFESSOR / " 27 Martin Ingvar är professor i Integrativ medicin och har en bakgrund inom hjärnforskning och beteende. Hans forskargrupp ingår i Stockholm Brain Insitute och Osher Centrum vid Karolinska Insitutet. 5 Artikel 2010-09-21 Personer med psykossjukdomar behöver ha en trygg ekonomi Det socialpolitiska negligerandet av personer med psykossjukdomar måste synliggöras och gottgöras, skriver debattörererna Ulla Elfving Ekström, Lena Flyckt, Fanny Kempe och Ami Rohnitz. Människor med sjukdomsdiagnosen psykos, till exempel schizofreni, har genom de nya regler som styr sjukförsäkringen fått katastrofalt försämrade möjligheter till återhämtning och rehabilitering. Trots evidensbaserade vårdprogram och nationella riktlinjer, har denna patientgrupp helt förbisetts av politiker. Den så viktiga tidsbegränsade sjukersättningen har tagits bort för personer i åldern 30 till 64 år och ingen annan ersättning har kommit i stället. Insjuknar man i psykos, är i behov av en flerårig behandling och rehabilitering men saknar sjukpenninggrundande inkomst, tvingas man nu att söka försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag, hos socialtjänsten. Psykos orsakas av en kombination av ärftlig sårbarhet och miljöfaktorer. Det psykotiska tillståndet kännetecknas av förlorad verklighetsförankring. Det inre blir kaotiskt, splittrat och tillvaron ogripbar. Den innebär en katastrof i den inre världen och får ofta svåra konsekvenser i den yttre, som dock går att reparera om tid ges. Man behöver de första åren efter insjuknandet ofta 100 procent sjukskrivning på grund av avsaknad av arbetsförmåga. Detta kan även gälla vid återfall i sjukdomen då man behöver en ny återhämtningsperiod. Innan den första kontakten med sjukvården har etablerats har en långsam psykosutveckling ofta ägt rum, med stora avbrott i personens normala personlighetsutveckling. Psykos leder till en djupgående personlig och psykosocial kris. När man insjuknar i psykos har man ofta svårt att hantera relationen till myndigheter. Man riskerar lätt att hamna utanför systemen och till exempel förlora rätt till sjukpenning och a-kassa. Den akuta psykosfasen följs av en längre instabil period, ett till två år, ibland längre. Forskningen har visat att det under denna tid finns stor risk för suicid, återinsjuknande och depressioner. Därefter inträder en stabiliserande fas, som också tar tid, ibland år. Att normalisera sitt liv, återfinna sig själv och ett meningsfullt sammanhang är av avgörande betydelse för återhämtningen. Man behöver ofta dagliga stödinsatser från sjukvården samt kommunens socialpsykiatri. Den tidsbegränsade sjukersättningen var en trygg ekonomisk garant i återhämtningen. Till ersättningen var knutet bostadstillägg vilket möjliggjorde att man kunde få en lägenhet på den öppna bostadsmarknaden eller behålla det boende man hade innan sjukdomen bröt ut.Människor med psykosproblematik har svårt att hantera stress och riskerar då återfall i psykos. De behöver en trygg och förutsägbar social och ekonomisk situation. 28 Att nu tvingas ansöka om försörjningsstöd hos socialtjänsten, försätter patienter i en mycket svår situation. För att få stödet måste personen först avyttra alla realiserbara tillgångar, till exempel en bostadsrättslägenhet eller det sparkapital som kanske föräldrar sparat för att säkra barnets framtid. Försörjningsstödet försvårar även möjligheten att skaffa eller behålla ett boende. Personen hänvisas till otrygga tillfälliga inkvarteringar genom socialtjänsten. Återhämtning samt stabilitet i sjukdomen förhindras. Som utförsäkrad, i samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, kan man under en arbetslivsintroduktion få aktivitetsstöd. Saknar man sjukpenninggrundande inkomst ges lägsta nivå/ aktivitetsstöd brutto 223 kronor per dag, fem dagar per vecka. Detta innebär att den som tidigare haft lägsta nivå/tidsbegränsad sjukersättning samt bostadstillägg får sin bruttoinkomst sänkt från cirka 10 000 kronor per månad till 4 460 kronor! Och då behöver man ändå ansöka om försörjningsstöd med de konsekvenser som ovan beskrivits vilket även blir följden om man har arbetsförmåga men inte lyckas få ett arbete. En handläggare på arbetsförmedlingen sade att dagens intensifierade och slimmade arbetsliv har förlorat marginaler, förståelse och tolerans då det gäller människor med psykiska funktionshinder, att det är mycket svårt att finna en arbetsplats som tar emot. Trygghetslagar har blivit otrygghetslagar som kommit att försvåra för personer med psykosdiagnos i deras strävan efter att hantera sin sjukdom och komma vidare i sina liv. Regeringen bör ta sitt ansvar för att ekonomiska ersättningssystem, rehabilitering och en anpassad arbetsmarknad ges människor med psykossjukdomar/psykiska funktionshinder. Det skulle innebära en stor samhällsekonomisk besparing och integrering som motverkar okunskap, fattigdom samt stigmatisering. Många människor med psykossjukdomar kan arbeta om de ges rätt stödsystem. Forskningen har visat att löneanställning under skyddade former i det öppna arbetslivet är en överlägsen rehabiliteringsmetod då den är funktions- och livskvalitetshöjande samt skyddar mot återinsjuknande. Regeringen bör snarast ansvara för en helhetssyn och konsekvensbeskrivning då det gäller villkoren för denna patientgrupp efter de förändringar som skett inom lagstiftningen. Det socialpolitiska negligerandet måste synliggöras, bromsas upp och gottgöras. Ulla Elfving Ekström, ordförande i Intresseföreningen för schizofreni och liknande psykoser (IFS/CS) i centrala Stockholm. Lena Flyckt, psykiater och docent. Fanny Kempe, kurator, representant för kuratorer inom psykosvård. Ami Rohnitz, ordförande inom RSMH Stockholms län. 29 30
© Copyright 2024